Österbottniska Posten (ÖP) nr. 17 1979 by Österbottniska Posten

,ö sterbottniska

posten .

Österhottnisk

un~dom81idnin~

Torsdagen den 26 april ]979

Skatila

• .. ' mastare l

80 p -

nutidskunskap

D SKATILA UF blev mäs

tare i SÖU:s frågetävling j

nutidskunskap. Laget segra

de i finalen på söndagen i

Nämpnäs med betryggande

marginal till tvåan Petalax

ufo Molpe uf blev trea. Ska

tilaboma gick till ledningen

på den tredje frågan och

hölJ sedan tätpoSitionen "Iop·

pet" ut.

D FRAGORNA i rrna.len be-

dömdilS i stort som rätt svå

ra. Det blev en ' bel del noll

svar, på sjätte frågan bela

fem styckoen. En protest från

Töjby uf ledde till att poän

gen ändrades något i efter

hand. men det inverkade inte

på tätlagens plaeering~

Trots att Skatila segrade rätt överlägset, var tävlingen ' pännande ända fram till slu· tet. Ännu efter den nionde frå gan lå.g Petalax bara en poäg efter. och Molpe var inte heUe~ så JAngt på efterkälken. Den sista frågan som kunde a-e hela sju poäng, hade kunnat tuva om rätt kraftigt i poäng· tabelren, men det visade sig att . alla var dåliga på ämnet. Den högsta poängen av sju möjliga blev 1,5! - Det kan noteras •

SE SIDAN}

l .I J

. ..

Det här är prispallen efter finalen I nutidskunskap. Nere till vänster trean Molpe uf, Johnny Forsman (28), Henry Backlund (20) och Clary Ba.ckgren (26). Nere till höger tvåan PetaJax uf, Britt-Marie EnIund (18), Berilt Björkholm (19) och Jan-Erik Strandberg (18) . Högst på pallen slår mÄstarna Skatila uf, Kaj-Erik Pätt (42), Ann-Britt Edberg (24) och Jan-OVo Ingo (21) .

Härkllleri ung "j ordhrukarbygd

D HöGT UPPE på berget finns ingen polis men en ordfö rande. Han heter Alf Hoxell ocb ordförande är ban i Härk meri ufo Sjön som ban blickar ut Över är Härkmerifjärden. I bakgrunden föreningens danspaviljonJ;!;. Tittar man åt det andra hållet från "Byssbergen", ser man en typisk jorohrukarby. Det är också en "nng" jordbru karby. - Generationsväxlingen går automa,t iskt här, säger Gö· ran Sjöstrand (28) Det är potatisland man brukar i Härkmeri. Potatis· odlingen är byns specialise· ring. Andra, som Göran till exempel. har slagit sig på djurhåll ning.

Härkmeri uf är en liten ungdomsförening, en "små arrangör". Problemen är d'p samma som i andra småför· eningar: gammaldansen går ihop, och ungdomsdans är det svårare med. Mer om Härkmeri på si dorna 8--11!

•

. •

~ ..

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den

öP Projektstudier ett sätt 26 april 1979

att ge elever motivation

* Det talas mycket om projektstudier

i skolvärl den. Ibland kanske ndgon undrar om det inte är mest teoretiska funderingar det handlar 'om. S jälv fallet är det inte del. Del visar bland annat den projektvecka som man genomförde på SÖFF för en månad sedan otJh som llUln hor r-edovi.sBt i en bok på 145 sidor.

(P~@)~~G'{11

~m~[?~~

ofj?)

* När man läser SÖFF-elevernas

redovisning, gör lnan bland annat de härbå:1a iakttagelserna: För ilet första behöver "projektstudier" inte vara nå· gonting särskilt invecklat. För det andra del visar elevernas kommentarer - kräver också den enklaste satsning mycket arbete, främst, i fråga om förberedelserna.

Det sistnämnda . är givetvis ett. probleTn.t om man tänker- sig projektstlldier i grllndskolsamnulll' !tang.

Vad man gjorde på Söff var, att man lät de olika Iln· jerna i skolan gå \lit och stUe dera aina re6pek-tive ämnen på fältet (Niirpes). Man läm· nade don schema.bundna un dervisningen för en veoka oeh tog fram "verkligheten aom

kursbok". Söf! är naturligtvis en an nan värld än grundskolanB värld. Grundskolan är en be tydliRt mer bunden skolfonn. Grundskolan är något aven "regelskola". Arbetsdagen är aÖllde~u' la.d I 45 minuters lektioner. ' Lärarna har sin undervis. D3ngsplan som de känner sig bundna av. Gränsdragningen mellan olika ämnen är skarp. Schemaläggingen är en hel vetenskap, där varje under visningsgrupp, varje lektion, varje lärare är en bit i ett IItOI'tt lii&\t!spU88eL Allt det där ska vi natur ligtvis komma ihåg och för stå.. Men frågan är om inte Söff-projektet jämte andra mindre försök ute i högsta· dieskolorna ändå visar, att

e ball

det tU! och med inom regel. 8kollUl tln~ möjligheter att "hitta på nAgonting".

"SaboteraU fegels)tolan 1.

Det är f och för sig inga märkvärdiga _er man syss lade med på Sötf. Man gick bara helt enkelt ut ur skol huset med sin undervisning. De blivande dn-ghe:m.sbiträde. na gjorde till exemvel en un d-ersökning om dagvården i Nli.rpes, vårdlinjens elever gick ut till Qlika vårdenheter i kommunen och så vidare. Det är saker 80m i mindre fo.rmat kan-ske måste vara möjliga att ge nomföra också Inom ämnes und'€!f'Visrungen i ett högsta dium. Sådana försök görs också iblan-lh håt. 06S ta ett exem, pel: I · Borgaregatans hög stadium Vasa har man skött en del av yrkesvägled ningen så att el-everna har gMt ut och intervjuat folk (i Petalax har man förresten gjort samma sak, fast med

bandspe]ar-e i stället för pen na och papper). Man lycka des Ull och med koppla sam man ("integrera") två äm nen, yrkesvägledning och 'mo

dersmål.

Det. är ett sätt att bearbe ta regelskolan inifrån. SIm man "sabotera" paragrafun. dm-visningen, ska man göra det genom att "underminera" den inifrån . För att nu säga det något tillspetsat. Det här sagt med vetskap om att allt som närmar sig projektstudier och "integre ring" ställer oerhörda krav på lärarna. Men det är också sagt. mot en annan.. bakgrund-: Det sägs ibland att grund skolan inte alls skulle behöva vara den regelskola som den (Yfta blir, att lärarna inte alls skulle behöva känna sig så bundna · av sin läroplan som man oftast anser sig vara,

april lW79

'Tredje kanalen barnslig ..•' • l El debatt ' FolktidniDge-n Ny 'llklJ har SllnlBr östel'be sagt Bli. här: " FtI,t- a.tt göra. dIIIt klaraI1 jag nämna, att ;bIg alltid' mol:- arbeta ' hurrarna.'.. tredje una,. len ooh. nordsat( an l. därf(bl jag aaa8I' sådant vara bAd! barn8l.1Q och onödigt f~ den. finländBlta. kulturen. " ~ och. onödigt . .. ~ Ätl\ del !i\!er hu.vtW. ~ ti möjligt - även med den bä8ta vilja i världen - att kunna för s:å ett sådant uttalande?

Föredrag nå modet • Förr i tiden reste folkb ildar na. omkring per cykel eller häst skjuts och höll föredrag i kall a ungdomsokaler. I dag- torsdag kan du gä till Finlandiahuset i Helsing-fors och avniuta ett fö redrag med tmhöral'(in lunch fö r 52:1 mark . Så mycket kostar det att se Nlls G. Asllng i verkligheten . Fortslittnlng föl,ier senare med två lika "värd-eful1a" versoner. Arrangörerna bjuder In "be sutsfatare på toponfvå inom in dustri, handel och samhällsliv" . Man undrar vad det är fråga om . - Är det ren galenskap, eller }lar nå gon fått korn pä en go affär?

Motivationen ökar

BundenheJterna och "regler na" är kanske i vissa stycken en tolkningsfråga? Det mA nu vara hur som helst med den saken. Faktum kvarstår att projektstudier är bra därför att de känns me ningsfulla för eleverna. - Det bästa var att vi fick planera jobbet själva och ta ansvar för att det blev ge nomfört, sa eleverna i Vasa. Så här sa en röst på Söff: - Det har varit intress ant att visa åt sig själv att nej du kan ju också påverka, skaffa.. kunskaper genom att gå ut och intervjua männi skor i olika arbetsförhållan den. Det är det som brukar kal las motivation.

Ledarskribent:

BERTEL NYGARD

- Ar det en tillfällighet att alla föredrngen handlar om EG och europamarknaden? - Har det gåt mode i vet girigheten? . - Är detta etablissema ngets svar på skateboardf1ugan?

Vi behöver olyrkor! • Vårt ·samhälle behöver olyc kor för att kunna fungera rik tigt. verkar det. Händelserna i Harrisburg tick beslutsfattarna att dra öronen åt sig och fundera på om det var riktigt det dä r som ma n re dan hade beslutat om . Oljekata strofen öppnade politikernas ögon, och plötsligt talade man allmänt om ökade anslag för or jebeklimpning. En olycka kan fä till och med en politiker att ta fram bond förnuftet och börja tänka ) SUD da banor.

Vad behöver vi för olycka man på allvar tar itu med arbetslösheten? In~an

1·""",_".."'' '".....'' """".....'""""_"...""""'' '""""""''"'",.....'''"",,,,,,,,_"''""-,,,-"',,'"""""'""'' '"."""'' "' '"..."'' """""""."....",, ,"', ....'' .,,,,-,,''""""'...,,"'' '.-

• Finlands regering har av StrålsäkerhetsInstitutet frågat om en liknande olycka som den I PenlUlylvania är möjlig I våra kärnkraftverk. Strålsä kerhetsinstitutet har lugnat regeringen med beskedet att det Inte är möjligt. Hur an nars? Det är Icke länge sedan institutet gav grönt ljus för Igångkörning. Inte ändrar man åsikt i Finland så snabbt och olyckan händ e ju på andra si dan jordklotet. Insändare I Hufvuctstadsbladet (Erik KrogelI. Esbo)

Rakt på sak D I Kamratpost.en, den anrika men nedläggningshotade barn tidningen, skriver en ung läsa re som säger sig hata kärn kraften så här: "Jag tänker klaga på rege ringen, nämligen om kärn kraften. Nästan alla vuxna vU! ha kärnkraft. Men då tänker dom inte på oss barn. Sen om tio år ungefär så kanske dom

är döda och har Inga bekym

mer mer men då har vi allt skit att ta hand om ocll det vill Inte jag. Så slopa kärn kraften, det sliger jag." ~ Är skogsskolan då så vik tig för Närpes och Krlstlne. stad a.tt man där på kommu nalt bevåg är beredd att ta strId med hela det svenskös terbottniska jord- och Skogs. bruksetabllssema.n get, Inklusi ve sfp, så skall man naturligt_ vIs gl1r4 det. Ledare IVasabladet (Sven·Olof MollIs )

• Det är skillnad på olyck-a ocn olycka... En olycka som hände.r en gång per tusen år får naturligtvis IItörre rubriker än olyckor som händer tUBen gånger per dag. Det är Inte så myoket frågan om nur allvar. lig en olycka är, utan om hur ova,nlig. När han därför I veckan haltade med I antlkärnkrafl

tåget. stod det På. hans skylt

IstIDIet :

Stoppa. bilismen!

