Bertel Lindells rockruta
:.
~OO(JGl08U'U'[J]OO
Q}~(jQ)8QOO(00JJ[3
i.,d,,,knh,,,, _.ärm_bild: P S _tig Bj_ÖrkaS_Stig_Björ_kas
Pröva på alkoholfri dans!
I ÖP av den 25 november 1982 efterlyste 78 ungdomar merparten av dem var fi-ån klass I i Korsholms gymnasium - en al koholfri ungdomsdans. Ingen har nappat på det här lovvärda initiativet och det är synd efter som man måste utgå ifrån att alla ungdomsföreningar vill . ha en nykter och städad pub'lik. Uf-föreningarna gör på sitt vis redan en insats för att det skall vara nyktert på danserna, men vi vet också alla att det förekommer en hel delordningsproblem som förorsakas av den onyktra publi
ken. Det hjälper föga att majori teten av ungdomen uppför sig hyfsat. Det är bråkstakarna som märks. Det är också de som kom mer fram i tidningsreferaten ef teråt . . Det är inte endast arrangörer na som helst ser en nykter publik. Också dansorkestrar och artister - speciellt de sistnämnda - trivs bättre då publiken uppfattar vad de bjuder på. En alkoholfri .danstillställning kunde också lära ungdomarna att det går att ha roligt utan sprit i kroppen även en lördagkväll. Att man inte behöver en styrketår för
att kunna umgås naturligt. Ändå är det inget onaturligt i det att ingen tillsvidare gripit tag i ungdomarnas initiativ. Dels upp fattas det säkert - med rätta som extra jobbigt att ordna en al koholfri dans. Det är svårt att övervaka och speciellt vid in gångarna krävs det skärpt bevak ning av publiken. De tlesta som "festar" har ju tagit sig en eller annan färdknäpp innan de kom mer till dansen ... Dels finns det ekonomiska spöket med i bilden. När det är svårt att få dansen att gå ihop kan det tyckas vara mycket be
gärt att man skulle riskera ännu mera genom att stänga ute en del av publiken.
ASIKTS
TORGET - Tänker du köpa Kustrock?
Men,-borde man fråga sig: Be hövs den publiken? Och är det säkert att det bUr mindre folk på dansen? Kanske det kommer andra som inte tar sig ut till dans platsen just därför att man inte trivs bland störningsmomenten. Med tanke på hur väl de drog fria tillställningarna har slagit igenom i Sverige vore det skäl för någon att pröva. Inte är det väl så att det bara är det "dåliga" vi skall härma?!
Magdalena Storfors, 18 år,
Malax.
- Nog har jag tänkt köpa den.
Rörelsen på gott och ont
I en ledare i Vbl 29 december konstaterar Sven-Olof Moliis att uf-rörelsen under slutet av 70-talet befann sig i "upp ryckningens tidevarv', aU den 'återfann livsglädjen' och aU verksamheten bedrevs med 'entusiasm och kraft'. Det är goll och väl om Vbl:s ledar skribent noterat della. Men när han i fortsällningen av ledaren gör jämfö relser med tidigare verksamhet inom uf-rörelsen, tycker jag inte all det är en sann och objektiv historieskriv ning. Moliis ser negativt på 60-talets fö renlngssammanslagningar, sam mar· betsprojekt och satsningen på mass underhållning. Han ställer större fö reningars verksamhet i motsats till mindre föreningars. Menar all upp· slutningen bakom den egna lokalen inte var lika god som i slutet på 70-ta leL Hävdar t.o.m. all idealismen och entusiasmen inte var lika stor för 15-20 år sedan som den var för fem år sedan och fortfarande är. Om man ser till Svenska Ös.!erbollens ungdomsförbunds historia i stort tor de det inte råda något tvivel om all de aktivaste perioderna inträffat under seklets första decennium - då man byggde ell 70-tal uf-Iokaler - under senare delen av JO-talet och strax ef ter andra världskriget . Om man Lex. studerar annonser och referat i Vbl (eller någon annan österbollnisk tidning) från åren 1946-50, är det rent fantastiskt hur bred akth'ileten var inom SÖU.. Upp skallnings vis presterade föreningar na ell hundratal teaterpremiärer per år. Körverksamhet förekom i ell stort antal för.eningar. Vissa före ningar ordnade J-4 stora fester per år. Dessutom folkdans, musik verk samhet, g~'mnastik och idroll. Den utveckling som sedan skedde i föreningarna kan förklaras som en återverkan efter kriget. Aktiviteten i slutet på 40-talet var en reaktion efter
