Österbottniska Posten (ÖP) nr. 1 1977

österbott. niska . P·o · s., te· n. l niSk _ sterbot Ö

Ul _ lgdO l_ idning

Torsdagen den 6 januari 1977 _

.

50p-J

.

.

.

SHOWI(VÄLLAR o DE SEX: I;'ÖRSTA ö terbottniska nyårsshowf'rna har haft premwr. Intresset för nyårsrevyernå finns kvar: .de flesla hor fått spe16 för fullsatta hus., Det finns månt#a H,I;,:a' och nJutbara inslag i. årets spex, det verkar . som. om elakheter,!.;' skulle' t'ara färre. än. tidigart.- och spexen är ·'rums­

o

_

renare '. -. Se. insidorna!

* I staden gita

Bäck

heter en närmast

dans I

närpesrevyn

Eni me 77.

Dansledarna Plrkko Manninen

och Mar­

kameran, stora bilden. .

Uppe t.v. H.'!lln.' VikJllaJI .som bastuentusiastisk nl·OfessoT . i mitten Ellen Holm SOIll berättar i" öP: ÖVNmar\i P08ten ocb nere Erik Kh·1l.'iemi "om Fredag i Omvals.

- n HAkan GranIund som talar Uppe tiU it'll,:'e Felix B,io.rkas nlt'.d vildsvinet i PetaJ.nx,i mitte med griisrött-erna i Karll·h;\· o(:b n",1"f' Viking Bylund som N''irpe..;modern i korsnii'ire,'YJI.

histori

=

De g"ör

Elva finliades efter

r·ro ;show

inyår bråk på daft

l·

30 feleI\: b·· ote:sstl aff, lONAYRSVAKAN

J-

,.

j' Korsnäs hade.samiat en publik på när­

mare 2.000 personer, däribland också många bråkstakar och

fyllerister.

på andra orter än i Vasa

bAda trivs med att jobba . och Håkan funderår att en show där också lians Trio Saludo skulle

vara

Biklen är från en övning

Ami i Vasa.

-

Sista sidan!

Ialaxpolisen finkade elva personer och skrev ut

. sammanlagt 30 straffordrar. De straffade var huvudsakli­

premiären sker.

'gen från Närpes och Kristinestad.

l

J,änsman . Tor-Erik . N ä s m a n aktiva, säger han. För.eningen fritar den här gången arrangö­ har numera fyra avlönade ord­ r r Korsnäs ur från någon an del·

i

ningsmän som alla skötte sig

ordningsstörningarna. bra.

Ordningsmännen

var

väldigt

• SE SID. 8

j l

STEKBOTTNISKA

,-

P

i977 Torsdagen elen 6 ja .

-----

STt

jan.

1977,

6

· * Det här året, 1977 ungt, kan trots· alla ekono-· miska besvär och utdragna lågkonjunkturer, bli ett bra år, ungdomspolitiski sett. Men detta förutsät­ ter en medveten vilja hos beslutsfattare i stat och kommun. * Det handlar alltså om att skapa goda förutsätt­ ningar för föreningsverksamhet. Här' kan· såväl sta­ ' ten som kommunen· göra mycket. Det är också ur

stimulera frivillig föreningsverksamhet.

D et

stora frågor att pressa riks­

alltför mycket av inflationen.

dag och regering så att nöjes­

Men

här är frågor sem. ung­

domsrö.relsen

uppmärksammat

länge

har

och

det' skatten slopas. Någon svArig­

i

verksamhetsprogram so

god­

. het

för

ungdomsrörelsen

känts för 1977 och som i da­

stundoni

garna

idrottsrörelsen

att

börjar tillämpas sägs

förbundet

föra

fortsätter

en aktiv

framträder s.om

som

staten

tinder

.

inte.

vad som i dag är fallet, då de / politiska ungdomsorganisatio­

taganqe

nerna får en oproportionerligt

Det

stor del av den statliga kakal'l

läsning

* OmiördeJa bidragen!

A Ila bidragsfrågor är viktiga för

ungdomsrörelsen.

organisationernas

den s.k. nöjesskatten, som be­

till centralförbundet Finlands

lastar

danstillställningarna

svenska ungd.omsförbund .och

och som måste betraktas som

därmed också till landskaps­

orimlig kvarleva från en gån­

förbunden och deras aktivite­

med­

verksamhet

* Varför inte en vit bok?

A tt

de

politiska

partiernas

ungdomsorganisationer och

en utsträck­

partierna närstående / organisationer gynnas visar

da på n<Sjen och annan för­

ning s.om skulle vara motive­

på en svaghet hos politikerna

enIngsverksamhet.

rat. Också här finns utrymme

som de gott kunde befria sig

då mari såg annorhin­

ter inte höjts

i

andra

för nya påtryckningar.

Det är i sanning märkligt

Det är bara det att ingen

senaste ·fem

Oh�;gripligt heslu!

J

organisationernas bli

också

en

hälsosam

för

partipoli­

ifrån.

Så nära

borde ingen

folkvald få ställa

ig en orga­

att staten inte bara skall för­

Att· nu, när statsek.on.omin

tjäna på de ungas nöjen, sär­

är hårt ansträngd, kräva sror­

skilt som Inkomster till hund­

re anslag till ungdomsarbetet

för verkligheten och helheten.

ra procent används i uppgif­

Att kräva detta är na.tur­

ter s.om gagnar hela samhäl­

är ganska gagnlöst, ä ven om det är rimligt att fordra att

ligtvis att kräva för mycket,

let. Det bör vara en av årets

föreningslivet . inte skall lida

men

nisation att han skulle blunda

ungdomsrörelsen,

nämligen

Nykarleby och skall enligt samma beslut hän­ föras till Gainlakarleby ter­ minalområde.

Hur kan ett statligt verk, som därtill sortel'8.r under en

svenskösterbottnisk

minister,

fatta ett dylikt beslut,

som i huvudsak svensk region och förstärker en i huvudsak finsk? sönder· en

slår

'-'o

Virolainen, aktiv nyk­

Järnvägsstyrelsen går

terist, är missnöjd med Alko.

Han vill flytta ansvaret för vårt lands alkoholpolitik till social­ . och hälsovårdsministeriet.

Han. motiverar med att Alko låter af­ färsintresset dominera över vet­ tiga alkoholpolitlska mAlsättnin­ , gar, vilket har resulterat i att alkoholkonsumtionen mer än fördubblats på sex är.

inte

bara emot regionala uppfatt­

ningar utan också mot den in­ delning

i

ekonomiområden

skall

järnvägsstyrelsen

som statSrådet har fastställt.

När

börja se på de problem och frågor

den

ställs

inför

med

samma ögon som. riksdag och

Vlrolainens förslag bör utre­

både

beslut,

Pedersöre

försla!!

Johannes

naste vecka ett uppseende­

att Jakobstads centralstation· skall bli styckegodsterminal men endast för Jakobstad -

Virolainens .

ärnvägsstyrelsen fattade se­

väckande

verksameht och. medlemsantal. kunde

ÖSterbotten

frågar dem.

. så ingå uppgifter om de mot­

än

eller

flytta till Helsingfors.

tiskt förblindade politiker.

Ty­

värr har inte statsbidraget tex.

och

de

som

hitta folk som utan tvång vill

Givetvis skulle i boken ock­

rar

bättra ungdomsrörelsens verk­

tid,

lats

professor

Det är jnte heller lätt att i

åren.

på ett sätt som bättre motsva- .

dansar­

en

Lappland

för . för ungdomsarbete par förde­

anvisar

ungdomsarbete skall fördelas

Finns det någon som

hitta

vill bli utlokaliserad?

kunde gärna ·görn en "vit bok"

man

lemstal

och åtgärder i syfte att mins­

kan

över hur de. statliga anslagen

gar

-

också

ka eller allra helst avlägsna

kula.

den finska och den svenska,

argument fÖr sina krav finns

kreta uppgifter nämner verk­

forskarprofessor Martti Mark­

och.

kan

f6rskningsanstalter

bör inte utlokaliseras anser

med gott fog kräva att de pen­

däremot

.•

S tatens

men, det yttersta målet bör fortsättningsvis vara aU

rangör - .att samla fullgoda

samhetsplanen uppvaktningar

i.

växer fram i stället för alt investera i kommunala åtgärder. * Därmed är inte sagt att det inte finns· uppgifter som kräver både statliga och kommunala insatser,

att

samhetsmojligheter. Som kon­

sager nej

samhällets synvinkel sett bäst och billigast att sti­ mulera de aktiviteter som finns och som spontant

intressepolitik

vars målsättning är att för­

gen

·Fol''Skare

Skapa goda förutsättningar för föreningsverksamhet

ÖP

regering!

das.

Ämbetsverk

till­

sätts för att­ tjäna, inte för

I

att bli stat i staten.

repliken

läsarforum

• Vad vill du hellre ha:

högre lön eller längre fritid?

Lönen, säger du.

Inte det·?

De flesta skulle naturligt­

vis säga ja till både ock, men i Sverige där man undersökt

saken kom man fram till att n n h n

�� /

:::;

Sverige.

Unga

36

Tre tonåringar är nog och

kom

fram till.

tersom bägge kan arbeta -

om den är god.

dan unga barnfamiljer hellre

kronor billigare än en pojke.

Räkna själv: mat 250.mk i månaden, kläder två blu­

för låga. Man borde ytter­

lar,

förmoda goda inkomster ef­ sätter

fritiden

främst,

• Svenska

en familjs ekonomi,

me-

tar höjd lön än längre fritid. sparbanksföre­

också

En flicka är i snitt 1 500

\

Vet ni vad tidningarna säger? Jo, att siffrorna är'

Den dy. ra

alade

procent

utan

mer än nog för att knäcka

mindre än· 58 procent av de tillfrågade satte fritiden främst,

makar

barn och med - kan man

O

Bäst att blunda och beta-

la?

Vad annat finns att göra? §

eller

ar

;1 = fridlyst

veckopeng

- .

tonarln . g,en.

, ;:

•

Svar

lönenivån

o betydligt

än i grannlandet och detta präglar säkert också v åra

alltså

kläder,

ke ett i amningsåldern, kun-

= = = =

;

j iS E

sätta fritiden framom lönen, som aldrig vill räcka

na

till.

Denhär

fattningen" .

.

"bakgrundsuppfinns

också

i

Detta är alltså Sverige.

vad

nöjen,

de drar i mat, hygien, hälsovård,

sport,

skolavgifter

=:1[. J::i;r:'Ö{1� 1:�;:;;�:. =

vargen fridlyst egentligen?

l

lägre

än ni "0'.

Billigast är en flicka i åldern 13-15 år, som kostar 6 460 kronor i året. Dyrast

.är en pojke i åldern 16-19 år; han kostar kronor.

hela

8 520

'.

•

Är

vår tonåring billigare

��;���a��E

föds, kläds och gläds till betydligt lägre summor, men en snabb räkning för

e

hon

mig upp till samma svind­

lande summor som de Svens­ ka sparbanksföreningen

'

:: ::: : h

l mina öron.

k

Skriv till ÖP

peng

vad ni vill.

vecko­ och allt

i

§

I

ALF SNELLMAN

.

.

ligt upplysta

så. då­ l dagens samhälle.

Hur många vargar finns det kvar inom Finlands gränser? Och ännu finns det tydligen människor som

§ vill utrota vargen totalt.

om

kläder,' mat

, Kan bara inte tro att det finns så.dana människor ,som är

i

open­

Just

de . orden klingar barnsligt falskt

för en yngling på 17 eller iS

18 år - enbart veckopen"gen närmar sig 3000 mk.

två anonyma i ÖP 23 dec. 1976. Varför är

till

torsdagen

rig2:=, :ö: ::v: �[�!�'Ei:r' :!� �rri.��;:: !;':: :E.i:i":t.:f�::; I e

j

varg,en

••

sar fyra par byxor, jumprar strumpor m m. sport;artik,tobak

Därför

.

UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlIIUUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUll

Då måste man ju fråga: varför vill ,

man

egentligen

utrota

ett

djur som nästan redan är utrotat?

Se tillbaka hur som

mänga inte

100 år i tiden och djurarter

existerar

i

världen

mera

bara

• SE SID. 3

'lWndapn Ilen 6 jan. - 1971.· • österbottningens chefredak­

dare

tCir Nils Grahn har "tyckt" om re tet t ungdomsförenin­ p.ma på ledarplats t sin tid­ (ledaren citerades I förra n!dlans ÖP). Det han skriver kan inte tolkas som annat än

inom

uf-rörelsen.

uf-rörelsen

Men

de

aldrig svävat på målet .beträf­

större

del

fande

amatörer.

Sedan

dess

har

yrkesregissörers

skolade

ledares

för

nu

nog

av

till

'erkar det som om Grahn

och bidrag från organisationer

det bättre när det gäller Inne­

och institutioner stär svenska

hållet

jag

har

läst,

'

- att revyerna skall göras av

mycket - men

-

ban

positivt

ändå!

säger om

när det

svunnit.

stöd

törteatern.

•

Förutom

länsregissören·

-ttningen

har

för

också

finns

flera

frilans-regissörer

man

verkligen

förvånad

över

tack

döda

andra,'

l

Sett blir

på revyerna

mot

denna

kravet

på

bakgrund

revyerna

revyproducenterna

och

betydligt

större än man ytligt sett tän­ ker sig. bort

ovanligt

jelse.

ting som äl' fel

en helhet kan man ställa and­

• Revyerna har en ännu stör­ dimension

Revyerna.

än

är

vad

samhäHsenga­

. alltmera

gerade.

De

speglar

strömningarna

örhänge-melodierna,

gens

men

Nils

diskuterar

österbottniska

och l

da­

samhälle.

schlagertex­

De är något av vårt samhälles

terna har ersatts med ak­

puls. När Folkkultllrarkivet I

- Tekniskt

har

det

kanske

fjol tillvaratog allt som Ingick

ra

visuellt

porde

ske

årli­

musikaliskt

Förekommer

väirepe­

dessutom

skilda glansnummer got

en­

eller nå­

anmärkningsvärt

fint

framträdande av någon enskild amatör

-

ja,

då

har produ­

center och amatörgrupp gjort ett värdefullt arbete. Väl värt betydligt

mera

erkännande

och uppskattning än vad som ges

t

och

möjligast

terad och "flyta".

l revyerna var det ett .rlktigt Initiativ.

i samhället osv.

Ytterligare borde revyn va­ tilltalande,

försvunnit. Kvar är förstås sirapssöta

underlivshu­

en kritisk vinkling av någon­

Grahn hävdar!

har

personförföl­

elakheter,

form av budskap, debattinlägg,

ra krav och normer.

