- Jag är betydligt ,nervösare nå'r nån av mina kö· rer uppträder än när jag själv speJar jör publik! Säjer Noomi EJjving (33), musiklärare i Kors· holms medborgarinstitut. Med det menar hon att en musiklärare inte bara ska kunna musik, man ska också kunna engagera sej i umgänget med ele· verna. - Vill man bli musiklärare, måste man ha en jal. len~et för den pedagogiska sidan i yrket.
Noomi Elfving, musiklärare, har ett snärjigt jobb med mycket kvällstid:
"Jag rekommenderar jobbet åt den som vill satsa"
En musiklärares vardag är en rätt snärjig tillvaro. Det är jobbigt, och är man dessutom som Noomi lära re vid ett medborgarinstitut, si har man mest kvällsjobb . - Det hindrar inte att jag re kommenderar jobbet 1t den som vill satsa. Det finns nämligen ocksi en hel del positiva sidor. - Det är en enorm brist pi kompetenta musiklärare, si jobb finns det nog . Sen är det ocksi rätt fascinerande om man är i ett med borgaiinstitut. Allt är ju frivilligt, och eleverna är inspirerade.
D Praktiken är viktig En musiklärare ska kunna det mes tai friga om musik . Man ska kun
I prioåp kan lDIU1 ut&l ildD att lDIU1 sjuDger pi sitt modenmll, enkelt klart och tydligt. Detta bör ske isAdana fall att lDIU1 ej behlrskar det frlmmaDde sprAket. - Tyvlrr bör lDIU1 ibland upptrldaDde sjuDga pi enseh ka med betoDinsar och uttal som Ir IJngtfrlD ens godtas bart. - De flesta s.k. bits kom mer frID Vist-Europa eller USA och att översitta orden i dem kan vara besvArligt.
na undervisa i en massa instrument till exempel. - Utbildningen motsvarar nog inte vad man behöver kunna i ett medborgarinstitut. Praktiken är viktig. Noomi är själv kantororganist. Men även med en musiklärarut bildning är praktiken en viktig "skola" . Det varierar frin institut
till institut vilka kunskaper man behöver. - Själv har jag till exempel inte studerat gitarr, men jag har Utt lä
ra mej pi egen hand . Och det gir bra. Till det jobbiga i yrket hör ocksi att "eleVmaterialet" är si varieran:
de. - Man måste undervisa si att man har ninting att ge it alla, oberoende av förhandskunskaper .
Svenge ska! - Dessutom behlrskar de flesta orkestrarDa som spelar pi uDgdomsdanserDa i ÖSter botten vII engelska. - För att eD dansk vIII skall bli bra tycker jag att orkestern ska sjuDga ett tiotal svenska litar per kvlll, alltsiglrDa
me-
1"1 In
vad som DU Ar fallet Dor
malt. - För att en kvlll ska bli bra fordras dock anDat In ritt slilgsprAk. - Med variatioD och lite fi Dess blir det intressantareI
• Om 111411 I,.ols 11//1 tUl Jcrijvatltk vi// b/i,. mIMiJclii,.are. ini,. gÖ"11I411 då? - Bor man pi en ort där det finns musikskola. ska man söka sej dit. Sen finns det olika kurser till exempel Wegeliusinstitutet. Och till sist har vi Sibeliusakademin, där man blir kompetent musiklä rare om man dessutom tar en app robatur i pedagogik .
Det sistnänlnda är ett knepigt ställe att komma in pi. I praktiken fordras att man är student och bra pi musikteori.
- Man' ska kunna en väldig massa teori. Det är minga som har varit bra att spela men ändi har stupat pi teorin.
SlbAr uttrycker sej en av dem som tyckt till om orkest rarDa ska sjuDga pi utrikiska eller DI - dvs svenska.
ÖP arrangerade en omröst ning om saken eftersom vi tyc ker a.t t det liksom Ar att gl över ID efter vatten Dir ot kestrarna textsitter sina egna litar pi enselska. Majoriteten av de som tyckt tiU var av anDaD lsikt. Deras motiveriopr flD.DS pi sidan 61
aQ.l1O(liI......
sk.o lår ,':> .
~~
.
·' -I,u;, .
Torsdagen 17.04 1980
Ett viktigt steg
framåt
2
Nöjesskatten
Vänder upp och ner på begreppen
• Har man uf-rörelsen som en av sina väsentligare ögonstenar, är det lätt hänt att man talar negativt när det blir fråga om samhället och stödet till rörel sen. Likaså har man i österbottniska uf-kretsar ofta haft anledning att tala negativt om centralorganisa tionen FSU:s sätt att sköta de här frågorna~ • Därför känns det desto angenämare nu då man har orsak att tala positivt. - Både om samhällsstö det och FSU. • Ser man nämligen på hur statens renoveringsbid rag till ungdomsföreningarna har utvecklats, har ' man anledning att fröjda sej. • Och FSU har i hög grad bidragit till utvecklingen. FSU har börjat fungera som den intresseorganisation det har talats så mycket om. Det totala renoveringsbidraget har ökat krafti~t. Och den fin landssvenska andelen har också ökat. - Det SIStnämnda torde till stor del bero på att FSU har lyckats övenyga den finska si dan om det behov som finns. På finskt hill har man visat så stor förståelse att procentandelen finlandssvenskt nu ligger långt över det som brukar vara vanligt. I fjol tillföll 38.000 mark av totalt 300.000 de finlandssvens ka ungdomsföreningarna. Det utgör ungefär 13 procent. ..I år delar man på 1,25 miljoner. FSU och Suomen Nuorison Lutto rekommenderar att 275.000 mark ska användas för fin landssvenska behov - Det betyder en ökning till 22 procent av totalantalet (210 av 850). Vi ser alltså att den procentuella andelen av anslaget närmar sej den procentuella andelen uf-Iokaler.
Det betyder att man nu för en gångs skull har frångått det
slentrianmässiga procenttänkandet från fö". Det som säjer att
eftersom finlandssvenskarna utgör 6 procent av befolkningen,
ska statspengarna också utgöra 6 procent.
Man har i stiillet sett till verkliga behovet, och det är oerhört
viktigt steg framåt!
Resonemanget ovan bygger naturligtvis- på att man inom Sta tens ungdomsråd följer uf-organisationernas rekommendatio ner. Men det får man på goda grunder anta att ungdomsrådet gör.
-KYPARN! KOM H1T OCH
En allestädes närvarande tryckfels-Nis . .. Hugo - Har du hört om det nån gång nånstans i historien har kommit ut en tidning utan lel i? FrAsar en desperat kollega en dag nAr han sitter och bläddrar i sin nytryckta produkt, dAr Tryckfels-Hugo har gAtt bArSärkagAng. Naturligtvis har jag inte hört att nånting sA rart skulle ha intclllfat. Förra veckan - bara lör att ta ett exempel - inträffade det inte alls: . - Hur kan DW1 göra en rangsbybo till Nils-Erik Mattar (I), last DW1 mycket vill vet att han heter Nils-Erik Antfolk.? - Hur kan en bunt krAkor plötsligt bli ett vArtecken, dA det i 5111 va verket handlar om en bunt rAkor? Outgrundliga Ar Hugos vilgar.
. - Sveriges TV spf'tllar glaJelign lir sej IvJ timmar HyhndslJorg, Owe Thörnqvisl, Abba, mllp/JIU, eli anlt1lpop- och discoband, Shofll pil Hambllrger Börs, SVetls!ca artis ler av oliRa lyskraft och sllllspels malcher i ishockey. För all inle lilla om en hell riks svensk, hell formidabel Professors f'tInda (FrJga Lund).
- Della gör man lilan all behöN bhnda IIPP del heh med lViii/pul ver, It1mponger, IllgglImmi, kor var, hush4/1smaskiner, rengörings medel för wc och IiJskdrycker. - Sånl khrar vi inle i Finland.
Finsk TV iir högtidlig och ceremo niell och allvarslyngd, som alllid niir slora helger drabbar oss. Det rapporteras utifdn "världen" att disco-vågen håller på att tyna bort.
ROCK-DISCO
Rättate sagt, det är disco-musiken som dör. Discoteken blir kvat.
lär ska vara nåt mer
än vanliga discotek
I stället för disco i vanlig mening har det nu börjat dyka upp så kal- o lade rock-discotek. Rock-discoteken hat snabbt blivit populär i New York . Mtonbladets ungdomstidning UNG säjer så här i en rapport: Egentligen är det inte alls sär skilt konstigt 'att eock-discoteken blivit så populära. Föe ett år sen gick de som ville da.nsa på .discotek, de som ville hö ra eockmusik på eockklubbar ellee konseetlokalee och de som ville teäffa människor av det motsatta könet på s k "single baes". Rock-discoteken är en kombina· tion av dessa tee ställen. Den som
endast vill höea sitt favoritband speia kan göea det, den som både vill höea rockmusik, dansa och teäffa tjejeelkiIlar kan göea det utan att behöva gå till f1eea olika ställen.
Rock-discot ska allts! vara nånting mer än det vanliga discot. Det ska inte vata bata mekanisk musik och att ställa ut sej själv på dansgolvet. Det ska också vata att umgås med andra människor. . Påstås det åtminstone.
Ruth Polsk y, som jobbat på New Yorks första rock-disco, Hur rah, säjer så här till UNG:s repor ter: - TiII discot går folk oftast i geupp. Och sen upptelldee de som högfllrdiga skitar mot alla utanföe den gruppen. Ett discotek llr inget bea ställe att Illra känna nya män niskoe på. Rockpubliken är mer spontan. Och när rock- och disco publiken blandades blev plötsligt Hurrah ett skitkul ställe! - Discoteken äe sA statiska,
föeindeas ingenting. Men folk lir faktiskt mee öppna föe nya impul see in vad många teoe, de vill inte ·h a samma gamla disco-musik ned· stoppad i halsen år efter år. Rock musiken föeindeas stlndigt, vilket inneblir att det inte kommee att vara samma upplevelser att gå på rock-disco om tre år som det lir i dag. Dlirföe teoe jag vi kommer att öveeleva.
Henry Schissler, chef för rock discoteket Heat: - 70-talet vae "the me decade" , man satte sig själv i centrum. Folk tyckte om att visa upp sig, att vaea stjllrnoe på dansgolvet. Tills nån kom på att "vad llr det föe kul att vara stjlena på dansgolvet, det lir ju inte en jävel som tittae på mig, aUa andea är ju också upptagna med att vara stjäenoe". - Disco·musik är så djävla långtråkig. Folk står inte ut med den längee. Disco äe en föeolämp. ning mot människans intelligens.
• Pablo i Hum
Tidningen Östra Nyland sIllIar sig till den skara som Ar lörgrymmad pA regeringens vals med nöjesskat ten s!1unda skriver A ledarplats:
- Vi bryr oss inte nll om att IIpprepa vad vi sagt i saken lidiga re, men så mycket VIII vi siiga atl man definitivt iir inne på fel spår om man, när man äntligen har , kllnnat förmå sig MI att disklItera och penetrera en viktig omdaning, plötsligt börjar ta ttflbaka och gå inför restnktioner. - Den skatt man hittIlls har ta git in viiger inte så mycket i stats bIIdgeten. - En Idngt stÖTTe nytta skulle en slopad skatt göra på fältet där arbetet utförs. I - Detta må de styrande inse och begnjJa och handla därefter. - En, som det med rlitta på stds, dum lag bör neutraliseras med kloka beslut.
