Österbottniska Posten (ÖP) nr. 1 1980

--

I.

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN :

revypre1niåorer . .. revyprelniå"rer . .. revypremiiirer . ..

• I ... ~sislul versionen heler ayaIoflidnl Olle Hijgglund,

· ·· . b · o F··O r f··o r st a gangen lOS ter o t t en:

Rullgriiins-Augus/ ges/al/al a~ Ma/I­ i Den fors/a

Enk

F~/bikk Ö~ermarks ~erIion a~

ayatol1ah Khomeini

~'Verkligen

OPPEN" i Tjöck-Påskmark D D Nu har jag å-ntli­ gen sett en revy som jag verkligen tycker är top­ pen Tjöck-Påsk­ mark uf:s revy PANG I BYGGET. D O Samtidigt som revyn var spännande och rolig, så hade den mening och budskap.

Revyn fick folk att tå'n­ ka efter. .

Se sådu 16 !: ....

"Mytjy

Lite •••

sjå"

oJamnt

i Närpes

i Övermark

O O Producenterna av årets närpesrevy "MYTJY SJÅ" har inte lidit brist på stoff. Kom­ munens styrande och förtroendevalda har minnsann sett till att det varit "sjå".

O O Fina ideer och uppslag finns det också i revyn.

O D Årets Övermark revy heter "Kommun· trieto". Namnet ger en vink om att det är över­ vågande lokala ingre­ dienser i revyblandnin­ gen. Spetsat med de ob­ ligatoriska revynumren i år - ayatollah Kho­ meini och Skolteatern.

i Karleby o D Vatje gång

man ser Karleby uf:s nyårsspex blir man lika förvånad över hur i all­ sin dar de kan hitta på allt det roliga. Var kommer vitsarna ifrån?

Vad är det som ligger bakom att det hela tio den finns så många fri­ villiga med?

Se sidan 14

Se sidan 16 "

•• arme och kärl

. .'

.

­

Se sidan 14 _- '.-

-~, ~

-,

_

c:;; ­

Prenumerera

•• på OP!

Kupong

på sidan 51

öSTERBOTTNISKA POSTEN

V rida nacken av

Fredagen den 4 januari

hjärns~ken

I porten till ett nytt årtionde skulle man väl blicka framåt och tala om "ut­ vecklingen". Det å'r ju så spåmän och ex­ perter har flir vana att glira. * Vill man inte profilera sej som spågubbe, kan man nlija sej med att blic­ ka bakåt i stället. Backspegeln är också ­ precis som kaffesumpen - ett medel när man vill se på hur saker och tinga utveck­ las. * Man kan exempelvis se på miljlifrågorna - det är ju miljliår i år.

Och gärna ser man då på frågan om kärnkraften. *

De som talar för kärnkraf­ ten.gör det i enlighet med vad som rör sej i tiden_ I enlighet med hur grogrunden är för det budskap man vill så ut.

Det finns åtminstone en tyd­ lig skillnad mellan förr och nu: • För tjugo år sen talade man om det jxIradis på jorden som atomkraften skulle skänka oss, • I dag talar man om det hel­ vete som man menar ska bli vårt öde, om vi avstår från atomkraften.

Det måste ha hänt nånting_ - Kanske finns det ingen grogrund längre för ett bud­ skap som talar om bordslampor med inbyggda atombatterier eller "rena" atombomber att spränga ut hamnar och kanaler med_

L ocka med paradi­ set . .. *

I en bok från slutet av femti­ talet (" Atomen i fredens tjänst") skriver en amerikansk vetenskapsman, Martin Mann, om atomkraften som den nyc­ _ Nu i slutet av 70-talet talar man åter liksom i slutet av 60-talet om en­ saksrörclser. Det är ett lite nedlåtande begrepp. som antyder att dessa rörelser skulle se endast en aspekt av proble­ men i världen.

- Miliövården är inte bara en metod .lI t gÖra industrins nedsmutsning någotsånär uthärdlig.

- Det är en fråga om att ge naturen en chans att balansera upp de över­ grepp som mänskan har utsatt dm för och som kan ge mycket allvarliga ut­ slag i en kommande gmcration.

Och för kärnkraftens dd ska VI mm nas att valet inte bara gäller en form av energi produ ktion ulan också en sa m­ hällst yp . en sam hällsmiljö. en livsstil. e Ledare i

2

kel till en ny tid man gärna ta­ lade om då_ Exemplet ovan, med atomlamporna och de re­ na bomberna är hämtade ur Manns bok .

Redan bokens innehållsför­ teckning avslöjar vad det hand­ lar om. Läsaren möter rubriker och vanligt folk trodde på vad som "Den nya världen", de sa.

"Energi åt alla - för all fram­ tid" . "Ett nytt sätt att färdas", En representant för de sena­ "En verktyg att omdana jor­ re, Benel Nygård, skrev till den" och så vidare.

I boken finns exempelvis exempel en gymnasieuppsats. beskrivet hur man skulle bygga där författaren med beundran i berättar om en storhamn genom en enda pennföringen atomisbrytaren Lenin och dess stor atomsprängning _ - Kom­ binerad med tre lättare bomber underbara resor_Han reder också ut hur man kan avslöja som skulle öppna en infartsrän­ läckage i avloppsledningar ge­ na till hamnen . . .

Det talas också bland nom att tillsätta radioaktiva isotoper och följa deras väg mycket annat hårresande ­ om hur man skulle skapa med Geiger-räknare _ ..

Det var så snacket gick på konstgjorda varmvattenbassän­ den tiden . ger under jorde,?- genom att sp­ Atomen skulle rädda värl­ ränga ut hålrum med atom­ bomber. Vattnet skulle sen den, och den enda plumpen i protokollet var de oruevliga hettas upp genom mindre re­ gelbundna atomsprängningar, atombomberna. och uppåtstigande vattenånga skulle driva turbiner och skapa och skrämma elström ...

med helvetet.

Och så vidare.

Experterna 'Iekte med atom­ kraften på femti- och sextitalet,

Nu talar kärnkraftsfolket in­ te om atomdrivna bordslampor

längre_ De talar om vanliga bordslampor.

Det handlar om atomkraften som ett sätt att skapa elström.

Med andra ord, det handlar om kärnkraftverk.

Därmed har det skett en nedtrappning. Folk är inte längre mottagliga för locktoner som går ut på att alla ska ha en atomdriven läslampa bredvid sängen. Däremot vill alla ha en vanlig Ijusalstrare för nattläs­ ningen .

Det är något att haka tag i för atomsidan_ - Skrämmer man folk tillräckligt många gånger med att de inte ska fä ha kvar sin läslampa, så börjar de till sist tro att detta med kärnkraften är något vi inte kan klara oss utan.

Alternativet till kärnkraften beskrivs som en återgång till fattigtiden . De längst hunna talar om stenåldern.

Har disko-kulturen tagit död på de ungas samhåellsengagemang? . . . frågar Nils Grahn i en ledare i Österbottningen, I alla tider har väl ungdomen värjt sig för alt ta på sig det engage­ mang som hör politiken till. På \ 960­ talet lyckades man emellertid göra po­ litiseringen till en deJ av ungdomens livsstil.

Men kanske politiken då odlades till övermått - och alt ungdomens sam­ hällsfrånvändhet på \ 97 0-talel är en

reaktion på dct förra decenniets över­ politisering?

De politiska ungdomsorganisatio­ nernas verksamhetsformer är i dag san­ nolikt alltför traditionella. Dc unga anser väl också alt våra ungdomspolltl­ ker i alltför hög grad hör ull det s.k. etablissemanget.

Trots att de politISka ungdomsorga­ nisationerna IIlte har någon möjlighet att i dag tävla med Travolta och den kultur han företräder så bör dc ändå komma ihåg alt det bland den unga

generationen finns personer som är int­ resserade av ett seriöst och föga drama­ tiskt arbete för en samhälle i kris.

Det som förvånar är att IllIe våra po­ litiska partier och deras ledare mer än vad som är fallet vänder sIg direkt till den unga generatIOnen med budskap om framudt,o. om viirdeD .0Qh värde­ ringar.

För det är ju lI1!e tu lal om annat än art den unga generatLonen är den väl­ jargrupp som partierna skall bygga sin framtid på .

Kärnkraftsmotståndarna kan på goda grunder avvisa den sk­ räckbild som målas upp .

Men samtidigt som man in­ ser att skräckpropagandan är osaklig. kan man kanske också se nånting positivt i fenome­ net. Att man gått över från att skönmåla kärnkraften till att svartmåla dess a It emativ , är möjligen ett tecken på att var­ ken vanligt folk eller experter är så stabila oj tron längre.

Om det inte mera är så lätt att locka folk, är de.r frestande att försöka skrämma lite i stäl­ let.

Huruvida förespråkarna lyc­ kas i sin skrämseltaktik, beror på om motståndarna lyckas med att vrida nacken av de hjärnspöken det är fråga om _ ledarskribent:

BERTEL NYGÅRD

Teckning:

LEIF SJÖST~ÖM

Såhär skriver )ennifer, 11 år, i en insändare i Expressen angående kärnkraftsomröst­ ningen i Sverige: • Eftersom jag bara är II år så kommer ingen att fråga mig vad iag tycker när det blir dags att rösta om kärnkraften.

Därför vill jag tala om vad iag tycker nu.

Jag tycker att det är fel att det bara är vuxna som får vara med och rösta om kärnkraften. Dct gäller ju i alla fall oss barn minst lika mycket. eller mer efter­ som dct är VI som får ta hand om pro­ blemen efter ( ' f.

Dom flesta barn flr dessutom ' lära 5ig så my<kel om vad kärnkraften m nt' ­ bär ­ vi pratar mycket om det i sko lan och vi läser ju lidningarna orkså "'- så vi kan nog IYlka lika bra om det h:ir som vuxna kan.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

fredagen den 4 januari

•••••••••••• • • • •• •• • • • • •

The same

.procedure

every year - Hur har julen varit? frågar folk hurtigt.

- Nä, men jag har nog tänkt . . .

Men jag förstår av deras an· - Vet du att vi just nu egent· siktsuttryck att de inte väntar 'Iigen borde h~ både kokat sej nån särskilt upphetsande och ätit den där fisken i en bil beränelse. på väg till Vörå?

- Som vanligt ungefär. . . - Ja ja ja, säjer jag. Men jag börjar jag och försöker tänka har TänkT. Jag har stulit två efter. timmar av mitt liv och legat - The same procedure every här på soffan och tänkt. Jag year. lägger jag till och får det har tänkt över julfirandet och att låta som om jag kommit livets mening och världens på något, fast jag bara lånar gång och sakernas tillstånd. ett citat från den där beröm· Jag har kort sagt fi I osof e· r a t! da teve·sketchen.

Fast årets julhelg börjar faktiskt med att jag försöker bryta mönstret. Jag har läst nånstans att man ska göra det.

- Vad har du hållit på med? frågar hustru l\ när hon kom­ mer hem på julaftonsdagen, trött efter fullgjort arbete.

- Jag har tänkt, säjer jag och lägger tonvikten på t i båda ändarna av 0rdet. lik· som för att göra det tydligare på något sätt.

- Här ser ut som ett slag. fält, replikerar hustrun . Har du kokat lutfisken?

BERTEL ~NYGÅRD

.•.;

- filosofer ska också ha mat, biter hon av .

- Men de behöver inte äta lutfisk, och framför allt inte koka den, försöker jag. Filo· sofer ligger under palmer och käkar dadlar eller vandrar i vingårdar. ..

Sen går det inte längre.

Hon låter förstå att Nygård il'lte har sina vingårdar i skick och får hålla till godo med lutfisk. Det sätter punkt för mitt alternativa julfirande.

Vi återgår till the same pro­ ced ure every year. • En timme senare är slagfäl· tet upprensat och lutfisken uppäten . De sista julklappar. na tMlas in och det bär av i språngmarsch till bilen .

När mörkret sänker sej över landet och normala öster· bottningar spanar in Kalle Anka och gänget på jul. teven .. sitter vi nånstans. på Kvevlax·sJäton och pinar gas·

välanvänd

drar i gång på teve, sjunker vi ner i soffan och pustar ut.

- Så här är det varje år, säjer hustrun . Det är knappt så man minns hur Kalle Anka ser ut längre.

Sen upptäcker vi att det är en dålig film och somnar nånstans halvvägs i handlin­ gen .

pedalen på en Datsun .

- Vi borde ordna med nån sorts mellanlandning i Kvev· tax, föreslår jag . Vår egen lilla drive·in·teve på julafton.

Skämtet går inte hem.

Sen när vi har bytt julklap· par i Vörå och gör helt om, har vi exakt (vå timmar på oss att dårköra till Molpe. byta julklappar och flyga tillbaka hem igen.

Då ska. klockan enligt kal. kylen vara 22.1~, för det är då som filmen börjar.

Naturligtvis håller det inte.

Men sen ser vi att vi har läst fel på teve·spal ten, så det ordnar sej.