Kåseri IVasabladet (Gustl)

, Det är märkligt med vatt ~ nE't. Så länge det får rinna OM rör på sig t.ex. som en '!ten skogsbäck är det friskt ocll användbart, men stannar det virvlande vattnet på sin uppt.äcktsfärd genom skogen . har vi snart en göl med ett va.tten som Ingen vill dricka . Och det är Inte bara vatten SOl reagerar så här. Samma lag g1tller allt mänsl{l!gt liv. air verksamhet - Inte min st föreningsverksamhet Ledare i Marthabladet (Birgitta. Wikström)

8IIIIIIIIIIIIIIIWIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII'-1I1I11I1I11I1I1I1I1UIIIIIIIIIIIII1:lIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIilllllllllllillllllll lWlUUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlIWIUllllllllUUlIUIIIUlIIIhlllllllJllIlJlIlIlIlJlIllllllllllllllllllllllllllllllllllllUllIUUlIIlIIUUllIIlIIlIlIlIlIlIlIIlIlIIlIIlIIlIIlIIlI1IIIIUlIIlIIllIIUlIlIlIUllIlIIlIIUlllllllllllllllllllUlllllllllUlIlIlIlIlIIlIUllIIlIIllIIlIlI

öSTERBOTTNISh.A ,"OS·I.:;1\

Torsda.gen den 23 april 1979

JI ar/ör undervärdera

I{affe (lihli!!atorisl{t på SöU:s möten?

vara medmiinniskor? o

Vid SöU;s vårmöte i Nämpnäs i samma situation? söndags serverades endast kaffe Den giftfria och naturrena IIn-! som förfriskning åt deltaga.rna. jen SÖU förfäktar i öP borde ju i Kaffe är väl i alla fall en dryck också följas i praktiken. som innehåller ett visst gift och Olav BJ.," 1 som kanske inte är lämpligt för aHa magar. Därför borde ju SÖU KOMMENTAR: som en fördomsfri och framsynt organisation för ungdom. föregå Vid SÖU: s vårmöte i Nämpnäs I med gott exempel och valfritt erbjöds i serveringen förutom i servera också andra förfrisknin kaffe även varm korv och läske-: gar I drycker. Ett anslag om detta jäm-I Min dotter blev nu "enligt hen-! te priser fanns anslaget ovanför ! Des bedömning" mer eller mindre serveringsluckan. Men. vi skall I tvungen att dricka kaffe för förs- lägga anmärkningen bakom örat. ' ta gången i sitt liv. Hon tyckte det smakade hemskt. För SöU Kanske det fanns andra också . Leif Rex

I I

TOnarln?!.arna O

och n·o rra Portom Sltuation.en för t~nåringar och l. norra POl·tom har aktua hserats, l denna tidning genom ett reportage och senare genom en insändare. Många inom området menar att den bild av läget och möjligheter till aktiviteter som utmålats är

I ~

El B

El O El D El O

o§

8 8 8 0 D

8 O

8 D D

B O

o oS

3 :J

g :J 3

Iför m~.rk . Nutidsläget s kulle vara II

Apartheid kallas den ras åtskillnadspolitik som förs i Sydafrikanska republiken och Rhodesia. Rasdiskrimi neringen gälIer främst de svarta men också asiater, bl.a. indier. Den egentliga skaparen av aparth~id hette Verwoerd. Han mördades 1966, men alla hans efter följare som premiärminist rar har ~öl.it samma linje och så är läget ännu i dag. I Sydafrikanska republi ken har den 'rita befolknin gi!n, som uppgår till c. 4 milj. helt hand om den po litiska och den ekonomiska makten. För de c. 17 milj. svarta har man reserverat ett område som är 13 pro cent av landets yta. På den na areal har ma.n grundat s.k. svarta samhäilen eller bantustaner. Genom urbani seringen skildes den svarta befolkningen från samhörig heten med stammen och hembygden. Följden var rotlöshet och otrygghet som tillsammans med bristen på medborger liga rättigheter och rasdis kriminering orsakade många problem. De färgade får ut-

stå både förnedringar och kränkningar av sina rättig heter som mänskliga indivi· der. De måste t.ex. ha ett pass och en s.k. referensbok fast de bor i sitt eget land! Kan de inte visa upp dessa vid kontrolJ. blir de straffa de med fängelse eIler lik nande . Ordningen upprätt hålls med hjälp av polis styrkor och våld. Ibland kan en svart göra samma arbete som en vit, men han får sämre lön än den vite mannen. Detta är bara ett exempel på orätt visorna i landet. Skatterna är höga och många gånger är det svårt att få lönen att räcka till mat för dagen. Som en följd därav kan nämnas att :Jarndödligheten är väldigt stor.' Många barn dör redan vid 5 års ålder av brist på näring.

QIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!IIIIIIIIIII

II =

Tonårs-

rulan

II =

' !:" " I'I, 11rl il'IIIWI:!'lllt!l! 'I:IIIII'I'III'IIIIII!iIIIlIIIII'1!lIIn

FN har många gånger för sökt lösa rasproblemen men utan framgång. Man har också försökt med olika sanktioner, men också de har varit förgäves.

D Här i vårt eget land har vi inga rasproblem men visst blir människor undervärde rade t.ex. zigenarna. Ut ländska barn blir ofta mob bade i skolorna, vi gör narr av och skrattar åt handi kappade. Detta är något som VI s.iälva 'kan göra nå got åt. TÄNK ETER!!

Barnen går i skilda sko lor. De vita har sina egna skolor och där får de lära sig bl.a. att de är bättre människor än de svarta. För de färgade barnen är det mycket dyrt att gå i skola och många får aldrig chan

som foller: "Tonåringarna vand-I rar längs vägen. Undantag - I , och enda aktivitet är att någon KE ungdom frän Svarvar övar ett teaterstycke. och detta i en annan kommundel." möjlighet till sysselsättning finns I möjligheterna begränsade och som olika åldersgrupper och in Nu är det lyckligtvis så att inom området. Naturligtvis är motsvarar inte alltid det behov tressen utgör. MedborgarinstItutets kurs i mu sik som pågått de senaste tre åren har tilldragit sig de ungas IOfJCIXIII:JOalmooocrJrlC1noocnrmnfTTUT1OmmmXII::r](lfl[n::rrrn:1t1IXlI:IDIInrrno§ intresse. Jag bedömer intresset så att tonåringarna 1 norra Pörtom med beaktande av sitt antal lig o ger 1 absoluta toppen. Vi som var Möjligen säljer vi någon • Man borde sköta allting med- och motspelare var in hävda sina mänskliga rättig. med om Initiativet aV denna kurs själv i pet här landet. ' te uppmuntrande. Jag tog heter. av ambassadörerna. TiIJ den Här skickar man ett gäng min puck Ur rinken och gick Har du tur får du kan transatlantiska hockeyvärl O är givetvis glada för allt intresse hockeylirare tilJ Moskva och hem. ske se matchen, men även den. n och övande. Intresse för musik har alltid litar på att de kan sin sak. Byxorna fick jag lappa då är det lätt hänt att du Och så går det precis S<lm med en järntråd, och när sår split i din familj. Vrå • Fast det ska medges, D funnits i pörtombygden. T .ex. vanligt. Några glimtar jag gick tog jag en avse. lur du tilJ lite lätt när puc idrottsmän blir lätt kända O RÖIlnholm-området har av gam malt haft sina bygdespelmän. Det av hopp i början, och så var väro omväg runt stan. ken trissar på mållinjen, så i utlandet. Jag frågade en finns ingenting som talar emot turneringen slut för den här är det genast någon som gång en pensionerad övers g å ngen. • Händelsen gav mig en in SeT ogillanue på dig . Slår te i Jugoslavien vad han D det att tonå.r1ngarna I norra Pör tom så småningom genom sin mu Själv si.ttar mani finS<lfblick i hur landBIaget m8..ste du ett slagskott o~h träffar visste om Finland. Han sIk berikar olika sektorer av kul fan och arbetar frenetiskt känna sig, då man åker hem grannen, så blir han väldigt nämnde Kekkonen och Las för en reducering. . . efter en förlorad USAförvånad. ~ Virim, och så fyllde han r turlivet. Ptngstforsa mllngen har under Personligen har jag ald match eller eli tvåsiffrig fa Välter du kaffekoppen i med att vi var bra på att ~ flera års tid regelbundet samlat rig fått chansen i något VM. däs mot Sovjet. meD. en a.l'ln bågstack Ii ng, så ringa in ryss'a r i kriget. Det är inte sagt att det ha· C de unga varje vecka. Pro'grammet har dels varit hobbyinriktat. dels de hjälpt, men nog tyCker religiöst.

man ibland att det skulIe gå . lyckligare, om man själv E Om Intresset för musikkursen I

fick stå där vid blå l i n j e n · c: medborgarinstitutets regi kan be och trycka in slagskotten. Ändå fortsätter de att för är det ingen hejd på hur Men när det gällde att tecknas som stort. är intresset för Min hockeykarriär blev lora. och det är det som oförstående omvärlden kan närma nationerna till var C dessa samlingar rekordstort. För egentligen rätt kortvarig. förvånar mig. blir. andra. litade Krstewskij ~ att möjliggöra dessa samling-ar är Jag höll på bandy in i TilJ deras · försvar ska sä Ändå arbetar du bara för han hette så konstigt. övers det dock nödvändigt att bilarna det längsta. Men alla andra gas, att hockeyvärlden är landets bästa. ten - inlle mera. på idrotts C rullar 70--100 km vid varje till gick ju över till gurrunitrisen tung värld att leva. i. • Idrottsmännen är landets män och krigare. Han satte fälle. Det blir rätt mänga kilo meter per termin och år. san, så man fick ge sig. ambassadörer. sägs det. sitt hopp till politikerna: Underteoknad som är inblandad Sedan blev det inte så myc• HockeyäJg'k aren får sälDet är möjligt, vi har ju One day Kekkonen C ket. Ian vara glad. - I det här hört talas om pingisdiplogo . .. and Tito go... and l pIngstförsamlingens arbete vm Sista matchen med tris landet. matin 1 Kina. Men ishoc- shake hands! C Ingalunda ge betyg åt egen Insats, men jag håller fullständigt med san var väl den gången i Det samma får man lov keyn? Inte kan det vara bra dem som menar att en rättvis bild Abo då jag spräckte benkläatt säga om hans anhöriga . för ambassaden i längden • Själv litar jag varken på av tonårsaktlviteter i norra Pör derna. Ishockeyn splittrar famil om man bara föt'lorar hela idrottsmän, krigare eller Olyckan sträckUl sig än jens tevegemenskap. Går det tiden. presidenter. r tom Inte är möjlig utan ett om da från högra skridskon till något familjeprogram me<! Rinken i Moskva blir nog Precis som ishockeyn är ~ nämnande av detta arbete. Avslutningsvis: Ungdomen be stället där benen börjar. Jag Lasse Holmqvist på en an inte någon försäljningsmäsambassadörsskapet något ' höver stöd. Det gäller dem som hade röda långkalsonger un nan kanal. så är det väldigt sa för finländsk industri i som man sköter bäst själv. der. och jubelropen från svårt för hn,-.kfCyexperten att år helle'r. BERTEL NYGARD studerar. Men också dem som

sIa fl r ula n

I Rhodesia, där det förs en likadan rasdiskrimine ring, har man val just nu . I valet får också de svarta delta. Detta kan tyckas ....a ra en framgång til1 det bätt re men alItför ofta är dessa framgångar endast sken bara. Apartheidpolitiken har för· dömts av' världsopinionen .

(~:

ung~omar

sen att ens lära sig alfabe tet.

B El

8 B 8

H oek,eyvar .. Id .. Id · en en tung var ''

E E

O 11 .II II...ILIULJUUUUUUuuuuuuuuuLJuUUUUl..JuUUUUUU;""'UUUUUULJl.JL..JUUUUUL -IL.JUUUUUuuuuuuuuuwuuw~uuUWUUUL.JUUULJC

•

SE SlLJAfJ Ll

ÖSTF.RBOTTSI!i\K\

Torsdagen den

('OST E N

, _ • • • • • • KVEVLAX UF TACKAR ER FÖR ID EN GÅ'N GNA SÄSONGEN

N då d l t aJ Igen. u et ar sasong;avs u . 001 ning k an nl va mte mIssa en sista top penkväll. Elo va? - Aldri i vääden! T ""I

, r

•

• •

•

·.L örd. 28. 4. 20-01

•

: '< U r-

KVÄLLENS LIRARE ÄR

•

STORBANDEN REFLEXBANDET

CLEOPATRA

• •

•

• •

::edf: : Grillcenter, Oravals kl. 19.30 via Kaitsor, Vörä kl. 19.45.

.1•••••_,

• Ekmans från Bock ·1 9.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och

ÅKK

197~

• Haldins från Vasa busstatioD 20.15 och 20.30. -

•

april

Majors frän Näset 19.30 via Munsmo, Solf centralbutik 19.50 . via Toby stenbro och Veikars.

•

• •

2'.,

Aldersgräns 15 år

• •

I•

beva~~:dfÖryarlng

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••., VI SYNS! _ JE, JE

SISTA DANSEN!

=* i NYKARLIEBY LöRD. 28. 4. kl. 20.,..,..,.()1

BLACK DISCG

• Dags för säsongens sista dans .• Två orketrar som garanterar hålJ· • o l-gang

TEAMET

<e>

SOUND

Vi tackar- vår trogna danspublik lör den gång na säsongen. V i träffas igen på höstkanten med. nya tago - TREVLIG SOMMAR! NUFS BUSSAR: Haldins bussar frän Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via KroDoby, Edsevö. Frän Esse kl. 19.00 via Lappfors---Purmo---Forsby- Be!lllläs---Kovjoki. Frän Ora vais kl. 19.00 via Jeppo. .

