Se sidan tre.
,Slopa
. ~-
.~
-1'
,:nöjesförböd-';j ! . ::1 -
.......
-....-"".-.
--:. ----..
•
'_
4'"
-:
-
•
Se sidan två!
....... _.... -..,.,. . "".-."..........
, -
4
•• •• 4 •• •
Frimärkslandet Aland o
Se sid sju.
Våga satsa!
ommunveterinär
Anna-Stina Moring
tt jobba som kommunveterinär är en tung syssla.
e fysiskt och psykiskt. Men jobbet ger också en hel del. . ___ känner att man gör något viktigt. Det berättar Anna-Stina Moring, kommunvete -r i Kronoby och stationerad i Terjärv , om sitt
b. På sidan fyra tar hon oss med på en vanlig arbets biand folk och fä i norra svenska Österbotten.
Ole Sten och Ingemar Svevar är två korsnäskillar med känsla för "business". För tre år sedan startade firman Uni-Import med import av bilfälgar. Nu har korsnäskillarna en ny pro dukt på gång, en speciallampa för växthusen. Se sista sidan
2
Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Olin
Slopa nöjesförbudet!
P åsken är en lång helg i vårt annars så nedbantade ut bud av högtider. Fyra på varandra följande helgdagar in faller numera annars endast under julen sådana år då al manackan är välvilligt inställd. Påsken, som är en stark kyrklig högtid, har man inte ruckat på vid flyttningen av helgdagarna. Bortser man från att påsken infaller på olika tider varje år, är de fyra lediga dagarna från fredag till måndag de samma från år till år. En av de traditioner som hör vårt påskfirande till är de hyss som pojkarna brukar ta sig till på påsklördagsafto nen. Samma afton bränner man också på många ställen eldar, vars innebörd..går att spåra tillbaka till heden domen . Men på påskaftonen råder också nöjesförbud, det vill
säga-det är förbjudet att anorda till exempel danstillställ ningar. Den för den profane något konstiga uppläggnin gen av de kyrkliga högtiderna gör att till exempellångfre dagen slutar klockan' 18.00 på fredagen och därigenom är det fritt fram att dansa den kvällen. På lördagkväll , som hänför sig till påskdagen, är dansandet och andra nöjen helt bannlysta.
värre än normala nöjen . Också de som försöker arrangera någon form a nativ sysselsättning, till exempel påskbrasor, ullå . " gar eller fester, blir av nöjeslagen tvingade att pens av länsstyrelsen . En onödig och krånglig DI1lallill då man beaktar vilka oskyldiga evenemang det om.
N u har det visat sig att nöjeförbudet på påsklördagen
O m helgen överlag har förflutit lugnt i Österbot
endast skapar oreda och oro . På samma sätt som bön lördagen i tiden var en a~ de svåraste helgerna vad alko har holkonsumtion och oordning beträffar, påsklördagen blivit det i våra dagar. Det riktiga i att bönlördagen i tiden avskaffades, är det knappast någon som idag ifrågasätter. Men varför kan man inte göra på samma sätt med påsklördagen? De som ändå inte helgar högtiden söker sig till sysselsättningar vilka är mycket
ett fall orsak till eftertanke. En 15-årig pojke har vet. Utan att närmare känna till detaljerna i fallet, vi oss att dra slutsatsen att det tragiska som intr en följd av den brist på sysselsättning som är en ~ påsklördagens nöjesförbud. Det har sagts tidigare - och det förtjänas att u - nöjesförbudet på pl\sklördagen är starkt föråldIa bör upphäv-as.
Strejkens offer Den pågående lärarstrejken har gjort att 148 000 av landets skolelever. kommit att bli lidande tredje part i en uppgörelse där de har inget som helst att säga till om. Här i Österbotten har eleverna i Vasa och Nykarleby hit tills berörts av strejken. Glädjen över det extra lovet mitt under terminen förbyts i andra känslor, då tanken på skolgång under sommarlovet kommer upp. De två alternativ det tycks finnas att välja' meDan, att gå i skola under sommaren eller att bli efter i skolarbetet, har båda den effekten att de i första hand drabbar elever na.
STÄNG p.G.A.
NOJ
Hade skolstrejken gällt samtliga skolor i landet hade det senare alternatilvet varit att föredra. Men som strej ken nu är uppbyggd, kommer eleverna på de premiära strejkorterna att bli lidande.
.
Går det så att dessa elever måste tillbringa sin sommar inne i klassrummen, samtidigt som barn från andra orter njuter av traditionell sommarledighet, är det stor risk för att frånvaroprocenten blir oacceptabelt hög.
•
Sett ur elevernas synvinkel är det synnerligen olyckligt att lärarnas strejk genomförs som den nu gör. Det bety der att eleverna på de orter där strejken började, försätts i en betydligt sämre ställning än elever på andra orter. Undras hur relationerna skulle ha varit om rollerna var ombytta. Det vill säga om eleverna strejkat och lärarna tvingats avstå från sin sommarledighet.
Carola och skammen I en artikel i Vasa bladet går bap tistledaren Ernst lakobson till hårt angrepp mot de kommersiel la intressen som ligger bakom Carola Häggkvist: Nu finns det en risk, nämligen att kritiken riktas mot sångerskan.
Har hon fastnat i girighetens sna· ra? Jag tror inte det. Snarare är det så att hon har råkat i grymma människors händer.
MeR sedan blev det som det blev . Visserligen skulle CaroJa gå i bibelskola, och hon torde väl också någon tid ha fått ägna sig åt att fördjupa sitt trosliv .
För Carola är ett älskligt f1icke· barn. Hennes stjärna flammade upp i ett nu i samband med en eurovisions-schlagertävling . Och då var hon 16 år. Alltså bara bar net egentligen. Och hon hade en barnatro på Gud; om den vittna de hon också frimodigt i det ske det. Hon fick erkännande LO .m. aven biskop i Sverige för denna sin frimodighet.
" Girigheten är roten till allt ont" . Så står det i Bibeln, och vem vill förneka den sanningen? Den nu 17-åriga Carola är tydli· gen helt i händerna på vinst hugade människor. Hur mycket hon själv får av de väldiga sum mor som flyter in vet jag inte. Men nog är det synd och skam att ge ut och ta emot 100 000 mark för en timmes show!"
VARNING! För de skador ev. äp peltjuvar ådrager sig i min trädgård ansvarar jag icke. .Elna Lövgren Bland annat denna annons kunde man Iläsa i de gamla exemplar av ÖP som delades ut till intresserade senaste lördag pl vinden till Nesslers Tryckeri
i Nykarleby. Nykarleby förening som delade ut arna hade tagit vara pi exemplar de behövde odE bort resten. . ÖP var före ' SÖU bladet 1968 en lokalticlaill Nykarleby. Tidningen på Nesslers tryckeri. M.a. " ningen har tagit vara pi riutrustningen och skall ningom ställa ut den. . tryckeri skall rivas ino. månad.
3
get i Kristinestad
-""'''''arrangörerna vaknat ide. det märkte vi nog. torpedera alla överens från ordförandekon är inte korrekt, för då • .,dJt.e ni nog. Nu på vårmö ni att ni har rätt att an _~~ som ni vill i dagstidnin ansåg också att det är _ _~mangörerna som håller _ ...~ ÖP i gång med höga _ _Itostnader, tydligen med att få göra som ni
"'_åsl=:I'
*'.ma
Twim:n s.kall också känna till . . . ._ >e'm a. var och en av mo . .IIiIIPrna. Sverigefinländarna hem på sin semester kän till våra dansplatser. Öv ' ter är det nog den fjällvärlden och Fin 'gt som drar och inte latser . I varje fall inte i mängder. A!!ia::beringen är nog den bäs . . . .DSC.ringen när större tills ar på gång . r att motiveringen att nskommelsen är svag. Dl:SI&:OIiD. är det ett slag under de mindre dansplat-
""ab =--PI"
serna med sina mindre annonser bredvid den stora annonsen i dagstidningarna. Men det är nog själva dans publiken som avgör vilken dans plats den väljer, för där har nog inte annonsstorleken någon stör re betydelse. . Men som jag ser det idag är den stora frågan tidningen ÖP:s vara eller inte vara. Därför krävs nog krafttag för att hålla den igång och ingen splittring mellan föreningarna för sammanhåll ningen är nog den bästa kraften, annars går det nog galet med ÖP. Vi här i NUFS. Nykarleby, be talar nog också höga annonskost nader utan att nämna mark och penni. Men vi har aldrig tänkt bryta någon överenskommelse, vilket vissa dansarrangörer tycks göra till och med i förskott. Vil kas annonskostnader skall redo visas för när höstdagen kommer . Detta är i allra högsta grad sk , rivet som privatperson . Med hopp om en debatthet sommar. Ricbard Ablskog Nykarleby
Den förträffliga tidskriften Djurens Rätt har gjort en upp täckt. Och eftersom ämnet den berör måste anses vara av in tresse i Österbotten publicerarÖP, med tiUstånd av Djurens Rätt, artikeln i fråga. Upptäckten är att...