Klockan 22 .30 träder vi in i hemmet. Vi fixar lite käk, by­ ter blöjor med ena handen och kokar glögg med den andra. och precis då Bob Ho­ pe och Katherine Hepburn

"Klockan nie lämnar jag sänghalmen och sätter mej att begrunda helgen.

Jag konstaterar att jag är ganska mycket tillfreds egent· llgen . Det blev en hel del god The same procedure every mat. Bytesaffärerna på julaf. ton inbringade ungeför vad year. jag eftersträvade i fråga om Juldagen börjar med julot­ strumpor och kalsonger. Och ta i teve. Det är första gången blåmesarna har hittat kärven på länge. Möjligen borde jag satte upp. man gå de femti metrarna till Framför mej ligger den den riktiga julkyrkan. men märkliga tid på året då alla det är bekvämare med teve. går omkring och ropar ,. god Julotta på. bildskärm kan fortsättning" åt varandra. Jag man avnfl!1ta i" kalSQnger och förstår ime riktigt vad det är nattSkjorta. Det går inte om fortsättning på, men jag tac­ man ska på live·show. kar så mycket och replikerar Sen är det full rul'le igen. med samma sak.

Det är främmande på dagar­ The same ,p rocedure every na. På kvällarna är det något year. dåligt på teve som man som· PS. Exakt en minut efter det nar till . att jag har satt punkt. ringer Ja, sen slutar julfirandet Peter G. och frågar hur julen med att den yngre generatio. varit. Han får också dra in en nen gallskriker till tre på jul­ randanmärkning om julskin. annan-natten. kan.

Jag har ställt klockan på - Tänk vad folk sju. men som tUf ät ringer påhittiga. . . OS. den inte .

••••••••••••••••••••••••• o

• tte lakare i Munsala

O I Munsala kör man pi sedvanligt sätt med hllften nummerrevy och andra blll~ ten "revypjäs". Den senare delen handlar i år om Tanan i nykarlebymiljö. Det lär va­ ra miljöproblemen kring liv­ höjningen som figurerar pi något sätt.

- Vi ska vara lite elakare i u än förr, lovar en av de inblanda· de, Stig Antell.

Premiären blir på trettonda­ gen. Hittills har man satsat mera på praktiskt arbete med kulisser·

na än på övningarna:. Det är liten scen. i. l1f Svanens tokal. och det är därför bra att ha det praktiska ordnat när repetitionerna kör i gäng på allvar, resonerar man . lJ1f Smedberg har som vanligt Stoltt för skrivandet. Bernt Norr­ bo & Co tar hand om musiken .

Bland dem som tar ett sabbatsår rrån revyspelandet kan Korsnäs nämnas..

Man samlades nog till en diskussion också i år, men det ansågs svArt att få ihop en revy.

Sång och musik i Kronoby o o Kronoby

ska ha revy också i år, så mycket är klart.

Nånting mer detaljerat vill

revygrupperns ledare Bengt Lybäck inte säja i detta ske­ de. Det är ju långt kvar till premiären i mitten på februa· rio Det handlar om en nummerrevy med mycket sing och musik - som alltid i Kronoby .

Skrivargruppen som just har kom· mit i gång bestlr av ett tiotal perso­ ner. Hela revygruppen är fler än tret· ti o både äldre och yngre .

Musiken tar Daizy hand om .

3

**********************************************************************************************

*

:

IfIfIfIfIf-

!.

'ltJeWJ9AQ ~OO S9dJ'm 'xel9!d e!" OC'6~ 'PI O)jse)l UVJJ punlffeH 'AqAN '0 xelel9d el" 'gE'6~ SVUSJO)l 'g~'6~ xel)jel '~'6~ WOJISJJeH 'm '6~ AqfOl 'OO'6~ 'I)j' SVUJJON UVJJ u9fuIIPueJlS :Jessna

1f. 1f. 1f. 1f. 1f. 1f. 1f. 1f.

If-

i :

00°01; °JlJ OBTS uep ue6ePl91

: If-

"JV g ~ sUVJ6sJepl'I • •

•

• •

•

•

"6l~ "Jfh>lun:l

.

If­

:

,..

If-

~

,..

~,..

,..

*'**

.~

3 d O H e6J6uIIAS pew * ~

-ON-, ~ .. .

,..

,..

*

._

J19J,SUep e.<u

lep JepelUI lA

i :

:

,..

:************************~******************************~************************************t isao "8WWII UeUUeJIM seUJeJJ84

400 seUJ9 we

o isao

U8)!!SnW JQ! JVIS

AZIVCI

INOX3

! suep BlSJQl Sl9JV

ABONOH>I

,..*******************************************************************************************,.. ,.. ,.. ,.. :

">I!Allill\ 4:>0 ,{l!~ VJOI\ 'J0>l:>nl il!A OC"6~ "1>1 J9IU9:>1I!J~ UVJJ >liJilJl S!ilAilJO If­ "OJqu9ls ,{qol UVJJ OO"O~ '>I!lnqlilJIU9~ UOS 'owsunW il!A OC'6~ '1>1 t9S'I1N UVJJ SJO!ilW 'xil1A9A)j : 4:>0 d8 ,{qSp9WS 'OJ9dJil)j ',{qs6uIS 'UJ04 S>I:>08 il!A OC'6~ "1>1 UO!lillssnq UVJJ u9fuIISPillS :I::IVSSn8 ,..

(pew &JOlt"PI) J, S~ SUIJ6sJepl'I •

,..

,.. :

6UIJBIU9.'PIllt PUlt BAe 9 •

:

.

SnaOX3

,..

:

q~o

V'3HVBHVB

a ,.. ,..,..

~ "8DT11a : g "8D'A83S:

.pJg,

oo·~o -oo·o~

..

..

