Vad farao . har de egyptiska sakrofagerna och båtarna från Nyströms l Höstves gemensamt? Kolla sista sidan!
Nr 18 Torsdagen den 3 maj 1984 mk 2,50
i Petalax: Mikko Rintanen i Turbulence.
Ett hjul räcker. •
Var fanns publiken? I två omgångar kunde man under den gångna långhelgen avnjuta ett tvärsnitt av dagens österbottniska rockband. Rotrock i PttaJax fredagkväll ocb GJödrock i Pörtom på själ va vappafton. Sammanlagt tio olika band trädde fra..., många mer eller mindre för första gången. Bra musik, och mångSidig musik fanns att tillgå, men var fannspubli ken? .
•
Är man van vid att hantera sin mc, som Peter Flyktman i Nedervetil, går det bra . att köra omkring på ett hjul. Trots att Peter inte är äldre än 16 år, har han redan många års erfarenhet av motorcykeln. Det på grund av att han täv lat i knattecross i Sverige. På sidan fem berättar han mera om den sporten och hur det är att köra tävlingscykel.
Christer jobbar med gamla möbler Christer Lindqvist i Kronoby är sedan ett par år tillba ka enmansföretagare. Han restaurerar gamla möbler och har inga problem att få jobb. Trots att som han uttrycker det, "staten tar vad den tillhör och det som blir kvar får han själv" trivs han med att vara sin egen. Se sidan 10
D Christer Lindqvist, möbelrestauratör och egen företagare i Kronoby.
2
Veckans ledare är skrh' av Karl-Gustav Olin
Carola, girigheten och avunden
En genomgång av programmen vid de österbottniska sommardansplatserna visar att utvecklingen mot stora och dyra artister fortsätter. Sommarens begivenheter kulminerar i mitten av maj, då det svenska stjärnskottet Carola gästar Fagerö och Forsby . Även en stor del av det övriga programmet talar sitt klara språk. Artister och dyra program är det man satsar på inför SOmmaren. Detta trots att vintersäsongen visat att publiken redan börjat tröttl,la på denna form av underhållning . Flera vinterdansarrangörer har bittert fått erfara att det iIlte gått att locka folk med namn som borde anses som säkra kort. För att inta tala om de mindre kostsam ma programmen, som i flera fall visat sig vara ren ekono miskt katastrof för en del vinterarrangörer. Men för att återgå till Carola och hennes gästbesök. Redan innan hon satt sin fot i Österbotten har det fram kommit insändare i dagstidningarna där personer med religiös anknytning (se veckans klipp) ondgjort sig över det ekonomiska inslaget i Carola-uppsättningen. Det som mest irriterar herrarna Nylund och Jakobson (se senaste veckas klipp) är det pris som nämnts för uppt rädandet. Och förvisso är 100.000 mark en ansenlig sum-
ma för en timmes show. En summa långt över det som ti digare betalats i nöjessammanhang i Österbotten . Som jämförelse kan nämnas att 6O-talet.s storsatsning med till exempel Lill-Babs kostade 5.000 mark i förhållande till en biljett som på den tiden kostade 5 mark. I den propor tionen borde inträdesavgiften till Carola-konserten ligga på hundralappen. Ett pris som lyckligtvis inte kommer på fråga här i Österbotten, men som enligt uppgifter inte är långt från det man kommer atta ta i inträde på en an nan ort i Finland. Det största felet de kritiska debattörerna gör är att de ser endast två delar av helheten. Flickebarnet och den an senliga penningsumman. Vad de inte känner till är den stora apparat, såväl teknisk som marknadsföringsmäs sigt, som omger uppsättningen. Det är ingalunda så att flickan stiger upp på scenen, sjunger en stund, stoppar penningbunten i fickan och åker vidare. Det som verkli gen kostar är den stora tekniska uppsättningen, transporterna av den och all personal. En helhet där Ca rala själv är en mindre bit, men. naturligtvis den viktigas te. Det andra stora felet i sitt resonemang gör de religiösa påhopparna då den fastställer att det är snikna' intressen
bakom flickan som utnyttjar henne och hennes sonemanget skulle hålla streck om det var så alt uppträdde som en religiös artist. Nu är så inte ii rolas repertoar är helt profan och endast i speci manhang har hon medverkat med andliga sångcs_ Hade Carola utgett sig för att vara en reli och stoppat de sagda penningarna i egen ficka, ja de Jakobsons/Nylunds kritik varit befogad. Men nu är det ju inte så. Det är som privatpe 17-åriga flickan är religiös till sin laggning. Dess rierar uppfattningen om religion och vad som '''n.....r_ i samband med den, på många avgörande punklCl lan det liberala Sverige och våra pietistiska nejder Läser man mellan raderna i de sagda insända man lätt den slutsatsen att det som mest stör pål101:~" är att Carol a uppträder i sådana världsliga c"rnmlftll.... och med sådan stor framgång. Osökt ställer man sig-också frågan: Varför inte Jakobson/Nylund med samma indignation exempel när Bröderna Samuelsson eller Jan SparriqI sökte Österbotten? Säkert stoppade dessa artisteJ. dessutom uppträder som religiösa förkunnare, e bar summa i egen ficka.
S lutligen skall vi konstatera att fenomenet Camia
mycket svårt att förklara. Vad är det som gör an svenska folket sluter ett 16-årigt flickebarn till sina tan? Otvivelaktigt är hon en mycket begåvad sångers: dessutom har en enorm utstrålning. Samtidigt· hon vara en manifestation av den våg av sunda vanor och nymoralism som drar fram.
"Girigheten är grunden till allt ont" fastslog kobson i sin insändare. Och visserligen är girigh,a::•• av de sju dödssynderna. Men det finns också en dödssynd som herrarna Jakobson/Nylund borde minnet, nämligen avunden.
stjärnor I en insändare som publicerats i flera österbottniska dagstidning~ ar går Nils A . Nylund från Ja kobstad till hårt angrepp mot den ekonomiska sidan av Carolas gästbesök i Österbotten i maj: Det är märkligt, att när man in ser, att det finn s personer vilka
har ena stående förmåga att gripa
och roa människorna, då är det alltid någon profithungrig männi ska som är framme och försöker
sko sig på den andres bekostnad.
Det senaste stjärnfyndet är en
sjuttonårig flick snä rta "Carola" •
som vid sexton års ålder blev and
ra pristagare vid Eurovisionens
schlagertävling 1983. Hon skall
ju besöka Österbotten i maj må nad och vara med om två före ställningar. Den ena av dessa fö
reställningar äger rum i Forsby
för ett gage om 100 000 mark för
en timmes föreställning. Att detta
pris inte kommer från den älskli
ga lilla flickan det kan vi förstå. Utan hon är i händerna på grym
ma profithajars ha-begär. De för söker att utan förbarmande ut nyttja hennes förmåga till sin
egen vinning och penningsniken het. Vi skall inte döma Carola för della l Utan hoppas att hon blir bevarad genom den tro, som hon så frimodigt proklamerade vid sångtävlingen. Då vi tänker på, att under den korta tid som Carola uppträder i Forsby , så dör 3 600 barn i hung er och undernäring på olika håll i världen ; då förstår vi, att världen har gått snett.
Å ena sidan är det viktigt att al la - också flickorna - sätter sig in i hur datorerna fungerar och hur de används, för att alla verkligen ska kunna vara med och påverka samhällets ut veckling i framtiden. Å andra sidan är det lika viktigt att man inte enbart sysslar med datorer, för det gör mänskan lika "dum" som sina maskiner, utan att man också ger sig tid för många andra, utvecklande sysselsätt ningar. Båda sakerna är lika viktiga för att det också i fram liden kommer att vara datorer na som är våra springpojkar och inte tvärtom! Peter Appel i Eos
Småföretagarna I tidskriften Finlandsnytt resone rar pol.kand. Pekka Ritvos kring företagarandan utgående från en artikelserie i tidningen Kauppa lehti . Många av företagen och företa garna var relativt unga och inrik tade på tillväxt. De rvingas för
söka expandera i ett samhälle där
näringslivet övervakas bl.a. av hälsovård smyndigheterna , arbe tarskyddsmyndigheterna, pris
övervak n i ngs m ynd igheter na ,
beskattaren, polisen, Handelsre
gistret, magistraten, vattenlag
stiftningen, polisen, skyddslag
stiftningen, arbetslagstiftningen
och miljöministeriet.
Detta innebär bland annat att det vid sidan av den s.k. gamla förtagargenerationen behövs en
ny välutbildad företagarkår, eme
dan småföretagen i annat fall
knappast längre klarar sig genom
byråkratins irrgångar.
