Österbottniska Posten (ÖP) nr. 17 1982 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Tonårsrådet:

Aktivera! men hur? I

akqyera ungdomen mera! Det sade An nar SOU:s tonårsråd träffades i förra vec en ingen ku~de svara på frågan: Hur gör vi

det? Y;c.:iIlsI~as möte kretsade m~t kring dansen sJrnlle "stormötet" hållas och i den Y2p diskussionen framfördes förslag om att ....~IIIi~1al v svenska dansband bör upphöra,-show - - '- t !...... pn~ då och då går däremot för sig. Int moårsrådet låsa vid 20 mk och så ansåg de iltlnsxtinsema bör fOljas bättre. Se sidan 4

Vl IIÅSTE skärpa kravet på ålders ftd danserna och ID-kortet ett krav i framtiden. Detta på det "stormöte" som .....I:EIIIIJ'iirema och orkestrarna höll ftdan . HElT ENIGT var det dock inte på -«et cxh tydligt är att här kommer solidariteten att ställas på hårda krav. Det fuskas lite varstans med ålders poserna och varför skulle vi hålla bin på gränserna om inte ni gör det!

o BILJETTPRISERNA diskuterades också. Förslag om importstopp för ut ländska orkestrar tände till debatten, förstås . D STOPP BLIR det knappast men kanske mindre svenskt nästa år. Istäl let ska den österbottniska musiken köras fram.

Se mittuppslaget!

Attack gillar finländsk publik Attack har besökt Österbotten och i veckans ÖP sä ger de sin åsikt om bl.a. publiken. De gillar fin ländsk publik, faktiskt! Se sista sidan!

Vita rosen, maskros Det delades ut förtjänsttecken på FSU-vårmötet på Aland i helgen, bl.a. Finlands Vita Ros. Maskrosen fanns också med, som en lämplig symbolför de planer FSU:s musikutskott har. Låt hundra blommor blomma, sa utskottsordföran den Bertel Lindell. Se mittuppslaget!

••

ÖSTERBOTTNISKA "OS1r~~

_________________________Stig_Bj_Örk_~

Ledarskribent __

29 april

Rotrocken i Ha/våtta

Skärpt grepp med åldersgränsen Många vettiga synpunkter fäll des på Fenno hotell sen~te onsdag när dansverksamheten diskuterades arrangörerna emellan .- Åldersgränsen var en av de frågor som togs mest ingående under luppen och mera bestämda åtgärder är på väg. Det är bra. För som Ralf Skåtar sade så har en tretton åring ingenting att göra på en ungdomsdans. Inte ens f~t man håller i minnet att det kan vara en oerhörd skillnad på mognadsnivån i tonåren . .Ändå är det väl en korrekt bedömning som sommararran ~örerna gör när de säger att det Inte går att vara alltför benhård under sommaren. Då ordn~ inga tonårsdan ser. Då handlar det mest om egen aktivitet om tonåringarna skall ha en meningsfull syssel sättning under veckoslutet. Om de inte följer med föräld rarna till skären. EUer är aktiva inom idrotten. Och även om sommarkvällen har mera att erbjuda än vinterditon så skulle nog en total avstängning från dansen vara mindre lyckad . I

•

Skärper greppet

Men , också sommardansarran görerna bör skärpa greppet. Som det beslöts bör huvud principen vara femton år fyll da. Hur undantagen skall ord n~ praktiskt är arrangörern~ ensak, men när de har utländ ska show band på besök är det måhända på sin plats med un dantaget, eftersom det många ~ånger handlar om idoler för Ifrågavarande åldersgru pper. Hur blir det då om den nu varande trenden håller i sig? D .v.s. att svenska band besöker Österbotten varje veckoslut. Då förlorar ju beslutet sin bety delse . Nej. Beslutet måste fö,ljas . Men eftersom den tidigare rekommendationen åtföljts så slappt sades det också i V~a att det behövs en väl genomförd kampanj innan det fungerar. Det betyder att linjen kan vara något mildare i sommar, men nästa år bör det fungera också

Senaste tisdag hade Halvåtta re daktionen ett drygt femton minuter långt inslag från rot rocken i Petalax som hade sam manställts av la WenUn. Fem ton minuter aven fyra timmar !Iång konsert med sex finlands svenska band ... Hm, det blev inte många minuter per band det! Uppriktigt sagt tycker jag att det är skamligt om vi inte får hö ra mera av rotrocken i radion, ef tersom hela konserten en gång för alla bandades. Bollen går vi dare till Halvåtta redaktionen för vilket program passar bättre att ge oss finlandssvenk rock i ra· dion? Man blir aningen fundersam när man får höra att det krävdes övertalning innan rotrocken fick rum i Halv åtta. Trots allt var det en unik satsning på flera vis och dessutom är det inte alls länge sedan Calle Lindholm delade Ut örfilar för att jag påstod att radi on missköter bevakningen . . . Men , kanske det kommer me ra?

men om stickproven görs till räckligt ofta så leder det auto matiskt till ett bortfall. Sedan är det naturligtvis föräldrarn~ sak att hålla reda på sina barn, för inte är det föreningarna som skall agera barnvakter. Håll dem hemma!

• Vem tar ansvaret? På Fennia väcktes frågan : Vad gör vi om det är -25 ·C? Inte kan vi k~ta ut dem då! Den frågeställningen är ju inte aktuell sommartid . Men ansvarsmedvetna föräldrar kan väl inte med gott samvete sän da sina barn till dansplatsen om de är medvetna om att de - får tillbringa kvällen på parke ringsplatsen? Vintertid finns naturligtvis problemet. Men om förenin gen annonserat att åldersgrän sen är 15 år så har de klargjort vem som kommer in. Ansvaret vilar alltså på indi viden . Eller - nog är det väl föräldrarna? Ofta när dylika frågor dryft~ brukar det finn~ farhågor för att argsinta föräldrar skall ringa upp arrangörerna och skälla ner dem. Förmodligen kommer det att hända, men dessvärre har det alltid funnits ,xh kom mer att finn~ korttänkta indi Åldersgränserna vid danserna måste hållas bättre, vider. För finns det regler skall det var man överens om på dansarrangörernas och de gälla för alla. Man kan väl orkestrarnas stormöte. Men det blir inte lätt, soli också utgå från att angreppen dariteten ställs på hårda prov. Bilden från stor blir ojusta, typ : varför slapp den och den m? De är bara mötet på Fennia. tretton år medan vår är fjorton? Men, ju bättre kontrollen blir, desto färre angrepp, eller hur? på sommardansplatserna. Och • Överkomliga prob Jag hopp~ att alla förenin om 1983 blir ett temaår för gar inser nödvändigheten i att österbottnisk musik så skall lem beslutet följs och att ingen tän också showbanden (åtminstone Nu har ju den här åldersgrup ker att vi kan ju ta emot också importvaran) minska, vilket le pen i allmänhet inte ID-kort. der~ pengar. Vi behöver allt vi der till att förslaget ovan är lät Det är ändå ett överkomligt kan få in. Det är kortsynt. För jag tror tare att tillämpa . problem. Har arrangörerna väl En mildare linje får alltså in vägrat en femton- eller sexton att om det här systemet efter te bli betydelselös. Har man åring inträde en gång så kom följs så kommer många av den många " storstjärnor' , på gång bilburna ungdomen att mer han/hon att se till att återkomma till dansplatserna i sommar bör man alltså sovra. Om man inte gör. det är det åldern kan bekräft~ nästa och det är väl det som vi alla risk för att inte solidariteten gång. sist och slutligen vill . Nödvändigheten av att den räcker till i vinter he II er. Helt oproblematiskt blir inte här ålderskategorin ges ett al För. Stressade ternativ, främst vintertid, bor Skall systemet fungera skall åldersgränsfrågan . alla tillämpa det. Sviker en så ord ningsmän / inträdestagare de vara så självklar att det inte hinner inre alltid kontrollera, är något att orda om ... sviker förmodligen alla.

sknhLt

Politiska ungdomspengar Går man igenom tablån över för

delningen av de statliga pengar na för ungdomsverksamhet på knappa 2 milj. Ink, som ingår i ungdomsnätnndens nyssutkom na verksamhetsberättelse över fjolåret, så måste man konstatera att ungdomsproblemen antagli gen också är större bland de parti politiska ungdomarna eftersom deras organisationer fick över 850000 mk! Tolv partipolitiskt bundna ungdomsorganisationer fick i ge nomsnitt över 7l 000 Ink medan 56 andra ungdomsorganisationer fick i genomsnitt 6 l~l Ink, no terar Bo Stenström i Abo Under rättelser. Han fortsätter: Det är klart att partier också skall vara ideella och att dessas verkJi ,ga ungdomsverksamhet rätt långt ska kunna jämställas med obunden ungdomsverksamhet. Men var och en kan med sitt sun da förnuft räkna ut att samlings partiernas och kommunisternas ungdomsarbete inte kan vara så aktivt att de tillsammans motsva rar all annan ungdomsverksam het i stan - eHer att det kan gå rätrvist till när man delar ut pengar enligt storlek i kommu nalfullmäktige. Här skulle finnas allt skäl till grundlig opartisk revision.

Tors<!agen den 29 april

~'Vilket

dravel!'

Bland trehundra miljoner andra satt ocksti Patrik Bi/eldt och stig på Eurovisan i lör dags. Efteråt skrev han såhär i Husis: Det är inte alls märkligt, egentli gen är det i fullständig samklang med tidens anda, att enorma mängder samtidigt glor och lyss nar på det värsta dravlet, som 1V:n och radion spottar ut. 300 IDiljoner satt på lördagskvällen och följde med Medelmåttornas civling i medelmåttlighet. Alla riJle se och höra vem som bäst Iycb!s med sin sirapssås och vem som spanlade medelmåttligast. Alla ,,-ilIe & reda på hur årets mest utslätade och oorgineUa komposition skulle låta.

••• Medelmåttligheten i år består av tama Abba- och Saturday Night Fever-kopior och av mycket små hurtig tolWsromant1k. Varje tävling har en viprulre och många fOrlorare. I år vann . Förbundsrepubliken Tyskland som hade skickat i väg en trupp

som skulle framföra en välstru ken ballad som gjorts så m~nga gånger tidigare. Som galj~nsfi gur figurerade en ung kvmna, Nicole, som hade till uppgift att sjunga näpet, le åt kameran och niga åt pälsarna och diamant smyckena. Tyskarnas budskap var "lite fred", Ein Bisschen Fieden, som i sin tOtah platthet kammade hem en överlägsen seger.