--~~

,.. ,..,.. ,..,..

~~~~:

'-~~~~-L~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~7'--~~~~~~~~"': ,..,..,.. ,..,..,..

,.

,

,..

:*********************************************************************************************~

öSTERBOTTNI~KA

POSTEN

Börja det nya året i Bussar som tidigare.

Aldersgr. 15 år.

Vintern kan bli problematisk i Forest, USA:~~;~s

Ifjol var skolan så insnöad att den var stängd en vecka!: • NU HAR jag tillbringat fyra • ....... som utbyteselev här i _~jstra Ohio. Tiden går for­ are in man tror. det är skolan, mm träffar nya människor osv.

Språket har inte vållat mig några problem ror skolan är in­ te speciellt svår jämrort med gymnasiet hemma. Ärligt talat är det sällan jag bar läxor au ta hem. Å andra si­ dan rorklaras det delvis av au vi har study-halls varje dag, i stäl­ let ror håltimmar.

Skolveckan är trettio tirrunar, dagarna är indelade i åtta perio­ der ror vi har inga raster.

• VANUGEN åker jag skolbuss 'till p lugget varje dag nu då klima· tet har gjort vägarna halare. Min syster Teresa har nämligen inga vi nterdäck på sin bil, alldeles som är fallet med de flesta människor hä r.

Det är inte obligatoriskt att ha ~kilda vinterdäck trots att kli ma· tet är mycket likadant som vårt i Finland under vinterhalvåret.

Det blir inte riktigt lika kallt, och kylan varar inte lika länge, men ni minDS säkert nyheterna för M år sen om snöproblemen i vissa delar av USA. Det var just i denhär delen av

bndct. fin rektor har berällat om hur de hade skolan totalt avstängd i en • och ingången var så begravd i snö an man inte slapp in.

Jag hoppas verkligen au inte denna vinter blir lika ödesdiger ­ ror M är det svårt au komma nån annanstans heller.

Det förekommer dock så gOIl som v-arje år att ett visst antal dagar skippas på grund av hala vägar, ef. ~ så många ungdomar kör till skolan.

• INOM SKOLAN sysslas det mro en mängd olika sporter, t.ex. brottning. korgboll, volleyboll d eohir tiden av årtt. Inga: utom· hussponer förekommer på vintern, men de flesta människor har snös· kotrar. och de är väldigt populära.

Skolmaten kostar cirka 3 mark, men är delvis subventionerad av staten. Jag har definitivt lagt mär· ke till all det är en klar delning mellan de olika staterna; man måste ta i beaktande att de är jäm. förbara med länder i Europa på san och vis.

Den nationella regeringen är

som en förenande länk, men varje enskild stat har sina egna rättighe­ ter att sköta sina egna affärer i stor utsträckning , Transponationssystemet är ba­ serat på privatbilism och flyg, me· dan få människor färdas med tåg.

Det betraktas närmast som något speciellt och spännande att få åka tåg .

Dock torde tyngdpunkterna börja ändras så småningom nu då energin börjar vålla problem.

• DET ÄR vissa skillnader i matvanor jämfört med de fin· ländska . Här används olika slags mix och burkmat i stor utsträck· nlng.

Mikrovågsugnar är mycket vanii· ga, nästan alla familjer har dem , Det är förstås väldigt praktiskt, och matlagning går fortare.

Produkter som mjölk och bröd I innehåller stora mängder förva· ringsmedel , så de hålls i c. två vec· kor utan att förstöras.

• MODET skiljer sig inte så mycket från vårt, utan de flesta sa· ker kommer från Europa efter en tid. J större städer är det mer på samma nivå som i Europa, men i här på landsorten märker man all det tar en lite längre tid innan vissa grejer blir "inne".

• MUSIKUTBUDET är förstås StOrt, och består främst av ameri· kanska artister och grupper. Abba är rätt populära här, likaså Queen, Paul McCartney och Rod Stewart.

Sen är det inhemska grupper för hela slanten .

Det finns så många olilka radio· kanaler all välja mellan all man alltid kan hitta musik man gillar.

• ATT AKA rullskridskor är det sista skriket nu, det kom efter ska· teboardmanin som fortfarande sit· ter i lite . Det är faktiskt räll kul!

• MITT ORDFÖRRÅD har utö· kats med en del slanguttryck, för de används ganska flitigt bland kompisar och så.

Jag har fOrresten märkt hur ko· miskt det egentligen är med au "gräset är alltid grönare på and­ ra sidan stängslet" ~ jag menar alltså att här anses det verkligen vara nåt speciellt att åka till Eu· roJXI. där allt är så annorlunda och spinnande, medan det är vi· ce versa där hemma.

Hur man än vänder på det är det samma sak. Världen är egentligen rätt liten, ANETTE

ZOTCH håller Er I form

LUF

:************************************** il il il il il il il il il

***************~ il ~

­

il il

Lörd 5 jan. 20.30-01 Inträde 17,-

SOUND

:

Ahos buss från Karleby : 19.30, Nedervetil 19.50 il .

il

r******************* ****************** ***************,

låsa/forum ."Ett misstag" • Lappfjärds uf har efter att ha kont· rollerat gammaldansfesrfördelningen för åttonde ungdomsringen konsta· terat att ett misstag har uppstått då man beslutat att hyra ut lokalen åt LappBK den 1.12.1979.

En LUF tilldelad danskväll den 8,12 hade LUF ämnat hyra ut åt LappBK. Vid en diskussion i början av okto­ ber beräknade man att renoveringen

av ungdomslokalen skulle pågå ända in i december månad, varpå LUF bes­ löt att inte hyra ut lokalen för anord­ nande av större fester.

I slutet av oktober ansåg dock LUF efter en förfdgan fdn brandklub­ ben, att renoveringen då befanns i ett sådant skede att en uthyrning får en mindre fest i festsalen den 8. 12 skulle vara möjlig.

Då LappBK i mitten av november hörde sig för om den 1. 12 kunde hy. ras ut åt dem, beslöt LUF att efter­ som renoveringen framskridit snab­ bare än beräknat kunde LUF hyra ut lokalen på vissa villkor som LappBK lovade uppfylla.

Då Härkmeri uf och Dagsmarks uf

den 22 . 11 såg LappBK:s annons i S· Ö och märkte att annonsen gällde deras fesrförddningskväll kontaktade de genast LUF och fordrade en flytt. ning av festen.

LUF förklarade situationen för LappBK och erbjöd dem en ny kväll den 15.12.

Efter detta tog LappBK den 22.11 kontakt med både Härkmeri uf och Dagsmarks uf och diskuterade till­ ställningen.

Då varken Huf eller Duf nekade LappBK att hålla festen ansågs saken vara ur världen. Detta sistnämnda blev dock ett önsketänkande .

Lappfjärds uf

lURSÄKTA! FAR JA& \)\N

öp?

·Antasta inte grannen PRENUMERERA! Namn: ~

Klipp ut denna

kupong..och skicka den till SÖU,

HandelsespI. 10 D

65100 VASA 10

eller ring

961·115372 och

, fråga efter Bror

___________________________________________

Adress: _____________________________________________

helår O

halvår O

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fredagen den 4 januari

"På den tiden diskuterade VI• om det skulle vara tillåtet att KYSSA en flicka . .. " ,

'

Min allra tidigaste barndom inföll un­ der krigsåren, 1939 till 1944. Mitt första minne är när min äldsta bror drog ut i kriget midsommaren 1941.

Och mitt andra minne är när han be­ gravdes senare på hösten efter att ha stupat .

De här fattiga och svåra åren satte väl nog en del spår i mej, fast man inte visste av nånting an­ nat och förstod så mycket.

Det kommer jag ihåg att pengar hade man ju inte när man gick i småskolan, ;!.tmmstone inte jag. Det var nog få som hade några pengar att köpa snask för.

Jag kommer ihåg efter kriget - det måste ha varit 45 eller 46 - när jag åt min första apelsin!

Min bror hade varit över till Sverige och där fanns apelsiner och han hade med sej hem .

Så att minne från krigsåren har jag nog. Jag minns också något flygaIarm, då man skulle täc­ ka för fönstren och så.

"Vi var tretton syskon så det blev ett vå'ldigt ransonerande"

Yrke: Jobbar som gymnasielärare i Petaiax. Varit österbottnisk skolpräst i tre år. Före det "skoipräSt" (resesekreterare) för Förbundet Kristen Skolungdom under studietiden. Har också haft präst jobb i Hangö och Kaskö. Ålder: 41 år. Född strax före kriget, 1938.

"Ungdomstid": Gymnasietiden inföll mellan 1954 och 1957 .

Intresserad: Av framtidsfdgor och skolvärlden. Jobbar bland an­ nat inom en grupp i Smeds by som har anknytning dU den nya miljörörelsen' 'Framtiden i våra händer".

Tycker: Att man ska tro på människan!

Och så kommer jag förstås ihåg att man inte fick äta socker och smör så mycket. Det ransone­ rades. Man fick väl en portion per månad. Vi var hela tretton syskon, så det var ett väldigt ranso­ nerande!

Men intre tror jag att jag har lidit av nån större näringsbrist. Min pappa var fiskare, och fisk är bra föda ...

Knappheten fanns nog också senare, under skoltiden i ·stan. Allt vad pengar jag fick gick åt till böcker och kläder. Det var först i gymnasiet, efter sjuan, som jag hade mitt första ordentliga jobb och fic;k lite egna pengar.

• Mopeder och bilar var det ju inte alls fråga om . Man fick använda en gammal cykel som min bror iståndsatte, då jag skulle börja cykla de fyra kilometrarna till skolan.

Så nog har tiderna ändrats.

Sen om man tänker på den här diskussionen som är så livlig nu här i Österbotten, om "Den första gången" och sexualiteten, så har det ju nog skett en oerhört stor förändring efter min ungdomstid.

Den förändringen ser man till exempel i att det finns alla möjliga bilder och tidningar som möter en där man rör sej. Inte var det så när jag gick i skolan. Det hände väl att nån Kalle och Cocktail ibland for runt i smyg under nån lektion i skolan. Men man visste nog att det där var för­ bjuden litteratur.

Då jag tänker på min ungdomstid och jämför med hur flickor och pojkar beter sej nu, så måste man nog säja att det har skett en stor frigörelse.

Man var nog väldigt rädd och blyg för att närma .. sej det motsatta könet. Man tog mycket mera tid på sej.

Men man märkte väl att det fanns en viss ten­ dens mot en allt större frigjordhet. Och det utta­ lades farhågor för var den här processen skulle sluta ...

Men vad vi ungdomar diskuterade på den ti­ den, var när det skulle vara tillåtet att pussa en flicka! - Något mer var det aldrig fråga om.

Nu diskuterar man också "den första gången " , men då handlar det om det första sam­ laget. På vår tid var det fråga om den första kys­ sen!

"På min tid var det fråga om den första KYSSEN" Så var det i de kretsar jag rörde mej. Nog tror jag att det kan ha varit skillnader då också i det här avseendet, men jag har ju vuxit upp i en ganska puritansk omgivning. Just i KarIeby, i det nordligaste Österbotten, där det är känt att åsikterna är ganska stränga på olika moraliska områden.

Kontakterna med det motsatta könet ägde väl rum lite här och var, på landsvägen, på gatorna och så vidare. Jag bodde ganska nära stan, och jag minns att när man nån gång var in till stan om kvällarna så rörde ju sej nog en massa ungdo­ mar upp och ner för Storgatan och Långbroga­ tan.

Det var väl där som ungdomar i allmänhet var ute och "jagade" varandra och träffades.

Men för min del höll jag mej till en kristen ungdomsgrupp. Och det var närmast där som jag träffade andra ungdomar och det motsatta kö­ net.

På den tiden var gränsen mellan kristna och andra lika skarp som den tycks vara fortfarande i dag där norröver .

Vi ungdomar hade vårt umgänge inom för­ samlingens ramar. Men jag kommer ihåg att vi faktiskt rätt mycket fick sköta oss själva och vara aktiva på egen hand. Vi var på församlingens sommarhem, vi besökte möten och vi gjorde en del utfärder. Ibland var vi också tillsammans på nån sommarvilla och ute i naturen.

"Det var lika med SYND att anvånda alkohol" Vet var väl på det sättet som man tillbringade sin fritid under veckosluten. Det skedde nog på ett både nyktert och kyskt sätt. Och inte tror jag precis att jag har lidit av det, inte åtminstone då under tonårstiden.

Men senare under studietiden började man nog vakna upp lite inför att det hade varit ganska snäva gränser man hade levt inom. Och då börja­ de åtminstone jag uppleva en del problem, som krävde både tid och möda och hjälp att reda ut.

I dag ser jag i många avseenden annorlunda på JUSt den där snäva, pietistiska omgivningen där jag har upplevt min ungdomstid. Inte har den ju i alla avseenden gett den allra bästa starten för en ung människa.

Det var nog väldigt mycket på egen hand man fick ta sej fram. Inte fick man just några råd ... ja, jag vet inte om man egentligen alls fick nån vägledning i till exempel sexuella frågor. Man fick nog skaffa sej upplysning på egen hand.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