Samma inriktning stöds av pro fessor Olavs Borgs undersökning
av hur företagarorganisationens medlemskår är sammansatt och av dess arbetsmarknadspolitiska åsikter. Medan t.ex. över 67 pro-
cent av förelagarna i ålder 41-50 år hade folkskola som grundut bildning och bar:! 9,5 procenl av-o lagt sludentexamen , hade 34 pro cent av dem som var under 30 år avlagt studentexamel1l . FolkskoI examens andel hade sjunkit till samma procenttal. Då möjlighe ten att lyckas att direkt är beroen de av företagaren själv, kunde man säga att de finländska småföretagen i framtiden är be roende av företagarnas intellek tuella kapacitet. Ju bättre utbildning, desto högre produktionsteknik, ju stör re lust att arbeta mera än andra, desto bättre framtid sutsikter har den blivande företagaren framför sig. Företagarorganisationens upp gift är att för sin del se till att samhället med sina heltäckande bestämmelser inte ens under nuvarande marknadsunderhåll ning förkväver individens lust att själv bestämma over sitt liv och visa att han själv på egen hand kan åstadkomma mycket.
Högskolan Det är en villfarelse att forsk ning endast skulle bedrivas på ' alla andra ställen än i Vasa och Österbotten, som den nya
Men inför den här mö,j lil~. får vi inte glömma att ob. . . . ga överraskningar inträffa om man börjar på naturliga livsformer blir följden om de nya merna blir så sjä"lvslländi!l!l de beslämmer sin egen ning och livsuppgift e första tillblivelse? _ _• Levi~u
generationen av tyvärr utsätts för på en effektiv och skic nadsföring av de k gör sitt bästa för att greppet om den östJeG_~ ka utvecklingen oc högskolväriden. All ling skall ske blott deras villkor. Det är ju det här sist och slutligen är Om de österbottniska leenheterna skall ha egen beslutanderätt , de slaviskt skall för den konjunktursv moderinstitutionen
uu.._-...
3
Kulturpengar till rocken
arför förstörde iStrampen? en annan gått hela vin tat på den stora daSrrandpaviljongen skulle dörrar för alla nöjes prissar. Man har varje aä:dJri-ilI -sedan februari tagit varv med bilen runt St =-.-mvarteret för att kolla vilken takt snön smälter h usväggarna, reserverat månader i förväg och inför det senaste modet i kläd I med tanke på dagen D. föreställde sig att få vila på de mörkhyade skön j orkestern som med eg rörelser och musik drav -.LS~-·n till extas framemot ett alltmedan man lättje de på den svala ölen. - ' elsen blev desto större kom underfund med att bande musiken helt kallt bstats ut till förmån för .a:i::ilnis · k t dunk-dunk. Borta var _~IiIlJ . borta var feelingen, bor gamla goda Strampen. var endast ett intryck av rsialiserat nöjeshyckleri med öronbedövande ljud och rökeffekter försökte det faktum att ingen riktigt . Till på köpet hade man l upp de mörkhyade skön och stängt in dem i burar ett djungelIandskap. Bästa restaurangägare, vi vill den levande musiken tillbaka.
Om det är frågan om ekonomis ka orsaker som ligger till grund för omändringen så tror jag nog att publiken är villig att betala ett t.o.m . högre inträdespris för triv selns skull för det som man vill ha är man väl även beredd att be tala för. Vän av lös-släppt musik
Nu ~ i l rod;cil bli,il l' I;lbkl'au ~lIlllIl . I)cl bl'\'i,a \ a\ all ja ~ ,,[h
lalhgru PPCII f{ ;lglla I ~ larc. I{"d lillCllillUCII \ iu I','H;II\ och ""()L , I{()dcl~ i \I o lpc filll1\ Ul' 111;lI lll dc l i lll<lllu \\ \CII\~;1 ~1I1 1IIIIiiIC lcl'l, cr \\1111 1<1 11 biul ;lg 11<111 'i\l'Il \ ~<I f..u lltlll·PIlUCII. l{ a!,Ulal f l<t 'l' lid (d)()() 1I1~
ill~tip ;I VCIl ,,'llICli \;UOI och
lod li'ICllillgcll 10.000 11l~ lin
lIl gi\; llldc d\ ,'Il ,~i v a ,
1'''1
Mera Strampen
1:/1 I/'Ilfelillll/Jr iir jaliOh.\II/llsKrtlppen Ra/:J1ar Hare värd, ll'c:I,('r /.:lIfJhlll"l/lI i SI ·el1.l/"o Kullllljimdell och prösar 6,000 /III/r/'" .
SÖU-Rocken belönades med X.O()() III~ , IlIcn uet bör kan \ ke
I'ralllllall;" all SÖU tiuigarc fa'l c'll biurag för alllll än IIlU
Måste Strampen också bli dis co? Visst dansar man hellre till le vande musik än discorytm och såpbubblor. Vid besök på St rampen var större delen av be- ' sökarna verkligt besvikna på arrangörerna. Publikens uppfattning var in te att ta miste på. Desutom drog arrangörerna ner rullgar diner för fönstren och släckte belysningen. Måste det vara så mörkt att kan knappt kan se vem man dansar med? På publikens begäran: Skaf fa orkestrarna tillbaks till St rampen! Besviken
,i~ \ crballlhcl .
IllaIlu allIlai ,"hlag ., om hän liir \ ig lill ulrö n:hcn kan niim II~I\ att !' SU lick 50.000 1l1~ rör \c r!-. , alllhetcn, 10.000 1Il~ för cll , ki\ ill \ pellling samt Ulll · 20,O()O Ill~ fö r \CrkSalllh l'tcn. I'ör ;lIl1alört ealcrvcrbaJllhe lell lick SÖ-U 20.000 1Il~ i bi dl;lg ,a lll! 10.000 1Il~ för avlö , 1I;lde a\ rcgissörcn, lllallLl cnskilda förCllingal ~;r" lI iilllnas 15 .000 IHk till Ul ICIllIlI \\ a UF för bygganuc av ul'n "ya lokalelI och Wasa U I: 'i ~ ; ltila 2:000 IIIk för fol~dan s Tcatcrl"iire-
Vårens sista premiär på Wasa Teater blir också en ligt traditionen premiär på årets barnpjäs. Under några års tid har man från teaterns sida satsat på en barnpjäs i maj, bl.a. för att ha något att erbjuda alla lågstadieskolor som ska in till Vasa på utflykt under majmånaden.
I II agar l'n IIln'dning Hill i lighell'fna all jllsll'ra ddar a\ ,lIIiiblagl'lI fIl'h alkHholhtgl'lI. furS!agl'l al!',I" In 'ig Hrks:.i r" r.htg 0111 ftirhuu IlIHI t"iirlii a\ all.HIIOI pa Hfh'nlliga ~'r.
l
I fralllgar ,1\' del ,\ ar ,Hm - ,- IJrh hiilso\aru,lIIinbll'f P li 1 ailJale ga\ IHi riksuagsHuri, I{~nhlnds 'lJ(ir\III<l1 IIIdlatuiburirhanul'l 11;1 nf-
I I ailJalcs "ar siig, dl'l orh,;.i all ntall sallllidigl shall i'\l'n aga 11111 llIall ,kall II 1.1 IJhii \ a lagl' n nlll
",dianiii urh ii\l'rf(ira "ladg;IIHh' Ila 0111 mt>lIaniil lill alkohollagl'II, Wh,dagslllall Renlllnd ,iigl'r i l'lI h.lIIlIlIIl'lIlar lill all hall:.ir lII~r h.l'l IIiijd "'l'd ,,·;trl'l. Slll'ridll lill dl'II II~I dl' l galln "pllha\ ;uHil' ;1\ ml'llalliiblagl'II, \ ilkl'l h"mh' hl' ''Ila all II11'lIalloll'l Ing' h"rl I"rall htllih.n orh han'r. låtning från andra regi oller. Det är det här som man i Öst erbotten nu vill stävja . Regionen vill skapa dels möjligheter för <.:11 mång utbildningsstruktur facetterad och samtidigl förut sät tn ingar för en fortsatt ut veckling,
d pågår en ständig åder-
BIaIIu ue personer som fann s IIICU i bidragsregnel kan' näm II<" !Ilusiklärare Alf Mylläri frall f..arleby och mu sikledare .\IIUC!".S Teir frall Närpes, vilka lwlö llade\ meu var sill jubi Iclllll\pri.~ O!ll 20.000 mk . And 1;1 perso ner meu anknylning lill "f-rörels!.:1I iir Eki Häggman , o111 fick \ 1ipendium för della g;tlIUC i el! arsmöle i Norge och ()f-': , chcfreuaklör K-G Olin \ 0"1 fid !"ör Cl! sluuieresa lill
Strampenbesökare
ellanölet under utrednin Snälla och mänskliga spöken på Wasa Teater
I
bland andra JUlhbacka Tealer, Molpe UF, Sliflelsen Torgare if, Korsholms leater, Vörå UF, /-.:ar/cby UF och Närpes UFo (),' erbollniska Poslen erhål In 20 .DOO mk för ulgivningen av liullillge n.
