Österbottniska Posten (ÖP) nr. 19 1984 by Österbottniska Posten

Veckans ledare är skriv9 av Karl-Gustav OUn

Melodifestivalen och trenderna

Eurovisionens schlagertävlingar hör till de mest ned rackade av alla TV -programmt;n. Och ändå samlar de en stor del av de europeiska folken i alla åldersgrupper kring TV -aupparaturerna. Om än kritikerna risar, så ro sar vanliga tittar den dyra och något banala underhåll ningen . Tidvis har kvaliteten på de deltagande bidragen varit så dålig att hela showen varit på fallrepet. Elaka männi skor har till och med påstått att TV -bolagen sänder så dåliga bidrag att det inte skall vara någon risk för att de vinner. För de blir nämligen dyrt om man vinner. För då skall inan stå för värdskapet det därpå följande året. Därför var det inte att undra på att den svenska kom mentatorns tankar gick till ekonomidirektörerna på Sve riges TV då Herreys började ligga farligt nära en seger). Kritik har också under årens lopp framförts mot att den engelsk- och tyskspråkiga bidragen har haft en för del i att texterna förstås aven så stor del av lyssnarna. Små nationer som hör tilI mindre språkgrupper har däre

mot svårare att hämta poäng genom texterna. Därför har det också florerat så många internationeIIa glosor och uttryck i texterna. Refrängerna skall stanna kvar i min net och det är minsann inte lätt om den går på servokra tiska, finska eller något annat litet exotiskt språk.

F inland har aldrig hållit sig väl framme i melodifestival

sammanhang. För det mesta har man hållit till i slut t~belIens botten. I år kunde glädjande nog J(jrka placera sig högre upp på resultatlistan än vad som är normalt för Finlands del. Svenskarna däremot utmärkte sig igen. Mormonbrö derna Herreys blixtrade till och kom på några få veckor upp från okändhet till nära på världsberömmelse . Det skall bli intressant att se om Herreys klarar sig 'lika bra som Abba efter deras seger i samma tävling för precis tio år sedan.

~ nt~essant att notera är att också ett annat språkligt sett

htet land, Danmark, kom på medaljplats. Storbritannien

däremot, som annars brukar ligga farligt nära varje år, halkade i år långt ner på listan smålöjliga Supreames-imitationen. Något som da på att språket ihte har den stora betydelse påskina. Ett intressant drag hos de uppträdande artist att de alla utstrålade ungdom, hälsa och sundhet.. but som naturligtvis alItid gått att sälja men som tycks ligga i tiden. Också kläderna talar sitt Det välklädda, smått sofistikerade är inne igen. slitna jeans och flaggande t-skjortor. Det är inne att klä sig som lady och gentleman. Många ser denhär utvecklingen som en åter det gamla. Andra igen, som troligtvis också har rätt, menar att det rör sig om cykler där man i ter något nytt återkommer till något gammalt. GcDCI" kan man säga att det ungdomen värdesätter i värdesatte också farfar och farmor på sin tid . utan att vara desto mera bevandrad i de många peiska språken kan man konstatera att en stor del terna behandlade en annan företeelse som är inne j - kärleken. Fasta förhållande och trohet är igen ord med positiv klang. Bakom oss har vi den tid xuellt frisinne som preventivmedlen och kvinnlig relse förde med sig. Nu är det igen trend mot v:nu.:!lIIIIIIIi förhållanden, trohet och mot att man satsar på b gamla formen av kärnfamilj. Det finns människor som låtit förstå att detta sk sin grund i att hotet av ett globalt kärnvapen håller på att föra människorna närmare varandra. så vara, men lika gärna kan det vara fråga om de rationers-cykler som tidigare nämndes.

rih_'"

F örsöker man utvärdera Eurovisionsfestivalen

de från kriteteriet tittarsiffror, kammar den he pott. Ser man den däremot som en musikkulturell else blir betyget inte lika högt. Det är väl snarast om en oskyldig men ack så kostsam underhållni ng...

Förfinskning I SPOR TPRESSEN tar KIM SE VON upp problemet med det förvånansvärt svaga inslaget av finlandssven skar inom vissa idrott sgrenar samt förfins k ningen a ven del traditionellt s.vens ka idrottsföreningar: Är det bara så, all talang·· scouterna i lagidrotterna inte Förmår appellera till Finlands- svenska ungdomar . Man väljer , den bekväma vägen, at t bara taga emot vad som aUlOmatiskt kom mer till klubben - och all sedan bygga på spelarmaterialet med värvade legioner. Man kan ju inte vara blind för det Faktum, all det Finlands svenska inslaget i många id rOller ' har reducerats avsevärl. Idroller , som tidigare var slarkt dominera de av aktiva med svenska som modersmål har numera ell mini malt eller alls inget underlag på svenskt håll i landet. Det gäller Lex . tennis, det gäller de tunga kampidrollerna, Någon har påståll, all lag idrotterna ishockey, fotboll och

bandy inte längre är populära bland Finlandssvensk ungdom För all spelet blivit hårdare , mera kampbelOnal. All det m .a .o . skulle röra sig om e'n mentalitets Fråga. Som svar på el,t sådant För modande kan man kanske visa på det närstående exemplet Sverige , Där är just samma lagspel högt i kurs . Där Finns inte rekryterings svårigheter när det gäller ishoc key, Fotboll och bandy. Standar den är hög, stjärnor av god inter nationell klass Finns så gott om , all man har " råd " med en om Fattande exporl. Stryk tesen om mentalitetssk illnader. Del ges exempel på Fall , där pojkar i knattestadiet lägger upp eFter en tid ' i etl knalleiag , Språket i den finlandssvenska klubbens lag har blivit Finska, di rekta språksvårigheter kommer till För pojkar från svenska hem . Tränarspråket är Finska . Känslan al( trivsel i ell homogent gäng För svinner och därmed även den un ga spelaren. Allt detta som sagt Ulan all gräva upp någon stridsyxa, mera som ell beklagande av att många presumtiva goda idrottsFörmågor Förblir outnyttjade, individerna och klubbarna till skada . Tag sig i

kragen, talangscouter!

Mumindal I Vasabladet resonerar Sven-Erik Klinkman kring frågan vad Vasa skall satsa på som turistattrak tion nu sedan Himango farit iväg med maretarie- och landhöj ningsiden. Klinkman har en ny ide: Vad är det människorna i det pri vatiserande tidevarvet egentligen eFterlyser, vad vet man om det? Så mycket vet man att det som ' körts om och om igen i tv alltid går att sälja. Slå upp en Dallas Farm nånstans i autentisk storlek och turistruschen är garanterad . I Sverige finns ren i dag nöjesfält, enligt en amerikansk ide som ur sprungligen kallas "theme park " , alltså en " amusement park", nöjespark med ett speciellt tema . Sverige har både High Chaparall och Fat Apache och snart ska en av Astrid Lindgrens sagobyar också bli nöjespark, iFall den inte ren är del. Då kan man stilla undra om in te den rika finlandssvenska sago traditionen med farbror Topelius och tanterna Tove Jansson och Irmelin Sandman-Lilius som de mest kända namnen skulle gå att kommersialisera, iFall viljan finns. En livslevande Mumindal

finlandssvensk förFattares Självfallet tillhör folket i dalen alla människor, Finns väl där en finland verklighet nånstans i ba lc ....... som getts den här roliga nande infattningen .

skulle väl ändå vara nånting att satsa på, om det nu är så att det är ideerna som är svåra att hitta. Vasklot skulle väl kunna fungera som en Mumindal lika' väl som nåt annat område. Och vid Mån skensviken Finns ren många ' mu minhus klara.

Hur som helst, sen marsl::ll~ iden kapsejsat är det hög vasaborna att på allvar silna med hjärnstormandet, om bli nånting av i fortsätt ni _

••• Vasa som ett av Svenskfinlands största kulturella centra skulle "ideologiskt sett" lämpa sej ut märkt väl som lokaliseringsplats för en ide som baserar sej på en

D OS år 1984 är med andra ord en marknadsplats för myc ket annat än idrott. Den olym piska ·rörelsen av idag drar till sig mer av konfliker och spända relationer än hederlighet, fred och förbrödring. At~instone meDan maktblocken. Andå får man hoppas att idrottsmännen på individ nivå trots de gapande politiska klyftorna kunde knyta de vänskapsband som nationer na inte lyckats med. Birger Enges i Österbottningen

Läsarbre

Insändaren till Brev från l spalten kan i princip ingå signatur. En förutsätt dock att den som skriver signatur meddelar namn ress till redaktionen. Ifall insändaren namngiven person brukar som princip att den som skall uppträda under eget Sign. "Heavydiggarno ' dörför meddela redakti de heter och låta de egna gå under insändaren ifall att den skall publiceras Rejälast så, eller hur?

yaråden och UF -rörelsen

någonting. Alla åldrar, alla yrkesgrupper båda könen osv . bör vara med i verksamheten för att den skall bli et'tektiv. Byarådet är det lilla verkställande organet medan byamötet är det "tunga" organet där de viktiga frågorna ,av görs . Det är viktigt att byarådet inte blir en "styrelse" utan att byamötet, för 'alla bybor, sammankallas tillräckligt ofta. Alla skall kän na att de är delaktiga av verksamheten. Ett speciellt problem som tas upp i studie materialet är förhållandet tiII föreningarna. Det finns ofta aktiva föreningar ute i byarna och det är viktigt att dessa ställer upp bakom byarådet. Det är självklart att byarådet inte bör ta över sådan verksamhet som redan sköts av föreningarna utan strävar till att komplette ra" göra sådant som föreningarna inte har re surser till, eller sådant som det inte finns någon lämplig förening som----s köter.