Vår och Valborg! ! Avslutning i Korsnäs! ! Vilken kombinatio,", ! !. Vasaneidens "hetaste" bahia!! lördag 28. 4. kl. 20-02! Vaooo! /

+ EXOM

VILKA BAND SEN DÅ! VILKEN FESTYRA! l UTEELDAR Il

yBARBARELA

TACK PUBLIK FÖR DENNA SÄSONG I I HÖST SES VI IGEN EFTER SOMMARIDET. (VI LÅNAR BJÖR NENS). MED 13 ÅRS ERFARENHET VET VI VAD DEN ÖSTERBonNISKA UNGDOMEN VILL HÖRA OCH GöRA. SÅ UNNA DIG EN VALBORG I KORSNÄSI BÄSTA ORDNINGEN GER MESTA OCH BÄS TA PUBLIKEN I I Bussar: Sundom 18.50, Vasa 19.15, Solf service 19.35. Strandlinjen fr6n Vasa busstation 19.15 via Handelsesplanaden, 19.15 fr6n L6ng6minne via Ö· och Y·malox, 19.00 fr6n Nörvljokl. Pörtom. Raineböck, Pelolox. Ingves 19.00 fr6n Pörtmosso via Ö·mark, ÖSlra linjen, GranIid Növer6s 19.10 fr6n Koskö via Nörpes . Weslers fr6n Lappfjörd 19.15 via Krislineslad, Tjöck.

TREVLIG

SOMMAR

öSTERBOTTNISKi\

Torsdagen den 2'3 april 1979

PO~TEN

Måndag 30. 4. kl. 20.00-01.00 Det som vi alla har vöntat p6

Vappen-öppningen tillsammans med Umeå-bandet och nya

Vasa~ bandet

Alexander

Snad

Om tv6 veckor gls'ar o.. eH av SverIges mes' efterfr6gade dansband lust nu (eHo , . Svenlktoppen för eH par veckor sedan). GIssa vllketl BUSSAR: Vldleskog: Sm6bönders ".45. Terii"; 19.00 vIa Kalam, lappfa,. . E..e. Kron. lund: S6ka 19.00, Gkby 19.15 vIa Kronoby. HaIdIn I Rose: Oravals 19.00 VI. Jeppo. Mo. ? Is 19.00 vIa Munsala. Nykarleby. Fr6n Eugma 19.00 vIa Jakobs'ad 19.40. Iev.rlngar gratIs enda.t I uniform

Ald. gr. 15 6r

Säsongens sista dans i L

V Ö RA *

KOjVI OCH TA EN RIKTIG SVÄNGOM

* Vi tackar vår trogna

Måndagen 30. 4. kl. 20.00--01.00

publik och ' önskar en trevlig somnWr.Vises i höst!

FÅR VI LOV Arr BJUDA PÅ:

ZOTCHOCH PAUSORKESTERN

BUSSAR,

O'1':s frän Vasa buBSt. kl. 19.00 _via Kvevlax. 0'1':8 frän Kaurajärvl kl. 19.00 via Keskis, - Kimo. Orava.ts, Tuekor.

MASH

KOM OCH FIRA VAPPEN I

IMÅNO. 30. 4. kl. 20.00

Haglund fr. Kaskö kl. 19.30 via Pielax o Nösby.

POPULÄRA

TEAMET

OBS I Ny rutt I

Ingves fr. Norrnöskl.

19.15 via Rangsby, Kors näs, Petalax och pörtom.

SPELAR

KOM OCH TRIVS I V ÅR V ÅRDEKORERADE SAL

~nnonsera

• I

öSTERBOTTNISKA POSTEN

8 ------- __

'l"ol'S(lsgen den 26 april 1979

~~. ~·----------------------v~--------------------------------------------------------

__ ________ _____ ~

Tisdagen 1. 5. kl. 18-01 med på vår SÄSONGAVSLUTNING

KOLLA IN VILKEN TOPPENKVALL ETT A V SVERIGES POPULÄRASTE DANSBAND En av österbottens POPULÄRASTE DANSORKESTRAR

ALEXANDER ~ EXOM

Alltså musik som passar alla.

Fullständig dansdemokratI • ALDERSGRANS 15 AR VÄLKOMNA!! OBS: Inträde 20,~. men mellan kL 18.00---20.00 endast 1'7, BUSSAR: fr. nedre torget kl. 18.10. 19.10, :l0 .10. 21.10 o. 22 .10

'1)"

•

*N.VALLGRUND UF:..~

KOM MED OSS PÅ EN TREVliG DANS I

UPPFöR

MALAX BYGDEGÅ

"BRöLLOPET PIl SOLö" LÖRD. 28. 4. kl. 19.30

Efter föreställningen DANS

FRED. 27. 4. kl. 20.00

ÅLDERSGRÄNS 17 ÅR DEKORERAD, KROGLIKNANDE SAL LÄSKANDE MJiJD m. m.

* *

Omtyckta •

TAGES N. valigrund Ahl. tel. 39578.

C L EO P A T R A

.1'_ _ _ _ _- - - - -

- stE

snelar

- - - - - -

°11' .. TT HaOII d rg en vec I\:a tIo

ÅMINNE FOLKPARKS

.,......~.. k I. 20-01 I bubblan:

vänta-de

Tulipunaruusut & Raimo Piipponen

PANGÖPPNING

"Finlands Travolfa" Heikki Hietamies völjer par fill lördagsdansen I TV. Damernas timme i bubblan kl. 23.

Idl,cot:

Hord Rock Sallinen

I händer det:

LöRDAG 5. 5.

.Oppning sommaren lördag 28. 4.

aven ny, kul, späckad

FOLKPARKSSOMMAR

Biljetter 15.

MED DE BÄSTA BANDEN:

VALBORGSMÄSSOAFTON 30. 4. kl. 20-02

Maj

I bubblan: Etta p& varmanslisfan

Juni

I di.cot:

BIlIetter 20.-

Busso~ b6do dagarno : WESTERS BUSSAR: Koskö 19.30. Nörpes 19.45. Tjöck 20.05 . Krislineslod 20. 15 . Fr6n ÖSlermork 19.30 via Perölö--Mörtmork-Bölom. PUNK EROS BUSS : Kurikko buSslolion 19.30 Yio Kouhojoki och pönlöne.

.----------------------------------------~

Augusti BARA FÖR ATT NÄMNA NÅGRA!

I PURMOGARDEN LöRDAGEN DEN 28 APRIL KL. 19.30 I KALLBY SAMLINGSHUS SöNDAGEN DEN 29 APRIL KL. 19.30. EFTER FöRESTÄLLNINGARNA DANS TILL TONERNA A V BRÄCKE ORKESTRARNA: COLUMBUS OCH ESSEX. Biljetter i förköp från Esse kommunbyrå tel. 967-62052 (kl. 8-15.45). GRATIS BUSSAR! (Revygruppens egna bussar) LöRD. 28. 4. (Buss 1) fr. B äckby kl. 18.30. Ytteresse 18.40, Esse 18.45, Lappfors 18.55 (Buss 2) fr. Avist kl. 18.30, VIlobacka 18.45, Liliby 19.00. (Bu ssarna stannar också vid behov på andra ställen efter färdrutten) . SöND. 29. 4. (Buss 1) fr . Jakobstad (busst.) kl. 18.30, Sandsund 18.40, Sundby 18.50, Bennäs 19.00 . ( Buss 2) fr. Kronoby (Snå res) kl. 18.30. Lepplax 18.40. BU Rsarna stannar också vid behov på. andra ställen efter färdruttenJ,

-_.-----------------------------

öSTERBOTTENSINNESTÄLLE

--4

KRYSSVINNARE

, :; ~ffi}4 ... ~

"Cabare fullständiga rättigheter"

- Bygger · ut dansgolvet i sommar - Följer med " Di.scovågen" . - HaT ännu fler saker i "bakfickan" • ORDN.MANNAINFORMATION i kväll 26. 4. kl. 19.00 I ~ Bygdegården - Kaffeservering. ~

VÄLKOMMEN PÅ REVY! BRÄCKE UNGDOMAR (fr. Sverige) UPPFöR:

VIKINGARNA ALEXANDER

Juli

Eino Valtanen med orkester Defiers & Pastori Pohialainen Damernas timme i bubblan kl. 23

TONIX Max Fenders

~Q.~DV ",Pl>I>\G

r.~

(

.....

~ )

"'/VI !k 'Nol'"

~~I

"Jfr

YA,

W(I / (;

