••
o
OP på Aland
Sidorna 8-9
2
Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav OUn
Byalagen en samarbetspartner?
Ett närmare samarbete med byalagen efterlystes i en re solution från FSU:s vårmöte i Mariehamn för drygt en vecka sedan. Resdlutionen tillkom efter en diskussion, där man inte var helt ense i sakfrågan. Är byalagen en konkurrent till ungdomsföreningarna eller inte? Och i så fall skall man uppmuntra till bildande av byalag och sö ka samarbete med dem? Byalagen är som bekant ett nytt tillskott i den redan så rikliga föreningsfloran. Inom byalagen strävar man till att utåt föra byns talan, att ta ansvar för byns funktioner och verka som en koordinator mellan olika föreningar och organisationer. Att ungdomsföreningarna inte har möjlighet att en samma sköta alla dessa funktioner står klart. Den grup pen ungdomar som i de flesta österbottniska byar käm par för sitt föreningshus, har händerna fulla med sitt. Däremot finns det inom de flesta byar en hel del äldre fö reningskämpar som känner varmt för ungdomSförening en, men anser sig för gamla att direkt engageras i dess verksamhet. Om man via byalagen kan få dessa äldre fö reningsmänniskor att ställa upp för föreningslokalen el ler något annat ungdomarna arbetar för, skall man na turligtvis söka samarbete med byalagen.
B yalagen på landsbygden och stadsdelsföreningarna i
städerna kan i många fall göra stora insatser för den egna närmiljön . Enbart det att det finns ett organ där man kan ta upp frågor som berör byns/stadsdelens angelä genheter, gör att en fråga kan föras vidare. Byalagen är vanligen lösa till sin organisation. Byala get som sådant "äger inte anläggningar och inte heller samlar det på sig ansvar som organisation. Detta får i stället de grupperingarna inom byalaget, som känner för en viss sak, göra. Byalagens styrka ligger i att de kan samla alla gruppe ringar inom en by. Andra grupperingar som ungdomsfö reningen, mantalsägarna, marthorna, politiska partier osv. utestänger den ena eller andra gruppen. Speciellt re ligiösa ·föreningar kan tänkas ha svårt att engagera sig i frågor som berör enbart ungdomsföreningen .
blivit närmast ett fiasko. Grundtanken att beslutanm ... ten skulle föras närmare gräsrötterna men i pr har endast betytt en tilltagande byråkrati. Å andra sidan har byalagen där deras verksa. ._ . kommit igång, till exempel i Sundom och Bosund, nat medverka till att byarna har levt upp på ett m markant sätt. Det finns också andra former av byasammanslu ar . Till exempel i samband med uppgörande av så k byaplaner, det vill säga delgeneralplaner för ett visst råde aven kommun, sker det numera ofta i ~ med byborna själva. Vanligen går det till så att man las i kursform inom ramarna för ett arbetar- eller -borgarinstitut och ur denna kurs väljs personer som sammans med planerarna närmare går in på detalj~ planen. I jämförelse med att låta en byråkrat sitta pi kontor och skissera upp hur framtiden skall se ut i en kommer byborna på dethär viset själva till tals.
Ser man byalagen i förhållande till de byråkratiska kommundels fullmäktige som kommunala lagen ger möj ligheter till, blir jämförelsen i alla avseenden till byala gens fördel. På de orter, bland annat i Uleåborg, där man försökt sig på stadsdelsfullmäktige, har resultatet
H ur skall då uf-rörelsen ställa sig till byaråden?
entydigt svar på den frågan kan inte ges. För det
finns det ingen allmän regel hur ett byalag ser ut och
- det verkar. Förhållandena varierar från ort till ort. det andra beror det mycket på de rådande förhållllJldela i en by eller stadsdel, om det överhuvudtaget är nöd digt med ett byalag. Om det redan finns en förening, exempel ungdoms- eller mantalsligarföreningen, som tillräckligt stark för att representera byns intressen, det onödigt att skapa nya organisationer. För att ett byalag skall lyckas är en förutsättning att den kan verka inom ett geografiskt område där niskorna känner samhörighet. Ett annat problem aU beaktande är språkfrågan. Speciellt i stadsdelsföre arna har visat sig vara väldigt tungrodda då dessa av fbF. ståeliga skäl är tvåspråkiga.
F ör några år sedan tog flera ungdomsföreningar .
• U/-lokalen är o/ta hela byns intresse. Men kommer Sidjärv u/ att få någon hjälp av äldre sidjärvbor i kampen för lokalen? Och i så /all, kommer det att ske inom ramen för ett byalag?
tivet till byadiskussioner kring aktuella problem. I
flesta fallen mötte folket upp till dessa byarnöten ..
tyvärr verkade det stanna vid diskussionerna. Det f:
helt enkelt inget organ som kunde ta vara på det spir
intresse för den egna närmiljön.
Att de flesta byar eller stadsdelar behöver någon fi
av samorganisation står klart, men hur det i prak .
skall lösas, måste bedömas från fall till fall. Det vik ·
. te i sammanhanget att byalagen blir en rörelse som står hos gräsrötterna och grundar sig på deras vilja förbättra den egna närmiljön. En folkrörelse kan som bekant aldrig skapas uppif
Veckans klipp
Ungdomarna inte passiva I FSU-nytt tar Eki Häggman upp ledarproblemen som en följd av det profillösa ungdomsarbetet. Enligt Häggman återstår av 60 talets friska satsningar på öppet hus verksamhet och tonårsklub bar i dag endast ett dåligt byggt korthus - dvs. ingenting. Samti digt håller organisationen på alt förgubbas och förgummas så att den enligt Häggmannärmar sig pensionsåldern med stormsteg. Detta beror inte på att ungdomarna skulle vara passiva eller apatiska, vilket endel dagligen försöker myn· ta. Det är en av dagens stora myter . Tvärtom är ungdomen i dag minst lika aktiv som tidigare - men på ett _annat sätt. Samtidigt har andra tagit över rörelsens roll. I detta fall samhället. Jag skall peka på ell en
tydigt exempel - skolornas klubb verksamhet. Terminen 1982 - 83 deltog i Svensk finland i denna klubbverksamhet -över 15 000 ung domar varje vecka . Det är en enorm aktivitet och just hland de ungdomar som borde fylla våra lo kaler . Tro inte att det är de ordinarie skolämnena de sysslar med i skol klubbarna . Tvärtom är det just de verksamhetsformer ·som uf-rörel· sen försökt påstå att den_har mono pol på . Dvs. musik, teater , skapan de verksamhet och idrott i alla dess former. Detta har pågått länge utan at t rörelsen ens varit medveten om problemet. Ännu hösten 198J kla . gade man i vårt teaterråd över bris· ten på ungdomsgrupper inom den finlandssvenska amatörteatersek torn. Samtidigt fanns det 72 verk samma ungdomsgrupper i våra fin landssvenska skolor. Dags för rö relsen att vakna ur sin statsbidrags och byråkrat törnrosasömn .
Apropå satellit-TV Skit är skit om än med
satellit Lasse Svanberg
Konflikten Under rubriken Konflikt och/ör soning i Missionsstandaret be- . Ilandlar Nils-Erik Vikström kon flikter här hemma och ute i värl den. Vikströms teori: Handgripligheter växer också runt om oss . Läsle om svenska ungdo mar vilka på sportlovet reste utom lands inte så mycket för att sporta
och skida som för att slåss och brå ka . Ungdomarna sökte. konflikt. Man ville ha roligt eller åtminstone få uppleva någonting annorlunda under sportlovet. Liknande saker har också hänt i vårt eget land bland ungdomar. Vi läser om hur människor blir direkt kopior av råheter som de får via vi deo till exempel - sen går man ut för att se om det fungerar. Man är inte herre över sig själv längre. Disharmonin kan också vara ett uttryck för konflikt. Allt står inte -rätt till i hemmet mellan föräldrar eller på arbetsplatsen mellan arbe tare. Det är gnissel och gny lite här och där. Irritationen växer och man upplever sig inte tillfreds med livet. Disharmonin talar om att n . t gått ~önder. Förhållandet eller ~ menskapen är inte längre hel och rik som den var förut. Tron har förbytts i besvikelse. Vännen sOm man tidigare hade finns inte mer. Hur svårt är det inte att återvinna harmonin i ett sådant läge?
