Österbottniska Posten (ÖP) nr. 18 1985 by Österbottniska Posten

IIII111111111111111111111111 II II 11111111111111111111111111111 111I1111111I11 II11IIII1I I II I

NrJl.

T""en den 2 maj 1_. U_m.r: RIk 2.58.

...................

Redakte5rs:'tankar.

• •

Dansarrangörerna

söker nya vägar'?

---- -

----

_ .... -

CVeCKaN --

-------_._----------.

Ungdomsåret och de handikappade Låt oss således hoppas att ungdomsåret inom alla handikapporgani sationer på bred front skall bli en signal till medbstämmande för handikappade unga. - Här finns en naturlig plattform rör våra organisationer att närma oss ungdomen och tillsammans med den övriga ungdomsrörelsen arbeta för ett bättre samhälle, skriverMikael Lindholm i tidskriften för omsorg om utvecklingsstörda, "Läka och lära", Men Lindholm varnar också för en del negativa tendenser hos ungdmnarna. Han hänvisar till en delrapport från den finlänska kommitten för det internationella ungdomsåret.

..I denna rapport citerar man bl.a. en undersökning som gjorts i Sverige gällande attityder. Enligt undersök ningen är barnen i dagens amhälle . sOcialt fysiskt välnä 8 o med a t närda. Ra konstatera att allt flera ungdomar uppvisar känslokyla, en kansia av främlingsskap och oförmåga alt leva in i andra människors situation,

försummat en av våra viktiga motta gargrupper. då det gäller informa tion och attitydmässig bearbetning? Har vi i tillräcklig grad insett vår roll av de krafter i samhäUet som alar r l\nsvar. medkänsla och humamsm. Svaret på dessa frågor behöver .. te bli helt nekande. men barnen och en relativt bort

att leva sig i andra människors situa tion p.g.a. inneboende dåliga anlag. I mångt och mycket utgär givetvis attityderna hos barn och ungdom en spegelbild av våra egna attit der, de vuxnas attity -..,Ihi·lldt_ konturerna bara framträda tydligare, missgreppen framstå i en bjärtare dager. Vi håller på att få 'ett samhäl le. där ungdomen anar alt det bästa sättet att överleva är att enbart lita till sig själv, understryka sina känslor och strunta i solidaritet människor emellan. Det är mot bakgrunden av detta som kopplingen mellan ungdomså rets målsättningar och arbetet inom handikappsektorn,blir viktigt. Har vi inom handikaPi>Organisationerna

samhälleliga beslutsfattare och myn· dighetlplnOner, att .. nationens framtid.. ungdomen. ofta kommer lån t ned å prioriteringslistan. l vill handikapporganisa tionerna hävda. att man i sin plane ring tar sikte på framtiden. Det är i denna mer eller mindre avlägsna framtid, som de nu uppskjutna refor· merna skall genomföras, det är då beslutsfattarnas attityder förmodas ha blivit positivare och anslagen hög re. - En självklar utveckling tycker de flesta. Men tänk om morgonda gens beslutsfattare är utrustade med helt andra attityder, p.g.a. brist på information och upplysning om det väsentligaste i det arbete vi utför..

tQ.

ammanhaDa

För här som i alla andra är de& kwulenaom beatimDIer. VJur &Id aH publiken Inte beUIaI' ca. föl'biijda priae& rar aä" _en 9ia betJder det

arUat.

obönhfSrUgt aH det bde koDUDel' DARon liknade u1ia& l foNiUninpn .

Ordning skall det vara Vår-Ankan är en förnämlig ,publikation som utges av Mellersta Österbottens journalistförening i vårspralliga tider. Ur det rikt varie rande innehållet saxar vi följande notering om problemet med punk frisyrer i Jakobstads Handelsläroverk. Som framgår speglas proble matik i en groteskt skrattspegel.

JiIGI'''.

"Det är inte lätt dethär med att se ut eller att inte se ut som andra. I vissa yrken förväntas man se ut. Det fick allmänheten erfara härom hösten i Jakobstad. Tommy sag kanske lite annorlunda ut än andra. och speciellt mycket annorlunda ut än blivande handelsmän, med sitt slätkammande hår. Tommys rektor kunde i längden inte acceptera den rådande slätkam ningen ovanför Tommys hjässa och fejden blev bitter. Låt mig bara, kära Tommy. på minna dig om skolans regler. Elever na här måste vad uppträdande. kläd· sel och hygien beträffar rätta sig ef ter vad man accepterar inom affärsli vet. Då förstår du säkert att så där kan du inte gå och se ut. Tänk på din framtid, respekten för handelsyrket och på vår skolas anseende. Med det vill jag ha sagt, vilket du säkert också själv anser. att du måste göra något åt din frisyr, Du kan ta modell av

mig om du så vill. Huvudsaken (!) äc att du vänder dina äckligt släta testar mot skyn. Tommy blev aIIi rödare i S) och mer förbannad för varje ord. - J ag vill va' fri och det bet}-der att jag väljer hurudan frisyr som helst. Du och alla andra får va-modes· lavar om ni så vill. Men inte jag. Och Tommy stegade ut och har sen dess inte synts till i skolans korridorer. Rektor Gunnars problem var int slut med det. Tommy-Dugan pred sig och därefter har elevernas hårtes tarna kammats ned. Och Gu.nnar grubblar febrilt över hur det ege gen ska va det här med att se ut inte se ut. P.S. Till VA:s redaktion inIäm des nyligen meddelande och Gunnars stolta frisyr h Des pi tappa höjd som följd av d<'�r.a ovilja att följa hans fris, vrri· .".......-

Torsdagen den 2lial 1985. ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• .. 9,•••• 1

Slutspurten Angående

Anne-Lie Ryde Richard Ahlskog har rätt i att det är olämpligt att klassa nå gons sång som ljudet från "en ylande brunstig rävhona". Men Patrik Stenvall skall inte lastas för det påståendet. Han hade i uppdrag att lyssna efter publik kommentarer till artisten ifråga. Att den som btev citerad på skämt associerar henne till en av Nykarlebys inkomstkällor är en tillfällighet. Undertecknad tyckte skämtet

Så lyder en publikkommentar när Anne-Lie Ryde uppträdde i Nykarleby 20. 4. 85. Detta tycker ÖP skribenten Patrik Stenvall är fyndigt. Jag tycker att Stenvalls journalistis ka ambitioner har spårat ur ordentligt. Hur chefredaktören på ÖP överhuvudtaget låter något så dant skräp gå i tryck såsom Pat rik Stenvall skrev om Anne-Lie R}·de. detta förstår jag inte. En sådan förolämpning borde inte lOretomma mot en artist eller

var lustigt och satte det i rubri ken. Men efter att ha fått känne dom om omständigheterna kring showen, försår jag att skämtet var mindre lyckat.

Det är närmast skandal när tänker på hur svårt det var Ii benne till Nykarleby.

K-G

OLIN chef.red.

Tad för ordet

är sitter man igen. Inte

inte alla men ett fåtal av oss.

Vilken känsla! Precis som vår

existera jag som avskyr allt med

ga bruk. Utan den är oftare av

träffligt - vad skulle vi annars

varför vi har rivit ut ur böckerna

Rena tanken... att sådant får

ett glattare och blankare sort,

känslorna - outhärdiga.

kål! Det är ju förfärligt, så för

dan. Ni sitter där ni sitter-lika

skriva på?

och speglat oss i glansen när so

tillägga. Det är slutspurten som

samma skola är jag fortfarande

dorna.

så jag, tyvärr borde jag kanske

Efter dessa tre åren i en och

spökar för min del. Inte för att

lika vilsen som när jag började.

kanske du också, du, du och du

nU,trots att jag har kopplat bort

jag tror på det övernaturliga. Ja har den kvar.

Kom ihåg att jag inte slutat än

re rätt synd för då skulle ni inte

när jag klev in och upptäckte att

-hm -kan bli. Man skall både hinna och få med allt innan man helt eller halvt utmattad kläm

mer fram ett tack och trevlig sommar till lärare med betyget hoppeligen i gott förvar.

Glöm ej att ta på er fotriktiga

få. Allraminst nu till sommaren

det inte var det.. Jag gillar upp täcktsresor.

