Österbottniska Posten (ÖP) nr. 16 1983 by Österbottniska Posten

Nr 16 Torsdagen den 21 april 1983 mk 2,50

Mode varen o

-83

Lift~./1kkorna kan fd vilken bil som helst att stanna p.g.a.de klara färgerna som vdrens favoritjacka har. Byxorna till vänster är i manchester och her ihopsnörbar midja. Moc kastövlarna i rosa och ljusbflUt.

2 ~

~OO[]GlOQ)1]1]~[]OO

L,J,d,ib""

Pä<mbild:

l!)~(j[I)Q)~(j

_JOlln_Ah_läng_ _ St_ig B _jörkas_

Avlöna Uf-Iedarna När man stiftar bekantskap med den imponerande fritids gårdsverksambeten i SkelJefteå är det lätt gjort att man förblin das och tycker att vi ligger ljus år efter. . På sätt och vis gör vi det. Vad gäUer det kommunala stö det - de ekonomiska resurser na. I viss mån också i fråga om drogfriheten (det kan finnas or sak att återkomma till det i en kommande ledare). Det mest intressanta med verksamheten i Skellefteå är det att man fört ner besluten till ungdomarnas nivå. Att man i en kommunalt reglerad verk samhet vågat satsa och lita på

att ungdomarna kan ta ansvar för medJen och verksambeten. Uppenbarligen med ett mycket lyckat resultat. Hos oss har man en känsla av att bara tanken på en dylik delegering av besluten är död född. Ändå. Vi 'har uf-rörelsen som fungerar enligt samma princi per. Unga människor besluter. Tar ansvar. Ser till att verksam heten ,fungerar. Men, utan något större kom munalt stöd. Alltför många ungdomsföre ningar saknar idag ekonomiska resurser för att kunna bygga upp en bredare verksamhet.

Oljeräkningen slukar alltför stor del av resurserna. Naturligtvis skall inte kom munerna ta över ansvaret för ungdomslokalerna i våra byg der. Det man skulle önska är att de kommunala förtroendevalda skulle inse värdet av att lokaler na kan utnyttjas mera. Att man skulle ge större driftsbidrag åt föreningarna så att föreningar nas egna resurser kunde använ das för verksamheten i stället för att betala oljeräkningarna med.

Ett annat stöd som börjar bli av nöden är avlönade ledare. Det bär bebovet möts ofta med argumentet att det tar död på

Svenska föreningen Brabegården

"Det finns ett garde som jobbar verkligt bra" Rolf Mattfolk valdes till ord förande för andra året när Svenska föreningen Brahegår den hade årsmöte i slutet av mars . Viceordf. är Stina Råtts och medlemmar Elvi Knuts, Roy Stenberg, Siv Rantala, Krister Nordström, Mona-Lisa Bäckström och Robert Axen. Suppleanter i styrelsen är Olli Råtts, Gun-Kristin Nordström, Ole Mattila, Bengt . Nordström och Mikael Bodman. För första gången har för eningen valt ett tonårsråd . Tidi gare har ett tonårsråd verkat inom åttonde ringen men då det inte fungerat speciellt bra re kommenderade ringen att re spektive föreningen skulle till sätta ett dylikt. I Brahegårdens tonårsråd sitter · Agneta Åstrand, Mikael Perjus, Jaana

Rantala, Thomas Storås, Jean nette Björkqvist och Jari Ran tala. Tonårsrådet skall seder mera välja ordförande inom sig. De skall närmast ta ansvaret för att öppethus-verksamheten fungerar . Och Rolf hoppas på att tonårsrådet skall ta egna ini tiativ för aU få en funger'lnde verksamhet för Kristinestads ungdomarna . Lyckas föreningen engagera ungdomarna i Kristinestad? - Det finns ett garde somjob . bar verkligt bra, svarar Rolf. Men ungdomen idag är så enga gerad att tiden ju inte kan räcka till för allt. Jag har inga klago måL Det är bara positivt. Det är bra att de kommer med egna funderingar och vi försöker

genomföra det de föreslår om det bara är möjligt. Rolf menar också att de inte är

så vana med att delta aktivt och

därför tycker han att det är na . turligt att man håller kontakt

med dem och att man försöker

sträcka en hjälpande hand vid

behov. Om föreningens verksamhet berättar han att man inom barn- och ungdomsverksamhe ten bl.a. har en traditionell barnfest den l:a maj , att man de två senaste åren arrangerat en barnjulfest, att man deltar i SÖU:s tävlingsverksamhet samt att man spelar revy vartannat år. 1984 är det igen dags för en ny revy i Kristinestad. - Några danser för ungdom har vi inte ordnat. Nu planerar

det ideella arbetet. Men, måste det bli så? Är inte erfarenbeter na i Skellefteå talande. Där finns avlönade ledare men ung domarna är aktiva värre. Man kan med fog påstå att det är samhället :- kommuner na och staten - som skapat ett bebov av avlönade ledare i före ningarna. Tidigare var styrel sernas viktigaste uppgifter att sköta verksambeten. Idag ver kar det nästan som om det vik tigaste skulle vara att förmedJa uppgifter till kommunerna/sta ten. Byråkratin spökar igen. När dessutom den mest in komst bringande verksamheten, dansen, ida2 2er fö2a behåll-

ning måste styrelsemedlemmar na ägna alltför stor del av sin tid åt att hitta ·nya inkomster. Att det går ser vi bevis på allt som oftast - senast är l\vevlax uf ett ypperligt exempel. Idealet vore ett mellanting av det vi har idag och systemet i Skellefteå. Ungdomsförenin garna tar fortsättningsvis an svaret för verksamheten, för uf-Iokaten men samhället ger ett större stöd i form av ett stör re driftsbidag och avlönade le dare utan att man i gengäld krä ver lassvis med rapporter och ekonomiska redovisningar av uf-folket.

SVENSKA föreningen Brabegården i Kristinestad står det bär veckoslutet värd för FSU:s vårmöte. Föreningen hade planerat att bjuda på ett eget program på vårmötet men det visade sig att det officiella vårmötesprogrammet är så späckat att det egentligen inte finns rum för mera. Därför be slöt man avstå berättar ordförande Rolf Matt folk. vi en discodans till hösten . Dan sen ligger j ti lågt här i trak ten nu men vi skall i alla fall för söka. Andra verksamheter som Brahegården sysslar med är att man har en medlemsfest på val borgsmässoaftonen, att för eningens medlemmar aktivt del tar i kurser och så spelar man fortfarande BINGO i Kristine stad. - Vi sliter med BINGO varje söndagskväll så länge det lönar sig och tillsvidare har vi hållits på fötterna. Det lyser för det mesta i Brahe gården på vardagskvällarna . Förutom alt egna aktiviteter pågår så hyr man ut lokalen rätt ofta också.

Ifjol målades lokalen utvän digt. Det mesta gjordes på tal ko. I sommar planerar man att påbörja renoveringsarbeten för att få lokalen i enlighet med brandföreskrifterna. Det mesta av det arbetet hoppas man få uträttat på talko. Lördag-söndag står svenska föreningen Brahegården alltså värd för FSU:s vårmöte 1983. På det mötet kommer det mest att handla om fredsfrågor och när man tittar på programupp läggningen så förstår man att föreningen skippade tankarna på ett eget program med nog sjutton skulle det ha behövts.

Stig Björkas

MATE'N ÄR VA,RT VARUMÄ,RKE

ROTROCK II I MORGON fredag var det meningen att ROTROCK II skulle ryka igång. Men, icke så. Arrangörerna blev i sista stund tvungna att flytta fram konserten och något

nytt datum har man inte kunnat fastställa ännu. Orsaken tilll att det stru lat till sig med Rotrock II beror mest på det att vidta lade grupper backat ut aven

eller annan anledning, l.ex. arrnens murrigt gråa klädes plagg, repertoaren m.m. Nu ber arrangörerna intresserade grupper att ta kontakt med Stig Lund qvist, tel. 651207 under tjänstetid, för mera info om Rotrock II.

ALLA DAGAR:

Dagens

rätt1S.00 mk CQ"'I-Z \......I Inkl. smör,

vard.08 .00-21.00 lö, sö 10.00-21.00

66200 KORSNÄS ...961-641152

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

-------------------

il il il il il il il

---~--------------_.

il il il il il il il il il il il il il

._-------------~---_.

PETALAX --------------------

« «

« • •

l. Billy Jean ..................................MICHAEL JACKSON

: : : :«

2. 3. 4. S. 6. 7. 8. 9. 10.

« «

: :

~ ~

Let's Dance ........................................DAVID BO WIE Words...................................................F .R. DAVID TNT ............................................................ AC/DC Främling ............................... ~CAROLA HÄGGQVIST Peta]ax kväde ...............TOMPPI & THE GO-GO GIRLS Down under......................................MEN AT WORK T o shy ..............................................KA YAGOGGO Blackout. .............................................. SCORPIONS Total eclips of the heart. ......................BONNIE TYLER

.,.

