Österbottniska Posten (ÖP) nr. 17 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTIN ISKA POSTEN "Ett av de hårdaste FSU-mötena någonsin"

dclept som FSU:s våt odl lid: di i salen utan att al

------:=_ -

nåp2 fOrhands .dElåoomer., måste mö

•

&a.mstån som det

__re man kan tänka mte

inte ens en

SU-hållet. I själva verket var ett skenmöte. Det -al1Elq ' ~ virmötet ägde mder ett sju timmar styrelsemöte som Im _ uppgift var ett a v _daSre FSU-mötena

Se sU/4" 71

• .P4 . . av Monica -Nils Malmberg gick enligl uppgift myckel iNI,1 dl FSV:s verksamhelslethre ER, Hliggman. Inom SOV slå, man frdgande liI/hillslheten och mena, alt FSV-kansliel fungerai billl,e lin p4/iJnge.

t{~~_

Onsdagen 29. 04. 1981

Var finns ro

--I_~

rrangörerna?

"På toppnivå står valet mellan att slå sig fram på en finskspråkig marknad - eller självdö" o

NÄR DET GÄLLER möjligheterna för en svensköster bottnisk rockmusik att utvecklas. kan man tala om ett spill. en avtappning av poentiella rockmusiker. p:l. två olika nivåer: l. Grundnivån. nybörjarnivån; då man etablerar sej och - ifall man överlever - småningom slukas upp av dans marknaden. 2. Toppnivån; då man som etablerat dansband har "gett allt" och kanske har en förhoppning om att kunna gå ett steg vidare . På båda nivåerna handlar det om ett vägval där den " fria rockmusiken " vanligen hamnar i skymundan . I b:l.da fallen är det också ett vägval där musikerna själva inte har så stora på verkningsmöjligheter . På grundnivw, d:l. man ska ta sej fram, bli uppmärksam mad, skaffa d yr u truStning med mera - där gir den enda framkomliga vägen över nybörjarparaden fram till "riktiga" orkesterparaden och en etablerad ställning på dansmarknaden . Det begränsar naturligtvis inriktningen på musiken . Det kommer att handla mer om dansvänligt än om en personligare rockmusik (även om dagens öster bottniska dansband spelar en varierad repertoar) .

O pA TOPPNIV AN står valet mellan att slå sej fram på en finskspråkig showmarknad där chansen att lyckas är liten, eller att ge upp och låta bandet självdö. Någon lokal svens kösterbottnisk marknad för egen rock på toppniv:l. ser inte ut att existera . Med musikerögon kunde - det kan man föreställa sej perspektivet se så här elakt ut: Den svenskösterbottniska dansorganisationen konserverar musikutbudet och motver kar de egna initiativen fdn musikerhåll. Vad ska man dra för slutsatser av det? Naturligtvis ska man inte dra den slutsatsen att dansor ganisationen är dålig och ska skrotas ner. Paradoxalt nog kanske man kan vända på steken och säja så här : O DET GÄLLER att gå vidare och dra lärdomar av hur man via SOU:s dansorganisation har lyckats slå vakt om en viktig bit populärkultur som en svenskösterbottnisk verksamhet. Vad det handlar om är att skapa en lika god kanal för den österbottniska rockmusiken som för dansmusiken. Konkret handlar det naturligtvis om speltillfällen: showprogram på danskvällarna, nybörjarparad i rockmusik, "orkesterparad " i rockmusik, en sommarfestival i SOU regi med mera . En annan bit är naturligtvis rockseminarierna och den rockideologiska sidan, där en del av u(Vecklingen kunde va ra ett rockinstitut vid en folkhögskola .

;'l.

• Vasabandet Exom har veterligen funderat pJ att göra en rochhow. Men de planerna har inte tagit sig någM konkreta uttryck ännu - mJnhiinda i brist på lämpliga tiHstiillningar. O BAKGRUNDEN till att vi har orsak att värdesätta och lä ra av dansorganisationen, är det som har sagts tidigare i ÖP och som nämndes här ovan: Det är en viktig bit populär kultur där SOU har lyckats muta in en egen svensk verk samhet, fri från de värsta kommersiella avarterna . Då säjer Nils Malmberg, gammal uf-Iledare i Nyland, att (OP, 9 april) ungdomsföreningarna plockar pengar av den dansande ungdomen , och han talar ironiskt om att detta kallas populärkultur medan det heter kommersialism om någon annan tar pengarna . Uttalandet är lite förvirrat och tyder inte på någon större eftertanke . Låt oss anta att vi skul.le ersätta SOU:s dansarrangörer med fria kommersiella krafter. Hur länge tror Malmberg att ett vinstinriktat nöjesboJag skulle fortsätta att arrangera för lustbringande gammaldanser i snart sagt varje liten lokal el· ler paviljong runt om i Svenska Österbotten? För att inte tala om ungdomsdanserna som går med ännu större förluster. Det är naturligtvis här poängen ligger då man konstate· rar att branschen är värnad mot den värsta kommersialis· men . O VIDARE i de

Vad göra åt våldet i skolan?

Kurt-Erik Wikstedt tar sig på ledarplats i Österbottningen en titt på det ökande ungdomsvåldet utgr1ende från ett par uppmärksammade fall då skolpersonal misshandlats av ele ver, och rapporter från H:fors om ungdomsligor som hiirjar omkring: D D Det är alltsi inte att und D D Vad som egentligen är ra pi att vildsmentaliteten orsaken - om det finns bara bland ungdomarna och nume en - till dessa svira ord nings ra framför allt de tilltagande problem, framför allt om vi ta ordningsproblemen i skolorna lar om skolor, vet ingen . Pi lä blivit föremil för ganska in rarhill har man framkastat tan giende diskussion . Lärare och ken pi att det kan vara skolans annan skolpersonal är oroade, läroplan som skapar aggressiva socialmyndigheterna vet inte och destruktiva anlag . Orsaken vad de skall göra. polisen sth skulle med andra ord vara psy maktlös, och föräldrarna hand kologiskt betingad shäl såtill . vida att om en elev inte kan fallna . Vildet och föraktet för män följa med i den mycket teOre· niskovärde och personlig inte tiskt upplagda undervisningen, gritet är numera snarare en re fjärmas han fdn siväl under· gel än undantag, och - tyvärr visning som klassgemenskap, och för att kompensera detta - pi stark frammarsch. tar han till vilde t.

f~1\

där verksamheten är inkomstbringan

Det ligger säkert mycket i detta, i synnerhet som teorin kommer från sådana som man tycker förscl sig på ungdomar och deras beteende. nämligen från lärarhill. Att sky Ila pi skolan som i n stitution är emellertid fel. Kan· ske man snarare kunde finna en orsak i den linga läropl ikt vi har i dag. Vi skall ocksi komma ihig i detta sammanhang att ungdo· marna av i dag blir avsevärt tio digare mogna än vad ungdo. men blev tidigare. Och det kan säkert kännas avigt för en "fullvuxen" man eller kvinna att sitta pi skolbänken. Van· trivseln i skolan, sysslolösheten . efter skolan och minga, minga andra smi men viktiga faktto· rer medverkar säkert till att ska· pa ett gynnsamt klimat för ett utpräglat vildsbeteende. D D Minga psykologer vill hävda att dagens ungdomar omges av ett för skyddat och ombonat 'liv. Föräldrarna styr och ställer hemma, lärarna re· gerar i skolan, och efter avslut·

ad skolging kommer ungdo. marna in i arbetslivet där möj· ligheten att piverka sin omgiv. ning inte heller är si stor. Och ungdomarna i framför allt den övre skolåldern har ett kraftigt pockande självhävdel· sebehov . Den som inte kan kanalisera sitt aktivitets· och självhävdel. sebehov genom idrott, musik . teater eller annat liknande kanske beroende på bristande anlag - har lätt för att "spira ur" och ty sig till v:1ldet. Andra forskare vill igen häv. da att orsaken till ungdomens vilds beteende kan spiras i att kärnfamiljen inte längre funge. rar som den skall. Vardera for äldern sitter pi arbete och är bara glada om barnen är bona när de utschasade kommer hem pi kvällen . Umgänget mellan föräldrar och barn blir dledes ett "veckoslutsum gånge". Föräldrar och barn vä· xer ifrån varandra, familjen upphör att fungera som familj . D D Man kan försti skolans och myndigheternas oro. Ni gonting mbte göras, men vad?

de, låt oss nämna Åminne Folkpark, där handlar det ju inte som Malmberg tycks tro om att nån privatperson gräver ner pengarna i sin egen köttgryta. De tre ungdomsföreningar och den idrottsförening som driver Åminne . finansierar siTt vinterverksamhet med sommarpengarna . Den här tiden p1 året brukar det vara regel att deras kassor är helt uttömda, och man får spara oljeräkningarna tills Aminne börjar ge inkomster. Hur mycket ideell tonårsverksamhet och amatörteater tror Malmberg att ett icke· ideellt folkparks bolag skulle bju da på över vinterhalvåret? Så mycket om maJmbergironin. I

O KVARSTAR konstaterandet att dansorganisationen kan vara en fingervisning för en kommande rockorganisation, Ett första steg efter rockåret 1981, då debanen och semina rierna kom i gång, kunde vara att SOU ordnade en rockens nybörjarparad 1982 . Ska man ha en rockens nybörjarparad , behöver man bli vande rockarrangörer . Där kan kanske föreningarnas tonårsråd gå i spetsen och kräva rock· konserter och rocks hower under danskvällarna. BERTEL NYGARD

Dementi

Inom NSU·lägret var man förgrymmad på OP för uppgif terna i förra numret om att den nyländska gruppen eventuellt skulle utebli från teatermönst· ringen. - Vi har aldrig övervägt att stanna hemma, sa Carl Petter Teckenberg som leder Fria Tea tergruppen i Paipis. Det har bara varit fråga om hur delta gandet ska finansieras. Vare härmed de felaktiga uppgifterna dementerade. Vem som kommer att betala gruppens deltagande, kunde Teckenberg inte upplysa om ännu på söndagen.