nöjesförbudet under kriget och en nödtvungen uppdämning av ideell verksamhet · hos alla de unga män som hade varil vid fronten. 50-talet innebar en klar avmallning i föreningarna. För all upprällhlUla verksamheten satsade förbundet på instruktionsverksamhel. från den ti. den har förbundet spelat en allt stör re roll inom SÖU . Den största orsaken till av mall ningen under SO-talet var ulan vidare avfolkningen av landsbygden. Där har ju uf-rörelsen alltid haft sina starkaste fästen. Byarna utarmades på unga människor. Det var de unga som först emigrerade till Sverige. Uf-rörelsens ledare kunde konsta tera all de mindre byarnas fÖreningar hade svårt all hävda sig. Medlemska dern minskade. De kunde inte häva sig på dansmarknaden. Utan inkoms ter från dansverksamheten var det svårt all bedriva verksamhet och hål la uf-Iokalen i skick. för all hjälpa småföreningarna ge nomfördes fördelningen a v danskväl larna. Den startade inom vissa ringar i slutet på 40-talet och genomfördes inom hela förbundet 1958. En annan åtgärd var all småföre ningarna började ordna sina danser i de störe föreningarnas lokaler. Trots dessa och många andra åt gärder i syfte all stöda de små före ningarna tynade verksamheten bort i den ena efter den andra. Uf-rörelsens ledare kunde bara med beklagande konstatera all ingenting synbarligen stod all göra för all rädda de små fö reningarna. Trots all urbaniseringen fortsalle än nu under 60-talet lyckades några un ga ledare med Trygve Erikson i spet sen blåsa in ny optimism i rörelsen. Man satsade på tonårsverksamhet, studieverksamhet och engagemang i samhälleliga frågor. SÖU jobbade . hårt för all få med borgar- och arbe tarinstituten all täcka hela svenska Österbollen. Man engagerade sig i u landsinsamlingar, nordism och slulli gen i en Kom hem-kampanj. Särskilt i slutet a" 60-talet och bör jan av 70·talet, då utvecklingen bör
jade svänga mot mindre emigration och mot all de unga iter st.annade pi landsbygden, fanns en glädje och en tusiasm i uf-rörelsen som jag tycker all det är svårt all upptäcka i dag.
=
=
~
Målsällningen under början på 6O-ta let var all ' rädda vad som räddas kunde'. Ingen räknade då med all de avsomnande ungdomsföreningarna skulle vakna till nyll liv. för all de föreningar som fortfa rande var aktiva skulle få nödiga in komster rekommenderade SÖU:s ledning samarbete i fråga om nöjes evenemangen. Några stats- eller kommunala bidrag existerade inte den här tiden. Då tillkom Aminne folkparksföre ning, X-Dans-AG i Kvevlax, NUfS i Nykarleby, MUfS i Munsala osv. Lösare samarbete kring dansverk samheten förekom i IV ringen, V ringen, Närpes och VIII ringen. Men också de större föreningarnas lokaler behövde renoveras. Kraven från publikens sida växte när det gällde bekvämligheter och program. Med TV -åldern ökade be hovet all på närmare håll få se de ar tister och orkestrar som förekom i TV. Samtidigt tillkom de stora central skolorna. De unga fick egna bilar. Avstånden spelade mindre roll. Man ville samlas på samma ställe och träf fa idolerna från Sverige. Den här utvecklingen ledde auto matiskt till de föreningsammanslag· ningar som skedde. De tillkom inte på SÖU:s rekommendation. Snarare tvärtom. SÖU:s linje var all man skulle samarbeta för all få inkoms ter. men de små föreningarna skulle man inte ta kål på. Jag var själv med nm all bli avpolleterad expert när jag inte ville gå hårt fram och a,'liva små· föreningar. Med facit i hand kan vi i dag läll göra bedömningar över ,'ad som ,'ar dumt och vad som var klokt. På 6O-ta1et förekom det m)'cket mera tonårsverksamhet och dans verksamhet än vad det gör i dag.
Nigra nya uf-Iokaler och sommar dansstälIen byggdes. flera större uf lokaler genomgick grundliga renove ringar. Även i många små lokaler gjordes förbällringar. De gällde framför allt uppvärmningen av loka lerna och byggande av inne-WC. Den verksamhet som mest syntes var den som skedde i förbundets regi. Mycket litet av den verksamheten kan i dag klassas som negativ. Det som skell under 60-talet faller också tillbaka på samhällsutveckling en. Inom uf·rörelsen är mycket en följd av det som skedde på 50- och 60-talen. Underst ligger avstannande emi gration, minskad avfolkning av landsbygden, energikrisen, arbetslös heten. Samhället har insell ungdoms föreningarnas betydelse. De får stöd för verksamheten och för all sälla uf lokalerna i skkk. Särskilt i Korsholmsnejden (inom Sven-Olof Moliis' närmiljö och syn fäll) har återupp,'aknandet "arit på tagligt. Nästan alla småföreningar in om Korsholm och Vasa har grundre noverat sina samlingslokaler. Det finns fog för det resonemang som Moliis för. Ser man till hela landsdelen är den posiliva utvecklingen inte lika påfal lande. Det finns tyvärr många före ningar som äonu sover. Ganska få småföreningar har orkat grundreno vera sina lokaler. Glädjande aktiviteter de senaste åren är förutom satsningen på loka h:rna I.ex. revyaktiviteten, barn verk samheten och Jocke.kampanjen. När man ooterar det positiva i dag och de senaste åren inom uf·rörelsen t~' cker jag det är fel all göra jämfö relser med vad som skell utgående från de möjliga misstag som gjorts. Inte minst mot den stora kader av intresserade och kunniga ledare som drog uf-rörelsen över de svåra 50 IIch 6O-talen. De handlade utgående från de situation som rådde och de förutsällningar som var för handen med rörelsens bästa för ögonen.