;., Å "!lIC

~~~. l' ".,,, I DM ·

M,A~,( ,

;

;;;~ ,44(1 ~.

L ;'II'J

ARl« N

..e ~'IN

,.., !I ' ''' 01(1 1::J 8 rff :":H<; 15 O~ "

Ifil 1CtJ~ ~J. OOl DIS " ' $'1

~EE *.* ~

-( -

~ E5 ~ ~[l' ""'" ~~ KIfPPA~6' ~ l.. II Ia ~ ...., ~ ,.p ,Ni MI , ,. f,ft K o T .,. ~.tl 11'111.' ,s ,,," (; I lY S ... A~ '8 ,""" 5 ~ w R T A ~ o If: A T S ~ ,.... 'Il A N :!K 11 D~'~ II r ö ~ ;!~ ". 8 ,,,. ~~ ~ v ~ (/ r F ,O Je ~~ " ., r ' ;}J;, K O 6 6 O R l' ""'r':'~S ;t' Il E P o R, r !, A 'R ~ IK O ~ 16'1D 'I .8 -, ~ Il 1 R /~' S At k! I /l il ~ A K E ~ /) R A -,., I A N 'A /) 6 S S ;116 .... ro'':'" S'" """ .!f! lV N ~ , .,. I( R ~ A iR lY A ~a /) A N S ~ Il E Al A /I ~c.:: Il lN

no. l

rA' A' ....

I I,"!.

Mlldf

( lir ' Il",",

I r /OO

...Il... ~1!\ TAI..n

11'"

iw lE"

v' ·

... .......

~ 1I!1 ,."

." tj.

1«

fJt, ;iJ( F~" I

"'i!

D Första pris i vårt senaste priskryss går till Magnus Finne i Jakobstad. Han får 30 mk. Andra pris 20 mk får Guy Karlsson i Kronoby och tredje pris 10 m.k Rut Harju i Jakobstaci. Vi gratulerar vinnarna!

Torsdagen doll' 20 april 1979

~'J l!.

k iS O T '1' N I

:s K

P OS 1

i', ;'Ii

----~-----------------,---------_.

Vårmotet avl{lar'ades snahht

Sydlig kritik mot Storsand

Frågorna

l) Kärnkraften är åter ett 6) Vi fick för några år se hett stoff i debatten efter olyc dan en ny kommunallag tdå kan i Harrisburg i USA. Tre upphävdes 1948 års kommUn/ll frågor på det temat: Jag). a) Från och med när träd ',* a) Vad heter det oerhört gif den nya kommunallagen i tiga ämne som bildar avfal kraft? (datum och år) let i ett vanligt kärnkraft b) l lagen finns fastatälk det verk? minsta och högsta antJ\let b) Vilka två bolag driver atom ful!mäkti~eledaroöter som kraften i respektive Lovisa kommunerna kan ha. Vilket och Olkiluoto? är det högsta och mil"!lta c) Man talar just nu rätt myc antalet ledamöter? ket om en film som hand el Sneciellt små kommu ner I{rtn lar om en tänkt kärnkrafts ges specialtilIstJI nd att fta olycka och som heter "Ki ett mindr~ anh\ fuJJmä'( na-syndromet" (The China tigeledamö-fer Vilke-t är det ab~'J,tA mil"l l fYl'Ry.-f....,L,,·t ? Syndrome). Filmen har sitt namn från en viss typ av olyckstillhud som kritiker 7) I maj kommer fu!lmä'tti na tror kan hända i ett geförsamlingarna vid två s;uk kärnkraftverk. Vad menas ve.rdskommunalförbund innm med Kina-syndromet? (Ge Vasa läns kustområde SJtt fat ett svenskt begrepp. eller ta beslut om fusion från nä'<'ta förklara kort) årsskifte . Det nya fHstrikt~ kommer att få namnet VRM 2) Fotbollssäsongen startar sjukvårdsdistrikt. Hälsovården nästa veckoslut. De österbott· inom det nya distriktet kom niska lagen i de högre serierna mer att vara lokaliserad till är GBK och LBK i första divi fyra större sjukhuskomn1ex. sion och Närpcs Kraft och Va VILKA FYRA? sa IFK i andra division. Vem tränar I 8) Som vi alla vet har vi nyligen haft riksdagsval o~h a) GBK ordet regeringsförhandli ngar b) VIFK förekommer rätt flitigt i daq-3 c) Lappfjärds BK pressen just nU. Men egert'i gen är begreppet "regerings 3) Folkdansarna från hela förhandlingar" felaktigt . Norden samlas i juli till en ge mensam nordisk folkdansstäm a) Vilken är den rätta !}~ ma.

nämningen på statsmin;.' l a) Vad heterfkallas stämman?

tern och ministrarna ti'l b) I vilken stad kommer stäm

sam.ma.n.s ? man att hållas? b) Presidenten har att gÖi'a c) I vilken stad hölls stänunan med ministrarna inte bar a 1976? när de skall utses utan ock så i det löpande arbet" t. 4) Oscar-priset är ett myc Presidel'lJten kan t.o.m . hi,-d ket eftertraktat pris inom film ra beslut. Vilken benäm världen. ning är den rätta när man a) Vad heter den film som fick talar om presidenten och årets Oscar-pris? ministrarna ? b) och c) Vem fick priBet för c) Medlemmarna i vår reg e den manliga respektive ring bör ha riksdagens för kvinnliga skådespelarpresta troende för att kunna job tionen? ba vidare. Vad kallas detta förtroendeförhålland.e mel lan regering och riksdag? 5) Rederi Vasa-Umeå över gick genom aktieköp senaste vecka till en ny huvudägare. 9) Det historiska skeend'2t i ,

Närpesboma "funderar ihop" inför: paneldebatten om ÖP. Från vänster Ann-Christine Prins~n, Pjelax uf. JIUl-Erik Uljens, Närpes uf, Marita Jeppe, Pjelax nl oe h Railler Nelson, Pjelax ufo

Nämpnäs blev som väntat en mer eller mindre formell historia. Det SöU:s VARMöTE debatten, och mötesförhandlingarna va-r avklarade på något över en hettad1l aldrig till timme. Förbundsordförande Leif Rex tog i sitt tal upp kommunernas och ungdomsringarnas an svar i fråga om SöU:s självfinansiering av sin verksamhet.

I en extra mötesfråga framfördes viss kritik från sydösterbottniskt håll i fråga om e.n gagemanget på. Storsand.

mens "praktiska händighet" i en maning til! kommunerna att våra dagar. ta sitt ansvar för förbundets - Händigheten går förlorad, ekonomi. Statsstödet .till SöU sa Böling. På min tid fick vi uppgår . i dag till ungefär 30 tillverka våra leksaker själva procent. De resterande 70 pro när vi var barn. Vi sågade trä centen skall SöU själv skaffa trissor åt oss och gjorde kärr fram. - Det är hämmande för den hjul av dem. Vi tränade auto • SKATILA övriga verksamheten, sa Leif matiskt upp vårt handlag. Det är sämre i dag, menade Rex. Att skaffa fram pengarna att frågan handlade om SöU:s Böling, och såg en fara i att • SE SIDAN 12 ns lichefer genom tiderna ... handarbetet får träda tillbaka Den fråga som väckte dis i skolan. . n och som fick Töjby att • Domarkollegiet meddelar - Mycket av den gamla kul testera, var den femte frå turen är väl på väg tillbaka att Töjby uf:s anmärkning TÖjby menade att rederi ändå. Personligen ser jag det i fråga om namnet på fär a) Vilket företag förvärvade Vasa-Umeås nya storfärja så att · uf-rörelsen har ett an jan Diana är befoga(i. Ba aktiemajoriJteten? e kallas "Diana' 'så som .. d t "Il ten har inte ännu omdöpts b) V d h t d t f" tt f il . . a e er en. nya. s or ary a nar e gaer frågan var utformad. En kon svar " a a gdo k d och heter följaktligen fort ed et k' att lar un men s apa me Ja som r en opt oc h tron senare visade att färjan sma . h"oo De'" farande Diana. Poängställ .. ., a er. n memngsful som. ko~er att sattas m ~ . e ännu hade fått något nytt la fritiden" inn~bär också att ningen i frågetävlingens fl trafik over Bottenhavet 1 m:mn.. man lär sig bruka sina händer. sommar? na] har justerats i enlig·het Töjbyprotesten ledde till att ' de med detta. . .. I 51'tt h'·}' c ) V ad h eter redenets a smngstal rikta tre ovtöjb &get avancerade från de förbundets ordförande L",;f Rex rig~ fa"rJ'or? femteplats till fjärde. För =:,:::==~:,,:::~==~::,,~,=:...=~~~~~~~~~~~~~_~~u~~::..:'~______ äudringen inverkade inte på medaljtrions" poängtal. I det segrande skatilala.get deltog Kaj-Erik Pått (42), Alln-Britt Edberg (24) och Jan 10 Fråga 1 2 3 45 8 9 Slut 6 7 o.e Inga (21). poäng L Skatila uf (ö. 20) ............. . 2 1 2 2 23 1 3 3 5 1 3 2 2 1 1 19 2. Petalax uf (u. 20) , ........... .. 3 1 5 1 3 O 18 l 2 1 1 3. Molpe uf (ö. 20) ............... . 2 4 1 1 2 3 AT GO'M', ÄR GRILLAT, 16,5 3 1 3 4. Töjby uf (ö. 20) ............... . 1,5 2 O 4 O 1 1 Ä" FRAN 1,5 16 1 2 5. Oravais uf (u. 20) ............ .. 1,5 2 O 2 5 O 1 2 O 15,5 3 6. Pensala ut (u. 20) ... . . ........ . 2,5 O 1 1 1 5 O Krister Wikstrand hälsade välkommen och presenterade Nämpnäs ufo I en hälsning från kommunen kom Håkan Böling in på frågan om ungdo

Slutställning och poängen fråga 'för fråga i finalen

i nutidskunskap :

Oravais-Grillen Tel. 961 -53 299

och ur Hoppet (ö. 20) ... . ..... . 2 8. Lappfors ur (u. 20) ........... . 1 9. Jeppo uf (ö. 20) .............. .. 1

1 O O

1 2 O

2 2 1

5 4 4

O O O

1 1 1

O 3 O

3 1 1

0,5 O 1

15,5 14 9

österbotten sI?ldras i ett s~t O r1 bokverk av vllke,t t:ä av . yr~ planerade delar ut ommlt. den nyligen utkomna andra deI .. ..' t .. k'lt art·l·k I etT ar ue sarg, I en e om det politiska skeendet i l d d l bl' 't f" åJ an s e en som IV!' orem för Vad diskl.tSSion. a) 'heter bokverket?

b) Vem svarar för utgivnin.gen av bokverket? c) Vem nar skrivit d~n omdis kuterade artikeln "Svenska Österbotten och rikspoliti ken" ?' 10) Den första oktober 1962 fiel{ SÖU sin första heltidsan ställda ombudsman. Sedan dess har förbundet inklusive den nuvarande kanslichefen haft 7 olika verksamhetsledare-om· budsmän-kanslichefer. Vad heter dessa sju perso ner? Svaren på sid . 15!

öSTERROTTNISK~

Gammaldanserna viktigaste

inl{omstl,iillan i Härl{llleri uf

POSTEN

diskodans,er

skulle inte skada'

~Mer,a o

FRAGAR MAN TONARINGARNA i Härkmeri hor de ser på ungdomsföreningen, så har de kanske inte så måo ga synpunkter att komma med. Ingen har tänkt så mycket på saken. Till slut kryper det ändå fram, att lite mera dis kodans inte skulle skada ... Det är flickorna som håller på dansandet. Pojkarna talar lite löst om en biograf med skräckfilmer. Några av dem tyeker det är bra att det finns ett rum, där man kan lyfts tyngder. Uf-lokalen står öppen ·för tonåringarna varje tisdagkväll. Det tycker man naturligtvis är en bra sak. Tisdagarna ägnas mest åt coronaspel, tyngdlyft ning, bordtennis och lik_nancie. En gång i månaden är det filmföreviSning i lokalen. Det är ungdomsnämnden som står för filmkvällarna. Det är hu vudsakligen barnfilmer som visas. - Tecknade filmer är inget för oss, säger tonåringarna. Vi ha cowboyfilmer och vill skräckfilmer. Pojkarna har ett eget rum I uf-lokalen, där man lyfter tyngder. Bengt Sjöstrand (16) demon strerar sin fönnåga för kompisarna. - Och porrfilmer, tillägger någon men tystas ned av de IlÄRKMERI UF är en typisk småförening, en "småarrangör" som man brukar säga andra. I danssammanhang. Den viktigaste iiIkomstkällan ärgammaldansema. Ungdomsdans blir

Biograffilm ser man ibland i det bara någon enstaka gång.

stan. Travoltafilmerna och - Men vi bar förstås annan verksamhet också., säger föreliingens sekreterare Asa Teir. "Hajen" verkar vara mest pop. På tisdagarna är det öppet i lokalen med olika spel, diskodans ibland ocb film en gång i