Onsdagen 29. 04. 1981 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Det gäller att jobba

för drötnjobbet

Transatlantiskt. AN

BERTEL NYGÅRD

~ÅR ju inte att man skulle gå direkt i . . . . . . . . om man slipade upp sina gamla bandy ut bandyklubban till ett hockey verk • ' r inte heller att jag skulle plocka bäme r tackla bättre än Nummelin, och inte sken av att kunna ersätta Numminen . X menar att lite mer besviken än vanligt är fur åt helvete, och frågan är om det inte är TDm2 tlantiska som är orsak till katastrofen. ju märkt att Det Transatlantiska har gått ca röd tråd genom dessa VM-spel. . sår han där igen , Nummelin, och arbetar pi In nsatlantiskt vis , säjer en upphetsad re då d en gode Timo brottas framfOr kassen. - Se pi Lassila, skriker reportern. Han går ut näs - lr.lllS3tlantiskt vis. - Ebcbma åker fram och skyddar målvakten, år pi u:msadamiskt vis, förklarar reportern och da 2 0 I::ita som om det var bara på andra sidan en backarna ogillar att motståndarna kör över ,_Irr.aten.

liken tackling, det var på transatlantiskt vis, rq>Orlem och rösten viker sej som om det var

IdIb·I.nc=D i o:igot gammalt Hakulinen-referat. - Och så pucken från blå linjen in framfor kas 1CII.. Det är u:ansaw,otiskt!

DET K.,y 'SKE är det. Men jag känner en obser menar att finländska landslag alltid har .• ,.,• .-- dn där felet att kasta fram pucken på måfå. samma fel bland transatlanterna så är det -

fel.

li n tvivlaren menar också att Nummelin har varit skaplig på att brottas med ~e. Finns det transatlantiska backar som är b:a.. så kan man väl kalla dem nummelinska. menar observatören att målvaktsrusningar 1"lIIIIiplSl är transatlantiska utan snarare självklarhe situationer. Och går en back ut i hårda så är det tillåtet oberoende av på vilken si _~ ten vaggan har stått .

_:Ul..,u

Men i teve är allt det där transatlantiskt.

Denhär artikeln riktar sig till dig som i d .r hlir klar med din yrkesutbildning och hörjar si dig om efter en plats i arhetsli \'el. Den handlar om hur du kan ta vara pa de chanser och möj ligheter som f1nm . Den handlar om Irkesmäs sigt självförtroende. ~en ocksa om ö,'erdrima förväntningar och lOmma fantasier. Den "iII lä ra dig ~kilja mel lan dina egna ,peciella möjlig heter och arbetslöshetssiffror i allmä nhet. Den skall läsas langsamt och med eftertanke - kamke gäl ler det dig; Personligen ;

1I DET ÄR MYCKET hokus-pokus i i~hockey och sror vördnad för gudarna från Nya Världen . Man tar över kanadicker hit och litar på att de har en trollstav i klubbjackan när de stiger av planet. Den där Carl Brewer kom ju till Helsingfors för många år sedan , och alla ställde in sej på hockeyrevolution. Kan ske blev det något litet uppror, men vad man minm bäst var att HIFK-arna fick fOr sej att det såg mycket tuffare ut med hjälmen i nacken. ' Det gick religion i hatten. Och i Sverige gjorde en herreman vid namn Bill Harris revolution . Han införde den uppseendeväc kande nyheten att spelarna skulle cirkulera på avb\' tarbänken så det blev närmare till grinden . ' - Vi avslöjar hemligheten bakom det nya guld !a get! skrev tidningarna i Sverige och visade närhilder på hur spelarna lyfte på röven i avbytarbåset. Inte blev det något guld . DET VAR lika mycket anka över det som då en ri,kssvensk tidning härom året presenterade bilden som skulle förklara varfor Stenmark var så överläg sen. Man hade -knäppt honom i startögonblicket, och bilden visade hur han lade fram tyngdpunkten långt förbi startlinjen innan klockan gick i gång . - Han knäcker dem i starten! skrev man . Var och en som har sina teve-ögon i skick, har ju sett att alla gör så där, inte bara kung Stenmark.

_ L:\DER DE:\ tid du utbildat di g ha r du o fta få tt rubriker om rubriker o m a rbets löshtt i a ll m ä n he t oc h un gd om ar b n slö5 ht t i s\nn e rht ( Du har få tt lä ra dig . :ltt ctt d a lig t s\'ssclsäun ings läg e ofta drabba r un gd ome n h ~ rdar e därför att :

• arbe tserfa re nh e t ~ akn as • yrkeskunnigh e ten ännu ä r bristande • unga har sdrt a tt anpassa sig till arbetsli\'et • unga har en orea li sti sk upp fauning om sin egrn \rkc:sfärdig hrt • unga b"t(:'f jobb oftJre än andra

HOKUS-POKUS var det, och i hockey-teven he ter trollformeln ' ' transatlantiskt". Reportrarna bör jar bli lika långrandiga som finlandssvenska radiore portrar brukat vara (jag harinte hört dem under det ta VM) . Ishockey i finlandssvensk radio brukar vara alla spelarnamn i dubbel upplaga: -:- Nu pa~ar ha.n till J .u hani Tamminen, och Ju ham TammlOen VIdare ull Seppo Suoraniemi, och Seppo Suoraniemi ger till Timo Nummelin, och Ti mo Nummeling till . ..

SOM I folkskolan då man skrev uppsats: - Sedan jag stigit upp tog jag på mej strumpor na: Sed.to jag tagit på mej strumporna tog jag på mig byxo~na. Sedan)ag t~git på med byxorna å t jag en smorgas . Sedan Jag älll en smörgås gick jag ut. Sedan jag gått ui fOlI jag omkull. Sedan jag fallit omkull steg jag upp . . . Det är nästan på transatlantiskt vis.

Hur ska den konstnärliga målsättningen se ut? _tal o~ riktninga.r, i~fallsvinklar och utveckling . . . .mönstrIOgens semlOanedel. Lite mindre talade _ . a J_ _r van de där riktningarna ska leda. ,i lilallan:la, Mischa Hietanen, frågade sej om det över 02gon konstnärlig målsättning för 6nlandss· ..._iIIIC&lJer och hur den i så fall kan tänkas se ut. seminariet rätt mycket en "sextitalsdiskussi. pjäser kontra "samhällstillvänt". iDlc:daten, Birgiua ...._ i t begreppet dilet _ _~'S~ IDCnade au myc :t"as j «hg Icao kallas så. lina saker utan _",lr il_bID eDer budskap. s._~ &irindns och vi . . . . .: dilettantteater tiD föreningen . _kzlCll:lUI::J [ a i for m av --.... medier är . ., ..:s~bc lSflykt.

_t. .

all

amatönea

pi en egen

profil. Dess styrka är att den kan

vara icke kommersiell, alt man kan välja själv vad man vill syssla

med för teater. . - Vi måste förnya oss. Stagna tion är det samma som tillbaka gång. - Vi kan fdga oss om vi har anledning att vara stolta över vår finlandssvenska amatörteater . I fråga om omfattningen är svaret definitivt ja . I fråga om kvaliteten kan svaret diskuteras. Birgitta kom också in på frågan ' om teatern som en finansierings källa för andra föreningsaktiviteter och sa sej ha dåliga erfarenheter . Teatern ska inte vara till för att la-

ga läckande tak i lokalen, den ska vara till för teaterns skull. - Det här har kanske blivit något aven käpphäst för mej, men jag tycker att man kan skilja mel lan två SOftS amatörteater. Den ena är föreningsteatern , den andra är den fria amatörteatern.

"Teatern viktig av ekonomisk

synvinkel' , Något större medhåll fick väl in te • den sistnämnda punkten , Nils Malmberg, NSU, menade all amatörteatern alltid har varit kom mersiell i den meningen att den gett pengar till föreningsarbeteI. Reinhold "Weckis" Weckström sa sej ha upplevt hur viktig amatör teatern var förr i tiden då man byggde sina föreningshus, och han menade att det är något man inte kan komma ifrån . " Johan Fredriksson, AbUF, ansåg for sm del att motsättningen mel-

Vad Hr d u ut a\' d CIl fö rkbrin . gen om du läser mellan raderna ; Tror du att du inte helle r kan få det drömjob b du ut b ildat dig fö r) An du inte kan tillrJl'kligt iin nu. a u du n1<:,t , klIlIt- göra \'Jr ga~ orh mi,t'-lg. ,öndra ,'erb yg I1rh red,kap ) :\n du inte skulle klar<l dig v-id sidan a\' de gamla LKh rutinerade ) TÄNKER D U s:l hJr drar du krokben å t dig , jiih , Fiirklarin g<lrna hänger ihllp med statisti, ka medt' ltal 0..1) prQdu.-enter . ,tora tal - \'ilkt·t sist olh slutli ge n har dldigt lite att gö ra med ju,t dina ll1 , ijlighet e L Arbets marknaden ,kift~1f stiindigt. ar betstillUlIe n knmmer lKb g.ir he la tiden , Din dlans K.lO)mer lll'k"i silan en "fri" amatörverksamhet och en verksamhet som ger in komster är uppkonstruerad . - Bra teater ger alltid pengar. Frågan är vad "bra teater" är. och Mischa Hietanen menade i sin inledning att han inte själv kan gå ut och säJa vad som ska vara en konstnärlig målsättning för FSU:s teaterfält. Men han ville peka på tänkbara alternativ i samman hanget. - Är det kanske kvalitet, kun nande. teaterskicklighet , för mågan au förmedla eu budskap som skulle kunna vara vår målsätt ning? Eller är det viktigare med de värderingar vi bygger in i teatern? Vår syn på kvinnan, vår mänsko syn, vår ärlighet, vår syn på kärle ken . . . - Trots att vi kanske värderar såna här faktorer, fortsätter vi att

n',m ti d den

bar. du ;' r r, tred d . '(

t ..

