Österbottniska Posten (ÖP) nr. 17 1980 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA· POSTEN

D Det å"r första gången. i vå"rldshistorien som studerandena vid Abo Akademi har åstadkommit en revy. D Tå"iji ur Bykisto heter den. D Naturligtvis å"r det österbottniska stude rande som åstadkommit revyn. D På sista sidan presenteras spektaklet!

"Man kan inte bara dricka coca-cola och springa genom livet i tennistossor" Se sidan 10

"Man

lär sig

•

att Inte

vara blyg

• Den österbottnis· ka revyn gör entre vid Åbo akademi, här i skepnad av An· ders Röj och Mik(U!1 Fors. Som synes var det fullspikat kårens iirevördiga festsal. I publikha· vet skönjes mest ös· terbottningar, men en och annan nyliin. ning har också vågat sig ut. Publik· reaktionerna var entusiastiska vid

••

SOV varnar om de sma

Problem med ökat antal arrangörer utanför ufrörelsen

••

- Konkurrens behövs in om dansbranschen. Men ' den konkurrensen får inte leda till att föreningarna kvävs eller förväxer sig. - Varje förening har li ka stort existensberättigan de. Så formulerade förbunds· ordförande Leif Rex SÖU:s stöd åt småföreningarna då förbundet höll sitt årsmöte i Överesse. - våra möjligheter att behålla de marknadsandelar inom dansbranschen vi nu har är stora om vi sluter upp kring festfördelningen

och gör den starkare. Sa Rex också, varnande för dansarrangörer . utom uf·rörelsen. Då uppstod · en liten de battunge. Kalle Olin i Fors by tog upp tråden: - Jag anser att man bru tit mot gällande principer i och med att fest fördel· ningsreglementet inte alls beaktas vid diskussionerna kring SÖU:s program för SO·talet. :~nnars giCk det lugnt till i Overesse. Se sid. 5 och 6.

Föreningarna betalar mera i skatt än de/år statsbidrag

för

varann"

Se sidan 7

Ont/igen •

t offset

Äntl!gen, utbryter en unison OP-redaktion. Det här är nämligen förs t.~ gången i historien som OP trycks i offset. För er som läser ÖP ska. det betyda lite tydligare bil· der -'- bland annat. Vilket en och annan ut· trycker önskemål om, har vi fått erfara. En annan förändring är att det nu är tekniskt möj· ligt att göra 20·sidiga ÖP. vilket inte varit möjligt ti o

digare.

En annan sak är det sedan om vi ~rkar tota ihop tjugo sidor OP. Inte för att det här är nån stor nyhet det här med off· s.~t - alla andra tidningar i ·Osterbotten har hunnit fö· re. Till och med Sydin. Men bättre sent än ald· rig.

Torsdagen 24.04 1980

Rock musik konstens styggelse? Här om kvällen skulle Sveriges teve välja ut världens bästa mu sik genom tiderna. - Hette det i påannonsen. Sen visade det sej att Gary Engman hade plockat samman tre musikmänniskor - en konsertpianist, en operasångerska och Jerry Williams - som fich presentera var sin låt för gemen sam och bedömning . Som tittare reagerade man först på den skeva fördelningen i "panelen " . Man väljer inte' 'världens bästa musik" genom att sätta två "seriösa" mot en rockare och missa en massa annat . Som till exempel all välrdens jazzmusik. Sen reagerade man på att det inte blev nån diskussion om musik . Det blev mest att hitta på negativa uttalanden om va randras musikformer. . Konsertpianisten förklarade sin inställning till rockmusiken genom att berätta om då han i vredesmod en gång slog sönder en krog! I protest mot vad han kallade "500 decibel" -musiken ... Jerry Williams å sin sida brast ut i ett gapflabb, då han skul . .. . le ge sin syn på Verdis musik. Både konsertpianisten och Jerry var säkert äriJga I sm reaktI on på respektive "fel" musikform. Det blir lätt så där då man utbyter åsikter om musik. Man talar musikform i stället för musik. Och man ser grän ser där gränser inte nödvändigtvis behöver finnas. Vanligtvis - och beklagligtvis - är d~t den så kallade' 'lät ta" musiken som är den påskälida mUSIkformen. Det är klart mindre gångbart och "fint" att syssla med po pulärmusik än att hålla på med sånt som bara fåtalet medbor gare vill lyssna på. Man påminner sej att Lars Forsell - den fine diktaren - ~a~e en period då han hela tiden angreps för .att"han nedlät s~J .t,Ji~ att författa sångtexter . Han satte text till schlagermusIk I stället för att skriva "riktiga " dikter. Enfalden hos hans kritiker var imponerande. I bästa fall finns det ingen som håller med dem mera . I dag är ju ändåtextsnickare som Evert Taube, Povel Ramel, Owe Thörnqvist och Cornelis Vreeswijk accepterade som "poe ter" . Nu är det i stället rockmusiken som är konstens styggelse . Den är inte" seriös " . Den bygger på känsla, inte på musika liska knepigheter. Den har hög ljudvolym ... Man tar mte rockmusiken på allvar. Det där sista märker man om inte annat så i teve. Det är som producenterna trodde att en timme rockmusik ska hålla att visa upp som den är . De ska med våld piffa till det, och de gör kamerashow av

rockkonserten . De vänder på kameran, gångar in motljus och kör med halvgalna bild byten . De inser inte att rockmusik är en seriös sak. - Har ni sett att en konsertpianist nånsin skulle ha tvingats att sitta på snedden i en teve-ruta? x x x

Rockmusik håller att visas rakt upp och ned lika bra som kon sertpianister . Precis som revyteater kan vara lika bra teater som pjästeater . Eller en schlagertext kan vara lika innehållsrik som en fest dikt. Man kan hålla det h'är i minnet nu i eurovisionstider. Då när man - det har också hänt undertecknad - är så snabb med att fördöma musiken som sådan . Man behöver inte nödvändigtvis tycka att eurovisionsschla ger är bra - allra minst på textsidan. Men man kan ha dörren öppen för att den kan vara bra . Precis som konsertpianister och festdikter kan vara dåliga. Eller tvärtom. BERTEL NYGÅRD

"Vi måste planera mot strömmen"

LEBY

Så här ungefär borde musikut· bildningen i Svenska Österbot ten se ut i framtiden. Enligt de tankegångar som Rainer Holmgård och hans ar· betsgrupp inom landskapsför. bundet har fört fram . lord innebär det : • Musikskolor i Kronoby, V örå·Oravais, Korsholm och Malax. • Musikinstitut i Karleby, Ja· kobstad, Vasa och Närpes. Kristinestad. • Ett musikkonservatorium i Vasa. Vid konservatoriet skulle man utbilda musiklärare, något som det finns ett enormt stort behov av på svenskt håll just nu. Delvis kanske, som Holmgård sa vid en diskussion i Vasa, därför att Sibeliusaka demin har missat sin uppgift. Vid diskussionen hördes en del kritiska röster:

PES-K:STAD

ÖP

- Det är orealistiskt med så många musikskolor i Öster. botten. - Holmgårds planer ser nog bra ut, men hur är det med ekonomin? - Om man inte får statsbi drag, hur ska det gå ihop med såna stora satsningar? Rainer Holmgård gav inga patentsvar, men han sa en del principiellt viktigt: - Vi måste planera mot strömmen! - Vill man planera för livs kvalitet, så måste det få bli lite "orealistiskt". Borde man inte hellre räkna med kultur aktvivteter än befolkningssiff ror? - Varför får allt annat än musiken kosta pengar? - Sjukvården får ju kosta enorma summor pengar, men kulturverksamhet är också vård, förebyggande vård!

Uppladdning med sex och mellis inför valet? Det har g:ht ett halvår sen "Den första gången " och sexdebatten vände upp och ner p:l Österbotten . spårar man en och an efterdyning till den d,iskussio-

Förbudspojkarna jobbar vidare och vill ordna det för oss. Vid möten rum om i landskapet talar man om abortlagar och famil· jepolitik , I dagstidningarna käftas man om släktnamnslagen . Höjden är kanske när en av grabbarna vill göra det svårare för ogifta samboende att H bostad och sätta stopp för pappaledigheten i fdga om ogifta pappor . - Varför drar man i gång nu igen) - Laddar man kanske upp för kommunalvalet) Det skulle gälla att se upp vad de hittar p:l nu, fram till hösten , Äktenskap och mellanöl är fr:igor som man lätt gör valpolitik p:l. Det gäller inom olika partier , Kanske gäller det i första hand för unga väljare att se upp . Det är I väl oftast yngre människor som är samboende , tar pappaledigt, bry ter släktnamnsfördomarna och vill undvika förbudslinjen i fdga om aborter och mellanöl. - Börj~ granska frm och med nu vad grabbarna och tjejerna snackar om i de olika partierna!