Idrott, kultur och pengar Det gamla oriktiga motsatsf- hillandet idrott-kultur har iter m ging pi ett beklagligt sätt väckts liv. Hur ofta miste det p'm ~ om att idrotten är en urgammal av kulturen, att olika kulturf~ kompletterar varandra män~ välbefinnande till fromma. Som en personlig iIIustratiOll detta, förutom exemplet Ahde, Jag nämna att detta skrivs i ett fln plan pi Ylg till London, där .. man oeII Jag under 3 semesterd skall""" av allt det vi värdesi konst, leater, arkitektur, hist god -mat - och pi lördag fot Arsenal-Stoke.
*'
Elisabeth
I Sportpre:DS
3
B REV FRÅN LÄSARNA
Var ligger felet?
estrarna? Annonseringen ? okalerna? Arrangörerna? Val . kvällar? Priset? Föräldrarna? Bier tonåringarna? . Orkestrar : Vi har alltid samma ~itet på orkestrar som andra arrangörer, t.ex . Petalax och rsnäs . Alltså kan det inte vara felet ligger: Annonseringen: De flesta bor ju läsa ÖP och där har vi alltid annons som borde synas. Lokalerna: Både Solhem och gdegården är av samma klass som andra vinter-dansplatser. Arrangörerna: Vi har verkligen försökt göra vårt bästa. Val av kvällar: Vi har alltid haft våra danser på fredagar, men aldrig har vi sett maken till detta lama intresse. Priset: Är 25 mk för mycket för att tillbringa fem timmar i en mysig lokal med bra musik? Föräldrar: När vi en gång per lfmlin anordnar en tonårsdans borde väl föräldrarna släppa ut sina tonåringar på dans. (Om inte annat, så för att hålla förenings \lefksamheten vid liv): Tonåringarna: Ni fordrar att allting skall serveras på silverfat och dessutom komma in gratis. Det går så bra att klaga, men än-
då möter ni inte upp när någon ting ordnas för er. • Alltså måste felet ligga hos er - MALAX FRAMTID. Vi ger snart upp. Sol hem fredag 13 april 1984 (då dans ordnades) Anna-Lena, Helena och Siv P.S. Tack till er som mötte upp!
Skriv till ÖP
Har du något på hjärtat? Något som irriterat eller glatt dig? Nå got du tycker att också andra borde få veta om. Eller har du kanske en dikt el ler kortnoveH i skrivbordslådan? I så fall: pränta ner dina tankar i läsbar form och sänd in dem hit till ÖP-redaktionen. Så får också andra ÖP-läsareta del av dina tankar. Det. går bra ·att medverka un der signatur, men du bör uppge namn, adress, telefonnummer och socialskyddss~uJn. Adressen är: OP, PB 27, 68601 JAKOBSTAD. Vi syns i spalterna!
o Sluscenen i Jesus Christ Superstar i Korsholms version.
Påskhelgens storsatsning
Effektfull uppsättning av Jesus ChristSuperstar Vi har haft så enormt roligt själva medan vi hållit på med det här att det egentli gen räcker för vår del, sade Christer Käld när applåderna långt om länge lade sig efter premiären. Vi bar redan fått ut så mycket av det här, att när vi nu spelar upp det hela för·publik ocb kanske lyckas förmedla en del av det vi själva kän ner, kommer det liksom 'litet som någonting extra, någonting "på köpet".
Vårmötet
Det med stor spänning emotsedda vArmötet visade sig verk ligen motsvara förväntningarna bAde vadgäUer deltagaran tal och debattlusta. Hela 64 deltagare fanns upptecknade pA röstlängden och man får anta att en stor del kommit enkom för diskussionen kring nöjesplatsen. Vinterdansarrangörerna som prövat systemet i drygt tre må nader ansåg att mail gott kunde fortsätta och påpekade att det fungerat till belåtenhet och att erfarenheterna var övervägande positiva. Men sommararrangö rema var mera negativt inställ da och ansåg att nöjesplatsen i nuvarande utformning inte skulle täcka deras informa tionsbehov vad gäller olika större · arrangemang, gammal danser osv. Efter många och långa diskussioner meddelade de sålunda att de inte skulle gå med om inte villkoren ändrade. ' Resultatet blev att mötet för att inte nöjesplatsen skulle · gå alldeles förlorad fick lov att enas kring en kompromiss som i huvudsak går ut på att före ningarna fortfarande annonse rar under den gemensamma 10 gon "nöjesplatsen" med hu vudannons i ÖP men att man får större valfrihet vad gäller den annons som införs till dags tidningarna. Det betyder att an nonsen tex. kan göras större, mera text kan sättas in osv. (se förövrigt närmare om vad be slutet innebär på annan plats i tidningen.) _ De omedelbara följderna för ÖP:s del skjuts sålunda på framtiden eftersom annonsin täkterna därigenom borde för bli oförändrade. Vad som dock händer på sikL
kan man ju ana sig till eftersom beslutet innebär att föreningar na antagligen kommer att sätta större och större annonser i dagstidningarna för att över träffa varandra och att dans publiken därigenom inte mera behöver ÖP för att kunna läsa dansannonsema, vilket ju hit tills varit tidningens främsta försäljningsargument . Man kan ju hoppas att an nonseringen i dagspressen till största delen kommer att bygga på de storlekar som nuvarande system medger och att endast de tillställningar som verkligen kräver specialarrangemang ut nyttjar de möjligheter som vår mötets beslut ger. Framtiden får utvisa hur be slutet utfaller. Vad diskussionen dock utvi sade är att föreningarna inte mera litar på tidningen som en tillräcklig informationskanal och att man som avtalspart tom. kan tänka sig att ge ÖP en ordentlig känga när tillfälle ges. Klart är att förbundet får ta sig en ordentlig funderare när det gäller den egna informa tionskanalen. Räcker föreningarnas energi och aktiviteter inte mera till som grund för en egen tidning, är uf-rörelsen inte tillräckligt mogen att ha en tidning eller har Ö P gått ur tiden?
För en vecka sedan gick alltså ridån' för första gången upp för en svenskspråkig Jesus Christ Superstar i Finland. Namnet har säkerligen de flesta hört i ett eller annat sammanhang sedan 1971 då föreställningen hade ur premiär i London. Sedan dess har den getts i ett otal olika upp sättningar över hela världen, i Sverige och även på finska i Fin land. Dessutom har Jesus Christ Superstar blivit mm och en dub bel-LP. Rockoperan skrevs av Andrew Lloyd Webber (musiken) och Tim Rice (texter), ett arbete som tog flera år i anspråk. De två ha de tidigare experimenterat med denna form i en mindre känd rockopera, men ville båda göra något större och totalare. Resul tatet väckte givetvis debatt från kyrkligt håll, men premiären genomfördes och sedan dess har rockoperan dragit ut över värl den. Och nu finns den alltså här inom räckhåll. Live. I Korsholms skolcentrums festsal. Vägen dit har man trampat i snart ett års tid, till en början i tystnad och hemlighet, men se dan oktober -83, när man änt ligen fick licens och noter och dessutom lyckades lägga rabar ber på Britt G Hallqvists över sättning har repetitionerna på gått. Ett enormt arbete, och slut resultatet motsvarar också till fullO arbetsinsatsen. Förutsatt givetvis att man tar i beaktande att samtliga medver kande, så gott som, är elever an tingen i högstadiet eller gymna siet i Korsholm. Man kan inte jämföra med var proffs åstad kommit på andra scener och i skivstudio, men utgående från potentialen har man lyckats. Dä rom råder knappast någon tve kan . Att lyfta fram någon enskild
prestation bland de ca 150 ung domar som på ett eller annat sätt medverkar i uppsättningen låter sig inte göras sådär utan vidare. Solistrollerna är givetvis viktiga men slutintrycket efter att man sett uppsättningen blir ändå att summanav alltsammans blir mera än de enskilda delarnas summa. Där finns en kör med över sjuttio medlemmar, en orkester med en sexmanna kompsektion och elva blåsare, lärjungar och deras kvinnor, soldater, en bödel, haremskvinnor, en dramagrupp, presentatör och sist men långtifrån minst hela den teknis ka personalen (.fCS-team) som står för allt mellan Ijudmixnihg och klädsömnad. Ett stort team work både på och bakom scen, både före, under och efter för-. ställningen. Handlingen i rockoperan är emellertid upplagd så att några, solisterna, får en större fram-. toning än de övriga medverkan de. Jesus Christ Superstar hand lar om de sista dagarna i Jesu liv, efter en inledande instrumental ouvertyr får vi höra Judas (spe lad av Tom Nyman) tvivlan på Jesus (spelad av Hans Lydman). Handlingen går sedan vidare från Betania, fredagkväll där Maria Magdalena (spelad av Camilla Nylund) kommer in i bilden, Jerusalem och tempelscenen. Från den sista måltiden via Get semane och arresteringen, förhö ren av Jesus för att slutligen kul minera i korsfästelsescenen där de stora åthävorna på scen stan nar av, ljussättningen och rök effekterna skapar stämningen. Ridån går ned, men höjs åter och den uppståndne Jesus står klädd i vitt mitt i tonflödet från kör och orkester. Man drar ett par djupare ande tag. Tack vare att man använder sig
av två scener håller sig föreställ ningen på topp hela tiden. På den "vanliga" scenen skapas med enkla men effektfulla scenogra fiska grepp olika miljöer som komplement till huvudscenen som byggts i ena ändan av festsa len och ger plats både för kör och handling. Musiken då? JCS är en rocko pera och första delen av det ordet kanhända skrämmer bort en och annan. Men rockoperan innehål ler musik med inspeglar från många olika musikriktningar . Orkestern har ·ett digert arbete knappt en andhämtningspaus un der hela föreställningen. Endel musik har man arrangerat om bl.a. har man givetvis inte till gång till den stråksektion som ur sprungsverket innefattar. Men ingenting går förlorat. Det som behövs finns där och kommer fram där det ska, under dirigen ternas fasta hand. En eloge vill man också ge ljud-teamet som överlag lyckas bra med att få fram textningen. Något som givetvis är av största vikt för att åskådaren ska hänga med i handlingen, även om den tryckta handlingen i program häftet ger god hjälp. Festsalen är känd för sin besvärliga akustik och en viss betydelse tycks det ha varit i salen man sätter sig. Slutligen ska man kanske spe ciellt omnämnda den arbetsgrupp som dragit det tyngsta lasset. Den består av Christer Käld, dirigent, Hans Lydman, regissör, Jan Peter Näs, ekonomi och mark nadsföring, Hasse Lundqvist, ljus och scenplanering, Catarine Svarvar, ekonomi, dekor och kläder. Föreställningen ges ännu lång fredag, påskdagen . och annan dagpåsk kl. 15,00 och onsdagen den 25. 4. kl. 19.00.
