Österbottniska Posten (ÖP) nr. 18 1981

ÖSTERBOTTNISKA POS~EN

Här vilar det i lugn och ro, Smeds by skolcent­ rum, som hyser både högstadium och gymnasium.

Om vad som händer under ytan kan du läsa i QST, skolans tidning, som ingår i veckans ÖP som en åtta-sidig bilaga.

Om innehållet ger följande frågor vissa indikationer: Vem vann skol-FM i tennis?

- Är fisket på väg att dö ut?

- Hurudana har förberedelserna för Stafett­ karnevalen varit?

- Hur ta sig till USA?

•

~

VUS fortfarande i uppbyggnads­

period

sio/cetttrum

Aktiviteten tilltar och antalet medlemsföreningar ökar, är VVS inne. i en period av upphyggnad.

Så ungefar kan .man beskriva det verksamhetsår som Vi Vnder Sexton, SÖVtS barnförbund, liimnade bakom sej vid vårmötet i V örå senaste vecka.

Vårmötet var i motsats till fjolårets välbesökt, och delega­ terna kom i första hand från mellersta och norra delarna av verksamhetsområdet. menJortja~,!nde

• Bertel Nygård

- Blir man mindre fin­ landssvensk om man dricker öl, prellar högljutt eller spelar rock?

Frågar Trista Kråkan på si­ dan 14.

- Vad är finlandssvenskar­ na för en avvikande folkgrupp som antas sakna böjelser för buskteater, fjantiga folklust­ spel och dålig schlagermusik.

Frågar Bertel Nygåcd på si­ dan 2.

Två lite annorlunda inlägg i debatten om finlandssvensk­ heten på temat: - Finlandssvensk - men på vems villkor?

• Trista Kråkan

V årmötet är ju ett redovis· och Pedersöre. En anna stor ningsmöte och blev som sådant händelse under året var evene· närmas! en formell historia. manget "Barnens dag i ung· Ärende .. klubbades snabbt ige· ,domsföreningen", som ägde nom , c..:h både verksamhetsbe· rum i höstas. Vidare har VVS rättels.. och bokslut godkändes fortsatt med skolningen av nya enhälli 6 t. VVS:s ordförande barnledare, och man har också Tor Sparv ledde förhandlingar. uppehållit kontakter till broder· organisationer i Sverige och na.

I verksamhetsberättelsen beto· finska Finland. nas att VVS har lyckats etablera Mera pengar goda kontakter till kommuner· från staten na och ungdomssekreterarna.

Bland annat ordnades ett lyckat I fråga om bokslutet kan note· barnläger tillsammans med ras ett underskott på 3.000 ungdomsnämnderna i Kronoby Se sidan 3/

Torsdagen den 7 maj

2

..oeT1lN

r---Så bra

SOffi_r

möjligt

D TEATERMÖNSTRINGENS semiliariediskussion ledde

inte fram tiU något svar på frågan om den finlandssvenska

amatöneaterns målsättning. Det var inte bara väntat, det

var kanske till och med önskvärt.

Frågan är om inte den konstnärliga målsättningen bör vara så här enkel och ytligt seu naiv: Fortsäu att spela teater allt vad tygen håller och försök bli så bra som möjligt!

Mer programmatisk är så tror jag inte au man ska bli.

Ett par av de mer vägande diskussionsinläggen vid mönstringen stod Johan Fredriksson från Åboland ror. Han rorsökte påpeka au de konstnärliga motsatsförhåUanden som uppmålades i debauen, på många sätt är konstruera­ de. Det gäller konflikten meUan en'''läu'' respektive enga­ gerad repenoar, och det gäller också motsättningen mellan å ena sidan en bra amatöneater och å andra sidan en teater som ger inkomster åt föreningen.

- Man kan vara rolig och engagerad på samma gång,

och man kan också göra bra teater samtidigt som man tar in

pengar till ett lAckande tak i förenin~uset ..

- Så ungefär sa Johan i sammanfaurung, och egentligen är

det ju ganskasjälvklan.

D HAN HADE ETT annat inlägg som är kärnan i hela de­ batten om en "konstnärlig målsäuning" .

- Det är svårt att definiera målsättningen. Men man

kan ta en jämfOrelse och tala om yrkesskickligheten. AJla som jobbar inom ett skrå, vet att det finns en yrkesskicklig­

het och att man kan sträva efter den och nå fram tiU den.

På samma sätt är det med målet ror teateramatörerna.

Kort sagt: Spela på och rorsök bli så skickliga som möj­

ligt!

D DET MÅSTE VARA mycket mera frågan om det än om au skapa eu FSU-program för amatörteaterns repenoar och konstnärliga inriktning.

Det är som med rockmusiken. Där går vi ju ut och efter­

lyser en "rock på finlandssvenska", en "soul på finlandss­

venska", en "funk på flOlandssvenska", en "ska på fin­

landssvenska" eller nånting annat lika dumt och inskränkt.

Vi behöver en amatörteater på vårt modersmål, och vi

bör sträva efter att med olika organisatoriska insatser (kurser

och Iiknanade) ge teateramatörerna de medel de behöver

för att kunna utvecklas och bli så bra som möjligt. Vi behö­

ver också en rockmusik på vån modersmål, och där bör vi kunna bjuda på samma organisatoriska kanaler för en ut­ veckling utan styrning.

Nu är det naturligtvis Iäu aU påtala bris!ande kvalitet,

kalla vissa former av teater för en "di1ettantteater" och

mena au det är något aU sträva bort ifrån och ersäua med "riktig" teater. Men frågan är om inte strävan bort från di­ lettantteatern är något som hela tiden pågår utan att man skyltar så mycket med saken i offentligheten. Frågan är om inte "självsaneringsprocessen" i de aUra flesta fall kommer

i gång av sej själv inom teatergrupperna.

Frågan är om man inte underskattar amatörerna ifaU man tror att de bör ledas fram tiU nån sorts fastslagen målsättning.

Givetvis förekommer det dålig teater där fördomarna blomstrar och människosynen är diskutabel. Men är det in­ te i vanliga fall bara en parentes, ett utvecklingsskede?

Frågan är om det inte ska vara tillåtet med lite inledande fiaskon, fadäser och klavertramp.

Vilken välorienterad "målsättare" som helst har preste­ rat såna saker på sin väg mot målet.

Sedan kan man också ställa den här frågan: D EN KULTUR på finlandssvenska, en identitet på fin­ landssvenska - förutsätter det inte också en "konstnärlig undervegeta tion" på finlandssvenska?

Vad är finlandssvenskarna för en avvikande folkgrupp

som antas sakna böjelser för buskteater, fjantiga folklusts­ pel och dålig schlagermusik?!

"Undervegetationen" försvarar väl sin plats. Det är i den saftigaste dyngan de vackraste blommorna spirar!

När det gäller den "konstnärliga målsättningen" och re­

sonemangen kring den, är det ide att lyfta fram revyerna som något positivt i stället för det negativa exempel de ofta får utgöra. I själva produktionsprocessen, i arbetet med tex­ terna framför allt, sker det hela tiden en skolning. Många revyamatörer har säken upplevt en "konstQärlig utveck­ ling" , och det handlar då mindre om en målsättning än om en inre skolning i gruppen, en rorsök-och-misstag-process.

D DET FÖRST A revyåret gör man sej kanske lustig över en man som haltar fram över scenen. Några år senare göra man sej i bästa fall lustig över ett samhälJe som gör mannens hal­ tande tiU en större börda än det skuUe behöva vara.

, BERTEL NYGÅRD

Rockbranschens genombrott D JAG SER i förra veckans tidning att Trista Krikan fruktar err genombrott i rock branschen fdn ' undertecknads sida.

Jag försäkrar: det är osannolikt.

Slutnoteringen i swg blev 6-, och jag är rädd att siffran är en uppfrisering av verkli~heten. På tramp,­ orgel har jag klarat första raden I • 'Tryg~ekan " och en gång hade jag ett kamsolo på "Vildandens sång", Mera har det inte blivit.

Med undertecknad och musikinstrument är det som med den trögtänkte och katekesen. Det går inte utantill, men det skulle vara bsättre om man fick följa med och peka med fingret i texten, O JAG HAR SETT att det flOns nån sorts nybörjar­ piano med siffror på tangenterna . Kunde man inte märka dem lite tyd~gare: i Ros La Gens Famn På Den Blom Man De O Där Vå .. .

För att slippa byta piano till varje låt kunde man väl ha nån sorts hylsor som man skulle träda ovanpå tangenterna.

- På allmän begäran ska jag nu be att få framför "Alte Kameraden ". Ett ögonblick bara så ska jag lägga på ett nytt tangentbord.

- En fyllhund i hörnet där borta har bett mej spela "Säkkijärven polkka" . Moment, moment, jag ska förlänga tangenterna lite.

- På framställan från Marthaföreningens ordfö­ rande ska jag nu exekvera det från radion kända styc­ ket "Man ska leva för varandra". Det är knapert med toner i den så jag ska lägga på förstoringstangenterna. , - Ungdomsklubben Punk Sisters här på första raden har bett att få höra ouvertyren till "Piska mej ,skithårt' " Om ni ursäktar ett ögonblick så ska jag

BERTEL

AN

NYGÅRD

springa till tangentbutiken, Så kunde det vara och så borde det vara.

D DET ÄR JU inte helt gripet ur luften. Varmans­ tänkandet ligger i tiden, och jag föreställer mej att uf-rörelsen som en amarörkulrurell föregångsorganisation kunde ta sej an fr~, Vi ta­ lar ju om Maskros-Rock och det är i och för sej bra, men kan vi nå fram till någon verklig breddning av musikintresset?

Kan vi över huvud taget bredda gräsrotsrocken ut(t.. e~ de instIUme~tkunnigas krets? .Ar lOte varmanspianot en väg att pröva?

Uf-rörelsens insatser kunde ligga på olika plan .

Det första man kommer att tänka på, är ju att utöva påtryckningar på instrumentindustrin. En annan sak är själva marknadsföringen av varmanspianot, och jag kan tänka mej att kansliet kunde prångla ut ett och annat samtidigt som folk kommer upp efter danspulver , Sen har vi också den ideologiska sidan, och här kan man kanske fantisera om en viss kursverksamhet och lägersamlingar , Exempelvis kunde man ha prak­ tiska övningar i konsten att snickra tangenthylsor.

D SMÅNINGOM måste målet ändå vara en mera institutionaliserad rockutbildning , Där föreställer j~g mej alt man gott kunde överväga ett rockinstitut Vid någon slöjdskola, Då, men knappast tidigare, kan det bli fråga om den nytändning på rockhirnlen som Trista Krikan hyser farhågor för. Då kan vi mötas på rockscenen och byta hyIsor me~ samma sugge~tiva fan på pianot som Jerry Lee lewIS brukat ha I sma bästa stunder, Då, men inte tidigare, ska man väl kunna snickra I till en och annan komposition ,

O VI HAR i tidningar fått läsa och i radio och TV fått höra att år 1981 har utnämnts till ell internationellt handikappar , För de flesta säger detta ingenting.

Det rör en lika lite som det all fle· ra djurarter håller på att utrotas på var jord. Man tänker au det finns ju inte handikappade i ens närmaste omgivning.

Men visst finns det!

Handikappen behöver ju inte vara grova och väl synliga wr au individen skall ha besvär av dem. Fler männis­ kor än man faktiskt tror har någon form av handikapp. För au fä e~ uppfauning om hur många kan man säga att, om man undantar Sovjetu­ nionens och USA:s sammanlagda be­ folkning så är resten av jordens be­ folkning utan handikapp.

DVlD ARETS midvintening var te­ mat "de handikappade och ung­ domsföreningsrörelscn" . Karl-Oskar' Skogster, som höll tingstalet, gav ett träffande exempel på hm det är att vara handikal'oad: - Om vi tänker oss att enda ingången tiU en uf-Iokal skulle vara en lucka på taket. Då skulle endast de skickligaste stavhopparna och fa­ sadklättrarna komma sig in och ta del av verksamheten.

Så är det all vara rullstolsbunden och försöka ta sig in i en uf-Iokal, som i allmänhet blivit planerad av personer, som har glömt bort allt vad handikappvänlighet heter. Det står ju i annonserna all alla är hjärtligt välkomna, men kan alla känna sig "välkomna"?

D HANDIKAPP har varit, ja är väl än idag, förknippat med lordomar.

Som "ouf.iälo". Det har ju en märk­ bart negativ klang. Det kan kannas

problematiskt au ta sig till au bekan­ ta sig med en handikappad med­ människa. Di man möter en handi­ kappad har man två alternativ aU välja mellan. Man gar fram och pra­ tar eller så går man helt enkelt rorbi och låtsas som om det regnar.

De flesta väljer tyvärr det andra al- L ternativet.

Små barn är de mest naturliga. De går fram och frågar aven handikap­ pad vanor det är si och så. Föräldrar­ na, som försöker fä sina skyddslingar tysta till varje pris, har här någonting viktigt att lära sig av sina barn.

Vi ungdomar har tyvärr också hun­ nit bli smittade av Iåtsas-som-det­ regnar-mentaliteten.

O VAD KAN DA ungdomsrörelsen göra ror au även handikappade skall få ta del av verksamheten? Jag tror all handikappade skall få ta del av llefksamheten? Jag tror att handikap­ pade kan, med lite hjälp av kamra­ terna, vara med om nästan vad som helst.

Det värsta ror en han~ppad är

väl det au ta sig ut till ungdomstore­ ningarna , Därtor skulle någon form av uppsökande verksamhet vara på sin plats.

De psykiskt handikappade är en grupp som också skulle ha nöje och behållning av ungdomsverksamhe­ ten . Jag har märkt att de flesta psy­ kiskt störda har ett stort musikintres­ se. Tänk om de skulle få chansen att få höra en livs levande dansorkester.

Det skulle vara ett minne ror livet.

Vatför inte "offra" åtminstone en lördagskväll av de 52 för att få en handikappad vän att uppleva detta.

O BEHÖVS EIT handikappår och har det någon betydelse?

Visst behövs det, men varje år bor­ de vara handikappår, men också miljö-, barn-, kvinno-, och männens år osv. Handikappåret har en viktig betydelse om det får människorna all tänka på vad handikappåret vill framföra.

Handikappåret blir vad vi gör det till.

STEFAN

r-_____________________________________T_o_r~ __a~g~en __d_e_n_7_ _m_a~j__________________________ ~

~

I

OSTERBOTTNISKA POSTEN

• Nils Malmberg liknande. Vi måste gå vidare och

D Ralf Grahn, FSV: - Vi bör väl se Maskros-Rock som ett första försök att pröva sej fram . Det handlar kanske om en vilja att våga sej på såna här sats­ ningar. .