: :

il il il il

: : : :

il il il ~

« « «

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

XVI Rockmusikern Ismo Alanko i Joensuu fick häromsistens ett stipendium av länets konstkommission "som er känsla för förtjänstfullt ar bete inom rockmusikens område". Kulturnämnden i Uleåborg delade för sin del ut ett stipendium åt en rock-

ROCKENS RÄNDER ANSÖKA om stipendier, och börjat betrakta stipen diefonder som mindre omöjliga. Också i Svensk-Finland har saker börjat hända på denhär fronten, inte minst från Svenska Kulturfonden hållet. Fraudulent fick pen-

Hittills bar mycken rock gått med förlust i Svenskfin land: SOU-rock, Nylandia rock, Ramsrocktillställnin gar, ocb skivutgåvorna bar också mått bra av lite un derstöd. Rocken kan inte gå med förlust i all evigbet, framför allt inte som det

t.ex. bra att ta extra uppla gor aven skiva istället för att förivra sig med en övers tor första upplaga, och att inte låta rockhappenings ta plats i guldkantade lokaler med hög hyra (där den ändå inte trivs). Vi måste ha övat färdigt då vi går in i stodion,

SHAKE YOUR MONEY MAKER

kritiker, Heikki Mattial som skriver i Kansan Tahto. Ska man bli glad eller led sen över denbär svängnin gen i attityderna? Nåja, be härskad gJädje är väl ändå på sin plats. Det behöver inte betyda att de gamla kulturs tofilerna skulle ha ändrat inställning till "oljudet", utan snarare att yngre vid syntare kulturknuttar småningom börjat träda till. För det är väl inte så att roc ken har blivit så polerad att den gått upp i etablisseman get? Stipendierna KAN vara en varning, men behöver in te vara det. Det visar i alla faH att rockarna har börjat

gar i fjol, liksom Kustrock, och också annars har attitu den blivit positivare. Få se hur det går i år, snart rasslar det till i pennin gapparaten. Och rockarna har ansökt om stipendier l år. Det är klart att rock bör få sin del av kakan, antin gen den går med förlust eller Oiten) vinst. I princip borde den finlandssvenska rocken ändå inte få stå och falla med stipendiefonder och understödsförenigar av oli ka slag. Finlandssvensk rock måste kunna stå på eg mi ben, talet om den lilla finl.sv. marknaden får inte bli en allför lätt tillgripen ut säkt.

finns olyckskorpar som gär na ser att så är fallet, för att småningom kunna påvisa "rockens omöjlighet". Des sutom är den fatalistiska uppfattningen att finl.sv. rock måste gå med förlust både farli~ ocb demoralise rande. En livskraftig rock kämpar, överlever och LE VER! Vi måste låta rocken i Svenskfinland fungera efter egna kriterier och ekono miska förutsättningar. Vi måste akta oss för elefants jukan, TA LÄRDOM AV ANDRAS GJORDA MISS T AG, och kalkylera på rea listiska grunder. Det går

och skrinlägga planerna på att konkurrera med världs topparnas skivomslag utan att ändå ge avkall på kvali teten. Kvalitet behöver näm ligen inte vara synonymt med slösade pengar, tack och lov. Vi måste hålla oss fram me, vara beredda att jobba och ta saker och ting i egna händer. Oberoende är alltid oberoende. Däremot råder det inget tvivel om att pengar behövs, och att bidrag tas emot med tacksamhet. Som socker .i botten och klappar på axeln om inte annat.

Rock-Berra Lindell

•...

BUSSAR : Småbönders 19.00, Terjärv khy 19.20 via Hästbacka, Kolarn o. Snåre, Såka 18.45, Karleby· busstation 19 .00, Kronoby 19.20. Arr.: NUF

VAPPEN 30. 4. GAMMALDANS I MARKBYGARDEN Lörd. 23. april kl. 20.00

VÄRLDSMÄRKEN - UFO, APRICO, EMANUELL, JACKPOT, IN WEAR, SILO ÄR NYCKELN TILL DIG KVINNA KOM OCH SE BLI BEKANT HandelsespI. 17 65100 VASA 10

TRIO ALEXANDERS VÄLKOMNA

MARKBY UF

BÖlJAR N Inled våren med en .kryssning I Tex på mån dagar och onsdagar har vi en fin kryssning till Sundsvall med två nätter till sjöss och däremellan en shoppingdag i Sund svall. Kryssningar från 170 mk. Välkommen ombord! Närmare information frJn reseby rJerna eller frJn oss, Bokning tel. (961) 117411. Reseljänst tel. (961) 119633

öP:s MUSIKBÖRS 1 SÖU-ROCK K•... 25,SK 2 Kustrock K, S.... 45,SK 3 Fraudulent K, S• . 42,K4 Krikkassett, K••.•. 15,SK 5 French Kiss, K, S. 45,K 6 Camilla och . Doktor Music, K, S •... 40,7 Pink and Blue, K.... 45, Wiktor Hurmio & . Fetknopparna, S, K.... 45,S = Skiva K = Kassett

VHS • BETA VIDEO 2000

OBS! För postningskostnader debiteras 9 mk för skiva och mk för kassett.

SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) r·f. Handelsesplanaden JO D, 65 JOO VASA JO

Bag of Rhythm bildades i sep tember 1981 och är ett i högsta grad internationellt band med musiker från Sverige , Finland, Danmark, Afrika och Västin dien. Bandet spelar olika slags rytmisk musik; reggae, calypso, salsa, Afro hi-life, funk, blues osv . Eftersom medlemmarna i bandet kommer från olika län der och därmed har olika musi kaliska rötter, vill man inte be gränsa sig till en enda musiksti\. Budskapet i deras texter hand lar om vardagslivet , världspro blemen, utbildning och fred, . men har även helt underhål lande inslag.

Alltsedan bandet bildades har de spelat i hela Skandinavien. Inkommande lördag kl. 19.00 ger Bag of Rhythm konsert i Svenska gymnasiet i Jakobstad.

rlD/oom· ruu ,rUTE UTHrRN/NBSAFFÄII

Här hittar vidioterna sina önskefilmer. Titta in och bli en riktig vidiot du med! Öppet vardagar 11-19 lördagar 10-14 STORT URVAL SVENSKTEXTADE

Den 19. 4. 1983 fyller ung domstidningen ÖP 15 år. De , österbottnls~!l ungdo!!JSföre I Dingarna, SOU och OP har ,lyckats med något som ingen :annan klarat: Att varje vecka .ge ut en pigg svenskspråkig ungdomstidDing.

Bag of Rhythm består av föl jande medlemmar: Lester Jackman: steelpans, key boards, sång Kallo Rönngård : trummor Erik Nielsen: keyboards Willie Mbuende : bas, sång Mikael Svensson : gitarr Stokeley Taylor : percussion, sång Per Gjöbel: ljudtekniker

\t>sQ . Umeo \t>sQ . SundSKlH

K 8 Ludlcrous II, K..... 40, Allright Band, EP.... • 18, lO Ekblad l, singel. .•. 12,50 11 Ekblad 2, singel ..•. 12,50 KIS Höödö, K........ 45, K 13 Baluns l, K...... 40, K 14 Baluns 2, K...... 40,

Bag of rby.bm till •• Osterbotten!

iir...:WJSabåtarna ,7

Sandögatan 1J

Tel. 123 485

NU ÄR DE HÄR! Vårens nya jumppa dräkter, simdräkter och joggingdräkter

JUBILEUMSNUMMER 28.4.1983 ÖP gör ett speciellt fylligt jubileumsnummer den 28. 4. l i jubileets tecken. Annonser till detta nummer riktas til annonsavdelningen. ÖP HandelsespI. 10 D 65100 Vasa tel. 961-121564 Jakobsgatan 13 68600 Jakobstad tel. 967-13 555

~U!l!k~

Sandög . 13 Vasa 10

Tel. 961-115553

-------------------------------------------------------- -------

DAVID BOWIE "Rare" (ReA) Det måste erkännas att det

känns sent att komma med

åsikter om David Bowie's LP när mannen i dagarna precis konunit ut med splitternya Let's Dance. Men för den som

hittar David Bowie med den

skivan så kan Rare, som kom strax efter årsskiftet, trots allt vara ett rätt intressant komplet teringsköp om man vill höra vad Bowie presterat tidigare. För gamla Bowie-älskare är Ra re antagligen ett måste . . . LP:n är rätt ojämn men det var inte oväntat eftersom den består aven ganska udda pro duktion. Gamla singel B-sidor och versioner på italienska och tyska av gamla hitlåtar. Regaz zo Soli, Regazza Sola, är den italienska versionen av dunder hiten Space Oddity från 1970. Helden är den tyska versionen av Heroes från 1977 eller kan ske från den tidpunkt i Bowie's karriär då kritikerna var som mest negativa mot det Bowie presterade. Själv tycker jag inte alls att Heroes är någon dålig låt men LP:n med samma namn hör till dem som jag inte skaffat så det berättigade i kritiken är det omöjligt att uttala sig om. Två pärlor finns hur som ha ver på Rare. Det är Moorl of Alabama - också känd under namnet Alabama Song - av Bertold Brecht (för övrigt inte alls det enda av Brecht som Bowie sjungit in) och Jaques Brel's Amsterdam. Absolut bland det bästa Bowie kommit med under sin långa karriär. Av de övriga låtarna kan än-