John Ahläng
4
Sommardan,sarrangörerna ville
äta sin kaka och ha den kvar
Diskussion vid SÖU:s vårmöte i Kristinestad senaste lördag kom helt och..hållet att domineras av Nöjes platsen och därmed OP:s vara eller inte vara. Efter en lång och till sina ,delar hetsig debatt enades
man om en kompromiss, som i praktiken bety sommardansarrangörerna också de kommer aU ta ÖP som huvudannonsorgan, men i fråga om annonseringen i dagspressen, kräver man större ligheter att .variera storleken på annonserna.
enligt honom är att man fått an nonserna förmedlade genom ÖP:s annonskonsult. - En sak som kan diskuteras är mogendanserna. Man kan fråga sig om läsarna har en sådan ålderstruktur att budskapet kom mer fram. Likadant är det med gammaldanserna, framhöll Ny lund. Rickard Ahlskog från Nykarle by kunde också han notera en li ten ökning av publiken i jämfö relse med i fjol. - Bara de nu inte glömmer Nöjda bort att förmedla annonsen till vinterarrangörer dagstidningarna. Det hände oss Annonspaketet har som bekant en gång att man glömt ta med an nonsen i JT, berättade Ahlskog. fungerat på försök sedan årsskif
finska föreningarna som också
annonserar lokalpress på
svenskt håll.
Också en del mindre arrangö
rerna hade invändri.ingar.
- Låt oss tänka en förening som har 1-3 danser per år, och i byn där jag bor är vi ungefär fem stycken som prenumererar på ÖP. Vi har alltid annonserat i Syd-Österbotten och dessutom måste vi rikta oss till finsk publik vilket betyder två annonstidning ar, framhÖll Harry Appel från Si deby. Mikaela Esch från Närpes tyckte också att förhållandet på annonsstorleken mellan ÖP och dagstidningen är för stort. Ifall man ville ha den önskade storle ken i dagstidningen skulle det be tyda en helsida i ÖP. o Harry Östersund: - Ung Kaj Karlstedt från Pensala tol delar hetsiga debatten kn domsdanserna enbart i ÖP. kade inläggen så att alla vill ha också över att vinterd ÖP, men att ingen vill ta ansvaret görerna på det här viset har för den. Han gick så långt att han försök tkaniner. sommararrangörerna mera skep direkt uppmanade stordans Sture Erickson bröt änn tiska. arrangörerna att lämna förbun lans för ÖP: Ulf Edfelt från Forsby det. - Vad är det som har h" påpekade att publiken sommar Under den långa och till vissa föreningsfolk idag tar så I tid till stor . del består av turister det här problemet och på ad som inte har tillgång till ÖP. Med svara de små enheterna, de hänvisning till konkurrenter ter som bär upp hela rÖrelscSl. utanför rörelsen ansåg han att Nöjesplatsn i gess nuvarande ut Kompromiss formning inte ger möjligheter till Efter många inlägg i d tillräckligt stora annonser. började det luta mot att - Nog tycker vi att tidningen sk ulle tillsätta en arbets bör finnas, men det är något fel som i snabb takt skulle ular med kostnadsfördelningen om ett förslag hur systemet det enbart är dansarrangörerna ändras så att sommardanC!l'nw... skall hålla upp den, menade görernas behov av större o Ulf Edfelt och Stefan Träskvik: Fel all enbart dansarrangörerna som Edfelt och syftade på revy- och ser skulle tillfredsställas. f: skall hålla upp ÖP. ' teatergru ppens annonsering. get skulle sedan komma upp Tidigare SÖU-ordförande Stu ny behandling vid en ordf re Erickson kämpade som ett le tet. Det grundar sig på en över Patrik Stenvall från Jeppo no konferens strax efter påskca enskommelse från senaste års terade för sin förenings del att en jon för att övertyga de närvaran ter ytterligare några svängar ordförandekonferens och enligt fördel är att annonskostnaderna de om nödvändigheten att slå batten blev beslutet dock an det beslutet var det meningen att minskat genom NÖjesplatsen. vakt om den egna tidningen: jesplatsen fortsätter, men a - Om vi leker med tanken att annonssamarbetet skulle slutligt eningarna ges större möjligbel slås fast vid vårrnötet. Vinter vi inte har ÖP, på vilket sätt Sommararrangörerna variera sina annonser. För dansarrangörerna har med några skeptiska kommer vi då ut i offentligheten? styrelsen skall tillsätta en få undantag gått med i paketet då Då blir det helt beroende av and grupp som skall finslipa det gäller såväl gammal- som Om således vinterarrangörema ra tidningars godtycke. Jag är o Mikaela Esch: - Närpes uf get, vilket kommer upp till ungdomsdans. hade enbart positiva erfarenheter övertygad om att det skulle vara arrangerar ingenting utanför ' handling vid höstrnötet. Ordförande Mårten Lövdahl. av Nöjesplatsen, verkade offentligt flera människor som festfördelningen. K-GO konstaterade att ÖP inte är skulle veta vad uf-rörelsen är någon bra affär och att förbun idag, om vi inte hade haft ÖP. r----- Mera från vårniötet på sista sidan - - - - -. det redan nu har en skuld till tid Harry Östersurid från Sundom förklarade att hans förening är ningens ägare, Jakobstads Tryc villig att gå med i Nöjesplatsen keri och Tidnings Ab, vilken inte får växa. förutsatt att alla andra också gör det. Men samtidigt framhöll han - Om vi beslutar att dra bort åsikten att ungdomsdanserna inte stora delar av vara annonser från borde ingå i Nöjesplatsens dags ÖP, betyder det att annonsintäk tidningsannonser . tema sjunker. Vi har inte som - samannonseringen kommer att fonsätta med huvu
Bo-Göran Grev, som represen andra organisationer råd atl ge ut nons i ÖP och stödannonser i dagstidningarna.
terade Smeds by UF som valt att en egen medlemstidning enbart - föreningarna får större valfrihet när det gäller utfor
stanna utanför Nöjesplatsen, med statsunderstöd. Tidningen det av den annons som skall införas till dagstidningarna
meddelade att föreningen even bör fungera på affärsmässiga gäller storlek, texter osv.
tuellt kan tänka sig att ta ny ställ principer, fastslog Lävdahl. - när behov därtill föreligger kan föreningen tillSaIllllDlC5 ning till frågan till hösten. Men Den påföljande diskussionen med ÖP:s annons konsult överenskomma om önskad an han ansåg ocksa att annonserna i var i början påfallande lam. Ord storlek och text. dagspressen borde göras större. förande Lövdahl måste fråga de - annonsen skall dock även i fortsättningen ingå . Stefan Träskvik, Fagerö, me närvarande vinterdansarrangö nöjesplatsens ram .
rerna om deras erfarenheter från nade att andra arrangemang av - - systemet gäller alla tillstänningar som är med på fe5tfi
de tre provmanaderna. typen kommunens dag, fiskar delningen. . .