D Leif Rex, SÖV: • litas Hortatr.s

"FSU står inför

ett vägskäl"

-

Sture Erickson, SÖ V :. D Nils NSV: \ I dr inför ett vägskäl

-

- Musiken är den verkengagerar de flesta e=F-EIIIlaf och vi bör ta oss an muc:sse. Det är så viktigt - egentligen borde ha en musiksekreterare . Det är nu öppna våra dörrar, for det det h20.der_ 50IIl

- Det är kanske inte så far­ ligt om det drar fram nån stäpp­ brand då och då, och det kan också vara bra om nån låga till och med slickar oss i baken i b­ land . Det är ett faktum att vi inom FSU har missat den här sek­ torn . Jämför med ELMU-feno­ menet'

Malmberg,

- Rocken får inte bli en stäppbrand som Jämnar bara as­ ka efter sej. Det måste börja pyra nånting i askan också. Jag tror också att projekt av den här ty­ pen bör falla ut på olika sätt i de olika landskapsförbunden då för­ utsätrningarna är så olika .

D Nils -NSV:

Malmberg,

- Vi har kunnat läsa i Öp att FSU-kansliet har satt i gång med Maskros-Rock i Nyland. Vi kolla­ de upp vilka grupper som är en­ gagerade, och det fanns inte en enda med medlemmar frin NSU .

diskutera vad den här början kan En omö;lig dead-line fö"a vec­ leda till. Får vi fram texter på klin (på grunt! av l ma;-helgen) svenska så kan det starta en ut­ stympade (jp:s referat {rån veckling kanske . rockdiiRussionen under FSU:s vårmöte. Diskussionen i {råga var ;u det enda som hände D Leif Rex, SÖV: offentligt vid vårmötet, och det - I ston handlar det om två kan vara motiverat med några saker: att göra skivor och få ut uttalanden som en ' 'efter­ dem på marknaden samt att få iRörd' , från mötet.

D Ralf Grahn, FSV: - Anknytningen till uf-rörel­ sen är viktig, men samtidigt mås­ te man fråga sej om vi inte ska satsa då man exempelvis i Hel­ singfors ställer 20 000 mark till forfogande och satsningen sålun­ da inte belastar FSU :s ekonomi .

D Hans SÖV:

Hortmans,

- Rockmusiken är oerhört viktig när det gäller ungdom och identitet . Nu tror jag inte att det räcker bara med konserter och

fram och utbilda rockmusiker.

Skivinspelningar är numera ingenting omöjligt, men det är värre att få skivorna distribuera­ de . En liten insats från FSU-håll kunde vara att göra en samlings­

LP. På utbildningssidan kan FSU ordna kurser, och frågan är som vanligt om det ska vara centrala eller lokala kurser. Vidare har vi diskussionen om utbildningslin­ jer vid någon folkhögskola , mu­ sikskolorna , musikkonservatoriet med mera . Det här är ett synner­ ligen viktigt intresseområde för FSU att bevaka . Rockmusiken måste beaktas i de här samman­ hangen.

Säsongöppning 16. 5. RÖRGRUND DAMERNAS DANS

Bjuder på bl.a. följande program 1981

*

Oppnlng 16 maj

*

NY STOR

*********

SCEN

EVIJÄRVEN ALAPÄÄN NS

• TOMAS LEDlN • SNOW·STORM • FACTORY • WIZEX • SVENNE & LOTTA • BRÖDERNA LINDQVIST (En toppenkväll håller vi hemlig, så var beredd)

lörd. 9. 5. kl. 20.30-01.00

MUSTA RUDOLF spelar Rv 4

/

Välkommen

VUS 'mark_ Att det inte är stöcce än så beror pli bidrag från bland annat Svenska Kulturfonden, Brita Maria Rehnlunds minnesfond och statsStödet via UBF. See man framåt är det statspengar· nas andel i ekonomin som måste SÄLJES: IÖIOCWuGT. ökas.

Sny" VOL VO AMAZON -66; 4­ - PErtVEY 12-kun. ste­ Under det gångna verksam­ ...._~ {i C- I2 samt PM VEY d ., dubbla däck, riklig extra Ut­ hetsåret har VUS fått följande rustning; besikt. nov . -80. Tel. Umrteg. Tel 961­ nya medlemsföreningar: Väster· 961-61231 el. 961-645136 . _00-18.00. hankmo uf. Pedersöre uf, Pur·

Jr 4

mo uf, Nämpnäs uf, Svenska föreningen i Brahegården i Kris­ tineStad, Övermark uf, Gerby uf, Kacleby uf, Skaftung uf och Lappfjärds ufo Efter vårmötesförhandlingar­ na diskuterades UBF:s barn­ ledar mapp som hMler pli att ~. manställas som ett elevarbete vid Söff. Mappen är tänkt att fungera som vägledning för barnledarna ute i föreningarna, och den färdigställs av Hans Hortans, Kerstin Hindsberg och Stina Jansson.

En eller två barnledarmappar Mötet uttryckte som sin åsikt att man gärna skulle dela upp materialet pli tvli mappar. Dels en praktisk vägledning som bor· de ges ut sli fort som möjligt, dels en mera teoretiskt hMlen orientering_ Man menade att för mycket teori genast i början kan verka hämmande på unga barn· ledare. .

Materialet till barnmappen är i det närmaste färdigt. Under sommaren ska en lay-out funde­ ras ut, och sen ska mappen ut pli "remiss" till barn klubbar och landskapsförbund innan den slutgiltigt slås fast.

Det sistnämnda kunde UBF:s verksamhetsledare Eki Hägg· man lova. Eki var med vid mötet och informerade om läget inom UBF. Bland annat kunde han meddela att förbundet ska vara med om en del barnläger både här hemma och utomlands.

BERTEL NYGÅRD

Torsdagen den 7 maj

VARENS HETA ÖPPNING

EXODUS BUSSAR: INGVES: 19.20 Sldbäck, 19.30 Pör­ tom, Övermark, Granlid, Y:mark, Näverås, Norrnäs.

WESTER: 19.15 Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax, Näsby.

STRANDLINJEN: 19.15 Drop In ba­ ren, Köpings, 19.40 Petalax TB, Korsnäs.

o

AMIIIIE

SÄSONGÖPPNING - Lördag 9. 5. kl. 20-01 J Aminnes häftiga 81 inviges av våra egna

DISKOTEKET Sommarens "Discovåg" inleds med

EXOM

BAROCK

och

'&

I * Välkommen igen

. ~

*

BUSSAR: Från Vasa kl. 19.30 0.20.30 (via Sundom kl. 19.15). ÖVermark kl. 19.30 via Pörtom, Övermalax, Töjby kl. 19.30 via Harrström, Strandmossa, Korsnäs, Pe­ talax.

ÅJdersgräns 15 år.

NÄSTA HELG Kramgod söndag med .

CLEOPATRA - - -- -- - -­

I år har vi satsat stenhårt på våra söndagar! !

Alla sönd~garmeUan 31. 5. och 9. 8. KoDa in dem! !

LÖRDAGEN

9. 5. kl. 20-01

CLEOPATRA & Ordn.gr. 1, 2 och 3

BUSSAR: Ekman'fr Jstad 19.30 via Kållby - Kronlund fr Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kronoby. - Sjönejden fr. Vilobacka 19.10, Purmo 19.30 via Forsby och Bennäs.

BREAK

Torsdagen den 7 maj

5 ~--------------------------------------------------~~~~------------~--------------------------------

lllet

1 nulll Åtgång '. 981 ~\a\ 1

_

~ \z:T::u:oTTNISKA POSTE!

1

Organ för Korsholms högstadium och gymnasium

En helt vanlig skoldag med skolnämnden på bänken En helt vanlig skoldag i mars satt ett antal för­ troendevalda i Korsholm på skolbänken i högsta­ dieskolan iSmedsby, Det var medlemmar i skolnämndens svenska av­ delning som så här i början av sin fyraåriga man­ datperiod på detta sätt ville stifta närmare bekant­ skap med förhållandena inom den skola där alla svenska ungdomar i kommunen tillbringar tre långa och arbetssamma skolår, Arbetet vid en högstadieskola fungerar inte heller utan problem.

Det var ocksi sidana som avdelningens ledamöter ville stifta närmare bekantskap med .

Efter skoldagens s!ut satte sig skolans lärare, ett par re12resentanter för eleverna, avdelnmgens ledamöter samt ledamöterna 1 grundskol­ r;\det vid högstadiet ned för att diskutera en rad frågor med anknyt­ . ning till skolan .

Lärorik dag - Det har varit en intressant och lärorik dag, sade avdelningens ord­ förande Erik Hagberg di han inledde debatten. Den oro som man ibland har hött att förekommer inom den här skolan har vi inte sett någonting av i dag .

- Vi har konstatera~ vissa brister men pi det hela taget tycker vi att stämningen inom skolan är god. Vi har ocksi styrkts i vår uppfatt­ ning om att vi har bra lärare här pi skolan.

Rektor Helge Ahlström hade en lista pi vad man frm lärarhåll ville diskutera med avdelningens ledamöter. Överst pi listan fanns beho­ vet aven utbyggnad av skolan .

- Det skulle behövas ett auditorium, vistelseurrymmen för elever­ na under rasterna , en specialuttymme för teckning, köket borde sane­ ras och förstoras osv .

Vilka 'gemensamma tjänster för olika skolformer kan inrättas i kom­ munen. var en annan friga som lärarna ville diskutera.

- Får vi den kuratorstjänst som vi länge efterlyst?· - Vilka förutsättningar finns det för inledande av "småklassförsök " som skolan gin in för?

Alla fråJ;(or hann inte diskuteras . Mest kom det att handla om ut­ tymmesbenovet . Lärarna fick veta au det kan vara svårt att H med någon mera omfattande renovering och utbyggnad av högstadiesko­ lan i det investeringsprogram för skolsektorn som slagits fast.

Men i samband med utbyggnaden ay Smedsby lågstadieskola 1983-84 kan kanske vissa tilläggsuttymmen byggas. Genom omdis­ poneringar av uttymmen kan samtidigt en viss sanering inom skolan istadkommas .

Positivinstå'llning Till övriga frågor ställde sig avdelningens ledamöter i allmänhet po­ sitiva . Skolkurator är pi kommande. Småklassförsöket är redan detalj­ planerat. En arbetsgrupp reder ut behovet av gemensamma tjänster.

Det var en meningsfull kontakt som hade etablerats tack vare avdel­ ningens initativ med besöksdag pi skola och debatt kring akruella problem, tyckte sivällärare som kommunens representanter när man skildes .

Seg .

• DiskussionsdeltagaNUI fr.v. bushållJlärare Birgit Kronman, elevrepresen~nteNUI juthsträm och 'Näs, avdelningens ordförande Erik Hagberg samt skoldirektör johan Osterlund.

Musikbesök från - Vi kommer från musikhög­ skolan i Piteå och vill genom mu­ sik och litet prat berätta om de möjligheter till musikutbildning som finns i Sverige.

Så säger John-Mikael Långs från Vörå när han tillsammans med två kamrater gästar ÖSter· botten.

Gruppen spelade och berättade i högstadierna iVörå, Smedsby, Nykarleby och PetaIax. På reper­ toaren fanns allt från Bach och Vivaldi till dagens rockmusik.

Eleverna fick höra marimba, vib­ rafon, basklarinett, trombon, pia­ no, gitarr och trummor.

Turnen till Finland är ett led i vår utbildning, säger John­ Mikael. Vi bör pröva att spela för publik och att uppträda inför ett auditorium.

• MllSikanteNUI är fr.v. Henrik LArsson, john·Milulel lÅngs och Anders Åstrand.

Torsdagen den 7 maj

6

~----------------~-----------------------------~------ -------------

------------------------------------------------------------------'Musik­ undervisningen är till 60 O/o tidsfördriv' Teckning och musik är alterna­ tivt obligatoriska. Man väljer i all­ mänhet det som man är mer int­ resserad av.

Som musikundervisningen nu ser ut så väljer många elever musik främst p.g.a. au så få krav ställs på musikeleverna. På ettan har man ett enskilt sångtest och på tvåan dessutom ett prov i musikhistoria.

Punkt och slut.

Det finns i musikgrupperna int­ resse för och behov av att utöva skapande verksamhet. Ett piano till musikrummet skulle möjliggö­ ra organiserad, meningsfull körsång under ledning av engage­ rad lärare-dirigent.

Små instrumentalgrupper skulle ge elever möjlighet att själva be­ kanta sig med insttument och eventuellt uppleva skaparglädje.

Nuvarande system går i stort ut på passivt lyssnande till inspelad mu­ sik.

Färdigt inspelad kompmusik och t.o.m. inspelad sång inspirerar knappast någon att aktivt delta.

Lektionerna verkar ibland me­ ningslösa och uppmuntrar defini­ tivt inte till eget musicerande.

De elever som valt musik borde också få utöva musik själva. Alla är inte lika musikaliskt begåvade, men detta skulle väl inte behöva inverka på undervisningen så till den grad, att musikgruppen under lektion till 60 % sysslar med tids­ fördriv.

Ingen orkar lyssna koncentrerat timme ut och timme in. I nuvaran., de situationen utövar många läx­ läsning och pidro med högtståen­ de klassisk musik från LP eller band strömmande in genom ena örat och ut genom det andra.

Mer varierande och stimuleran­ de aktiviteter borde om inte torr så i alla fall i den n ya läroplanen infö­ ras i den av musikläraren väl plane­ rade undervisningen.

Abi?

• Svar från musiklliraren: Musikundervisningen består ic­ ke enbart av slölyssnande till ski­ vor, som man kan få intryck av, ef­ ter att ha läst ovanstående .

Faktum är att av 43 lektioner, har endast 10 bestått av lyssnande.

Körsång och sång till gitarr och flöjt omväxlande med teoriunder­ visning har förekommit.

För övrigt är frågan om en me-' ningsfull undervisning mig icke främmande, har själv ställt mig den frågan många gånger.

Svårigheten består av att det in­ te finns något musikrum med inst­ rument. Undervisningen måste ske i olika klassrum. Det är många gånger svårt att kunna variera ud­ nervisningen och göra den me­ ningsfull.

Möjlighet till körsång ges varje vecka vid körövningen, dit alla int­ resserade är välkomna.

Med hälsning Ingmar

Apropå "bråkig ungdom":

"Våra föråeldrar var väl lika ouppfostrade" Alla har väl hört talas om dagens ungdom.