I

värdelösa

I andra hand borde man sät­ ta vikt vid att fA inflätat ett tema I produktionen.

Någon

ett

inslag

helt

mor och lyteskomik.

re

slagkraftigt

det

schlagertexterna,

l dag.

• De flesta av de revyer som

jan av 50-talet. Då verkade

na. Ridåhalande och black­

lära av, Innehålelt

krav som uppställts här ovan.

outerna

på 40-talet om de funnits do­

l

regissörer

som

Under mycket

dekor.

1960-talet övr!gt

att

fanns

det

önska

be­

har

försvunnit.

Man sätter större vikt

Sandvik

belysning,

'vid

positiva

\

kumenterade.

Revyerna engagerar en myc­

kläder,

ket stor del av befolkningen på

rekvisita osv.

Denna

l revyerna

utveckling

en

ort

och svallvågorna nål

fyller·

flera

av

de

De grupper som haft tillgAng till en yrkesregissör har över­ lag lyckats

bättre

och

gått

frarnAt mera.

Revyproducenter och -grup­

tl'ätfande revyerna. De byggde

bör i främsta hand tillskrivas

milsvitt utanför den egna kom­

per

på person förföljelse, underlivs­

de

munen.

hjälp från hel­ och halvproffs

humor och långods från Sveri­

Nils Grahn skriver om i så ne­

social

ge.

gativ ton.

rar och· förenar.

Ofta kokades 'en nummer­

•

hel­

och

halvproffs

som

komst kan det bli fråga om bö- ·

LVA FINKADES

R edan ' l ett tl'd' t skede p å ll? · "J len flC k arrangorer och po­ kv a )ag . tror att Dl. har sett f"or många . l'lS Uppgl·.fter om att det sku JIe . n:sternfilmer där vargen utmålas I ställas till bråk. M an var där­ .. . .. .. som ett djur som dödar på, sam­ for beredd att satta hårt emot. de t

Krav

framförs

en

O

•

gen. Vag kunde vi inte I dag

Reinhold Wecksfröm och Erik

tydande insatser som teat'erle­

den medverkande och

hänt allra mest med revyer­

landsdelen

st att

till

-

åskådaren.

i slutet av 1940-tale­ och bör­

bar att man på basen av

Rätt många av de som var med i den kursen har gjort be­

Inte

texter.

det var hög klass på revyerna

efter­

l

tuella och ofta meningsfulla

Det finns de som hävdar att

"årslång teaterkurs" vilket

;

konsumtion

att ett revynummer blir till

. de

vare regissörerna

Man fel

positivt

Långodset

Bättre revy

är

ett

terbottningen.

SA till revyerna.

fö1jande vinter.

Det

som

samhällsdebatten.

•

ceckas regi kurs sommaren

det

vad Nils Grahn skriver i ös­

/

rades Ralf Långbacka för en

t'll

bud!lkap.

är

skola teaterl dare engage­

ena

slags

sätt.

Sett mot dennll bakgrund är

regissörer.

det

got

törteatergrupper .

De var en utopisk tanke då - utom som kursledare.

För

" nlskans man

revyerna

skapande och

på

krafter - helst pr fessio­

'

ser

som en kulturyttring, och gör

samhälelt

• D.\RFÖR

man

vid att ha ett tema I revy_o

sig åt att leda arbetet i ama­

under

aktörens synvinkel.

erna och att bygga in nå­

teaterarbetet.

törteaterarbetet skall kun­

per månad

.­ .

som en företeelse i samhället,

gisslar

träffas

Individens

åskådarens

Man lägger allt större vikt

som helt eller på deltid ägnar

att

för­

Men om

mål­

utvecklas behövs kunniga

png

alltmera

pa revyerna

Det gjorde man nu senaste höst ocb det gjorde man t. ex. I fe­ bruari 1963.

fortsatte

den

o

. många

• Tid midvintertinget i Vörå sade SÖU klart ut att om

tivitet för den enskilde indivi­

-Förlegad syn

-

revyerna

diskuterat

"kon­

I första hand borde man f A

nål för of-rörelsen

(if-rörelsen

till ama­

Som Nils Grahn framhAller har den stor betydelse som ak­

man ser 'det enbart ur den en­ och

gäller

och

och

vill

"aktivitet

främst

organisationen

gruppen.

och

kulturarbete

Ja, det är kanske riktigt om

humorn

YrkesJ..-unnJga ledare

sammanhang

skapande"

l revyerna. har

hället,

sumtionen" I andra hand.

för vad som kan åstadkommas

- att revyerna håller på att - aD:tror konstnärliga, m.m.

kanske

ställa

skilda

IlJDatörer,

tolkning

sOfD

Grahn

Elakheterna och underlIvs­

- att hel- och halvproffs inte bör medverka I produktio­ nen, Generaliserad

tydelse

österbotten i dag som modell

tycker

• Revyn Kan genom sitt Inne­

håll få positiva följder för sam­

puls

När det gäUer revyernas be­

enbart

levt en kraftig svängning till

Gr.ahn

a

än

Tack vare goda !edarkrafter

Som

p. r ....._.

skapades

• Revyn j '- samhällets

• Under 1970-talet har vi upp­

ett frtmgångsrikt teaterarbete.

te skulle känna till den verk­ mhet han skriver om.

al

.och

betydelse

vec­

kor.

negativt tyckande. Dessut­

om

•

revy ihop på ett par-tre

Flera

av dem har sysslat med regi.

N

PO "

öSTERBOTl_" LSKA

ter på över 200 mk. _

f

Man får hoppas att vissa,

gäng börjar bättre innan "r det bil'r na · dem, säger . .

I

I litet

tänka sig för de ställer till bråk! " l' så pass dyrt for N !

Tor-Erik äsman. .

I

Senare på nyårsnatten ham-I nade malaxpoIisen att stoppa: . en rattf'l Yl enst som k" ord e ge­ nom två vägspärrar på vägen' i I " f :.ån V a. Rorl" 19a P?' l. sen fo ­ , sokte forst stoppa blIisten VId .. i . . motorvagens .slut men han smet: . . .. .. I . orbl och .var nara att Kora

Därmed fAr revyn en dimension.

Den

aktive­

behövs.

n

ny

rätt

väg

-

men

SVEN-ERIK GLADE R

Det har funnits ett vi st . kommer tryck från Iyssnarsldan på ett radion, och ntt sändas om sÖlldagarna med trafikprogram i .. . e å d tt som p b"o rJade man a d ' 'd kl 25 ' svar n ngstJ . san mmuters m e . . . . " lb.20 med reprlS om hsdaga a med mSlaget Traf krutan" i . . kl. 13.20.

Programmen gors Vardagsmagasmet Vl och vart. från

fått

pA

Trafikrutan

Musikhörnan . . har

är

årssklftet.

uppläggning

Den

j

' Bonsd orff J Sl'tt' lllSl g sad e eda· kt·· 0 7 K arl tur vls av L en Vo .

N .

I oc Fö·rsta H enrl'k I ku a for en t ld seAnkl L mdqwst . h 'Jk t k t f t" II nappas ar ,a e. · L \'1 e . p å basen a sta · p _ ogrammet det h"ar å ret red'1- d an att man ' . : . .. ..

Av de som flllkades uppgav Låt vargen leva och skota I geras av Lena von Bonsdorff, bstiken kunde saga att sa och . kogens vilt t.ex. älg så behö- en faJskt namn för pol isen Det som presenterar vårens kon- så många personer skulle dö i . .. . " ett . . ' r ' l d yra eft en'' akrungar f.0.1' alg I dagens' bl Jaga man mte sert"'··")gram. I sma program traflken och att det hala .f"oret . . konstater sådant tl'IItag, , ar ckmng. betyda ett uppsvmg l skulle Bonsdorff von Lena kommer länsman Näsman. Det är fråga även att mera irrgående analy­ likkisthamleln. Detta uttrycks­ " '1 7arför vill man döda vargen? om ' . polisman' Vl seIe dande av mynd'19- over en reaktlon föranl edde en , sera och öerätta om något n;lU­ sätt . . . personliga åsikt är att varVl serv lCes atlOnen på Fla­ het" och måste behandlas vid i siknummer, presentera t.ex. rä- . från lyssnarhåll, saken disku­ cen är en minoritet. Och minorite­ tinget. Vanligen dömer rätten dan flCk man bllen stoppad men! terades i iedaktionen och man di ons tisdagskonserter osv. und av halkan lyckades ter har alltid varit utsatta. Det ut ett större bötesstraff men på Anki Liridquist kommer att gjorde en lyssnarfråga om pr o­ i . straffet för en sådan ha annu en gång smlt . unda ; informera allmänt' om musik gramutformningen.. Resultatet le bara att blicka ut över vArt största är faktiskt två års I polisen. l. det skedet sko poll-! förseelse _mhälle och konstatera samma för alla intresserade i alla, åld­ blev så mångfl positiva "täU­ sen varnlllgsskott men Jakten frihetsberövande. . rar men vänder sig spe ieJlt ningstaganden för trafikrutan, ' . .all. med mänskliga. mlnodteter g Ick · VId are mot Malax. gen Varje att den nu har fått en höjdes från nytill barn och. ungdom. sstraffen Böte .. blicka ut l övriga v rlden 'd " k"1 a e t . mot Åmmn V l vags f terfredagse på Näs-Erik presensändningstid att r hon.

T kommer ar : i g·ång o . året, , berätt .. ta sig en stilla funderare. Och sm· . ll n har skolelever, st lld . mal xpolu man. Hittills l tera något land och des s mu- middagen· i repris från före­ mynnar ut i bara fördomar. medellösa och minderåriga slup­ tvars over vagen. Aven nu for ­ sik och börjar med jugoslavien., gående onsdag. sökte biIi te? smita förbi men' I programmen ingår även ",.Jued"TraJikrutans" nya. tid '7are tacksam om de som skri­ pit väldigt billigt undan, men . ade diket. l hamn med LP-skivor hoppas man kunna nå iiven n u .har lägsta dagsboten fastbliktävlingar . insändare vAga<ie prestera lite .

F"oraren var en malaxb o som som pris. Hennes f" orst a .pro-, er annan publik··an den som VI" ställts till 8 mk. Utdöms det då genom att sätta dit sitt emigrerat till Sverige men som gram sänds alltså. SÖnda en 1 och v(lrt har msct.an man förLex. 10 dagsböter åt en skol­ ;/ under, och stä för sina skri­ var på hembesök över helgen. den 16. 1. 'längt tiden till en kvart för elev blir det en dyr nöjestillatt kunna få med i>.,t" vjuer Musik­ Bonsdorffs von Lena . un­ tillställningar andra Vid ställning. tycks inga hörna sänds i radion på sön- och annat i programlT'ec.i nyårshelgen der I Radion fredag kl. 16.30. .Jaa SaaclhoJm dag kl. 18.20. förvärsin- större bråk ha förekommit.

För' en 's om -har Bl.a. var cörliga polisen kallad .. " ·t·l11 Korsnas for '" att h Jalpa tl'rl.

ma villkor som människan . alltså

-'

I

I

lI

l'

I'

I

I

I

I

öS T E RBOT T N I S K A --------

I

------------------

----------

KOM OCH FIRA EN JXTI'ESKöN

TRETTONDAGSAFTON,

Kl. 20---02

Antarktis BUSSAR:

Stadslinjen

tro

busst.

19.30

via

·Center . kl. 19.30 via Tuckor, Vörå city c:a stenbro

c:a

.

me

.

-- ------------

Med

"Gänget

POST EN

-

d

Torsdagen den 8 jan.

----

-----

-

i

FRED. 7 jan.

fr. Sverige

stuns

i"

·Bocks hörn, Singsby, .Karpe ö, Smedsby c: Ii 20.00

o.

Kvev!ax.

OT

från

Grill­

O.oo och Kuni c: a 20.20. Maj rs från Näset kl. 19.30. via Solf ·och Helslngpy

20.00.

ettofl_agsafton·

T

'

* JULHELGENS SISTA.

.

UTfflST· ..

* LANDSÄNDANS STöRSTA Nö­

PETER HOLMS

I

orkester gä-star oss hela kvällen:

GÄNGET med KENT ÅBERG och A. GNETA. ZELAN Plus vår bästa:

ZOTCH

/.

JESPLATS GER DEJ MöJLIG­ IIETEN ATT ROA DEJ ! ! !

VÄLKOMME N!

En sista julklapp frå,,·

Fredag 7. 1.· l

Fot-Folket: neds(Ltt· biljettpris SE BUSSARNA: StrandlinJen frän Vasa .1usstatlon kl. 11).15 via HandelsespIana­ den. Kl. 19.15 frAn Söderfjärden via Näset. Kl. 19.15 frän Långäminne via ö- och Y -Mala.'t. Kl. 19.00 Närvijoki.

PÖl'tom, Rainebäek och PetaIax. [ngves kl. 19.10 fr. Pörtmossa via ö:mark. östra linjen. GranIid. NäverAs. Kl.. 19,)0 frän Kaskö vIa Närpes. Westers frAn Lappfjäl'd kl. 19.1 via - Kristinestad. rjöck: (Obs! Stannar ej i NäsbY.1

Redan testade:

FRIQUORIFIRES och godkända

Bio Viking: Elaka bovar och listiga snutar i det:karen:

AGGRESSION!

LAPPF .RD * BARBARELA spelar Xl. Dans i

fredagen den

7. 1. kl. '20-01

BUSSAR: Sideby tro frän Sideby 19.30, S:tung 19.40, Dalen 19.50, H:meri 19.55. WesteJ;' frän Kaskö 19.30 nya vägen till Pjelax 19 ..;l5 komb. med bussen frAn övel'mark. Frän övermark 19.15. Näsby 19.35. Pjelax 19.45, Tjöck 19. 5, K:stad 20.00. Wester fr. Honkajoki 19.30. Kodesjärvi. 19.45. Sto.rä 20.00, Dagsmark 20.15.

ORDN.GR. I LUF · .

.'

-

.-

-

..

.

/

'PREHUME'RERAPÄDPI'

1971

-------

TOftIIdapoa

den 6

jan.

-

öSTERBOTTNISKA

1977

POSTEN

s

LÖRDAGEN. den 8. 1. kl. 2()""';"()]

Arets jörstp och lstör:o;ta) sto satsnillg För första gången hos ss toppartister , . .

•

_

.

Gänget med Agneta o

Selan och KentAberg

rna SVERIGE

Åldersgräns 15 är

BUSSAR: Fr. Nedre t-orget kl. 20.10. 20.40.

22.10. Ekmans fr. Bocks höm kl. 19.30 via Dragnäs­ bäck, Singsby, Iskrno. Kalvholrn o. Karperö.

--Kom och"

. släpR loss 1

EXO·DUS

Lördag 8. 1.