ärarna är ej mera vad de

varit. Vi elever har samarbetat

med tiden - vi har satt våra

spår. De kommer, de går, ger

upp lektion för lektion. Kom

mer visserligen igen för att ge

upp igen! Men samarbetet kan

Trots fotriktiga skor är spur tco rena rama utmattningsmed

med åren. Men här berodde det

näsan .

dessa ton ter? Ett

liv

mindre... ?

med

ett

skoskav

Ulla

de fortfarande inte klaga på.

skm'S nästan alltid 1eI. T ner med en penna, tva om det riktigt kniper, på pappret ni fått

Slutet närmar sig, alla är fort

farande vid liv. Så kära rastlösa

3 15 min. Bäst märkte jag det

när man springer ute och visar hälarna.

vårsi

Vad vore livet utan s'lutspurten,

15 min, alt 210 min eller efter alt

Men fy så tröttsam spurten är

på

slut. Om det var efter alternativ

var

som är kvar. Tur för det annars

ha något att se fram emot.

skinit, speciellt

myror ... ursäkta mig, elever.

Det

klart för mig när rasterna tog

vore den redan förbi och det vo

len

aldrig

funktionerna.

Tänk slutspurten i en tre-årig

skola - slutspurten är det enda

skor - skavsår är inte roligt att

R.icbard AhJskog NUFS Nykarleby

visserligen inte men tar kål på

oss bokstavligen ändå. Kanske

borta från att bli inklämd mellan

en liten stol och en låg pulpet.

Oj-ja, oj-ja ingen slipper un

Svar:

"Man kunde lika gärna sätta en brunstig rävhona på scenen och yla".

ens påsklovet kunde hålla mig

Läxböckerna blev allt tunnare

inte på hormonerna utan på an

nat. Papperskvaliteten motsva rar inte den kvalitet vi elever håller oss med j privata mänskli

r=r8 .r.r.r.r.r.r .r.r.r.r.r..r.r.r...r.;- .r1§ § § §8 I Tid

;8 8

går så fort aUt rusar iv'äg den försvinner kommer igen chans r försvinner nya igen tid kan ta slut om man numrerar sdpbubblor "Ull a"

.r..;.c.-.:;.c.-.:'tOM .r ...-.: ...................................................................... framför

Pappret lever ju

Borde inte

•

Jag borde inte le mot dig

Eriimlingsskap - man ser lögnerna a ut ur deras ögon

när du ser p& mig Borde inte visa mina känslor men jag kan inte hindra det.

marionetter

enrinK -Ijar -!iade rn.ed nordanvinden -.eJ ilaiirdigt stickande ög n diauidån Jorföljer dem till lutakren LA

Jag borde inte vänta dig ikväU for du kommer ändå inte. Borde inte hoppas i alla faU, men jag kan inte hindra det. Jag borde inte drömma om dig varje natt. Borde inte vakna med ett vilt bultande hjärta.

Men jag kan inte hindra det ...

"Knödlarfantasten" -68

Du lekte med mig i går igen.

-Ult var så underbart du lovade komma i dag. ack nej! börjar kunna ditt lovande - och dit

ör så oerhört beroende av dina kompisar, inte offra ett par minuter för mig! -fOr ska U det vara så här? iiJskar dig ju!

Ju aldrig förstå det. a, tredje gången det hänt nu, "år jag inte ut liingre!!! flit aUt ska bli bra

•

Du vet väl om att vi varje månad belönar den bästa insändaren med

Men jag kan inte hindra det. Jag borde inte älska dig.

Du...

Till april månads bästa lä sarbrev har utsettll "Vad. är Jag och vad. blir Jac" Läsarbrevet ingick i OP den 215 april. Till ÖP-redaktionen har inkommit en mängd bi drag. Tyvärr tilllter inte utrymmet att alla publi ceras. Läsarna har varit speciellt ftitiga att sända in dikter, varf'ör det s.a.s. blivit ett överskott pl dellsa. in sändare, frlgor, festliga bilder m.m. fbms det där emot alltid utrymme f'ör.

Vår väntan Så $org$et månen ser nwt jorden nftr. Ängens bwmnwr väntar på all solen mot den ler.

De sova vintersömnen än så goll. lnen under jorden skälver de och ber. "Kom sköna sol värm upp oss

150mk! Alla i.nf'örda läsar-brev honoreras med en liten slant. Du kan skriva om precis vad som helst. Eller t.o.m. ställa en fråga. Eller varför inte sända in din bästa dikt. Det går bra att skriva un der signatur (om man inte hoppar på någon namn gi ven person, det vill säga), men sätt ut namn, adress, telefonnummer och social på annat skyddssignum ställe i brevet. Adressen är:

med ditt sken!" Vi fryser .• å."", v,lra naklla ben.

Ann

Brev frän läsarna ÖP, PB 27, 68601 Jakobstad.

Torsdagen den 2 maj 1985.

anting

mjukhet till trots, skära mej i öronen på

det värsta jag kan tänka

det grymmaste. Och detta aningen upp

mej i musikväg är när ett heavyband typ

Deep Purple

skruvade, stereo.typa tempo gör att jag

börjar göra lovar

aldrig kan tänka fritt, meditativt medan

kring den "klassiska musiken", när

jag lyssnar till dessa muzakslingor, ty

tunga gitarriff blandas med klassiska stråkar och annat fint avstämt instrumen talt musicerande. För mej blir alla dessa

som Radioapparaten (det hette tidigare

mycket motbjudan

de tillställningar, som om en bunt elefan ter plötsligt etablerat sej som porslinsför

säljare.

Inte ens när en känslig artist som

Neil Young prövar greppet med symfo

niorkester - exempelvis på albumet "Harves(' från år -72 - tycker jag att resultatet är särskilt lyckat eller värt att låna sitt öra åt särskilt många gånger. Mer givande finner jag såna experi ment, korsbefruktningar som sker så att säga på ett lite djupare plan, ur en inre drift att söka nya uttryck, som när Van Morrison på Ip:n "Hard Nose TIu High ",ay" i en psykedelisk låt om "Sno", In San Anselnw" (där snön kan stå både för

den bokstavliga snön som dimper ner från himlen och för "snö" i betydelsen vitt knark) för in stråkar och en jättekör av klassisk modell för att understryka det symfoniska i låtens helhetsgrepp.

Då har jag prövat med annan musik, som också ibland kan höras i program

rockexperiment med klassisk musik rock meet classics

värr.

Radio

FM), nämligen pseudoklassisk

musik av den typ skickliga instrumenta

Sven-Erik Klinkmann,

47, bor i Vasa,

sysslar med skrivande i olika former på hel tid. Skriver gärna i tidningar om rock och annan musik, arkilektur, poesi, tankar om de motsatser som bygger upp "den stora livscykeln", allt deua som gör livet till nån ting mer än en lång transportsträcka. Utgav hösten 84 en bok i samma ämne: "Motpunk ter och möteslinjer. Tankar kring tillvarons enhet". (Författarnas Andelslag).

lister som Björn J:5On Lindh och Staffan som förstås inte är nån popmu· Scheja siker utan en klassisk pianist, vän med -

Mozart - gör på lp:n "Europa". Det är en syntes av adertonhundratals-pianoro mantik av den Mendelssohnska, schu mannska, chopinska skolan, som ju också i övrigt i dag är ytterst populär.

kelskiftet 1600-1700-tal med bland annat

sköna pianosonater. Och tycker du då att

tre kompositörer som detta år firar 300

detta låter för "torrt" för "klassiskt", gå

årsdag, den gigantiska Bach, den drama

då framåt i tiden till exempelvis Men

tiska tonmålaren Hindel och den livliga,

delssohn, och ta hans små instrumentals

spirituella Domenico Scariatti (som enligt

tycken utan ord, "Sånger utan ord." Den

Men inte heller denna musik förmår hål

mitt förmenande är den av dessa tre som

la kvar mitt intresse särskilt länge Bland

starkast påminner om en popmusiker ,

popmässiga omedelbart tilltalande char men i dessa melodislingor slår Lennon

ningen av olika århundradens musik

men så skulle han också underhålla det

rnedvetande känns ändå på nåt vis för

spanska hovet med sin cembalo). Att

romantiker på deras eget område. I

lös, lite spekulativ. Jag har en stark miss

lyssna till en cembalomusik av just Scar

sentimentalitet, estetiskt välljud blir det

tanke att också denna musik är trendig,

latti kan vara ett sätt att få upp ögonen

helt enkelt knock out på rocken i detta

att dess kvalitet inte är sån att den kom

för den popartade , livliga kvaliteten i

skede.

mer att hålla ens bråkdelen av den tid

"klassisk musik". Men ännu hellre rekommenderar jag

som en ingång för en rockdiggare Bach

musik från början av 1800-talet kan du

med sin oerhört dynamiska, jazzartade

söka dej bakåt igen till Mozart eller

dess förlagor visat sej hålla. Handlar det om popinusiker som för söker slå in bryggor mot det klassiska så

McCartney, Carole King och andra pop

rån denna tidiga romantiska piano

Klassisk musik sl r knock out å rocken?