Sven-Erik Glader
Mia Nordman, 20 år, Malax Jag köper den för att jag .vill stöda Finlandssvensk rock.
Lena Nordman, 18 år, Ma lax.
Om nu syrran köper den så
kommer jag ju inte undan! Ski
van i sig är intressant för att
den är först i si tt slag.
/ /: ./
Hasse Lundqvist, 16 år,
Kalvholm.
- Jag har nog.tänkt skaffa mig
skivan småningom, man har ju
kontakter.
3 Rock är inre hela världen och får inte heller vara det. Däremot har den utgjort en a många ungas värld re j eu kvartssekel. Roc ' C'O griper omkring sig som en bl äckfisk och genomsy rar människors liv på många p an . Den som en gång dra _ ' (5 med kan knappast nå gonsin mer lämnas oberörd. Rockbläckfiskens ränder dr aJdrig ur! Så är fallet också med mig. Jag var med redan då folk höll på antingen Elvis eUer Tommy Steele, men var ändå så pass i lindan att det hela inskränkte sig till idol märken på sjömanskosty men. Snasket som följde med märket var huvudsa ken . Skulle jag då ha varit brådmogen hade jag nog hållit på Elvis. Han kom rocken närmare vad beträf far känsla, sex, uppkäftig • het, ifrågasättande, nyda nande. Nästa minne är krypnin garna i ryggslutet då Anita Lindblom sjöng "Sån't är livet" den antagligen första svenska soul-skivan (fast-än ingen visste det då).
••
ROCKENS RANDER,.J ••••••••* i( ... "Rock-Berra"
••••••••
Blues Band upp, som med sin rhythm'n'blues baserade musik födde aningar om att rocken inte hade uppstått där och då, utan annanstans och förr; på bomullsfälten i Sydstaterna, och i Afrika . Så smamngom klarnade också sambanden mellan Musik -Manipulation-Mode Money, och de negativa drag de förde med sig. Men säg mig en musikgenre utan attribut och negativa drag! Under min intensivaste rockpedod var Österbotten inte moget för rock och kampen för rocken blev på samma gång en identitets kamp . Den som ifrågasätter får kämpa, men utan att ifrågasätta kan ingenting ut vecklas eller nydanas. Rock ifrågasätter. J ag är glad för rock'n'roll! Den hjälper till att uppehålla förmågan att ifrågasätta verkligheten vi lever i och att undgå trampa-vattenliv. Rock är det ungas musik 0011 där med det nyas, det oförstör das. ROCK HÖRS!
Sedan kom då the Beatles och det långa håret, ett vik tigt attribut till en musik som inte enbart är musik, utan delvis också livsform. Sveriges Radios P3 hörde till det oumbärliga, och känslan att hålla den första inhandlade rockskivan i naddarna översteg den på julafton: "Have You Seen Your Mother Baby, Stan ding in the Shadow?" med the Rolling Stones.
Fr.o.m. denhär veckan ska jag teckna ner några åsikter och tankar om rock i ÖP. En äkta rockare ifråga sätter dem sedan i ÖP:s spalter (hoppas jag)! Spe ciellt som det i dessa tider tycks vara något på gång inom rocken på nära håll. Vilka ränder den processen lämnar efter sig ska histo rien få utvisa!
P å hemmaplan dök jep pispionjärerna i St. Marcus
Bertel Lindell
•••••••••••••••••••••••••••
1 1 1 1 1 1 1 1 1 ningar än vad Närpes uf plane 1 rat på förhand och i så fall fort 1
Lika bra som åp bio På grund av ett beklagligt miss förstånd gick det så illa att ÖP:s utsände bommade "Som åp bio" i Närpesgården över nyårshelgen. Efter vad ÖP kun
nat luska fram har Närpes uf lyckats åstadkomma en verkligt bra och trevlig revy, helt i pub likens smak, i år. Dessvärre kommer ÖP:s omdöme först i nästa nummer. "Som åp bio" visas ännu inkommande fredag och lördag. Troligen blir det mera föreställ-
sätter man. med de "extra" fö reställningarna nästa vecka.
• • 1
Med "Som åp bio" invigdes
1 den nya scenen i Närpesgården. Den fungerade till full belåten 1 liet och Närpes uf och alla tea 1 terbitna närpesbor kan alltså 1 glädjas över det att man åter 1 fått en fungerande teaterscen I I "mitt i byn". Enda problemet l ' nu är väl det att det bara ryms I I 162 personer i salongen. I
•••••••••••••••••••••••••••
4
r
Var skall vi sova i natt? Svaret ger det nya succebandet från Göteborg:
Dansmusik
~.