den 4 januari

9p : s frågespalt

Karl-Erik Borg öppnar i dag sin frågespalt

i öP_ ............... Spalten ska vara återkommande och är som ett ställe där ungdomsproblem av vitt slag ska kunna ventileras. Ni som känner Erik från hans tid som skolpräst, vet ungefär kan tänkas gå ut på. Ställ era frågor unge­ på samma sätt som ni gjorde då!

Gärna får det handla om samlevnadsfrågor, -wsåskådning, samhället, miljöproblem och så vi­

== dare..

yad spriten bettiiffar så var jag själv både nyk­ cnst och a.bsolutist på den tiden. Det var lika

mat synd att använda alkohol. en jag mäJ'1m: ju att det inte var den vanli­ ~e iostiJ!ningen. På gymnasiet använde nog

a manliga skolkamrater sprit. Men själv för­ höll jag mej nykter genom gymnasiet.

Annars var det kanske vanligast med den förs­ a kon takten med spriten just under gymnasieti­ den. Nog kan det ha förekommit också i mel­ bnsltolan, på sista klassen, men jag har inget klan minne va hur det var. _ Men art alkoholen kom in i bilden i gymna­ SSC1 _ det kommer jag ihåg .

Här kan jag nämna att jag faktiskt har den bil­ ~en av skoltiden, att lärarna då hade det betyd­ hgt värre m«l att hålla ordning på gymnasieeIe­ erna än det har i dag. - Det fanns faktiskt såna [ype~ som alltid brå~ade och " utmärkte" sej och som tnte kan ha varit lätta att tas med för lärar­

na .

J ag tror det har att göra med att den auktoritä­

ra hållningen var så mycket starkare då . Den sat­ le på allvar i gång en frigörelseprocess . Den pro­ cessen har komI?it rätt långt i dag, och ungdo­ marna behöver mte opponera sej så kraftigt.

Jag har ju rest omkring i skolorna under mer an tio års tid. och jag tycker att det under den perioden har blivit mycket lättare att möta ele­

verna. . Si)ag tror att det har skett en positiv utveck­ ling ~ ~et avseendet . Allmänt kan man väl Säja an \'1 mte var så medvetna och visste vad som s1edde i världen då under min ungdomstid. På det uttet som framtiden är aktuell för mej i dag den inte di.

"Jag ville ta reda på vad kristen tro var" Jag hade inte nån klar uppfattning om min pasonliga framtid under skoltiden . Jag fundera­ de på flera olika yrken. Att jag började studera lCOIogi hängde samman med att jag tyckte den kristna tron lämnade så många frågor obesvara­ d e _Jag hade ett intresse av att ta reda pi vad kristen tro egentligen är.

Jag började inte med teologi i akt och mening att bli präst. Fast jag ju visste först is att det inte äJ' så mycket att välja på om man studerar teolo­ gi. Men innan jag beslöt mej för att bli präst, ha­ de jag en svu brottning med mej själv, med tvi­ vel och smt.

EgetIigen är det de många frågorna jag har haft ända sen skoltiden, som har gjort att jag en­ gagerat mej i skolans värld och också att jag har velat bli skoJ präst.

Angående framtiden i allmänhet kan man nog u j:a att vi var ganska optimistiska. Vi diskuterade först:\s händelser ute i världen och kriget och så.

Men vi hade väl inte så detaljerade kunskaper och visste knappast hur farligt man i själva verket

Karl-Erik svarar givetvis utifrån sin egenskap av kri sten , Dl'h då närmast som en krislen som vill diskutera hellre än att slå fasl auktoritära "sanningar" .

-Karl­ Erik

Förutom insä nda frågor kommer Karl-Erik Olkså att ta upp problem som kom fram när han jobbade som skol präst Den som vill ställa Crågor till Karl- Erik, ska skicka dem till ÖP:s redaktion i Jakobstad, PB 27, 68601 Jakobstad.

Man får fflga anonymt , men sätt gärna ut en signatur under frågan .

Dina frågor ka.D handla om samlevnad, livsåskådning. samh dllc!. problem eller nånting anna! inrressan!.

Frågorna skickar du - anonym!, med namn eller signatur ­ !ill: ÖP, PB 27, 68601 Jikobs!ad.

Vi vidarebefodrar {rågoma lill Karl·Erik.

levde under femtitalet. Hur kritiskt det var mel­ lan Amerika och Ryssland på den tiden.

Jag minns ju Berlin-krisen, och hur rädd jag var när jag skulle resa tiII Nordafrika p å några veckor just när de började bygga berlinmuren.

Fniga: "Är inte kristendomen motsågande i det fallet, att den vill frid på jorden, men den sågen:tt fred får vi inte så länge synd finns. Och synden - den finns ju aHtid med, enligt Bibeln?"

"Vi råoknade med att allt skulle bli bättre och bättre" Men v:\r allmänna instälIning till framtiden var nog mest optimism .

Allt tycktes växa, och vi räknade med att det bara skulIe bli bättre och bättre. - Till slutet på sextitalet då man plötsligt började vakna upp oc~. inse att det kanske inte alls är på det sättet .

Anda sen den tiden har jag personligen uppta­ gits ganska mycket av just den skrämmande framtiden . Jag anser att det är en fråga som vi al­ la, inte minst ungdomen, har skäl att mycket alI­ varligt fundera på . Om vi ska kunna möta fram­ tiden på ett riktigt sätt.

Dagens ungdomar har blivit vana vid att få alIt vad de önskar, och jag tycker att det egentligen är mer synd om dem än om oss som växte upp under krigsuen . Jag är övertygad om att vi miste ändra på vm sätt att leva. Vi har inte möjlighe­ ter att slösa med jordens tillgångar som vi gör i dag.

I fråga om dagens ungdomar tror jag också att det miste vara ganska pressande för dem på många sätt. Nästan alIa utbildningsvägar spär­ ras, och det ställs allt större krav på ungdomen.

Jag hoppas att det i det avseendet kunde bli en annan utveckling . Att vi skulle få mera tid , att vi inte skulle behöva leva under ständig press och

stress.

Kanske är det här också orsaken till att man ef­ ter en lång skolvecka gärna kopplar av ordentligt under veckosluten . Det är nöjen, och man vill roa sej, ordentligt när man har jobbat hut under veckorna.

Jag brukar inte vilja uttrycka mej på det Sättet att dagens ungdom är antingen bra eller dålig.

Det är inte nm intressant fråga. . I alImänhet har jag en positiv SYR på männis­ kan och hennes möjligheter . Jag har reagerat mycket skarpt mot det som jag smmingomblivit medveten om, att den kristna tro som vi bekän­ ner oss till, egentligen är ganska negativ och ser negativt pi människans möjligheter.

Jag är ingen anhängare av utvecklingsopti­ mism, men jag tror att vi miste ge mycket mera rum för människan och tro lTIera på henne . I syn­ nerhet i vu uppfostran .

Det är därför j,ag också har en specieII förkärlek för skolan. Jag märker att jag dras till skolan, och jag trivs väldigt bra som lärare.

Jag ser också de möjligheter som sko- , , lan ger an påverka och forma det släk­ te som växer upp.

Gymnasist i klass II. Svar: Det råder olika uppfattningar om vad kristendomen säger i fråga om fred på jorden . Den gä ngse uppfattningen inom den lut­ herska kyrkan och tron är just så där motsägelsefull som frågeställaren skriver.

Man menar att t.ex . den frid som änglarna den första julnatten sjöng om för herdarna h andlar om den inre friden som tron på Je­ sus skapar i mänskohjärtat och att mänskligheten aldrig här på jor- . den skall få uppleva en världsomfattande yttre fred.

I konsekvens härmed har troende kristna i allmänhet inre i någon större omfattning engagerat sig i direkt fredsarbete , vilket jag tycker att är beklagligt.

Personligen är jag övertygad om att den gängse synen är en mi s· suppfattning av kristen lro och av Bibeln. Det finns så många stäl. len (profetior) i Bibeln (se l.ex . Jesaja 2:4 och 9:5-6) som beskriver en kommande tid, då fullständig avrustning skal ~ äga rum Och världsomfattande fred ska II vara ett faktum .

Eftersom Bibeln framställer ett sådant mål för mänsklighetens liv på jorden och de flesta mänskor ingenring hellre önskar än fred, borde det vara självklart för varje mänska och i synnerhet för en ·troende kristen att arbeta för fred och rättvisa .

Utan rättvisa blir det aldrig fred.

De första kristna hade tydligen dehär sakerna mera klart för sig än vår tids kristna . Kristen tro och krigstjänst var oförenliga saker för betydligt fler kristna då än de är det idag . ,

Av Bibelns profetior förstår man dock, att verklig. världs­ omfattande, fred, som bygger på en rättVis fördelning av jordens tillgångar, inre kan arbetas fram enbart genom mänsklig ansträng­ nIOg. För dess fötverkligande kommer att krävas den gudsrikesrevolu­ tion, som Jesus Kristus skall genomföra. när han som Fridsfursten återkommer till vår jord . Om honom heter det, att han "med rätt­ visa skall skipa lag åt de ödmjuka på jorden" (Jesaja 11 :4) .

Att det dder fred och rättvisa på jorden bet yder dock inte att mänskor blivit syndfria . Det är inte himlen , den totalt nya existen­ sen, profetiorna talar om .

Det är framtida förhållanden på jorden, då vi mänskor äntligen län oss att dela rättvist och leva i fred med varandra.

I dag kan sådana fr~mtidsvyer verka utopiska, men Bibelns löf­ ten, som hittiIs hållit streck, säger att det trotS all.t skaII bli så .

Kanske kommer det ;tU ske förr än vi i dag kan ana.

KARL·ERIK BORG

1II11I!!lmllllllllllllllllllllllllllllllllll/llilllllllllllll:IIIIIIIIIIIII!JII'I'I'1I1I1II

Annonsera i ÖP

111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

Berättat för BERTEL NYGÅRD 7

öS·TERBOTTNISKA POSTEN

••

FESTFORDELNI ,· ~-,~: ' . :P '"'~" R -'I ' 'J':' """ -, .. t:·-t.. . ~ - .~--.~~•..­ - ­." '"" -:-.--A ." . .- .- -; -.. "r .. 1 .. _'. _. " " . ' , f , L~

Fredagen 4.1. lappfjärd

Lördagen 5.1.

Kronoby Jeppo Skatila/Replot Pönom

r

Fredagen 25.4.

NUFS (pop) Pörrom lappfjärd

Kronoby

Lördagen 26.4.

Lördagen 19.4.

NUFS Skatila Korsnäs

Fredagen 25.1.

Ö Esse Vörl SVaJIgrund Korsnäs

Korsnäs Lappfjärd

Lördagen 26.1.

Sönd'agen 6.4.

Kronoby Dagsmark

-

Fredagen 18.4.

Lördagen 12.1.

NUFS Solf Petalax

.....

Fredagen 4.4.

SÖU I NUFS SÖU I Kvevlax SÖU I Korsnäs SÖU/lappfjärd

Fredagen 18.1.

I."

Purmo Vörl Skatila Korsnäs/Närpes Dagsmark

KiJJby Vöri Tölby i Sm/N VaJJgrund Nyby Närpes

Onsdagen 30.4.

Forsby Kvevlax Övermark

,

Lördagen 19.1.

Fredagen 11.1.

Purmo Nyby

K1JJby (Oravais) Kvevlaxl S VaJJgrund Övermark

Fredagen 1.2.

Lördagen 9.2.

Kvevlax Dagsmark

NUFS Smedsby Pönom

Lördagen 12.4.

NUFS Kvevlax PetaJax Töj by

Fredagen 22.2. Ö Esse Nyby lappfjärd

NUFS Vörl Sundom Nyby Närpes

)eppo Dagsmark

Lördagen 16.2.

Purmo (Oravais) Skatila Korsnäs

Fredagen 8.2.

Lördagen 10.5.

Lördagen 24.5.

Smedsby

y Esse

Forsby (Oravais) Björköby Amtnne Fagerö

Karperö/Replot Fagerö

Fredagen 15.2.

Lördagen 2.2.

Torsdagen 1.5.

Lördagen 23.2.

NUFS Kvevlax/Replot Övermark

Lördagen 3.5.

Lillby N Vallgrund Pörrom

Fredagen 9.5.

Fredagen 29.2.

Forsby Aminne

Lördagen 17.5.

Lillby Aminne Pjc:lax

Fredagen 23.5.

Y Esse Karperö

Lördagen 31.5.

Forsby Söderudden Aminne Nämpnäs

Kronoby Korsnäs Dagsmark

KlIlby lappfjjrd

Tisdagen 19.2.

Lördagen 1.3.

Fredagen 14.3.

Fredagen 28.3.

Söndagen 1.6.

Lördagen 14.6.

NUFS (Oravail) Solf/Björköby Petalax Närpes

Kronoby )eppo Övermark Dagsmark

Lördagen 21.6.

Klliby Nyby Dagsmark

Aminne

y Esse

Fredagen 6.6.

KarperO I Söderudden Pjc:lax Kilen

Forsby N VaJJrund VI r i minne PjeJax

Björköby

Lördagen 15.3.

Fredagen 7.3.

Purmo Kvevlax lappfjjrd

)eppo Kvevlax Pörrom

Fredagen 21.3.

Lappfjärd

Lördagen 8.3.

Lördagen 22.3.

KlIlby Vörl Korsnäs

NUFS Skatila Nyby

Lördagen 29.3. Ö Esse (Oravais) Smedsby Petalax Övermark

Emet 'Karperö

Söndagen 22.6.

Söndagen 15.6.

Lördagen 7.6.

LiJJby Maxmo SVallgrund Aminne Fagerö

Söndagen 8.6.

Forsby Karperö

larsmo Aminne

y Esse IV r i Malax

Lördagen 28.6.

Fredagen 20.6. lIr IV r IF Kvarken Aminne Fagerö Kilen

LiJJby Karperö I Replot Norrnäs

Söndagen 29.6.

Forsby Karperö Kilen

•

&

öSTERBOTTNISKA POSTE N

G FÖR ÄR 1980

r

·.~·I'-

-c i-

Fredagen 4.7.

Lördagen 12.7.

Söndagen 20.7.

K~rö

Forsby

(Oravals)

Aminne

Nämpnäs

Forsby Aminne

Kilen

Lördagen 5.7. y Esse

Maxmo Söderuddm AmInne Fagerö

Söndagen 13.7. y Esse

Björköby AmInne

Fredagen 18.7.

Söndagen 6.7.

AmInne Pjclax

Forsby Karperöi Replor

Lördagen 19.7.

Fredagen 11.7.

Maxmo

Lillby Y)eppo Karperöi Hem bygdsförening Norrnäs

.

-

_::;c-.- -....-- .~.r~;t. '~~-A

-;:-.":'-

e&._,-~..

'J:-~ .... ' ....: .

-

Fredagen 3.10.

Kvevlax Dagsmark

Fredagen 25.7.

Lappfors

Lördagen 26.7.

Forsby Maxmo sVallgrund AmInne Pjelax

c---;-,--

TI-~:v ~-'.-

OKTO'DER' . v ' . _... ....:.. r.

,"

Lördagen 11.10.

IPurmo Oravals Smedsby Pönom I Harrsrröm

Fredagen 24.10.

Vörå Dagsmark

