ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Det är inte bara att spela och sjunga.
l dm" av Teamet on stage: Fr.v. Thomas Öst (bas), B;arne Öst (gita") och Hann~ Lindbloms (gitarr). Lite mera undanstoppade, __.lIIbtl.og sJ framträdande, hittar man Uffe Kim/ii och Thomas Lindström på keyboards respektive slagverk. 1J!!I1lJIIi~ K,'evlilx med sin närvaro var OP med Hela reissun.
VarJå tagpå
sommatjobb?
Se sidan 2! En viss konfliktstämning råder inför FSU:S rinnöte och teatermönstring på Borgaregatans skola i Vasa nu på lördag och söndag. Den nyländska teatergruppen kommer ~tuel1t att utebli från mönstringen, och även på vårmötet kommer nylänningarna en ligt förhandstipsen att gå hårt ut. Se siåIIn 5!
Funderingar efter en Londonresa.
Varfor har man gjort en så finmejslad skulptur och placerat den så högt up pe att ingen kan se de fina dragen, frågar sig Lasse Haglunds; som vandrat o'm~ kring i världsstaden och hört på snacket där.
Se siåIIn 6!
o Att vara dansband det är inte att ställa sig upp på scen och riva av några låtar ett par-tre timmar en fredag eller lördagkväll. Den saken stod helt klar efter att ÖP följt med Tea met på en normal keikka en helt normal spel kväll. O Vi startade halv fem och kom tillbaks till Jeppis klockan 03.24! En redig kväll med andra ord. Det mesta av tiden gick åt att vänta - dels i bussen, dels i Kvevlax. Effektiv speltid var väl något över två och en kvart! O Och väntetiden fylls na turligtvis ut med en massa snack - många gamla {)ch trevliga minnen rivs upp. Som den gången när Tea mets förra buss - saligt hädangången - skulle tan kas före en längre färd ner till Abo: - När vi kollade tanken' med den vanliga trästickan (någon mätar fanns inte.. ) var den kruttorr. Inte en droppe i tanken. - Vi fyllde på ... bara för att upptäcka att dieselol jan rann rakt genom tanken ut på marken. Då var goda råd dyra. - Vi plockade en helt vanlig tunnajn i bussen och drog slangar till motorn och använde den tunnan som tank. Ni kan tro att folk på bensinmackarna kikade när vi försvann in i bussen med slangarna när vi skulle tan ka... O Vad som hände på Tea mets utfärd till Kvevlax kan studeras på mittuppslaget.
~ _ .,
.
.
.,'
Fredagen 24.04 1981
----_._----,
2
Den förskräckliga kunskapen
om hur man kan undvika befruktning
D SOM BEKANT har det nyss varit påsk. Trogna en gam mal sed har små påskhäxor gått från dörr till dörr, målade så som väl häxor sett ut. Som belöning har de fått godsaker. Många har tagit del av berättelserna o~ Bl:l.kulla och häxe rierna och djävulen och allt som hör ull. Det är gulligt med de här gamla sederna. Det är som med de gamla sagorna, om Rödluvan. Hans och Greta, Snövit, Tummeliten osv. - små gl1ldkorn ur den gamla folkliga fantasiskatten ...
D EllER HUR är det egentligen?
De som forskat. lite djul?are i fol~sago~nas u.~spru~g har märkt att sagorna Inte precIS var ~lhga nar de f~cst ~lttades på. D.e gamla sagorna svävade mte hell.er .~rltt I någon fantasivärld. Tvärtom uppkom de oftast I hogst konkreta sammanhang, bland fönryckt tjänstefolk av olika. slag. Vanligen var sagorna helt enkelt ett handfast förslag ull hur man skulle göra slut på föruycket. I "sagan" lade dräilgen uten fälla för sin herre, stack ner honom och tog hans egendom och slapp slitet för brödet för resten av livet. På 1800-talet uppt~kte borgarklassen att (de fönryckta) barnen behövde (befnande) sagor. Då var folksageskatten bra an ta ur, sagorna behövde bara ändras på ett "lagom" sätt för att de små liven skulle få sig en bra sensmoral till livs genom sagorna och lära sig at leva som präktiga borga re . D MED HÄXORNA är det ungefär på samma sätt. Den som något lite har följt med på skolans historietimmar vet att häxor, på kristenhetens försorg, brändes på bål över hela Europa från 1400-talet till slutet av l700-talet. Närmare bestämt kan man räkna de uppbrändas antal i miljoner. Ivrigast brände man häxor 1~60-1630. I Sverige avskaffa des dödsstraffet för häxeri för 202 år sedan, 1779. Varför brände man upp häxor på det sättet? D EN FÖRKLARING, som i dessa kvinnosakstider haft
stor popularitet, går ut på att mannen skulle känna sig bl.a. sexuellt underlägsen kvinnan och att bålen var ett sätt för mannen att hämnas . För att uttrycka det maximah enkelt. En annan förklaring, som diskuterats en del i Sverige un der det senaste året och som synbarligen kraftigt 'ogillas på kyrkligt håll, har Gunnar Heinsohn och Otto Steiger, och på kontinenten många andra före dem, lagt fram. . Kort ~agt går förklaringen ut på att häxorna brändes för att de vISSte så mycket om födelsekontroll . Överhuvudtaget hade vanligt folk under medeltiden, och före det, goda kunskaper om hur man undvek befrukt ~ing och hur man utdrev foster. Men särskilt· kunniga var Jordegummorna, de som senare kallades häxor. Man har kunnat påvisa att de ofta hade djupa insikter i gynekologi och att de med enkla mediciner kunde framkalla abort. Sin kunskap i dessa ting använde medeltidens männi skor till art inte skaffa sig fler barn 'än de ville ha och kunde försörja. Det var säken inget mystiskt med denna kunskap, även om den väl fanns vissa magiska föreställningar med i sammanhanget. Nu ~OO år efteråt börjar faktiskt den gamla kunskapen erövras igen. Bl.a. har Margaret Nofziger skrivit en bok om naturlig födelsekontroll som nyligen kommit på svenska (utgiven av Prisma/RFSU) . Nofziger skriver att var je kvinna genom att känna sin kropp och iaktta sig sjäJIv med stor säkerhet kan veta vilka dagar hon är fruktsam och vilka hon inte är det. D MEN UNDER 1400-talet började.överheten, kyrka och stat, gå in för act ta bort denna högst naturliga kunskap från undersåtarna. Orsaken var act det behövdes mer arbetskraft. De härskande skikten i samhället behövde mer folk för att det kapital, som hade börjat samlas, skulle fås att rulla - och därigenom skapa mer kapital. Därav föddes dekretet om "det ofödda livets helighet" och snart var en enorm kampanj i gång för att "tvinga undersåtarna . att producera mer avkomma än de skulle tillåta sig på eget ansvar och i sitt eget intresse", som Hein sohn och Steiger skriver.
Värre att få tag på jobb i Sverige till SOllllllaren
ökat till 2.500 st i hela landet, men är i likhet med de statliga enheterna ganska koncentrerade till de större orrerna. Dehär jobben handlar myc ket om praktik och är därför vikta för studerande vid högskolor eller insti tutnivå. De räcker från 2 till 5 månader och lönen ligger i statliga löneklassen V3 (2.223,-1 mån) i andra dyrorts klassen, som alla kommuner i Vasa län hör till. en I trängda lägen kan stödet ha Sommar;obben kan bli Information kan fås av studie avgörande betydelse. Det är viktigt något fä"e i år. Det är i så att handledare där sådana finns, hos stödet söks och beviljas innan närmaste AKB eller direkt hos den fall industri;obben och ar man börjar jobba. statliga arbetsgivare, som man kan betena i Sverige som kom D VISSA KOMMUNER har speciel tro att har fått rätten att anställa en mer att minska. Däremot la sommarjobb for skolelever. Jobben praktikant. finns det minst lika många går till de äldsta skoleleverna och i allra första hand till de studeranden, ;obb inom den offentliga som inte har kunnat få arbete. Vanli sektorn på hemmaplan. gen är det frågan om en månads ar bete mot minimilön i kommunernas O DET ÄR KLART att s.k. kon trädgårdar, parker och skogar eller så takter är viktiga, men de är svåra att kan man få syssla med underhållsar mäta och består i själ va verket ofta i beten eller hemvårdsarbete bland att man är välinformerad om var, hur äldre personer. Ibland får man hjälpa och när jobben finns att söka. till på sådanan ställen som bibliotek De flesta jobben finns på företa och museer. gen, dvs. i första hand på fabriker På endel håll har olika föreningar. och butiker. Enklast är att själv kon (främst idrotts-) kunnat anställa ung takta arbetsgivaren och behöver man uppslag på ställen kan man få sådana domar som planskötare eller instruk törer med dehär pengarna. på närmaste arbetskraftsbyrå . Där Det är mest städer, som har infört D ARBETEN INOM skogsvård och finns vanligen anslagstavlor med en medel i sin budget för dethär ända lantmäteri brukar kunna ge populär bart sommarjobb (ta inte ned lap målet och jobben ges vanligen bara sysselsättning utOmhus åt yngre sök pen!). anden. Inom skogsvården handlar Jobben byts vanligen i snabb takt. till den egna kommunens egna ung domar. det mycket om plantering i maj-juni, så det kan vara bra att göra flere be som skogsvårdens yrkesfolk arranger sök. Nya jobb kommer också in för O I ALLA KOMMUNER finns det ar för privata och kommunala skogs vånansvärt sent, t.o.m. i juli. Det däremot vikariat, som mest är av ägarens räkning. verkar troligt, att fabriksjobben blir sedda för studeranden. Man kan på Lantmäteriets fältarbete hör ihop något flirre än senaste sommar. dethär sättet skaffa sig en värdefull med statliga lantmäteribyråer och D HAR MAN KOMMIT så långt, att man går i en skola, som fordrar praktik av frivillig natur. Det säger med geodetavdelningar vid städernas sig självt, att vikariaten är mera kräv byggnadskontor eller tekniska verk. praktik (för-, mellan- eller efterprak ande och ibland - men inte alltid tik) , så kan arbetsgivaren via AKB få - bättre betalda än de jobb jag D SOMMARJOBBEN i Sverige bru 420 mkl månad i stöd. Man kan själv nämnde ovan. kar vara av varierande arr. Som ar söka upp en lämplig arbetsgivare och Endel kommunförbund (bl.a. betsgivare står vanligen privata fore berätta om sin situation och om stö sjukhus) kan också ha sommarvika tag, kommuner eller landsting och det, eller så kan man se om AKB rå riat. jobbens miljö blir ofta fabriker, ho kar veta om någon lämplig arbetsgi De statliga sommarjobben har tell. vårdanstalter och sjukhus. vare.
Det handlar om ditt
jobb
e ar/-johan LundJtröm
Följden blev häxförföljelser: på varje ort fick den k10k2. jordegumman schavottera som huvudskyldig . Eftersom processerna mot "häxorna" i regel fördes inför en stor pu blik och under stor uppståndelse var det ingen som missade poängen. Efter ett par sekel var också det mesta av den "syndiga" kunskapen om hur man undviker befruktning utrotad. Hur målmedvetet överheten faktiskt bekämpade den njutningsinriktade sexualiteten, den som undvek befrukt ning, framgår också aven rad andra åtgärder under 1~OO talet: de offentli~ badinrättninl!'arna (där sexuellt wn~än ge Idkades ganska fritt) stängdes, prositutionen kri minaliserades, utomäktenskapliga barn började diskwmne ras (under medeltiden hade benämningen "bastard" varit en hederstitel), konkubinat förbjöds och incest belades med dödsstraff. Det var också vid den här tiden man började förfölja homosexuella. Tidigare hade kyrkan accepterat homo iexualitet, t.o.m. kanoniserat homosexuella. Nu började man bekämpa och döda de homosexuella uttryckligen I de ras egenskap av medborgare som inte fonplantade sig.
O VAD RÖR DETHÄR oss då, i de konstgjorda preventiv medlens tidsålder, frågar väl de flesta. Jo det berör oss fak tiskt en hel del. Ty foitfarande hänger den med, den men talitet som kyrkan införde på 1400-talet : att föräldrarnas ansvar för sina barn är mindre viktigt än plikten mot Gud att skänka honom så många barn som möjligt. Forrfarande känner medborgarna ett tvång att bevisa sin fruktsamhet. Inte för barnens skull eller ens sin egen skull utan för att visa grannarna och samhället att de är "riktiga kvinnor och män". Fortfarande föds färre barn för att de behövs och har en plats än för act det "hör till". D KÄRA LÄSARE och österbottniska ungdomar, gör uppror mot det sättet att tänka!