Kärnvapenkrig är ,i nte bra för minkfarmare • När halva Sverige mörklades den 27 de cember -83 genom ett fel i Hamra sekun därstation var det säkert många som und rade över Sveriges beredsakp inför krig och svåra katastrofer, Gör våra myndigheter någonting?
Pjästävlingen - F/DRA -84 fick 41 bidrag För litet drygt ett år sedan, i mars -84, startade Finlands Svenska Ungdomsförbund projektet " Finlandssvensk dramatik", FlORA. I samband med ett semi narium utlystes en pjästävling öppen för både proffs och ama törer. Nu kan man räkna in hela 41 inlämnade bidrag, antingen fär diga pjäser eller i form av tio fär digskrivna sidor jämte synoRsys. En jury bestående av Erik Ohls, Joakim Groth och . Harriet Sjö stedt sitter i skrivandes stund och grunnar på hur Svenska Kultur vondens prissumma. 20 ()()() mk, ska fördelas bland de bästa pjä serna, Vilket beslut juryn kom mit fram till får man veta lörda gen den 5 maj. Då utdelas priser na på Svenska Gården i Borgå. Programmet som börjar kl. 14.00 innehåller bl.a dansen "Falken" som ingick i Svenska föreningen Brahegårdens revy i Kristinestad. Förutom pjästävlingen inne håller FlORA ett delprojekt som går ut på att alla fInlandssvenska proffscener under spelåret 83-84 uppfört en ny finlands svensk pjäs. Dessa har jury betit tat och dedömt och ska nu till att dedöma. Priset för bästa uppsättning är ett vandringspris, den sk. , 'FlDRA-statyetten.
LBS har förmodligen inte Ja, var lugna! Lantbruksstyrel sen (LBS) tar i varje fall hoten sett den undersökning som vi Detta alternativ kan anses va på allvar. De har uppdragit åt sar att folk ogärna lämnar sina ra något av ett kamouflerat överveterinär Rolf Sveide att hem och ägodelar vid en krissi förslag till att nuvarande för tuation Tänk bara på hur oan experimentera fran en massav hållanden bibehålls. livningsmetod för minkar, att vändbara minkskinnen ska vara 2. Detta alternativ är ur vår syn när kärnvapenkriget är över, använda i händelse av kärnva vinkel ett mycket ofördelak och minkfarmaren återvänder penkrig eller kärnkraftsolyc tigt alternativ. Det innebär att hem. kor. man skulle klippa av banden Verkar inte den här omtan Tre olika gifter -kloras, till SHH i Helsingfors. Det ken om minkar lite orealistisk? nikotinsulfat och kaliumcyanid här skulle vara mycket beklag "En sån tur att det blev Maj I kärnkraftsdebatten upplys - ska testas på vardera fem ligt i och med att förhållandet blomstider så man får någonting tes vi om att risken för olyckor Minkarna svälts före . minkar. mellan SHH i H:fors och vi i att göra" hurrar en massa för utfodringen och får sedan giftet var så liten att den var helt för Vasa fungerar gnisselfritt. hoppningsfulla MajbIomsförsäl sumbar. Har det ändrat sig se blandat i lite foder som ges in SHH i H:fors har också visat jare. "Rena rama välsignelsen" dan dess? I så fall kunde prob Om något djur äter dividuellt. sig vara välvilligt inställd till utbrister föräldrarna på de lärar för liten dos, och inte dör som lemeniösas genom att mink Vasa vad beträffar fördelrun-' strejk-drabbade orterna om Maj hållning inom ett visst område är tänkt utan får kramper, det gen av högskolans resurser. blomman . "Nu får ungarna från kärnkraftverken förbjuds. ska det dödas på annat sätt. Dagens förhållande är ett fö någonting att sysselsätta sig med Det verkar också lite överdri I fredstid dödas minkarna redöme inom högskolepoliti och så förtjänar de en egen slant att ha en speciell massavliv vet vanligtvis med gas, (vilken fred ken . Vi betvivlar att ett lika på köpet och allt detta dessutom ningsmetod för minkar i hän sett ur deras perpektiv!). Vid bra förhållande skulle kunna ,för ett gott ändamål" delse av kärnvaperianfall. kärnvapenanfall ska minkfar etableras med Åbo Akademi. Majblomman säljs i år fram till Kärnvapenkriget i sig torde väl marna tydligen hinna hämta . Detta med tanke på hur Åbo I maj och på Folkhälsan hoppas Akademi i dag förvaltar ', fram sitt gift och portionera ut vara en tillräckligt bra massav man att de unga ivriga försäljar livningsmetod både för männis det, innan de beger sig till ett ESF-filialen i Vasa. ESF har na skall finna avsättning för sina kor och djur. I ett sådant läge säkrare ställe, hade L13S tänkt inga egna heltidsanställda lä märken. fästor och kransar. Maj det risk att minkfarmaren in är sig. Däremot skulle de inte hin rare endast en heltidsanställd blomspengarna används för na döda minken på det vanlia . te ens hinner hämta fram sitt planerare. ESF har heller Inga omfattande barn Folkhälsans gift inna det redan är för sent. sättet, innan de räddar sig själ egna utrymmen. Vi i Hanken verksamhet med tonvikt vid . va. -lE har 9 · heltidsanställda lärare berättar barnsäkerhetsarbetet och två administrativa tjäns man på Folkhälsan. Alla intresse ter. Vi har också relativt gott · rade är välkomna med i försälj om egna utrymmen. Kopplin ningsarbetet. trots stor iver de bildning i Vasa för den Öster gen PF-Hanken skulle vara Vi anser att inget av de tre alter första dagarna fInns det utrymme ekonomut nativen kan utveckla bottniska ungdomen nämligen mycket onaturlig. Hur skulle för ytterligare försäljningsinsat den utbildning som Svenska han man fördela resurser mellan bildningen och forskningen i Va ser berättar man vidare på Folk ståndpunkt är att man sa. Vår d~lshögskolan i detta nu ger? ekonomutbildningen och .pe hälsan. Varför inte dra nytta av den star dagogikutbildningen. . skall bibehålla den nuvarande modellen med enheter i Vasa som ka förankring i näringslivet som verkar inom större moderskolor Svenska handelshögskolan har i 3. Detta altenativ är ett på mån detta nu och på denna grund ut ga sätt orealistisk t al terna tiv . som tryggar kvalitativ högståen 'Den blå planeten' är en film de utbildning i enheterna. Dvs. veckla och befrämja Svenska Varifrån skulle man erhålla lä att Hanken fortsättningsvis arbe handelshögskolans verksamhet i utan ord om tiden och dess olika rare och professorer som skul dimensioner - evolution. gene Vasa. le kunna trygga en kvalitativt tar inom SHH i H:fors och PF/ rationers gång, årstiders väx Sammanfattningsvis vill vi sä högstående utbildning och ESF inom Åbo Akademi. Man lingar. Och nära oss, på ett annat ga att vi studerande vid Svenska forskning vid Österbottens bord~ låta dessa enheter etablera plan: vardagslivet med små och sig och utvecklas. handelshögskolan i Vasa fortsätt Högskola? Hur skulle man fi stora glädjeämnen och bekym Kan man i vårt demokratiska ningsvis vill bli utdimmiterade nansiera Österbottens Hög mer. ekonomer från och uppnå eko skola, när man idag "kör" land, låta några politiker med Filmen spänner över loppet av nomie magisters graden vid Han med sparprogram i de redan "storhetstankar" bestämma om en och en halv dag, men samti ken i Vasa, existerande högskolorna. Vi den svenskspråkiga högskoleut digt också över årstider och år. bildningen utan att alla beakta de ifrågasätter om man skulle Studentföreningen vid Svenska Vinterns mörka ödslighet får vi tusentals studerande som denna stärka svenska Österbottens Handelsbögskolan i Vasa r.f:s fråga i högsta grad berör. ka för vårens skarpa ljus, där ställning och svenskspråkighe Årsmöte Varför blanda in politisk pres efter kommer sommaren och ten genom att isolera den ös Peter Andtfolk tige i Högskolesammanhang? skördetiden. terbottniska ungdomen i en ordf. Har vi svenskspråkiga verkligen Filmen, som är italiensk, har egen högskola med avklippta råd med alt äventyra möjligheten Anna-Lena Ståblberg regisserats av Franco Piavoli. band till det övriga svensk fin till en högt stående ekonomutsekr. land. TV 2 söndag 29,4 kl. 16.10.