~~______________________________________________T_o_r_s_d_a=g_en--2-4-.-0-4-1_9_8_0_ ___________________________~---- ~NISKA POSTEN

.... ~:~ Är SLAGRUTAN • - Vet nån om Statens Järn vägar har nån personal i livet mera? - Är det riktigt folk man hör i telefon eller är det auto matröster? - Vad är det för värld som öppnar sej bakom landets bil jettluckor? - Kan nån med fingret på bibeln gå i godo för att SJ faktiskt existerar? Frågorna strömmar mot mej en solig vårmorgon då jag passerar järnvägsviaduk ten i Vasa. Tag påminner mej att det i dagarna har gått tre (3) år sen j-ag inledde för handlingar med SJ om en penningsumma som de hade snott mej på. • Episoden i korthet: Jag skulle till Åbo och köpte bil jett i Vasa. Det visade sej -:- i höjd med Parkan o ungefär - att jag hade fått en biljett till Hel singfors i stället. Det var en prisski llnad på ett par tior, så jag gick in i Tammerfors och hörde mej för om eventuell iustering.

en bluff? - Du ska fylla i en blankett, sa tanten bakom glaset. Sen skic· kar vi blanketten till Helsing fors, och så får du vänta nAgra månader. I bästa fall får du peng· arna tillbaka, men det kan också hända att du blir utan ...

~~~lrl1~dJO~ ATA~9

~([)

Jag blev utan. Det vill säja, jag har inte hört nånting. Fast det har gått, inte "några månader", utan några år. • - Kan det bero på att SJ bortom biljettluckan är en ren bluff? - Är det bara ett pappers bolag kanske?

- Eller har personalen av

lidit i blankwpesten?

Jag ser ansikten skymta ba

kom biljettluckorna. Jag ser en och annan lokförare titta ut från sitt dieselmonster. Jag ser silhuetter i godsförvarin gens dunkel. Men de är bara små utpos ter. Jag ser ingen administra tion. Inga chefer eller mel lanchefer. Jag får kort sagt inget grepp om helheten.

• Situationen påminner om då jag gick på grundkurs i fy sikalisk kemi. Att påstå att jag fick ett grepp om helheten där, är att tala om nånting annat än verkligheten. Det är som att beskriva en grupp femtiotals konfirmander hos fotografer, då man menar en klass högs tadieelever som har teckning. Helheter och grundkurs i fysikalisk kemi är rvå skilda saker. • Där stod mästaren framför

- Nu vill jag koncentrera mej på solosång. Jag har stu derat klassisk sång i tio år. Det sliter för mycket alt hålla på med dansmusiken. Allt vad man lärt sej under en sång· lektion ödeläggs när man far på keikka.

- Det är den höga ljudvoly· men som är värst. Man mister kontrollen över rösten då man inte själv hör vad man sjunger. Ljudet från munnen försvinner innan det nått örat.

med Erkki Mendelin i Barbarela som lägger av efter Il dansår:

Så här säger Erkki Me-de-lin. 27 år. IJ. musikimendenl i Vasa. I elva år har han spelaIoch sjungll l dan· sorkesler. FörSI fe-m år i Caracas .....~~"""":"~ och Sedan SeX år I Barbarela. Från sommarcn l änkcr han slula med dansmusiken BarbarcIa har fåll l'1I par blåsare med tdn slad,orkeslcrn och är för närvarande hela SJU man. Visserli· gen ;ir del roligl med ell så slon band. Ivekn MendelIIl. Men å andra sidan går del ju bra all slula nu när del finns nsällare. - Jag vill helsl bllliedsångare (vIsor i klaSSisk slil). sägn han. Från höslen har jag en roll i Vasa operafören ing. Del har oekså varil tal om all jag skulle få sjunga någon gång lill sladsorkeslern.

"Det sliter för mycket att hålla på med dansmusik"

oss och läste högt om energinivåer, entropier och så helvetet självt, Schrödinger ekvationen. Den sistnämnda är en grej som går mest på grekiska och börjar med en bokstav som ser ut som en dynggrep. Vete fan om inte dynggre pen dessutom är upphöjd i kvadrat ... Jag minns inte så noga. Alltnog, läromästaren sa aldrig nånting om vad han egentligen höll på med. Han jönsade på med sina elektro

- Jag hoppas arr punkdgen illle kommer på all"ar rill svenska ÖSlnborlcn. säger Mendelin . Der ,nkar Inärr som de-n skulk fårl forfäsll' I S,dösrnborren. - Jag I"eker all de unga lÖS' lerborr('\l har ,·is;]r god smak när dn gälln dansmusik. De accepre' rar inte alla de l1\"a slrömnlllgar som kommer ulan \'ill ha hederlig dansmusik. När der gäller SO-raler har Men de-lin IIlte bildal sig någon klar uppfarrning om varr "1 är på väg. En general ionsdxling är på gång bland dansbanden inom SÖU. Flera av de m'a hålln redan hög klass. - Jag (for nog all Barbarela hängn med som modnnt band In på SO-taler. sägn han. Musikinrendenr r Vasa har Men· delrn varit ungefä'r err år. Han är St Udent och ungdomssekrernare från Suomen NuoflSo·opisro l ST. MicheL Hans huvuduppgifr som inlen· dcnr är arr. följa upp Vasa orkestns arbne. Han bnedn ärenden. gör upp budger . svarar för information och reklam. kontakrar solisrn osv. l mån av tid skör n han också andra musikfrågor i Vasa. Hans närmaSIe förman då der gäller or· kestern är kapellmäsraren Ralf Sjöblom. Vasa stads musiknämnd fartar de srora besluren .

SEG

ner och "endimensionella boxar" och sa inte ett ord om vad fysikalisk kemi egentli gen är för bisnis. • Det är som med SJ. Bakom varje lucka landet runt sitter det nån skötsam li ten jävel, som håller sin lilla bit av tidtabellen. Hur bisni sen fungerar i andra ändan av spåret är inte hans avde!Ining. •. Det är en fråga för blanket tavdelningen ,

Vägra

vapen?

Jakobstadsnejdens Fredsfö rening inbjuder alla intres serade till ett möte lörda gen 26/4 kl. 12.00 i Jakob stads brankårshus' cafete ria, andra våningen. Ci viltjänstgörare från olika arbetsplatser runt om i länet kommer att berätta om hur du kan vägra vapen och vilka arbetsplatser som väntar dig. Du har chans att få handledning inför din vapenvägran. Fredsföreningen har tänkt att mötet, som ska samla så många vapenvägra re och civiltjänstgörare som möjligt, ska diskutera samhällets och militärmyn digheternas strävan att be gränsa och försvåra civil tjänstgöring. Ett annat diskussionsäm ne är hur information om alternativ värnplikt ska spridas. Vi ska också jämföra tjänstgörares arbetsförhål landen, tider och uppgifter -- rättigheter och skyldig heter. -- Förhoppningsvis kan vi organisera oss, tror fredsföreningen.

er NYKARLEBY .r.r J' BARBARELA och EMPIRE .r LÖRDAG 26.04. kl. 20-01

stampar igång säsongens sista ungdomsdans.

MISSA INTE SISTA HÄFTIGA KVÄLLEN I NYKAABI VI TACKAR FÖR I ÅR - .VI TRÄFFAS IGEN PÅ HÖSTEN. ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR!

. BLACK DISCO HÄFTIGA TAKTER

BUSSAR: Haldins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via Kronoby. Ed sevö. Från Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby-Bennäs-Kovjoki. Från Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

MED PLATTOR FRÄN WESTERLUNDS EL.AFFÄR

FREDAGSDANS i

~:J(:

25. 04. kl. 20-01

* HORON NUORIS'OSEURA

EXODUS

FREDAG 25. 04. KL. 20-01

lINGDOMSDANS med ungdomsfavoriterna

Övermark (3km)

RENDEZVOUS Välkommen!

Arr.: Horon Nuorisoseuro·

KRONOBY med

Damernas afton

T~:~':" (8)

•

(7 km)

'PURMOGARDEN lörd. 26. 4. kl. 20.00

RAMONA Bilj. gr. A

Funkt. gr. 9

~ ÖSTERBOT·rNISKA POSTEN

hela 1980, för bara

HORO

25 ;

(22 km) Teuva

Biörneborg (132 km)

l\NNONSERA I ÖP

Bilj.15,

Klipp ut denna kupong och skic· ka den till SÖU, Handelsesplana den 10 D 65100 VASA 10

Namn: _

_ __ __

Adress: _

_ _ __

·· III ' ~rl

Torsdagen 24.04 1980 ------------------------------------------------------------------------------------------------

tf,{d~_~

6STERIIOTTNISKA POSTEN

Vi utser ortens bästa twistare + en FM-' FINALIST. Häng med å skaka loss! • ••

• • o En sista HELKVALL dvs. dags för finska • mästerskapen i TWIST I medv. Jyrki Hämäläinen fredagen 25.04.· . _ 1980 Dave Taylor Band Satu Pentikäinen KIDDS 15 års åld.gr. movie -show

VORA

- 1 är dok roi Il 60 ~rU/lor fur alt dra " C'/I lanJ . DCI lar ju hara /lagra mi ·liIlcr. ... Olll ni föredr"r del \<, Iwlk! jau ~ ärna på längre . . . -

Vuffen tackar sin trogna publik för denna säsong! !

VI KOMMER IGEN I HÖST -

OT:s bussar är bekväma, la den från Vasa 19.15 via Kvevlax eller den från Kaurajärvi 19.00 via Keskis, Oravais och Tuckor.

Onsdagar

~' \i ~ -:t.

• Pricka in on~dagen den 30. 4. i din almanack och förbered dig på en helfestlig kväll!

• Öppningen i Forsby utgör sam tidigt startskottet för sommarsä songen i hela Österbotten - ett partaj utan like!

• Se vidare i vår annons i nästa veckas ÖP .

2.5. kl. 19.30 Dans efteråt till

' ") ~~ ,\ DJ . - '"",' Paul Wilson ~

'Räggtime Band'

fredagar och lördagar

BRANDKÅRSHUSET i Jakobstad 3.5. kl. 19.00

• Det finns saker som man bara inte kan missa. Vappen i Forsby är en sådan.

Purmogården

j ) ",\. .

'--.::.

Veijo Ullakko & Woltecs Vi träffas vid

MOTEL POLARIS Riksvägen 8. KiJlby, tel. (967)-18200

(Forsbybor kom ihåg sIädIaikon i kväll och på måndag!)

Förhandsbest . tel. 967-62 052 från måndag 28. 4. kl. 8.00-15.45

so~~~~ VET DU ATT TORR LUFT FÖRSTÖR DITT PIANO? GÖR NAGOT AT ~ DET. I TID!

Guy Käcko

Vad hände på 70-talet? Håkan Westermark red og jorde för ett livligt SÖU 70 -tal , vad tyckre då andra kända SÖU-profiler om det gångna decenniet :

D Leif Rex, SÖV-ordförande: - Beklagligt har det varit när föreningsservict:n blivit lidande på grund av att SÖU:s personal blivit tvungna att idka affärsverksamhet för att förbundets ekonomi skulle gå ihop . - Vad beträffar sammanslag ningen av föreningarna så var det n<igot som låg i tiden på 70-talet att allt skulle vara stort. Personli

gen vill jag att störföreningarna - Nu när småföreningarna le skall kvarstå men anse r att de små ver upp igen så är det SÖU:s skyl måste ges möjlighet arr verka . dighet att stöda dem . - Vidare bör vi i fortsättning O Guy Käcko, f.d. ordf. i 11 en inre göra oss för beroende av in ringen: komsterna från dansverksamheten . - 70-talet har varit ett bra de Vi bör inrikta oss på en allsidig cennium . Men vad det gäJJer de verksamhet . kommunala anslagen skall vi nog (l Sture Ericksson, bl.a. f.d. kans höja rösten ännu mer. T .ex. Bräc lichef: ke kommun i Sverige , som är av - Jag är imponerad av den liv Pedersöre kommuns storleksklass. liga verksamheten under 70-talet . gav ifjol I miljon i verksamhets Trots att många föreningar lagt ner bidrag medan man i hela svensk verksamheten har SÖU :s verksam ÖSlerbollen bara nådde upp till het visat ett storr uppsving . hälften . TOR SPARV

Låt installera

i ditt piano. Så klarar du dig undan besvär. Passar till alla pianon.