Glenn Nylund från Peta lax och barnfester osv. gör att kon - förbundets styrelse tillsätter en arbetsgrupp som på kunde meddela all de har haft kurrensen om sommarpubliken D Kaj Kar/stedt: - Dags för mötet skall presentera ett förslag till finslipning av systenr. enbart positiva erfarenheter av blir stor. Dessutom, menade storarrangörerna att gå ut för NöjespJatsen. En av fördelarna Träskvik , måste man beakta de bundet! Vårrnötesdebatten kom till stora
delar att röra sig kring somma
rarrangörernas storlekar på an
nonserna. Den utmynnande
frågan, som inte blev lika mycket
belyst, är huruvida rörelsen be
höver sitt organ ÖP eller inte. Al
la var eniga om att tidningen be
hövs, men däremot var det
svårare att uppmanan den offer
vilja som behövs från dansrran
görernas sida för att tidningen
skall kunna fortsätta.
Vad beslutet
innebär:
5 B): Vilket år blev Island själv~
ständigt?
C): Vad heter den stora mili
tärbasen, som finns på Island?
3) MUSIK Följande frågor kommer att handla om kristen musik, vi frågar: A): Ni kommer att få höra ett avsnitt från en aktuell skiva, vi frågar: vad är det Ni hör? B): Som andra fråga blir det ytterligare en sångstump, vi frå gar: vad heter gruppen? C): I Munsala har man under de senaste åren arrangerat en
kristen rock-konsert, under vil
ket namn är konserten känd?
4) FILM
• FilUllen i sOU:s frågesport gick av stapeln i samband fTU!d vårmötet i Kristmestad, Tävlingen bandades .v f'tIdion och gick ut i etern följande morgon.
Skatila vann frågesporten Vasa UF Skatilas frågesportlag bestående av Henrik Ingo, Anne Sundholm och Isabella Pörn kammade hem segern i frågesportfinalen som gick av stapeln i samband med vånnötet ; Krist;nestad~ Tvåa kom Lillby, fyra poäng efter segrarfUl.
Frågesporten sändes ut i radio på söndag morgon. Under utsändningen varva des frågorna med korta intervjuer. Resulbt från finalen i SÖU:s fnlgetävling: Fliga...•................•....••••.•..............•••••............. 1 1) Wasa uf Skailla............................................... 1 l) Lillby uf.•.•.•..••.......••..................•................ , 1 3) Vöri uf..•..............••....•.............•••....•......·.... ' 2 4) Petalax uf..............••...................•............. ····· 2 5) Korsbäc'k uf................................................... '> Ytterjeppo uf.................................................' 7) Töjby ur........................................................ 2
l) IDROTT Första frågan blir en idrottsfrå· ga, som kommer art handla om tre kända österbottniska i drottsmän, vi frågar: A): Vem är idrottsmannen som
intervjuas? B): Vem vann 1983 svenska Ymlands orienteringsmäster-
2 1 2 1 2
3 3 2 3
4 2 1 3 1
2
5 1 1
6 3 3
1 2 2
2 2 1 1
7 3 1 3 1 3 1 2
8 1 1
9 3 3 1 1 2 1
Summa 18 p. 14 p. 13 p. 10 p. 10p. 7 p. 5 p.
skapet i herrklassen H21 dag orientering och normalbana? C): Vilken österbottning segra de på herrarnas l 500 m i FM senaste sommar?
presidentens statsbesök i vårt land genom press, radio och TV. Med anledning av detta är
naturligtvis Island högaktuellt
just nu. Vi frågar:
2) ISLAND .
A): Vad kallas de tvån fornis
Under de senaste dagarna har vi kunnat följa med den isländska
ländska sagosamlingarna med ett gemensamt ord?
•••••••:~HÖd&SPLnTS&H
Den finländska filmkonstens
heders-statyetter delades ut på
måndagen i Helsingfors. Ett
filmprojekt höjde sig klart över
de övriga genom att kamma
hem hela fyra heders-statyetter,
vi frågar: '
A): Vad kallas dessa heders
statyetter?
B): Vad heter ,fJlmen, som
hemförde fyra utav dessa staty
etter?
C): Vad heter författaren till
den roman som fIlmen bygger
på?
5) TRE RÖSTER
Ni kommer att få höra tre kän
da österbottningar intervjuas,
vi frågar: vilka tre?
6) STÄDER Att skinnstaden är lika med Karleby (Gamla kar leby) tQrde vara bekant, men vilka städer i vårt land har man kallat? A): Nordens Betlehem B): Finlands Manchester C): Kulturvaggan
7) VISOR Våra trubadurer Mika Bodman och Roy Stenberg kommer att spela en kort snutt bestående av tre kända visor, för oss. Vi frå gar: vilka är de tre visorna?
8) SÖL Svenska Österbottens Land skapsförbund eller kortare sagt SÖL är i många avseeriden en viktig instans. Vi frågar: vilka personer innehar följande pos ter inom SÖL i dagens läge? A): ordförande B): ombudsman C): kulturombudsman
9) AKTUELLT Senaste måndag var det utdel ning av statens pris för infor mationsspridning. Minister Kaarina Suonio förrättade pris utdelningen och bland prista garna återfanns en finlands svensk chefredaktör, vi frågar: A): Vilken ministerpost inne har Kaarina Suonio? B): Vem var den finlandssvens ka pristagaren? C): På vilken tidning jobbar han? Svaren på sista sidan
VeryNice OVER ÄLVEN EFTER VATTEN? Spara "transportkostnaderna". Vi har de rätta modellerna till de rätta priserna.
Öppet: måndag-torsdag 10-17 fredag lördag
10-18 9-13
HOT SHOP Oravais tel. 961/53488
6
• • •• • • • • • • .
• • •
Två av nöjesklöverns stjärnställen stänger portarna och önskar Er alla en god och fin sommar med nöjesklöverns sommarstjärnor och NI är alla välkomna i höst, när vi spejar in nya stjärnor. OBS! Gammaldans påskdagen med Vörå Spelmansklubb och Trio Alexanders med solisten OLOF NYBERG. BUSSAR: Haidins från busstationen i Vasa kl. 19.00 via Vörå och MUNSALA. J:stad 19.40, KARLEBY 19.00 via SAKA, NEDERVETIL, KRONOBY och EDSEVÖ. 19.00 via LAPPFORs, PURMO, FORSBY, BENNÄS, KpVJOKI. ORAV~IS 19.15 via JEPPO.
BALBUSSAR: Vörå Oravais Trafik 19.30 från Ca fe City via Kaltsor och Kvevlu 20.15. Sundom 18.50, Vasa 19.15. Solf Service 19.35. Strandlinjen från VaSll busstation via Handelsespi. 19.15 från Långåminne via Ö· och Y·malax. 19.00 från Närvijokl, Pörtom, Ralnebäck och Petaiax. Ingves 19.30 från Ö:mark ria Yttermark. Nävefås 19.20 från Kaskö via Närpes. Westers tjuvstartar i fort sättningen 19.05 från Dagsmark via Lappfjärd 19.15 och slutligen via K:st och Tjöck. OBSI Ingves startar 19.30 från Övermark.
... . . . . . . . . . . . . atlf . . . . . . . ..
7
.a.T..
***********.*****•••*.*
........A APPEN
'I 'OR.BY LÖRD. 12 MAJ 1 .a...ö .Ö.D. 13 MAJ
~ '\ ~~
å
P
·På5k!esG
2
83
:..'>
spelar
4
.
GAMMRtDAns
TEL: 116 899 el. 1'20 015 Öppet: vard.9 - 18Iö 9-13
fred. 20. 4. kl. 20.00
lID 'III kf
4. kl. 20.00 .
**
o
Glad pas ·
'H järtligt väJkomna!
Serv.gr.3 .. . . . IIt
..
.
.