Majblomman
hjälper barn
Akademi tar över 'all kspråkig högskoleutbild - i Vasa, dvs. Hanken blir del av Abo Akademi till SEUnanS med PF och ESF. självständig svenskspråkig ola bildas, bestående av ' nuvarande utbildningsen ~ i Vasa, .Österbottens kola. rande vid' Svenska Hög i Vasa vill framföra föl kommentarer till dessa tre iv vilka utarbetats av ar _iip1IlPpen. alternativ är enligt vår - g det enda möjliga alter - ret. Förslaget känneteck av att inga större resurs de omvälvningar skulle • man skulle endast tillsätta ' gemensam delegation för a . Vi frågar doch om är ändamålsenligt eller det endast byråkratin.
Blå planeten
4
Kommunveterinären :
Starkt psyke viktigare
än enbart fysisk styrka
"SISU". Det är det svar som Anna-Stina Moing ger då hon tillfrågas vilka egen skaper den behöver som siktar in sig på veterinäryrket. - Ofta tror folk att det krävs en viss fysisk styrka för att man skall klara det här jobbet. Och visst stämmer det till en del, men det som är ännu viktigare är en psykisk styrka, berättar Moring, som se dan snart två år tillbaka arbetar som kommun veterinär i Kronoby. Det som gör att det krävs en in re styrka hos den som skall job ba som veterinär är att hanlhon måste vara beredd att rycka ut även andra tider av dygnet än under den ordinarie arbetsti den. - Då det inträffat att man inte fått sova ordentligt på flera nätter, krävs det verkligen att man skall orka mera än vad det annars fordras aven normal människa, berättar hon.
Flickorna kommer Vi sitter hemma hos Anna Stina i hennes trivsamma lägen het i ett radhus i Terjärv . Utan för fönstret breder Heimsjön ut sig och klår alla Scandekors af fischer med flera hästlängder. l vardagsrummet ligger två stora katter och njuter av vårsolens värme. Anna-Stina försöker klargö ra dethär med veterinärernas jobb: - Av landets cirka 900 vete rinärer är det cirka en tredjedel som är kommunveterinärer. En annan stor grupp är stadsveteri närerna och de övriga är till exempel specialister, praktise rade djurläkare, forskare, an ställda inom läkemedelsindus trin eller granskningsveterinärer vid slakterier. Utbildningen för veterinärer är sexårig och grundar sig på gymnasium. Den sker i Helsing fors och går enbart på finska. Något som kanske är ors~ken tiII att det finns så få svensk österbottningar bland de stude rande. Ett mycket markant drag i veterinärubildningen just nu är att det kommer in förhål landevis många flickor på lin
jen. Moring tror inte att man skall förklara fenomenet enbart med att det är häst- och hund intresserade flickor som lockas till utbildningslinjen : - Det är väl bara en natur lig utveckling eftersom allt flera kvinnor kommer in på akade miska studier. Tidigare fanns det också en inställning att det inte lämpade sig för flickor att bli veterinärer . I våra dagar är den inställningen helt borta. Enligt Moring är direkt fy sisk styr.ka ingen förutsättning för att man skall klara jobbet som kommunveterinär . Där emot kan det vara en fördel om veterinären är tillräckligt lång, tillexempel vid svåra kalvnin gar. Men det finns också situa tioner då det är till fördel att ve terinären är mindre. Till exem pel vid svåra grisningar har den som har stora händer svårt att komma in och hjälpa fram de sm:1livp.n .
Brist på fritid värst Dejourerna kan bli betungande och de betyder samtidigt att ve terinären är väldigt bunden. För Morings del betyder det att hon skall finnas i närheten av en telefon var trejde natt och cirka vart fjärde veckoslut. I bland, och speciellt om vårarna, blir den ordinarie ar betsdagen lång . Normalt job bar en veterinär mellan 08.00 på morgonen till 17.00 på kväl len. Men många dagar är sjuk besöken många och det drar långt ut på kvällen. - Kommer det dessutom dejourutryckningar ett par nät ter i följd, kan jobbet kännas nog så tungt.
o Telefonen är ett viktigt arbetsredskap för veterinären. Under morgon timmarnas dejourtid rings flesta av dagens sjukbesök in. Enligt Moring ger dejourerna lönemässigt inte så mycket att de skulle motsvara deri förlora de fritiden.
Många körkilometrar Vi skall åka på dagens sjukbe sök och sätter oss i Anna-Stinas , Saab. - Det är inget skryt med att veterinärerna åker omkring i dyra bilar . Det är bara så att man måste ha en bil man kan li ta på i alla välder . Senaste år hade jag 70 000 kör kilometrar med denhär bilen, berättar hon. Det har inträffat att djur ägare under menförestider har mött Moring med traktor då vägarna varit ofarbar . Vid ett tillfälle har det till och med in träffat att man kommit emot henne med båt. Moring st, nnar vid mottag ningen, som finns i en annan radhuslägenhet, och hämtar en del mediciner. - Det är bäst att vara väl försedd i bilen. Man vet aldrig vilka larm som kan komma då man befinner sig ute på vägen . Vi förmedlar medicinerna till självkostnadspris, vilket bety der att vi gör direkta förluster då det ibland händer att en flas ka går sönder eller glöms kvar . För att inte tala om de tusentals mark vi måste ha bundet i varu lager. Forts. sidan fem
o Bilen är ett annat viktigt arbetsredskap för veterinären. Körn' längs vinter- och menföresvägar gör att djurläkama måste hällD med ordentliga biIDr. .
5
H Öd&SPLn'TS&H K OM
pA
EN ,EN ÄKTA, RIVIG
GAMMALDANS I SOlF VALBORGSMÄSSOAFTON
30. 4. kl.
2O.00-~/
.SIli(J~
spelar
OBS! 1:a maj Barnfest
SÖNDAG 29. 4. kl. 15.00 barnfilm
"HACKE HACKSPETT"
GAMMALDANS
Kl. 19.00
I GAMLA VASA MED STIG SNICKARS ORKES· TER MAN DAG 30. 4. KL. 20-01. DEKORERAD LOKAL Arr.: Korsholms uf
*
GAMMALDANS
~.
FAME Succen!
BIO-GRAFEN ORAVA IS
l}
Onsdag 2. 5.
"EN SEKUND
FÖRE NOLL"
*1 JEPPO y
med Sean Connery
VALBORGSMÄSSOAFTON kl. 20.00 med
TERI·BOYS
••••••••• •••••••••
RES MED SÖU TILL
CANADA • SÖU, med mångårig erfarenhet som researrangör reser till TORONTO och VANCOUVER 30. 6. 1984. Priset till Vancouver är 4.800,- och till Toron to 4.130,- + flygfältsskatt från Helsingfors via Ams derdam. • RESANS LÄNGD: 2, 3, eller 4 veckor. • SÖU sköter om era anslutningsresor samt bistår
med hjälp och information inför resan . .
@ I FOa.BY LÖaD. 12 MAJ •• •• I FA••aO .OND. 13 MAJ
SVENSKA ÖSTERBOTIENS UNGDOMSFÖRB~ND (SÖU) r.f. HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10
första sjukbesök blir på i Jöussen i Kronoby, ko som snart skall kalva feber och äter dåligt. en snabb undersökning !v1oring diagnosen att lider av det som folkligt kallas för "vasst", det a ll hon svalt något som • bråka i magen. cä:rsta fall kan det gå så _il'-.......Io t slås in i hjärtat el a och kon måste avilet finns fall där kor föremål som knivar, Moring. - gången luta'r det mot rOr sig om ett föremål 'IS i kons mage en
längre tid och som därför blivit inkapslat. Nu i samband med kalvningen börjar föremålet ge sig till känna, men på grund av inkapslingen bedömer Moring att det inte är värt att försöka operera kon. Då veterinären nu en gång är på plats, ber djurägaren Jens Storbjörk henne ~itta på tre andra kor i besättningen. Efter åt berättar Moring att det är mycket vanligt att hon under söker flera kor under ett besök på en gård. Längs rjnglande smala vägar i Kronoby, Nedervetil och Ter järv går färden till de fähus som skall besökas under denna dag. Trots att Moring inte haft tjänsten mer än knappt två år känner hon redan de flesta stäl len i distriktet. Själv är hon hel singforsflicka, som på grund av
yrkesvalet förts upp till Öster botten. - Har man nu en gång sik tat på att bli kommunveterinär , så inte blir man kvar i Helsing fors, menar hon . Trots att veterinärsjobbet kan vara nog så tungt och stres sande ibland, ger det en hel del.