Nykarleby ungdomskör under ledning av Sören A .J. Lil/kung framförde förra söndagen musicalen "DET STORA UNDRET" på Nykarleby hög stadium. Salen hade man lyckats f yl/a till sista plat sen och av reaktionerna att döma var de närvarande även nöjda med vad de bjöds på.

Musicalen ,har ett starkt religiöst Dirigenten och allti i allo Sören budskap och berättar om män Lillkung berättar att musicalen niskans förhållande till Gud. framförallt fungerar som en Själva händelseförloppet har starkt motiverande faktor för de man byggt upp så att man varvat unga körmedlemmarna . Man har recitation med musik. Berättaren haft ett gemensamt mål att jobba läser utvalda stycken från Bibeln med och känt att man har ett mål varefter den 55 personer starka med sina övningar. Dessutom vill blandade kören framför stycken vi bjuda vår publik på något an Om byarådet fungerar på det viset kan före som är förknippade med det upp nat än traditionella körsånger. ningarna dra nytta av den ökande aktiviteten i lästa. Handledningen är en för Ytterligare två föreställningar byn och den ökande känslan för byn. Men ris kortad version av bibeln började ken finns naturligtvis att byarådet ändå kon från begynnelsen och vandrande av musicalen kommer att fram kurrerar om aktivister med föreningarna. Jag vidare via bia judarnas uttåg och föras. Den 19 maj kl. 16.00 i tror dock inte att risken är speciellt stor. Jag förstår i och/ör sig attuf-rörelsen jesu korsfästelse till våra dagar . Kristinestad och i samband med tror att det positiva klart kommer att överväga Musiken som är skriven av Hans körens resa till Åland ges den känna sig oroad åv en ny "kon också ur föreningssynvinkel. Nyberg ackompanjeras aven sju även där. mt" men jag tror inte att oron är manna orkester elektrifIerad or Finlands Svenska Ungdomsförbund tog upp "lad, betonar veckans gästtyckare RONNIE ," GOSPEL" REHN kester. denhär problematiken på sitt vårmöte i Marie _lIIfieukreterare Peter Backa, som in hamn. Där tycks åtminstone vissa av debattö nunen för sitt jobb hjälpt till att rerna ha varit skeptiska eller rent negativa till ~ra byaråd runtom i Österbotbyaråden. Jag förstår i och för sig att uf-rörel sen kan känna sig oroad aven ny "konkur Backa menar att ungdomarna bör , rent" men tror inte aH oron är befogad. Jag aktivt med i byaråden redan från

tror, liksom FSU, att det är positivt för alla fö 1Jiirjtm. Men om ungdomsföreningar

reningar om byn aktiveras. Det är knappast - Un samla hela byn till aktivitet för

aktiviteten som är föreningarnas problem utan Svanungarna, det vill säga de det blir en aning för dyrt att sän passiviteten. Jag tycker också att ungdomen ~ma intressen, finns det ingen

yngsta medlemmarna i UF Sva da kläderna per post. bör vara aktivt med i byaverksamheten, redan att bilda ett speciellt byaråd. nen i Monå, har under våren dra - Finns det någon som kan från början. Inte spjatna emot så långt som git igång en insamling av kläder bidra till post frakterna eller möjligt och sedan gå med som någon rekom bilda byaråd ligger onekligen i tiden. Det som skall gå till Polen. någon långtradare som är på väg menderade i FSU. Om det finns saker och ting många samverkande faktorer bakom Massor med kläder har samlats ner som kan ta klädema med, n. som bQrde göras för byn och föreningen inte in i byn, men nu visar det sig att kan klara av det, men ett byaråd kan, då bör Man kan t.ex. nämna den ekonomiska situa frågar man sig Svan ungarna. inte föreningen spjärna emot av egoistisk räds i dag. Trots att ekonomin just nu ser ut för Finlands del är det ingen som längre la att förlora aktivister. Dethär gäller såväl ungdomsföreningar som andra föreningar. Fö - tror på en bestående hög tillväxt. Och reningen bör se till helheten också, inte bara ta Or allt tror ingen på att de offentliga re ansvar för den egna sektorn . _ !II!'rI:1a kommer att kunna ökas speciellt haf Detta gör att byarnas behov av service, På FSU :s möte framkastades också tanken er, arbetsplatser osv. inte tillfredsstäl på att ungdomsföreningen skall fungera som e kan "lösas" genom att kommunen skribyaråd. Det finns exempel på att -det har in ett eller annat projekt i sin S-årsplan. By fungerat bra på det viset också, men jag und konfronteras allt oftare med den kalla rar om det är en till alla delar lyckad lösning. w:rkligheten att "samhället" inte kommer att För det första har alla föreningar en viss "his deras problem. Samtidigt har man kanske torisk belastning" , dvs, man har skapat sig en kunnat notera att den kommunala hjäl viss profil. Man får väl förmoda att ungdoms inte alltid haft så positiva effekter som föreningarna har satsat främst på ungdoms" väntat sig. Avfolkningen kanske inte verksamhet. Och då kan man förmoda att det med en industrihall. Trivseln kanske är lättare för ett "neutralt" byaråd att samla 6kar så mycket av bostadsplanering. t.ex. pensionärer än vad det är för ungdomsfö På rmskt håll har byaråden blivit närmast en reningen. Men om ungdomsföreningen verkli Orelse. Sedan 1976 har över 2000 byar på gen lyckas samla hela byn till aktivitet för ge dler annat sätt organiserat sig. (På grund mensamma intressen så finns det ingen orsak de spontana och varierande organisations att bilda ett speciellt byaråd. Däremot kan det a är den exakta siffran svår att ge.) På vara bra att läsa studieförbundets byamaterial håll har diskussionen tagit fart först innan man startar byaverksamheten. det senaste året då Svenska Studieför utarbetat ett studiematerial ' om bya Men här uppstår också en annan fråga. Vad Petra BergwalJ, Anja HiJden, TolTUIS RudvalJ, och Karin Anderberg är w:d:sa.mheten. händer med ungdomsverksamheten om före reportrar i det svenska bidraget tiU den nordiska tv-satsningen 'Ge fre Bland de byaråd som har verkat 'någon tid ningen blir ett "byaråd"? Ett faktum är ju att den en chans '. det många som kan uppvisa fina resultat . det i många byar finns aktiva och duktiga pen - verksamhet. Man har kunnat förbättra sionärer som kunde bli en viktig resurs i ett SUlllning och skapa en bättre trivsel ge byaråd. Och då kan man fråga sig hur effektivt aktiviteterna. det är att pensionärer ordnar t.ex. tonårsakti ka Studieförbundet har utarbetat ett vitet. Är det inte troligt att ungdomen är bäst ' :adicmaterial kring hur man kan starta och när det gäller att ordna ungdomsverksamhet? CK)r;misera ett byaråd . Studiematerialet ger inMan kan naturligtvis tänka sig sektioner eller 'Hot och hopp - konsten att lösa en konflikt' är rubriken för regler för hur man skall göra, (sådana' kan utskott men jag tror att det är lika bra att ha inte göra upp generellt), utan tar upp oli också formellt självständiga grupper om de än det svenska bidraget i den nordiska programsatsningen med te alternativ som man borde överväga när mat fred. . då i praktiken skall jobba självständigt. Jag skall starta byaverksamhet. Studieför tror nämligen att byarådets styrka bl.a. ligger I pr()grammet presenteras Sveriges största vapenfabrik, Bo _ Idets tanke är att om det finns bybor som just i det, att det inte är bundet på något sätt. fors i Karlskoga. Fabriken dominerar helt arbetsmarkanden i ' -Iderar på möjligheten av att grunda ett bya Inte till någon centralorganisation, inte till staden. Kan mim arbeta för fred i en sådan miljö? kommunen ens via Arbis. Byborna skall verka si kan dessa bybor t!lf studiecirkeln och ut Sveriges första lärare som undervisar i ämnet fred berättar helt på sina egna villkor, då fungerar det bäst. från den diskutera sig fram till om det om sitt arbete och Världsbutiken, en liten affär som sysslat Men alla lösningar är bra utom ,de dåliga . Ing ett byaråd och vilken form som passar med fred på en bakgata i Stockholm, får besök aven av repor en - allra minst jag - kan komma med några bAst. Vi tror att det är viktigt att inte ha trarna. regler. Jag hoppas bara att så många byar som bråttom utan fundera igenom problemati Komikern och musikern Anders Linder medverkar med två möjligt undersöker byarådsalternativet. Det ordentligt innan man kör i gång. Det är kan det vara värt. sketcher och Björn Afzelius och Mikael Wiehe är också med på "1IÖj~ ytterst viktigt att hela byn står bak ridet. Om rådet blir en liten "klick" har ett hörn. Peter Backa )'cket små möjlighet~r att åstadkoinma Finlands TV 2 måndag kl. /8.20.