I3
· ~I______________~_____________________Tor~_a_ge_n ___ __l_7._04__1_98_0____-------------------------
BERTEL ~.. NYGÅRD,
AN
har väl aldrig varit m yntsamlare.
titt i bokföringen styrker pisclendet. Det är sällan evisionen ger anled till nigra vidlyftigare jetjut. icke heller bokslutet för mwad.
• Jag noterar ett utgiftskonto
pl 4.~94 mark, och där ingir
-
förlustelser pi nattklubb uuårder till sydländska öriddar. Där ingir uteslutan de si kallade baskostnader.
En matkonto pi 2.9~0 mark, en hyra pi 1.000 mark, en oqttk}'SS för 2~ mark ... Warsfinanserna i sin ~elhet:
17
Ett slag för bå-ttre .·ekonomi negerkyss som egentligen är grädde i choklad paket. - Gud och hälsokostaren må förlita mej somliga rader! Aret var 1961. • Föräldraskapet tyckte kans
ke att man slösade bon pen
garna. Själv var jag inte heller
si säker. Det var inte alla gwger samvetet funkade, di man hade gitt på bio för l ~O mark och köpt två Goliat·stän;,er för 20 mark. Samma vecka - jag bodde på internat och fick "avlönin gen" veckovis skulle pengar na kanske också räcka till en finlands Kärlväxter för 800 mark och ett teckneblock för 87 mark. Eller kanske en Me-
• Ska man finansiera både nöjesliv och världsliga aktivi teter med en sedelstock som är för liten för var och en av de bida posterna, då är det risk att den ekvationen inte gir ihop. Det gjorde den inte heller. Särskilt inte den veckan di jag köpte nya skridskor i stäl let för att betala matavgiften. Men det är si i livet. Man fir lov att prioritera. 1961 prioriterade jag sk ridskorna . I dag är det kanske maten som ligger närmare hjärtat.
För att inte tala om det öv riga skoletablissemanget. Ge nom anonyma källor hade jag fått reda på att en av mina lä rare hade en månadslön på 80.000 mark... . Såna siffror sätter metabo- . lismen ur funktion på en medborgare som klarar sej på 53 .223 mark. - Per läsir!
Jag är inte säker på vilken prioritering som är den klo kaste.
• I dag har jag perspektiv pi det hela och kan trösta mej med att rikedom är förgäng lig. Det är inte alltid som det tiU himla bär.
• Det bar mej emot att kasta bon pengar på mat och hyra den tiden. Den veckan man skulle ut med avgifterna, satt man kanske med fem tusen lappar i fickan. Det var pen gar som brände för en tolviring som hade gått omk ring i veckor och tittat på en fällkniv för 100 mark. - Varför då ge bort valu· tan · åt rektorskan som redan såg så välbärgad ut?
Kejsare och slikt folk till exempel : En afton di vi ska betala hyran, släpper rektorskan den upphetsande nyheten att fa , rah Diba har fått en son. Vete Allah vad den myntsamlaren sysslar med i dag! I varje fall bl~v det ingen kejsartron . A ven om månadsinkomsten säken har legat långt över de 80 .000.
Glass .•... ·•••••••..•••. •. . . .•••... • .•.•. • . 35 mk IUknehäfte •..• • . • .. • . . •.••..•••...... . ... 110 mk Hund (n!) ...... .. ......................... 10 mk 2 st glass •.• • •....••.•..•••.• . .•....•••. • ... 70 mk Frukt ••••..•••...••••..•••.•••..•.•••....• 44 mk Snask •.••...•••.•.. • ...••..... • ...••... . •. 10 mk Matavgift .• • •••.. • .•.• . •.•...•.... .- .. • ... 2950 mk Negerkyss •••••••••••••••••••••••• • •••••••• 25 mk Glass .•••.•••.••.••••.••••.••••...•••••... 30 mk Glass ••••.••.• • ..•••••• ••• .••.•..••••.•••. 30mk Hyra .•••••••••• •• • • .•.•..••..••••.. •••• . 1000 mk Boy ... • •••.•.. • .• • •..•...•......••...•..•• 20mk Glass .. . . . •......••..•.•..... .. ........ . . . 40mk Biobiljett .••..•..••• • ......••••.•.••.••... 180 mk Häxpipa ••••.....•• • .• . ..•.••••. • ...•••.... 30 mk Lakrits •••••••••.••••••.•••.•••••.••••••••. 10 mk
~
Summa 4594 mk
Uodrar vad en expert pi nä lingspyramiden skulle säja m:n den tabellen. Glass, glass, glass ... Och
rikantos katekes imusiklärans grunder, som trots anspråkslöst format gick löst pil30 mark.
rekommenderar
Noomis vecka
Eaonn
trJngsel
·~_Ida fr enorm när
man söker
Sildilzs:aItademin. Noomi talar det bara äi: "eliten" som . ...r io. - FII5I det är inte alltid den pe. ........6. ditto. Det är den musi·
-
Del
• Entusiastiskt
&U an Sibeliusakade-
1itt fOr teoretisk. Da bar nrit tal om ett eget
""ikh atDrium" i Öster tiD amlpd i anslutning PdIim.
Sj här kan en vanlig vecka i mu' siklArarens yrke se ut (om man alltsj jobbar i medborgarinstitut): MÅNDAG: - Blocldlöjt, tre grupper i Norra och Södra Vall· grund. - Damkör i Norra Vallgrund. TISDAG: - Gitarrgrupp ilsk· mo. - Blandad kör i Kvevlax.
D Brist på kompetenta lärare - Det är en viss skillnad om man jämför med att dirigera en bygde kör! Musiklärarens yrke - och ut bildning - är alltså ett stenhårt
ONSDAG: - Fyra timmar pia noundervisning i Solf Musikskola. - Gitarrgrupp i Hälsingby. - Blandad kör i HlIlsingby. TORSDAG: - PensionArsslng i Solgud. - Telefontid i Imbetshuset. - Tre timmar pianoundervisning iSmedsby. - Blandad kör iSmedsby. FREDAG: - Ingen undervisning men i prak tiken gu d8&en jt till att förbereda nästa ' vecka (not. skrivning, arrangemang •••).
VECKOSLUTET: - Ofta upp· trildanden av nAgot sla&.
jobb. - Men det är också ett fram tidsyrke. Bristen på kompetenta lärare gör att det lönar sej att satsa, om man har intresset och vill job ba.
BERTEL NYGÅRD
Handlingen i revyn ''Tliji ur Bykisto" utspelas p4 en riv ningshotad handelsbod nl&on stam i ÖSterbotten. Ett H·tal aktörer lrAn hela Ö:botten medverkar, vilket ga· ranterar en brokig skara dia· lekter. - Men det gjorde bara re vyn roligare. FrAn Åbo meddelas att aktö reroa skulle kunna tlnka sej att spela upp revyn vid hemso porna ocks4 - om intresse linns. - Revyn skulle vara vArd ett bättre öde lo att lAggas i malpåse eltet endast en före ställning, menar vakna iaktta gare p4 KAren. Finns intresse? ÖP 4terkommer till KAren revyn allsta vecka.
En komplett~~~~
muslkcentral lör hemmet.
Hifi-stereokombination Salora6600 nyhetshögtalare KS Prisad av experterna. Alla
enheter har prestanda i hifi-klass.
Effektiv förstärkare 2 x 50 W mus.
(2x35 W sin.)
Känslig och störningsfri UKV-AM
-tURer. Direktdriven skivspelare.
Kasettbandspelare med moder I naste teknik. Effektiva nyhets
högtalare.
SALORA ~I:!:GW' !'J~I" \STORG_ 17 JAKOSTAD
I
~
Torsdagen 17.04 1980
KARLEBY
FREDAG ·18.04. kl. 20-01
LINDA NtN,E ~ ~ ~ ~ HARD ROCK SALLINEN MUSIK SOM PASSAR ALLA! BL.A. 50·TALS ROCK. VA··LKOMNA VAR MED 'FRÄN BÖRJAN ÄVEN DU DU BÖR HA FYLLT 15.
-
BUSSAR: Haidins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via Kronoby. Ed· sevö. Från Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby-BennäS-Kovjoki. Från Oravais kl. 19.15 via Jeppo.
......................................................................... .........•.•....... ~
~
~
i
'irto. !
Vi träffas på en fartfylld dans i * * fred. den 18 april kl. 20.00
~
. :
~
~ : ~
...~*** ZENITH *
:
~
~
sköter om takten
................... .
:
~
* * * "k * * ~
Bussar: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00, Töjby 19.10, Harrström 19.20, Taklax 19.25, Korsnäs 19.35, via Petalax o. Nyby. Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och Overmark.
:
~
:
Funkt.gr. 2/80 .•........ ~ ..................................................................................~
Aldersgräns 15 år.
-tr.
Lördagen 19.4. kl. 20-01 Kom loss och hålligång en helkväll tillsammans med
~HOPE EMPIRE~ - vi har1ullständig dansdemokrati - 15-års åldersgräns, id-kort med.
BUSSAR: fr. nedre torget, kl. 20.10, 20.40, 21.10 och 22.10.
.
Välkomna
Sista chansen, sista dansen i
: Exodus :Zenith·
1f Grads bussar
1f 15 års åldersgr.
BUSSAR: Vasa busst. 19.30 via Sundom, 5olf, Malax, Dropin, Harvas, Lenni Back Näsby kl. 19.00 . via Nämpnäs, Nonnäs, Töjby, Taldax hlg, Korsnäs, Molpe.
~ ~
51
L____~________________--------~T~o~r~~~~~_·~1~7.~04~19~8_0____________~~~__--~---II!!!!~::~PO::.~,.=N
Säsongens sista dans
ZOTCH BUSS: Jakobstads busstation 18.30, Bennäs 18.40, Forsby 18.45 via Nybränn och Sisbacka 18.50, Lillby 19.00, Lappfors 19.15 och Overe55e 19.25. .
-
DET ÄR DAGS IGEN!
••
EXTRA DAMERNAS åld. gräns l '5 år
lörd. 19.4.-80 ,OBS II
•• twist·FM fred. 25.4.
kommande program ~........
CLEOPATRA BARBARELA
OT:s bussar är bekväma, ta den från Vasa 19.15 via Kvevlax eller den från Kaurajärvi 19.00 via Keskis, Oravais o. Tuekor .
.."" ,............................... .------------------.,,.--------.. Gammaldans .i Övermalax, Solhem lördagen 19 april kJ. 20.00
: : : ~
*RAMONA* ~ Arr.: Övermalax ufo
~~~
~
Ungdomsdans i Jungsund fred. 18.4. kl. 20-01
* ** * MASHit -: w
Närpes
~
~
~
...........................•...
........ öte
.
TONARSDANS
i
Malax, Bygdegården
fred. 18.04. kl. 20-01 Intr.15 mk Ald.gr.13 år kom och hålligång tillsammans med
HOPE . .ultsIIIIlbcllllrn fr.ämst inneburit n organisationen mbiJd ning ay bamledare.
för genom. SlÖae projekt har stupat pcaooclla som ekonomis·
4 J
~
Onsdagar
\~gjJ~
Dj
~
Paul Wilson
fredagar och lördagar
Veijo Ullakko &
Wolters
BUSS: 18.35 Korsnäs, Molps 19.05 Petaiax, Nyby, Långåminne, Övermalax
~IIIIia-.lr n
Allt i musikbranschen från
VI träffas vid
5 mklresa
MOTEL POLARIS
.Rl!avlgen 8. KåIby.