20 OO

SPELAR I STORA SALEN

1.00

FRIQUORIFIRE.S I DISCOTEKET

" t

NY-KAR.I.EBY LöRD. 8. 1. kl. 20-01

•

.

*

llelkviill med svenskt toppband

*

H iing m?d på årets första da.ns Kom in, dan.;a och lyssna till omväxlande musik av fO""'TJ?n.nopuJiira kiUor från Sverige. . Viil1;ommen

HALDINS BUSSAR från Jakobstad kl. 19.40. Från Garnlakarleby Däs-Kovjoki. Från Ol'avais kl. 19-15 via Jeppo kl. 19.35.

kl.

19.00

via

--

Ful! fart från början

Kl onoby-I!:d evö. Från Esse kl. 19.00 via Lap pfors-,--Purrno-Forsby-Ben­

��

..IRETS

FÖRS TÅ_

Al\'S

�� ��

". -

i

--KALLBY

��

I

,i

av

'

G A MM A L D A N S, i PURMOGAR D EN .

-

LÖRD. 8. l. kl. 20.00

T E A M'E T

- GOD FORTSATrNING PA 'DET NYA .ARET öNSKAR KliF, OCH HJliBTUQT VAL. . &OIINA TILL ARETS «'ÖRSTA -DANS l : Widjeskog frän Småbönders kl. 18.45 via Kolarn. Lappfors och' se. Kronlund fr. M.ka kL 19.00 via Gamlakarleby kl. 19.15 och Kronoby. Sjönejden: Vilobacka kl. 19.00, W.2O, Forsby 19.45 via Bennä,s. _______

_

_

_

_

__

.......

-_ ...._------ -----------_

... _---- - - ---------------

FREDAG 7. l. kf. 20.00--01.00 Till tön erTUl

•

- .1.'I

________

Terjärv BILJETTGR.

l ...,....,. . .

i

Spelmanslag

.

Sån.gsolist: TA.GE.LILLit4NK A.

-

I

_

FUNKTIONÅR8qR. V:

'

...,..,....,. . .. . .,..

.

...,.

......

...

•

------

öSTERBOTTNISKA

------�----�

i

'.

4

1 1·

•

.

VÄLKOMNA!

1Il1l1l1l1l11l1ltlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll!1II111111

ö

,

elit

i

:=�

1

ha, kommit 'P'ci.

blickpunktell

efter

det

o

Dessutom pågår

;;':>-Dl

fre kl 19 PWCKA FAMNEN FULL lör kl 19 MORBROR VANJA lör kl lp ENS MHETSG N Biljettkassan tel 14 661

==;:====�====

man fann olja i barents ha v.

· pa Spetsbergen

WASA TEATER

Ii

KU & N

I

spelar

l! '

ALDERSGRÄNS 15 AR.

Svenn,e och Lottia a "lut,e., k,omm,er a··ndO DansJJ.und i stallet

FYRKLÖVERN

,

ALEXANDER Hijgt upp·e

i REPLOT 8. l. 77

t

söndagen den 9. 1. kl. 20.00-01.00

1977

.JULFEST

I l

KRONOBY10

,-

1II11111111111i1i1ll1lUlIIIIIIIUlIlIlIlIIlIlllIlIlIlIIlIlIlIlIlIlIlIlIJIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

i

ALLA HÄNGER NI VÄL MED TILL DANSEN i ,

j

Torsdagen den 6 jan.

OSTEN

bäst ror-

'

Popkorn

-I

handlingar mellan Norge och ' , .

Senaste sommar . ,glO' rde---. . de S' oVJetunl' onen bet, .."a,.-tande fl' , ' l det' nya programmet "Po­ I nordIska vetenskaplIga radlOre-· kevattnen i Barents hav och ,, ' korn komme Cay Karlsson daktörerna en' expedition till I sist men inte minst vi tig är kommente­ tisdag Spetsbergen. Som ett resultat ögruppens stra tegiska läge mel­ att varannan

'

av

den

I

I I

här

resan har Bertil, lan Nato och Sovjetunionen. ra aktuella skivor. Det blir när­ från Sveriges Radio ' mast popmusik och program­ Spetsbergen tillhör Norge enDet som stod i förra veckan.. öP om att Svenne och Lotta , sammanställt ett ,program om, avsett för lyssiJare från l'<o met 1{l-l ,,:c.,) skulle komma till österbotten, 'stämmer inte. Vi lurade allt­ den norska ögruppen Svalbard. l:gt ett traktat från år till 15 år. Det SCm ligger 10' de­ fakto de är ögruppen men så våra läsare, men det J>erodde på att vi själva blev lurade... lad i två delar mellan NOL'ge på listanivå kommer ni då att LINNMAN BJÖRN finner' och Sovjetunionen, vilka be.dr Svennes och Lottas finländs­ intresset stort för just Antark­ i få höra och så kommer det att klaviaturinstru- ver kolgruvsverksamhet på var bakom ka manager hade skickat ut en tis, och många arrangörer pas­ man berättas litet om vad som just text i god tid inför deras be- sade på att boka in några kväl­ menten. Han trakterar orgel, sitt håll., Förutom detta har har kommit ut på skivmark a­ sök. Det blev också klart i god lar redan på platsen, så orkes­ stråkmaskin och synteseizer.

Spetsbergen också stor bety­ . tid att det inte skulle bli någit tern har ett ganska jobbigt Det bör också nämnas att han den och om pIänniskorna som delse som vetenskapligt fält­ besök, men om det fick vi inget. spelår framför sej. sjunger de flesta låtarna. Björn gör musiken.

Första gången Några planer på att börja är den som ansvarar för hur område. Bland de forsknings­ medderlande. sänds "Popkorn " tisdagen den Och på det sättet blev vi alla spela på heltid har man dock sångstämmorna läggs, och han projekt som pågår där kan 11. 1. kl.

17.00. inte ännu, beroende på att någ­ plockar irven ut de flesta låtar­ nämna lurade. som s -Projektet MAB ra orkestermedlemmar fortfa­ na. Han studerar nu för att ta g ranskar människans livsmiljö. . fältforskare från det norska rande inte är klara med utbild­ kantorsexamen blI Smått och gott om sommareJll. , ssutom utförs seismologiska De I polaririStitutet, ningen, och fortfarande har mi­ Antarktis Erling Send· .. . ."R spe I ar t enor-, NILS BA .... ..

I undersoknmgar, undersoknmg­ stad, litärtjänstgöringen framför sej. alt­ entomolog, och Tove och .sopransaxofon och' I stället kommer en ny Så här' är Antarktis samman­ sjuriger även han. Han är till- al' om jordens magnetism, sol­ Bergvik, ornitolog. Producent: svensk dansorkester, Antarktis satt : Heinz-Rudolf Voigt. sammans med Hans den som vindfenomenen m.m. _

N,yström

,

I'I

/

•

från Umeå, som har Finlands­

premiär i SkatiIa den 7' januari.

Antarktis är en orkester

snabbt

stigande

med

popularitets­

kurva, som nu fått fint fotfäs­ te i Norrla,nd.

Orkestern

dansmusik

spelar

med

mod.ern

högt tempo.

HANS

HJORTEK

spelar gör blåsarrangemangen.

'trummor och sjunger. Han är

KALLE LINDGREN bas och

även orkesterns kapellmästare. sång. Orkesterns tekniker som

I programmet "Högt uppe på

Spetsbergen"

intervjuas

två

I

Radion lördag kl.

9.40. (Sänds 15.40).

även om söndag kl.

Han är den som har hand om ser till att allt det elektriska

att det kommer in bOkningar, fungerar som det ska. I inån av

och sköter allt pappersarbete.

THOMAS SJöSTRöM sjunger

tid plockar även han ut låtar.

Många av de som redan hört

och spelar gitarr. Han går på Antarktis, menar att de är ett

Man lägger ned mycket jobb musikgymnasium i Härnösand, på att få en snygg och tillta­ och åker 20 mil varje helg för lande scenbild, och det finns att spela eller repetera.

Han också en påkostad ljusanlägg­ är den som svarar för det mes­ ning med i bagaget. Vid Umeå­ ta av scenshowen och är också

avdelningens orkesterforum var den som presenterar låtarna.

av

de

inom

stora överraskningarna

Västerbottens

dansband.

-teknik i bild

�-

Liv i

Somliga är inte av den åsikten.

Vill ni bilda er en egen uppfatt­

I-IÄNGER

ning, kan ni höra dem i Skatila

den

7

RYMO[N

PÅ

KOLATOMER­ FÖR­ MÅGA 'ATT BiLDA KOM­ PLiCERADE' FÖRENiNGAR. NAS

januari.

J:'ÖOELSE AV EN STjÄRNA MED PLANETE:R.

---

HuvuoiNGREOiENSER­

NA FÖR LE:VANDE ORGoAN'ISMER FANNS i PI..ANETERNA5 AT­ MOS FÄR .

ANDRA

LÄMPLiG MA55A.

ViLLKOR

FÖR

/? -_'''-'\ //.,....... " ,It \\ (

.

\ \

'\'

\

JJ '///

,,-..... .-'// '-.--­ -/

\

Kol..

VÄTE SYRE KvÄve:

OVAVEl..

L.lv:

Å M.

'

LÄMPLiG TEMPERATUR.

'[NBART i VÅR ViNTERGATA. F NNS MiL­ j'!NTALS PLAN. TER .!",EO FysiKALiSKA E?e:.­ TINGELSER FOR ·HOE>RE FORMER AV LIV.

/

Vi KAN VÄNTA. oss ATT PÅ EN ,5TOR MÄNGD PLÄNETER Exi5TERAR Liv5FqRMER? LÅNGT ,..

OE ÄN MÄNNISKAN\Y).

H R AVANCIf

T"�D den 6 jan.

-

öSTERBOTTN

19'71

_

POSTEN

KA

_

, , I

,

Känslan, IntenSIteten saknas, •

•

Kultur i små doser på folkkulturfest

- I

DET

i tolkningen av Slotte, Knape Plocka

museiförbundet

I :

I

!

famnen

:

presenteras ett urval

Alexa.nder

.

Slottes

i

och

;

V Knapes diktning. t här borde vara ett pro­ cram som öst.erbotte tar t med öppna famnen.

La.. man tyc!(a. Jag klarar in:t a", det där med "öppna.

i

ki.noa fä

'

.

har lyc­

-

med de flesta av de

gjort.

småningom

folkkulturfest

trettondagen. Den här festen

bli på

tor­

j ol'dnin e n . ' pro rammet har :lembygds­ och mus"iförbundets iltyrf'ls e försöltt varie/'a från år till är. En av huvudlinjerna har ä lll. varit att plor'kR fram nya de

vara

När

den

femte

gäl l e r

det

._,ansta<:.

E:s l'edan l .l!lnit troligen

lIkronan

har

lmg:domarna

u p pträda

första

har

pil.

bland

gä lgen

under

spel­ kris­

Däremot

i stadshuset .

ledaren

spelma ns l aget,

för och

läraren

turfester för ett par Festtalet hålls

ledamot

Jonas

på folkkul­ ål' tillbaka.

Elly

I

år av riksdags­

Rubriken

Sigfl'ids.

för hennes tal är inte fastsla;!' <,n

20

* "Björndansen" Ingär i Alexa.nder Slottes Bröllopssvit. sar, en kort snutt av dansen I Plocka famnen full.

-= '-- r 4JUU< r

i

Inge- . programmet_ trengell har fått sy vack­ _ __ k1äd r - den som kanner forstår att hon har haft

gal'R n ­

un dans tökat på två timm ar..

Visans Vänner i

Vasanejden

har

har, I

. ,at

\ . låtit höra av sig under de senaste och Knape kan man mte annat

,

.

minuter. Arrangörel'na

terar att programmt>t skall' vara

Martin KlInen och Marjorita Hu1d n dan­

Regm har tagIt fasta på lek-

r betydelse_ Till inram­ I släktled av fiolspelmän. Fiolen . . " ar musI'l{en, var huvudmstrumen ' Jag h" t VId osteroren. dräkterna och scene­ bottniska bröllop. Inte en enda .I P locka f amnen, ' · hors fIOlIat "

•'"

med

aå

med

men hon vägrar att tal a längrp lin

de bästa som dessa

m jliga

ni

I

och dikter som vi lärt

Harry öhman har gjort det av dekoren med ta YR till att teatern skall tur-

och och

Borgmästal's, .uppträtt

Inram ningen är kanske int.e '' -. " därnäst vikt'l&,aste men an- forda Vidare från slaktled tIll

..

börjar

spelmannen

h r lyc­

med

som

Det

tradition

, manslaget ställer upp

b s få det väsentligaste två författares verk. i d har grupperat ,texturvalet i bp-tel olika temata, Hon

fått

-

:i.nnu't sr>elmansstämmor, men det

program görs 'är att urva­

"er

arrangör

strömma till från hela landskapet.

: är

le . programkoJ"f'lp"sitionen blir

fram

hembygds

i : fij;·.nåo·oi' i lands1<ap 't. men även i" J'10r östprbotlp!1F: 3T Lln S 0 r. : Äl'ets n:,·!l(·t ät' E: 'Re .iuniorspel­

,

= De riktig ste när ett sådant

lyekad. Anneli Mältelä riktigt bra. Hon

är

pi

januarl

hoppas givetvis att publiken sItall

flllL sam manställt av Anneli - pl­

8

Vasa den

Det österbottniska

= \7..\SA TEATER har sat­ t på att levandegöra två - t.-rbottniska författare.

I rogrammet

folkkulturfest

BLIR

stadsh u set j

I

fullheten och vemouet_ Det är än bli besviken. . " .

VIktIga beståndsdelar I Slottes En stor del av de sånger och och Knapes diktning_ Men det dikter som inO'år i Plocka fam­ '" " . fmns mycket I'Itet av spannmg, nen full har genom åren pre' . full.

I vardagsallvar, fattIgdom, ar- senterats I de österbottniska .

I . mod och kamp l Ploc Ira f amnen ungdom föreningan a ­ ,i ÖSD Så är det regin. Såväl Slotte . full. terbottmskt bond roJ1o , I prosom Knape var mästare i att i . " , I enskilda ta­ Martin Kurten får fram des­ gramkavalkader 'kt spr åk beratta om det lyrls . .

-­ blå er och l uppI'" asmngar, F Knapes sa ä i berättelse saker -­ Storst a manmsk orna gJor de. , " __ Det har in e alltid varit a a­ delen, av deras diktning är bil­ huset. Men karleken var mte

1

m naderna.