Öb :s Birger Enges
Årets barnpjäs, Spökräddning en, handlar om det lilla spöket Fabian som tillsammans med sin familj tvingats flytta från det slott där de bott de senaste 400 åren. Ett slott som med spökmått mätt varit mycket trivsamt med all världens dunkla vinklar och vrår, men som n u byggts om till . discotek och biograf med påföljd att spökena blir hemlösa och måste ge sig ut för att söka ett nytt hem. Under sökandet kommer spö kena i kontakt med pojken Rick, som är intresserad av att bevara utrotningshotacie dj urarter och nu tillsammans med sin vän Bar bara hjälper spökena att få till stånd ett eget reservat. Innan man kommer så långt måste man emellertid vända sig till självaste premiärministern. Spökräddningen är ingen skräckhistoria om spöken, utan den handlar om en minoritet som i och för sig kunde gestaltas av vilka figurer som helst. En mino ritet som är hotad till sin existens och behöver en frislad. Just detta är pjäsens centrala tema: man ska ha respekt för och vilja att
bevara liv i' alla dess former: Där-· till kommer självklart ende! sido teman med i bilden: miljöförstö ringen, nedskräpning, urbanise ringen och en hel del humor . Pjäsen riktar sig till "barn i al la åldrar", från 6-7 års ålder och uppåt. Men visst kan även yngre se den, gärna då i sällskap
med övriga familjen. Pjäsen ges under hela maj må nad, men de flesta föreställning ar, alla utom tre, kommer att ges som skolföreställningar på dag tid, Spökräddningen bygger på en bok av Eva Ibbotson, engelsk författare. Översättningen står Jadwiga P Westrup för. Wasa Teaters version har dramatiserats av Peter Snickars som också står för regin, Dräkter och scenografi görs av Greta Thorsdottir och musik och ljudeffekter har Guil lermo Michel som upphovsman . Teaterns samtliga skådespelare är engagerade i pjäsen och dess utom medverkar två gäster, Len nart Snickars och Marcus Groth. Den senare går tredje året vid Teaterhögskolan och spelar poj ken Rick. .
J.A.
• Rick och spökel FafJiafl, t vå av figurerna i Wasa Teaters barnpjäs Spökräddningen, en historia om snälla och mänskliga spöken.
4
**** HET ·NÖJESSOMMA
Sommararrangörerna satsar
på artister och mogendans
I Forsby c!ominerar artisterna somma hall nämnas Country Hoad 13 I'id Sommarens program vid de Österbott rens proKl'lIm. llIand tinnat kan nämnas niska dansplatserna vittnar om att det hål (Jch Tomat-karnit'alen i RörKrtlllll. (·arola. Bröderna Herreys och Hasse An ler på att hända en hel del inom nöjessek Fullfart tir det också på en lIlassa dersson. torn. re ställen runtom i Österbotten. De svenska rock banden lyser med sin '-illby Klacken komll1er under somma 1IIlKc!om,\/öreninKar tir dessutom frånvaro. Istället satsas det denna sommar rell att KenomKä en förl'llndling och bli rangörer i olika former av större på artister. discotek, men lel'llmle /I1usik blir det ock IIilIKlIr, till exempel kommunens dag-. I sommar blir det också att se hur det Stl l'arje k l'iill. \ik arrallKemanK sOl1ll1larl1larkmuler. skall gå med satsningarna på mogendan I Oral'llis dominerar folkdansstämman ser. Bland annat Carpella går denna som lIär följer en presentation av nr.II. n . . och midsommarl'akan. I Fagerö bYKger mar in helt 101' moget. mell I'id de Österbottniska da man om paviljonKen hland annal jor att I Aminn~ fortsätter man med de dans \t1 ItlllK,I det tir klart då lIpriljust Klitt möta invasionen under Carola- hunna vänliga söndagarna med rikssvenska dans I/ll~i. ,1111111 iiI' inte helll sonunarell\ hl'ällen. musik. Kanske också det en form av mo :~ralll mtt. mrlär det tir troliKt att el Bland övriga traditionella evenema!1ff (/.rhtl IIPI) () I "erra \h"illgar. gemlanser. Fähusanpassad Emet-country Årets Country Road 13 konsert i Emet startar en timme tidigare än normalt, det vill säga klockan 13.00. - Vi har fått klagomål fråll sådana countryvänner som skall hem till fähustiden, så nu har vi försökt placera in konserten på country-vänlig tid, berättar Country-Boy Wistbacka. Vilka grupper som kommer att_ medverka i sommar är ännu inte helt klart. Namn som är klara är Rattle-Snake-Annie från USA och Ramadam från Sverige. På den inhemska sidan medverkar en grupp kallad Westcoast pro ject. Gruppen kommer från Abo, men består av utflyttade öster bottningar. Ett intressant band som är på gång, och som enligt Wistbacka kommer med 10 procents säker het, är det engelska Maddy Prior Band. - På det lokala planet funde rar vi på någon form av samkör ning av Country Life, Saloon och Kari Mäkinen Band, berättar Wistbacka. I I-ringens regi körs under sommaren fyra gammaldanser, varav midsommardagen med Sai lors och Husbandeth blir det största arrangemanget. Ett annat arrangemang vid folkparken blir ringens sommar tävlingsdag den I juli. Om man kommer att utnyttja sig av småarrangörskvällen i au gusti har ringens styrelse ännu in te tagit ställning till.
Ytteresse kommer igen Efter en misslyckad öppning se naste säsong, måste Ytteresse uf inställa alla de resterande ung domsdanserna. Men i sommar tar föreningen ny fart. Fem lör dagkvällar har man i fördelnin gen och den 19 maj öppnas dör rarna till paviljongen. - Vi försöker åtminstone 2-3 kvältar, men går det inte måste vi tänka om. Om vi inte försöker glömmer publiken bort
att vi finns till, menar Ytteresse uf:s ordförande Vivian Mård. Fem gammaldanser har man
också prickat in för sommaren.
Gammaldanserna har gått riktigt
bra de senaste åren, kanske mest
på grund av att paviljongen är
lämpligt stor för dehar evene
mangen.
Herreys på lut till Forsby Carola, Bröderna Herreys, Hasse Andersson & Kvinnaböskeband, John Ballard och Elisabeth Andreasson är några av de artist satsningar Forsby kan erbjuda inför sommarsäsongen. Att Ca rola har varit klar, det har varit känt en längre tid, men Eurovi sionskillarna Herreys? - Vi har ännu inte kontraktet på fickan, men det är i princip klart att de skall komma den 7 september, berättar Ulf Edfelt. John Ballard är som bekant en annan av de svenska tävlande till Eurovisionen. Elisabeth And reasson är tjejen som tidigare uppträtt tillsammans med Kikki Danielsson och som nu kör med en egen showuppsättning. Hasse Andersson är "skountryn" o krönte kung med hits som Ängla hund osv., Därtill blir det en del svenska dansband, bland annat två juli söndagar.
Klacken satsar på disco Disco är sommarens melodi i LiJlby. Vid säsongöppningen gäs tas Klacken av den amerikanska discokungen Forrest. Påföljande kväll blir det Janne Lucas som~ står i turen. - Efter den kvällen genomgår Klacken en förvandling. Vi byg ger om till discotek, som blir nå got av det "brutalaste" som setts i Österbotten, berättar förening ens ordförande Johan Thodin. Discot fungerar i samarbete med en Björneborgsfirma. Discot betyder inte att den levande mu siken ställs åt sidan. Varje kväll kommer man att ha en orkester på scenen.
Ombyggnadsarbetena har på gått under vintern. Dansgolvet har förnyats och nu står serve ringen i turen att rustas upp.
Gammaldanser i Ytterjeppo 1 Ytterjeppo bjuder man på ett nytt och förstorat dansgolv den na säsong. De renoveringsarbe ten som pågått under vintern har nyligen blivit klara. Bland annat har scenen flyttats så att dansgol vet blivit större. Ännu återstår att slipa och lacka golvet.