Svanungarna sänder kläder till Polen

Ge freden en chans

Rocken

under

luppen

Det är inte helt lyckat om den finlands svenska rocken kanali serll;de. sig nästan enbart via UF-rörelsen. Flerå band är rädda för FSU stämpeln, framgår de( aven undersökning ' gjord av Ann-Sofi Isak- , sson. Bilden från senaste sommars Jeppis Musa konsert. .

Ann-Sofie Isaksson lägger ut texten om den finlandssvenska rocken, här tillsammans med Olav Storgård, ansvarig för ungdomssekreterarutbiJdningen vid SÖFF.

Vem skall sköta marknadsföring av finlandssvensk rock? Hon har dykt upp på' SÖU-kansliet i olika omgångar under vår vintern. Ställt en massa frågor om finlandssvensk rock i allmänhet och SÖU:s roll i sammanhanget. Pratat någonting svävande om någonslags avhandling inom äm net. Och man har noterat detta med tillfredsställelse och sedan hun nit glömma bort hela saken mellan varven. Så ringer telefonen och Olav Storgård undrar om det passar att han och Fia kommer hit och presenterar slutresultatet. Visst, visst, det går bra. Väntar med spänning. ÄR ROCK VERKLIGEN SÅ VIKTIGT? frågar Ann-Sofie di rekt på sidan ett. Är det befogat att skriva ett slutarbete om rock musik. Har rockmusiken verkli gen så stor betydelse i ungdomars liv att en ungdomsarbetare behö ver "befatta sig" med den? Ja, så

undrar hon och kanhända många med henne. Och själv ger hon svaret att "javisst är rocken vik tig" och sedan följer sida upp och sida ner där hon bevisar detta och man har inte så mycket att tillägga.

Youth Culture Slutarbetet, som är skrivet som slutarbete för ungdoms sekreterarexamen vid SÖFF, byg ger dels på en enkätsunder sökning gjord bland 433 ungdo

mar i åldern 13 - 20 år från hela Svenskfinland, dels på intervjuer med gurus i den finlandssvenska rockbranschen och därtill har Fia bläddrat igenom en hel del ur klipp från de senaste fyra årens rockdebatt. Att musik är viktig för dagens ungdom framgår · av det faktum . att över 50 procent av de tillfrågade ungdomarna uppgav att de lyssnar på musik mer än en timmer per dag. Samtidigt som nästan hälften av de tillfrågade uppgav att de spelar ett eller flera instrument. .Därtill är rockmusiken en bety dande del av ungdomskulturen, något som sociologen Talcott Parsons påpekade redan på 40 talet. Han var den förste att tala om begreppet "youth culture". Här kommer man givetvis in på dethär med kulturindustri och masskonsumtion. Hur negativt är detta? frågar sig Fia. Visserli gen bygger en hel del mode på olika livsstilar som i sin tur grun dar sig på någon speciell musik. Heavy och punken t.ex. Men samtidigt kan en del ungdomar kanske finna en trygghet i att se ut som en punkare bland andra punkare. Är det inte en del av ungdomsårens frigörelse att klä sig uppseendeväckande? Fia pekar också på olika pro jekt där man använt sig av rock musik för att hjälpa "problem ungdomar" . Exempelvis projek tet "Låt tusen stenar rulla" i Göteborg, där man genom att ge ungdomarna en chans att lära sig spela och sedan i sin tur lära and ra ungdomar fick bort ett gäng ungdomar som hängde i ett köp center där bl.a. drogmissbruket florerade.

Rockens språk Rockens allmänna historia får en kort översikt, och sedan kommer Fia in på den här eviga frågan "Vad är finlandssvensk rock?".

En gång var rocken de trycktas musik konstaterw och fortsätter med att fråga ruvida man kan kalla fml_1I!! svenskarna för en förtryckt grupp. Men en etnisk m ...+--o het har vi ... eller har vi? Undersökningen bland

domarna visar att litet d

OJo av de tillfrågade anser

räcker med att medle'DlD" .

svenskspråkiga medlemmar att sångspråket dessutom ra finlandssvenska. Ett citat ur den uncler!i6tl_ som Fia gjort bland svenska band låter så här:

"Finlandssvensk rock figt min mening rock gjord av finlandssve finlandssvenska... Ho man väl också snacka problem vi har här om sånt som händer stans bortom Atlanten. Fia säger själv så här: -Jag tycker det är turligt all vi gör musik eget modersmål. Visst vi väl ha lällare all oss den vägen. Men j sträcka mig så långt håller med om all nvm kalla det jinlandssved ifall texten handlar om som angår oss. Man m dan sjunga på en~re/S'k«. om jag tycker det låter igt. Här kommer Olav Storgånl diskussionen och konstat det tycks som om våra band länge är bättre på att göra än att snickra ihop texter. -Jag tycker det är \' dethär sammanhanget att att identiteten ska finnas i na. Själva grunden för IDI!!. . . . . är tillsvidare den samma roende om den görs . här USA. När kommer vi f att höra finlandssvensk r

terlyses: Band för SÖU-rock Vill du vara med på SÖVROCK i sommar? Och spelar i ett band. Då ska du och dina medmusiker se till att få iväg kassett till SÖV eller FSV:s kansli inom maj

Grönländska kvinnor kan välja och vraka

Grönländska kvinnor, som vill gifta sig, har bättre • chanser än kvinnor någon annanstans i världen att finna sig en man. Det framgår av FN:s nya demo kring text författande arrangeras. grafiska årsbok, som visar, att nästan sex av tio män Med någon erkänd textförfattare som sakkunnig och idegi"are. i åldern 15 år och därutöver är lediga på den grön Rock är inte bara ackordföljder ländska äktenskapsmarknaden.

ad.

SÖUROCK går,a" stapeln

21-29 juli, gi"ehis i Molpe. 'Dgen pågår som bäst och . • ar sammanställt Heikki E . som projektsekreterare. SÖUROCK kommer; lik fjolårets, att bjuda på tjugo band, tio på lördagen och . . söndagen. Banden "äljs på a" de kassetter som in . DeSsutom bör kanske "'pejw att de band som är in de a" att med"erka på Kustrock-ski"a kan delta i .«agningen med slimma kas Men ifall ett band deltar i uttagningarna är det skäl sr IiII att det klart framgår att deltar i båda.

och riff. Visst handlar det också . om texter. Enligt den nyligen publicerade

Kvevlax utställning lockade 3.000 Omkring 3.000 besökare kun de man räkna in under de två da gar utställningen "hem och fri tid" pågick vid Kvevlax uf-lokal 30 april och l maj. - På valborg var det ganska lugnt, av förståelig anledning, berättar Håkan Stenman, men tisdagen hade vi full rulle. Vädret hade vi ju på vår sida, kanske li tet för mycket tillochmed. En hel del människor stack säkert ut till villorna redan denhär helgen. Även om utställningen drog li tet mindre folk än i fjol betyder de ändå en slant i föreningens kassa . Ett viktigt tillskott i da-

'kläger före SÖUROCK-helgen ett musikläger i Molpe. skede är inte alla detaljer men musiker som är intres a" att lära sig mera ska bo - den "eckan. Fredagen den ska ett seminarium om och

"Rockbolaget" som tillsvidare jobbar ideellt men har för avsikt att registrera sig som ett öppet bolag. Kanske Rockbolaget småningom blir den kanal för marknadsföring av Finlands svensk populärmusik som Fia efterlyser. Idag finns Finlands svensk Musik Ab som sköter sin försäljning via postorder, men några resurser för en aktiv marknadsföring har man inte.

en har hämtat inspiration vår egen folkmusik?

U:s roll den finlands ka rockens vara eller icke startade egentligen 1980ef en artikel som Triska Krå~an . rade. Sedan dess har dis

Tidiga äktenskap

Demographic Yearbook 1982 lir 59,9 procent av mlinnen på OronIand ogifta. Omväntjorhål lande råder på den franska on Reunion i Indiska Oceanen, där männen har de btJsta jorutslitt ningarna i världen att finna sig en bättre hälft: 58,4 procent av kvinnorna där tir nämligen ogif ta.