'4.130, VANCOUVER
4.800,
o
961
• 113572 115372
Traditionell
GAMMALDANS i Lappfjärd uf:s lokal
Valborgsmässoafton 30. 4. kl. 20.00 med
RAMONA
- Man känner att man gör något av värde. En ko kan ligga med svåra kramper och skulle säkert dö inom någon timme, men efter behandlingen stiger den upp och springer före en till fähuset. Eller för att ta ett an nat exempel: då man med ett kejsarsnitt hjälper små hund valpar till värjden och vet att utan det ingreppet skulle både modern och valparna ha dött.
TORONTO
Aldersgr. 18 år
Arr. LUF I
Annonsörer Obs!
-...
Vem är det här då?
Text och bilder: K-G Olin
p .g.a. Valborgsmässaohelgen bör annonser till nästa num mer inlämnas senast fredag 27. 4. kl. 12.00
6
CllCEDJI:KKJEE* HÖ
K L'A C K E N -
SÄSONG PPNING 5.5. med
LlLLlIlI_
Discokungen
••
OPPN
G. DA . 19 4 KL. 2 • 0-01.0
FARTFYLLD
ÄMIIIIIE ÖPPNING 5 MAJ . . . . . . . . .. folJG,lrJG
l ·
VALBORGSDANS I RESTAURANGSTIL I T JÖCK månd. 30. 4. kl. 20.00 • Lax och skinksmörgåsar från dukade bord
• DANsSANDSTENS • Reserveringar 962·23717
'1;1/
.
onsd.-torsd,18.oo-19.OO
VAREN DANSAS IN pA
BERGÖ lörd. 28. 4. kl. 20.00
PETERS
~~~~~~SKÖTER MUSIKEN ./"-'~.......
.
LAT DIG ÖVERSVÄMMAS AV VARKÄNSLORNA VAR STORA
VAPPEN '84 VAPPEN '84 VAPPEN '84 VAPPEN '84 VAPPEN'84 VAPPEN '84 VAPPEN'84 VAPPEN '84
,//,I I
FORREST från USA
VÄLKOMNA!
* JUS/LEE * ALPHA * FAR & SON
pA
7 •
• • •
• •
•
• •
•
•
•
•
• •
•
• 4 •
• •
•
• •
•
• •
•
• • •
• •
•
• •
• • •
•
• • •
•
• •
•
• •
• 4 • _ •
•
•
• •
SONy'm
THE ONE AND ONLY NYSTR~'$ PlTAIAX
8
"Gör något tillsamma istället för att sitta och glo på video och TV. Video är ett ord som i mångas öron har en ne.~. klang. Men förutom aU man med hjälp av kan se på olika former av förströelsepmgra den samtidigt ett värdefullt tekniskl hj äJpm skolundervisningen. I Ytteresse samlas varje vecka ett gäng ton i åldern 14-18 år. De visar minsann med sina ter att tendenser är tendenser och att det alltid avvikelser. '
D I Österbotten är VHS det vanligaste videosystemet, det vill säga de flesta hyrfilmerna finns på det sys temet.
Systemet spelar ingen roll
så länge det är YHS
På senare år lär dom ha uppfunnit något som kalJas video. Vad är det? ÖP:s specielle tekniska idiot beslöt sig försöka ta reda på vad detta var för något. I akt och mening att göra så stövlades det in till en av Jeppis affärer som stolt serar hårt med detta fenomen. Vi frågade där: vad är en video? Som om det inte vore svårt ändå att välja video så finns det ju som väl de flesta vet tre olika system som konkurrerar på den fria marknaden: VHS, Be ta och Philips 2000. Vilket system skall man då välja? Svaret är väl att det gör· väl detsamma så länge man välja VHS. Faktum är att detta system i Finland är nästan allenarådan de. Beta har också en viss marknadsandel medan Philips 2000 säljs mycket lite. Det finns naturligtvis regionala skillna der. I en stad som kallas Karle by har Beta t.ex. den största marknadsandelen och i ,Närpes tittar man mest på Philips 2000. Det gäller alltså att ta reda på hur det är just där man bor men
som allmän regel kan väl sägas att VHS är det mest förekom mande systemet. Detta är rätt konstigt emedan VHS har den sämsta bildkvaliteten av de tre. Philips 2000 lär ha den bästa kvaliteten på sina kassetter vil ka dessutom är vändbara, d.v.s, kan spelas på båda sidor. Men VHS har haft det bästa filmutbudet, något billigare kassetter och kanske framför
allt den bästa marknadsfö ringen. Nu lär det dock vara på kommande ett nytt system, Ko dak Super 8, som enligt uppgift skall anammas av alla de stora, läs japanska, videotillverkarna. Hur mycket rackerier behö ver man då ha på sin video. Är man en sportdåre kan det ju va ra bara att ha slow-motion och stillbilder så man kan få stil studier. För en som tänker ha videon som ersättning för bion räcker det nog med de vanligas te funktionerna. Men det är klart, trådlös fjärrstyrning kan, ju vara mysig att stila med. Ga rantin på en apparat är sex månader så det gäller att ha den i hård användning· det första halvåret så man får chans att utnyttja garantin. Sedan blir det dyrt. Det går ju också att filma in på video, och på så vis ha den i stäl let för smalfilmskameran. Kame ran för videofilmning är nu för tiden nästan lika små och behän diga som smalfilmskamerorna. Inte behöver man heller släpa med sig hela ·stora videoappara ten ut i skogan, eller var man nu filmar. Det finns små batteridriv na adapters som laddas med en li ten videokasset, så kallad C kassett, vilken vilken sedan med hjälper en specialgrej kan beskå das i en vanlig video. Man behöver inte heller köpa kameran, de finns att hyra, hela rasket alltså för omkring 250 i veckan. En video kan väl sägas vara en bandspelare som också kan visa bilder. Det stämmer också på sätt och vis. Videon har också ett sorts tonhuvud men det är for
- Va, video, jå no haar vi åsiktre no. Va vill dö veta? Vi kom automatiskt in på äm net om videovåldet och dess eventuella verkningar. Inga av de tillfrågade hade videoapparater hemma, men hyrde ganska ofta, och brukade samlas hos nån vid sådana tillfällen. - Under tolvåringar borde ab solut inte få se på video. De är ju så små så de vet inte vad de tål. - Nå hör du, vet du själv vad du tål då? - Nej, men en tioåring kan nog inte "rensa" det han ser. Han tror väl att allt är verklighet och går sen och gör samma sak själv, nästan. På frågan om det var svårt att få ut "förbjudna" kassetter var alla överens. - Hur enkelt som helst. - Det är nog annars bra att vissa filmer klipps. Jag tror nog att känsliga personer och såna med dåliga hemförhållanden blir påverkade i endera riktningen. - Jo "en vanlig" bödar ju in billa sig saker hur lätt som helst. Och så följde en lång räcka om när "Halloween" promenerade i trädgården i Ytteresse och hur "Hajen" förorsakade hjärt klappning och ... - Föräldrarna borde nog vara med mera då barn ser på TV och video.
- Ja, och framför allt ra mera med barnen. - Fast sist och slutligen nog lands bor ganska lite deo. Jag tror nog att stads mera. - Men folk sätter ju n mycket tid på den i alla fall tast kanske inte föräldrar vet vad det är dom håller på Höjden av allt är ju nog fall då den blir utnyttjad barnpassning. Vi satt länge och väl och de upp framtidsvisioner om som skulle hända då "vid nen" vuxit opp och blivit ker ... då vi plötsligt kom pl ingenting gott hade blivit Fördelar? - Jo, i Kan den vara bra, t.ex. i när vi läser om skogsdödca Tyskland så inte kan vi ju fam studieresa till Tyskland då. gånger är videon nog bra. - Men det skall ju vara med allt. Ni får ju jämt se deo ni, tycker jag. - Ja, hur som helst så nog föräldrarna ta ut sina och ungdomar mera iställel att sitta och glo på TV eller deo, så det så. Vem sa att tonåringar inlf' åsikter...