Man har fått ordna egna dis månaden. kokvällar någon gång i loka len, och de. skulle gärna få Föreningen deltar. i åttonde rera sommartid, säger förenin med sextitalet, säger Alf Hox ringens fotbolls- och volleyboll~ gens ordförande Alf Hoxell. ell. På den tiden var det dans återkomma. - Fast pojkarna borde dan turneringar. Och så ska det bli Det finns ett för stort utbud i paviljongen mest varje lör av dansmöjligheter i Sydöster dag, och tittar man i prato sa mycket mera, säger flickor midsommarvaka i år. kollboken så ser man att det na. Rock och sånt ... De borde Det finns både ungdomslo botten. Krogarna i Kristinestad och står "välbesökt" på de flesta ordnas danskurser. kal och sommarpaviljong i ställen. I dag är det bara gam Disko skulle vara bra för Härkmeri. I paviljongen blir Lappfjärd är en konkurrent. maldanserna som lönar sig. dem sam är under 15 år. An En annan är "KupIa" på finska det också mest gammaldans, Lokalen SOlJl1 är renoverad nars tycker de flesta att 15 precis som i lokalen vint sidan om språkgränsen i Van och i toppskick, används också årsgränsen på danserna är bra. rauna. Senaste sommar ordna hankylä. - Vi vill inte ha en massa Det är naturligtvis en de. en uDgdomsdans. tHl mycket annrut än förening tolvåringar med som bara .'- Det går inte att konkur enorm skillnad om man jämför ens egen verksamhet. Man har olika kurser där, pensionärer . skvallrar ... ordnar sina möten i lokalen och så vidare. lekar och annat &tår man för . TeaJter har Härluneri uf inie själv. sysslat mer efter sextitalet. - Något som har visat sig Däremot har man julfest med vara pop bland tonåringarna programinslag. Det kan också , är diskokvällarna, säger Asa nämnas rutt lågsta<l.ieeleverna· Teir. Diskotillställndngar inom tillsammans med några elever byn är kanske riktigt att satsa från högstadiet ska ställa till på. Det går inie att slå på med en ba.rTI.fest i början av stort och konkurrera med stör maj . Programmet med sketcher, re arrangörer runt om.

-----------------------

Härkmeriungdomarna åker långt när man dansar. "KupIa" i Vanhankylä är populärt på somrarna, På vintrarna åker man til! Lappfjärd, Närpes och ända till Korsnäs.

ÖPbesöker

HXRKMERI • Härkmeri i Sydösterbotten är en typisk jordbrukarby med

potatisodlingen som specialitet.

Hä.rkmerl är också en rätt väl

bibehållen landsbygdsmlljÖ.

Man ser många gamla bond

gårdar, och bebyggelsen upp

tJ-äder i grupper, Inte som "en_

störingar" ute på fältet. Härk- .

merl är i dag "stadsdel" I

Krlstlnesta.d.

• Det rmns ungef"år 500 invå

nare i byn. De flesta är Jord

brukare, det finns ett par

. växthusodlare, och MeTa räv

fanner är på. kommande. Jord

brukarna odlar antingen pot~

tls eller har kor.

• Lågstadioskolan har 88 ele

ver, och elevantalet komm<:lr

att M .'la sig konstant Hlll!l84.

D~t är en trelärarskolq. nV'n

man balanserar he'a tiden nå

poänsen tlU en tvåliirarsk<>la.

Det finns . också en ItnHk sko

la med ba.ra nå~ få. elever.

• Bvns un!'"domsförenln~ är en

t;v>ilsk småförenlne-. So.n n~ <'å

många andra "!mlå'ltäJlpn" är

d<:lt bara e-ammaldlmsen som

b"\r sJ~. Un~domAJ'I\" daFlHl'lr

flå R""l'S !Ot,\lIP," i Sv(löstp.... ot

tpYl. Man h"r b!l.-l~ vI"tp~'''lw,l

Of'h solmnarJ)!willol1~ I Härk

merl.

• TonArI"!'"2rns håller till I

lokalpn '!a"le tlQdq.e' o"b ver-

l (

,"'.;:

_~ r.~ : / ,..~ ..... _

""J,.,.

Föreningens selueteraro Asa Teir jobbal' som lågstadielära.re l byn. Här tillsammaDa med. några e.l(wema. /'

Tf)Magen

d~n

fl ~ T F R R O T T N 'S K"

april 1979

----~----------~--------------------------------~ ,. ~~.-

ro O ~ 1 F N

;

GOOOOOOOOOOODDOOOOOOOOOODDDDDOOOODDOODDODDDDDDDDDDDOODDOGDDDOODDDDODOODDDOOODDOOOOODOODOOC::JDOOODonnnnnOOOODCII '

-"'1{

~ De sitter mitt i ett 'energilager' ~ och behöver inte gå arbetslösa

8D D

POJKARNA på bilden in vid sitter mitt i en energi hög. Högen är sly från stadens skogar i Härkmeri. Slyet ska bli flis småningom, och d-et ska i siro tur alstra energi på Metsä-Botnia. SLYRöJNINGEN är ett sys selsättningsarbete för arbets lösa ungdomar. Härkmeripoj karna på bilden tycker det är ett förnuftigt sätt att hålla ordning på skogen. För dem själva är det ett leva knapert på arbetslöshetspen gar.

----:.. Ikt här måste ju vara bättre än att gå och stämpla, säger pojkarnas arbetsledare, Alf Aittamäki (23) från Ut termossa. Det blir någonting gjort, och så får man ju ändå 13:50 i timmen för jobbet. Pojkarna som röjer är dels några finskspråkiga från sta den, dels Aittamäkis "mannar" från Härkmen. De fyra härk meripoJkarna är Berndt Ro senlund (18), Ingolf ÖS'tergård (21), Rune Grannas (20) och Bengt Roseniund (19). Röjarna instämmer med Alf Aittamäki: - Dett går inte att sitta hemma och slöa bort. om man är arbetslös. Det här job bet är bra för att man får va ra utomhus i friska luften. Sysselsättningsarbetet kom igång i medlet av hösten och ska pågå till den 15 maj.Sta ten ger bidrag för halvti<isjobb åt arebtslösa, men det h'är är ändå heldagsjobb. Staden skju ter till resten av pengarna, Det är pengar som man får igen, då man säljer flisma...."-San åt Metsä-Botnia. 'tan skogsröjningen hade pojkarna gått arbetslösa i vin ter. - Eller flyttat bort, Före det här jobbet hann In golf vara arbetslös i ungefär ett år, Tidigare hade han jobh

•

I\litt I energihögen, fr.v. Berndt RosenIund, 18, Alf Aitta.mäki, 23 och arhetsledare. Bengt RosenIund, 19, Ingolf östergård. 21 RUllo Gra!lnas, 20.

Veckans

aH vara rätt nöjda. Fast lite mer disko knnde man lu tänka sig.,. kar

• Tidigare har det också. fnn nits en finskspråkig ungdoms förening i byn, Finn-Seura. L0 kalen står fortfarande kvar.

•

vasskllppningsapparat

bAlla sjön roi skick" med.

på Åland.. De and.ra har arbe-j sedan? Det har också talats om Lin- uär av till Sverige?

tat på pl antskolan i Da gsmark Dett är bara Rune som har dells snickeri i Dagsmark, men Inte i första ha:nd, ved;:ar

under somrarna. N åg r a faSlta s ina planer klara. Han tänker I pojkarna vet inte riktigt. Värn- I det.

jobb har de inte ha ft. I etablera sig som rävfarmare. plikten blir också aktuell fÖr!

Syssel.sättningsarbetet är slut I De övriga ser plantskolan som I ett par, Nä, vet ja e je biBt den 15 maj. Vad händ.er en möjlighet fram till hösten. Är det någon risk att det Härkmerf! säger" Bengt.

Text o. foto:

Bertel Nygård

D et finns en viktig sak till att, nämna från Härkmeri, och det är Härkmerif,järden. Det il' trots namnet. en Insjö, det Al' ett fiskrik sjö, och det är en jö (det har funnits pia __ aH fjii.rden slruJle bli dcIsomn\de). En fors kar papp WHier8Öker som bäst ~n i sjön, fiskelaget plante rv ot fiskyngel, och al la vtll att sjön ska bevaras. Men har btand annat skaffat

FilmkviiJlarna. är trots allt rätt populä.ra bland de yngsta, Den här tlsdagkvällen satt ett fyrtital a.tt ungdomar på bän'l carna så länge det var tecknade filmer. När naturfiJmen kom, blev det bMa någ ra rA entusiast.er kvar •••

pausfå"i#~l

Tjädern trivs i välut b!iflad undervegetation i gammal "ätt , gles barrskog. Under vi, ter· I halvåret livnär IDg tjäden, av I barr men under vår och ."'"lID I mar äter den knoppar, ",kott I och blad. Tjädern är en . mark fågel, men söker sig upp j trä den då snÖn kommer. Boet placeras u.n der en tal! eller I gran eller bakom en sten elleI'--.. stubbe i gles skog. Ungarna matas till en början med in sekter. Tjädern är i allmänhet en mycket skygg fågel och "vår att upptäcka. Skogsvand raren får ofta nöja sig med att höra braket, när fågeln skrämd flyger upp. Under spel tiden är tjädern dock så upp tagen av sina förehavanden att l han inte lägger märke till en utomstående iakttagare. Tjä derspelet .är praktfullt och ljud ligt. Mer om tjädern berättar Riggert Munsterhjelm i pro grammet Veckans pausfågel., som sänds om söndag i rnC.:"-') kl. 21.00. (Sänds även om mi'..n. dag kl. 8.25,)

öSTERBOTTNISKA POSTEN

'I'orsdagen den

april 1979

Bondebygd med unga jordbrukare Göran satsar på kor mitt i 'potatisril{et~ D HÄRKMERI är oondebygd. För ovanlighetens skull lir .

det också en rätt ung bonde bygd, om man ser tm jordbru

ka.r nas ålder.

GENERATIONSVÄXLINGEN går automatiskt här, sä

ger Göran Sjöstrand, 28 år, som är en av dem som "tagit

över".

DE FLESTA yngre slår sig på. potatisodling. Göran bar

satsat på djur. hlln har 30 kor i ladugården.

- Jag är den yngste i byn som har djur, säger Göran. Varför jag satsar på d~t? Det har väl aM göra med intresset. vi har haft kor i all världen här hemma. Och så är det kanske bara potatis och djur att välja mellan så som markerna är I HärkmerL

•

till målare. Men det har han lagt av med. - Det blev för ohälsosamt, säger frun, Rita. En målare får dra i sig en massa hälso I farliga ämnen, och det är inte bra i längden. Inte skulle man byta nu mera, säger Göran själv. JoD .. .. I bar man för dagspeng har man D~ handlar mycket om mask Iner l en modern ladugård. Men när det blir matdags för kossorGorans egna marker ar på nog mera fritid, men ~t väna, kommer "bandmetoden" till beders. Göran Sjöstrand, 23, och några av hans 30 kor. 15 hektar odlat och 66 hektar ger inte upp nackdelarna. skog. Det är inte lika tungt nu förl var förr i världen, menar både r m~ eller mindre "automatise- tyder också a;tt man ska satsa Göran är egentligen utbildad tiden att sköta djuren, som det Göran och Rita. Det mesta är rat". Mjölken leds exempelvis en massa pengar. direkt till en tank, utgödslin Ska man följa med sin . gen sköts maskinerIt och så tid, så får man nog lägga alla .~.~. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ~............. vidare. pengarna i maskiner, säger Gö ran. Men det är bra ordnat Fast det kunde ju vara med statslån, annars skulle d~t bättre ordnat med avbytare till inte gå. t. ~. .. . , II , . : semestern. Men det är å andra • sidan svårt att ha avbytare ut FaSlt lika gärna betonar Gö ifrån i stora ladugårdar. Man ran och Rita också det positi~ får lita till någon bekant. va: - Det är ett säkert jobb Att ta över ett h€:IIUDan be att vara jordJbrukare. Mjölk tyder så a;tt säga att man bin- kommer det ju alltid att be der sig för livet. Men det be- hövas.

I -

I I

· L eppl ax 4'1 r nge S" l H dA

i' -

:, I

-teknik i bild-VETERANBiLAR aÖRjADE BL'f"~AMr. DET 50M SKULLE FOR ÄNDRA V~RA L~VNAOS VANOR.

DE T

E:)(jPAGE:N "'R~N

SE'Kf:L

SK; FTET HAD&: OIllEKl.iI.&:N EN viss vÄRo;eHET.

...

*.(

Lepplax spelar man också annat än ishockey. F'ör ungefär ett ba.lv:fö Ar sedan började tre pojkar spela tlllsammans och bUdade orkestern Bard Angels. De tre är från vänster pli bilden: Sten Vi klöv bas, Christian Lunabba tnunmor och Peter Nylund sologitarr. En fjärde man bar de också fått med sig, nämllgen Sven WanDäs på orgel, han var sjuk när den här bilden togs. Pojkarna spelar mest bårdrock. Cirka 40 bitar bar de på repertoaren.

l..........

~ELT PROaL&M~RjA

.........................................................

8ItU~AO~ aiLTUR&:RNA iNTE VARA.

använda sig av språket, vårt främsta kommunikationsme del? Utarmas vår förmåga att . tänka? Som exempel ser vi här Håller vi på att glömma Albin Lindström, representant bort hur man hand<>kas med för den s.k. nyanalfabetise ord? Stjäl massmedia tv ringsgeneratlonen. Vi följer ho och seriemagasinen - mänskor nom med början på 1960-talet nas självständiga förmåga att genom skolan, yrkesskolan och

Glömmer vi konsten att läsa?

C Buu ',

i arbetslivet fram till år 2000, . när Albin befinner sig på äter alfabetis·eringskurs. I programmet deltar exper ter och redaktör är ~ta Backström.

Radion i dag kl. 18.15. (Sänds även om fredag kl. 10.05.)

EtiLARNA