. tel. (967)-18 200
Efter snabbt avklarade mötesför- .samdd med ungdomsnimndema i handlingar diskuterades den kom. Kronoby och Pedersöte kommun. ' mande verksamheten. Närmast i Lägret är ett kombinerat barn· och faggorna är ett barnläger. som ar- ledarläger. rangeras den B-U juni i Esse i . Förfr....i0l"r om lJaret bD
'ö
.
ras till VUS:s vecksamhetsledare Tor Spant som Ar antrlffbu pI SÖU:s kansli teLnr 961·113 572. Höstens .tora satsDi.aa skaI1löru
Pianon .... från 6.450, Yamaha-orglar från 4.950, Vid kontantköp kännbar rabatt!
MUSlKAfFAR
i All.. IBigi. ,.I Vesa NÄRPES tel. 962-42064 . . .- - - - -_ _. . .
plledarutbildninJ av barnklubbs ledare. Vidare kolDlDel' den del PR';ippoll att arranaeras pI hösten.
6
"De flesta låtar är från början på engelska och när de översätts till svenska är de inte alls lika bra"
. 'jag vill kunna förstå musiken jag dansar till och det gör man lättast om banden sjunger på svenska"
TRo ATT VI 5\(Ull[ VÄGA 6öAA LÄTAR PÅ
ItJiE E. rJ~'
Bland de som svarat i ÖP:s folkomröstning om vilket språk dansorkestrarna ska sjunga på tyCker närmare 60 % att engelskan är att föredra. Här följer ett plock av ·,motiveringar - för engelska, {ör svenska och för bAde ock! Lis och begrunda! - Jag tycker att orkestrarna skall sjunga p~ svenska för en svensk publik. Det skulle ocks~ få or kestrarna att skärpa låturvalet. - Varför inte ocks~ p~ DIA lEKT!
- Jag tycker om engelska i sko lan. -
Det låter bättre. - Och s~ lär man sej engelska bättre genom att lära sej texter na.
- Jag anser att engelskan är popmusikens sprll. ÖVersätt ning fdn engelska till svenska är ett av det värsta som finns avser jag. (Inom musiken).
- Jag hör nästan aldrig p~ svenska sånger därför att det inte låter lika bra som p~ engelska. - Engelskan är det sprll man skall sjunga p~. • Christ;"" i jaAobsf4d
p~
Det är naturligare att sjunga engelska. • Sonja
• Kjell i Niirpes
i Kro"oby
- Om de sjunger p~ svenska s~ lher det s~ fint och p~ n~got sätt s~ overkligt. - Och man lär engelska när man hör p~ en engelsk lk
- Det är bättre "feeling" i engelska bitar. - Svenska bitar verkar s~ "uppstyltade" . - Det finns undantag, men de flesta bitarna är nog bättre p~ engelska. • Magd4lelJll i (J"erp,mno
• Lisbet
i Netkrl4ppjors
- Det bor b~de finnar och svenskar i Finland, och finnarna först~ inte svenska och svenskar na inte finska, men b~da paner na först~ lite engelska.
- Engelska, om låten är p~ eng elska i original och om sångaren behärskar sprllet. - Svenska i övriga fall.
- Långsammare bitar helst p~ engelska, för annars pwinner de d mycket om svensk topps bitar na, och dem hör man annars nog av. - Snabba låtar gärna p~ svenska eller finska (eller engels ka) ingen skillnad det ~ i varje fall kul om man fattar alla ord. • Helen i Purmo
- Jag tycker att orkestrarna skall sjunga p~ svenska, men ocks~ p~ finska, franska, tyska. - Det spelar ingen roll vilket sprll orkestrarna väljer. Huvud /saken är väländ~ hur de sjunger - vilken sorts musik de väljer. - Vilken klass de har p~ mu siken.
• SfUII". .
• Tof714S
• Maril
iKomUJs
; MaIax
i KArleby
SHURE
• Boy i Småbönders
- Inte nödvändigtvis p~ svens ka, men önskvärt. - Det är lättare att skriva blaj-blaj texter p~ engelska ( = mindre ansträngning). • Kenneth i Malax
- Ingen skillnad vilken orkester det är eller vilken sorts musik de representerar s~ skall de sjunga p~ svenska. - S~ ocks~ vanligt folk först~ vad de vill ha sagt. • Boel; Karleby
- Jag tycker att man skall sjun ga p~ svenska p~ svenska dans ställen. Texterna skulle säken ocks~ bli bättre. • Elisabeth i jaAobsf4d
®
(390,-) 295,(390,-)
295,(550,-) 420,(550,-) 420,(800,-) 610,950,- (1250,-)
Till landsbygden mot postförskott. Ring och beställ.
Storalår~gg.41.Vasa U ."'II~.WI. . V.I . . t.l. 961-110159
~venskat. - Jag hörde för en tid sedan en intervju med en svensksprllig textförfattare, som p~tod att det var lättare att skriva en text p~ engelska. - Det beror p~, sa han, att det är lättare att uttrycka sig och hitta olika nyanser p~ engelska. - Jag m~te säga att det var n~got av det mest idiotiska jag hört. Det borde väl rimligen vara lättare att uttrycka sig p~ sitt modersmål. - Däremot kan det väl vara s~ att en dllig text märks mindre om den är gjord p~ engelska än p~ svenska. - A1lts~ bör orkestrar och textskrivare g~ in för svenska och inte "fuska" med engelska text er. • Ken"el i Vasa - Jag vill gärna först~ orden i sångerna, och när man inte kan nån engelska s~ . . . • Si" i Nederl4ppjors
D Norra
MIKROFONERBJUOANOE
515 SA .•••.....•..••••••.•••.. 51558 .......•................ 588 SA _....................... 588 5B ........................ 545 SO ........................ SM 58 prof .....• _....••....•..
•
A IB 'HALDIN & ROSE OV Jakobsgatan 41, tel. 10 222/ Ringförsöljningen Kvöllor Rune Fant, tel.11
semif'malen i SÖU:s bord tennisturnering för lag spelades senaste söndag i Jakobstad. Segra re blev Teater-Jakob från Jakob stad, laget kommet· i finalen att möta Smedsby UF:s lag, som seg rade i den södra semifinalen.
Reslultat:
Teater-Jakob Oravais UF
15-1 Terjärv UF Teater-Jakob 16-0 Terjärv UF - Oravais Uf 11-5
7
Torsdagen 17.04 1980
Rektor Torbjörn .man om Vörå folkhögskolas framtid:
Om internatlivet - inklusive vattenkriget - om en resa till Borgafjäll, om skolans framtid, om skapande verksamhet skri ver eleverna på Vörå Folkhögskola på de närmaste fyra sidorna av ÖP. I tidigare ÖP detta år har SÖFF i Yttermark, Evangeliska Folk högskolan i Vasa, Lärkkulla folkakademi i Borgå presenterat sig själva. Nu alltså dax för Breidablick. Håll till godo!
••
"En kraftig utbyggnad
ska köras igång så fort som möjligt"
VACKNING!
dax att sticka ut på morronlänk
• Vad kommer att hända på Vörå Folkhögskola den niirmaste framtide,,? - På Vörå Folkhögskola h:tlls det en vitt omfattande kursverksamhet. En stor del av kursverksamheten är vinklad på friskvård och höjande av konditionen - t.ex. hälsokurer. " - Skolan har redan blivit utbyggd så att det finns fullständiga lä karmottagningar och fysikaliska utrymmen. Och när nu Svensk-finland skall bygga ut sin rehabilitering har man riktat sina blickar på Norrvalla, och jag hoppas naturligrvis att rehabi literingsanstalten skaU byggas här. Statsmakten har gjort rvå viktiga beslut. O Folkhögskolan har blivit godkänd som rehabiliteringsanstalt. O Regeringen har gjon ett principbeslut att vi skall få pengar till en utbyggnad av rehabiliterings verksamheten. Denna utbyggnad kom mer att kosta ca 10 mili. mk. - Där ingår en hotdlavdelning med I kl. Standard med trivselut. rymmen plus en toppmodern avdelning för fysikalisk behandling, lä karmottagning och behandlingsutrymmen samt en avdelning för gymnastik och idrott med bl.a. en idrottshall på närmare 1000 m 2 •
• Pil vilket sätt påverkar det mir skolan. -
Det kommer att påverka folkhögskolarbe.tet på många olika sätt.
D Genom att vi får toppmoderna idrotts- och undervisningsutrym men kommer undervisningen att gagnas och idrottsutövarna får myc ket bättre möjligheter att träna och förkovra sig. O Idrottsutövarna som går på Norrvallalinjen kommer genom närhe ten av l2kare och läkarutrymmen och fylikaliska behandlingsutrym men an i framtiden kunna servas på ett ännu effektivare sätt än tidi gare. D De olika linjerna som redan finns på skolan kommer att få förstk lassig yrkespraktik i rehabiliteringsanstalten (.närmast för vård- och fritidsledadinjen. O Nya linjer kommer att inrättas främst med tanke på behovet på pcnonal inom den fysikaliska vårdsektorn.
• H"r Itommer idrottshalle" att se flt? - Idrottshallen kommer att få internationella mått, vilket betyder att handboll, tennis och andra sporter som fordrar stora utrymmen kommer att kunna utövas. - Vidare kommer en korridor ovanom våtutrymmena att inredas till fullständiga hopp och kastutrymmen. - En squashhall skall också byggas i anslutning till idrottshallen.
• ViUcn typ av idrottsitutitflt blir det? - Vi siktar på att få idrottsinstitutstatus med tonvikt på kursverksam
het. medan idrottsledarutbildningen fortfarande skall ske inom ra men för Norrvallalinjen. - De som går två år på Norrvalla skall ha kompetens för tjänster i föreningsorganisationer samt. för lägre kommunala tjänster.
• Tror tU. f1erlJjgn det UfI geflom!örtlS? Nilr? - Regeringen hu beslutat att det skall genomföras, nu är det endast en fmanseringsfdga. - Vi hoppas att fl börja bygga så snan som möjligt. De.tta beroen de på an projektet är viktigt inte enban for folkhögskolan och bygden utan for hela Svensk-finland. SUNE
• Det ii,. Hele_ Pirvol4 so", hli,. _ppsliletl ptJ mOfTQ1lNJ.lc. V4c/ctny. lonk
N,." Tbom4S WaIHkäs.
D Reda" frå" första börja" på hösttermi"e" fick vi e" ft" geme"skap här på skola", flickor och pojkar emella". D Vi tri/ffades mest på flicki"ternatet, där pojkarna var fli. tiga besöure frll" tidigt ptJ morgone" till se,,1 på levälk". O VI VÄCK1'ES mer eller mindre oss en stund längre går ime att räk. av pojkarnas" ömma" försök att få oss ut på morgonlenkki . Men där fick de tji, nästan alla vårdlinjens flickor visade sig vara alla tiders sömntutor, och pojkar nas välmenta försök att få oss ut på länk möttes med bittra ord. Nåja, pojkarna insåg snart sitt eget bästa och gav upp. SKÖÖNT!