En

de l av VVV.'s reper toa r F". j enll. ctl­ 0r : . tt 10 ta mI" gen h ar redan et t SJU

Iemmar,

Bragel't erna

folkdans.

Förbundets

progl'ammet

I

grupp

ställa upp och presentem en liten

Harald

Tell'

med

l ra\' t"11 l b'd oc h

k" orså ng

ordförande

hälsningstalar.

Man måste inte klä sig i folk­ dräkt, men råkar man !la en till hans kan man lika gärna ta d"n

tolknm­ den var torer som ?ort dess på sig. Normal kostym eller ylle­ -­ , gar. Men nastan alltId har de fest och vardag. ' ock'så dJUPt aII var och spannmg tröj a och farmare är ju också gJo s m ans a e e ' rt ed' k" l M d d t ' . . . . . = Yusiken är tilltalande och Knstlll Olsolll har lyckats - som den borde vara l Stor fol kdräk ter - på sitt sätt. r självupplevdas spänst i f am­ njutbar. Teatern har en fin ka- -bra med en del Lex. Truls med mans-Erik och Lillstugo-Len . förande t. " p.-llmästare i Guillermo MicheL bågen, E lden den brinner och .

Fiir vacker musik på flöjt sva­ några till. Men nog kunde det D Största besvikelsen i Plocka' D Jag tycker det är tråkigt att ett gla t och fest lgt program.

I Inte mmst unga I öster?o en rar Seppo Mähönen. gjorts mycket mera av Lex. I. fru�men full är skådespelarnas jag inte kan godta Vasa teaters tIllf all a detta å borde passa p Smeds tolkningar, De fär inte fram nå- satsning pä Slotte och Knape.: en här kommer trots allt Österbotten ' Änkan . att stifta bekantskap med des­ ök , ,, ' alla t i förs har jag Nu fall I -­ det första stora frågetecknet, Skamtardagen och framfor allt gon känsla och intensitet i texsa folkkära författare_ motivera.

A.lexander Slotte har skrivit Stormans-Erik och, LiIlstugo­ ten, Har man tidigare upplevt der

bögt:ijsstunder_

_

av naturen, livet, döden,

,

bara lek och glam

_

1

I

texter till gamla folkmelodier,

FATTA ffi NYKTEAT BESLUT: .

rio berusad vid ratten,

I

Lena,

strålande tolkningar av Slotte ,D Som helhet är det trots allt

630n1kon1

Enligt de preliminära uppgifter Tl'afikskyddet

erhållit

myndigheterna

omkom

november inånads

Motsvarande var

78,

utgör

gå i

OM DU SKALL UT OCH FESTA

• -18tQ1W..S TYN.tSEN

.ALm,)

l

44

I

63

polls­

pers o­

vägtrafik.

för

år

1975

Enligt för han dsupp gifter ; trafikoffer under

medeltal

Av

av

antalet

.november månad

fots, åk buss eller ta en . - huvudsaken Ar att du bilen hemma. Om du nOdvandigtvis måsle ta bilen och sedan ändå dricker al ko­ , låt bilen stå. Följer du dessa råd blir du inte ratt­

-Si.

siffra

92.

DAGS AlT PR EN U M ERERA'

män och

19

kvinnor_

sagerare, klwt er.

l

G I ade

: !

1

bilförare och

-pas-

19 fotgängare och 8 cy­

4

PÅ ÖP!

har prenumererat via våra ombud kan' ' kupo n gen redan i dag!

-111

Jag prenumerera} 'På ÖP för 1977, och betalar 17,­

I

r

i nt e

som

kicka

i

I

' l<ortet. da jag får inbetalnillgs

I

'

,

28

Du

i I

novembe; vro: I'

november månads trafikolyc-

kor omkom

i

åren 1973-1975 '

dödsoffren '1

S v e n-E r i k

____________________ • _____________

i novembertrafik

ner 1

I

I

I

I

I

Namn:

(

Adress:

Postadress: Sänd in

. .

.

.

.

kupongen

.

. .. . . i

. . .

fullt

•

• o' • • • • • • •

• • • • • • • • • • • • • • • • • •

• _0 • • • • • • •

• • • • • • • • • • • • • • •

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • •

. . . . . . . . .

,

.. . . . . . . . . . .

frankerat kuvert till SöU Ran delsesplanaden

Vasa 10. Märk kuvertet "Prenumeration",

....................................

..............................

16,

.

.

,

65100

............1Ii

\

II __.....

.... ... .. ... ... ........ . ... ... .....

...... . .. ... .. ... ...

__

____

..... Ö

ST E . RBO TTNISKA .

P ·O S T E N

__.....

__.....

T __....__ .

o:T.:

gen den

6 Jan. ·

--

19 I 7

Danserna och· Henni Vikman lyste • ENI

handlar,

ME

som

77

i

Närpes

namnet

Hennes mo·nolog om den 0m diskuterade bowlinghallen var dråplig. en hon fick fin as­

anty·

der, också om EMI fjolårs­

i

sommarens storevenemang Sydösterbotten.

Da

är', naturligt nog, synner­

ligen

välinformerade

EMI-evenemangens

'De

sistans av A.nn-Lis Bylund, som tilJ.sammans med Inga-Britt Ek­ lund gjorde v 1 ifrån sig i någ­ ra nummer.

Revymakar_ om ­

problem.

SÅ LÅNGT enskilda prestatio­

I.iksom revyn överhuvud.

ner,

taget serverades i en njutbar form.

på

dem

(jer och Einar Vidkvist från det äldre gardet är påIitJiga kort.

Och tillsammans med

Mitt helhetsintryck av årets Närpes-revy är för det mesta positivt. Speciellt vill jag gärna berömma kläderna och danser­ a. Alldeles tydligt hade revy­

gänget satsat mer än tidiga.re på kläder och Marianne Esch och sömmerskorna kan med skäl vara nöjda. Kläderna gav också en fin inrariming åt dan. serna där Pirkko Manninen och hennes . flickor stod för revyns visuellt sett bästa preStationer.

uppräkningen

kunde göras bra m ycket läng­ re, Sven Vilson, Gösta Maran­

ungdomarna Tom Juslin, Jan­ Erik 'Uljens och Ulf Bölin)?' bil: dar de. en naturlig 'blan!l.-,;ng !i.V. yngre och äldlfe som oc1,,,å, tyder på att återväxten är tryggad.

•

Oni

innehållet

och' texterl'a

_noterar jag en förändring , till det snällare och mera finurli ga: Elakheter och . grovhe'ter

finns det just ingenting kvar av och det ser j ag som klar förbättring.

Den andra re-o * KommunaJfulbnäldige Närpes bade mycket att diskutera (]å Dlan tog, ett 'provdopp i den nya flexionen jag gör är att alla , . simhallen. riu me utom ett (sangival) sägnerna (Närpes-Kaskö) och Kask5 eller , Algots-modet. hand'lar om NärpeS och Syclö-s­ behandlar Trots att . man 'ju väntar sjg terbotten. ,/ Många Den gamle mannen är revy­ allmänna, att teaterstuderanden nummer av Peter företeelser som är bästa österboU­ men de är lokalt förankraile Snickars skall göra väl ifrån iskt märke. n . .. ' sig så tycker jag ändå att pa­ söder om Malax och förutsät­ . ...

Peter Snickars, Olle Hägg­ texter de s]alva delvIS står for, .

--A .

I ruuln på . den tenn ls. s peI an,·d e ter lokalkännedom för att utlund och Anders Teir har ju .. . ' ar rent ut sa t bra oberoende , förtjä- b ytet skall bli det största m öjaneringssekreteraren p l redan trots sin ungdom flere om det sen galler EMI:s fest- nar ett omnämnande. ·liga. j srs revyarbete bakom sig. De arsch, kyrkliga problem ' 'i å . piimsid Närpesrevyn hade i år också P s an . gör givetvis I får väl nu anses höra till stam­ Birgitta truppen. Deras k pletter,vars Övermark och K :stad, gator i Marianne Esch bra ifrån sig. fått ny kapellmästare. . . " . ( " , ' • .. ' '. , ' , o" .. . . . , " • . . . . . ....,..r .. .,.,... .......,. .. . ............ ...... ...... .,.,... .,.,... ..""..... . .. .,.,....r..-...,.,... ....,.. ..

EN AV de. centrala figurerna,

som vi tidigare spårat endast bakom pennan,hade i år klivit in på scenen. Henni. Vikman har för all del.också i år l'Ikri­ v"it flere nummer, men sina största insatser gör han i alla fall på scenen. Trots ' att mån i viss mån kan kalla HV pro-

Närpes'

fessiOlIell efter många års frilansande för radions underhåll­

ningsredaktion, så blir hans parodier på Harald Teir inte­

sämre för det. Kulttirprofes­ SOrn (Harald Teir), De nyaste 4P"'"....,...

......

.

-

I

.

Aktiv u-landsinsats

•

I r oan d e

.spex

• EN l\fYCIiET KI.AR LINJE präglar Övermark uf:s revy.

Att skriva en revy är en social fmiktion: idekläckniJig, slm­ pande, kamratskap. Att därtill utnyttja

denna

sam et för sociala insatser åt hjälpbehövande ransvärt.

:

skaparverk­ är

bemul­

?

Med ' övermark Poste "..roar dansredak rer Irma Vinberg de duktiga ungdomarna l Over- och Guy Lofman och för leyou­ I matk uf sin publik och slår ten har svarat Anita Löfman sam.tidigt ett slag för u-Iands­ och Barbro Banck.

Svalornas föreningen hjälPmaskin­ Det är alltså den verksamhet i Bangladesh, Peru. skrivna tidningen .Övermark och In..dien och ekonomisk Posten som' man kan köpa till . åt mgerIanerna Bada, o ch förmån u-landshjälpen. för Imoru, som de a I s r stude. Men själva revyprogrammet är .. r r . 1. Sör<:!". Fo al]nmgen av format som en tidning, vars in­ tIdnmgen OP - ?verma k pos­ nehåll presenteras. På sidan av . . . ten - sker till formän for des- scenen sitter specialredaktionen

I i

I

hjälp I

I'

·· O verm · .. ,a.rk

med Heddy Erikson och Janne Henriks och redigerar innehål­ let med reportagen, notiserna, danserna ocp, lekarna, och ett tre. ttiota unga I?-atö -:. . sa ändamål. Ö är en tidning . fore p oce t ar nybor]are . med Trygve Erikson som chef!!r mnehållet.

V IS . . redaktör. Helena Erikson (för­ eningens ordfikande).., som redaktionSsekreterare;' , Reddy Erikson och.Janne Henriks som spedalredaktörer . och ,med y t-

I

,r

...

8,

REPORTAGE gjordes bl.a. från första studentdimissionen .. i Närpes,minister Granviks be­ sök. i Övermark, Carl Gustafs

kfl,Vyn. •Johan ·'Nyg!\rd. är kungep, ocJl Sll­ * Svenska ngaparet ,t-rätler In genom salen I ·öve och Silvias bröllop, kommunalvia spelas av Helena ErlliSOD. ' . ." . fullmäktiges provdopp ,i nya . ' .

•. : . . ',. . " . .: . l' · · .. . . simhallen i Närpes, president a.r så getts amt Vlq förestallningeil.; p,å sön.,. otel et 1 .")ro ra:'."met..

Jimmy C rter på besök i VaSa, o:.h restaurangdans l _ r ,;Iats for KvalIens gast ; som be­ dagen var vitsivale.ns Portom . mästa . .

T POORAF .har arit Guy Löf- vårgatider, nya kommunalsty- J akti o nen . ' ' _ , sö er (>J1 . &st,.och O l , Ji ri na.E!lle. . . mäktställ­ · De nesta ideertJ,a var,. gOda ; , t rp,an,' lju9sät ie' Leit ErikSODt 'relseor dförandens _ å nå a a ö am gr .dr plig ,hi,sf rde moderedaktör .Naney· Bonde, ning, Hästupproret på teatern ,{)ch framförandet: -roande. I .. Vid premiären pånyå'r_sdagen fr

terligare medverkan av. Benita ;KuIriipel, Bjarne Smeds, Gun Erikson, Inger Rönnqvist och ,/ Yvonne Stålilgård .

l

I

f

clr

lI '

'l'wlldagen d en 6 Jan. - 1977

öSTERBOTTN:

'''��,,,,�,,,'''��''.....-:''�'''�',''';'' ��' , I

..

Roliga skefcher om utvecklingen

•

NY

SREVY produ- / Till dem hör sketchen om ålder-

al' Korsnäs revyteater domshemmet

I, alla

Itntkar \-ara en garanti för b-alitet i både sketcher och ginslag .

Arets upplaga inte heDer ur ramel!, att man i några num­ kan notera en viss tam-

I

i

ett intryck av gediget kunnan­

däri de, men det som man kanske

,

medverkande agerar på ett' kunde diskutera är sångtexter­

förnämligt sätt. Sä1:t>kilt fram­ nas funktioner i revyn,

Arets

trädande är Anni Nyström och texter är både uttänkta, sati­

i Alarik

l

"Aftonsol",

på

i

Abb. Såsom åldringarna riska, sentimentala och synner­

hemmet

framställs,

sketchen ett närmast

!

utgör

ligen välskrivna men kn ppast

perfekt roliga. Man saknar de tokroliga

I

1Irt_ Helhetsintrycket är po- revynummer.

Man skrattar inslagen, där man med enkla - samtidigt som mari I melodier och texter försöker främst tack vare de ut- hejdlöst, .utcta skädesj)elarprestatio- känner sympatj för åldr,ingar- locka fram skratten - som .-ni&. na i en situation där de kanske: välbehövlig omväxling till allt , mot sin vilja har' placerats in i t skönsjungande. Roliga sånger '-a.rt är vi på väg?" är nam­ en för dem främmande miljö. behöver inte innebära, att man - årets revy. Man tar upp prutar på texternas budskap!

•• fabulerar kring olika, for­ Vidare ställer ma sig frågan­ T? &'\" "utveckling" alltifrån de till varför sångerna inte åt­ -problem till generations­ minstone ibland kunde utformas på de medverkandes eget mo. gar. Också i ­ revyn I _ ' . ' t S etchen blIr rolIg på ett va dersmål - dialekten. helhet kan man spåra en . satt. Den balanserar på gIan- , ,_ . gslinje barn-unodom­ .. av kompas Revysångerna håller I till lyteskomik me sen -�nIi-v-ålderdom. . . kunde som orkester Sandstens . , . den ratta sig hela ,tiden på . "­ ehi- nslagen ar l allma.l­ ' ha varit påpassligare med att dal!. ' _ • rolig:!. och de flesta inne­ Bland många andra' lyckade lappa lhop luckarna, då sangar­ ' _... aon form av budskap, .... a en kom av l na VI'd ett par t'llf"ll' " kan nämnas hönssketinslag . _ <lire kta ' ' . ' . ar toppnummer. chen, fråmst, för det ongmeIla SIg. upps!aget och fina prestationer IDJ!'jERNA och texterna till pianQt tillsam- , av Daisy Nyman och Ethel Las­ "Vart är vi på väg?" har utar­ andra musikerna! sas.