•

Bach

Men så är också Van Morrlson en fusionsmusiker av format som under en lång karriär sugit upp en massa trender och traditioner, allt från Belfast-rock över rythm&blues, soul, jazz, folk till sin djupt personliga innerliga stil. Men detta är nånting helt annat än de spekulativa, ytliga försök att närma sej klassisk musik som rocken stundtals gjort sej skyldig till. Tvärtom tror jag resultatet av såna försök att liva upp

en av barockens mästare.

lyssnar jag helst och med största behåll

denna äldre musikform bland dem som lyssnar till rock. Det händer att jag lyssnar till populära radioprogram med dagens pop, som för middagsprogrammet i Radioapparaten i Sveriges P 3. Det som slår mej när jag lyssnar till denna sorts musikblandning är hur lika allt låter, hur stöpt i en mall alltsammans som kommer ut i dag är, hur kommersiellt likriktat det låter: det är liksom en musikalisk autostrada där alla ränner omkring i samma höga hastig

reas VoIlenweider, som gjort flera album

exempel i Goldberg-variationerna på

inte en mycket fin fransk pianotonsättare

med en typiskt modem men ändå på nåt

cembalo eller piano (t.ex. med Glenn

som Fam, vars korta pianostycken har

sätt tidlös musik med spännande instru

Gould). Det är instrumentalmusik det

ett lyft som gör dem hur aktuella som

ment, som elharpa, som blir ett slags

som får det mesta av försöken inom roc

helst i dag. Och de ryska mästarna kan

övergångsmusik mellan pop och klas siskt, västerländskt och österländskt, modernt och gammalt. Den musikaliska rymden i denna variant känns ganska fri och stor.

et jag försöker komma fram till är

att vi som växt upp med rocken som den viktigaste musikaliska inspirationskälla i vår ungdom kan ha allt skäl att öppna

melodislingor, sin varmt doftande synt musik: som om våra liv lindats in i myc

nolf.

Innan du vet ordet av är du nästan

lisk besättning som till sin storlek påmin

framme vid en musik som bär nitton

ner om en större rockgrupps. Men musi

hundratalets prägel, Debussy, Skrjabin,

ken! Varje konsert har sin egen karak

Eric Satie för att nämna tre som gjort

tär, beroende på förutom musikaliskt lä

pianomusik med denna popprägel (som

ge, låtskrivarens intentioner också på

inte på nåt sätt ska förväxlas med pop i

dennes val av instrumentering. Vilka so

betydelsen utslätad, kommersiell. för

lon, vilken samklang, vilken dramatik!

grovad). Lyssna speciellt till Eric Satie,

orgiastisk musik än detta får man leta

nande ting som händer inne i och under

med dess olika underavdelningar som

efter. Carlos Santana blir här passerad

tonerna, musik att koppla av med, medi

country, soul och 'liknande men till sist

med flera hästlängjer liksom ClaptoD och

tera till, bli upplyft av, eller som poeten

står man alltid där med samma dilemma,

de andra "supersessionistema".

Claes Andersson säger i sin senaste dikt

rocken börjar känns alltför trång, skaver och sliter på en. Då kan man försöka

tristessen lägger sej som en tjock dimma

Om du föredrar musik som är mindre exakt, mindre inträngande lyssna då på

tan alltid med intressant melodik, spän

samling "Under": "Eric Satie har hakat upp sig

nånting av Händel. Ta hans "Water Mu

Ljuset i rummet moduleras från damm

garen. som känner tröttheten lägga

sic," vattenmusik, fylld av sjuttonhund

grått till musbrunt till vassgrönt till

tunga sjok över musiklyssnandet, som

ratalsbehag. Man kan nästan höra det

biljardgrönt till bakunisvart till blodsvan

känner att detta trots allt inte ger så

engelska hovets båtar guppa framåt i

Omelett och sperma, omelett och sperma

mycket, är att låna sitt öra åt annan

Themsen när dessa ljuvligheter serveras,

Gardinen darrar till när någon

musik. till en börj an i små portioner och

höra hovdamerna sucka av välbehag.

när du fått upp aptiten för detta, små

Vill du lyssna till sirliga melodier, dan

Det jag ville rekommendera rockdig

ket effektiva bomullsomslag, utan kan

ningom allt mer. av "klassisk musik"?

skilt stora doser. Till sist börjar den,i sin

ger-konserter, med en kammarmusika

denna stora humorist och satiriker med

tigheter och törnar. Men jag måste tillstå: det hela blir bara lite enahanda. trist, urvattnat.

Det är också detta som gör att jag inte kan ta till mej denna bomullsmusik i sär

närmare titt på Bachs sex Brandenbur

också sina saker om än de stundtals kan bli mer bombatiska som en Rabmani

pianostycken i en lång, lång rad och näs

den som börjar likna en kronisk nervosi tet. där en bred ljudkuliss lagts bakom hända för stunden behagligt intryck av

Eller föredrar du gruppspel: ta då en

solot på konsert nummer fem brukar jag tänka att mer extatisk, tillbakahållen,

kommer en punkt, förr eller senare, när

över en. Vad ska man då göra?

nånting mjukt, skönt i sina insmickrande

ken i motsvarande genre att blekna bort.

När jag hör det långa utdragna cembalo

våra öron också för annan musik. Det

het, där pulsslagen gått upp till gränsvär

sångrösten, vilket ger ett dämpande, må

framåt mot ScIIumann, Chopin och de andra tyska romantikerna. Men missa

liga rytm, ett sväng som kan studeras till

denna klassiska jätteödla som legat och sovit blir en ännu större aversion mot

. musik, sin enorma vitalitet och sin natur- ,

ningen på en schweizare vid namn And

Vad kan man då börja med, vilken typ Jag skulle säja så här: gå till barocken,

i balettskor dansar genom rummet utan att synas

santa enligt 1700-tals modell, lyssna då

Flygeln suckar under sitt lock

till denna underhållningsmusik!

Någon har bitit i präonets kind

En annan ingång till den klassiska mu siken kan gå via de romantiska tonsättar

denna djupt mänskliga, dramatiska och

nas små pianostycken. Bäst är kanske att

samtidigt matematiska musik som upp

börja med, ja, varför inte en tidig "ro

.Ievde sin höjdpunkt nån gång kring se-

mantiker" som Haydn som skrivit utsökt

Eric arbetar med pedalen, förblöder milt".

Sven-Erik Klinkl1UUl

___"

• ••'

.. .

_ •• •

• •

•

• •,...

, '

.__

, ••

;...-_

.... . 2 ..mallll5. .. .... ... .. .... .. .. .. . TW . -._. " .,....

. _.