\ 'ilb

dm" ; t .. rh \I d 'Jr(

g.. ml .. ,

arbc t\tr farn .. int e hn ; J'J, du h.. r en ck .. - IlII \ext(,n i.rig u tbi ldning bak(,m dig kan <kt mer.. Du hH gr u ndkun. ; bper. b.n;kt <pttl t llt i m att m duk "th \ pråk Du h ar tn vana 'Jl h fijrm åga att lä ra dig m'a \a ker. ny a metOder. n ya \'trkt\g , m 'a m a, klnt r, m'a \ä tt att tä nka , ,,;d na (K h struk ture ra , Du ka n lä ta rt a npa s;a di g Il II m he tn, du o rk ~ hä nga m ed i ut \'(:L kilng e n b ä tt ~.

\ -..d b.n dJ ,H \',m d e

Det handlar om ditt

jobb \!en d u ko mmn tro li gt n oc k <a att möt a mo tstå nd . kans ke oc kså mi" tä nbamh c t ol h räd,la , Du kommtr intt att kunna an vända dina bä, ta sido r i ditt a r· bete innan du skaffat dig en \'trk samhetsbakgrund _ innan du under en tid kunnat \'isa att det· här är jag , dethär Star jajl fÖL

=: DRÖ\I,JOBBET kommer alh sa inte a\' sig själ\'[ , och kanske inte heller genast du fått ditt be t\g , Du hu kan ske sbl att ö\'er \äga \'ad du gö r medan du väntar l), h a\'\'akt ar. Kan du de rätt a sa kerna tillrä(kligt b rJ ; Kunde du kanskc tJ ett tjJllfäl ligt jobb . fö r praktikens skulP Kan d u kl)mbin era med annJO utbildnin g ) Kllmbinatio ner ger sp C'I'ialite t _ K'-lnskr skulle det sitta bra med ('n tilbggsm odul på en q keskurs) Kurs i fimka ) Lisa hem

ma P~l b 'iillen )

:\AR DL SÖDER jo bb, sök

P~l .llb , iitt samtidigt. Följ med i

tidningarna \ '-ld so m hJ nd e r med arbet,m'trknaden o.-h vad som händer just i din brans.-h , Tala med bebnta, din 'l nkes br'He_ med arbetsgi\'are , O~- h tJ Lt med lll iil1niskllrna på arbet, kraft,bn,i n , För ;'i iir miinni,kllL miinni, kln med bct'lh för au ,1;\ till tjiin,t 11 m du \ilL "RI~TER :\:\DER S ~O:\

spela cn teater som förmedlar för domar. osmakligheter och så vida re . Är det så ? Och i så fall vad är det vi saknar)

Utlopp för skaparkraft Mischa ville inte säja vad som är räll och riktigl. Han undrade mera kanske . Däremot kunde han stl fast all åtminstone en sak borde kunna vara ell mål för amatörtea tern_ - Den som gör teater bör kun na få ut något ur sill arbete . Bör kunna få utlopp för sin skapar krafI. - Bör vi skola våra amatörer och vår publik, frågade Sture

Se sidan 81

Onsdagen 29. 04. 1981

~~"~~~~t------------------~-~-

S§songöppningl .:b: BRE,A K • REFLEXBANDET :c: ..... samt toppenpubliken r-

~ LU

Q. Q.

blir en toppenkväll (il rn ~ Valborgsmässoafton 30. 4. kl. 20-01:c: ~

.--

BUSSAR Vidjeskog: Småbönders 18.40 Terjärv 19.00 via Kolam, Lappfors, Esse. Kron· lund: Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kro· noby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Nykar· leby. Från Eugmo 19.00 via J:stad' 19.40.

Forsby - alltid på topp! ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

• » •• ~.~ .~

DANCE CENTER· ~ • ~ ~-,

WAHOO!!! VARENS VERKLIGA FINALFEST ÄR HÄR!!!

t , .,~.~LlR KVEVLAX DET

t ,~~~CS «.0

t C.LEOPAT RA & EXODUS t:

VALBORGSMASSOAFTON 30. 4. 80 KL. 20-02

OBS!