Goda insatser görs som betats av det gardet gamla ackompanje- vanligt också av Alfons, Holm­ revyjobbare i Korsnäs, dvs. An­ t dA när aktörer-I blad, Ernst Nyström, Birgitta ni Nyström., Daisy Nyman, Ala­ årigheter med tex-; Schoultz och inte minst Sven rik Abb, Birger Haimus, Birger !O sistnämndes Masalin, Birgitta Schoultz och * I Korsnl1srevyn framträder Eth e> La88as och Dalsy Nyman bl...

Den Söderman. som hönor. så led ock å i "gubbtolkn nga " i ett .par Ernst Nyström. ,Trots _ • t . : prenuaren av små sva-' sketcher hor bIl revyns basta "gamlingarna" fortfarande ar kan m an särskilt .framhålla produkt av Jalle Lindblad, och Fjalar Vest. En dans hade in, _ !äx0 na, men et prestationer. ' :er ' de dominerande i korsnäsrevyn, Karl Gustav Holmblad. . : . .

I vas premlarövats av Maria Simons. e tills Det som l. någon man drar finns det garantier för en åter­ I Den nästan till ytterlighet . __ :eteD_ LItet fr gande ned ske a helhetsmtryck Bertel NYgård Bland årets debutanter förenklade' scenografin är en _ I ,raka : växt. alltfor , s g också till re-' cherna är det - a de två sånger- budskapet i nå ra nummer. Det' / den emigrante . man V.m säga blir onödigt ll­ de mte en naturlig varstyngt och tydligt - farhgt

I

I

\... orsnas

I

f

SI-I

I

I

I

I

ti1

I

I!

ta

revyn vars texter i sJu­ nära det banala. Man lyckas in­ - 8'\" varje nummer finurligt! te alltid förena budskap och ro­ f" je han Jin en framåt. ,ligheter. Vidare lider s'.etcher, _ -ARPESREVYN liksom en del na ibland brist på "trovärdi?-, har redan den nivå ifrå- het", och man får ett intryc'­ "om texter ,musik, kläder' av att handlingen är kODstiar' agerande att man DU borde I (den obligatoris'ta?) läkar ISa pengar på att ska!Ja scen· ; sketchen verkar resonemanget strålning och ,radioaktiv "n-mme för bättre scentek"js­ om v

Det gäller' både hypnos mycket sökt och - fö­ som nu refaller det - medta et för att 5ttes med de möjligheter som ti fl varje pris, ge en anknytniror år till bu<l.s, men för att mat'- till aktuella fenomen. satsningen på klä 'ler SANGr.;N och musiken har a' ex.

ce s _

lösningar.

or

och

belysning,

cdI för att utveckla' det visu­ E'.3 i revyerna måste man sa!­ p'! scenerna, Och det bör - te vara oöverknmligt med revyerna än-

tid vaJ'lt en av korsl'äsrevy!' ' stal'1ta' sidor. Arets sångnun' mer har inövats av Kjell Lola' som lyckats lock mej sig sån

l l ting som löper bra tack var, insatser av Gur rutinera1e Korsbäck, Gunilla Bylund, Vi I fflrtsättningen sk'1.ll , king Bylund ' J. 'hll BacklUl1r' ö.erraska med andr,a gäsI m.fl. , ger som vanlig i Sångnumren redaktionen kom Också - e

u-landsföreningen Sva-I.instruerats av Irma Vinberg, och en kines som skulle 'kungadal1sen av Guy' Löfman,' ElD -76 kom u p till reda ­ medan dansflickorna sj a hit­

: II I

tat på del). val!kra ,SloJor aR _ iJ:n i bygden. I samband dans. " Deaerdans förekom ett ' För • chefredaktören och re­ upprop till gissören Trygve Erikson har, .'!ulds1IJr'e'V med

ror de sämre lottade i jullovet gått åt att mobilisera '....ft'r-. och öva, amatörgänget, men re , KÄ..'\"DA sångerskan Bir- I sultatet av den sociala och kul-: från Yttermark stod t\lrella gärningen är värt att: kuplettsångerna, u plevas. Fredag, lördag och: av de unga fliCkor­ $öndag kväll är 'det dags för

I l

l

AreI.mge.n vågade sig'ock- följande förestänning r.

-E. J, ....egerdansen hade ,

,'

'

lin

Det kan Du bara läsa utförligt i lokaltidningen

Så prenumerera för 1917 på

J ako bstads, Tidning

så går Ou inte miste om några viktiga lOkala nyheter! ,

"

Erikson och interviua-'

,

hembygden

både två- och tre garna till stätnmiga prestationer. någon,

------.:.-

för att få hJalp med ö rl ­

. att just, för dej som b r i regionen är Jakobstads Tidnin gjord, Just för dej som vill veta vad som händer och sker i

,,:\l\UHS'I'AUS 'I'WNINH. fi8600 .JAKOBSTAD. JakobsglJtan 13 Tel 1355f .

JAG

PRENUM R RARPA

FÖR ETT O HELT

AR.

JT FOR UI77

CJ HALVT

AR

Post adress :

.. .. .

..

.

.

.

.

U

AR

PA)'

Prenumerera för nästa år, ' geoast Ni får tidningen IItan tilläggsavgift, Anvin(l

Namn: ..

"

r fri?

CJ KVARTAL

(SATT KRYSS I RUTAN FöR DEN TID NI PRENUMI,.RF-

Adress: ."

@

,

;

• • • • . . ,

. • •

kU l!geD 'eller ring' nir.' maste ,fT-ombud./ Post, bok ' , "an del ener bandeb,lag,

..,,

-

'.

I.

18

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 6 Jan.

\

-

1977

/

Mycket lokalt och ganska elakt

• MYCKET lokalbetomtd är Petalax uf:8 och Petalax IK:s

nyårsspal "Gamefyönon". Så

pass lokalbetonad att tillfrl\­ gad& petalaxbol' bland publiken inte visste vad alla num­ me handla.de om. För en "utbyss" verkar den dessutom i första hand rätt elak. En "tolkning' 'efteråt gav dock vid handen att a.1It inte

så elakt som det verkade.

var

För texterna till spexet står

Kristina

På brasan hamnar bl.a. ut­

I rt'nsade

Agren,

KarI·Johan Sjöström, LarS Nygrund, Ber­ tel Fant m.fl. I ett avseende har de lyckats verkligt bra. Det förekomm r mga utdragna, n ummer. Sketcherna är korta och rakt på sak. Ibland LO.m.

kanske så rakt på sak att pu·

arbetstagare från fry·

serie t på orten, den brudklän­

ning som Malax skulle använ· när man skulle ställa till

de

bröllop med Korsnäs, en kär­ lekskrank fyllhund­ tandgar­

rJtyr, ishoclreykläder, växthus,

kryckor,

kärleksbrev

och

den

murslev som Bengt Broo' mu·

rade

Peta lax

grundsteren

lågstadieskola med.

.

' 'd , Inte ens bl'k l en bmner I aa a . tt upp för e tt f.orl" osaude skra.

Visst småskrattades det en bill det i Petalax men de' s tora för- . lösaooe skratten blev det inte.

till

Petalax

Däremot lät sig inte vildsvi·

från Ma!ax införlivas med .. . . ovrlga braspartlklar trots fj.e­ . .. ra Iovvarda­ f" orsök. net

RÖDA TRADEN håller man ett stadigt tag om i Pe­

DEN

talax - n tan krampa tigt, tycker, man lb and. Man hinner NAMNET på. spelet säger rätt r b .a. aml s lll hela tre br ­ bra vad det är fråga om. Text.

I ta dmngstlllfallen alla hka författarna bar' samlat ihop en I .. .. .J: ck ( I f k a Iltså orso som aue y InISS Ma. Dlassa "skräp" runt om i nte som Sketch). i a kom. har hänt som i l x ,Sånt Man samlas första gången på munen under get sista året tas upp till diskussion. Från varje påsken förstås. Andra gången sketch blir det någonting över har man ballonger och övrig så många av.

. att

kasta på

I

den· brasa

som Valb org·rekvisita. Tredje gen är det midsommar.

finns färdigt hopsamlad invid

* PetaJaxooma hinner fira många gånger kring' sin brasa, aUa gånger med

med

lika

resultat

dåligt

själva. tähdningen.

de jag inga repliker "gem'ä­ att det är fel att nämna någon sketcherna, borde ha försökt få gen" utan alla kom via sce· framom den andra. numren att flyta in i varann bättre, så att spelet inte hade nen.

Kristina Agrens regi märks gän· ALLA AKTÖRER i PetaIax· bäst i fråga om personinstruk­ behövt splittras sönder av ide­ black­ återkommande spexet klarade sina uppgifter tion och den säkerhet med vil­ ligen

1

uf-Iokalen men som inte kunde Välrepeterad är "GamefYö. med den äran. Några av _de ken alla agerade. Däremot tyc· brännas som meningen var på non". Fast jag satt endast en äldre har klart mera rutin men I ker jag att hon, särskilt med påsken. många korta halv meter från sufflören hör· il stort är' hela gruppen så jämn! hänsyn ti1l de

i

[

outer.

Seg

-

....

Lokalt kring Robinson och Fredag nuvarande gänget.

• ROBINSON och Fredag på

J

I år

finns

en öde Ö, Öuran, är den röda

dessutom flere nya ansikten på

spex Öuran Hajö. I rollerna

kring 20 personer.

scen.

tråden i Oravais uf:s nyårs­

som R/)binson och Fredag ses

medverkar om­

Orkestern som står för musi­ ken år också ung: Machine från

två goda unga spexare Leif Berg och Erik Kiviniemi.

Nykarleby. Orkesterns sångso­ list Stina Engström som Röd-

Hela spexet börjar med byrå­

kratiproblem.

Totalt

.luvan framför en av de bättre

Sedan återfinns

texterna i avsnittet om yargar­

Robinson på en öde ö där diver­

na.

se strapatser hände. Dessa stra­

Sångerna är annars inte den

patser har i mycltet hög grad

starkaste sidan av spexet, och

lokalanknytning.

De fAr flaskpost, gör progno­

ser och strandplaner, och har

.Oravais

problem med "medicinmän" osv.

öVER huvud taget verkar re­ vyn vara rått snäll. Ortens kän­

. förstärkarna vid

disar får nöja sig med omnäm­

ställningen

nande. utan särskilt bitska for·

påskruvade.

muleringar. Men det finns ock­

söndagsföre­

var onödigt högt

en utoJl1Rtående inte riktigt fat­

MEN TILLBAKA till de två på öuran som småningom blir fler

det vissa gånger.

sagt massor med lokala frågor.

så en. massa antydningar som tar.

och

Publikreaktionen påvisar

En stor del av

förtjänstfullt

numren

korta-:

ett

Det är

är

"miljöer,

par.

blem, osv.

hela tiden är det samma, verkar litet

onödigt

att släcka

strålkastarna efter sådana kor­ * Malllla och Hulda slår sig

ner

på öuran, Stina Slffren t.v. och Anna-Usa Seipla.x.

\

ta sketcher. Att låta aktörerna försvinna in i tältet som under I andra delen av_ spexet gör på ön. De är också kända sedan folk som gör oravaisrevyn. Det andra delen. är en trevligare Manda och Hulda, Anna-Lisa tidigare, och gör bra-ifrAn sig. är tredje året oravaisungdo­ genomgående ungt marna spelar revy nu, alltså det lösning. .

Seiplax och Stina Siffr{m, entre DET ÄR

I

där. avhandlas

ohälsosamma

l

arbets­

vattenpro­

rikets· flygplansaffärer

Men det räcker inte med att

de båda på ön får Manda och

Hulda til

l

som

kvinnopräster,.... förloss­

ningsavdelningar,

snabba repliker och så är sket­

chen förbi. Eftersom sceneriet

det

fler:

lsällskap·.

En entre

som' får publiken att halvvrida

nacken

av sig

är

då jägaren

med sällskap kommer in bak­

'rersdagen den 6

Jan.

öSTERBOT1 _

19'77

-

«A POSTE

,

Fart, färg och fina sånginslag skriver

årets

brev och "från min kvarn".

fång­

MYCKET av, det

• DET ÄR FART och färg över

inledningen

karlebyrevy.

till

Gigli' i

ps

känt

maner,

och

kör",

en

gomuren.

hamnfrågor,

karlebyvs­

det

följer

en

Kören och

ffi dem till min by .. . "

rDa lår faktiskt publi­

Flera

ken snabbt med genom den­

finns

na öppning.

Det

sången di'

är

över

huvud

fram­

förs verkligt bra. Mats Möller år

för soloinsjagen med en g kör som bakgrund.

Och crkesterns roll skall naturligt­ inte glömmas .

Också dekoren är värda upp­

I!lärksamhet.

Ridåhalande

och

*

äckta strålkastare har för länge sedan försvunnit i Karle­

och

Spökdans I Karlebyrevyn samma

tekllik

med

Gål\Usöida,

Gi'gH

som den

by. Nu sker de scenbyten som Oc så dr terna r vackra, görs på ett mycket smidigt I Dem -iL Bakgrundsbilden föränd· och Ibland aven rohga. ras utan att ,man ens märker har Birgitta Hassel gjort. Även

I ' I '

s

fl l-

in ..

e

ifrån salongen i sin "båt",

Ytterligare kommer sjöröva­ re och en massa annat folk till ön, så slutligen är byråkratin

lika vildvuxen igen . .,

,e

tung att ruva

sitter långt där nere

röker inte ens Han

för

till. Men nu kan in­

gen längre påstå att karleby­

för långa.

Sångerna ännu en gång: nöd­ årssången "Vart försvann alla drömmar om ett lyckligt 76" i Mats Möllers framförande är rent njutbar ,och likaså O Sole

Mio,

med träffande text om gondolerna och festen i Purrno.

KARLEBYSPEXARNA

roor

publiken redan i tamburen med

spexet hänger på Gigli. Grup­ helt okay. Och visst såg det pen' har breddats betydligt de diverse visdomsord som spikats . upp. De finns t.o.m. i toalet­ tokigt ut då huvudet fortsatte senaste åren, och han har fått terna. arvtagare som publik­ prata en bra bit från krop' flere ' Helge Lassenius står för re­ gunstling. pen ... är gin och manusförfattare En av dem är Håkan Gran­ Fritz-Olle Slotte, C8l'l-Gustav GIGLI, alltså Lars Nylund, får "tt publ'k . i en att lund, som figurerar i många Bjon, Runar Hela,nder, Håkan sa vantigt på jubla bara med att visa sig. sammanhang, bl.a. som minis- Granlund, Gigli Nylund m.fl.