Bag of rhythm

Our mama won 't weep no more

Bag of Rhythm består av musi ker från Västindiska öarna, Af rika, Sverige, Danmark och Finland. Deras musik vill också avspegla den brokiga bakgrun den, rytmerna från olika håll i världen, mest dock från åtminstone på denna skiva de västindiska öarna, men reg gaen som något aven samlande länk. Så mycket nordiskt finns nu inte med på denna skiva, som består av verklig rytmmu sik. Och visst, det har väl varit svårt att blanda nordiska ingre dienser i den sjudande rytm soppan. Our mama won't weep no more är en skiva det svänger om, och inte oväntat fungerar den alldeles utmärkt även som dansmusik . Sångaren, keeboar daren och percussionisten Les ter Jackman svarar för de flesta låtarna, såväl musik som text. Vill man ta upp en kritisk syn punkt, så är det att texterna som egentligen är ganska allvar samma och ibland även socialt inriktade - lätt kan hamna i skymundan för den ofta lätt samt svängande musiken. Det behöver inte gå så, men risken är rätt stor. Så kan den slarvigt lyssnande t.ex. få associationer om att låten Stay High handlar om att vara "hög"_ Skivan inleds med en instru mental salsa, som genast sätter fart på benen. Låten heter D'Patty och solister är Mikael Svensson, gitarr och troligen Erik Nielsen på keyboards. Bägge har tidigare medverkat i gruppen Rockamö .l lan, därifrån kommer också Karl Erik Rönngård, en minst sagt (tyvärr, borde man kanske sä ga) värdefull kronoby- och jakobstadsexport till Sverige, tidigare ryggrad i bl.a. jakob stadsbandet Fantasia. Svens sons gitarrsolo imponerar. Simma Down People är en reggae, med en av de ovan nämnda sociala texterna . Det lyckas musikaliskt mycket bra. Beach Riders är en instru mental, med både något av

Santanas latin-rock och calypso över sig. Igen bra gitarrspel. Steget ut mot calypso tar så Is land Boy, där även Peps Pers son medverkar på munspel. Om sångaren är Lester Jackman el ler den andra sångaren och percussionisten Stokley Taylor, må vara osagt tillsvidare. Skiv sidan avslutas med reggaen Ba bylon baldheads. Jackman (gissningsvis) sjunger och låten har bra regga-sug. Bandet ver kar stå närmare ursprungs reggae än t.x. det band Jukka Tolonen för inte så länge se'n besökte nejden med. Reggaen Stay High som inle der B-sidan är skivans längsta låt och ger möjligheter bl.a. för percussionisterna att visa upp sitt kunnande. Men jag känner faktiskt mera för den efterföl jande Sisi (Tunapendangoma), skriven av och sjungen av basis ten Willie Virimuje Mbuende. Här har vi plötsligt förpassats mitt i de afrikanska rytmernas värld. Någon fråga om ren odling är det inte, man känner inslag från de karibiska rytmer na hela tiden. Intressant för resten, hur väl släktskapen mel lan olika former av svart musik kan upplevas på skivan. Misery inleder med några takter långsam blues, sedan blir det mera ryt hm & blues, eller kans ke man ännu hellre skulle tala om gospel. Först känns låten överraskande, men vid närmare eftertanke förefaller valet helt konsekvent. Peps Persson med verkar. Skivan avrundas av reg gaen och titellåten Our mama won't weep no more. Refräng en har vissa likheter med Ray Charles' Hit the road Jack, men det kan vara en tillfällig het. Skivan är ganska färsk och jag har inte hunnit med till räckligt många genomlyss ningar. Spännande nog vinner den hela tiden i längden . Musi kaliskt är den välgjord.

Ralf Hoikkanen

nu nämnas en annorlunda men inte bättre mixning av Young Americans för den amerikans ka marknaden 1975. Ingen topp-LP men den sak nar inte intresse f6r den skull. I samband med Bowie's nya -ski va och världsturne passade hans gamla skivbolag på att trycka upp mera av Station to Station samt Baal LP:na. Dess utom tror jag nog att det borde vara möjligt att få tag i andra Bowieplattor i en välsorterad skivaffär, t.ex. samlingsplattor

na Ghangesone och Changes two och säkerligen finns också Scary Monsters tillgänglig. 11-12 juli är Bowie sedan i Göteborg och den som följt med vet att biljetterna till den första konserten hade en oer hört strykande åtgång, rekord i Sverige då 56 000 biljetter sål des på tre timmar. Beslutet om den andra konserten betydde förmodligen att några svarta börs hajar kunde känna sig blåsta. . . Stig Björkas

BOWWOWWOW

"Wben the Going Gets Tough the Tough Get Going" (ReA)

Det har gått några år sedan How Wow Wow hade stora problem med sångerskan Anna bella Lwin's mor p.g.a. ett pla nerat skivomslag till See Jungle LP:n . Annabellas mor gillade inte alls iden på att hennes 14 år gamla dotter skulle posera na ken på skivomslaget. Vem som vann Malcolm McLaren, Bow Wow Wow's dåvarande

manager eller modern - är en tolkningsfråga. Skivkonvulutet blev inte det tänkta, men frågan är om inte den lättklädda An nabella var sexigare på det slut liga omslaget. .. Det är inte den enda skanda len som omgärdat Bow Wow Wow under PR-skicklige Mc Larens era. Nu tycks han vara mest intresserad av sin egen

karriär - med en viss framgång är något av ett understatement - så får Annabella, Matthew Ashman gitarr, Leroy Gorman bas och Dave Barbarossa trum mor klara sig själva. Och ärligt sagt klarar sig Malcolm betyd ligt bättre! See Jungle LP:n var kul, ton årssexig, intressant slamrig och äkta. Den här LP:n bjuder. för all del på glättig och slammig ton årspop som har rätt stora likhe ter med 'skandal-LP:n' men materialet känns inte längre fräscht och äkta. Rytmen är in te längre riktigt lika med ryckande, det verkar som om fantasin inte skulle ha räckt till riktigt. Kanske har de varit allt för flitigt i farten? See Jungle kom i slutet av 1981 och här emellan har det kommit ut nå got som kan betecknas som en 'halv samlingsplatta' , I Want Candy och nu alltså When the Going Gets Tougb the Tough Get Going (de tycks älska in vecklade namn på sina plattor, See Jungle ... har ju en kilome terlång titel. ..) Tummen ner för helheten. Håller inte. Några låtar håller skilt för sig men inte hela LP:n. Malcolm McLaren's smak i tummen skulle allt ha varit ett bra hjälpmedel.Stig Björkas

_.a_mi -

i senaste nummer noterade ÖP att dörrarna för världens populäraste fotbollen - snart slås upp på vid gavel. Inkommande veckoslut -off i landets fem bögsta divisioner. - erskapsserien är KPV det enda laget som skall försvara den öster 1. . .idJl ären. I ettan hittar vi Jaro och Sepsi-78. I tvåan finns fem lag: LappBK, VPS, KoPS och Virkiä. I trean finns följande lag som har t intresse: GBK, No Stars, JBK, P-P, BK-4~, VIFK, PelK och KalK. I . ·on fem ocb sex blir lagen sedan så många att OP den bär gången passerar med tystnad. Seriestarten i femman blir i Vasadistriktet den 8 maj och i iUJlJI några dagar tidigare eller den 5 maj. Vad gäller damfotbollen har Österbotten inga representanter i den yppers eliten. I kretsserien är det avspark den 1 maj och där hittar vi Hoppet, Sport

och PeIK. Larsmoflickorna var anmälda men har dragit sig tillbaka i sista mi nuten. Utöver de här serierna finns det ju dessutom uf-fotbollen och där förtjä nar V ringens damfotboll ett särskilt omnämnande eftersom den är ensam i sitt slag i trakten. Ringserierna snurrar inte igång ännu på en tid. Inför den magiska läderkulans efterlängtade återkomst har ÖP pratat med den första beitidsanställda verksamhetsledaren, Aarno Lindholm, på Vasadis triktet. I Skellefteå stiftade ÖP bekantskap med Sunnanå SK:s verksambet och blev nästan stum av beundran när tränaren Göran Eklund lade ut texten. På träningsläger i Skellefteå var samtidigt PeIK och det blev en pratstund med tränaren Henry Bergström. Låt signalen gå! Nu lirar vi!

Aarno Lindholm, verksamhetsledare inom Vasa bolidistrikt:

Juniorarbetet

är viktigast!

Den första mars i år fick fotbollsdistriktet i Vasa änlligen sin första heltidsanställda verksamhetsle dare. Aarno Lindholm, 34 fortfarande aktiv som spelande tränare för Malax IF och med ett förflu teti KalK, Kraft, JBK och PaJIas. "Man har sett en hel del av västra Finland" säger Aarno som un der sina år i division två bunnit med att spela i oli ka zoner och således mött lag från Rovaniemi till Helsingfors. Har du bunnit komma in i jobbet ännu? - Nog kan man säga att jag kommit in i det, men det tar ett år innan jag kan det. Jag har fått en ganska klar bild av vad jobbet innebär. Det skulle förstås ha varit bättre att ha börjat på hösten, eftersom_våren är den ar· betsdrygaste tiden här. - Vad anser du som det "iktigaste i ditt jobb?

- För det första är det informationen till föreningarna

och allmänheten. Om inte det fungerar gör inget annat

det heller!

För det andra är det skolningen. Nu det här veckoslu tet (förra alltså) är det 29 anmälda till den andra delen av grundkursen. Ifjol var jag den tredje och sista som an· mälde mig. Det blev ingen kurs! Det stora intresset i år beror på att informationen fungerat och nästa år försö ker vi satsa ännu mera på skolningsverksamheten. 20. 4. ordnas det en svenskspråkig domarkurs i Vasa. det finns några svarta fläckar på den österbottniska kar tan när det gäller domarna. Det blir dyrt för föreningar na att vara utan domare. l Vasadistriktet finns det över 2 000 juniorer men vi har under 20 tränare som gått på förbundets tränarkur ser. Här är orsaken till att finsk fotboll och distriktets fotboll går knaggligt. Men det blir bättre och av de här 29 tror jag att .det är många som satsar framåt.