Lördagen 25.10.

Lördagen 4.10.

Fredagen 17.10.

NVFS

Lappfjärd

Skarila/Björköby Nyby Töjby

Lördagen 18.10.

Fredagen 10.10.

Nyby

Kållby Kvevlax Petalax ÖVermark

Kronoby )eppo Skarila/S Vallgrund Korsnäs

Fredagen 31.10.

NVFs

$olf Nyby

Söndagen 27.7.

IJllby Aminne

Lördagen 30.8.

Lördagen 2.8.

Lördagen 16.8.

y Esse

LIllby (Oravals) Replot AmInne Pjclax

Kape rö I Söderudden Fagerö lGJen

Söndagen 3.8.

Forsby AmInne

Fredagen 8.8.

Emet

Lördagen 9.8.

Forsby Kerklax i Maxmo N Vallgrund Aminne Norrnäs

Söndagen 17.8.

Forsby Aminne

Lördagen 23.8. y Esse

KarperölS Vallgrund Nämpnäs I Molpe

Söndagen 24.8.

IJllby Aminne

Forsby Maxmo Söderudden Aminne Fagerö

Söndagen 31.8.

Y Esse Aminne

Lördagen 1.11.

Fredagen 14.11.

Fredagen 21.11.

Ö Esse Oravais Tölby i sm/Björköby Pönom

Ö Esse Dagsmark

Purmo Pönom

Lördagen 15.11.

Lördagen 22.11.

Purmo Vörå $olf Korsnäs

NVFS Skatila Petalax Närpes

Fredagen 7.11.

Nyby Lappfjärd

fredagen 28. Il. Kvevlax Lappfjärd

Lördagen 8.11.

Fredagen 28.11.

KvevJax Lappfjärd

Lördagen 29.11.

NVFS Kvevlax Närpes

Lördagen 29.11.

Kållby Smedsby I Replot Korsnäs

Kållby Smedsby I Replot Korsnäs

Fredagen 5.12.

Lördagen 6.9.

Lördagen 13.9.

Fredagen 26.9.

Forsby Karperö I Söderudden Fagerö

y Esse

Lappfjärd

(Oravais) Aminne Pjclax

Söndagen 7.9.

Lillby

Lördagen 13.12.

NVFS Smedsby ' Pönom

: Fredagen 19.12

Lördagen 6.12.

Lördagen 27.9.

Forsby Vörå Korsnäs

Ö Esse Oravais Nyby Närpes

Fredagen 12.12.

Kvevlax Lappfjärd

Fredagen 26.12.

Purmo Petalax Övermark Lappfjärd

' Kållby

Lördagen 20.12.

Lördagen 20.9. lillby Kvevlax/N Vallgrund Petalax Närpes

Kronoby NVFS Vör:l Sundom Över mark Dagsmark

Purmo Vörå Skatila Korsnäs

Lördagen 27.12. Ö Esse Oravais $olf Pönom

Torsdagen 25.12.

Onsdagen 31.12.

Kronoby )eppo Nyby Närpes Dagsmark

NVFS IV r i Vörå Kvevlax/N Vallgrund Korsnäs Lappfjärd

'II

.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

••

Fredagen den 4 januari

O

IFALL JULGUBBEN ANDA FANNS

Förra decenniet fick vi följa med hur Björnfamiljen i Björnskogen gav sig ut på jakt efter en julgran.

Ute i skogen rasade plötsligt en sju­ dundrande snöhög ner från en gran.

Granen blev helt grön men stammen blev helvit nertill av all snö som dråsade ner.

Det var då som bara den! sa Baltha­ sar och vände på sig två varv på bMen av bara farten, spökar det eller vad är det fråga om?

Och mycket riktigt. En liten snöman kröp fram ur snön. Med bestämda steg närmade han sig våra vänner. Men då trillade han mitt i allt. Då förstod Bala­ lajka vem snömannen var.

- Det är ju Balans. vet ja. skrattade hon. vad sysslar du med egentligen'

• Bråkigt träd - Nå. jag råkade snava på det där bråkiga trädets rot och sil trillade jag och så kom all snö n över mig. sa Balans och slickade i sig lite av snön.

- Hahaha. skrattade alla så att munnarna såg ut som stora hål i pälsen.

- Det var i alla fall en vac­ ker och passligt stor gran du vaskade fram åt oss. Balans! sa Bahhasar . den ska få bli vår julgran. se så jämna kvistar den har och har ni märkt så den luktar gott? Sedan bröt Bahha­ sar av granen. Baluns tyckte då att det lät som om granen kna­ kade 'GodJuW Därefter kilade våra vänner hem mot idet.

Just då hittade domherrarna och talgoxarna ock,å sitt jult­ räd. De slog sig omedelbums ner och började kvittra och öva sångstämmorna till sången "Rudolf med röda mulen . " S:\ fon våra vänner fick gra· nen innanför dörrluckan till idet krafsade Balthasar upp ett hål i jordgolvet. Dit satte han granen.

Sedan började alla klä d('n Först hängde de upp grankot ­ tar och sedan tallkottar. Efter det lunkade Balunka ut med ett paJ rÖtter och rullade dem i snön. Då blev rötterna till glit­ terba nd av alla snökristaller som fa' lnade på dem. Till sist gned Balunka två pinnar mot varandra så att svetten stritta­ de.

Då hon fick eld på pin narna t,inde hon ljusen.

• Julig gran - Så julig den är. sa Elgvira och lade huvudet på sned. den borde EII(\"is se!

- Fantastifistisk. sa Baluns.

- Stjärnan, tutade Balans p lö tsligt. vi har glömt stjärnan i roppen!

Han sprang genast bort till

10

ena hörnet av idet och rotade fram en pepparkaks-stjärna .

Sedan sprang han tillbaka . In­ nan någon hann göra något började han kläma upp i jul­ granen . Just då han hade fått pepparkaksstjärnan på plats i grantoppen kom han för nära ett av ljusen som slickade i sig av pälsen. Pälsen började brin­ na som ett IOmtebloss.

Då blev det fart på de andra.

Elgvira som är längst var först · framme. Hon släckte elden med sin Unga tunga. men på samma gång brände hon både tungan och mulen.

Balans var fortare än kvickt ner från julgranen. Balunka grep tag i honom för att vara säker på att han var släckt. An­ nars skulle hon ha varit tvun­ gen att eftersläcka. Balthasar grep i sin tur tag i Elgvira för att se om hon var oskadd.

- Sådant händer och tas­ ,ar. sa Balans och luktade stekt

SaJ!ör: BER TEL LINDELL Teckningar: GUN ANDERSSEN

sel-salva på Elgviras mule som hade blivit röd och uppsvullen .

- Du Elgvira. sa Baluns. kunde du inte bli Rudolf med röda mulen nu?

Då måste Elgvira skratta. hur mycket det än sved i skinnet.

För art kunna slicka sina sår knäppte Balalajka på radion åt Elgvira. Där råkade man just då spela visan om Rudolf med röda mulen.

Domherrarna och talgoxarna kom flygande fram till föns­ terbrädet för att lära sig sångstämmorna bättre.

• Barkat julbloss - Nä. nu måste vi allt göra julblosset klan, hörnini. sa

en spjälslOck med bandage.

Våra vänner skulle sätta ut julblosset i snön på julmorgo­ nen. Den torkade kådan skulle få blosset att brinna som ett IOmtebloss i Björnskogen .

- Sådärja, sa Balthasar och vred tassarna då det var k!fan, nu ska det få julfrid till imor­ gon.

- Vi får inte glömma fåg­ larna. sa Balalajka med omsorg i rösten.

- Nä. det var bra att du sa det. sa Balunka, dem hade jag nästan glömt bort.

Sedan lunkade hon iväg till lidret där allting finns och ryms efter ett par julkärvar och ett Hgclbord .

Alla stod kring henne som i ringdans då hon skulle sätta upp kärvarna i två björkar dä­

ting att fästa bordet I. - Kunde inte du stå här och hålla i fågelbordet under jul. retades Balunka. men du skulle förstås se ut som en fågelskrämma och skrämma bort fåglarna.

Då fnissade alla till urom Bahhasar som fnyste till.

- Det skulle du göra. sa han och petade sig i nosen. ta hit din svarta basker lite.

Och så tog han Balunkas satte svarta basker och fågelbordet i den. Sedan knöt han fast basker och bord på en kvist som genast böjde sig vil­ ligt ner från taket. Så var det problemet löst. Balunka var in­ te så glad förstås.

- Men något mhte man ju offra för fåglarna också. kvittra­ de hon. Därefter lu nkade hon in i idet tillsammans med dc andra för att vänta på Hglarna.

• Inga fåglar?

päls. Han försökte låtsas som om inget hade hänr.

• Långa tal Men det hade det. Alla höll långa tal för honom, att man klättrar bara inte i julgranar!

Balans stod tYSt och försökte låta bli att höra. Ibland blötte han baken i en vatten bunke så att baken inte skulle svida så mycket.

Balthasar smetade brännäs-

Balthasar efter en stund. Han lyfte in ett stort barkat träd i idet och började riva loss stora spjälor med tänderna .

Tidigt i höstas hade han rivit barken av kvistarna på en tall.

Men han bröt inte av t-allen utan lät den sd kvar i Björn­ skogen. Där svettades tallen Ut kåda som torkade. För en vecka sedan bröt han av tallen.

Spjälorna han nu rev av den band han på nytt ihop med järntdd. Då såg trädet ut som

rute.

Balans höll ibland baken i snön och Elgvira borrade allt emellanåt ner mulen i snön som en Struts. Om hon hade varit en stJUts hade hon nog ätit av kärvarna också. Men det gjorde hon inte för hon var en älg.

Björnstarke Balthasar skulle sätta upp fågelbordet framför fönstret. Men det var lättare sagt än gjort. Han tyngde och tyngde , men det fanns ingen­

Varför kommer det inga fåglar? otålades Balalajka.

- Ge dig till tåls nu. sa Elg­ vira. de har kanske inte hunnit öva tillräckligt i sitt julträd än­ nu .

Med det svaret var alla nöj­ da.

- Vi måste gå ut en stund mamma ofh jag, sa Balthasar oväntat och h arklade sig, vi är Strax tillIbaka. Ni bn ju vänta på fåglarna så länge.

Och så lOg Bahhasar och Ba­ lunka om varandra och så bar det iväg ut. Balunka lunkade och Balthasar hasade sig.

- Det är allt ett omaka par detdär . sa Elgvira. Då började alla skratta ,å att magarna hop­ pade som popcorn.

Me n Baluns kunde inte sluta fllndera på julgubben.

- Jag undrar var han håller hus nu. tänkte han . tänk om han är ute i skogen och frvser ... eller tänk om bilen har stannat.

- Drääfs. drääfs, klafsade det plötsligt till på dörrluckan .

- Vad var dct? sa Baluns med vinglig röst. Han väcktes , 'last ur sina fundningor. Al­ la fick ögon som brasor då Ba­ lunka lunkade in med en mys­ tisk I)'p i tassen.

Typen hade ett Stort vitt skägg och s:i hasade han sig fram på baken.

• Platt

på baken - Finns det några ungar här' frågade gubben.

Balans blev så paff an han sal te sig platt på baken som Balthasar, för au inre tala om hur häpen Baluns blev!

Han höll på att tugga i sig sin blåa rosett kring halsen. och då är han verkligen häpen!

- Finns dct några ungar här? fdgade gubben på nytt .

Men just då han skulle hasa sig in över tröskeln snavade han på sin slOra bak och lade sig raklång. Skägget flög al! värl­ dens väg.

- Det är ju du. Balthasar' sa Baluns med en lätt suck. jag trodde att det var julgubben jag.

Nu kunde ingen hålla sig för skratt då de såg Balthasars fördnade min.

- Nåjo . vi tänkte låtsas att Balthasar var julgubbe, sa Ba­ lunka. men nu blev han allt avslöjad. elln egentligen av­ skäggad. Då rlr vi väl erkänna att det inte finns någon julgub­ be . Han är en sagofigur. sa Ba­ lunka o<h kliade sig bakom örat som en hund.

- Aj. finns det iC1gen jul­ gubbe . .. tänkte Baluns för sig själ\".

Mer hann han inte tänka för­ r:in dn sk rapplade till utanför dörrluckan. Nu bltv också Ba­ lunka gapande som en pelikan och Bahhasar började peta sig, nosen·

öSTERBOTTNISKA POSTEN

fttdagen den 4 januari

Lyckad julfest

i Iskmo-Jungsund

"Finns inget som går upp mot heimlaga"

=

== RNnt omkring i Öslnbotten har under tmets sista skiilv­ e minuter anord­ lits julfester med va­ rienznde program och dans. ~ D ÖP besökte Isk­ mo-]ungsund uf och tog del av deras för­ ben!delser för julfes­ ten.

Förening<:!1 hade fått ihop ett riktigt mastodont program med hela 20 programnumm<:r .

Vad som genast slog mig när jag följde med generalrepeti­ t ionen var aktörernas låga medelålder. Sin ungdom till trot~ var de lyckade i sina upp­ trädanden .

När jag i andäktig tystnad satt exh betraktade exempelvis Dan Ingman oth Ann-Katrin Batk hade jag inte velat byta ens mot Jarl Kulle eller Lill­ Babs. Det finns ingenting som går uppemot sånt som är " heimlaga ". " Pappa " för dc flesta pro­ gramnumrena var Nils Hilden, som själv skrivit flera av de sånger oth sketther som fram­ fördes . Av de otal program­ nummer som fanns till buds föll Ann-Katrin Batks solosång på bl.a. bygdemål mig mest i smaken . Men även flera av skettherna som var

• Resu ltat från Femte ringens pidrotumcring efter 6 genomförda omgångar.

Zoo I:

Björkö uf I. . , ... , , ... , . , ...... , . , ....... • ... bkm o- )ungsund uf II.................... . .. ..

Kosholms uf. .............................. _ Koskö hf............................•.... _. \'htervik uf I. ........................• . .....

Uf Havsbandet II...'..................•.... _.

Tölby uf............................ .... ...

UTHoppet.......................... ... .....

Smedsby uf. .......................... , .....

6 6-0-0 5 3-1·1 5 2·2-1 5 3-0-2 6 2-H 5 H·I 5 0-3-2 5 1-0-4 6 0·2·4

45-27 34-26 34-26 28-32 36:36 30·30 28-32 36-34 27·45

poäng poäng poäng poäng poäng poäng 3 poäng 2 poäng 2 poäng

12 7 6 6 5 5

Zon II:

Singsby uf. ...... , ............ . .............

Karperö uf ..... , ..................• , .......

Vistervik uf II................ , , . . ...........

Replot uf. ...................... , , , .........

Bjöckö uf 11................. , ... , , ..........

Iskmo- )ungsund uf I. ....... , . , , .. , ...........

Uf Havsbandet I. ... , .. , ...... , ... . ..........