• Diskussionsgänget i Ytteresse fr. v. Anna-Lena Forsman, Roslund, TommySnellman, Anette Roslund, Kenneth Finell, Ahlvik, Boris Holmström, Christian Källman, Tom FinelI och neth Finnäs. mat som en trumma och den snurrar. Bandet snurrar i motsatt väg runt trumman och ju större del av trumman som vidrör ban det på en. gång, d.v.s. ju längre tid bandet rör i trumman desto bättre bild blir det. Något som in te rekommenderas är att kopiera ett band inte ens egna emedan kvaliteten försämras ca 20 070 vid varje amatörkopiering. Skall man då köpa en video el ler skall man fortsätta gå på bio? Tja, video ger större valfrihet, men den kan å andra sidan aldrig ge samma stämnig som bion. Vem minns inte barndomens Tarzanfilmer på söndagsefter middagen.
Men visst är det ju ro~ k unna se på en film som TV när man inte var hemma kunna banda programmet i ra kanalen när Nöj -~ _ ..... kommer. Mitt råd är: köp video har råd: du kommer ändå ra det förr eller senare. ID att hyckla. ÖP:s speciella teknikidi(Jl, te ingen video den här heller. Det får väl tillskrivas ständiga ekonomiska slagsi ler kan det vara det fa kt det har blivit vår och de r rycka i kick benet.
TJÖ
9
De åländska frimärkena röner
stort intresse världen över
3 marks frimärkets motiv är
Vägen fram till l mars i år har 'L K brukar fråga en karta över ÅJand - med gått i många krokar och upp om förhållandena dess över 6500 namngivna öar, försbackar. Själva tanken på holmar och skär. Helt naturligt ätt till det normala egna frimärken har man haft en ganska stiliserad version. säger postchef länge på ÅJand. I början av sjuttiotalet fördes diskussioner ~n Wikstrand. L ' I.\ X O , :• men det skulle dröja fram till • 1982 - året för självstyrelsens : , RET på den frå 60-årsjubileum innan ovan är nog att förhål nämnda förordning utfärdades. _.u'ntl aldrig kommer Den 9 juni, på självaste själv styrelsens jubileumsdag under ~ ergå till det "nor tecknades frimärksavtalet mel " fortsätter Wik . Ian post- och telestyrelsen ocb d och ser inte ett ÅJands landskapsstyrelse. Man hade planer på att ge ut ledsen ut för det.
.
.
'~ ~ • • • " ' 'II!'' . • • • • • • ' ' • • • •' . '
't,,~
~$
:
:=~:ena som åsyftas är
den situation som upp det blev klart att Åland " egna frimärken f.o.m. . . 1 mars i h. Intresset ute i bar varit enormt. Fram 1 mars bade man stämp 350.000 förstadagskuvert. • • bi·ingarna började ström iI redan före nyår, och en \\1kstrand ska aUa bestäU , före utgången av april 'buerats ut till beställar-
frimärken redan under jubi leumsåret men pengarna räckte inte och trots livliga protester från åländskt håll blev det hel ler ingen utgivning 1983 utan den planerade utgåvan bakades ihop med 1984 års förslag. Res ten är vid det bär laget historia. I år ges alltså en utgåva med fem motiv och sammanJagt sju olika valörer.
.. ..
Ålands redarförening firar 50-· hsjubileum i h och därav följer att sjöfarten och rederiverksam heten har fått ett specialmärke i valören 2 mark med motiv från Västra hamnen i Mariehamn med bilfärjor och Pommerns master. Nutid ocb gångna tiders traditio ner.
I
~ _-~ V~':~'W·l
aldrig återgh tiD det normala. Vid filateliservicen, ett par kvarter fh postkontoret i Marie bamn, bar man fyra anställda. 1 Filateliservicen öppnades för ett Intresset utomlands har . ~""'.,.~ • ->fl_;.,-~~· ~ knappt h sedan, speciellt med i.. ~ ~."";i$:);>/~, 41 '4~~:,,0<-: ~-4 - "&'-n varit stort, menar \1 . \,-:',. tL:tl ! }..i\,u(; .~,, : tanke på utgivningen av de egna 1Iiiiblnnd. Var ocb varannan .. frimärkena. Förutom dessa har känna till att vi ger ut 10-marksfrimärket prydes av ., man haft tillfäUigt anställda un frimärke. De flesta beställ ett sigill med skyddshelgonet St der tiden från nyh fram till förs - - -,ma kom från N orden och Olofs bild. Sigillet - som är Fin ta mars motsvarande ett person ropa, men också från lands största, 76 mm i diameter arbetsår, berättar Wikstrand . och Japan, ja egentligen - användes förr av landstinget. Dessutom har de fast anställda lIeIa världen droppade be vid postkontoret jobbat ca 2000 gar in. timmar övertid med filatelin un Or första breven med för der samma tre månader. . gar fick vi egentligen re Där är också i stort sett allt i februari 1982, då förord 20 pennis, 50 pennis och 1.10 som ÅJand direkt har fått för fri om "utgivning av fri marks märkena bar samma mo märkena. Hela apparaten sköts i m för landskapet ÅJand" tiv, en gammaldags öppen sköt övrigt från Helsingfors. Något . Men i det läget kunde vi båt. En båttyp som i tiderna rom väckt en del förundran , bia. . inte ta emot några be , bia. användes för att sköta • eftersom abonnemangen ska rik gar. postgången över Ålands hav. • ~6 tas till filatelisektionen i Helsing ---- ~ : samlare har sagt att Ålands flagga, självstyrelse fors. - är någonting som man symbolen no. 1 sedan 1954 va Just nu pågh en revision av Jlöjd har chans att vara 2000 timmar övertid jar i vinden på 1.40 marks fri självstyrelseiagen och i det nya en gång under ett sam märket. I en version vajade förslaget ingår bia. att postverket _ Dvs att man kan befinna flaggan för mycket varför man Dessa märken har alltså åstad på Åland ska övertas av landska ort och ställe den dag ett ansåg att den måste "rätas ut" kommit den situationen att Wik pet. lrimärksområde uppsth. för att synas tydligt. strand kan påstå att situationen Bert Häggblom, utskottssekre terare, sitter för närvarande som .ax CD.... ~ woaT,," ~AIN, UIUItTtUI nu_u",n, lax ..1.111. gl'L\lU[CM I7"n'II A.rMI! "l'OCf. . ......... SIW... 5 .......6111( ullr".mt n po..cu........... 51"nlt,IIO I ~ ,,~)l;M IlPOIII.", ~n ~ ~. "'I~ nnt w MJIt.. l~ U W. ~I""""' llht - . , . . . ,...~ .......... ..oaf"'AON ~ ~lJW." IIIAN.M .......w .... ~. ....:" ~ .. r~ w.roM. r "'~"iII"~ Il~ .A.4~ ....x..L1 A.Ut. .... M.». (lU»tt:t.u sekreterare frimärksdelegatio nen:
.:~
_
._- -
--
-
_
.
~
- 1 ._. -_._._--
.
····
· :
-- --.
.",,"'
•
•
•
•
•• ••• 6
••••••• •
U UtOlrtll'l
lIQ.1:
-
D Arne Rauttu och .Heidemari Eriksson jobbar på jiloteliservice i
Mariehamn. Enligt Arne har det lugnat ner sig betydligt sedan de
första dagarna rush. .
.... f'\I.
....
","uv ...ou:UIA', \l 1L....
1I f'U..tl:U h
AItII 1 0"' 1: u ......
)' rI"II,M •.IJ! VbIJ
......u . I . IIIIJ,I.
....
_ _ _ 3BECTJtlI
CDlfTDI HIPD,IlHIrII AEnYTATDI ccCP. -----------------------------------• nOHeAu..iölM, 19 ""&pTA 1!." ro~a
•
LleNa' Mon
I början av diskussionerna bänvisade man till Internationel la postunionen (UPU) men vid närmare kontakt visade det sig att inga formella förhinder före låg. Då hänvisade post- och tele styreJsen till att inga postala mo tiv förelåg, men ålänningarna gav sig alltså inte.
1985 För inkommande år har land skapsstyrelsen förordat utgivnin gen av tio nya frimärken i tre om gångar, men detta krymptes ned så att 1985 års utgåva kommer att omfatta sex frimärken. Två fri märken har det bekanta allmoge båtsmotivet, medan ett tredje bruksfrimärke kommer att pry das aven midsommar stång. Des sa tre ges ut i början av januari. I september utkommer tre fri märken tillbörande naturserien. Två av motiven är klara: en löv äng med hasselrunnor och ett motiv från ytterskärgården. Det tredje motivet är ännu under be arbetning. Ilandskapsstyrelsena förslag fanns en tredje utgåva med histo riska motiv, men denna utgåva överflyttas till 1986.