Som den huvudlösa, gare

och

i

Hamlets

på som rin­ ter, ,som lantbrukare ' monolog mester och som m jölnare

se­

som l'

Cander

Vår vi nter,-

vila en enda natt i ditt lugn för ett ögonblick smeka 84 tyst

Har räkna,t ut

att bara du vet.

var jag skall se dig Min självkännedom har spdtt att det är du som skall

skäl

nu

LM mig snudda vid, din renhet

Dagarna 8egar sig fram

vinlca

Jag sitter spänd bakom skranket och tittar genom springan

•

Körkarlen drar sin gnisslande svartvagn

genom natten

väntar, väntar, vill

Jag har hört honom 'komma

-- Du har dkt ldngt förbi

och lyssnat

eld knogarna, äntligen flir färg

tt

Gunnar

ditt allvar är

a'nnan kö

Här

förmågor

bl.a_

en stor ömhet

Lisa Seiplax för dekoren och i en berg och dalbana Du stod i en Bjarne Siffrim för ljuset. ' Cander

gått var det

för mig

Elmer Lövdahl, Stig Svens & glittrar och skimrar , Granlund står för 'regin, Anna-

som

dina ögon tala ren mjuk vänlighet

Gladbubblorna

otto,ns väggar Co har gjort texterna, Majlis i regngr

I

året

han' verkligen

sketcher

som famnar allt mänskligt ,

mitt. sinne

h

under

gör

makaber.

skrattsalvorna, samt i ett par

'enu

Du har lagt dig

n

a.lltsA "slutslÖ88.t". Spökdansen lI.r Intressant rent tekniskt, huvudlöse är både dråplig och

[(arleby

l'

till dansklubben Corte bjuder på från en - Sandskatvy ' i­' ögonfröjd. ,at genom jalus n t lfanhatta bakgrunden svängs.

Och det I andra delen av spexet bju­ er medan publikens uppmärk_ ,der karlebyborna på ett par samhet finns på :lDnat håll. tekniskt inslag: intressanta . l ANDRA delen forvandlas see­ spökdansen och Gigli som "nen n D behändigt till en vindsVå., huvudlösa". mng. Också det på ett mycket . blev .. da mslaget . ' D et sistnamn .. .. smidigt satt. makabert. både dråpligt och ' Christer Lågland har gjort men med tanke på alla skräckdekoren. filmer och liknande som slagit

•

nya

som är med, är Anders och Ro­ bert Frerlriksson, Benny Kivi­ niemi, Brita 'MöJJer, 1årlene SkO,g, Kers,tin Wennman m,fl.

EN DEL av sketcherna .blir onödigt långa. Eftersom spexet i sig självt är tillräckligt långt, ligger det nära till hands att €:n del kortas ned något, t.ex. inslaget om Kaitforsen och ett par av Håkan Granlunds mo­ nologer. Han framför dem för­ tjänstfullt, men de är andA också

har skrivit sångtexterna,

sången

år,

-Beprövade nanin

taget

Alf Mylläri har specialkompo­ nerat en stor del av musiken, och det inns en del intressan­ bi. melodier. Fritz-Olle Slotte och

goda

med, j

Forsman' och 'Lasse Andersson.

och musiken som' är starkaste sidorna i revyn.

Musiken

och

av ,inSlagen vid muren har bra - udd, t.ex. han som röstade för zlgenarbostäder för att "inte

Negros :spirituals och musik Hello Dolly.

Sandskata

på vanligt karlebysätt. En del

medryc­

kande amerikas how med bl.a. ur

Regeringsskutan,

kyrkokören är inslag som görs

riaot av Fångarnas kör. Och på

tidi­

gare år, klaras nu av vid kla­

får

avlösning av kören med "sla­ varnas

kommunala,

som behandlats ingåend

dräkt och bojor ringer in och ut

,memoarer

Vita julflingor täcl,er tyst m,jna novemberbubblor Långt där -nere ett vykort

d4 hans steg tonat bort Först mot 1i orgonen dli han glitt är jag lugn.

t barnkam:maren önskade, ja!" i julklapp Vore jag

värmen av din hand mot min kiml.

BERIT NYGARD

har börjat Alla' vintervaror mad stor- rabatt!

"

.< '

öST

1%

RROTTNISKA

PO

Torsdagen den

TEN

--------�-

------------------------

ja,n.

-

1977

,

Inte· avkoppling, utan hårt Jobb

Många lärme:

på danska öläger

o SEMESTRA kan man göra på många säll. En del föredrar att ligga och steka magen på Mallorl'a, andra gör det vid sin egen sommarstuga. Några kuskar runt i Europa på jakt efter sevärdheter andra jagar/kairske fjärilar och flickor i hemknuI Danmark finns' det grup­ per av mänskor som Inte me­

lan. Bara det att' det är ett

den nya kvinnorörelsens demo­

kvinnoläger.

ma,t, disk. rengöring osv." och

nas till ·att kroppsligt ,lita på

Varför det nu då?

kratiska sätt att fungera på.

Man , har tagit avstånd' frän

uppgifterna

om

sin egen styrka så att hon' in-o

Jo, rödstrumpornas läger är

den traqitionella föreningsfor ,

'-- Varje· kväli hade, vi ge-o

te behöver gå' med på nå ot· . som p-on inte sjä-Jv' är intresse­

nar så. De ordnar läger på oli­ Il:a öar och har det visserligen' skÖIl:t

som

andra, semesterfi­

ett försök på att läta kvinnor

rare, men de har oclqill, ett im­

mötas och samal'beta på- sina

nat syfte med sin semester: de

egna betingelser

-c-

utan män.

Det betyder inte a!t rödstrum­

hället, utan tvärtom utnyttja

porna hatar män, men att de

10 ,tar

semestern till att lära 'slg me­

anse!" att kvinnor i sin vardag

ra om samhället och om sig

har en massa problem som de

själva. De menar nämligen att

delar, med andra kvinnor.

Det är

sådant

troende,

le, mäste yi veta mera om det

och

samhälle vi fungerar I och de

svårigheter

lar av på sin semester och I . det dagliga arbetslivet är för , det- 'äi- ju I vardagen vi trots aqt mest lever,

ger sysslar man med olika sa­ ker. En del öläger har specia­ lIserat sig på biodynamisk od­ nng, på andra lär man sig p. o ­ ntlk och

ekoriom!,på andra

Igen diskuterar man barnupp­ fostran osv.

med med

Amnena är out­

tömliga.

studier

att komma

vem

man

De problemen ' har lättare

ra

prata' ,ut

att

Fem"

bort

Vad gjorde ni då.

- Tyngdpunkten var

på Feme?

•

med

Vi är vana

tioneJla

den tradl

föreningsformen

lägeraktiviteten

och

där bara en

[ntroduktion till

temat

v!l-r

rödstrt1mperöre var

d n,

på

en.

att , den

Prlncipe . n som

kunde

något delade med sig. Några

samlingar,

man - är möta

speciellt

där

män

•

om. inte de meJ: ."mcdvet-,

Da"

'kvinnorna

att

dO Unera

Det fanns Inga prestations­ krav ..

'och

man

behövde

Inte

vara bra på något färdigt de­ ' flriierat sätt. Man k;lJl . med.

sätt

sig själv och sin vilja att delta.

Fem,,-lägret- var på taget mycket

bättre

det

hela'

"enklare"

och

"vanligare" än jag hade före­

vardagen

ställt mig.· :....

Man.tar

gi'undligt

fel,

om man tror att kvinnor som är missnöjda och vill 'göra nä­

i sista hand ett politiskt

så

och d(! har därför' svårt gen"' . att uttrycka sig i stora för­

inte.

tör att komma vidare med'sig att

om

lägret?

se­

traditionellt

att

farande I föreställningen

.. att "kvinnor. tlge I församlin­

band.

alltså: Man tar dem med sig

så

per. Många kvinnor lever fort­

är med. Här lossnade många

för, att g ö r a något åt dem, själv,

lagd

på diskussion i mindre grup­

kopplar man inte'

vardagsproblemen,

mestrar

läger.

Hur

typ av

fast bosatta invånare som Iiv­ '

- Den 'vecka jag var där.

I

- Vi v<tr ute och vandrade

.

på ön, som har ett hundi'atal när sig på jordbruk och fiske.

• MEN DET GER mer än så.

På

råden.

En alldeles speciell

det också . på Fem".

·

Nej, så· ,upPlevde jag det

degörande process och är allt­

semester-'

•

bestämnieI'

rad av ..

till.

del

' alternativa"

in­

under dagen.

med

igen. Lägret är alltså ett led

dessa

egna

genheter och vad vi hade' gjort­

andra kvinnor. Det ger lägret

I en frigörande ?Ch medvetan­

f!rare. till att stärka svaga om­

i

själv

vi

niännen

Genom att förlägga Sådana bidrar

och

där

är

iäger till öar som annars' har ekonomiskt;

utgångspuJ?kt

tressen

grupp

mensamma "stormöten

--diskuterade praktiska angelä­

ju också, men ofta kan det va­

rustade

svårt

varje

med,'

sitt liv.

'rika möjlIgheter

•. PA SADANA danska öl ä­

I

där

vi

och vad man egentligen vill av

sin fritid beror ju just på., att ,slitsamt och frustrerande. Och

kan

arbete, sexuella problem,

underfund

Att mänskor frenetiskt kopp­

som

osäkerhet

kvinnor.

turades

. vad d n vill företa sig. Så var

handla om ,bristande självför­

gÖra -ett livsvänltgare' samhäl-'

möjligheter vi har.

got åt sin situation är kämpa-" är

det

egentligen

vara på kvinnoläger?

glada

att

och

aggressiva

starka.' Dim

Är det

och

gamla kvinnorö­

sådana öläger är det s.k. kvin­

inte tråkigt att vara tillsam­

relsens

noölägret

mans med bara kvinnor under

att vara starka, därför att de

på

den

danska

ön

Fem" i det lolländska öhavet.

en

Att scouter- ,och

rätta

fågelskådare

heT vecka? En som kan be­ om

det

är

R e h n s t r ö m, som läser lit­

kvinnor

var

tvungna

var så få och blev för det mes­

Viv i-Ann

drar ut på läger är inget osed­

socialt

ta

utfrusna

för sina

åsikter. I dag VET vi att kvin­

vanligt, men nu har det också -

teraturvetenskap och filosofi I

nor

blivit vanligt att kvinnor 'gör

Abo och som i somras tillbrin­

rad områden, och de flesta är

det.

gade en vecka. på Fem",

väl ändå av den åsikten, ,att

Med Ol;h

sovsäck under armen

tandborste

bakfickan

(och kanske ett

barn I

han­

den) reser kvinnor I alla åld­ rar,

från

upp' till

tjugoårsåldern

femti,

till

och

Fem0 för

- Nej, om

im

liten ledarkliek drar lasset och

•

resten hänger med - och än­ då kan det vara svårt att få

vilket

sätt?

prata

och lära sig saker ' tillsammans.

tet, att vi på allvar kände att

.-

ALLT

koppla av,

SEDAN sommaren

sig ett spe­ kvinn<y hade lä ciellt sätt att sjunga på, som

östeuropeiska

alla engag erade. Hur kuolle

på fälten och vill meddela sig

för

varann

okända

50

kvinnor

med varandra. Det här övade

lyclms med det? Hur var läg-,

kurrenter, utan

vi tillsammans.

Först v!J-r vi

ret organiserat?

hämmade,'

efter

det

fak­

men

tiskt finns det som rödstrum­

porna ordnat sommarläger på

porna

Feme. Första sommaren kom

tet". Det visade sig bl.a. I det

det 500 kvinnor och 200 barn.

vi från första. början ficll: ta

praktiska arbetet, som funge­

Sedan dess har lägret besökts

rade

hand om oss .sj1Iva. Arrangö­

da den som

av ' hundratals' nya kvinnor, .o ksä från Tyskland, England

rerna, Fem0-gruppen, stack ett

stund. VI var ett 50-tal kvin­

nya grupper.

papper i händerna på

nor p

och de övriga nordiska länder­

lägerledare.

så var det bara att sätta igäng

b.

alla tog ansvar, det var en na­ Innebär

en

ny form

för semester och en ny form tör gemenskap' kvinnor emel-

använ­

der sig av när de arbetar ute

1971 har de danska rödstrum­

Feme

kvinnor

det praktisim att fungera och

kvinnor inte är varandras kon­ att

turlig

kallar

"sysfusolidari­

utmärkt

från

första

lägret och hade Ing n Alla

sak. Att

hjälptes sådant

ät,

kan

fungera var nytt' tör mig.

- Det

är ett resultat av

kvjnnor,

barn

och

män.

om kvinnOI'na är med I sam·

mycket stor och positiv

- Till exempel på det sät­

kor arbeta,

. alla.

upplevelse.

På

.iiI' diskriminerade på en

det blir ett bättre samhälle för

lägret var allt an­

nat än tråkigt! Det var tvärt­

att under en eller ett par vec­

>

men med ördfÖrande, styrelse. och en passiv medlerrrsskara:, l stället .har man s.k." basgrup-. per och pJ'Ojektgrupper på .5-

tör att vi bättre skall trivas.

'.

'

vill inte fly vardagen och sam­

. i vårt vardagsliv .ocb kunna

;..

tarna. Del viktiga är Q-U vi fål' al,. koppling. A.ft ha seme.ster är ju det snnimd som att koppla bort (lila vardagens jävligheter, jäkt och frustrationer, eller hur? '

övning

var det en befriande känsla att - En viktig orsak var, att

och och

indela

oss

oss

och

1 tältgrupper

. arbetsgrupper.

Varje

grupp hade sitt ansvar tör.,-att det praktiska f

gerade, Inköp,

sjunga tillsammans .. VI banda­

de vår "konsert" för. att a vän­ Introduktion för

- Vi lärde oss hur man kla­ rar sig för

Ifall

man

våldtäktsförsölt

nande

hotande

bill' utsatt eller

lik­

si uatiQn.: Det,

kallas feministiskt självförsvar

hällsarbetet.

•

Feme-Iägret är på sätt Oell

vis

en

värld

för

sig.

Sedan

återvänder deltaga rna till var­ dagen

ro

och

si n "vanliga" tillva­

igen, Vad säjer du. till det?