~~~ IJ ~i

"'\:

Vasa·allaren Hov<attsespl 20 T.I 961117011

Torsdagen 24.04 1980

••

Blåsigt kring SOU: S vartn men bara där ute

o D Ett blåsigt och kyligt Esse mötte de delegater som mött upp vid SÖU:s vårmöte i Överesse UF:s lokal. D [j Men vädret hade inte skrå"mt ivåg någon uppslutningen från föreningarna var god. Fattades bara annat, det var frågor av stor vikt både för för bundet och föreningarna som skulle behandlas. D D Mest våntade man sig nog av att få höra vilka åtgå"rder SÖU tå"nker vidta inför BO-talet vad bet rå/far finansieringen av förbundets verksamhet, festfördelningen och en eventuell utlokalisering av instruktörerna. LJ LJ Trots att frågorna på vårmötets dagordning var viktiga blev det aldrig någon livlig debatt. Två"rtom, de åtgå"rder som SÖU:s styrelsen före slagit inför BO-talet antogs enhå"IIigt för vidare be handling. som upps~od under 70-talet Inom Mötet inleddes med spelmans uf-rörelsen ifråga om föreningarna musik av det duktiga Esse junior .ekonomi, kommunalt verksam spelmanslaget under ledning av hetsbidrag . antalet danstili Jonas Borgmästars. ställ ningar. antalet orkesterför Därefter följde värdföreningens medlingar etc välkomsthälsning, som framfördes - Verksamhetsbidragena från av Per Kronqvist. Pedersöre kom ungdomsnämnderna nådde inte mun hälsade vårmötesdeltagarna ens upp till den summa förenin välkomna genom Erik Wärn. Han - garna betalat I nÖJesskatt till sta betOnade den stora tacksamhet ten. kommunen känner över det arbete Frågan om varför antalet ung som ufföreningarna utför. domsdanser minskat från 540 StVC A så var turen kommen till ken år -71 till 352 stvcken år :79 SÖU-ordföranden Leif Rex, som ' besvarade Westermark: höll ert långt och kraftfullt an - Det beror på den allmänna förande. I sitt tal berörde han bl.a. kostnadsutvecklingen samt det frågan om nöjesskatten. som inte faktum an gammaldanserna kom verkar få någor slut. Vidare berör mit in i bilden. Gammaldanserna de han konkurrensen inom uf hiH ökat i motsvarande grad. rörelsens danssektor . Konkurrens behövs. Men den :J SÖU:s åtgärder inför SO-talet, får inte leda till att uf-föreningar som presenteras närmare på annan kvävs eller förväxer sig. plats i ÖP. ledde däremot till - En minnesregel bör vara att några smärre diskussionsduster. varje förening har lika stort Främst var det frågan om en om existensberättigande och att und fördelning av festfördelningen clomsföreningarna genom samar att småsvalla. som fick kän bete kan ge varandra livsrum. Rex berörde· också problemet

med det ökande antalet dansarran

görer utanför uf-rörelsen.

- Våra möjligheter art behålla de andelar som vi nu har är stora US

om vi slutar upp kring festför-Oll' .

delningen och gör den starkare. Leif Rex redogjorde oekså för de åt

gärder som SÖU enligt styrelsen

bör vidta inför SO-talet

D EFrER Leif Rexs inledningsan

förande vidIOg så de egentliga vår

mötesförhandlingarna, . som snabbt avklarades.