Tillsammans
I med Sam
- Man märker att intresset för ÅJand ökat ute i världen, kanske Syskonen Sam, Janny och Daniel Fl'im;i r kcn H.............. IllpII
speciellt i Mellaneuropeisk press 'Fö r l til-$til g. ngt'!) ha r dct utkonrnit cS?,n,1 lInr'.... _ A,oIt"OC. "'" onpo' ställs inför en ny situation - de '<41. lf'irU,,' " .... (4001"1'11 f r im;irk<..'n pOl ,'land. som tir c tt sjU l vs t y rt och inte minst i olika filatelitid 1"W.1...tIlIIIiru.r. l anJskap u,om Finland. , ~ r ~i pc l ag e n hcHi ras mamma ska resa bort på obe ....HD.uo . ..... J'IIf..... 'o6c'.......... c skrifter. Säkerligen kommer det gcn IOC l lall J" in l JnJ OI,: h SWTJ gc lflgår 6 . 550 ,,6.. /U.iJ, " W. r· stämd tid och barnen ska bo hos öa r som ha r n;wn . I Jag hor (!j r c. 23.tlllU ta att ha ringeffekter för turistnä ljuI'iI OPXU" ""'" • Sj, "o_c_"........ gcrpoMU .
in\,;lIl"rc. ,\lanJ ha r Uven !lin egen fla gRa olika släktingar. Varken Sam, e"IId.... la.- .... 1"' ""'OM l J , .... ringen på ÅJand. Däremot ger ut ett ~u lrö tt kors p;') ett blJ.tt r;nt . rx:M ~1 u. Mur r oril. "' AiI..i:lcIfUI OC"rpoH Janny eller Daniel är särskilt för rta~;j a vhiltb :-; r.'" l' tt :1\' lIc fö r sta Ö:J m :\s r..... r N .I, givning inte direkt några nya ar do , "Q.tOJIl"..,,· t "pG{"Il _ fnm:irkcn som :Ir ut!·. iVTW en! igt Finland: 'ror tjust över tanken på att skiljas åt. p re si de nt s h,-'Ord ran. ,,-..6,........." nrp.oci betstillfällen, menar Häggblom .u. _ ,.... ..'WC"""" C_'U·h" .... " .. och jämför med Färöarna där .. ,,,, ........ Men Sam får en ide: tänk om över hundra personer är syssel de tre i alla fall skulle kunna bo satta med utgivningen av de egna tillsammans? Hur det gick för frimärkena. Sam och hans syskon får vi se i en Färöarna fick egna frimärken familjeserie i tv sex lördagar i 1975, och sedermera också ett följd . eget postväsen. Enligt Häggblom " '0 _) r.l.'''' ...._ < AOIio-..,·. har postoch telestyrelsen i Fin I Filmen kommer från Austra land hela tiden förhalat genom ...._ .....ds har Aland fått mycket publicitet med anledning av frimärkspremiären. Här är det sovje lien. förandet av de ålandska frimär ,arD'H1lanet Isvestija, som på första sidan berättar om den nya frimärksnationen. TV l lördag 28. 4. kl. 17.00 kena. ~,. .(II-r.
I\PO'I ..... ~I/.r"
110''''0","''
~ u,.·
~ ... Il ~nUAO./lCf " ·
~_UitO", iI .wC..II' .... <I"K..I
""" r ll1r
e . ""; ..,...., -
/(~
'U" 100 r/I(Poc M "IIUWII:p.:CfIl .
~o"l
lID~fo
O(f~ • • • lIv~r"""'" ~
,....""'~ I,. ~.
\
10
Ingen Dyl
till Finland.
Csardas/urstinnan
gästar Wasa Teater
Nej, tyvärr! Vi som hade och hoppats på att få se leva Dylan i Finland i måste åter resignera och att vårt land ligger litet för des för att de stora kllllKll._
Lördagen .~en 12 maj kommer vasa borna ocb andra operett älskare i Osterbotten att få stifta bekantskap med operetten CSardasfurstinnan i Fallegängets tappning. Fallegänget är en amatörteatergrupp från Esbo som redan i 10 års tid sysslat med musical s ocb operetter. Hemllia på föreningsbuset FaUåker bar gruppen den bär säsongen bunnit med 51 föreställningar av Csardasfurstinnan, 20 till väntar i böst. I Vasa spelar gruppen på Wasa Teater. Framgången med CSardasfurstinnan bar tagit Fallegänget på säng. Sedan januari i år var vårens förställningar slutsålda ocb publiken som väntar på att operetten skall tas upp i böst uppgår tm över 1.000 personer. I Csardasfurstinnan vars odödli ga musik har skrivits av Emme rich Kålrnån medverkar i Falle gängets uppsättning 21 skådespe lare. Regin har gjorts · av Göran Sjöholm, koreografin av Aulikki Hohtamo och för den musikalis ka beledsagningen står Mika Siekkinen. Största delen av musi ken är inspelad på band och gjord i orkesterarrangemang.
Det mesta gör man själv Kutymen har under alla år varit att det mesta i klädväg skall kla ras av på egen hand - här har gruppen haft Ingegerd Åkerlund som sin guldgruva. Hön har pla nerat, designat, klippt till och sytt. Under de senaste åren har hon fått syhjälp av de övriga flic korna. Så förutom den tid som gått åt till övningar för varje pjäs kommer alla de timmar som satts ned på att skaffa fram kläder och övrig rekvisita. En del av jobbet med att skapa kulisser har också alltid gjorts med talkokrafter. Men när det gäller musiken, re gin och koreografin har gruppen alltid hållit sig till professionella krafter, för att kunna utvecklas, få nya regigrepp och småningom vidareutbildas. Planerna på någon form av teaterskola har fötts först under detta år - en form av utbildni~g där man vid sidan av repetitionerna skulle kunna fördjupa sig i teatergen rens olika delområden.
Blygsam början Som de flesta amatörgrupper har FallegäDget också startat under mycket anspråkslösa förhållan den - .med små resurser i ett för fallet föreningshus. På Fallåker läckte taket, det fanns just inga pengar att sätta upp den första pjäsen för och publiken var inte heller alldeles lätttlirtad. Inom Esbo Mellesta Ungdomsförening som Fallegänget kommer från har man i alla tider spelat teater, men det var först på 1970-talet som man slog in på musikpjäs linjen. Under de första spelåren betydde 100 personer slutsålt, om det alla gånger inte hände att samtliga biljetter gick åt var det · enkelt att plocka bort ett par sto lar för att det ändå skulle vara slutsålt. En halvtom salong är nämligen inget nöje för den som står på scenen och skall försöka uppbringa spelglädje. Man åkte omkring från trappa till trappa och sålde biljetter och det fanns vänliga understödare som ibland köpte slut biljetterna när de inte annars hade gått åt. Genom någ ra gästspel i bygderna kring Hel singfors lockade man så
småningom publiken till det egna föreningshuset och Fallegänget som namn började blir åtminstone något känt i folks medvetande. År 1974 satte Fallegänget upp en revy - Hallå Esbo - med texter och sånger samt regi av Håkan Pörtfors . En del av mate rialet var också lånat, en del med tillstånd, annat kanske utan. Mu siken gav mersmak och proble met med att komma på hyggliga texter gjorde att man började vända blickarna mot färdiga pro dukter - operetter och musika ler . När gruppen år 1974 så satsa de på Vita hästen var det nog mången som skakade på huvudet och tyckte att man kunde ha nöjt sig med n-ågot enklare, men ope retten blev. början till Fallegäng ets nya era. Framgången gav mersmak och följande spelår sat sade man på musikalen Oklaho ma. Satsningarna var då enorma - 8.000 mk, vilket krävde åtta slutsålda föreställningar för att gå jämnt ut.
Blåjackor gav fart
D Csar,dasfurstinnan hade urpremiär i Wien 1915. TUI Flnkmd kom den •tva dr senare under namnet Zlgenarfurstinnan. I helgen ger FaUakers Teater frånEsbo furstinnan pd Wasa Teaters scen. med idrottsföreningen Esbo IF slog man handen i bordet, tog lån och satte igång. Det gamla föreningshuset byggdes till med en byggnad i två plan som rymmer klubbutrymme och duschar för idrottarna och uppe en scen och två 19ger, där man inte längre behöver böja på huvudet för att kunna se sig i spe geln, vilket var fallet i de gamla logerna under takåsen. Samtidigt som byggnadsarbe tena pågick, det hamrades friskt den hösten, pågick repetitionerna för Annie Mästerskytten - en musical som under de senaste åren spelats på ett flertal scener. Rekordmånga skådespelare - 25 st. - rymdes på den nya scenen och Ingrid Söderblom kunde känna sig nöjd som regissör. På grund av de stora kulisserna och den omfattande rekvisitan var det inte längre möjligt med några turneer, men det behövdes inte heller, publiken hade funnit vä gen till Fallåker Teater i Bemböle i Esbo. Följande år ville man ta det lite lugnare och bara 9 skådespelare ställde upp på scenen i farsope-_ ran Adjö Mimi, men också den gick bra hem hos publiken.