Den är ouppfostrad, uppkäftig, slösaktig, supande, tobaksnark0­ maner, lösaktig, ovillig att lära sig, lat och tusen andra saker på en gång. Säkert känner dagens ungdom igen allt dethär som sagts om dem.

Ett exempel på hur den äldre generationen ser på oss ungdomar är, då man hjälper en äldre herre me~ sitt pick och pack över gatan och som tack får man bara en utskällning om hur fel man burit kassarna osv . .f.ör dagens ungdom är ju så ouppfostrad, uppkäftig. ~r det egentligen så?

Ar vi så ouppfostrade?

Eller, är det bara den äldre 2enerationen som alltid ska ha någon att gnilla på? Det bör vAl påpekas att redan i papyrusrullarna från de gamla egyptiernas tid klagades det på dagens ,ungdom.

Jag tror nämligen att våra f6rfådrer säkert var lika busiga och bråkiga som vi mätt med den tidens mått.

Eller hur?

"En dagens ungdom"

"Varför får' vi inte fara till simhallen?"

Varför får inte högstadiet fara till simhallen?

Gymnastiklärarna lovade att vi skulle få besöka simhallen på en sportdag!!

Spondagarna gick men ingenting hände fastän vi påminde dem.

"Maga-plask"

Varför kommer"vasabor till Korsholm? ' Här sitter vi, två vilsna Vasabor, iSmedsby.

Varför och hur vi kom hit vet vi inte, men varför andra vasabor gör det kan ha sina gråhåriga orsaker.

Så vi satte igång och grubbla.

Där satt man h~mma med två välkomstbrev i handen, ett från stan och ett från Smedsby.

Men hemska saker! Vart skulle man fara?!

Kanske påverkades man av äldre syskon, som alla hade gått i Smedsby. Genom dem kände man skolan och visste hur lärarna skulle tas. Dessutom var det en mindre skola med bättre gemenskap, i mot­ sats till Ovis, som är större, stressigare, har auskultanter och dessutom allt för många glasskiosker runt omkring.

Vi hade aldrig tidigare haft något med Övis att göra, då vi ju alltid hade rört oss i Gerby skogen (b1.a. i Borgaregatans skola), så det var så lätt för oss att bara byta skog.

Civilisationen fick vi, no~ av ~f~er att ha gått hela 7 :an i stan (det ha­ de sma orsaker) och dit VIlie VI mte återvända.

Nyfikenheten tog överhand, vi lämnade alla våra gamla bekanta, och for till Smedsby, för att träffa nya människor .

I början undrade vi varför vi kom hit, och många frågade oss också varför (tänk så välkomnande!)

Vi har fortfarande inget svar på frågan, men vi vet att vi trivs.

Tror ni på allt dethär? .. , inte vi heller.

Ullis och ABI

, 9å (- P-+-

A-eJ"e;te ]:i,,~tCvi eQr . å+ MLv e:J::: ei ~ClP .fmrJ~ är- kar

FISKET ett döende yrke?

Sedan urminnes tider har fisket betytt mycket för människans uppehälle_ Fis­ ket tillhör ju som bekant pri­ märnäringarna_ T.o_m. våra aUra tidigaste förfäder var fiskare_ Stenåldersmänniskan- fick ett myc­ ket viktigt proteintillskott från fis­ ken - trots sina primitiva fångst­ redskap. Fångstredskapen bestod of­ tast aven krok, gjord av ett ben frAn ett djur. Som lina användes senor.

Krokfisket var en senare fiskeva­ riant - att klubba fisken var ett av de tidigaste fAngstsltten. FAngsten bedrevs vanligtvis vid en älv eller flod.

Det bör observeras att fisken,

bokstavligt talat, "kryUade" i vatt­ net . ' Långt före dagens effektiva fångstmetoder, kunde fisken leka fritt och nllstan ostört.

'Då kunde fisken råka ut för s.a,s. "överbefolkning" i stället. Det inne­ bar att fisken kunde lida brist på fö­ da och således kunde fiskstammen decimeras på ett s.k. "naturligt" sätt.

Fiskarna, som levde med fisket som huvudnäring kunde t.o.m. tvin­ gas att flytta till nya fångstplatser.

Fiskaryrket gick i arv från far till son.

och insjöarna. Man blev då tvungen att sÖka sig längre ut.

Men att söka sig längre ut till havs innbar större risker. Havet krävde större och säkrare båtar och andra fiskeredskap. Bomullsnätens tid var inne.

Fångsterna ökade, skärgårdsbe­ folknin/l:en likaså. Byarna hade egna bådag. De hjälptes åt med både fångst och transport. Fångsten måste behandlas och saltas ned så att den inte skulle ta skada.

Transporterna kunde räcka ett par, tre dagar så det gällde att ha väl konserverad fisk!

Den ekonomiska betydelsen kom också in vid den här tiden. Stor fAngst innebar ökad välmåga för den p.gna familjen.

Men bomullsnäten innebar också ökat arbete. De måste torkas efter varje fisketur för att inte murkna.

Bomullsnäten användes ända fram till mitten av 19()()..talet, då nylonnä­ ten slog igenom.

Ett farligt yrke

Fisket har betraktats som ett far­ ligt yrke, vilket stämmer till en viss dej men det går att förebygga på många sätt. Dagens fiskare kan i princip trotsa vädrets makter.

Trots bättre fångstmetoder och, Gamla metoder bättre båtar, drar sig många för att fortsätta med fisket. Visst innebär gav för lite dagens fiske stora ekonomiska Snart upptäckte man att de gamla uppoffringar och många problem s.s. fångstmetoderna gav för litet att le­ inskränkningar. va av. Man började då slå ner pålar i Men fisket behövs! vattnet som ledde fisken in till en Ett av' dagens problem inom slags sump. (föregångare till våra da­ fiskerinäringen är att den yngre ge­ gars ryssjor och pator). _ nerationen söker sig andra yrkesom· Det gav en bättre fångst. råden. Brist på fisk börjar också bli Samtidigt började man binda olika ett problem. Jag tror att en ökad slags nät u tav senor eller virad bark. förädling av fisken skulle lösa pro­ Garnet blev styvt men var starkt. blemet med "fiskbristen". Om fAngs· Ungefär så skapades noten. ten minskades skulle hela fiskstam­ Notdragningen behövde mycket 'Den öka på några år. arbetskraft, ibland kunde t.o.m. hela byar hjälpas åt, både män och kvin­ Samtidigt skulle en mera långt­ nor. Det låg i allas intressen att skaf­ gående förädling innebära större fa fram den nyttiga födan. ekonomiska vinster. Ekonomin är Notdragningen förekommer ännu väl av största betydelse för fisket. In­ i dag, men sker dock främst vinter­ komsterna blir osäkra p.g.a. "vädret". Ökade utgifter sos. höjda tid. bränslepriser kräver en större Fisken minskade fån/l:st.

vid kusten och insjöarna Snart minskade fisken vid kustert

Ändå minskas behållningen!

Leif Kaarto

Torsdagen den 7 maj

Amatörradio är en hobby, som går ut på att man på olika sätt kommunicerar med andra ra­ dioamatörer runt om i världen.

Det är en intressant fritidssys­ selsättning, som utövas enbart av ett personligt intresse för ra­ diotrafik.

I Finland finns 3 900 radio­ amatörer som sysslar med olika former av amatörradioverksam­ het.

För att få bli radioamatör måste man genomgå ett av Post- och tele­ grafstyrelsen arrangerat prov för att certifikat. Därefter kan man an­ hålla om licens som berättigar till att ha en egen amatörradiostation.

I samband med detta fär radio­ amatören en personlig anrops­ signal som består aven kombina­ tion av bokstäver och en siffra . Av anropssignalen kan man genast se varifrån radioamatören är .

En finländsk radioamatör har en anropssignal besclende av bokstä­ verna OH samt en siffra för det län i vilket amatören är bosatt. Siffran för Vasa län är 6 .. Ytterligare ingär i kombinationen två bokstäver, som är personligt beteckning.

Provet för nybörjarklassen, den s.k. novis-klassen, besclr dels av ett prov i morse- telegrafi, och de Is av ett skriftligt prov i radiotrafik, dvs. hur man uppför sig i etern, ra­ dioteknik och ett prov i kännedom av bestämmelserna som gäller för amatörradiostationer .

Telegrafiprovet förutsätter att man behärskar sändning och mot­ tagning av morse-telegrafi med en hastighet av 40 tecken i minuten .

Det här är inte alls så svårt som det kanske förefaller . Efter någon må­ nads målmedveten träning bör man nog ha uppnått denna hastig­ het.

Provet för nybörjarcenifikat hålls tre gånger om året på olika platser i landet.

Klubbar för amatörer I

Vasaklubben med station OH6AA har varit registrerad i 26 år och har alltsedan den bildades va­ rit en rän aktiv klubb. En av de första radioamatörerna i Finland var vasabo, Gunnar Stendahl, som redan på 1920- och 1930-talet syss­ lade med radioverksamhet.

a

Mångsidig sysselsättning Vad sysslar man då med som ra­ dioamatör?

Jo, först och främst det att man på olika sätt kommunicerar med andra radioamatörer. Vanligast är telefon- och telegrafkontakter , men även andra typer av kommu­ nikation, televisionssänd-

I Finland finns omkring 100 ainatörradioklubbar. I Österbotten finns klubbar med svenskspråkiga medlemmar i bl.a. Vasa, Nykarle­ by, Jakobstad, Karleby och När­ peso

Klubben i Vasa har för närva­ rande över 70 medlemmar av vilka en del är svenskspråkiga..

Artikelförfattaren Patrik Harald (han som syns på bilden, som är tagen på klubbstationen OH6AA ' i Vasa) är själv radioamatör, 'lIan berättar här i QST om sin hobby. ningar och radioteletype, dvs. tele­ printersändningar , förekommer.

Radioamatörrrna har fått sig tilldelade speciella frekvensområ­ den på radiobandet av vilka n:lgra finns på kortvåg och andra på hög­ re frekvens, det s. k. VHF-bandet.

Kortvågsbanden har lång räck­ vidd - ofta hela världen - me­ dan de högre frekvensområdena kan användas endast för lokala kontakter, upp till ett par hundra kilometer .

Som novis får man endast an­ vända sig av telegrafi på konvågs­ banden, men på 144 MHz (VHF) är det också tillåtet att använda te­ lefoni. Detta band är mycket po­ pulärt för lokala kontakter.

För bandet finns små bärbara ter som går bra att använda

i bilen, båten, ute i naturen eller var man nu råkar befinna sig.

När man bedriver radiotrafIk strävar man till ätt så bra som möj­ ligt höras till motstationen. Därför . försöker man genom experiment hela tiden förbättra sin station för att nå bättre resultat .

Vad talar man då om under en kontakt?

Ja, man kan nog utbyta åsikter om praktiskt taget vad som helst utom vissa förbjudna saker såsom politik och dylikt . Men i allmänhet går en kontakt till så , att man ger motstationen rapport om hörbar­ het, meddelar sitt förnamn och var man bor. SeJan berättar man litet om sin station och säger något om

väderleken.

Om man då inte har något mer på hjärtat tackar man för kontak­ ten och slutar .

Rimliga kostnader Amatörradio är inte någon spe­ cidl t dyr hobby, vilket man kanske kunde tro. Särskilt om man har lite kunskap i elektronik och kan han­ tera en lödkolv behöver novissta­ tionen inte bli så ·dyr.

En hembygd station av hygglig standard behöver inte bli dyrare än omkring 800 mk medan en mot­ svarande fabriks tillverkad är åt­ minstone dubbelt så dyr. Bygger man en mycket enkel station klarar man sig med ett par hundralappar.

Klubben i Vasa har för avsikt att inkommande höst starta en kurs för personer som är intresserade av att bli radioamatörer. Kursen pas­ sar för alla och någon åldersgräns finns inte . Den som är intresserad av kursen eller av amatörradio överhuvudtaget kan kontakta nå­ gon klubbmedlem, t.ex. Hans Å­ ström står gärna till tjänst för frå­ gor. Hans telefonnummer är 122 879 .

Intresserade är också välkomna till klubben där det går att få mera information . Klubblokalen finns i Ungdomsgården, Kyrko­ . esplanaden 34, ingång från gårds­ sidan. Det är öppet hus från kl . 19 varje onsdag kväll.

Förbättra sina språkkunskaper . Som radioamatör kan man få goda vänner var som helst i värl­ den. Sina språkkunskaper kan man bättra på genom att prata med ut­ ländska radioamatörer. Men fram­ för allt har man i sin radioverksam­ het en mycket intressant fritidssys­ selsättning, varför man aldrig be­ höver vara sysslolös .

Har man inget annat för sig kan man ju alltid sitta och prata med någon av de över en miljon radio­ amatörer som finns utspridda över hela världen.

OH 6 MI / Patrik Harald

*****************************************************

ningstidema vari~rar något, men sö­ :

O *"*" *"

,.. . ,.. ,..

Wanna to the States ?

Det värdefullaste med utra bra aU se över sina möjligk 'k 'k heter till utländska stipendieländska pra U är spra·. ..' kunskaperna man får då man vistelser. Längre vistelser ger jobbar. År man för ung 'för de bästa språkkunskaperna. l" d k ak 'k k d t D " MAN 8' II .. d ut an s a pr U an e vaAR l ar e er yngre ar et

Sv2rt. att sommarjobba ut0?tlan~ ­ språkkllJ!skapema som behövs för de speoellt ut.0m. Norden . St1pen?i~relängre V1~telser~ ~h den sko~gång sorna som I stallet kan komma Ifraga som vanligen hor ull, är ofta sa om­ fattande, att det i praktiken bara är går i huvudsak till USA. American Center har publicerat en wrnämlig gymnasielever med maximal engels­ guide på engelska som heter "Ex­ ka som antas. .. hange grant opportunities for finns D ARRANGORERNA är många. in the U.S . ·· . . De två största är internationella orga­ Den är något wråldrad - den ut­ nisationer, vilkas huvuduppgift just gavs 1977 - men det mesta håller är att driva elevutbytesverksambet: nog streck. Att kunna läsa guiden är American field Service (AfS-lnter­ ju den wrsta wrulSättntngen för att national) och Youth for Understan­ kunna söka ett stipendium, wr vissa ding. Andra större organisationer förkunskaper i landets språk är nöd­ med dylik verksamhet är Internatio­ vändiga . nal (YfU) Christian Youth Exchange Däremot existerar det många my­ (ICYE) och Skolresebyrån Ab (rätt ter om att man bör ~ara e~itelev för kostsam resa), Rotary Offi~e of fin­ att kunna söka ett stipendium. Det land (öppna wr alla) och Lions Inter­ stiimmer inte, dämr att det wr de national (6 veckors sommarvistelser). flesta stipendier räcker med att vara Alla ovan nämnda organisationer en medelmåtta, kanske en aning "på är så stora, att de har kontor i HeI­ bättre sidan".

singfors. De allra största arrangerar Alla .r~r giller inte utt,?cklig~ egna språkprov och har dess~llo~ aI­ elever I nagon skola, d.v.s. ar en del ternatlva utbytesprogram Vid SIdan av ett utbytesc:levsprogram, men av 1-årig skolgång i USA. Ansök­

*

k~ man un~er t1~en 1:9.-;-15.10., ,.. sa har man ante forsuttlt nagontlng.