EXOM
o
o
••
NU DRAR VI IGANG MED ARETS FORSTA DANS I
JEPPO
~JlOi'l -jl L:~~. :;~;;~~NUS
o~
SPELAR
DANSVÄNLIG MUSIK!
~:~
BUSS: JAKOBSTAD 19.15 VIA NYKARLEBY JULFEST I MARKBYGÄRDEN Fred. 07. 01 -83 kl. 20.00 DANS TILL TONERNA AV SOUND Arr. Markby uf
Intr.25,-
.T'ERJARv
UF'S REVY 1983
.,\~~srylä mitti~ Ilnsn PREMIÄR LÖRDAG 8.1.83 kl. 19.30. Repris söndag 9.1. kl. 19.30.
Vicwria Ansah. I2 år 1'.0 Box OS37 CHRISTIANSBORG (hu-Ghana
Glad)"s Obl'n~. 14 år 1'.0. Box 1615
Biljetter i förköp onsdag-fre· dag kl. 10-13 (med början 5.1.) i Terjärv UF:s lokal , tel. 968 75118 samt en timme före fö reställningen. Dans efter pre miärföreställningen till toner na av
HUSBANDETH AI...x Ohen~. 12 å r P.O Box 10268 Al'l'ra -:'iorlh
Ghana Rosl'rnar~'
A. Wilson. 8 år
1'.0 Bm: 10268 Al'era- Nurlh Ghana
I"al' Obeng. 12 å r
1'.0 Box 1615 An'ra .
Ghana
5
Hänt sen sist ... och en titt framåt
• • •
Publikundersökning i Nykarleby
\""td den senaste gammaldansen
i Nykarleby arrangerade NUFS publikundersökning, med [rigor kring gammaldanserna. M an \'ille i undersökningen få ;ar på bl.a. vilka är de populä raste gammaldansorkestrarna? Resultatet blev all Juklas erhöll. ...... 121 röster Ramona. . . . . . . . . .. 72 röster Teri-Boys. . . . . . . . . . 38 röster Tamborito. . . . . . . . . 20 röster Leo- Herberts...... , 19 röster
eD
E fl er dessa följde 14 andra med rÖSler frå n en till sex. Jukkas hade kanske en för månsslällning genom all man just samma kväll spelade i Ny
karleby. Många av de 14 som inte omnämnts har inte haft så många speltillfällen i dessa trakter och har därför ej heller kunnat visa vad dom går för. Här är inte heller orkestrarna helt avgörande för någa kom mentarer var bl.a. - all alla or kestrar är bra. Följande fråga gällde fördel ningen av herrar och damernas danser. Frågorna var - uppdelade på följande sätt: I) Som tidigare, herrarna till ca kl. 24.00, resten av kvällen damernas. 2) Herrarnas till kl. 23.00, resten damernas.
3) Varannan danstillställ ning herrarnas, och varan nan damernas (hela kvällen). 4) Ge egna alternativ eller åsikter om dansen. Yllerligare skulle antecknas om svarande var en man eller kvin na . Resultatet blev följande: på fråga I svarade 13 män och 14 kvinnor Ja = 27, fråga 2: 22 män och 16 kvinnor Ja = 38, fråga 3: 52 män och 37 kvinnor Ja = 89, 4 : egna alternativ 14, Understöd för både 2 och 3 = 8. Totalt 176 svarande. Resultatet visar klart all för delningen av danserna bör bli
Som helhet betraktad var kon serten ganska tam med det finns några spridda detaljer som man kan ta upp. JTK Brothers är ett ungt, ännu inte färdigt utvecklat gäng vars låtar ännu går i en ganska ordinär rocksti!. Alkemedia, har en kameleon tisk förmåga att ändra musikstil mellan varje gång man hör dem och för varje gång låter det ba ra bättre och bättre. Det skulle inte förvåna om den originalitet som Alkemedia med Kent Sandvik i spetsen '-ågar föra fram så småningom sImIIe resultera i något som helt mkelt måste vara förträffligt bo. Janarnes poporkester är så avslappnade på scen att bara det är njutbart att se och höra. Ett plus för alt dom skurit an Popsies roll som kringhop pode medlem i bandet vilket tidigare stulit mer uppmärk samhet än det var värt. Eko-band är ett gäng mycket skickliga musiker som håller lIög klass men som tyvärr ib lud svävar såväl textmässigt m musikaliskt en aning ovan huvudena på vanligt folk. Slutligen kan man tillägga att nir nu bandena kommit så gt att dom börjat skriva sina I ter på svenska så är det synd de inte hörs bättre än som fallet i Kvevlax.
ror
B-G LAXELL
maldanserna, men visar också resultatet på all man vill ha en viss omändring av rutinen på gammaldanserna. NUFS har under höstens två danser försökt enligt alt . 3 och har nu beslutat att under vårens 4 danser kombinera alternati ven 2 och 3 sålunda att nästa dans den 8 januari dansar man damernas, från ca kl. 23.00. Följande tillställning herrarnas, följande damernas osv. Tack för visat intresse av un dersökningen och väl mött till danserna i Nykarleby!