5 4·1·0 5 2-2·1 6 3·0-3 5 2-0-3 5 1·2-2 5 1·2-2

39-21 30-30 33-39 32-28 29·31 28-32

5 l-H

25-35

poäng poäng poäng poäng poäng poäng 3 poäng

9 6 6 4 4 4

Det kom ett brev från fängelset i Pelsonsuo.

Det handlar om Pelle, 16 år "heimlaga" var fyndiga oth blev skitkligt framförda.

Sketthen "Angående miss­ bruk av ' telefon", vilken Inte var egen produkt, var den som bäst fastnade i minnet mytket tatk vare de två skitkliga aktö­ rerna Karl-Arvid Valdeman och Ulla-Stina Ingman .

Det verkar inte finnas någon brist på aktörer i föreningen. I julfestprogrammet medverkade uppemot 30 stycken ungdo­ mar. ÖP besökte uf-lokalen även "dagen efter", alltså på sön­ dag, när det var städtalko.

Föreningens ordförande Johan·Erik Fant kunde berätta att lokalen varit fullsatt o.:h att programmet hade varit mycket uppskattat (fattades bara an­ nat).

Nu satt man bara i serverin­ gen oth skrattade åt gårdagens spektakel Nästa stora satsning vad gäl~ ler scenframträdanden för ung­ domarna blir först på vårfesten.

Tills dess kan man ju njuta aven lyckad julfest i Iskmo­ Jungsund.

TOFFE

stort mera •• an ett barn fast han sitter i fängelse"

-

Pelle är 16 år gammal. Han är liten och klen tiII växten och ser tja, rätt snäll ut.

När Pelle just fyllt 16 år snodde han en bil. Pelle åkte fast, och dömdes till 8 månader.; fängelsestraff. Är det rätt att döma en så ung pojke till ett liv bakom galler?

Pelle sitter nu ensam i sin cell på Vasa länsfängelse. Han gråter.

Han tänker på sin mor och på sin far. Pelle tänker också på sitt brott och han ångrar sig mycket. l dag gråter PeHe för att han är rädd för de andra fångarna. Han vet att de gamla ofta slåss och bräker, och Pelle som är liten och svag är rädd för att de skall göra honom illa.

000 Pelle tänker också på två andra fångar, Lasse och Olle, de är hans enda vänner på fängelset. Men Lasse finns inte längre kvar i Vasa länsfängelse. lasse har blivit förflyttad till Åbo till ett sin­ nessjukhus. Men Pelle vet att lasse inte är sjuk, han är bara ned­ bruten och ledsen.

Pelle tänker på den dagen då lasse inte orkade leva längre.

Den dagen när lasse tog rakbladet och skar av sig pulsådern.

Men lasse dog inte, en vakt hittade honom, och nu sitter Lasse in· spärrad på sjukhus i Åbo.

ODD

• Julgubben?

- Tydligen finns det en julgubbe ändå... viskade h3n när dörrluckan öppnades med ett spännande knärrande .

Men in steg älgpop-sångaren B gvis. Han hade just fått en ny visa färdig. Den vi tie han abso·

lu t framföra för våra julgubbs­

skrimda vänner: Julen är inte ett rullande jul utan julen är en jul julen ska vara vit oeh inte gul och ful julen ska inte firas i ett skjul fOr julen är mycket kul så jag önskar er aHa en 'GodJ ur!

- God Jul på er alla i idet. muade Elgvis och gick fram till Elgvira och gav henne en blöt slit.kepuss mitt på den röda mulen.

- Är det inte Rudolf med röda mulen? skojade han med Elgvira då han såg hennes röda mule, men var är tomten då?

- Där ser du tomten, sa Balalajka och pekade på Balt­ hasar, ot.h där är hans skägg'

Då flinade alla upp sig, som inför fotografen till och med Balthasar. Ot.h så berättade Elgvlra för Elgvis om hur de ha­ de bränm sig och an de hade trO!! att Elgvis var tomten.

• Dansande flammor Sedan firade våra vänner ju­

lafton hela kvällen lång. De dansade ringlekar kring granen och flammorna från brasan i kakelugnen dansade med.

De åt snögrynsgröt och titta­ de på ljusen i fönstren. Balans trillade förstås ett par gånger (){ h var en gång nära att bränna sig på nylt . Men del gjorde han ändå ime.

Då alla till slut vinkade av Elgvis då han for hem med t3xi till älgarna hade domherrarna (){ h talgoxarna övat sina sångstämmor tillräckligt.

De åt julsnask från kärvarna oth fågelbordet som aldrig förr. Några av ljusen i fönstret vände lågorna utåt så att fåglarna skulle se bättre.

Då stälJde sig en av domher­ rarna främst och dirigerade då de andra domherrarna och' tal­ goxarna sjöng " Rudolf med rö­ da mulen" i stämmor.

Och så vackert som de då kvittrade har ingen tidigare hört utan hörapparat.

- Nä nu måste vi gå och lägga oss om vi ska orka upp och tända jul blosset imorgon så länge det ännu är mörkt, sa Balthasar.

Ot.h så kröp alla ner bredvid varandra i björnmoss-bädden i tur och ordning. både Baluns, Balans, Elgvira. Balalajka, - Ba­ lunka och Balthasar.

Denhär julaftonen var det Balunkas tur att stoppa om al­ la, och medan de andra fick ett varmt björnmoss-täcke om­ kring sig fick Balans och Elgvira också kallt omslag på sina sved­ da stälkn . Ifall de skulle börja svida framemot julmorgonen.

Innan Balunka själv gick och lade sig satte hon ut en talIrik snögrynsgröt på trappan åt jul­ gubben. Ifall julgubben ändå fanns ...

Pelle tänker också på Olle. Det är synd om Olle för han är en snäll pojke men har det svårt. Pelle vet att Olle vill studera och skaffa sig ett yrke, men Olle har inga möjligheter till det.

För Olle är svensk och kan ingen finska alls. Och i hela Finland finns inga kurser försvensktalande fångar, så Olle ärutan yrke den dag han lämnar fängelset.

Pelle tycker att orIttvisan inom fångvården är stor.

Varför skall de finska fångarna få yrkesutbildning närde svenska fångarna inte fh' någon utbildning alls.

Pelle försöker tlnka bur det skall gå för Olle, när han slipper fri.

Han tänker att Olle ju Ir utan yrkesutbildning, alltså får Olle inget amete, sA har man ej heller pengar till mat.

Odt man kan ju inte leva utan mat, så Olle tvingas antagligen att börja stjäla igen för att klara sig. Då blir Olle en Aterfallfömrytare, en sådan där som man brukar skriva om i tid· ningarna.

ODD Nu ,t änker Pelle inte något mera, för han har somnat. Dagen bar varit lång och Pelle Ir tlÖtt. Han är ju inte heller stort mera än ett barn. Fastän han sitter i fängelse.

Fängelset i Pelsonsuo, den 20.12.1979 JÖRGEN INGSlRÖM

11

öSTERBOTTNISKA POSTEN

SURSIK NATURKLUBB är nu inne på sitt andra verksamhetsår, Klubben verkar inom Sursik sko­ lorna i Pedersöre, Österbotten, Klubben har där fått ell gott stöd både av elever och lärare för sin verksamhet.

Målet är all främja imresset för naturen och miljön omkring oss.

Till medlem antas lärare och ele­ ver i Sursik skolorna. Klubben fungerar som underorganisation till riksorganisationen Natur och Ungdom d.

Fredagen den 4 januari

"Händelsen i Harrisburg var INGEN

Svårt hitta ordförande i Kronoby

OLYCKA .. • "

o

När KU & N hade sitt höst­ möte blev de närvarande med­ lemmarna tvungna att konsta­ tera att de inte kunde få fram någon ny ordförande efter Siv Gripström, som undanbad sig återval p,g,a, att hon studerar i Vasa och att hon därför inte kan sköta ordförandeskapet på . ett tillfredsställande sätt, Förslag till efterträdare fanns nog . men ingen var villig att ta emot ord-o förand<oposten. Mötesdeltagarna gav därför den nyvalda styrelsen i uppgift att inom sig utse en ordförande. Siv Gripmöm UtS~gs till sammankallare av den nya styrelsen .

Styrelsen best:l.r av; Robert Back­ man. Krister Strandvall, Krister Lindkvist.Jens Lönnbäck, UlfWikar, Johan I'..illskrubb, Ove Nyblom samt Siv Gripström.

FREDRIK

SOLA FÖR HÄLSAN - även på vintern även under den mörka årstiden kan du nu få hälso- , bringande solbad och natur­ lig brunhet. Sola bort även ek­ sem och acne (finnar).

Det första Klafs-UVA-solariet i Vasa finns på Kyrkoespl. 5, ring 961-119991.

PELLE RAYAUrS' Naprapath

STQR Med Din. blide, I Hlrsl. bMlJllnlngen .

16, Du en IlorbIkI· MCIe~ IMCI vilken Du kln 16.. gO,. .nllngen ... 13 • 13 cm .lIer.n 13. 18 cm IlorbIkI_

ALTERNATIV Nlr Du hlmtar DIM I1Imer lin 011, kln Du be"llI. Din. flllIblkIer .nl~ I

norm... lloMItll

" ' . cm

"'11 cm a.13 om .1.... IIlImo lOxl0 cm 10.13 cm lOx15 cm SedeII6rm...... giller ~.~ Ull 31.10.1MO.

"Det hände ingen olycka i Harris­ - Pressen talar om Harrisburg

burg. Det var pressens förtjänst att "olyckan" som en jå'ttekatastroJ,

folk sprang i panik, trots att ingen fortsätter Sandell, men det hå'nde ju

egentlig fara förelåg", säger DI. lik­ inget.

ka S a n d e II under Sursik Natur­ klubbs exkursion till kå'rnkraftver­ - Det var förstås en stor ekonomisk

ket i Olkiluoto. förlust för bolaget, som ägde reak­ IIkka SandelI fungerar som chef för torn, eftersom mekaniska skador in­ driftssektionen vid Industrins Krafts tråffade, men ingen större fara före­ första kå'rnkraftsenhet vid Olkiluo' låg för det läckte ju ut endast en yt­ to. terst liten del radioaktivt å'delgas.

Fi\.mag. Jarmo H o n k a, ke­ mist, tillägger dock att det på sätt och vis var bra att det hände, så att man bättre kan kalkylera med de säkerhetstekniska före­ skrifterna.

Händelserna i Harrisburg har också lett till att Strålskyddsinsti­ tutet har fordrat nya undersök­ ningar samt att skolningen för personalen som arbetar på ett kärnkraftverk har förbättrats.

Driftsektionschef SandelI påstår att det inte finns några som helst påtryckningar uppifrån

LÅNGLÄSNING

på driften, utan att det i första hand är driftsfolket som får avgö­ ra när det finns behov av att stan­ na kraftverket och göra reparatio­ ner och säkerhetskontroller.

Man måste också hela tiden följa Strålskyddsinstitutets säker­ hetsföreskrifter och någon större avvikelse från dem medför drifts­ förbud . Trots detta, har man från Strålskyddsinstitutet blivit tvungen att påpeka att säkerhets­ föreskrifterna inte alltid har följts vid Industrins Kraft Ab:s reak­

Ilkka Sandell försvarar dock dehär anklagelserna med att det finns vissa föreskrifter som man kan överskrida utan att någon större fara föreligger, , ,

• Inga planer på utvidgning Vid Olkiluoto har Industrin Kraft Ab ytterligare rum för 8 re­ aktorenheter - förutom de två som redan finns på plats.

- Men för ögonblicket har vi inga plnaer på att utvidga verk­ samheten med nya kärnkraftsen­ heter säger Sandel\.

Nu i första hand är det ak­ tuellt i vårt land med Imatran Voima:s 1000 MW (IMW = 106 W) kärnkraftverk från Sovjet och i sMall att planerna förverkligas, kommer ' reaktorenheten troligen att bli placerad i Lovisa på Häst­ holmen där Imatran Vqima re­ dan har sina två reaktorer.

Jarmo Honka tillstyrker dock. att eftersom de~ inte finns något vettigt alternativ till kärnkkraft idag, så är vi tvungen att grunda vår energiproduktion på kärn­ kraft om vi fortsättningsvis ska hålla oss på samma nivå som fö­ rut.

FOTO

AIRAKSIN,EN Hartmans hus t.1. 118903

Men han räknar med att alter­ nativa energikällor kommer att spela en stor roll vid energiför­ sörjningen i framtiden.

fredagen den 4 januari

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Sursik Naturklubb besökte Olkiluoto Har Harrisburgolyckan påverkat kärnkraftverken i Finland främst då Olkiluotoenheten?

På detta svarar driftschef, diplo­ mingenjör Ilkka SandelI vid Olki­ luoto kärnkraftverk: - Det var inte alls någon olycka annat än ur aktieägarnas synvin­ kel, det betydde ju ekonomiskt

förlust för dem eftersom reak­ torn blev nedsmutsad och att man blivit tvungen att köpa sin energi från annat håll.

- Massflykten från området omkring var inte alls nödvändig utan endast hysteri och påtvingad från massmedians håll.

• larmo Ho,,/uJ.

Bland annat detta fick med­ lemmarna i Sursik NaturkJubb veta på den exkursion som man företog till Olkiluoto kärnkraft­ verk. Femtio av kJubbens med­ Ic.nunar var med på resan . I bus­ sen utdelades allmän informati­ on som bestod av ett kompen­ dium "Kort om kärnkraft och energi", som klubben själv hade sammanställt. Även broschyrer om kärnkraftverket delades ut.

Vi anlände till Olkiluoto kärn­ lnfnuIc: och togs emot av sekti­ _ ..;:.... hd, ingenjör lIkka Sanoch kemist FM )armo Honka i " Vierailukeskus".

Man visade en bildserie på multivision - en något föråld­ rad informationsserie om TVO:s verksamhet, kraftverksbyggna­ dens tillkommelse O(:h funktion.

Bildserien var överlag saklig men visserligen förekom en del propa­ ganda .

Kärnkraftverket är av s.k.

BWR-typ (Boiling Water Reac­ tor) det betyder förenklat att vat­ ten omvandlas genom kokning till vattenånga, som sedan går di­ rekt till en ångturbin som produ­ cerar elektricitet.

Angturbinen är kokarreak­ torns svaga punkt emedan den står i direkt förbindelse med re­ aktorn . Innehåller kylvattnet ra­ dioaktivitet så släpps den ut ge­ nom turbinens skorsten.