•• _

__ ._

".I

,-------------------------------- --------------1 I I I I I I I I I VÖFdnadsbjudande gammalt stenhus på Östermalm i I ,MICI..m bor Anna och Eva-Maria Fogden, 17 respektive tillsammans med sina föräldrar Kerstin och Mikael I ...... Föräldrarna är båda fortfarande hängivna öster I ....iIIIl:ar, talar ibland dialekt sinsemellan, åker 'hem' på I och är aktiva i föreningen Svenska Österbott Sverige, i födda är däremot Flickorna I i Stockholm. mitt i storstan och rikssvenskar till själ och I ,-....,•. FÖIT fOIjde de gärna med till Malax om somrarna, I II1JIDera. Det finns rotigare saker att göra, säger I :s._--:joIllba och tågluffa, till exempel. det är klart, riktiga stockholmare är vi ju inte. Vi I i Österbotten och det känner vi nog av också. I I somrarna och tidigare följde också flickorna med. Nu före· I drar de att stanna i Stockholm I och sommarjobba i stället. El· er tågluffa runt omkring i Eu· I ropa. Det är allt bra mycket I· roligare än att sitta i Malax och uggla, tycker de. . I - Men förr var det nog I spännade att fara dit. Det fanns så många roliga ställen I an utforska - affären till exSi I ' pi ...... I I �---'-�-'=Z) Ammne har de också hunnit ·1 med, men något direkt samrö I re med malaxungdomarna har de inte haft. Och nu har de inte I längre några nära släktingar • k ar i trakten. - Alla har fl • ' dl_IL flesta hit tiD SIll • och med IDCIEBIDr I MaJax. I .finns kvar och nå· st ett sommarställe har •• där också. Och på semestern åker alla dit och träffas där. • Eva-Maria och Anna trivs I med storstadslivet och skulle för tillfället inte kunna tänka • sig att bo någon annanstans. kel annat • Hur det hade varit om deras II enkelt föräldrar i tiden hade valt Ma I och så är lax eller Petalax som bonings· de andra' ungdo I ort i stället för· Sverige och Förr följde vi ö:iktaJma . nu hittar vi på eg Stockholm har de svårt att fö • reställa sig. att göra. Men som I - Nog hade det i alla fall ke vi går med igen, blivit Sverige förr eller senare, e vara roligt att sjunga I tror de. igen och kanske skaffa I ._ den där folkdräkten det var om en gång. D Anna, snart 18 och Ella-Ma I rW, snart 21 två andra gene I rationens stockholmare som fö I . redrar liigenheten på Östermalm framom stugan i Malax. I

'Tala inte illa om Finland, våra föräldrar är därifrån' ..

Säker körning med nya breda

Viking Stopp Steel Prisex.: 155-12

180:-

+ balansering och montering Tag kontakt vi ger gärna prisuppgifter

Lördagsöppet Närpes tel. 962-41 320

CYNDI LAUPER heter en ame . rikansk rock-tjej, som skördar framgångar. Då den amerikan ska akademin för rockvideokonst här om veckan delade ut sina motsvarigheter till filmvärldens Oscars, kammade hennes rulle "Time efter time" hem sex ut märkelser Om Cyndi är rock-drottning så finns det ingen direkt kung med i utdelningen. Däremot be· lönades en viss Prince med en Osckar.

PLA

•

In sdllogarfesti.oIetI i Åminnel Genom TV kan du ja mad tiYlingetI direkt fra. G6teborg.

•

MALAX

NU ÄR DET ANrLIGEN DAGS

SÄ

•

FC;B

.....

Hejdundrande avslutning

) )

GAMMALDANS i NY ARLEBY

Förlovnings- och vigselringar

) Guldsmeclsaff'åren ••

YRJO

Sto gatan 12, Jakobstad Tel.r 967-301 87 - --

r t öp I året Löpe dagsom

"Crescent isade sig vara v

lit T

lördag 4. 5. kl. 20 med Närpes Spelman.gIlle

Vi tackar vår trogna publik för den gångna säsongen och hälsar Er varmt välkomna tillbaka till hösten!

bäst"

Förlovningspar

• .

900 såg Nygammalt i Närpes

•.

RINGARNA FRÅN OSS

ALLA SLAG AV KLOCKOR SMYCKEN SKEDAR LJUSSTAKAR SKALAR ffi.ffi.

Många anser aH Crescent är bäst Tekniikan Maailma 8.84 jämförde 3-v damcyklar. "Crescent framstod som jämförelsens bästa" skrev TM.

KECKLUNDS Uraff"år

686 00 Jakobstad Tel. 967-100 56

Crescents erfarenhet av tävlingscyklar har gjort möjligt att utveckla bekväma och lätt-trampade cyklar. Crescent är slitstark

Crescents vackra ram och svenska kromnickeldetaljer är hållbara. I affären ser alla cyklar fina ut. Men med tiden visar sig sanningen. Då är det tid att ångra sig. Tro inte att en billigare cykel är lika bra som en Crescent. Det är den inte. 3-v mod. 92333 riktpris 1.595,

Crescent 5-v mod. 92335 riktpris 1.695, Crescent 10-v mod. 92307 riktpris 1.860,-

Teaterkurs hålls i Vasa En amatörteaterkurs med temat 'från improvisation till struktur' hålls den 17 till 19 maj på Vasa teater.

På

bland

annat

ningar,

kursen

bahandlas

koncentrationsöv

kropp och röstteknik, .

impro visationsmetoder ,

drama

tisk bearbetning och publikkon KAR.LEBY Cykelverkstad S Lybäck 968-130 44 JAKOBSTAD Cykel- och sport affär Mattsson 967-30361 NYKAR.LEBY Cykel- och sport affär Mattsson 967-201 9 4

VASA Cykel-Klvlstö

961-113 285

takt. Kursen arrangeras av FSU och

NÄRPES Frisport 962-432 24

studieförbundet

LAPPFJÄRD Rosenbacks Butik

grundkurs för NAR:s sommar

962-21821

KRISTINEST AD Sport-Boden

962-124 40

Det blev stor succe för Nämpnäs UF:s satsning på Nygammalt i Närpes simhall senaste fredag.

och

utgör

kurs i Danmark augusti med samma tema. Ledare är drama pedagog Kerstin Söderling.

!.!.l! kurs

17-19 maj i Vasa tem.a: från improvisa tion till struktur ledare: Kerstin Söder ling dramape

dagog

kursavgift: 3 50 mk

AnmäJning&1P .. 10. 5 ) och förf:. .

U tel. SOU tel.

(f'öre

255 961-113 M2

Kursen är en : " som f"öljer NAR:s · som markurs med samma tema. _

----J ----�I trädde skansenspelmannen Lasse Olsson på dragspel och närpe . sättlingen Levi Häggblom.

Cirka 900 personer kom för att se TV -favoriterna Bosse Larsson och Bröderna Lindqvist. Föru tom de svenska TV-artisterna bjöds det också på en del lokala förmågor; Birgitta Klåvus, När

Crescent är lält-trampad

Crescent

•

I I 'r l JUli .EE

4. 5. kl. 20

KOM TILL OSS, NÄR DU FUNNIT DIN VÄN!

•

.......

r....

UMEAFAVORITERNA lIAR IGEN

A811111E FOLKPARK

* Kollo

Med i den svenska gruppen fanns också Nygammalts produ· cent Benny Persson, som kolladt in de österbottniska förmågorna.

pes SpelmansgiJIe, Lasse Eriks

I motsats till vad ryktet gjort gäl lande, rörde det sig inte om nå

son och Little Big Band samt Da ni Strömbäck. Dessutom upp

gammalts räkning.

gon renodlad talangjakt för N)

. . .. . .. ..

l år är det ungdomarna som sköter spexandet i Petsmo och det syns minsann att de trivs med agerandet .

. cyk.I....,.". .... ... ,... "... ,...,. rwli.r..t} c tM. IM ..""."",.,..,. __/In,,,, .... rkk" ...., II de ,.....st.. SkyrItM t/If, ,,, det· .. 8/j1lel1Ntt..., hit.! EItdaI."."..,., PM'f/!

Det såg länge ut som om det

de ut att ha varit med förr, ung

mesta vad det gäller sketcherna

inte skulle bli något spex i Pets

domarna på scenen. Åtminstone

också. Själv vill hon inte på nå

mo i år, det gamla gänget var

verkar de trivas med agerande!.

julen var över och vinterkvällar·

- Det var nog många som inte

na började kännas långa och tris·

trodde att vi skulle klara oss en

ta drog förberedelserna i gång

samma, utan nån hjälp av. de

med ungdomarna i spetsen. Allt

äldre spexarna. Men efter pre

de själ a och de hade ocksa hunnit börja öva när de skrev

miären tror jag nog att de flesta var

fick hjälp med regin av Maj-Lis - Vi var själva ganska så leda

säger

Anne-Marie

Det är Anne·Marie som skri

på alltsammans då, tyckte inte

....ås butik, Ne_nal: E. _Is. Ul'II8s: Vara CllhIl., Oravals Dravals Livsmedel, Soll: Soll Centralbu lisa: CPel-KlvlstO.

nöjda.