AKB förmedlar vanligen 2.000-3.000 jobb i året,' men sökandena brukar vara det dubbla till antalet. Ifjol steg talet till hela 4.000 platser, men ror inkommande sommar förutspås en minskning. . Fasrän det redan i vår har ryktats om att endel insdustrier också i år har värvat bland speciellt attraktiva grup per av studerande, så påstås det också att den svenska sommarjobbsmark naden har hårdnat i likhet med den egentliga arbetsmarknaden. Dethär skulle närmast betyda att man besätter jobben med egna ung domar framom utländska. Sommar jobben kan sökas via AKB:na, som har länsvisa platslistor med "feriebi laga". D FÖR DEN SOM tänkt åka över och söka direkt och på egen hand. kan det vara bra att veta att arbetsför medlingarna i Sverige inte ger annan service då det gäller sommarjobb, än
tillhandahåller samma listor - att åka över bara för listornas skull lönar sig ju inte. En detalj som hela saken kan stupa på är bostaden - det går inte alltid att få bostad där det går att få jobb. Vidare så måste alla numera skattedeklarera och skattefriheten har rätt hårda villkor - det finns en inkomstgräns och man behöver ett intyg på sig på att arbetet är praktik som hänför sig till studierna. Ett ställe som har relativt många sommarjobb inom servicenäringarna är landskapet Åland. Information om dehir populära sysslorna finns på närmaste AKB. D SLUTLIGEN · några rader om internationell praktik. Den som åker, skall i allmänhet vara 18-30 år (17 år kan gå i vissa enstaka fall), ha tillräckliga kunskaper i landets språk för att' kunna komma igång i det praktikjobb man fått samt ha en god hälsa. Varje enskilt jobb har sina egna
SVENOLOF KARLSSON
fordringar på arbetsettarenhet och utbildning. Jollbens längd varierar mellan l 'Il månad till l 'h år, lö nen är avsedd för att kunna täcka lev nadskostnaderna och resan betalar man själv. l~bbe::! 2! ya'lHgen ;!!! pair (.iobb i familjer), hotell- o. restaurangarbete (främst for språkstudernade), läger arbete (England och USA) samt jobb inom merkantila eller tekniska branscherna. Speciell t de sistnämnda jobben räcker inte till åt alla som vill ha praktik och därfor kommer de i forsta hand, vars examensfordringar upptar vistelse utomlands och de som er håller forberedande utbildning för exportbranschen. Dehär områdena har också sina eg na praktikorganisationer, AICSEC for studerande vid handelshögskolor och lAESTE for studerande vid tek niska högskolor och institut samt någongång också universitetens ag ro frostvetens·k apliga, matematisk
naturvetenskapliga eller tekniska fakulteter. D MAN KAN SKAFFA sin plats själv, men får man inte hjälp av någon organisation, är det enklast att sköta saken via AKB, som har spe ciella blanketter for ändamålet. Au pair-platserna är i allmänhet bäst att söka via AKB. Då man anlitar myndigheternas hjälp, söker man ba ra till ett land per gång. Då du läser dethär, börjar det vara för sent att till sommaren söka andra än vissa au pair-platser, men det kommer ju flere somrar och kan man bara åka, så är praktikjobben utom lands inte bara begränsade till sommaren. Praktiken är ofta krävande arbete under påfrestande förhållanden ofta bor man med andra "yiliinning ar" - men vanligen berikande. Det kan också vara bra att notera att prak tikantutbytet mellan de nordiska länderna i år har intensifierats.
3
-~
~______________________________________________~f~re~.d=a~g~e~n~2~4~.O~4~1~9~8~1________________________________________
~NISKA
~---=
PaSTEJ
••
O P i vimlet på
-----..GRUTAN BERTEL
•••
revypremtaren
NYGÄRD
IWfndstadsbladet med f bröt en för den nya ;ournalistiken hitr I't!ckan genom ett intritngande re fJOrlllge från en revypremiär. Vi på OP, som har Hum som förebild, Unkte att fn -n-mm om inte vi också ska klara av det, så vi åkte ut till premiären i Sid;itrv och blandade oss ..ed premiärle;onen. l.Dkalin var uts:1ld d:1 Sidjärvsrevyn :1ter· livades efter tio MS paus i lördags. Och det är kanske in te s:1 sv:1rt att gissa - en yrkesgrupp som fyllde bänkrader_ Idel kända namn från sm:1brukar Hre.n, pälsdjursodlarna och de b:1da svin· &rmarna . Över hälften av publiken var producenter. Förfatlarna var mycket nervösa före föreställningen _ Sture Grans gick omkring som en minkhona i vaJpningstider och
och Krister Björk oonskurs fOr de som saudier vid någon (JII*~:stiil:bÖl-et
utgör en - dd av de total Iai~ fOr inträde. A",p~bclnec från gymnasiet b3DddSl·institutet är alltså ~ av~rande fOr om
i..,
' f,.... .
försökte se ut som om han var p:1 väg nån stans. Kalle Nisuls medgav att han i ner vositeten hade svängt sammanträdströjan
bakfram. leIf Solfvin hade gömt sig I sminkrummet, medan Tore Ellfolk för.
klarade hur svårt det är med revy för alla som ville höra på. Och visst fanns det anledning till ner· vositet. Bland publiken salt förfaltarnas fö"a chefer, om man siijer så. Varken Håkan Malm eller Gunnar Måenpiiä dök upp, däremot nog deras företrädare. Jo hanner Weegar hade fått e.n bra plats l:1ngt framme. Ocks:1 Lennart och Laura ÖstberKSatt väl placerade p:1 första raden .
De enda som ans:1g revyn värd en mouschasup var Marita Lindfolk, Lena Westerskogs och Margit Ström med äkta män. som s:1gs g:1 till bilen p:1 pausen. På wienerschnitzelfesten efter premiä ren dominerade de yngre producenterna, medan vereranerna gicl hem till sitt . Halvösterbottningen Hans Krook från Borg;'\. berättade utan avbrott vad han an ser om plattlänningar p:1 sin charmiga brytning. l . enda som orkade höra p:1
båda från Åbo-hanken,
I "'.~. '
{
Mari.
Odså i år ordnar Stefan
':. - .::~-:-
~., . ,~ : " " 0:I0 ~"-
Den senare kunde andas ut d:1 det visade sej att hennes omdiskuterade "Tele fonkatalog för Sidjärv' , inte fanns med i revyn . Av verksamma förbundsmänniskor kunde bara tre upptäckas i vimlet. Tor Östman fdn ÖSP, Gustav Smulter fr:1n . Pälsdjursförbundet och Kjell Nybacka fdn Fiskarförbundet. Till samma skara m:1ste väl ocks:1 räknas Ha"y Grangärds trOtS att han nu jobbar på Hankkija. M:1nga gamla revyproducenter var på plats. Trygve Erikson, Gösta Bergström, Rafael Frans och naturligtvis leIf Rex till sammans med obefintliga hustrun Lisch·
Prepkurs för sökande till handels högskola
...... .. - :.;"-;
.:::: .' .._~ ...:... .:.;
::/
man ska komma in på handels högskola eller nä. - Att helt på egen hand ta fram guldkornen ur böckerna kan i sommarvärmen bli över mäktigt for många. Och det är just här vi vill bistå med hand ledning, säger Stefan. I fjol hölls en liknande kurs och av de 31 som deltog kom 27 in till antingen Vasa, Åbo eller H:fors. - De kunskaper som vi for medlar bc;rättigar till att söka till såväl Abo, som H:fors och Vasa, säger Stefan. Kursen hålls på Fenno Hotel i Vasa den 4-5 juni. Kurs avgift är 160 mk. Anmälningar kan göras per telefon till antingen Stefan Granqvist (961-61668) eller Krister Björkqvist (921-367217).
Program om DX-ing o
Bandverkstans program 25/4 kl. 07: 15 i PI handlar om DX-ing_ Uttrycket DX-ing från det engels ka ordet "diSlance" - innebär kort och gott att man lyssnar på främmande sändare. De verkliga proffsen har fina och dyra mottagare, men det går också bra med ganska primitiv ut rustning. I varje fall menar expertisen all man skall börja med en sådan och byta upp sig så småningom. Den gamla ångradion med ett rikt och fascinerande våglängdsval var fOrt räfflig for ändamålet! • SPI kl. 8.15 på lördag.
'.
.....:. _ ... 1.· ..,,..·.·:
.• • • _ _-_ ",or
~ ~. ... '
........ _
, .... .
' ..-.
~
', 1_
:·' '';.0 1 . ........
.......... ~~
}:. '~H~. ~ .. "hp . ~. .:.;. .u .. . , ... , .... , . 11 ....
_ . ~
_
.... , , " I ,.. 1. _ I
..... _
,~ ........
.. ,.
,
r ' .. ' .
.l,Hft..
' _ . ",. "
' ... .. . 1 _ r.·... """, ,_ .
_
"1 ..... " . •
['I ..
_ •• •
," ~"
~
••
11 _ .... !'
;!.': .I.. "" ;....:~:;:~ ..... __ \ ~;~ ,
•
" •
.
. _,
./~. :·:I~·:;·I~:..:~" ~l~ ~.~:?~:~:. ": ;1:: . ~~~ .1<IOc1lw • • ... . ~.
•. • lr.
1..._
....
...,...
I ... _
,--.
- .. ~
•. ...:oI
,,"w,. -_
. " "••- • ...,~
..I . . " .,. . . ... _ . "' .......... __ ' u
r_'-~
...... , . . ..... ,~
...,. ... ,
• "
...,
to
,.
' ....... It...._
• •
..-... .. _
•
a
'"
o•
var fiskarparet Marianne Carls och Kålle
"Kaal" Linden. Stalfan Broo kunde inte tala om annat än sin kostym som han påstOd var inköpt p:1 Halpa-Halli i Vöd. Hustrun Siv verka de ha hört historien förr. MIkael Pörni hade all möda i världen att förklara varför han gav tre veckor gam· la dottern Alma iskall mjölk en kväll då han måste sköta. Hustrun Cecilia ojade sig över karlarna. Författarna hade repat sej så mycket ef ter premiärnervositeten vid supen att de kunde börja diskutera föreställningen med sk:1despelarna som uppenbarligen varit betydligt mindre nervösa. Gigli Svedberg gav alla en dunk i ryg· gen och verkade nöjd. Kristina Holmstam
däremot hade en del förbättringsförslag som hon tog upp med Sture Grans. . Da det blev dags arr bryta upp fick Jalle Lindblad bråttom. Det var tidigt p:1 mor gonen och han hade hört att mejjabilen till Granträsk gick deoll tiden, s:1 han rusa de i väg utan att ens säja hej.
KORSNÄS KURSCENTRAL anordnar
intensivkurs i finska Kursen planeras starta 1.6.1981 och pågår i sex veckor. Kursen riktar sig till personer med grundkunskaper i fins ka, som önskar förbättra de praktiska kunskaperna. Efter genomgången kurs beredes kursdeltagarna möjlighet att avlägga språkprov för erhållande av språkintyg. Under kurstiden fås undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildningsstöd erhållas. Ansökan till kursen kan göras på närmaste arbetskraftsbyrå och bör inlämnas före 11. 5. 1981 . Tidi gare arbets· och SkOlbetyg bör medtagas . Till kursen kan inte antas skolelever och studeranden . som inte våren klara med sina studier.
Arbetskraftsbyråerna
Fredagen 24.04 1981
Säsongöppning vid Klacken
4
Broadeast & Exom
02. 05.
BUSSAR Haldins rån JEPPIS 19.40 KARLEBY 19.00 via KRONOBY EDSEVÖ. ESSE 19.00 via LAPPFORS. PURMO. FORS BY BENNÄS. KOVJOKI. ORAVAIS 19.15 via JEPPO. Du över 15 är välkommen
F",lag,n 24.04 1981
. .
----------------------------------------~~~~~~~~~----------------------------------------
~
~NI.KA
POSTEJ
• RMC • RMC • RMC • RMC • RMC • RMC • RMC • RMC
R M C
RMC
c •
•
BEST DISCO IN TOWN
•
Jakobstads TT-hall 24/4-81 kl. 19_30_ Bilj. 15:
c
Lördagen 25_ 4. kl. 20-02 En timme åt damerna
R M C
SHOW
•
•
•
DISCO
c
Här börjar
,SOMMAREN
• R M C
•
R M C • RMC • RMC • RMC • RMC • RMC • RMC • RMC • RMC
RMC·Show Service
Biljetter 20,
TULlPUNARUUSUT 'och
RAIMO PIIPPON EN Bättre kan humppan inte bli!