~U~;t~N,hånv",abusstatoonkl'20.15, 20.30. ~

• 15.års åldersgräns

•

EN PAMPIG SÄSONGAVSLUTNING I

~CO'b~

. ev. kl""df"" a orvanng

* B

~~~~~gS~~,n,~~~~,'~;~p~~~ ~~~ ~f ~

Smedsby.

• MAJORS, från Näset 19.30 via

lirar. . .

Munsmo, Solf Cenl.albuHk 1950 via TOby stenbro och Velkars.

l. 4 .. ~ .... 4- KVEVLAX UF 4- 4'- . . . . +J

KUF tackar alla besökare för denna säsong, välkomna igen i höst

Torsd. 30. 5. kl. 20.00 Ett häftigt toppenband från södra Finland

CREA·MERS BUSSAR: Strandlinjen fr. Malax, Drop·ln baren kl. 19.15 via Petalax o. pörtom. - Haglunds fr. Kaskö kl. 19.30 via Pjelax 19.45 o. Näsby 20.00.

Singsby ut uppfOr Igen SINGSBY RIIVARIN regi: Kristina Agren tInt. 2. 5. kl. 20.00 ...... 3. 5. kl. 14.00

SfI, Snlck.rs ork.

S".,., ,,,, "ans.n lOrd. serv.gr. 6 och 7 SOnd. servo gr. 8

pI{' I.ROI{SE,\

FIRA VALBORG I GAMLA VASA

p' gammeldansen valborgsmässoafton 30. 04. kl. 20-01 TAMBORITOstår för trivseln Arr. Korsholms ut

2 sI ReF MEUANREGlSTER HORN Rol4nd Space Beho . Mum Man Sting Ray BASGITARR sitl;es fQrmånligl. Vardagar!tl. 10-17 lel. 961-1/0 900. allatlllf"dagllf"efterltJ. 17.30 Id 961-2.541.53.

~ '{~~

Onsdagen 29. 04. 1981

5 ~--------------------------------------------~--------~---------------------------~

f.TERBOTTNISKA ,.OSTIlN

Svenska social och kommunal högs'kolan

...

Nu öppnar

Ansökan om inträde tillstudieriktningarna för offent· lig förvaltning, socialskydd eller journalistik bör vara högskolan tillhanda senast måndagen den 8 juni 1981. För ansökan bör särskild blankett, vilken erhålls från högskolans kansli, användas. Prov i svenska för sökande från finska skolor ordnas måndagen den 11 maj 1981 kl. 9.15. Provet fortsätter . tisdagen den 12 maj 1981. Anmälan om deltagande i provet i svenska bör inlämnas senast den 5 maj 1981 . Anmälan görs på särskild blankett . Godkänt prov i svenska berättigar till deltagande i inträdesförhöret. Inträdesförhör för samtliga sökande ordnas den 11 ju· ni 1981 kl. 10.00. För sökande till studieriktningen för journalistik fortsätter inträdesförhöret den 12 juni 1981' kl. 9.00. Till de olika inträdesförhören utsänds in gen särskild kallelse utan samtliga sökande prövas. Prospekt med närmare uppgifter om studierna vid högskolan , litteraturen för inträdesförhöret m.m. erhålles från högskolan~ kansli, adress: Topeliusga tan 16,00250 Helsingfors 25, tel. 90-407272. Gunvor Brettschneider rektor

KLAC EN

,portarna

- " " - - - - -......LILLBY-

Lördagen 02. 05. 20-01 VI bjuder direkt

topprogram.

Gruppen som gjort låten "Paelfle" till en storhit. Gruppen som är p. väg att bli en av de absoluta toppgrupperna I Finland.

Vi talar alltd om Broadeast.

C Före oeh efter showen bjuder vi på häftig dansmusik med:

ni vet dom som brukar kallas Österbottens bästa dansband. Ordn.m .gr. 1 funkt.gr. 1 BUSSAR : Kronlunds fr . Såka 18.45 via Ka rleby, Kr.ono

by, Kållby, Esse. Sjönejdens fr . Jakobstad 19.30 via

Bennäs . Sjönejdens fr. Hirvlax 18.45 via Munsala,

1!==::==~====:::==~~~~=::;:;=::::=:.::!~~~~~:::~~~::!~=~~""";N~k~b!!y~ , Je po , Markb

GLÖM1IITB

ÖP-PIBIIUMBIAtIONEIII

TRAFIKMINISTERIET .' TRAFIKSKYDDET

Onsdagen 29. 04. 1981

SÄSONGENS S/STA DANS '/

•

lördagen den 2. 5. kl. 20.00

FUNKT.GR. 1/81

BUSSAR: Strandlinjen från Norrnäs kl. 1 via TOjby, HarrstrOm, Taklax, Korsnäs, Peta lax och Nyby. Haglund från KaskO kl. 19,30 via Pje lax, Närpes och Övermark.

, ALDERSGRÄNS 15 AR ARR.: PÖRTOM UF

. jobbet . . . jobbet. . . Lördag 9. 5. Händer det Ni väntat på länge -. eller hur?

NNE FOLKP

,PANGÖPPNING II

* *

I sommar bjuder vi på stora' heta namn från Sverige • USA • Eng land; --:-. Och så våra kramgoda SONDAGAR förstås!

.... HÄNG -

. . jobbet . .. jobbet.

"Det blir mera spelrum , , när man jobbar åt sig själv - Det finns kockar och kockar. En del har yrket som ett jobb vtlket som helst, andra har det i krop pen. Att laga mat handlar om ha en kå'nsla för det man håller på med. Det säjer juha Hellman (28) som nyligen har tagit steget ut och öppnat egen grillbar i Solf. - Det kan låta som skryt när man såj"er så där, men det är inte meningen. Vad jag menar är att det finns ett viktigt skapande moment i kockjobbet.

MED ....

VI LA.TIAR ANKAR 16 MAJ MED BASTA ORKESTRAR OCH ARTISTER OMBORD

~fttnil1i5:'~

- boka plats redan nul? '_.........,...., bord och babord. SERVERING: styr

BÖRJE AHLÖ'S nya diktsamling

sifferism nu i bokhandeln

30, Jakobstads Tryckeri och Tidnings Ab

BERTEL NYGÄRD

Grillen-barcn-minibutiken ligger Slfax imill slfandviigl'n i ~olf. Det är ell läge somJuha hoppas ska vi sa sej välvah inför sommardansSii songen , Han räknar med all Åminne-puhlikell ska vänja sej vid grilll'n som ell stäne att ml'lIanlan da på u ndrr dansnättnna, - J ag kommer att ha grillsidan öppen till klockan två under som marsäsongen, säjer Juha som också i övrigt gärna vill satsa på en "ung linje ", - En sak som kanske tilltalar främst dl' yngre gästerna är det öppna köket. Det vill säja jag lagar all mat bakom disken under full insyn från barrn , Ingen ska behöva vara misstänksam. mot det han el ler hon får på tallriken , En annan fördel med drtta, me nar Juha. är att man får odla "kon takterna med gästerna, Man behö ver inre som kock gömma ' sej i något kök , Att satsa på något eget har varil en dröm under en längre tid, Juha har utbildningen från sjömanssko· lans kocklinje. Senast har han job bat på Vasabålarna och före det på restaurang Manda, Men drt egna har varit i tankarna hela tiden , - Det blir mera sprirum då man får jobba för sej själv, Mer fri· het olh mera möjlighl'lrr att hitta eget. Det är det som är viktigt. Eko nomin är till en början nog inte något lockbete, snaran: ett frågetecken , J u ha sköter sin kombinerade bar.grillkiosk-miniburik hdt en· sam än så länge, Egentligc:n sku lle det väl hrhövas en par an tällda . - Jag startar så här och prövar mej fram, Sen får jag se när jag be höver anställa nån och hur många det blir. .. Konkurrensen dö? - Tror jag inte blir f/ögra prob lem, Det finm ell anllan bar i nör heten, mell vi vönder oss kamke 1111 olika slags göster. jag satsar pö en ung lif/je i första hand. - Vad jag ocksö hoppas pö ör alt folk Jkulle börja söka sej ut hil och öta pö helgerna.

.". - I, ..

!-...._ _...!

SU-

Borgaregatans revy:

"Iden är

bojkott

superb -men tekniken kunde vara bättre' ,

··KRITIK ~rmniDljta.I:na föredrog att tiga,

5CIOl alJmänt uppfattades

ryst protest, en "bojkott",

Diskussion

om Maskros-Rock

- esförhandlingarna avslu

pi 50 minuter och följdes av .

Ilog diskussion utom pro

~_1C1. en diskussion som hand

MaskroS-Rock. Nylännin

ddmg i den diskussionen så-

au rru.n svarade på Sture

Eriåsons d irekta fråga om hur

man stille;r sej till Maskros-Rock .

Vad det handlar om under ytan

~~ ~j)l;

Onsdagen 29. 04. 1981

---------------------------------===~~~~~~------------------------~~ . ~NI.ICA ~STEN

är inte lätt att avgöra .

K.Ian är ·äl emellertid att man

inom inte ser positivt på pro

jdctsatsoingar som harmonierar

maa med SÖU:s sätt att arbeta än

med SU:s. Satsningar typ Mask

ros-Rock anses vara "österbottnis

ka" . NSU ser "'hembygdsverk _ .samheten" som en viktigare ryngdpunkt . ils Malmberg kritiserade Eki Häggman för sen information om projektet. och han menade att m:lJ1 inom NSU inte har samma beredskap för såna här proje.kt som man eventuellt har inom SÖU. Claes von Bell var rädd för att 5a[Slliogar i stiJ med Maskros-Rock ;kulle begränsa FSU:s möjligheter an driva sin teaterverksamhet . Inom de övriga landskapsför bunden ser man kanske positivare pi pro-e.ktet men fruktar att man - le bar så stora resurser att ställa med. Positivast är SÖU, även man från det hållet också kom cn del kritik i fråga om den pahiska uppläggningen . Diskussionen om Maskros-Rock i Ö9tigt att röra sej enligt rikt som tidigare har fram t i ÖP.

"Kansliet

follgerar bra

I I

om FSU och dess skötsel b::l s;ijas - det var en allmän upp bland SÖU-delegaterna 5U i sin "jakt" på FSU och Eki Häggman försökte punkter att angripa i ekono och bokslutet. Man påtalade smra underskottet. 40 000 och man betonade att revi också u ttryckt sej ganska

Den årliga revyn på Borgaregatans högstadium, jippot som några av sRolans elever och lärare tillsam mans arbetar ihop - en ide som är superb. Men . Kanske blev jag negativt in ställd redan från början, efter som en sur farbror vägr~de trO att jag var utsänd från OP och följaktligen inte ville släppa in mig gratis. Jag tyckte inte att revyn var strålande . Rent · tekniskt sett var det klent ställt. De flesta av sketc herna föll platt till golvet för att man inte hörde vad som sa des på scenen. Åtminstone inte till sista bänkraden där jag satt. Mikrofonerna knäppte och knackade som tjäderspel, men replikerna hördes bara som ett diffust mummel. Dessutom sprang en mängd småbarn om kring och störde, programmet var för tråkigt för att de skulle orka hänga med.

Ljuspunkter finns Programmet var alltså ganska trögt och emallanåt pinsamt händelselöst . Några ljuspunk ter fanns naturligtvis, Karin Laaja t .ex . sjöng bra. Ann Kattin Grankvists Elvis-imita tion gick antagligen bäst hem hos publiken . Hon sjönK.också den gamla schlagern "AJ du

kär i mig ännu Klas-Göran ", ~ vilket v.ar ett fräscht inslag . ~ ~. Hon kan uppträda' Dansnumren var också ~ acceptabla . Cancandansen var :: bäst. men den skuJJe ha fått va- ~ ra längre . ~. Hissalärare Kagulin dundra- ~ de in på scenen som Jesse James ~ och publiken skrek och applå- ~ derade och jublade, han var ~ fantastisk, men synd nog dom- ~ n~de den sketchen också av till ~ slut . Årets tema var Vilda Västern l:> . och cowboys . Men var fanns killarna) ViJJ inte pojkarna vara ~ : med och göra revy) ~•

~ .

Varför gömma orkestern? Förr om åren har orkestern '- suttit framme nedanför scenen , varför var den gömd nu ) Naturligtvis, det är frågan om skolelever , inga proffs , men jag tror ändå att med mera öv ning skulle det ha gått bättre . Replikskiftena skuJle ha fått gå rappare och framför aJJt tätare . Och om försjungarna till all sångerna hade kunnat sångerna själva kanske allsången hade gått hem' TUSSE

• SÖU:s delegater vid FSU :s vårmöte förberedde sig noggrannt inför mötet med anledning av det stormiga styrelsemötet på lördagen. Men därav blev intet. I förgrunden Sture Erickson och Uffe Johansson.

;,.n.,..n.Jn

&in SÖU-håll medgav man an del är problem med eko-

lDC"D

man menade att felen

an söka längre tillbaka då --bmliet inte alls fungerade alfmimilliUJde. Bland annat har betaJa tillbaka stats

sOU:$ sida vill man betona

if på väg uppåt, och att

-bosIiet nu sköter sej ypper det gäller kontakterna till

viljande instanser och

r som indirekt utfor

-r6re.1sens arbetsv illkor. BERTEL NYGÅRD ................

Onsdagen 29. 04. 1981

men tonars verksamheten ligger lågt Någon egentlig tonårsverk samhet existerar för tillfället inte inom Pjelax uf Detta trots att föreningen har en utmärkt lokal i .'Smidjon ,. som ungdomarna sjå/va tog initiativet till att rusta upp för några år sedan. Ändå ligger tonårsträffarna på is. Varför?

• - III {lJiJar he nag, Iyc.le deiiII . gllNIII i Pjeltu uf:s bllrMIuhb om .lubb"erltSllmhelen. Ledllm4 Ann· Christine Prinsen och le1III Sigg ser nöjtll1 ul de med.

BARNKLUBBSVERKSAMHET på prov - det har P;elax uf testat i vinter. Hittils har försöket utfallit väl: ett tiotal barn har på lördagarna samlats för att knåpa till påskpynt. leka och tävla tillsammans. D BARNKlUBBEN i Pjelax tycks vara populär - åtminstone om man fåt tro ledarna, Ann Christine Prinsen, 16 och Lena Sigg, 17. - He je no' bara prima, för säkrar de. De som deltagit i klubbverk samheten verkar nöjda de med. - ht fäilar he naa, tycker Kri stina, 12 åt. Ann-Christine och Lena har lett barnklubben sedan februari. Impulser till verksamheten fick de efter att ha genomgått en barn ledar- och två tonärsledarkurset . D BARNKLUBBEN bedriver sin verksamhet i "Smidjon" - Pjelax uf:s föreningslokal vintertid. An· talet deltagare har varierat. I medeltal har tio barn per gång va rit med. Klubben riktar sig främst till barn i lågstadieåJdern. Aktiviteten har mest gått ut på hobbyverksamhet. Deltagarna har bl.a. fått lära sig att göra påskpynt,

·1

om oc se blickfångaren Tunturi Super Sport, fan· ' tastisk supercykel för stad, landsväg och ter· räng. I teknik och utseen· de är Super Sport i egen klass .

Kom till oss, vi har brosc· hyrer, tillbehör, kläder, service och reservdelar. Nejdens häftigaste mo ped och cykelexpert.

• HUR SKA Erickson, sOU. Faktum är ju att den teater som spelas är sånt som både skådespelare och publik gil lar. Bör vi da styra verksamheten? Eller ska vi "väcka" folk indirekt. Därmed återkom han till Birgit ta Juslins tankar om kvaliteten, och frågan om "lätt" kontra "samhällstillvänt" blev domine rande. Johan Fredriksson menade åter att det är en konstruerad mot sättning. - Det finns inget mot.satsför hållande mellan "roligt" och sam hällsengagerat. Revyerna är väl det bästa exemplet på det. - Revyerna är den tydligaste politiska teater man kan tänka sej, sa Mischa Hietanen . Där handlar det ju uttryckligen om lokala sam