Verksamhetsberättelsen för det gångna verksamhetsåret godkän des utan diskussioner. På samma sätt var det med bokslutet, som vi sade ett litet underskott på drygt 3 700 mk. Efter en kort andhämtningspaus var det så dags för kanslichefen Håkan Westermark, som gjorde ett allmänt bokslut över 70-talet. Han redogjurde över vilka trender

\c..

~ ! .' :

:.: " ..

-Gustav Olin, ordförande Forsby BK, tyckre att hela in formationen kring hela pro grammet för -SO-talet varit miss visande och skapat oro bland före ningarna. - Jag anser också al[ man bru tit mot gällande principer i och med att festfördelningsregle mentet inte alls beaktas vid diskus

Glatt i Överesse. Fr.v. Håkan Westennark. som gav en översikt av uj-rörelsens 70-tal. Leij Rex. som kastade sig i" Ornd4hl_ (Foto: K-E Wikström)

sionerna kring programmet. - Vidare tycker jag al[ hela frågan kring kumpensatiun åt SÖU för förlorade medel i samband med avskaffanclt-t ;iv nöjesskatten är för tidigt väckt uch därför anser jag art hela frågan kan burdläggas. Något beslut har ju intc ännu ta gits av regeringen så det dröjer nog innan frågan är aktuell. Leif Rex svarade Olin: - Allt tyder på att idetIIa och allmännytriga föreningar slipper nöjesskatten så därför är inte frågan alls för tidigt väckt. Någon informationsklyfta mellan SÖU och föreningarna i samband med uppgörandet av programmet inför SO-talet kan man inte tala um. - Programmet har diskuterats i SÖU:s styrelse och utskott där ringarna och föreningarna har represent anter. Guy Käcko, Purmo Uf: - Jag anser att det inte finns någon orsak att bi)rja omarbeta festfördelningsregementet för där står klart och tydligt att små föreningarna bör ges möjlighet att anordna danstillställningar. Olin igen : - Tvcker att det är fel att nu ett tu tr~ omkullkasta principer som tagits före vöråpojkens (Rex) tid. Vidare anser jag att programmet är taget alltför optimisriskt. Sture Ericksson, V-ringen: - Vi måste minnas att festför delningarna endast bereder ären den medan SÖU:s höst mÖte beslu ter om saken. Vidare skulle jag vil ja veta vilka principer som omkull kastas. Olin: - När man gör upp fest för delningen skall man ju utgå från tidigare års publikunderlag och liknande _ Det är de principer

frågan gälln. Rex: - Vi bör ta

c'tt prilH:ipiellt (ör att dl' små föreningarna ges möjlighet att idka ~tälllllllgstagande

dansverksamhc-t. Eftl'r dessa munturer dog dis kussionen Ul vartfter pr"grammtl godkände,. Klasslfi'l'fingl'll ,1\ förbärkraftsklasserna för

Atgärder inför 8

SÖU vill under SO-talet förbättrade små och svaga ungdomsföre

ningarnas verksamhetsförutsättningar samtidigt som de ekonomiskt

starkare föreningarnas möjligheter att utvecklas garanteras_

SÖU stöder aktivare än hittills verksamheten på förenings- och

ringnivå. Stödet riktar in sig på att aktivera verksamheten på både

förenings- och ringnivå och på att förbättra föreningarnas ekonomi,

En omdisponering av SÖU:s stöd till föreningarna kräver både or

ganisatOriska och administrativa åtgärder. SÖU:s ekonomi bör sä

kerställas på sikt så att förbundets möjligheter till stöd åt föreningar

na kan garanteras_

För att nå dessa mål föreslås följande åtgärder: • Festfördelningn sker så att nya dansarrangörer och arrangörer

med få danstillställningar ges bättre möjligheter att arrangera dan

ser.

• SÖU stöder införandet av den s.k. mogendansen och driver en

kampanj för danskurser i ringregi. DessutOm genomför förbundet en

aktiv marknadsföring av ungdomsföreningarnas danstillställningar,

• SÖU uppbär en avgift av föreningarna för arrangerad ungdoms-,

gammal- och mogendanstillställning, Föreningarna indelades i bär

kraftsklasser så att en förening i bärkraftsklass I erlägger till förbun

det 150 mk, bärkraftsklass II 100 mk och bärkraftskJass III 50 mk.

Bärkraftsklassificeringen fastställes vid förbundets höstmöte för eu år i taget. • SÖU:s båda instruktörer utlokaliseras så att den ena är verksam i . norra ÖSterbotten och den andra i södra Österbotten, Utlokalise

ringen sker när instruktörerna så önskar eller senast när nyanställ

ningar görs.

En tredje instruktör som arbetar från centralkansliet anställes när ekonomiska resurser finns tillgängliga. Detta göres för au SÖU ska komma närmare föreningarna.

Torsdagen 24.q4 1980 POSTEN

Teater-Jacobs

ungdomsgrupp

inte bara spelar teater

'I stället för att åka gaturally

gör vi teater"

de gör .. pJaserna sjåelva också! .

- Nå'r de andra kör runt tor get gör vi teater! Säger några ungdomar i Teater-Jacobs ungdomsgrupp. De har fram för sig den absolut sista före av pjäsen stältningen Mor(d)mors hå'mnd - som dethå'r d-et antyder å'r det fråga om en rysare. Som bäst håller de på och planerar en revy, som ska blir klar framåt nyår tilt. - Men det kan lika gärna bli nåt annat, säger Pia Run nakko.

.L1

l' ll varmiill' s()m l iinkte

- II men som ej ()rkade ända TOR SPARV

då SÖU:s om program

Catarina Ström fyller i: - Mor(d)mors hämnd skulle också bli något helt annat än det blev , All resultatet skiljer sig så mar kant från det som planerats beror helt enkelt på alt ungdomarna jobbar fram pjäserna själva - hela kakan : intrig, repliker , handling , kost ymering och allt annat som hör till en pjäs' - Vi är så pass många alt det finn s få pjäser som innehåller så många roller som krävs, förklarar Mika Fagerudd, Speciellt inte ung domspjäser , Och så lär nog en hel del av det roliga med att spela teater ligga i att göra pjäserna själva, skulle man tIppa, D DET HELA går till som så att först utarbetas ett tema och så bör jar man improvisera olika scener runt det temat, Det som blir bra tar man med och det som är rukot - dåligt alltså - lämnas borr , - För det mesta är vi överens om vad som är bra , . det känns lik som, Säger Marina Beres och Susanne Backlund fortsätter: - Å blir e int ti na så er e rukor. Efter hand kommer nya ideer till, mer eller mindre tokiga keikkor som nån kläcker och nån tänder på och bygger vidare på, Och då är det klart att slutresul tatet kan bli lite vad som helsr. D I FALLET med mor(d)modern blev de succe, Trots skepsis från ve, teranerna inom Teater-Jacob från början. - Nää, mord , det passar sej in te . Det har blivit hela tio föreställ ningar - mer än nån annan av ungdomsgruppens pjäser gårr och belackarna har ompröva t sin ins •. En grupp ungdomar ur Teater-Jacobs ungdomsgrupp, De iir från viinster riiknat: Mika Fagerudd. Marina Berts, PIO Rennukka. Susanne Back/und, Catarina Ström. Johan Fagerudd och Anki Aluiersson , tällning Speciellt som inte pjäsen kost at garna , Teater-Jacob nånting, selt var pjäsen färdig när han kom - Det är uppbyggande . - Under 200 mark i rekvisita , med. Johan : Anki : - Det är roligt att uppträda , tippar Mika. Man utvecklar sig själv . D NU GÅR teatrandet in i en pe Marina riod av sommarstiltje , men visst - Man lär sig att inte var blyg e Varför en triller med mord och Susanne: diskuteras revyplanerna i alla fall , ~ Det är roligt. Man har för varann. k usligheter? - Det. säger Mika. är viktigt - Vi ville göra en pj äs om att alla som' vill får vara med. Att nånting att göra, O TE~ER-Jacobs ungdomsg någonting annar än ungdomsp rupp har jobbat ihop i närmare fy alla ska ha nånting att säga, Att det roblem, säger Marina. Det som de Pia: ra år redan, Det hela började med inte finns några s.k. bärande roller två tidigare pjäserna, som vi jobbat i pjäsen, - Man gör nånting konkret drama-övningar under ledning av fram, gjort, som man får se resultatet av, Och Helge Lassenius, Anki: det är roligt att få folk att skratta, Och nu ska .dehär ungdomarna i D MISCHA Hietanen har regissa - Gemenskapen är viktig . Speciellt roligt är det när publiken årlden 14-17 år jobba ihop en re rat pjäsen, e Vad är det som lockar till att vy , , , eller nåt helt annat. - Men han behövde inte ändra samlas varje lördag och jobba med är med . - Som när de låg och vred sig i Ho vet mycket i pjäsen , , , han kom med teater. bänkerna under en av föreställnin PETER GRANSTRÖM några fina uppslag , , . men i ston Mika:

