Österbottniska Posten (ÖP) nr. 18 1980

NISKAPOSTEN • •• tgurer ar • • • rtstzna egelius' tarka sida

=

Kristina Wegelius är Finlands · i detta nu bås konståkerska - en idrott där träningen är oerhört tidskrävande. ::::: Sex timmar om dan, sex dar i veckan så'tter Kristina på träning. Trå'nar gör hon i Denver, USA. :..-. .: Nu är säsongen i stort sett avslutad. I maj månad brukar Kristina pausa från isträningen - men då å'r torrträningen desto hårdare. ~ ÖP:s Monica Sandvik har tråffat Kristina Wegelius, nyss hemkommen efter en treveckors Europa med vå·rldseliten.

• Intervjun återfinns på sidan 10.

RaiinoI Vad funderar

du på inför debuto aret i ettan?

o Vasa IFK har kommit igen!

O Efter att ha varit nere och vänt i gärdsgårds­ serierna har det forna stor­ laget avancerat tre år i sträck med i stort sett samma spe­ lare.

O Hur det har gått till lämnas därhän.

O ÖP inleder i a/la fall denna vecka en intensivbe­ vakning av Vasa IFK. Vi ska helt enkelt följa med laget genom division ett. Hela sä­ songen.

D Se hur fijreningen fung­ erar. Se hur den arbetar. Se vad de människor som arbe­ tar för föreningen tycker och tänker.

' . --~',~

'{){~--' ,~

I

•Talet om solidaritet håller inte Sagt

-~

-I '

.

Onsdagen 30.041980

~NI.KA POST.~------------------------------------------~--~----~----------------------------------------------------

2

om

fyllan

Det franska .",äuel

• Bilden är ur Alkos publikation "Alkoholens skadeverkningar"

- Det är en falsk självglorifiering , säjer ALRO, att ge sken D D Alkoholdebatten är som en berusad bilföra­

re. Det svänger hit, och det svänger dit. Ibland

av att man offrar nånting för några som är "svagare" . Att lära sej sköta alkoholen är inre något offer, det är en fråga om re­ spekt för sej själv och för det gemensamma, ' I många sammanhang är alkoholen nånting man ska och måste avstå ifrån. Men inre som något offer utan som en själv­ klarhet.

kraschar man i ena diket, en annan gång bå'r det åt skogen på den andra sidan.

D D På sextitalet var man "alkoholliberal" och

ropade:

-- Släpp spriten fri!

"Naturligtvis skall man inte dricka alkohol när man t.ex. är på en konferens. Men inte i någon slags falsk solidaritet mot några för­ I dag är debattörerna tvärtom och predikar:

ment "svagare" utan helt enkelt därför att påverlude människor -- Bort med spriten!

inte uträttar särskilt mycken nytta på en konferens.

D D Medelvågeni debatten är svår att upptäcka.

Solidariteten slull användas i lumpen fOr ett rättf.irdigaro samhälle åt al la människor, inte i skenhelighetens tecken!"

Den finns där men den syns inte lika bra som de

tendenser som råkar vara mest pop i massmedia.

En liknande skenhelighet kan man möjligen ana i debatt­ D ~ Man ligger inte särskilt bra till om man för­ örernas syn på föräldrarna som föredöme i spritfrågor. Det säjs att ronåringarna tar efter sina föräldrars spritvanor. Och föl­ svarar det måttliga alkoholbruket. Måttlighets­ jaktligen: slutar föräldrarna supa, så slutar också (eller börjar brukaren är en syndare i dagens alkoholklimat. aldrig) barnen, O D Åtminstone är han "osolidarisk" . . .

Det låter lite väl enkelt.

I en diskussion i veckans tidning. konstaterar ÖP :s ronårspanel, arr nykterhetskämparna är oreahsuska om de tror att man kan . göra om hela folket till helnykterister , Och är man inre helnyketerist, så är man anringen miss­ brukare eller måulighetsbrukare, Det måste kunna dras en gräns dem emellan, och det måste kunna säjas utan au den som säjer det , stämplas som "osolida­ risk" , Alltid när man talar om nånting mitt emellan, kräver ytter­ flankerna klara definitioner. Man ska ha klara förtecken , Allt ska preciseras i detalj.

- Måttlighet; vad är det? frågar de som har linjerna klara.

Det är ungefär som med sexdebatten i höstas. Där var också bara två alternativ i renlevnadsfolkets föreställningsvärld : Sex inom äktenskapet eller helvetets synder.

- Sex under ansvar, vad är det? frågade en a'v dem, Men är det ändå inre så här: • Det måste finnas nyanser också i frågor som spritproblem , sexualsyn och liknande!

• Det måste finnas nånting också mellan himmelen och hel­ vetet!

• Det måste finnas andra färger i vår värld än svart och vitt!

För att återgå till spriten: Det säjs ofta i debatten att det måttliga bruket av alkohol måste avvisas därför att det är osolidariskt mot dem som inre klarar av att dricka, Det finns dock grupper och debattörer som går mot en sån in­ ställning - trots att debatten just nu domineras så hårt aven allt-eller-intet-inställning , Alkoholproblematikens riks­ organisation (ALRO) i Sverige kallar solidaritetsresonemanget skenheligt och människoföraktande .

Om det enda sättet för en förälder arr skona sina barn från alkoholmissbruket är att avstå från en "måttlig" basruöl på fredagen eller en lika "måttlig" teve-grogg på lördagskvällen ­ - ja, då är väl det bara ett tecken på arr det är nånting mer än spriten som har gått snett i den familjen, Det måst,C; finnas nånting mellan den hysch-hvsch-men­ ta!itet som OP:s ronårspanel talar om, och ett sprirtörbud för föräldrarna, Nån form av "måttliga" kommunikationer kanske, mellan 'föräldrarna och deras ron åringar

*

Förbuden och individen

Anragligen inser nykterhets~~parna att talet om solidarite~en Inre håller. Det är Inte realistISkt att tro att man med ett sant resonemang ska få måttlighetsförbrukarna att bli hel­ nykterister. .

Därför har man fört in förbuden och restriktionerna som ett nytt pop-begrepp i debatten, Det är inne just nu att tala om förbud.

Om förbuden kan man säja som om så mycket annat : De kan vara bra, och de kan vara dåliga, - Beroende på vad de le­ der till och vem de riktar sej mot.

För arr än en gång hänvisa till ALRO : Restriktioner måste ibland accepteras , Men de ska vara a II ­ m ä n n a, inte riktade mot de enskilda grupper eller individer.

- Allt tal om motbok som florerar just nu är förkastligt . Det är en individuellt riktad restriktion.

Och viktigast av allt kanske: Restriktioner och förbud ska vara f ö r a n k r a d e i m ä n ­ niskors rättsmedvetande!

Eller uttryckt som ÖP:s ronårspanel resonerade: - Man ska kunna förstå innebörden i ett förbud. Annars vänder man sej mot förbudet.

BERTEL NYGÅRD

Tänk dig sjå1v en fest utan krökerr.

Herregud - det kan man ju inte errs tänka sig. Ska alla sitta där och glo på varandra. Stendött.

- Va ska man snacka om? Dansa?

Nykter? Aldrig i livet. Men får man ett ,par rackarbajsare innanför västen så löser det sig. Då buggar man som en gud.. Det vet ju alla.

- Och snacket flyter Iiittare. Man har åsikter om allting. Det blir lik­ som glasklart. Självklart börjar man stöta lite på Gull-Britt. Inte för att hon är speciellt snygg, men när man blir lite småfull så rinner det ju tillli­ le hår och var.

- För fan. Det sitter fint med ett par jå'rn till. . - Och det här är ju ren vinst för samhället.

- Försök räkna ut vad staten kör hem i skatter på en normal svenskfyl­ lefest.

- Det är just den kombinationen som jag gillar. Man blir på röken och har trevligt och betalar samtidigt skatt. Det är samhällstillvänt, Det här tänker jag ofta på nå'r jag passerar gub­ barna på Odenplan. Där sitter hederli­ ga sve.nska skattebetalare, tänker jag.

Ibland pratar jag med dem. Det blir inte så mycket sagt. En del gubbar har inte så mycket hjå'rnceller kvar, - Skit samma. De har i alla fall haft roligt i sina dar.

Farbror Sven på UNG ger sin syn på "kröken"

- Det var roligt tills man kom upp i högstadiet. Nu har det blivit som en kall mur runt oss.

- Man börjar spela över, röka, dricka sprit. Har man inte bra betyg är man ingen människa. Själv år jag medelmåttig.

- Polarna är viktigast i den hår åldern. När man dricker vågar man vi­ sa mer av sina känslor. Jag kan gå fram till en kille och såga: Jag gillar dig! Det skulle jag aldrig våga om jag var nykter.

0 00

- Det är /ijtt att få tag på sprit.

Man bara ber någon förälder eller fyllgubbe vid systemet. Fast nå'r jag ser de där gubbarna så tänker jag att jag aldrig vill bli som de. Jag tar da­ gen som den kommer - jag tänker aldrig på att man skulle kunna få skrumplever eller så.

OD D - Jag skulle önska att det fanns mer gemenskap mellan vuxna och ungdomar.

- Att man kunde sitta och prata öppet, såga sin mening och se om man kommer fram till något.

• Annika, 14 år i UNG - Alkoholisten är sällan en sketen gubbe som sover under en presenning.

Det å'r oftare en ung, snygg tjej eller kille som börjat med att "klämma några bärs". Bå'rsen blev många, så många att de motsvarade en 75:a starksprit.

0 0 0

- Det är föräldrarna som langar mest, sager Jörgen. Hasch skulle de aldrig sätta i händerna på sina ungar, men sprit det går bra! Det å'r väJ för at( tU dricker sjå'lva.

- Vi vuxna /4r ju ungarna redan i småbarnsåren att när man ska ha ro­ ligt ska man dricka sprit.

- Ungarna får sitt lördagsgodis och föräldrarna har sitt.

• Jörgen Oom (31), jobbar på alkoholklinik.

~.

3

Omd••en 30.04 1980 _ ~----~~------------------~--------------------------------------------------~--~--------------------------------- ~O~NI.KA

Den långa vandringe

från butelj till butelj

• Jag uppmärksammar debalten wtalkonsumtionen genom 2" länka tillbaka på mina år sum m ' brukare .

Det var på den tiden då Ilas ­

. n ständigt fanns i tankarna .

Den tiden då midsommar­ afwnen var en enda lång vand ­ ri ng från butelj till butelj .

Och kvällssolen swd som en loria runr patenr korkarna . om

• Det var rena champagne . galoppen . Från midsommarafton till måndagen hade man gjOf! av med nästan hela korgen.

Personligen hade jag - och det gällde väl de flesta - en stor förkärlek för grönt. Det låg status i märkena. Jag ska aldrig glömma den gången morbror köpte ut vid ki sken .

- Ska e va grönt elo rött) frågade försäljerskan .

- Int na skilIna sa

BERTEL o

...... NVGARD

SLAGRUTAN

morbror och fick mej att skäm ­ mas ögonen ur mej inför när­ varande kompisar.

Att inre veta klasskillnader! mellan Bockens gröna och röda var inre sucialt gångbart.

Att nöja sej med rött då det fanns grön!. var en skam för hela släkten . .

Der enda som kunde slå ur Bockens gröna var Still Drink . lemonadernas kOlljak . Men der var inre alltid den varan fanns i lager.

• Nät jag tänker tillbaka på min svaghet för sonen. undrar jag om inre förklaringen ligger i varans relativa svåråtkomlighet.

Det var inre förbud och rest· riktioner direkt. Det var snarare prispolitiken . Rättare sagt finan· siärernas knapphet med ur · betalningarna .

Det var inre varje dag man sal! med 27 mark på fickan och kun · de gå till kiosken och köpa ur en grön . Och hade man de 27 mar· korna. var det inget al! resonera om. - Det bar direkt till uts­ känkningen.

Föräldrarnas haltande penningpolitik vat alltså på säll och vis en form av resuiktioner.

Lite så där lämpligt irriterande förbjudet . skulle man kanske sä· ja

- Det blev vanligt att karlarna skulle ha en kyrksup innan de gick i kyrkan och den stod prästerna för. Småningom blev brännvinshanteringen en inkomstkälla för prästerna.

- Men allmogen lärde sig också konsten. På 1700-talet tog myndigheterna hand om brännvinsbrännandet. Gustav III startade 11 kronobrännerier i Finland bl.a. ett i Vasa.

Det här berällar Christer Jern i Va­ sa om brännvinsbränneriets hislO­ ria . Aven händelse har Christer kommit att forska i de här fdgor­ Da.

- Jag kom att bo i en bostad i firåsun där en rd . brännmästare e boll. berättar han. Jag fick hÖf2 was om brännvinsbränne ­ ricma i Vasa och började forska så

S1Dm.

USlav den II1:s kronobränneri fanns i Gamla Vasa där Korsholms sjukh us nu finns. Bränning i kro­ nans regi blev inte så långvarig.

Bönder och företagare hade lärt sig konsten och ville helst bränna själ­ \'2.

Under hela 1800-talet skölles brännvinsbränningen av privata brännetier. l Gamla Vasa fanns etr privat btänneri i trakterna av järn­ vägsstationen.

Ar 1869 grundades Långvikens bränneri invid Långviksrräsket i Vasa. 1880 flYllade också det brän­ neri som fanns i Gamla Vasa till ungefär samma ställe . Av det fin ns den byggnad kvar som i dag in­ rymmer ell glassliperi .

Det var vatmet i Långviksrräsket som var orsaken till alt två bränne­ rier byggdes i närheten. l träsket fanns så bra vallen at! det utan någon rening kunde användas för brännvinsbränning .