RAMONA HÄFTIG PÄSKB.ASA
lörd..... 21 ••• vid Pvr....'r.... KL.20.00 Pro.r... före och ottor.
.. .. ... .. ..... ...
Arr: Malax ut ...
KOLLA ÄVEN DANSANNONS SIDAN FEM!
GAMMALDA'NS I GERBY
. . . ._
....
u u
.s&ld. 22.~. 1qSLf !<l. 2.0.00
bjuder på härlig dansmusik för alla danslystna. ly · -Funkt.gr. 4
.. ........ .
SO'UMDSI
-stdrrJfner ~till
GAMMALDANS I BYGDEGÄRDEN
. . . . . . . . If
.
FÖRST!
cAalcaqiUei
DANSDAX
pas
n
och firo påSK!
Fredagen 20. 4. kl. 20.00
• \ldagen 22.
e
g
~~ ~m t il/, fÖRrurt
v
GAM.MALDANS I TÖJBY
med
a
SvänfJom. Gäuf1et
.
KOM OCH INLED pASKFIRANDET MED
,..--......,.t'\'trI
d
pASKDANS I - TJOCK med
Stig Snickars
Sen.gr. 3 och 4
.
k
blir det kl. 20.00
i Sings~y 22.4. OBS! Tiden: kl. 20-02 Sketcher <83 Sånger
2
s
KOLLA ALLTID
~
~
~
**
f Fl och K~aVIlIl
A~. : Purrno Uf
SÖKES! SÅNGARE . eller SÅNGARE/ GITARRIST till etablerat dans band i Österbotten . Ring 961-121 564 eller 967-42559 efter kl. 16.00.
,
. . . . . .. . . . . .....
8
,'Fegt att skriva
engelska texter"
I slöjdsaJsbyggnaden finns i dag träningsut rymmen för sex band. Mariehamns stad står för el och värme. Vill koret är att banden själva ser till att hålla ordning i huset. I den stora salen i norra ändan av huset, inne i en avskärmad del med väggarna beklädda att göra samma jobb som FSU redan hAller på med för sin kommande skiva? - Inte riktigt. FSU samlar vrs serligen in material för sin skiva och därigenom registrerar man pckså banden. Vi går ett steg längre och plockar fram ban den, ser till att de får speltillfäI len osv.
lO
o
Aländska rockbolaget satsar på nya band .
o Meningen är att vi ska plocka fram alla
Betyder det att ni tänker satsa på att arrangera egna konser ter?
- Eftersom det är ganska dyra
grejor att sätta igång med kom mer vi inte att göra det nu i bör
jan i alla fall, däremot kan det
bli aktuellt senare . l och för sig tror jag att det finns speltillfäI len i Svenskfinland, men länken · mellan arrangörer och orkes trar fattas. Det är svårare för en arrangör att få tag på ett rock band än ett dansband. Nu i maj kommer vi i och för sig att stå som arrangörer för Maratonrock . Den tillställning en har arrangerats två år tidiga re av ungdomsnärnnden, men de arrangerar bara vartannat år och jag tycker den bör åter komma varje år. l år kommer sex band att vara med, det är rekordlågt men samtidigt ska man komma ihåg att tidigare år har det rört sig om nio-tio band av vilka tre har upplösts direkt efter Maratonrocken.
med ekodämpande äggkartong er slipar Gycklarnas Afton sin repertoar. Egna låtar hela vä gen, byggda på trummor, bas och två gitarrer, men dessutom har man två blåsare med. Den ena trumpetaren, Petter Eriks son, befinner sig i Tyskland den dag ÖP är på besök · och Rolf Lindqvist också han trumpeta re, måste iväg åt annat håll en bit in på intervjun. - Hur det började? Tja, vi har känt varandra hela tiden egentligen och lirat ihop i olika orkestrar genom åren. Namnet tog vi för några år sedan . Vi ha de plockat ihop den nuvarande sättningen och repade inför en spelning på Bastun och behöv de givetvis ett namn. Litet kris där men sedan kom vi att heta Gycklarnas Afton. - l alla fal var det namnet bilttre än Clownernas kväll ... - Och inte blev det direkt sämre heller av att Bergmans första film har samma namn. Men det fick vi faktiskt reda på först efteråt! - l vinter har vi inte kunnat satsa så hårt eftersom Marcus Qvarnström (bas, sång) går i skola i Stockholm och Pekka (Peter Hägerstrand , gitarr, sång) finns i Åbo. Det betyder att vi i bästa fall träffas vart tredje veckoslut ungefär. Men då spelar vi i stället nästan non stop. - Nu verkar det finnas möj ligheter att gå vidare,! så nu blir det givetvis att satsa på ett an nat sätt. l första hand ska vi
sikta in oss på Kustrock. EIIeI egentligen i första hand på _. landia-rock och Esplanadroc och sedan Maratonrock . J nu hänger mycket på hur del: går vid de två förstnämnda tiD fällena. NI kör alltså helt med egen m.. sik, eller hur? - Jo. Och dessutom försök« vi göra mer svenskspråkiga tex ter nu . Tidigare, i början, skr~ vi bara engelska texter, en del av dem har vi översatt tiII svens ka nu, men på något sätt känDs det rakare att skriva direkt pi svenska, säger Pekka. - Jag tycker för min del an jag har betydligt lättare att ut trycka mig på svenska, tilläggCl" Marcus. - På ett sätt känns det dess utom litet fegt att skriva pi engelska, jag menar, svenska ar ju ändå ens modersmål, säger Pekka. Skriver man på engels ka är det lätt hänt att det bara blir en massa rock-klyschor ra dade efter- varann. Vaddå i svenska? Jo, nog finns dom vii i svenskan också, men inte på samma sätt. Engelskan har va rit rockens språk från början. Skriver man på svenska vågar man inte använda sig av klysch or, det blir för enkelt. Varifn\n hämtar ni texteru! År det nAgon specieU Aländ* framtoning ni försöker ni. - Näe, menar Marcus. man blir så klart inspirerad av den miljö där man befinner sig, av någonting som händer, någon
Forts. sid. 10
källarband som inte får någon chans i da gens läge. . Ö De bara lirar och lirar och lirar, men har sällan möjligh~t. gtt n~ u~ till publiken. Orden är Patrik lsakssons, en av initiativtagarna till det ny startade "Rockbolaget " i Ma riehamn. Jag träffar Patrik i "slöjdsalsbyggnaden" eller Klubb Viktor som den också kallas. Ett trähus bredvid Un can, slora fönster och högt i tak. Namnet slöjdsalsbyggna den kommer sig av att huset i ti derna varit slöjdsal, men i dag är det mera · trumslag än ham marslag som ekar ut genom den öppna dörren mot gårdsplanen. Ett fönster täcks aven stor å lands flagga och genom den andra gassar eftermiddagssolen in medan vi slår oss ned bland förstärkare och mik-sladdar i det rum där Patriks band övar. Något namn har det bandet inte ännu, allt är litet öppet menar Patrik, men från norra ändan av huset hörs Gycklarnas Af ton, ell band som allmänt anses längst på väg av de unga å ländska banden i dag. - Jaha, rockbolaget, får vi hö ra nu vad som är på gång? - Tillsvidare har vi inte regis trerat oss som något bolag, men det är avsikten all vi småning-
om ska göra det. Då blir det väl fråga om att registrera oss som öppet bolag. Småningom kom mer vi att fungera som ett kom mersiellt bolag, men tills vidare driver vi det helt ideellt. För närvarande är en medlem från varje band med och utarbetar formerna. - Nej , dansbanden är inte med, inte ännu i varje fall . Vi anser att dansbanden ändå har sin publik och sina speltillfäl . len. Rockbanden däremot har ytterst få speltillfällensamtidigt som rockbanden är fler än d ansbanden på Åland i dag . Men Rockbolaget ska, såvitt jag förstår, inte enbart beröra Åtand? - Nej , meningen är nog all vi ska ut i hela Svensk finland så småningom. Vi kommer all börja med all samla in demota pes från band som är intressera de. Sedan går vi igenom det ma terialet och väljer ut ) - 4 band som vi satsar extra hårt på. Det gäller såklar! bara ifall bandet ock så är intresserat av att satsa på allvar. -
Det här blir väl frågan om
. Hur ska Rockbolaget fungera sedan, när ni fått igång det he la? - Som sagt så driver vi det hela ideellt nu till en början. Det viktigaste är att skapa kontak terna. Bolagets vinst kommer i andra hand. Vi räknar med att under de två första åren kom mer pengarna bara att gå ut. Sedan kommer vi alt ta en viss procent av gagerna för de band som vi har hand om . Dessutom tänker vi försöka
få avtal med ell skivbolag som
vi. sedan matar med demotapes
hela tiden. De får sedan i sin tur
vaska fram vad de anser kan
vara värt all satsa på. Sedan är
. det givetvis upp till banden om de är villiga all satsa själva ock så. Ja, hur det st år till med den
saken kan vi vällällast konsta
tera genom att prata med ell av
. banden, GycHarnas Afton, som har sill ö.vningsutrymme i andra ändan av Klub Viktor. John Ahläng
eller rättare sagt, . Marcus Qvarnström, bas, sång, Peter H rymmet i K/ub gerstrand gitarr, sång, Jonas Fage/ström, gitarr, sång och Qe . Lindqvist, trummor. På bilden saknas b/åsarna Ro/f Lindqvist Petter Eriksson.