Torsdagen 24.04 1980

I tidningen Vaasa påstod st~irektör Eilo

Eriksson för ett tag sedan att Wolffskaparken överhuvudtaget inte existerar! På sätt och vis har han rätt. - Wolffskapar. ken har under sin hundraåriga existens aldrig varit en park för allmänheten, den har ända till 1973 varit i privat ägo. Men den som betvivlar att det finns en park bakom det höga planket på Brä"ndö behöver bara kika lite över plankkrönet för att upp· täcka en verkligt fantastisk park. I parken finns det en/~l[t en invent~ring .~om gjorts av biolog Eija Puspala, 21 oltka tr~r. ter och 200 växter, många av dem helt untka i Finland. Dä'r finns en vacker jugendvilia., byg~d 1901, som också inuti är helt fantastIsk. V,II du ta dig en titt är det bara a~t kna~ka .få ~örre.n och be konstnär Pentt, Uuslkylå vIsa dIg runt. Pentti Uusikylå" har sin atelje diir och är en ivrig parkkämpe. Enligt stadens och statens planer ska nu par· ken helUörstöras. Där ska bli asfalt oc'! ~.n? vånings betongkloss. Byggandet ska pabo1]as 1981.

Nattlig rundringning gav 50 personer till demonstration

Statens planer med WoUfska parken hade länge varit kända, men ingen hade hittills reagerat. En ide föddes att man eventuellt skulle ordna någon slags tillställning i parken för att visa för allmänheten hur dumt man planerar i Vasa utan att fr~a folket vad de vill . Samtidigt blev Wolffska.parken vara eller icke vara ett föremål för diskussioner bland ungdomar på ca. feer och barer, i skolan och i olika föreningar . Man blev allt ivrigare i sina diskuSsioner och började inse att n~ot måste göras innan det är för sent . Därför var det ganska lätt för de ungdomar som en natt ringde runt till människor och uppmanade dem komma och demonstrera utanför parken på morgonen. Ett femtiotal ungdomar och även många äldre människor anslöt sig till demonstra· tionen som blev väldigt lyckad. Wolffskaparken · började genast uppmärksammas i radio , TV och press. Sedan gick allt väldigt snabbt.

Arbetsgrupp tillsattes tör att trycka på byråkraterna På ett stormöte bildades tre arbets· grupper, som genast började arbeta. En "karneval"-grupp började plane· ra en stor miljökarneval. En "plankstryka~".grupp satte igång att göra upp en plan över hur det gråa kring parken skulle kunna

målas. Den tredje gruppen kallar sig " byråkrat " .gruppen och har som uppgift att tackla den statliga och kommunala byråkratin med alle· handa skrivelser, där man kräver Wolffskaparkens bevarande. Den vik tigaste uppgiften byrå· kratgruppen sysslar med är en in· samling av namn på en lista· riktad till stadsstyrelsen, där man kräver att staden omedelbart ska börja för· handla m~ staten om ett återin· lösande av parktomten. Den har hittills fått in närmare 3000 namn. Den har också skickat en skrivelse till Museiverket för att försöka freda området. En delegation från aktionsgrup. pen uppvaktade Byggnadsstyrelsens generaldirektör Kalevi Sassi i Helsingfors, där man krävde ett stoppande av byggnadsplanerna. En motion om saken har också lämnats till stadsstyrelsen och till de olika fullmäktigegrupperna. Stads· styrelsen vidtog inga åtgärder utan antecknade endast motionen " till kännedom " . Alla fullmäktigegrupper sade sig i princip stöda saken men ville inte di· rekt ta n~on ställning utan ansåg att det här hörde till statens affärer eftersom park tomten redan skänkts till staten. Som bäst planerar byråkrat· gruppen att uppvakta inrikes. ministern.

Parken

o Utan större förberedelser mötte ett 50-ta/ unga och äldre upp till en de· monstration mot förstörelsen av den wolffska parken. Den infä//d4 bilden är av jugend-gården, diir konstnär Pentti Ussiky/ä har sin atelje.

Vårt primära mål är naturligtvis att Wolffskaparken ska bevaras. Men vi vill inte att den ska bevaras i sitt mi. varande skick utan att den ska restaureras och göras till ett grönt rekreationsområde för alla vasabor. En park där vasaborna kan ströva

Kåren-revy till Peffan! Den österbottniska Kåren·revyn kommer till Österbotten också, närmare bestämt till Vasa och Pef· fans festsal. Den tredje maj ska kåreniterna spela upp sin revy.

LÅNGLÄSNING

omkring på fritiden, njuta av den vackra vegetationen och andas frisk luft. Men också ett ställe där man kan ordna u tomhuskonserter och olika tillställningar. Jugendvillan kunde man inreda som servicebyggnad och cafe. Men ·vi har or kså som mål att få upp folks ögon på vad som håller på att hända med Vasa stad. Vår kamp gäller inte bara Wolffskaparken utan lika mycket de rivningshotade åttonde och nionde stadsdelarna. Kampen gäller överhuvudtaget de enskilda medborgarnas rätt att själva få bestämma över sin närmiljö.

SKA bevaras

Det är aldrig försent! Många bar sagt åt oss att vi är för sent ute. Kanske är vi sent ute men det är aldrig för sent. Det är klart att

protesten borde ha kommit. för tio år sedan då allt det bär bÖrJade pla· neras. När det gällde att hitta en lämplig tomt för statens ämbetshus fanns det inte heller så många alternativ som det finns i dag. Ett realistiskt och också ekono· miskt fördelaktigare alternativ vore att inreda Finlaysons fabriks· byggnader mittemot parken till äm· betshus. Då skulle ämbetsmännen få både bavs· och parkutsikt. Att man på beslutande håll tar våra prolester på allvar bevisas bara av att man nu börjat diskutera om man eventuellt skulle inskränka på antalet parkeringsplatser kring ämbetshuset för att få plats med me· ra park. Men vårt krav står fortfarande fast: Wolffskaparken bör bevaras i sin helhet och göras till ett rekreationsområde för alla männis· kor, ämbetshuset måste byggas n~on annanstans. KLAS FRANSBERG

o Den Jom lir intreIIerad av alJ delta i aktionsgruppen kan kontakta Anna· StIna Äbonde .Björkas (110560) eller Sanna PellIO (117988).

Ater dax för MHF:s mopedtävlin D Teoretisk och praktisk in· formation i trafiksäkerhets· och trafiknykterhetsfrågan. skall ca 2500 elever i klass 9 f. under tiden 17 april-26 maj. Informationskampanjen, kal· lad Svenska Finlands Moped. mästerskap, berör 27 högsta· dieskolor i svenska Finland. Motorförarnas Helnykterhets· förbunds Ungdom är dragare för fjärde året i följd för kam· panjen. De tuscntals elever som blir utdimil' terade i v~r fr~n den egentliga skolan , och samtidigl kommer in i moped~l. dern , kommer ut i en trafik som krävel mycket av dem . Denna kampanj vill ta upp de fråg or och problem som dagens trafiksamhälle brottas med . Den leori som eleverna skall få . be· rör moped i trafiken samt rusmedlets inverkan p~ körsättet , lagstifming. straffpåföljder osv. Efter teorin följer ett praktiskt ma· növerprov p~ moped , där eleverna har at! med minsta möjliga prickbelast· ning ta sig igenom en svår .manöverba· na . Den ·bästa i skolt ävlingen . teori och praklik, får förutom en uafikhjälm i pris . delta i finalen i Vasa den 6 juni. där Svenska finland s Mopedmästare koras. Den bäs ta i finalen får cn mo·

ped . M~lsättningen med denna kampanj är , att verka för säkrare uafik bland dc unga, att ge information i trafiknykter. hetsfdgan samt sprida kännedom om MHF·Ungdom .