Varför har det gått så här snett med tränarutbildningen i distriktet? - Tidsbristen här på distriktskansliet, informationen har inte blivit omskött. Det borde ha varit en heltidsan ställd verksamhetsledare redan för 4-5 år sedan. Delvis är det alltså distriktets fel men sedan har nog föreningarna vaknat också - först nu! Det var nog på ti den ... Vi kan inte gå längre ner. Nu är vi på väg uppåt. Dis triktets C-juniorer blev ifjol andra i Pohjola cup, 18 dis trikt var med, så vi är på kommande! Vasadistriktet är landets fjärde största. På 40- och 50 talet var Vasa ett av de bästa distrikten. Nu är det bara Åland som är sämre. Jag är optimist fast det ser så här mörkt ut. Vi har kul tur här så vi skall ha lättare att komma upp och inom några år har vi nog ett lag som knackar på porten till mästerskapsserien igen. Vad kan man göra åt ut"ecklingen i Vasa stad? Nu "er kar det att grundas en ny fotbollsförening genast en spe lare hamnar på resef\'bänken ... ? - Det är svårt att göra något åt det. Man borde lägga mera vikt vid lagandan, få spelarna att tänka mera på föreningen. Få dem att ta -ansvar. Är spelarna inte tillräckligt moti"erade? - Det verkar så. Det finns spelare som kan vara borta från fotbollen i 2-3 år bara för att de inte hittar en lämplig förening, en förening som motsvarar deras krav! En spelare som vill bli bra har inte råd att vara borta en enda säsong. Man skall ha en klar målsättning - men inte för tidigt. Först i 16-17 års ålder skall juniorerna hitta sin sektor. Det är inte ens för sent när de är 18-19 år. Ta t.ex . Briegel, han var tiokampare innan han börja de med fotboll och han är i västtyska landslaget. Kan distriktet pberka de urusla plan förhållandena nå got?

På det viset att vi tar kontakt med föreningarna och kommunerna. Det finns ingen genväg om man vill ha statsstöd . Länsidrottsnämnden skall ha ansökningarna inom en viss tid. Byråkratin! Distriktet kan göra verkligt litet, vi är endast rådgivande. Blir det någon bollhall inom en ö"erskådlig fram!id-tmr

du?

- Det är planerat men när hänger ännu i luften. Det be

ror mycket på kommunerna och speciellt Vasa stad. Det

skulle vara viktigt att få . Se på Lahtis, Kuusysi vann

mästerskapsserien och Reipas steg dit.

Vilken "ikt I.ägger du "id juniorarbetet?

- Det är det viktigaste. Det är där man lägger grunden

till ett representationslag. Det blir dyrt att spela i en hög

re serie om man inte har eget juniorarbete.

Hur tycker du att föreningarna sköter åtef\'äxten?

- Jag måste säga att många föreningar har vaknat. De

har insett behovet. Och försökt få föräldrarna med i

verksamheten. T.ex. Sepsit har två C-juniorlag. Det ena

sköter föreningen -ekonomiskt, det andra - ett av de all

ra bästa i distriktet - sköter föräldrarna om! Ifjol var de

med juniorlaget till Danmark och i år kommer de att fara

till Ungern.

Det är bra för föräldrarna att vara med, se hur laget fungerar. Hur går det att förena en tränarsyssla med "erksamhets ledartjänsten? - Följande fråga! Det har varit stressigt. Förstås har jag haft mycket på kansliet men nu har det varit en extra belastning. I fortsättningen kommer det nog att gå bätt re.

Stig Björkas

Göran Eklund är tränare i fotbollsföreningen Sunnanå. En förening som har 300 nickor och (15 lag!) och 300 pojkar som lirar med läderkulan efter bästa förmåga. Och efter bästa förmåga går inte av för hackor då det gäller damer na . SM-tecknet for man iväg med både 1980 och 1982, inofficiella europamäs tare blev man dessutom 1981. På herrsidan har man inte det lika bra förspänt ulan just nu kickar man boll i division fem (motsvarar fyran här) men Göran

Göran Eklund,

tror att det unga laget snart är moget för att klättra några steg uppåt i seriesys temet. - Det viktigaste är att man har ett mål. Man skall veta vad man vill med sin förening: Vad vill vi fostra till? Och hur? Idrotten fostrar inte alltid till bra saker säger han när han presenterar sin grundsyn på sitt arbete.

"fotbollsfilosof' ':

Individen framom

laget

• Skall vi jå bra fotboll i no"a Sverige måste vi ha bra träningsjörhållanden säger trä nare Göran Eklund, på bilden stående på konstgräsplanen. Jag skall genast från början säga att jag är oerhört impo nerad av det som Göran Eklund berättar för mig, fram förallt i fråga om organisationen och utbildningen inom föreningen samt inte minst hans syn på fotbollen. Göran är i detta nu projektanställd av riksidrottsför bundet och socialdepartementet vilka betalar hans lön. Projektarbetet handlar om en idrottsförenings sociala roll. I två år skall projektet pågå och Göran är inne på sitt första år. Tidigare har han jobbat på Västerbottens fotbollsförbund. .- ~oet här betyder att Göran kan jobba med sin förening på heltid och i arbetet ingår också att slussa in den som kommit på sned i livet i föreningen.

- I början möttes damfotbollen aven väJdig skepsis. Attityderna har förändrats oerhört, enormt mycket. Det beror också på att damfotbollen förbättrats. Snart tror jag att man accepterar den till 100 % i Sverige. - Jag tyckte att tjejerna borde få samma chans och trodde på dem som fotbollsspelare. Jag trodde att dam fotbollen kunde bli lika underhållande som herrfotbol len. Vi är fortfarande i ett utvecklingsskede, men .. . Han berättar att Sunnanå idag har 12-13 åriga tjejer som är bättre än killarna. Det har man aldrig sett tidigare i föreningen men så har de här tjejerna börjat lira fotboll när de var 6-7 år gamla också.

"Ett bra sätt att leva"

Föreningen började med damfotboll 1973, relativt sent alltså. Den långsiktiga modell som man bygger verksam heten på har gett ett snabbt resultat för damerna.

Det finns 120 (!) ledare i föreningen, 70 tränare och 50 som sysslar med administration. Man har en intern ut bilt!rungsapparat och alla 120 har fått utbildning i före ningen.

- De lag som vi 1976 förlorade mot vinner vi idag över med 25-0!' Det är ett bevis för att utbildningen lyckats. Samma nickor som Idag är med i landslaget rymdes inte ens med i länslaget 1976.

- De blir automatiskt utbildade när de rekryterar till föreningen. Först en introduktion i föreningen, sedan ut bildning.

Tio spelare i damlaget har idag landslagsmeriter. Några har upp till 30 landskamper. I A-laget finns 17 flickor, inklusive målvakterna.

A v de 70 tränarna har dessutom 45 gått minst det första steget i det svenska fotbollsförbundets tränarutbildning . Göran själv har genomgått alla steg plus att han varit utomlands och skolat sig. Steg 3, nästa i hierarkin, har åtta klarat av och hela 26 har steg 2 tränarutbildning, (jag undrar om det finns 26 aktiva tränare i Vasadistrik tet som deltagit i förbundets tränarkurser?)

- Vi har också B- och C-Iag med skilda tränare. BJla get tränar lika mycket som ettan säger Göran ocb det be tyder fyra träningar i veckan plus en match.

- Dom här 3-stegstränarna och jag ansvarar för den in terna tränarutbildningen. Vi stimulerar varandra väJdlgt mycket. Normalt sett är en elitserietränare en isolerad människa men här i föreningen har vi gemenskap. Det blir inte betungande utan stimulerande. Det är ett bra sätt att leva för mig. Ingen belastning en tillgång! - Vi sätter utbildningen väldigt högt. Föreningsge menskapen och fotbollen förbättras. Och skall vi få bra fotboll i norra Sverige måste vi ha bra utbildning och bra träningsförhållanden. VI har alltför länge sett på ekono min!

Tjejerna borde få samma chans Göran har tränat Sunnanås damlag i åtta år. Det är gans ka länge men av resultaten att döma inte för länge.

Vin träna hur mycket som helst Enligt Göran så är flickorna beredda att träna hur myc ket som helst. Och i Sunnanå har man utöver de gemen samma träningarna ett beställningssystem som innebär att några spelare har extraträning. - Det betyder att jag kan ha bara två spelare på en trä ning förklarar han. Orsaken till flickornas träningsvIlja tror Göran är, att de har ett inre motiv att spela fotboll. Att dom vet varför! Icke nog med detta. Dessutom finns det utvecklingsgrup per för de yngre där 6-7 spelare i varierande ålder får extra träning. Här ligger en stor del av förklaringen till att Sunnanås damer tagit hem stora segrar de senaste åren. Men trä ningskvantitet är inte nog, det behövs också kvalitet. När

man lyssnar på Göran känner man ända ner i ryggmär gen att han har sakkunskap och förmåga att dela med sig av sina kunskaper.