D sA VAR det också problem med stängningsdags (kl. 22.00). Det är något som vi ännu inte lärt oss trOts att skolåret snart är slut skulle vi det hade vi nog besparat lärarna alla de gråa hårstrån de Btt under detta skolår. Men då skulle nog mycket av det roliga vi haft tillsammans vara bor· ta. Alla de gånger pojkarna gömt sig under sängar. i klädskåp eller bakom skrivbord för att få var hos
na på fem fingrar .. . D HÄR ÄR sällan en lugn stund. Alltid är något på gång. Ena kväl. len utdelas fribiljetter till duschen, vilket ofta urvecklas till vattenkrig. En annan kväll sitter man som packade sillar i ett rum för att få höra på det senaste inom spökfron ten. Mamsell Ulla har stor betydel. se i detta sammanhang. (Mamsell Ulla är det välkända spöket som stryker omkring på flickimerna tet.) Nästa kväll kommer några flic kor på att deras sängar är för kalla och tar med sig kramdjur och täc ket och flyttar över till nästa rum. Kortspelet är ett kapitel för sig. Så gör vi också mycket annat kul lom censuren får ta hand om. Internatlivet är roligt, lärorikt och spännande. Leve Norrvalla!! MONA, INGER, ANKI
I
Varning för vattenkrig! Vi bor i 4 olika internat bir pA skolan. I pojkinternatet Ir vi 11 stycken uppdelade i 4 rum. Att bo pA internat Ir nog roligt - men det kan bli tungt och 0 trevligt ibland. I varje internat pj&Ar vattenkrig mer eller mindre ofta. Det Ir roligt sA Ilnge "kriget" varar, men nlr man skurat efter sig och skall gA och sova och man mlrker aU man fAr ba flytvlst pi sig i sIDgen vU det inte lika roligt lin8re. En annan sak man kan bli utsatt för: Klockan Ir 2 pA natten och man Ir i sin djupaste sömn och plötsligt vaknar av att n.on Imac· pA dörren. NIr man lyckats fA opp dörren kllcker nqon ur sig: - Vad lör du opp sA bir sent om natten, du borde ju sova nu. Men man mute ju ta allt som binder bir pA skoj •••
"u
"PITO"
Torsdagen 17,04 1980
8
SKAPANDE
o
DRAMA
Drama är grupparbete och ger många möjlighe ter till samarbetsträning. O Drama övar koncentrationsoch kommunikationsförmågan, O - Drama kan också vara inriktad på förmedling.
kan bli
REVY och TEATER
• PI vArdlinjen har vi praktik som barnledare hela Aret. Vi har spelat teater (ör barn och lekt teater med barn. Bilden nedanför och ovanför Ar (rln en barnfest pi NorrvaUa.
En målsättning för en dramagrupp behöver inte vara att få fram amatönkAdespelare, . Kanske nAgot nästan motsatt är viktigare: att fl människor att IAta bli att spela roller hela tiden tillsammans med andra människor, Det betyder att alla kan vara med i en dramgrupp också den som inte vill uppuäda. Drama handlar alltid om att TA ROllER - improvisera fram 'ty. per. karakterisera. leva sig in i. Samtidigt lär man sig något om eg na möjligheter och egna gränser. Här p~ skolan har både vUdlin. jen och NorrvaJlalinjen rvå timmar drama per vecka med Anna-Lena Östern som lärare. Drama är för oss en del av trä· ningen i barn- och ungdomsledar skap. Därför har dramatimrnarna använts både till barnteater och ungdomsteater - med revyn "24 timmar folkhögskola" som uets största satsning.
"Mandottern och Kå'ring dottern". Vi har vant På turne det var spän1l4nåe. Då hade vi Jan-Peter med som trubadur. l en av våra barnklubbar har barnen spelat Törnrosa. Just nu spelar vid docktea tern "Dunåerklumpen", • Marianne och Lilian som .mandOller och klrinadoeter i pjlsen med samma naiIul.
Träna, träna, trä1Jll Simma, springa, na:. .1 1 Morgonlå'nk och R A _ Terrängen å'rfin Vi får lära nå't om Trå'ningsoveraller Joggskor och _ . _ Pingis i kå'lIarn Flickinternatet Mysiga kvällar m Spela musik om na . A Ila känner alla Lå'rare med humor Jazzdans Vara tillsammans
Torsdagen 17.04 1980
KSAMHET orrvalla och praktisera ja, kom ut och jogga och bastu emellan och timmarna å'r sköna fast vi är så gröna i alla kulörer och leriga stövlar biljard i biblioteket och läxfritt vara tyst som katten och jag känner dig och Tobbas cigarrer ingen dans No rrvalla ! • SAng ur Norrvallas revy "24 timmar folkhögskola".
• Revy är. ocks4 tek"ik. Hilr ser vi Ste/a" vid mixeriJortkt - som mi,,· sa"" kriiver si" ma" .•• • MlUike" -Ute bo i kroppe" och rörr/se,."., bli e" rytmisk he/hel .:.... ""ge. lär s.I hiir säger vår /iirarr A"_Le.... (ho" /ii"gsl bale) om jaugymllQSlik.
- Det fina med hela revyn, var nog att nästan alla elever hängde med. - Jag tyckte bäst om scenen från barnklubbl!n - där 17I4n bara fick kita det rulla itJiig. - Levande musik av Per o Tikkis gav det där "1iI1a extra" som revyn behövde. • Tryggve
• Irja i revyn: - En pojke jag ska gilla fAr inte vasa nigon hArding - men inte nAn mam· mas bulle heller han skall va' snäll fast inte för snäll - och sA öm.
• - 1"1 brukar tk va' dtJ/iga /tamra ter hiir på skoID" ... "
Jazzgymnastik JAZZGYMNASTIKEN var något nytt för nbtan aUa när vi I kom hit. Nu är det något som vi inte skulle kunna vara utan. Det kan vi nog till en stor del tacka vår .lärare Anna-Lena, som gjort det roligt och som arbetat med danserna lika myc ket som vi som utfört dem. I början kämpade vi mest med koordinationsövningar och steg. Sen blev det ändå en dans på julfesten. Till elevförbundsfes ten gällde det att visa att vi lär oss någonting hlr på skolan. Vi övade och övade puh! NorrvaUaflickorna kom med fastln det egentligen var vårdlinjens jazzgymnastiktimme, och tvärtom. Vi har jazzgymnastik 2 timmar i veckan- det Ar aUdeles för lite tycker vi som gillar att dansa jazz• Därför får vi ibland ta kvällarna till hjälp nAr vi skaU ha någon uppvisning. PS. Vi har också danskurs här - flickorna och pojkarna övar just nu cha-cha och tango (med meUansteg).
Koreografi· I början var Anna·Lena koreograf men nu kan vi alla vara med och forma danserna. Det känns roligt nAr man får vara med alldeles frln början. Just nu håller vi på att öva en dans till vår skolavslutning, i den dansen skall både vårdlinjens och NorrvaUalinjens flickor dansa samma dans förut har vi haft olika danser. På bilden nedanför en "häftig" koreografi på hur tiden rusar ivAg hAr.
Torsdagen 17.04 1980
- För basaren sträva vi och slöjda oss till Borgafjäll.
Till Borgafjäll
SA lät det i revysAngen när vi beskrev vAra förberedelser inför fjällresan. Och sträva gjorde vi verkli· gen pojkarna besökte slöjdsalen flitigt och flickor· na handarbetade, bakade och pysslade. Basaren blev Iyc· kad, genom den och lotte rierna fick vi in mycket pen. gar.
mosflaskor fyllda med saft eller
kaffe . Det åt vi sedan i slalom
backen eller- högt uppe på något
fjäll.
D Besök Båtresan gick bra, vi kom t .o.m . fram tidigare än beräk nat. Bussresan - fem timmar lång klarade vi av med en enda paus. Första morgonen hade vi mor· gonsamling i Borgagården . Där
delade vi in oss i två grupper turåkarna och slalomåkarna . Sedan fick vi höra vad man skulle och inte skulle göra i fjäl len. På morgonmålet hade vi gjort smörgåsar åt oss och fått våra ter
O PÅ KVÄllARNA kunde
man göra två saker - nämligen
sitta i sina stugor och få besök av
andra eller springa omkring och
besöka andra.
Några kvällsaktiviteter : disco i
en av stugorna och riliest.
Men inte tillräckligt.
D Mulet! . Till elevförbundsmötet hade vi gjort en egen tidning: HolmsbIa· det som vi sålde och fick in en li ten 'hacka för . Efi~r förbundsmö· tet spelade vi upp revyn och dar kom också in lite pengar .
• 51410målulre" som kommer susa,,· tk hetl/r Peter Back.
D Borgafjäll O VART MÅL var alltså Borga fjäll, vilket är beläget ca 300 km' från Umeå mot norska gränsen.
O DET HADE varit mulet alla dagar med den sista dagen klar nade det upp - under den fem timmar långa bussresan sken so len hela tiden. Båten blev en timme försenad på hemresan, men vad gjorde det . Det förlängde ju bara vår re sa ... UllA ochKIA
Upp och iler på turåkning Vi Nr aJl4 S4mlmk utall/Ö" Borgaboteilet. Eli del slu~11e /Q,.Q jJtJ turdkllillg och QM,.Q till sWombiIClt.ell. DQgells st,.Q/JtIlse,. började tö,. VM och ell! Vi var ett helt glng som skulle pi en lO km:s skidtur till klöverfjltl. let. Vi var utrustade med varma och vindtita kllder. Alla hade vi med oss var sin ryggstck innehAllande salt, smörglsar och annat smitt och gott, som behövdes pl vAra fast pauser. Det var kämpigt upplt. Vi föll ofta och tlnkte mAnga gAnger ge upp, men vAr envishet hjllpte oss att komma upp pl fjäl let. . Det klndes vlldigt skönt, nlr vi hade nltt vArt mAl och kunde sitta oss ner och Ita. Tillbaka till hotellet gick det lät· tare, det gick ju nerför. Man hade fullt upp med att försöka hAlla ba lansen. En del fick lov att kasta sig pl baken för att stoppa den höga far ten. Lyckliga och utpumpade efter dagens skidtur kunde vi ltervlnda till vAra stugor. Att fl dusch. och gl i bastun klndes mycket vllkom. Tia, Pirjo, Marianne.
Nervig debut i slalombacken
jag skall nu berätta li te om hur det gick till när jag skulle åka sla lom för första gången i mitt liv. ' Efter många om och men blev jag övertalad till att göra ett för sök. jag var fast besluten om att in te vara"pito" , jag skulle klara av det! Slalomutrustningen fick jag låna av Mollu . (Rektorns kära fru!) ,
.
jag var jättenetveös, saken blev ju inte bättre när jag stod högst upp i backen och såg ned över halva Borgafjällen. Pojkarna gjorde sitt bästa för att muntra upp mej (hm?) Ärligt talat var jag närmast ett nervvrak. Hur som helst kom jag ned. Om än det tog mej en hel tim me, och fickorna var fullproppa de av snö efter. OBS!: Inga brutna armar och
"Vilken fart, alltså"!
- Va härligt . Vilken fan, alltså,
det här är lite annorlunda än
Vörå backen ...
Så lät det då eleverna kom ner
från den 750 m långa slalombac
ken i Borgafjäll.
I slalombacken gick det livligt
till.
• Sa/ety first idluls "" TItItI4 5;1'0"1/" och A.,..Kristi,,1/ Heikfolk.
Man såg slalomåkare som uod de sej vara Stenmark, men då de åkt halva backen låg de oftast med näsan i snön och skidorna upp i vädret. För nybörjare tog det ca en timme att komma ner - för de skrååkte en liten bit och satte sej sedan på baken. Men roligt hade vi allesam mans. Vi åkte varje dag ca fyra timmar med små vilopauser då vi åt och drack det vi hade med oss i matsäcken. Sista dagen i Borgafjäll ordna de vi en storsalom tävling för alla elever och lärare. Tävligen blev lyckad. det var spaflfling med, ända från början · till slut. Vi åkte 3 åk, varav 2 av dem räknades. Några av delta· garna blev helt utan reultat, för de körde ut från banan, som var ganska så svår. IRJA OCH HELENA
ben! Men hes var jag efter alla
ångestfyllda skrik jag gett ifrån
mej .