eL"V ALLT BÄTTRE OCH, PA GOTT OCH ONT, ALLT ~LER

öSTERBOTTNISKA 1"0 fl<;N Torsdagen den april 1979 -_--:::...-_----=:.....-_--------_._---------_._--_. . _-_...--_._- ~

rA·;;h~; ;;;;;;:;;;y;;ik;;~

.....·. ·V

1..--------

f.i:~':'~,":;=::"O;::~: ~ :f~;~p.:'E:::~:'';

I som

B() K EN

• .

gjorde allt för hand

•

Kullerstensgatan är skriven

vissa saker och kan inte för.

aven självbiografi. inte minst dar eller inte. för att handlingen utspelar sig någon gäng på 20- eller 30 • Föräldrarna beskrivs också talet. Den är skriven I "du· till en del. De har egentligen form", dvs huvudpersonen . alldeles olika instäUnin.g till Knut·Efralm (hemskt namn det religiösa Mamman oroar eller hur? l kallas "du" av för. sig för hur de ska fä ekono fattaren Knut-Efraim är sex· mm att gå ihop. medan pap sju år gammal. Hans pappa är pan väntar att Gud ska hjä predikant I frikyrkoförsamlin· pa dem. Vilket Han ockRä gör. gen Betania. Knut-Efraims Knut-Efraim ställs Inför kon värld sträcker sig inte stort flikter då föräldrarna Intt> kan

längre än hemifrån till stora och liHa salen I församlings huset, de ligger i samma hus. Allt som finns utanför är nytt, farligt och oftast syndigt på något sätt, Det är det som det mesta av boken går ut på, Knut-Efralms upptäckande av världen utanför den trygga hemmiljön och mötena i Be· tel.

Arthur har låtit fiolen ligga pl\ sistone, en lindrig hjärnblödning för ett par år sedan tog bort känslan i fingranIa. Här gör han ändå ett försök med en av sina egna komr>ositioner. Han blir näs· tan förvånad själv över att takterna sitter kvar ...

Knut·Efraims Inställning till Gud tas också upp. Som de flesta barn har han för sig att Gud straffar honom obarm härtigt för minsta Hlla förse· else. Författaren beskriver bra hur lite barn förstår av and liga ting. de snappar bara upp

enas, då mamman lll;k e t tiger och slamrar i köket och pl1 p pan stänger in sig i ~itt ar betsrum för att be. Ett så vanligt prob!t>nt ~ ()m mörkrädsla tas ock!'il upp. samt barnvakter som "vi !{ e r, ja alldeles vanliga trivi R I" pro blem Jag kan mle säga a t l Kul lerstensgatan är intressant på något vis, men om man fun derar lite på den kanskp man får ut någonting av den Be skrivningarna av Knut-Efr"irns tankar och känslor är för all del fina och djupgående och verklighetstrogna, men de är något tråkigt framställda.

DET ÄR INTE VAR DAG man råkar en limonadfabrikör. Det sker mest i drömmen kanske. men i Härkmeri blev det verklighet. Jagstoo öga mot öga med Arthur Sten lund, 87.

Det tråkiga med Arthurs Iimonadfa.brik är ,att det är mer än fyrti år sedan den lades ned. • J ag gjorde limonad "fÖl hand" , säger Arthur. Hade eget företag och körde runt med min egen T-ford och sålde pro dnkterna. Det var bra åtgång på varorna. Limonadtillverk ningen hjälpte mig att klara skulden på hemmanet. • Hur gör man limonad "för hand"? Jag kokade saft, säget Arthur, och så köpte jag ~n· Ser från Åbo och Helsingfors. ibland till och med från Sve· rige och Danmark. Sen var det bara att sätta till kolsyra, och det hade jag i stora tuber, som man fick sända att laddas med . jämna mellanrum. - Det gick bäst "förhand", Ja>.;" köpte nog en stor maskin också, men den skrotade jag ner! Det var på tjugotalet som Arthur startade limonadfabri· kationen, Det höll i sig i tie år. Sedan blev det sämre tider. Jag slutade då accisen kom. säg-er Arthur och menar att det är en god förklaring. , Arthur la av med limonaden och blev jordbrukare på hel tid .

Fiolbyggandet var "na 1ma pärarbet". - He gälld ju 1Ji få na ljud å! säger Arthur förklarande. Det var ingen tillfällighet att det blev fioler. Ingen har nå gonsin lärt honom att bygga

dem, men han har spelaJt: sedan ungdomen. Arthur var något av huvudspelman både på bröl lop och danser. i of-lokalen, - Man var ju nöjd me dåli musik på han tidin, menar Ar thur blygsamt.

TONARINGARNA

Det är säkert riktiga ord som Rafael Kecklund yttrar. - Pingst församlingen och annat berördes inte i reportag~t, men det beror på att det 1 första hand va.r situa tionen på uf-håll som togs upp Ull diskussion. B.ertel Nyprd

Korsnäs valde

funktionärer

• Efter pensioneringen fick han för sig att han skulle bör ja bygga fioler. Det blev åtta D Melodikrysset sänds igen i radion på lördag kl. 14,00 och stycken tiJJ slut. De flesta är på måndag kl. 19.30. Det här rutfältet behöver ni för att lösa bortskänkta. krysset.

HELKAMA

FINSKT

FULLBLOD

KOMMENTAR:

· I

CYKLA MED

strävar efter att som egna företa· gare eller arbetstagare bygga upp en framtid, ekonomiskt och kultu rellt. Rafael Kecldund

KORSNÄS UF hön styrelse möte torsdagen den 12 april. På mötet valde man olika (ör troendeuppgifter åt styrelsens ., medlemmar. Ordförande är Mi kael Lagerström. Till viceordf. ! valdes Johnny Grönlund, sekre- i terare blev Lotte Nordlin, eko- , nom blev Stig Törnroos och l' eko-nomassistent Anne-Maj Hed man. Andra poster som besattes var bl.a, dansarrangör, dekora t~rer. överordningsman. kafe-l forest. o-sv.

KAUNOTAR

ocll mö"", andra modelle"

KULKURI

ÖSTEt.nOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 2'ö april 1979

Ilmotströms.---------.

-VAD GAPAR NI F öf' '? DET HÄR

Töjbylaget anmärkte på be~ömrungen av den femte frä~an, och resuJtatetblev .att laget tog ett steg framåt nU f,iärdeplat-'!en. 1'"1"l\.n vänswr Bengt Sill'n, Karin SlJlin ~h Mona-Lisa IDfvens.

Mest positiva ord ;:~~~:~:~~:f~~~L:u:n: i de,batt,en om ÖP •

VARMöTET

borde träda till. Rex menadE' också att man inom ringarna barde diskutera om man på den nivån kan axla en del av an svaret. Själva mÖ'te::JörhandJingarna, som lediles av Bjarne Nybond från Närpes, blev helt formel la. Någon egentlig diskussion kom aldrig igång så länge man höll sig till föredragningslis tan.

PANELDEBATTEN "m öP vid SöU:s varmöte blev lind rigt uttryckt ganska snäll. De flesta var - tyvärr kanske aHtför positivt inställda till tidningen S()IIJ den är. Den kritik s()m förekom var inte den verkligt djupgående. Det handlade mera ()om h n r m y c k e t som skriv än vad som skrivs.

!kn vanl iga öP-kritiken handlar mest om att det skrivs för lite om den och .d en ung domsföreningen,om den och den dden av landskapet. Frå Jag kän.ner ~gen mig från gan om huruvida ÖP i första miltt lärarjobb. sa Nybond. Det hand ska ' var en förbundstid gäller att mjölka fram åsik ning eller en allmän ungdoms tidning diskuterades inte lika terna. Bjarne Nybond kunde klub ofta. ba av ärendena på löp~nde Vid paneldebatten togs den band. Verk!:;amhetsberättelsen här aSpekten upp från ÖP-re godkändes som den lades fram . presentanterna.s sida, .och de Om bokslutet kan säga.s artt de battdeltagarna var rätt eniga besparingsåtgärder som SÖU om att det allmänna materia vidtagit har gett resultat. Bok let · gärna kunde utökas i tid S!utet visar t.o.m. ett litet över ningen. En tidning som är in skott. . tressant också utaMör de för erungsaktivas skara, blir själv • Debattunga fallet attraktivare som "mark om Storsand · Till I t fick - då· , . su man an 19ang en lIten .debattunge ()Ill1 ett ex~ tra arende, Storsandsfrågan. L-G. Sperring, Malax, framför-

" ."

nadsföringsorgan" för uf-rörel sen. Den ·enda frågasoill1 det blev liIte mffl' diskussion ()Ill1 - även om det inte hettade till ordent ligt - var L-G.Sperrings ut talande. om att öP borde vara mera spegel än pekpinne. ring tyckte att det skulle va.ra så . närmast i fråga om ÖP:5 förhållande till ungdomsför eningarna. De "allmänna pek- , pinnarna' 'ansåg han nog vara berättigade.

sper-!

VÄRMER JU BRA 'IET JÅ !

••

SOUsöker. ny kanslichef SöU SöKER ny verksamhetsledare-kanslichef. Den nuva.. rande ' chefen Christel Holmström, som för tillfället är sjuk skriven, anhåller ()111 avsked. Eftersom det just nu är my,," ket på gång inom förbundet, försöker man så snabbt som möjligt få en ny .chef.

FSNU-avdelning bildades i Nkby UNGDOMAR i Nykarleby har bildat en lokalavdelning av Finlandssvenska nykter hetsungdom (FSJ'lU). Den nya klubben samlar ' ungdo mar från alla delar kornnlt1 nen och skall också samarbe ta nära med de . lokala nyk terhetsföreningarna och' Eos barnklubbarna.

berättar att det finns stort in tresse för FSNU-verksamhet i Nykarleby. I kommunen verkar just nu hela fem Eos-klubbar för barn och ledarna för dessa barnklubbar kommer också att bli aktiva inom ungdomsklub_ ben. FSNU försöker ju ta sär skilt · ansvar också för barn klubbsverksamheten. De fem Eos-klubbar som r.u verkar finns i Kantlax, Munsala, Vexa_ la, Pensala och .leppo. En sjät.. te klubb är dessutom under bil dande i Kovjoki.

Alla var eniga om att det bör ftnna.s en grundläggande enighet i grundlinjen mellan FSNV-klubben samlar alltså öP:s ledaråsikter och SÖV:S Margaretha Norrgård som är ungdomar från hela kommunen kleologi. Däremot viUe ingen ordförande i den interimsstyoch i höst skall man komma frånta öP rätten ställa frå gor om uf-rörelsens agerande relse som tillsattes på tisdagen igång med regelbundna klubb" . träffar. I styrelsen sitter för.. i olika sammanhang. I alLmän utom Margaretha Norrgård l na frågor ansag man också att <re kntik mot att SÖU enga I t'd . · l mngen som S pernng u t tryckte saken - gärna kunde Lena Nyholm, Marlene Sund, vara "en Liten geting". Henrik österlund och Nils-Erik gerar sig på Storsarui, FörBlomqvist. eningarna i SydÖS>terbotten anDebattörerna såg ocksa med ser sig illlte ha någon nytta av FSNV är Finlands sy.snska Storsand, .och Sperring efter tillfredsställelse fram mot den nya tekniken som är på kom nykterhetsförbunds ungdoms lyste en principdiskussion. - Aret kommer att bli svårt mande, och de möjlighete.r som avdelning. Man har dels direkt~ e.konomiskt sett, och det ger då yppar sig att "piffa upp" anslutna medlemmar och dels orsak till att diskutera Stor tidningen. lokala ungdomsklubbar. - Ung.. sand, menade Sparring. Resursproblemen gtOO natur domsträffar läger och resor Leif Rex redogjorde för si ligtvis också i förgrunden. I. å i ver~samheten.

tuationen i Storsandsfrågan. diskussionen om allmänt eller m _ _g_r_ _ _ _ _ _ _ _ _ __

SöV tänker anställa en försäl föreningscentrerat material jare i kiOSken i sommar. F.ö r- ängterades att öP görs med

eningarnas engagemang blir små resurser, och en SJtörre I bara att sköta städningen. Eko- satsning på allmänt material I nomiskt lir målet att få d~ att förutsätter en aktiv "fältverk gå jämt ut. samhet" i fråga om färenings . materialet. Leilf Lundström ooräJttade om

VÄLKOMMEN OCH - Vi borde få fram en skri

VÄLJ RINGARI den arbetsgrupp som är till satt särskilt för Storsand-pro vande person i varje förenång, I

GULD blemen. Mötet ansåg det rim som kunde rapportera, sa en

paneldeltagarna, Harry , i l:igt att gruppen får arbeta vi- av NEDRE TORGET dare och se vad man kan göra Appel, BERTEL NYGARD . åt so:rnmartms verksamhet.

att

PI TOPPEN I JEANSVIRLDEN I