ågQ plymer i håret,

- is på damerna, inga

_""'ri'tIT1er på herrarna.

blir kanske fioler vid plakat om boendemil· r på torget och öster· _a.1isk körsång. '7

g ör man inte som gör som i Vasa.

• Så här blir det inte... nej, inte alls så här! Det är ju så hå'r man karnevalar i Rio...

Vi t";// lyfta fram den kul· som finns i Österbotten g öra det så att folk får ha

'gI.

- r Sture Ekholm, Ylva Ed· och Ben Sandvik, tre av . ili4/ivtagarna till den miljö· T'IIeval som ska åga rum i V4Sa den 18 maj. -;a.

• Varför en karneval? - Det hii nder egendigen aldrig oinling .. lOrt" i Vasa. Vi har IIlga ' nade r ti ll exempel. Det här är en förWk all få folk på föt In . - Del är miljöår oc h därför har ah miljön . närmast buendemil· . som (e ma . ft- ni ngen är at t fulk under en .för hop pni ngsvis fin.v:hsöndag Il tillfälle att se hur vackra de adr stadsmiljöerna är. ture. Ylva och Ben ingår I en p p privatpersoner som redan ör flera månader sen började fun· på detta med ett karnevalståg Vasa. u har man också kOnlak· o li a föreningar. !Otalt ett 80· . och hoppas på att de ställer och medverkar med program. Dn är uteslutande kulturdla fo· g:tr man vill engagera. i vill inte vara politiska, an· än m iljöpolitiska. Inga parti. palai'sk,a föreningar är kontaktade. i vi ll i första hand få kon· med vanliga , irke· ~:~ __ rade männIskor som syss· ~d kulrur. Dikd äsa re , • m usikanl er. . am märt har man tänkl Sej art ,"",mr9'2l('o ska gå t iII så här : :ln ar vill KasernlOrgtl, riJ m an lill 8:e or h C):e Däreftn fonsätter

lill Wolffska par· mer att äga rum li\'ilcler. Bland 01 •

• barm .så x1an-.

Om -

<;om iI inues;;e rad av l· och ännu inle har :I' <.e j ,iII inlliallnagarn J. kan J~('n J!i;ra del gen m all rin· nU . rm·valkans liel. Del är iII· I luJt· O! fö ren in)!!'! I' II ,kal vid h w.u öppet klocbll I ., till 1(, v;UI:l~2ma tel 111l8) 2)

BERTEL NYGAR D

•

men så här kanske. Karnevalar man

Ingen skillnad på äldre vikbybor och nyinflyttadel - Det å'r inte de NYINFLYTTADE som tagit initiativet till renovering av Vikby uf:s lokal och byggande aven trå'· ningsplan vid lokalen, såger förargade vidbybor med anled· ning av det som ÖP skrev om verksamheten i Vikby uf för ett par veckor sedan. - Största förtjdnsten av att verksamheten åter kommit i gång i Vikby dr nog Håkan Asplings, Det var han som satte i gång och med stor energi drev på talkoarbetefsenaste år. - Det var också han som gick omkring och samlade ihop pengar i gårdarna i Vik by. - Ndr det gdl/er frivilliga arbetsinsatser ligger de å'ldre vikbyborna inte heller i lä för de nyinflyttade, framhåller ÖP:s rapportörer. Snarare två'rtom, Men på det hela taget har talkoandan varit föredöm/ing överlag - från yngre och å'ldre, nyinflyttade och genuina vikbybor. Påståendena om att äldre vik bybor får skå'mmas då nyinf· Iyttade dragit i gång verksamheten i föreningen har upprört opinionen i Vikby, Nu å'r man riidd för att det hå'r skall vålla oenighet'inom byn och att talkoandan skall svalna, Det å'r mot den bakgrunden man nu vill få en rättelse bet· råffande vem som tagit initi4tiv till och draKit det arbete som utförts, SVEN-ERIK GLADER

Vasa så ska man göra det på vasavis!

Ännu finns_cha'f!.sen

att stick med SOU till Amerika! - Det blir åtminstone 60 SÖU·are som även i år reser till Amerika med SÖU:s gruppresa, berättar Carina Kalander på SÖU:s kansli. - Förberedelserna börjar vara inne på slutrakan. Men fram till 2 maj finns det ännu chans att anmäla sig till resan.

Avresedagen är i år bestämd till den 4 juni med återresa från Vancouver den 4 juli. Planet lan· dar även i Montreal där det är möjligt för resenärer till östra USA och Kanada att avbryta re san . Kostnaderna för resan är i år 3585 mk tur-retur. l priset ingår reseservice, försäkringar och flyg fältskatt men inte anslutningsre sor och annuleringsförsäkringar.

Resan sker med Finnairs plan och med en erfaren reseledare från Finnair med på resa n . SÖV utser dessutom några biträdande reseledare som är beredda att hjälpa ovana resenärer under re, an. SÖU:s amerikaresor har fått rykte om sig att vara synnerligen välförberedda och ett tryggt sätt att resa för en ovan resenär,

~!!!:!!~::~PO::.~r;E:N---------------------------T-o-r-~-~~e-n-2-4-.O_4__19_8_0________________________________________~1 10

Sommargymnasium!

debattforum

Den som tror att ett sommargymnasium är samma sak som gymnasium på sommaren tar grundligt fel. Det här gäller åtminstone för Svenska Sommargymnasiet på Kirjais som i år anordnas för elfte sommaren i rad. I år går sommargymna

siet av stapeln 2-20 juni. I sommar gij/Jer mycket långt sam

ma sak.

Sommargymnasierna brukar vanligrvis fungera enligt lite andra principer än

det ordinarie skolsystemet. Exempelvis brukar man på Kirjais utgå från at! det är lärarna och eleverna som till~am mans skall fundera hur de s.kall lägga upp undervisningen och vad man skall gå igenom. Ute på Kirjais kursgård . som ligger en god bit ut i den åboländska skärgården. finns det också goda förut sätrningar för au kombinera kunskap sinhämrning och trivsel i avkopplande sommarmiljö. Från tidigar somrar finns en d~1 muntra historier om bland annat "Swiming English". Nauliga manöv rar av mer informell natur och andra

plliju.

Kursplanen för Kirjais består dels av

såkaJlade A-kurser som går på ca 50 - timmar undervisning och kortare B kurser på ca 20 timmar undervisning .

A-kurser finns i matematik. finska och engelska. alltså rena skolämnen. Likväl tar man upp ämnena på el! litet annor lunda säu och i mindre undervis ningsgrupper . Språken har en mer praktisk inriktning. B-kurserna som är fotografering. journalistik. samhällskunskap och svensk konversation för finskspråkiga försöker ta upp sådan ämnen som sko lan vår blundar för .

Föruton det egentliga kursprogram met hör det till al! man sysslar med en

hel del fritidsaktiviteter. urflykter, dis

kussioner och olika slag av friluftsakti

En desperat flykt till ·det förflutna

• Kirjais kurscentrum är platsen för ·sommarlJY,mnasiet.

viteter. Men tillbringar ju faktiskt siu

sommarlov och det kommer nog au

beaktas. Mera information kan du få om sommargymnasiet av "rektor" Tom Kankkonen telefon : 90-2981 349 (hem). 90-634 110 (tj). Officiell arran gör för gymnasiet är Svensk Ungdom . Deltagaravgiften är 220.- dessutom uppbäres 530,- för kost och logi. Visste Du, att en väntande mors tobaksrökning kan skada det lilla livet. Visste Du, att också barnen får i sig tobakens skadliga ämnen i ett hem där man röker.