som häxor, tuppar, samt att måla ägg, teckna och göra mobiler i dip lack. Påsklördagen firades säsongav slutning med vederbörig pompa och ståt, dvs . lemonad kalas och ut ställning av de saker som deltagar na knåpat ihop. I samband med den anordnades också ett lotteri för att få medel till barnklubbs verksamheten nästa år. För en fort sättning blir det : det verkar både föreningen, ledarna och barnen övertygade om . D PJELAX uf har även andra aktivitet.er vintertid . På program met ståt bLa . gymnastik och folk dans. Och så påsk brasan på Rör grund förstås . Talko på "Grånne" blir det efter Vappen . Då skall allt ställas i ordning till paviljongöppningen som sker någon gång i mitten av maj. ULR~KA BENGTS

rö.

hällsfrågor från början till slut. - Vad det handlar om. mena de Johan, är att grupperna ska lära sej att ställa krav på sej själva och de föreställningar de producerar. Då har de redan kommit långt på väg. Tänk på de grupper som för söker komma i gång, vädjade Kri stina Agren . Nu sitter vi här som representerar för grupper som kanske är långt hunna . För många handlar det om att "få ihop" en föreställning . Sedan kan man gå vidare till att kräva bra föreställ ningar, budskap, experimenttea ter. självutvecklande satsningar och så vidare . - Jag skulle vända på den ågrenska socken, sa Claes von Bell, NSU. Starta med det självutveck lande , drama till exempel. Före

ENLIGT Pjelax uf:s ordfö rande Kjell Råtts beror uppe hållet i tonårsverksamheten på brist på ledare. - Det här är faktiskt första året som vi inte har tonårsträf far, berättar Råtts . Tidigare kom det ledare från SÖFF men i år har de inte hört av sig... - Det systemet fungerade inte så bra, tycker Ann-Christi ne Prinsen och Lena Sigg. Det var alldeles för slappt på ton årsträffarna, ingen planering. - Ja.s (tor nog att ledarna från SOFF gjorde sitt bästa, in flikar KjeU Råtts. Resultatet be rodde_nog också på andra fak torer - som bristande resurser, att det inte fanns pengar att köpa material för o.s. v. - Tonåringar i åldern 13- 15 år är också en svår grupp att jobba med, påpekar han. Det är svårt att hitta på aktiviteter när de inte själva vet vad de vill göra. - Just det, håller Ann-Chri stine och Lena med. Därför val de vi att ta hand om barn verk samheten . Det är lättare att hitta på aktiviteter åt dem och så är det lättare att hålla ordning. D MER ÄN en tillfällig paus i tonårsverksamheten i Pjelax är det dock inte avsett att bli. - Till hösten skall verksam heten återupptas. säger Kjell Råtts. Hur den skall genomfö ras är ännu inte planerat. Men något slags verksamhet skall det nog bli. - Ledarfrågan är ännu oklar. Sänder de ut ledare från SÖFF är väl det problemet löst. An nars ,får vi försöka få tag i någon från byn. Egentligen tror iag att det inte behövs någon direkt ledare bara det finns en person som är ansvarig; som håller ordning på saker och ting, ser till att dörrarna stängs osv. Så tror jag att också tonåringarna trivs bäst, avslutar Kjell Råtts.

ställningar kan man tänka på sen då man har lärt sej något. Sture Erickson betonade mång sidigheten och uf-rörelsens roll som varmansrörelse . - Alla grupper bör få finnas och uppmuntras , små som stora. De stora ska inte dominera över de små. Kanske är det dags att börja fundera på en "teaterfördel ning" ...

Onsdagen 29. 04. 1981 OSTER-BOTTNISKA POSTEN

märkte den här tendensen blev jag tvungen att placera såväl "Ru mours" som "Tusk" på skivtallri: ken för att se om mitt minne be drog mig. Icke så, även om en aning av det här kan skönjas på "Tusk".

FLEETWOOD MAC består nu förtiden alltså av den skicklige uumvirtuosen Mick Fleetwood, ovannämnda Lindsey Buckingham gitarr och sång, Christine McVie keyboards & sång, Stevie Nicks sång och John McVie bas. Sången har alltid varit Fleet wood Mae< starka sida och så även på "Live" . Deras speciella mjuka rytm är en annat kännetecken lik som Mick Fleetwoods trummor. Det nya är alltså Buckinghams ib land alltför dominerade roll. " Li ve" -inspelningen har medfört att man ibland suger på karamellen för länge och vissa låtar kan kännas en anmg sega.

D JAG ÄR INTE kapabel att välja någon enskild låt som skulle va ra mycket bäme än de övriga. Alla låtarna är njutbara, och för att nu nämna några så kan du ju ta och checka in . 'Sara ", "Olle More Night ", "Go Your Own Way" el ler "Don 't Stop" om du inte gjorr del tidigare. Utsökta melodislingor som lin dar sig som bomu l:l kring ditt hjär ta . ut

"Kan (och vill) FSU

blz ett kontaktnået för finlandssvenska

jytäre?' ,

Ohögtidliga Vitsigt med den hlir pågå Kan PSU-apparaten ende (?) finlandssvenska småkonserter bli ett finlands rockdebatten iir fu at! al/o sk svenskt ELMU? nbenterna visor sig vara insyl En massa ohögtidllga småkonsener och Isom sagt ) ett bandkällarprog· tade som blivande rockstfiir Och varför skulle inte fSL ram i radion - där 1\ eker jag all det nor också. apparaten kunna bli det naturliga T.ex. Dag ~ndemon inrervjuade för en tid sen Abogruppen Tiukka L/nIa Band(TLB. även sedd i TV:ns Bang!) för arbetanidningen Enhel. De här nyvågarna är, trOts namnet. idag bland våra mera lovande s"ensk svängare. De efterlyste organisatio ner, bl.a. ett eget musikbolag, för vår egen musik. T.rummisen heter Dag Andemon . OP:s redaktör kämpar som vi alla vet för vår sak i ledare efter annan . Nyligen har gruppen "Benet Reflexer" . släppt en LP av JUSt ne r slag SOm OP efterlyser. Textmakaren lär alltså heta

I VÄ,NTAN P Anyn material av .'Yygård. Nu undrar jag bara ,'ilken eombo gruppen rekommenderas "Live " å st järn pianisten Sven -Erik ' ''Hotfin det varmaste. Vi får för övrigt hop ger" Klinkmann på Vasa bladets le pas att basisten John McVies darsida ska visa sej höra till. Birger knark bekymmer inre skall få nega Thölix' Big Band, eller Hurrar-Hur tiva konsekvensen för Fleetwood riganes? Macs främtid . John McVie och hans hustru Julie-Anne blev näm Teori och praktik ligen haffade av poLisen på Hawaii i en fruktbar -80 för knarkinnehav i december produrmns av Ric och har åtminstone dryga böter an blandning? K_ &n!Jgt och vänta . •__.ll.LlJlLII>en har

burg Stu

konraktnätet för finlandssvenska jy täre - ell svenskt ELML. Det hän ger helt enkelt på om butiken är så byråkratiserad som somliga påstår. eller inre. Rocken blir utmaningen. För ,'ad taket än heter , så är det "iktiga all det finns akti"a lokalföre ningar som satsar på musik . ordnar konserter. Där de som själ"a spelar är dtivande krafter. Hur '" det idag ~ Hör Lex . det m,ckt·t ak ti'·a FLSK i Ekenä s. som n fSs o rd nade en stor konserr för I~kala band. ens till Fl ' Ko ll ar jag lit e mera le"ande grup per och musik;anter sOm ,ag känner till, sa gissar jag på näsaställningen att de "iII ha ett många gånger galna re , roligare och mer rebelliskt fin lands S"enska Ungdomstorbund än dagens för att tri"ds. Lite mera a" Finlands Svenska underground (eller Fria Ska-Unionen?) så att säga. Kanske inte precis ÖP:s smock-och pang-serie "Konjak " , men nånting av den punkigheter också .

Nå, det är förstås bara bra att s.k. teori och praktik ibland kopplas ihop så här. Korta insändare blir singlar, längre analyser dubbel-LP:n, Själv har jag nu i 7 år hört till popgruppen Slumrande toner som visserligen inte haft mer än ett par i offentliga musikuppträdanden. Dä remot har vi gjort teater och dia shower. hållit ell sommarpensionaI (brann tyvärr nyss ner) och arrangerat världens första Kniickebräd och D ELLEN FOLEY maskros-samling på Folkets Hus i "Spirit Of St. Louis" Köklax, Esbo, 1978. Inbjudna till den här maskrosfes (eBS) ten var anarkister, femin ister. stali nister, en kanister klister m.fl. vän OGENAST JAG märkte att Clas ner och bekanta. Ett slags Wood harna Mick Jones och Joe Strum stock- eller Emet-festival for "alter nativa " kretsar i H:forstrakten. mer hade sina fingrar med på den Behov tycks finnas så i år (maj- här vinylen med Ellen Foley blev juni) blir det ett nylt Knäckebröd jag misstänksam . Tanken kanade och maskrosor med bl.a. miljögrup I infon om FSU:s rock-kampanj iväg att det här kan inte vara per och kristna radikaler inbjudna har det talats om all skicka in texter någon musik för mig (som upprik och minst tre finlandssvenska rock och kompositioner till ett centralt or tigt sagt inte insett tjusningen band på programmet. gan som ska ge "feedback" (= Mata il förstått" nya-vågen-musiken")! 'ag Ib erälIar det här som ett exem ryggen). Döm om min förvåning när EI pel på hur ett naturligt samman Varfor inte lägga tyngdpunkten på hang, en scen for bl.a. svensk rock en helt annan sida: lokala konserter? lens ljusa röst svävade ut ur högta kan växa fram helt på smågruppsbas, Det är ju från en levande publik (be larna . Det var ju riktigt bra! A ulan stora takorgan, enligt knytkalas höver ;nte vara 200 pers.) SOm den andra sidan så kan inte" Spirit Of principer. Kuhurfonden har inte va bå5ta feedbacken kommer. Anonv St. Louis" inplaceras i nya-vågen rit inblandad . ma expertkommilleer som delar ~t facket heller . FSU däremot har ju lånat maskros goda råd uppifrån nåt kontor - det symbolen for sin egen rock-kampanj. smakar mera formynderskap, FSU DET ÄR ALLTSA Mick Jones Om det är väl bara all säga: välkom som bevakningsfirma. än verkligt och Joe Strummer från Clash samt men i det brokiga gänget . . . gräsrots- (maskros- ?)arbete,

" Stämningsfull,

enkel men ändå

variationsrik' ,

( bra LP, c tidigare char A!::lI:O::iIrI

ole ime på

fantastiska - (ror övrigt album som men urvalet man lyckats konsc:rtstäm

Tyngdpunkt på lokala konserter?!

Tymon Dogg som svarar för mate rialet på albumet. Mick Jones har dessutom producerat. Kompet sköter grabbarna i Clllsh och tre diton ur Blockheads (Ian Durys grupp) erfaret om _ O ELLEN FOLEY bjuder med sin "Spirit Of St. Louis" mig på det här årets trevligaste och mest ovän tade överraskning hittills. Inte så

att det är årets bästa LP. men en bra omväxlande grej. "Theatre Of Cruelty" med smattrande bongotrummor och trevliga små ekon fyller på ett säll samt sätt rummet. En enkel melo di som Ellen tillsammans med kompet lyfter upp till något verk ligt bra,

En annan låt är den mjukare, drömmande "Indestructible" som glider ut på luftkuddar. "In The KiI/ing Hour" kryper försiktigt fram ur sina gömmor. tassar sakta på i ullstrumporna för att till slut accelerera till oanade höjder till kompet av springande. hoppande gitarrer och rytminstrument.

hela börjar. Men såklan blir det. om det har lyckas. snabbt också frågan om ar! hosla fram pengar för skivpressmng och (vilket kan "ara ännu s,':irarel skapa kanaler för diStribution. YLB föreslår musikgängen i Jakob,:.ad . Boklaget för södra Finland , tidsknf ten folkjournakns mänskor. Kanske det~ Problemet "erkat "ara all det sista lede l. butikerna - alltså bok· och skivhandlarna - fungerar så ö"ena gande kommersiellt och oftare är ett hinder än en kanal för minoriteter. alternati,', fräck· och fräscheter som "ill nå ut. Där har alternativg'upperna en styrka i sina åtminstone deh-is funge rande ombudssvstem (= de mänskor kan kan köpa direkt genom).

Större utrymme för olönsamt språk Hela grejen handlar so~s)'nes om det som "ännen Bertel (OP 26. 3 . ) också ö\'ertygande visar i fråga Om en annan p?pulärkultur, dansandet på svenska O: botten kommersialism och

minon'tetskultur går inte ihop. Det är en nackdel for oss på det sälle t att all gatureklam, ABBA musik och Cokiskultur som ändå dundrar in ö"er oss utifrån, hela li den förnekar vår språkidentitet: för Eurovisionsschlagern finns inget sån! som finlandssvenskar! Men samtidigt, det kan vändas till en fordel. eftersom det vi nu har kval av nationalitetskänsla går ganska frilt från det mest onödiga och indust riellt producerade. Ett speciellt fin· landssvenskt videovåld (Gösta Ågren sågas itu, etc.) är knappast aktuellt . Klar! kommersiellt inriktade " fin· landssvenska" artister och b~nd. t.ex. Paul Oxley's Radio från Ekenj" försvinner automatiskt bort till stl"re marknader: sjunger på finska. '!l gelska, rikss"enska - eller som lx Iey·s. engelska (och får därmed ide lönsam språklig anonymitet) och stöd från Svenska Kulturfor :en: S,e~sk kultur .. ,?!) Men det lämnar oss som blir ;,var i den olönsamma språket med ell stör re utrymme for en helt annorlunda musik. En som har sin motsvarighet i det som den alternativa musikrörel sen, den äkta nyvågen. de lokala småbolagen sysslar med p.i tinskt och rikssvenskt håll. Det är där, i "olönsamhetens ~ck tor" SOm jag hoppas all finlandss vensk rock ska hitta sin stora chans

Den melodiösa ''The Shullered Palace" får inle heDer g/ömmas niJr man plockllr bland de biillre IJUNIII på del här albumel.

OSTÄMNlNGSFULL, ENKEL men iJntIJ varilJtionsrik och melo diös - sJ klin "SpiriJ Of SI. Louis" beskrivas. STIG

Onsdagen 29. 04. 1981