- Fem"-lägret . löser

Inga

problem, men visar på en vik: tig sak: nämligen att man inte

' är ensam.. att man . kan upple­ va

hur en

latent

gemenskap

kan blomma upp tillsammans

med andra kvinnor. Man upp­ · ' " lever ett alternattv och ett samarbete med andra kvinnor på ett nytt sätt. - Aven 'om de alternativen 'Inte finns I

'och går ut pä att kvinnan trä-

----------------- _:-..-...'-------..,.-_.:-.:-_ ..._--'----

• SE SlDA

l.2

-----_...:.-.

Twsdagen den

6

-

Jan.

öSTERBOTTNISKA

1977 ­'

POSTEN

! ! a IJi

Lämna de. gamla attityderna för -att få hort Inobhningen!

,.

dl! grannens hits jämnades marken.

med.

Mitt första minne

dd vita män k om till byn.

läser nästan dagligen i· de skulle finnas färre "hackkyckEleven vill mycket gärna. ' rens uppgifter hör även att olika tidningarna om barn lingal''' i glesbygden, där skolan kontakt med de andra kamra-uppmuntra och städa "hack­

\ Jag ägde en mor ' t n br r me tt sår o e d e pil be ne '" n ch m o e fa ) so ndg01l tagit.

u:n.,.adomar som bli mobbade. ligger på en vacker plats i en terna. Han vill tillhöra en kycklingen", så att hans själv' tv- och radioprogrammen omgivning, som kan bjuda på ,grupp och känna och u?pleva förtroende stärks!

Jag slutade leva gemenskap J han gruppen. ta Om d ar of det käns iga mera verksamhe.tsformer än I När det gäller mobbning' dd mor dog Och far aldrig kom . . Över allt, åt-då mobbas av kamraterna, kan bhlnd barn är det ändå de vux-!

Psykologer, lakare, lara-stadsskolorna. tillbalca. tt han blir i bun- 11a, som bär det största ansva' l Jag levde re samt elever uttalar då sina minstone i 95 procent av alla följden bli -j skolor, förekommer det någon den och osaker. Mommnmgen, ret. r om problemet.

FÖräldrarna borde mera än och trodde att livet var krig . an i vissa ens ild, fall leda tidigare ta del i sina barns liV. ' Jag kände att jag fanns Vad beror då mobbningen på form av mobbning. l bil, att :Ieven lar SIg ta v!l a Innan barnen, börjar skolan,; men fanns änd« inte. vilka är det som blir mob· . .

Ilade! Och vilken roll spelar yttre avvikelser, såsom annor.på SIg sJälv och klara av SVåla bör de berätta för dem att nu I " lan i mobbningsproblemati­ lunda hudfärg eller fysiska situatione på e?,en hand. Den- kommer barnet att träffa barn, i En dag handikapp, gör- ofta, att eleven n elev: pl r tr !Ig n en mycket ken? som kanske har en annan hUd- so kändes som den sista . .

Det är· inte bara barn och SJälvstandig manmska. ' 1 färg eller beter sig på ett främ-kom freden till byn lIDgdomar, som 'blir mobbage, Ofta för kom e det ind vi- mande sätt. . �öräldrarna ?ör i gestalten.. aven man med tv er, som v ll hJ lpa och stöda tan äv en vuxna ,människor , kappar. , påpeka, att de andå, trots sma ' • I 8 O ORNAS ppsats­ hackkycklmgen , men de våbn bli mobbade. Mobbningen avvikelser är människor allde- Han sa: --,- "Li, det är fred' tävlingar med fredsmotiv '- ' " ' gar helt enkelt inte! De är nämn som den sker hlom sko­ Vtet,nam". les som barnen sJ alva ..

1976, vi,lka hade anordnats ligen fruktansvart räd' da, att lan. är dock den form av mobb­ 'Fredt Vad är detf , ' i samarbete med Närpesnej­ ä " " SJ' 'lva utsattas for sa mma tor. g vi bäst känner till.

Man ttityd<>rna mot utlänningar, Kan det betyda lycka' .. .. . '" kan bli mobbad på två helt 011­ dens fredsförening, 'deltog' tyr som denne. Darfor - r det A I utveck-lingsstörda och syn- Kan freden ge tillbaka' min mor sterbottens folk­ nska Sv ka sätt. En elev kan mobbas på e ö mycket enklare att låta hackoc, h min far' 'dade människor bör med det. ska . högskcila-folkakademi, Petakyckl'mgen" klar av sma even­ sätt att han isoleras fråIi snaraste förändras.

Det är t y. la gy nasium, Närpes m kamra tgruppen, dvs. de' andra x tueIla problem sJalv. vm ofta så, att vi människor STINA LINDEDAHL. gymnasium och' Kristine­ eEvern,a tar ingen som helst har attityder till sådant, som vi . kl. nr B .. stads gymnasium. ' ' skola fmns det l' nd'IVI. I varje om honom. Han ar aIltså Kristinestads gymnasium har föga erfarenhet av. Därfö . Här, inv.id publiceras en från kamrat· der, som inte vill ,acceptera, bÖr föräldrarnas, ja helJi sam-......... ... . n. En annan elev.är den av de prisbelönade uppsat­ att deras kamrater blir -mobbahällets attityder förändras, för idislisJ;w måltavlan för de ·hän.: serna och en- prisbelönad de. Dessa elever 'borde bilda e,n attit yderna övergår näStan all-tolkning diskriminerar zigenar­ lösa och i många fall oför­ dikt. grupp för sig själva och genast tid från de vuxna till, barnen; I?-a? 'ga kamraterna. I motsats med gemensamma krafter inVi männjskor haz:....alla sam­ Det underliga är att alla våra tiD den föregående eleven läm­ gripa, när verklig misshandel ma värde! attityder oftast är kritiserande denna "hackkyckling" aldsker. .. .. . .. ' och fordömande. Är det kanske .. rig i fred! Alltid är han utsatt I undervaz:<ieras. . Utlannmgar,I' Jag tror också, att läraren för att det egna jaget då fram- Foraldr r" a lagsna era . game1I1lgrerat tIll vårt la d, de andras hån och attacker. som aktivt borde deltaga i verksam­ la, dJupt mrotade attItyd r talar vårt språk med en VISS heten ute på skolgården. På så står i en bättre dager? en form av mobbning, som mot allt som är annorlunda och brytning och ser kanske en Uppväxtmiljön ocb uppfost­ avvikande i samhället, och är sämre för individens sått kunde han genast ingripa, , utveckling, är det aning annorlunda ut än vad vi där något bråk förekom. Det raD. är mycket viktiga för bar- mobbningen försvinner från et. Hur, skall et "v nlig " skolbilden! att säga. Det beror helt gör. P.g. a. deras utseende, kläd- är självklart, att bråk bland sel och livsstil blir de utsatta . och hålelt på individen själv, skolbarn föreko)iJ.mer i alla åld­ fI)1skt barn kunna SItta sIlia VId karaktär och inre psykis-för vårt hån. Det måste kännas rar men läraren bör vara ka- sida med en "tattarunge" i Sko- HELENA LUNDMAN, kl. III b mycke svårt för en "hackKristinestads gymnasium ka styrka. pabel att skilja mell an lek och I lan, _så länge hela Finlands bet kyckling ". när han mobbas. Un-allvar. Skolmyndigheterna bor I Det sägs att skolmiljön och olornas storlek är av stor be- der skoltiden är eleyen i en myc- de även tydligt påpeka, att sfo lydelse, när man funderar över ket känslig ålder, och det är nu väl fysisk som psykiSk mis' obbningen och dess orsaker. hans framtida självständighets­ handel inte på några villkor SjäJv tror jag inte, att det t. ex., utveckling avgörs.

- kan tolereras i skolan. Till lära­

I

_

I

/

,

I I

l

]

•

I

I

I

-

AVKOPPLING

samhället i dag. så är det möjligt att arbeta för dem. ' - Det ii; fråga om samma slags mekanismer som sätter kvinnorna. liksom andra sam­ hällsgrupper-arbetarna. de gamla. barnen osv. r en sämre position. Det där för­ trycket tar sig många brokiga och motstridande uttryck, som det inte är sA lätt att ensam fA öga på. Det \,iktiga är. att maD lär sig se ' hur det trots allt" hänger ihop. hur, olika grupper har olika funktioner för samhället. Att det t.ex. är lönsamt samhällsekonomiskt att underbetala kvinnorna för deras arbete. Eller att kosme­

-

tikfabrikanterDa för jänar gro

BILISTER'

Spa.... trin$le

undvik tomgtng

.. .,

"

•

I I

I

.

' Q

Ge ringstugan -

.

namn

vin·n elI . påskresa!

ANDRA. RINGENS fjällstuga i Ylläsjärvi skrev vi

om i

förra veckans ÖP. Ringstugan kan nu betraktas som fär­

dig. men den har inget namn. Därför har ringens styrel­ se beslutat utlysa en namntävling.

- Namnet borde helst va­ ra ett namn som går att ut· tala både på finska och ' svenska, säger ringordf. Guy K ä c k o. Helst borde samma namn kunna användas på bå­ da språken.

Närmare direktiv än så vill l;lan inte ge, utan hoppas få. in, forslag med olika ideer..

Som pris lovar rings(yrelsen en påskresa.

Men styrelsen förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta inlämnade förslag.

Inom januari vill Guy Käc­ ko ha förslagen. Hans adress är 68930 Purmo. Och' vem som helst får naturligtvis delta i tävlingen.

va pen ga r på att lailsera fram olika skönhetsideal. Eller att den "(Ma" pornografin. äi ,en vara, som nedvärderar och ut· . nyttjar kvinnan osv. _

sä-'I'

dana sail:er, är - ju en process.: som -tar .iäng tid.', Det äI' ju.lnte .

,

•

UTNVTTjA):? DEN ENERGi

SOM FRiGÖRES DÅ URAN­ ATOMERNAS KÄRNOR (PRO' TONER + N EUTRONER) DE'LAS TVÅ DELAR ,

,

'objekt.

":' det 'gör an9ra nog

"-1

8

N N E U TR O N

KOKARR EAI<TOR:

.

-

.

Re: Ul..TAT: ELKRAFT

/'

PUMP

'VÄ'�ME:N .

REGt..E'RAS AV E.TT

STAVAR

NEUTRONA8S0R8e:RANDE

Asa: Stetiwall

FriqjorciE:::

- ener9' -

TRÄFFAR KÄRNAN, SOM i<LV­ VES. FRiA NEUTRONER KASTAS UT, NY KÄRNOR TRÄFFAS o.S.V. DETTA HÄNDER .I URANSTAVARNA. ("ELDSTADEN") SOM DÄRVID ' JPPHETTA5.

ME'O

ändå!

I

i

ARN'" K"

tt mäl i sig, men bara e-tt red­ skap' vi kan användaoss av för .. att säja Ifrån. vi kvi or skall fnte' betra,kta' oss själ va som .

----

KÄRNKRAFTVERKET

,

- Att bli' mMyeten om

AUTOM08llFöR8UNOET "I. . . '

I

-leKnlK I Dild

J

• INTE

.

ÄMNE

(� )(', KAOMiUMJ'!C

..

OSTERBOTTNISKA .POSTErN

ToOrsdagen den 6 jaD.- 1977.

-------

KRYPTO

J

t

1 .Vem skriver dagbok?

Hej!

Så är nu den efterlängtade

julhelgen förbi.

Helgen qch

lovdagarna ·som vi så noga

hade planerat och fö-rberett

oss för. Tycker inte ni, att

I alla fall skriver vi. För

det är jättekul att läsa om sådant

om.

man har varit med

Många

trevliga saker'

skulle man väl annars glöm-/'

Just som vi hann-bli van med

ma bort .helt. Ni som skriver '" dagbok vet 'säkert hur det

jul, så hux flux är gen förbi.

skriva ett nytt årtal överst

den gick ovanligt fort j år? tanken på att det snart är

!'Tu redan tänker vi på den

känns då

man

skall

börja

på sidan. Som nu då vi skall

som en jul som varit.

skriva 1977 i stället för 1976.

ske vi då skall tala om fram­ tiden i stället. Nu då vi har

le

Låter det kanstigt? Kan­

hela året framför

oss

och ny­

ligen börjat med vårterminen

i skolan. Fast nog låter det

konstigt att tala om vårter­ minen, så här mitt i smäll­

kalla vintern. Hellre skulle vi vilja kalla denna termin for vinterterminen. Men det passar inte alls.

Sedan på

Det känns som om man sku-l­ börja

helt

fint.

N ågon skriver kanske i en almånacka

få börja skriva i en helt ny "bok".

Samtidigt funderar

och önskar säkert många att man kunde få veta på för·

denna termin, så till sist får

innehålla_

vi

väl

komma

vi

kalla

överens

att kalla denna termin

om

för

vårtermin.

viktiga Det

känns också extra festligt att

hand

måste

några

dagboksanteckningar.

våren då det är varmt igen.

Någonting

från början,

man vill göra allting riktigt

vad

blanka

dessa fina,

sidor

kommer

vita,

att

Visst skulle det någon gång vara roligt att veta det.

Kanske skulle det vara bra

också någon gång, men mån·

ga gånger skulle det nog in­ te var

det. Hela spänningen

och alla förväntningarna på den nya dagen skulle vara helt bortblåsta.

Försök föreställa dig själv

en morgon då du vaknar och

vet precis allt som kommer

att hända dig denna dag. Då kanske

du helt

orkar stiga upp.

enkelt inte

Alla människ<Jr skulle bli

jätteslöa

och

hela

världen

skulle bli mycket konstig: In­ gen

skulle väl gå till sitt

jobb eller till skolan till slut.

Till sist slutar vi med vå­ ra funderingar om de blan­

ka, fina, vita sidorna och är

oojda att vi inte vet vad som

kommer att stå på dem.

!'Tu känner vi oss fulla av

liv och nyfikenhet för denna

nya

dag

och

de cirka

följande dagarna.

360

Hälsningar

CHRISSE och MILLI

klaste möjliga, och verkade ibland billig. Ljus och ljud utnyttjades

• JULPREMlÄR

flitigt och med skicklighet, man

ola som spelade sej själv och

k

maskinuppfinnare, Mar o JOUPPila 'SOm stadsdir. Lankila och Pekka Torppa I roller från medeltida metare till Kekkonens adjutant.

ScenuppsättnIngen var den en-

Utvidgad lokal i Töjhy

1

hade

bl.a.

en

diaprojektor

hjälp. Att revyspelandet

god framtid t Vetil, syntes på det

I

stora Intre se man rönt O kSå hos

de yngre

skådespelarna .

populärt gammaIdansställe NU .MYSER fÖl'enwgsfolk och bypoIitiker i Töjby - byn som under stor debatt såväl före som eftel' överfÖl'des till Närpes fl'ån Korsnäs. Vägbelys. ningen har byggts ut, Sl)()l·tplan och ishockeyrink har byggts uppe på backen vid uf.lokalen och uf·lokalen har byggts ut och snyggats upp m d vägande bidrag från Närpes komn'mn.