Ralf Skåtar
"Siidismä linsn" En febril aktivitet råder i TUF:s lokal en knapp
Ljusglimtar i Kvevlax
Förra tisdagen anordnade Korsholms kultur nämnd tillsammans med Kvevlax uf en rockkon sert i Kvevlax. Deltagande band var J'TK Brothers, Alkemedia, Janarnes poporkester och Eko-band. En för arrangörerna glädjande stor publik, ca 300 personer, hade mött upp.
mera demokratiska med en kraftig utökning av damernas tillfällen all bjuda upp, denna åsikt tycks omfattas speciellt av herrarna. Fråga nr 3 fick det klart största understödet eller ca 50 0/0 av de svarande eller 89 rös ter, Alt. I och 2 tillsammans fick 65 röster. Under punkt 4 gavs bl.a. för slag om all man varannan tim me skulle dansa herrarnas och varannan timme damernas, varje tillställning dansdemokra ti. Fördelningen av danserna har väl sist och slutligen ingen avgörande betydelse för gam
Efter den lyckade pop-rock konserten bjuder Kvevlax uf i gen på en annorlunda tillställ ning över trettondagshelgen. Det blir nämligen maskerad i Kvevlax på lördagen. Då har al la initiativrika ungdomar möj lighet att spöka ut sig efter bäs ta förmåga. Arrangörerna på pekar att det på intet vis är tvång att maskera sig men de tycker att det skulle vara roligt om så många som möjligt stäl ler upp - dessutom kommer man in fem mark billigare om man maskerar sig. Varför? Kvevlax uf vill ge ungdomen något extra. En möj'lighet att aktivera sig och göra dansen roligare. Det måste bli glättigare och roligare på I danserna. .
vecka innan premiären av 1983 års revy "Siidismä linsn" . I cafeterian repeterar sångare och musik anter, i aulan sitter skräddärkåren, på scenen byggs dekor och repareras. - Vi vill inte avslöja för myc ket av innehållet, säger Lasse Andersson och Bengt Björk. Om vi säger A så har vi oc.kså sagt B. Allt hänger så intimt samman detta år. A v det som förekommit i pressen kan man gissa sig till att revyn har något med tinser att göra, men dragargänget demen terar bestämt att Terjärv TV har något här att skaffa . Det här är något helt annat. - Vi har gjort allting så en kelt som möjligt detta år, mind re dekor, eller enklare. Och se dan plockat in de olika pro grampunkterna i en miljö som ger möjlighet till praktiskt taget
vad som helst. Och texterna har också kommit till spontant. Texterna har bearbetats extra noggrannt. Gänget säger sig ha mindre sång- och dansinslag. I stället har man vinnlagt sig om att få texterna så roliga som möjligt. Redan i ett tidigt skede kläcktes iden om miljön, men den avslöjades inte. I stället fick alla skriventusiaster i upp drag att inkomma med bidrag_ Ett fint sätt att få bredd på hu morn. Sedan anpassades texter na till miljön . - Det här är absolut det bäs ta sättet att göra en revy, säger Bengt och Lasse. Premiär blir det den 8 januari.
För dansmusiken svarar ett av Sveriges mest rutinerade dansband, Max Fenders. Kort sagt: De kan allt som heter dansmusik. En tremannajury utser kväl lens bästa dräkt. Ett pris utde las men vad det är vill arrangö rerna inte avslöja - det är en hemlis. Alla oljeshejker, salsa brudar, skogshuggare, spöken, . kungar m.fI. som kommer till Kvevlax deltar i tävlingen. Om det här försöket lyckas garanterar arrangörerna att det blir en fortsättning på deras al ternativa linje fiir att göra dan serna trevligare. I bakfickan finns en hel del funderingar som mer.. popkonserter, danser med komiska_ inslag m.m., m.m.
,. - vE.TA, 00 t4E" AT VARJN c"ANG. JA oI\NOA') ~Å DärQ. IN ME.NNSTJO.
_ VA
'?
VA ANVE N QÄ. R.
DÖ .f"(j
TANN~R.€11 TÅ.?