InformationskäUor är den ovan ,.. nämnda broschyren, som arbets­ ,.. informationstjänst'" kraftsbyråernas har, ovan nämnda organisationer eI- ,.. ler gymnasiernas lektorer i engelska . : ,..

D DET VANLIGA är att man beta- ,.. lar resan själv tillsammans med de kläd- och fickpengar man behöver.

Däremot står organisationen for uppehället, som brukar ordnas så, att man bor i en familj. ,..

Då man talar om nyttan med en supendieresa, tänker man främst på : de mera direkta fördelarna, såsom .,.. språkkl,l;nskaper och skolundervis· ,.. ning. Andå kan det hända att den största nyttan ligger på ett helt annal plan : den personliga utvecklingen påskyn.das?Ch .påverkas - för dc : mesta I en nktnang som de flesta tye· ker är positiv.

*** * * ** * *

~******************************************************************************************~

~ 8

Torsdagen den 7 maj

----------------------------~~

Danserna

bra eller dåliga?

Vi har gjort en liten undersökning om dans­ vanor och frågat elever både i högstadiet och i gymnasiet om vad de tycker om danserna. Här är några av svaren:

D Carina Svenn och Marie-Louise Lindström, båda 17:

jag hellre gör , så jag har inget inrresse av all fara och dansa.

D Nicke Ahlbom, åk 8:

D la Nyström, åk

7:

annal emellank för del ä r så myckel folk på danserna. Dess· UlOm blir del dyn i längden.

Man borde hålla srrängare på åldersgiänsen.

D Carola Holm­ qVist åk 9:

D Tomas Lundström, 17: - Jag far mycke l sällan på danser . men jag lycker om an dansa och om en bra orkesler spelar på en danspials så far jag gärna . Danserna är bra därför all del finns ordenrligl med Ul­ rymme . DcssulOm är dans­ demokralin viklig.

- Men del finn s många som är under 15 och man bor· de ordna fler danser för dem.

- _ Någon gång brukar jag fara, om jag har lid och om del passar. Sedan beror del också på vad dCl är för orkester. I a/l· mänhel är del nog bra på dans· platserna, men det är ju olika från ställe till ställe.

D Ann-Sofi Rosen­ dahl, 19: - Jag far myckel ofla pi danser ; både på ungdoms· och gammaldanser . eftersom jag faktiskt tycker om all dansa. Pi dansplarserna finns det gOtt om rum all dansa, men publi. ken dricker i allmänhet för mycket.

D Tom Jansson åk

9:

- Jag brukar inre fara på dans, men dc gånger jag har varit har dct varit kul. Mamma och pappa tycker att jag är för liten ännu . så därför far jag in· te oftare .

Hoffman,

- Jag far inrc på dans så of· ta. Dct är litc väl dyn, och dct är inre alltid man har pengar.

Ibland orkar man bara inre fara och dansa.

- Om jag far är det för all ha kul och träffa flickor.

. D Henrik Invenius, D Christer Kull, åk_ åk 9:

8:

________----_

- Nej, jag far sällan på dans , har inte lust alla gånger.

Då jag har varit någon gång har det varit slött.

- Ja, jag far ofta på dans, för det finns inget annat att gÖ· ra över helgerna. Inre är det så riktigl roligt på danserna. men - Jag far ganska ofta, helt nu till sommaren blir det bäll· . enkelt för all ha roligt. Om det re igen . blir roligt eller inre bcror på or· - Orkeslern spelar ingen kestern och gängct. roll. för har man bestäml sig för att fara !iII ell släIIe så far - Utanför slåss det och man, faslän orkestern är dålig. sups det för mycket , mcn inne - Och klart man måste är dct OK, bara man skulle kunna fara på dans Ulan all su· konrrollcla åldersgränscn bäll· re. pa .

D Eva Enström, 17:

- Vi far på dans näslan var· je helg för au !räffa folk och för at! ha något atl göra . Hemma kan man ju inre stanna' - Men vi skulle gärna göra

- Jag far nästan aldrig p~ ungdomsdanserna. Jag har helt enkelt inget intresse av det.

Det är alldeles för mycket och för råddigt. Jag tycker inte hel· ler om att orkestrarna spelar andras musik .

- I stället fö[ danserna bor· de man ordna fler diskotek mcd olika åldersgränser.

- Jag far inre på danser.

Det finns så myckel annat som

·

...........,........**••******.....******..************.******************..*..**........ . ! . VIelI tyeka tlelI • '. Vetn Jt Jt Jt

.

otn Rus h ' senaste I '

.

O I VÄNTAN PÅ aU The Rol/ing Stonesskall släppa nästa nya LP, vilket lär ske i juli/augusti, kan du som har lust spana in en ny sam· lingsplatta, "Sucking In The Seventies". ..

o

• • :

O ALBUMET" Face Danees" med rockveteranerna The Who är inte mycket värt om man får tro de flesta musikkritiker. Negativa omdö. men som trött, fantasilöst, fattigt O.S. v. har hört till jargongen när ski.

ULTRAVOX HAR i över tre månader sålt bland de bättre i Eng­ land med LPn "Vienna ". lag har försökt få tag på plattan under ungefär lika lång tid, men möts av påståendet att den inte har impor­ terats till landet ännu.

Hur kan det vara möjligt? ? ? .

I ENGLAND köper man just nu helst Shakin' Stevens med "This Old House" , " Lately"med Stevie Wonderoch "Kids in America" med Kim Wilde. Eurovisionsettan "Making Your Mind Up" med Bueks Fizz närmar sig otroligt nog försäljningstoppen .

Intressanta klättrare på försäljningslistan är Hazel O' Connor (" D­ Days") LinxJ"Intuition' ') och Graham Bonnet ("Night Games' ').

• •

van kommit på tal. äI . .

Syptomatiskt nog säljer skivan bra såv " 1 England ("tätkännmg") som i USA ((Ifart uppåt). Själv har jag bara hört 3-4 spår från "Fact Dances" men jag har inte märkt någon trötthet . . .

The Who minns vi väl annars framförallt för låtar som "My Genera-

O I USA HAR duon Daryl Hal/ & John Oates fått fram en ny swrsäl­ jare i "Kiss On My List ". Blondie med "Rapture "och REO Speedwa. gon 's "Keep on Loving You" säljer fortsättningsvis bra.

Juice Newton heter en dam som säljer hyfsat med "Angel Of The

: ..

;..

.

e

.~

.Dl. n"W\W\cl\

~ ~'1

..:.. ~\l\'.'" ,I' :• :

: : • • • .: .. : :

!..

· •• •

%:;~~~t~;;;bstitute"och deras vilda framfart på roc~enerna un­

O STÅÅLFÅGEL heter en för mig ny svensk bekantskap. Deras se. naste singel, den suugande "Törnrosa ", är en höjdare och det kan vara skäl att lägga namnet bak örat.

Baksidan "Betongklump in genom fönstret "var inte dålig den heller. Texten tiU den kommer annars direkt från en tidningsartikel.

O DEN ENGELSKA versionen av Norges eurovisionsbidrag (O poäng i Dublin som ni kanske minns) gjorde succe i Europatoppen i april.

Ungdomar i Sverige, Irland, Spanien, England och Västtyskland rös­ tade fram Finn Kalvill till en rätt överlägsen seger.

RPlph MeTeI/svarar för den engelska texten och låten har fått titeln "Here In My Heart".

Visst är det bra att inte alla har samma musiksmak? !

[]

~:;;:ie~'~u~h~~e~ ;f~:~~na~k~~~!!I:~ef=~~:~~nd~~g1~~~%:~

: :

: .. : ..

i • • .. : • ....

Jt .. .. : :

O TILL SIST ETT tack til/lohan som tipsat undertecknad om att LPn "Movina Pictures" med Rush borde recenseras. Rush vann ÖP's räv­ o ting om 1980 års bästa LP som ni kanske minns.

Tips är alltid välKomna, men den här gången måste i alla fall jag göra dig besviken lohan. Eftersom jag inte riktigt harmoniserar med hårdrocken skulle jag inte kunna göra plattan rättvisa i en skivrecen­ sion. Det här får mig att minnas ett uttalande av Benny Andersson i ABBA i samband med en dålig recension. Benny påpekade då att re­ censenten först borde nämna någonting i stil med att jag tål inte så­ dan här musik. . . lag hoppas att någon annan skivrecensent i ÖP nappar på kroken så att ,ohan och andra Rushfans blir belåtna.

.... .. .. .. .

• : : ,. ,.

• ,.

STIG

..

If.

,. *,****'***~~ ••• """*********.**********.***"""***.*************....********* ..

Jt

.

•

"Använd in te luftgevär vid jakt!"

Den vårliga naturen lockar de vuxna ut pil upptäcktsfärder och barnen u t att leka i ter­ rängti. Samtidigt vaknar också de u'lga "jägarnas" jaktin­ stinkt. Olika slag av vapen ' komh1er fram : luftgevär, strit· sor och pilbågar. Som måltavla vid jaktlekarna väljer man helst något litet djur.

Varje vår fär Finlands djur· skyddsförenings byd dagligen anmälningar om skadskjutna fäglar och smådjur, s~m fallit offer för skJutövnmgarna.

T.o .m. katter och hundar har utgjort måltavlor, och det är klart att man också med lättare vapen kan åsamka djuren så~äI allvarliga skador som långvangt lidande.

Djurskyddslagen ålägger för­ äldrarna att se till att barnen inte pl~ar djur. Det är just vad sådana Jaktlekar innebär, fast· än barnen ofta i sin tanklöshet inte gör det klart för sig.

Jaktlagen förbjuder använd­ ning av luftgevär vid jakt. Det är också skäl att bekanta sig med bestämmelserna i ord­ ningsstadgan om transport och användning av skjutvapen yt· terom den egna gårdsplanen.

Också luftgevären hör hem­ ma under dessa bestämmelser.

Torsdagen den 7 maj

.

Vad innebär

den nya läroplanen?

:J

o

Periodlå'sning har gett positiva erfarenheter

Hösten -81 kommer Korsholms Gymnasium att införa en ny läroplan, den Sak. Nya Gymnasieplanen.

O Första året kommer endast att vara ett försöksår , men fr .o.m. 1982 blir den obligatorisk för alla gymnasier i hela lan­

=

Nyn är också att man inför periodläsninj( . Det har man redan provat på i några skolor och det har fungerat bra .

- Periodläsning betyder att man koncentrerar sig på några ämnen under en period på sex veckor. .

Läsordningen för en skoldag kommer då att se ungefär h­ kadan Ut hela perioden . Man har delat upp ämnena I kurser på 38 h , vilka man då hinner med!å sex veckor. Sedan ten­ terar man kursen och får en vitsor . Därefter låter man äm­ net vila till en annan period.

- Risken finns ju att man glömmer under den här " nollperioden " . Till våren får man inget egentligt betyg utan endast medelvitsorden av kurserna (ett ämne kan var uppdelat i 3-4 kurser per år) .

det. ~ D Vad innebär då den nya läroplanen och vilka blir förändringarna?

Vi

de~-er .

-

•

som hade tänkt fonsätta till gymnasiet fick an man skulle få längre och tyngre skoldagar i E'fllDDt:lSl-et. Men ingen visste riktigt vad det handlade om, ," pratade med rektorJern i Korsholms Gymnasium, som oss Iile närmare information.

- Iden med den nya läroplanen är främst att få j(ymna­ laivande. Man anser att för många elever från ~_:hI:aL1D btsina cilI gymnasiet. I Grankulla som ex. rYlDlta:si'r l och 5 % i Helsingfors, men så är in0% av eleverna i Korsholm fonsät­ Y'CU

N;::rllillllJDCI ämnena fysik, kemi och geografi, som ti­

.ubaIa att bli obligatoriska. Matematiklinjerna

fOnn , men nu ska det het;! fördjupad och allmän ___101: i stället för kort och lång matematik. också välja mellan fördjupad6ch allmän fysik. o bligatorisk för de som väljer fördjupad ma­

Liingre arbetsveckor - r:ör an arbetsveckan kan

':::::~ i

bli längre än förut. var iera från 29 vh-33 vh, beroende på hM arbetsveckan haft 30 vh, och skolda­ kI. 9-15 , i likhet med Högstadiet.

• Nya gymnasieplanen innebär åtminstone svårigheter med transporterna.

- Då har skolskjutsarna ordnats gemensamt. Nu kom­ mer man an gå till kl. 16 vissa dagar och då kan man få problem med transporter till olika delar av storkommunen, t.ex. till skärgården, dit bussar inte alltid går så lämpligt, menar rektor Jern.

- Det här problemet med transporterna, som inte alla skolor dras med, har varit en bidragande orsak till arr vi gär­ na gick med i försöket. Nu när det ännu bara är ett försöksår , är det lättare an påvisa an våra problem och kanske få till stånd förändringar.

Annorlunda studentskrivning Försöket gäller de som börjar i gymnasiet hösten -81.

- När dessa ettor senare skall skriva studenten, kan de ju inte ha samma studentskrivningar som de andra, utan frågorna blir gemensamma med de 20 andra skolor som är med i försöket. .

- Det kommer nu att bli svårare att göra grupper och läsordningar. Några fler lärare behöver man inte anställa men skolskjutsarna kommer det kanske att bli problem med.

Den nya Gymnasieplanen för ~ed sig en hel del positiva förändnngar och kanske några mIndre bra, men det får väl framtiden utvisa .

-' Den nya gymnasieplaneri blir ju ändå obligatorisk -82, säger rektor Jern.

Cita & Imbo

Till någon utav dessa ovan-

En prepkurs till för sökande till Hanken - der linare för ÖSter­ au börja studera _ _.-L- N1I ordnas det en pq:u: • e n fÖC' inträde5SÖ­ i:-*de n-eo.sk.a handels-

_1D"'pr E--..

~

i Vasa Skolhusgatao ~ tideo 8.-13. 5.