I ridiscot DJ Jokke och en het lördagnatt. -
"Och danserna fortsätter välkommen varje sommarlördag! I fortsättningen annonserar vi i Sa· takunnan Kansa och Suupohjan Sanomat" . Westerlines: ~askö torg 19.30, Närpes 19.45, Tjöck . Westlines: Teuva MH 19.30, via Perälä Mört. Punkeron Auto: Kunkka busstation längs gamla vägen via Kauhajoki OC'h Pän. t<~ne. SlIpyyn Lllkenne: MenkarvIa Union-service 19.00, Kasala, Siipyy 19.40, Härl<:märi gamla vagen-Traskvlk·Uttermossa 20.30. - Retur på natten . Tur och retur: 10 mk.
m. ark och Karllo~1.
MOGEN DANS Lörd_ 25_4 kl. 20_30-01
SPELAR:
EINO LUOSTARI
Du har väl bokat in Vappen för Forsby.
Välkommen!
Evijärven Alapään NS
I I I
, 'En sånhär grej kunde man fortsätta med" Det vllr tIll och stiillll sig vid vägkanten, med tum men i vädret som sd mången gdng fö" Den här gdngen blir det II" till Kmiby. DeJ IIIIr visst 1II1got speciellt på
I
:
D För eli lag sedtJn ordfUlde K4IIby uf en drogfri dans. D Anki beslöt sig för all kolla in tillstiillningen. D Hiir iir hennes rapport.
=
VI FICK Uff med John & Harry &ån Pedesi. Vi frågade dan lite om deras åsikter om drogfridans. De var väldigt positivt inställda på att n,å gon au initiativ till en sådan grej, - Men det kan väcka vissa pmbIem an genomföra en sådan grej på en del större stäl len, sa de. - VI ANLÄNDE till Kållby och där träffade vi Barbro Jo hansson i dörren. I handen höll hoo en vidunderlig manick. Del var antagligen den som alla fid; blåsa i. Den visade som tur var rront wr de flesta, men det &nos några stycken som blåste (am den gröna wgen. Det var nog inte så roligt för dan_ Vissa accepterade, vissa bli:. IDel" eller mindre ledsna_ Barbro berättade aU det var atm på årsmötet som ett wr till drogfridans kom upp. MeD var, ,ar alla mänskor? föatås, det fanns en hel del odds varför gänget ej .aar opp. Eurovisionen int ~II:El.':1r1r månp och avslut i Oavai,s likaså, samt "'1CI1I~ i Jakobstad . VID EIT BORD satt Ro
ben. Kim, Nylli, Peter och Ste ' Ca D _ •
Hög klass I på bords tennisen : i Smedsby I
I
g4118 tIiir_ AlIUige1l något nytt. 'MnIigen ett tappert försö;' till t!1I drogfri dans.
Vi bjuder på två toppen band.
- Det är bra med en drog fri dans, men det är lite slött när gänget inte ställer upp. Och det är bra, för det är inte så mycket slagsmål. - Det där, att ingen vågar komma på dans onyktra, det är helt överdrivet. De trodde det skulle funka bättre på ett större ställe. - Och så får inte alla dan ser vara drogfria.
o
PÅ PAUSEN stövlade jag in till orkestern (Exodus). - Det är störtbra au någon tar initiativ till en sådan här dans. Det kan vara början till något. En större utbredning skulle alls inte vara så illa. De tyckte också au det var li te slött när gänget inte vill stäl la upp. - Kanske publiken är mera blyga på en sån här dans . . . Polisen syntes faktiskt inte på hela kvällen, sill . . . O DET ÄR FAKflSKT ett plus till Kållby UF för ett sådant här rorsök. Egentligen blev dansen en stor förlust i kassan, men är det idealiskt att förtjäna pengar på 15-åringars alkoholmissbruk ? En sådan här grej kunde fortsätta om anslag fanns . . . För nog kan man alltid ha kul på dans utan sprit, det ha de jag. Försök så får du se.
Anki
I I
I I I I
I I I I I
I I I
Det blir allt högre klass på de traditionella bordtennistäv lingarna i Smedsby på påsk annandagen. Finalen i huvudklassen blev i år en verklig topptriller. Finländska b-klassegraren Ge org Richardsson från Kotiran nan Kunto mötte svenska 11 klassaren Håkan Forsberg från Stockholm_ Richardsson vann i tredje avgörande sel med
23-21. I semifinalerna slogs våra eg na uf-toppar Markus Karlsson från Teater-Jacob och Börje Mattbäck, Smedsby, ut.
• Konflikt Vad det handlar om i fråga om teatermönstringen är det gamla van liga problemet med vem som ska betala vad. NSU vägrar au betala för sin teatergrupp, vilket de andra landskapsförbunden är beredda aU göra. Gruppen själv, Fria Teatergruppen i Paipis, har inte själv råd au bekosta mönstringen. Också i tJol ställde de övriga landskapsförbunden upp med pengar medan den nyländska gruppen fick sträcka till egna medel. Från NSU håll menar man att FSU:s stadiga teaterpengar bör användas i det här sammanhanget. På kansliet säjer Eki Häggman att man gärna skulle göra det, men att pengarna inte räcker till. Stympad eller inte kommer teatermönstringen au bestå av dels fö reställningar, dels ett seminarium på temat "amatörteaterns konst närliga målsättning". Mischa Hietanen och Birgitta Juslin står för in ledande synpunkter. En jury bestående av Kristina Ågren, Mischa Hietanen och Ingrid Söderblom ger utlåtande om föreställningarna och väljer ut den grupp som ska tävla om att få representera Finland vid Nar-festivalen 1982. Gruppen som framträder är: • Terjärv uf med revyn "Tjo hopp 22 trappsteg opp" • Abo Amatörteater med "Nalles poesi" • Odlingens Vänner i Jomala med "Parken i mina drömmar" • Fria Teatergruppen i Paipis med "Kaktusblomman" (stort?) FSU:s vårmöte är förbundets redovisnin~smÖte. Det kommer alltså att bli de traditionella ärendena, men man väntar sej en hård debatt om FSU:s verksamhet. Kritiken torde komma trån NSU-håll där man enligt uppgift inte ser positivt på en del satsningar under senare tid. Det gäller till exempel Maskros-Rocken. En motion innehållande vissa sta4,geförändringar som skulle de mokratisera FSU, har inlämnats av SOU. PS. På onsdagen blev det klart att Fria Teate,rgruppen i Paipis kommer trots allt.
I ge;gäld blir bredden på tävlingarna allt smalare . I juniorklassen tävlade en dast sex deltagare , i oldboysklassen fy ra, i nybörjarklass Il nio och i nybörjar klass I åtta deltagare . Sammanlagt deJ· tOg 28 spelare i 6 S starter. När de här tävlingarna startade i denna form för ett tiotal år sedan hade nybörjarklas· serna mellan 30 och 40 deltagare . Extra färg åt tävlingarna gav i år del ....- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - .. tagarna från Stockholm. Börje Matt Mika Bäckman. Tölby hembygdsf., O OldbOys över 35 år (serie): bäck och Rolf Granberg hade med sig Markus Karlsson, Teater-Jacob . ett par kamrater av vilka Håkan Fors l. Markus Karlsson. Teater-Jacob . 2. berg visade sig vara klassen bättre än Ingmar Klemets, Smedsby . 3. Heimo O Huvud klass: våra bästa uf-speJare. Ikonen, Oravais, 4 . Gösta Hermans ' Eftersom besöket var känt på för· Oravais. l. Georg Richardsson, KoKu, 2. Håkan Forsberg, Slockholm, 3. Markus hand hade huvudklassen i år arrange· rats som öppen för även andra än med· O Nybörjarklass II Karlsson, Teater-Jacob, Börje Mall· bäck. Smeds by . lemmar i SÖU-föreningar. Det hade l. Sören Påt!. Sol f. 2. Tore Snickars. lockat Georg Richardsson, en av Ko· Solf. 3. Kenneth Siren , Vörå, Stefan Ku:s bästa spelare att delta. Han visade Siren, Vörå . sig också vara den enda som kunde slå O I kvällens snack, 24/4 kl. 20.05 Håkan Forsberg . . Nybörjarklass l: i P3, får du träffa Lasse Ströms l. Gösta Hermans . Smedsby. 2. Ole tedt, 46 år, Lasse kommer ut med Resultat : Wiik, Oravais, 3. Sören Påll. Solf. To en ny bok nu på måndag, 27/4. re Snickars, Solf. Gå i fändelse! kallar han den. Det
D Juniorer under 15 år:
l. Jan-Erik Strand, Oravais, 2. Ken neth Siren, Vörå. 3. Kjell Ehrmöm, Smedsby.
o
Handicap-klass: l. Jari Eklund, Koskö hembygds
förening. 2. Björn Beijar. Smedsbv, 3.
är första delen i självbiografin Mitt liv. • SP3.t1. 20.05 på fredag .
Fredagen 24.04 1981
6
ENGLAND I KRIS • Skylten "Underground" ilr något all en signaturvinjett för London. Neroen i Londom lo· kaltrafik, men numera mycket dyr att utnyttja. Det kostar mer per mile att åka Londom Tram· ports tunnelbana och bussar iln att flyga med Concorde!
• En staty som förbryllat mången. Skulpturen all Hora· tio Nelson på Trafa/gar SqUllre i Londons hjilrta. Varför gör 111I1n lIacker skulp· tur all nationalhjillten bara för att placera den så högt öller 111I1rken att ingen kan beundra komtllerket. Men den hjillp all kikare och kamerornas teleobjektiII kan 111I1n åndå få lIeta hur Nelson såg ut.
en rubrik som sedan länge. mgit udden a11. sigJiälv D D England i kris.
D D En rubrik som för länge sedan tagit udden av sig själv. England har genomlevat många kriser om de så har gällt samväl· dets förfall, omänskligt Ii· dande under blitzen, vi· kande exportkonjunktu· rer eller katastrofalt dåliga insatser i fotbolls· VM. För drygt två veckor sedan höjde Enoch Powell åter sin röst och för klarade att Englands invandrarpo litik är på väg att leda landet i en situation" där våldet kan nå pro· portioner som endast kan beskrivas som inbördeskrig". Det lät som ett dovt domedags eko från tiden tretton år tillbaka då Powell blev beryktad snarare än berömd. Men i varje fall känd . Och de rashetsande utfallen kosta de Powell hans plats i Edwars He aths skuggkabinett. Powell säger sig idag vara lika övertygad om att han då, 1968 ha de rätt . Dessvärre visar upploppen i lon donförorten Brixton att Powells förutsägelse på ett nästan kusligt sätt blivit sann.
"Skicka hem västindierna och pakistanerna" - Skicka hem västindierna, pa kistanerna, kräver Powell. - Men de är hemma, svarar Roy Hattersley , inrikesminister i de konservativas skuggkabinett i en kommentar i "The Sun". Det handlar om människor som är föd da och uppvuma i England och som. aldrig haft något annat hem land . Och striden går vidare. I under husets bänkrader och i Londons och Birrninghams förstäder.
Tågrånare Biggs det stora samtalsämnet Det stora samtalsämnet i Eng land just nu bland dem som inte direkt berörs av raskravallerna är utelämningen av tågrånaren Ro nald Biggs. Biggs, ofta utpekad som hjärnan bakom der stora tågrånet som 1963 gav 2,5 miljoner pund i byte (idag cirka 9 miljoner eller drygt 80 mil jorier flOSka mark), var i själva ver ket den kanske mest slätstrukna i rånargänget och egentligen med bara för att agera vakt åt den
medhjälpare som skulle köra dIe selloket till rätt plats efter överfal let. Tre av tågrånarna blev aldrig fast och av dem som lyckades fly från fängelset har Biggs sedan 1965 gäckat Scotland Yard. Efter sin flyktväg via Paris till Australien och Brasilien har Biggs blivit något aven hjälte för britterna . Och sättet för hur Biggs äntligen förra månaden greps har ökat sym· patierna för den åldrande bank· rånaren. Biggs kidnappades i Rio de Janeiro och fördes ombord på en båt till Bridgetown på Barba· dos. Barbados har ett avtal med England om utelämning av brotts lingar. Efter en juridisk långdans, med bl.a . hänvisning till att Biggs med våld fördes ur Brasilien, där han helt legalt kunnat uppehålla sig utom räckhåll för Scotland Yard, kom ändå i förra veckan beslutet att Biggs skall återbördas till Eng land för att avtjäna sitt 30 åriga st raff. Ett straff som dock väntas bli be· tydligt mildare . Länge trodde allmänheten att kidnappingen av Biggs var ett rek lamtrick för att stimulera försälj· ningen av hans nyligen utkomna självbiografi .. Ronnie Biggs: His Own Story". Men så var det inte, men försälj ningen går rekordartat. Förmodli gen till klen tröst för "Biggsie".