Direkta ungdomsdanser går det inte att arrangera i Ytterjep po, det räcker inte publiken till för. - Men vi har smått funderat på att arrangera en mogendans en söndagkväll, berättar Anita Enqvist, ordförande för Ytter jeppo UFo
Vaka och folkdans
dominerar i Oravais
Folkdansstämman den 15-16 juni och den traditionella mid sommarvakan är de två evene mang som dominerar sommarens program i Oravais. Vilket pro gram som midsommrnarvakan kommer att erbjuda i år är ännu inte spikat, men föreningens ord förande Lars Wallin låter förstå att det är någonting verkligt spe ciellt på lu t. - - Sedan fortsätter vi med en ordentlig mogendans den 21 juli, då svenskarna är hemma, berät tar han. I september blir det en gam maldans, men sedan är resten av sommarens arrangemang ännu lösa i konturerna. Det finns många ideer man går och funde rar på. Bland annat nämner Wal Hn att man försökt engagera gamla Hep Stars, En annan ide är
en speciell tangokavalkad re har man funderat på form av utställning. "' .•_ blir det också ytterljgare gammaldans mitt under ren. - Senaste sommar back med dansverksamh försöker vi bygga upp heten igen och skapa rykte som dansarrangör, Wallin.
SmåarrangörskväU tör Maxmo Sommarens enda un!~dortlZli_" Maxmo blir i samband JllC! len som reserverats för de arrangörerna i början av I övrigt arrangeras maldanser och enligt fl'tr....._ . ordförande Peter Öling f man engagera en artist tillställningarna i juli.
01:""
5
•••••• Carola toppar
i Fagerö
kommer man att satsa dans i sommar. Alla de inte klara ännu, men 8cijar vet berätta att man den 9 juni och kör tre lör i följd, uppehåll under _liscl1llnaJhelgen och sedån Iar:s::llllller man, förutsatt att sats ser ut att lyckas. get äpple står som sym Carpellasatsrungen . Ål " .:m;en ska sättas till 21 år ka omfattande ombygg _Morm.Pren kommer att genom i paviljongen. Ena serverin om till bar, och bard ska placeras på dansgolvet. - bord kommer dessutom att i ett eget litet bås . Andra av den tidigare serverin ommer att fortsättningsvis --1IJ!5I'I'" som tidigare. en, mogendansmusik, bottniska band stå för ett par undantag. Vilka de ännu oklart. Det ryktas om att man skulle ha utdeJ äpplen åt publiken, men ville Beijar inte säga något ·ede. ...........-n.-
4m.inne satsar • ,söndagarna .\minne folkpark satsar man som tidigare på "dansvänliga uidal!!Sdanser" . Varje söndag, defJ 3 juni till 5 augusti bju man upp till vad som närmast e ska betecknas som mo ~1U4I""' , med band som Vikin , Kurt Hagers, . Stefan , Mats Rådberg m.m. I ir som i fjol faller program bort på midsommarafton samtidigt också gammaldan Istället ska man bjuda på nå österbottniskt showband på ,eidsl:J01marafton och någon in ~tall'lO nell storhet på midsom _en. Underh.andlingar på gsdanserna bjuder på ös -..,- ....u.u·.sk dansmusik och endel showband. Bl.a. för man med Reeperbahn 2 juni och Monica Tör ecka senare. Lill -Enkkus fungera som show band d med en gammaldans . om har man pågång nå som lär heta "Don't stop ic", innehål.lande bl.a .
begynner sommarnes be ter med gammaldans den ". En ungdomsdans arran en 16:e juni och en den gusti . I övrigt gammalÖ er hela linjen . Traditio tival den 13:e j uli och sis i samma månad är det ...._IIIPfö r årets SÖUROCK i datvå. Konserten kommer lRlillZl.om att föregås av ett vec musikläger . i år kommer Tula
I!;IpClrIIll att uppföras. Premiä
den 6 juli och den
'-:::~JIII]m ande familjedagen är i
ad till den 15 juli .
I Fagerö öppnar man portarna för sommarsäsongen på marsda gen den 13 maj. Att Carol a är dragplåster den dagen torde väl vara bekant vid dethär laget. Lämplig dag att få ut mor, menar ordförande Stefan Träskvik . Just nu håller man på med en om byggnad av scenen. [ ett andra ombyggnadsskede i sommar ska serveringsutryrnmen och biljett luckorna göras om. - Vi försöker satsa på ett så omväxlande och brett · program som möjligt,satsa på publikens trivsel. Fagerö är ju ett populärt gammaldansställe och det ska vi ytterligare försöka utveckla. Sammanlagt tio danser kommer vi att ordna i sommar. De tidigare säjcra korten gris fest och kräftskiva återkommer också i år, men dessutom ska man satsa på en "Fagerö Carne vals" och ett motionsjippo där man börjar med en motionstur, duschmöjligheter ordnas på stäl let och sedan avslutar man dagen med en svängom . En Pali-Maj fest är också under planering och dessutom firar föreningen 80-års jubileum. - Vi försöker satsa på att pu bliken ska trivas. Utbudet ska va ra så brett som möjligt, det ska finnas någonting för envar.
Juli hetast iRörgrund Rörgrund öppnar med gammal dans den 19 maj . Viceordförande Rainer Jeppe berättar att fyra ungdomsdanser och fem gam maldanser är inprickade. Juli blir hetaste månaden med Janne Lu cas Band den 8, grillparty den 14:e och givetvis traditionell tomatkarneval den 25:e . Riktigt i slutet av juli, den 29:e närmare bestämt är Hasse An dersson & Kvinnaböskeband på väg och dessutom drar Botnia svängen fram genom Rörgrund paviljongen den II augusti. I samband med ungdomsdan serna har man för avsikt att när mast sikta på dansmusiken.
D Det är farten som avgör hur länge man kan köra på bakhjulet. Det gäller också att kunna behärska far ten och bromsarna.
Ett hjul räcker för skicklig tJnotocross!örare
Många är de nedervetilbor som förvånat stannat upp då de på vägen mött en motor cyklist som åkt omkring med cykelns fram hjul i vädret. Så farligt som det ser ut är det i verklig heten inte. Killen på cykeln kan sin sak. Trots att han är bara 16 år.
'
... och många därtill Harrström ordnar sin traditio nella Kvarnens dag den 1 juli och dessutom finns fyra gammaldan ser inprickade vid paviljongen . Den första arrangeras den 9 juni . Norrnäs har också hembygds fest, "Norrnäsdagen" som också går av stapel nångång i juöi . För övrigt två gammaJdanse, den första den 2 juni . I Nämpnäd inleder man dan sandet på midsommarafton med en gammaldans. Den 14 juli finns en ungdomsdans inprickad och två gammaldanser är pA gång i i augusti. I Side by har man en program fest och eventuellt någon dans på gång, Korsbäck uf ordnar jord gubbskarneval i juli och i Skaf tung har man " Iaxcjans" på gång, också den i juli. I Skaftung finns dessutom en semesterdans och en programafton inprickade i juli. Ytterligare dansas i Härkme ri paviljong i juli och i Utlermos sa ställer man till med lavadans på midsommarafton. I Högnabba är också ett par gammaldanser på gång, samma gäller för Lillön i Munsala.
Han heter Peter Flyktman och kommer från Södertälje i Sveri ge. Där sysslade han med en sport som kallas för knattecross. Det vill säga en mc-tävling för pojkar i åldern /0-15 år. Tävlingen körs på speciella ba nor, vanligen i grustag. De cyklar som används är speciella 80 kubi kare, vilka inte är avsedda att kö ras på väg. Bland annat saknar de lysen. Hemma i Sverige tävlade Peter friskt i de tävlingar som arrange rades. Resultatmässigt höll han sig alltid bland de fyra bästa. Senaste sommar flyttade Peter tillsammans med fadern hem till Nedervetil. Fadern, som kör långtradare och är mycket borta, har också han varit en hejare i crosskörning. - Jag trivs mycket bättre här i Finland och kommer att stanna här, berättar Peter, som fått jobb på ett snickeri i Lahnakoski. Det han mest kommit att sakna i Nedervetil är möjligheterna till att öva crosskörrung. Den när maste egentliga banan finns i Jyväskylätrakten. - I Karleby finns en bana, men den är inte riktigt bra. Den går över för lös sand. Jag har åkt omkring och sökt någon lämplig plats att träna på. Nu kör jag för det mesta längs en gammal skogs väg-, berättar Peter. . Senaste sommar köpte han en Honda MTX 125 och med den tränar han så smått varje dag. Bland annat har han övat in kör ning på bakhjulet. - Med denhär cykeln kör jag inte längre än cirka 50 meter på ett hjul. Med knattekrosscykeln klarade jag däremot 200 meter på bakhjulet. Det svåra med att köra på ett hjul är att inte bli rädd för att cy keln slår över bakåt. Det gäller också att kunna hantera gasen. - En annan sak man måste lä ra sig som crossförare är att han tera handbromsen. Det är många som tar bort fotbromsen då de tränar inför iicensprovet, berät tar Peter. Förutom körskicklighet ger motocrossen också god konditi on. Det är ofta så att de som syss lar med ishockey håller på med crossport för att hålla upp kondi tionen sommartid. Så småningom kommer väl också nedervetilborna att vänja sig vid mc-åkaren som klarar sig med ett hjul. Men till dess måste nog Peters värdinna, Elise Mu rick, finna sig i att väninnorna ringer upp och är förfärade över pojkens framfart.