~~~~=~=.N--------~~~--~~----------------~~--

(JrC):IlIl) Hänt sen sist :: "E l elI . tt stort p us tll

e • •

och en t i t t framåt

Hin.~ och hcr ;i t l .. fi lT PI' v.:ld s o~ '1 \lcl! v.:'Id SOIlI sl;; a h : llltlil. 'fcll!foll

•

1I~(.7-1

•

,r, ';51 19 /'

Fö,'C'tr;idC'

.,r

. : 1.- .

I -1 I 5 ~~~1 I?(' t - (.")J 51

.'!;(: ~. . .i l

uf-lIIal el"ii\!.

Nyrenoverad, mysig Källare

•

I Singsby-riivarin" : • • : • : • • :

•

Efter en paus i revyskapandet på 19 år har Singsby UF återvänt till Thalias tilJ'or med "Singsby Riivarin" som hade premiär på påskdagen inför fullsatt lokal. Revyn har kommit till genom ett teamwork där alla 25 medverkande varit med oln att dra något strå till stac~en och där .sketcherna delvis improviserats fram under Kristina Ågrens överinseende.

• : • • : • • • : • : : • :

En slOn plus skall Singsbygänget ha. Man har undvikit de i revysammanhang vanligaste och samtidigt enklaste sä((en an få folk an skrana, nämligen personhumor och s.k. kalsonghumor. I allmänhet brukar vissa "lustiga personskämt" närmast bli personpåhopp med en i mer eller mindre grad fadd bismak , så det är ju positivt när någon bryter mot det traditiondla mönmeL

• •

Fuskande pidrodrottning

I stället har man skapat roller och personer som i sin fram toning är så allrnärtgiltiga alt man inte behöver vara Singsbybo fÖNn" och

• : • : •

dra på munnen och skrana åt dem . Den röda tråden i revyn är ungdomslokalen och de händelser och aktiviteter som för · sigg:l.r i eller i anknytning till den. En sketch i verklig' lOppklass är den om .pidroturneringen där Helena Osteråker i rollen som en något vimsig pidrotant som skaJllära sig fuska ger prov på revykonst när den är som roligasL En annan godbit är familjescenen där herrn och frun i huset har brånom med an göra sig klara för an gå ut på fes!. Det är i och för sig et! ganska uttjatat tema, men Christer Bengs och Helena Lax lyckas

fint med al! lyfta upp sketchen och ge temat en ny fräschhet. Den ' enda sketchen som en ' utbyss betraktare kan ha svån a(( helt tillgodogöra sig är den om kommunalpolitikerna. som också annars är i längre laget.