9
Stor är den i och för sig inte. Inte till de yttre formaten i alla fall .. Det vill säga som traditionell bastu i tiderna har den säkert berett tillräckligt utrymme. Men som konsertiokai hör den mera hem ma bland de ytterst få musikklubbar som fungerar i vårt land.
o Pub Bastun, en intitution som inte ryms med i turistbroschyrerna, men det enda
..
stället i Finland där man
stenkast från Pommern.
Träffpunkt för Träffpunkt ungdom:
Bastun klarade "löss-kontrollen" Bastun, så heter den egentIi även om bara "Bastun" sä tillräckligt för den insatte. ad namnet sedan säger beror i grad vem man frågar. Under lopp har det stormat i mån o mgångar kring Bastun och menar jag inte västanvinden. , 'ar ÖP hälsade på en fredag - några veckor sedan höll Bas längt, även om några av emma rna hade samlats där an spela kort och annars' 'ba ". Samma dag hade loka granskats eftersom man vid tidigare kont.roH tyckt att en a utrymmena borde städas snyggas opp . Orsaken till första kontroU i sin tur var aenden om att löss och lop &kulle husera huset. En besö hade fålt utslag och gått till älsovårdaren . h nog, några loppor hittades 0_, man städade och efter o llem är allt klart för nästa rt, den 14 april.
Ro tet går - Sånthär händer med jämna mellan rum. berättar Susanne Wärnhjelm, nuvarande ordfö o
rande i Träffpunkt ungdom, den 'Huset ägs av staden, som också förening som står bakom och dri står för underhållet av utsidan ver verksamheten i Bastun. medan föreningen ska stå för un _ I och för sig tror jag alt derhåll, städning osv på insidan . de flesta som hör om dethär En specialitet med Bastun är med loppor och löss förstår att åldergränsen är femton år aU ta det från den humoristis . samtidigt som man har mellan öls rättigheter. Hur det riktigt ka sidan. Så som enskild hän gått tiU vet inte Susanne, förmoddelse är det väl inte så allvar ligen hänger det med sedan första Iigt, men eftersom vi med jämna mellanrum blir offer början. Ingen under aderton år för olika förtalskampanjer får köpa öl, men i olika omgån hänger ett visst "dåligt gar har olika rättskipare givetvis namn" med hela tiden. ifrågasatt hurudida den regeln Värst var det väl för några faktiskt efterföljs. år sedan då en politiker mitt i Ännu en sak som gör Bastuns atlt gick ut offentligt och på- existens litet oviss är att förenin stod att här röks hash. Vari gen just nu är inne i en genera från hon fick det vet vi inte. tionsväxling. - Då jag började gå hit för Något sådant har i a'lIa fall aldrig förekommit här. en, ja vad blir det, ganska många år sedan, kände man knappt nåEn dejorsak till att ryk en gon av de som var här då, men kommer i svang är säkerligen samtidigt kände man att kretsen också att det bildades ett ganska inte var större än att man små sammansvetsat gäng här , efter ningom skulle kunna lära känna som sället är sa litet. alla . Jag kommer ihåg hur många Bastun, som i tiden fakti skt av de äldre medlemmarna då bör fungerade som bastu, blev mu- jade säga att de inte längre kände sikklubben Pub Bastun i början sa många . Det skedde en genera på sjuttiotalet då föreningen tionsväxling då ocks,l.. Samma Träffpunkt Ungdom bildades. som är pågång nu . De flesta av
oss som varit med de senaste fem-sex åren, jobbat i styrelsen osv. studerar på annat håll nume ra. Samtidigt som många nya, i högstadieåldern, kommer hit. Man börjar förstå nu vad de äld re menade då, att de inte kände de nya. Vi får bara hoppas nu att de som kommer hit också är villi ga att jobba med stället, i styrel sen osv . Ungdomsnämnden stöller Även om staden står för huset har föreningen just nu ganska an strängd ekonomi efter hösten, då man körde med för dyra band. För en tid sedan fick man emel lertid ett besked som både gladde och överraskade. - Ungdomsnämnden kon taktade oss, helt på eget ini tiativ, utan aU vi hört oss för, och sade att dom var villiga att gå in och stöda verksam heten på så sätt aU de står för bandens gage, medan vi får behålla inkomsterna för inträ de och försäljning. Den vägen borde vi ha alla möjligheter att få ekonomin på fötter igen. Tidigare hade vi en an ställd som skölte försäljnin
gen av öl, kaffe, osv. men nu skall vi sköta den delen med frivilliga krafter också. Dessutom kändes det så klart extra bra aU ungdoms nämden gick in så här för aU stöda oss. Det visar ju i alla fall alt man sätter värde på den här verksamheten. Och specielltbrd kändes det efter dethär senaste råddet med loppor och löss, tillägger Su sanne med glimten i ögat. Jo, en hel del glimt i ögat behövs säkert när det kärvar till sig på olika sätt. Det finns de som på står all ifall inte Bastun - eller Träffpunkt Ungdom, vilket man nu vill - får ekonomin på fötter den här gången så är det slut för alltid. Andra, däribland Susan ne, menar all allt tyder på all det ska ordna sig nu. Som sagt, det har stormat tidigare . Men loka len där många unga åländska musiker inspirerats av storheter som exempelvis Jukka To)ohen, den har stått pa11 där i backen, halvvägs mellan Badhusbergen och Pommern. Månne inte man ser rill att fortsättning följer. ,J ohn Ahläng
..
10
Scouterna fi Blå Dagen 26.
FEGT... speciell sak. Men det betyder inte att vi sjunger speciellt om åländska förhållanden. - Vi har ett par ganska sur realistiska texter. men mycket handlar det om exempelvis mil jövård - och litet filosofi ock så, menar Pekka med hänvis ning till filosofen i gänget, Jo nas (Fogelström. gitarr. sång) som ser litet kluriskt ut men in te desto närmare kommenterar. . Samtidigt vill vi undvika att komma med alltför pekpinne aktiga saker. Sånt fungerar än då inte.
..Osterbottniska' .
Posten Mt-dlem i tidningarnas förbund . Österbounisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbollens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1984
Och musik.e n? - Nu kommer vi till detdär tja tet om sextiotalet igen. ler Mar cus . Nej. det är så här att Pekka och jag egentligen blev bekanta via Beatles då vi gick i småsko lan. Vi kom underfund med att båda hade alla skivor som gick att få tag i; och på den vägen är det. - Man kan inte direkt säga att den musik vi spelar i dag bygger så speciellt mycket på bluesgrunden. Det är väl mera pop helt enkelt. Vi håller på och bygger upp en ny repertoar nu. försöker skapa en egen stil. Sedan senaste sommar har Gycklarnas Afton inte spelat för publik en enda gång. ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgilla Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555. hemtel. 967-21099 Redaktion: Jakobsgatan I3 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD
- Vi vill inte nöta ut publi ken här i Mariehamn. I och för sig kunde vi säkert få spelning ar ute iföreningslokalerna. men vi har inte satsat ditåt. Vår musik är ändå mera konsertmu sik och inte så dansant alla gånger. - Men man får gärna dansa! Sa alltså Gycklarnas Afton. ett band som man förmodar att vi får höra mera av i fortsätt· ningen. Och medan Bergman får Oscar för sin senaste film drar Gycklarnas Afton igång en av sina nyaste låtar. Även om man har ett Rockbolag bakom sig gäller det som sagt att satsa . själva också~ J.A.