"

• Egentligen var bruket helt le­ galiserar bara en gång i åre!.

På midsommarn .

Då langade fäderna hem en hel korg. och hushållen var rena syndanästena långt in på småtimmarna .

Man sart barfota! björnmos­ san mellan björkarna och drack rills man ville spy.

Det som blev kvar l korgen ställdes under skullstrappan . och sen gick man hela veckan och kastade blickar åt det håller.

,

Ibland blev det nån återställare. Ibland fick man vara utan fast halsen var som en öken .

• Jag (for alltså att begäret låg i det förbjudna . Längtan rill sor­ ren var en flykt från vardagsuis· tessen .

Det var på samma sätt med brännvine!.

Man visste JU inre hur sån väta smakade. och man hade kanske inre ens nån bild av vad det egentligen sku Ile vara bra för.

Men man ville nog gärna pröva på. Det var förbjuder. och det fanns en mystik kring det .

Långviksbränneriet upphörde med sin verksamhet 1907-08 och Pohjolabränneriet 1919-20. l och med förbundslagen 1922 blev det slut med all privat bränning.

- l svenska ÖsterbOllen fanns privata brännerier :hminSlOne i Kristinestad. Tjöck, Kaskö. Kors­ holm. Vörå, Jakobstad och Gamla­ karleby, berättar Christer Jern .

Husbehovsbränningen stoppa­ des genom lagstiftning 1885. Det var delvis e(( resultat av nykter­ hetsrörelsens arbete . Från 1840­ talet finns noteringar om nyktcr­ hetsrötelsens verksamhet.

Christer Jerns forskningar om brännvinsbränning förde honom så ofta till Landsarkivet i Vasa att han slutligen fick jobb där. Han äJ nu anställd som t.f. biträde p~ ar kivet. Det ger honom förstis ök möjligheter att forska.­ - När man forskar i handling­ ar rörande brännvinsbränning kommer man nog till insikt om a(( brännvinet istadkommit mycket ont i den här landsdelen.

Seg

•.

'

• Det var ju omöjligr all .. pröva på" i rioårsåldern , så man fick hitta på nåt i stället. Hembrän­ ning var lite för avancerar. men det gick el! rykte i pojkkretsarna all man kunde få fram brännvin om man satre en saftflaska i en pissmöurstack .

Inte fan blev det nån styrka på de!.

med Christer fern

som forskar i

brännvinsbränning!

- Det var faktiSKt prästerna som införde brännvinsbrännan­ det tin Finland på 1400-talet.

POSTf·J

Men roligt var det. ju förbjuder!

Det var

• Det är på samma säll nu. rror jag. Nu då man talar om all infö­ ra motbok och förbjuda spriten i olika sammanhang. Det kommer arr sätra fan på "de egna melO­ derna" .

- Inför motboken och den blir upptakten till en lödkolvar· nas höga visa I

I I

Onsdagen 30.04 1980

~~==~~=EN~~--~----~~~----------~~_I 4

Gam la favoriterna

ZOTCH

VIL~nn~1I~IG . . GSO~ ~ l~l~ V ALBO~ kväll l

onsdag 30.

4. \d. 20-01

och nya fräscha

HOPE släpper 40ss Bilj. 20 mk.

AI'dersgr. 15 år.

BUSSAR: Vidjeskog: Småbönders 18.45, Terjärv 19.00 via Kolam, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00,­ Gkby 19.15 via Kronoby . Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via Jakobstad 19.40.

Kommande program

fredag 8.5.

MAGNUM BONUM lördag 24.5. TONIX

LKOMMEN TILL H VARENS SISTA DANS Hemgården onsd. 30.04.1980 kl. 20-0

EXO DUS drar igång dansen och. .. vår egna diskjockeyn

DISCO·FREAKS

KVEVLAX

. . . . . . . . K V E V L A X·NR

JAAHA! SNYFT, NU ÄR DET JU SLUT PÅ DANSERNA I ...

~

Kvällen ti II "ära" spelar onsd. 30.4. ·80 20-01

försäsongen,he,he.

Bevakad klädtörv.

Dansdemokrati Kvevlax ut tackar den trogna publiken tör den gångna säsongen.

IC L EO PAT RA & EXO M I BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, Isk.mo, Karperö och Smedsby.

• OT från Grillcenter, Oravais kl.

19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45.

......

1 maj kl. 18.00-01.00 Musiken börjar ljuda redan kl. 18.00

EXOM * -

* ZOTCH

Fullständig dansdemokrati

15 års åldersgräns (id·kort med)

Musik av österbottens populäraste dansband

En disko-kille håller stimmet uppe under orkesterbyten

Dekorerad sal

God ordning

Ingen kan väl gå miste om en sån stört häftig

avslutnIng på 1 maj.

BUSSAR fr. nedre torget: Kl. 18.10, 18.40, 19.10,

19.40, 20.10,21.10,22.10.

vau. 16 års åldersgräns Leg. med

• Haldins från Vasa 20.15 och 20.30.

KVEVLAX

1

busstation .

• Majors från Näset 18.30 via Muns· mo, Solf centralbutik 19.50 via To· by stenbro och Veikars .

...

•

__~'I---_--_______________

ciRBi:.•.••• ~..: -~

O_n_sd.....;ag::....e_n_3_0_.04_1_98_0_ _ _- - - - - - - - - - ­

LACKEN Lillby

lör~ag

~

3 maj kl. 20.00-01.00

C I eo p a t ra Teamet

Vi bjuder på två populära dansband Resten beror på er

Kom och trivs!

KLACKEN Lillby

KLA~~EN

Säsongöppning

BUSSAR: Kronlunds fr . Såka 18.45 via Karleby Krono·

by, Kållby, Esse . - Sjönejdens fr. Jakobstad 19.30 via

Bennäs. - Sjönejdens fr. Hirvlax 18.45 via Munsala, Nkby, Jeppo, Markby.

Ordn .gr.

Serv.gr.

I

(j'\:)

KLACKEN

Lillby

.· .•..•.............••.•••..................•..........................•...........•.••••••

~~

~

~• •

t•

··~

·• :

ir ir

,örtO. .~

SÄSONGAVSLUTNING

~

~

*. * ..o\' * *

lördagen den 3 maj kl. 20.00

*

Funkt.gr. 3/80

EXODUS

* **

bjuder på fin dansmusik

•.........>f..........

')l-

Bussar: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00, Töjby 19.10, Harrström 19.20, Taklax 19.25, Korsnäs 19.35, via Petalax o. Nyby. Haglund från Kaskö kl.

19.30 via Pjelax, Närpes och Overmark.

Aldersgräns 15 år.

•• : •

•

~

•• • : il •

•...........•••.••....~ .........•.........................................••••••..••••••••••~

Dans i Norra Vallgrund 3.5. kl. 20.00

Fredag 9.S.!

Händer det Ni väntat p länge - eller hur?

NOlSE

INNE FOLKPARK PANGÖPPNING

håller takten.

~ '"

ALLA MED! Gammaldans i Gamla Vasa Valborgsmässoafton kl. 20.00 Populära TERI

Välkomna

BOVS spelar Kaffeservering

fl-

bdg.

- Ljuvligt , lju vligt . säjer de .

• u sbIl vi ha rol ig t . leD dct finn s mänsko r so m

FOLKPARKSSOMMAR TOPPORKESTRAR

Vår nya stora scen kommer bl.a. att rymma!

I ~

r~ DET mest a verkar m änskor glada när dc t stund ar t ill

. aven ny, kul, späckad med verkliga

. . .iii=oc;;:r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r...r..r..r..r..rJ:)lCr..r..r..r..r~..r..r..r~..r~

• ro

EPPU NORMAALl

inte alls tyc ker om helger . so m fa ­ sa r för julen oc h n yåret oc h Första maj oc h midsommare n .

Det är om d essa m änsko r D orr it Kroo k berättar i programme t Fy fö r helger. H o n talar också o m

i Karleby på Ungdomsgården 1 maj kl. 19.

Arr. Kokemus I Karleby

·•••••••••••••••••• ••

il

••

~ ~~ ~~

~&. *0.t~&"'" •il ~ ~.

•• • • : Övermalax Solhem !

Barnfest i

: •

!

torsdagen 1 maj kl. 13

•

•

•• •

il

:·

• teater

•...

filmförevisning • mete • sagotält

...

Glass·, läsk·, och kaffeservering.

~!:::~==::::~::=~IIII!M_ ...

.;:

... ...... d em so m inte har en gemens kap att söka sig till so m att m a rsc hera und er gem e nsamma fa nor eller fi­ ra tillsammans med en grupp ma n h ör ihop med .

Och sedan får vi inte glömma de

•

•

man sKo r so m Inte tyc Ker o m an va­ ra tv ung na att ha rolig t - man " m ås te" ha ro ligt p å vappen . man "m ås te" slå runt p å nyåret. Måste man verkligen det ?

• Radion kl. 14.00 på första maj!

...

~ ~

~ ( :

•

0"$

>;.

Fritt inträde!

•

. .. !• •

il

• •

e" •

~o~CO!

<o~.