D Peter Flyktman heter han, mc-föraren som fått nedervetilborna att sätta hjärtat; halsgropen av förskräckelse.
K-G OLlN
6
~~~
~. ~
ÖdES LnTS&
•. ~ K L A C K E N
•
~
I.II.I.IIV_
~
•
~
•
~.
Nöjessommaren startar lördag 5 maj med USA:s discokung
FORREST Han med hits som Rock the boat, Feel the need in me, One lover och många andra topplåtar.
RENOVERAD LOKAL!
AMIIIIIE FOLKPARK * MALAX
OBS! Lördag 9 junli
JANNE LUKA 26 maj säsongens första gammalu,,__
Ordn.m.gr. 1 Serveringsgr. 1
•
GER OSS DANSM USIK MED ÖS.
*
VARENS STÖRSTA HÄNDELSE
*
SÄSONGÖPPNING lAMINNE LÖRD. 5. 5. 20.00-01.00
liPtAtA"~"~S ~..---;-.,....---r-.--r--,:-r-r-T1 fO\\~"'JO\\t1'C.\\ DU;:';:',,,": Från Vasa kl. 19.30 och 20.45 (via Sundom) re~ur på natten ända till Smedsby. Från Overmark 19.30 via pör· tom och Ö·malax. Från Vörå 19.15, Kait sor 19.30, Kvevlax 19.50. Från Töjby kl. 19.30 via Harrström, Strandmossa, Korsnäs och Petaiax.
~~
AVSLUTNINGSDANS I NYKARLEBY 5. 5. kl. 20 med JUKKAS ORKESTER l
HOT O AMERIKANSK BILUTSTÄLLNING
INTRÄDE: 20 mk I VASA ISHALL 12-13 MAJ
lo7/diRe
Vi tackar den underbara dans· publiken, och återkommer till hOS'
LQRD. KL. 10.00-20.00 SOND. KL. 12.00-18.00
lo7/diRe
.. .. ....... ........
lo7/diRe . . .... . . . . lit .. If. . . . . . . . II . . . . . . . . . . .
7 ••••
~
••••••••••••• 4 •••••••••••••••••••• •• •••
~
•••••••
~
största experterna *********************** O,.ROLI öreningshusen öreningarna själva ur vårsolen värmer och de österbottniska t har blivit torra om fotsulorna.
, när verksamheten i föreningarna små börjat trappas av. u, i månadsskiftet, väntas besked från om hur den slutliga fördei årets renoveringsbidrag ska se ut.
.niiminll~slIlinisteriet
säkerställa att man får ut största möjliga nytta av pengarna.
3,6 Mmk aU dela Sedan 1979 har de statliga bidra gen för . renoveringen av uf-loka lerna betalats ut. I år finns 3 6 miljoner mk att fördela till u'f lokalerna. Därav ska 810 000 fördelas bland lokalerna i Svenskfinland. Inga småsum mor, och inga småarbeten heller för de föreningar som genomför en renovering. - Förutom problemet med ansökningsdatum är bristen på en heltidsanställd tjänsteman på undervisningsministeriet, som skall ha hand om föreningshus renoveringarna, ett problem. I dag sköts den delen med projekt anställda. I praktiken betyder detta att denna hinner gå igenom projekten i samband med ansök . ningarna, men en uppföljning och utredning saknas, menar Häggman och tar brandskydds kraven som ett exempel. Där finns motstridiga uppgifter bero ende på vilka paragrafer man lä-
I FOR.BY LÖRD. 12 MAJ
I FA8.R6 SÖND. 13 MAJ
ser, något som gjort att kraven varierat beroende på var lokalen befinner sig. - Inrikesministeriet har gett ett utlåtande angående brand föreskrifterna för äldre bebyg~ gels e, men dessutorri har ett utlå tande getts angående offentliga samlingslokaler. Vill man hård dra kan man få dessa att gå stick i stäv. Något som givetvis ställer till oreda. Och gipsonitskivorna som behövs för brandskyddet har gjort att lokalerna i vissa fall för lorat sitt arkitektoniska värde. - Många föreningar satsar idag på energiekonomiska förän dringar. Frågan är om det alltså är så ekonomiskt lönsamt. Att byta fönster behöver inte alltid vara lönsamt, exempelvis. Föreningarna behöver hjälp med planeringen av byggnads projekten. En möjlighet vore gi vetvis om kommunala byggnads byråerna hjälpte till i högre grad. Likväl som andra expertinstan~ ser, kommunernas energikonsu lenter och byggmästare exempel vis.
Byråkrati - Det största problemet kanske ändå är den enomra byråkrati, de otaliga bilagor som ska till för att ansökan ska vara fullständig. I fjol gjorde jag upp en modell ansökan enligt alla konstens reg ler och kom fram till att det be hövdes 64 ark A4:ans papper för att ha alla bilagor med. Givetvis är dethär ett onödigt jobb för en förtroendevald ordförande, säger Häggman och pekar på olika sa ker som går att förenkla: - ta bort verksamhetsplaner , bokslut, budgeter etc. som ändå inte blir lästa - lita på föreningarnas egna bedömningar om huruvida den kan genomföra renoveringen - lägg mera tid på de bilagor som har en verklig relevans för renoveringeri, ex. vis. arbetsbe skrivningarna
det sig givetvis om, men för den skull ska väl inte "-IJ'S",dl,ing'arlla behövs omfatta 64 ark A4-sidor, menar Eki
~
- överhuvudtaget bör hela processen förenklas så att före ningarna inte blir förskräckta En viktig sak i sammanhang är givetvis att en förening som blivit tilldelad renoveringsmedel måste använda pengarna inom utsatt
tid-. På sikt drabbar det hela före ningsrörelsen ifall föreningarna inte går iland med uppgiften. Dessutom finns möjlighet att få förlängd tid om så erfordras.
Kärnfrågan - I stadsbudgeten för de när maste fem åren finns mellan 350 och 600 000 mk reserverade per år. De flesta hus som behöver renoveras kommer att kunna renoveras med statliga medel. Dessutom finns en kommunal pålappning som givetvis är bra. Här kan man se de Österbott niska kommunerna som föregån gare. Nu börjar vi emellertid närma oss kärnproblemet. Lokalerna är i bra skick, men man har inte råd att hålla dem igång. Och i så fall tycker man givetvis att det är ganska onödigt att överhuvudta get renovera. Ett faktum är att föreningar nas möjligheter att själva skaffa medel har minskat betydligt de senaste 10 åren. Visserligen finns kommuner som ger driftsbidrag, men det rör sig om små summor. Iden med en föreningslokal är väl ändå att den ska hållas öppen varje kväll? Jag tycker att de kommunala drifts- och renoveringsbidragen borde slås ihop och huvudsak ligen ges som driftsbidrag. Det här vore något konkret att jobba för under ungdomsåret -85. Före ningarna håller igång verksamhe ten om medel finns, det är jag övertygad om. Här finns också plats för samarbete med exempelvis skol klubbar föresamlingarna och byalagen. När alla hus väl är renoverade vad blir nästa steg? ' - Jag hoppas att vi småning om kommer in på att man kan få medel för scenutrustning. Ljud och Ijustekniken borde byggas upp med tanke på dagens utveck lade amatörteater.
............. ...........
~
~
Och inte bara för amatörtea
ter. Idealet vore att Österbottens
alla föreningshus vore funktio
nella. Oberoende av var man bor
bör man kunna ta emot region
teatern, filmförevisningar etc.
Detta också som led i att man ska
undvika att få pippi på stora
kulturcentra. Renoveringsbidra
gets främsta roll ska vara att
garantera att föreningshuset fort
farande är mitt i byn.
Man har från olika håll fört
fram att beslutsprocessen i sam
band med fördelningen borde
demokratiseras mera.
- Dethär rör sig givetvis om viktiga pengar, och därmed har vi också en viss kamp om pengar na. Dethär med de statliga reno veringsbidragen är en av de vikti gaste saker SÖU kan erbjuda föreningarna.
.'