• - Oh Yeah, sa jag bara. Au
tograferna efter klockan 17.00
om jag får be.
Och kan ni tänka er. 2 auto grafer skrev jag den kvällen . Bättre två än , , inga alls. SLAlOM-FANTAST
D Finalen i Arets pidroturnering spelades se naste söndag i Björköby, dir Kro noby uf&nf, K111by ul, Nllmpnils ul och hemmalaget Björkö uf St· järnan möttes. Pidrofinalen blev en mycket jämn och spännande tillsti11lning, där både K111by och Björköby ha· de chansen att hemföra segern in för sista och avgörande matchen. I sista matchen möttes just dessa två lag. Björköby var tvingat att vinna med 7-2 för att bli pidromilstare - och klarade av pressen och seg· rade med dessa behövliga siffror. Finalspelet löpte för övrigt utan några som helst problem och do· marna hade en mycket lätt uppgift för dagen. Vidare bör flickorna i köket få ett stort plus för den goda kött· I soppan, som med stor säkerhet var
en bidragande orsak till hemma·
segern.
I det segrande laget övade: Börje
Back, AU Rönn, Anton Sten back,
Marten Håkans, Gustav Nybond,
Bjarne Back
Stefan och Krister ordnar prepkurs till Hanken Är du lockad aven framtid som marknadsföra· re? - Tycker du redovisning låter som nAnting man kun· de försörja sej på? - Har du tänkt dej att bör· ja handla på utlandet? Eller tycker du att nånting annat åt det "ekonomiska" hållet verkar intressant. I så fall ·kan få en puff framåt i dina planer -av Stefan Granqvist och Krister Björkqvist, som vill hjälpa dej att klara inträdesförhö· ret till handelshögskolan. - Vi tycker det är viktigt att få upp intresset för handelshögs kolestudier bland de österbott niska ungdomarna just nu, då det är aktuellt med undervis ning i Vasa . Säjer Stefan och Krister och påpekar att preparationskursen de arrangerar, gäller till alla handelshögskolor. Det är sam ma inträdesförhör i Åbo , Vasa och Helsingfors . Inuädesförhöret betyder mycket numera. Det står för hälften av de poäng man behö ver för att få börja vid en han delshögskola. - Också fast man har dåligt avgångsbetyg från skolan,lönar det sej alltså att söka inträde. Och även om man har tänkt sej in i militären, är det bäst att sö ka redan i det här skedet. De grupper det gäller är na turligtvis abiturienterna men också merkonomerna. Stefan och Krister kommer att kontak ta båda grupperna. - Det är inte alla som vet vad man kan studera vid han ken. "Matematikerna" till exempel brukar ofta fråga om . man får läsa ADB. På det kan man svara att man får läsa så mycket att man gott och väl får nog ... - En annan grupp är de som vill läsa språk. Det är ju faktiskt så att man måste läsa akademiska vitsord i språk i hanken . Prep-kursen, som Stefan och Krister alltså ordnar i egen regi - äger rum i Vasa den 5 och 6 juni. Närmare detaljer kan man fl per telefon (961-61668, 921-378190 eller 921-367217) eller per post om man anmäler sej före sista maj.
BERTEL NYGÅRD
I
Torsdagen 17.04 1980
11
POSTEN
I"lör SÖU:s vårmöte i Överesse:
Väldigt olika åsikter
om medlemsavgifter
o SÖU:s nya planer för festfördelningen, medlems· fiiretli"gar1l4S avgifter tillförbundet med mera har gett upp· bot} till väldigt olika åsikter ute på fältet. .
D NSU har teaterda&ar i Karis den 18-20 april med deltagande frAn SÖU.
O O En del föreningsfolk tycker att det är en bagatell, den "da1Isavgift" man ska betala till SÖU. - Jämfört med de sttmmor nöjesskatten har tagit.
•••
D FSU:s teaterrld hAller samti· digt möte i Karis den 20 april.
O O Andra rapporter talar om föreningar som inte alls är med på systemet. - Det är inte fråga om att förbundet å ena sidan och föreningarna å andra sidan ska slåss om n~ra pengar och dra åt olika håll. Det är fråga om att jobba för samma sak . Och det förutsätter att också SÖV ges möjligheter att överleva . Säjer Håkan Westermark på SÖV. - Det gäller att möta den situation som uppsw nu då nöjes skatten slopas eller åtminstone sänks. Tiden är mogen att förbereda sej för den utveckling som kan bli aktuell. - Vtan nöjesskatt är det risk för att kommersiella krafter börjar intressera sej för dansmarknaden. Bygger vi ut ett uf·fält som är så mångsidigt och starkt som möjligt, kan vi möta trycket från de kom mersiella krafterna. - Enkelt uttryckt: så många dansarrangörer som möjligt och så bra regional spridning av danserna som möjligt, och vi. gör det svårt för utomstående att komma in på marknaden. Det är, förklarar Håkan, orsaken till att SÖV·styrelsen vill ge de små attangörerna en chans i festfördelningen. Bland annat skulle det kun na bli fr~a om att "freda" vissa veckoslut enbart för de små . Ser man på f6rbundets ekonomi, är det så att nöjesskattens slopan. de tar bort en inkomst på n~ra tiotal tusen mark från SOV (de skat· tefria danserna). Summan måste ersättas på något sätt. - Vi kan inte räkna med så stora ökningar av statsbidraget. Inte heller blir det mycket från kommunerna - det stödet bör kanske hell· re gå till föreningarna och ringarna! - SÖV:s styrelse har efter många och långa överväganden gått in för det förslag man nu ska diskutera på vårmötet. Nämligen detta med en avgift till SÖV för varje danstillställning. - Inom mAnga föreningar tycker man att den avgiften är sA liten, att det inte är .nAnting att diskutera om. Kärnpunkten är att SÖU:s ekonomi inte fAr försämras. Problem med finanserna kunde i värsta fall innebära att en instruktörstjänst faller bort. . - Och ännu viktigare: utan föreningsavgifter blir det inte möj· ligt att lokalisera ut instruktörerna sA som styrelsen nu planerarI I I
D BARNTEATER frln Sverige • • I
BERTEL NYGÅRD
O
blir det liven inkommande helg. Teater·Gaija frAn Uppsala spelar. barnteater i Nykarleby den 19 ap- • ril, i Vasa och Kaskö den 20 april samt i Kristinestad den 21 april.
·11
_.
NY,A YA• ENS •
=
SOLII FI, .
Ö SÖU:s tonlrsdd har möte i • • Svarta Solifer GT enastående I sitt slag I Finland. • • Vasa torsdasen den 17 april kl. 18.30.
D TISDAGEN den 22 april kl. 19.00 lir det dags för superstarkval för VIII·ringen i Lappfjärd.
D FRÅGETÄVLINGENS final gAr i Petalax torsdagen den 24 ap ril med början kl. 19.00. Medver· kande lir lag frAn Nedervetil och Pjelax över 20 Ar, KAllby och Pe talax under 20 Ar.
Säker gatumoped för unga RR.åkare. . • • SoIifer GM-80 - ungdom~g bruksmoped kombine· rar sportmopedens uthållighet med bruksmopedens • månsidighet. _ . Solifer Trial ·tävtingsmaskin i stil med Cup-vinnaren, ~ lämplig för den fordrande minitr1alisten. •
•
• •
•
.1
•
• •! Jakobstad Visasbacken 6 tel. 967-10 153
MATTSSON
Nykarleby Bangatan 7 tel. 967-20 194
•• •
NYGÄRDS
•
•
Överesselörda&en!Ien 19 april kl.
r---------.... I.
12.00.
• _.
Att köra med SoIifer blir ver1digen billigt - bränsle· åtgång i medeltal endast 2 V100 km. Priser fr. 2....1. Kom och bekanta digl
D OCH SIST men inte minst sA • är det ju dags för SÖU:s vArmöte i
••
=
GISLAVED
SPEED 116 • 1
•
Vörå, tel. 961 -56141
P. HELMINEN & CO Vasa Sandögatan 13, tel. 961-117 051
SOLF CENTRALBUTIK
•
SOlf, tel. 961-35200
•
Malax, tel. 961-654401
•
=
Närpes, tel. 962-41145
•
ROSENBACK's BUTIK
STENCO
=
=
=
1.
LlNZEN
Lappfjärd, tel. 962-21 821
Factory nr 2 (ny)
Glbson Brothers
~ue sera MI Vida Strlx Q Roland Sedermark
UNDER APRIL
MÅNAD TILL
SPECIALPRIS
IPlnk Floyd:
The Wall
,Donna Summer:
On the Radio
MUSIKEFFEKT
2X35W Gör en förm6nlig/kvalitetsmässig Luxor·affär hos oss!
~'VJ @
110 844
MANU Dy.
HandelsespI. 28\ Vasa
I~ EL.AFFXR
IIWR. VVESTIE RLUND·
Jakobstad, Storgatan 15. tel. 967-14 299 'Nykarleby. Bankgatan 7, tel. 967-20060
När det gäIler välj trygga
islavE! Oy L. LYTZ Ab Jakobslad, lel. 967-11 868
Vasa, leI. 961-115777
Närpes, tel. 962·11313
KristInesiad, tel. 962.42473
Amerikanska Lp·sklvor
•
•
• • • • • • • • • •1• • • • •
Titta in till oss. så berättar vi mera . om vilka egenskaper Speed 116 har.
=.
O
•
•
•
Torsdagen 17.04 1980
. -:. Den här skaffade jag redan för anläggning kan man kanske få un bastonerna, mellanregister och dis fem år sedan, säger Hans Israels i der 1000 mk. kanttoner. Karperö, som är litet förvånad när Den anläggning Israels har ryms - Jag rycker nog man får en D STEREO-LJUSORGEL - visste ni att det vi menar att stereoijusorgel är i en Uda på ca 2~ x n x 10 cm. helt annan upplevelse av musiken någonting ovanligt. Den har han liggande bakom ste när man har ljus i olika färger som finns någonting s.ånt?
reon på bokhyllan. Från den går följer musiken. Man får en visio Israels fick iden från Sverige. D Det lir alltså fråga om en ljusanläggning för Han köpte en byggsats för 2~0 kro· sedan uådar ut till lamporna som nelI musikupplevelse. Musiken hemmabruk som är kopplad till en stereoanliigg
nor och monterade själv ihop an· kan placeras var som helst i rum kan bli varmare och mjukare eller ning och som kan ställas in så att ljusstyrkan följer . läggningen. Men lamporna blir met, i hörn, uppe vid taket osv . Is - hårdare och hetsigare. dyra ochh:\ller inte så länge. raels har lamporna placerade ba - Särskilt när man var ungkarl musiken.
- Jag har inte kört med så kom stereon så att ljuset kommer och det var mera tid för att lyssna D Lamporna sOm ger ljuset kan ha regnbågens al
många lampor, men det är möjligt från samma ställe som musiken. på och följa med musiken var det - Den här anläggningen är på inuessant med ljusorgeln. la olika färgnyanser. Ljuset kan ställas in så att det att plocka in ett 3D-tal olika lam 1200 vatt <>!=h har ue kanaler på - Jag var nog mera intresserad följer bas-, mellan- eller diskanttonerna i musiken por. En färdigt monterad och avance 400 vatt vardera. På en kanal kan av pojken än av ljusorgeln, säger eller också så att det följer takten i musiken.
rad anläggning går nog på flera ru jag placera 10 st 40 vatts lampor. fru Monica med ·övertygelse . sen mark, uor Israels: En mindre Jag har kanalerna kopplade till SVEN-ERIK GLADER
ZIMMEAMANN Fr6n Mitsubishl-aHören stereopaket för 1 000, under riktpriset. Skivspelare OP-210 ••...••. • .• Framifr6n laddbart kassettdeck OT-45505 ......... 1r.111D',U Förstörkare (radion Inbyggd) OA-R210........ ..