I folkets djup är fotbollen livets salt Men i skuggan av kriser och fängs lade hjältar fInns också glädjeäm nena. Bucks Fizz och europamäs
terskapet i · i Dublin. Kronprins Charles och lady Diana, Ipswich och Liverpool i fotbollscuperna . Visst har det talats om Ikris i en gelsk fotboll. De uteblivna framgångarna i VM efter fulltIäf fen 1966, spelarflykt till bättIe be talande kontinentala klubbar, misskötta engelska klubbar och gunstlingsvälde inom förbund och landslagets uttagningskommitte. Men i folkets djupa led är ändå fotbollen livets salt. Opium, skulle Marx ha sagt . På lördagseftermiddagen blir det omslag i det brittiska samhäl let.
Plats på rätt lä'ktarsektion - annars ... Redan under eftermiddagens första timmar börjar folk dyka upp i vimlet på gator och tunnelbana i färgade halsdukar i favoritlagets färger. En del påfallande glada trots att någon seger ännu inte vunnits. Men ännu kan allt hända. En toppmatch som Arsenal-li verpool garanterar fullt hus på Highbury och det betyder nästan 50.000 personer. Och då gäller det att man har plats på rätt läktarsektion. Vi skulle naturligtvis heja fram Arsenal och hade biljett till Lower Tier C. Vilket inte var så lyckat, ty det visade sig vara LiverpooIs sekti on. Men vi vek våra rödvikta halsdukar under rockkragen och blev aldrig mobbade tIots att vi stod upp och skrek då Alan Sunderland gjorde segermålet för Arsenal i matchens 22:a minut.
En match där inte längre liga mästerskap låg inom räckhåll för någotdera av lagen, men där en plats i UEFA-cupen nästa säsong stod på spel. Spelet var inte mer än halvbra, men det tände till ordentligt mot slutet då Liverpool med Kenny Dalglish och Ray Kennedy i uppre pade fIna lägen jagade utjämning mot Pat Jennings mål.
Nästan legalt att ta sig fem halfpints Men en match får sluta hur som helst . Det är karnevalen, stämningen, engagemanget och den nästan legala orsaken att ta sig fem halfpints under eftermidda gen som är byggstenarna i detta folknöje . Gatorna kring Highbury är fulla av folk redan en dryg timme före avspark kl. 15 .00 och kommersen med programblad, Arsenallittera tur, halsdukar, vimplar, flaggor och banderoller är enorm. Ridande poliser utanför arenan och kedjor av poliser utan häst på arenan håller anhängare i tukt och förmaning. Och vinner Arsenal så brukar det gå något så när hyfsat
till. Arsenal vinner för det mesta på Highbury och man kan ana att der är Scotland Yard som är Arsenals största supportrar på hemmaaren nano Så lever man fotboll resten av lördagen, eftersnack på puben, ut märkta sammanfattningar i TV av de viktigaste matcherna och oänd liga intervjuer med alla som varit
7
_ _Fredagen 24.04 1981 --------'------
-~
Y.:rE::::ZTTNIBKA "OBTE!
FSNF vill stärka själ vförtroendet - Nu bör vi sträva till att stärka ungdomflrntls självför. troende och aktivt gå in för att ändra attityderna till våra alko holvanor: - Ungdomflrntl bör få sak lig och ärlig informfltion i alko· holproblemet för att de skall kunna ta självständig instäl/. ning till problemet.
• LIIndslagsmålvakten &y Ck mece hfllie det hett om öronen i den första halvleken i det be ramflde mötet mellan Arsenal och Liverpool. Inte bara för alt Arsenal pressade, men hela IiIktarsek tionen bakom målet var tillhJ!· let för de mest påträngande Ar senaIfansen och det hördes minsann. Arsenals hemmflplan, High burry, är en ganska nedsliten och originell skapelse. Den lig ger milt inne i ett kvarter som kanIfls av ordinära bostadshus och trots alt den rymmer näs tan JO 000 åskådare är den sd anonym i sin placering alt mfln kan vandra förbi på ndgon av gatorntl. runt kvarteret utan alt ens lägga märke till anlägg ningen.
• Bestseller /lummer 1 i England just nu: tdgrånaren Ronald Biggs självbiografi "His Own Story" (Hans egen berättelse). I boken berättar Biggs bl.a. att han ursprungligen hade för avsikt att bli en mönster{ånge för att benddas efter den kortaste tid som lagen medger. Men Biggs trakasserades i fängelset
octJ;;:';~eps
med om att göra -denna .ligaomgång till veckans höjdpunkt. I söndagens tidningar kan man sedan lasa au Alan :iunderland rev med sig bollen med handen ögon· blicket ilU1an han gjorde mål och domaren Ron Challis fick kritik till
och med av sin egen Livet går vidare , kanske lite häftigare i London än annorstädes, men engelskt lugn I~ter sig inte rubbas s~ lätt . Möjligen av fotboll .
LARS HAGLUND
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
o
Sommarnöje är en lättSam rep· rispjäs från 1964 som Radioteatern sänder lördag 25/4 kl. 16.15 i Pi. Det är en satirisk komedi om en handfull stockholmare som flyttat ut till sin semesterö i skärgården och där en kaptensfru revolterar mot de inrutade umgängesvanor na. Margareta Krook, Bengt Ek lund, Ulf Palme, Marianne St jernqvist och Lars Passgård i roller na. Regissör är Carl-Olof Lång. • SPI kl. 10.00 på lördag.
~~ ~I ~ ~I ~ ~
!\If ~.'
~ ~
!\If ~ •• :till ~
I I
1_
Det här är några av målsäuningarna med årets skohäv· ling i drogfr:igan som Finlands Svenska Nykterhetsförbund ge nomfor i landets svenskspråkiga skolor under april och m.~j . T!:mat for årets tävling är " DU AR BAST -nykter". Tävlingsmaterialet består i en folder med berälIeiser och faktamaterial samt information och frågor . På tävlingsfolderns forsta sida " Skall vi frågar man sig protestera" . På deua säll vill man från Nykterhetsf6rbundet få ung· • domarna au kritiskt granska vår al koholtradition och inte acceptera au alkoholoffren och skadorna bara ökar. I materialet framgår vidare all det här med alkohol inte är någon privatsak utan nu borde framfor allt den yngre generat io nen protestera, ta sin del avansva· ret och alkoholvägra . Man påstår au alkoholen är vån dödligaste miljögift och därför bör . vi här protestera liksom vi också protesterar mot övriga miljögifter i vår yrrle natur . Med årets tema och faktamateri al vill man få eleverna all tänka om arr man inte okritiskt bör göra som kamraterna gör. Var och en är bäst som man är, naturlig och nykter. Frågorna som skall bevaras är arritydfrågor som strävar till au få eleverna arr tänka efter om bilda sig en egen uppfattning om pro blemet. Varje deltagare får en vacker fyr färgsaffisch med årets tema . Från N ykterhetsforbundet räknar man med arr ca 16.000 elever delrar i tävlingen . Skoltävlingen ·genomförs i sam arbete med de lokala nykterhets· nämnderna vilket gör au eleverna får materialet helt gratis.
"
SOMMARDÄ Nu är tillfället inne att gör.a. bra däck köp_ Kontakta oss! Vi ger gärna prisuppgifter. Följande däcksmärken säljes: Continental Firestone Michelin
Pneumant India GT Viking Stopp
Prisexempel:
I
I
I I I
för drygt tre ~ Continental T S 771 stålradial veckor sedan och skflll nu efter !\If 185 - 70 - 13 . 235: Uff.drRPJ fly~tebn/ffivtjätlj sitt st· ~.185 - 70 - 14 250: ra. ent ,ör .u anue är alt Dessutom specialdäck billigt Biggs i epilogen av sin bok be- ~ skn·ver ett försök att kidnappa '. Kom och prova vår helautomatiska balanse-I honom till England i mflrs ringsmaskin som ger riktig körning. 1979, vilket är nästan identiskt ~ Öppet även lördaga med det försök som nu Iycka-!\If r. des. ,. ' , Närpe~ tel. 962-41320
I _I
. -I. -#. -I. -P. -P. -P. .#. .#. .p. -#. .#. -P. -#. -P. -#. '!Il-#, -#. -P. -#. -#. -#. -#. #..
I
C B DA-- CK
.J
Fredagen 24.04 1981
EN HELKVÄLL MED 1:_ B01TENM,USJK
,r) / /
/.
Delllir
JQ/Jpen!
', '
• Ordinarie chaffisen och bussäga - - - - - - - - . . . , . ren Mikko ansåg sig ha varit för hindrad att närvara på keikkan i Kvevlax, varför Tomas Öst övertog ratten: - Ingen panik, killar. fag har kört bussen en gång tidigare, sa han före vi brakade iväg från Ska .tan. Väl ute på Nykarlebyvägen ansdg han körningen lätt.
• Hannu Lindblom är en he;are på det här med is hockey. Oslagbar hela kvällen, trots intensiva för sök [rån de andras sida. (ÖP testade ocksd hans slagstyrka och befann den vara alltför god tyvärr är resultatet glömt när det här skrivs). Här är det Uffe Kirsilä som försöker ge Hannu en match någonstans i Nykarlebytrakten. Stryk blev det så det smällde om 'et. Enda som lär kunna matcha Hannu är Tumppi, men han befann sig vid ratten. Så av mIistarmötet blev intet.
• Trummisen Thomas Lund ström, Tumba kal lad, studerar di verse räkningar på väg ner mot Kvev lax. Knappast nd gon uppbygglig läsning, men nå got ska mim ha att göra mellan hoc keypen·oderna.
Fredagen 24.04 1981
9 -
---
-.
-
-
- -
-
-
-
-
-
-
• En halv timme - minst - varje ~ spelkvöll sitter Bjarne Öst och brottas med byrtikratin i form av diverse skattesedlar. Det ör ett evinnerligt röknande och ,fyllande. • Det ör inte bara att spela och sjunga det ska böras också. Hör ör det Thomas Öst och mixern Seppo Salminen som krönger in en av de völdiga högtalarna. . Oftast ska de tunga doningarna slöpas ge· nom trånga gångar, uppför vingliga trappor för att sedan hivas upp på scen. Och sen ska ju fanstyget böras ned till bussen igen och packas in på ett noga utrök· nat siitt för att allt ska rymmas. Efter avslu· tad spelning. - Det ör dörför vi håller på med det hör, [lömtar Tumppi mellan lyften.
• Uffe Kirsilö pressar upp tonerna i de övre registren i en busbra version av Funky Town.
o Det duger inte att bara spe· la och sjunga - det ska resas, lyftas och vöntas också. IJ Så kunde man beskriva en helt vanlig österbottnisk dan· sorkesters helt vanliga lördags· keilWl. O 16.24
och Hannu Lindblom greppar spelverken och kör igång på allvar.
Vi anländer till bussen, som sl:1.r par· kerad utanför Teamets övningssIäIIe i Skalan i ]eppis. - En halv limme för senr , som van· Iig'I , säger Uffe Kirsilä , organisIoch s:1.ngare i bande!. Tumppi ÖSI, basisI , hasar sig bakom rallen och värmer opp den gamla hal dinska Volvon - ännu inre uppsnyg gad som den ska. - Vi köp le den i vinrer och har inle hunniloch kunna I göra n:1.goming ål den ännu . Men vänta bara 1111 somma ren . Då ska vi snygga upp den med helläckande malla och all!. I bussen siller redan mixern Seppo Salminen och Ifummisen Tumba Lindsuöm. Vi söker oss försiktipt mot Hannu Lindbloms lillhål l , Efter et{ par ordentliga rryck på IUlan kommer han UI med sina två gilarrer och en väska med scenkläderna. Hannu och Tumba säller sig genasI vid ishockeyspelcl och inleder en in· tenSlv match . - Dethär är vån femle hockeyspel , de tre förra har vi skjutil sönder.
D 16.53 Vi stannar in i Nykarleby och den femle medlemmen i band el sället sig till skaran - del 'är Bprne OSt som kliver p:1. nerIasIade med dokumenr portfölj. rv:1. väskor och en gitarr. - Ar det du som kör kommer jag inte med , säger flickvännen hans med adress åt Tumppi till och försvinner.
o
17.13
Vi närmar oss Grillcenrer i Oravais och saktar in . - Aker man förbi Arvas går man alltid in här på kaffe, sägcr Bjarne. Tumba är hungrig och lägger in två ordentliga mackor med kaffe!. Vi and ra nöjer oss med diverse bullar. - Har de i nr ~ n:1.n ordentlig mat här , undrar Tumba . Uffe underslöder Folkhälsan med ell anral femlipennin och några markor innan vi susar vidare - eflar all ha av· hyst en äldre dam som närde förhoPi? ningen all Teamcts buss, var ordinarie turbussen till Vasa .