Berts.

Granlund.

-II; fträI ...... .... : Je .... .. ...,: CJUSo Ibacu, Eant: ..... I Ea, .....l1li:

got sätt ta äran åt sig, men kam raterna rosar henne och säkert

inte på bettet längre. Men när

vit alla sångtexter och gjort det

att det blev bra. Men Maj-Lis

satt också en och annan i publi ken och undrade över de fina men okända texterna till 'Du är den ende' och andra kända me lodier. Var månne de har hittat dem? - Äsch, det är väl inget spe ciellt med mitt diktande. Det ba ra kommer ibland, säger Anne Marie.

satte sprätt på det fasl det bara var ett par veckor kvar till pre miären. Del märks att det är ungdo mar som står bakom spexet i år. Sketcherna handlar nämligen till stor del om ungdomar och ung· domars hv. Och del är ju bara som det ska vara i en ungdoms·

Tokrolig Mallorca-resa

förening. För att ta några exempel"':'" i en sketch lyckas en fjortonåring med diverse knep få föräldrarnas tillåtelse att fara på dans till Åminne (medan det gamla paret beskärmar sig över dagens ung dom) och i en annan får vi följa en gammal

obebodd stuga.

när teateramatörerna vid Arbetets Vänner ocb Arbeta

ungdomarna

Men

riostitutet upprorde komedin 'Mallorca, Mallorca' av

bjuder

också på en hel del aktualiteter.

Bertel Nordström i Arbetets Vänners lokal. Maken till -...l.s uppna och tokroliga figurer får man leta efter.

till exempel en sång om vad allt Petsmoborna kan råka ut för när

Pjäsen handlade om en grupp vintertrötta nordbor i åldrar på charterresa till Mallorca och aktörerna verkligen släppa loss både med sång och dans. En av

de färdas längs landsvägen så här i menförestider. Sketcherna varvas med sång och musik i lagom dos och mån·

rna, Tommy Hilden, hade komponerat musiken framrorde den själv på piano.

ne inte åskådarna på de två se naste föreställningarna varil lika

regissör har gruppen haft lärarstuderande AnCi •

till

mopedkillarna

Amatörteater av bästa sort bjöds vasaborna på i lördags

nöjda med kvällen som premiär

ett arrangemang som tydligen utfallit till allas

publiken.

a-tIlW!Ilbet. Inte minst publikens.

Del är ett ungt gäng som byggt

bara om det är sant som det sägs att pjäsen inte

opp årets Petsmo·spex.Bara fy·

.er än en gång.

ra av de 21 deltagarna har rutin från tidigare år. men det skulle knappast någon utomstående i publiken kunna tro. För vis t ser

.. .. ..

" ..

®[jL

· ·n---

---;-:]0 Sprudlande Alla värmde i kall ishall

-MlJSIKSIOAN-

-MlJSIKSIOAN--

Det var en ti II synes mycket trött Alla Pugatjova som tog emot pressen på hotell Waskia i Vasa på lördagen. No smiles today, sa den ryska superstjörnan och stirrade med tung blick in i kamerorna. Men under konserten några timmar senare var hon som vanligt sprudlande glad och full av värme. Och det behövdes, för ishallen var ödslig och kall. Inte mer än omkring femhundra personer hade mött upp.

o Alla Pugatjova ör en mångsidig artist. Hon både komponerar och skriver texter sjölv nör hon har lust, men sötter en öra i att ge nya unga förmågor en chans också. Hemma i Sovjet ger hon i medeltal åtta konserter per månad och framtröder i TV två till tre gånger per år - vid större högtidligheter som ny,år, kvinnans dag, 1 maj och segerns dag.

·',"''''·''''''''''''''''''''""''''''·''III''''''''""""""'111"UI"""" """

Mon delar inte ut guldplattor i Sovjet, men om mon gjorde det skulle Allo Pugatjova ho en hel hop att ståta med vid det här laget. För där är hon idolen num mer ett. Hennes plattor lär ho sålt i långt över ISO miljoner ex emplar vid det här laget. Och för 011 del, inte är hon

II ,III if I

alldeles okänd hos oss heller. Sången om de miljoner rosorna är mälsta populär och plattan hor sålt i 40.000 exemplar. I Vasa lockade hon trots allt ingen stor publik. Femhundra personer hade bokat biljett i för vög och så många fler vor det väl inte som orkade ut till ishallen

1111

iftet

lika viktig och angelägen för mej! ÖP-betyget blir fem.

11 be the s unshine in your

life" sjunger Jermaine Jackson

strålande som en sol mot sång

* *

partnern Pia Zadora. Och sol

§ skensraderna återfinns i deras

Fem svarthyade gentlemän

§ duettiåt, hiten "When the RaiD

hår huvudTollen på dagens sista

S Begins to Fall". E "When the Rain .. . kan kö S pas som singel men återflnns

platta.Walter "Clyde" Orange,

Ronald La Pread, William ''Wak' King, Milan Williams ochJ.D.

§ också på Pia Zadora's soloLP

§ "Let's Dance Tonight" (Curb). "Let's Dance Tonight" tål inte §

= := _:

charmig (men nog anonym) röst.

O Körleken ör Dolly 'Partons ölsklingstema.

eller hur?

i mitteillslutet av 1970-talet.

countryns verkligt stora stjär

som känns använt. Väldigt

stå.

Det är inte bara "dunk-dunket"

många låtar känns ''bättre be gagnade" - det finns klara före bilder för många låtideer . . . ÖP-betyget blir en futtig tvåa!

= =E _::5 = =_

rens! Rock-soul-pop är Commo dores genre.Kommersiellt myc ket eftertraktat. Lättavlyssnat

Pia Zadora's LP kunde lika väl ha kommit ut 1975 som 1985.Så här dunk-dunk-dunkade de tyskproducerade plattorna fram

me"! Inget problem med temat

Dolly Parton är ett av

J.D: Nicholas. "It's been a l(j

night on the nightshift' eu--.....A.

perbt! Soul i toppklass.

Funkigt stökiga, med ett smaskigt blåsarr.''Play this Re Rockiga "Animal Instinet" och

vens låtar.

Balladerna "Janet" och 'The

Woman in My Life" sjunker

också bra in.

Överhuvudtaget finns det in

genting riktigt taskigt på

"Nightshift" och Commodores

och njutbart.

och producenten Peter Wolf kan

pärla i vårens ganska magra

ken som ligger bakom plattan.

Titellåten "Nightshift" är en

skörd.

vara helnöjda med de dagsver

ÖP-betyget: 7, med snudd på 8!

nor. Och det är inte svårt att för Hon har en skön röst.Mjuk

och egen. Med ett härligt

darrrr ... !

Texterna kan tyckas banala.

Samtidigt . .. kärlek är något n ny flicka har hittat upp på

skivtallriken. Dolly Parion's

alla mänskor vill känna , något

som berör alla mänskor, som alla

("The Great Pretender'') var gan

förstår (hoppas jag).

överträffa.Och visst är "Real Lo-

en värld fullt med krig och ung

ska så tradig och inte så svår att

Dolly's älsklingstema är kär

lek. Vad sägs om låttitlar som

"Think About Love". "Tie Our Love", It's Such a Heartache",

"Don 't Call It Love", titellåten

att "Nigh tshift" (Motown) står

sig riktigt bra i dagens konkur

der.Och Pia Zadora har en små

wor

'Slip of the Tongue" är också hy

aktuella. Direkt kan det sägas

Det är fart och fläkt.Rytmen sju

"Jackie, You set the

fire" sjunger Walter Orange och

one" röst Lionel Ritchie satsade Just det: Commodores är LP

E gångbar för discotequegolvet!

Jackie Wilson.

cord Twice" sitter swrtbra.

på en solokarriär ...