Prova piano
1'W3t.I,...........
a.
. 'I\~ . .
för 150,-/m6n. +hanspo.1. Om du besIuter els för att köpa pla not krecIterar vi cIg för beIaId mö nDlltshvra od1 hanspOlt.
~"'i . •·
..
Du kan hyra önskat piano för 6 m6n.
.
,h
z; ; ,
•
•• 1
,
.,
.
·~$'.) l· •---
Torsdagen 17.04 1980 POSTaN
o
debattforum
Hard Rock Sallinen
mindre etablerad?
Jag är förbannad pi Övermark UF:s ordförande för att hon sil&er att Hard Rock Sallinen är mindre etablerade. Jag skulle vilja höra ett band härifrAn svenska ÖSterbotten som fle det att lita 51 bra med bara 3 medlemmar. HRS kommer frAn Kauhava och är för det mesta och spelar pi fins· ka ställen söder ut och in i landet; det är därför du inte kanske har hört 51 mycket om dem.
Ahå!
Helt överraskande, utan 1Uigot /örhandsprat stiger Sol/ u/ fram och sällar sej till årets revyproducenter.
Och lika överraskande år kanske att tht man bjuder på, gott och väl kan tävla med mycket an1l4t på revy/ronten. Detta trots att tht å'r 17 år sen man senast spelade revy i Solj. Och trots att årets produktion väl egentligen inte alls skuile
bli 1Uigon revy från början. Ursprungligen hade man tänkt sej bara en kväll med Taube-musik. Men det blev alltså en revy . Eller en kabare kanske, för tillställnin gen gir under namnet "Pjåsk kabarää". . Programmet gir i "good old days" -sil med Börje Smeds som in ropare. För övrigt är det hela upp byggt som en "vanlig" revy med sketcher och musikinslag. Musiksidan är en duo som med vissa "förebilder" i tankarna - kallar sej Makkara, en kvartett
som bestir av ett förstärkt Malla ra, Solf Musikskolas kör och Sheila Smeds. Sammantaget om musiken: full poäng nästan genomgående. Om sketcherna kan man säga att de ger folk tillfälle att ha roligt. Och det är det som är meningen. Vid premiären var det också så publiken reagerade. Man hade: ro ligt och man hängde med på det som hände på scenen. För också fast det var lokala frågor, si var det sådant som folk hade läst om i tid ningarna.
SuK
"ARG I DAG"
De sjuka ungdomsdanserna
OYAMAHA SG-modelllOOO
o DET ÄR ett veritabelt sundhetstecken att det uppstltt en debatt om trivseln pi vlea ungdomsdanser. Dansarrangörer, orkestrar och publik ropar trestämmigt att nAgot är pA tok, men det är svlet att hina rätt medicin At en sidan kräftsvulst som dagens mammutdanser blivit. Klart är att trivseln offrats pA den ekonomiska vinningens altare. MAnga dansanta själar betyder många klirrande mynt i förenings kassan, mAnga unga fyUerister, och många blodiga slagsmAI. DA vi har diskuterat människor kring oss minskar kontakten till den enskilda individen och den ytliga egocentrin blir förhärskande. Aggressionen ökar och trivseln försvinner. Det är en realitet vi inte kommer ifrAn. Mammutdanserna är ett psy kologiskt och biologiskt misstag. De kan jämföras med att packa ett dussin minkar i e n lya. Men, mynten klirrar • _ • O DE ÖSTERBOTTNISKA orkestrarna hAller en bra klass, men man förfasas onekligen av deras profillöshet, Man saknar ett egetan sikte, det är bara namnen som skiljer. Tuta och kör tycks tyvärr vara dagens melodi, man saknar verkligen den imputsiva showen, det ge nuint egna. O PUBLIKENS passiva "jag far dit de andra far - mentalitet" löser inga problem, snarare tvärtom. Mentaliteten· i frAga är ändA ett na turligt övergAende fenomen hos tonleingar. Vi måste ha egna åsikter, och minnas att tillsammans gör vi det bittre. DA är vi långt pA vil&. Kräftsvulsten har som sagt växt sig stor. Vi kan bara hoppas att den är godartad. Recept önskaS, lAt debattens vAgor gA högal
el-gitarr • förstärkare GS 100 och GS 112 Modeller som även Santana valde.
-.-....,
-.
,*,
'"
,,,,,,,.,,
,
"'\""
'.
I
•
SANVO
fBSANVO Sanyo FT-serien. Hi-Fi bilstereo i världsklass.
Sanyo radiobandspelare, . modell 9922 eller 9930 förmånliga kvalitets apparater med modern design.
Kom och välj de senaste , Disco-Iåtarna från vårt rikliga skiv- och kassett urval.
• sa"gdMO" Maklul,.1I ; Solf M"gdo",s· /öre"i"gs bMSkissbow. Maklul,." so", besIQ,. liV Elisabelb Netk"gårrJ ocb Birgil/Q Litul,.oos fra",/Ö,. bä,. sa"g", o", TMI/Q" ocb /"geborg. (Foto: Tore S,,;clulrs)
MIKAEL PIETILÄ
SOUND SOKOSSOUND SOI<OSSQUND HOT STUFF J4 discohits DET STÖRSTA OCH MÅNGSIDIGASTE SKIVURVALET I VASA
~,/
....
\. .c, .•\..
. ~'
- Love Drops ANITA WARD - Ring My Bell ATLANTIC STARR - Rock'n'RolI RITZ
•
Orginala amerikanska LP-skivor
...
Torsdagen 17.04 1980
14
D Vilka vilrderingar lörmedlas i succeromaner. na? O Gru1l;dmolnen iiI" att man ska vara enkel och anspråkslös men att det ska l ö n a s i g att va ra det. O Gu#·Britt Sutulström, som vid Uppsala uni versitet u1ldersökt ett stort antal veckotidnings·
Bokens handling: Eva och Jan älskar varann och sonen lill-Jan_ Jan har köpt ell hus At Eva och trIlfar henne dllr regelbundet. Men mittiaJlt dör Jan och det blir problem. Vem ska Arva honom? Vera, Jans fru - som lir osympatisk och bara tlnker pA pengar vill ha allt. Men i sjlllva verket var Eva och lill-Jan Jans "riktiga familj" - sA de bör fAAtminstone en betydande del av arvet. Vera för· söker fönt lA domstol all förklara all liIl-Jan inte lir Jans son. Sedan försöker hon fA Johanna Wall omyndigförklarad för all lA anvinda hennes förmögenhet. Tack vare Anden Gren, den hygglige juristen, misslyckas VerL Hon blir di desperat. Tillsammins med sin "vin" Lasse kommer de pA tanken III kidnappa lm·Jan för att pressa ut pengar av Johanna. De fAr "Hajen" att organisera kidnappningen mot att han
o
raste seriersa "Succeroma nen" och "Succeroma nen ur Allers". Vardera silijeI" i över 25000 exemplar i månaden. O O Hur man iln vii".. der på böckersa iiI" dB ocks4 de silmsta i ki oskbranschen - enligt normala litterilra vilrdB ringa. Det /i"fIS, litle rijrt sett, i"get spänna".. de i dem. O O Hur de kunnat bli så dåliga? Antagli ge" lör att dBt på lör hand iiI" bestilmt hur dB ska vara. Förjattarsa lär inte komma med egna utliiggningar. De iiI" ålagd4 att skriva elter bestilmå4 regler.
o
YNGVE Lindung heter en svensk bibliotekarie och arare som nllrmare granskat succero manerna. BI. a. bar han funnit all dessa böcken lasekrets lir mer undersökt än nA80n an nans. Förlaget vet allt om sina lJsare. Man vet t.ex. all det lir nls tan uteslutande kvinnor i Aldern 1S-20 Ar som 1tser sue· ceromanerna. Man vet all de flesta har vAldist lite utbild· ning och arbeten med IA8a lö' ner. Deras arbetsd88 lir tung och enahanda. De lever i en kul· turfientlig omgivning. De bar smA möjligheter all koma sig fram i yrkeslivet. De klnner sig utnyttjade och otrygga, de lIngtar efter nA80t bilIre. Och eftersom succeroman· branschen lir en frA8a om "stenhArd business" (enligt AUers-författar~ Erling Poul· sen) tar förlaget denna kun· skap om läsarinnorna tiU alls· mAktig utaloppunkt.
ALLMÄNT kan man sllga .tt litter.tur inte blir list om den inte berör lIsarn. pI. nA80t för dem viktigt sitt. Om lisa. ren inte laser för den rena nyt. tan sA miste Ilsningen pA nA80t Sitt var. rolig, lustfylld - och inte kännas stötande och krlvande. Hur kan man lA litteratur .tt bli lustfylld för ung. uno dertryckta kvinnor? Jo. genom att sllga sin. lisar· innor .tt de Ir bra, alt de du.
Det pratas nästan
inte alls om kärlek ., succe· , romanerna ger. Genom att sllga .It deras vlrderingar Ir riktiga, alt de ras liv Ir meningsfullt. Genom .tt antyda alt Den Stor. Chan· sen till ett mindre besvllrligt liv ligger och väntar pA lIsarin norna. Llsningen ska vara kompen. sation, en erSlttning i fantasin för lJsarinnornas besvikelser i verkligheten.
o
DET MEDEL författaren anvlnder sig av för att uppnl. denn. lJsareffekt kallas med ..fin.. .. ord identifik.tion och projektion. Llsaren ska kunna ''klnn. igen Sig", ska kunna tlnk. sig in i hjlltens stl11e, ska "föntA" hur hjllten känner sig i olib situationer. D.v.:.. hjllten måte likn. lIsaren pi nA80t slit. j den suOOromaneD iII nu tar'
uempel ur (Flickan med ro sorna" .v Helmut Busch, som Ir gammal bepröv.d succero manförf.ttare) sIgs ganska lite om huvudpersonen Evas ut.
leende.