po-I

..~~~

M4l~

JEANSSTILLE Nr 1

mARin

Torsdagen (len 'Xi a IIriJ ] 979

" "II"~

'\.

(

I den här rapporten skall jag presentera beväringen s troglwsle följeslagare genom armetitl~;" nämligen:

Sopborsten SopborSlensföregångare. [{vas ten, är allmänt känd. Alt K vas· ten begagnades i forna tider som fortskaffningsmedel av häxor och trollpackor torde också vara bekant. Men all des· sa häxkvastar återuppstått i f 01' m av armens sopborstar känner endast beväringar till. ' DET VILAR EN FÖRBANNEL SE ÖVER ARMENS SOPBORS· TAR! Påståendet låter n~ot ansträngt i nådens år 1979 men jag skall närmare förklara min sensationena slutledning. l gg fall av 100 när man sopar lossnar borsten helt oförklarligt från skaftet. Även de bästa borstskaft

brister itu utan synhar an· under pågåen.

lednin~ mill de städnin~.

Nyanskaffade borstar för vandlas tiII nötta, utslitna städredskap endast efter någon timme i tjänstebruk.

Följaktligen kan inte finska ar men uppvisa en enda sopborste i städdugligt skick! Detta är fa talt ty största delen av arme· tiden går åt till städning! Skaparna till tecknade militära serier Iwr också insett städnin gens betydelse och låter sop borsten dyka opp med jämna mellanrum i handlingen. . I ett kompani skall trapporna, korridoren, kanslirummet, lek. tionssalen och beväringarnas

stugor sopas rena från damm.

När städningen är klar kom·

mer förmän, dvs. nnderSt"r~.·,

anter, och granskar om del ;

bra städat.

För den oinvigde skall jag Wr ~

klara de vanligaste städgran.. l

ningstermerna.

Hela korridoren är ju full av pansarvagnar! (översäu . ning: Det finns fortfaran de

tvi, tre dammtussar

...

korridoren) •

Stugan är ju full av lim- merstockar! (översällninf,!:

Del ligger två tändslickm

på stugp;olvet)

Ny granskning om fem

nuter! (översättning: städa

på nytt! Jag kommer och

härjar igen om tre minu

ter)

n\l I~ ",,", E l)

Jt ' ..

öSTERBOTTNISKA POSTEN

TEKNISKT de system som fungerar en expansions-kompres. Hgt sionsprincipen. De här fun gerar båda vid inspelningen och återgivningen. Vid in spelningen förstärks svaga ljudsignaler och vW återgiv ningen dämpas de i motsva rande grad . Återgivnings kurvan förblir därför i prin cip rak. Bruset förstärks emellertid inte lika mycket vid inspelningen och dämpas dessutom kraftigare vid återgivningen. Följden är en 15-30 dB dämpning över hela frekvensområdet . med det ursprunglig a Dolby A systemet. som används i professionella apparater. För hemstereo används ett modifierat Dolby B system som endast fungerar vid frekvenser över 5.000 Hz

dämpas eft:.erson1 det hög' frekventa bruset är mera störande än det lågfrekven ta. (tig. 1)

ol---~---

-.10~-----~o~--------

fi.~

Fil ter

en brusar - åtminstone om spelaren är av äldre modell. Speciellt då man skall lYR9 na på stillsam musik eller då man vill spela me<! högre volym brukar bruset bli stö rande .

I fackskrlfter kallas för hålJ.andet. mellB.J\ ljudstyrkan hos den starkaste och sva gaste ljudsignalen fÖy dyna mik. Eftersom dynamIken nedtill begränsas av bruset kunde man också säga att dynamik är förhållandet mellan Jjuds tyr'kan hoS mu sik och hos brus. Dynami ken mäts i enheten decibel (dB) och är hos kassett bandspelare av storleksord ningen 60--70 dB .

DYNAMISKA BRUSFIL TER. - Till den här grup pen hör Philips brusreduce ringssystem, som går under benämningen DNL (Dyna mic Noise Limiter) . Det fun gerar endast vid återgivnin gen och kan därför förbätt ra dynamiken också på gam

D BRUSFILTER. -

på bil

Liga bandspelare kan det ffn

nas anordningar som skär bort eller avsevärt dämpar

Fl/1: 2

DNL

alla ljud över en viss frek vens. På det sättet verkar det som om bruset skulle

l'rädgårdsradion

april 1979

- -

._ --.,

..Brusreduceringssystem

la inspelningar. DNL fun· gerar också genom dämp ning av de höga frekvenser na, men dämpnången är kraftigare ju s'vagare ljud signalen är. Eftersom bru sets Mergivningsnivå är be

och vars d'ä mpning är 7-8 dB. Ungefär samma princip och effekt har JVC:s ANRS system, varför kassetter in spelade med Dolby kan an vändas i apparater med ANRS och omvänt. (fig. 3)

._-------

01----- -.&o

För att förbättra dyna miken har · fabrikanterna ut veckil~Jt olika typer av brus reduceringssystem . För till fället finns det i princip fy ra olika typer: fasta bru&fllter, dynamiska fil ter, kompressor-expander system samt autokorrelato rer.

II(ärlekssagan • och det eVIga maktspelet

RENT

D VAR OCH EN som har sysslat med kassettbandspe· lare har säkert någon gång retat sig på att inspelning

Torsdagen den

-<fo

.------

c)t---

Tr,'~

I//" .~ . L;-":i~ O .;

A!' .<t;ll..

Fig 3 Dol by n tyaJigt lägre än musi!rens, [J AU'fOh :.Jrl.RELATOR. kömmer bruset därför att Inom rymdtekniken har ut dämpas mera. Lika effek vecklats ett system som kan tivt som modernare system urSkilja svaga TV-och ra· är DNL inte. Med se..,rata diosignaler från bakgrunds dynamiska brusreducerings . bruset. Det fungerar endast system kan man emellertid vid återgivningen och då få en dynamikförbättring på som ett selektivt filter. Det upp tiH 5 dB. (fig. 2) förs'tärker de musikaliska grund frekvenserna (200- 2.000 Hz) och deras harmo niska övertoner · och dämpar samtidigt allt annat ljud. Följden är en 10-15 dB dämpning av bruset i hela det hörbara frekvensområ det. Tyvärr fordrar syste met alltför många dyra inte grerade kretsar för att kom ma ned till sådan prisklass att det kWlde användas i D KOMPREsSOR-EXPAN vanlig HiFi-utrustning. DER-SYSTEM. - Dolby är det kanske mest kända aV CHRISTER SIMONS

programemt för säsongen är endast 40 minuter långt. Det - Det skall bli riktigt roligt kan bli svårt att hinna med att sätta igång med trädgårds alla frågor. radion igen, säjer Aagot Jung. I år kommer Trädgårdsradet är ett så roligt program dion att sändas ' - utom det 8Jtt göra. första programmet - söndagar Litet bekymrad är hon dock kl. 9.30 med repris tisdagar kl. Ö~ er a.tt det fÖr'sta inledande 118 .00. Programmen är en halv

tirome långa och följande pro gram sänds söndagen 13. 5. kl. 9.30. Frågor med anknytning till majbestyren i träd.g ården kan också sändas per brev. Adressen är Trädgårdsradion, Rundradion, Hantverkaregatan lO, 20100 Åbo 10. Radion kl. 16.05.

Stina Ekblad.

o Jag såg Stina Ekblad pre- i känner igen. I "kärlekssagan" miärläsa Århundradets kärleks- . finns det saker som pIla har saga, och jag har svå rt att skri- upplevt - fast i andra former. va något om föreställningen . För det är ju precis som Sti Dels är det inte lätt att uttryc- na Ekblad säger: - Alkoholis ka åsåkter om något man tyc- men som sådan är inte det vik ker väldigt mycket om. Dels tiga i den här berättelsen. Det finns det inte så mycket att till- är det eviga maktspelet männi lägga till det som Östen Eng- skor emellan som dikterna be ström sa i senaste nummer av rättar om. ÖP. Något som man ändå kunde i O Jag har bläddrat rätt mycket ägna lite fler tankat - mitt i: i Finlands svenska folkdiktning sin beundran av Stinas presta-I på sistone, det enorma verket tian - är själva innehållet i det som väl läses mindre än det hon läser. Det finns väl en risk borde. - Jag tycker mig hitta att någon ser Märta Tikkanens I samma maktspel i "folkdiktnin berättelse som något isolerat, gen" som i Märta Tikkanens något som inte angår en själv. dikter. . Det har också hörts y tranden I folksagorna, i vidSkepelsen, , i "trollkonsterna" går hela ti i den riktningen. - Det här är inte allmängil- den igen ett drag av att ta sig tigt, säger någon. Så här jävligt fram på någon annans bekost

kan väl inte alla kvinnor ha det. nad. - När de "trollar" lycka

Såna här svin kan ju inte alla! åt dig s jälv till exempel, så gör

män vara. du det genom att frå nta någon

'annan lyckan. När du vill till O Där vill man gärna lägga in försäkra dig själv en god skörd, en liten protest. - Inte så att gör du det genom att läsa en varje kvinna skulle ha genom- dålig skörd på din granne. När levt den verklighet som Märta I du vill bli rik, gör du konster Tikkanen skildrar. Inte heller så att någon annan ska bli så att varje man skulle vara så fattig. dan som den alkoholist diktel' Det är ett evigt maktspel som na berättar om. i Märta Tlkkånens kärlekssaga. Men så här: - I den verk Det är ett måktspel som vi alla lighet som skildras, finns det sysslar med. bitar som alla, man som kvinna, BERTEL NYGARD

.______________ ~~~~~~~~~~~~ __________________________~IS Torsdagen den 23 april 1979 Ö S T E R B O T T N l S K A PO S T t. N

,·v . t ,)l I-'N' ~ .

BK -'- Osmo Hannuksela. Parlamentarism. 3. al Nordlek. b) Holstebro 9. a) Svenska österbottens his (Danmark) . c) Trondheim (Nor toria. b) Svens ka österboacfls gel Jandskapsförbund. c) Nils-Erik 1. a) Plutonium. b) Lovisa _ 4. a) The Deer Hunter (Hjort Nykvist ~ matran Voima _ Olkiluoto _ . jägaren) b) och c) Jon Voight Industrins Kraft. c) H ä rdsmälta , och Jane Fonda 10. Sven-Erik Glader, Paul Lin reaktorsmältning, "att en reaktor 5. a) Enso Gutzeit Osakeyhtiö. d~.", Krister G. Ekholm, Erik smälter ned" att kraftverket bl Diana. c) Wasa Express. Fen- ' Barnas, Jan-Erik Frostdahl. Sture s mälter ner, osv . (Namnet syttar no Ex1:)ress och Polar Express Eriekson, Christel Holmström.

Vii.) du ~äJja~ 1{(;J,a

eller byta Ju-ylar?

-nu <1u oI&IJa. köpt\.. oyta eller .. kBnka bOrt olika prylar?

OA en

ka.n

&nnOlUl

I OP:. P ryl hOrl'! För tio ",/irk fA.r du p' fI<'IIn!t r"m rad"r ( ca ;eO ord I &nn.~re

AU aru,OllOltOra • prylbörsen BT enJCell Ou tyller DaTa I kU pongen hlU lI~nfbr . <)Ch IIklcka.r ID den Ull OP S...n/UOI pA mAnt1ag ",&Ht" [M'otUlllnu,glm vara tnnp.. rör aU Ilnnnruo..n .. kl\\I htnJJa m.,fI _n".... v __ ka

/UlDoruoen IIl1U<te

btotäJaa kontänt,. C;klcJta aArtör med

Uornark.... "clel "1I,,r en check .

ar .. v.... dd ..nalUll rör lIrlvatperBon.. r. Sätt . sama ut vara"" prL~ I annonsen, och glöm tnte uppge vari Intresserade 8kall vil.naa alg, t..el' t.p.I.. rtlnnumlOer, Prylbö",en

i-\.

6 a) 1. 1. 1917. b) 85 och torhärden smälter och alltsam [pd<tmöter c l 13 m ans .tränger ,akt genom jorden 7 Centralsjukhuset 1 Vasa , RO-! och kommer ut i Kina .) parnäs sjuk/lus. östanlid sjukhus I P ~ 2. a) GBK - Unto Savolamen loeh Helena sjukhus bl VIFK - Ralmo Udd. el Lapp8. al Statsräd b) Regering. e) VälRkött HONDA 125 cc -'75 . ____ till salu. Tel. 967-69427 .

SVENSKA öSTERBOTTii;NS UNGDOMSFöRBUND (SöU) R . F. SOM ÄR CENTRALORGANIS\TION FöR öl'Efl lOO UNGDOMSJo' öRENINGAR MED C:A 20.000 MEDLEM.

Klipp harl _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

H~'I'AJ....LER

OA(;EN

OE:N

•••••••••••• _ ................ .

" ..~ ANNUNSTEXT:

...... -

......' _

. . . . . . . a ._ _ _ ._

...". . . . . . . . .....

... -.......................... ...... _:_... - .'" .......

_ ......... _ :_ - _ ,_ :_ ..................... _ 1_'"