Kraftverket ägs av Teollisuu­ den Voima OY, aktiemajoriteten har Pohjolan Voima OY ca I ~ % och Oy Nokia Ab ca 9 %. Båda enheterna är 660 MW . Under vårt besök var endast den ena re-

aktorn i drift medan man vänta­ de på driftstillstånd för den and­ ra.

hall där material om kärnkraft­ verket fanns . Samtidigt gjordes en mer ingående intervju med lIkka SandelI och )armo Honka .• Oförberedda denna intervju spelades t .o .m . in Då band . värdar!

Under hemresan diskuterades Efter bildvisningen fick vi till­ det livligt vad vi fått höra och vad fälle att ställa frågor till våra vär­ som eventuellt undanhållits. dar. Detta tillfälle utnyttjades Bland exkursionsdeltagarna verkligen . Frågorna rörde avfalls­ fanns nämligen både motstånda­ hanteringen, miljön kring ett re och förespråkare till kärnkraft kärnkraftverk samt risken för ut­ och båda riktningarna hade nu släpp. fått vatten på sina kvarnar, utan Våra värdar tycktes en aning att förhållandet mellan gruppe­ oförberedda på lavinen av frågor. ringarna märkbart hade föränd­ - De frågor som inte direkt be­ rats. rörde deras speciella område .

De flesta exkursionsdeltagarna förblev oftast obesvarade. tyckte att resan uppfyllde för­ Efter denna allmänna interv­ väntningarna och många fick en ju, som räckte halvannan timme, klarare inblick i dagens kärn­ visades vi runt i en utställnings­ . kraftsproblem.

EAK 19ang •

•

1

O

Vasa

Vasaavdelningen av Energi­ politiska föreningen Alter­ nativ mot Kärnkraft håller på att komma igång med sin verksamhet. Vid ett all­ mänt möte senaste vecka beslöt man att organisera verksamheten i en finsk­ och en svenskspråkig avdel­ ning. Verksamheten ska dels omfatta studiecirklar, dels ska man försöka påver­ ka på olika sätt och väcka opinion.

Språket har i viss mån varit ett problem vid lokalavdelningens möten . De flesta medlemmarna är svenksspråkiga, och de finsk­ . språkiga har hamnat lite på sidan om i diskussionerna. Med två av­ delningar som arbetar nära ihop med varandra hoppas man få i gång aktiviteterna på båda språken.

En "styrelse" ska samordna avdelningarnas arbete och upp­ rätthålla kontakten med " mo­ derföreningen" i Helsingfors.

Lokalavdelningen har fått i gång en studiecirkel utgående från Dennis Rundts och Ingmar Komrnonens bok "Finlands kärnkraft". Vid senaste stormöte beslöts att man skulle starta en • _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Greger Johan I:'.n~~IU1i'a.M'J~' Eklund _ _ _ _.... ny cirkel med inriktning på "det alternativa samhället" . Orsaken är att man vill gå ett steg längre ga skäl av teknisk-, ekonomisk­ att man på senare tid kunnat • Kylvattnet än att bara tala om "aIternativa e1ier säkerhetsnatur som skulle konstatera att kylvattnets skade­ energikällor". Man vill diskutera inverkar påvisa att det skulle vara förmån­ verkningar blivit större än vad de samhällsrnodeller som passar negativt ligt för mottagarlandet att retur­ man först väntat. inpå den alternativa energin . . nera bränslet, utan det är helt Föreningen håller också på att och hållet en politisk fråga.

• Inga planer Sursik Naturklubb kunde bilda en arbetsgrupp som ska åka Han tror dock att det fordras också konstatera att kylvattnet för deponering runt i Vasa-trakten och ta diabil­ ännu mycket interantionell poli­ inverkar negativt på den om­ der av olika alternativa lösningar av avfallet tik inna frågan är löst, men att kringliggande miljön. Det går åt i mindre skala. Exempelvis olika • Med en enkel m41tid inleddes det tekniskt inte föreligger några ungefär 30 m'/s kylvatten för att av husuppvärmning . former Dipl.ing. Dkka Mikkola vid julfestligheterna pi SÖFF. Ef­ hinder.

kyla ner reaktorhärden och tem­ Bland den övriga verksamhe­ Av säkerhetsskäl har man där­

ter en julsång hälsningstalade Industrin Krafts bränslekontor peraturskillnaden mellan det ten kan nämnas att man tänker för börjat analysera hur säker me­

säger att man inte har några pla­ inströmmande och utströmman­ rektor Trygve Erikson, som skriva ihop en svenskspråkig ver­ toden att slutdeponera avfallet i ner på att lösa problemet med de kylvattnet är alltid 12" C. med glädje konstaterade de sion av EAK:s kärnkraftsbrosc­ hemlandet är, men han under­ slutdeponering av avfall från studerandes engagemang fÖl' hyr. stryker att man inte har några kärnkraftverk här j Finland, utan Det medför en betydande de nödlidande i vAr värld.

Vid mötet senaste vecka berät­ planer på att förverkliga s:1dant i temperaturförhöjning inom de att man lämnar den frågan tilI de tade redaktör Ingmar Kommo­ Finland. länder som redan har ett stOtt närliggande havsområdet och på nen om sina kontakter med kärn­ Insamlingskampanj~n för Kampuc­ Enligt Mikkolas egen åsikt blir Iproblem inomdethär området, grund av temperaturförhöjnin­ kraftsetablissemanget. heaflyktingarna i sluttt av november den slutgiltiga lösningen troligen t.ex. Sovjet, Frankrike och Stor­ gen kommer grundproduktionen gav över 8500 mk. deponering i berg. britannien här i Europa. i havet att öka samtidigt som sk­ BERTEL NYGÅRD Själva desponeringen kommer Men eftersom det i de nuva­ räpfISken också ökar.

I samband m~d julfirandet hade StU­ för Finlands del inte att vara ak­ rande kontrakten finns en kJau­ derande och personal beslutat avst:l - Men vi följer hela tiden tuell förrän om en 30-40 år, och fr1n den traditionella julmiddagen och sul som gör det möjligt för mot­ med utvecklingen, säger fil.mag. i stället sända pengarna via Röda Kor­ under den tiden spår Mikkola en tagarlandet att helt enligt egen' )armo Honka, som arbetar som set till, kampucheaflyktingarna. utveckling som kanske kommer vilja returnera avfallet till det kemist inom området.

• ÖVERMARK UF, Svenska förenin­ att presentera nya möjligheter land där det har producerats, har - Vi har en heltidsanställd Rektorn konstaterade an värld~n ba­ gen Brh~ghden, Nimpnäs Uf, Purmo för slutdeponering av använt man uppgjort ett resetvprogram grupp som utför mätningar och ra kan forändras , om människan själv Uf, Pedersöre Uf, Väst~rhankmo Ufo kärnbränsle . för förvaring av högaktivt avfall undersökningar och rapporterar förändrar sina livsanityder. SÖFF har här i Finland. resultaten vidare ti11 myndighe­ upplevat d~nna anitydförändring un­ Har ~kt om medl~mskap till Det går i första hand ut på att terna. der hösnetminen .

VUS. förvara avfallet i berg.

Honka påpekar också att det är Skaran VUS:are vbter allts!, men myndigheterna som avgör hur Mikkola påpekar dock att en­ Köttsoppan smakade bra och mätta· fortfarand~ finns plats om det är dgon . Text och joto: de bra kompl~tterad med kaffe och stor inverkan det uppvärmda kyl­ ligt de internationella studier förening som har barnverksamhet pi juh1rta.

TOMMYMARD progammet och vill anmiJa sig. vattnet flr ha. Han medger dock som han känner till, finns det in-

SÖFFavstod från julmiddag för Kampuchea­

flyktingar

...

öSTERBOTTNISKA POSTEN

•

Fredagen den 4 januari

Tjänstemännen i Karleby fick och likaså mupparna Stefan, ocks:\ sin beskärda del av upp­ Mats och Anders Holmqvist. märksamheten i revyn .

Kören hade också förbättrat Kritik fick också trafikomställ­ sig avsevärt fdn de tidigare åren D D Den röda tråden i och när den ännu får köra ige­ årets sketchkavalkad ningarna i staden. Dessa hade ställt till med trassel för bönder­ nom sin repertoar ett par gånger var i stort så'tt densam­ na, som naturligt nog inte var va· blir resultatet riktigt bra. ma som under tidigare na vid nymodigheterna .

Arets revy var kanske inte en D D Pörtom Uf har också haft premiär på sin

år: Förhållandet mellan Ljusen växlade alltför snabbt lika stor skrattparad som under revy "Krankfeber". Revyn har gått för fulla

och bönderna var alltför sena i tidigare h. Nu rörde man sig på grannstäderna och hän­ fattningen och därför kom de ett annat plan . hus, och den bedöms som en stor framgång för

delserna i Karleby. aldrig över gatan .

Revyn tog upp terrorn, de det unga pörtom-gänget.

finns inte anledning att . knappa energiresurserna och av­ D D Det eviga käbblet varaDetbekymrad D D Särskilt bra tycks inslaget postuppvakt­

inför BO-talet ty saknaden av värme människor mellan grannstäderna Kuf garanterar återväxten på ett ning ha gått hem. Debutanterna Benita Englund

emellan.

Karleby och Jakobstad säkert sätt: - Föreningen har en och Yvonne Storgård lockar fram skrattsalvor­

- He ska vara värme och kär· fick igen fart då en Kar­ na diir.

del barn med och alltid hittar lek i ställe för rå styrko, sa en av man ett och annat guldkorn . martorna i avslutningssketchen, lebydelegation uppvak­ D D En annan nybörjare, Asser Sand, utmå'rker

Förutom de garvade Gigli Ny­ då hon tillrättavisade ayatollah tade invigningen av den sig i andra nummer. Atminstone två föreställ­

lund och Benny Kiviniemi har Khomeini. lIingar till å'r planerade.

nya pissoaren i Jakob­ nya förmågor uppenbarat sig. stad. .=J D ÖP återkommer med en nå'rmare presen­

Gingo Stenhagan var träffsäker JARL SUNDQVIST

lSTOR FRAMGÅNG

• Värme och kärlek

för ungt Pörtom-gäng

tation.

VÖRÄ SKIDCENTRUM

öppet lörd. o. sönd. 10-16 lSlalombacke + lift 45 m. höjd, hoppbackar o.skidspår.

Servering, bastu, slalomutrustning. VÅLKOMMEN I enlighet med bestömmelserna I förordningen nr 293/77 för­ röttas 6r 1980

GEMENSAM ELEVAN,TAGNING till de utbildningslinjer och avdelningar vid nedan angivna löroanstalter i Vasa lön. vilkas undervisning, bygger p6 ge­ nomg6ngen folkskola. mellanskola eller grundskola: • gymnasierna (utom aftonlöroverken) • allmönna yrkesskolorna • handelslöroverken • lantbrukslöroanstalterna • husmodersskolorna • hush611sskolorna

• sjukv6rdslöroanstalterna (även för de kursers del. som börjar i januari 1981) • hotell- och restaurangsko­ lorna • hems'Iöjdsskolorna • linjen för daghemsbitröden vid Svenska Österbottens folkhögskola·folkakademi

AnsöknIngstIden till samtliga dessa löraonstolter ach ut· blldnlngsllnJer Ir 1-31 Januari (undantag utgör grund­ skolans elever i avg6ende klass. för vilka ansöknings­ tiden infaller under mars m6nad).

Ansökan sker med sörskilt ansöknlng.kart. som f6s fr6n ar­ bellllraftsbyr6ema. ovan angivna löroanstalter. kommunal­ kanslierna eller elevantagningsnömndens kansli (tel. 961­ 118144), som öven st6r till tjönsf med ansökningsanvisningar.

Ansökningskortet, noggrant Ifyllt enHgt utfördade anvis­ ningar. insöndes tHl Elevantagnlngsnömnden I Vasa lön. lönsstyrelsens skolavdelning. PB 200.65101 Vasa 10.

SVENSKA ELEVANTAGNINGSNÄMNDEN I VASA LÄN

Våra kundmottagningstider ändras från 1.1.1980 till.

kl. 9.00-15.00 (9.00-14.30 sommartid)

VI har lediga arbetsplatser, bl.a. för yrkesarbetare

inom metallsektorn.

Sysselsättningskurserna ökar arbetsmöjlIgheterna.

Lediga elevplatser finns bl.a, vid svenskspråkiga me­

tallyrkeskurser med fortgående elevantagning

För att kunna förmedla finländska ungdomar till ut·

ländska praktikplatser i sommar, behövs ett antal le·

diga platser för utländska praktikanter i finländska

företag. Intresserade arbetsgivare bedes vänligen

kontakta byrån.

ARBETSKRAFTSBVRAERNA

-------------a-n-n-at-n-am· -n-a-en-d-e~'-vi~klll!ti-ga-ullll!ld-.­ • Problem med att krossa vägar - det dar i texterna.. Det handlar om har de haft i Karleby. Mopedist: Ben· • Lite ojämnt ny Kivi.iemi. nålsting mot byråkratin, i första O Att det är lokalt hand mot byråkratin på lokalpla· hindrar inte en utom­ net. Men det gäller också en ut· stående ' från att märkt text om ayatollah Khomei· någorlunda väl hänga ni (skriven av Trygve Erikson), en & med i svångarna. Om monolog om "Den första gången" (Mats·Erik FåJlbäck) man känner till huvud­ Vår ordinarie ungdomsledare och en scen om kärnkraft. s.kall avlägga sin militärtjänst­ figurerna i Närpes­ Annat att notera på pluskon. trieton, om man vet tot är en del av skådespelarnas göring vanned Ungdomsnämn­ den i Mariehamn lediganslår ett hur en viss polisman insatser. Som vanligt lägger jag vikariat som har reagerat på sistone, personligen mest märke till Has· UNGDOMSLEDARE Storthors. Hans sätt att agera och om ma~ bar följt se för tiden 198O-(Yl-1l-1980-1o-10 i utan armvifningar och benspar­ med hur Nå"rpes- och kar - som det är så lätt att för· arbetsavtalsförhållande att senast den 14 januari 1980 kl. 12.00 Kasköborna reser till falla tiU - är övertygande. sökas hos Ungdomsnämnden.