: • • : • : •

•

• :

Fina sångtexter Plus också för e(( par fina sångtexter, men e(( litet minus i kanten för det i min tycke mvckna ridåhal andet mellan

• : • • : •

s k~tcherna .

Positivt var a(( se hur många ungdomar som var med och agerade. yngsta var 13 k Ungefär hälften av gärtget slOd på en scen för första gången och deburantnervositeten kombinerad med premiärnervositeten gjorde säkert sin till för an framträdandet ibland blev lite försiktigL Men bara nykomlingarna får lite rutia av revyarbete och scenagerande så au självsäkerheten ökar och de vågar spela ut registret på scen så kommer Singsby a(( ha en fint revygäng på gång .

Ii Il . bb h tf, h II. / Il I. • • re ve, ors JO mest natt oc ag ar gett Kli aren Te"azzo i Ja obstad en ordenl ig: ansiktslyftning. Nu är stället smakfullt inrett i svart och vilt. Dessutom har iiIIkommit fyra. "bås" som lär bli väldigt populära vad tiden lider, : Annat som har förändrats är att en ny ljudanläggning installerats (eller åtminstone ska. den komma de närmaste dagarna) som gör alt discorytmen går fram på dansgolvet utan alt : göra det omöjligt att snacka i salen. • Och så har ju Math och Tuula Vacker tagit över stället. :

Verksamhets bOd l rag • K l ors h o lm

•

• : • : • :

Ungdomsnämnden i Korsholm fördelade 1981års verksamhetsbidrag en1.' f. I ' _I To 1.1. h tgt ,öiJanUe. Oa t ar 66.000 mk delats ut.

• : •

Björkö uf Stjärnan 4,000.-. Bök uf Vikingborg 300.-. lsk-

. •• • :

•• •• • ••• • •

· ..

Vallvik hf J. ~OO.'. Vassor uf 2.000,-, Vikby uf 1.000,-. Västerhankmo uf 1.600 .·. Wasa uf Skatila 2,600.-. Östcrhankmo hf uf 600.-.

Trafikskolor i Jakobstad

/,' Bengs Hekn4 lax ' ..' • tg scen, på väg tilllt-J:#r;r t -.typisk (?) iiktens.L~" • p • , . '~'" y ann le heil II!II nastrumpor?:

Ett .modernt uppslagsverk! Focus ger Inte bara svar. De föder intressen.

BREV

HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00_ Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

Välkommen för ett eller två studieår till

.......................................................••1

.....

4.~00 , -.

J.........................................................

•• :• ••• ••• •• •• • : • •

mo-Jungsund uf 2. iOO.-. Karperö uf Srrandlid 2.400.-. Koskö hf 800.- . Kvevlax uf 1.')00.-. Pelsmo uf 2.100.-. Replot uf 3. ~OO.-. Rönnvik hf 1.200 .-. Singsby uf 2.400 ,-, Smcdsby uf _'. ~OO . -. Solf uf 2 ,8 00.-, Tölby hf 700.-, Uf Havsbandet 2, ~00 . - Uf Hoppet

• • SU i Korsho lm J .!laO . -. SU i • Kvevlax 700.-. SU i R~pl ol .. : Björkö 800.·. SU i Solf 800.- . • Sepänkylä Nuorcl Pionecrit • 600. ·. MuSlasaarrn Nuorrl: KOlkat 1.000.-. Pt'!Smo De· • mokratiska Unga 400.- , : Ahjoparrio ).600.-. Kors- • holms Spejare 2~00.-. : Kvevlax Missionsförsamlin g • 3.300,-, Bönehusfo reningen i • Vassor 200 ." Korsholm-Solf : 4H UOO. -. Kvcvlax 4H 1.000 .- • Replot-Bjö rkö 4H 2,200.-.: KÖ,klot M-kluhb no.- . Bi>le M· • klubb 2~0.:

Frankeras ej FOCUS

betala;

~~''t

'j)

FINNS ..

FOLKHOGSKOLA~OLKAKADEMI

ESBO, ~ÖKLAX

Dortot

Svarsförsändelse Grankulla tillstånd 1/80

Ja tack, ' jag, vill veta mera om Focus Namn

IFOCU'S

Adress

Uppslagsböcker Gun Rikberg Oy PS 44 02701 GRANKULLA

I-'ostanstalt Telefon

Ett år Under ett första år på Finns kan du studera och få en mång sidig utbildning på linjen för skapande verksamhet, eller på linjen för barn- och ungdomsarbete Två år Fortsätter du ett andra år på Finns har du följande alternativ utbildning till barn- och ungdomsledare - utbildning till kulturinstruktör eller -sekreterare - fria studier på projektlinjen Studieplatserna på skolan uppgår till femtio. Kvotintagningar 29 . 5., 18. 6., 14. 8. och 1. 9. Du får närmare upplysningar per tel. 90-811 205 .

L!~I ___.______________ o:..:n.:. :sd~ag~en:. :. . :. :29. .:. . .:. .:04.. :. . .~19~81~_~~~_ _ _ _ _ _ _ t~ . ÖSTERBOTTNISK#. POSTEN

ARTISTER VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961-113572

BILAFFÄRER

RESTAURANGER

VASA Ny adress

VÖRÅ Den Jedand.~ restaurangen i norra Osterbotten

TASSEN

Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961-119920

SER VICEST ATIO NER TJÖCK Tjöck bilservice Serv.station Bar Bil el.avdeJning Tel. 962-23586

Tel. %1-56 150

VASA, NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

oyhaldinab Tel. 961·118 344,962·42321

HÅRVÅRD NÖJESSTÄLLEN ORAVAIS Moderna

ABVASGARDEN tel. 961-53 142. Oravais ut

NÄRPES ToppenstäJlet

y tternla[kg~rrien Närpes UF

VÖRÄ Dam- och herrfrisering SALONG HEIDI tel. 56 760 el. 56 742 LAPPFJÄRD Dam o. herrfrisering

SALON-PIA Tel. 962-21920

BLOMMOR

Mötesarrangörer Väl·:

VÖRÅ Blommor & Gåvoshop

som mötesplats PURMO UF

BLOMSTERTJÄNST Vörå tel. 961- 56 460

PURMOG~RDEN

NÄRPES Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten

Vasa Olympiagatan tel. 961·120 793

Gästgivars I

Tel. 962-41421

MUSIKA FFÄRER VASA

HLISVAGNAR

(

Jakobstad

~5 FJÄLLVAGNEN

\.::::;:::;~<;:

MOTORCYKLAR

och FLIPPER

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373

I< Y HA 11.\/\ '-, T()

Teuva tel. 962·71 290

RESEBYRÅER

:--,:l.I<. PES

I:\GVES BCSSAR

I:\GVES RESOR

VASA, NÄRPES

Tt!. ')1) 2·42 (J4~

SOLIfER husvagnar

IiI;,; ;1; ~ tt' 1'1

Radio & TV fir mor JAKOBSTAD . PHiups • PIONEER

GUSTAfSSON AB elhw,n med servile TEl. lJ(,; - 10 5-i-i

Närpes Philips återförsäljale JANNES VIDEO·TV KB Tel. 962-41480

:--ÄRPES

/eamställt

Jannes Klädshop

Tel. 962-42445

musikbranschens specialaffär

.IIIII~.III.

Tt!.

MÖBLER VÖRÅ förmånligt möbelhus

STIGS MÖB&L

KLADAFFARER

Tel. %1-221 1)5

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA VASA 10 'll' 110 159

)

')62·~2

)4()

Österbottniska Posten O\lerbottnisk ungdomstidning

Jakobstad. Finland

\1edlem av tldnin&arnas

förbund

66600 Vörå tel. 961- 56 379

Tidningen utkommer .arje torsdaa

NÄRPES MÖBELAffÄR och TAPETSERING

Redaktör och

ansvari& ut&ivare

PETER GRANSTROM

Redaktion Jakobs&atan 13.

Jakobstad . tel. 967·13 ~~~

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

IT1ÖBEI.fidR

Redaktör i Vasa S·E. Glader,

Handel$esplanaden lOD.

tel. 961·113522

- 1@~lltl!;B trI. %2--i2 1.'>0

Redaktör i Sydösterbotten

Benel :'-lygård .

Bo~ 21. 66100 \1ala~,

tel. 9tll·tl51 514

REDAKTIONSRÄDET

Al f Snellman, ordförande,

~'''Jnn,· l d l~u ll

~Jnn BI " nlQ\ 1>1. Br:! .'. ~\l",j lun J . RJlf :'U!.;r ", h

la " " Erlb,·,n

PRI:\TMERA nONSPRlS

1981 Helt år ... . .. ..... .. 40 .- .

Hah·tål. ...... 25. Skandina--ien .... ....... ..... .. . 50. lösn ummet .... . . . . . . . . . I . ANNOr-;S\10TTAGNING

sOU:s kansli. Vasa.

tel. 961·113572och 115372

OP:s ANNONST JÄNST

RJ\·mond Wesander

. \IHkt"l in!! Jakobsgatan 13 , Jakobstad. tel. 967·11827 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFORING Jakobsgatan 13, Jakobstad . tel. 967-13 ~S~ ANNONSPRIS l texten. .... . ... 2.90 2.90 Efter texten........ .. .. !kstllmd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tillaagspris -,3D spmm och farg . För~nings spalten per rad 1.-. Osterbottnis ka Posten ansvarar inte för ev . ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begart num

mer.