En tränare skall ha en filosofi Vad är Sunnanås styrka? - Teknik och spelförståelse är de två viktigaste sakerna där vi är bättre än andra lag . - Jag jobbar med individer i sliillet för att alltför hårt satsa på att få ett bra lag. Det gäller att utveckla spela rens egen förmåga, få henne att tro på sig själv och sina ideer. Det är min uppgift. - En bra spelare har ett stort register. Det finns inget försvarssystem som kan bryta ner en skicklig individuell spelare som bryter mönstret. Här kom Göran in på hur fotbollen skiftar karaktär be roende på vilka spelstilar som skördar de stora segrarna i fotbollssammanhang. Det kan liknas vid en pendelrörel se. En tid slår pendeln över till en sida och en annan tid tHI den andra (jämför Italiens tillknäppta defensiva spel stil och Brasiliens gladfotboll t.ex.). Som Göran resone rar gäller det att ta ut de bästa egenskaperna, inte att föl ja med pendelrörelsen. . - En tränare skall så fort som möjligt skaffa sig en filo sofi. Den filosofin baserar sig på helheten. Att man väger in alla faktorer. Då är det också lättare att ta intryck. Han tror inte på att en tränare gett allt han kan efter 2-3 år. Inte om tränaren själv är beredd att satsa på sig själv, har viljan att hela tiden utvecklas och viljan att ut bilda sig. - Åtininstone I Sverige tror jag att man alltför hårt bål lit på att tränaren inte har mera att ge efter två år. Se på Liverpool de har haft fem managers på 95 år! Jag skrev i början att jag var imponerad av det jag hör de. Jag är inte den enda. I höst kommer,låt oss kalla det, "Sunnanåsystemet" vad gäller tränarutbildningen, filosofin o.s. v. att resultera i en 250-sidig bok som små ningom kommer att ligga till grund för tränarutbildnin gen i Sverige.

Stig Björkas

Henry Bergström, 32, startade sin karriär på fotbollsplanerna i hemkommun Vörå. Som 17-åring sökte han sig till VIFK. KPV, VPS och Kraft har också

*-lit nytta av mannens fotbollskunnande innan han 1982 blev spelande trän .-e för PeIK. .

Henry har mest lirat i anfallet, oftast som center och målspottare. Några

tcher har blivit på mittfältet men de kan lätt räknas. Under rätt många säs

ger hann han spela mästerskapsseriefotboll och under den tiden syntes han

ritt ofta i landslagsdressen. Henry har hunnit med 4 pojk-, 14 ungdoms- och 4

-landskamper. Dessutom hela tio A-landskamper som reserv, "Jag tror att

jag hade rekordet som reserv i A-landslaget".

Henry Bergström, spelande tränare PeIK:

n fotbollstränare måste vara god psykolog Numera är Henry Bergström alltå spelande tränare .för division tre laget Petalax IK . Redan under sitt första år som tränare kunde han "gotta" sig över framgångarna eftersom han lyckades föra laget till serieseger och divisi on två kval. Mitt under den intensivaste träningsperioden for Hen ~':f och grabbarna i PeIK på träningsläger till Skellefteå. OP var med och såg de fantastiska träningsmöjligheterna som konstgräsplanen i Skellefteå bjöd på . Fredqsmorgonen den 25 mars bar det iväg med Vasa b4uunD över tm Umeå. Den 20 man starka truppen ägna de . ål konspel, pratande, läsande, ätande m.m. för att Ja tiden att gå och vid 2-tiden på fredagseftermiddagen latet framme vid hotell Hof där inkvarteringen ord . Vw och mat samt en förhandstitt på planen hörde efumUddagsprogrammet.

Vad år nyttan av ett träningsläger vid den här tid punkten? - Då man har träningsläger en månad före serie starten är det viktigaste det att man slipper bort från skit planerna här. Man är tillsammans, kopplar av tillsam mans, hittar varandra. Feelingen är viktigast. Man byg ger upp lagandan. Det är en av de viktigaste tiderna före seriestarten. Henry tyckte att årets träningsläger var perfekt. Det rätade ut flera frågetecken. Det är annat att komma ut på en bra plan än att harva på i gyttjebassäDgerna i Vasa trakten. Konstgräsplanen i Skellefteå kan göra en österbottning lyrisk av hänförelse. Konstgräset lyser grönt så det näs lDn sprakar om det. Ogonen bländas. Man vägrar nästan tro att det är en fotbollsplan man stirrar på. Den liknar mera ett jättelikt biljardbord. ~

Skulle vi ha en liknande plan i Vasa skulle alla lag lig

ga en serie högre inom en kort tid. På lång sikt skulle det

utan vidare betyda ett mästerskapsserielag. Tänk om B och A-juniorerna . skulle få börja · träna på ett dylikt underlag, hur skulle det inte utveckla deras teknik? Konstgräsplanen i Skellefteå kostade drygt 3 miljoner kronor . Den är inte uppvärmd utan ligger under snön fram till månadsskiftet februari/mars . Det är andra året den är i bruk och i fjol vågade man inte ta fram konst äset förrän den 15 mars. I år var man två veckor tidig are ute och om inga negativa verkningar uppenbarar sig tyder allt på att konstgfäsplanenär spelbar redan i februari nästa år. Innan man fick konstgräs fick man nö 'a sig med sandplanerna - förvisso ypperliga sådana, en . . . - fram till slutet av maj . Yid 19-tiden på kvällen smnIas alla spelarna i hotell oajen. Sedan styr bussen iväg tm Norrvalla som idrotts entrat i Skellefteå heter. Henry presenterar laguppstlilJ ingen. Går igenom taktiken. Påminner om konstgräsets enskaper. Naturligtvis kan inte alla vara tysta i bussen. Någon någonting viktigt att säga åt bänkkompisen ••• änns det igen fotlslirare? Det är inte så lätt fÖl' en trän

are att tysta munnen på alla i ett lag .. . Sedan springer man ut på planen . .. som ystra kalvar på det första vårbetet.

I januari och februari tränade PelK tre gånger i veckan berättar Henry . l mars ändrade träningsrytmen karaktär och laget hade två träningar plus match. l april trappas träningarna upp ännu mera och det handlar ganska ofta om tre träningar plus två matcher i veckan . Efter seriestarten blir det sedan tre träningar plus match . Något har också träningsintensiteten höjts från i fjol och målsättningen är att laget också i år skall komma till kvalspel och förhoppningsvis ta steget upp i tvåan . Kl. 8 på fredagskvällen blåser domaren igång den första tränmgsmatchen som spelas i elbelysning (det kunde lika väl vara ljusan dag). Ett bra div. 4 lag, Surträsk, står för motståndet. De första tjugo minuterna lyckas allt för Pikken. Per fekta passningar. Högt tempo. KombilUltioner ur instruktionsboken. Väggpassningar ••• Alltför länge tar det inte innan bollen silter i maskorna men det första målet underkänns. Efterhandjämnar spelet ut sig. Och helt rättvist var in te slutresultatet 2-1. Men nog brände PelK många chanser!

Hur mycket måste träningsdosen höjas om laget skulle komma upp i tvåan? - En gång i veckan under uppbyggnadsskedet. Men under säsongen räcker det bra med tre träningar plus match. Det får inte bli mera. Det måste finnas effektivi tet i träningarna! J:Ie!ilY bedö~er att PeIK i år måste vara ett bättre lag än l fJOl. Matenalet är bredare. Träningsringen består av 21 spelare och i genomsnitt har över 17 spelare deltagit i de gemensamma träningspassen. PeIK har i år kommit i en ny zon och Henry säger att han vet mycket litet om motståndarna. - En sak vet man: Det är alltid bra klass på Tammer forslagen, spelmässigt sett. På förhand är jag kanske mest rädd för lives Pallo. Jag vet att de skall upp en serie för att lives skall ha någon nytta av dem. lives Pallo är alltså dotterförening till mästerskaps serielaget IIves. . Några andra lag känner Henry till 11 111111. Rauman Pall o är alltid bra. Porin Pall o har spelat tränings matcher här i trakten. ~ Det kommer att bli en starkare zon än i fjol när Kaskö IK blev trea. Ett bevis för att toppen måste vara stark i den här zonen är det att ett lag alltid stiger till tvåan härifrån . Kikken glömmer Henry inte bort när han räknar med farliga motståndare. Det är ett av de svåraste lagen spe ciellt i Kaskö, menar han. ' Redan kl. 9 på lördagsmorgonen spelas den andra trä n'1!gsmatchen. Det blir en dålig match. Mest tuggar man mitt på planen. Ingendera målvakten behöver göra ett kvalificerat ingripande. Nollan höU både för PelK och motståndarnas Clemensniis.

Det blir ledigt resten av lördagen. Spelarna hinner ut på stan och handla. Tavlor visar sig vara det populäraste inköpet - .kors i taket . .• ! Meningen var att det skulle bli ett träningspass på en sandplan kl. 5 på kvällen. Men si, gräs fanns det men in ga sandplaner. I veckan hade det kommit massor med snö i Skellefteåtrakten och 20-30 cm snö täckte alla sandplaner i stan. I stälkt bkv det att se på TV - säker ligen med nöje och gnabbas om vem som skulle ta hem cupfinalen av Liverpool eller Manchester United. Liver poolanhängarna levde på segern resten av tiden och var inte sena att pika UnitedanhängarlUl. Henry tror au det var stimukrande för laget att få byta zon. Man har spelat mot samma lag i så många år och det var bra för motivationen att få byta. - Det fmns inga lätta matcher när man inte känner några lag på förhand. Spelarna har inga förutfattade me ningar. Det här måste vara sporrande för spelarna. För tränaren är det nästan som krolUl och klave! Man måste spela eget spel tills man får mera information om lagen. Den tredje matchen spelas på söndagsmorgonen. PelK känner av de två första matcherna och Boliden tar hand om spekt i början. Ju längre matchen lider desto mera handlar det om PeIK. Laget vänder 1-2 tm 4-2. Den sista kvarttimmen kommer väggen sedan emot ochb Bo liden reducerar till 4-3 innan sluts;glUllen ljuder.