Leif Erikson och Mikael Bro· huvudstaden • •• Neptunigatan 23, 22100 MARIE· mels nämner jag av samma orsak.

HAMN. , De undviker att spela över och Revyaktörerna säger sig ha haft UngdomsIedar- eller motsva­

blir på det sättet uovärdig,a i sina rande utbildning erfordras.

svht att få . ihop årets spel. Fem roller.

Sökande, som saknar formell

dagar före premiären fick man Jag kunde också nämna Johan kompetens, kan även komma i

texterna klara, och det lämnade NygJrd, Margit Vahlsberg och åtanke vid besättandet av tjäns­

inte mycken tid över för finslip­ Mats-Erik fillbäck, den sist­ ten.

ning. nämnda tycker jag bäst om då Lön utgår enligt löneklass Y-21,

Det ger sig till känna i en viss han arbetar med de små medlen, <grundlön f.n. 2.586,- mk

ojämnhet i spelrytmen och i· bris­ som i "Den första gången" . och slutlön 3.310,- rnk).

tande scendisciplin . Det blir lite Innan tjänsten tillträds bör frisk­

för många sidoblickar in bland BERTEL NYGARD hetsintyg förevtsas.

kulisserna, och lite för ofta som Närmare upplysningar rörande

sHdespelarna inte orkar hålla Text: Benila Kummel m.f1, tjänsten lämnar Fritidsbyrån. tel.

masken.

Iscensättning: Mischa Hietanen, 928/13790.

Därmed är minussidan i hu· Bjarne Smeds, Benita Kummel, Mariehamn 1979-12-Z7.

vudsak avverkad .

Trygve Erikson.

Ungdomsnämnden i Mariehamn På plussidan kan man bland Dans: Anneli Nisuls

o

( LEDIGA PLATSER)

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fredagen den 4 januari

·· M er an j ulisatt .. G erbynar

tO k al en inviO'udes Qet "ar fest i byijn!

A "en de största optimislema fick sig en chock när restsalen i Gerby ungdomsMrenings samlingshus vid invigningen av den nyrenoyerade lokalen fylldes i ell aafs.

Invigningen var på alla punkter lyckad. Trots all ftldast lite lid hade gells för arT3ngerandet av festen hade röreningens styrelse råll iIIop ett program som tilltabtde de flesta.

Festen inleddes av GUF:s ordförande Tor Sparv, ~om hälsa­ de alla gäster välkomna. Däref­ ter redogjorde han i korthet för renoveringen. Bl.a. kunde han berätta att renoveringen, som pågått dc sista ve\:korna även nattetid, slut rördes först på Iör­ dagen.

Så nä r fcstgästerna kom in genom huvudingången fOrsva nn målare, elektriker, mattläggare och andra talkojobbare ut genom bakdörren. Tala om stressigt värre alltså.

Ordförande Sparv tackade

också dc frivilliga talkojobbare

och företag som gjort det möj­ ligt att genomföra renoverin­ gen. Men han pOängterade att

det bästa tack alla som jobbat

någonsin kunde få \ar ju att få

se en fullsatt sal vid invignin­ gen. Och det tacket fick man.

Efter Sparv~ hälsningstal

följde så diktläsning av Hjal­ mar Wikman, ~om trots all han

var blixtinkallad, med stil och

p ­ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~~--~

känsla lihte t va av Karin 130yes mera kända dikter.

Lcif Rex var hällcns fcstta­ lare och talade om alkoholpoli­ tiken bland dagens ungdom.

Som grund hade han den un­ dersökning som Kronoby ung­ dOlmnämnd gjort bland ung­ domar i Kronoby kommun.

Rex framförde också SÖU:s gratulationer till Gerby ung­ dOlml'örening för en väl ge­ nom rörd renovering.

Under ordet fritt passade Alfred Smeds och Nestor Sparv

på att tacka styrelsen och tal­ koarbetarna för att Gerby, VC\­ tervik och Storviksborna åter geth tillf'älle att samlas i en egen lokal. Både Nestor och Alfred har ju själva också fått dra tun­ ga lass i samband med rcno\'e­ ringen. Även Vasa sparbank, ,,>om beviljat dc många o<.:h stora lanen, framförde sina gratulati­ oner.

Efter pausen följde tya sketc­ her a\ Bernl Backman; Mia Grangerg och C1ui;ter Jern. Ef­

Trafikskolorna i Jakobstad.

tcr pau~en ingick även solo~ill1g a\ Gunilla Sjöholm och Svcn Norrg~lrd.

Programmet kryddadc\ med li\ lig allsang mellan program­ numren. "ÄGF"

PRYLBÖRSEN Säljes: Marshall gilarrförslärkare 100 W (inte transislOr) + högtalare.

Tel. 961-61616.

VLM ORKESTERORGEL säljes förmånligt

HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00.

KanalespI. 8, tel. 13003

Österbottniska Posten

~------~--------p-~r-----------------~_,

Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Trafikskola

VI HADE: INGFt ROUSFI ,IDEER TILL' ORG.s11 CJRGQTY'CKTE :JRG M,..,STEGÖ~

NJl.T!

962·58252

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, lel. 967-13 555

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-113522

@

BVLLs

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-65 I S14

ryl V T

T

E N

REDAKTIONSRADET

Alf Snellman, ordförande,

Margareta Kronqvist, Leif Rex,

Christel Holmström, Harriet Lin­

delOf, Boy Wistbacka, Tore Snic­

kars, Karl-Gustav Olin.

PRENUMERATIONSPRIS

1980

Helt år...............•. 30,­

Halvt år•.•••••••.••.•.• 20,­

I®*,

Skandinavien .... . . ...... 40,­ Lösnummer. . . . . . . . . . . . . 1,­

~ N\lffIHD! DH:vAR JU FOR. 1 MÅNAD SE'" ~D\) F I C\( OQ~ OM Arr FA POLIS B\LEl\J J <;UIC Je ~ 9 ) &*-k){~ ~! oell- NV E DE Ul~YCANIN(; ~~ ~~~_

11­

tU TlTUU- ~ er

ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli, Vasa.

tel. 961·113572 och 115372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 SS5

ANNONSPRIS

I texten ....•.............. 2,30 Efter texten ....... ... ...... 2,10 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg . FOrenings­ spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis­ ka Posten ansvarar inte för ev. ska­ da som tillfogas annonser som in­ ringts eller som på grund av post­ försening inte införts i begärt num­ mer.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag, Jakobstad 1979

öSTEBBOTTNISKA POSTEN

Några verkliga pärlor • Mytjy sjl

• Prästen läste Felix Deras gags med de oöppnade breven gav en fingervisning om möjligheterna. Ett annat lyckat icke-annonserat inslag var när prästen läste Felix i Vasabladet som 'dagens text ' .

Många andra än dessa num­ mer skulle vara värda att prisas i närpesrevyn . Tre danser, inövade av Pirkko Manninen, visade att det går att förnya sig även i fråga om sådan revyinslag.

Nummer jag minns är ytterli­ gare Halpa Halli, Kommunens hus, Ridklubben, Slaget vid Fa­ gerö, Tomatvisan (även om Olle kom av sig) och Den första gången.

Textförfattare-producenter i Närpes är förutom Björn Forsen och Henrik Becker även Henni Wikman, Anders Teir, Mari-Ann Esch m.fl.

Spännande slut

som rekreationsområde. Sketc­ hen visade utmärkt kontrasterna mellan Finland och Iran, bl.a . i fräga om demokrati. föreställ­

Verkligen toppen

Alla å'r inte till­ räckligt slipade och övade - var åtminsto­ ne inte på nyårsafton ­ men på det hela taget presenterar närpesaktö­ rerna en roande, fyllig och intressant revy.

D D Några ' verkliga "på'rlor"finns dessutom med i kompotten. Så då är det lätt att överse med det som är mindre bra.

En sådan pärla är framför allt kupletten' Ayatollah Khomeiny' med Olle HäggIund som en verk­ lig festlig ayatollah. Texten, på melodin 'jag har hön om en stad . , .', är kanske inte så märklig, men det visuella fram­ förandet är i stället så mycket mera slående.

Jag är beredd att hänföra numret till de tiotalet revynum­ mer jag kommer att minnas. Pro­ ducent: Björn Forsen .

Andra mycket bra nummer i närpesrevyn är 'Sandlådan' där kommungubbarna kivas och slåss samt 'Besvärsskrivarna' där Levi och Erling med stor inlevelse for­ mulerar skrivelser till länsstyrel­ sen .

En rolig ide som kan utvecklas betydligt mera än vid premiären är 'mupparna' - producenterna Björn Forsen och Henrik Beckers entre med cykel genom festsalen samt deras placering och kom­ mentarer till spelet från en upp­ höjd plats vid sidan om scenen.

När de två blir varma i kläder­ na och aktörerna är beredda på deras ' inhopp' i handlingen kan det bli hur roligt som helst.

Fredagen den 4 januari

D D Efter ningen stå'//de m,an si$ Den fOrsta gängen spelades ut­ som: BEHÖ­ av Vivan Söderlund, Kjell märkt VER vi verkligen kå'rn­ Erlands och Häkan Antfolk. i Finland, HUR Man kom väl underfund med att det med mi/jöfijrstö­ då första gängen diskuteras be­ VARFÖR svå'l· höver det inte var fråga om sex en del av vå'r/dens och samlag . och .inte minst VARFÖR ska vi kriga?

Mycket spännande var det i slutet då kärnkraftverket skulle laddas och provköras. Som titeln anger blev det pang i bygget ­ och ödessymfonin ekade i salen .

Den röda tråden i "PANG I BYGGET" var byggandet av ett kärnkraftverk i Kristinestad. Det var precis som i verkligheten Kraftverkets arbetsledare Hå­ endeI var för bygget och så fanns kan Blom'kvist, som för övrigt demonstranter på plats.

Det blev inga döda pauser i re· gjorde en god insats, visste inte vart han skulle ta vägen. , för mellan de olika sketcher­ byggdes kärnkraftverket. Det I hun'>rl ••• av rysk expertis som Slutligen var vi tillbaka i talade ryska. stenåldern. Dä revyn slutade fun. derade jag att det måste väl fin­ minnet var nedrustningen. Två nas en gyllene medelväg mellan kärnkrafts:l.ldern och stenåldern. ä pojkar - Rolf Ek och Hå­ kan Norrback - var ute och lek­ var USA och den Pojkarna försökte hela tiden övervinna varann i form av bätt­ re lieksaker - u·båtar, neutron· bomber, eurorobotar osv. Var en skulle ha större utrymme men till sist kom de underfund att det går ju inte - nu måste vi sluta.

Ayatollah

På programbladet nämns 28 medverkande i 28 nummer. I båda fallen är det dock fråga om betydligt flera. För dekor och scenfunktioner svarar ytterligare ett tiotal personer.

Av aktörerna är det egentligen ingen enda som träder fram ur mängden. Det innebär ett stort erkännande åt alla eftersom det i gruppen finns så erfarna spexare som Ander Teir, Olle Häggiund, Lasse Eriksson och Inga-Britt Ek­ lund .

Nya, unga och duktiga aktörer verkar det finnas gått om i När­ peso Alla som kommer in på sce­ nen är säkra, spelar Ut utan häm­ ningar, talar högt och tydligt, tit­ tar rakt fram mot publiken osv.

Det kanske beror på att det alltid är flera intresserade och kunniga producenter-regissörer­ instruktörer med när en revy ska­ pas i Närpes.

MYlJY sJA är underhållning av gott Närpes-märke.

SVEN-ERIK GLADER

Khomeini

J ag vill rekommendera Tjöck· Påskmarks revy för alla öster­ bottningar.

Revyn handlade också om aktuella händelser i Kristinestad och Tjöck, men det fanns så mycket dagsaktuellt med i revyn s:l. även en utomstående hade beh:l.llning av föreställnin· gen .

LISBETH SAXBERG

besökte

Revy texter: Håkan Norrback • Pärre (jan·Erik Uljens) tar en viss också Kristinestad . Han tyckte Dekor: Arne Erland's herreman vid namn Levi (Lasse Eriks­ att kommunen skulle var lämplig Musik: Ture Hinds son) i upptuktelse,

Hur dålig får James Bond egentligen bli?

Den frågan ställer jag och många andra efter att ha tagit del av den senaste 007-filmen, kallad Moonraker.

Detta påkostade spektakel berättar om hur en galen amerikansk millionär tänker forgöra mänskligheten från en satellit ute i rymden.

Själv tänkar han anlägga en ny dynasti med sig själv som härskare, 007 kommer honom på spåren och stoppar - inte helt oväntat - i sista sekunda dessa planer, Bond spelas här, liksom i de senaste filmerna av Roger "Helgonet" Moore. Misslyckandet i denna produktion kan till stor del skyllas på hans obefintliga skådespelanalanger.

Men så ger inte heller manuset mycket utrymme. Replikerna är in­ tilllojet korta så att så mycket "action" som möjligt skall få rum.

Och visst händer det en massa, I forsta halvan av filmen ägnar han sig åt någon form av katt·och-råtta-lek i stil med de animerade figu­ rerna i TV, Tom ochjerry, Hjulben och Gråben och vad de nu heter.

I den andra halvan ger man sig så ut i rymden for att där ägna sig åt det jättelika fyrverkeri i gigantisk fOrstörelse som kännetecknar denna form av underhållning.

Inga resurser sparas när det gäller att åstadkomma ramande effek­ ter, Men van tog människorna vägen?

James Bond, såsom jag minns honom från Ian Flemmings böcker och de tidigaste filmerna med Sean Connery, var en människa som al­ la andra, Han hade känslor - hat, kärlek och fruktan - i motsats till den stereotypa skapelse vi träffar här.

I och med Moonraker har James Bond ironiskt nog placerat sig själv bland mängden av B--filmer som växte upp i skuggan av hans tidigare framgånger, KARl-GUSTAV OUN