••• Finland klarade sig riktigt bra: noll poäng och rentvådda hän der. Tävlingens enda stycke med någon form av tuffare heat, Nu ku Pommiin med · Kojo klarade sig med andra ord med helt klara papper. Den finländska juryn gav högsta poäng, helt riktigt, åt det enda bidraget med stil, dvs. Spa niens tango som framfördes av Lucia, enkvinna som kan sjunga. Ett råd åt Rundradion: följ Frankrikes och Italiens exempel: utebli! Satsa pengarna på in hemsk musik, istället! Ett annat alternativ är att skicka iväg t.ex. M. A. Numminen eller Hanoi Rocks. Placeringen skulle säkert vara den samma men någon form av reaktion skulle dehär gubbarna säkett åstadkomma. Och det är i alla fall b'.ittre än ingenting.

Folkjam på Kåren bygger på en mångårig tradition som· nu igen har levt upp inom Åbo Akademis studentkår. Det är frågan om en musikmönstring av imponerande mått - hela tio oli ka grupper presenterade sig under en maratonkonsen som begick första lördagen i april denna vår på Kåren i Åbo. Radions underhållningsredak tion passade på och spelade in Folkjam-kvällen. De bästa bitarna sänds nu på valborgsmässoafton i ett sextio minuter långt program som redigerats av Bengt Ösding. Programledare är Henrik Othman . I Folkjam deltar följande grup per: Boo Boo jazzband, Sleu skinn, Metafora, Westcoast Project, Live, Floror, Axelbandet , Mecki knivs band, Peter Bredbacka Madhouse och Fille' Kronqvists sextett . Rad ion fredag kl. 20 .30.

bygga på material från ung domsrörelsen. Men det är inte nog med enbart en redaktionell sats ning. Det krävs en uppföljning på fältet, det krävs att just du, som läser detta, och dina föreningskamrater skaffar ÖP nya läsare. Dehär - läsarna finns överallt: i föreningarna, på arbetsplatserna, i byn eller stadsdelen där du bor.

o Vi måste göra mera för Ös terbottniska Posten. Det här säger ÖP-rådet som tillsam mans med redaktionen och forlaget har det direkta ansva

••

OP behöver din insats • ret för ungdomstidningen. Nu gäller det upplagen~ - Vi måste få flera prenu meranter, också på din ort, i din bekantskapskrets, i din fore n!.ng, säger medlemmar na i OP-rådet.

Vid SÖV:s vårmöte pre senterade ÖP-rådet en ide som forbundet skall föra ut och som syftar till en talkoin sats för ungdomstidningen, som är en viktig del av ung domsrörelsen. Iden är denhär: du, som är aktiv i ungdomsrörelsen, skall

Vid ÖP-rådets senaste mö te sade Leif Rex någonting som borde bli ett rättesnöre för alla i ungdomsrörels~p., nämligen att vi måste se OP som en verksamhetsform för förbund och foreningar . Det är på det OP-rådet bygger. Nu krävs en verklig insats från alla aktiva i föreningarna for att höja ÖP:s upplaga, trygga dess framtid oc.~ for bättra dess innehåll. OP-rå det har i samråd med redak tionen beslutat att tidningens innehåll skall mer än hittills

O. Kort sagt: vi måste få igång en ny talkoanda \g"ing OP, ungefår som när OP i slutet på GO-talet blev ung domstidning. Då kunde de som då var aktiva uträtta stor verk. I ungdomsforeningarna är vi alltjämt många: tillsam mans kan vi göra allt vad vi vill, allt vad vi anstränger oss för. Därför vädjar ÖP-rådet: Gör dethär till en hedersak för dig. ÖP och ungdomsrörelsen behöver din insats!

Carl Mikael Bellman var Sveri ges första originelle författare. I sina visor skildrar han Stock holms proletärliv under andra hälften av 1700-talet. Den unge Bellman jobbade först som kontorist vid Riks banken i Stockholm. Men ef tersom han b~ra ville festa skaf fade han sig penningskulder och måste ge sig av till Norge; Han kunde komma tillbaka först när mos släktingar god hetsfullt ordnat upp hans affä rer. Sen hade han det rätt bra ett tag, men hans liv slutade . ganska tragiskt, han satt till och med häktad en tid på grund av skulder. Så dog han i lungsot.

Carl Mikael Bellma.

Stockholm på hans tid var ett dystert kapjtel. Folk dog som flugor i bristsjukdomar och epidemier. När man var 50 år var man urgammal. På vintern åt man bara salt mat vilket ju ledde till au man drack myc ket. Sprit. Man drack 40 gånger mer sprit per person då än vad man gör idag! Stockholm hade 72 .000 invånare på den tiden, och 700 kro gar. Ynglingen Bellman blev känd för sina dryckesvisor. Till en början var de inte så originella och melodierna var sällan hans egna. Men uppträda kunde han! Han ackompanjerade sig sjäJv på cittra och kun- ' de dessutom härma många olika instrument. Han var ofta inbjuden p~ fester som program. Till en början skrev han bi bel parodiska visor, dvs . han överförde bibliska personer till svenska förhållanden. Dessa ledde så småningom till Fredmans Epistlar. De utkom 1790. Boken beslår av 82 epistlar . Benämningen epistlar är också en parodi på bibeln, Nya Testamentets brev kallas ju epistlar. Men han slutade snart bråka med bibeln och går istället över till hi storiska personer. Fredman t.ex . var en känd stockholmare då. Fred mans jobb var au dra upp hovets och förnäma familjers klockor, hov urmakare alltså. När hans hustru dog blev han en välkänd alkis . Andra figurer som figurerar i epistlarna och också har funnits är Ul la Winblad (en dam som råkat illa ut pga. en svekfull officer), Mowitz och Fader Berg. En annan samling med Bellman verk är "Fredmans sånger". Där finns visor och bibelparodier i en salig röra. Bellman grundade en orden också, "Bacchi Orden" (från vinguden Bacchus), för au gyckla med stockholmarna som grundade orden efter orden för alla möjliga syften . I Bacchi Orden åt man och drack och ha de roligt och Bellman sjöng. Varje medlem fick namn efter någon känd fyllerist i Stockholm. Många av Bellmans visor sjunger man ännu idag, Lex. Solen glim mar blank och trind, Fjäril vingad , Ack du min moder, Så lunka vi så småningom , Vila vid denna källa, Käraste bröder, systrar och vänner, Är jag född så vill jag leva.

Simning medJocke! Söndagen den 18 april, klockan 8 på morgonen, stattade vi alla från De Utvecklingsstördas Väl i Vasa nejden, simmare, föräldrar, kom pisar, ledare, med buss från .Vasa ' till Karleby. I bussen låg tät förväntan och spänning i luften. Föräldrarna ha de god tid att umgås med var andra, sitta och prata, ungdomar och barn likaså. De som inte är så mycket för att prata kunde bara sitta bredvid varandra och känna att man hör ihop och trivs. Pirrigt blev det i simhallen i Karleby. Vem ska simma och när och hur långt, 50 meter, är det både fram och tillbaka, hur gör man i en stafett, måste starta i bas sängen, vågar inte hoppa i, visst simmar du bredvid mej, känns bättre på det sättet? Tävlingarna var fina att se. Det var spännande! De olika heaten var så ordnade att jämnspelta del tagare startade samtidigt. De som var lite osäkra hade en god vän, le dare eller mamma som simmade

bredvid, som sa att visst går det bra, visst orkar du lite till, vi är just framme å, hej! Alla simmade så bra de nånsin kunde. Lite måste man ju kika, var pappa satt, hur långt bakom de andra var, oj sjut ton, nu måste man nog skynda på igen. Publiken hejade och skrek! Alla som kom i mål fick applåder, alla som fick pris, fick applåder, och al la fick ju pris. Vad vi i publiken klappade i händerna, hurrade och ropade bravo! Och vilken lycka över prisen, en fick en härlig hand duk, en en pokal, kanske rentutav två, en ett par fina strumpor! Och nu ändigen kommer jag till p'udelns kärna. Varför skriver jag i Osterbottniska Posten och berättar om denna resa? Jo, resan kunde göras för att vi fick Jocke-pengar. Den blev rätt dyr, för det behövs mycket "hjälptrupper" vid en sån 'här resa . Men av tävlingsreferat och reseskildring förstår ni säkert vilken glädje vi alla kände, och så många härliga minnen vi fick att tänka på när livet känns knepigt och krångligt. Tack alla ni, för locke-pengarna! LEENA HANSSON DUV i Vasanejden

_Torsdagen den 29 april

LlLLBY

•••

G SASO •• opp ING •

L LLBY

* LÖRDAGEN 1. 5. kl. 20-01 ALD.GR 15 år

BUSSAR: Kronlund fr. Såka 18.45, Karleby, Kronoby, Edsevö, Kållby, Es- . se. Sjönejden 19.30 fr. Jstad via Bennäs.

·Ordn .gr. 1.

SÄSONGÖPPNING • SÄSONGÖPPNING • SÄSONGÖPPNING • SÄSONGÖPPNING • SÄSONGÖPPNING

TRADITIONELL FÖRSTA MAJ kl. 18.00-01.00 ÅRETS STÖRSTA OCH MEST EFTER FRÅGADE HÅLLIGÅNGIKVÄLL Från Sverige MRG·DISCO Fin dansmusik av

SOUND Dekorerad sal. Bussar från torget 2 ggr i timmen.

TONÅRSRÅDET

Förbundsordf. Sture Erickson ha· de inbjudits till mötet och han visade upp sin nuna en stund. Enligt Sture har ronårsddet varit för snälla med "åldringarna" inom SÖU. Tonårsrådet kom till för an sparka på smalbenen och ge ideer. . - Ni har varit alltför snälla' Mera aggressivitet och debatt i ÖP från er sida . T.ex. kunde ni debattera varför det inte finns mera punk på dansplatserna. Sture sade också att man räk· nade med att medlemmarna i tonårsrådet är påläggskalvar. som "vi hoppas på - räknar med att skall ha en lång karriär framför er inom förbundet" .