1, .1. Karseo omfanu totah 22 ~ om leds av ekon. ... Dac Westeriund. Priset

n.

för kursen är 180 mk vari ingår kompendier som är för­ kortningar av tentböckerna till inträdesförhöret.

Arrangörer för denna kurs är Studentföreningen vid Svenska . Handelshögskolan i Vasa samt dess "storebror" Handelshögskolans Svenska Studentkår.

För de österbottningar som har tänkt börja studera i Han­ ken finns det alltså nu en bra chans att öka möjligheterna att komma in.

Vasa·hanken bjuder, tack va-

re sin ringa stOrlek, en möjlig·

het till trivsamma och effekti­

va studier. Likaså skapar denna

miljö goda förutsättningar för studendöreningens verksam­

het, där vem som helst kan ta

del.

Intresserade för preparand­ kursen får mera information och kan göra förhandsanmäl­

ningar genom att ringa tel.

(961) 114911, 114453, el.

32352. De som inte har an­ mäll sig före den 8. 5. kan heh enkeh dyka upp på ovannämn· da adress på fredagen.

SNOW STORM'S NYA LP o. KASSETT GYLLENE TIDER SHYTIZ VIKINGARNA 9 CURT HAAGERS m.m MORSDAGSTIPS FINNS ÄVEN HJÄRTATS SAGA

INGMAR NORDSTRÖMS nu

29,­

ink. vöRA SPELMANSLAG LP o . KASSETT

MAGNUM BONUM NOICE HANSA BAND JOHN LENNON I YOKO ONO m.m.

I~···J.R:FWES TERLUND JAKOBSTAD Tel. 14299

NYKARLEBY Tel. 20060

, I

Torsdagen den 7 maj,

En värld

::~::::~~:::i~"~'';::~~'~~~:::::::::::::::::::::::::::::::::::::;'

~ ~

.

~

,~

""'­-WilW­~

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

........... .... .......... ........ TUNTURI ........................................... ~.(

"

""

~.' ~

~.'

~

om oc se blickfångaren Tunturi Super Sport, fan­ tastisk supercykel för stad, landsväg och ter­ räng , I teknik och utseen­ de är Super Sport i egen klass .

Kom till oss, vi har brosc­

hyrer, tillbehör, kläder, service och reservdelar.

Nejdens häftigaste mo­ ped och cykelexpert.

~.' ~

~.'

~ ~ ~

~

~~.

~.'

~

~.' ~ ~.' ~

ti..'

:till ~ ~

~

en· framtid

Det skrivs många uppsatser ; sRoIan; spe&i4Ht ,. gym1lllSiet.

Hlir lir ell prov på dem,' en uppsats skriven av Barbro Teir; klass Il. ' Den människa är inte född som inte någon gång under sin livstid snubblar över frågan om världens undergång, om himmel och hel· vete, om framtid och hopp. En del männi· skor snubblar - och faller, kanske reser de ' sig, men det händer också att man blir liggande och dras längre och längre ned i sitt eget tvivels träsk. De lyckligt lottade som, om än stapplande, promenerar vidare efter fall och "återuppståndelse" , har oftast någon sortS livsfilosofi ur vilken de hämtar sin kraft .

Lätt haltande över asfalten Men det fmns också många som inte befat­ tar sig med framtiden. Kanske har de en gång fallit och funnit att på ' den vägskylt, so~ vISar mot den rakaste och lättaste vägen bort från träsket, står det med stora svana bokstäver: RESIGNATION .

Många av oss tycker att det är ett ypperligt alternativ och haltar lättat, men inte sorglöst, iväg över asfalten.

Sist, men inte minst , finns det människor som snubblar så lätt och är så "välbalansera· de" att de snart har sig själva helt under kontroll igen (som de själva seråå saken), och vad det var som för en sekun störde deras jämvikt kan de inte erinra sig .

Alla människor, oberoende till vilken av ovanståCnde högst generaliserade grupper man räknar sig, styr och påverkar världen av idag och i morgon . Framtiden är inte odefi. nierbar eller vag - idag är ju gårdagens framtid. Framtiden synes kanske obegränsad, sett med historikernas öga , men våra indivi. duella liv är bevisligen begränsade. Din fram· tid är ditt liv och ditt liv är din framtid!

Framtiden är konkret Framtiden är således ytterst konkret och den är inte långsiktig. Framtiden är barn och barnbarn, ny sommarvilla, den efterlängtade resan" till solen" , pension, studier på annan ort än hemorten osv. Men den är också kärn· kraftsavfall, raketer , gräl, sjukdomar, miss· Iyckanden och rädsla .

Framtiden inte bara finns, den är! Allt som görs och som inte görs kommer vi, eller kans· ke någon generation efter oss, au lida av eller glädjas över.

Trots att vi vet allt detta, trots all vår kun· skap, insikt och vilja gir utvecklingen stadigt mot biologernas ekokatastrofer och de reli· giösas yttersta tider. Att veta eller inte veta, att tro eller inte tro, att hoppas - frågorna är otaliga idag.

Förhoppningen om Gud eller kommunism?

Svar _

finns l'nga att ko" pas , varken på

Citymarket eller Halpa.Halli , Förhoppningar finns det däremot desto fler; Gud, kommu· nismen, människan, vetenskapen , fredsrörel· sen, mlljörörelsen m.m . ska frälsa världen .

- Vänta bara ska ni får se!

Men den universella räddningen låter vän. ta på sig_ Åskmolnen vid horisonten kommer bara närmare och närmare - inte ens den mest övertygade optimist kan sroppa dess framfart.

Det finns lika många sätt att fylla sin tids· frist som det finns människor. Man kan be· grava sin pessimism och sjunga med i kamp· sångerna, man kan förneka förtvivlan och tro på politik och religion, man kan leva med sin misströstan och hoppas att denna världen in· te är den enda och vår framtid inte är den sis· ta framtiden _ Jag för min del tänder gärna ett ljus , om jag har något.

_

_ #.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#..

Torsdagen den 7 maj

~

_

~_1__1__~----------------------------------------------------------------=--------------~------------------------------------ ~NISKA

POSTE':

Hassisen Kones Smedsbykonsert:

-

Publiken ointresserad ett par spottade på gitarristen!

När punkbandet Hassisen Kone uppträdde i Smedsby drog de jul/t hus. Men pu­ bliken var inte riktigt med på noterna. Den viI/e bara höra en /åt, nämligen "Rappiolla".

Joensuu-killarna lsmo Alanko (sång och gitarr), Reijo H eiskanen (gitarr) och bröderna JUSSI och Harri Kinnunen (bas respektlve trummor), blev till sist lite Iffitera­ de . Detta märkte man bl.a . p:l sångarens prat mellan l:ltarna : - Ni Hr nog appl:ldera om ni vill.

Betalar ni verkligen 2:> mk för att höra en l:lt.

I slutet p:l spelningen spottade en par stycken p:l Reijo. När sedan knappa tiotalet fantaster ropade .~n bandet p:l nytt, vägrade RelJo komma och spela. Ett riktigt be­ slut, anser jag personligen .

Förövrigt tyckte inte killarn a att publiken i norr är värre än i södra Finland p:l n:\got sätt .

Ocks:l efter spelningen var det Ismo Alanko som skötte snacket.

Orsakerna, enligt honom, var för många nya !:ltar, publiken för be­ rusad och 1 allmänhet en dålIg "keikka" .

Det har g:ltt snabbt för bandet att bli populära . Hassisen Kone -(namnet efter en affär i'Joensu u) bildades i december 1979 . De har hunnit med en LP och en single .

Dessutom hade de gjort ett 1V­

program i Norge , och turnerat för fullt i Finland . Spelande t är poj­ karnas enda sysselsättning. . På fr:\gan vad framgång arna be­ ror p:l , kom svaret blixtsnabbt : - Me ollaan niin hyviä (Vi är så bra)! !

Ingen brist på självfönroende, åtminstone .

Ismo verkar att vara den ledande figuren i bandet och det är också

han, som har skrivit både text och musik till de flesta låtarna . För det mesta handlar det om samhällets avigsidor (punk! ! ?) . Han har en mening med alla låtar (påstod han) , men som han själv säger : - Piisit ovat vähän vaikeita (Låtarna är lite sv:\ra).

Där hiller jag med honom till Textmässigt väldans 100% . "sv:\ra " .

var basen det enda j~ tycket om i deras låtar . Som musikkännare har jag dåligt rykte, så mina åsikter be­ höver inte alls vara att lita på .

Hassisen Kone hade 21 -"keik­ kor " i April, rätt så fuJlt alltså. Nu tar de en två månaders paus för att göra en ny LP, som bör komma ut n:\gon gång i mitten på juni. Må eten 011 Oattre än den törra!!

PEPSI

Om texterna sa han vidare , att han skriver sånt som han tycker är intressant och bra . Han betonade, att han inte p:l n:\got sätt tror sig vara bättre eller över andra män ­ niskor . Det är de negativa företeel­ serna i världen som flertalet texter handlar om .

Deras musik är inte riktigt i min smak, .men Harri på trummor var bra, likas:lJussi p:l basen . Allmänt

FÖRMANLIGAST TILL SVERIGE MED VASABÅTARNA

," II 11"1111,' t ,' PI "" 11"1 , ,, ,'1 . .: I'" 111111'1 : \ ,1'.1 ~IIH,I'\,III

",h r!'" I \EI

11 11("

" III d"":"1l I I "Hk!', rlkl nllll:"11 Itran

\ ' ;, ~ ,I " l I ~ hl '" h .1 I ~I'

EN NY FANTASTISK SEMESTERVÄRLD \', ha r br cdd ..l l , .tl l Tl "I", ,;;r.,m r" I. dll ,II \ I ~' I hA ll ", l ' rtH';' ",h S un,]" •• 1I " "11 I",mal " n n ll , ll\~' n dt>~'"I'''I ' k"n \1 I ,,· mll,..., I'I C" '"'' ''' ' l'n "1' 1"1" n~" -Wllw'I.'r':',I:,d.\II,I-, h.ilr.J (' i Sko.n ebn 'I.\' (·1I 'J' 11 L, n Jo;f\' 1"'11 (:('11,,,11 :iII (l l rn Itl" l1l b ln d t 1(J ll ~h ,ll ('\I\'1 k;Jll I " " plIk,' 11 , ,' lt 1"1 11 11 k " nll n \· I.I,·1l Ett '~milj e pake l !i II Tyll"i..nd ,nnl'h a ll c , h, II\'11" 1 I,.r I"'l~qnhr l .,. II " i'J",. g t' !,, 1t I UI .' ,,' l u r \ ' " ""('"It",, ~" nd H.dl , Jl d'l nj.!h"fj.!

"" r., k "

nu

lIl.:inhgt ,nil n rr

:,II~h~~~~,: -2\ t';JI,~:>:, ;~::;'::: :\' ~I.~:~~, ~~I~mt~~e~.~n( ;~~'~)P'· r bussen Ira n.po rter a s frill , t ,IIc· , 1" .. I.' Ipännande bilnandreso r, dl'! hnn, n.·!"

.. n

," ,år"

., 1" "10;1111

II n r!t"h.. n \,,(k r .. ( , r " ;in~ , ' r l r\"r/o\c.

Idl ~h.\ kh'J t ll' "f h K .!IIlI!o, d ('n (11Ik l 1'11 I,' ld r"

ru llt h.:. h r m('u ,'n lu·bllp'I I " ' . r" ' lIIa n ~

k Ul,,) n ~r, mm, h' II ~ ) "\ h 1,11 ,'Ii""tt'n, 1'..Irll. ­

I e,'Ii

hl l

Kupt'nh rilll ll I ~uj , ~ ..

,,\ r III •• ',,)

l f'st' llf")1

n(' daln l at'nOe kul''' '')(' l' lI n

h...m l .. -It'n fr"'n n;j u na,' r

~,

En ,I " r ,1('1 ;,. no-,n ~ , 'nl Ir',·, "10' 11 ...., 1,llh •• r ~fl l " I .. 'n hdlJ"rn;r 1:1I1I,I ... r ~"\ ,Iet ,If \;t l IM Iu rII ).:.,"" .on ,. \1 1, , '1,1 ) i " '( ,,,11'.. 1..\' 1 1"'[ l.., etr nn,l !.:;,r u ·",,,rr thl ,ukrll'\ .n ndl Ol Il.' 1 luI W\I" ( r.. r 1'" ,,,,11 h, t • :, pa ~»ri )l... r 3 H · (" nk l' I r C'!<.. \ ',I}J .

t'II

: .;::" ~5~tJ::,~'!'," 1

r.~,tlll~"~,:':~,~,,

11) , k .1I1 du la»••

a llt "m ..."'" rl i",,;, H" lu"jl:I:.&m '

H I Kr'», .. 11 hn J ~1 h p"n mtrl : :

,

.'

JÄnEFöRMANLlGT BIllPAKET: 150 mkt

...