•• • • •• •• •• NYAYÄGINS •• •• •• SOLIFIR = ••

• •• = •I I •• •• - •• • • •• •• ••

•• • = •• •• • • • • - ••• ••• •= •= • •••••••••• ••••••• MATTSSON NYGÄRDS

P. HELMINEN & CO

Vasa Sandögatan 13, tel. 961-117051

SOLF CENTRALBUTIK

Solt, tel. 961-35200

STENCO LlNZEN

Närpes, tel. 962-41 145

Lappfjärd, tel. 962-21 821

STUDIER FÖR EKONOMEXAMEN I ÅBO

Om du har genomgåll finskspråkigt gymnasium, handefsinstitut el- . ler motsvarande bör du delta i ett språkprov i svenska. Provet är gemensamt för HHÅA och Åbo Akademi och kan avläggas alter nativt i Åbo (på Gadolinia, Porthansgatan 3) den 26 maj fr.o _m_

kl. 9, i Helsingfors (vid H:fors universitet, Porthania, Regeringsga

tan 11-13) respektive Vasa (vid Pedagogiska fakulteten vid ÅA, Kyrkoesplanaden 12-14) den 27 maj fr.o.m. kl. 8_ Provet kräver ej förhandsanmälan . Den som har deltagit i språkprovet får söka om inträde till högskolan .

Av studieplatserna vid högskolan besätts VJ på basen av de sökan des ansökningshandlingar och Yl av studieplatserna enbart på ba sen av resultatet i högskolans gallringsförhör. I gallringsförhöret har de som inte blivit antagna på basen av sina ansökningshand lingar rätt att delta. Vi anordnar gallringsförhör den 17 juni 1980 på tre orter, dvs . i Åbo. Vasa och Helsingfors. Provet kan avläggas på vilken som helst av orterna.

Malax, tel. 961-654401

ROSENBACK's BUTIK

ÄR DET massmedierna som påverkar oss så? Det är klart! Filmen Grease som nu är gam mal. Den gick inte spårlöst för

bi. Reklamen, musiken! Ja nu får man ju också köpa choklad vars nounn är Happy Days. Dessa Happy Days eller Lyckliga dagar det var 5()..talet. Men varför söker vi oss tillba ka till det förflutna? Varför låter vi oss påverkas så? Jag fick höra talas om en par fiftare som intervjuades, och man frågade dem vem Dean var, vars namn de hade på ryggen. En Il-årig pojke svarade, att hans storebror nog hade några skivor av honom och att han

Ansökningstiden utgår den 9 juni 1980. Ansökningsblankellen, som är gemensam för H HÅA och Åbo Akademi fås från handels högskolans kansli, Henriksgatan 7, 20500 Åbo 50,te\. 921 335133 / 197 eller 294.

Nykarleby Bangatan 7 tel. 967-20 194

Vörå, tel. 961-56 141

Det är min kompis' och mitt svar på alla de nedklottade toa letterna runt om i staden. Ett 50's med en stjärna som inram· ning är den syn man ofta får se.

Alla pösiga jeans, tennistos sor, Dean-jackor, pojkarna i kortsnaggat fett hår, flickorna med hästsvans och sidenrosett.

Du som vill bli ekonom och studera i en svenskspråkig universitets miljö kom till Handelshögskolan vid Åbo Akademi för att studera inom någotdera utbildningsprogrammet företagsekonomi. eller marknad sföring och utrikeshandel. Till Handelshögskolan vid Åbo Akademi intas detta år 60 sluderande för ekonomexamen . Handelshögskola ns verksamhet kommer fr. o .m. den I. 8. 1980 all fortsälla inom ramen för en ekonomisk-statsveten skaplig fakultet vid Åbo Akademi. Härigenom kommer de studerande alt kunna erbjudas bredaste möjliga studiemöjligheter.

Svarta Solifer GT enastående i sitt slag i Finland. Säker gatumoped för unga RR-åkare. Solifer SM-BO - ungdomlig bruksmoped kombine rar sportmopedens uthållighet med bruksmopedens månsidighet, Solifer Trial ·tävlingsmaskin i stil med Cup-vinnaren, lämplig för den fordrande minitrialisten_ Att köra med Solifer blir verkligen billigt - bränsle åtgång i medeltal endast 2 1/100 km_ Priser fr. 2410: Kom och bekanta dig!

Jakobstad Visasbacken 6 . tel. 967-10 153

Till alla massmediepåverkare hönshjå'rnor: - Alla ni som diggar 50-talet, varför inte

hitta på en egen stil för det hår årtiondet.

•

Närmare information om studierna vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi och om ansökningsförfarandet ges i vår informations broschyr eller av vår studiesekreterare, tel. 921-335133 / 202 _ Åbo, den 20 april 1980 REKTOR

nog sjöng ganska bra. Pojken var ju ändå bara Il år. Men 16-åriga pojkar och flic kor! Vet de något om femtita· let? Kan de tänka själva? Fast det är ju inte så konstigt.

Har någon velat lära dem tinka? Har någon lärt dem vara kritis ka? De vuxna? Knappast! Det är ju oftast de som hjärnt vättar. De som förtjänar och gör pengar på oss lättpåverkade ung· domar.

TIDNINGEN Suosikki har,

vad jag sett, aldrig innehAllit

mycket anna.t en Coca-Cola annonser. Spaltvis om James De .an och Boppers. Söta flickor i hästsvans och tennistossor. Vi kan ju ändå inte dricka ba ra .Coca·Cola och springa genom livet med bara tennistossor. Man kan ju fråga sej vad man skall gå klädd i om vintern. Jåg såg en gång i vintras några 50's tjejer komma springande och hunran de genom staden i kjol och ten nisto~or när det var 30 graders köld. De skulle antagligen på skoldans.

o ÄR DET så att vi INTE KAN tänka eller att vi kanske INTE VILL tänka. Är det för att världen ser ut som den gör, med världskriser,

arbetslöshet, och politiska spän ningar? Är det detta som får ungdo mar, utan egna intressen och utan egen identitet, an söka sig tillbaka i tiden - tillbaka till något som man tror var bättre? 80's

Bättre

golv Snälla Ni inom NUFS: - Bäme golv till nästa gammal dans' Och inför dansdemokrati eller åtminstone damernas afton till dansen 3. ~! Betalar man 20 mk vill man dansa . Men vem har mod alt bjuda upp' Nej. man står vackert där i " kohö gen .. tills någon bjuder upp en . Det är ju förnedrande för alla damer aU det skall vara så . Man skall kunna få dansa när man kommit dit för dansens skull . På mångas begäran skrivet av : "En ur hopen"

Torsdagen 24.04 1980

ärpes Skolmusikkårs skiva:

-ktig verksamhe

håller på med"~

Vill du sälja, köpa eller byta prylar?

Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! För tio mark får du en annons på högst fem rader (ca 20 ord)

Jlllikrligaste erbjudanden ibland. Ralf Hoikkanen lyssnar på musik en LP med Nå'rpes Skolmusikkår, som - , /iv minns att man skulle ha hört någonting med, som i marscherna eller i viteten . Musikkåren leds av Frans tIn säkert år en viktig företeelse i sitt slag. den ganska koralartade musiken, Mattans som har en mångårig seda1I böljar fundera efter, så inser man så låter -bandet betydligt homoge musik bana bakom sig. Från en li h r verkligt viktig en sådan verksamhet som nare i uppfattning. Electric Pre ten blåsargrupp 1958 har utövar egentligen är, den skapar ju lude in Rock blir alltför likartad Skolmusikkåren växt till en ska . . . . a tkl at' dell grund som musiken i vårt land i Rock away, alldeles intill som ra, som med drilltlickor och ny I bygga på. den är placerad, men Carribean börjare in beräknade, omfattar .... läk/e jag 11 og först efter att plattan redan ha skies låter bra liksom också över hundra ungdomar. _ _• , . stltlUl, ur jag satte på den var det nog. m,ed Sousa-marschen Semper fidelis; r i stil med "hur skall det här nu rtkttgt .fW!lC!:Iuera

klanger ger bra resultat. I därpåföljande Rock away finns det också fina ställen, int ressanta klanger och bra sväng; tydligen är rocken mer bekant än jazzen för många avde unga mu sikerna i bandet. D MEDELÅLDERN lär ligga kring 16 år.' Annars måste ju mu sikerna ha ganska olika musik bakgrund från tidigare, det märks kanske mest i den rytmiska musiken. Då man har mer lik nande referenseramar att röra sig

det är ju också fråga om aningen lättare musik. D B-SIDAN upptar mest lång samma stycken. Uppläggningen kan säkert diskuteras, det blir onekligen en smula tröttsamt att lyssna i en följd på sidan. Annars spelas det bra på den här sidan, och jag är speciellt imponerad av trombone-sektionen. Speciellt djup får soundet av en dleI tuba-inpass, man kan överhuvudtaget inte klaga på brassinstrumenten . Speciellt fäs te jag mig vid Ut mot havet på den här sidan. Gammal fäbod psalm är ju underbar musik, men månne den inte är litet för "underbar" för Närpes Skolmu sikkår , åtminstone ännu i det här skedet. D SOM HELHET tyckte jag ski van var lyckad och N ärpes att gratulera för den här musikakti,