En tränare i ett fotbollslag, särskilt i en liten förening, måste vara en god psykolog. Han måste ha den rätta känslan för hur de olika personligheterna reagerar. - Man måste veta hur de reagerar i med- och mot gång. Det är 20 stycken olika personligheter i laget och man arbetar tillsammans. Träningsprogram och lik nande finns det massor av och de kan du byta när som helst. . Den sista frågan till Henry blev: Hur viktig är taktik i fotboll? - Jag räknar så mycket till taktik svarat han funder samt och fortsätter efter en stund med att säga att redan det att man placerar ut spelarna på rätt plats är viktigt. Att man får maximalt ut av laget. Man kan ha en spelare som är bäst var än man placerar honom men det gäller att ha honom på den plats som är bäst för hela laget. - Och visst är det vikti$,t att man vet något om mot ståndarna inför en match. Ånnu viktigare är det ändå att man under matchens gång vågar möblera om när man ser att något är fel. Träningslägret är slut och hemresan sker i uppsluppen stämning. Henry sade alt feelingen är det viktigaste med ett träningsläger. Jag tror att man måste ha varit med i /ag, - det må då varafotboll, ishockey, volleyboll-för att veta hur hörUgt det ör med en laganda som verkligen funkar. Veta att de ibland råa skämten bara är ett tecken på att man trivs tillsamnums. En utomstående kan tycka att "hJinskratUn" ör tecken på något heN annat. Och feelingen kan inte vara mycket bättre i ett lag än när de hör 20grabbarlUl for hemåt.

Stig 8jörkas

---------------------------------------------------------------------~~~---------------------------- -

VARENS MODE

ÖP lät två medarbetare fritt väJja bland vårens

kläd nyheter och komponera ett vårmode efter i

eget tycke .

.,~"",.~,,,,.... följer slutresultatet:

SIJtlrt och . Otro 'I' IJltt _ "'gt "L tlllt A rtett " . uet Jtlrggltld. """" I tl.

- --------- --.

Vårens franska mode "flash 83" från

KLIPPOTEK

JONNA O JOONAS VOrågatan 22 best AII tid tel. 114333 el. DROP IN Öppet må-fre 9_00-18.00 LOrd. 8.00-14.00

• 11 ·

Österbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. lakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf lohansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hem tel. 967-18697 Redaktion lakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 lakobstad

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERATlONSPRIS 1983

Helt år .. .......................... 60,Halvt år. .. .... .. ....... . .. ........ 40,Skandinavien ....... ....... ...... 70,Lösnummer .... " .... .. ... .. .. .. .. 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING lakobsgatan 13, lakobstad tel. 967-13 555

ANNONSPRIS : texten .... . ....................... 3,75

Eftertexten ...................... 3,75

Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. 961-121 564 månd ., tisd . tel. 967-11 827 kvällar (hemtel) 961-222 508

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

. FÄRGt\l'INONSER Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm färg. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser s9m inringts

eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

N ågon större anstormning av mötesdelegater till u~~lokalen i Sundom blev det inte i lördags när SOU:s vårmöte avverkades. Endast 42 delegater vilka representerade 14 föreningar och 2 ringar hade mött upp till vårmötesförhandlingarna. Varför är intresset för SÖU:s vårsamling så litet? Frågan gick till Ralf Skåtar, Nykarleby: - Det är mycket svårt för ung domen att lägga sig in i förbun dets bokslut ocb affärer. De borde ba varit med ganska län ge i uf-verksambeten för att kunna det, för en nyinhoppad är det verkligt svårt. Dessutom borde de ba varit med på böst mötet för att veta mera om verksambeten. - Föreningarna borde sän da ut flera av sina aktiva med lemmar på SÖV:s möten. Man bar möjlighet att påverka också på ett vårmöte även om möjlig beterna är små. Det skulle vara aU inte ge dem ansvarsfribet ... Under själva mötesförhandlin gama tog Skåtar också upp för bundets bokslut till diskussion. Han menade att en hel del av SÖU:s verksamhetsformer bor de uppnå större självfinansie ring än vad som nu är fallet. Som ett resultat av detta beslöts att SÖU:s styrelse skulle utreda · frågan om självfinansiering. Sundom uf:s ordförande Ulf Höglund berättade i sitt häls

ningsanförande om den livliga verksamheten i föreningen . Förbundsord förande Sture Erickson tog i sitt anförande fasta på de positiva i förbun dets verksamhet under 1982. Han pekade på nya verksam hetsformer vilka aktiverat nya ungdomar i uf-verksamheten . Stures tal kan i sin helhet läsas här bredvid. Innan den spännande fråge sporttävlingen kom igång tog aktive Skåtar under punkten övriga ärenden upp frågan om teatersekreterarens anställning. Skåtar menade att tjänsten kunde överföras till Wasa Tea ter. Han trodde att det skulle vara till fördel för Wasa Teater och ban trodde också att kom munerna skulle ställa sig posi tiva till en dylik överföring och således vara beredda att betala fiolerna för den tjänsten vid re gionteatern. I frågesportstävlingen hade 1 ringen inget lag som deltog be roende på att kvalsegrande Högnabba uf fått förhinder och deltagarna i reservlaget Terjärv uf drabbats av sjukdom. De sju tävlande lagen var således Uf Svanen, Vörå uf, Lappfors uf,

Vasa uj Skatila segrade i SÖU:sJrågesport och Peter Nygård Was a uf och Skatila, Malax uf, sjätte frågan låg ungdomarna Harrström uf och Tjöck-Påsk från Svanen och Skatila jäm mark uf. sides men när åttonde frågan Redan från början blev frå avgjorts hade Skatilaung gesporten en kamp mellan tre domarna rott hem segern med lag, Uf Svanen, Vörå uf och hela 2,5 poängs vinstmarginal. Wasauf Skatila. Ännu efter Slutresultat: Wasa uf Skatila

20p.UfSvanenl7,5p, Vöråuf 16,5 P. Harrström uf 16 p, Lappfors uf 12,5 p, Malax uf 11,5 p och Tjöck-Påskmark uf 9,5 p.

Stig Björkas

Framåt med korta, säkra steg!

Sture Ericksons tal vid vårmötet I dag då vi har samlats för att summera upp verksamhetsårets -82 kan vi blicka tillbaka på ett bra år verksamhetsmässigt. Det gångna året kan karak teriseras som ett experimentår beträffande arbetsmetoderna. Vårt arbete var mycket inriktat på projekt. Inom ramen för denna ar betsmetodik prövade vi på verksamhetsformer vilka hade som mål att nå nya kategorier av ungdomar. Eller ungdomar som inte i så stor utsträckning tidigare varit attraherade av traditionell ungdomsförenings verksamhet. SÖV-rock var vårt största pro jekt. Detta evenemang satte den finlandssvenska rockvågen i rullning. Människor som tidigare inte varit engagerade i uf-arbetet blev aktiva, rockde batten i tidningspressen start ade på aJIvar! SÖV-rock har lett till att vi i syenska Österbotten fått unga text och musikskapare inom den moderna musiken. De har självförtroende och vilja att producera på vårt eget moders mål, detta är en ny landvinning för vår kultur.

Inom denna sektor måste vi gå vidare. Förbundet och uf-före ningarna måste skapa förutsätt ningar för att en skapande musik verksamhet skall kunna upprätthållas i Österbotten och svenskfinland. Lokalerna bor de bli en naturlig övningsplats för de unga orkestrarna, dess utom måste vi mera än hittills ge dem möjligheter att visa prov på sitt kunnande genom programinslag på fester och danser! Uf-rörelsen har också ett ansvar för att möjliggöra en fortsättning på den skivproduk tion som har startat. Här gäller det främst att bearbeta de an slagsbeviljande myndigheterna så att ekonomiskt stöd kan fås för produktionen, detta efter som finlandssvenskarna som konsumentgrupp är för liten i förhållande till de kostnader som uppstår vid inspelning och tryckning av skivor. Rockmusiken fick rötter i och med SÖU-rock , nu gäller det att vårda och göda den spir ande plantan så att vi inom en snar framtid får ett livskraftigt och vitalt musik träd att luta oss mot i tider då våra uf-ryggar behöver stöd för nya krafttag. En lång bit på väg har vi kom-

mit beträffande dokumenta tionen av vår dagsaktuella verk samhet. I år har det nämligen förflutit femton år sedan vår tidning Österbottniska posten började utkomma. Detta bar varit möjligt tack vare ett unikt samarbete mellan en ideell rö relse som vi och ett privat före tag, Jakobstads tidnings trycke ri Ab. Jag vill här å uf-rörelsens väg nar framföra mitt varmaste tack till JT för ett bra sam arbete. Ett samarbete som krävt både arbetsinsatser och ideellt tänkande framom ekonomiska aspekter av trycke riets företrädare. Österbottniska Posten är in gen självklarhet för uf-rörelsen. För att tidningen skall kunna ha sin förankring i vår rörelse i lika stor utsträckning som hit tills krävs att vi alla gör insatser beträffande tillförsel av mate riaioch ideer tiU redaktionen . Tidningen startades för att uf-rörelsen genom en koncent ration avannonseringen till en enda tidning skulle få billigare omkostnader bekräftande rek lamen för sina tillställningar. Detta är fortfarande möjligt att

uppnå om vi alla solidariskt slu tar upp kring vår ÖP. En viktig aspekt är att vi tar ansvar för att den sprids till så många läsa re som möjligt. En aktivare uppslutning kring ÖP av uf-rörelsen ger ga rantier för att tidningen har kvar sin förankring i vårt före ningsliv . Detta borgar samtidigt för att en fortsatt dokumenta tion av vår verksamhet kommer att bedrivas vecka efter vecka. Samtidigt når vi ut till en bred skara ungdomar som inte an nars skulle nås av information om ungdomsföreningsaktivitet er och ideer. - Freden var också ett cent ralt tema för förbundet under det gångna verksamhetsåret. På vårt midvinterting den 20 mars i Vörå antog vi en aktionsplan för vår fredsverksamhet. Den na aktionsplan har inte till alla . delar blivit uppfyllda. Detta be ror bl.a . på den personaIredu cering som förekom på för bundskansliet från och med våren . Viktiga föresatser blev trots allt uppfyllda! Vi genomförde bl.a. en turne i föreningarna med en diabilds / musikshow som behandlade fredstemat.