• Hur kan det vara kris i ett monopol? Sture hann också kicka igång de· batten om danskrisen. Hur kan

det vara kris i ett monopol. frågade han med hänsyftning till festfördelnmgen. Saknas solida ritet? Försöker man konkurrera med osunda medeP - Fråga ungdomarna själva' I Nykarleby får vi ofta höra : Varför har ni så sällandans" En stor dansplats aktiverar mera än två små därför att det inte finns till räckligt attraktiva små dansplat ser. Publiken far inte på dans förrän siordansplatserna har dans igen, sade Anders och fick ins tämmande nickar av bifall från de övriga. Alltså måste vi aktive ra mera ungdomar' . Men ingen kom på råd eller dåd hur man skulle lyckas med det. Om igen fick jag höra sam ma vers som mången gång förr och som hörts under många år: Inte är det trevligt där. men alla andra far dit .

• Ett behov - Klarar vi oss utan svenska or kestrar? frågade Sture.

- Det är ett behov . Man ser dem i TV och hör dem i radio osv . T.o.m. fast man tar ett okänt svenskt band kommer det 300 personer mera än med en ban österbottniska orkestrar. påsrod Anders . Senare kom man alltså fram till att svenska dansband kan undvaras. Österbottniska orkest~ rar är minst lika bra. Däremot var man eniga om att uppträdan de behövs och Anders Fors me nade att ett show band på hösten och ett på våren var en lämplig dos. Och ett visst intresse för fin landssvenska rockband visade ronårsrådet också . Kjell Svedman berättade an det var hopplöst an ordna dans i Närpes nu ~ publiken svikeI t.o.m. fast det är fritt inträde. Och när Sture frågade vad de gjort för att få danserna trivsam. mare var svaret ingenting . A andra sidan sade Robert Lybäck att de provat på en massa galens· kaper i Kronoby. men att inte

kommer det mera tolk för den skull. Tonårsrådet vill minska på anta !et svenska band på våra dansp latser. Publiken har behov a\ uppträdanden då och då men in· te alltför ofta. sades det. De ef terlyste mera håll-i-gång hos dt österbottniska orkestrarna för dä. ligger de i lä i jämförelse med dt svenska. När det gällde inträdet vaL man helt eniga om att 20 mk är rimligt. En höjning till 25 mk är omåttligt nu. Aldergränsen förorsakade en

hel del diskussion men man var överens om att 15 års gränsen bör hållas - alltså behövs en kont roll. Men det fanns en viss skep sis ironårsrådet. - Det litet väl sent att ta itu med åldersgränserna - de har redan spårat ur. sade Carina Engström. Och Hans Honans menade att uf.föreningarna blivit barnvak ter. Som motvikt till en hårdare kontroll av åldersgränsen bör fö reningarna ordna mera wnårs danser. säger ronårsråder.

.Ett yrke utöver det vanliga. Ett arbetsområde där det råder brist på ar betskraft.

UNGDOMSSEKRETERARE UNGDOMSLEDARE/FRITIDSLEDARE Kompetensgivande tvåårig ,-!.tbildning för kommuner. organisationer. institutioner vid Svenska Osterbottens folkhögskola-folkakademi i Närpes. Yttermark. Begär studieprospekt. ansökningsblanketter och tilläggsuppgifter frm SÖFF. 64220 Yttermark. tel. 962-56441.

Torsdagen den 29 april

FREDAG 30.4 Kl. 20.00 FIRAR DU OCH 1.800 ANDRA

VAPPEN I FORSBY tillsammans med jättehäftiga

EXODUS Aldersgräns 15 år I

och

EXOM

Vidjeskog: Småbönders 18.40 Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse. Kron lund: Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kro noby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via )eppo, Monäs 19.00 via Munsala, Nykar leby. Från Eugmo 19.00 via):stad 19.40.

~AMIIIIIEl Folkpark * Malax ÖSTERBOTTENS POPULÄRASTE FESTPLATS DAGS IGEN FÖR Säsongöppning -82 om en vecka - 08. OS! Exom - Compression Disco: Conspiration Och redan helgen därpå: 15. 5: - vår första artist för i sommar

EV A DAHLGREN show -

Säsongavslutning i PÖRTOM

lörd. 1 maj 1982, kl. 20.00.

följes senare av Sveriges och Finlands mest efterfrågade artisterishowband l midsommar med Tomas Ledin l dansvänliga söndagar med topporkestrar! - KORT SAGT ÄMINNE HAR DET MESTA AV DET BÄSTA VÄLKOMMEN l

sköter om musiken Inträdet mellan kl. 20-21,15 mk efter kl. 21.00, 20 mk. OBS! ID-kort bör medtagas. STRANDLINJEN från Norrnäs kl. 19.00 via Töjby, Harrström, Taklax, Korsnäs, Petalax och Nyby. HAGLUND från Kaskö k1.19.30 via Pjelax Och Övermark. Aldersgr. 15 år PÖRTOM UF TACKAR !PUBLIKEN FÖR DEN GÅNGNA SÄSONGEN! Funkt.gr. 1/82

Kale Cumulus Det är dags för nostalgiska minnen med sånggruppen Cumulus, som med sina visor tar oss med till det glada, vilda tret~iotalet ...

På Kafe Cumulus träffar vi di vor, emigramer, glädjeflickor och hör sånger skrivna av Anki Lindquist, Cay Karlsson, Pirjo och Marri Bergström samt Petri Ho henrhal. Redaktörer är Anki Lindquists

och Pomus Dammen, och Kafe Cumulus har producerats av svens ka tv-underhållningen. Programmet är en repris från 1976. TV 1, fredag kl. 17.30.

Dansverksamhet räckte inte för kommunalt renoveringsbidrag Vid sin senaste sammanträde för· delade ungdomsnämnden i Kro· noby 30.000 mk i renoveringsbi drag åt föreningar som år 1982 skall renovera ungdomsutrymmen. Ana föreningar hade sammanlagt sökt om 49.100 mk i renoverings b!drag. Högnabba ungdomsföre nlng, som sökt om bidrag för att renovera Högnabba paviljong, be

viljades inga- pengar av unj$doms nämnden. Nämnden motiverade sin beslut med an paviljongen en dast kan användas sommartid och då huvudsakligen för dansverk samher. Följande föreningar fick reno veringsbidrag: Terjärv ungdoms förening 12.000 mk, Nedervetil ungdomsförening 6.000 mk, Små bönders ungdomsförening 3.000 mk, Kronoby ungdoms- och nyk terhetsförening 3.000 mk, Häst backa byahem 3.000 mk, Yner bråtö biblioteksförening 2.000 mk, Merjärv byahem 1.000 mk.

Torsdagen den 29 april .-

.~--=

--~---

_..

,Dansarrangörerna skärper greppet

"Pärlor" i debatten på Fennia

• Med på mötet fr.v. Ulf Edfe/t, Staffan Ek/und, TomasJoskitt Forsby, G/en Ny/und Peta/ax och Peter Lönnbiick Forsby.

Diskussionstillfållet mellan dansarrangörer och or kestrar på Fennia hotell i Vasa i förra veckan speg lade många olika åsikter i dansdebatten idag. Skill naden mellan vinter- och sommardansarrangörer . Inställning till import eller inte. Inträdespris och åldersgräns. Åsikterna var många. Somliga var optimistiska andra pessimistiska. Det kom magsura uppstötnin gar och cyniska u(talanden men slutintrycket är att det finns vilja att hitta lösningar - sedan är det en annan femma om solidariteten håller. Många fr<igor fanns med på fö redragningslisran men aHa disku rerades inte. Åldersgränsen, int räder och imponbegränsning av svenska orkestrar var de fdgor som engagerade. ÖP och mogen danserna sporrade inte möresdel lagarna riU djupsinnigherer kanske beroende p<i den sena limmen och att der bäsra krurer redan bränts av? De regionala träffarna som SÖU hade ordnar ridigare hade uppmanar förbunder rill h<irdare aruryder i fdgan om åldersgrän ~ en, efrersom rekommendario nerna följs d<iligt.

mer för arr rekommendarionen skall bli verklighet. Håller ni åldersgränsen så håller vii De fördelar med skärpra krav som Wesrermark såg är värd a arr Vi kan fä flera norera: tonårsdanser, vi kan få den bil burna publiken arr triva:; bäme och vi får en bäme publik .

• Vad kostar det? En her poraris kallade WeSler mark inträdet. Så blev der väl sisr

• Kräv id-kort! På ordfördelaren H<ikan Wesrer marks ' direkla frågor framkom der klan att der syndas överallr med åldersgränsen , men att läger är värsr söder om Vasa . Den långdragna diskussionen fick Wesrermark an undra om del inte 'mesr handlade om pen garna i kassakisran. En väsentlig skiljelinje i den här fr ågan var möjligheren att arrangera tonårs danser sommar- och vintertid . Följaktligen ledde del till en någor mildare linje för sommar dansarrangörerna , men i princip skall 15-års åldersgränsen följas ' h<irdare i framriden och id-kort krävas. SÖU bör dra igång en omfattande kampanj så arr der här blir känt , framför allr bland föräldrarna. Leif Ahlroos, Yttermark uf en av kvällens flirigasre debarrö- I

rer - pekade på var skon kläm

och slutligen inte utan arrangö rerna kom relarivr lätt överens om att den nuvarande niv<in h<ills . Ulf Edfeldr, Forsby , var en av de f<i som ville höja så att der normala biljerrpriser skulle bli 25 mk, men gensvarer var dåligt. Om programrner korar mera än 20 .000 mark för arrangörerna får danspubliken ändå räkna med att punga ur med 30 mk i som· mar . Sture Ericksons brandfackla om ett importStopp förors akade igen en livlig debarr . Ur den de batten verkade der att födas grogrund för en vändning av or· inför 1983. kesrerpoliriken A&M :s sryrelse fick i uppdrag att utreda en gradering av orkesrerp riserna för sm<i, medelsrora och stora arrangörer och komma med ett förslag som skul'le presenteras p<i err liknande möre i höst. I hu vuddrag stod der väl ändå klart att 1983 blir ett remaår förösrer bottnisk musik, att der bör bli mindre svenskr och arr der blir

f'jiljande beslul dlcr rt:komI11t:ndaliont:r kom man iivt:rt:m om pa " swrmölcl" i Vas;! förra omdagcn: l . :\LDERSGRA.NSE:'I:. 15 ;tr Sommardan~arrangört:r besrämmer sjiilva när dt: yngre br komma in. Huvudprincipt:n ;ir 15 ar. Vinlerdansarrangörer konlrollerar id-kOr! innan IIHriidt:! crlagts. Del mcdlas i annonserna. SOll kör t:n kampanj i OP om de skärpla kra\t:n . Ocksa dags!idningar, ;iven finska. informeras. SOL lrycker ldsprakiga vinjc.uer som säljs till sj:ilvkosl nadspris ,It dansarrangiirerna: Aldersgdns 15 ;tr. ID-kOr! kdvs! 2 . INTRADE 20, 25, - om programmel kostar mera än 10.000 mark .30, - om programmel kostar mera iin 20.000 mark 5 . ORKESTRAR I 'JS.3 blir eu lemaar ((lr östcrbounisk musik A&M:s sneelst: uuedt:r om dCI ,bli hli eH sLtrlpris för nya orkcslra~, hur mycket billiga re t:n orke'lt:r skall ,pda i snu och medel'lora tlireningar ;i n I ,lOra och vilka principer SOIll ,kall din gt: ra lill vilken kalegori t:n t(lft:ning ,kall höra .

graderad prissätIning för arran görerna.