Följande riviga operett blev den sjömansinspirerade "Blåjackor" som började locka folk även My Fair Lady längre ifrån - de bokade bussar na blev en allt oftare och mer väl kommen syn på Fallåkers parke Hos vår driftige teaterledare Jalle ringsplats. Åkerlund hade nu ett, enligt Efter Blåjackor satsade man mångas åsikt, mycket våghalsigt på Lilla Helgonet, ett piggt och beslut fattats. Fallegänget skulle glatt stycke som dessutom var härnäst satsa på en av de verkliga ganska fördelaktigt, författaren pärlorna inom musikteatern "" hade varit död i mer än 50 år. l My Fair Lady. Fallegänget blev programbladet skrev Nanny den första amatörteatern i vårt WesterIund som hade spelat pjä land som beviljats rätten att upp sens huvudroll år 1922 att Lilla föra den här pjäsen. Efter myc~ - Helgonets segertåg under 1800 ket hårt arbete under regissören talet var minst lika .epokgörande . Börje Lampenius' ledning var som My Fair Lady's under 1900 man redo för premiären 4. 12. talet. Kanske bestod Lilla Helgo 1982. Succen var given - buss nets charm just i spänningen.mel last efter busslast från det svens-o lan det religiösa och det glamorö ka Nylands alla hörn strömmade sa. Med den här operetten turne till och veckosluten räckte inte rade Fallegänget för första gång längre till för att klara av pjä en i större skala, man besökte sen under ett enda spelår utan bl.a. Sibbo, Borgå, Helsingfors, fortsättning följde, sammanlagt Ingå, Karls, Ekenäs, Hangö och spelades "Ladyn" 87 gånger och Mariehamn. Det var en härlig tid sågs av 15.000 personer. med långa bussresor , transporter Efter att denna klassiker var av kulisser och rekvisita som avklarad var gänget igen i behov gjorde att man kände sig som av nånting kanske lite lättare, något slags pionjär. men med god musik och rum för många medverkande på scenen, Scenbygge och övningar för de allra flesta fortsatte också efter Ladyn. Vi stannade för Csardasfurstinnan och där är vi När man började turnera med nu . Lilla Helgonet var en av orsaker Idag är kostnaderna för en na också ekonomin. Föreningen uppsättning ca 100.000 mark, vil var i stort behov av pengar, för ketbetyder ca 20 slutsålda föres man hade tröttnat på det dragiga tällningar för att det hela skall gå uthuset och brunnen som alltsom oftast sinade på vatten. Scenen jämnt ut - det är uppförande rätt, musikergage, regissörslön började också kännas trång och och material till kläder. kulisser tankarna på en tillbyggnad växte och rekvisita som slukar sitt. Dä sig allt starkare. Tillsammans
rutöver skall föreningshuset hållas i skick. Numera har det ett renoverat kök, renoverad vakt mästarbostad, vatten in och ut, inne-toaletter etc. Men slitaget av 10.000 människor per spelsäsong är stort och uppsnyggningarn be hövs nästan vart år. Planer på en förstoring av buffe och kapput rymme spirar nu hos föreningens styrelse. Numera behöver vi inte plocka bort av stolarna för att det skall vara slutsålt - tvärtom, biljettförsäljerskan får varje gång plocka in extra stolar vid si dan av tågbänkarna från Annie Mästerskytten som stationerats vid kortväggarna. Och det regnar inte längre in vare sig på Falle gänget eller deras publik.
Fallegänget Iwe Ekström
mensamrna turne som
Basel den 2 juni ...
... MEN - kommande. Den 14 maj 1lII~_ bestämt. Två dagar senare Don McLean i landet. TiD marens rock festivaler bl.a. om att Girlschool antågande. Och går man landet igen så kan man bl.a. ka in The Band i Roskilde Johnny Winter att husera..
Helen' Arnesen
"Body Stuff" Mter Helen Arnesens första LP som kom november. Sedan nyår har Helen "minl-tumerat" runt I för att lansera LP:n. Mini-turnerat därför att framtl·IidA. . . . inskränkt sig iill helgar eftersom hon under veckorna är sv.s. - med att undervisa i jaubalett och att ta sånglektioner. Helen har bokningar fram tUl juni dd hon kommer att repetera på sin roll i musikalen "Fantomen" som är en h,J~" produktion och som kommer att ha premiär någon gång i o.tl.... Under sommarens lopp -skall också arbetet med en ny börjas och C/abbe af Geijerstam som producerade hennes album kommer naturligtvis att producera även denna singeL Det betyder naturligtvis en maisa jobb för Helen under ren och hösten men det tycker hon är enbart givande, i som hon tyckcer att jobbena är omväxlande och hon har mtli l l _ att utvecklas på flera områden utan att fastna i något ~I!IIII'" fack. .Publikens mottagande av Helen Arnesen har hittiUs varit positivt och hon hoppas på att komma med i radio eller n som ~et är säkraste sättet att slå igenom inför en bred pub Nagot "}'tt jinlandsbesök lär det inte bli pd ett tag pd g hennes manga engagemang men kanske till nästa vinter...
SYll""'"
11 Ib
~ieoe MT JAlr k::tW~~Atr
f~ Te.u &Ja! tYi~T ~,\~
spe..,
tJCrfi 1-14 m.&&W:t:D~~m
Nu är det klart! Meddelar man från alla berörda parter som är med och arrangerar årets ROTROCK i Petaiax. Vad som är klart? Jo namnen och an talet på de deltagande banden. Kulturnänmden i Malax och Petalax uf står för arrangeman gen. Sammanlagt sju band kom mer att medverka, samtliga med hemvist i Österbotten: Action, Wild Force, Old Vintage Blues Band, Sanslös, A1anparne's Pro duct, Turbulence och Steen RÖös.
\
För att inte missa något av denna intressanta genomgång av dagens utbud på den lokala rock marknaden är det skäl att se till att boka in fredagen den 27 april.
/
VA(.. ,l(oMMeN TIL. l..
,sJU.!::A
c"ÅS(N
Konserten börjar klockan 19J1O och platsen, ja det är givet vis lokalen som har anor från ti digare rotrockkonserter , nämli gen Petalax uf-lokal. Busstidtabeller kommer att meddelas hälsar man från arran görshåll.
VALBORGSROCK
........................................................................................ ••• o •• ••
~~~
·P renumerera pa OP
__..~.........'.t•• 4••,• ••••• '.t••4••,••••••,. . . . . . .4•• I• •
VASA
1• • • • • •I• • • • • • •
usikbranschens specialaffär
REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FilMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38020
HandelsespI. 10 065100 Va.sa 10, tel. 961-113572
~
t•• 4••'• • • •,•••• t'.t•• 4••'• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • ------------------------
1I11••W
Nöjesarrangörernas och orkes' trarnas egen nöjesförmedling.
••
Sex unga rock band kan man se och höra i Pörtom uf-lokal val borgsmässoafton, måndagen den 30 april. Ordförande Yvonne Stålgård berättar att iden väcktes vid en diskussion inom sjunde ringen där en representant för ett nystartat band tyckte att banden borde få öva i uf-lokalerna. Se dan utvecklades iden vidare och blev en konsert. Sex band anmäl de sig: Sanslös, Mempal Moun ted, Action, Revolt , Red Fox och Rågsved. Konserten börjar klockan 20.00 och Yvonne utlovar någon ting mera jippobetonat än bara konsert. l skrivande stund hör vi att ungdomsnämnden eventuellt ska ordna busstransport.