D 17.47 - Mätarn i botten] Chauffören Tumppi hojtar glall till fr:1.n sin styrplats när vi befinner oss i den l:1.nga nerförsbacken mot Vassor fjärden, Det är snudd p:1. broll mot haslig hetsbestämmdscrna.
D 18.11 Redan på andra försöket lyckas Tumppi backa bussen p:1. et! s:1.dant
säll all den är I läge för lossning . Gän get börjar släpa ut h~gtalare - slora otymplIga jäklar - gltarrl:1.dor, lrum set, förstärkare, mixerbord. ellll'ugOlal stativ och en miljon kilometer s addar. Det är evigt släpande och ert di 10 lurpassande för all mte hamna p:1. de verkligt tunga prylarna. Omr:1.det framför scen. påminner gravt om ell katastrofområde i allt dess stök.
D 19.14 Efler en halvtimmes ivrigl plockan. de - med stralegiskt inplacerade and· hämrningspauser - är alla sladdar kopplade och alla grejor rätt ulplacerad p:1. del räll tringa scenutrymmet , som I och för sig är lillräckligt för en orkester men tringt för två , Exom Står minsann inte Teamel när det gäller urrusrning, Killarna i bandet börjar Slämma instrum~nten och soundchecken tar vid. Seppo får stå i för att få alla de ola· liga knapparna på mixerbordet i räll posmon.
D 19.30 Sound·checket avslutas och killarna knallar upp i orkester rummet på andra våningen och börjar vänra, SltIcr och slösnackar mes!.
D 19.45 Exoms organisl Tore Carlson Ilyfter en porrabelleve ur väskan sin och inle· der lelandel efler slationer med hockey· VM på programmet, tills del ska bli så dax . Sedan byter killarna i Exom om till scenkläder och drar iväg neråt ,
D 20.06 Bjarne plockar fram foron från Strix
Q konserren i Oravais och divcrsc fao
miljefoton som de andra grabbarna in· te får se.
D 20.32 Thomas kommer in med Hockeyspe· let och inleder en match med Hannu.
D 20.51 Bjarne slular fylla i diverse blankcl' ler åt skallcmyndighclerna . som vill ha koll på hur mycket killarna Ijänar på sit! spelande. - Delhär jobbel tar minsl en halv· limme varje spel kvälL Killarna börjar svida om till vita scen kläder .
D 21.15 Entre på scen efter all Exom fåll in med folk på golvet. redigl Premiär låten blir "Windsurfjng" en Sad Motion lå!. När Bjarne börjar hamra på koskäl lorna och Tumba dunkar fram rytmcn i "Funky Town" till Hannus härliga gi tarrriff kommer folket på dansgolveI loss på allvar. Uffe sjunger i falsatt och Bjarne och Tumppi backar upp på liknande sät!.
D 22.44 Gänget kliver av scen och parkerar
sig framför vila duken (en snygg baksi da på en tavla) för all kika på dias från tidigare gigs. Bilderna kommenteras och killarna skrattar. Del är Bjarne som är stjärnfotograf i gängel och han har också, diaprojektorn med. Efler lillande bjuder Kuffen på fika i serveringen, dil grabbarna tar sig i ci vila kläder. Alla dricker kaffe med bul la , utom lumba som lar sig ell par sladdar. ' Hockeyn kommer igång igen , och malcherna kommenteras ivrigt tills det blir dags all dta på sig scenkläderna ,
D 23.52 Teamet drar ner till scen och håller ell lite lugnar tempo än förstajången , Nu är publIken mera upplag för all hålla handen och kramas lite. Uffe står för del mesta av skönsången.
D 00.13 Tumba klipper till trummorna så mycket han orkar, Hannu sliter åt sig micken för första gången i kväll och ur högtalarna dundrar "I Can Live" i en su perversion. Publiken sjunger med, inre sådär slormande men i alla fall hörbart och Caroline från Solf vill ha foton av grab barne. - Är en Teamel-fan. Teamel avslular kvällen med en sc hottis (Alfredssons och Danielssons "Nu ska vi ut och härja och supa" ulan tex!. .. ) och en vals och kliver dä· refter ner från scen och knallar upp på rummet et! tag så att publiken ska hin· na undan.
D 00.38 Gängel plockar ner prylarna i rask takt och sruvar i allllängsl bak i bussen igen, kollar en sisla gång an de fån med allt, moikkar ajö ål Exom och kommer iväg. Trots all det var problem all få upp dörren - svårt at! få upp trycket i den gam la kärran.
001.28 Bussen brakar iväg från Kvevlax på väg norru!.
001.52 En slillsam inbromsning vid den nauöppna grillen i Oravals där det vankas kvällsma!. Hamburgare, ell tju gotals knackisar , smakbitar , fransk isar och en bunt burkar Cokis förrärs i rask tak!. Dethär är det bästa kvällen.
D 02.42 Vi kryper in i Nykarleby och Bjarne packar ihop sin lavara och knallar upp till bostaden sin. Vi andra fonsäuer till ]eppis.
D 03.17 Försl kippas Tumba av, sedan är det ' Uffes , Hannus och Seppos och min rur. Tumppi kör bussen lill lillhållel i Skatan innan han lar bilen hem . Då ålersrår ännu all lasla ur den. Peler Gransuöm
,
-II 10
_______________F~r=ed=a~ge=n~2~4~.O~4~1~9~81~____~________________________
(]rC):1l1ll
Hänt sen sist ••• och en titt fram&t
Årets solfcabare en framgång Arets so/jreflY, eller cabari som man. helst fIiIl kalla
den, har bli,,;t en framgång. Unge/ilr 700 personer har mött upp till de tre förestilUmngamll man har haft. Möjligen kan det bli. fler cabarikviillar, - Vi har ~ dis!niterat ~tt eventuellt..spela ~ ruigo~ annat ställe, säJer Lars-Ole Lindroos som ar ordforande I Solf ufo Men det beror på om ruin är intresserad av att se
ossin~~rild har åtminstone solfborna varit. Det har löpt ovänrat bra menar Lars-Ole, och hittills har man bara att höra positi;a omdömen. Det ~irerar till e~ fo~ttning givetvis, även om det kan .kännas Ibland att hålla I gang ett stort revygäng . . _ "Pjåsk-kabarää" innehål:ler myck~t ~g ~ musik. For den sidan har David Thölix och Btrgura ~droos, basat. Musikkompet sköts.av ett gäng som ~r se, Cabareorkes tern (David Thölix, Rolf Nordman, KJell Lolax ~ Yngve Lolax). Sketscherna har skrivits av Kaj Smeds, assISterad av Börje Ekholm och Börje Smeds. Bland nummer som sla~it kan nämnas en bukralarsket~ med Kaj Smeds och BörJe Ekholm, ett Csardas-potpum med Birgitta Lindroos, ett inslag kring en kon~o.ns med Monika Thure samt kvartettsång med DaVId Tholix, Birgitta Lindroos, Elisabeteh Nedergård ~ Edgar ~hrst röm, Börje Ekholm gör fma l'nsatser som sammanbmda re" mellan cabarenumren. Vidare ska nämnas att en del tonåringar medverkar, något som bådar gott fOr återväxten ~
• Det iir inte ofta det ordnas viskviillar i Jakobstad, mo Påskdaxen blev ell av de få undantallen. Då a"an/l8rade Sir< o&h Tia med hjiilp av Jeppis Musa en konsert dilr Siv o&h Till Mikael Kurkiala, Kenneth o&h Gert, spelade o&h sjöng. Wa ... StiJrmer ftYste dikter. Viskviillen blev en trevlig kviill diir /.il. langema fi&k möjlighet all pröva sin repertoar inför en lyssu". de skara.
W asa teaters publiksiffror pa vag upp o
••
Publiksiffrorna för Wasa tea· ter har under årets tre första månader gåu upp med 60 pro· cent jämfön med 1980. Under tiden januari-mars spelade teatern 69 föreställningar av si· na egna produktioner. Dessa samlade en publik på 9 013 personer. Motsvarande siffror fö r 1980 var 57 föreställningar för 5 623 personer. dvs . en ök· ning på 60 procent. Inte oväntat leder revyn " Kustkanaljen" statistiken med 3 186 personer på 14 före· ställningar (medeltal per före ställning 223). Som god tvåa kommer Molieres "Hycklaren" (Tanuffe) med 2918 personer på 15 föreställningar (195). Skolteatern spelade under samma tid fem av Wasa teater köpta och distribuerade före ställningar för 854 personer. Lilla teatern gästspelade med fyra föreställningar för 696 per soner och tre amatörrevyer gästspelade på vasascenen med en total åskådarsiffra på 24 7.
Totalsumman av \Vasa teaters egna föreställningar samt -:-~~""""...._""""_ _ _ _ _ _ köpta och distribuerade föreställningar var under de tre • första månaderna 81 föreställ ningar för 10 810 åskåd are. meddelas från teaterns kanslI.
D Fäbodafest
Super disco
till Jeppis
I kväll (fredag) gäsras Jakobslad av RMC-DISCO-SHOW. Del är RMC-ShowService som i samarbete med Jakobstad Ungdomsnämnd i TT-Hallen i Jakobstad ordnar ett disko tek - som inte är vilket diskOlek som hels!. Till RMC-DISCO· SHOW hör. förutom den kon venti o nella disc-jockeyn med sin disco. anläggning. bl.a . tre stycken d ansflick or, spännande tävlingar med fina priser. en av de största ljusshower , med bl.a . laser. som används av am bulerande diskotek samt mas sor med specialeffekter och öve rraskninJ(ar. .
planering oc h utförande av tck niken till teaterföreställningar, modeuppvisningar , konserter oc h diskotek. I år har RMC-ShowService turnerat med RMC-DISCO- SH O W och besökt bl.a. följan de orter ; Karis. Hangö. HeI~ ingfors, Grankulla . Liljen dahl samt Sibbo. Showen, som blivit mycke! väl mOHagen Med and-ra ord en verkliga forrsäuer si n tUrne denna vår , och kommer då an besöka DISCO-SHOW . jyväskylä, Mariehamn , Hangö, RMC- ShowService är en ca Salo . lovisa förutom jakob e(( ir gammalt företag , till vars stads TT-Hall den 24 .4 . huvudsakliga uppgifter hör 19.30-24 .00.
P Ett litet jubileum håller sig Country Cava1cade i Karis sig med. Det är nämligen femte gången som rrl1ställnmgen ordnas . I år blir det den femte juli som den stOra utomhus konserten hålls vid Pumpviken i Karis. Arets programplaner omfattar bland andra Eddy Raven (bilden) från Nashville - en kille som spås tll1höra tOpp namnen i USA innan året är slut. Rockabil1 yveteranerna Ray Campi fr å ~ Californien ska också dyka upp om planerna går i lås . HJllybJlly Boys ltrar bluegrass - det bandet kommer ocks1 från USA . Från Holland kommer den populäraste countrygruppen därstädes - Ruud Hermans Band. Inhemsk artister blir Country Express, förstås och rockabillybandet Buck Jon.es & Lonestars.
Vörå Spelmanslag firar 1O-årsj ubileum med underhållning
bjuder medborgarinstitutets g.rupp Aktiv Närkuhur och Overmalax uf på inkommande söndag i Solhem. Programmet i " soarestil" med teatersketc her, sång, musik med mera . Vörå spelmanslag fyller 10 år på lördag . Jubileumsunder Dans till Malaxgiller.
hållning blir det på lördag kväll på Koskeby lokal iVörå. - Gammaldans med förlängd Ud, törutOm program met, lovar Gösta Bergström . I samband med jippot ger spelmansklubben ut sin nya LP-skiva, Vörå Spelmansklubb 1981. . - En synnerligen omväxlande gammaldansskiva, med allt som syns inom ~egreppe[ gammaldans. - Folk från hela Österbotten är välkomna, hälsar Gösta.
Möjlighet kolla in Evangeliska i Vasa De som äs intresserad.e av an sjunga och spela, har igen en möjlighet att få delta vid den traditionella sång- och musik. kursen som an ordnas i början av juni månad på Evangeliska folkhögskolan i Vasa. Deua år hålles kursen 1-5 juni (måndag- fredag). För an få del ta bör man vara född 1969 eller tidigare . För dem som planerar au nästa termin inleda studier vid Evangelisk a folkhögskolans musiklinje är kursen en utmärkt tillfälle au närmare bakanta sig med sko lan . Undervisningen är uppdelad på två linjer:
1. Linjen för "striJngar, stråkar o&h sångare." omfaJlar ilmnena
\,
Grattis!