• •••••••••••••••••

I

Onsdagen 30.04 1980

~~~~~=EN----------~----------------- 6

NykterhetsröreIsen seglar i medvind

Renoveringsvågen svallar vidare i Österbotten:

Nu står Småbönders i tur!

- Visst borde vi kunna reno­ vera lokalen i dag på fri villig väg när de kunde bygga den på 30-talet.

Sa en ur den yngre generatio­ nen när hela 50 personer.sam­ lats i skolan i Småbönders jör att dryjta uj-lokalens framtid.

• Kronoby kommun har de senaste dren bidragit med 9000 mk för renoverin­ gen av Smdbönders ufs lokal. Som bäst hdller man pd med all bygga ell skyddstak över ingdngen. Men de kommunala anslagen räcker inte - byborna mdste satsa ndt själva ocksd. Framför lokalen föreningens viceordförande Tage Svartsjö.

- Klarar vi oss inre utan en uf­ lokal frågade en äldre herre lite provokativt.

För det finns faktiskt samlings­ utrymmen i Småbönders - sko­ lan. bönehuset , marthagården . baren och elljusspåret( I).

- Nä, sa ungdomarna unisont .

Främst till bönehuset och martha­ gården . . . och i skolan får de Och i 'skolan får vi inre va­ ra . där är det svårt att komma

Mötet konstaterade att uf­ lokalen behövs. Och alltså behöver den renoveras. Och då måste de äldre i byn ställa upp - hela byn måste vara med .

av - med hjälp av kommunala och statliga bidrag bland annat.

En kommitte med Christer Ny­ man som sammankallare tillsattes för att göra upp ett förslag till en renoveringsplan .

De största stötestenarna är pen­ garna - dels finansier"ingen. dels underhållet av byggnaden.

Men det är sånr som går att klara

- Det är glädjande, konsta­ terar ungdomssekreteraren i Kro­ no by - Brita Svedlund . Precis vad vi hoppats på.

10 .

*

*~

FACTORYIIf1\1mJ

*~. NäcJEI

* HÄNG MED * t?ili

WIZEX * ~

VI BJUDER PÅ SOMMARENS BÄSTA PROGRAM

--..r~..r..r..r---..r~..r..r---..r..r...cl

I-

'

X

.

s· • Sveriges

bästa dansband

§ • Sveriges showband Nr 1 ~ § • Het svensk tjej-rockgrupp ~ aRPEbbA~ Otroligt g~mmaldans program t; KARPERÖ S • De bästa Osterbottniska banden

.. HOVI

·

I

A~OlQ'V~

VÄLKOMMEN

~

N r..r..r..r..r..r..r..r..r..r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r..r.r.r.r.r.r...Q ~

<{

U.

..

~

..

TONÄRSRUTAN

. l-'gg från medlemmarna ln a i SÖU:s tonarsr_a°d _ __ o

.. X3ZIM ..

* ÖPPNING 10 MAJ *

I vårt programblad hittar du bl.a. dessa orkestrar och artister:

TONIX ROOSARNA BOSSE LARSSON * NOICE

Alkoholdebatten har svängt över från alkoholliberalism till åtstramningspolitik . Man kan utan att ta i säja , att nykterhetsrörelsen just nu seglar i medvind . Att det ligger i tiden att ha en " alkoholne­ gativ" inställning .

Klarast har den här utvecklingen framträtt i Sverige .

Det viktiga är kanske att man i mycket vida kretsar har erkänt alkoholfrågan som ett av de allra viktigaste sociala problemen JUSt nu .

När det gäller åtgärderna kan man påstå att den restriktionsvänliga politiken dominerar. - Även om det finns andra åsiktsriktningar, till exempel inom Alkoholproblemetikers riksorganisation, ALRO. Man konstaterar att en stor del av svenska folket - 300.000, kanske ännu fler - har a.l koholproblem. Och problemen beror på att man konsumerar för mycket alkohol. Kan man då skära ned totalkonsumti­ onen, så minskar också alkoholskadorna Vilket i och för sej knappast är någon nyhet ...

För att minska totalkonsumtionen vill man tillgripa restriktioner : • Mellanölet har förbjudits i Sverige.

• Man har infört reklamförbud.

• Man har infört restriktioner mot representationsspriten .

• Man ger kännbara stöd till organisationer som jobbar med alkoholfrågor.

• Man vill beskatta alkoholva rorna hårt. Det har också föreslagits en skatt enligt alkoholprocent, så att starksprit skulle bli förhållandevis dyrare och lättvinet på motsvarande sätt billigare.

• Olika föreningar och organisationer har förklarat sej "spritfria".

• Man vill komma åt "billigspriten" på färjorna.

• Man vill utreda behovet av att registrera alkoholköparna, even­ tuellt införa motbok som förr i världen.

De här och andra linjer förekommer i den nya alkoholdebatten i Sverige. I vårt land har man inre hunnit lika.långt - inom massmedia till exempel. Men nykerhetsorganisationerna ser givetvis en möjlighet att i vågsvallet från den svenska debatten få till stånd en attitydfö­ rändring också här .

Då man följer debatten i Sverige. får man kanske en känsla av att alla rycks med i nytänkandet . l viss mån är det riktigt, men åsikterna är nog ändå inre så " likriktade" som man lätt kan t·w .

Det finns folk ­ vanliga människor. "experter" och organisationer - som håller med i mycket men är kritiska till de längst gångna förbuds"åtgärderna. Man ~äjer exempelvis att nykterhetsrörelsen age­ rar "orealistiskt ", och man vänder sej hårt mot registrering av alko­ holköpare .

Motbok och registrering är odemokratiskt och kränkande för indivi den, menar man inom ALRO til BERTEL NYGÅRD

* * * *

REVANCH FACTORY WIZEX GUNNAR WIKLUND

• ANV ÄNDNINGI::N av olika rusnings- och njutningsmedel har blivit alltför vanlig bland de unga. Orsaken kan man finna endast på två ställen: hos individen själv eller hos andra.

Vad har då gjort att mänskor har blivit missbrukare och vad kan göras för att minska deras antal?

För att riktigt gå till grunden så beror det mycket på uppfostran, som har gett en den livssyn man har_ Den som blivit alltför strängt hållen gör en rivstart när hon slip­ per lös och kör rakt ner i träsket. Ivern och spänningen över något nytt vinner över förståndet.

Fri uppfostran kan också leda till problem. En ung sårbar männi­ "ska får lätt för sig att föräldrarna är likgiltiga för hennes gärningar.

• GÅR MAN vidare kommer man till problemet med kamraterna.

Vem som helst kan hamna i fel gäng och det behövs inte mera för att komma på orätt spår.

Man avviker från sina principer för att slippa vara ensam.

• SAMHÄLLET förhåller sig väldigt olika till narkotika. Emellanåt kan det bli väldiga rabalder och tidningsskriverier, andra gånger tys­ tas det ner. De styrande pratar om ungdomslokaler och allaktivitets­ hus, men vad hjälper det?

Polisen gör heller inte mycket, om sanningen skall fram. Kanske är jag lite orättvis mot dem, men var och en tar åt sig den som vill.

• NU GÅR det inte att skylla allt på samhället hur gärna man än vill. Själv är mao en del av det, och om det skall ske någon förbätt­ ring måste alla hjälpas åt.

Saken blir inte bättre av att problemet inte hör till de mest lättlös­ ta. Det hjälper inte att förbjuda eller att hota med fängelse.

Det har vi sett.

HUR VORE det om föräldrarna lärde sina.barn att hata narkotika?

Det är förstås på långsikt, men kanske en långsam avvänjning är bäst.

Hur det sen skulle lyckas vet man inte man kan bara hoppas_ ..._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ROSITA KLEMETS

I'J ,~ , ' ;C~~~ t~

Onsdagen 30.04 1980

7 F=~~--------------------------------------------~----------------------------------------------------------~~~

ÖSTERBOTTNISKA

Med

•

1

,

ettan

"Det vi förlorar i. styrka kompenserar vi med skicklighet"

Peter Granström Vasa IFK har i alla tider varit kånt som ett spelande lag. Ett tekniskt lag.

Dethär gäller speciellt dagens tLnga VIFK. -- Spe/skickligheten år vårt varumiirke. Det är diirifrån vi måste bygga vi· dare ... alltså främst satsa på att förbättra den.

Säger IFK-tränaren Rai­ mo Hudd och drar i samma veva fram utt;ecklingen Io,i internationell nivå inom fot/:onl/en.

Nå'mner den topptrånar­ konforens som ny/igen hållits i Västtysk land -­ diir temat var 'Tillbaka till individualisterna'.

-- Det största problemet i dagens fotboll är att den är så robotmässig... vi måste hitta individualister­ na igen för att kunna locka publiken tillbaka till lå'k­ tarna.

I år är IFK fortfaranddör län.

Enligt tvivlarna.

Raimo Hudd säger: Våra pojkar håller division-ett­ klass.

Han är samtidigt medveten om att det blir betydligt svårare i division ett än i fjolårets tvåa.

• ETI AV de svårare problemen är ettas matchrytm, med matcher söndag--torsdag-söndag-sön­ dag ," ,'~r en tvåveckorsperiod .

-- Jag har kört hela v~ntern träningarna enligt den rytmen". försökt belasta spelarna under "matchdagarna" så h:l.rt att det ska motsvara en tiktig match.

Raimo Hudd IFK· tränare

Så resoneras i världens ledande fot bollskretsar .

Så resonerar Raimo Hudd i Vasa IFK. -- Vi vet an vi inte är lika STARKA som de andra lagen i enan ... men det vi förlorar i styr ­ ka ska vi kompensera med skick­ lighet . ' -- Och ungdomlig enrusiasm.

Ifjol sades allmänt att det un­ ga bolltrillargänget fdn Vasa var allför ungt. svagt och orutinerat för den stentuffa nOrr!v:ian .

- Pojkarna skulle bli sönders­ parkade . hette det.

Ni vet hur det gick " . IFK spe- · lade sig rakt genom tvåan ... och bollade ut överlägsna seriesegra­ ren LaPa från den östra tvåan i kvalet.

"Laget svetsades samm

u~der sundsvall-lägret"

Förberedelserna för årets division-ett-spel har bjudit på både gott och ont för Vasa IFK:s deJ. -- Vi har bara kunnat spela fyra ordentliga träningsmatcher -­ mot KPV, Raumon Pallo och IFK och GIF Sundsvall. Resten har va­ rit mest avkoppling från hårdträningen.

Detta på grund av .p lanförhållanden. De som Vasa är så ökänt för i fotbollskretsar.

Det goda var påsklägret i Sundsvall med träning två gånger dagli­ gen och två matcher - en 2-6 förlust mot IFK Sundsvall och 1-4 mot GIF Sundsvall.

-- Vi fick i alla fall mycket god kritik i de matcherna. Trots förlus­ terna.

Och det bästa av allt: -- Pojkarna svetsades samman tiII ett lag. Vi hade er härlig stäm ­ ning i gänget under det lägret.

--- Vi växte ordentlig som lag under den tiden. Å andra sidan är det viss risk att åka över till Sverige och spela.

Finländska spelare är attraktiva i Sverige just nu.

-- Men vi måste söka upp bollkulturen om vi ska kunna utvecklas.

• ETI ANNAT problem som alhid stöter till när ett lag avan­ cerar till en högre division är det högre tempot.

- Vi har konsekvent arbetat på att höja speltempot.

Det är egentligen en av grund­ pelarna i den huddska fotbollsfi­ losofin . -- Det man gör med bollen ska man kunna göra i flyk­ ten.

-- Enkelt att ST Å och nicka bollen åt varann .. men att nicka m:l.l i full fan och under hård markering är en annan sak.

• Fotboll är mycket en fråga om

rutin. Och det är något som da­ gens VIFK inre har speciellt myc­ ket av. De flesta spelarna är i åldern 17-21 år.

Sen finns det två ålderspresi­ denter - om man nu kan säga det om de två trettioåringarna Hasse Blomqvist och Antti Yli­ härsilä.

Sammantaget har VIFK den lägsta medelåldern i de två hösta serierna här i landet".

- Men, säger Hudd, och hän­ visar till en diskussion med Reino Sarlin i KPV, gossarnas indivi­ duella taktiskt kunnande är myc­ ket Stort.

Gull'blom lirat markerande in­ nerback. mittfältare och ytter­ back. an innerbacken Kent Glas­ berg spelat flera träningsmatcher p:l. mittfältet för att förbättra sitt passningsspel. m.m.

- Spelarna ska inte bara bryta anfall. De ska kunna bygga upp anfall också.

"Vi måste få fram nya profiler, och bjuda på attraktivare spel tör att publiken ska återvända" - VIFK är taktiskt mera mo­ get än KPV. har Sarlin sagt. Och den herren brukar veta vad han talar om . När han talar om for­ boll.

Individuell taktik är fråga om att röra sig riktigt p:l. plan, med och" framför allt". utan boll. att välja rätt passnings alternativ." att he'lt enkelt göra de rätta sakerna på plan.

Att tänka fotboll.

Dethär är också en medveten strävan i Hudds säsongupplägg­ ning - att göra spelarna s:l. allsi­ diga som möjligt .

-- Jag har använt spelarna på olika _platser i laget.

Som att Lasse Mosander spelat libero, back och mittfältare, att "Mia" Miemois spelat ytter, cen­ ter och mittfältare, att "Affo"

Vasa Stad bromsar fotbollens utveckling -- Varför bromsar Vasa Stad fotbollens utveckling i Va­ sa?

Frågar Raimo Hudd och pekar på de utomordentligt usliga träningsförhållanden som Vasa Stad har mage att erbjuda den överlå'gset stör­ sta idrotten; Vasa.

j

~OSTEN

-- Och det gör också att vi inte är så sårbara för skador". att vi vet vilken kille vi kan sätta in om någon spelare blir skadad ... att vi vet att han klarar av spelplat­ sen.

• ETI PROBLEM som en träna­ re med ett ungt material har är att spelarna är ojämna. De gör en toppmatch en dag för att var helt under isen i följande match.

En äldre. rurinerad spelare är jämnare". inga riktiga down­ matcher". men heller inga rikti­ ga toppmatcher.

Dethär problemet har Raimo Hudd tänkt lösa genom att an­ vända alla spelare i 22­ manna truppen .