Idrottsplanen ligger utomor­ av en mastig ishockeyrink. Lä­ rare Bengt S i l e n håller tydli­

dentligt vackeft uppe på åsen.

Arbetet har gjorts på talko.

Ungefär 30.000 mk har det kos­

Just nu täcks· den nästan helt gen på att skapa ett ishockey­ tat, berättar Göran Wikhind. !'Tärpes kommun gav i fjol centrum i Töjby.

10.000 mk och nu har man fått Utbyggnaden och renoverin­ gjorts in ytterligare 8.000 mk i årets som budget. Ett banklån på drygt W i k l u n' d dragare. Det är inte så länge 10.000 mk blir kvar för för­ eningen att stå för. sedan· en grundrenovering ut­ Förutom den nya delen har fördes i lokalen. !'Tu har den blivit ett populärt gammaldans­ festsalen målats om och fått gen av uf-lokalen har

med Göran

hjälpsamma hiincJer pg-kontot 6510·0

ställe. Men det är .definitivt en

ny fin

lysning.

olägenhet .om äldre ungdomar

. Premiärdansen· lockade bra måste gå ut ute och inte får med publik. Den 8 januari blir gå ut inne. det jul-gammaldans.

Så man beslQt att det måste Tonåringarna i föreningen. byggas inne-WC i lokalen. Rit­ har träff varje fredag. Ledare ningar och kostnadsförslag är Bengt Smedman, Margare­ gjordes upp. c Renoveringen tha Södergrann och Maria Pihl­ skulle gå på 45.000 mk.

·ström:.

Gamla farstun framför loka­

len revs bort och så

För övrigt är lokalen i an­ byggde vändning nästan varje kväll,

man till en hel flygel som nu säger Wiklund. Den värms upp rymmer WC:n .och rymlig en­ med en· oljeeldad varmluftsblåsare så det blir snabbt, varmt.

tre.

till

har en

* 'Jörgen BIOlDlJk og, medlem _ byggnadskommittt'in, uppenbar tnJ1redsatälelse l Töjby of:s propra lokal.

B ew e

Jan.

den 6.

-

IRn

öSTERBOTTNISK.'!

JI

-•

••

:' 1_',-

15

TRAFII(! !OLORNAI ..... ---,_

lloafikskola

-J-AK O-B-ST-A-n-S­ BILSKOLA

Vill du sälja") köpa

l

I

eller byta prylar? am1OII8

f OP:.S prylbörs

ann

För

pA högst tem ra4er (ca 20, oro),

.

torsdag kl. 17,00

måndag kl. 17.00 Kanalesplanaden 23 . tel.

13003

Ny kurs börjar varje onsdag kL 17.00 Choraeusgatan 7 tel.

12 145

I PRYLBÖRSEN' I

,LANGSKAFTAD PIPA• .Är ägare

Att annonsera I prylbörseIl är enkelt Du tyl1er bara lku­ poog1m bär nedamdr'. och. skickar In, den Ull OP. Senast på lDlD:Iag måste beställningen vara Inne, tÖl" att aJUllonsen skall binJa med samma vecka,

måste' be talas

AImoD8en

tlDmarks.'Ied'e;I eller

kontant, SIUcka därför rne

11 25

KRYSSET

tio . mark fär du. '

m -y

Trafikskola

T. TUOMI Ah

Ny kurs börjar varje

Kanalespl. 8 tel.

I

HALDIN & ROSE

Ny kurs börjar varje.

vm du !Sälja, köpa, byta eller skänka bort olika prylar?

DA kall du

JAKOBSTAD'

---- ...... -

tm morsfars gamla piphyIIa, men har ej någon pipa. Du som har, kan, d,u tänka dej sälja till mej?

Tel. 961/25 2810.

en

en check,

PryIböneD, pna

ut

iZIb:

är avsedd endast för 'privatpersoner. _ Sätt l annonsen, och glöm tnte uppge '\lart . akaD väDda sfg, t.ex, telefonnummer.

wanLII8 pris

ende

Klipp bAr!

---

ANNONS

DA(;DII DEN'

-.-,

. • ••• • •. . . ..

......

__

(7.... COd teltt&!l

lit"'"

.,..

__

- - .

.

..

.

_

_ ...

, .. .'••

.

.

_

.. -

Adress:

• • ••

o

o_'

••

PtIIItDr:

• • •• o • • o

-_

..

..... .

, .. ....

. 1-' " .

...... -_.•. .

••

. .,

- ..

'"

_o .. o

••• o

" 0 0'0 0'0

------- --

LINJE

, Öfi;fprhO,tfniska

.• •

_.". ••

Pnstpn

0 ".'_

_ .

Tel... nr

.

....

.

.. .. .,. I;:' l'. I. e>

.... .

..... .

l'"

I • •• I- .

,,

Osterbottnlsk ungdoms tidning Jakobstad, Finland

l

,.......... . ... . .......-.

, ... 1 ..........."'. .. .

.

o o •• o-o o o o'••

o 0-"

o o o

o

. .. o

TRÅD

VANI("

. . . . .. .

•.•.

Tidningen utkommer varje torsdag

KAN

upp-

.. .

.

Redaktör

FA't'­ TAS

T NT

och ansvarig utgivare PE1t=ERIC ANDERSON

NONSENS

Redaktion Jakobsgatan 13 Jakobstad, teL 967/13 555 Postadress 1;>B 27 68601 Jakobstad

.

, ,

oRA o-

. Medlem av tidningarnas förbund

_

..... ...

... . . . . ... .,. . . ... . . ... ... ... . . . . . . . . ... ., . . .

o o o o•

,P'LS NER,

KAL

; . .. .. . .. I.

-_

.

o o o . o '- 0 o • •

.. .... ........

• • I-I

... .

)" . e;;.

o

_____

:

. .

.... . . . ,.

••• •. • _ • • •••

•••• o o

... . ' • •_.

_

- ....

OLOF TOR,

yr"

l PRYLBöR'SEN TO­

• • • •.

leion

leukemi

00 ..

-----------

.JAG BES'I'ALLER EN

,A..�:

Köp' ett möss .;. ett mot

TION

o o o o

Redaktör i Vasa S-E, Glader Handelsesplanaden 10 D tel. 961/13 522 _

Postadr.:

Ja& bitoga,r 10 Ulk sedel/check.

Adressen är: Prylbörsen

REDAKTIONSRADET

Al( ROs.\­ TER,

Osterbottniska Posten PB 27

HALV HARV

Alf SnelIman, ordförande Hans Ingvesgård; Philip Häl­ lund, Karl-Gustav Olin, Lasse Ekström:

68601 Jakobstad

PRE

MERATIONSPRIS 1977

Helt

är , .. " " " ." " är , . . . . • . . o o , • Skandinavien . . . , .. . .

Lösnummer . . . ... . , o •

. Halvt

17,­ 10,-

25,­ -,50

ANNONSMOTTAGNING SOU:s kansli, Vasa tel. 961/13 572 och 15 372

L

öP:s ANNONSTJANST

E

JTpedition. Jakobstad, Jakobsgatan 13. teL 967/13 555 Annonser bör inlämnas senast , måndag- kl. HI' till SOU-kans­ liet.

o

.KASSA ..

OCH BOKFORING

Jakobsgatan 13. Jakobst&d tel. 96-7/13 555ANNONSPRIS

I texten . " .

P L U­ T T E N

"

ten, " Efter t Bestämd plats

/14-"fIYNEN SKA S'KÖ7A /,//V;9/vSER­ /VA; OCHYA­ RA HUSETS h'ERKE' •• •

.." " .. - 1,90 1.70 " " . ,..

-,20 -per

mm

FARGANNONS:!:R Minimistorlek 200 mm, till­ läggspris -,30 spmm och färg. . Föreningsspalten per rad 50 p.

Osterbottniska Poster:. ansva­ rar inte för ev, skada som till­ fogat:. annonsör på grund av fel i annonser som inringts eller som p ä grund av post­ , försening inte införts I begärt

.

nUUlDler.

I

Jakobstads Tryckeri och Tidning\ Aktiebolag, Jakobstad, 1977 ,

<

/

öS TERBOTTNI SK

16

A

PO

--------�--�--

STEN

Torsdagen den

jan.

6

---�----�-

-

1977.

Ami och 'Håkan, bottni.skt artistpar . ,

-

som jobbat ihop egen krogshow

o sov: s TY Å MESTA artist eJ: skall första gån­ gen uppträda tillsammans i en show. Som har premiär

på ·

restaurang Waskia i kväll. Det är

talangjaktsvinnarna

m. m., m. m. Håkan Sireng

och Anne-Marie Aspelu1ld som' slagit sig ihop

f,

efter det de vardera på sitt håll skapat sig ett n.amn som artister.

-=-- Vi gjorde en grej till­ Det är mitt stora in­ . samrna!ls på teknologförenin­ tresse s9m jag .alIti dJ:ömt gen i Helsingfors, berättar om att få syssla 'me ; säger Håkan Streng. Det var Trio 'han. Ski"an ,med Trio Saludo .

Saludo och Ami Aspelund. har sålt i 4.000 ex..Jobb i Vi hade roligt tillsammans.

TV och..prograrnframträdan­ Roligare än publiken. Då korn vi överens om, att vi , den har gett levebröd. ' sklJllegöra en show Wls!j.m-· -Fast jag jobbår' ju väl­ mans. digt myCket' ideeU i :' ck'så; , höst har jag', varit rätt, skrattar . han.· Främst med mycket i Helsingfors så då Vis'ans vänner., har vi haft kontakt och ut­ arbetat en story för en show. o DET SKALL verkligen Vi kallar den Duellen. Nu , bli 'skönt att slå in på show blir' det bara Aini och, jag. . nu efter det man sjungit på Kanske vi kan bygga på med krog· med 'orkester i två· år, hela Trio Saludo i ett senare' säger 'KrilL-Jag 'tror littpu- ­ skede. bliken vill å tiveras. Det sat­ sar vi på i :den här' showen.

D AMI ASPELUND har va-o :' Det här blir' 'någönting opeif rit i Helsingfors' sedan som-, annat an ått:stå ,på scenen mar p 1973. HOI) ha stpde: ,med en. hel' orkester bakom rat ,sång på ,'Konservatoriet; , sig. gjort' olika sC'enframträdan­ Som ackompanjatör, för

den. edverkat i orkestern shGwefipå .wa:skia fungerar

Cascad.e och' ,Sjun Un,sam maIilagt fem ,LP-skivor. Av' Kari Kuhsa o. Ha'n-är också * Anri' AspelUnd streng öv' ' h hos Ami' I Vslia. sin show. vasapojke och har samarbe­ skivorna har hon gjort två tat ed Ami' · under tiden i ensam. en har hon gjort med o NÄR DET BLIR fråga . fågelläten måste Ami ge upp, Helsingfors. Han är bl.a. ka­ sys1ern-Moni , en medCas­ om. vad Duellen går ut på och jung ' er en sång om cade och,' en med en ; sångare : ,pellmästare, föl:' orkestern ' att blir bAde Ami och ij:åkan iv­ Cascade. hon. ger sig. från-Tanzania. riga och börjar bemtta i Håkan Streng har en eko­ SamtIdigt med Ami och SA lir de ett par men så munnen. på varann. nornie kandidatexamen att. . kan Håkan inte lämna and­ Håkari är Reflexbandet på'

falla tillbaka på.Han jobbar - Först försöker, vi över­

Waskia. Vi kommer att sam­ ra kvinnor i fred och så blir så smått vidare' mot en Ii­ träffa varann.Vi sjunger på

arbeta en del med dem, be­ det återigen gräL. Småning­ censiatgtad. massor av olika sp åk. Hela

. rättar Håkan. Några av våom blir det i alla fall Happy nio stycken. Men när Håkan

ra nummer skall vi ha orkes­ Men. mest ,pandiar det om sedan börjar med att härma end. tern med L showbusiness.

-

"

.

oCh;Håk

I kväll bar de

på

,.

(

(ör,

g

hoppas dock ah det' skall bli en förlängning. Sedan har, de '. haft disku$sioner med kro· gar i Helsingfors och Kotka.

S eg

,och

se

vad som hänt i socknen,

var mycket finurlig. Det stod fritt att välja ett årtal, som

.

ligen

hänt

d,et verk

något under.

­

Så

fick

man nu också se hur det gick till när kyrkan placerades i kaustbybornas

stora

Vetil. till

förtrytelse.

HAR SEN LANGE varit Kaustbyborna är också i år ett hos Vetelin Ns att tacksamt tema för skämten, så­

tradition

Jussi-dagen,

. dag,

-

Tre da ar är Ami, och HA­

på ·.Vetilrevy DET

"

kan bolnide ,på Waskia.. De

Julpr'emiär

.

.

IIl:emiä.r

dvs.

JuitredJe- som det varit sen urminnes tid,

framföra e,tt skå!Ies el.

Det som Jag bäst upps\l:attade,

I

fjol "ur 'första gången det sked­

var

scenen

från. Kaustbyfestiva­

1 revyform, något lilan· fort­ len, och dess mäktiga biljettför­ säljning,' samt kÖrens framtz'ä­ satt med också, i år. de

I fjol var det

att , öra

. • första,

väldigt

revyn,

tacksamt

:, det - ar

är var· .det

men i

·svåi: re. Detta ' sYns Ocksä

·

·1

Il

e

redan .

inne�

l

hållet. Trots att det fanns en "röd

träd , ti<;lsapparaten "

A 1;ta

Masina;

hade man iblal1d svärt a t följa: med igen

i han(lli g en .

logiken

stycken

blev, för

verkade

kopia

A.n a,. av

Kavalkadt. ,

Vissa andra

uåtise'n .

Grundiden, att med hjälp av en

ti.dsmaskln

r

v ida

tiden

tillbaka I

dande med Konstas

Kevään

tul-

lessa med nya ord,· där mE\,n gis:;;­ l de kommersialis rin en a fO.IIt-? musiken. En annan .sak. om 'glek

:

.hem, ,främst 'tack' vare det goda utförandet och spelivern, var den

strl" om Mellersta österbottens län

med'

blivand.e

landshövding

klia 1 spetsen. D r sparades

,

Lan­ var­

ken krut eller plIar. För' de,

bästa rollprestationerna·

·stod kanske Erkko Klemoi

som

tidsmaskinens produkt, Jussi Kl

• S(J m. 1 /'