Statistiken i FN:s årsbok avslö jar att äktenskapsmönstret är mycket olikt från land till land. I Bulgarien t.ex. lever endast 25, l procent av männen utanför äk tenskap. För Gibraltar är mot svarande siffra 26,8 procent, Bangladesh 28,6, Ungern och Rumänien 29,2 och Malawi 29,7 procent. För kvinnornas vidkommande intar Malawi förstaplatsen - där är endast 18,7 procent ogifta. gens läge då dansverksamheten i Övre Volta och Julön i Indiska Kvevlax ut ligger nere. Oceanen följer med 20,4 procent, Ett 30-tal utställare medverka Afghanistan med 21 , Bangladesh de i årets utställning som alltså 22,4 och Förenade Arabemiraten var den andra i ordningen. Enligt , med 23 ,6 procent. Stenman kan man utgå ifrån att Tonårsäktenskap är relativt dessa två är början på en tradi vanlig förekommande, men en tion. Eventuellt kommer temat dast sex länder har statistik som att förändras i framtiden. visar att över hälften av alla ton

De två finlandssvenska sam ling LP:n som gjorts, "Kustrock" och "Bandbrus" ges ett eget kapitel och dessutom de två band som kommit längst, delvis efter medverkande på nämnda plattor: alltså Viktor Hurrnio och Ragnar Hare. Musikunder.~isningen

Även om texterna ska ge identite

ten krävs också bra musik för att få fram hela produkten . Fias undersökning visar att banden efterlyser fler utbildningsmöjlig heter . I dagens läge finns närmast musiklinjen vid Lappfjärds folk högskola för att fylla detta be hov. Utöver vad medborgar- och arbetar instituten kan ge i kurs väg. De musikskolor som finns erbjuder föga undervisning inom den s.k. lätta musiken.

Marknadsföring Enligt undersökningen bland banden ser många pessimistiskt på de finlandssvenska rockarnas framtid. De flesta är överens om att de finlandssvenska banden kan konkurrera med finska och svenska band vad det musikalis ka beträffar. Man menar också att "bra musik säljer alltid obe roende av vilket språk den fram Jörs på".

har Kulturfonden på senare öppnat pungen på ett helt an satt än tidigare vad gäller IIIIIPlIDens musik och ungdoms överhuvudtaget. tidigt ställer Fia frågan lyckligt det är att den dssvensk~ rocken ' hittils helt omhänderhafts av '. En del band är rädda för

Så var hakar det opp sig? Fia ställer frågan huruvida banden helt enkelt kräver för mycket betalt idag. Dans arrangörerna är inte intresserade till de priser banden begär idag. Men man kan säkert också ställa sig frågan huruvida banden marknadsför sig i tillräcklig utst räckning?

distriktsorganisationerna .Fia, och svarar själv på an med att ge varje psförbund ett eget kapi handlar det om SÖU, satsning p<\ SÖUROCK .....:. finlandssvenska rockens storsamling i Molpe på att konsolidera formen. Som Fia mycket riktigt kar sker mycket ändå utan ungdomsföreningarna. Här de olika musikföreningarna en viktig funktion. "Jeppis _ ' -IISa" i Jakobstad, "Rockföre n vid PF" i Vasa, "FUSK" Ehnäs och "Helsingfors Svens Artistförening" har alla ver fOr attt ordna speltillfällen .... bia. Jeppisrock, Rock Räd Barn, Ramsrock osv. ,På har man dessutom startat

Så vilken väg ska man gå. De flesta finlandssvenska band som gjort LP:n har skött saken på .egen hand och sköter också marknadsföringen på egen hand . Vad som saknas är en satsning på någon form av produktions byrå som specialiserar sig på finlands svenska band och deras skivor.

Ska Rockbolaget fylla den luc kan? Eller har Kulturfonden intresse av att ställa upp?

Ann-Sofie Isaksson:

Vem vågar satsa på finlandssvensk rock?

John Ahläng

årsflickor ingått äktenskap. I topp ligger Bangladesh med 75,5 procent, följt av Maldiverna, Fö renade Arabemiraten, Övre Vol ta, Afghanistan och Malawi . I vissa länder är nästan alla kvinnor i åldern 20-24 år gifta. Det gäller t.ex. i Bangladesh, där endast 3,2 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp aldrig varit gifta. Norden - hög genomsnittsålder. Den nya demografiska årsboken har som särskilt tema statistik över äktenskap och skilsmässor, men innehåller också en rad ta beller med uppgifter såsom ge nomsnittsålder, barndödlighet OCh befolkningstillväxt. Både vad beträffar barndödlig het och befolkningstillväxt hör de nordiska länderna till den grupp, som har de lägsta talen i världen. Isländska kvinnor har den längsta genomsnittsåldern, 79,7 år. Därefter följer med lite över 79 år Norge, Sverige, Holland och Japan. För männens deJ har Japan för första gången gått för bi alla andra länder och noterar en genomsnittsålder- på 73,8 år. Äldre än 73 år kan männen också förväntas bli Sverige, Island och Färöarna, framgår av FN-statisti ken. FN:S INFORMATIONSKON TOR

Vad tycker ungdomen om Kristine stad?

Vi närmar oss internationella ungdomsåret 1985. På olika håll sker nu förberedelserna för året "ars tema är_deltagande, ut"eck ling och fred. I Kristinestad har man tillsatt en kommitte för aU förbereda ungdomsåret. Just nu har man frågeformulär ute bland olika in dnargrupper för att ta reda på "ar man ska sätta in den mesta energin under -85. Harriet Lindelöf, ungdoms sekreterare och medlem i kom mitten berättar att undersök ningssyfte hu"udsakligen är att försöka få fram en bas att stå på när man börjar. fundera på kon kreta åtgärder. Åtgärder som inte enbart ska genomföras under själ"a ungdomsåret utan fort sätta framåt. Frågeformuläret innefattar frågor gällande arbete och ut

komst, bostadsfrågor, familje

frågor, fritiden, utbildning och

ungdomens syn på möjligheterna

' att "ara med och bestämma om

"ad som händer i Kristinestad . Omkring 500 frågeblanketter har skickats ut, till högstadier och gymnasier, till arbetslösa ungdomar och dessutom till "ar tionde kristinestadsungdom i åldern 20-JO år. Alla föreningar som hör . under ungdomsnämn den har också fått ett formulär som ska ifyllas "kollekti"t" a" respekti"e förenings medlemmar. Senast den 20 maj "iii man ha s"aren tillbaka och uppgifterna ska sedan sammanställas under sommaren. - Vi "iii inte att ungdomsåret ska bli ett år med några enstaka jippon, utan "i ska närmast se året som en början på o'lika åt gärder. Men för att veta "ilka åtgärder ungdomarna själ"a tyc ker är \'iktiga gör "i nu denhär undersökningen, säger Lindelöf.

* ••

LÖRD.12. ,5. c.1

E ~

c.1

:C:I

';:'7 ~

SOND. 13.5.

* kl. '20.00

kl. 20.00

CAROLA UPPTRÄDER kl. 22.00 BUSSAR: VlcQ_kog 1. S_bönden 18.40, Terjärv 19.00 vi. Kol. . . Lappfon. ä.e.

Kronlaad 1. Såk. 19.00. Karleby b. . .tatlon 19.15

vi. Kronoby. 2. Nedervetll SheU 19.00 vi. Brännkärr,

Merjärv. Kronoby 19.30.

H.ldla. 1. V••• 18.00 vi. Vö.... Or.val. via deppo.

2. Mona 19.00 vi. Man_I•• Nyluarleby. 3. Eagnao 19.00 via d:stad 19.40. 4. Evijärvl 18.30 via Kort__ Jäm ochPanno.

••

INTRADE 50 9 INGEN ALDERSGRÄNS

NÖJESFAvORITERNA BJUDER ALlA PÅ EN FANTASllSK

* * SHOW * *

TILL DANSEN SPELAR VID BADA

TILLFÄLLENA POPULÄRA'

* *"MUSIK c ·nFÖRERS ALLA"

.CAROLA UPPTRÄDER kl. 21.00 T. Ekm.n: Sandom kl. 18.30, V••• bll••t.tlon - H.ndels

e.pl. 18.45 vi. Solf.

Str.ndllnjen.fIk: Ungiminne kl. 18.30, vi. Ö-M.I•• (Drop

In)-Pet.I•• 19.00, Molpe-Korsnä.-T.kl•• -H......trom

Töjby.

Ingve. b..... r: Sidbäck kl. 19.00, Pörtom, Överm.rk, Ytte....

m.rk, Näveri•.

H.glund: K••kö kl. 19.15, vi. Bäckby, Kitnä., Närpe. Bu.s

.t.tlon-Kal•• vi. Nämpnä., Norrnä••

We.te....Une.: 19.05 D.g.m.rk, 19.15 L:Qärd, K:.tad,

Tjöck, Pjelax, Nä.by.

ALLA BUSSAR ÅTERVÄNDER TILLBAKA KL. 23.15.

••

INTRADE 40 9 INGEN ALDERSGRÄNS

SAMPo·eOLAGEN undets !Irörsia bUförsäkrare

·En tidigare okänd ödla har gjort sensation i den ve tenskapliga världen. Den finns nu på den ukrainska vetenskapsakademins loologiska museum i Kiev.