D Skolrevy blir det också i år på Borgare gatans högstadieskola i Vasa . Under bo Broströms ledn ning har eleverna också i år snickrat ihop en väl tilltagen soppa på 33 nummer. Det hela går i väs ternstil, och man talar om re vyn som en " saloon-cabare".
körsång, striJngband, bibelstu· dium, ledarskolning, tonbild ning, gitarr, kontrabas, violin o&h blo&k{löjt. De {lesta ämne Ila ilr nivågrupperade enligt deltagarnas förkumkaper . 2. Lin;en för blåsare erbjuder undervisning i orkesterspel, bi belstudium, olika blåsinstru mmt o&h gitarr. Kursen avslutas med en mu · sikgud stjänst för allmänhetcn i Trcfaldighetskyrkan . Anmälningstiden utgår den 4 maj 1981 , men eftersom del tagarna antages tiU kursen i den ordn ing de anmäler sig . är det skäl fö r alla intresserade au ta konrakt med Evangel iska fo lkhögsko lan, tel. 961 · 1149 13 eller 118 587, så snan som möjligt. Kursavgiften är 200 mk vari ingår avgift för mat och logi . För syskon (icke förvärvsarbe tande) är avgiften 140 mk/per son och för den som själv ord nar logi 160 mk . Möjligheter finns också au anhålla om ned· san avgift. Mycket sång och musik talar man om i varudeklarationen och framhåller au man har arrangerad musik (gjord av Jus si Tiihonen). Revyn har kommit till som klubbverksamhet. Det är mest 7:orna som medverkar, men al la årskurserna är representera de.
______
~--------------------------------------------~f-re~d~g~a~e-n--24~.~O-4~19~8~1~--------------------------------~----~TN~!
Lagertömnings försä Ijning bl.a. bäddsoffsmöblemang fr. 1190,- , soffmöblemang i plysch fr. 1500,-, soffbord
Möbelfabrik
L MÄNTYLÄ KY 66370 Närvijoki tel. 961·636161 (fr. Pörtom 11 km mot Jurva)
-- Hurudan skall kritiken av amatörteater vara?
-- Vad säger pressen?
-- Vad tycker amatörerna?
-- Dessa frågor ventilerades i en pendeldebatt på
Berghyddan i Helsingfors innan man samlades till N ylands Svenska Ungdomsförbunds vårmöteshand tingar. Pressen representerades av Greta Brotherus. freelancekritiker och Erik Wahlström, Hufvudstadsbla· delS kulturchef. De övriga i pane len von C1asse von Belf (S-ouungs by uf), Ralf Grahn (FSU), Monica Rönnholm (NSU), Picken Stjern ~rg (Anderböle-Veckkoski uf)o Nils MaJm~rg var ordförande .
Skillllllllen llmatör-proffs?
- Man kan inte vara kritisk mot en amatör som vill h:\Jla pli med kulturella aktiviteter. Professionel la däremot kämpar inom eu slutet system . Det är friga om konkur rens . Tidningarna har en sanerande funktion d:\ det gäller stipendieut delning t.ex. en person kan annars f:\ en speciell status tack vare andra meriter som dock inre gör honom till en bättre konstnär .
Är det skillnad mellan amatör och
Seriös kritik
professionella? Greta Brotherus inledde med au säga au det inre är nigon skillnad mellan amatör och proffs? - Jag är lika mot blida i min kritik, men d:\ det gäller en amatör sker ~röm och bedömning i förh:\Jlande till sk:\despelaren själv . Deua kan innebära au jag som kritiker m:\ste . kompromissa med mig själv och ge beröm där jag i&:\ga om en proffsprestation skulle ha jämfört med tidigare uppsäuningar av samma pjäs och gen kritik utgående från den jäm förelsen . Erik Wahlström ansig au det kulturpolitiskt är skillnad mellan kritik av professionella och amatö rer.
Vad väntar sig d:\ amatören av kri tiken? Amatörerna i panelen vill ha se riös kritik, kritik pli et( konstruk tivt sän . - Man kan säga saker pli s:\ m:\nga olika säu, sade Picken St jernberg. Det räcker inre med au säga au det är bra eller skräp , kriti ken m:\ste ocks:\ underbyggas. Ärligheten ville Classe von Bell ha . - Kritikern m:\ste se siu ansval och inre höja till skyarna utan or· sak. Han f:\ngade ocks:\ upp den am bivaJens i förh:\Jlande till kritik som finns bland amatörer: - Vill vi ha kritik? Vill vi ha bra
. Öppet även lördagar och kvällar
• Hur ska denhär pjäsen kritiseras? Ska Joakim LaxJhiJck, Johan11ll BOIler och Eva Stenhagen i Karlehy uf:s pjäs '1orden runt på 80 da glIr" jämförlIS med exempelvis en pjäs på Vasa Tellter med professio nella skådespelare enligt sIImma premisser?
u _-.--- ----
. OS1 tAtA~~, \'\
--
-_.---.. "", SO
_-
.... 1.0
kritik? Vad gör vi för au f:\ bra kri tik? Vi tror att vi skall f:\ bra kritik d:\ vi är amatörer. Classe jämställde professionella och amatörer i och med au aJla jobbar för att göra en s:\ bra föres tällning som möjligt. - Allts:\ skall de kritiseras lika. Greta Brotherus framhöll au kritikerns uppgift är konsumen tupplysning för publiken . Aktö rerna vill hon hjälpa med sin kritik genom au sätta in det som g:\u fel i ett sammanhang . RaJf Grahn talade ocks:\ för en proffsig kritik av amatörteater. Han betonade ocks:\ att kritikern i sin uppgift borde inra nigot som han kallade en humanistisk h:\Jlninj! . Deua höll Erik Wahlström med om . - Kritikerns Iivsh:\Jlning är av betydelse . Att vara intelligent är inre allt , kritikern bör ocks:\ vara 'en vis och varmt kännande män niska. . Wahlström uttryckte sin undran över den respekt man har för kriti· ke'r i synnerhet d:\ det är s:\ sällsynr med bra kritiker
Kritikern hör få vllra subjektiv Med erfarenheter fr:\n egen kritik verksamhet kunda han säga au ob jektivitet är en svår lek. En kritiker bör f:\ vara subjektiv och d:\ är hans personlighet inte oväsentlig . Erik Wahlström betonade vik ten av att man skriver i jag-form, att kritikern använder ordet jag tillräckligt ofta s:\ au det framg:\r att det är friga om just denna ena persons åsikt. S:\ diskuterades kontakterna med pressen. Goda r:\d gavs och man kunde konstatera au lokalp ressen nog är villig att ta in materi. al om amatörteaterföreställningar na . En viss fara sig man i an lokaI rapportören kan sakna den behöv liga distansen till aktörerna. Man kan ju lova sin mor och syster bland dem . Det kan hända att det d:\ är sv:\rt att förh:\J1s sig ärliga till resultat. Ordförande MaJmberg avsluta de med au säga att det för amatö rer är viktigt au det överhuvud ta get skrivs om dem, s:\ att man f:\r salarna fyllda. En del av uppsäu ningarna kan vara rän dyra .
2. 5 M'ed buss till leningrad, 5 dgr 7. 6 Med buss och FInnjet till Ham burg, 6 dgr. 22. 7 Med buss till Gotland, 6 dgr. 8. 7 Med buss till Östra Finland O. Bomba, 3 dgr. 29. 7 Med buss till Östra Finland o. Bomba, 3 dgr. 29. 7 Med buss till Leningrad, 5 dgr. 1. 8 Med busa till Trondheim O. OS· 10,7 dgr. 28. 8 Med buas och Flnnlet till Am sterdam, 7 dgr. 30. 5 Med direktflyg till Seattle, 3
1
31 . 8 Med flyg till Kreta, 2 veckor. 21.9 HIllOreaa till Fel/x, 2 veckor. 28.9 Med flyg till Kreta, 2 veckor. -
FINLANDS RESEBYRA JAK088TAO R~n
7. ..... M7· 13277
tJ _
D CupfinaJen på Wembley Sta dium i London med Manchester United mot Southampton fOr några år sedan bildar bakgrunden till engelsmannen Barrie Keeffes pjäs Bliv kvar hos mig, som kom mer på lördag 25/4 Id. 16. 15 i PI. Den skildrar tre arbetsungdomar - tre United-supponrar - och deras torftiga liv. Det är en starkt samhällskritisk pjäs om den nonc halans samhället visar mot ungdo mar som inte lyckas hävda sig i ett prestationsstyrt skolsystem. . . • SPI /J. 16.15 pd lördag.
~!!!!!!~~= ' ~:~~'''~~:N ________________________________F_re_d~ag~e_n_2_4_.0_4_1~98~1~______________________________~1 12 Ralf Norrman har läst Gerda Granholms Österbottnisk S01l111lar:
•
"Att tala om brister t boken ,, är att slösa med utrymme
LÅNGLÄSNING
Författarinnan Gerda Granholm har nyligen gett ut en prosabok, kal lad Österbottnisk som mar, om liknande äm nen som dem hon tidi gare behandlnt i en tea terpjäs. OP har bett mig skriva en recension av Öster bottnisk sommar. Det gör jag med yttersta nö je, för om den här boken finns enbart gott att sä ga, och jag rekommen derar den åt alla ÖP:s lä sare. RALF NORRMAN
Österbottnisk sommars hän delser utSpelar sig i en öster-, bottnisk by kallad Marback, vid en tidpunkt som inte helt klan specificeras, men som tyd ligen, av allt att döma . är bör jan på sextiOIale!. Jag är själv 34 år. och minns därför utmärkt väl den här ti den , och förfallarinnans skild ring slår an många strängar av igenkännande och minnen hos mig , ÖP:s genomsnillSläsare är förstås mycket yngre , men så mycket finns det nog kvar av sextiotalets Österbollen även i dag all vem som helst av ÖP:s läsare bör kunna läsa ' den här boken utan svårigheter i all le va sig in i skeende!.
Bokens typer borde vara bekanta för österbottningar ÖSterbollnisk sommar kret sar kring el! hushåll på Mar back : husbonden Anders, hans hustru Edla, dottern Siv , sonen Per och svärdollern Helena, Lösare anknutna är sedan om kring ell dussin andra karaktä rer: en annan son samt hans hustru; grannar ; sommargäs ter; friare o . dyl. Gerda Granholm är skicklig w'de på all teckna karaktärer och al! mana fram miljöer och
Stämningar. Men hennes karaktärer gör dubbelt arbete . De är dels individer , och intres santa som sådana, men de är dels också typer. Den läsare som är bekant med österbOlIniska förhållan den kännerigen dessa gestalter som typ : man känner igen hus bonde-t ypen ; den upproriska dOllern-typen ; husmors-typen osv . På samma säll som karak tärerna får göra dubbelt arbete får även miljön göra de!. Dels är den en naturlig inramning för de händelser som sker , men dels beskrivs den också som om den hade ett värde i sig . Då jag läste Österbollnisk sommar uppfattade jag det som om för-, fallarinnan förutom det direk ta syftet med boken , dvs , all beskriva vISSa individer och händelser i en viss omgivning , även hade ell indirekt syfte, nämligen all lyfta fram i ljuset en värld som hon känt bra till , och som legat henne nära om hjärta!. Gerda Granholm har lyckats bra i Österbollnisk sommar med det dubbla syfte!. Men då hon skriver någOl annat i fram tiden hoppas jag all hon också prövar på at! gå direkt på äm net (ifall ämnet är personer och händelser) och låta människor nas typ-roll. liksom miljön, komma fram bara i förbifanen
och i den mån det är oundvik lig!.
Gerda öser ur två rika källor
också, på ell lika ö"erlygande siiII, försoning, ånger och gliid je. Men del iir vikliglall nOIera all hennes skildring av förso ning inle förslör hennes skild ring a" slrid och konflikl. Slri den blir inte mindre verklig a" all försoningen också iir verk ' Iig, eller vice versa, DellII kan IJIII molsiigelse fulll, men iir del kanske inle sj all sjiilva livel iir mOlsiigelse fullioch variah'onsrikl?