.... 1, ,Iot,III.., .tlL•.n~.ln ~ .1I

k: I;:":":'I~' ;~::' '~l" \" ; ':~~

~

t.!:,;;

r"

I~.,;::". '"

tU, '11"n I('W I ,ili.II ,':

BUSSEN FRITT!

rt'st'byr a

8 U" .III .. I..,.I' ',Ifl 1''''''1 I', h.'I " I.."d,' 1... " ..,,..1 " '"'' ""."

h.II.Iot' bu"..n

tr ;t n ')I'"rlN:" I"U'

( ;nll'l" .•hall ' m ,n,1 10 pt' " ,'l\o"

!~

. l·rn'wn.lr~ f .lh .. ' 1 lu r hl ' ;tr 1\ 11 (\ ....,

:,n

VAR NYA JÄTTEFÄRJA GÖR RESAN TILL EN UPPLEVELSE

I

I SOMMAR FEM

TURER OM DAGEN

TILL SVERIGE

~~.~,~bll l~l. ~~~:~~~lln ~':~~:a~/,:;:;r~'~J I~~(':~a~:~i~~:n~~dd~( k dil n ~. b,unpn_ h,'krum ,

(,Jh"It'rtd,

r('~ I ;Jur;.nge !, ~ n \teor

•

Al t k\'lllbinr r :o hAt ", h Ih,lo:I< " ., IWI\,J" I ., 11 I dl l, dlt ,1.;1 ~n,',hhl n;J fl"IIl~ I ~'l 'I' ," "''' ' 1 ,' 11 1 1"'1" ''' ' I ' f,un d , ,,/11 I\:t Il!"na lI('h l\å h;lI n' lo! .1f 11 11 :-' 1, ,, l h,, llI ' till 1,'1" r f"f rnn ,,,' 835 mk ! 'Idl (;"t,'\j"rj,! 1,11 25 mk.~

l""

Med man!l." ;a\· !I.!n~a l a r .drl 1..I1t alt pl.lnc ra H'~an, \ asa , bit arnot tJilllke ' ,1t! I somm a r med fy ra b, lfLITJ"r D e n

~ '..t~ f m:o!kel, t"lrf~ m e,{ h \c,uvt' nl rhou l lC:PU', k" Il It' n 'll' uu~ mmf''' .... ' St"I :. hl~'..or la r cilK ~n ~ h b t fr j n d ,ll k Idl

dal'k ' t .. rt;-~P:I hd! I I III hytll'l " I~~1 H ~u e rn ;J ;, r Utr ll' tacit' mc rt \\'( , du,dl. ,ad" , lIch tel ef"n han I" r 11 11 . ~tl!" ffidIt" L'1t I "n I ~ l nl K':P..IC llt'tc n , H '"'l'pn l'T,l11rlr ,

' 11I 1.. 1'{'II''' ' Il,U'·'

BAT-FLYG

TILL STOCKHOLM

OCH GÖTEBORG

'1IHIO J1asulgerare ,)C h 5 15 b tl a l ~ fk. htl\1"r n ~å~" " II et u ko m lnt', a u "'" "ln\':U: pa d t"n har Jatl cf;J ri 3n~ Valkomlllt" n ombo r d~

F,u !<l n ,.,11., I H af.k t bl/l p.n <I V ~tl l i. Du m:u ki"1 dl'! i!""UI du '"I(~ 1 omhu l d - hi:lr k"nmll" du a lt tlHa~~ Al lt ... , n ~1t .. ,h f l .1\(" n l , dqc:ant (lI'h '·:III'!;in('ra l . !)t-I ,If tn J..1 !t~hk I:&q... hi n bl0fo:lltf.-n I'! l n,H k .tf df'1 ~ I "a

It

~~;i4~"pn~:$ga~~/;:cn:~~' \k:~::lr~~~~ndl~~II~~~\~i~~ ~('n ~1 '. ',1. ,k"n :' h~' lIcr

pi n \'..I l" tI ('rillPln

kor,

ta re ruttt' n Vu.. -Umea go, \Vasa t::~r reu. uch f e nno ExpreS! tre tu re l dag lige n I "". Ide la riktnInge n (från VaSil kl 0'1 on. !.lon "rh J 'IOnl [)t' l n ,'J. n a.~jl: s k('pp t' t

YlSA-UMEA 45,-, YASA-SUNDSYALL 45,-, PERSONBILAR 45,­

_ ..::'Iasabåtarna bron

....,

. . . .~

över Bottenviken

.

-

Torsdagen den 7 maj

Vem .blev finsk gymnasiemästare i tennis?

D D Vem blev finsk gymnasiemästare i tennis?

D O Jo, det blev Smedsby-pojken Paul Slotte, 18, som hunnit bli ett hett namn inom finsk tennis.

Han tog FM silver i klassen under 18 år sommaren l~O, och i vintras blev han alltså finsk gymnasie­ mästare.

Det har mest blivit att träna på · för landslags-aspiranter, där Hedman fungerade om ledare . . finska yrkesskolans snabba trä­ golv , där man inte utvecklas som Paul spelar för Vasa-klubben tennis-spelare så värst mycket .

Tennis-6l, där .han rankas som trea. Det är rutinerade Rainer Denna sport kostar pengar, Smått och 20-årige Timo Palo, bolJköp, racketsträngningar samt som ligger före honom. Pauls hall- och plantider adderar upp . starka sidor är hans fma grun-d­ en vacker summa. sl~ och en bra serve. Rörligheten och volleyspelet är väl främst det som ska förbättras.

T-6!, som just i dagarna firat Jag anser det vara anmär­ 20-års jubileum, steg i år till . . kningsvärt, att ingen annan tid­ mästerskapsserien.

USA ning uppmärksammat sina läsare Det blir militären i oktober. om dessa bragder, dessmera.

Paul har tänkt sig tillluftvärnsre­ Paul blir student från Kors­ gementet i Hyrylä , norr om Hel­ holms Gymnasium i vår, och en singfors. Han bör ha mycket go­ Paul har i vinter tränat fem . fullspäckad sommar med tävlin­ da chanser att komma in . Där gar så gott som varje veckoslut gånger i veckan, mestadels inom­ fmns goda träningsmöjligheter, hus men också en länk då och då . står för dörren. en ny hall med Botttex-underlag Han har inte haft några problem i närheten. Likaså finns där Ut­ att kombinera skolarbetet och märkt motstånd, bl.a. Kimmo träningen; I2-åring Alkio, rankad som etta i Finland - Det beror ju på hurudana under 18 år . förväntningar man har på skol­ Efter det - ja, kanske blir det · framgången . " Pauli", som han kallas, bör­ Ni kan lita på, att Paul inte ett års college-tennis i USk jade spela tennis som l2-åring . blir någon dålig student!

Vasa-pojken Timo Palo, t ili­ Pappa Bobby, själv duktig På sommaren blir det till att bringar just nu ett år i Califor­ idrottsman, har haft stor inver· träna varje dag. nien, med tennis-spel i princip kan på Pauls utveckling som ten· - Träningsmöjligheterna i på heltid . Kanske drömmen för nisspelare . Paul har ingen träna­ Vasa kunde förbättras, både en ung tennis-spelare!? re, men har att goda råd av bl.a. inom- och utomhus . Bolltex-un­ Heikki Hedman, tennisförbun­ derlaget, som finns i en hall i Va­ Snart går väl varken Palin eller dets tränare och kapten för sa, är det bäst att spela på inom­ Timonen säker! . landslaget. hus, men en timme kostar PEPSI Paul blev uttagen till ett läger 30-40 mk .

Först militären sedan kanske

Ingen dålig student

Började spela som

Underdimensionerad?

När Stajettkarnevalen sprangs senaste år syntes också Korsholm Jlera gånger bland jiMIisterna. Bland anMt Nor­ ra Korsholms lågstadium (Karperö) och Smedsby-Böle lågstadium märktes bland segrarna, men också högstadiet och gymnasiet kiimpade väl.

Att Smedsby-Böle I~stadium i år har tänkt strunta i Stafettkarne­ valen förvånar:. oss s~orllgen (Iärarn3:S eller föräldrar~as ointresse?), men varken hogstadlet eller gymnasiet har heller bÖfjat med någon alltför livlig träning .

Borde inte lärarna sporra?

Man trcker ju att det skulle ligga i lärarnas intresse, att sporra sina elever til så goda resultat som möjligt . Hos oss är det närmast eleverna som försöker sporra sina lärare till aktivitet. ("Nu är ni illa ute fast ni är inne ." ) Vad som nu görs är följande: • Högstadieflickorna har hårdträning på måndagen med uppvärm­ ning i form aven länk, tänjningar, intervallträning och längre spurter.

Dessutom skall de springa minst två länkar till under veckan .

• Högstadiepojkarna har gemensam länk få torsdagen med flera spurter, intervallträning och några länkar til under veckan .

• Det är väl egentligen meningen att gymnasisterna skall delta i hög­ stadiets länkar, men det har varit få gymnasieelever med . De har väl så mycket läxor, att tiden inte räcker till för mer än den vanliga trä­ ningen .

Kan både skrika och springa Förutom att man skall ha goda skosulor om man deltar i Stafettkar­ nevalen, är klackarna också viktiga.

I synnerhet hejarklackarna . . .

Medan massor av helsingforselever befolkar stadioniäktaren bara för att vråla, kan vi från Korsholm skryta med, att vi är bra på att både skrika och springa (något sånär bra i alla fall). . . .

Nu när VI har fått hem PepsI från USA, hoppas VI kunna vlOna pn­ set för bästa hejarklack bland skolorna utanför H :fors . Pepsi lär har fått god träning over there!

Förra årets rarosa; KORSHOLM, KORSHOLM, KORSHOLM, kun­ de eventuellt förbättras litet? Goda förslag mottags med tacksamhet av Pepsi. (Fast e~entligen är ramsan nog väldigt bra. Den allittererar, rimmar, är rytmISk och är ett lysande exempel på tautologi).

Och så detdiir med Borgbacken ...

• SkolmaletI iiI' stort i tk j/esl4 , IInt/rll sRolor. J Smet/sby ilr del kökel som ilr undert/imensionerlll, på- : sids del. Del skuUe fIIIIn inte tro liV bilden oVlln. Den som siJlter i sig den tliJr högen, ltiinner sig Rnllppast silrslnll unrlert/imensionerllll . . .

Ett stort problem på vår väg mot topp~n är den långa .bi.ljettkön till Berg-och-dalbanan . Många tror, att det ar den toppen VI siktar p:l.när vi far ner från Korsholm till H:fors . De anser att Borgbacken är lika viktig - om inte viktigare - än Stafettkarnevalen .

D~t beryder att de använder alldeles för mycket energi på Enterpri­ se, och glömmer koncentrationen inför tävlingen.

Borgbacken i all ära, men inte får den vara huvudsaken!

Signe-Ture

fUl_________________________

T_o_r_Sd_ag::::....e_n_d_e_n_7_m--.a..:,j--------------

Nybörjar­

skrivare

välkomnas

till seminarium

genom repliken, säjer kursleda­ ren Solveig Emtö. Det handlar om konsten au med repliker kunna berätta något om dem som talar. Och det gäller natur­ ligtvis inte bara teatertexter utan lika mycket vanlig prosa och till och med lyrik.

D NYBÖRJARSKRIVARE rum om i Österbotten och övri­ ga världen har en chans aU lära sej mera på det s~ivarsemina­ rium som Svenska Osterbouens Li.~teraturförening ordnar på SOFF den 1-5 juni.

Temat for nybörjarsemina­ riet är "talande text". Det in­ nebär inte au man ska syssla huvudsakligen med teatertex­ ter, utan målsäuningen är aU­ männare.

- Vi ska lära oss att berätta

Under seminariet kommer man att jobba en hel del med praktiska skrivaruppgifter.

Man ska lära sej att skriva re· pliker i smågrupper, och sedan kommer resultatet att analyse. ras tillsammans med skådespe­ laren Peter Snickars. Övriga medverkande under skrivarveckan är regissör Kris· tin Olsoni som talar om "text och undertext", och dramape­ dagog Katarina T orfason som arrangerar en "ord· och bild­

Vasabladet 12.5 Tidningen Vasabladet i Vasa som är landets nästäIdsta tidning och den näst största p~ svensk h:l.ll fyller 125 ;\r den 7 maj . .

Vasabladet utkommer sex gmger i veckan och har en kontrollerad uppla­ ga p~ 26350- exemplar . Tidninj:en är frismnat svensk och en regionudninl! för svenska ÖSterbotten. Vasa bladet täcker 70 procent av de svenska 'hus­ h:l.llen i Vasa län. Chefredaktör är se­ dan 1964 Birger Thölix. Erik Sund· quist är tidningsföretagets VD sedan 1967 .

Vasa bladet trycks i offset sedan 1968. k 1973 gick Vasabladet som en av de första tidningarna i Europa över till ett textframställningssystem p~ da­ tabas. Tidningen var först med all via telefonnätet koppla lokalredaktörernas texnerminaJer eller bildskärmar till da­ tasystemet i centralredaktionen i Vasa.

Vasa bladet sysselsatte ' 148 personer ~r 1980, av dem jobbade 40 personer ~~ re~aktionen, 22 p~ kontoret, 47 på sanerIet och 39 med utbärnmgen . TId­ ningen har lokalredaktioner p~ ~u or­ ter I ÖSterbotten samt i Helsmgtors.

verkstad". Lillemor Sjöholm ska leda "författargymnasti. ken", något som är nytt för detta år.

Inga förhandskunskaper be­ hövs - for nybörjarseminariel.

Anmälan ska göras före den 25 maj till rektor Trygve Erikson på Söff (tel. 962-56441) eller till kursledaren Solveig Emtö i /akobstad (tel. 967-13646).

Inskrivningsavgiften är 50 mark. Helinackorderingen kos· tar 70 mark per dygn.

- Skriv att vi brukar ha trev· ligt på seminariet, säjer Sol­ veig. Det brukar vara en otvun­ gen stämning, och det som händer mellan varven, vid kvällscliskussionema till exem­ pel, är kanske lika viktigt som det officiella.

FSU

får 22,5

av statens

. renovenngs­ pengar

Kryssvinnare.

~=A:=1==lClCtClCChQO'"JC1·jOt~tOOCa~r~I . aktuellt ,Torbjörn MI Ma/mbe.rg

pa.

d om .

O

•••••• ~..

•• •••••

=

POST och telegrafstyrelsen ger ut at spccia1märke med anledning av an der år 1981 har fOrflutit 300 år se­ dan det första glasbruket grundades i Fialand. Detta glasbruk grundades i SJ5Ud 168 l på föranstaltning av s..-ensken Gustaf Jung. På den tiden ansågs Finland vara ett lämpligt land fOr en glasbruk, emedan man ville husbilla med det dåvarande moder­ badet Sveriges skogstillgångar. Ny· tudscbsbruJ<et förstördes i den elds· Odz som drabbade staden 1685.

Fri:onrket visar framställning av &las genom blåsning i pipa. Meioden od! yerkrygen var redan då de samma IIOGJ nu.

EM I BOXNING arrangeras i Tammerfors. ishallen, med deltagare &:ån 25 länder. Etc specialmärke ut­ les med anledning därav den 28. 2. I den antika olympiska spelen upptogs baxninc år 688 f. Kr. Den moderna tJoomiqen uppstod i England i bör· im av l oo-taIel. Från Finlands Box· oiDJSlörbuod r. f. har det hörtS röster om an detta frimärke är felaktigt sak­ Iict ritat; domaren står i oriktig ställ­ . I och utövarna är fel klädda.

- Men av de många svaga alterna­ ti~ raIde man det minst sämsta? n 'ÅPOSTUTDELNINGAR före­ ännu fOr tjugo år sedan: en för· midda:rsvtddning och en eftermid· d aplIdd .nin.g_ Dessutom ankomst· 5IimpIades till och med vanliga brev­

=

=

fiininddset.

Dcna sker ej mera .

O/o

'S 8

FSU-f.i1tet torde med största sannolikhet kunna räkna med au få 22,5 procent av årets stat­ liga renoveringspengar. Det står klart sedan FSU och SNL (Suomen nuorisoliitto) sinse­ mellan kommit överens om för· delningen. I fjol höll motsva· rande uppgörelse, och de över· enskomna procentema blev de . slutligt gällande. Årets andel, 22,5 procent, innebär en ökning med en halv procentenhet från i fjol. I reda pengar betyder det en ökning från 275.000 mark till 450.000 mark (totalsumman är större i år) ...