Dessutom gjorde förbundets uppmaning som stöd för med borgaradressen för ett kärn vapenfritt norden till bra resul tat. Många enskilda uf-akti vister och föreningsstyrelser sk rev på adressen. Arbetet för fred och nedrustning i världen är ett långt och krävande arbe te. Inom uf-rörelsen fortsätter arbetet för fred . Vi har varit med i det förberedande arbetet fM den Finlandssvenska freds konferensen som i dag går av stapien i Vasa. Arbetet för fred är ett långt och krävande arbete som kräver både tålamod och sans. Vi inom uf-rörelsen har valt sam arbetets väg. Vi vill samarbeta för fred med föreningar och or ganisationer som på ett neutralt och osjälviskt sätt arbetar för uppnåendet aven bestående fred i världen. Våra insatser kan tyckas små och obetydliga av utomstående betraktade. Vi inom uf-rörelsen har alltid vär nat om korta säkra steg framåt mot målet, även fast det i fall som detta verkar vara oändligt långt borta.

esta dig! Se "Gandhi"

t::fi.:!i:~grf:J!~::tU"fTågesPoTt. Laget p' aO Sk O Itl- d-.' , :::=:;~

_Segrarnas poäng

Egna poäng

~MIi-"

. 2 ADmänbildning M :. .EIiIII_ tet i vårt land kallats för Ir.inner vi till, men vad kaJ . . . . .ellten i följande länder:

. . . . . .iI-iOngen står för dörren och

lIöpta divisionerna återfinns _ _ _~ 8 lag från vaSa län (1 lag . _ r ! bpsserien, 2 lag i div. I ocb ldiv W. 1ft 3 p. ta 2p.

• Verklighetens Gandhi och filmens. Ben Kingsley heter skådespelaren som gestaltar Gandhi på film.

2,5

&el' 1 p.

_ ...... ett österbottniskt film ... ~ an producera en ung ,I II...... . Med i filmen är bl.a. en _niirllikWespelare från UF Vi frågar: - . . lider filmbolaget? \""aII Itder manusförfattaren och III:il5CNa? ~ , all il' arnnet på fIlmen (arbets

•"'"r1III.

- U!

.1........,.._en

. . . . . . . ..... kommit Igång med sin efter vaJet, bland de 200 finller vi en bel del gam också belt nya ansik ... lalit plats i granitborgen.. Vi

3 tre frågor kommer att Gal

- , _

UF-rörelsen. Vi frågar:

är i detta nu ordförande för

Svenska Ungdomsför

2,5

Bästa film, bästa ma~liga skåd~spelare, bästa re gissör, bästa manus, bästa foto, bästa dekor, bäs ta kostym och bästa klippning. Filmen om Gandhi fick hela åtta (!) utmärkel ser under de årliga Oscarsutdelningen. ÖP har sett succefilmen om den indiske folkledaren . Namnet Mahatma Gandhi är väl känt för de flesta som någon gång gluttat i en his toriebok i skolan. Mahatma Gandhl (eller Mohandas K. Gandhi som han egentligen hette) var ju den som befria de Indien från de brittiska kolonialhärskarna. Nåja, han gjorde det inte alldeles ensam, naturligtvis, men hans förmåga att samla de stora massorna bakom sig var verkligen anmärknings värd. Nu har det gjorts en film om Gandhis liv också. En verkligt sevärd film, det bör sägas meddetsamma. Regis sör är britten Sir (!) Richard Attenborough och huvud rollen innehas av halvin diern Ben Kingsley. Filmen, som är över tre timmar lång, omspänner större delen av Gandhis liv, och Kingsley gör en verkligt stark roll prestation. Gandhis främsta vapen i be .frielsekampen mot britterna var hans övertygelse om att våld inte får besvaras med våld. I stället för utlopp och blodiga strider skulle Indien befrias genom s.k. passivt motstånd eller "fredlig olydnad". Gandhis tro på

denna metod grundade sig på en stark gudstro och ett "vända andra kinden till" - ideal, som han introduce rade redan när tian som ung och nybliven jurist kom till Sydafrika och där bittert fick erfara orättvisorna mel lan de vita och de färgade. Till Indien återvände Gand hi år 1915 för att leda be frielsekampen mot britter na. Hans uppmärksammade insatser i Sydafrika hade re dan gjort honom till något aven folkhjälte (han fick bl.a. förbättringar till stånd i passlagen för de färgade). Det skulle ta över trettio år innan Indien kunde bli ett självständigt land, rättare sagt först år 1947. Under dessa år tvingades Gundhi utstå otaliga fängelsevistel ser på grund av sin verksam het. Men Mahatma ("den stora själen") utstod alla dessa, och dessutom flera omänskligt långa fasteperio der, som han genomförde när oroligheterna mellan hinduer och muslimer hota de att omintetgöra Indiens självständighet. Tyvärr uppnådde Gandhi inte sitt mål: ett enda enat

Indien. Stridjgheterna mel lan hinduer och muslimer ledde som bekant till att två andra stater grundades, nämligen Pakistan och Bangladesh. Inte heller lyc

kades Gandhi trots sin över

tygelse om passivt motstånd

förhindra blodsutgjutelse. Det mesta av blodet flöt dock vid britternas regelrät ta ~assavrättningar . . . Ar 1948 dog Gandhi. Inte i fängelse eller utmärglad av lång fasta, utan aven hindu fanatikers dödande kulor. Det var ett tragiskt slut på en stor folkledares långa och strävsamma liv. Albert Einstein lär skall ha sagt så här om Gandhi: "Kommande generationer kommer knappast att tro att en sådan man någonsin exis terat". Filmen om Gandhi är en stor och mäktig film om en stor och märklig man, som verkligen kan rekommende ras, inte minst för de exotis ka miljöernas och den spe ciella musikens skull. Man tycker ju nog också att en sådan här film kunde visas som ett led i högstadiernas och gymnasiernas historie och religionsundervisning. Denhär filmen skulle säkert säga många gånger mera om Indiens väg till självständig het än några torra stycken i en bok_

Leif Berg

Svar:

l. A: 940 mk B: I månad (31 dagar) C: un~er 26 år 2. Kung Hussein B: Issam Sartawi C: Philip Habib 3. A: Knesset B: Folketinget C: Semjen

4. Mästerskapsserien: KP\' Div. I: Jaro, Sepsi Div. II: KPS, VPS, La kiä, Kraft, Lappfjärds B

A: Kino Botnia B: Mischa Hietanen

C: Störarna 6. A: Pirkko Työläjäni B: Ville Komsi C: Kalle Könkkälä 7. A: Evitskog Records B: Let's dance C: "War" 8. A: Ingmar Karlsson B: 19.4. -68 C: Bertel Nygård

Helkama kaunotar och kulkuri cyklar i ungdomens smak

K"'''

tora Ungg. 59

961 • 113285 65100 VASA 10

Premiärkväll! Jobbigt • • • men roligt. Lördagsförmiddag. Några ung domar samlas i loka1en. Mest flickor. Det ska städas och pyn tas till lördagens föreställning. Golven torkas, bänkarna bärs ut. Nyutspruckna björkris ställs i vaser och kannor. Det börjar se inbjudande ut. Teaterspelarna droppar in. Generalrepetition. Ungdomar na tar en paus i städandet. Tit tar på. Skrattar. -

Det är roligt, intygar de.

Skönt. Det bådar gott inför kvällen. Lördagkväll. Flickorna, som ska sköta serveringen, kommer med hembakta kakor. Sätter på kaffevattnet. Dukar fram kop parna. Teaterspelarna byter om. Lä ser på. Gunilla kokar kaffe. Det behövs i pjäsen. Johnny tappar varmvatten i ett ämbar. Det behövs för vattenkamning en. Nervösa? -

Nej, inte så värst. Sufflörerna instrueras.