Däremot är den synnerligen

Det är en stämningstylId hyll ningsJAt vin Gaye och

Nic olas gick en osäker framtid till mötes när deras "number

E alltför många spelningar hem g ma i vardagsrummet.

Nåja, det kanske, blir fler fin landsturneer för den 35-åriga storstjärnon. Den som en gång

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111II111IInllllllll

En lång natt på "

i lördags. Och det vor synd. Mu siken i sig vor visserligen inte så märkvärdig, men Allo Pugatjova själv skulle ho varit värd en stör re publik.

"Real Love" och "Come Back to

Banalt, men fan så angeläget i

. domsarbetslöshet, bostadsbrist, hopplöshet . ..

"Real Love" är inte en platta

som får mej att tjuta av glädje

men en platta som jag kan lyss

na på i morgon också. Då hoppas jag att kärleken fortfarande är

O Commodores visar på "Nightshift" att Liondel Richie's solokarriörssatsning inte blev ComlllOdore:s' begravning. För "Nightshift" ör en riktigt skön 33-varvare!

ffi1ll1ll1ll1ll1l1ll1ll1ll1ll11ll11ll1ll1l1l1ll1ll1lH1I1I1I1II1I1II1II1II1I1II1II1II1II1I iii11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111_••-

0·

blir berömd i Sovjet brukor vara det länge. Alla Pugatjova har förresten besökt Vasa tidigare - som fredsföreningens gäst. Det var annat det än det kommersiella jippo hon nu ställer upp på. Har hon månne ändrat åsikt sen dess?

- Jag har min egen linje i fred frågor. Liksom - alla sovjet medborgare vill jag arbeta för fred. Det är en självklarhet för oss. Det är kanske svårt för er västerlänningar att förstå vår in ställning. Men många många människor i Sovjet söker ännu släktingar som försvann under kriget. Att fråga om de vill ha krig vore som att fråga japaner na om de vii ha ett nytt hiroshi ma.

Krig och fred är något som Alla Pugatjova gärna talar om. - Min far ville bli cirkusclown, men förlorade synen under kri get. Min mor var en god sånger ska men förlorade rösten under en bombning. Nu ger jag all min kraft och förmåga i deras ställe. - Inte frågar man i Sovjet om nån är för eller emot fred. Det är en självklarhet att alla vill fred, säger Alla bestämt. Men, tillägger hon lite uppgi vet, det är så lite ni vet om oss. - Ni borde besöka oss mera, bo hos oss en tid för att få veta hur vi har det. Inte ska ni tro att sovjetmedborgaren i allmänhet är som de sovjetiska turister ni ser här. Lika lite som alla finlän dare är som finländska turister i Sovjet.

•

Hur står det till JR? JR och Sue Ellen dricker för mycket. Det anser socialsty relsen i Sverige, som noga håller reda på hur många drinkar paret och de övriga i Dallas häller i sig. lilian Nowak heter en svenska som håller ögonen på hur mycket det dricks i TV-rutan. Det har hon fått en halv miljon kronor för av den svenska regeringen och socialstyrelsen. Det är nämligen så att den svenska riksdagen har beordrat TV att besinna sitt ansvar då det gäller alkho linslagen i serierna. Men nå gra direkta direktiv i hur många groggar per timme som får förekoma i rutan är det inte fråga om. Motiveringen till grog gräknandet är att att man vill ha underlag för en dis kussion kring hur TV-pro grammen påverkar folks alkholvanor.

Världens sämsta film Videotekniken har öppnat vägarna för en ny fluga - att se på gamla verkligt dåliga filmer. Filmer som är så dåliga att de blvit en konstart för sig. Den sämsta bland de sämsta lär vara en rulle som heter "Plan 9 From Outer Space" från 1958. Handlingen är en blandning av science-fiction och en vampyrhistoria. l huvudrollen återfinns visserligen Bela Lugosi som Dracula, men under inspelningens gång avled han och ersattes av en annan skådis som inte alls är lik honom. Problemet med olikheten löstes genom att inhopparen inte visade sitt ansikte under hela resten av inspelningen. Trots att det rör sig om en mycket teknisk film, har filmmakarna nästan totalt struntat i de tekniska detaljerna. Bland annat skarnar planets kabin helt och hållet utrust ning. Vidare påminner de flygande tefaten väldigt mycket om vanliga bilnavkapslar. t-'riset tar i alla fall en scen på en kyrkogård, där korsen (tydligen gjorda av papp) vajar till så fort någon av aktö rerna råkar stöta till dem. Vidare bjuder filmen på en rad vassa repliker, bland annat denna: "Mord - en sak är säker, någon är skyldig. Så råkar du få se "Plan 9 From Outer - Space" i en videouthyrares hylla, lägg beslag på den genast. Skräp finns det gott om, men skräp som är så dåligt att det blir roligt, är det mera tunnsått med.

Greta Garbos liv blir TV-dokumentär Den 18 september i år fyller Greta Garbo 80 år. Den dagen sakall hon hyllas litet mera än normalt. Då blir det nämligen premiär för en svenk-amermikansk TV-film kring hennes liv. Filmen blir i två delar, och kommer troligen att visas över hela världen. Bakom det stora projketet finns filmjätten MGM-United Artists och - förvånansvärt nog - Malmö-TV. Det skall bli en renodlad dokumentär. Det fösta avsnittet skall handla om Görbos tid i Sverige. I det varvas Stock holmsvyer - med gamla stumfilmer.

Det andra avsnittet

behandlar hennes tid i USA och kommer att innehålla en mängd avsnitt från hennes storfilmer. I Sverige visas dessu tom ett tredje avsnitt där gamla vänner berättar Grabo

... .

minnen. Själv kommer "den gudomliga" inte att medverka filmen.

Garbos SO-årsdog firas med stor TV dokumentä r.

Ingen sax över de röda Det får inte bli några klippningar i Warren

= Pa"e Maijanen in action i Vasa.

Maijanen, mannen bakom finska hitlåten 'Lähtisitkö', - e senaste torsdag Vasa. sparbank hade ordnat ett -....'. .. tionstillfälle om bland interrail för ungdomar i lsläroverkets festsal. grammet stod utom hu ....n:oLktiOl-ien Pave Maijanen framträdande av Old Blues-band, ett brea 1Li:I:IDI�lZDlmmer av tre vasapoj dansuppvisning av ·asaflickorna. -janen hade kanske St-:m!.bcler att få publiken

Beattys storfilm "Reds". Inte ens i TV

att 'tända ·till' riktigt ordentligt. Detta berodde troligen mest på att den största delen av publiken tog del av konserten sittande på läktaren och på stolar. som var utplacerade i salen. Det medför de förstås att tillställningen blev mer städad. men den egentliga feelingen uteblev. Sammanfatt ningsvis kan man väl säga att den relativt talrika publiken var nöjd med torsdagskvällens evene mang på handelsläroverket i Vasa.

FREDRIK DAHLSTRÖM

version. TV-bolaget ABC har köpt TV-rät tigheterna till filmen och hade för avsikt att klippa bort tio minuter. De för att filmen skulle

passa

bättre

sändningstider.

deras

'_0

Beatty, som inte gillar att hans verk blir klippta, gick till en advokat och vann över TV-bolaget. - TV-bolagen skär i långfilmer som om de vore korv, uttryckte filmskaparen och huvudrollsinnehavaren innan han gick till Warren Beatty slapp bli klippt.

anfall mot TV-bolaget.

...