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA
ARTISTER
VASA PRodukTioN . Tel. 961·119920
,
Yl HYR UT!
sound check %7 • 7.1 1137 ~
Osterbottniska Posten i tidningarnas förbund . ttnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska ORlCI'bottens ungdoinsförbund dess medlems föreningar . . . . . .I:a,ds Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 198_4
. DU! .aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311
ÖP-rådet: U:if Rex. ordförande Sture Erickson, Stig-Göran . Forsman, Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13555, hemtel. 967-21099 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68 1 JAKOBSTAD
t{!)\ 1~
KOLLA ALLTID FÖRST! . Allt inom musik PA·uthyrning
SOUMDS'I Of VASAESPLANADEN 15
TEL: 116899 01 . 120015 . Öppet: vard. s..17, Iö s..13
Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961 - 113 522, hemtel. 961-32698 Redaktör i Sydösterbotten Johln Ahläng, tel. 961-113 522 , emtel. 961-112001. PRENUMERATlONSPRIS
1984
Helt år .. . .. ... : .... .... . .. .. .. ........ 65, Halvt år .... .... .. .... ...... .... .. .. .. 40, Skandinavien .. .... ... .... .......... 70, Lösnummer ... . .. .... .. .... ...... .... 2,50
PRESENTER
RESEBYRÅ
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m .
INGVES RESOR NÄRPES TEL. 962·42 048
Telex.73115
I
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan \3 . Jakobstad Tel. 967-13 555 ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli, Handelses planaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121564 Onsd . tel. 967-11 827 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.
'Prec5t'ltl(illart'l Inneh lena Wilson
Tel 962 41 423
Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
ANNONSPRIS I texten ...... .. . .. .... .. ......... .... . 3,75 Eftertexten ... .... ...... ....... ...... 3,75 Bestämd plats· -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.
12
I sommar firar man tre årsjubileum på Uni-im port i Korsnäs. En im portfirma som börjat med import av bilfälgar men numera har planer på att utvidga till andra områden. Några stora blänkan de neonskyltar möter in te den som söker sig till firmans lager/kontor i ett garage under kom mungården i Korsnäs. Det mesta sköts via telefon, ett oundgäng ligt redskap för in kommande och utgåen de kontakt. - Hur det började? Tja, jag bade väl tänkt pi import linge innan vi satte iglag, säger Ole Sten pi sitt lugna sätt där ban stAr lutad mot väggen i det nu varande (tUlfälliga) kontoret. Varför det sedan blev fälgar vet jag inte riktigt. Kanske berodde det pi mitt Intresse för bilar. Ole startade firman tillsam mans med ea kompanjon som sedermera hoppade av och se dan ett par veckor tillbaka är Ingemar Svevar andra delägare i tvlmansföretaget. Bida har gltt maskinHnjen vid Tekniska i Vasa, men efter skolan gick man skilda vägar. Ole jobbade i Korsnäs och satte samtidigt igAng med en firma för reparation av kyl- och frys anläggningar. Den driver han förresten fortfarande, pi kvil lar och helger. - Hela tiden har det vii funnits detdir att man inte ville göra jobb lt nAgon annan. SI ordnade Vasa bandelskammare en kurs för " blivande före tagare" som vi var med pi och den vägen kom vi I kontakt med folk pi Lenaart Backmans spe ditionsnrma. Första gAngen im porterade vi direkt frln USA, men numera gir vi via Sverige. Man började alltsl med spe ciaIfilgar, och fortfarande ut gör filgarna ca SO '1, av om sättningen. Problemet ir b. . att filgarna ir en gaaska si songbetonad produkt. Just IIU är man mitt I vlnta nascIIQ, och mAlet if dlrför aU Id... produkter som passar la ockd vid andra tider pi Aret.
efter si ir det eae. . . . . tre av vAra lterfönia-IHI" (örhandlar med pi ...._ bor som sagt i ~ snart vi söker oss ska allt ske pi enR" L FAt bra sitt all " tion ocb kontalder ir olika länders amlnd....... där gir allt nAgot annat nhoMJrinillllL rar Ole. Inför bösten ska planerna börja imllMfl_ belt ny produkt som genom fAr ensamritt Finland ocb Sveri&e. bakom bar poinger. - Det började med att en av mina växtbusodlare, bättre lampor för en tiUfälUghet rAkade broscbyr pi lallllpolr-. själva verket ir ..u.w.. för växtbusen. Jaa I11III.... telex till den nr... i som bade band om D ~ven o~ s~ecio/fälgar u/~ör huvuddelen av /öre/~geIS omsättning säljer tnIUI också en hel del glos/i nen ocb nästan direkt bertIlibehor for den som vill bygga om sin bil. Endel av gllls/lberpryllzma liUverkos fö"esten aven telexmeddelande Molpe-jlmul. det stod all cbefen bir inom tvi dagar. dl kinner du kanske att du me get fel pi kommunjobb som Försök & misstag Sedan kallades jag .. ra stiller upp för nAgon annan sAdant, men det blev för byrA sa klockan elva pi person, kanske utan att nAgon Marknadsföringen ja. EnUgt kraUskt och eU för stort om Ingemar hade mött - _.. sedan sist och slutligen vet om Uni-import finns det ett bra sätt ride för att man skulle kunna nygfältet ocb det ..... vilken tid du satt ned pi jobbet, hllla koll pi allt. Här sysslar att lära sig den saken. Nämligen han skuDe iväg tiditI menar Ingemar. via försök ocb misstag. Det kan man med ett omrlde ocb · vet morgon. Vi satt oö Tycker ni att det nnns hjälp i och för sig vara en dyr väg i vad man hiller pi med. Dess fem timmar dvs. _ ._.. att fl idag för nya företagare? bland, men enligt Ole finns det utom finns det en större flexibi ocb vi sa " jees" - Tjaa, Ole drar litet pi inget som säger att man lyckas litet nu, man vet 811 det man förmlga ocb sA var svaret, mest ir det vii nog marknadsföra en produkt bara gör kommer hemlt alltsam - Det ir sldir, frlgan om hjilp som man skaf för att man bar en bra mark mans. mar. Man fAr vara ICI_~ ' far sig själv via kontakter med Visst hade man hört tidigare nadsförare. ra beredd all sadla olika personer, exempelvis i aU privatföretagsamhet skulle - Sist ocb slutligen är det nir tillfället dyker samband med förtuUning. Vi medföra en massa extrajobb, produkteo det handlar om, sä pr man tar in pi • har ordnat sA att pappersexer kvillsjobb osv. men jag tycker ger Ingemar. Har du eo bra grej satsar man direkt pi cisen vid förtullningen sköts av sjilv att man kinner mindre av talar den för sig sjilv. Givetvis nytt. Det är ocksi en spedltlonsfmna och bok stressen nu än med det tidigare problemet. Det att _ ...... förutsatt all man fAr ut den, föringen aven bokförlnpbyrl. jobbet. fAr IglDg det bela. tillräckligt med Iltlll'lll"l. Man har belt enkelt inte - Vi biller öppet här frln Tycker ni att det skulle bebö tal. tid att sköta om allt, dIIägger ltta till fem, fyller Ole i, men vas vidareutbUdningsmöjUg - . Eftersom aIIl Ingemar. Och även om man I sedao kan det givetvis hinda att beter för unp företagare? importerat bar princip kunde göra allt sjilv man sitter hemma ocb funderar - Inom marknadsförinaen lU1iIdar fAr vi iap kan man frAga sig om det verk pi ett problem I nera dmmar. vore det givetvis bra med mera Ila, förkl...... Ole. ligen skulle löna sig. Bittre dl Ocb ofta aAr vii beigerna lt kunnande, men annars ir det det att ta dU ............ aU vi satsar pi markaadsförin ocksl. närmast sprAket som skulle tlla SAdana fAr ..... gen ocb liter andra sköta res - Men samma giller ofta vidareutbHdnina. Kiknar man men di behövs ....... .. teo. ocksl med ett annat jobb, och ...nk. . . .tiena problem pi det alldd mute be . . . . Ocb pvetviIJ pr 1IirmuIe . . . ...
0" __
viI ._
1U8_"_
-
KM 111 ...._ import lir .... ....? -
Ole. N.......' .. vua rIdd. Det dIuIa odI ... 1dtuD. Seåa . . . bra dIamod odIIL
Mindre stress Ingemar pek alltsi med I nr man tämmeUaen nyllaen, efter aU Ja jobbat tvi odI ett haM Ar som energikonsalt Inom Mala kommun. - Man kan vii siaa att man nyttat ner dll ett sämre kontor, funderar Ingemar och kikar omkring sig pi cementv. . . .na i den avbalkalng I ena indan av lagret som fungerar som kon tor. Samtidigt nyttade jag till ett kontor med bättre anda. In-
JIII tycbr
vtpr ska ....
firma.a....., le
de~
D lngemlll' Svevar. ena halvan av tvdmansföretaget Uni-import i det nuvarande sådant). Största delen av a/färema sker med telefonkontakt och post/Örsändelse.
.