Gerda Granholm öser ur Ivå rika Wlor: del spedfika (indi IJider och plalser i Öslerbollen) och del generella (del all miinskliga). Del sped[tRa får nog göms "lypiskl' " i den för siktiga ulSlriickning som skell i Öslerbollnislt sommar ullln all Vreden blir inte del förlomr sin haft_ Gerda mindre obehaglig Granholms förfallarbegåvning iir uppenbar och hennes fram för att den har gång då hon skriver då all man en orsak ser SIiVdI en spen/iIl individ som en Iyp lyder på all hon Gerda Granholm älskar li också kunde skri"a framgångs vet, i hela dess mångfald och riklom dessa Ivå ling var för förvirring , Hon har en stor för sig, måga till empati; hon lever sig Gerda Granholm har eli in i skilda synvinklar. Hon be skarpi öga, eli klarl förSlånd ', skriver !.ex, en husbondes snål och ell rymIigl !Jiiirlll, och av het och vredesutbroII; men Ire sådana goda egenskaper blir med rymlig tolerans och klar del god lilleralur, Hon obser syn förstår hon att visa både "erar miinnisltorna och deras · hur snålheten och vreden här liv; hon IiinIter sinaiankar; och rör från husbondens försök att då hon i sin bok ålerskapar klara småbruket undan kon miinnukorna och deras liv så kurs ; samtidigt som hon klan har hon en slor förmåga all le begriper all snålheten eller vre va sig in i skilda li"söden; i oli den inte blir mindre obehaglig ka lemperamenl, i lycka och i (i synnerhet för dem som är sorg. Hon skildrar på ell över dess offer) bara för att den har Iygande silllkonflikler och kri en orsak. ser. Wel senare skildrar hon Den tillrä!laläggande,
bättrevetande predikoton som man gör l ett skådespel. är si vanlig i böcker nuförtiden Men även detta är en småsak. För all sedan nämna Yllerli finns inte i Österbottnisk som mar. Den här boken känne gare en tredje och avslutande tecknas av ödmjukhet ; en småsak si ställer jag tvivlande ödmjukhet av det slag som är till at! Gerda Granholm har gett en läkare i boken ell adels en dygd . Om man med våld skall söka namn . Var i Österbotten , om efter nigonting kritiskt al! säga jag får fdga , är det vanligt med om Österbollnisk sommar så är adelsnamn ? Della val av namn det kanske all handlingen fly: var en miss. om än en obetyd ter sakta i ell par tre kapitel nä lig sådan . ra början , Men det är en små sak ; dessutom får man beakta Att tala at! det i dessa kapitel inte bara rör sig om en handling som be om vnster rät ta.s , utan ocksi (kanske i boken framförallt) om en miljö och ell socialt sammanhang som är att slösa växer fram sakta men säken , med utrymme Ibland förefaller ocksi dialo gen alltför ordrik jämfört med Men att tala om brister i Ös· vad jag vet om österbottningar na . Men det är typiskt all detta terbollnisk sommar är att slösa inte är fallet vid spännande och med spaltutrymme, för det intensiva tillfällen, utan i sida fin ns si mycket som borde be na avsnill då allt gir pi lägre römmas! Och förutom allt som varv, Det kan hända all de-Ila borde berömmas så skildrar Ös är en svaghet som härrör sig terbollnisk sommar sådana fdn Gerda Granholms verk ting och frågor som är så cent rala för vårt landskap , at! jag sam he't som pjäsförfallare . I et! skådespel måste allt ut skulle vilja skriva kommentarer tryckas med repliker, om det till boken . sida upp och sida inte Ullrycks genom handling, ned i ÖP . inte för all berömma Men i berättande prosa får för "eller klandra utan för all iter fattaren även tala direkt till lä beräna, och för at! lägga till saren; därför är det inte nöd parallella tankar ur min egen vändigt all skriva repliker på erfarenhet. Men utrymmet är knappt samma sätt i en roman som
Fredag~n 24.04 1981 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
~~, Bruce Springsteen
~.~örorsakar
Ny diktsam
biljettkaos! ling
av Tomas
Mikael Bäck
Stämningsläget i Tomas Mikael Bäcks dikter är ofra ganska mörkt och pessimistiskt. Det finns ljusare stun der. men de kommer sporadiskt; mot alla odds, så att säga.
D GRUPPER SPLITTRAS med jämna mellanrum i popvärlden. Rock· pile är det senaste exemplet bland mera kända grupper där medlem marna beslutat sig för att gå sina egna vägar. Splittringen lär inte bero på att Nick Loweoch Dave Edmundsskul le ha svårt att komma överens utan på att de inte kan sammanfoga si na musikaliska viljor. Både Lowe och Edmunds är redan aktuella med soloplattor. "Al most Saturday Night" med Dave Edmunds är en av.de bäst säljande singlarna i Sverige just nu. Hans LP "Tvangin" har släppts ut på marknaden precis i dagarna.
•• D
VI FORTSÄTTER med mera skvaller som har Dave Edmunds-an knytning. Han är en man med många järn i elden och således produ cerar han bl.a. ju st Finlandakruella Stray Cats. Punkrockabillybandet som gjort succe med låtarna "Runaway Boys" och "Rock This
Town". Stray Cats besökte Helsingfors i början av april och fick enligthörsä gen spela i undermåliga lokaliteter. Kritiken var hyfsad men publik uppslutningen lär inte ha varit speciellt stor, däremot fanns många yngre (från 8-9 år och uppåt) beundrade på plats.
•• O BRUCE SPRINGSTEEN dyker upp i Sverige i början av maj. För köpet till konserterna på Isstadion i Stockholm den 7 och 8 maj skapa de det största tumultet på länge i den svenska rockvärlden. . Från början var det meningen att det bara skulle bli en konsert och arrangörerna lär ha lurpassat med den andra konserten i bakfickan in i det sista. Kommentarerna har varit beska bl.a. för ovanstående men också p.g.a. att antakt biljett~r per person inte var begränsat.
•• OSTEWIE WONDER är en anna superstjärna som presenterar sig tör den svenska publiken inom kort. Den 10 maj står Göteborg och den 13 maj Stockholm som värdar för de första S Wonder-konserterna i Sverige någonsin.
Tomas Mikael Bäck har ny· ligen gett ut sin fjärde dikt samling. Den heter "Tills vi äger våra liv", och är publice rad på Boklaget. boken omfat· tar 51 sidor och kostar 21 mk. Tidigare utgiVMl diktsam lingar av Bäck ä'r "Andhämt· ning" (1972), "Och hastigt för stå" (1975), och "Början av ett år" (1977). Ralf Norrman pre senterar. Liksom förr är även dikterna i derma diktsamling sådana som kräver stOft engagemang från läsarens sida. Bäck använder svårt men suggestivt bild språk. Emellertid är det inte så myck et i de enskilda elementen av förfat tarens bildspråk som det svåra eller krävande ligger. utan snarare i deras koppling till varandra. Bäck har all tid i sin diktning använt tvära kast och djärva sammankopplingar, sam tidigt som han reducerat till ett mini mum konventionella metoder för sammanlänkning av skilda delar. Samtidigt som detta gör dikterna mera svårtillgängliga i förstone, ger det dem också ett djup av suggestivi tet. Att fånga det svårfångade, är som själva ordet redan säger - JUSt precis "svårt".
Bäck är född österbottning, han kommer från Vasa, och ja~ har många gånger funderat över fclgan om det lIgger en speciellt stark tradi tion av svårmod över värt landskaps diktamadition. Men det är uppen bart att Bäck skriver om tillvaton och världen så som han tycker att den ter sig. Det negativa orsakar ingalunda enbart uppgivenhet eller resignation . hos honom; tvärtom mobiliserar det hans mod. envishet och upproriskh~.
.
Att döma av den här diktsamling m har Bäck sökt sig till ett kollektiv av likasinnade, rn ärmast folk med po litisk väosteruppfattn'ing.· Många av dikterna i "Tills vi äger våra liv" är därför inte bara personella utan också programmatiska för en uppfattning som nan delar med andefränder . Liksom Bäcks tidigare diter har också de nu föreliggande dikterna om motsägelsefull effekt på mig då jag läser dem. Dels har de utan vida re en deprimerande verkan, på sam ma sätt som vissa musikstycken som jag brukar lyssna på. Men mellan de mörkare avsnitten börjar också höras en mildare stämma. Det är' två ord som ständigt faller mig på tungan i sådana här ögonblick, nämligen or den "Trots allt. " Efter art ha läst' 'Tills vi äger våra liv" tycker jag att dessa tvä ord är den bästa kommentar till nuet och till världen som man kan göra, Trots allt. RALF NORRMAN
•• D MERA KONSERTSKVALLER - Rainbow kommer till Helsingfors i början av juni. De 4.000 biljetterna gick åt som smör i solen. Hårdrocken tycks ha många vänner i, vår huvudstad.
•• D BOW WOW WOW, ett engelkt band som tillsvidare är relativt okänt på våra breddgrader, har turnebekymmer. De har blivit tvung na att framskjuta en omfattande rundtur i moderlandet på obestämd tid p.g.a. de engelska skolmyndigheterna. Gruppens 15-åriga sångerska Annabella måste nämligen ha en pri vatlärare med för att hon ska kunna sköta skolarbetet. Eftersom skolp likten upphör vid 16 ars ålder i England har hon ett plågans (???) år kvar innan gruppen kan turnera som de vill. Har du lust att checka in hur gruppen låter så heter deras senaste singel "Work ".
·c
••
o
DEN ENGELSKA toppgruppen Queen, aktuell såväl på film ~om med filmalbumet "Flash Gordon" , har gjort succe i Sydamerika. Atta (8) konserter i Argentina och Brasilien lockade den otroliga publiksiff ran om 500.000 människor. Det är ett rekord i sitt slag och kanske något för ABBA att försöka " I.. I Slä
•• D GODA MUSIKPROGRAM (med det avses alltså rockmusik) är som känt väldans säJJsynta i våra TV-kanaler. Nu går det rykten om att ett av de få rockprogrammen, Iltatähti, skall läggas ned eller i varje fall ta paus på en tid. Detta trots au programmet haft ett tittarunder lag på närmare l miljon. fake Nyman i Rock-radion kände en del TV-pampar från TVI, TV2 och MainosTV på pulsen i fråga om musikutbudet i TV häromdagen. De "ungdomsvänliga" chefspersonerna mumlade mest i skägget och ytterst litet konkret blev sagt. TVI skall i alla fall bjuda på något på måndagskvällarna i sommar, vad uppfattade jag inte och hur som helst har det inget större intresse eftersom jag inte är speciellt TV biten vackra sommarkvällar. Gråtansvärt, andra starkare ord kunde förvisso användas! Det gäller för övrigt vår radio också, även om just Rock-radion är ett positivt un dantag. Tidpunkten för programmet kunde gärna ändras eller tror ra diofolket att det bara är skolungdomar som tycker om rock??
•• D TILL SIST en glad nyhet för dej som diggar Pink Floyd. De rykten som hängt i luften om att gruppen skall splittras tycks inte äga någon sanning eftersom Pinkarna planerar en konsert i London i juni. STIG
Tunturi Super Sport, fan tastisk supercykel för stad, landsväg och ter
räng. I teknik och utseen de är Super Sport i egen klass.
Kom till oss, vi har brosc hyrer, tillbehör, kläder, service och reservdelar. Nejdens hä ftigaste mo
ped och cykelexpert.
-
Fredagen 24.04 1981
Lite slnått och. gott ur lnusikvärlden o Little Feat skall ge ut ett nytt album. Den amerikanska grup pen upplöstes för snarr två år se dan efter det att deras galjonsfi gur, sångaren och slide-gitarris ten Wwell George oväntat dog i en hjärtattack. LP:n, en dubbel, skall bestå av dels en live-upptagning och dels av ridigare opublicerat studioma tetia1. live-upptagningen härrör från en konsert i Los Angeles som little Feat genomIorde till Lowell Geroges minne. 000
o
Rockpile, ett av Englands mest populära live-band, splitt ras efter en del interna problem. Främsta orsaken uppges vara att
man är oense om den inre orga nisationen inom gtuppen och om det material som man skall spela. Gitarristen Dave EJmuntls
forrsätter som solarrist och har ett album klart ror utgivning inom kort. De övriga i bandet, Nick
Lowe, Billy Bremner och Terry Williams forrsätter troligen att arbeta tillsammans i någon form.
000 O Ramones håller som bäst till i studion ror att banda in en LP som är ämnad · att komma ut någon gång i maj-juni, som pro ducent har man anlitat Graham Gouldman från IOcc.
000
o
Discodans kan göra en homo-
sexuell! Det har forskare vid ett turkiskt universitet kommit fram till. En rad med tester har bevisat att ljud med hög volym, som fö rekommer t.ex på ett discotek, förorsakar homosexuella tenden ser hos möss, och dövhet hos gri sar!
LIDO O De ursprungliga medlemmar-'
na, Blues Projekt, ett av de le
dande innebanden i New York i
mitte av 6O-talet har kommiet sig
samman för att göra ett enda
scenframträdande.