Onsdagen 29. 04. 1981

~~~~~~.N----------~-~------~--·--~12

Dethär t ckte juryn om Qjäserna:

Behöver du konst

och poesi

stöd den då!

Behöver du varken sång;

musik, måleri eller poesi

eller konstnärer överhuvudtaget,

slå ihjäl dem då,

kvickt, genast!

Huvudsaken är

att du

bär dig

ärligt åt.

D KAKTUS BLOMMAN

• En av de mest överlygande in salserna enligl mångas dsiRt stod Hele"" Pellersson Irdn Äbolands Amalörlealer{örening för. Hon har sjillv dl"fJmatiserfll och regis serat "NaDes Poesi" och spelade dessulom själv huvudrollen.

• Run(Jr Sa/minen, ciletrld (JII Bir· gitta Jus/in, NAR och PSV.

- Detta med den ekono miska sidan, det att amatör teatern ska ge pengar åt före ningen, det är något som vi in te kommer ifrån. Så har det all tid varit. Jag känner de öster bottniska f6rhålIandena myc ket bra, och jag vill påstå att uf lokalerna när de byggdes, till kanske sexti procent finansiera des med amatörteater.

D Omdöme Svårspelad pjäs som gruppen lagt ned mycket arbete på. Det är en mogen teatergrupp'. Tempot var möjligen för långsamt. En halv timme kunde gon och väl ha stru kits. - Antonia var trovärdig, kunde möjligen varit mera "synd.lg". Step hane var också trovärdig. Ovriga rol ler överlag också välgjorda trots att det h2ndlar om svåra roller. - Scenografin var möjligen lite fOr "knapp". Läkarens väntrum var en aning kalt. Kläderna och scen bredden kan diskuteras. - Föreställningen som helhet en mycket positiv överraskning. Hän delserna utspelade sej med en fOljd. riktighet som var övertygande.

• Reinhold "Wec.6is" Weck strom, pensionemd le(Jterkiimpe inom AbVF och sOV.

- Den här diskussionen är på en nivå som bättre skulle passa yrkesteatrarna. Så ojämn som ju standarden ändå är, kan man inte ställa så här höga krav.

• Börie Lampenius,

sllådespelare

Revyerna som samhälls tillvänd teater är bra därför att folk accepterar dem_ Andra for mer av samhällstillvänd teater kan vara mer försåtlig.

• Nils MJIImherg, NSU !' ' . "

En vanlig inställning är: varför prata teater, varför inte göra den? Ja, varför pratar vi; Vad är det vi söker? Jag vet inte rikrigt. Jag hoppas någon kun de förklara det här med den konstnärliga målsättningen.

• Mischa Hielatlen,

NALLES POESI Åbo amatörteaterforening Författare: Brin G. Hallqvist Regi: Helena Penersson Dramatisering: Helena Pettersson Musik: Staffan Åkerberg

Personer: Nalle - Helena Pettersson Nolle - Annika Blomqvist Lillan - Hedvig Möller

regissör och skådespelare Vår uppgift som var mansorganisationen är att fl med så många som möjligt i te aterverksamheten. Sen kan vi naturligtvis stöda dem som vill komma längre, genom att ord na kurser och lotsa dem vidare till en teaterutbildning. • Slure EricRson, SÖU Det finns ju något som heter yrkesskicklighet. Alla inom ett skrå vet -att den finns och kan eftersträvas. På samma sätt är det med amatörteatern. Det är svårt och definiera den konstnärliga målsättningen, men vi vet att vi kan sträva ef ter att bli bättre. • Johan Fredriksson, ÄbUF - Jag är allergisk mot ut tryck som "jag är ju bara ama

f ~

tör" .

\{~ :~~~.

~.J

l·

• BirgiIIa JusIin,

NAR och FSU

Jag efterlyser en diskus sion om metoderna som leder fram till målsättningen. Och där tror jag att man ska börja med barnen.

• Mo"" ZillilKus, ÄbUF

Fria Teatergruppen i Paipis Förfat~e: Pierre Barillet och Jeaa. Pierre Gredy Regi: Carl·Petter Teckenberg Personer: Antonia Simonet.. . . . .. Synnöve lem Igor Morin, hennes granne ........ Matti RåsäneII Stephane Vigneau, mot tagningssköterska ..... Solveig Hedia Durand-Benechol', rik fru .................. Gören Janssoa Julien Desforges, tand kirurg........... Sven-Gustav Åström Norbert Chatillon, en god vän... . . .. ..... Leif Lampenius Cachet, herr...... Thorvald Mattsson Kyparen på natt klubben................... Rabbe Hul! Botticellis "Våren" .. Yvonne Malin

D Omdöme: - Juryn var imponerad av Helena Pettenons insatser både i fråga om dramatisering, regi och skade spdarprestation. Vid dramati seringen kunde dock en del avsnitt med rordel h2 strukits. En annan ordningsfOljd kunde -här och var h2 varit lämpligare i fråga om händelse utveck!!ngen i pjäsen. - OverIag bra rollprestationer av alla tre skådespelarna. Lite mer "Nalle-plasrik" efterlysres. - Scenografin stämde och gav den stämning av ett litet, intimt rum som det var meningen att den skulle ge.

Missions konferens i Jakobstad Under temat "Hela vår jord" ord nar frikyrkorna en gemensam mis sionskonferens för ungdom den 1-3 maj. Konferensen hålls i Be taniakyrkan i Jakobstad och som arrangör står Finlands svenska mkyrkoråd. Konferensen vill aktualisera missionen i vår tid för unga krist na, och i den deltar missionärer,

- Det kunde h2 kommit fram tydligare aU Lillan h2de makt över sin Nalle. - Sångerna och kompet var bra, men sånginslaget kunde h2 spritts ut mera i pjäsen. - Dansen inne i pjäsen var bra, men slutdansen kändes onödig och fOreroll vara ditsatt fOr an fii ett slut pi pjäsen. Slutet blev plösdigt stum

fdm. Rekvisitan och maskerna var "till räddiga" . - Juryn tyckte allmänt väldigt bta om pjäsen.

D PARKEN I MINA DRÖMMAR Odlingens vänner i 1om.ala r.f. författare: Mirjam Oberg Regi: Paul Lindman Personer: Alkoholisten - Allan Matrson Lena - Medy Jansson Magnus, Lenas f.d. man Per-Olof Jansson Anders, Lenas n.v. man Rainer Jansson en trubadur

D TJO HOPP 22 TRAPPSTEG OPP

D Omdöme -

Juryn fann pjäsvalet inuessant

och menade an ämnet kunde h2 en alldeles särskild funktion och aktuali tet på Åland, samtidigt som den kunde fungera som upplysning om' Åland ror fastlänningar. - Skådespelarna lyckades spela . ut sin ensamhet. Lena växte i sin roll och fick beröm fOr en "naturlig gråt". Alkoholisten var trovärdig som typ men kunde ha anväiu hän derna sparsammare. Anders var en kel och trovärdig. Konstnären kunde ha varit mindre "konstnärligt" klädd. - Sekvensen med den långa dia logen Magnus-Lena var svår och kun de struktureras upp bättre. Nu kän des den ror "jämntjock". Personerna satt fel i det avsnittet. Det kunde st rykas en del, särskilt i just detta avs nitt. - Ljudeffekterna var bra i fråga om fiigelsången. Tågljudet otydligt. - Slutet var moraliskt riktigt och trovärdigt. - Allmänt: berömvärt att våga ge sej på en så här svår text.

Terjärv uf Terjärvbornas syn på saker och ting. sett snett oppifrån. TextfOrfanare: Grupparbete Regi: Lars Andersson Musik: Alf Mylleri Dekor: Grupparbete Personer: 40 st av Terjärv uf:s medlemmar

D Omdöme: - Bra sång och musik. Det var positivt att man vågade sjunga i stämmor, något som också fungerade bra. Kören och solisterna jobbade bra ihop. - Bra ideer pi klädsidan. Friska ideer i fråga om scenografin. - Blev aningen utdraget. För lågt tempo. Sångarna skulle ha fån place ra sej närmare publiken. - Konferenciern var fräsch och "skojigt nonchalant". Bland enskil da scener kan boxaren plockas fram som särskilt bra. Tanterna på toa letten var också bra. Scenen med drömmen blev for lång. - Allmänt: bra roreställning.

pastorer, ungdomsledare och ungdomar. Hans Ström från Smålandsstenar, Sverige kommer att medverka som talare. Han är

'IL......~-:~....~~=,

=~:n~:~ra~~neV:Ot~:

ring, som bl.a. sprider kristen lit teratur i ett flertal länder, delvis med hjälp av två

"~".

I programmet ingår bibelunder visning, paneJsamtal, projektar·

bete i grupper och offentliga mö

ten. Konferensen börjar fredag kl.

~~h

avslutas söndag eftermid·

J ,--:".... ~" " '

f'.. -'"7

~*I""~_/~~ ~

· Ö.

nIse. ra II

967-113555