En modell för framtiden vore att ringarna skulle uppgöra mera långsiktiga planer. Genom att fö re en bredare diskussion skulle besluten förankras djupare. Där med skulle man också undvika misstankar för kontaktbaserad fördelning. Största experterna på före ningshusen är väl ändå förening arna själva. Och genom att tidi garelägga ansökningstiden kunde man under januari-februari få till stånd en tvåmånaders grundlig '~enomgång av och diskussion ~ ring fördelningen.
.............. John Ahläng
~
....
8
• Old Vintage Blues Band bjöd på kvällens mest känslofyllda avsnitt. Kari Peltomäki, bas.
Pekka Panschin, gitarr och sångaren Björn Norrgård.
Historien upprepar sig, fick jag lära mig i skolan nån gång för länge
dan. Hissaläraren skulle få äta upp sin hatt åtminstone vad det gäller
talax satsning på rotrock. Då rotrocken ordnades för två år sedan
samma ställe rockade roten och både publiken och arrangörerna var ,da. Med historiska vingslag susande i ögonen gjordes under veckosl ett nytt försök. . Var är alla mänskor? Att titta in i en tom sal kan bli ganska ödsr
längden och iden att gära något av den här grejen blir mer och mer
lägsen. Åtta rock band för tjugofem (25) spänn är väl inte för mycket
gärt, samma pris som för ett par kalsonger i butiken. 3 mk och 15
per band ...
l min egen surmulenhet är det inte så lätt att få en positiv bild av vad som händer på scen. Sa ken · blir inte bättre av att heavypojkarna i öppningsbandet Action ser själva ut att ha det dötråkigt. Man kan väl inte spela heavy på det där sättet. Här skall det vara rökbomber, ni tar, läder, svett och en allmän tumult på sce nen. Heavy skall vara HEA Vy ända ut till
minsta detalj för att det skall fungera.
ha, det här kan bli något annorlunda.
ning utlovas och det får vi också även o
för en kort stund, dikten övergår i nå!~OI:I:sJIII.
funkrapprock, som i sin avvikande
ok. Två bitar. senare är det över och
len går ut igen, in kommer ny basist,
och en keyboardist. . .
Six Pack kör igång med vacker och hpt,_!oUII. america-rock. Snyggt och skickligt och i skede av kvällen välkommet inslag. T Id Vintage Blues Band kan ni läsa om i ÖP . också att de körde en ska-bit annars sk nr 13. För dem som av någon oförklarlig orsak ha blivit lite väl slätt. inte råkar ha tidningen kan jag berätta att ban
det representerade Österbotten i Ungdomens
och med Turbulence fortsätter ";1,' rT1.,""_ konstevenemang i · Lahtis veckoslutet före I sernas afton och med intresse följer jag maj . Bad Bad Whiskey och andra klassiker tartistens minspel, absolut kvällens b rullar riktigt bra för detta unga rhythm blues ner, no question about il. Gitarrsolon band. Munharpa och allt, som tagna ur filmen tarrsolon och jag ger upp och går på k Bluesbrothers.
o
I
Kraften som slår till får stolen som jag sitter på att förflytta sig ett par meter bakåt medan hjärtat förtvivlat försöker hitta sin egen rytm, kämpande mot släggan som slår i bröstet dunk, dunk, dunk. Gitarrvirtuosernas afton har börjat och med dem har volymen skruvats till max. Det är fak tiskt det enda som jag kommer ihåg från denna supergrupp Wild Force. Skickliga musiker men suck så tråkigt, Sanslös kör på svenska, första gruppen för idag bör väj påpekas. Enligt egna ord spelar de sanslös rockl'l roll och jag tillägger, "no com ments".
• Supergroupen Wild Forces sångare Christer Rönnholm, från tidigare bekant bl.a. i Linda Nine. IVild Force fortsatte direkt frän Petalax till en uppspelning för skit·bo/aKsfo/k. Saker i görninKen . ..
Då har man kommit ungefär halvvägs, klockan är redan över tio och öronen känns som blyklumpar. AlanparneS Producr väller in
på scen i en ström som aldrig tycks ta slut. Ja-
Varför har det aldrig snackats om svensk reggea? Här serveras nu äkta rllll~_ på äkta finlandssvenska, och det gun trevligt. Steen Röös är från Jeppis och va och må bra även där och inte enba maica. Men trots att det var riktigt sk
rastarrytmer och dansvänliga takter s
väl inte bli förbannad på den fåtaliga
om de inte orkar engagera sig efter nä5
t.immar av rock.
Jaha då är kvällens skavande a\
strängar förbi och smaken i munne
som jag gnaga t på en gammal soffa
len. För att lätta upp stämningen lite
man väl citera Ulf LundelI "Om jag
Nej. jag mår inte alls illa, jag skall bara
aven stund, som man säger!"
ronnie
"bl~! örs
9
ad var felet? Arrangörerna hade ordnat bussar från olika håll till båda tillställningarna. De körde mer eller mindre tomma . Inte heller hade den omtalade bilburna ung domen hittat fram i någon större omfattning. - Folk klagar att det inte något att göra, sen visar dom då inte upp sig då någonting nas, kommenterade en från RÖös. - Känns så himla tacksamt, menade Rågsved . Samtliga band som deltog i de två konserterna gjorde det gratis, med endast ersättning för trans porterna. Arrangörerna hade sat sat tid och energi på arrange mang, affischering osv. Någon stans måste det emellertid ha klic kat. Var vädret för vackert? Ska det regn och storm till för att få österbottningarna till rockscener na? Borde man satsat på ett dra gande namn? Och frångått cipen med konserterna: yngre oetablerade band en lighet att komma fram ur ningskämppän . Måste det till . Carola eller Samuelssons för a . folk ska reagera härefter? Eller borde våra band gå direk t till film respektive skivstudio och banda in hela surven på video kassett för att den vägen, via folks vardagsrum, bli verklighet?' Nej, jag mår inte heller illa, . men jag tror jag ska koppla av stund jag också, som man säger.
• Rilgsved. Tom Stenman, sång, till höger och Johnny Ah/vik, synth och gitarr. riiJlens intressantaste band i pörtom.
Häftig musik men liten publik lHn sista sjunkande aprilsolen fick plåten att glöda på de bilar som sam utanför Pörtom uf:s lokal i måndags. Glödrock på självasten vappen, tre dagar efter Rotrocken i Petaiax. em band uppträdde. Sex var det meningen, men ett band fick problem ~d insjuknad solist. T å av banden, Sanslös och Action, åter vad spelar dom? Heavy, Purple, Rainbow om från Petalaxkonserten. De tre övriga och litet till. Imponerande .gitarrlir och fart var nya bekantskaper, både för mig och på scen . Men endast gitarr, bas och trum örre delen av publiken . mor räcker inte riktigt till. Inte desto mind Bennässatsningen Rågsved drog nitlott re samlas den heavydiggande delen av pub och fick den otacksamma uppgiften att in liken framför scenen och en och annan leda. Moderna tongångar. "Synthinspire knytnäve rör sig i takt. rad engelsk nyvåg" vill killarna själva kalla Mera heavy, Action äntrar scenen. Gör in musikstil. Eget material hela vägen . På ett bra försök och sätter sprätt på läder jackorna. Sprätt så till den grad att en röj väg att bli ännu ett i raden framgångsrika band från Jeppistrakten. Vita skjortor, ningspatrull tycker att salens dekorationer bör tas omhand. Och visst är det väl happe _"arta slipsar, klar stilkänsla. Rdgsved kör endast halva repertoaren ning då ballongerna smäller .. . för att återkomma senare under kvällen. I Sanslös ger tydligen blanka den i om där stället tas scenen i besittning av Red Fax finns publik eller inte. Man har roligt på scen , drar på för fullt och dränker i rena som de facto gör världspremiär efter att ha spelglädjen totalt texterna. Där var det inte spelat sedan 1979. De senaste två åren har emellertid medlemmarna i tur och ordning bara mixarens fel att sångtexternas innehåll döljdes i dunkel. iklätt sig armens grå och övandet har skett Därmed är den första omgången avkla mera sporadiskt. Efter Rågsveds nysynth rad och Rågsved äntrar scenen ännu en våg känns det som att förflyttas tjugo år bakåt i tiden. Rak rock, Route 66 och ytter gång för att köra igenom hela repertoaren. ligare en lånad låt plus en lång rad egna als Det låter intressant och man anar ett em ter. Enligt medlemmarna har man texter bryo tiII någonting på gång. Tyvärr har upp över öronen, ' långt fler än vad man röjargänget i salen föga intresse för väl gjord musik och Rågsved ger småningom ' hunnit skriva musik till. Synd bara att allt upp. för litet av de, såvitt jag förstått, ganska kluriga texterna kom fram genom PA:n . Inte desto mindre framstår gruppen som Rödrävarna ersätts aven trio från Kro . kvällens stora behållning, åtminstone för noby, Mental Mounted. Gitarrist som be min del. • Mental Mounted fick /iv i läderjackorna tack vare en gitarrist som gick åt både handlar plankar i bästa Hendrix-stil- men John skåp och gitarr; bästa Hendrix-stiJ.