- Vi kommer säkert att an­ vända 13 spelare i varje match.

-- Och jag kan låta en spelare vila en match om han ligger lågt på formkurvan.

Målsättningen med årets serie­ lunk för IFK:s del är att klara se­ riekontraktet i ett så tidigt skede osm möjligt.

- Sedan får vi se hur långt re­ surserna räcker.

• Och om det går galet; serie­ upptakten med trejyra raka för­ luster. Kklrar pojkarna av att - Återstår att se. Vi försöker i alla fall att inte tänka på och har­ mas över förlusterna utan gå in för nästa match i stället.

: - Inget lag vill komma hit och spela träningsmatcher pi våren eftersom alla vet att vi inte kan erbjuda nm ordentlig plan.

Och ännu värre är det med träningsförhållandena.

- Du skulle ha sett den plan vi trän'a de på ett tag här i våras ... en perfekt isbana. Synd alt vi inte hade skrinnskorna med bara...

Säger Raimo "udd.

Billert.

Han har mAnga gAnger helt fått omdisponera träningspassen på grund av att planerna varit i obruk­ bart skick.

- Risken för skador är alltför stor.... jag kan inte kräva det jag bor­ de av pojkarna.

Mest synd är det om de unga spe­ larna, som är ambitiösa och vill ut­ vecklas.

- De hindras av staden eftersom den inte kan bjuda pi acceptabla träningsförhållanden.

Onsdagen 30.04 1980

8

Det där med inställningen till spriten

Det handlar mera om kamraternas åverkan och öräldrarnas inställnin än om n k terhets­ andan Om man dricker sprit eller inte har ganska lite att göra med nykter­ hetspropagandan. Det handlar mer om kamraternas påverkan och föräldrarnas inställning.

Och så det faktum att supandet är omgärdat med en massa status_ Rose: - Man säjer att man super för att komma över b1ygseln , men det tror jag inte på. I extrema fall kanske, men annars handlar det nog mer om status. Man säjer så här : "Såg du vad jag gjorde I lör­ dags? Själv minns jag ingenting I " - Det är inte så stor procent ungdomar som är blyga i dag, att det skulle motsvara dem som är fulla på en dans . . .

Stefan: - Supandet är en folksjuk­ dom. Det sups i alla åldrar.

Anki: - De äldre super mer öppet!

Rose: - Jag har varit ganska mycket på gammaldans , och jag förstår in­ te hur man kan vänta se) att ungar­ na ska vara nykterister då föräldrar· na super som de gör.

Anders: - Faktum är att man ser upp tiU föräldrarna väl.digt mycket. In­ nerst inne, även om man mte er­ känner det .

- Och ser man då att föräldrar­ na dricker sprit, frågar man kanske

"Man knycker

ur farsans

flaskor

och så hå'ller

man vatten

i stå'llet"

varför. Det blir en massa hysch­ hysch i stället för förklaringar, och då tar man efter och blir på samma sätt själv.

- Det är bättre med förklar­ ingar än med moralpred ikan.

Kamraternas påverkan är nog stör­ re än moralpredikarens l Anki: - Det' hjälper inte med skräm­ selpropaganda. Barn till alkoholis­ ter dricker också alkohol.

tonårspanel: Anna·lona ÖStvall , 15 år, Malax. Mikael Bromels, 17 år, Övermark , Stefan Plb!s, 17 år, Rökiö. Vöra, Rosita Klemets, 9 år, Kronoby , Anki UII­ , 18 år, LeppJax . Rose • 20 år. Veikars.

Fors . 16 år, Nykarleby,

Rosita: - Förbjuder man tonåringar att supa, så tar man riktigt säkert!

Anders: - Föräldrarna bör vara nån­ stans mitt emellan.

Rose: - Det är konstigt at! man inte slutar supa, fast man alltid blir sjuk efteråt Stefan: . - Det är status också i att vara krapula. Man skryter över hur dåligt man mår !

• ÖP: - Super tonåringartUl mera nu än jörr i världen?

Rosita: - Det är mer öppet nu än förr.

Rose: - Jag har nog fått den uppfatt­ ningen genom föräldrarna att det är värre nu .

Anki: - Man är öppnare på nåt sätt om man har druckit.

Rosita: - Flickorna drack väl aldrig sp­ rit förr. Om en fli cka drack, sa man att hon var " från stan" eller att det var "in finsko " .

"Man bryr sig inte om nykterhets­ propagandan"

Stefan: - Föräldrarnas version är ju att "det var roligt på dansen förr" och , 'vi slogs aldrig förr" . Men nog har vi ju roligt nu ocksåi '

ÖP: - Men är det inte så alt ungdomarna i dag å'r öppnare också på nykter jot? Och ni menar ändå att man dricker

_ er , Rose:

- - - - - - - - - - - - - - - o c h såhåer säger Stefan Sjöberg, v

o DET HÄR med alkoholbruk och nykterhet ser ut att vara en svår fråga, SÖU:s tonårsråd har diskuterat problemen och som framgår av re­ feratet här ovan är det svårt att komma med något konkret få någon klarhet i vad saken gäller.

Man vill å ena sidan försvara alkoholbruket men å andra sidan er­ känner man att alkoholen medför stt;>ra problem. o DÅ MAN dagligen arbetar med dessa problem och ständigt kon­ fronteras med olika åsikter kan man med lätthet konstatera att en del centrala frågeställningar och problem alltid återkommer.

Det första är det här med vanan, traditionen, att det hör till att dricka. I den ovannämnda diskussionen kallar man det "status". I en nyligen utförd undersökning bland patienter vid Järvenpää social· sjukhus sade över 50% att de inte hade någon annan förklaring till sitt drickande än att det bara är en vana.

Vad är då det här för vana? Finns det något vi kan gör: åt det här eller skall vi bara rycka på axlarna och tro att det inte nu angår mig.

Låt dem supa dom som vill.

Det här är en sak som var och en själv måste klara av. o FRÅN nykterhetsrörelsens sida har vi alltid hävdat att just alko­ holtraditionen är en stor orsak till de alkoholproblem vi har i dag.

Människor från alla socialgrupper, från yrkesgrupper med bAde en­ formigt och omväxlande arbete, från olika bostadsområden och. med olika fritidssysselsättningar, drabbas i dag av alkoholen.

De blir beroende och får alkoholskador.

I stort räknar man med att en pA tio inte klarar av sitt måttliga al­

,'Helnykterhet ii koholbruk. Sedan är det klart att de som drabbas i lägre socialgrup­ per har det mycket svårare - blir s.a.s. utslagna mycket snabbare.

o DET ÄR alltså denna alkoholtradition som vi måste bryta. Som ansvarsfulla medmänniskor bör vi säga ifrån. Vi ställer inte upp för att föra den traditonen vidare som för så mycket negativt med sig.

Trots att vi själva tror oss kllnna klara ett vinglas till maten eller öl till bastun säger vi nej tack! Eftersom inte alla klarar av det, avstår vi solidarisk t.

Det är just det här det är frågan om bästa ungdomar. Helnykterhet är i praktiken, enkel vardagssolidaritet. .

Det här har man kommit till i Sverige bland både ideella och poli­ tiska organisationer. Där går man nu ut i den ena aktionen efter den

. andra och kräver att måttliJ~.~":kII svenska folket - tar sitt ansvw.

Det är just denna grupp som • bekant kommer

Som måttlighetsvännerna.

o

DET ÄR alltså inte frågan ~[ . .- .

själviskhet. Vi vill få folk att u'..,~.

mänskligt lidande och ekonomi". _

se att det nu är frågan om vårt Allas insats är nödvändig.

Trots det här är vi väl m~~vea_ _• inte får allaheInyktra. Men 0 . ....1• ••

Onsdagen

9

30.04 1980

två sätt: antingen i dyngfyllon eller ålder. Såna som är äldre, inser nog Rosita: så ingenting alls'

- Det är bra att det blir svwe hur det är .

au komma över mellanölet. Men Stefan: '

Anki:

det förekommer ju mellanöl äodJ .

- Det beror också på om för­ - Nog kan man ta bara en förstås. Det är inte svm au n tag äldrarna själva är med i förenings­ också. om nån bjuder. p:l trots förbuden.

Anki: arbetet.

Anna·Lotta:

Anders: - Ingen super varje lördag . In'­ - Det har ocks:l len till mer - Jag brukar säja så här: "Ni te ens de som brukar driåa mer än hembränning. Det är ju hur van­ de tål. ska veta att jag är värre än alla and­ ligt som helsr bland de yngre . ra '" Det hjälper dem kanske att • ÖP: - Hur får man tag på inte bli godtrogna .

Anki: . starkspriten?

- Det har ocks:l ökat norrut.

• ÖP: - Hur kommer en Det är inte ovanligt att 15-:leingar tonåring över spriten? Vad Rose: h:llle~ på med hembränning. betyder me/kJnö/et?

- Det är vanligt att mamma • ÖP: - Vi har talat om och pappa köper Ut från Alka . me/kJnö/sförbudet och skriim.

Rosita: (Samtliga i_panelen instämmer ' ) se/propagandan. Vad tycker ni - Det börjar nog med vin och Stefan: om nykterhetskampanjerna ; öl.

- Det är också vanligt att äldre allmänhet?

Stefan: kamrater går till Alka .

Rose: Det börjar med farsans Anders: - Man bryr sej inte så mycket barsHpl - Varannan nykarlebybo har om propagändan. Det är väl s:l att Anders: förfalskade papper. Så restaurang­ man ska prova en sak innan man - Man knycker ur farsans flas­ er och Alka-butiker är inget prob­ vet hur det är. kor . och så häller man vatten i i lem Anders: stället. Det är nOg sanska vanlist.

- Kamraterna och sprit- och Rose: ölreklamen vinner nog över nyk­ - På dansplatserna går flickor­ terhetskampanjerna . na från bil till b il och får lite på Anki: varje ställe. Man säjer så här : " Nu gar vi Ut å sir om vi får na bränn­ - Nykteristerna pratar statistik vin !' . i stäHet för att tala om sånt som rör en själv. Man bryr sej inte om alla • ÖP: - Hur är ' det med procenttalen . För nykteristerna pengarna? Har en sko/e/ev råd handlar det bara om antingen för- . att köpa starksprit? bud eller spritmissbruk. ­ Rosita: Rose: Anki: - De t är ju när man är skolelev - Nykteristerna pratar också - En del föräldrar säjer: " Du som man har mest pengar' för mycket medicin . Det g:lr inte får dricka, men vi vill veta om Rose: att tala om hur hjärncellerna dör det. " Det tycker jag är bra .

- Föräldrarna betalar . Man Rosita: och så vidare . Det struntar en lägger på lite på vanliga " vecko­ tolv:leing i.

- Man lär sej själv att veta slu tsåtgången " och säjer att man gränsen .

Anders: "ska köpa nånting" . Sen köper Rose: - Det borde bli som i söderns man sprit i stället. Eller så liftar länder med fri sprit och en förnuf­ - Mellanölet har inte så stor man till d ansen och sparar in buss­ . betydelse , utom i början förstås. tig inställning till spriten. Men det biljetten . betyder ju att man skulle offra en Men man ska ju vara 18 :le för att Anna-Lotta: generation som skulle supa ihjäl köpa mellanöl, och det betyder att - De flesta föräldrar är ganska man ska ha nån annan att köpa åt sej ... godtrogna . De vill inte tro att ung­ Rose: sej. Då kan man lika gärna ha nån dom arna deras super .

- Det är inte realistiskt att tala att köpa ut från Alko' Rose: om södern. Vi har v:le kultur. de - De inser nog, men de vill • ÖP: - Me/lanö/sförbudet • har sin' hålla problemet p å avstånd. Första då?

Stefan: gången mamm a var funktionär på - Det är ocks:l orealistiskt som en ungdomsdans. var hon helt Anna·Lotta: nykterhetskämparna gör. då de vill " förstörd" efteråt . få hela Finlands folk au bli helnyk­ - Det är inte bra. Det leder Rosita: terister. Det finns också ett bruk av bara till att man börjar dricka star­ - Det beror på föräldrarnas kare saker. alkohol, inte bara ett missbruk!

"Antingen dyngfyllo eller så inget alls"

mer än förr. Hur går det ihop?

Rose:

- Del är lite klich i' det där att man super för att man är hämmad.

Anna-Lotta: - Det är något man skyller på då man inte vågar dansa.

Stefan: - Varför får man inte lära sej dansa l skolan ) Man ska ju lära sej ro massa andra saker.

Anna-Lotta: - Vi hade dans i lågstadiet. _ n i högstadiet ställde pojkarna Illte upp , och det blev skilt för poj­ kar och flickor. Det är fel.

Stefan: - Det borde vara smådanser i byarna , där man skulle få lära sej.

Om man känner folk , vågar man försöka . Då skulle man kanske få fram en annan inställning : " Va) Dansar du int na) " I stället för : "Va) Tar du int in sup )"

• ÖP: - Hur ofta och hur mycket super mall?

Mikael: - De flesta super mycket mer p å somrarna än på vintern .

Anders: - I Nvkarleby finns det bara

k sam hetsledare på Nykterhetsförbundet: _

_ _ _ _ _ _ _ _ __

är i praktiken ssolidaritet' , majoriteten av det

och samhälliga - får konsumtionen att minska, då minskar vi också alkoholskadorna.

aiste påverka - få dem att avstå. , alkoholmissbrukare från

_1i:I"iDlSelpropag,iUl<la, statistik eller alkoholbruket kostar, både i hela samhället. Få folk att in­ sociala problem. att vi i en överskådlig framtid

olika åtgärder - personliga

•• • sA DET här med förbudsmentalitet.

Var ligger konsekvensen? Om vi i dag konstaterar att ett visst färgämne i vår mat är skadligt, att asbest är skadligt, att för höga has· tigheter på vägen medför olyckor och dödsfall, att leksaker för barn kan vara farliga osv. osv. så konstateras enhälligt att det måste infö· ras förbud. el

Ämnen och varor som medför skador för person och hälsa måste förbjudas.