Man fAr i stort bara veta all hon "absolut inte hörde till den typ man förknippar med ordet llskarinnL En Umligen yard'ag!ig kvinna, smAsöt för all del men inte pA minsta Sill mlrkvlrdig". Det Ir ganska v88t beskrivet - och Ullt all tlnka sig vara sAn, som Eva. Ekonomiskt lever Eva i smA omständigheter. Hon arbetar halvtid, "sköter kontor och räkenskaper för bokhandeln i nlrheten", fAr man veta, men inte ett ord mer om hennes ar· bete. Resten av sin tid IIgnar hon den älskade sonen Jan, deras hus och rosorna i trldgArden. Hon vänder sig, socialt sell .... Nrl inAt - mot man. barn, hem och hus och tJärig ulAt - mot samhllllet och dess or· gariisationer • Och Eva förslluar att hon inte viu komma sig upp i hög. re kretsar i samhllllet. Det blir bara problem dA, slSer hon.
o
A V STOR vikt Ir Evas Sitt all bedöma människor, hennes sill .tt bemöta omvIrIden. Hon anvlnder inte sitt intel· lekt och sin kunskap om sam hllllet för den saken. Sint Ir för jobbigt. eftersom man fin·
Ut ögonblickets IUitUlo,. leda dig sA slipper du tdkiga in. vecklade analyser. Det skulle var IItt att rAkna ut om man inte redan vissre det - .tt livets mAl och me ning i dessa böcker Ir lUi,.k· IlH. Det Ir den som sk. radda hjlltinnan undan livets faror och vard88ens tdkighet. Klrlek. instinkt. klnna sig för. Sint som Ir svArt att preci· sera och dir all. ku h. sin be stlmd. mening utan att nA80n kan komma och bevis. motsat· sen. En fast och trygg grund .tt bygg. sill liv pi? Tja.
o
NÅ, MEN mute det inte pA
160 sidor (succeromanema har alltid det sidantalet) bli en ganskabrabeskrl~avklr.
leken, fast det sA Ir i en kiosk· bok? Nog skulle vill lIsarn. genomsldd. boken om det ha· r. pr.tades strunt sida upp och sida ner? Jo, det Ir troligt. Poängen Ir bara att det nls· tan inte pratas om klrlek alls i succeromanernal Om Evas spirande klrlek till Anden Gren berittas t.ex. ha ra i nA8ra spridd. rader att hon fann honom symp.tisk, snygg och trygg. Men ingenstans pas
" Succeromanerna" ett rent frosseri i barns lidanden ner .tt allt har goda och dAlig. sidor nlr man börjar tlnka ef· ter. J "lIlet anvlnder Eva sin ;tUl;"IlI. Man fAr t.ex. veta .tt hon "instinktivt tycker om" Johanna, lm·Jans farmor trots .tt farmodern nog i ö~ rigt har lite betlnkli&' vanor. E va /UJ'"".,. sig fram. Signalen till lIsarinnorn. Ar tydlig: strunt. i mingtydighe ten i vlrlden, dir inget Ir sA enkelt som det ... ,!It .tt var..
serar beskrivningen .v klr. leksklnslorn. detta elementl. ra stadium. Men vad handlar succeroma. nerna om dA? Kort sast handlar de om de hinder som måte ,vil&snas för .tt de IIskaode ska fA va randrL De Ilskandes samvaro stön .v ett bOl, sA stort och dram.tiskt att lIsareo ryser och tappar andan och absolut måte le hur det SA eaeotl.iaen Ar det alldeles
,Ar.
noveller, lan" att det var löljande dygder som belönades: naturlighet, enkelhet, uppriktighet, ödmjukhet, arbetsamhet, karaktilrsstyrka, hu mor, ömhet, osjillviskhet, hjillpsamhet, plikt. medvetande, bamkilrhet, anpassningsvi/ja, barm· härtighet. O Jojo. fAr en del IV lösensumman. "Hajen" skickar ut nlBra hant. langare som fAr t88 i liU-Jan och för honom till en ö i ha·v et, dllr han blir omhänderl88en av en av bovarnas fruar. Samtidigt fAr Johanna ell sl88anfall, vilket leder till all hon inte kan underteckna de papper som behövs för all lösen. summan ska kunna utbetalas. I väntan pA all hon ska tillfriskna fAr liIl-Jan aven händelse se "Hajens" ansikte_ "Hajen" blir rädd all liII-Jan senare ska känna igen honom och befaller all han ska dödas liksom tvA hantlangare som sall sig upp mot honom. Men hans hant langare viII inte besA mord. Samtidigt fastnar de i en polis kontroll. "Hajen" och nA8ra av hans gorillor fAr flnge1se, men Vera och Lasse gAr fria. Eva. ja hon fAr Anders Gren, som visar 'sig mycket duglig och sympatisk och förresten ska överta Jans firmL
felaktigt att kalla succerom.· nern. för kllrleksromaner el· ler "romantik". Det Ir inte alls frA8' om det. Mycket mer än det rena kriminalromaner: de,älskande utsätts för en stor yttre fara av brottslingar. Jlmför med ilsari1lnornas verklighet: de känner ett opre ciser.t hot frAn sin omgivning och samhllllet. som utnyttjar dem. Att gör. nA80t At detta i verkligheten Ir jobbigt. stllller kr.v pA en och tvingar en .tt vinda sig 'litAt mot samhllllet
"En riktig och god kvinna är naturligt vacker" och se sin. problem i ögonen. SA skönt att dA i stillet i ba kens vlrld fl. strunta i alla kr.v pA en, att f A frossa i sin hjllp löshet och helt fritt lA drömma om prinsen. t.ex. den duktige juristen Anden Gren, som kan komma och rldd. en.
o
NÅ, MEN pA vilket Sitt gör man handlingen dramtisk i "Flickan med rosorna"? Jo man tar till det gamla tricket om barn som rAkar illa ut. Faktum Ir .tt utan sAdan. barn skulle succeromanbransc hen helt enkelt sick. ihop. Den bortrövade liU·Jan ar ge nomtypisk för succeromaner· n••
Yngve Lindung sAger .tt det ofta Ir rena frosseriet i barns lidanden: "Barnet kidnappas, stjlls och kommer bort frln förIId· rama, det j88as .v mördare, misshandlas.v en förlidet, har ollmplig.i fosterförl1drar, det blir sjuk t och dödssjukt, opere ras fOr livshotande sjukdomar e11et skador fru olyckshlndel.
....
Men tro inte .tt Ilsaren fAr veta nA80t om barnet som in· divid. om vad det egentligen Ir för slags barn. Dess uppgift lir uteslutande .tt pressa sista droppen ur siDa Ilsarinnors sentimentala klnslor.
o
SOM MOTVIKT tiII de god. och symp.tiska hjlltarn. mAtte det finnas onda penoner med uppgift .tt dr. At sig II· urnas vrede och hat. I "Flic kan med rosorn." Ir den per· sonern föntAs frlmSt VerL I motsats tiU de god. perso nerna lir hon ganska detaljer.t beskrlven. Man mlrker omed· elbart .tt hon Ir skum. Visserligen Ir Vera vacker - och det Ir i regel bra .tt va· ra v.cker i succeromanerna men nlr hon vaknar pA mor· gonen strlcker hon metodiskt pA sig. "Det var nyttigt för blodcirkulationen och figuren." UnderfönAtt: en riktig och god kvinna gör sig inte till sA, hon Ir ",,'u,.lig' söt, bryr sig inte metodiskt om figuren. Lite lilngre fram SlIgs det ocksl om Vera .tt "den släta ytan blir skrynk.lig med Aren, och finns det ingenting dlrun. der sA Ir det ,om en ballong som spricker". En annan glng sitter Vera pA en parkblnk i "IiIafllrgad byxdräkt" nA80n sAdan skulle Ev. föntå aldrig ta pA ~ig. Det sAgs ocksl .tt Vera satt "ensa.m. inga barn lek te i hennes nlrhet". Ajaj, runt en rilllig kvinna skockar sig barn. Det vet ju al·
IL Nu finns det hur m1nga exempel som helst pA .tt Vera Ir osymp.tisk och det sAgs ocksl ofta ritt ut. Men ett exempel In, pA hur hon och Eva kontrasteras i tvA pi v.· randr. följande stycken: "Ver. g.v honom en Ung blick och stlngde dörren. An. ders Gren skuUe bort frln fir·
Se lidaa .,
Torsdagen 17.04 1980
15
• Lustfylld man, hon tyckte inte om ho· nom. Men det brådskade inte. Hon bade andra och viktigare uppgifter framför sig. Jans als· karinna skulle ut ur huset och gumman Johanna omyndig. förklaras. Varmen kom och rosorna slog ut. Eva tillbringade det mesta av sin tid i tradgArden. Det sAg ut aU bli eU fint barAr och de tvA appeltrllden pA tom· ten lovade god skörd." D EN ANMÄRKNINGS V ÄRD sak i succeromanerna ar det motsJge1sefulla i frAga om buvudpenonernas mate riella framgAng, pengar o. dyl. Å ena sidan försllkras ivrigt aU det absolut inte ar sådant $Om Eva vill ba. - J88 struntar i alla pen· gar, sa Eva förtörnad. J88 ska nog klara bAde mig och 1i11.Jan Iven utan buset. J88 vill inte aU min $On ska clresseru till nAgon soru blivande direktör.
Men A andra sidan Ir det ,lodA materiell framgAng och pengar Eva fAr - liksom nls· tan alla hjaItinnor i succero manerna. Hon, den enkla kvinnan, fAr gifta sig med den duglige, snygge juristen An· den Gren, $Om snart ska bli di. rektör i eu .tort förel88. Och Eva finner en god vlo i gamla Johanna, $Om ar miljonar. Hur ska man, föntA denna inkonsekvens mellan ord och handling7 . Ja, dels ar det terapi för II· sarinnorna, det förslkras för dem att det ar fint har i livet att inte ha mycket pengar. Pengar gör folk osympatiskL I succeromanerna finns mycket bat mot de rika. - Det var rena nöjet att klA upp den dar miljonlnkillen, redarsonen. Men 1iI1&rab ben ••• rör j88 inte, sl&er b0 ven $Om fAtt i uPpdr88 att döda UII·Jan och vinner darigenom alla llsares sympati. Men dels mbte det ocksA finnas plats för önSkedröm. LIsarinoorna skulle tycka att det var helt misslyckat om Eva
lodA inte fick sin belöning i slutet. Det mbte lö_ sig att inget vilja hal Det ar den gamla lutherska moralen som gAr igen. Försaka och du blir belönad I
D Anders Gren, han som skymtat har och dar i texten, ban ar allt en praktkarl han. Eva, $Om i början tror att han ar en streber, mbte allt mer re vidrea sin uppfattning om ho nom. Han bar humor och ar ritt· fram. Eva tycker att han "onekligen sAg bra ut". Och "hon klode sig lugn i bans saIlskap, lugn och trygg". Och ban blir sA kolossalt god kompis med bennes $On Iill Jan. Men tror ni att de lever lyck· liga i alla sina d88ar 7 Är de faktiskt sA dar genomprlktiga7 Vill man veta nAgot om de kanske inte sA ovlsentliga frAgorna fAr man nog ta och li sa annat In succromaner. SVENOLOF KARLSSON
Finallagen klara Det börjar dra ihop sig till final i 1rets fdgetävling. semifinalerna har nyligen avklarats och final lagen är klara. Den södra semi. finalen där ringsegrarna från femte tiJl ittonde ringarna möttes hölls i Nyby. Det blev en mycket jämn och spännande kamp om segern i klassen under 20 1r. Petalax uf:s lag acvgick sist och slutligen med seger - laget samlade ihop U p. medan tvian Wasa uf Skatila kom upp till 14 p. Däremot var Pjelax uf:s lag över 20 1r helt överlägsen i sin klass. Den andra semifinalen, där ringsegrarna från första till fjärde ringarna möttes hölls i KiIlby. Här var KIDby uf:s lag under 20 1r med 16 p. och Nedervetil uf:s lag över 20 1r med 19 p helt överlägs na i sina klasser. I finalen, som kommer ' att arrangeras i Petalax torsdagen den 24 april kl. i9.00 möts alltsi Klllby uf u. 20 1r. Petalax uf u.' 20 1r, Nedervetil uf Ö. 20 1r och Pje lax uf ö.20 k
[J Sjunde och l[[onde ringarna bjussar på buss till SÖU:s vårmöte inkom mande lördag, meddelas IrAn en vanligtvis tilUörlitlig Harry Appel i Närpes. Sideby Tralik susar ivlg IrAn Si· deby kJockan 7.30 pA morronkvis ten och sopar igenom Skaltung (7.40), Härkmeri (7.50), Lappfjärd (8.10), Tjöck (8.15) Pjelax (8.30) och Nlsby (8.15) och Övermark (9.00) och Pörtom(9.15). - Tidtabellen ska hllla, tippar Appel. Medan ÖP tilllter sig betvivla
detta. Tag i alla lall chansen att besklda den österbottniska lands· bygden - och varför inte vårmö' tet i Överesse pi samma gAng •••
Österbottniska Posten ÖSterbottnisk' ungdomstidiling
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
fOrbund
Tidningen utkommer varje torsdag
Storklas och Lillklas
OM OU GIFTEt? DEJ MED MIN 001TE:.~ Fltl? DlJ BLI KOMPRNJON I MINFII?MA I - -......