AMERIKANSK BILUTSTÄLLNING

lo7Mine

Ungdomskören möts i K:stad Omkring 350 sångare och 70 blå sare väntas till Borgå stifts ung domskörsstämma och blåsarsam ling i Kristinestadsnejden den 19-20 maj. Stämman ordnas av Stiftsrådets avdelning för guds tjänstlivoch kyrkomusik. Det är andra gången en ung domskörsstämma ordnas i Borgå stift. Den första stämman hölls i Åbo för tre år sedan. Det är me ningen att samlas vart tredje år till stämma. Med den intervallen

Museiföreståndaren professor Nikolaj Sjtjerbak visade mig den silverglänsande lilla varelsen med de stora glänsande gråblåa ögo nen. Sedan berättade han om hur hans forskningsassistent Valerij Jeremtjenko hittade den. Det var långt borta i den centralasiatiska Kirgisien uppe, i Tien Shanber gen, i Narynflodens bäcken, som Jeremtjenko fick syn på den vackra ödlan i en hög med stora stenar. Föga anade han då att det zoologiska museet i Kiev snart skulle sända ut brev med förfråg ningar till British Museum i Lon don, till museer i USA, Schweiz, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike och bör ja söka i alla ödekollektioner över hela Sovjetunionen. Och allt detta bara för att den lilla blåög da geckoödlan från Tien Shan bergen inte "stämde" med något annat släkte inom den stora geckoödlefamiljen. Den uppvisa de kännetecken från två olika släkten men fanns inte tidigare beskriven. När svaren från utlan det hade kommit in och när efter forskningarna inom landet var avslutade stod det klart att det rörde sig om en helt ny art, som döptes till Tokobajevs gecko för att hedra den berömde kirgisiske zoologen M. Tokogajev, vilken gjort stora insatser i studier av Centralasiens djurliv.

- Geckoödlorna är värmeäIs kande djur, som hör hemma i tropikerna och subtropikerna, berättade professor Sjtjerbak. Klimatet i Tien Shan-bergen pas sar inte dessa ödlors livsbetinge'l ser. Hur denna ödla .lyckats ut härda både kylan oc.h de höga höjderna är fortfarande en gåta. Vi kan inte med säkerhet säga hur den hamnat där. Personligen tror jag att denna art fanns här redan innan Tien Shan-bergen veckades. Under de miljoner år som gått har ödlorna kunnat an passa sig till klimatet. Efter denna sensation följde ännu en, om än något mindre. I Turkmenistan lyckades professor Sjtjerbak hitta en ormödla (gräv ödia), som frnnits med i fauna katalogerna i mer än 90 år med som ingen zoolog någonsin hållit i sin hand. - Det rörde sig om det enda påträffade exemplaret av Tjer novs ormödla, förklarade profes sor Sjtjerbak. Jag hittade den på stranden av Tedzjenfloden. För utom en viss likhet i förflyttnings sättet har den inget gemensamt med ormarna. Ödlan lever ett un dangömt liv under jord, och det är nog därför den: aldrig tidigare kunnat fångas. Vem vågar efter detta påstå att det "inte finns något kvar att upptäcka!"

räknar man med att sångarna kan vara med åtminstone en gång under sin tid i ungdomskör .

pes prosteri att få besök av någon ungdomskör i sina högmässor. Festkonserten med en stor ge mensam körrepertoar går av sta peln i Lappfjärds kyrka sönda gen den 20 maj.

Under ungdomskörsstämman kommer de flesta kyrkorna i När-

SÖNDAG

13.5. KL. 19.00

En nyhet för i år är att försam lingarnas blåsorkestrar också medverkar. Ett verk av Reijo Tikka kommer att uruppföras vid stämman.

Fantastiskt erbjudande!

................

PRENUMERERA PÅ ÖP TILL ÅRETS SLUT

~~--~-~--

- för bara 40 mk

D JA,

et vill säga du får l /2 månad gratis.

ÖP betalar portot

JAG PRENUMERAR pA ÖP TILL ARETS SLUT FÖR FUTTIGA 40 mk

e d ÖP håller du dig derrättade om det •• .o o DI ar pa gang runt om Ö sterbotten.

N• • n: .........................•..............

Adress: .....................................

Bet.namn och adress: ................

-------------........ ..... . . .

Klipp till genast!

ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD Svarsförsändelse 16/72 Jakobstad .

I ______________ J • • • • •

• • • • • • » • • • » • • • • • .

,o'·

Bra att föreningen .har ett större

projekt att samlas kring då och ej

D.le Sa"..d, sti.~ Antfolk och Nils-Erik Antfolk framför den nybyggda forvanansvart smacker skapelse trots storleken.

J()() m l

stora scenen. En

Bråda tider har man haft i Rangsby den senaste månaden. När ÖP hälsade på för en vecka sedan såg det ut så här. En ny stor scen har byggts i norra ändan av paviljongen. . Allt arbete har gjorts på talkoj' berättar Ole Sand, en av konstruktö rerna bakom bygget. Hela byn har ställt upp så gott som mangrant. Från föreningens sida vill man framhålla att ombyggnaden in te enbart dikterats aven viss Carolas framträdande. Man har funderat på en ombyggnad och renovering de senaste tre åren, men nu fick planerna en extra skjuts. -Hur länge vi vetat om att vi skulle få Carola hit? Tja, vi kan säga en mycket kort tid, menar Ole. Det gick snabbt sedan när vi satte igång . På måndags kvällen satt vi och funderade och planerade och gjorde rit ningar och följande fredag sat te vi sågen i dansgolvet och sågade bort en ordentlig bit. Följande dag arbetade vi oss ned en halvmeter, ner genom tjälen . Vi fick anlita en tryck luftsborr för att få loss jord klumparna som vi sedan kärra de ut. Orsaken till att man började med att gräva ned sig är den all man ville utnyttja' utrymmet under den nya scenen . När allt är klart ska där finnas två duschrum, ett kafferum och ett . mindre förråd för olika städ grejor bl.a. Själva scenen har en yta på ca. 100 m l ~ men ändå räcker

den inte till för den carolska gruppen, framför scenen ska ytterligare ett golv bygg~s upp för detta tillfälle. Den nya scenen ingår i ett större ombyggnadsprojekt vid Fageröpaviljongen. Vid en and ra etapp senare i sommar ska man bl.a. flytta biljettluckorna till en enda ingång, bygga om i cafeterian och göra om den tidi gare försäljningsdisken till klädförvaring. Allt för att öka publikens trivsel. -Man måste se det här som vilket företag som helst. Man kan inte köra på samma sätt i hundra år och tro att det ska gå att locka publik . Med ombygg naden försöker vi göra det triv sammare för publiken samti digt som vi försöker få till stånde ett så attraktivt program som möjligt , program som ska tilltala en så bred publik som möjligt, förklarar föreningens ordförande Stefan Träskvik. -Sist och slutligen handlar det om huvuvida Fagerö ska le va vidare eller dö, tillägger Nils Erik Antfolk . -När vi började på trodde vi väl aldrig att vi skulle hinna i tid, vi satte faktiskt upp en st

räng tidtabell. Men som sagt, föreningens medlemmar har verkligen visat en föredömlig talkovilja. Inte desto mindre beräknar man att enbart material kostnaderna för scen bygget går lös på bortåt hundra tusen mark. De otaliga talko timmarna icke inräknade. - Vi ser det här som en investering på lång sikt. En satsning som ska betala sig un der många år. Just den kväll OP är på be sök är det ganska ' lugnt på talkofronten. I stället samlas . föreningsmedlemmarna till föreningsmöte med genomgång av funtionärslistor och ordningsmannens rättigheter och skyldigheter. Annars har man kört med talko varenda dag utom sönda gar sedan man sågade loss de första golvtiljorna för en månad sedan . -Jag tror det är bra för en förening att då och då samlas kring något större projekt, me nar Ole Sand. Det har man märkt under den här tiden att uppslutningen bakom förenin gen blivit starkare. J.A

Omändringsarbeten pågår på Forsby-toppen. Ulf Edfelt, p . , Lönnbäck och Tomas Joskitt håller på med ombyggnaden paviljongens takkonstruktion.

Forsby laddar upp

Då en halv vecka återstdr till sommarens storsatsning - Carak - sjuder det av aktiviteter på Forsby-toppen. Gänget som dJW arrangemangen har tagit ut en dryg veckas ledighet för att __ na med alla förberedelserna. Bland annat har man byggt om scenen så att den nu striil:br sig över nästan. JOO kvadratmeter. Taket har man tvingats n. upp för att ge plats för den drygt fem meter höga ljuskuliss skall finnas bakom scenen. - Det är fråga om den största tumeuppsättningen sedon .A6 ba, berättar Ulf Edfelt. Eftersom hela den väntade publiken inte kommer att r~ mas in i paviljongen har man valt att bereda rum för dem på sidlln. Runt paviljongen fyller man med ett gruslager så att fl når upp att titta in genom fönstren, vilka plockas bort. LiiIrp!r bak bygger man en speciell läktare. För att klara parkeringarna har man möjlighet att ta hjälp närliggande åkrar. Några problem tror arrangörerna inte att blir med parkeringarna, men de vill ändå framhdlJa att ok neskörning undabedes. Något förköp av biljetter i egentlig mening blir det inte, ~ att många frågat. . - Det har ringt folk enda från Tammerfors och frågat ep' biljetter, berättar Edfelt. Klockan J8.()() börjar man sälja biljetter vid portarna, ",. först en timme senare släpps publiken in på området. 1Ji eftermiddagen, då den tekniska utrustningen sätts på pk:I. tillåts ingen utomstdende komma in på området.