Miljörörelsen i vårt land har bl.a. engagerat sig exemplariskt i dyli­ ka fall och kräver förbud mot slybesprutning osv.

Men då vi kommer till alkoholen, - säger att vi har ett giftigt äm· ne som säljs lagligt men som medför en del hälsorisker så att ca tio människor dagligen dör av det - då stiger dehär människorna, som i ovannämnda fall talat om förbud fram och säger att man kommer ingenstans med förbud: - Vi måste få en helhetslösning.

Hur kan det här hänga ihop. Alkoholtraditionen är så inträngd i vårt dagliga liv au vi inte vill komma åt den. Det blir för personligt.

Däremot kan vi ta i med hårdhandskarna då det gäller narkotikan och langarna. De skall sättas i fängelse- och länge.

Här ropas på stränga förbud och straff, trots att alkoholproblemet är mycket större - skadorna drabbar många fler.

Hur är det nu ungdomar i tonårsrådet och andra!

- Har ni fund~rat på den här dubbelmoraleJ'l?

- Inser ni att de vuxnas alkoholtradition inte är något att ta Över' - att det inte går att säga att alkoholen är farlig medan man själv Sit­ ter och dricker.

- Inser Ni inte att det är frågan om ansvar och solidaritet - inte om förbud och skräckpropaganda.

Vi måste alla ta personlig ställning till problemet. Börja därför all. varligt fundera över din personliga roll i sammanhanget. Vad kan du göra vad borde samhället göra.

Vi borde inse att något ska göras, vi kan väl inte bara se att ett stort antal människor dagligen faller undan, utan att reagera.

...

_________________________ O_n_sd~~~e_n_3_0_.0_4_1_98_0____________________________________ 1

"--IÖP:s Monica Sandvik träffade Kristina Wegelius, Finlands främsta konståkerska:

Pjelax dubbel­ segrade lforeningstävlingens fmaJ möt­ tes Kållby UF och Petalax UF i klassen under 20 år.

r

101

I klassen över 20 år möttes Nedervetil UF och Pjelax: UFo Enligt ordförande Rainer Nel­ son hade Pjelax UF ett verkligt "Superlag" på benen: - Det blir svårslaget i fina­ len .

NedeevetiJ UF hade den otacksamma uppgiften att mö­ ta "Superlaget från Pjelax. Det visade sig att Nelson hade rätt i sina påståelser, för Pjelax UF segrade i dragkamp, pilkast­ ning och aktuella frågor, det var bara i musikfrågorna som Nedeevetil UF var det bättre la­ get. .

I klassen under 20 år så blev kampen betydligt jämnare.

Kållby UF segrade i de två förs­ ta grenarna, dragkampen och pilkastningen, men sen tog Pe· taJax UF hem spelet i aktuella och musikfrågorna.

Avgörandet föll först efter tre tilläggsfdgor. Petalax UF segrade till slut - kanske var det fördelen av hemmaplan som var avgörande.

En fråga som väckte en viss uppståndelse var frågan om den kvinnliga huvudrollsinne· havaren i filmen Kramer mot Kramer. Detta helt naturligt eftersom någon egentlig kvinn· lig huvudroll inte förekommer i filmen .

Däremot har den kvinnliga birollen belönats med ett Oscar-pris . Denna roll inne· hades av skådespelaren Meryl Srreep. Jane Fonda med ­ verkade däremot inre i filmen som felaktigt uppgavs i Peta­ lax.

Nlgon inverkan på slutresul­ tatet hade oklaraheten inte.

Segrande lagen: Petalax UF under 20 lr: Britt-Marie Enlund, Elisabeth Nordman, Janne Häggblom och Ulf Engblom.

Pjelax UF över 20 år: Mats Sigg, Vuokko Sigg, Raija Granfors och Harry Bäckvik.

"Ibland är bedömningen

orättvis" i stortävlingar

D DET HELA började aven tillfällighet. Kristinas föräldrar s:l.g en annons i en tidning om en konst<ikningsskola . Man beslöt att fem:l.riga Kristina skulle f:\ börja i konst<ikningsskolan. l dag är Tintti nitton :l.r, och alla känner till hennes skicklighet pl skridskorna . Hon är v:l.r främsta konst<ikare, och det har hon blivit ef­ ter h:l.rd träning.

- Jag tränar 6 till 7 timmar om dagen 6 dagar i veckan, säger Tint­ tio En dag i veckan är ledig dag.

Av de sex träningstimmarna ägnar hon evl åt friåkningen (den del av konst:1Jmingen som vi ser i TV) och fyra timmar åt de obligatoriska figurerna .

"Obligatoriska figurer" betyder att man skrinnar ett visst antal bestämda figurer med t.ex. skärombyten och öglor. Den här delen av konst:1kningen är Tinttis starka sida .

De flesta konståkare sysslar med n:l.gon form av dans. För Tinttis del är det jazzbalett .

D EFTER DEN här vinterns säsong kommer Tintti att börja fundera på om hon skall fortsätta att skrinna eller inte.

- Hur som helst slutar jag inte helt med konst<ikningen . Jag har bland annat funderat på att börja i nån is·show sen när jag har lagt tävlingsskorna p:'l hyllan.

Tintti har ännu skolan lite på hälft. Hon skulle egentligen ha skrivit studenten i fjol. Men genom att hon är upptagen med skrinnandet pluggar hon i stället efter tävlingssäsongens slut.

Som s:'l mlnga andra konsdkare tränar Tintti i USA - i Denver.

Colorado. ltalienskfödde Carlo Fazzi och finländskan Eija-Riitta La· pinleimu är hennes tränare .

• Hur har det gått för Tintti i vinterns stortiiv/ingar?

- Jag är helt nöjd med mina insatser i EM och VM. där jag kom sexa och åtta. Lite missnöjd är .jag kanske med nionde platsen i OS.

D TINTTI kom nyligen hem från en tre veckor lång mrne i Europa.

Man besökte sammanlagt tio länder, bland annat Finland i påskhelgen . Endast de bästa från OS och VM fick vara med .

D Kristina Wegelius å'r - Jag blev mycket överraskad då jag fick veta att jag hade blivit en av våra främsta vald att vara med i turnen, säger Tintti. konståkare genom ti­ Förhållandet mellan skrinnarna i gruppen var kamratligt. derna.

- Det blir så när man lever til'lsammans i tre veckor. I skridskotop­ pen är det inte vanligt :'Itminstone med att nån öppet visad avundsju· ka.

D TINTTJ erkänner att hon nog är nervös före en tävling. Men hon D Kristina eller försöker koncentrera sig genom att vara för sig själv i lugn och ro .

Tintti som hon kallas ­ Det finns ocksl d:'lliga sidor med konståkningen, menar Tinni . har skrinnat i 15 år. l - Ibland tycker man arr bedömningen är orättvis. Såna saker som tklg å'r hon 19 år ... namn och nationalitet påverkar bedömningen. Är man från större länder som USA och Sovjetunionen räknas det som positivt. Det är of. ta såna här saker som första och andra platsen hänger på.

D DET SV ARASTE hopp Tintti klarar, är dubbel-axel. Det svåraste hopp som finns i dag är trippel-axel. Det hoppet klarar endast några av de bästa herr<ikarna. Damernas svåraste hopp - alltså det svåraste en kvinna klarat - är trippel-Iutz.

Möjligheterna att utöva konståkning har blivit bättre också i v:l.rt land .

- Men man önskat ändå att vi skulle H ishallar eller andra "inom­ husisar" som enbart är ämnade för konståkning.

I maj brukar Tintti vanligtvis ta ledigt från skrinnander. men då högst en m:'lnad. 0:'1 är "tormäningen " desto hårdare I Före det är Tintti p:'l ännu en tre Veckor lång turne i USA .

MONICA SANDVIK

HÖR HIT!

FINLANDS-S VENSK MUSIK pA SKIVA ÄR NU LÄTTILLGÄNGLIG.

BESTÄLL VAR POSTORDERKATALOG

Vår katalog innehåller över 80 skivor: FOLKMUSIK, ANDLIG MUSIK VISOR, SERIÖS MUSIK, POPULÄR MUSIK, KÖRMUSIK, INSTRUMENTAL~ MUSIK, BARNMUSIK OCH TALSKIVOR. Vi levererar skivorna per postorder.

Beställ vår katalog under adressen Nylandsgatan 17 B 26, 00120 H:fors 12 eller per telefon 90-647349.

AB FINLANDSSVENSK MUSIK

Två vinnare! D Torolf Söderman i Vexala och Fredrik SundelI i )eppo, bror till mera kända Christer Sundell, he­ ter två lyckliga prickar JUSt nu.

Fast det vet de inte själva - för­ rän nu när ÖP talar om att de vunnit varsitt 150 marks köpkort.

De hade bland 400 andra ÖP· prenumeranter blivit slump­ mässigt u tvalda och tillställda ett frågeformulär i ÖP:s läsarunder­ sökning.

Bland de som besvarade enkäten utlottades alltså två köpkort på 150 mark vardera.

Vi ska se till att köpkorten kommer herrarne tillhand i sinom tid.

Grattis, för resten!

Ungdoms­ nämnden

i Närpes fördelade sammanlagt 113.800 mk i verksamhetsbidrag till 18 föreningar. Följande före­ ningar erhöll bidrag : Närpes uf 27.000 mk, Pönom uf 12.400 mk . Övermark uf 12.400 mk, Töjby uf 8 .600 mk, Norrnäs uf 6 . 100 mk.

Närnpnäs uf 6.100 mk, Pjelax uf 5.600 mk, Närpes 4H 24.400 mk.

Svensk Ungdom i :i.rpes ' .900 mk. Bornia Sponbil ister Formel K sektion 1.000 m k.

Elevkåren vid SO FF -00 mk . Sö­ le uf 1.500 mk. N2rpe's Baptistför­ samling 2.300 mk . h -angdiska nga i Ö\-eonad :;0 mk, Evange­ liska Unga i _ 2sb 8:;0 m • Kyr­

...... ___ '1_.-...3_ _

: ... ~_

r

•

O_n_s_da~g_e_n_3_0._0_4_I_98_0_ ________________________________ ~ ~I

. ­ ________________________________

öSTEtBOTTNISKA POSTEN

-tollien. Är kungen en kusk eller är

ers skapar huvudbry i

gen på Zenda

En film SOm väckte stor uppståndelse vid USA-premiären. I de amerikanska tidningarna skrev kritikerna spaltmetrar och lovordade regissören Robe'".t Benton för hans film:

Efter USA-premiären blev Dus ­ tin Hoffman Oscars-nominerad , vHket vmnar om hans skådespelar insalser i fimen .

• "KRAMER mot Kramer " skildrar eec ungt pars skilsmässa,

_lS när ballongen u ädel varvid han bybrunnen och om­

lE är alltså i behov kung . En delegation hämla tronarvingen er Sellers) som befin­ - lDndon fulh sysseIsau b rouleu och besöka

' -eva ulSätts han för _ diDClOIn entatel men del av­ \'3Ie droskkusken Freer Sellers-:-) rådiga in­

_ *=00

kommer med likheten mellan Rudolf och man be-

övertalas au resa n för an ta anställ­ nglig hovkusk . \'erlCet har kusken blivit måltavla för at­ . .EllsiClISii-l så an tronarvingen kunna resa fredad d. _ _,-,,-,".lJK -

-

en av Dustin Hoffmans bästa fil mer

undersåtar

hi nner Ruritaniens ng trassla in sig i en ä:ldl>Srllli med grevinnan .:e:PlIIrm~. ..som är galen i -­ _ Rudolf och grevinnan c:~~ 01 den rasande greven. und vika skandal tvin ­ >XI1q';lIJ()Qcn kidnappa tron ­

BUSSigt MED OSS!

Kramer mot Kramer

Kusken kommer underfund med sammanhanget samtidigt som det indirekt avslöjas an han och tronarvingen är halvbröder, en resultat av den bortgångne Rudolf IV's utsvävningar i lon­ don.

I

AK

• MEN den ondsinte i Michael har inte geec upp än. Hans män näsclar sig in i det kungliga slot­ tet och kidnappar Rudolf.

Kusken Frewin låter sig mot­ villigt övertalas au spela Rudolfs roll tills man funnit honom .

I filmens forrsätming avverkas aecentat och pinsamma förveck­ lingar l eec fartfyllt tempo.

• FILMEN är inte en av Peter Sellers bästa , men det är kanske för myc ket begärt eftersom den ­ na 55-årige skådespelare har lyc­ kats skämma borr sin publik rent otroligt som den absurde polis­ inspektören . Rosa pantern ­ filmerna .

Dubb.. lgångartemat har före­ kommit i många filmer men det är få som är bäme lämpade för uppgiften än Peter Sellers .

Bara del au se hans förvand­ 1ing från den mjäkige . karaktärs­ löse och bortklemade Rudolf till den robuste och trygge Frewin var för min del värt biljeecpriset.

LEIF SJÖSTRÖM

Kronoby

D Ansökningar om bidrag för renovering av ung­ domslokaler bör inlämnas till ungdomsnämnden i Kronoby se­ nast den 30 april 1980. Ungdoms­ nämnden har sammanlagt 40.000,- att fördela i renove­ ringsbidrag.

dess följder och parets känslo­ ~ässiga upplevelser : Ted Kramer (Dustin HoHrnan) är en karriärmänniska som läm­ nas av·sin fru. (Meryl Streep), Hon har trönnat på sin roll som hemmafru och vill förverkli­ ga sig själv. Hon går allstå ifrån sin man och sin sex-årige son Da ­ vid Oustin Henry) för au reda ut sin trassliga tillvaro och försöka skapa sig en egen identitet.

Ted Kramer - på väg uppåt i Karriären - Står plötsligt med arbete upp över öronen . - Syss­ lorna i hemmet och skötseln av sonen David tar största delen av hans tid i anspråk.

Ted försummar siec arbete och hamn ar i dispyt med sin chef.. vilket får sina konsekvenser .

• När plösligt hans före de~ta fru dyker upp och begär vårdnads­ ränen för David, finner sig Ted inte i decca . Ärendet går följakcJigen till domstol. Kampen om vårdnads­ räccen blir förstås inte heller en särskilc trevlig upplevelse för lille David . som hela tiden slils mel­ lan sina känslor till fadern och modern .

Slutuppgörelsen blir en tårdrypande historia för publi­ ken, vars sympatier helt ställs på fadern Teds sida.

• DUSTIN Hoffman gör här en av sina bästa filmer. Deeca beror på au han under filminspel ­ ningarna i New York råkade ut för samma sak i verkligheten .

Hans fru , en baleecdansös, trÖt made på au leva i skuggan av Dustin och lämnade honom för aec söka lyckan på egen hand .

Dustin Hoffman kunde alltså hele identifiera sig med rollen som Ted Kramer och blev på säcc till scor hjälp för reissören Robert Benton i inspelningsarbetena .

• FILMEN är realistisk och se­ värd även om jag förhåller mig li­ te skeptisk mOl regissörens sän an lägga sympalierna hel[ på Ted Kramers sida .