Hälsningar Muscha hälsn. Ii Änäs och co i Gottböle där vi' var på party 20.4 tack för övernattningen o. skjutsen till Långballmossen fann ni er Tjöck Marina? Kram 2 hemifrån Hälsningar till charmtrollen Hen rik och Ralf vid Terjärv Hems löjdsskola. Vi blev mest impone rad av Henriks sång.Kanske vi får pröva den ngn gång. "Ett par brudar" Kati, hur var a i hälje? Anko, van har dy busschaufförn? Nena, hal das i internati på näätre! Gun-vi nåår ska vi ha mööti nästa gang?" Aktiv Gunvinist o. Lillen Åt världens bästa kompisar Ollon blad Uret Skinkan Rakel med föl je och naturligtvis Peter "Tango kungen" Finne från Sundom+alla som känner mig. "Korsnäs" Pussar & kramar till alla på Husus och i Rökiö gänget . .. Speciellt åt "Hahka". Hurra för Jan & Jaa na. PS Timo int har to väl in bil jett? Häls. "Rökiö Boss 1 & Hankmo Boss 1 Haona: Hoppar han Dej på tårna? Petra: En tabu hit eller dit gör väl inget? +En stor kram till Autio från "Gissa vem!" Hanna & Mie: Ni har verkligen billig humor, vem har du låtit dina vårkänslor falla åt Hanna för nu är ju snart den omtalade snön borta! Bra va? Kram. GS

OrSdage den 2.maj 1985.

Milla: Åldern har ingen betydelse om man inte är en ost och det är man ju inte: Frassin din. Carina 1 000 pussar i örat, ni blev ihop grattis! "Fisk & Fisk"

Hejsan! Jag vill hälsa åt alla i BGS, speciellt alla i klass 8 C och förstås 8 D. Jag ska nog komma och hälsa på Kata i 8 A: Länge sen jag hörde från dig. "Jeanette"

Hej alla tönltar och kloka.En jäk la stor hälsning till Husus o. Lant tis, synd att Polle o. Skräcken har återvänt. Tjomba får en hälsning. Städa efter dig! ! ö. Rökiö

Stackars Åsa!! Har du problem? Hu sku' e vaa ti flytt ti Abo elder Leppl . .. Tii sku no problema löösas elder ventar du ti somare å svenstji? Kram. Kcök

I Norrnäs bor Christina ung och sund, hon friar med Stenlund.För ut var hon så blek, men nu har hon piggat upp av förutnämndas smek. Grattis på 19-årsdagen ö. "Vi som är mätta i magen"

Häftiga hälsningar till 11 :an i IS Söderbys hockeylag. Plus till alla andra som har en aning om vem det kan vara som hälsar. "Musseligan"

Hej Peter & Jan från Replot!Tack för 7. 4. Hoppas ni hade lika roligt som vi men inte gick det upp mot en kväll i J:stad. Kom dit & se! ! ! Selma & Bibbi & Kurt Hälsningar till alla i Folkis i Nykaa bi och alla snygga pojkar i Larsmo. Netti: Du syns alltid i Jeppis. Var för? Hmm. Kram. "Jag" Tina i SAka kika hit! Planer på att evakuera? Du får sällskap! Kul natt vi hade! "Dra i beina, dra i beina!" Själan? Va fö fanes själan? ! "Gigolo-Lasse" Hej Carola! Ha en trevlig och av kopplande resa. Hoppas vädret vi sar sig från sin bästa sida. Din kompis på jobbet

1\ ni sitt na fråudo tårvor nö då: "Kajuuto" "Raadari" ''Tompi'' "Mensi" "Felix" "Kensu" å "Gaa mi". Hälsningar "Valnöt" å."Hebre"

Hej Lena!Hur är det att gå mot en stolpe? EJler att backa en bil i väggen? Funderar vi två Knaster! Alla som har blivit för stor för Nykabi och i stället före drar källaren i Jeppis.Du som fick en liten puff av mig får en häls -ning+Sussi o. Gun.

"1120"

Puss och kram åt Stefan Östman i Solf! Du är söt! Hälsninpr "Jag" Varning! Den 9 maj finns 2 långa och 2 korta kameler som gör livet osäkert på Vasabåt. till Umeå! Så se upp!!! Hälsn. en av de långa kamelerna! Glenn! Jag älskar dig! Että sinekö, no mine mMs! Alltså alla ni hårdingar som går i JHL får. hälsningar av hårdingarnas hår ding! Ja föstar att ni trivs! Mine möös!!! Att he var naan som fråga om vi haar na kara!? Vi brukar ta töm me känslo så termen haar vi töm så mang!! Elly tu fåår hälsningar åv me! "Selma"!! Moikka! Hälsningar till Janne Ken neth Harry Sten Alf Bengt från Jeppo! "Mormor och farmor"

. Hälsningar till Gilla och in in i sko ji. De bor i Malax förstås. Johan Sjöberg får också en hälsning. "In in i Tjöck" Ove "Kalashone" från Solf i sl(ogsskolan. Får volvo var na pii na? Får dö na stryk på· boxase. Hälsningar. Tacka vet vi valmet! Nasse setä is very very angry at all you little nassukat i hudmoders. "Happy with bomb's" Skäms synt-offret! Inte ska man i vatten livets hälla väl brödrosten?? Och Mårten Gås-hat tar har man bara i smyg i en blårnå la plåtbåt. Så he så! "FV -st yreIsen " Hello!Finns e na som ji enkäl jär? Namn nämns sällan. Vidare hälsn till Tok Klubben o Fiat 600 Turbo i Malax. Hur je me saftblandari? Hem å ligg! Fi-Iigar

Hej på er hr o. fru Plåtanka! Hur

ar det med halsan o kärleken? Bara

bra ser det nu ut att va! En sOt poj ke i IJK i Drakan får oxå hälsn från MMM.. Pebaa!" •

HlUsn. till Johan o.Nicke som var i minns ni oss? De Petalax den 13. tre tjejerna ni dansade m ""M_ A"" o. bjöd på kallöl. Moi - vi syns väl? .

Oj! Oj! Oj! Hela gänget på "Tåna" i Skatila. "Anki", Cilla, Lala", Mathias, Per + alla andra vi känner i Korsholms högstadium får massor .av kramar.

Köp/sAlj Kawasaki AR 125 ·84 säljes. Vit medkörd 8.000 km. Tel 961-57317. rörförstärkare vibralux Fender UOW obetydl. anv. endast i hem mabruk pris 1.900,- tel. 271145

Annonserna i TORSDAGSTORGET är helt gratis för ÖP:s prenumeranter.

Namn:

....,...

........................................ . . ........ .. ............ ..............

Adress: .

. .

...................

....

......

........

. .................

.......

Namnteckning: ....................................................................

Via torget kan man sända en hälsning, gratulera, stämma träff, återknyta kontakter osv.

Man kan också annonsera ut en grej man vill sälja eller köpa. SÖU:s medlemsföreningar kan via TORSDAGSTORGET påminna om talkokvällar, styrelsemöten, tävlingar mm. (Ej tillställningar med inträde).

går Kontaktannoser under signatur där svaren förmedlas '

också in under TORSDAGSTORGET. Gör såhär:

l) Skriv en bokstav per ruta i vidstAende kupong. Lämna en ruta tom mellan varje ord. 2) Annonssignatur, telefonnummer eller adress bör ingå i annons texten på det rutade fåltet. 3) Skriv ditt eget namn och adress uppe på kupongen. På "Namnteckning" skriver du egenhändigt ditt namn . . 4) Kryssa rör den avdelning du vill att annonsen skall ingå i. S) Sänd kupongen i ett frankerat kuvert till TORSDAGSTORGET, ÖP.

AVDELNING:

PB 27, 68601 Jakobstad

TOrsdllenden 2 maJ 1115. . , '.

.... .....

...

_ ...

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1985

Redaktionsråd:, Stig-Göran Fors

man,

Robert

Selänniemi, Patrik

Stenvall och Stefan Träskvik.

Chefredaktör och . ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555,

HemteL 967-13-42 0

Redaktion:' Jakobsgatan 13 Postadress PB 27

68 601 JAKOBSTAD Redaktör i Vasa: Birgitta Strand

Tel. 961-113 522,

Hemtel. 961-39 559

LAY·OUT ETTAN: Tuija Kautiainen

K-G Olin

PRENUMERA TIONSPRIS

1985 Helt år ........ .." .. , .. ".... "" .. 80,Halvt år "" . "" .............. "." 60,-

Skandinavien ... .......... "0 • • • • • 90,-

Arets MC-nyheter visas i Terjärv .

Lö snummer . . ... .. " ..... " .....

PRENUMERATIONSÄRENDEN: Tel. 961-124222

ko.mmer KawlL'lllki 600R att nnoas pi plats. Dert är en mc som inte tidigare visats i Finland.