10
o Några problem med få kunder Lindqvist.. . . han försörjt sig som möbelrestauratör. Snarare tvärtom, det ar svart att hmna med alla kunderna.
o Hur läge det tar att restaurera gamla möbler är helt beroende på i vilket skick då de kommer, berättar Christer Lindqvist.
Möbelrestauratör Christer Lindqvist:
'Det ·är lättare att slå lös så.länge man är ung' Det är lättare att slå sig lös så länge man är ung. -Då man blir äldre går man lätt i gamla cirklar och nöjer sig med den situation man har. Han som säger så är Christer Lindqvist, 29-årig enmans företagare i Kron oby. För två år sedan valde han att satsa på res taurering av gamla möbler som heltidssysselsättning. Ett val som han inte behövt ångra sedan dess. - Det gick till så att man vid min gamla arbetsplats, Spikbacka Måleri, ändrade verksamheten. Tidigare hade vi målat på byg
gen, men företaget valde att satsa på de målningsarbeten som ut fördes i hallen, berättar Lind qvist.
Själv skulle han övergå till att arbeta i hallen, där man främst sysslar med - att måla köks inredningar, men han lockades inte av det nya alternativet. I stället började han renovera och måla gamla möbler i verk staden där hemma. Några prob lem att få jobb, har han inte haft. I.lagerbyggnaden har man en massa möbler som väntar på att bli åtgärdade, och mera jobb skulle det finnas. - Jag brukar säga att jag lig ger ett hal vt år efter med allting. Kanske mest beroende på bygget som blev klart för några månader sedan. Bygget, ja det är en gammal fasti ghet Lindqvist flyttat från järnvägsstationen i Kronoby . I den gamla stugan, som han upp fört i samband med verkstaden, har han fått ljusa och änd amåls enliga arbetsutrymmen . - Tidigare hade jag alldeles för trångt. Det går bara inte att såga och slipa i samma rum där man skall måla . Några större investeringar har han inte behövt göra för firmans del. Men däremot har han tvin gats satsa en hel massa på sin fri tid .
Färpostning tillkommer 10,
arbetsgivaren Martin Spikbacka Senaste vinter anlitade Teater varit. kob honom för dekorerna Spikbacka gör till en viss del Karlsson på taket och Det är samma sorts arbeten. Men man rig för sent. skall inte tro att de två kronoby - Under den senare up målarna konkurrerar med va ningen kom jag att få arbeta randra: Börje Lampenius, vilket var - I stället försöker vi skjuta arbeten på varandra. Det har ket intressant. hänt att folk har ringt hit och jag inte hunnit ta på arbetet och jag Enligt Lindqvist är dekor försökt hänvisa dem till Martin, en viktig del av till exempel i så har de sagt att det är han som revyuppsättning. Tyvärr ger har visat dem på mig. lokalerna- inte möjligheter Det viktigaste som krävs av större utsvävningar på möbelrestaureraren är tålamod. området, på grund av de be SpecieUt om möblerna är illa sade utrymmena. åtgångna, betyder det att man måste satsa mycket tid på att en Några planer på att för bart reparera dem. Arbetets etablera sig som dekoratör för glädjesida finns i den andra än atrarna har han inte. Han dan, då möblerna står färdiga alldeles för bra med att p och man är nöjd med sitt arbete. med gamla möbler i verks ta Vid sidan om det egna företa Den kanske största för get och yrket är revyerna Christer med dethär jobbet är att man Lindqvists stora intresse . Han behöver dra aUa arbetsr har skrivit, spelat med och fram och färger med sig till det för allt gjort dekoren till de sju där man skall jobba, avs senaste av Kronoby uf:s revyer. han. , - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- Inte är det på samma sätt att vara sin egen som att vara an ställd . I nte lämnar man arbetet och går hem då kloc ka n är fyra, mena r Lindq vi -t. in tbildni ng har l indqvist trim Kvevlax Hem, ICl ju -skol a . Dä r fic k man ti ll en del lära den här tyr e n av II beter _ Ha n läser ocb å i den mull d CI li nns faC K litterat ur på ,Inladel. fn annan vikti g lä rokälkl bar (k n tidigare
Brush årsmodell 1907
Bland annat denhär Bruschen av årsmodell 1907 kan beundra under den specialmässa för modellbyggen s hålls i Helsingfors ll-H maj. Det tog den stolte ägar Bertil Frilander, över fyra år att bygga den 90 cm långa len. Närmare tre år ägnade han åt forskning och uppgön de av ritningar. Själva bygget tog drygt ett år i anspråk. Kan nämnas att modellen är en exakt kopia av det am kanska orginalet. Bland annat är bänkarna i äkta läder alla trädelar i ek. Modellen är försedd med fyrtaktsm ol och är försedd med radiostyrning. Under Helsingfors-utställningen kan man förutom 8nl schen bekanta sig med ett hundratal andra modellbygg, Med på utställningen finns bland annat båtar, skepp, f l_ plan, helikoptrar och järnvägsbyggen.
11
Urgammal. .. Men Nyströmbåtarna byggs som sagt inte enbart i trä_ Den som så önskar får sedan ca ett år tillbaka en aluminiumversion och småningom kommer också glas fibermodell att finnas. Helst bygger jag i trä, men eftersom efterfrågan finns också på aluminium och glasfiber så tillgodoser vi givetvis det behovet också. Tidigare förknippade man i . allmänhet fiskarbåtar med "tuff tuff" och 6-7 knop. Idag håller det inte längre. Fiskarna ska ut till sina platser oberoende av vil ket väder som råder. Det ställer helt andra kvar på skrov och sjö egenskaper. Tidigare har många varv fiskebåtsbyggandet mer vid sidan om, man har byggt fiske båtar "också". Meningen är att vi ska ta oss an fiskarna i högre grad . Försöka tillgodose deras behov_ Dessutom kan vi erbjuda den servicen att vi skaffar allt mellan köljärn och topplanterna; radar, ekolog osv . Hur många båtar han byggt vet han inte själv. Det är flera år se dan han tappade räkningen. Dessutom har han reparerat och byggt om äldre båtar. -Grund modellen jag har nu ska vi givet vis behålla, men innanför skrovet kan vi variera hur som helst en ligt kundens önskemål. Man kan få allt mellan en roddbåt för 4500 mk och en lyxutrustad tio och en halv meters Nyströmbåt för omk ring halvrniljonen. Dvs. småning om. Inte ännu .
o
En svensk
eazzlegend
KORSNÄS KURSCENTRAL
anordnar i Korsnäs
intensivkurs i finska Kursen börjar 4. 6.64 och pågår 6 veckor. Kursen riktar sig till personer med grundkunskaper i finska, som önskar förbättra de praktiska kunska perna. Efter genomgången kurs beredes kursdeltagarnamöjlighet att av lägga språkprov för erhållande av språkintyg. Ansökan till kursen bör In
Sl'enske ja1.1.klarinettisten •·Stan" Hasselgård var bara il' chi Ium avled i en bilolycka i lämnas senast 18.5_ 84 till närmaste arbetskraftsbyrå. Skolbe • år 1948. Det har gått tret tyg och arbetsintyg medtages. år sedan hans död - men _dII......de intresserar sig nya Utbildning. mat och inkvartering är kostnadsfria och dessutom kan ut • .,mi·,oner av jauJrä/sta för bIldningsstöd och resestöd erhållas. musisk och hans liv. Hcr.selgård var bekant med ARBETSKRAFTSBYRÄERNA Goodman som satte så "ärde på Akes talanger att fick clumsen att bli medlem i ~ orkester. De två hann spda in någon skiva till _ _WZS., men senare har man _ ut ckras radiokonserter på
I11III111
Först ska man flytta produkt ionen till Replof där en haU ska byggas invid Lindemans nätspin neri under sommaren. Dessutom ska gamla färgfästet göras om till slip och erbjuda möjligheter för vinterförvaring .
~L-----"",
- Det måste jag säga att från Replot och kommunens sida har vi mött enbart välvilja, men se dan har vi den här pappersavdel ningen .. .
o
Prenumerera pa ÖP
l rlf/lands TVI sänds torsda den 10. 5. kl. 22.00 ett pro om ckn svenska ja1.Uegen-
VASA musikbranschens specialaffär
Nöjesarrangörernas och orkes trarnas egen nöjesförmedling.