Ted. som måste avstå från sin karriär. som måste fylla ut mo­ derns plats i hemmet och sköta sin son David . Men hur som helst ingen kan förneka aec fil­ mens budskap inte är aktuellt.

cn

v JA 934

Åland?

.Helsingfors?

Stockholm?

Köpenhamn?

eller kanske

Paris?

Hela Europa

står öppet

för Er!

Slå en signal och vi fixar allt -ni behöver för en härlig gruppresa • hotell • biljetter • matställen.

EKMAN

Alholmsgatan 33

-

JAKOBSTAD

tel. 967-10716

ANDERS RÖNN

Kuula-institutet

Inträdesförhör

Ut me sjacki! Österbottningarna vid Åbo Akademi fortsätter att plocka saker ur sin bykista. Nu på lör­ dag flyttar man upp kistan till fosterlandskapet och visar sitt ku~nande på Peffan i Vasa.

ON:arna~ revy har alltså till­ kommit i Abo, men den hand­ lar om Österbotten. Revyn består av 29 nummer - 12 föst å 17 san, med paus emel­ lan.

"Täiji ur bykisto" är ovan­ lig därigenom att den utförs .på ett otal österbottniska dia­ lekter, all~ . efter den agerandes hemort. Andå påstår man i programbladet att det är språket som förenar, och man ska själv vara Österbottning för att inse den sanningen.

Hoppas sjacki kåmbär ut på löödajn!

Anmälningar till inträdesförhören senast 15. 5. 80 på blankett som fås från kansliet.

Inträdesförhör hålles en!. följande: till musikskolan 27.5 . 80 kl 16 A-K 28.5. 80 kl 16 L-N 29.5. 80 kl 16 O-Ö Till musikinstitutet (förutsätter kunskaper och kunnighet

som motsvarar musikskola) 2.6. 80 kl 17.

Till inträdesförhören sändes ingen skild kallelse . De som söker

inträde till musikskolan bör till anmälninQsblanketten bifoga

ämbetsbetyg och kopia av senaste skolbetyg, inträdessökande

till musikinstitut bör dessutom bifoga betyg från tidigare stu­

dier.

Anmälningar till musiklekskolan senast den 15. 5. 80 på blan­

kett som fås från kansliet, ämbetsbetyg bifogas. Elever (3-6-årin­

gar) intas i anmälningsföljd . Kansliet öppet månd 28.4. 80

fr.o.m. kl 8.30, övriga dagar kl 9-11.30 och 13-16 (Museigatan

"

).

Vi hoppas få många nya sökande 'till oboe, fagott, valthorn och

cellospe!.

Inträdesförhör till filial i Laihela hålles 30. 5. 80 kl 17 ilaihela

högstadium. Anmälningsblanketter fås från Skolkansliet (skol­

dir Kumara) dit de även returneras senast 15. 5. 80.

Inträdesförhör till filial i Oravais hålles i höst vid tidpunkt som

senare meddelas.

Nuvarande elever bör göra anmälan för fortsatta studier på

blankett som fås från kansliet senast 15. 5. 80. Detta gäller även

elever som avbrutit studierna och vill fortsätta läsåret 1980-81 .

'R ektor

--

"'­

~

Onsdagen 30.04 1980

- Ett samhälle har den mu­ sik det förtjänar, säger Tom­ my Rander och Håkan Sand­ b/mJ i sin bok "Rockens rolJ".

D Också 60-talets samhälle fick den musik det förtjå·nade.

Luften hade just gått ur den "lättare" musiken. Till det bidrog många faktorer: för det första den s.k. "payola"· skandalen

-...

D Skivförsäljningen i hade gått ned kraftigt.

D Det gällde att hitta nya sätt att sälja skivor för skivbo­ lagen.

--

--

~

De började muta discjockeys på olika radiostationer. BLa. discjockeyn Alan Freed - han som lanserade både ter­ men och musiken rock'n'roll i sina program - åkte fast.

Det tog han så hArt att han levde i­ bjäl sig.

De makthavande i USA och också, föräldraskrået hade länge sett rock'n'rollen med ett getöga för den var så "svart" som musik. Nu de sin chans att trycka till den, och gjorde de med besked.

Men skivbolgagen som hade gick fria. Dem vågade man sig inte pA·I Många av de makthavande hade dess­ utom intressen i branschen.

D EN ANNAN orsak var att de per­ sonligaste artisterna just vid decen­ nieskiftet sysslade med annat. Elvis ha­ de ryckt in i armen, Little RicbGrd ha­ de blivit religiös och kastat sina dia­ manter i sjön, Chuck Berry drog pA sig för "omoraliskt rättegAnsar beteende", osv.

• En av de mera framträdande grupperna under 60-talet: The Who. I lirade på den tidetf John Entwistle. Roger Daltrey. Keith Moon och Pet. Townshend.

• Ni känner viii igen dem: Ringo 514,.,., George Hamson, John Lennon och Paul McCartney. Beatles alltså. ,

m n

,

«

' stjärnorna efter Elvis, först i Europa och sedan i USA. De slog de flesta av den tidens vArldsrekord inom musikbranschen.

Under det första halvAret efter ge­ nombrottet sAlde de t.ex. skivor för 70 milj_ mark . Eftersom de var söta och klädda i kostym gick de hem t.o,m. hos de konservativa amerikanska tonårsföraldrarna.

Musikaliskt sett var de inga större nydanare, inte förrän 1966 i aUa fall.

De var ett hopkok pA olika stilar och sjöng mest andras bitar. Men de hade "gnistan", och tack vare den brittiska pressens nyhetstorka vid tillfallet för genombrottet fick flickhysterin ne­ danför scenen osedvanligt stort ut­ rymme i pressen.

Och pressen har alltid varit en vik­ tig lanserare.

Fr.o.m. den hAr tiden var det svArt att göra sig gallande utan att själv komponera sina lAtar och spela själv.

De mest lyckade instrumentsättning­ arna blev sologitarr, kompgitarr, bas­ gitarr och trummor.

de dem i sina krumbuktiga låtar. En annan stor amerikansk grupp blev Doors.

f.ö. med finländaren Jorma på sologitarr.

I samma veva uppfördes också musicalen "Ha;r". Den första popfestivalen hölls 1967 i Monterey1 Caliiornien.

Men det går inte att förändra samhälle genom art förneka det. återstod bara narkomaner av h relsen. Och de kommersiella na hjälpte till med att sälja idealistiska budskapet fred, broderskap".

D 1966 kom att bli en milstolpe i ut­ vecklingen. Dylan drog sig tillbaka ef­ ter en motorcykelolycka och Beatles hade tröttnat pA hotellrum och jätte­ arenor och slutat turnera. I stället bör­ jade de skapa-en bögst personlig musik som kulminerade 1967 i och med albu­ met "Sgl. Pepper's Lonely Hearls Club Band".

Rocken hade kommit in i experi­ menterandets tidevarv, det skulle räc­ D 1969 FÖRSÖKTE sig samma ressen på att skapa en "rock ka till 1968_ revival", dvs. återinföra SO-talet.

I Enigand hade instrumentvirtuo· D I USA hade man vid denna tid skulle räcka 10 Ar innan det lyck sernas tid grytt_ 1966 grundades både praktiskt taget endast Bob Dylan. Han Cream och Jimi Hendrix Experience, sjöng i "folklig" stil och gjorde dess­ båda i triosättning sologitarr, basgi­ utom texter med mening i. Annars tarr och trummor. Den s~ttningen handlade de flesta ' texterna under 60­ skulle bli populär en tid framöver . talet om kärleksbekymmer och navel­ D IF,ALL Beatles var söta så var Rol­ VID DE HÄR tiderna föddes också ling Stones mindre söta med otvättat skåderi. Utom i början då ond bråd död var populärt som tema. intresset för drogbruk, för österländsk Skivbolagen försökte fylla luckorna hAr och annat luktbefrämjande.

De flesta av 60-talets musiker Däremot lyckades man lansera mysticism. Alla bnad med självaktning med bleka kopior som var nog så söta.

Dessutom var de uppkäftiga och kees 1967. Fyra amerikanska skulle sammanträda hos gurun Maha­ Men det ville sig ändå inte riktigt. Och sjöng svart musik, s.k . "rythm'n' påverkades av Dylans musik och filo­ som sk ulle medverka i en fi rishnu Maharesh Yogi. eftersom USA vid den här tiden var blues". Det är en elektrifierad, ryt­ sofi , bl.a. Beat les.

Andra namn som gjorde sig gällande stjäla "alla" sina ideer från Allt det här avspeglade sig naturligt­ det ledande landet för utvecklingen misk variant av bluesen .' Rolling Sto­ Gruppen var helt igenom k vis i både flummiga texter och drömlik ville det sig inte riktigt i den övriga nes skulle sedermera bli det stersta på den amerikanska västkusten var sielIt uppbackad. muik, ofta framförd till starka ljusef­ bandet näst Beatles. De slog t.o.m . ige­ Phil Spector och Beach Boys med sin rock världen heller. l och med Monkees uppdelades fekter. De~ psychedeliska rocken hade nom i USA 1965 och då med låren surf-musik.

Senare skulle också Frank Zappa parna i två läger: de yngre som k'­ fölts.

D MUSIKLIVET befann sig i ett va­ "Statisfacktion". "tuggummipop" på single, och de San Francisco i USA blev centrum kuum.

I Beatles och Stones spAr gick många med sina Mothers of Invention bli en re som köpte "mer utvecklad rock" för den s.k. hippiröreIsen med sitt Det var då Beatles oväntat dök upp i brittiska band, t.ex. the Animals och fin , bitsk färgklick. Han fick bLa. ban­ LP. "f1owerpower"_ Det ledande bandet England, och på allvar slog igenom the Who. De utgjorde "den brittiska den att fundera över vad de sysslade med i och med att han ofta parodiera· Ett band som hade egen stil under eran blev Jefferson Airplane, 1963. De skulle bli de första super- popvågen.

Söta och välklädda The Beatles gick hem t.o.m. hos föräldrar

Av hippierörelsen återstod snart bara narkomaner

o

Damerna låg

i skymundan

On"'",en 30.04 1980

_

~

------------------------------------------------------~~--------------------------------------------------------- ~NI.KA

..

~Leskinen

lockade inte n storpublik i Karleby

POSTE.!

Mammutrevy på besök i Purmo och ]eppis

en hur blir det med EPPU NORMAALl på första :ma'j? & Slam bjöd på hÖJ!klassiJ! • ___'JIJ.iui'R åt en tyvä" ganska liten publik på jun8s­

....

-- som va"ligt -- var föreningen för levande mu­

~

' - ken som slog mig när jag fick se Juice, Safka, . 1':1;...... Htm1fu Tervaharju och Jari Yliaho var att det att "klä ner sig". Människorna klär tydligen ..era när de ska uppträda för publik utan drar på t_. ._tDIP ännu vå'rre än vanligt. q,. ;1fte mig. Och musiken var toppen. som verkade som

Det blev

_.o:;;~._m Tbe Suacks bjöd på .

det a llså Juices [Ur.

a:w:d en lit av Beatles

_1OI:'_~I::Id~ utan ackompan­

från Jui ces nyas te skiva XV yö som utkom i mars och är hans ni onde ski­ va. Stycken av Juice Lcskinen Lex. Elmästä ei selviä hengissä . Lite äldre latar är Napoleonin mopo. Marilyn oc h Jyrki boy .

Den musik som Juice & Slam spe ­ lade i Karleby var i mitt tvcke en sons "mjukrock" (Ursäkta mig mina omusikaliska termer) , Det lät i varje fall riktigt bra .

Det som tycktes oroa Kokemus lit e var publikens storkk. Jag förs ökt e om det försikt '

"Black is Beautiful" hade blivit en upple"de sin storhetstid Så småningom dök också med sin latinamerikanskt rock. som gav musik ut­ _1iiJ"'~ eo ' ·äl.behövlig impuls.

WIdra började blanda in olika - -_ _ i rocken_ Engelska Procol .... det band som först slog -.:I an blanda klassisk musik

"A Whiter Shaåe of Pale" "rock-storbanden" såg ljus i och med Electric år, senare Chicago och .s...., & Tears, alla tre från

ATT bluesen har legat till rocken har den hela tiden leva självständigt. I dag är förelridarna för Chicago­ lIMy Waters och Howlin '

vara så god som någon.

D I FINLAND följde man eher den Stor. världen_ I början av 1960-talet fanns 50_000 mods i vårt land som ba­ ra väntade på vad som skulle hända ute i stora världen.

Rockkonserter började ordnas och skivor säljas_ Många spelade såkallad "taggtrådspop" efter den engelska fö­ rebilden Shadows.

Strangers var ett av de första finska banden som blossade upp. Andra blev jussi and the Boys, där några senare storheter har spelat, och Blues Secti­ on. jormas skördade lagrar i Sverige i ett tidig[ skede och i Björneborg kör­ de Pori jazz Festival igång 1966.

rodde på att vi karl e bybor blivit så bort skämda med högklassig musik att vi har trÖt maL - Det är vårtröttheten som gripit tag i människorna blev svaret. Det är alltid svårare att få folk med i svängarna på våren_ Och på hösten börjar vi därför för fullt igen , sade Gustav Nylund i Kokemus_ Om höstens program fick jag veta att Kokemus ska börja ordna föreläs­ ningar och informationsstunder som skulle behandla olika sorters musik och instrument .

- Det finn s säkert en hel del in­ tresserade om man tar i beaktande hur många små grupper det finns i Karleby och omgivning .

- Målsättningen är att skapa så mycket o lika sortS musik so m möj­ ligL Föreläsningarna ska vara avg iftsfri a oc h meningen är att någon som verk­ ligen är skicklig inom sitt område ska komma oc h berän a. Men till det be­ hövs resurser GINGO STENHAGEN

som jazzen före den: Specialisering på bekostnad av publikkontakt.

Det var också under I 960-talet SOm rockoperor och rockmusikaler upp· stod. Liksom fan-klubbar. Och förstås poptidningar och allsköns popprylar.

Stereoanläggningar blev populära och inspelningstekniken gick framåt med stormsteg.

EP-skivorna fick ge vika för singlar­ na, och som så småningom fick ge rum för LP-skivor och senare också kasset­

• En mammutrevy från Bräcke besöker Österbollen i helgen. Hela 60 personer är med i Bräckes revy Räggtime - något aven mini· musikal förresten.