Ideer till skärp för vardag och fest Skärp'är dyra och därför är det en bra ide att göra sina skärp själv. Under den kyligare delen av året klär man sig helst i by xor både till vardag och fest. Då kan det vara bra .att ha många skärp i lager som man varierar sin klädsel med. Skär pet bör. passa till de .övriga as sessoarerna: till skorna, v~kan eller smycken. .

<- · ;·n

tång, vass sax, nitar och even tuellt lädernålar till sy maskinen. Lim kan vara bra att ha till hands. Klipp till ett skärp av äkta läder eller konstläder. Vik in ena ändan om spännet och nita fast eller sy på maskin. Gör hål medhåltången iandrai ändan och skärpet är färdigt att dekoreras. Dekorera med nitar eller lä-

-Z n

O»

. Skärpet är.. dekorerat med fiUggranna liiderbitar och n/tar.

. NS

derbitar , limma eller sy fast dem. Har du ett gammalt skärp behöver du bara dekorera det på nytt. Resårband finns i en hel mängd olika bredder, färger och mönster. Köp ett tillräck ligt långt band och ett lås som sys fast i båda ändorna så är skärpet färdigt på några minu ter. Bårder av klänningstyg kan kviltas och passar till festklän

\..,\..,~ 1'pS

t/tOOE

lWIgerar olika personligheter i en krissituation? Svaret på den frågan försöker man ge i "Var är mitt - en musikal som både roar och går pd djupet.

I handeln finns en hel 'masså olika material som passar till skärp. Olika band, skinnbitar, garn och spännen. Gamla skärp kan förnyas eller spännen åter-

flygplan på väg till Hawai. En samling personer med olika bak d, olika inställning till saker och ting, med olika orsaker till sin Ovanför Bermuda-triangeln blir allt plötsligt mörkt, klockorna nar, passagerar samlas småningom inne i ett vitt, kalt rum med ;;"-IIiIIIHf.p'r enbart på utsidan. vi inledningen till musi " Var är mitt jag?", med _ .......!lr förra fredagen. Bakom en står en grupp amatö _.;........ arbetarinstitutetoch Ar Vänner. Gruppen har job er ledning av Kristina Åsom också står för textdelen uktionen. Musiken har av Siv Ågren, förutom en år Ulf Nyström står för - . a Ågren förklarar själv . alen är ett försök till ut .:r::UiD,g av revyer och revytek Genom att tillsätta handling, Cliiial~!:<I roller och "ett visst med krav på inlevelseförmå de medverkande". Ur .,.:mq9-·llSen var musikalen tänkt t vara rolig, men i och sångtexterna kom till da också lite med djuplodan k tiv på livet och tillva blir också problemet

Redan i våras kom den här plat med Nona Hendryx ut men p.g _diverse svårigheter är den

för de medverkande. Texten och persongalleriet blir svårare att gestalta och man går inte till fullo iland med uppgiften. Texten tangerar viktiga fråge ställningar (om än kvinnosaks frågan bitvis känns gammal). Hur reagerar människorna i den na extrema situation? Vad är vik tigt? Vem ska ta ansvaret? Frå gor som kan appliceras på enskil da människor lika väl som på samhällen och stater. Mången känner säkert igen sig, helt eller delvis, i de olika person typer som skisseras upp under . musikalen. En hel del skratt får plats, bl.a. gör Lars-Ove Kukko nen en välavvägd karikatyr på en affärsman som struntar i allt an nal bara han hinner fram och un derteckna sitt kontrakt inom ut satt tid. Under andra halvan sät ter också Fredrik Dahlström sp rätt på scenen med sin Fingal, en smått neurotisk herre vars filoso

relativt färsk här i landet. Och de rykten som hördes om plat lan då i våras talar sanning: "Nona" är en fantastisk platta, som det varit värt att

fiska utläggningar finner föga förståelse bland övriga passage rare. "Var är mitt jag?" är som sagt en musikal. Sångerna för hand lingen vidare. Ackompanjemang et sköts aven kvartett från Lapp fjärds folkhögskolas musiklinje. Siv Ågrens musik är varierande, bitvis rock, bitvis lugnare balla der . Speciellt lägger man kanske märke till Wiveca Wiiks sångin sats där scenvanan och en säker röstJår del hela att hålla ihop .

Sidenskärp med stickn;;,gar och knapphd/. Att göra skärp är roligt och enkelt för at( mf!n snabbt kan klippa ut modellen i papper och prova. användas. Det finns både pIast och metallspännen. Till ett tjoc kare material passar metall pännen och till tunnare spän nen av plast. Endel metallspän nen kan färga av sig i använd ningen och därför bör man vara aktsam. Av kulörta skinnbitar kan du göra ett färggrann t skärp. För alt bearbeta läder behövs hål

ningar. Klipp ut bården och klä över ett stadigare band. Ett tunt lager dacronvadd placeras inuti skärpet. Skärp av sidentyg pas sar också bra till fest. Guldgarner och anoraksnod dar kan flätas eller knytas på en hel mängd olika sätt. Med hjälp av olika färger och sätt att fläta kan man komma fram till de mest fantasifulla resultat. ?B.' cm

Klipp 8 st. 3 m lånfa guldtrådar till varje snodd. Det behövs 4 Slutintrycket blir att man gjort snoddar, tvd i var ända av skärpet. Knyt om med pärlgarn i vackra ett bra försök, även om föreställ färger. ningen inte till alla delar håller måltet. Man ska väl emellertid se ~.<::::~..c:::::.o<::>.c;:::..<::>-~<::.o.c;::..<::::...<:::><><~:::::,..~<:>..c;::,~><><::::..<=>,~ detta närmast som ett steg på vä gen mot någonting större. Enligt namner LaBelle. Den gruppen Med ännu mera soul, funk, uppgift lär såväl textförfattare existerade till 1977. Nu är Palli reggae. Svarl, 'mörk och het som tonsättare vara i färd med Labelle med som bakgrunds känns Noas röst som explosiv nästa produktion. sångare på Nona's solo-LP . dynamit. Som lockar. Pockar. Hetsar. Fångar. Brinner av Talking Heads, Defunkt, J.A. lust. Garland Jeffries. Materials m. fl . har tagit hjälp av Nona på För trots all Nona Hendryx sina skivor. vänta på! är politiskt medveten också Nona Hendryx har kämpat Och nu är hon alltså på egen handlar det mest om kärlek, om länge i rockens vild vuxna mans hand . Med en bländande plat sex, om erotik på den här star värld . Utan - tror jag - alt ta. Öppningsspåret "B-Boys" 'ka plallan. "Nona" är utan vi allt för många fått upp ögonen är dansant till tusen. Det följs dare en av 1983 års häftigaste för henne. Mycket beroende på av funkiga "Living on the Bor skivor! Som producerats av all Nona Hendryx inte haft der". En politisk låt om henne själv och gamla kompi någon solokarriär all tala om äsik tsfrihet. Om personlig fri sar i Materials. hittills. Jag är osäker på om het. "Keep it Confidential" "Nona" är hennes debutalbum finns för övrigt som video och på egen hand eller om det even man kunde ju hoppas på all tuellt är hennes andra LP (den Kaj Kindvall skulle visa den vi första skulle i så fall ha kommit deon i sill videobeat som börjar 1978 och på ell annat skivmär 29 . 10. - med Nile Rogers kel . (Chie) på gitarr är också funkig Ändå har New York-födda och handlar om kärlek / makt! Nona hörts på många plallor hemligheter ... och på många hitlåtar. Redan Det finns ännu ett spår på A 1974 hade hon tillsammans med sidan - "Design for Living" två andra tjejer en dunderhit - och fyra låtar på B-sidan. med "Lady Marmelade" under

=1'

Tusses bok spalt

ndast för damer I bokhyllan hos en av mina vän ne.r hittade jag en gulnad bok som genast väckte mitt intresse pli grund av sin titel. "Varje kvinnas bok " var det, och jag blev naturligtvis nyfiken. Och fastän man inte riktigt kan kal la den för litteratur, kan jag in te låta bli att skriva lite om den na lustiga bok! Varje kvinnas bok, visade det sig, utkom 1946, och vill berätta om "vad det är som gör en kvinna chic och vacker - det som de flesta kvinnor önskar vara". Mottot är att "ge handledning vid ut formandet av er personlighet: blide den yttre och den inre sti len" • Skönhetsvård och etikettsregler från 4O-talet, det ger en många goda skratt. Man inser raskt att det som var modernt och inne på 4O-talet, det verkar förhist oriskt nu. Men mycket är också det sanuna, till exempel hur man lämpligast botar fetma: "hurtigt uteliv parat med måtta i mat och dryck" är lösningen. Mjukt fyllig och med harmonis ka lemmar var den moderna skönhetstypen på 4O-talet. Idag blir man inte fotomodell som mjukt fyllig, nej benget ska man vara! Boken består av ett större an tal uppsatser som behandlar kvinnan från hjässan till fotab jället. "Vackra och hela tänder ha ett avgörande inflytande för

en kvinnas utseende och appari ton " står det vid en bild av ett fruntimmer som lyckligt grinar upp sig och blottar gaddarna. Hur ska vi sköta vår yttre person? lyder rubriken på ka pitlet som tar upp skönhets vård . För att motverka rynkor tipsas det bland annat att man inte ska ha alltför små, eller obekväma skodon. Klämmer skorna får man ett förgrämt uttryck i ansiktet, och det ger rynkor!