DET KOSTA R DEJ
INGEt.JnNG-MEN J:)(.J MI(Sre :J06SA FR~IJ SJU Pli. MOR~ON eN TILl 5JU PA KVÄLLEAJ.
RedaktOr och
ansvarig utgivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsgatan 13,
Jakobstad, tel. 967-I3SSS
Postadress PB 27.
68601 Jakobstad
RedaktOr I Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961·113 S22
RedaktOr i SydOsterbotten
Bertel Nygård,
Box 21 , 66100 Malax,
teJ. 961-6SI SI4
REDAKTIONSRADET
Alf Snellman, ordfOrande,
Susanne LillkuJl. Karin Blomqvist.
Brita Svedlund. Ralf Skätar och
Lasse Erik.w>n .
PRENUMERATIONSPRIS
1980 Helt år...•..... .. .. •• •. Halvt år• •••••••••••••• _ Skandinavien .•. .. •...• •. Lösnummer. . . • • • • • • . • . • 1 ANNONSMOTT AGNING
SÖU :s kansli, Vasa .
tel. 961-113 S72 och 1IS372
ÖP:s ANNONSTJÄNST
Yngve Bengs,
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967·11 827
Annonser bOr inlämnas senast
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖR1NG
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967·13 SSS
P
L U
T
T
E
N
ANNONSPRIS l texten . ... . .. . ... . .....•. 2.60 Efter texten ..... . . ... .. . . .. 2.40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. FÖrenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte fOr ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post forsening inte,infOrts i begärt num mer. Jakobstads Tryckeri och Tidnings '
Aktiebolag, Jakobstad 1980
!!!:~==~===
_______ ____________ ~
T_o~~e _~___ n l_7.~ __1_9_80__' _~ I
______
~
____
~
__________
~I
16
Be,.tell Utldell åte,.komme,. med presentatione,. II" 60·talets och JO-talets MUSIK
Utöver de 'b är stora riktningarna har också nAgra irrskott klarat sig bra. Bob Dylan bar forUarit med att metamorfosa sig under bela 1970 talet och standigt gett oya impulser. En stor personligbet bar ocks4 eo· gelsmannen Elton Jobn varit. År 1975 stod ban ensam för tYA proceot av vlrldeos totala skivförslljninll Andra persooligbeter som utveck· lingsmissigt betytt mycket är Frank Zappa och Stevie Wonder. O MOT SLUTET av Artiondet bör· jade ocksA fi\mindustrin ligga sig i skivbranschen - och tvärtom. Musi· ken frAn filmeroa "Saturdagy Ni&ht .Fever" och "Greue" sålde utav bara den.
- Rock ä,. ett blltteri som 1111tid måste tlteroä1Ul4 till bluese" fÖ,. IItt l4ddas upp, SIl Erick Cklpto", gita"ge. "i i supergruppe" C,.ellm, e" gtl"g. Det .ttakl1lllet gälle,. i
sto,.t ockstl fö,. 1970-talets
"liitta,.e" musik, som till
sto,. del byggde ptJ de" IIfro
IImerikll"skll musike". E"
musik som sali.ta me" sil
ke,.t btJlle,. ptJ IItt bli fJii,./ds·
.bistori"s fö,.sta ;"tef'1lQtio
fUllkI to"sjmJk. 1970.talet i"letldes opti mistiskt. Vä,./tle" hade .pple"t de . mastodo"ta popfestifJlllef'1lQ ; Wo~ stoe" oeh ptJ Isle O" Wight med besökll,.sijfro,. ptJ huu,.lIIIIlstuse". Allt tye". us bikId4t fÖ,. ett spIJ,,1III1I. tk tlrli01ltk.
O HÅR I Finland apade vi Iinge ef· ter de stora linderna USA och Enl' land. Några band fanns dock som Jick i egna spAr - till uempel Wigwam och Tasavallan Presid.e ntti, meo de bade stora svArigheter med att f4 tillrlckligt med spelningar. Numera bar mAnsa av musikerna överg4tt till jazz, t.ex. Jukka Tolo oeo. I och med att det alternativa skiv· bolaget Love Records uppstOO fick musikutvecklingen i Finland ett stort pAskjut fram4t. Det prioritera de för en gAngs skull kvalitet fram· om kvantitet. Det skulle tyvlrr ocks4 bli dess fall mot slutet av Artiondet då skivbola gat gick i konkurs. Det 4tentAr att le vilken 4terverkan det fAr p4 mu· sikutvecklingen under 1980-talet.
o
I FINLAND anordnades RuiJ. ..ock redan 1969 och Aret dlrpA sam· lades den festivalen 100.000 besöka· re - seostionel1a tilfro.. ocksA inte&"· nationaelt. Och Pori Juz·festival Jick hela tiden fnmAt blde i kvalitet och kn.atitet. Men popfestivalema upphörde li· ka lfuti8t som de tillkom. FestivaleJl i Altmont 1 USA 1 december 1969, dir bLa. mord besidu, blev den siata sto..a festivalen. I Finland strypteS Ruis-Rock effektivt av myndigheter. na som bantade ner festivalen frAn tre d.pr till en das. O OPTIMISMEN dlmpades ocksA av att m1np stontjlmor vid de.a hlr tiden levde ihjll Iis, till exempel
Jetsetarna anpassade sig till den stil de kämpat emot JitalTisten Jimmy HeDdru: som dog hösten 1970. A v de mAnsa rebellerna pA 1960 talet fanns nu oftast endast jet-setare kvar, som bittre An de flesta passade in 1 den livsstil, som de hade blivit berömda för att kAmpa emot. Men de hade ocksA blivit yrkesmAn, och 19700talet blev ..ock·vinuosenw tid. Men ocksA aöjesindustriDs. I Vlstvlrlden tog LP-skivorna nlstan helt över skivmarknaden, och det betydde cirka 5.000 nya skiv· titlar per Ar - 80 " av dem fördela· de pA fem stora ~ultinationella skiv· bolag, som till exempel 1974 omsat· te över 20 miljarder mark. Det Ir ocksA de hlr skivbolageI.
som 1 stort har sfyr' musikutveck· lingep. . . O BÖRJAN av 19700talet skulle bli experimenterandets och samman· blandnin&arnu tid. Grupperna prö vade Iis fram i stora lammansAtt· ningar, allt urAn enmansband till grupper med stora symfoniorkestrar i baqruOOen, och blandmusikstilar, som folkrock, jazuock m.fL upp stOO. MAnga musiker behövde " myc· ket attiraljer med pA sina turneer att hjllpredoma, rOadarna, allt oftare var lAnst nera till antalet An musi. kerna sjllvL O 1970.T ALET blev ock" "Europa.tumens tid". Alla musiker med sjllvaktning Akte ut p4 lAnga turneer i Europa med en eller ett par speloingAr i varje land. Musikerna hade en sAdan fart pA att de ofta inte Yisste var de befann Iis. O EN MUSIKSTIL som var popa.
lir i början av lrtiondet var den s.k. "hardrocken". Musiken var masto doot och tung och krlvde ansenlig ljudvolym. FöreuIdare för den rikt· nin&en var bl.L Led Zeppelin som tidvis "Ide mer skivor, och spelade . inför större publik, An n.on annan artist ticligare.
O STÖRSTA betydelsen musika· lisk t lett fick And4 reggae. Den fick sitt verkliga genombrott 1974 i och med Eric CJaptons inspel. ning av Bob Marleys lAt "I shot the Sberiff". Men ocksA reggaen bYBBde
Den största betydelsen musikaliskt sett fick reggaen pA affroamerikansk musik, frlmst pA soul och rock'o'roll. Afrikansk trummusik betydde oc.ksA mycket, och " föntAs det reli· giösa budslutpet om att fA 4tervAnda frAn fAnseoskapen i Babylon Oamai· ca) hem till Africa (Etiopien). Det hörde ocksA till att reggae musikerna rökte marijuana 10m en grIsbrand. Det fönta namnet inom reggaen blev Bob Marley and the WaiJon. O I MfITEN p4 1960-talet blev dis coteken allt vanligare. Det bela bör· jade i F ranluike. Det var billigare aU skaffa fram en discjockey i stllJet för en dyr orkester.
Ljudanliggningarna och studio elektrooiken hade ocksA utvecklats " Ungt att banden nlstan aldrig lit bittre pA skivL De svartu' skivbolag "Motown" var Iinge det ledande skivbolaget i branschen. Musiken byggde pl en stadig rytm och pI musikstilar som soul och blues. Olika andra sam manblandinlar skulle senare bli van· lip. O FÖRETAG med hundratals an· stlllda vbte upp för att göra disco musiken " perfekt som möjligt. Men ock" " urvattnad som möjligt. SlI& mej den tut som har nAgot an· nat innehW An "I Love You, Baby, Suck it to Mel" -E n av de frlmsta föreuIdarna Boney M - anvAnder sig av data· maskin för att pejla in vad folk vill ha. DIrefter sitter fabriken igAns med att "komponera" Uten. Boney M:s uppdiscade version av "Mary's Boychild" Ir för övrigt den mest sAIda singlen l1ABonsin i Eng· land. O EN ANNAN betydelsefull mu· sikstil blev punken, eller New Wave musiken, lom uppstOO i och med Sex Pistols i England 1977. Aggressiva texter och agressiv musik (nlra rhythm' blues) Ir det frlmsta klnoetecknet.
O ÅR 1979 uppkom ocksA rörelsen för alternativ musik med EL MU i H:fon fönt p4 plan. Dess frlmsta uppgift ska bli att kartlIgga musikli· vet och att uppmuntra utövande mu· siker genom att anornda spelningar, ordna övningslokaler mm • Den här rörelsen kom entusiu tiskt igAng och kan bli verkligt bety· delsefull. PA den komersiella marknaden slAss punken med 50-talsrocken eller med andra ord Eppu NormuIi med Teddy and the Tigen. Den nya femtiotalsvAgen är en produkt av af· flrsintressen och delvis ett uttryck för den världskris som rocken befin· ner sig i inför 1980-talet. Liknande kriser upplevdes före El· vis och Beatles. . Ett band som gått sina egna vll&ar i Finland är Hurrilanes numera Sveri· ges högst betalda artister med ett ga ge pA över 20.000 kronor.
Kvinnornas roll i musikens utveckling obefintlig O DEN ALLMÅNNA trenden har blivit en allt större kommersialism pA bekostnad av nyskapande Ikthet och medvetenhet. Det hlr ger stora farh.or inför utvecklingen under innevarande Artionde. Ska oljesinet bli den faktor som " smAninlom kan «limpa kommersia lismen eller kommer skivbranschen att ,h itta nytt r4meteriaJ för sina ski· vor? O KVINNORNAS roll i musikut. vecklingen Ir lom vanligt mycket obefintlig. Branschen Ir totalt mans dominerad, endat n.on enstaka söt kvinnlig trubadur med stora bröst kan göra sig gillande.
I