KASSA OCH BOKFÖRING :Jakobsgatan 13. Jakobstad . ..

·Tel.

En, ro.adracingfargad (helröd) Mo. to. Guui,Sport.La'ri6 med fyra venti

SÖU:s kansli,

Handelsesl;> lanaden 10 D, 65100 VASA 10

5IiIts odIsl

Marknadsföringsche:.:.f.·:... ....""' ...; " , lJlf JohanssOn Tel. 961-124222

Kales Mocar ... lUICIer ntstiU niapIapma

specialpris

ö, eririga modeUer .

__w'12en ko.mmer det att _II1C!1'cyldar som aldrig tidiga

,- '-- i ...... _

-'" • s..i

. BI.a.

aUa nya

. och Arets mo.·

lIOOFE. Dessuto.m

Hemtel. 961-1539 38

på vissa

Orsaken till all TeMCK o.rndar denhär utsätUningen är främst all fl in medel ror att hilla verksamheten igång. Klubbhuset skall hlUas varmt och i skick och ständigt dyker det upp nya utgifter i samband med den övri· ga verksamheten.

'r.la ss

ANNONSMOTIAGNING

.tre_ia ... .,.. ...... ....m' ... n

2,50

Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16

"fANNONSPRIS

I texten ."" . " ... "................ 3;95

Efter texten .... ... , ................ 3,95

Bestämd plats -,20 per mm

FÄRGANNONSER

D MC-gänget j Terjärv.

Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -,35 spmm

Har du kollat om du har hälsningar sidan i·TORSDAGSTORGET?

Österbottniska

Posten

ansvarar

inte för eventuell skada som tillfo gas annonser vilka meddelats per

telefon eller som på grund av post

försening nummer.

inte

införts

begärt

--**************************************************************************************

•

"..

JA TACK!

ÖP betalar portot

BESTÄLLER ÖP TILL ÅRETS SLUT FÖR SO MK. JAG

(J -

Du ällllu illte prelluMererat på tir Dill chalIs!

ÖP?

eadast 50, ...k får Du ÖP till årets slut. 40 ___er lIIe d spällnande läsllillg ont lIöjell, ...ur , 1IIIga IIIÖlIlliskor i förenillgsUvet, i •__INi-U.aktiviteter, resor, tttOde, naotor, sko· iclrot4 teater, ...... , ".111.

. Namn: I

•••••••••••••••••••••••••••••••••

Adress.:

ÖP PB27

•••••••••••••••••••••••••••••••

68601

JAKOBSTAD

..........................•................

Bet.namn och adress: ...........................................

SAND IN KUPONGEN REDlIN IBlIGl ......•..........•.........................

Svanfönändel.e 16/72 - Jakob.tad

TlfSdlle. de.o2 maj 1_ . .

. .

. ....

Möt Andreas Stenbacka:

En kille med siktet

ställt på två meter

Den som någon gång lagt ned hela sin själ i någon id roUsform vet av egna erfa renheter att vägen till top pen aldrig är rak och fri från besvärliga gropar.

En hel

hjärtad satsning lönas inte så

sällan

bakslag

och

motgångar, som i värsta fall kan omintetgöra hela ens id rottsliga framtid. Den blott 18-åriga höjdhopparen Andreas

Stenbacka,

som

tävlar för IFK Falken, har inte

heller

kunnat vandra

den törnfria och raka vägen mot höjderna. -Det

värsta

som

jag

drabbats av är utan vidare den skada som senaste höst tvingade fram en operation. det var en krånglande me

1II1!1 II

nisk som då fordrade ett ingrepp med kniven, vilket givetvis följdes träningsuppehåll,

av ett berättar

Andreas.

...-

Uppehållet var dock av tem porär art och efter tillfrisknan det har han kunnat träna för fullt och då har det heller inte varit så svårt att erinra sig om idrottens ljusare stunder. -Den bronsmedalj som jag vann i finländska mästerskapen under 16 år 1983 är utan vidare den höjdpunkt, som jag allra bäst kommer ihåg. Den rationella träningen bör jade för Andreas' del under vinterhalvåret 1981-82, även om den riktigt hårda träningen inte kom igång förrän under följande säsong. Bronsmedal jen 1983 var inte den första större framgången för Falken hopparen, redan som tävlande under 14 år innehade han för en tid - om än inofficiellt - det fin ländska rekordet i åldersklassen med resultatet 189 cm. Under de senaste åren har han tränats av Henry Kulla, ett samarbete som fungerat till bådas belåtenhet. -Det är en absolut nödvän dighet med en skolad tränare om man vill komma uppåt i dag och utan Henry skulle det nog ha gått åt pipan för länge se dan, menar Andreas. Etappvis ställda mål

Andreas valde egentligen ald rig att bli höjdhoppare utan det är något som han bara blev, antagligen på grund av s.k. na turliga anlag. I dag är han 190 cm lung, en längd som han an ser vara tillräcklig för även rik tigt höga höjder. eftersom

i veckan, i regel är en dag helt träningsfri. Vilodagen är em melertid inget som han ser fram emot, men den är nödvändig ef tersom den möjliggör återhämt ning. De som känner Andreas närmare vet också att han är mycket träningsvillig och ambi tiös, då han kör sina tränings pass. Om så fordras så räcker nog motivationen till för något extra utöver träningsprogram met. Det är rätt lätt att storsatsa när man åker i medvind, men samtidigt är det svårt att säga vad som verkligen driver en att satsa, varifrån man får den out tömliga motivationskällan som är en förutsättning för resulta ten. a.tresultaten att man går framåt och utvecklas un der .. ,, i är relativt lätt au a på då man tydligt kan observ 1'11 att nttrp:.....,.,. ..-. man utvecklas, menar as. Samtidigt finns eml eM"'i4-�4� suget där, man vill bli bäst. Någon har påstått att idrot tarna i typiskt induviduella gre nar, som t.ex. höjdhopp, lätt får en egoistisk präglad person lighet i jakten på framgång. Därom håller inte Andreas med och säger att idrottsmannen sä kert tidvis kan inge ett själviskt intryck, men knappast i någon större grad än vad en icke idrot tande individ gör.

,"t;r.!

Dopinghysteri

...

18 åriga Andreas Stenbac1cafrån Pedersöre och IFK Falken tiUhör distrikJets lovande hoppgarde och i dr han han siklat instiillt på två meters gränsen och centimetrarna däröver.

många toppnamn varit betyd ligt kortare än så. För att un derlätta träningen och hålla vil jan och motivationen på topp har målen ställts kortsiktigt och etappvis. - Landstoppen är givetvis något som man i första hand strävar att nå, säger Andreas. På lång sikt finns förstås OS-

drömmen där, men samtidigt är jag medveten om att det fordras en nästan övermänsklig insats för att jag skall kunna kvalificera mig för en olym piad! - I sommar vill jag vara med och kämpa i den finländs ka toppen i min åldersklass. Mitt personliga rekord på 196

cm måste förbättras avsevärt om jag skall hänga med i kon kurrensen. Klarar jag två me ters gränsen så siktar jag sedan in mig på distriktsrekordet, som lyder på 203 cm. Mycket träningsvillig

Under vinterhalvåret tränar Andreas i medeltal 6-8 gånger

De mångomtalade piller missbruket inom idrotten tillta lar inte Andreas och han ser do pingen som ett besvärligt och orättvist fenomen. -Ändå tycker jag att vi gör onödigt stort väsen av de do pingfall som kommer i dagen. När man läser i tidningen får man nämligen det intrycket att åtminstone hälften av alla idrottande världstoppar är dopade, men så är nog inte fallet, jag hoppas verkligen i alla fall att det inte är det. Inför säsongen 1985 som står för dörren, har också Andreas sin egen favorit till titeln som årets bästa höjdhoppare. -Det blir nog Patrik Sjö berg! Jag har imponerats ston (IV hans insatser senaste som mar och under den gångna vin tern, då han bl.a. satte nytt världsrekord inomhus. Nästa år skaU Andreas skriva studenten och vid sidan av sko lan är det träningen som tar del mesta av hans tid. Någon aD nan hobby fordrar han inte och på den "riktiga" fnuden lyssnar han ofta på

Patrik Sund