• Fyller ett behov Ralf Skåtar, Nykarleby meddela de atl de hafrerr bra år, lugnt och harmoniskt , nu när de i prin cip kört med enbart ösrerbotlnis ka orkestrar. "Vi har haft den bäsra publiken på tio år". Men, fortsarre han . de svenska banden behövs . De ger ideer och impul ser som vi behöver. Dessurom frågade han om vi vill ge bort ert monopol och ge konserterna år tätOrterna . Utan svenska dansband . skulle vi få sluta med söndags danserna, sade Lars-GDran Sper ring, Malax . Jag har också sagr i fem års rid och kommer kanske au säga der fem år till atl inte får de ösrerbortniska orkestrarna spelningar om vi slurar ha svens ka band . Sperring menade också atl orkestrarnas tära namnbyren är till nackdel för dem . - Om ni byter namn varje år så blir ni nog uran spelningar också . Och - hur många av er kan spela en halvrimme Jocke· musik ? Ralf Skåtar understödde Sper ring i der atl der är väldigt få som spelar' dansmusik bland de öster borrniska orkestrarna . Der vore kanske skäl atr lyssna på dansarrangörernas budskap för orkestrarna?

• Ingen självklarhet Kaffepausen tOg på krafrerna och den därpå följanoe deballen om ÖP och mogendanserna fick in gen luft under vingarna . - Aren 1966-68 var det en enig uppslutning i uf·le~ e n kring der nya projekter, ÖP. Idag är ÖP en självklarhet för många. Men nu ' är den ingen självklarhet , utan det behövs krafrr ag bland föreningsfolket ef· tetsom det ekonomiska underla· get sviktar. sade Erickson . Der konstaterades all det finns få affärsannonser i ÖP. men dels är det beroende på an det inte finns någon som anskaf far dem nu i övergångsskedet ef

- En trettonåririg har upp-o riktigt sagt ingenting att göra på en ungdomsdans. (Ralf Skåtar) - Inte tog vi nyvällon med på ,danserna och inte gör dagens 18 åringar det heller. (Leif Ahlroos' kommenrar till att trettonåring arna är beroende av bilburna) - Vi skall inte räkna med att det skall fungera på en gång. Det krävs en långsiktig kampanj. (Ahlroos igen) - De måste ha dyrare olja i Korsnäs! (Westermark, när Kors näs sade att de redan kört med 25,-i inrräde i två års tid) . - Kan vi höja hur mycket som helst? Vi skall nog tänk na lite å! Ta nu en vanlig förvärvsarbetan de familj, med 2-3 barn, ny gård och ny bil o.s.v. Vad kostar det för dem? Tänk! Då förstår vi var danskrisen finns! (Ahlroos än en gång) - Ge österbottniska rockorkes trar en chans! Der behöver inte vara svenskt. (Glen Nylund) - Det börjar gälla de österbott niska orkestrarnas vara eller inte vara . (Tom Andersson) - Jag hopJ?as .~rt ni har en posi tiv attityd till OP så att den kan fortsätta att vara en unik tidning i Norden och en sjiUklarhet fOr kommande dansarrangörer! (Sture Ericksson)

ter all Wesander slurat och innan Henry Backlund börjar. Dels skall annonserna säljas och det är upplagans stOrlek som säljer. Debarren om mogend anserna handlade mesr om vad som me nas med moger. Tveksamheren bland arrangörern a verkar vara StOr. Der handlar om den mesr svårflirtade publiken - 20- 30 åringarna. Der handlar om al[ man inre bör spränga in ännu mera danser i fesrfördelningen. Det handlar om orkestrar 0 . 5 . v. Och kanske der är som Sperring sade att gammaldanserna hos oss urvecklas allt mera mor moger de är snarr här av sig själva. Håkan Westermarks och Srure Ericksons uppmaning åt de när varande när de srod i beredskap att fara hem var: Far inre hem med den insrällningen att inre blir der bättre efrer det här mörer heller. Ta en positivarrityd och trO på der som framförtS och bes lutars l STIG BJÖRKAS

ToISdagen den 29 april

~____~------~~------------------------------------------~----~~----------~~~------------------------~~~~-

GIll ~ POSTEN 1!!!!i!!DTTNISKA

'Låt tusen {ommor blomma' Maskrosen är en lämplig symbol för vår paroll: "Tu sen blommor skall blomma" sade Bene! Lindell, ordf_ i FSU:s musikutskott när han presenterade ut skottets planer. - Vi är medvetna om det stora an~ svar som vi har ifråga om vad som kan göras för ung domen och eftersom rocken är mycket eftersatt i svensk Finland betonas denna i vårt arbete, fortsatte han. När det gäller satsningen på fin • Över landskapsgrän landssvensk rockmusik kan det serna noteras an FSU mera än hiniIIs

• UlfJohl1nsson, Mdrten lij,,""hl, Berte/ Sand och Christi1llJ A/bäck njuter liV det Vl1ckTl1 vdrvädret pd Ä/lind i väntl1n pd I1tt färjl1n SkI1I/I1Mn"".

Medaljregn pa varmote O

Över det ~naste veckoslutet gick FSU:s vårmöte av stapeln i Eckerö på Aland. På lördagen avverkades de stadgeenliga ären dena, och utdelades förtjänsttecken_ Med anledning av Fin lands svenska ungdomsförbunds 75-årsjubileum hade rikets president Mauno Koivisto förlänat följande ledare inom rörel sen förtjänsttecken: WilliaIp Hä~g, Emil Kaustinen och Harald Wiik fick på ror slag av SOU Finlands lejgns förtjänstkors för mångårig verk samhet inom förbundet. Ovriga FSU-Iedare som var närvaran de var Erik Andersson, Gunnar Rönnblad och Reinhold Weck ström, vilka alla erhöll samma förtjänsttecken_ Ytterligare har Lars Engström förlänats Finlands Vita Ros medalj av I klass med guldkors samt Tor Holm och Paul lindman Finlands le jons förtjänstkors. På lördagen behandlades också femte ungdomsringens motion om an FSU s~l arbeta för~tt dansundervlsnmgen skall'Hifö'ras i skolornas läroplan. ·Förbunds styrelsen hade behandiltt"m9tio nen tidigare och konstaterat an en danspaket för lärare är under beredning och skajl enligt pla nerna bli klan dena år. Till pake tet, som omfattar alla dansfor mer hör också musik på kassen

och eventuellt kommer Skol -lV också att inkopplas . Då paketet är färdigt kommer kurser för lära re an ordnas. Paketet planeras av en grupp bestående av represen tanter för klassisk balett. moder na danser, sällskapsdanser och folkdans samt skolstyrelsen ge nom överinspektör Leena jääske läinen. I enlighet med styre-lsens för slag antog vårrnötet femte ung

domsringens motion. Med anledning aven skrivelse som Åboiands ungdomsförbund inlämnat gjorde vårrnötet följan de uttalande: La~stift~g~n om offentliga nÖJestillSiillilingar bör snabbt re videras så att den inte rorsvårar den ideella föreningsverksamhe ten. Den nuvarande lagen har genom oklara skrivningar i vissa faU lett till byråkratiska tolkning ar, vilka försvårat håUandet av normala föreningssammankoms ter. De vida tolkningsmöjlighe tema har inneburit att praxis va rierat betydligt i olika polisdis trikt.

Kommunerna bör redan från 1983 gå in för skilda anslag i budgeten för arr stöda förening arna för driften och renovering~n av uf-lokaler. Många av före9ing arna som upprätthåller egna liD reningshus kämp~r. i dag m~d slora . ekQnomiska problem på grund' av de kraftigt ökade upp värmningskostnaderna . Också ett betydligt ökat stöd blir oftast avsevärt billigare för samhället än direkta kommunala investeringar i egna ekonomiska ungdoms- och samlingsuuymmen. De ideella insatserna är förurom ekonomis ka fördelaktiga helt överlägsna när det gäller personligt ansvar och engagemang i lokalsamhä l let. S.B.

kommer an intensifiera kontak terna utåt; bl.a. med skolor. massmedia och kulturnämnder. På programmet står också utgiv-. ningen aven LP med olika fin landssvenska rockgrupper. Skiv utgivningen kommer att stödas av Kulturfonden med 8 000 mk och kommer troligen att utges på Kompass records . Urvalet av band är besvärligt. enligt Lindell men det kommer mest an handla om band som in te tidigare gen ut någon skiva. Talangjakten blir en stor till ställning med 8-10 uttagnings tävlingar. Dessa kommer an föl jas av radio och lV . Musikutskot tet hopJ;>as på en stor upps'l ut ning knng tävlingen och kom mer an försöka få en kompetent jury som också skall kunna ge de tävlande feedback och stimuli för fonsättningen.