På den riden det begav sig bes
tod Blues Projekt av Al Kooper (klaviatur) Steve Kan och Danny
Kalb
(~itarr),
Andy Kulberg
(bas, flÖJt) och Roy Bluemenfeld (ttummor). Den mest namnkunnige av dessa är AJ Kooper, som tillsam mans med Steve Katx lämnade Blues Projekt 1967 för att för verkliga sina ideer om att kombi nera rock med iazz genom att
Blues Projekt hade en liknan bl.a. använda sig av blåsare. Resultatet av· Koopers ideer de återförening 1973, vilket ban,. dades in ocm gavs ut på ett dub fick namnet Blood, Sweat & Te belalbum med titeln "Reunion ars. in Central Park' '. Kooper har också medverkat som sessionsmusiker tillsammans 000 med bl.a. Bob Dylan, Mike
BIoomfield, Steve Stilis, Jimi Hindrix och Rolling Stones. .
r.l.l~.I.1.1.1.,; ~
~
~
~
~ ~
~ ~
~ ~
~ ~
~ ~
~ ~
~
~
~
~ ~
--
~
~
~ ~ ~
~
~
~
~ ~
~"".I.11
, ,BrIst · pa ·d" I eer o
D Shades J.J.
Cale (Shelter) Jee-Jee Kales nya alster innehåller intet nytt, det bör sägas direkt. Antingen lider han brist på nya ideer eller så anser han det ekonomiskt olönsamt att göra några större ingrepp i sin stil. Han är ju en av de förmögnaste rockmusikerna ror tillf.illet, och det tycks räcka för honom. Det innebär att "Shades" innehåller likadan musik som hans tidigare skivor, skön och avstressande "laid back", bara ännu slappare. T.ex. bluesstycket "Pack My Jack" är rena slöjammet och inte mycket mer. Dessutom verkar många av låtarna ofullständiga eller halvfärdiga såsom Lex. "/f You Leave Her' '. Fem sekunder ~fter ~tt de~ s!utat komm~~ man mte längre ihag hur den lät .
Det verkar som om det skulle bli bättre när han lär assistens av någon annan, som t.ex. av Christine Lakeiand som sjunger duett med honom på "Wish / Had Not Said That ". Den utgör tillsammans med "Love Has Been Gone" de posiriva undantagen på den här skivan, vackra och fräscha . Leon Russe!'s pianospel piffar likaså upp låten "What Do You
&pect". När .man kommer till sista låten "C1oUl/y Day" kan man bara konstatera att . . . .zzzZ.... . Zl . . . • • . . ZZZZZZZZ-
ZZ. .
Erl·c C. laoogger
.001 SIn SJ a I h 00 •
o
d et an gor .
D Another Ticket Eric Clapton (RSO)
Den nya uppsättningen som backade upp Eric Clapton på "JU!t One Night" återfmns på studioalbumet "Another Ticket" och kallas för His Band: Chris Stainton, keyboards, AIbert Lee, gitarr och sång, Henry Spinetti, schlagzeuge och Dave Markee på bas. Dessutom medverkar Gary Brooker (ex-Procol Harumist) på key boards och sång. Han deltog också i E.C:s senaste turne. Tillsammans har Eric Clapton & His Band åstadkommit det kanske bästa studioalbumet signerat E.C. til dags dato. . Det finns inte en enda svag länk på "Another Ticket", allt är njutbart. Ta Lex. McKinley Morganfields blues "Blow Wind Blow" där basen (som är eller liknar kontrabas) ger extra skjuts eller Clapton's egna låtar, som är de verkliga glädjeämnena: "A nother Ticket" är skivans lugna ballad; bö~ar,litet som.' 'Black Summer Ram' och refra~gen bygger på,~ ackordföljd so~ [mns l Only Women Bleed (som
~
~ ~
~
~ ~
~
~
~
~
~
~
~
~
~ ~ ~
~
~
~ ~ Julie Covington hade en hit med) och i "Lou Reed's · "Sad Song" - men .vad gör det när resultatet är så här vackert.
"Rita Mae lO, "/ cant Stand /I" och "Catch Me If You Ca11"
(gjord t~ammans med Gary Brooker) vISar att Clapton kan göra,~ra rivi$a lå~ar också. "Rita Mae har VISSerligen mycket av
"After Midnight" i sig, men det är förlåtet. Vill ni ha en mångsidig och bra skiva, som tål att höras på om och om igen, så skaffa er ett exemplar av "Another Ticket" . MedanJJ. Cale är ute och lallar i nattmössan lägger Eric Clapton hela sin själ i det han gör. Bebbe Boll
~ ~
~ ~ ~
~
~ ~
~
~
~,1,1.1,1,1,1,1,1,1,1.1,1,1,1,1,1,1,1,1,1,1.1,1,1,1.1,1,1,1,1,1,1.1,1,1,1,1,1,1,1,1,1,1,1,1,1.1.1,11,1.1,1,1,1,1.1,1.11.1.1.1.1,1.1.1~
50-kronorsfrimärke från Sverige o DANMARK UIger 4/5 två firmärken i valörerna 1,60 och 2,00 i Europa CEPT-serien. Fri märkena är gemensamma för en flertal europeiska länder. O NORDI 1981 kommer all Iu f<2ljande program: onsd. 6/5 OPPNANDET AV UTS TÄLLNINGEN. Klockan 12...14 endast fOr inbjudna. Torsd. 7/5 FILATELINS DAG. Fred. 8/5 POSTENS DAG. Lörd. 9/5 NORDENS DAG och Sönd 10/5 UNGDOMENS
--
DAG . Då överlämnas även samlingarna i relUr lill utstäl. larna. Bilden visar de fyra olika mOliven från respektive dag .
o
I SVERIGE kom del genom liderna lill valörbeleckningen högsIa frimärkel · UI den 26/2. Del är frågan om 50 kronor , vilkel bör beIraklas som myc ke!. Mesl kommer frimärkeI all förekomma på ulrikes pakel pos!. Stämplade märkel av dy-
organisalioner kan la lfiltlllllV lill frimärksulgivning. Så har skell nyligen berräffande ell frimärke med Irädgårdsmoliv.
'Fn'märks aktuellt
lik art bör vara makulerade så nära uIgivningen som möjligl, p .g.a. den inflaroriska inver kan blir frimärkeI ell "vanligl frimärke" genom liderna.
o DET MAN vänlal sig bel räffande ki lovaran har ·också börjaI ske, roppriser med an ledning av del ringa ulbudel, som i sin lur beror på all man nu själv får avlägsna frimärke na. I kilovaran försöker man
finna bruksfrim. 20:- och Euro· pa Hvillräsk 1,20 men förgä ves! Filalelisrluckans" försäljdäremol på ningsslalisk,ik uppåIgående . Ar 1978 sålde man för 3,7 miljoner mk , 1979 för 4,3 milj.mk . och 1980 för 4,9 milj .mk. Ökningen 1980 var 15,1 procenI, eller reell! . sell 2,1 procen I.
*
o
Ä VEN privatpersoner eller
Skrivelsen om ell frimärke som anknYler lill Irädgårdsodling gjordes av Aura Trädgårdsväri ner r.f., landels äldsla lrädgårdsförening, och som fyl ler 100 år 1982. Skrivelsen rik lades till Lantbruksstyrelsens trädgårds avdelningen. Därifrån gick ärendeI vichre till Post och Te leverk~t, som i sin lUr begär hjälp av Lantbruksstyrelsen beträffande ell sakligt motiv.
Alternalivl kan experrhjälp be- . gäras av i princip vem som hels!. Da poslens godkännade erhållits går ell meddelande lill Finlands Banks Sedel!ryckeri, där tryckningen som känt sker. Frågan bör vanligIvis vara av allmän natur. Enskilda perso ner får ej frimärken, exempel på det är !.ex. Väinö Tanner,
vars lOO-års födelsdag firades .
Ytterst svår I är det alltså för po
liliker all få frimärken , men
privata induslrier kan få . Ai1mogebyggnader-senen lur varianler. Vad är detta? Torbjörn M
J Malmberg.
f<ed'g,n 24.041981
. .
~----------------------------------------~------------------~-------------------------
-\ RTISTE R
BILAFFÄRER
RESTAURANGER
VASA Orkeslerlönnedling
VASA
Ny adress
VÖRÄ
AlM Vasa 961·113572
Den ledan~!! restaurangen i norra Osterbotten
TASSEN
1III_ _:a o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920
Tel. 961-56 150
I,
c
Jakobstad FJÄLLVAGNEN ~ och FLIPPER
CARAVAN SHOP
Bennäs tel. 967-17 373
I<Y RA liNAS ro
MP
":- i\\·' CEST:\ TIO
:\ER
VASA,NÄRPES
Nya Volvo och bytesbilar
nOCK r,ock bi1service Serv.st2tion - Bar Bil d .avdelning Tel. 962-23586
'
oyhaldinab Tel. 961·118344,962·42321
HÅRVÅRD VÖRÄ
ORAVAIS
Dam· och herrfrisering
Moderna
SALONG HEIDI
tel. 56 760 el. 56 742
ARVASGARDEN let 961-53 142. Qrawais uf
LAPPFJÄRD
Dam
Q.
herrfrisering
NÄRPES
SALON-PIA
Ioppeostillet
Tel. 962-21920
Yaamarkprdco. Xirpcs UF
BLOMMOR
tesarrangörer Yäl':
Blommor & Gåvoshop
mötesplats PURMO UF
BLOMSTERTJÄNST Vörä tel. 961-56460
PUlAIIOGiARDEN
-
PI,
"
vÖRÄ
Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten
Gästgivars Tel. 962-41421
MUSIKAFFÄRER
VASA
NÄRPES
INGVES BUSSAR
INGVES RESOR
VASA, NÄRPES
Tel. 962-42048
SOUFER husvagnar
.. .. KLADAFFARER
lit;! :,.)! I 1'1
NÄRPES
Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445
Jeansställe
Jannes Klädshop
Tel. 962-42540
.....a....
MÖBLER
Radio & TV firmor
VÖRÄ Förmånligt möbelhus
Österbottniska Posten
PITKAKATU 41 STORALÄNGGATAN
65100 VAASA - VASA 10 n 110 159
JAKOBSTAD
)
RESEBYRÅER
musikbranschens
specialaffär
PHILIPS • PIONEFR
H..l:". . . ~ Teuva tel. 962-71 290
NÄRPES Vasa Olympiagatan tel. 961·120793
POSTE!
MOTORCYKLAR
HliSVAG:\AR
~.
t~"'1'"
~NISKA
Österboltnisk ungdomstidning
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
STIGS MÖBEL 66600 Vörä tel. 961- 56 379
Tidningen utkommer varje torsdaa
NÄRPES
MÖBELAFFÄR
och TAPETSERING
Redaktör och
ansvarig utgivare
PETER GRANSTROM
Redaktion Jakobsgatan 13,
Jakobstad, tel. 967-13 SSS
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
lTIÖIELfiäR
Redaktör i Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961-113 S22
GUSTAFSSON AB clhuse! med service
TEl. ()67-IO ')-44
Närpes Philips återförsäljare
JANNES VIDEO-TV KB Tel. 962-41480
I@~I~r J!~B tel. %2-42 HO
Redaktör i Sydösterbotten
Bertel Nygård, Box 21,66100 Malax, . tel. 961-MI SI4
1978 United Feature SyndIeale . Inc
REDAKTIONSRÄDET
Alf Snellman, ordförande,
S u'.nn~ Brir~
lillkull. Karin Blomqvisr. S\'l'dlund . R.lf Skårar orh lasse Erikss·)n .
PRENUMERAnONSPRIS 1981 Helt år ....... : .. . ... ........ .. .. .. 40,-
Halvl år .. .. ......... ......... .... . 25, Skandinavien .......... ..... ..... 50, Lösnummer... . ..... ......... .. .. 1, ANNONSMOTT AGNING
SÖU :s kansli, Vasa.
tel. 96·I-113S72 och IIS372
ÖP:s ANNONSTJÄNST
Raymond Wesander
Markering
Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-11827 ' Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967-I3SSS ANNONSPRIS I texten ................... . .... ..... 2.90 Efter lexten .. ......... ...... ....... 2,90 Bestämd· plals -,20 per mm
GLÖM INTE
ÖP-PRENUMERATIONENI
FÄRGANNONSER
I
Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer .
--
Fredagen 24.04 1981
.Krysspyssel
Lösningarna
150LE
RAR F~L
LES
HOG
OCH
L}\G
• I
SES
RDEL-
15~R
STEN
~
H~N
L~U-
DA
-
-
VERA
GÖRS VITT·
DET p~
t\1ARk'~
NAO
I
S If
ARAB GEN-
F~GLAT<
3
HAL-
HAR
ORV
NJO
1
eWH
l
a