Oklart kring Storå-parken Blir det någon säsongöppning överhuvud taget i Storå Nöjes park i Sydösterbotten i vår? Ja, den frågan är ännu obesvarad då det återstår endast drygt en må nad till den planerade premiären. I samband med att grannarna började klaga på bullret från festplatsen. kom det fram i dagen att ägaren. Tampen~en Huvu puisto Oy, inte har förläggnings tillstånd för nöjesparken . Övervakningsavdelningen vid folkhälsoförbundet i Kristine stadsnejden har beslutat att verk-
Redaktör i Vasa: KASSA OCH BOKFÖRING Sven-Erik Glader Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 961-1 I3 522. hemtel. Tel. 967-13555 961-32698 AN NONSMOTTAGNING Redaktör i Sydösterbollen SÖU :s kansli, Handelses John Ahläng, tel. 961-113 522. planaden JO D, 65 100 VASA 10 emtel. 961-112001. Annonschef: Clas Holm PRENUMERATIONSPRIS Tel. 961-121564 1984 Onsd. tel. 967·11827 Helt år ...... ... .. .. ........ ... ... ..... 65. Hemtel. 961·222508 Halvt år .................. ... ......... 40,-. Annonserna bör inlämnas senast Skandinavien ............. .......... 70. måndag kl. 16. Lösnummer .......................... 2.50
"SCOUTING E VÄN" är temat för det som firas under 26.4. och som bär NEN PÄIV Ä - BLÅ Blå dagens symbol har stor väiski, en huvudbon har fart över sig. Den här t gen finns det gott om också för andra under d väiskin. SINlNEN p ÄlV Ä DAGEN är den dag då SCOUHIII_ arrangerar någon trevlig sarnhet för sig själva framför allt för andra. bjuder kamraterna från föräldrar, lärare, syskon, . munfäder , åldringar, k gäng, f.d. scouter, andra domsorganisationer , små stora, bekanta och obekant& Det finns sammanlagt 75 scouter som står som värdar BLÅ DAGEN. Varje scout vara med och förverkliga den dagen. Scouterna har sänt 60 000 inbjudningskort inför dagen - med texten "Tulc kaart kom med" . På af na'med samma text kommer att göra reklam så att den vill hittar fram till platsen fOr pol. Blå dagen är ett lekfullt jippo, under vilket scouterna lä~ta på den fängslande, hetsfulla förlåt som redan i 75 tid har lockat rekordmånga med i en äventyrs fylld ver het. "Vi har roligt" säger tema när de presenterar s en - sin livsstil. Varför sk inte också då någon gång rangera nånting trevligt för ra! SINlNEN PÄIVÄ DAGEN kommer att synas i lorna och i gatubilden i fo blåklädda scouter. Den traditionen, att använda dräkt under scoutveckan åtminstone för en dag vill återuppliva. Vargungarna, ~ åringarna bär sin mörkblå . tröja och den klarblå scou duken, medan de äldre scout bär sin mörkblå eller scoutblus. prydd med alla märken man har avlagt och tilldelad. Det är ju menin dagens värdar skall synas alla sina gäster.
samheten vid nöjesparken pas tills ägaren har skaffar hövliga tillstånd . Avde . har också krävt av parkens att lämna in en bullebe ningsplan före den 10 mars. Parkens ägare har p öppna den 21 april, om sn tillåter det, och i annat fall valborgsmässoaftonen. ÖV ningsavdelningen däremot mankommer till sitt nästa manträde först inne i maj En namninsamling, där vädjar om att verksarnheteD parken skall få fortsätta, haJ: över tusen namnunderskrift ANNONSPRIS
1 texten ........... ...... .............. • Efter tcxtcn .. ....... ...... .......... . Bestämd plats -.20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Färgtillägg -,35 spmm ÖsterbolIniska Posten ansvarar ' . för eventuell skada som tillfOg2$ nonser vilka meddelats. per telefaa ler som på grund av postförsen' te införts i begärt nummer.
.'
11
edsby bäst i pingis torsdag var det dags för final i SÖU:s bordtennisturnering. I som spelades i Nykarleby Idrotfs- och ungdomsgård möttes Smedsby uf. tiIII. .l:by uf:s rutinerade gossar var denna gång för svåra för --~ I1nga pojkar och hemförde därmed en klar seger med siffror • I Smedsby uf:s segrande laget spelade Stefan Fant, Ingmar ~."'åS. Bengt Lerviks och Frans Pått. . . . . .re5Illtat: . . . . .laDets ................ 0-2 c..~-"'-Lerviks ...... . .. . .. 1-2
- ---""c........... ...... 2-1
Fors-PAtt .... • ......... .• ... 0-2 Kallvik-Lerviks ~ ... , .... .. ... 0~2 Häger-K1emets . .......... . ... 0-2 Cederberg-Fanl. ............ . 0-2
Fors-Fant ................... .. Kallvlk-PAtt ••........•. • • . .. Häger-Lerviks ••........ • ••.. Cederberg-K1emets ..... .• ...•
0-2 0-2 1-2 0-2
• Sitwtlsby uf:s vinnarlag fr. v. Frans Påll, Ingmar K1emets, Bengt och Stefan Fant.
---------------------------------------------,
. .. Romantik d la Lagerlöf I
I I I I I I I I I I I ~~~. .~
Tusses bok spalt
I I I
Ibland händer det att jag tar en bok istället för tidningen till kaffet på morgonen. Ska bara läsa några sidor, brukar jag tänka. För det mesta blir det också bara några sidor. Men det finns böcker som gör att jag den morgonen överhuvud taget inte kommer upp ur sängen, för jag vill inte sluta läsa . Jag ligger kvar med min bok och struntar i omvärlden. . Selma Lagerlöfs triologi
man ska få någonting annat · gjort än läsa. Tänkte jag och lät mig hållas. Så döm om min förvåning när jag började prata om böckerna med en studieKompis, och hon frankt deklarerade att hon för sin del inte gillar dem alls! - Det är för mycket roman tik, sa hon. Det är i och för sig sant. Så om man inte har förmågan att koppla bort från sin sarnhällstillvänd het och sin realism, så har man kanske inte så mycket att hämta i dem . Men det är skillnad på romantik och romantik , försvara de jag . Det är ju inte frågan om banal månskensromantik i alla fall! De tre böckerna hör ihop,
I I I I I I I Löwensköfdska ringen, Char Löwensköfd och Anna I fotIe Svärd lyckades gripa mig på det I sättet. Jag har läst dem tidigare för flera år sedan , och jag I minns att de grep mig på samI ma sätt då. Och har man turen att ha alla tre hemma på en IL_______________ gång, är det inte lönt att tro att _ .
_ ___
Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedlin·g.
VASA musikbranschens specialaffär
_1IIII110_NIt
~ KÄKATU41STORALANGGATAN ~ 6S1 00 VAASA - VASA 10
'Zl' 110 ;59
PA & A.LÄt,.I.tAR för allt emellan rockkonserter och friluftsmÖten
sound check 967 • 73 (}37
HandelsespI. 10 D 65100
Vasa 10, tel. 961-113572
DU!
I I I I . Selma Lagerlöf I Lö'v\'cn sköldska I · rI n~"n 5 "" I ' ibcarbctniug:a\'!:ils·()loffrall;r:.;". I I I I I I I I • Löwensköldska ringen är den ena boken i Selma Lager/öfs I triologi med romantiska m?tiv. I I I I skulle ha kunnat vara verklig het. I Och det är inte bara roman I tik. Här finns spänning och mystik också, och pa:ssion: kär I lekspassion och religiös pas sion . Persongalleriet är stort. _______ _____ __ ______JI
men kan också läsas var för sig. Den första boken, Löwen sköldska ringen, handlar om en ring som kommit till släkten Löwensköld som gåva. Baron Löwensköld fick den som gåva av kung Karl den tolfte. Ringen ville han ha med sig i "graven. Någon stjäl den därifrån, och han är osalig tills han får den tiUbaka. Charlotte Löwensköld heter den andra boken, som händIar om- Charlotte Löwensköld och hennes trolovade Karl-Artur Ekenstedt. Här är det plats för förvecklingar, bland anna t på grund av den eländiga organist frun Thea Sundler. Den tredje boken, Anna Svärd, handlar också om dessa tre plus då en ung dalkulla vid namn Anna Svärd. Platsen är Värmland, Selma Lagerlöfs hemtrakt, och tiden är från l700-talet framåt. Handlingen är förlagd till en bruks- och godsmiljö. Selma Lagerlöf har använt sig av gam la sägner och berättelser från Värmland, när hon skrev den Löwensköldska ringen-o Men hon har gjort om dem, skalat bort och satt till, så att det ska passa henne .och hennes .moral uppfattning . Så egentligen är det bara saga, men sagor som -~
- -• •'11'
REPLOT FÄRJFÄST~, • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961-38 020
KOLLA ALtTID , FÖRST! .
ttJ
1~ Allt inom mu,lk
PA-uthyming
aUAKER STATE förlän ger motorns livslängd.