får den sanna kvinnligheten att slå ut i full blom!" Kapitlet Kroppskulturs mot to är liv är rörelse. " Den mo derna mänskan sportar, gymnastiserar och tvår sin kropp" står det. Vilket ju är lämpligt sagt också i detta Jane Fondas tidevarv. Under en bild aven kvinna som åmar sig i de mest besynnerliga rörelser, står det att den moderna gymnasti ken skänker kraft och befrielse. Jag skulle vilja tillägga att det inte är hela sanningen, den skänker nämligen svett och träningsverk också! Det finns också ett utförligt motionsprogram som är så gott som obegripligt - det illustre ras bara av streckgubbar som mycket sällan har armar. Fram .för Veckorevyns tydliga foton! Etikett och umgängesvett he ter ett kapitel som i detalj redo gör för hur man beter sig för att

Make up är inte heller något nytt påfund, även om man på 4O-talet inte tog sig såna frihe ter med målningen som idag. Blondiner, röd- och vithåriga bör använda blå och bruna färgtoner står det, "och icke svart ögonbrynsfärg, som man så ofta serl" . Man studsar nog lite till när man läser om hårvården: Fett hår tvättas ungefär var sjunde dag, gärna med såpsprit. Torrt hår tvättar man var tredje eller var fjärde vecka... Hårborste och kan tvättas lämpligen med tvålvatten med en tillsats av anunoniak. Boken kom ut strax efter kri get och det kommer fram på vissa ställen. Endel varor var det helt enkelt svårt att få tag i. Kapitlet om parfym avslutas till exempel med orden" nu väntar vi blott med längtan på de ljuv liga förkrigsparfymerna, som

Skönhetsidealen

jöränd

ros •••

vara med eller ordna dop, bröl lop, begravning, middag, dam lunch, bridgeafton med mera . Här märker man särskilt tydligt att boken är från 1946, för hållningsorderna är många och invecklade, särskilt vad det gäl ler kvinnans beteende. Idag har de onödiga koventionerna tack och lov fallit bort. Vad det gäller damer på res taurang så ska hon bland annat komma ihåg detta, att inte gå ensam på restaurang. Åtmin stone inte på kvällen. Och dan sa inte med obekanta herrar! Och var försiktig med vad ni dricker, "en berusad kvinna är en motbjudande företeelse"! En dam "märker" inte när hen nes kavaljer betalar notan. Den konventionen tycker jag borde återinföras, av ekonomiska skäl nämligen... låtsas inte se notan, låt karin betala! "Den hemliga grunden för all välkläddhet ligger i en outtröttlig förmåga att göra sig besvär med alla smådetaljer, från strumpstoppning uppåt" . Dessa ord börjar " Det viktiga kapitlet kläder med". Kapitel författarinnan framhåller också, att det inte är dräkten, utan konsten att bära den och konsekvensen i klädseln, som är det viktiga . . Ja det är ju trösterika ord för den som har garderoben full med ingenting att ha på sig! I detta kapitel står det utför ligt förklarat Vad en kvinna som klär sig rätt använder hemma (om sommarn bomulls klänning, skyddade av förkläde eller arbetsrock) på promenad (promenaddräkt med hatt i sportmodell), vid en ' anspråks lös respektive en festlig lunch i hemmet (hatt, och förmiddags- , pumps, med halvhöga klackar) och så vidare för alla tänkbara tillfällen. Något utrymme för egen fantasi finns det inte. Det är tydligen bara när man sover som man kan ha på sig vad man vill. Det hela avslutas med tio budord för den som vill vara chick. Det första budet lyder att om du inte är söt, så gör inga

Utnyttja möjligheten att innehållsrik semester bland våra sommarkurser passar dig! Vi erbjuder dig vårt moderna elevinternat ( 2-pers. rum), god mat ocb stressande miljö • • • • • • •

Peosionärskurs •.•...... 21.". _ _ Lev rätt pi flera säU••28.S. Finska.................... 1.6. Makrobiotik ..•••••••••• 2.6. Bandvävning •••••••••.. 4.6. Musikkurs .•••.••••••••••• '.',"_.~_ Fortbildningskurs för fransk. sprWärare•.. II.o.--&01o' • Fransk•••••••••••••...•.• 16. O.--~_ • Sp.nsk. för turlster .•• 16.0.--~.. . • Fotografering .••••..•.. 25.0.--..... • Konstliiger •••••••.•••.. . 25. 6. • Fortbildningskurs för engelska sprWär.re•.2S.o.--nL" • Finland i d.g•••..•••••.• 2.7. • Engelsk••••••••••••••••.• 5.7.-1' • Fortbildningskurs för engelska spriklärare •. 6.... --..__ • Penslonärskurs .•.•••.•• IS....--..,.._ • Mästarkurs för git.rrister ••••••••••••...• 15. 7.-~......

BESTÄLL VÅKT KURSPROSPEKT - RING TEL. 911-33 144! V MTRA NYLANDS FOLKHÖGSKO'LA-FOL AKADEMI. Strandpromenaden 1,

10300 KARlS försök att vara det heller. Va chick och raffinerad i stället! SI det är kanske utvägen ... ? DIs sjätte budet säger att man U. ska låta bilderna i lyxtidniIw arna imponera på sig. Dama- nas Värld kan slänga sig i vilt gen... Nu är det modernt med rar och jag har också s mig i en röd sak som jag snett över skulten. Men efter ha läst den vers som a kapitlet kläder fick jag tankeställare:

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Inför Rådet

• Han stod framför de fyramäri nen som skulle komma att avgöra hans öde under det närmaste året. Med allvarlig uppsyn grans kade de yngligen som hörde till fatta sitt beslut, men det var bara

den lilla skara som inte valde den en formalitet, för de fyra utväx

vanliga vägen utan i stället valde , lade redan blickar som klart visa

att i detta förhör bevisa sin över de vad utslaget skulle bli. tygelse och därmed utnyttja rät - Rådets enhälliga beslut är ten till alternativa sätt att utföra alltså att kandidaten inte kan an sin samhällsplikt. ses tillräckligt mogen för att inse Förhöret hade varat i snart en konsekvenserna av att döda. halvtimme och led mot sitt slut. Därmed är han att betrakta som Ynglingen hade inte helt lyckats en eventuell säkerhetsrisk med övertyga de fyra, hans skäl före vapen i hand och hans ansökan föll inte riktigt seriösa. De börja om att utföra vapentjänst kan in de därför i sitt stilla sinne vara te bifallas. Med ett klubbslag var beslutet överens om att ynglingens ansö fastslaget och man kallade på kan skulle förkastas. - Är ni övertygad om att ni nästa kandidat. skulle kunna döda en annan människa, frågade den skäggiga • Ynglingen skulle alltså, precis psykologen som fungerade som som den överväldigande delen av sina ålderskamrater jobba ett år ordförande för Rådet. - Ja, så länge de är utlännin vid ett vägbygge, på något sjuk gar, sade ynglingen och försökte I hus eller en vårdanstalt och på sig på ett skratt som dock stanna detta sätt utföra sin medborgar de någonstans halvvägs och inte plikt. Efter det kunde han uppta alls lät så där käckt självsäkert studierna vid Handelshögskolan som han avsett. med en insikt om att livet inte Ordföranden bad ynglingen tedde sig riktigt likadant i verk avlägsna sig medan Rådet skulle ligheten som i kursböckerna och i

kafesnacket i skolan. • På senaste tid hade civiltjänst vägran åter en gång väckt en hel del debatt. Nåp-a debattörer häv dade att det var varje' mans rätt att få lära sig döda, medan an hängarna av det rådande syste met var av den åsikten ' att den som inte ville delta i det samhälls nyttiga medborgarpliktsarbetet måste bevisa såväl övertygande motiv som stor mogenhet innan de tilläts gripa vapen. Många mindre nyanserade an hängare av den sistnämnda åsikten såg i vapentjänstgörarna blott arbetsskygga pinnare. . - De vill bara få lära sig skju ta prick, springa i skogen, leva friluftsliv, sova i tält och göra an nat skojigt, sade dessa belackare hånfullt fnysande. De fyra rådsmedlemmarna ha de under en längre tid kört in sig på att gemensamt sålla arnarna ur vetet och ansågs allmänt vara mycket tillförlitliga i sina omdö

men. Visserligen hävdade de ivri gaste vapentjänstförespråkarna att Rådet var partiskt, ensidigt och alltför kritiskt i sitt sållande, men bland de styrande som över vakade Rådets beslut var man nöjd med dess verksamhet. Därför tog de sina uppgifter med ett stort lugn och lät sig inte stressas. Inte heller den dagliga kaffe pausen fick rubbas av något, den avnjöt de i lugn och ro, förvissa de om att dagens kandidater inte skulle bereda dem något prob lem, de flesta ansökningar för kastades i alla fall. • På en av sina kafferaster kom de att tala om gamla tider. Ord föranden som var äldst av dem och själv hade varit med under det gamla systemet, blåste en tankfull rökring och tittade upp i taket. - Tänk, förr i tiden ansåg man brännvinet farligare än ge vär och granater, utbrast han och