• Stormönstring inom rocken I sommar kommer det att bli ett popläger i Lappfjärd - rockverk stad under handledning av ex perter . På planeringsstadiet finns ack så en anist & musikerförmedling i södra Finland. Hoppeligen ställer rock grupper från alla hör~ . av svensk Finland upp när SOU-rocken ordnas i sommar. sade Lindell. Temat på årets SÖU-rock blir fre den och tillställningen är tänkt an bli en verklig storsatsning på finlandssvensk rock 12-13 tim mar. Lindell hann också ägna sina eg na visioner och förhoppningar på framtiden några minuter. Bl.a . skulle han gärna se att man kun de få till stånd en dylik stor mönstring inom rocken som de finlandssvenska spelmansstäm morna. En musikinsuuktör till FSU och ett skivbolag, inriktat på finlandssvensk musik. hör också till framtidsvisionerna. Musikutskottets planer föll in te alla de närvarande riktigt på läppen och Hans Stjernberg me nade att rocken är lokal betonad , dvs . en " österbonnisk fluga ". och frågade varför FSU skulle in blandas i det här. " Sen när vi vill ha rock sköter vi det i NSU också . .. Nils Malmbergs unaiande kan också tydas i samma riktning. Malmberg ansåg att FSU: s mu sikutskon jobbar inom en alltför smal sektor när man bara disku terar rock. Han efterlyste flera riktningar inom musik~n. - Det är givet att all musik ryms med i vår verksamhet . sva rade Lindell. Men rocken betonas för an den är eftersatt i svensk Finland och vi vet att den är en väsentlig del av ungdomens rill varo .

- Det saknas inte ideer. En an nan sak är an de varit svåra an förverkliga . Men vi hOJ;>pas att det blir bättre nu när VI fått en teatersekreterare, sade johan Fredriksson när han presenterade vad som är aktuellt inom teater verksamheten. Och aktuell är bl.a. en teaterrnapp . Carl-Pener Teckenberg är ansvarig för. Vad vi vill med teatern är en viktig fråga för skolningsverksamheten . Projekt 83 blir finlandssvensk dramatik och en annan viktig händelse 1983 är konstevene manget, som alltså har teatern som tema. När det gäller konst evenemanget blir det uttagning ar i november 1982 och Fredriks son betonade hur elementärt det är an det finns ungdomsgrup per. Kontaktverksamhet övel landskapsgränserna befrämjal och utvecklar amatörverksamhe ten. saq~ han och tog utbytet mellan Osrra Saltvik och Terjäl'i som ett positivt exempel.

• Jordvärme Uf-lokalen var årets tema på FSU:s vårmöte och i tider som dessa när uppvärmningskostna detna blir allt mera bekymmer samma för föreningatna var Eke borg rätta stället för vårrnötet. Eckerölokalen är nämligen upp värmd med jordvärme och Hå kan Häggblom från värdföre ningen beränade att lokalen. som har 710 m 2 golvyta och 2 700 m 2 att värma upp. har 15 000,- i uppvärmningskostna der på ett år. Dessvärre hade han inga uppgifter på hur mycket dy rare installationen blir men det verkar att löna sig fast det blir li tet dyrare. sade Häggblom. För i?.vrigt visade Hans Hor tans. SOU. en diabildserie över några österbottniska uf-lokaler. Det här åskådliggjorde mycket bra a(( det finns exempel på lyckade och totalt misslyckade tillbyggnader och renoveringar av uf-Iokalerna . Honans berätta de samtidigt litet om föreningar nas verksamheter. Monika Rönnholm. NSU pre se nterade uf-lokalerna i Nyland och konstaterade att de nyländs ka lokalerna oftast är betydligt mindre än de österbottniska. Eki Häggman hade en inlägg om renoveringsfrågorna och no terad e att de flesta av de fin landssvenska ansökningarna om renoveringsbidrag var tillfreds ställ ande. Häggman rekommen derad e an föreningarna skall kontakta expertis innan renove ringe n förverkligas så an till byggnader passar ihop med loka lens arkitektur. I korthet berörde han frågor om färgsättning. föns ter och dörrar samt uppvärm ning . STIG BjÖRKAS

Torsdagen den 29 april

Teaterpre11liärer:

Karleby ••• prelDlar kring krångel svenska D Vem förstår en lagtext direkt? Vem orkar traggla igenom hela djungeln när det gäller kansli svenskan? KarIeby UF hade på söndagen premiär på en pjäs av Ola Olsson och Gunnar Ohrlan der "Död mans ord eller Testa mentet", som handlar just om detta gräsliga språk som kallas kanslisvenska.

Sex i elden i Nk by

D Nog fick man allt en känsla av amerikanskt 60-tal när man satt och tittade på Residenstea terns premiär "Sex i elden" se naste fredag i Nykarleby. Det tack vare dräkter, som var överraskande tidstrogna, och rummet, vars väggar belamrats med idolbilder. I programbladet presenterades Residensteatern som ett gäng teaterinuesserade ungdomar, som ville fortsätta att stå på scen också efter skoltiden . Därför är själva pjäsen nog så passande, för den handlar om sex teaterbitna ungdomar, som vill slå sig fram till varje pris. De har i månader repeterat en pjäs, som går på den stora scenen Broad way och hoppas att få spela upp den för en teaterdirektör som hyr våningen inunder.

Folke Folkesson har avlidit och rätten försöker utröna ifall det är fråga om självmord eller mord . Aklagaren hävdar att . Schreiber (Paul Stenman) är mördaren . Ungt gäng Han har mördat Folkesson med D Det är ett ungt gäng som står sitt obegripliga språk. Aklagaren på scenen. Programbladet kallar (Birgitta Hassel) börjar sin bevis- . dem små skådespelarfrön. Och föring från 1200-talet. Redan då visst är de sådana. En mera typisk försökte fäder förmedla lagtexter amerikan än Karl-Erik Blom som till sina söner muntligt. Resulta George BodelI får man söka ef tet var klent. Det var svårt att ter, liksom den fjantiga, naiva ri förstå vad far ville ha sagt. Några ka dottern Dortie, som spelas av . århundraden senare kommer • Kanslisvenskan var förut ett maktens redskap, men ilr idag en mur mellan makten och folket, hilvdar åkla Marianne Schauman. Dessa båda skrivaren in i bilden. Han skriver garen (Birgitta Hasse/) i pjäsen Död mans ord. Till höger om henne försvararen (Anders Fredriksson), i bak hade förmåga att leva in i sina på uppdrag och för att det inte grunden domaren (Clas Laxåbacka). roller på ett utmärkt sätt . Också skall råda tvivel om tolkningen Anita Kronqvist som Kate Ault formulerar han sig med många föring blir rättens beslut följan mänskor skall göra något åt den nen . Talande nog är domarnas gjorde en bra prestation som den ord och många bisatser. Resulta de: " Rätten finner det icke up na hemska svenska. sittplatser mycket högre än den av flickorna med båda fötterna tet lika klent - vanliga mänskor penbart att anledning saknas att De 12 aktörerna agerar med övriga dekoren, Johan Backlund på jorden . Ungdomarnas hyres förstår inte. Skrivaren finns med icke kvarhålla den anhållne". stor rutin och det är ~ehagligt att tillsammans med Odd Wikström värdinna (Anki Holm) började så hela tiden och han börjar så små· Nog är väl detta språk ett mak höra dem tala så tydligt . AkIaga har skött denna del. Ljus och ljud småningom tro att allt vad de ningom också skriva politikernas tens redskap? ren Birgitta Hassel verkar vara faller vanligen på Fjalar Holm gjorde var teater. Speciellt dråp texter. Politiker vill helst slippa född åklagare, så övertygande är qvists lott - så också nu. Dräk lig är käringen när hon kommer ansvar för vad de sagt och ber hon. Kerstin Wennman och terna har Birgitta Hassel syrt med chips och CocaCola för att skrivaren formulera talen så att D Karleby Uf har tagit upp ett Bernhard Kiviniemi som herrska ihop. se föreställningen , som i själva ingen egentligen förstår vad de aktuellt ämne , som knappast dör pet Folkesson får en att känna sig verket är en uppgörelse . För regin står Kristina Holm menar. I pjäsen förliknar man i morgon. Texten har bearbetats hemma genom sitt mänskliga man kan nog tacka hen qvist och kanslisvenskan både vid en can så, att den vanliga familjen Fol Blomm.or agerande och tack vare dialekten. ne för att man gick från Jungs cersvulst och vid sagan om Kejsa keson talar dialekt , vilket ger en Men alla agerande bör ta åt sig av åt sufflören! borg med en känsla av obehag. rens nya kläder. Ingen vågade känsla av närhet. Men det är dessa rosor . För rättsmedlemmarna föreföll Residensteaterns premiär var nå beräna för kejsaren att han inte tungt att sitta och höra på de otäcka. Samt också för att herska got hackig, vilket ungdomarna hade några Idäder. Enkel svenska långa byråkrattexterna. Man hin D Dekoren var intressant, enkel pet Folkesson tedde sig så norma också godkände när sufflören fick är också farligt därför miste man ner inte sätta sig in i vad det gäl och funktionell. Man behöver inte la. blommor. Han fick nog hoppa in omskriva för att så fl som möjligt ler . Det är säkert meningen från ha så förfärligt mycket grejor för några gånger. En annan sak som förstår. Trots sin ihärdiga bevis- författarnas sida att vi vanliga MARGARETHA SJÖSTRAND att få det rätta intrycket på sce störde mig var att de var så in tresserade att se pu blikreaktio nerna på olika saker. Vanligen resulterade detta i att aktörerna hade svårt att hålla tillbaka skrat tet. Men de har säkert haft roligt vid repetitionerna! Vissa gånger gick man miste om replikerna då aktören talade för snabbt. För regin av pjäsen står Ulf Smedberg. Ungdomarna tackade honom varmt för att han orkat med dem och tyckte att hans stränghet nog har behövts. Ulf Smed berg har också bear betat pjäsen och skött om deko ren . Hans insatser för att hålla i gång ett teaterintresserat gäng är alltså stora . Hoppas att de orkar fonsätta - och har intresse att göra det. Det är ett lovande gäng som med mera scenvana kan göra mycket.

• Denhä, bilden ilr tagen under Residensteaterns premiär i Nykarleby.

M.S.