SOU:s medlemsföreningar torde tadela på 180.000 mark.

FSU:s ursprungliga krav var 25 procent, medan SNL hade gått in for att svenska sidan skulle ta endast 20 procent.

Man kompromissade och for­ sökte komma överens, och slut­ budet 22,5 procent motsvarar rätt väl de svenska ansökning­ arna.

Det bör noteras att man från SNL-håll har varit väldigt öp­ pen for de svenska synpunkter­ na. I och med att ansökning­ arna har ökat, har man också låtit anslagen öka. Vidare kan säjas att 22,5 procent är en positiv fordelning såtillvida att man har utgått från de verkliga behoven. l många samman­ hang brukar man kallt utgå från att finlandssvenskarna inte ska ha mer än befoLkningspro­ centen anger. I det här sam­ . manhanget är man alltså mer vidsynt.

G.:o;TN'.U~~ -~

VUS ordnar barnläger o • 1• ar Igen Vi under Sexton i svenska Österbotten eller kortare sagt VUS kommer även denna som· mar au, tillsammans med ungdomsnämnderna i Krono· by och Pedersöre arrangera eu barnläger vid Nars-sjön i Över. purmo.

Tidpunkten för lägret blir den 23.-25.6. från tisdag till . torsdag. Senaste år arrangera· des barnlägret i Kronoby på Hästöskatan och ett 40-tal ba~~ deltog.

Aven detta år har vi möjlig. het au ta emot eu 40·tal barn.

Med detta barnläger vill vi i första hand vända oss till barn och ungdomar i ungdomsföre­ ningar i Kronoby och Peders­ öre men lägret är naturligtvis öp~.n för barn från hela svens­ ka Osterbouen. Lägret är eu tillfälle för föreningarna att bjuda sina yngsta medlemmar på någonting lite extra förut­ över den vardagliga verksam· heten. ' Under lägret kommer vi aU bo i tält och en anmälnings­ avgift på 30 mk kommer aU uppbäras vid lägrets början. De barn som vi vänder oss till bör helst vara i åldern 7-13 år.

Närmare information om barnlägret ges av ungdoms­ sekr. Eva Stenborg i Kronoby tel. 968-45200 och ungdoms­ sekr• Helmer King i Pedersöre tel. 967-62052 samt Bror Jacobson på SÖU:s kansli i Va· sa tel. 961-113 572 el. 115372. till någon utav dessa ovan­ nämnda kan anmälan om del­ tagandet i barn lägret göras fö­ re den 31 maj.

§'-______.", § § § §

i§

i§

SUOMI FINLAND .

Endast Rek. och Exp. brev an· komsrstämplas. Då ett brev anländt till tillexempel Vasa ankomslStämp. lades det vid huvudposten för att dä· refter fortsätta Lex. till Brändö, som i bredvidavbildade fall .

Helsingfors-Vasa dröjde en natt, likaså Vasa-Brändö dröjde en natl.

Bredvidavbildade stämplar är något för hembygdsfilatelisten .

helsaker.

Märkena hat varit äkta, men bre­ ven tillgjorda. Man har "tillverkat" flera olika nationers helsaker på detta säll .

O MINIATYRARKET för Nordia-81 utställningen blev hastigt slutsålt, 20. 2. -81 , på filatelistförbundets kansli. Inbetalningar kan icke mera göras.

O ALLT FÖRSÖKER man sig även D l NOVEMBER senaste år kunde på! Automathäftena som under se­ man ännu i Sovjetunionen köpa de nare tid blivit ett populärt sista olympiafrimärkena; avskeds­ samlarområde har hittills friskrivits märkena. Denna gång var det inte förfalskningar. Nu har det dock även frågan om någon femårsplan utan här konstaterats sådana. utgivningsprogrammet för olympiska Man förfalskar inte själva märkena spelens frimärken inleddes 1974 och utan det är fråga om omslagen, som till och med november 1980 utgavs har de olika varianterna av påtryck då 40 frimärken, 7 miniatyrark, 50 som varit föremål för detta skojeri. kuvert med förstadagsulgivning, 55 Det ror sig om häftena N:o 4 & 5. helsaker och 38 specialstämplar.

I Sverige har man börjat ett likaså Det var mycket det, och man kun­ bedrägligt sätt klistra äldre lösa mär­ ,de tala om de [ilalelistisluz olympiska ken fast på äldre kuvat för att kunna spelen. marknadsföra. objekten som äldre THORBJÖRN M J MALMBERG

I

I § § § § § §

I §

• Ajöss med skoIonI Fr.v. Gun LiJjeqvjst, jeppo, Britt-Marie Kjel/man, jeppo, Karina Löfholm, Sandsund, GuniiIo Pettersson, Forsby av­ slutade de tre åren på Handelsläroverket i jeppis med en maskerad och en ordentlig fest.

- Det har varit en häftig klass, vår marknadsföringslinje, säger damerna unisont.

Och inga problem med att få tag på jobb heller efter stu­ dierna, verkar det vara.

--

Torsdagen den 7 maj

Bara roligt Rock mot kulturfonden än männen. Latinamerikanska indianer med sin urgamla mu­ siktradition, som hellre vill höra på ABBA i kafeets jukebox. Fin­ landssvenska tonåringar som tyc­ ker att alla spännande och "farli­ ga" saker - som rock och sex­ hänger ihop med fmskan, en­ gelskan, rikssvenskan.

Samma grej hela tiden.

DETTA kommer jag att bevi­ Nu tycks Bettel i den där leda­ sa i roljande inlägg i rockdebat­ ren för länge sedan tro att t.o.m. ten. Läs det inte, det är ett svar jag, Trista Kråkan, Har gått i den på ett svar på mej som Bertel här ackulturationsfällan. Och Nygård skrev för tre månader ramlar samtidigt själv i en annan. sen. Trist!

Kulturfonden, alias Håkan Ledaren hette "Hur sku det va Mattlin-Mantovani & the Cultu­ med lite m.inkfarmsrock?'~ (ÖP re Foundation (Fund?) har ska­ 12. 2.) När jag såg det tänkte jag pat åt oss en defensiv finlandss­ på den gamle punkprofessorn vensk landsbygdsindentitet, me­ Lars Hulden som ju faktiskt har dan rocken är defensiv och hög· skrivit texten till en reggae på ljudd stadsmusik. Dlrför (!ror.

Munsalamål med namnet Bertel att jag tror), måste vi välja: "Minkkan" . Där frågan han sig antingen finlandssvenskhet eller varfOr farmarena arbetar ror dem rock! _ . som är rika (och kan köpa Det ligger helsingforsisk pälsar), inte ror dem som är fatti­ omedvetenhet över resoneman­ ga. . get, skriver han. Jovisst, det ~ v~ Bertel kunde ju sätta in den i helt eniga om. Förresten bor Jag l tidningen fast slutet är dåligt, KÖklax. Därror har jag ju i det Lasse vågar inte ta risken att bli jag skrivit (t.ex. Vasabladet 24. lynchad av the farmers och 1.) rocsökt avslöja omedvetenhe­ mumlar därfOr i skägget. ten i att ställa rocken mot en Svagt! " tam'. ' (eller " ryckig") fin­ landssvenska.

D D Visans Vänner är ett hot mot vår kultur.

D D Som finlandssvenskar behöver vi rock för att leva.

D D· Svenska Kulturfon­

den har motarbetat punken

i hundra år,

o

• Perso_eru-i SIl1llkJmspexet ärfr.v. persofl4lcbef H4rri_g (R4gt1. vald Fi_M), Ftlg~rlll1lå (KtIj Björlc_) och vaJatmiisttlnl AtuJerssa.

(Ulf HöglIl1lå).

.'

Syndabocken av Agapetus vill väl egentligen inte sä&l': åslcldarna någonting, den är sknve':l.. u~der en period då författaren själv mte ville säga så mycket.

Pjäsen handlar i korthet om att varuhuset Vidi anställer en person till syndabock som ska ta emot alla skällor, om hur man med stor

framgAng flinar med cbefdirektö­ ren utan att veta om det och hur man låter sin vrede gå ut över un­ derordnade då man själv är en tof. felhjälte.

Typiska karaktärer från filmens värld.

Kristina Agren har en märklig förmåga att plocka in rätt man på rätt plats på scenen, oc~ det märks nog här . Aktörerna är till stora de­ lar sig själva .

Alla personer utom chefsdirek· tören och personalchefen talar en mustig Sundom·dialekt med ut· tryck som nästan bara används

Ringfotboll i förnyad • verSion

Pjäs: Syndabocken, fllrs Förf: AgllpelllS Regi: KristinII Ågren PlIIIs: Sunaom Uf Aktörer: Sju medlemmlIr ; Sundom Uf Sund om, och det gör hela pjäsen roligare. Det enda som stör är att nämna chefer som skall tala en fi· nare svenska inte riktigt klarar av det, så späcket blir aningen upp­ styltat. .

Syndabocken påminner väldigt mycket om bröderna Marx filmer och det betyder att publiken skrat­ tar hjärtligt genom hela föreställ­ ningen. När föreställningen var över var det någon som sade.

- Jag far nog på nästa föreställ­ ning också.

Det är alldeles rätt.

KENTH STORM

de fleslll Illgen. För 1111 begränsll . antalet oiii.tnnfl mIItcher har serien fJtt en ansiktslyftning till den hitr säsongen.

Är det nåt speciellt fmlandss­ venskt med att mumla i skägget, vara defensiv och "tam"? Förstås inte. Blir ~an mindre finlands­ svensk om man dricker öl, preUar högljutt eller spelar rock? I helve­ te heller. Svära 2år också bra (och vi borde jobba pi ett rikare förråd av genuint ~landssvens­ ka ful-ord. En OP-kampanj: "Jag tänder på aschIe"?)

De tio deltagande lagen är uppdelade i tw zoner på basen av fjolårsresultaten .

I zonerna spelas en dubbel serie fram till 29 juni.

O MEN, FRÅGAR jag mej, vad Ringfolbollsserien för herrlIr ; fem­ Därefter tar seriespelet sommarpaus beror det på att många, och inte le ringen kör i gång den 14 mIljför för att fortSätta den 20 juli med ett öv­ minst ungt folk, faktiskt lycker re slutspel för ' de bägge zonernas tre att finlandssvenskhet är "tam" främsta lag och ett nedre slutspel, som och "sliskig"? Citaten är från en börjar den 27 juli, för de bäggre zoner­ intervju med rockgruppen Kiki nas två sämsta lag.

Thin från Grankulla, som sjun­ En nyhet . är ' också att hem~al.aget ger på fmska fast de snackar ombesörjer att match kortet bhr Ifyllt och inskickat till Kenth Storm. Detta svenska sinsemellan. Nå det är Fönninligt charterflyg för att förbättra resultatgivningen. nu d~ självhatande nylännin­ Efter grundseriens slut görs en nytt 11/6, 23/6, 2n, 16n, 28n, 11/8 garna. match program upp med slutspelsmatc­ Men jag kan spä på med öster­ herna, som Kenth skickar ut till före­ RESERVERA NU I bottniska Breail som i den ut­ ningarna och domarklubben. märkta nykterherstidningen ror . De deltaiande lagen är: Tölby, Antalet platser begränsat. småbarn, EOS (Erotik Onani So­ !skmo.J. Böle Hoppet och Skat ila i den domi), sager att finlandssvenska Ifall du tänkt stanna en längre ena zonen samt Gerby, Singsby, Kar­ inre får att sjunga till deras mu­ tid, så kan du anlita våra rutt­ perö, Koskö och Smedsby i den andra. sik, det låter så "knyckigt" .

Den första omgången den .14 ma) spe­ flyg. Följ. avfärder: 16/5, 23/5, Jas enligt följande: I Karperö : 30/5, 31/5, 6/6 osv. , 'Folk anammar Karperö-Koskö och Iskmo­ Tag tillfället i akt och åk på en J-Skatila. i Helsingby: Hoppet-Böle en starkare kultur j , annorlunda semester! och i ~rby : Gerby-Singsby.

Fenomenet är välbekant ror Ring, skrev eller titta ini Damserien börjar den 25 maj och spe­ socialantropologerna och kallas las som dubbel serie. Iskmo-J gör come Tekn. arr. Resebyrå av dem för flCkulturation. Dvs.: back och Kuffen kommer igen efter ett Finlandia Ab medlemmar aven kultur anam­ sabbatsår.

Tel. (90) 661 922 Hoppet deltar med ett starkt föryng­ mar, ofta utan att märka det, en rat lag. Böte och SkatiJa kan räknas större och starkare kulturs bild av som veteraner i den här serien. sej själv. Svarta i USA - rore Eftersom serien har haft brist på lag Black Power-hurrarna - som i har Petalax antagits som deltagande timtal kammade fett i håret ror Högbergsgatan 27

lag i serien. Den första omgången spe: 00130 HELSINGFORS 13

att det inte skulle krulla sej. las den 25 maj enligt följande: I Karpe­ Tel. (90) 666 221

Kvinnor som tror att de är sämre rö: Iskmo-J-Skatila, i Helsingby: (90) 656670 Kvevlax:Kuffen-Böle. och P.M.I 11 Hoppet-PdK

Äk till Israel

'--

"Blir man mindre

finlandssvensk

om man spelar rock"

Jobba på Kibbutz!

~

"Rocken hör staden till" Bertel skriver också om bonn­ rock (landsbygds-) och det gör han rätt i. Men det ändrar inte att rockens uppkomst och gron­ didentitet ligger i stan. ("The Sound of the City" heter t.ex. en grundllggande rock-historie­ bok.

Vi är alltså helt överens om att det inte finns nån motsäuning mellan finlandssvenskhet och rock. Som vanligt.

Däremot tycker jag att det finns en motsättning mellan fin­ landssvenskhet och Lex. Kult­ fonden. Där är skillnaden mellan Kiki Thins, Breaks, Bertels syn­ säu och mitt.

Vad de utgår från är nämligen att kulturfondssvenskheten helt enkelt är fmlandssvenskheten.

Au det bara finns en modell!

En storlek passar alla!

Du är den enda, den enda jag ser ... så rorsöker CuFu visserli­ gen också framställa sej vid den årliga penningutdelningen. Mr. U1fvens drar valsen om "aIl6n­ landssvenskhet" (Hbl 14. 4.)