Trafikskolor Trafikskola

Ff?ftGr:lDE OM

cJFI-OEN LILLA

TIU. MIDD4G f

6LOND/NEIJ

NAr MER NI ')

=~t:.:;-~

DÄR BORTA!

ordnas endeltävling i FM i twist nu på fredag. Tävlingen sker i samarbete mellan tidningen Suo sik ki och V örå uf. På scen kan man hitta bl.a. Satu Pentikäinen, ni vet hon med Me nolippu, Dave Taylor Band, och Kidds från H:fors. Suosikkis chefred. Jyrki Jyräys Hämäläinen fungerar som spea ker. - Enda deltävlingen på svenskt håll i Österbotten, säger Johan Bagge iVörå. Den som är intresserad av att ta sig till finalen å tillsvidare okänd ort kan anmäla sig på platsen. Det kan fÖrresten alla som vill vara med. - Vi hoppas på frimodigt del tagande, myser Johan i telefon till ÖP.

Jakobstad

HALDIN & ROSE Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

GöRA HONOM 5RLL5k'AP!

Annonsen måste betalas kon tant. Skicka därför med en tio markssedel eller en check. Prylbörsen är avsedd endast för privatpersoner. Sätt gärna ut varans pris i annonsen, och glöm inte uppge vart intressera de skall vända sig. LeX. telefon nummer.

D I Vörå

JAKOBSTADS BILSKOLA

Wff?RN UND RF/ROMNI VILL

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden lO D,

tel. 961-113 S22

Redaktör i Sydösterbotten

Benel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-6S1 SI4

REDAKTIONSRÅDET

Alf Snellman, ordförande,

Susanne Lillkull. Karin Blomqvist.

Brita Svedlund. Ralf Skåtar och

Lasse Erikss0n.

PRENUMERATIONSPRIS

1980

Helt år. ................ 30,~

Halvt år...............• 20, Skandinavien ............ 40,~

Lösnummer... ........... l,~

ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli, Vasa.

tel. 961-113 S72 och IlS 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 SSS

ANNONSPRIS

1 texten .................. .' 2.60 Efter texten ................ 2,40 Bestämd plats -.20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer.

Jakobslads Tryckeri och Tidnings

Akliebolag, Jakobslad 1980

Torsdagen 24.04 1980

Revysjac

Gunnevi Back, fr l n sran. Jalle Bergkulla. b ppfj:acd • Lansväi ji . Kaj Eklund, V. \ 3 vOQ stj ärna . Annika Esch , Närpc. : I'TIlI5U_E lärarinn on förr . Monika Forsman , Pr d c~ hild . kvinnosakskvinno. tonåring . Mikael Forss, Purrno: Ut:am= -=.. vildsvin , tonåring . Anna-Lisa Karnis, Vöti~ tonåring, doa-gris . Saga Karl, Pensala: Häggiund , sekrererare. d03 Janne Näsman, Vasa: tonåring. ordförand. Am Röj, Pönom: Oskar Hjjmlc::lt! (= d.ä.), Sven-Erik H. Glesbygdsvisa . Ann-Christine Sjöblom_ Mana , tonåring , tamsvin. Gerd Sundsten, Pedcrsör~ : Gransrröm , lärarinnon jär«. gris . Gksbygdsvisa. Helmer Söderghd, Vörå: ronåring . Gösta Willman, Purrno: man . Ann-Sofi Wärnå, Esse. ronåring . färskar, Gles.bygdrosa.. Kapellmäsrar & Arrangör: Henry Lindell, Jakobstad. Ljustekniker: Thorbjörn Siren.

Vcuj har österbottningarna vid Abo Akademi gemen samt? O Jo, det å'r språket, dvs de österbottniska dialekterna. O Språket blev också den samlade faktorn nå"r man bör jade arbeta med revyn. Hand lingen viixte fram under dis kussionsmöten som förekom mit med jå"mna mellanrum un der vårens lopp. A/la har dragit sitt strå till stacken å"ven om Mikael Forss och Gerd Sundsten har släpat ihop det mesta materialet. Redan i .. inledningssjongasi" får man klart för sig vad det är fråga om: - Vill vill framför ett drama på reinaste svensk, för vi tycker he högspråk ejävlo o hemsk kan händ att he retar en deil, men i så fall så e he no teiras fei!. Vi ska vis er hu live på lande kan va o hu mang sortes olika form e kan ta..

D HANDLINGEN kmsar kring en nedläggningshotad handelsbod i en österbottnisk by. Där samlas gubbarna för att röka klubb 77 och dryfta de senaste händelserna t.ex. glesbygds problematiken eller som gubben Gransuöm (Mikael Forss) får till der: - Föst flytta di kommunal· kansli ti staan o saan dråo di in bussa så man int slipper tiid . D Få nymodigheter finner nåd inför bybornas kritiska bl.ickar. Grundskolan är skräp och kvinno· rörelsen har svårt att få fotfäste. En kvinnosakskvinna anländer till byn och håller brandtal inför en förundrad syförening . - Ni måste inse att ni är och alltid har varit förtryckta I Det är enbart män på de högsta posterna : - Neä höödu jär har vi nou er, kvinno på POStn , Signe heiter on '

D EN MYSTISK runsten figur e rar också i handlingen och en arke · ologisk expedition anländ er till handelsboden för att få platsen Ut· pekad. - Vi har hört att det skall fin· nas häll-runor här) - Häll-Runar) Men e int ha

dööd)

Utmärkande för revyn är fyn· dig replikföring och äkthet. Det är svårt att fatta att endast två av de 15 medverkande har Ståll på revy· scen tidigare. Revyns persongalleri ger ett le vande intryck . Man har lyckats ska pa karaktärer åt de personer man gestaltar. Revytexten är kryddad med un derfyndigheter och träffande kom mentarer och man tillåter också ett visst spelrum för improvi~ationer. Scen bytena förl öper friktions fritt. De flesta sketcherna utgör il lustrationer till diskussionerna i handelsboden och boden finns på scen under hela förestäJlningen.

• Fr.v. Gösla Willman, Mi kael Forss, Janne Näsman, Anders Röj, Helmer Söder gård, Saga Kart och Gerd Sundsten. l den österbottniska byn vet alla allt om alla. - Ti de loar ambulanssi! Ta tiid! - Nö komber an tiboak! - Sju minut! - Ja an va ti Huldas tå . .. - Nåo je naa me on de som int ids ta nitro .

Text: Leif Sjöström Bild: John Ahläng

D EN SÄRSKILD eloge är Henry Lindell och Thorbjörn Siren värda . Henry för att han gav sångerna el[ fint gitarr ackompanjemang och Thorbjörn för all han klarade scenbelysningen med heder trotS bristfälliga resurser . Det är bara att hoppas att revy· gänget får möjlighet att bjuda på bykistans innehåll också i Öster· botten och att en årligen återkommande revy blir tradition bland österbottningarna i Åbo.

• Anders Röj och Helmer SÖ dergård. Oskar och Helmer trdter om vem av dem som varit byns bästa idrottsman. Till sist kommer de sams och konslate rar:

- Ja nou va vi bra vi, bdter dn Mieto va sku vi id4g byri na trieto.

• Fr. vdnster Annika Esch, Saga Kart. Gerd Sundsten, An1lQ·Lisa Kam is, Ann-Chris tine Sjöblom och Ann-Sofi Värnå. Hos Emma i byn lir allt frid och fröjd, men det dr enbart lugnet jöre stonnen. S1IQrt kommer kvinnosakskvinnan på besök. . . . • l sketchen med lamsvinet (Ann·Christine Sjöblom) vild svinet (Mikael Fons) och doa Krisarna (An1lQ-Lisa Karnis, Saga Karl och Gerd Sund· sten) jår sig schlagerindustrin en känga. - Gör ja rdtt e/i jei! om ja rym ber ett tu tri? Ja e bundi tu e jri. Gör ja rtilt eli jeil? --

•

--"=--------