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311
SOUMDSIDE
VASAESPLANADEN 15 TeL: 118899.1. 120015 Öppe1: ••",. 11-17, 16 11-13
Ofta förstår man inte alls hur böCkernas personer beter sig som de gör, man får hålla i hu vudet ~tt deras verklighet var så annorlunda än vår. Och att Sel ma Lagerlöfs tankar om kärlek och beteende är helt annorlunda än vårt sätt att tänka. Att fru Ekenstedt mitt i islossningen åker i väg från Karlstad där hon bor, till Uppsala där hennes son Karl-Artur studerar, bara för att han ska få be henne om (örlåtelse för att han förolämpat henne några månader tidigare, det är väl svårt att förstå. Hon trodde att han inte skune klara sin latintent om han inte fick be henne om förlå telse. Den mest sunda person man möter i böckerna, är Charlotte Löwensköld. Hon har temperament, hon är självsvådlig och egensinnig, men hon är härlig! Att Karl-Artur inte fattar det har jag svårt att förlåta honom . För något år sedan visades i Sveriges TV en filmatisering av böckerna om Charlotte Löwen sköld. Det finns i och för sig ingenting att klaga på i tv-serien, men samma sak som att läsa böckerna var det inte. Selma Lagerlöfs sätt att berätta kommer inte alls fram i filmatise ringen.
f:;
~
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA
ARTISTER VASA PRodukTiON Tel. 961-119920
PRESENTER
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
Pre~'lt~iiU4"'1 In neh lena W,lson
Tel 962 41423
Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
-
.....
12
••
--
Overskott i bokslutet,
likviditeten problem
SVAREN
Förutom diskussionen kring Nöjesplatsen ocb fina len i frågesporten, var vårmötet i Brahegården i " Kristinestad en ganska slätstruken tillställning. Som vanligt på vårmöten gällde det att ta ställning till re dovisningarna från senaste verksamhetsår. Denna gång kunde såväl bokslut som verksamhetsberättelse klubbas av utan en enda kommentar från de 64 dele gaterna.
2) A: Eddan
Bokslutet för 1983 visade ett överskott på 2 520 mk, vilket måste ses mot bakgrunden av att resultatet året innan vis!1de ett minus på 66 000 mk. Men årets vinst säger inte hela sanningen. Varulagret, närmast represente rat av boken "Huset mitt i byn" , har uppvärderats i bokslutet. En annan faktor som medverkat till att förbättra det ekonomiska re sultatet var att flera av kansliets tjänster tidvist "var obesatta eller besatta på deltid. En positiv sak i resultaträk ningen var att SÖU-rocken nu för första gången gav ett plus (knappt 10 000 mk). Som nega tivt noterades att ÖP inte längre utgör någon inkomstkälla av vikt för förbundet. Någon riktig ljusning på de ekonomiska problemen bjöd så ledes inte 1983 års bokslut. Speci ellt med tanke på att likviditeten
är ett stort problem, kan man bli tvungen att gripa till drastiska åt gärder. Något som skulle betyda att SÖU-kansliet inte skulle kun na erbjuda den service man vant sig vid ,konstaterade förbunds ordförande Mårten Lövdahl. Tidigare SÖU-ordförande Stu re Erickson avtackades för den omfattande insatsen för rörelsen. Av förbundsordföranden och kanslichefen fick han motta för bundets bordsstandar samt bo ken "Huset mitt i byn". Eftersom mötesplatsen var Kristinestad och Brahegården var det ordförande i lokalföreningen, Svenska Föreningen Brahegår den, Rolf Mattfolk som kunde hälsa vårmötesdelegaterna väl komna. Kristinestads ungdoms nämnds hälsning framfördes av Johan Klåvus, som också funge rar som ordförande i VIll-ring en.
I)
A : Håkan Spik 8 : Hans Sund C: Timo Lehto
8: 1944 C: Keflavi k 3)
A: Sångspelet Vandra med 8 : Salomo C: Humle-rock 4) A: Jussl (Jussi-statyetter eller patsas) B: Pessi ja Wusia (ps oda sia)
C: Yrjö Kokko S) A: Annika MUms
B: BerteJ LindcU C: Alf Myllari 6)
A: Nyltarlcby B: Tammerfors
C: Åbo 7)
A: HOstvisa
8: Slumrande loner C: Kangö valsen (Han,ö 8) A: Håkan Nordman 8: Olav Jem C : Kurt Gullberg 9)
• Bengt Häggman: FSV bör göra annat än dela pengar.
FSU kan göra mera
än bara dela pengar
Finlands Svenska Ungdomsför bunds hälsning till vårmötet framfördes av Bengt Häggman, åbobo och viceordförande i FSU. Häggman betonade i sitt inlägg betydelsen av att FSU inte enbart blir en mötesplats för fördelnin gen av olika anslag. - Vi bör inse iden med en centralorganisation, iden bör va ra att föra den finlandssvenska ungdomsföreningsrörelsens ta lan. FSU bör synas i massmedia, representera oss mot staten och föra en aktiv intressebevakning, menade Häggman. Som ett exempel på områden, där det krävs bevakning nämnde Häggman fördelningen av de statliga understöden för amatör
-
-
teaterverksamheten. Då det gäl ler renoveringsbidrilgen noterade Häggman alt Svenskfinland fått en god utdelning tack vare att an talet ansökningar ökat. - När det gäller den ung domspolitiska linjedragningen hoppas jag att FSU tar en slutlig ställning i vissa frågor. Till exem pel då det gäller förslaget till lag om kommunala ungdomsnämn der - hur många av oss är det som egentligen känner till vad FSU sade i den frågan? Som exempel på ungdomsför eningsrörelsens deltagande i sam hällsdebatten nämnde Häggman FSU-uttaJandet om samarbete med byaråden och SÖU-uttalan det om företagsamheten.
o YVS höU årsmöte i samband med "storebror" SÖV. Ann-Sofie Rosendahl och Sune Glader ledde förhandlingarna.
PREPARANDKURS FÖR SÖKANDE TILL HANDELSHÖGS'KOLOR Den 7-9 juni anordnas preparandkurs för sökande till handelshögskolor på Fenno Hotell I Vasa. Föreläsare: EM Leif Enberg " EM Stefan Granqvist Föreläsningstid: torsdag 7 timmar fredag 7 timmar lördag 6 timmar Anmäl dig genast per tel. 961-61 720. Arr; Studentföreningen vid Svenska Handelshögskolan I Vasa r.f.
""
A;
Uodervisningsminislef
B: 80 Stenslröm C : Åbo Underrlttelser
Helen Arnesen är född i Mi polis, Minnesotå, i USA, hon kom till Sverige när hon 13 år. Hennes föräldrar ko ursprungligen från Norge och var när hennes pappa placerades Sverige av sitt företag, som H Arnesen hamnade där. Hon började dansa som h och studerade sedan tre år Balettakademien 1976--1979 lärde sig all slags dans. Så s Helen utexaminerats fick hon första jobb i Oscars-teaterns u märksammade uppsättning "A Chorus Line". Det blev 185 förestälIni med "A Chorus Line" på cars. Efter "A Chorus . blev det modevisningar och coshower och hösten 1980 gerades Helen & co av M TV för att vara med i Lena Gårdesnäs TV-show. Det var Kicks föddes. " Kicks var till en början fråga om dans men så ningom kom också sången med bilden. Som medlem av Kicks job Helen ihop med Lasse Berg och sommaren 1982 gjorde pen bl.a. en krogturne genom la Sverige. En inte helt obekant man namn Clabbe af Geijerstarn ögonen för Helen när Kicks trädde i Lena Maria Show fastnade genast för hennes strålning och i gemenskap skivbolagsdirektör beslöt Clabbe för att Helen skulle en skiva. I samband med Iansr:- ringen av den skivan " Stuff" visade Helen upp sig Discoforum i Umeå i novem~ årets stora branschträff, där ~ len fick många att spärra ögon och öron. Nu har också Österbotten lighet att stifta närmare bekant skap med Helen, närmare bei- tämt i Petalax på långfredag.