Den 2. 5. spelas revyn upp i Purmo-gården och dan därpå på Brandkårshuset i jakobstad.

Revyn handlar om en gammal eremit, Pelle, som bor ensam i sin lilla stuga - röd iir den också - i Räggen. Hans lugna och harmo­ niska liv 'störs endast av samlalen med småfolket i hans brunn.

Till den dag lM byråkraterna kommer och inspekterar gården.

Och Pelle den lycklige - eller olycklige? - hitlar olja.

Vad som sedan timar kan lämpligen avnjutas in natura, l Purmo eller Brankis alltså.

ter.

D DET POLITISKA och sociala medvetandet som i början av decen­ niet fanns i de s_k. " protestsångerna" kring Dylan skulle komma tillbaka mot slutet av årtiondet. Det var främst studentrevolterna 1968 i både USA och Europa som påverkade rocktex­

[erna.

Specialisering UtSikterna för musik utvecklingen var bättre inför I 970-talet än inför på bekostnad 1960-talet. T rols kommersialismen_ av publikkontakt.

OD D

I övrigt dansade man letkis och upp­ levde en urvattnad soul våg - den s.k_ "Soul-69".

-;. "

Det här är BERTEL LlNDELLS andra artikel i en serie om pop­ musiken genom tiderna. Den o OCH sA dök de långhåriga förstås försIa ingick i ÖP den 17.04 och upp. Då fick alla "Sunar" med fett i hand/ode om 70-lalets musik. hårel något att dra i. l den hade det förresten insmu­ Den här uppdelningen hämtades git sig ell par fel som vi ska la och från Englands mods och rockers. Mod­ räl/a här och nu. sen lyssnade på rock ocb rökte mari­ juana och rockers lyssnade på • FörsIa Ruisrock hölls 1970 och rock'n'roll och drack alkohol. En stor ELMU - föreningen för levande musik - körde igång redan 1968. del av tiden fördrev man med att kur­ ras.

• Dessutom påstods all "ljuiUJn­ /iiggningarna och studioelektro­ o UNDER 1963-64 spelade alltså niken också hade utvecklats så brittisk rock huvudrollen både kom­ långt all banden nästan aldrig lät mersiellt och musikaliskt, sedan skulle

bäl/re på skiva." det bli el! idemässigt växelspel med

Det ska förstås vara alltid.

USA. Mot slutet av I 960-talel stagne­

Bertel Lindell återkommer med rade utvecklingen något i England me­

dan rocken i USA blev allt konsthärli­ en artikel om 50-talets musik inom en snar framtid. gare.

Rocken utvecklades på samma sätt Hav tålamod!

UNGDOMSSEKRETERARE

yrkesutbildning p~ institutsnivå för adminstrativa funktioner i kom ­ munernas ungdoms-, kultur- och fritidsnämnder samt för ledar- och instruktörstjänster i organisationer och institutioner. Utbildningen som är rvå-årig, ger kompetens i enlighet med förordnmgen om ungdomsnämnder (418/72).

Inträdeskrav är att man är minst 18 år , att man har minst grundskola samt gymnasiets åk l eller motsvarande kunskaper frm folkhögs~o­ la eller annan utbildning. Som meriter räknas framför allt yrkeslIv­ serfarenhet och praktikfrm ungdoms- och fritidsarbete .

Sökande som inte har tillräcklig grundutbildning eller erfarenheter kan söka till SÖFF:s bacnledarutbildning som är en ettårig förbere­ dande ledarkurs . ocks~ lämplig för blivande lärare, barndagvårdare osv.

Vi kan ocks~ rekommendera SÖFF:s övriga linjer, där endast ett begränsat antal studieplatser är lediga: Merkantila linjen, praktis~­ estetiska linjen, vårdlinjecna, språk linjen samt samhällspedagogls­ ka linjen, som förbereder s~väl s t u d e n t e r som icke -studenter för studier bLa . vid Svenska social- och kommunalhögskolan samt andra högskolor.

Tag kontakt med oss och begär närmare Jppgifter om vårt mångsidiga kursprogram, ad r. : Svenska Österbuttens folkhögskola­ folkakaderni, 64220 Yttermark, tel. 962/56441.

Svenska Österbottens folkhögskolafolkakaderni, 64220 Yttermark

Trygve Erikson Rektor

ANNONSERA I ÖP

-

Onsdagen 30.04 1980

Westernlivets myter

eller drömmen om en värld enligt eget huvud

Ford Trehearne, ung II/ff

huvudperson Boyd Larsen, medelåldnJ all. . . . .. huvudpersonens kompis Silas Buckhout, f am,lft. mal hårding, skum och " Rod Buckhout, Silas' J 'JU' hård men rättVIS Earl Buckhout, nästilldJI~

hetsig och skjutgalen O Att skjuta eller slå ihjäl folk ä~ inget tIUln kan lJ,öra ens i Hank Buckhoul, yngste sanna. western böcker utan att det ges nagon slags (moraltsk) orsak Personbeskrivningen är i de flesta kioskböcker alldeles och drömsk till det. Våldet måste berättigas på något så"tt. ., Judy Buckhout, dottern, otroligt ytlig. I western böckerna å'r tIUlnnen känslomässigt lig , huslig och mycket vacku O Men att ge motiv för våld som hålie.r för en krjtt~k ungefär lika (o)utveckkuJ som ett dibarn. granskning är inte så lätt, För att göra det ltte enklare for St~ Lorne Caniffe, hiinsynslös b O Om Silas sågs det t.ex.: "Silas tänkte på kvinnan som va.

Trigo Caniffe, bror ttfl Lame. målar författarna därför svartvita bilder, hjå'lten., görs vanlt­ rit hans hustru. Det var så liinge setldn att det kiindes som om synslös bandit gen moraliskt oklanderlig, metldn bovarna gors extremt han varit en av sina egna söner på den tiden - inte alls den HANDLINGEN tIUln han var nu." skurkaktiga. , Trehearne och larsen vill g O Så hå'r beskrivs skurken Lorne Caniffe: O Dvs Silas tå'nker sig sin fru som en mor. Nå, en viktig del en egen ranch och har eftcr o:-a av innehållet i "Två red mot döden" är Trehearnes förå'ls­ "Han var en bretldxkuJ karl med ärrigt banditansikte. Han arbele lyckats köpa sina första • kelse i }udy. Hon beskrivs så här: spottade ljudligt och strök sig över skåggstubben med en Djuren drunknar när de dri\'~ O "Hon var ungefå'r nitton år och hade klarblå ögon, gyl­ en flod, varvid Trehearne och hårig näve. Hans gula ögon rörde sig rastlöst under den med· lengult hår som glänste i solen och en smidig kropp. Klädd i se n bestämmer sig för att i farna hatten." leta silver i Dinosaurbergen. en enkel skjorta och blå jeans satt hon där på sin håst med O Den andre skurken Trigo är "dubbelt så otrevlig:'. Det Där härskar emellertid fa somtlUlrvinden flå'ktande i håret. Hon såg på Ford Trehearne endd som driver honom vidare å'r "mäns blod och kvmnors Buckhout, som hänsynslöst sk ' och rodnade." kroppar". Setldn femton år tillbaka har han skurit halsen av ner eller kör borr alla inkräk O Sen får tIUln veta om henne att "på nå'ra håll var hon å'n­ folk. Osv. . . . " Buckhouts försöker döda också nu vackrare", att hon hade ögon "som var stora som silver­ O Tånk er sen att Trigo smyger m t Buckhouts gard for att

hearne och Larsen, men tack dollar", att "hon var född sjuksköterska", att hon säger Ford våldta och dötld}udy och ser denna vy:

Trehearnes skicklighet att sm Trehearnes namn "högt för sig själv", att "hans röst var det och skjuta övermannas Buckh O "Hon höll på att diska en gryta, och för att munt~r: upp

underbaraste hon upplevt". och ger dem tillätelse au leta e sig själv sjöng hon. Hennes röst var ren oc~ klar, och na~ ,hon

O Lika häftigt upplever Trehearne kå'rleken: "Den endd silver en tid. stod där med solskenet i håret var hon sa vacker att mortld·

Emellertid blir larsen biten han kunde tånka på var flickan och hur hennes hår fladdrade ren drog efter anddn,"

en skalletorm och enda sättet i vinden."

O Är han inte värd att skjutas, den äcklige Trigo?

rädda honom är att fä hjälp

o

Buckhouts. Sedan )udy lagt sig i ken f:\r Trehearne lov au vårda Striden st:\r mellan Silas och Earl å Men den Otidsenliga drömmen om • DEN KLASSISKA cowboytiden i se n i ett skjul i någ:'a dagar. ena sidan och Hank och )udy å andra Amerika var mycket kort, ungefär västern som " frilt" land höll man fast Under liden blir Treh earne sidan. Rod intar en mellanställning , från 1865 till 1890, Som mest fanns vid . Man behövde drömmen för alt le· )udy kära i varandra . Men men väljer den " rärt a" sidan sedan fao det omkring 40 000 cowboys - en gitimera det allt mer monopoliserade gång när de träffas lurar Earl derns falskhet blivit klar för honom . ekonomiska systemet, brukar det sä­ tredjedel av dem var negrer eller mexi­ dem. Earl berättar saken för Si Den moraliska stridens häftighet gas. kaner, För det mesta var de hårt arbe­ som kommer till skj ulet för att framg:\r av atr den förlorande parten Och så är det bekvämt att förlägga tande karlar och vanligen var de inte ka upp syndabockarna . Det blir skjuts ihjäl. Det fanns inget annat val, ett.dugg vilda eller skickliga att hante, spännand e berättelser till den förflutna väldigt handgemäng som sl u alternativet var att motparten skulle ha wes tern-tiden, eftersom det då finns ra skjutvapen, med att Trehearne och la dödats. Ändå har folk alltse<;lan slutet av utrymme för ett lyckligt slut på dem, stängs in i skjulet utan möjlig 1800-talet beg~ligt läst om cowboyli, bokstavligt talat. art komma ut.

• VAD GÄLLER den moraliska stri­ vet, dvs western-böcker - också i ett Då anfalls Buckhouts av ba den ) land så avlägset från Amerika som en terna Caniffe. För atL kunna k )0, kort sagt St:\r den mellan en h:\rd stor del av de aktuella amerikanska - centrera sina krafter mot bandi l och mjuk livsinställning . Silas och Earl (och italienska) filmerna handlar ju na tillåter Buckhouts Trehe är rena mödrartyperna utan förståelse om western.. och larsen alt ge sig iväg ur skju l för veka mänskliga känslor.

De är ex· Hur hänger det här ihop?

Men Larsen är för trÖtt , efter ett tremt fientliga mot främlingar och för· kilometer måste han ge upp och aktar Hank för att han vill läsa böcker.

• UTGÅNGSPUNKTEN måste, lik·

la.

Det sägs om Silas och Earl all de var som i fråga om de flesta kioskböcker,

Trehearne smyger tillbaka " h:\rda män som aldrig gav vika, karlar tas i att samhället är komplicerat och Buckhouts lagom för alt se med en brinnande stolthet som alltid att männ'i skorna i sitt jobb och under Caniffe·bröderna håller på a tt d var redo att offra livet om någon för­ sin fritid tycker att de bara ställs inför da Hank och våldta)udy . Treh sökte h indra dem från att ta vad de vii· problem och aldrig får göra vad de ne reder upp situationen. Som t le ha " .

verkligen vill, f:\r han och Larsen visras på g:\rd Hank däremot är " en drömmare och Medan de i western-böckerna kan

tills Larsen blivir helt fri sk . visionär". Han läser en ma55a och är en identifiera sig med personer som inga Men Silas och Earl Buckhout ren medelmåtta med knytnävarna. problem biter på, med hjältar som med inte att Trehcarne käftar emot d " Han svor sällan och hade underliga egen kraft och skjutskicklighet banar. och är tuffare än de. De gillrar ideer om att man skulle respektera sig väg dit de vill och tar vad de vill ha, fälla för honom , försöker få hon människoliv", heter det också. all framstå som en tjuv . ( Str id Att westernläsningen faktiskt kun· Och)udy äs, förstås man, den verkli· nat fortSätta att fungera på det sälle!. som uPPSt:\r blir det klaS! att Si ga kvinnan. Om hennes sovrum sägs har en massa rån och mord på . decennium efter decennium, beror på t.ex.:

att så många användbara myter har samvete; det är därför han flY I - Där fick i alla fall }udys kvinnlIg­ förknippats med westernlivet.

upp i bergen. het frio tyglar. DIIr var fullt med spet· Dels odlingsdrömmen (visionen all Det slutar med att Silas och sar och krås och en stor svart docka låg skjuts och all Trehearne fås Jud r det finns fri jord som kan tas i besill' • I BOKEN "Två red mot döden" i på sängen. På viiggarna fanns akvarel­ ning av vem som helst), dels frihets· • MAN FINNER alltsa all konflikter· Mustangserien, som jag nu tar en del ler och söta gardiner. Det var det enda drömmen (frihet från stadig kontroll, na i boken har ett mycket nära sam­ exempel ur, återkommer "odlardröm­ stället i huset där flickan kände sig nk· , kaller och annan inblandning p:\ pri­ band med westernmyterna . De fria ny· • NYFIKEN som jag är undrar jag men " i rva former. tigt hemma. vat egendom) oc h dels trygghetsdröm­ byggarna kommer i gräl med varann . den här symboliken är medveten Dels gäller det huvudperso nerna men (o rdning i tillvaron stadfäst ge· Friheten man söker blir till instängd. omedveten av författaren .

Trehearne och larsen, som har som nom privat rättskipning). het. Det sjuka samveleI leder till en Men symboliken kan mycket väl livsm ål all grunda en egen randch och • MEN DET finns också en konflikt KOl! sagt , tanken alt man f:\r bygga au 'k toritär moral. medveten. Man kan tänka sig att tack vare idogt arbete redan nålll:\ngt i förenad med Buckhouts sätt att dra sig II pp en värld precis efter eget huvud Tänker man näramre efter kan man är författarens sätt att visa vad han det målet. upp i Dinosaurbergen . Friheten för ;}Ch där man kan leva frill som man tycka a tt författarens sätt all behandla ker, att protestera mot dumhete Buckhou ts blir till isolering.