•
6
för övrigt ett slags röda trådar i spektaklet. Vienonen återkom mer då och med nya uppfinnin gar som han visar åt den tviv lande Fridlund. Som när han får pröva dem snabbt blir över tygad om deras förträfflighet. Det är fina poänger i de sketc herna men resonemanget blir ibland väl utdraget. Sketchen" Drickanreisonen" - en annorlunda tolkning av Runebergs dikt Döbeln vid Jut Så har då revyglädjen åter drabbat Österbotten. has var ett mycket intelligent synnerligen tredimensio Nu skall man fnissa, skratta, förargas och kanske och nellt nummer. På grund av gråta sig genom föreställning på föreställning slarv med replikföringrn missa de man dock en hel del av de fi fram emot Valborg. na poängerna . Onekligen är revyn i det här [ sångnumret "Melvinos Sc I Oravais kommer revyglädjen skedet och även i fortsättningen hack i' , gav fem av revygrup smygande i mörkret. I form av tvetydig och kanske t.o.m . tre~ pens flickor prov på fin spex Kurt Vienonen bärande på en dimensionelI. Särskilt för en ic konst. stol och sättande sig på en bryg ke ortsbo. Den ovanliga inled Oravaisspexets namn "Sigil ga utbyggd i salen. Det är ningen gjorde tydligen även la" ha plockats ut ur frasen mörkt i salongen och ridån är publiken konfunderad . Det "Oravais uf:s teateramatörer fördragen . Men Kurt har tredi blev mest fniss på elakheterna i uppför sig illa". Det gör de nu mensionella TV -glasögon och början och endast några trevan inte . De är inte särskilt elaka påstår sig se allt möjligt. de skratt. Först i revyns nionde fast de lovat det på förhand och Sådana måste man ha för att nummer då Kurt Vienonen pre även i programbladet. kunna se revyn och för att för senterar en ny bössa som skju Särskilt Kurt Vienonen och stå vad den handlar om . ter bakåt - som han hade Bengt Fridlund uppför sig bra Sedan går ridån upp men det provskjutit under älgjakten j som spexare. Flickorna i grup är fortfarande nästan mörkt. Kuni - brakade stora skrattet pen med Ann-Marie Fridlund Och nu får man åtminstone hö loss.
som primus sjunger nätt. Litet ra en massa sanningar. Sådant Just den sketchen då Kurt mera regi och mera övning man inte vågar säga på scenen Vienonen visar sin senaste upp
skulle inte ha skadat i en del när det är ljust. Alla medver kande står uppradade och be-o finning "Kuni bakladdarin" åt nummer. Danser förekommer Bendgt Fridlund vill jag person
inte . rättar i tur och ordning skvaller ligen kora till revyns toppnum
Sigillas starkaste sidor är fyn om oravaisbor, vöråbor och en mer. Vienonen och Fridlund är diga , meningsfulla och inne hel del andra -bor .
Tredimensionell underhållning i Oravais
Förbjudet i Pörtom _ Det handlar mycket om mellanöl i årets Pör tom revy. Men ämnet är också rykande aktuellt. Under höstens lopp har en livlig alkoholdebatt förts i Närpes ~ borde mellanölet förbjudas? Pörtomrevyn heter Förbjudi. .
Kurt Vienonen metar vid simstranden (Foto: S-E G)
hållsrika texter samt Vienonen _Fridlunds spexande med olika uppfinningar. Den röda tråden med tredimensionellt - som man får fatt i då och då - är också värd beröm. För övrigt är
det fråga om en ordinär num merrevy med rätt ojämt inne håll och framförande.
Sven-Erik Glader
Ungt garde på frammarsch i Karleby Det mest glädjande i årets upplaga av Karleby~ revyn "Skåpåhätee" är det unga gardets fram marsch. Visserligen drar de "gamla" en stor del av lasset - ännu. Men det som blev kvar i minnet var ungdomarna med Stefan Holmqvist, Jan Storbacka och Chris Wennman i spetsen.
Förs~ akten präglas av städ I flere revynummer kommer Åkerback gjorde överlag go mani. Städgumman Feme (Ker ölet på tal men mycket annat da rollprestationer, han var stin Wennman) har ett hål dit hinner också behandlas i de . klart bäst och säkrast på scen. hon sopar undan alla misslyck trettiotalet nummer som ryms Bockarna Bruse i Pörtom be anden under föregående år. rättar om kommundirektörerna med. Hon är inte heller villig att orda Mest håller man sig till lokalt i Närpes, en "sannsaga" från stoff, sånt som hänt i storkom för mycket om dem. Närpes. Pålitliga Håkan Granlund munen under året, man får - Eftersom revyn har en kommer i första akten med ett även vara med om ett dråpligt stark lokalförankring så går prinsessdop och vi är med när man som utbyss säkert miste Koivisto med fru besöker kolle om en del poänger. Men visst gan Vigdis på Island och myc hade man roligt och i det stora ket mera .. . Och naturligtvis hela så hängde man med i finns Metsäbotnia med på ett svängarna. hörn , förstås. Som tidigare år har Pörtom - Det är tidvis en ganska ro borna fått regihjälp av Kristina lig och underhållande revy som Ågren och för texterna har ett de tjugotalet unga aktörerna team bestående av Rune Björk rört ihop. Det kan ses som posi näs med flere stått för. tivt att revygänget vågat ta upp - På nyårsdagen visades fö den svåra och omtvistade mel reställningen inför fullsatt sal. lanölsfrågan. Tredje och sista föreställningen I scenen om Metsäbotnia ges i trettondagshelgen, lörda gjorde Åke Åkerback en rolig gen den åttonde. och träffande roll, han har \erklieen vissa likheter med en Hans Hortans infl}1eiserik person j Kaskö.