MEN! I motsats till Lex. det partipo­ litiskt obundna FSU, så styrs Cu­ Fu direkt av SPP (Swedish Peop­ le's Party). Och vill därror förstås inte ha nåt att göra med andra delar av fmlandssvenskheten.

T.o.m.

Folktinget, som innehåller alla de 4 svenska par­ tierna, blev i år utan pengar (rorsta gången på 19? år) bara för au ansökan råkat undettecknas aven ålänning som är DUFP:are (Democratic Uoion of Finland's People)!

(Jag använder lite kodbeteck­ ningar här, för en riktig fin­

landssvensk pratar ju inte parti­ politik. Bara ironi, Bertd, bara skoj).

"En pykt ut på andras ängar"

Det här påverkar den fmlandss· venska _rocken. Kulturfondens ryp av svenskhet är inte likarned finlandssvenskhetEN - bara en del av den. Däremot är den ty­ värr den mest synliga delen, och därför stöts inte så ta unga ­ t.ex. rockm~siker - bort från den. ' Det är klart au Visans vänner i sej inte är mindre finlandssvensk än annan musik, men genom att baJa den och liknande ofarlig, välklippt gräsmauekultur favori­ seras av CuFu-typens trädgårdsmäst~re, så blir den till slut ett diekt hot mot annan fin­ landssvenskhet.

Unga flyr bort, ut på ängarna, ror au ,k unna andas. Finns det inte egna ängar så blir det andra sprAk. Därför behöver vi egen rock: ror au leva. Men rock-typen av finlandssvenskhet (som förstås är 1.000 år äldre än rocken själv) har systematiskt rensats bort i hundratals år. Nån annan födda­ ring kan jag inte se till att Lex. punkvågen aldrig riktigt blom­ made hos oss. Den nitiske gräs­ Mattiin och hans roregångare har jobbat · länge med att utrota sådana ogräs (maskrosor!).

Stoppa Kulturfondens gift­ besprutning av vår kultur!

"Spränga sej vig underifrån' , Men sJ illa ligger det inte, trädgårdslandet. För det. första kan också de etablerade Ibland bli tvungna au fOr skams skulle dela med sej år "fel" sorts grön­ saker. Det är vad jag något pate­ tiskt kallar au "spränga sej väg underifrån": om t.ex. ett band som Tiukka Linja utvecklar sej bra och tar mycket stöd av publi­ ken, så slår jag-vad om att de får sin Fond,.tusenlapp om några år.

Ifall de söker. .

För lyckligtvis fions det ju and­ ra "etablerade" vägar till finan­ siering än sfp:s nurortiden .. S~t, kommun, Iänskonstkommlssslo­ ner fmska kulturfonder (fak­ tisk~!) delar ut pengar som för Lex. de finlandssvenska förfat­ tarna redan är viktigare och säk­ rare. . ÖP är själv ett bra exempel.

Detta slangens, svordomarnas, fräckheternas, ölets och skäggs­ tubbarnas förlovade blad utan li­ ke i Svenskfinland, får numera stadigt informatioosunderstöd.

Det blir inte mindre finlandss­ venskt ror det!

Som miu resonemang här vi­ sar: tvärtom. TRISTA KRÅKAN

~1It;;;==::;J4I;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;K===::Mi;;;;;;;===~;;;;;;;;;=:;;M==;;;;;;;K::==:;;Mi:===="===:;;M===lIb;;;;;;;;=:M=.

..

."

. ~ .

Torsdagen den 7 maj

RESTAURANGER

NÄRPES Het sommarplats VASA

O!dasll8rf'Öfmedling

MM

FAGERÖ

........ o. internationella -artister ASA PRODUKTION 961·119920

I

1(\;1 Tq\HNAS

Jakobstad

restaurangen norra Osterbotten

I~F.JÄLLVAGNEN '..

TASSEN NÄRPES Den ledande restaurangen i Sydösterbotten

Gästgivars

Sen.station -

Bar ­

Bil d.avdelning Tel 962-23586

Moderna

Vasa Olympiagatan tel. 961·120 793

SOUFER

961·53142.

Ornais ut ~ES

ToppeostäIlet Yarrmarkprtlen ~UF

vöRA

Blommor & Gåv~shop BLOMSTERTJÄNST Vörå tel . 961- 56 460

husv~gnaf,

NÄRPES Jeansställe Jannes Klädshop TeL 962-42540

MÖBLER

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 110 169

no

VÖRÅ .Förmånligt möbelhus

Radio & TV firmor

BLOMMOR

NÄRPES INGVES BUSSAR INGVES RESOR Tel. 962-42048

Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445

HÅRVÅRD

tel. S6 760 el. S6 742

RESEBYRÅER

'VASA

.111110....

ST,GS MÖBEL,

JAKOBSTAD pHILIPS • PIONEER GUST AFSSON AB elhuset med service TEL 967 - 10544

ÖSlerbollnisk ungdomSlidning Jakobslad, Finland Medlem av lidningarnas förbund Tidningen ulkommer varje lorsdaa

NÄRPES MÖBELAFFÄR och TAPETSERING

Redaklör och ansvarig ulgivare PETER GRANSTRÖM Redaklion Jakobsgatan 13, Jakobslad, lel. 967-13 555 Posladress PB 27, 68601 Jakobslad

~.

Redaklör i Vasa S-E. Glader, Handelsesplanaden lO D, leL 961-113522

!., B

: 1 1@~.I~1· J

tel. 962- 42 130

-~

Österbottniska Posten

66600 Vörå tel. 961-56 379

~---------------4

Närpes Philips återförsäljare JANNES VlDEO·TV KB , TeL 962-41480

)

, .­

KLÄDAFFÄRER

oyhaldinab

VÖRÄ . Dam- och herrfris~ring

SALONG HEIDI

"Of

rfv""

@3)A.HOLM:~

musikbranschens specialaffär

ASGARDEN

-

ro

MUSIKAFFÄRER

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

Tel. 961·118344,962·42321

?

MP

. . ~ , Teuvatel. 962·71 290 .

VASA, NÄRPES

I

TeL 962-41421

TJÖCk bilservice

och FLIPPER

~ .

CC::;;::::::=.~ . ..

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373

Tel. 961-56 150 VASA Ny adress

MOTORCYKLA R

-

De~ ledanc~~

I

BILAFFÄ RER

Hl'S\"AG'AR

-

VÖRÅ

Närpes UF

. . 961·113 572

.'

Redaklör i Sydöslerbollen

Berlel Nygård,

Box 21,66100 Malax,

leL 961·651514

REDAKTLONSRADET

Alf Snellman , ordförande,

Susanne LillkuJI. Karin BJomqvist .

Brit ? Svedlund . RaJf Skåtar och

Lasse Eri kwln .

PRENUMERAnONSPRlS

1981 HeJdr .. . .. ... . .. ... .. .. . .. ... .... 40,­ Halvt år ... ... ..... ... ... .. .. ...... 25,­ Skandinavien .. ... . _............. 50,- ..

Lösnummer ... .... . .............. 1,­ ANNONSMOTT AGNING

SÖU:s kansli, Vasa.

leL 961·113572 och 115372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Raymond Wesander

MarketIng

. Jakobsgalan 13, Jakobslad

leL 967· 11827 . , Annon ser bör inlämnas senaSI måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgalan 13, Jakobslad , leL 967-13 555 ANNONSPRIS 1texten .. ..... .. ... 2.90 Efter texten ... . .. ...... 2,90 BeSlämd plals -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimislorlek 200 mm, lilläggspris.

-,30 spmm och färg. Förenings­ spalten' per rad 1,-. Österbollnis­ ka Poslen ansvarar inte för ev. ska­ . da som !illfogas annonser som in­ ringls eller som på grund av poSI· försening inle införts i begärl num­

mer .

_.

.

Torsdagen den 7 maj

16

~ST'"

Jag vet inte riktij(r

hur jag blev int­

resserad a usik , men genom

mamma och pappa var der inte'

Tvärtom, DE blev musikintressera­

de p.g .a. mitt spelande.

Som åttaåring började jag i alla

fall spela piano, det var Arons häf­

ten och privatlärarinna.

Tråååkigr' Läxorna, menar jag .

Och trögare och trögare gick det

att traggla sig igenom dem och till­

slut slutade jag helt och hållet. Jag

tycker inte om piano.

Men naturligtvis finns det ko­

meter som får även ett piano att lå­

ta bra .

'J

"Visst hade jag

nytta av

de tråkiga

pianolektionerna

.­

Men nytta hade jag förstås av

pianolektionerna, sen när jag bör­

jade spela gitarr. ·Pianoackorden

går att använda när man spelar gI­

tarr , och omvänt.

Jag var tolv när jag börjad~ med

gitarr , det vär när församlingen

ordnade en gitarrkurs med en av

mina kusiner som ledare. Sen fick

jag en gitarr i födelsedagspresent

och så var det hänt'

Jag tycker om gitarren som inst­

rument , den är nånting som är

.. ens eget " och som man kan ta sig

överallt nästan. Skönt ljud har den

också . Ett fint känsligt instrument'

"Visan är en

umgängesform"

När Visans Vänner i Vasanejden

startades in leddes en ny musik­

epok hemma hos WesterIundarna .

Om det riktigt vill sig illa (väP)

kan man hemma höra ue visor på

tre gitarrer från tre hörn på samma

gång . .

Snart gick det upp för mig au visan inta bara är sång och mUSik utan också en umgängesform .

Mänskor i viskretsen är ofta känsli­ ga, " mjuka " och sköna att umgås med. Där finns alla sorters mäns­ kor, tyvärr inte i alla åldrar.

Mer yngre skulle inte skada.

På Visträffarna brukar vi först äta och dricka tillsammans - för det mesta har vi knytkalas. Så små­ ningom greppar någon hugad gi­ tarren och drar några ackord och de andra med sig .

Förr hade vi framträdande hela . gruppen tillsammans. Nu är det ofta så att någon eller några ur gruppen uppträder på t.ex. privata tillställningar , under gruppens namn.

Jag spelar både klasiskt och visor på gitarr. I fem år spelade jag på Kuula Institutet , det tyckte jag bra om . Men sen när jag skulle till att skriva studenten tyckte jag inte att jag hann med lektionerna längre .

På Kuula Institutet måste man dessutom avlägga examina med jämna mellanrum och speciella musikstycken, men Jag vdle u t­ veckla en annan musikstil som inte rymdes inom deras ram. , ~

"Ldtt/atdig musik skul/e jag vilja göra " På senaste tid har jag försökt sjunga också , bara hemma för mig själv alltså . Har försökt göra nån­ ting av det jag sjunger, jag har ett

"Lättfattlig musik som är som bomull för själen skulle jag vilja göra" behov av att uttrycka text till mu­ sik. Visor t.ex. komponerar gör jag inte.

Jag skulle vilja göra det och kommer kanske att göra det. men inte ännu. Kanske jag har för höga krav på mig själv då jag inte tycker om det jag skapar. Lättfattlig mu­ sik som är som bomull för själen skulle jag vilja göra.

Jag vill uttrycka det som finns inom mig , förvandla känslor och stämningar till nånting konkret, som t .ex. målning och skrivande .

För att få det ur mig, kanalisera känslorna och stämningarna.

, 'Spel/usten går i perioder" Vad jag . spelar är beroende av sinnesstämningen, vad som hänt, vad som gror inom mig, önsknin­ gar. Ibland får jag utlopp för vad jag känner men ibland blir jag ock­ så frustrerad : Vill skapa själv, vill

ha ur mig, men kan inte formule­ ra, varken med ord eller musik.

Spellusten går i periode~ som allting annat. Det beror på beho­ vet. Spelandet är ibland nånting av ett prestationskrav, måste göra nånting som ska duga inför andras ögon (öron) . Det jag gör gör jag för att jag tycker om det , sånt som fyl­ ler ett behov hos mig.

När det är trångt i hjärnan och jag har upplevt mycket, så vill jag spela eller lyssna till musik . Det finns viss musik för vissa till fällen. jag blir frustrerad om det är fel musik vid rätt tillfälle.

Musiken är nog en viktig del av mitt liv , en integrerad del av mig själv . Rytmer berör mig mycket. discomusik LeX . käkar mig med hull och hår. I positiv bemärkelse alltså .

Jag lyssnar till all sortS musik .

Hemma har jag bandspelaren p å för det mesta, passivt lyssnande.

Men lika mycket som jag lyssnar passivt lyssnar jag aktivr, utan att

göra nlnting annat på samma gång all;så.

Tycker om det okomplicerade och /olkndra Lill Lindfors är en av mina absoluta favoriter. Hon kan konsten att tol­ ka en text' Om hon sjunger en text som jag hört 100 gånger förut så kanske jag förstår den först när jag hör henne sjunga den. Hon har en skön röst och sjunger fina melo­ dier.

Mycket samba.

Det som hon har skrivit själv tyc­ ker jag speciellt mycket om .

Jag tycker om det folknära och okomplicerade , just visor Lex . (Vi­ sa = enkel, folklig sång ; Sohlman) . Gitarrduos och -trios lyssnar jag gärna på, och disco och Bach. Bach är både melodiös och svängig, han har många korta, skö­ na saker som ibland är nästan hu­ moristiska. Jag tycker om klassisk

Mlfla, (Camlfla Wester­ Iund, 19 år, heter hon pJ riktigt) lir en all mina biisl4 lllinner sedan många år och det Ilar henne jag omedel­ bart tlinkte på når ÖP frJ­ gade om jag har någon mu­ srkdiggande kompis j.zg skulle kunna skrilla om_ Milla och hennes gitarr är nIimiigen ell begrepp för alla som klin ner henne, hoJ blista-lllinner som man glir­ na lyssnar tifl.

TIJSSE

musik som har melodi, rytm och är rege.l bunden (i motsats till seriös musik som går upp och ner. fram och tillbaka) .

Pianokonserter är inte bra .

Någon framtid som musiker har jag inte. Jag har inte lust att spela enligt någon annans behov. Det är helt otänkbart att jag skulle vara inspirerad mellan 8 och 4. Der skulle ta död på mitt musikintresse om jag skulle vara tvungen att mu­ sicera på hel tid en ligt vad någon annan bestämmer.

För mig är musiken en hobby helt enkelt , eller, mitt mellan hob­ by och livsstil.

Till sist angående skolornas mu­ sikundervisning , som svar på in­ tervjuarens intrikanta fråga . Det är nog inte bara lärarnas fel att den är ensidig . Och i en klass på 30 elever finns 30 olika intresseinriktningar.

Obligatorisk musikundervisning ger jag inte mycket för' Eleverna borde har mer att välja m ell an än bara musik och teckning ,