Dels gäller det familjen Buckhout, Hank och ,ii I. de här konflikterna är ganska avslöjan­ det han skriver. som förklarat de oländiga Dinosaur· )udy gör inte mycket annat än längtar de. Ty familjen Buckhout kan mycket Författarens budskap till läsaren bergen som sill område och därifdn ja· bort, ut till den riktiga världen.

• NU KAN MAN säga hur mycket långt ses som en sy mbol för USA . ju därigenom mycket pessimist" Men Silas är gar bOlt alla inkrälctare utan pardon. en familjetyrann.

Med lom helst om hur tiden rann ifrån des­ För att samma nfatta: Buckhouts Mot den hårde Silas och hårdingen Den "yttre" spänningen i boken hjälp av bibelord fås han det till att res· ia drömmar. Det är Lex. ell faktum at! erövrar ett land med våld, proklamerar (symboliskt: den ourvecklade aggr av världen är ond och art främling­ ten bygger i huvudsak på an de två nybyg­ all mark i västern blev inmurad redan en frihet som 'blir lill isolering, visare viteten i USA) hjälper bara ännu St ar är fiender. Men ime kan Silas med gargrupperna drabbar samman, p.g.a. omkring 1890, det fanns då helt enkelt en Stor aggressivitet utåt, har sjukt h:\rdhet (Trehearnes otroliga kr barnens upprors· sina förbud mildra an deras nybyggarintressen visar sig inte pla ts mer för några ny byggare. samvete, tar religionen som sköld för skjutskicklighet och list) . Oppos' känslor. korsa varandra.

Samtidigt började sm:\odlarna kon­ sin livsstil, utveck lar en auktoritär mo­ nen i familjen Buckhout (dvs i Trehearne, han som läsaren förvän· Men det finns också en "inre" spän­ kurreras ut och slOrbolag lOg över allt ral.

USA) skulle vara chanslös utan tas identifiera sig med och som därför ning i "Två red mot döden" - och mer av de "fria" odlarnas marknad.

Kort sagt, BuckhoUlS försöker leva hearnes kallblodiga h:\rdhet. representerar Den Riktiga Moralen, re· den är avet! mycket häftigt slag och Man kan säga all en ny fas i den ameri­ enligt inställningen att man är störst, Men om det inte finns någon agerar häftigt mot Silas förmyndarfaso. stark moralisk . Nämligen spänningen kanska kapitalisriska urvecklingen ha­ starkast och bäst och att man alltid har hearne) ner och föreläser med darr pi rösten: inom familjen Buckhout. de börjat. rätt. Precis som USA.

- Du vet Itka väl som jag att de skulle upptiicka att allt ditt pral om den syndiga vllrlden iir reno skitsnl1C' ket. Och de skulle inse att du inte lir något annot än en fanatiker som målar fon på viiggen.

- De skulle inse att du inte ens lir karl nog att leva som en karl, utan hd/ler dina närmaste fastlåsta VId dig med hjlilp av rädsla och lögner och hycklen·.

_ ....",p,no!of

_.

-

--

On"'..", l0.04 [980

__

~

~____~------------------------------------------------------~~----------------------------------------------- ~~ERB~~NISKA POSTE!

debattforu'm

ALLA som har en

Svar till "arg i dag": Det är konstigt att folk all­

tid skall vrida och vända på

hur man uttrycker sig för att

få det till något annat. . . När jag talade om mindre etablerade orkestrar avsåg jag verksamhetsområdet inom SÖU, som ju ligger närmast

ROLIG HISTORIA

Vridet!

på lager kan skicka den till Ro­ ungdomsföreningarna i svens­ bert Wiik Tjärgränd 4, 67100 ka Österbotten. Där figurerar KARLEBY. nog inte Hard Rock Sallinen Han är ÖP:s Flabbetredak­ så mycket som många orkest­ tör och han väljer ut Flabbets rar.

Smasch Hit . ropande röst i öknen till ingen Och Flabbets Smasch Hit be­ nytta. lönas med en LP-skiva, enligt För det första, det är hos ar­ eget önskemål!

Det rör på sig!

- Så du ser ut kring munnen, Mats-Erik. Precis som en gris. Du vet väl vad Im gris år?

- }adå pappa, det är sonen till ett stort svin.

• Stinn & Iggy

Äntligen, ÄNTLIGEN börjar det röra sig i kohögen! Tack "en i hopen" för att du vågar ta initiativ till förändring. Nu Sherlock Holms:

Kokkola flickor är tiden inne att bryta - Jag ser att du börjat med

oss ur denna förnedring som IJngkalsongu, Watson!

MALAX-KORSNÄS HÄLSO­ det innebär att stå där i "hö­ - Fantastiskt, Holmes ' Hur kan VÅRDSCENTRAL K .F_ du veta det ?

gen" och bjuda ut sig.

Nu skall vi haka på och inte - Elementiirt, min kära Watson, I hälsocentralens regi ordnas under våren -80 du har glömt att sätta på dig byx­

låta "en i ho " inlägg bli en orna_

- rökavvänjningskurs i Korsnäs. start 12. 5. 1980 ­ • Pettu. Karleby - bantningskurs i Malax. start 13 5. 1980

En bilist stannade för att hjälpa en kvinnlig förare som kört fast i snön på vIigen till stan . Hon hölljust på att Jtrö ut sand runt framhjulen.

- Ni borde strö den under bakhjulen, sa han.

Hon fnös åt hans okunnighet och svarade: - Bakhjulen går minsann runt .

Det lir framhjulen som inte vill dra.

• Peter Björknäs Malax

Personlig anmälan till rökavvänj­ ningskursen kan göras till hälso­ vårdare Brilla Kammonen tel.

641297 måndag till fredag kl.

8.00-10 _00 senast den 9 maj 1980.

Personlig anmälan till bantnings­ kursen kan göras till sjukskötare Lisbet Åkerman (el. 651006 tisdag och onsdag kl. 8.00-16.00 senast den 9 maj 1980.

rangörerna som bollen ligger.

Det är hos dem som början skall tas till förändring, annars kommer vi ingen vart. Halva kvällen damernas och halva herrarnas bör vara en självk­ larhet som i sin tur innebär att varannan timme är damernas och varannan herrarnas.

Sista timmen delas.

Ni storacrangörer, NUFS och FORSBY, som publikdra-

ÅLANDS SJÖFARTSLÄROVERK

5lUdielinje för sjökaptensexamen (2-årig)

5lUdielinje för styrmansexamen (2-årig)

5lUdielinje för radiOlelegrafistexamen (2 1/2,årig)

5lUdielinje för fiskeskepparexamen (2 terminer)

med början den 7 januari 1981 och fortsätter den 7 januari 1982 .

5lUdielinje för styrmansskepparexamen avsedd för elever. vilka har

skepparbrev. men som genom komplenering vill kunna få ett styr,

mansbrev (I termin).

5lUdielinje för sjökaptensexamen (I-årig) för elever som tidigare

avlagt " Övemyrmansexamen".

Under hösten 1980 anordnas bant­ Förberedande klass anordnas för elever med enbart medborgarskola. ningskurs i Korsnäs och rökavvänj­ - Vet du varför }eppisborna viss­ Anökningstiden utgår 30. 6 . 1980 . ningskurs i Malax . Närmare an­ lar mir de sitter och skiter?

Närmare upplysningar erhålles från sjöfansläroverkets kansli, tel. 928­ nonsering på hösten.

- För att de skall komma ihåg i 11009. vilken ända de skall torka!

Malax 25 . 4. 1980 Under sommaren öppet onsdagar kl. 09.00-11.00 , juli månad Samarbetsgruppen for aktivering • Stinn & Iggy stängt. av hälsofostran Kokkola

ENLIGT BIBELN flLDf?fG VARR 5K'Y'LD/G N~N N1tNTlNG.

ÖVERMARK uf:s ordförande gare gäller det för er all gå i spetsen för en förändring. Ar säker på att denna demokrati­ sering blir till fördel för alla parter. Gladare, gemytligare stämning och framförallt, jäm­ likhet.

• En till ur gammaldanshopen

Österbottniska Posten Osterbollnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Nästa läsår börjar den I september 1980 kl. 08 .00.

Undervisning ges på följande linjer:

Sven Nordlund Rektor

Storklas och Lillklas

I

För övrigt håller jag helt med "Arg i dag" om att HRS:s musik verkligen är något att lyssna till. Och vem vet, kanske de efter den här uppmärksamheten börjar spe­ la på var och varannan ' till­ ställning här i svenska Öster­ botten.

Då skall jag ta tillbaka mitt uttalande.

aRG AVGAV E1T

NV~I?6LöFTE

ATrItLDRIG

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, te\. 967-13 SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden lO D,

tel. 961-113 S22

Redaktör i Sydösterbotten

Bene! Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-6S1 SI4

REDAKTIONSRADET

Alf Snellman, ordförande,

Susanne Lillkull. Karin Blomqvisl.

Brita Svedlund. Ralf SHtar och

Lasse ErikSS'm.

PRENUMERAnONSPRIS 1980 Helt år. ......... __. _. .. 30, :HaJvt Ar•••••••.••••••• ~ : Skandinavien .. __ .... ... _ 40, Lösnummer .. . _........ _ l, ANNONSMOTT AGNING

SÖU:s kansli, Vasa.

tel. 961-113 S72 och IlS 372

LEVA C5\1eR MINA

INKOMSTER!

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

te\. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 SSS

ANNONSPRIS I texten ... . ... _. . .... '" ..\ 2.60 Efter texten _. . ..... _....... 1, 2.40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg . Förenings­ spalten per rad 1,-. Österbottnis- . ka Posten ansvarar inte för ev. ska­ da som tillfogas annonser som in­ ringts eller som på grund av post­ försening inte införts i begärt num­ mer .. , . '-1'

Jakobslads Tryckeri och Tidnings Akllebolag, Jakobstad 1980'

--

..

Onsdagen 30.04 1980

16

FOLK(ÖL)OMRÖSTNING

Ska

mellanölet

förbjudas

i butiker och barer

Ja, vad tycker ni?

Ska mellanölet dras in till

Alko?

Bort från vanliga mat­ butiker och barer?

Eller borde man få köpa -mellanölet

1 butikerna och barerna?

Tyck till!

Nu när du har chansen

att göra din röst hörd.

Och gör det före 12 maj

Vi lottar ut 5 LP:n

bland dem som deltar

i folkomröstningen.

--

D NEJ till mellanöl i matvaruaffärer och barer D Det är OK att mellanöl får säljas i matvaruaffärer och barer

-

M O

M O

T I

T

V

V

E R

A

E R A

I

• - Vi måste sm.rast möjligt få en heltidsanställd på UBF, ansåg Leif Rtx. Anledningen till verksamhetsledare Erik Häggmans bekymrade mi" är okänd. Till vänster om Rex UBF.ordföratuk Beng t Lybäck. mannen /rå Krom by.

- Vi måste så fort som möj· ligt se till att VBF - ung· domsrörelsens barnförbund får en heltidsanstå'lld verk· samhetsledare.

Verksamhetsledarens främsta uppgift skulle vara att höja förbundets självfinansie· ring och statsbidrag.

Det sade SÖVtS ordförande Leif Rex vid VBF:s vårmöte i Åbo. Han efterlyste också en diskussion om hur barnverk· samheten ska byggas upp.

Nils Malmberg igen manade till försik· tighet : - Det är allt skäl all vänta med hel: tidsanställningen och första pejla in möjligheterna till statsbidrag.

- Om toppen i förbundet blir opro­ portionerligt dyr betyder det mindre pengar till landskapsförbunden ... verksamheten på faltet blir lidande.

Motiverade Malmberg och påpekade att ungdomsförbunden nu finansierar barnverksamheten.

- I stället borde vi få in pengar oppifrån. Leif Rex förtydligade sig: - Det är inte meningen all vi ska få någon helt ny person, utan en omdis­ ponering av den nuvarande prsonaIen . .

Alltså all verksamhetsledaren Erik Häggman, som nu arbetar åt både UBF och FSU, skulle bli heltidsanställd av den förstnämnda .

- Vi måste få upp de statsbidragsbe­ rättigade kostnaderna.

Nu har. UBF finansierat sin verk ­ samhet med medel från Kulturfonden.

Erik Häggman:

Namn:

- Vi har fåll principlöfte om stats­ bidrag från tjänstemanna~ålJ. 'proble­ met är all endast VUS (i Osterbollen) ännu är inregistrerat... men vi försö­ ker påskynda inregistreringen av de andra landskapsförbunden.

- .Vi måste utveckla verksamheten långsamt, ansåg Häggman också.

Adress:

Tel: Om jag vinner väljer jag

O LP O Kassett

UBF:s första

verksamhetsår

"synnerligen framgångsrikt "

(LP:ns eller kassettens namn)

bokslutet över det verksamhetsåret ull rycker UBF tillfredsst ä1lelse: - Uppbyggnaden av organisatio.­ och dess verksamhet har varit synoer· ligen framgångsrik. Över ; . 100 medlemmar har UBF leredan i 139 barnklubbar.

Förutom uppbyggnaden av .­ samheten har förbundet koncentr~ sig på skolningsverksamheten.

- Den har koncenererats till dist· rikten eftersom centraUörbundets re­ surser varit synnerligen begränsade..

PETER GRANSTR

Rutin Sällan har väl ell möte varit så ru­

tinmässigt som Finlands Svenska

Ungdomsförbunds vårmöte i Åbo.

Enda som väckte lite diskussion

var ekonomin .

Nils Malmberg:

- Förbundet måste öka självfi­

nansieringen. Nu uppgår bidragen

och understöden till 90 % av om­

sättningen .

Sedan uppmanade han styrelsen

all göra någonting för att förbäll­

ra självfinansieringsgraden och så

var det slut på diskussionen.

Att FSU:s vårmöte blev så tunt

kan närmast tillskrivas pågående

sjöfartsstrejk. Mötet blev i sista

hand flyttat från Åland, där det

skulle ha kombinerats med fin.a len

i talangjak ten och en ingående dis­

kussion om förslaget till princip­

program "Uf·rörelsen och SO­ talet".

- Men nu fick vi i alla fall l äng­

re tid på oss att förbereda pro·

grammet, sa FSU-ordförande Tor­

leif Tverin.

Talangjakten är preliminärt in­ prickad till 17-l8 maj.

Från 1979 noterades som ett räll positivt år · för uf-rörelsen i och med nöjesskallens avskaffande (?) och UBF:s positiva utveckling.