T~o=~=da~g~~n~d~en~2~9~aEP=ril~____________--------

1__________________________________

(

Country Road 13 fem år i countryns tecken När TeCjärv UF år 1978 arrangerade en countrykonsert vid Emet folkpark, halvvägs mellan Karleby och Kaustby, var det ingen som trodde, att konserten skulle bli en tradition. Så tycks dock ha blivit fallet, i år firas 5-årsjubileum i traditionell stil söndagen den 18 juli. . I år kommer man att också ge de lokala country-bandet en chans, kanske har de tidigare konserterna väckt intresse och sporrat just de lokala förmågorna . Bokningarna är visserligen ännu på hälft, men ar rangören kommer att försöka hma sej till det gamla mottot "något för var och en - country i olika former" . Förra sommarens gallup undersökning kommer också att tas i beaktande vad beträffar önskemål om fler sittplatser och skräptunnor. Undersökningen gav också en intressant bild av publikstruk turen. Hälften av de svarande ha de besökt konserten tidigare, likaså kom hälften från grann kommunerna. Av den resterande hälften kom 50 % från 100-150 km:s avstånd, resten hade rest över

300 km. Språkfördelningen låg rätt iämn, 59/41 % svenska/fins ka. Aldern på besökarna var rätt jämn, den största gruppen, 75 %, fanns i åren 18-35. Arrangeman get fick fin kritik, av de svaranden ansåg 43 % att det kunde sättas in under beteckningen "bra", 41 % un~~r beteckningen "mycket bra .

Peggy Forman i Kans Sedan starten 1977 har "Country Cavalcade" varje år samlat större och jstörre skaror med vänner av countrymusik. Fortsätter urveck lingen på samma sätt är det helt möjligt att det en vacker dag sam las 5 000 mänskor vid den natur

sköna Pumpvikens strand för att njuta av några timmars högklassig underhållning. Den 4. 7. bjuder man på: PEGGY FORMAN, USA. Peg gy representerar den nya, begåva de generationen artister, som ger allt för sin publik. Hennes energis ka show noteras i dag mycket högt i countrykretsar. Som kompositör har hon fått ett flenal pris och hennes så,nger har spejats in av bl.a. Loretta Lynn, Conway Twit ty, Bill Anderson m.fl. TULSA, Holland. Under nam net Ruud Hermans Band gjorde gruppen en enorm succe senaste år. RED JENKINS & ROSEN LINDGREN BAND, Sverige. Red är också en gammal bekantskap från 1980. MARIKEJOHNSON & BAND, Sverige. Trots att flickan är endast 16 år anses hon som fjolårets stora fynd i Sverige. COUNTRY EXPRESS, som nu presenterar sin åttonde medlem CarinaJuselius - för den stora pu bliken. HORSESHOE representerar den del av countrymusiken, som söker sin inspiration i rocken. DICK & THE DICKSMEN visar att countrymusiken också är ung domens musik.

Ateranvändnings verkstaden Ungdomsarbetslösheten har länge drabbat Dan

mark hårdast av de nordisKä länderna. Dattor är också Danmark på många sätt ett foregångsland då det gäller att hitta nya lösningar på problemet. " Genbruksverkstedef, har redan hunnit bli ett begrepp i flera danska kommuner. I dem sysselsätter och undervisar man unga personer utan arbets- ener skolplats.

~,1,1,1,1,1,1,1,1,1,1,1,1"""

! Luis Malles ! Atlantic City:

lEn lektion Ii konsten att göra ~modern film ~

~ ~tla~tic City är en s~ad på USA:s östkust, ett stycke

~ soderom New York, l delstaten NewJersey, känd ut gångspunkt for många av Amerikas mest uppskatta de rockmusiker av idag. Mest känd är själva staden ~ däremot som före detta nöjescentrum. På 1920-talet ~ var Atlantic City - främst för östkustens välbärgade ~ vad Las Vegas är för hela landet idag och litet ~ till. ' ~ För ·tillfållet upplever Adantic City en renässanS. ~ f:lela dess i tiderna världsberömda strandbulevard ~ nvs upp, allt gammalt jämnas med marken och i ~ stället växer nya, moderna hotell och casinon upp. ~ Sta~en ska .?li ett. andra Las y ~gas, det garanterar ~ nystiftade forordningar som tillåter hasardspel i alla ~ former. ~ Atla~tic City är även namnet pa franske regissö ~ ren Loms Malles senaste;film och samtidigt dess skå ~ deplats. .

~ ~

Cenbrugsfabrikken

.Filmen i-fråga är Malles andra se ty. Som även den har en hemlig ~ dan han valde att bosätta .sig i dröm. "Atlantic City, you are ~ USA - den första som VI väl back on the map again' , ( .. . du ~ minns är omrvistade Pretty Baby finns på kartan igen), står det på ~ - och heter i original .egentligen en affisch i början av filmen. ~ Atlantic City, U.S.A. Namnet i Huvudrollen i Atlantic City ~ sig är redan en fingervisning om spelas av Burt Lancaster, som på ~ att filmen, som vid en ytlig sin ålders höst, enligt en sam ~ granskning behandlar två mänstämmig kritikerkår gör en av sin ~ skoöden, de facto är mer djuplo- långa karriärs glansroller. Enligt många bedömare rentav sin ~ dande.

~ Troligt är att Louis Malle i fil- främsta rollprestation någonsin.

~ men ger sin helt personliga syn Den kvinnliga huvudrollen in

~ på .sitt nya hemland och dess tr~- nehas av Susan Sarandon, som ~ dltloner, och framför allt Slfi Louis Malle upptäckte inför sin ~ uppfattning om vart USA är på första USA-film, ~!4 hon ~Ia~~ ~ väg . Ingen fara, detta är enbart mor ull barnpros~l/Uerade Broo ~ ett av många plan filmen fungeke Shields . Betackats har även I ~ rar på. Sarandon, liksom även Kate Reid ~ Atlantic City kan även avnju- och Hollis McLaren i mindre si ~ tas utan några djupare analyser. doroller. ~~ Louis Malle vis:)r sig nämlig~n än En viktig roll innehas av Malles ån d k '1 landsman Michel Piccoli. Han ~ en g g som. en s arpsynta, St! ., h I fil ~ rena: regls~ör an är. He a- I men spelar Sallys förman och älskare. Det mest fascinerande i Atlan ~ är ~genthgen också -ett nytt ~ plan igen - likt en lektion i tic City är dock trots allt att följa m.ed hur några lyckliga omstän ~ konsten att göra modern film. ~ Atlantic City är en thriller, en digheter får Lou (Burt ~ spännande berättelse om män- Lancaster), en smågangster, att ~ skor och helt slumpmässiga hän- leva upp och spela ut hela regis ~ delser, som för samman deras liv. tret drömmar inför sin granne, ~ Och framför allt en film med unga, snygga SaIly (Susan Saran ~ klart markerad b?rja~, ~tt färg- don), som han i all hemlighet ~ grannt skeende, lfitrlg VIII säga, beundrar. ~ och ett tilltalande slut. Med fickorna fulla av pengar ~ I Atlantic City är det inte en . och en stor sats narkotika hemma ~ b . . I h - den kom han över mer eller ~ art 1fi~lgen - fifm ungt oc ~ sansat är upp I men ~ som mindre i misstag - får Lou' en ~ tilldrar sig åskådarens odelade in- chans att visa Sally vad han går ~ tressen. Förvånansvärt är efter fil· för. Och via Lou får återigen SaI

~ mens stut hur nära inpå livet ly en chans att möjligen förverk

~ man kommit filmens huvudper- liga sin egen dröm. ~ soner. De lever otroligt intensivt Kan något dylikt sluta lyckligt. ~ I filmen. De är mänskor som du ~ och jag, vars allra. innersta dröm- Mer eller mindre . . . Allra lyck ligast för åskådaren, som fått sig ~ mar och tankar VI lär känna. ~ Precis på samma sätt som vi lär en välspelad, väluppbyggd och ~ känna själva staden Atlantic Ci- välregisserad film till livs.

Enligt de gan'lla klassikerna inom cyklar. "Genbruksfabrikken" i nationalekonomin är arbetet i Arhus i Danmark upprättshålls' vårt samhälle uppdelat på följan- av kommunen och riktar sig till de sätt: ungdomar i åldern 16-24 år. Företagen bildar den privata Dess ideologi är att minska resektorn och producerar huvudde- sursslöseriet. Dels ser man de arlen av varor och tjänster. En del betslösa unga, som en outnyttjad andra tjänster (möjligen också resurs, dels förstörs en massa kasvaror) är nödvändiga, men kan serade saker då de slängs bort. inte produceras på ett lönsamt Sammanfor man de här båda sätt. Samhällsägda enheter har komponenterna till en verkstad, .hand om det här området och minskas ju slöseriet. En ytterligabildar den offentliga näringssek- re poäng är att man forsöker hyltorn la principen att man skall lära sig . . bbar. ' . om man ser den hä'r fio' _ nago! me d an man JO Också renklade bilden som en bas for I Arhus sysslar en grupp med hela näringslivet, så är det lätt att att tillverka drivhus och mindre tänka sig att det fmns "nischer" möbler till daghem och andra av olösta uppgifter i samhället. institutioner. Samma grupp reten visade sig bli fOr tung om Man söker alltså sådant arbete parerar möbler. En annan grupp. man enbart anställde de minst motiverade ungdomarna. En hel som behövs så mycket, au det gör elinstallationer och reparerar kall löna .si~ att göra det om man eldrivna apparater. En tredje del av den idealism man leddes gör det billigt. Verksamheten be- ~rupp tillvaratar skrot och jobbar av i början kom ju också att förhöver inte ge vinst. Tvärtom kan I metallverkstad. En fjärde grupp svinna, bl.a. visade det sig rätt man väl tänka sig ett visst stöd tillverkar cykelställningar och resvårt i praktiken att som en skild avdelmng på verkstaden öppna från samhällets sida då man dels parerar cyklar, mopeder och sysselsätter arbetslösa ungdomar gräsklippare. En femte grupp butik och sälja de saker man och dels ger en hel del yrkesun- sköter verkstadens transporter repararet eller gjort. Men - det viktigaste är au dervisning åt samma personer. och håller sitt ttansporttordon i (En hel mängd sysselsättnings- skick. verkstäderna ändå har kunnat Anställningstiden är. högst 26 drivas på avsett vis. Att hitta pengar används faktiskt på ett säu som kanske inte alltid är lika veckor och lönen for arbetet utverksamhetsformer har lyckats nyttigt for samhället och for ung- betalas varannan vecka. Då man bra. Tänk er au kommunen ködomarna själva). lämnar "fabrikken" får man per in. alla cykelvrak som hittas Verkstäderna skall alltså inte hjälp med att hitta nytt arbete på polisens hittegodsavdelning. konkurrera med övrig till verk- eller plats i skola. De här is.tåndsätts bl.a. med Qing eller reparation på en ort. Det är klart att allting inte har hjälp av diverse nya delar. Målar Andå kan det bli frågan om gått problemfritt från början man "hojarna" granngula, så "variliga" verksamhets- (man starrade på några orter i Iikunde kommunens tjänstemän använda dem, då de forflyttar sig , som bara råkar saknas på ten skala omkrmg 1977). Arbetsmellan kommunen byråer och arsåsom att klä om gamla ledningen ställde höga krav på sieller att iståndsätta gamla na utövare och hela verksamhebetsplatser! ~ ~__~________________________________________________~~~,1,1"""~F~~F~~F~~F~~F~~A~~~~~~~

Torsdagen den 29 april

Oj då: 800 kommer när PP ordnar gymnastik/est

• VUS:s projektsekreterareJohan Ängerman och bibliotekarie l!"a KjeU1f!!In beundrar det se~ande ':i"raget i VUS: tecknetiivling, som a"angerats bland ba"!dagh.em..men l svenska Os~er~~t~en. Jonas ~Itt~a fran uP/!, fors barndaghem segrade i tävlingen diir 350 bidrag lmamna'!es, temat for ta.v!t'!gen va~ '/mg oc,? /red . Fram till den 30 april kan de olika tävlingsbidragen beskådas l de flesta utav biblIoteken l svenska Österbot ten.