par monologer, som figurerar också i olika sammanhang efter pausen. Det mest roliga är hans försök att lära några surpuppor dansa fågeldansen. För den kan ju memoreras på flera olika sätt. Efter pausen har man flyttat upp till högre sfärer med ball
onger och rymd mänskor. Dess utom är man i nöd både gällan de stadsplanering och annat. Ett bestående intryck av re vyn var att den innehöll mono loger och sånger . Ä ven detta år är Pink & Blue de som framför de flesta sångerna. Och de har redan blivit ett begrepp. Därför finns alltid risken att de har en egen show i showen. Alf Mylle ri har som vanligt skött om mu siken och Fritz-Olle Slotte sång texter. Och de texterna är verk ligt bra . Skönt att de finns i programbladet. Glädjande nog finns också en ung kör med på ett hörn . Dekoren är enkel och funk tionell . Man har på ett finurligt sätt klarat av olika scenbyten med en truck, som har en för are som naturligtvis heter Keke (Mats Holmqvist). Fritz-Olle Slolte har för andra året i följd skött regin, förutom att han tillsammans med Håkan Gran lund dragit en stor del av text lasset. Birgitta Hassel har som tidi gare skött dräkter och Fjalar Holmqvist ljuset. Ett pålitligt garde för viktiga delar aven re vy.
Margaretha Sjöstrand
7
sa hon och log mot två antroposofiska, gäster, två 5. Sirar. som nickade sam , som satt de fast i samma !-",-.l..WJ~.,..odd, att läsa några av rid OtlOsons dikter. De är så ·ngsmällade. Och gum nickade samfällt, fast de aJdrig hade hört talas om brorsan. det var aimabelt, verk
alltså. -
Så förtjusande, menade de.
Jag blev helt röd i ansiktet, för
I
I
jag har absolut ingenting med brorsans dikter att göra, men för au man nu råkade vara född brorsa, trodde alla att man be grep. - Nej, sa jag, jag läser inte dikter. Tant Emma blev skämtsam. - Då får du ingen tårta. - OK, sa jag, men jag har fak tiskt inga av dom med mig. - Det gör ingenting, jag har klippt ut några ut tidningarna. Det var hopplöst. Men jag låt sades att jag försökte tolka dom, rynkade ögonbrynen, log då och då till, som för att känna igen en finess, och tant Emma knäppte händerna och flöt in i solen och jag tog lång tid på mig, så att hon var tvungen att öppna ögonen flera gånger, för att hämta ny stämning. Det är känsligt, man måste komma på sekunden. Sen klämde jag i av fullt hjär ta, snubblade över raderna. Den var så vacker, meddelades. - Nästan som att höra förfat taren själv. Den andra var känsligare och stämde precis in på landskapet omkring; jag blev rörd och titta de på klockan så att de inte skulle märka alt jag svalde. - Nu måste jag nog kila. Tant Emma reste sig. - Så tråkigt. Sig frids dikter tilltalar mig verkligen, jag tror att \i har samma uppfattning om li \et han och jag, det är alltid så roligt när han kommer hit. Men du måste få med nåra blommor hem till din mor. Det får man alltid. Och när hon stod där ute i biomrabatten och nöp av blåklint och ringblommor och sånt, be riUade jag en historia om Beng
Österbottniska Posten \tedlem av tidningarnas förbund. österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska ÖSterbollens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983
an, Rita Karins lillbrorsa, som blev överkörd senare på vintern, när han åkte kälke rätt ner på stora landsvägen. Hon hade stuckit till oss varsin bukett och han bar den ända tills vi kom ner till köpingen, men när han mötte sina första små kompi sar, sa han till mig: - Ta dom är du hygglig, va. Han var generad, förstår tant Emma. Generad för att bära blommor, förtydligade jag för att stärka mig ytterligare. Och hon skrattade ända. tills hon fick en mygga i ögat, och sen' placerade hon blommorna i handen'och jag bar dom ända ner till köpingen och tänkte att det skulle säkert passa Sigfrid bättre att bära dom. Han skulle få för sig, att det var de som stod och hängde i portar na, som var generade och han skulle finna en hel del nya infalis vinklar på religioner. Men jag fick inte ut annat än vatten i ögat och gjorde mig upptagen med att sköta om det. När jag hunnit över bron kunde jag inte gnugga dom längre och då slängde jag blommorna över broräcket och såg att de hamnade på slänten ne danför. Lättad stoppade jag hän derna i fickan, släntrade visslan de över torget, upp genom våra trappor till morsan. - Var har du varit? frågade hon. - Hos tant Emma. - Var har du blommorna? Hon log. - Jag satte dom på farsans grav. Det gick inte att hejda. Inte heller heimes hand, när hon strök mig över kinden. - Du har blivit snäll·på sista tiden, pojke. Jag måste gå upp och titta.