HandelsespI. 10 D 65100
Vasa 10, tel. 961-113572
DU! alll emeUan rockkonserler I
sound check 967 • 73 037
...
Osterbottniska Posten tedlem i tidningarnas förbund . ÖSterbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska ÖSterbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar.
J
obstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1984
QUAKER STATE förlän ger motorns livslängd.
Erickson & Erickson Karlav_ 3 VASA, 961-120311
ÖP-rådet: Leif Rex. ordförande Sture Erickson. Stig-Göran Forsman , Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555, hemtel. 967-21099 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD
BII• •V
REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961-38020
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA
ARTISTER
KÖNACYKLA ,
JUST FÖR DIG - HOS OSS
f1i
HELKAMA -
VASA PRodukTiON Tel. 961-119920
.\1
.
M KOLLA ALLTID
(i~/ FÖRST! ~~
Allt inom musik . PA·uthyrning
'SOUt-ID SIDE VASAESPLANADEN 15 TEL: 116899 el. 120015 Öppel: .ard. ~17, 10 ~13
Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522. hem tel.
RESEBYRÅ
INGVES RESOR NÄRPES TEL. 962-42 048 Telex·73115
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967-13555
961-32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng. tel. 961-113 522, emtel. 961-112001.
PRENUMERATIONSPRIS 1984
~::~~~; :::::::::::::::::::: ::: :::: :::~:=
Skandinavien ............. ... ,.. ... . 70.Lösnummer .. .............. ..... ... .. 2,50
ANNONSMO"fTAGNING SÖU :s kansli, Handelses planaden 10 D, 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121564 Onsd. tel. 967- 11827 Hemtel. 961-222508 Annonserna bör inlämnas senast mimdag k I. 16.
CRESCENT
N OPSA -
-
OBS
•
l/olir_
"J IWST6S .!"!..~ .!~":~9J!! ,
PRESENTER
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
'Pre~e'ltltiiUG"ll Inneh Len a Wilson
Tel 96241 423
Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
" ~N ONSJ>RIS
Itextcn .. ... ..... .... ........ .... ..... 3,75
I:Jtcr texten .. ........ .. .. .... ... .. ... 3.75
Ikst ämd plats -,20 per 111m t"ÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtill ägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som pa grund av post försening in -
te införts i begärt nummer.
12
Urgammal träteknik till heders hos Ny-ströms-Båtar i Höstves Pärt korgar
Orsaken till Nyströms svada om byråkratin står att öka däri att Ky Nyströms-Båtar Kb är på väg att flytta från Höstves till Replot och en mera ändamålsenlig hall på 700 m) . Samtidigt påbörjas serieproduktionen av Ny tröm båtarna. En båttyp som Ny tröm hållit på och utvecklat under de senaste fyra åren . N u produceras Nyström båtarna hemma ho Nyström själv i Höstves, "andra backen längs LilJkyrovägen från järn väg övergången räknat" . Där bygger han och en av de anställda träbåtar. En kilometer längre fram längs nämnda Lillkyroväg ligger Raimo Koivilitos f.d . bil verkstad där han och ytterligare en anställd just nu håller på och svetsar ihop de rvå första aluminjumversionerna av Nyströmbåten.
I ett garage Om vägen bland byråkratiska blanketter går i krokar just ou å har Urfes väg fram till den nu pågående satsningen gått i minst lika många krokar. Båtar har han hållit på med hela tiden, menar han, eftersom han är uppfödd j skären. I Jako bstad togs de förs ta kliven här i livets jämmerdal. Där träffade han också i tiden livskamraten, en viss Stina Ågren som just då studerade i Teater skolan och den vägen åkte även Uffe ned till Helsingfors för alt fi nnas på samma ställe, och på började en teknisk utbildning. - Ganska snabbt kom jag emellertid underfund med att detdär inte låg för mig så efter som jag sysslat en hel del med fotografering började jag jobba som frilansfotograf på Husis. l den vevan jobbade jag också som djurskötare på Högholmen, ma tade apor och elefanter och så där. Hade jag fått fast jobb då kanske jag fortfarande varit kvar där nu, men så blev det nu inte utan istället började jag jobba som journalist på Husis. Tja, se dan fick Stina jobb på Wasa Tea ter och därmed flyttade vi opp hit och jag började jobba på Vasa· bladet . Då hade vi emellertid det problemet att vi hade så olika arbetstider att vi knappt såg va randra på hela dagen. Så när ett jobb som ljudtekniker blev ledigt så hoppade jag över dit. Hade fiblat litet med sådant också ti digare.
• Uffe Nyström, lill höger och Raimo Koivislo den för.:l'~ ta~;';;7,;i;;;~~:~~ ingen aluminium version ännu plöjt havets vdgor har redan beställningar droppat in.. . GolI rykte sprider sig.
- Bra att du kom, så man får någonting annat att tänka på en stund, säger Uffe Nyström när han öppnar dörren. Jag har suttit och fyllt i formulär hela dagen nu. Otroligt egentligen vilken enorm byråkrati man lyckats få till stånd... - Jag tycker mig märka att det finns en positiv inställning över lag till privatföretagsverksamhet, åtminstone från kommunalt håll här i Korsholm, men det räcker bara till en viss gräns. Sedan kom mer alla dessa enorma mängder med pappersutredningar som man får så lov att kämpa sig igenom ifall man vill fortsätta. nostalgiska orsaker som av den enkla anledningen att trä fort farande är det bästa, enligt ho nom sja.lv. - Men han har alltid varit litet av kärringen mot strömmen ock
så. När alla gick över till glasfiber i tiden sa jag att träbåtarna kom mer tillbaka. I dag vet vi att det gått status i träbåtar. Det knepiga nu emellertid är att hitta folk som kan bygga träbåtarna. Det räcker
inte med att man är timmerman, och någon skolning på området finns inte. Traditionen ska föras vidare från gamla båtbyggare, men ett par generationer blev borta i och med glasfiberns intåg.
Vid det laget hade vi byggt hu· set här i Höstves och jag började bygga båtar i garaget, mest som hobby till en början. - Länge räc kte det inte förrän folk började höra av ig, man vi l le ha bålarna jag byggde så tiII slut måste jag luta jobbeL för all kunna arbeta. De enasle fyra åren har Uffe använt till au utveckla in mo dt!lI. Och för öka tillämpa el! gammalt material på nya byggnadssätL. Uffe godkänner JOle rikligt gla liber om båt byggnad material. Tr ska det hel I vara, inte så mycket av
• När I'i kmmner igång ilie på Replof ska mall kUlInafö NyslrÖmhåle1l i glaSfiber, aluminium e/Ter frä. klinkbyggd eller cliagonallaminerad, säger Uffe. här I'id en klinkbyggd "iomeler~· ,Vs/röm JO.
Det nya i sammanhaJJael teknik som kallas laminering. En teknik för sig inte alls är ny. gamla grekerna" brukar hän visa till i all sammanhang och i det kan man faktiskt hänvisa till de gamla far.lonemas man tillverkade med samma teknik . ut på att man limmar faner eller tunna bräder i med växtriktningen dels räH, dels diagonalt. - Fördelarna är m nar Uffe. Problemet klinkbyggda lräbåtarna man inte kan böja hr!l'ct....._ som helst. Med den här blir trä lika formbart fiber . Och ger bätLre skaper. Kanske beror d vallen är naturligt och tra De två går bättre ihop. fibern är för stum på Vi är ju två som båtarna. Jag och havet. göra en båt som ser hur som helst men om inte känner den och den är så är den värdelös. I för yrkesfiskarna. För d båten inte i första hand don utan ett redskap fu ngera. Diagonallamineringen sagt ingen direkt ny up~,fiII" men har ändå på något sin att vinna mark här i FinlaJJl1. fe viftar med en OatUOI IlIW ett reportage berättar om marinen som redan har båtar med denna teknik. - Laminerade båtar ar underhållsfria, och lattare än stål eller båtar. Här finns också
Text och bilder John Ahläng som visa r att d i lamineringen är omkriIlI starkare än glasfiber. blir en laminerad båt pre att bygga ocb att underhålla än en g.la!;fiIII1) Lamineringstek igång nångång på tius_ _ Nya Zeeland, men när "Tbe Gougeon Rr.,,,.... USA fick i uppdrag all ta ett hållbart sätt att bygp bladet till vindkraftverk niken kom fram på allvar. Ganska märkligt funderar Nyström. För sedan hade man enbart tillgå, och byggde givet . Nu har man prövat alla tekniker och nu är vi åter till träet. Det är litet som lel skulle ha snurrat ett Fast isst finns det ID är skeptiska idag. brukar deL heta. Då fram den här, säger Ufre kar på artikeln. Del som franska marinen borde till våra båtar också. Forts.