Hundra bilder på Terjärv utställning Ungdomsföreningens fotoklubb i Terjärv ordnar just nu sm första större utställning . Ett hundratal . bilder finns med och allt är eget material, både svartvitt och färg. Ett tiotal fotografer finns med i ut ställningen och motivområdena varierar, något speciellt tema har man inte ännu denna gång. J kväll från klockan sex och förs ta och andra maj från kl. två till sex kan man se på fotoklubbens bilder i uf-Iokalen.

Musikkurs på Ev. . folkhögskolan

Den traditionella musikkursen på Evangeliska folkhögskolan i Vasa hålls i år den 31 maj 4 juni . Den som är född år 1970 eller tidigare är välkommen med på kursen . Tack vare folkhög skolans kursgård finns. nu goda möjligheter att ordna mkvarter ing också familjevis . . Undetvisningsämnena är I år något förändrade, eftersom blås musiken inte finns med på pro grammet dett~ år. .Alla deltar i körsång, muslkteOfl (2 nlvå~r), bibelstudium och hemhga tim men. DessutOm bör aHa delta i minst två av följande valfria äm nen: musikhistOria, körlednmg, tOnbildning , klassisk gitarr (ny börjare), gitarr (3 filvåer), ko~ trabas , violin och blockflöjt I (båda i 2 nivåer) . Anmälningstiden utgår den 10 I maj . Anmälan görs till Evange liska folkhögskolan tel. 961 114 903 .

Teaterrutan J Konsten att marknads/öra Hur marknadsföra en pjäs eller revy? Vilka faktorer inverkar? Detta fick man lära sig i den av slutande delen av kursen för am.atötteaterledare, som hölls i Sundom senaste helg, Håkan Westermark föreläste. Han påpe kade att marknadsföring innebär allt från puff i tidningen till re censioner, rykten icke att förakta. En teaterförestälJ..O..ing skall helst ha goda kontakter vid rid ningsredaktionerna för att ~a möjlighet att informera om SID verksaJTlhet, vad som pågår, när nästa premiär går av stapeln osv. Föreningen bör ha en klar plan ffir marknadsföringen. Man bör bestämma behovet avannonser och intervaller. Lay-outen är också viktig. Det är bra att ha ett märke, en s.k. logo, som man ge

nomgående.. använder i sin ~ nonsering. Ar man osäker om vil ka texter som är viktiga är det bäst att fråga tidningamas an nonskontor om råd. föreningen gör också k1~kt i att ?tse fu~ti~ närer för olika uppgifter fran ffl villig grund. De fungerar vanli gen bäst. Kursdeltagarna fick sedan i.d uppdrag att planera en pr~~ tion från början till slut. I pnnap har man nu behandlat allt som hör till. Det blev en hel del in tressanta diskussioner under de båda dagarna. Och kurskritik hörde också till. Deltagarna har varit nöjda med uppläggningen av ~en, men arrangemangen är man inte så värst nöjda med. Det har hänt att man fått kom ma till kalla lokaler, att dörrar varit stängda osv. Det mesta har tagits m~ jämnmod, m~? nu var det fntt fram. att kritISera. Deltagarna har lovats inryg över deltagande i kursen och .~essa kommer i sinom tid från SOU. MARGARETHA SJÖSTRAND

Det blev något aven' chock för PP:s arrangörskommitte, när för handsanmälningarna till ÖID:s gymnastikfest i KåJlby -82 började' strömma in. Totalt kommer ca 800 gymnaster att invadera sportpla nen invid Kållby samlingshus lör dagen den 5 juni 1982, när gene ralrepetitionerna sätter igång. - Visst är vi glada över det stora deltagarantalet, säger man från ar rangörssidan . Vi hade optimistiskt räknt med ca 400 deltagare och så kommer det dubbla. Nu hoppas vi bara att vi får allt att klaffa och att vi har vädrets makter på vår sida . . Hela lördagen upptas av gene ralrepetitioner för de olika ~rup perna och på lördag kväU bhr det familjefest för gymnasterna på samlingshuset i Kållby med uppt rädande av olika specialtrupper , disco för ungdomarna och dan.~ ute på gräsmattan för de äldre. Aven allmänheten kommer att få delta ga ikvällsfesten . . På söndagen kommer pubhken att bjudas på ~tt ca två timmar

.långt, högklasSigt uppvlsnlOg~p

rogram av' sammanlat 10 olika

trupper, förutom naturligtvis ett

pampigt festtåg, uppmarsch och

final. Just nu pågår inövning av upp visningsprogrammen runt om I he la Österbotten och allt från vanlig motionsgymnastik till verklig elit gymnastik kommer att finnas rep resenterat. En intressant och litet ovanlig grupp blir "Föräldrar och Barn" -gruppen, där de yngsta del tagarna är i 3-4 års åldern.

Sommaruni Vasa sorrunarunjversitet arrangerar undervisning i följande humanis tiska ämnen : Engelska (el-nivå): Shakespeare 17-27.5. Kursen belyser Shake speares värjd och hans produktion genom att analysera tU av h~s skådespel. Språkdldakuk 31.5-11.6. Kursen omfattar för utom språkdidaktik tillämpad på engelskan bl.a. aktuell språkdid aktisk forskning , iäromedelsanalys och språkvalvering. Etnologi : En kurs i skargårds kultur 30.8-1.9. Finska (el-nivå): Proseminarium 31.5-4.6, 5-9.7, Finska dia lekter 31.5-4.6, 5-9.7. Konsthistoria (a-nivå) : Finlands

Ko"espondent kursen Ännu ryms du med på ÖP:s kor respondentkurs som hålls i Vasa den 8-9 maj. I morgon vill vi ha in anmälningarna . Kursplats är hotell Astor och såhär ser pro- . grammet ut: lördag 8 maj: 10.00 Kursen öppnas, ÖP-rå dets ordf. Alf Snellman. Allmän föreläsning . " Att skriva för ungdom" (Ruben Fransholm). 12.00 Lunch. 13.00 Hur skriva? Praktiskt om att skriva notiser, puffar, referat. a-E Widjeskog). Ut på kvällen och gör öv ningsarbeten.

Söndag 9 maj: 10.00 Fotografering, råd och tips ang. fotografering, både med systern och "vanlig" kamera . (Wid jeskog). 11.00 Tid för renskrivning av texter. 12.00 Lunch. Renskrivning forts . 14.00 Genomgång och utvärde ring av de skrivna texter na. (Nygård, Björkas, Widjeskog). 16.00 Kursen avslutas.

Anmäl dig nu! konsthistoria I, för historia till sekelskiftet 1-23.6, Konsten i Skandinavien, Baltikum och Ryss land 31. 5-18.6. Pedagogik: Studier motsvarande approbatur i Vasa börjande 8.5, studer på el-nivå i Jakobstad , bör jande 1.6, studier på a-nivå i När pes, börjande 31.5 . Psykologi (el-nivå): Persoplig hetens dynamik 31. 5-9.6, Psyko logins historia 14-17 .6, Samtals teknik 14-18.6, Gruppdynamik 19-24.6. Specialpedagogik (studier mot svarande approbatur) i Jakobstad, börjande 31.5 . Svenska: (a-nivå) Grundkurs i norska 7-18 .6, (el-nivå) Prosemi narieövningar 7-9.6. Språkkurser hålls också i frans ka, grekiska , italienska, norska, spanska . . Anmälningar och förfrågrungar kan göras till sommaruniversitetet , Rådhusg. 29, 65100 Vasa 10, tel. 961-121663 .

PETER ~·IIT7Ag KIS TAN OCH PENGARNA.

JAG GÅR N[~ IGEN VÄ!

"' _ .

Torsdagen den 29 april

I I

~6.l.-~._

11 ~------------------------------------------------~----------~------~---------------------' • \J:n:::OZtNISKAPOSTE! ARTISTER

NÖJESSTÄLLEN

VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa"961·113572

itY RAIINAsro

ORAVAIS ARVASGARDEN tel. 961·53 142. Oravais

Mötesarrangörer

Väl': PURMOGlRDEN

K.,jJ io & TV firmor JAKOBSTAD PHILIPS • PIONFFR

G STAFSSON AB

dh uS(: I med servilT TEl . lJ6 7· 10 ')-l-l

VASA musikbranschens

specialaffär

som mötesplats

RESTACRANGER

PURMO UlF

, VÖRÅ Den . ledan~~ restaurangen i norra Osterbouen

SKIDSTUGOR

säljes

. ."::.... ~ Teuvatel. 962·71 290 .

VASA Honda mot07e,khr, seroice och ehr.