- Du vet när jag brukar säga fel. Då ska du passa på. Och la la högt. Man är döv när man kommer av sig. Det blir kö vid biljettluckan. Föreställningen var fullbokad en vecka på förhand. Alla skäribyar verkar vara represen terade. Även några landsbor har sökt sig ut. Mischa Hietanen, regissören, bänkar sig vid väggen. Rufsig och skäggig i säckig tröja. Han ser ut som en främmande fågel bland alla festklädda männi skor. Det är snart fullsatt. Dörr~r na stängs och ridån går upp. Vi blickar in i ett vardagsrum hem ma hos tre ungkarlar. Bordet är belamrat med mjölpåsar. De försöker visst baka någonting. Men det ser inte speciellt aptit ligt ut. Aktörerna verkar trivas för träffligt. Miner, gester och små detaljer gör det mesta roligt. Tokroligt. Publiken skrattar och lever med. Slutet är som slutet ska vara i lustspel. Mycket lyckligt. Ridå och långa applåder. Mischa får

blommor, vas och stora kramen av aktörerna. Själva får de blommor och löfte om besÖk på Wasa Teater av föreningen. Al la verkar nöjda och belåtna . - Så här bra har det inte gått när vi har övat! Men så var också publiken så bra. Sedan blir det dans . Tores spe lar. Skärgårdens egen orkester. Ung och gammal samsas bra på dansgolvet. Klockan närmar sig ett. Det är dags att sluta. Orkester pac kar ihop. Kassan räknas. Det har kommit in bra. En kväll till och oljeräkningen klaras med god marginal. - Vad skulle vi göra utan tea terverksamhet? - Sätta lapp på luckan på vintern. Vi sitter kvar och pratar en stund. Diskuterar och funde rar. Tiden går fort. Snart bör jar det väl ljusna. Bäst att fara hem och sova en stund. Det ska städas i morgon.

• Lördag. 16 april. Premiärdags för teateramatö rerna i Norra Vallgrund. • Det har lyst i uf-lokalen varenda kväll den sena ste veckan. Teaterövning. Jobbigt in i det sista. Litet nervöst, kan man tro. Men roligt. • "Har jag hamnat i ett harem?" är titeln på pjä sen. Ett folklustspel i två akter, enligt annonsen. En tvättäkta komedi, enligt regissören Miscba Hietanen.

15 RESEBYRÅER

nAMFR I SERI~ G

RESEBYRÅ

HERR & DAMFRISERING

INGVES

TUldA

N ARPES

RESOR !!~' 420U

KVEVLAX

,du

IlS

BestälIn. 961-40 313.

VID KÖP AV 3 PIZZOR DEN FJÄRDE

MÖBLER Förmånligt m()belhus

CVIC BURGER & MR PIZZA

STIGS MÖBEL

din motor QUAKER STATE för länger motorns livslängd

Ia.FCIRSAl-WINO ':"-EL-OAOMB-CX::H

__a

Karlav. 3 V

-,alaflfiu i bemelektronik

IV" Shop

i .·PRESENTE, " '. ])re~e'ltltiJjlJrell

. ' 31050

VASA Qrkesterförmedling A&M Vasa 961-113572

. . . .~MHHH~ ••••••••••• Förmånl!9 a :

LBEHOR O. SERVDELAR

Inneh. Lena Wilson

Källarväningen under

Mode Ulrika Närpes

1---- ----1

~=========.~"",

VASA musikbranschens - specialaffär

_.ihkö • bilelektriska : Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920

NORRGÄRD! 'r;i:oJ!oc:I~.i.:-~nlie 8 Smedsbyvägen :

•

-1 14951 . . . .. .

...

65100 • Vaasa 10 :

•••••••

~HH~

961 -120311

Kermik, porslin, . skämtartikla' m.m.

~ I

~TKAKATU.,STORALANGGATAN

6;100 VA ASA, VASA 10

__________________~

~~~""""""""""

HH-förstärkare + 2 st sångboxar sångboxar (115 W). ,,·örmånUgt. Ring 967-18497.

Erickson & Erickson

- t på din favo i en av Sparkoma bilstereoalterna

Handelsespl. 18 961 .123577

66600 Vör ä lel. 961-56379

.....

3 + 1 =3?

GRATIS HEMKÖRNING AV PIZZA TILL KL. 23.00 pA KVÄLLEN

DU!

VÖRÄ

GRATIS!

PÄLSSÖMNAD

1 '" II1II1

ell yrke för Dig?

Yrkesskolan i Jakobstad tar emot ele ver till den l-åriga fortsättningslinjen för pälssö mnad. För att antas till päls sömnadslinjen fordras genomgången 2 årig beklädnadsteknisk linje eller mots varande utbildning. Ansökan riktas till Yrkesskolan i Ja kobstadoch sändes under adress Yr kesskolan i Jakobstad, Trädgårdsgatan 30, 68600 Jakobstad. Till ansökan bör bifogas ämbetsbetyg och betygsavskrif ter. För ansökan kan även vår speciella ansökningsblankett användas. Ring så får Du den på posten. AitsBkningstiden utgår den 7 juni 1983. Närmare upplysningar per tel. 967 10 522.

1 \O 159

.... -

""*""......".""..". SPECIALFÄLGAR MANLIGT I LAGER

8-SPOKE STALFÄLG VITMÄLAO

200-280,· VI SALUFOR BL.A. GISLAVfD SPEED 216/226, GOOD·YEAR G BOO-S/GPS GENERAL JENKKI I OURA-JET NOKtA NR 2VROLLSTER, OUNLOP. MICHELIN. COMTlNENTAL M.M .

VI UTFOR ALLA DÄCKARB .

FORMANL/GT

~ Otroligt billigt! ~

~ SKICKA IN KUPONGEN NEDAN

~ SNABBT sA FAR DU ÖP REDAN

NÄSTA VECKA. VI SKICKAR ETf

~ INBETALNINGSKORT SENARE.

40,

~'\:=- ~

: JA TACK'

~ I

ÖP

~I ~:

S II

HAR DU KORT VESPA? Ett trevligt och ekonomiskt fortskaffningsmedel.

Kom och se på vårt urval! ~-

~~u

- _

- - - - . o

____ __

Jakobslad, Industnv

I ~I

.~ I ~:

~. :

~ I

~iI ~~~~:~ ~:

betalar portot

JAG BESTÄLLER ÖP FÖR

40 MK till årets slut

Skandinavien O

50 MK till årets slut

:=:.. . . .:.. . . . . . . . . . . . . . . . . ..

ÖP

s.t

n,mn~:~'d',::: ... ~~.~.~.~ .. ~~~

''''''''''''''''''''''''~ I ..............................................................

PB27 68601 dAKOBSTAD Svan'önNill4l.... 16/72 ...kobetacl

D-~~~~~~~~

finns till, sa fredsdagisbarnen . .I J, ore - l as " och promenerad e In nlngssalen. Och sjöng en sång ti~l inte minst publikens förtjus mng.

c..~"

~';:J"

• \.

......

te \e ~t

ite~~~O~ ~-... ~~

~~~ \t~ ~ ~n •

~ ~c:.:-

m""

ty,'"

få " " b"n, Claes, som själv är sexbarnsfar. De måste få utvecklas enligt sin egen inneboende klocka . En tioåring är inte mogen att axla vuxenansvar - ifall tioåringen tvingas göra det .kommer vi i si nom tid att finna en vuxen som berövats sin naturliga tid av an svarsfrihet och lek . Det vill säga en stympad, hämmad och olycklig vuxen .

- Barnen måste få leva i tillit till sina föräldrar och till de vuxna. De måste kunna lita på att de vuxna tar ansvaret för "vuxensaker". Tids nog blir de tvungna att axla ansvaret för fädernas missgärningar. Låt oss åtminstone se till att de då har styrkan och beredskapen som en normalt genomlevd och genomlekt barndom kan skän ka oss.

•• •

Bjarne Udd, läkare, höll med Claes om att vi inte ska betunga barnen med ansvar för freden innan de är mogna för det.

- Vad varje förälder däremot kan och borde göra är att på också minsta lilla sätt delta i

fredsarbetet för att underlätta för sina barn i framtiden. Något som i praktiken är .lätta re sagt än gjort, konstaterade en småbarnsmamma efteråt: vem ska passa barnen medan man går på ett fredsmöte eller talko? Oftast faller barnpass ningsansvaret på modern ändå är kvinnorna de aktivare i fredsarbetet. Märkligt.

Fredsdagis gömma undan barnen? Ett par' tiotal barn deltog i fredskonferensen, antingen he la tiden eller då och då. För de ras del, och för arbetsron i före läsningssalen, ordnades ett fredsdagis parallellt med kon fe rensprogrammet. . måJades,. l ett närbeläget modellerades, sagolästes, sk

revs, sjöngs och lektes det. På lördag eftermiddag besökte da gisbarnen Wasa teater och såg dockteater. Trots att barnen var i varierande åldrar lyckades ledarna, elever från pedago giska fakulteten som frivilligt ställde upp, få alla barn att tri vas. Det vanliga och så störan de ljudet av springande och/ eller skrikande barn i salen hör des egentligen av bara en gång. Naturligtvis kan man ifråga sätta att (o)ljudet av barn be traktas som störande. Men fak tum är väl att få kan förneka att barn har en förmåga att stö ra koncentrationen på vad som sägs från talarstolen. Eller? Mot avslutningen av konfe

D Kvinnor för fred fl ' främst Närpes visade docktl!fl terstycket "Kampen i skogen ·· för både barn och vuxna fredskonferensen i Vasa. konferens som var fylld I sprickningsgränsen av föreläs ningar och grupparbeten varv med kulturella inslag. rensen ville barnen ändå visa de fanns till. l samlad anförda av dagisledarna, de de in i salen och sjöng sång - ivrigt applåderade a den vuxna publiken . Det att barnen "göms un dan" i ett fredsdagis är knap , past något som barnen själva li der av. Ännu mindre föräldrar och övriga som vill kunna höra på och i lugn och ro tänka över vad som blir sagt på en sån häl konferens .

Barbro T

rum

1 _ _ __ _ __ _ _01