..\--- ................................ ----_._ _......................_........... ... .........._,... :-

-,.................'- ...._............_!_......-.-'...

___................. Tel. Na/TlD:

. . . . . . .,.. . .1. .·. . .•. . . . _

nr ___1_·......,...·... ...

. . ., _ _ . . . . __ . . . _ _ " ' . ' " _

:. . . _ . __ ._

K Yl ,Kö K F '\

T,JJ\N~TEN

••

o /III

SOM

KANSLICHEF VERKSAMHETSLEDARE

ANNUNS J PR YLHOH.Sl:!;N 'fUru>

li:N

MED I VART GÄN<i\

MAR LFDJGANSl.AR

JAO

t7 1

på en föreställning omlltt reak

l'jällsten tiHträdes enligt över en.skommelse.

Vet Du med Dig att Du besitter ekonomiska kunskaper och

organisatorisk förmäga, är Du beredd att inför styrelsen

svara för förbundets verksamhet - då är Du den rätta per

sonen att hålla I trådarna på vårt ka.nalt! Kunskaperna kan

vara förvi1rvade genom praktIsk erfarenhet eller lItudler helst naturligtvis bAde och.

Viss kännedom om österbotten är en fördel för tjänstutöv

nIngen, kunskaper I finska förutJätter vI,

Lön utgå.r enligt y 29

Ansökningshandlingar, som riktas till strrelsen tör Svenska österbottens Ungdomsförbund (SöUl r 1. bör vara OBS till handa senast tl.s(\agen den 15 maj kl. 16.00 under adress Handelsesplanaden 10 D 65100 ·-asa lO,

()!'oÖtprhot tniska Po~tpn Ostert:lottnJl<1I IlngaollUlUdDlng , J akot:lstaa. ,"tnland

Medlem av tJdnlngarn/Ul

rörllund

1'Idntngen utkommer Var]f

torsdag

Kedakl.Ol

oell aJl8varlg utgIvare

t'I!:R-ERJC ANUEHSUl\'

tfedaktloD JakOt:lsgatan 18,

Jakoostaa, teL 116'/-lö 551'

Postadre8l; t'B 27.

il<flUl J a kot:lst8"

~Örfrägnlngar om tjänsten besvaras av ordf. L. Rex, tj, tel kvällar 90/6115 94.2. ."

~-640 313.

tteGaktoI

. ' " __

"~a

S-\!'. Uladel .

liandelBe8plaDaden 10 O

tel. 961-11 3n 2~

Adress: • - • _ :_ :....... _ ,_ ._ ...... - _ ........._ ........ - - ...·...1

PustIldr,:

P08tnr;

Jall oltogar 10 mk .... del / che.!k. A.dre&len är : Prylbörsen

............. ---------

ö"terbClltnllOka POBteD PH 27

6g601 J akoO"taO

RedaktOl , .:Syao... t~l· o"t "'1

Trafikskolorna i Jakobstad JAK08STADS 81LSKOLA

Irafjk ..kulH

HALBIN & HOSE

et.haJ A.r> '1'1 UN Öli.A,_·.

Alf 8neJJman, Drdföran,h

Margareta t)/Ileds, LeU Ii.•• .,

Chrl.'iteJ Holmström, Han"'1

Llndelöt, Boy Wlstbaeka, I'Of' P

Snlekars. Karl-(;1Jflt.a~ Olm

Ny kurt! börjar varje torsdag kl. 17.00.

Ny kurs börjar \larje måndag kl. 17.00. KanaJespJanaden 23. tp I 12 14f\

KanalespI. ~. tl'!

003

-_· -=-=--=----~----~=================I Stor-Klas orh Lill..Kla.~ JRHA, LlLLKLF15 12RCK UTI TUNGRN.

OJ!VÄF?5T

VlLKE~

BeTteJ Nygara

Box 21. 66100 Mil ' fl ,

fPJ AII1-fl!' If ,

TORR

">KH:NU MEltA 1'lUNSPHI: 1~9

rien

. .. • •• _ _ _ ._

tiaJVl 9.I ;:;kand1n8 vlel1

LösnummeI

___ _

__• ___ .

~NUN~MlYl"rAUN "

~ÖU:8 kans", l/8l<b

te!. 961-11 357:J 'lCd '1,;. I;

TUN6R DU HÄR!

"NNuN~n 1 .6, ,

OP :6

- •

SUg JUDlllU

,akobsgatar. llS, Jl\k"" " " , ..

,f67.11 "l2',

tel

'\nnOD.'ier DO' mI811I1U.... " ., ,. \>

rnändag ,u. l f ~~A

J\,;H

t$UK!"OK. , .,

la.

lakollsgll.tl1D JakoOl'IHfl

tel 1167.13 5!'if

-\NNONSPKll:> ~nel

~exten

t:I"l<tll.flI0

·-,20

pf!r

IIUll,

<..Il,

rärg

~Ul

" ' ore01n~""IJ",teD )st~rOoll.n.l:'KH

..>I~l

C'IlC

"OlOtt'~

rör ev ~IO""lH UlDnn:.eJ mIr ~lleJ wm pa grunc or:iemng Inte Intört.t'

- !U

n l lt

.;-il! ~Pllllll :>Ch

,\1lfil/ll.~tOrleM

a~gspru.

_.. _ .'. ,__

Dla~

l. '

~va·

~om

..nte

Ull

lIlMn~

0"'....'

post·

itol/

oerärl

Hlmmer

,u.KUO:-i'..at'l..'"

t 'rycKt:r l

U'I

hUllllgM

AKUeDOltt.g, JakoDlll.a.Q Ul11t .... '

••.•.••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••••••.•.••.•••••

n~TER80TTN'SK . \ I'O!';TF.N Torsdagen cl~n 2'3 UI)ril 19i!} ----'------------------_-.-::.._-----=-:..::..--=-~

.1 •••••• 1 ••.• .• .••••• '~:9"

·.·ft:8H-~.:~

Svenska vänortsgäster • l ger revy Pedersöre PEDERSöRE får besök från sin vännrt Bräcke i Sverige under helgen. Det är en revy

grupp på 55 unga som kommer med revyn Cabare Fullständiga rättigheter. Med sig bar

spexarna hela två orkestrar, Colwnbus och Essex, som oCKså spelar till dansen efter spex

föreställningarna. Föreställningarna ges i KåJlby och Purmo.

Bräclre ligger ca 200 km från SundsvaU norrut och inM landet. Liksom Pedersöre består kommunen aven sammanslagen enhet med. omkring 8.000 invå,nare. De två kommunerna knöts till varandra som vänorter för ett år sedan, och de första be c . söken har avverkats: Ungdomsverksamheten är inte lagd på samma bog i Sverige som hos oss. Där finns

Iinte

ungdomsföreningar, utan menyn är som alltid i revyer den revygrupp som nu spelar mycket brokig. De svenska tid· revy är ett gäng som samlats ningarna har gett vackra kring ungdomsgården i Bräcke. press'r osor hela vägen. Revyer på amatörnivå är inte Så här rubricerar ÖStersundsAllt tilldrar sig på ett hotell I det spex som .Bräcke-ungdomar så vanliga i Sverige som hos posten: Fullständiga rättighe- oa bjuder pli.. Här är en al' sketscherna. oss. Därför anses denna före- ter, fullständig succe, Länstid ställning vara en verklig pres- ningen: Sällan skådad spel- I gram för ung~Jmarna från vän- för att roa sina gäster. Indu tation av de unga i Bräcke. De glädje i Bräcke ,Bravo Bräcke orten, så det handlar inte bara stribesök hör oekså. Ull under 55 ungdomarna är verkligt un- Ioch Lokalrevy med utmärkt om revy. Rundturer runt om i hållningen. Sista kvällen i Pega: från sex till 26 år. sting. Pedel'SÖre och träffar med dersöre när våren sjungs in Revyn Fullständiga rättigheVärdarna i Pedersöre har kommunens ungdomsföreningar kan ungdomarna delta i val ter utspelas på ett hO'tell och plockat ihop ett digert pro- där dessa bjuder på program borgsmässofirandet i Forsby.

Studiefräm~ . ~ ~11et

Ingemar Olsson~ musikgruppen Salt på finländsk turne

utökade styrelsen • STUDrEFRÄMJANDET i sv.enska österbotten, som är

ett samarbetsorgan för ett flertal organisationer i svens-

I ka österbotten, höJ) sitt års

möte senast~ vecka i Vasa.

Årsmötet kunde konstatera

att verksamheten varit livlig under året. Några. plock nr verksamhetsberättelsen om talar att Studiefrämjandet bl.&. ordnat ett studieting på Evangeliska folkhögskolan i

Vasa med ett SO-tal delta. gare. l'å tinget diskuterade man bland annat näringsli vet, relationer mellan männi skor och hantverket som p~

verkare av människornas skönhetssinne.

INGEl\lAR OLSSON och musikgruppen SALT besöker Fin land under tidim 28-30 april ' i samband med en tiodagai's turne. Konserterna hålls i Mosebaeke skolcentrum i Närpes löi-dagen den 28' april i Handelsläroverkets . festsal i Vasa söndagen den 29 april och i Idrottsgården i Jakobstacl val borg.;.'mässoaftonen. ' som Per-Erik Hallin, Bill Maxc

Iwell och Backa Hans Eriksson

Studiefrämjandets styrelse har också under året varit med och arrangerat ett flertal resor. En kulturrasa arrangerades under sommaren i samarbete med Vuxenskolan i Sverige. Resan gick ut på en studie av konst och alllffiOgekultur i österbotten och Västerbotten. På hösten ordnades en studieairkeldag på Wa&lda för cirkelmedlemmar. Ett anförande av Börje Backhol.m kring vuxenIngemar Olsson och musikgru ppen SALT bjuder på kristen mu. utJbildning fick cirkelmedlem- sik med krydda och färg i Närpe s, Vasa och Jakobstad. marna. också lyssna till under sam.ma dag. Dffisutom har Studiefrämjan- , lent Ingrid Saxberg anställd i ÖSterbotten måste inhiberas. det varit representerat vid oli- österbotten under året. Hon Som ett extra inslag vid årska diskussioner, kurser och se- har varit till stor hjälp dels mötet var ett anförande av byminarier. Svenska Studieför- för Studiefrämjandets styrelse råchef Samuel Lindgren. Han bundet haJr had't studiekonsu- ' och dels för Studiefrämjandets tog upp frågan om organisa_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ i medlemsorgarusationer. Arsmö- tionernas roll inom vuxenuttet kunde konstatera att den bildningen. Gröna 'bladet ekonomiska sidan inte berett Arsmötet beslöt att utöka studiefrämjandet några större styrelseplatserna til,l sju mot - symbolen för. problem under året. Bosklutet 1 tidigare Sex. Följande personer rökfritt visade ett litet överskott för valdes in i den nya. styrelsen: I årets verksamhet. Det goda re-. Henrik Svarfvar (ÖSP) , Dan s-ultatet beror till en viss grad I Witting (öSL) , Håkan Westerpå de besparingsåtgärder som mark (SÖU), Stefan Sjöberg vidtagits under året samt att (FSN), Rose Skinnar (maren ganska kostsam tillställning thocna) , Lisibeth Saxberg (SU) som det gemensamma semina- och Sigvard Baijars (Svenska riet mellan VästerboUen och Studieförbundet). .

I I

Andas bättre . lilan rök.

En liten bit i taget heter Ingemar Olssons nya LP-skiva. En liten bit i taget kan man väl också sätta. som rubrik· över pastor Ingmars musika liska liv de senaste 25 åren. En liten bit I taget från Söndagsskolsånger i pappas församling till egen SkiffelgTUpp. Från Skiffel till Rock an Roll. Från Rockens roll till gymnasistens i Adolf Fredriks Musikgymnasium. Via gyronasiet rakt ner i Beatles-eran. Från Liverpool tHl finalen i Nalens Popbandstävling. Från Nalen Oppopoppa och sedan har det bara rullat vidare.

gör givetvis sitt till att full

borda gärningen.

SALT....:.... grupp med'

kr~'clda

Från Göteborg kommer SALT, en fräsch kristen musikgrupp med betoning på pop-, rock- och jazzmusik. SALT består av Thomas Lindbjer (bas), Kjell Bäckman (klaviatur), Danne Gansm.oe (trummor), Thomas Björk (gitarr-, John Brands.tröm (trurrlp0t) , Anders Bö,r jesson (saxofon) och Lars Brand ström (trombone). Till gTUp pe!l hör också Gunnar Gembäck (mixare) och And:ers Bemtson (gruppens kontakt man). Na gra av medlemmarna känns igen från internationellt arbetJande gospelltören Chora lerna

Bland bitarna skall också givetvis nämnas åJtskilhga TVoch ra-dioprogram . Sex LP-skivor. En byrå full med egna ~å:tar. Flera år av turnera~.de l konserthus, skolor och fangelsw. Bland bitarna här finner man också turneer i så väl Europa som USA. Medlemmarna i SALT skri Den allra viktigaste biten i ver de flesta av sina sånger Ingemars biografi är tveklöst I s jälva. De viB att musiken han starka ställningstagande , skall ha ett värde i sig, men för kristen tro och kristet liv. de försöker också få texterna Ingemar Slticker aldrig under I både engageronde och realis stol med sina relationer till i tiska. Man vill att den som Jesus. Hans sånger präglas f.ö. i hör dem också skall lyssna. också ofta av relationer. Rela-I Gruppens LP-skiva, som kort tioner till människor. Till ideer. och g'(l'tt heler SALT, innehål Trons relationer. 11e:r flere av deras egna låtar, Ingemars nya skiva är in- bl.a. Pröva själv, Vi borde leva spelad i USA, så soundet går som vi lär, I feel the spirit, inte att ta miste på. En hand- men också t.ex. Morgon med full namnkunniga musiker! så- text av Margareta Melin.