ELECTRO-CAR

Olympiagatan Vasa

tel. 961·120793

.\1\\ -\RII-.AH ~IU.R

KRJSTJNES TAD K nstinestads Akvarieajjiir

TASSEN

YUäsjärvi

Pedesi -Pörtti

Tel. 961·56 150

Boka skidresan i rid

OBS! Ny skidlifr I1·UNGDOMSRINGEN

HILAf'FÄRER

Moderna

Inhemska o. intemationella

artister

VASA PRODUKTION

961·119920

MOTORCYKLAR

leL %7/6')762 efler kl. 16.00

Teaterkurs FSU:s teaterläger hålls den 31. 5.-4.6. i Pargas vi Abolands folk högskola. Dramapedagogerna Ni· na Granvik och Eva Mårtensson är huvudlärare och man kommer bl.a. att ta upp: Övningar i kroppsmedvetenhet, pantomi och kreativ rörelse, clownens arbete och trix, akrobatik, tillverkning av masker och musikupplevelser och dansrytmik. 350 mk kostar det och anmäl· ningarna till FSU ska vara inne se nast 12 maj. FSU·adressen är Ny· landsgat. 17 B 26, H:fors.

Östra LJnggatan 7 te/. 962·12504

RESEBYRÅER NÄRPES

VASA Ny adress

' PRESENTER

Närpes

Närpes Presenter, skämtar· tiklar m.m.

Skivor och

orkesterutrustning .

~~tltiUG"ll

Musikaffär

BIGI&VESA Id. 'J62·.j2

o(, ~

Tel. 962·41123

Ingång genom

Mode Ulrika, Närpes

Vasa Olympiagatan tel. 961·120793

INGVES ·BUSSAR INGVES RESOR Tel.

MÖBLER VÖRÅ

Förmånligt mö'belhus

STIGS MÖB&L. 66600 Vörå tel. 961 · ')6 379

Rymdskeppet Aidemekla

VI ~AR \NGA o

"TYVÄ RR STA RiKABLAR

n I

'BRAVO" VI Flc~ MOlCRERNAST~OE!

Österbottniska Posten

Östetbounisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

ÖsterbOllens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

Utgivningsort: Jakobstad.

Medlem av lidningarnas förbund .

ÖP.ddel: Alf Snellman ordförande

och ansvarig utgivare, Leif Rex,

Stute Eriksson. Håkan Westermark.

Lars·Erik Backman och Ulf Johans· son . . Red.sekr. J·E Widjeskog Redaktion Jakobsgatan 13. tel. 967·13 555. Postadress PB 27 6860 l Jakobstad . Redaktör i Vasa S·E Gladcr. tel. 961·113 522.

...

Rcdaktör i Sydöstcrboucn Stig Björkas 66100 Malax tel. 961·651603 PRENUMERA T10NSPRIS 1982 Hel! år ............................ 50, .' Halvt år.......................... 30, Skandinavien ... ................ 60, Lösnummer ..................... 1, ANNONSMOTTAGNING

SÖU :s kansli. Vasa , tel. 961·113 572 och 115372 . Raymond Wcsandcr.

Jakobslad ICI. 967·11 827,

Närpcs 962·42 530.

Annonscl bör inlämnas senast måndag kl. 16. KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·13 555.

S·

ANNONSPRIS l texten .... ........ .... ..... .. ...... 3,40 Efter texten .............. ........ .. 3,40 Bestämd plats - .20 per mm. FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. tilläggspris -.30 spmm och fä~. Förenings· spalten pel rad 1,-. sterbotrniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som pi grund av postförsening inte införts i begärt nummer. )akobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1982

....

!!!!!!~~~PO::~~E:N

________________________T_O_~_da~g~e_n_d_e_n_2_9_a~p_ru~'--------------------------------I

EIT av de nya succebanden från Sverige var nu igen på besök i Finland, på lördagskvällen var det Korsnäs tur att få besök av Attack med landsplågan "Ooa hela natten". Det här var At tacks första turne i Finland. Före spelningen i Korsnäs hade de också spelat i pl.a . Helsingfors, Tammerfors, Abo, Ekenäs och Purrno. Deras turne här i Finland skall räcka allt som allt tio dagar, men redan i juli kommer dom tillbaka hit på en fyra dagars tur

Fredagskväll med Kee & The Kick Fredagkväll med Kee and the Kick. Vi kom alla ganska slöa och oinspirerade och som många förr stod och väntade på showbandet. För det mesta blir man missnöjd för att det gjorts så mycket PR som sen inte stämmer överens.

neo

OCH visst lyckades Attack få med sig publiken i Korsnäs. Pu bliken "Ooade" med i låtarna och gruppen lyckades LO.m. få några att sjunga med i mikrofon. Efter konserten ville applåderna aldrig ta slut och man ville bara ha mer trots att gruppen kom fram och gjorde två extranum mer.

UVK Den här gången stod vi där och väntade som vanligt och det enda ljus som tändes var rampen med några lampor i. Vanligtvis brukar det vara tontal med _watt som öser ut. Kee and the Kick hade glömt sina lampor hemma. Det här var en spännande upple velse - utan stråkkastarljus. Sen började tonerna välla ut! Soundet var trevligt, därför att ljudet var öronvänligt. Kompet var stadigt med två gitarrer plus synth och ett bra sound i bas trumman. Musiken gav oss liv, dels rytm och sång. Speciellt be geistrade blev vi av Kee's sångre surser. Hon kunde konsten att röra sig och få publiken med sig. Hela bandets konstruktion gjor de att de fick fram ett komprime rat sound. De behärskar också stämsång tämligen bra. Man kunde verkligen njuta av bra musik. Vi fick också en liten intervju med Kee and the Kick. Kee var den mest pratglada: musikstilen definierar vi som rockpop.

Efter konserten fick vi en liten pratstund med medlemmarna i Anack. Det första vi undrade var förstås, vad dom tyckte om pu bliken i Korsnäs? Rosa: - Den absolut bästa publi ken i Finland hittills, dom häng de verkligen med i låtarna hela tiden. I allmänhet är också publi ken i Finland mycket trevligare och vänligare än svensk. Det en da tråkiga var när någon tog och slet i micken , då blev jag nästa panikslagen. Också dom övriga i bandet tyckte att det varit en lyckad spelning och tacksam publik. När bildades Attack?

• En bild från Attacks framträdande i Korsnäs. Mycket folk och bra stämning.

Åke : - I mars -80 men i november förra .året bytte vi basist och då kom Fille med i bandet.

- Vi är inspirerade av Selma Lagerlöf o. tunnelbanevåldet. - Vi vill bli erkända som ar tister.

Vem skriver texterna till era låtar? Björn : - Åke och jag och vi skriver alla låtar på svenska.

- Tyvärr har vi stora problem med maktfaktorerna som håller i PR-trådarna. Vi har vanligtvis en .annan uppfattning om hw vi vill göra musiken än vad skivbolagen har.

Vilka grupper har ni tagit intryck av? Björn: - Vi har alla i gruppen våra egna favoriter men jag kan inte säga att vi tagit intryck av nåt speciellt band.

I vilken åldersgrupp finns era fans och skivköpare? Björn: - Vi hoppas förstås att dom ska finnas i åldern 5-65 men den största gruppen tror jag finns mellan 10-19 år.

Viktigast att roa och underhålla Vad är viktigast i era låtar, texten eller musiken? Rosa : - Melodin är speciellt viktig den måste vara sån att den fast· nar men ocbå texten måste vara lätt. Vi har inget speciellt bud skap som våra låtar handlar om, det viktigaste för oss är att roa och underhålla folk. Varför tror ni att "Ooa hela nat ten" blivit så populär? Björn: . - Den har en lätt och enkel refräng som fastnar. Det är en

typsik enkel hitlåt som alla kan sjunga med i oberoende av ålder.

Publikens åsikter om Attack

Vilka är era framtidsplaner?

Åsa och Mia, Smedsby: - Dom hade för hög volym men annars var dom nog bra att spela trots att det inte riktigt var vår musiksmak.

Rosa: - Nu skall vi först ha semes ter i maj och spela in en ny LP. Sen så åker vi ut i parkerna och turnerar hela juni, juli, augusti och då kommer . vi också att åka till Norge, Danmark och Fin· land. Finns det nåt mer ni vill tillägga om Attack? Björn :

- Vi kommer att släppa en ny singel om en vecka i Sverige som heter "Tokyo" och den släpps väl så småningom i Fin land också. Vi tycker om att spela i Finland, överallt där vi spelat har vi blivit vänligt bemöua och publiken har varit så tacksamma och visat sin uppskattning. Rosa: - Det är bättre med 20 entu· siastiska än 100 likgiltiga på en spelning och vi kommer gärna hit till Finland igen.

Thomas och Mats, Kvevlax: - Dom var bra för dom visste verkligen hur en show skall dras för att få publiken med sig. Anneli och Petra:

- Bra, det var musik ungefär i vår smak. Lyckades få med sig publiken, åtminstone killarna blev heltända, men dom spelade Ii te för högt. Tuben och Leifen, Vasa: - Bra, speciellt trumsolot. Dom hade faktisk t fiilis på sce nen. Barbro, Karperö: - Det var bra för dom sjöng på svenska, så man förstod texten

- Vi har fått väldigt fint gen svar här i Finland. ATTACK Rosa Körberg, sång Fille Lindström, bas Björn Uhr, gitarr Åke Eriksson, trummor Skivor: Kompaktmannen Ooa hela natten Rätt stuk LP Ny singel: Tokyo och så var det några gulliga killar med. Krister: - Dom var bättre än svenska band i allmänhet, trummisen och Rosa var bäst. Kurt, Korsnäs: - För hög volym så texterna hördes inte, annars var det en bra show. Det feminina könet hade en ganska framträdande roll på scenen men också trummisen var en personlighet. Speciellt bra var det när trummisen sjöng "Cadil Iac " . Tex r: Margaretha och Britt Foto : Kurt

Kees stora dröm var att åka till England och göra en LP med Bowie som producent. Kjell brukar ibland jobba som hemsamarit när det är dåligt med keikkor. Hans idol är Povel Ramel. Han gillar mest synthmu sik, spelar i flere band.

Lasse jobbar som gittarrIärare ibland. Han gillar Tore Skogman och Lasse Lönndahl. Lasse och Kjell bygger synthar tillsammans. Thomas - manligsjuksköter ska. Gillar allt från Vivaldi till Deep Purple och förståss synth musik. Kristoffer - har spelar i Roger Rönninl1;-Band. Jobbar turvis i skivaffilr. Gillar funk och Bowie. Mfe - ibland hemsamarit. Han spelar med i D' Accord. Han gillar amerikansk pop - Toto. Kristina - Kee - hoppade av från sina medicinstudier och blev rocksångare. Bött/er