ögonkast av de yngre. - Jo, det -var ju så kunde rycka in som fri . pentjänst som sjutton utan att någon på allvar lQI ning till ens mogenhet, mes förmåga eller motiv dan man måste ha fyllt t ... · - i_ att under misstänksamma handla en en flaska statsbolaget . En sjuttonåring kunde menderas i vakttjänst skarpladdat vapen eller lIIfIIiIIII. till förman med ansvar

ordnat förr i tiden, men des han allt!

inylnytt 1000 MAlt!'. TIl.L. "OM SOM

HIIrAR. HÅ~ST~N I SOPPAN!

fÖrtMIDDAGE.N<:> EftEQ§ PEMoNSTr2.ATION FORLOPfE INTE R.1K.nGT SOM III HAOl:. TÄtJiLT oss~

Status Quo: Back to back (Vertigo) STATUS QUO heter en sam ling försoff.ade medelålders gubbar som hållit på med sam ma sak i över tjugo år nu , och fortfarande inte gett upp. Åt minstone tycks inte bandets nyaste Back to back vara den absoluta dödsdomen för dessa gubbar. Trots att de flesta kriti ker sågat den sönder och sam man säljer den i alla fall lika bra som tidigare Quo LP:n (Och det är inte lite det) . Back to back är söm sagt den nyaste i raden av vem vet hur många Status Quo skivor . Den innehåller top-ten hitarna 01' rag blues och Marguerita time och andra bra låtar som Mess 0/ blues samt den tyngre No

contract. Intet" nytt på Quo-fronten. Men vem vill höra något an nat än det gamla härliga bekan ta Quo-soundet. Den Quo-fan som köper Back to back för att få höra något annat än Stat.us Quo är ingen riktig Quo-fan. "Give teh people what the people want". Det gör dessa fem pensionärer som med sina enkla riff som fungerat i tjugo år får det att fungera även på Back to back. Och varför inte tjugo år till?

PRESENTER

Prenumerera pa

ermik, porslin, s ämtcutiklar m.m.

~"''lt~iiJllJre'l

••

Tel 962·41423

allarvåningen under ode Ulrika Närpes

VASA

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmecHing.

usikbranschens specialaffär

REPLOT FÄRJFÄSTE

HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961-113572

ttJ

DU!

aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson Karlav. 3

terbottniska Posten i tidningarnas förbund . ttnisk ungdomstidning språkrör för Svenska tens ungdomsförbund dess medlemsföreningar. " ' .;rads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 198;4 .

VASA,~1·120

• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38 020

311

ÖP~rådet:

U:if Rex, ordförande Sture Erick son, Stig-Göran Forsman. Birgitta Strand ; Lars-Erik Backma n och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13555. hem tel. 967-21099 Redaktion: Jakobsgatan \3 Postadress PB 27 601 JAKOBSTAD

INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA

ARTISTER

VASA PRodukTioN

Så över till lite mera kritik. Den mäktiga Heavy Metal-konser ten från Västtysk land som re dan visats i Sveriges TV har nu också funnit vägen till våra TV burkar. I vårt grannland fick man se en tre timmar lång nonstop konsert, i Finland-får vi se det uppsplittrat på tre avsnitt. Och i detta Rockpop (ja det kallas så hos oss) klipps cirkus hälften av låtarna bort. Åtminstone i det första programmet som just vi sats när detta skrivs . Svagt gjort av vår TV. Nå. överhuvud taget var det konstigt att vi alls fick se det. Kanske vi istället skulle få se en tre timmar lång konsert med Duran Duran, Kajagoogoo osv . Mr BläckmåAr

Tel. 961-119920

KOLLA ALLTID FÖRST! Allt inom musik PA·uthyming

SOUMDSIDE VASAESPLANADEN 15 TEL: 118 899 el. 120015 Öppet: ••,d. 11-17, 16 11-13

Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522. hemtel. 961 -32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng, tel. 961-113 522. emtel. %1 · 112001. PRENUMERATlONSPRlS H . 1984 elt år . ... .... ... .. ............ ... .... 65 . Halvt år .. ...... ... ..... .... .... ..... .40, Skandinavien ...... .. .... ..... ... .. .70, Lösnummer ......... .. ....... .. .. .. .. 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967-13555 ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli , Handelses planaden 10 D. 65 100 VASA 10 Annon schef: Clas Holm Tel. 961 -121564 Onsd . tel. 967-11 827 Hemtel. %1-222508 Annonserna bör inlämnas senast må ndag kl. 16.

AN NON SP,RIS

I texten .. .. .. ..... ... ... ..... ....... .. 3.75 Eft er texten . ..... .... ... .. .... ... ... . 3.75 Bestämd plat s -.20 per mm I'ÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -. 35 spmm Österbottniska Posten an svarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.

Företagside. föddes ur påse med

skinnbitar och behov av kläder

Ett företag som lämnat idestadiet, men som ännu inte funnit en fast företagsform, hittar vi hos systrarna Margareta Fredrik sson och Eivor Cygnel från Nedervetil res pektive Karleby. Systrarna har kommit på iden att sy bamjackor av läderbitar . De nya produk terna presenterades vid senaste Vateva mässa i Helsingfors, där de väckte berätti gad uppmärksamhet. Med sig hem från mässan hade systrarna flera små provordrar , som de har haft skyndsamt med att tillverka och leverera. Så nur går systrarna och grun nar på hur de skall organisera sin verksamhet. Provbestill ningarna kunder levereras via föräldrarnas företag, som också det verkar inom läder branschen, men i framtiden skaU det bli ett eget företag. Det är systrarna helt ense om. Margareta, som arbetar del tid vid sidan om hushAllsarbe tet, går som bäst i en kurs för

bUvande företagare. Kursen arrangel'1lS avarbetsdistriktet och hAlis vid handelsläroverket iKarleby. Eivor igen arbetar i tre skift vid sjukhusets förlossningsav delning. Av familjeskäl skulle hon helst av allt jobba hemi frAn. Men hur det nya företaget i praktiken skall utformas och var verksamheten skaJl place ras, d~ .har systrarna ännu inte

Systranuz Marganta Fredriksso" och Eivor CygMI hor hittat en produkt so"! verkar gd att barnjackor i läder. St! sm4ningom slcaJl idhJ utvecklJJts tiO ett eget företag. bestämt sig för. En sak är de emellertid överens om. De vill inte själva börja sitta och sy kläderna.

Började från restbitar Iden till barnkläderna nck Mar gareta då hon hade en påse läderbitar och de tre egna bar nen behövde ytterkläder. TiH verkningen fortsatte för vänner och bekantas behov, och i sam band med Vateva-mässan se naste höst tändes iden att försö ka sälja kläderna till större kö pare. Margareta representerade då som sprikkunnig föräldrar nas företag. DA det drog ihop sig till vårens utställning samlade Ei vor och Margareta med sig de jackor de sytt ibop och ställde ut dem tillsammans med föräl drarnas produkter. De söta små jackorna mellan alla vuxna jac kor blev mer eller mindre en li ten sensation och systrarna ha de med sig nera små proordrar från mässan.

Branschkännedom

D De egna barnen har fått hjälpa till med många provningar då läderjackorna har kommit till. Här är det Anna Fredriksson och Tom Cygnel som l/Isar upp mammornas produkter.

Margareta och Eivor har både dethär med företagande och lä der i blodet. De är uppvuxna i en familj som länge sysslat med lädersömnad. - Då vi var unga hade vi all tid läderjackor och inte var det alltid så roligt att gå omkring i Karleby med de senaste model lerna och modefärgerna, berät tar Eivor om hur det var att va ra tonårsflicka i familjen som tillverkade läderkappor .

Själv har hon gått en linje för lädertillskärning i Stockholm. Kunskaperna därifrån kommer nu väl till pass då det gäller att skära till de nya modellerna. Margareta igen har en mer kantil utbildning vid en special skola i Stockholm för chefse kreterare. Utbildningen skedde delvis i utlandet och goda språkkunskaper är således en av henRes starka sidor. Just nu går hon dessutom i en kurs för blvande företagare.

Läderbitar - Vi blev förvånade di vi fick reda på att man får dag peng under kurstiden. Dagpen ningen räcker precis till för att avlöna en barnflicka de dagar vi sitter på skolbänken, berättar Margareta.

Familjen s/öder Något som verkligen gläder sys trarna är all deras familjer stö der det de håller på med. An nars skulle det inte vara så läll för småbarnsmammorna all hinna med all etablera det egna företaget . - "[ n fördel med att val'a

TiD jackorna använder . . .Il0l sson~ygnel fårnappa kvalitet. Jackorna bir .....111 och vattentäta, nllOl sar lekande barn. En _ _ __ fördelläderjackorna _. _._ vända så gott som 6ftC _".I11III jackorna är gjorda fl' w..r"~ det också all reparera ........ nom att byta ut den ....'..... kan gått sönder. Jackorna tillverkas i _ ....,. na 110-170. Under trarna provat fram har de egna barnea, lagt fem stycken fill otaliga gånger.

-:::=

Text och ......: K-G