Kap 11 Min rodnad börjar vid öronen. Det fick jag höra i lumpen; efter som jag inte tillhörde de_längre i kompaniet, brukade, jag stå i främsta ledet, och alla såg min lögner och blamager. - Rött ljus, skek de. Skydd. Jag backade rätt i armarna på Sigfrid. - Det är vacker utsikt från fönstret, sa han med ett främ mande uttryck i ansiktet, som gjorde mig rädd. Det var som iag
ÖP·rådet: Alf Snellman ordförande och ansvarig utgivare. Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backinan och Ulf Johansson. Chefred. Leif Sjöström teJ. 967-13 555 hemtel. 967-18 697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad
- Han lämnar tillbaka blom hade gjort honom illa; han drog mig med in på sitt rum, och skrek morna. Så ja, snällt nu poj ken. att jag inte skulle driva med en Inte sant? Men jag snubblade uppför sån sak som blommor på graven. slänten, stenar rasslade ner, hjär Men det visste jag ju själv. Jag rusade ut genom köksdörr tat bankade i bröstet, och mor en, sprang tvärsöver torget för san var femtio meter framför alt hinna före henne, dök ner ba mig, på bron. Kanske var det trehundra me kom kiosken, under bron, där jag inte varit sen vi rökte där för ter till kyrkan där uppe på kullen. fem sex år sen. Nu var det pils Jag höll mig ganska tätt bakom nergubbarnas hem, och där nere henne, blommorna hade jag in satt Victor Elgh och Sten-Johan, nanför jackan, om hon skulle den skrattande pilsnern; de satt vända sig om. Skulle jag sätta inramade i ringblommor och blå igång att springa eller hejda en klint; några låg på deras axlar, taxi, om det kom någon förbi? andra framför fötterna. K välls Det mesta var hon ju redan van solen blänkte mellan brons be vid. Eller kunde jag göra en hem tongkonstruktioner, fångades ib . lig manöver uppe ci kyrkberget. land upp aven buteljbotten. Jag Genvägar kände jag ju. Och me gick sakta fram mot dom, med dan jag tänkte över möjlighet händerna i byxfickorna, visslan erna kom vi allt närmare. TiJJ slut valde jag att springa. de. - Hej, sa jag och försökte nic Tog riktig sats och flöt förbi hen ka obesvärat. Tjänare, upprep ne utan att vända mig om, och jag hörde att hon skrek någon ade ja.s när de in,get hört. ting efter mig. På två minuter var - Oh, sade VictOr. - Fiskar ni inte i kväll? Jag jag uppe bland ide-granarna på flinade till mig det bästa jag kun södersluttningen, och jag var framme och rafsade till mig en de. - Det lär inte löna sig. Vi har vas från granngraven och tryckte ner blommorna; vatten tänkte inte tid. jag, men fick så syn på Victors - Nej, jag ser det. - Va fan nu då, sa Sten-Johan spottloska på en av ståndarna och spottade på en av ring och min egen, och det var så jag blommorna. Det träffade mitt i stod när hon kom. - Jag hann före dig, skrattade ståndaren. Jag ville inte vara jag. Jag tänkte inte på det förrän sämre. Det gick bra. Blommor, konstaterade sen att vasen läckte. - Men det är.inte vår, sa hon. jag. Är det från socialbyrån? -Jag fann ingen annan, Men det slog inte alls. Nu var det bråttom. De är flåsade jag. - Men den ligger ju bakom granna. Om man skulle plocka li te? Jag sneglade medan jag böjde stenen. - Ja, den ja, men jag är trött mig framåt. Jag var rädd. - Du gör så fasen heller, sa på den. Fast det var jag ju inte. Det val Victor, och torkade av handen dessutom fräckt att säga så efter· mot buteljen. som det var en av de syggnast( Kanske jag är feg. - De är mina. Jag slängde vaser vi överhuvudtaget ägde. Sigfrid hade köpt den engång näl dom här. - Javisst, sa Victor; han spot han saknade som mest och sagl tade på min hand som grabbade att den skulle stå här på graven. Morsan tittade på mig oet efter en ringblomma på hans sko. Men om det nu råkar vara mina, blinkade med ögonen konstigl va. Och jag är på väg till morsans mycket. Jag tyckte inte vi had( grav med dom, vad säger herrn nåt särskilt att säga varandra. V gick åt varsitt håll, men jag gid då? - Att du ljuger, klämde jag hem, för det var ju bara två kväl· fram och rev åt mig så många jag la. kvar innan jag skulle fara, kunde. Jag tittade uppåt torget, och jag ville hitta på ett bra sätt men morsan hade tydligen inte att säga adjö till Rita Karin. hunnit ut än. Sen fick jag tag i en krassen bakom Sten-Johans öra. Men nästa morgon ringde Rita - Din förbannade ... Karin och talade om att hon fråg Och han reste sig, men Victor, at sin mor om hon fick ta ut föd som var smal och tunn och tyd elsedagspresenten i förväg. ligen den intellektuelle av dom, - Vad var det då? frågade jag. drog ner honom igen, och sa: - Att du får stanna hos mig
12
Redaktör i Vasa S-E Glader, td. 961-113522 Redaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERAT10NSPRIS 1983 Helt år ............................ 60, Halvt år........................... 40, Skandinavien .................... 70, Lösnummer ........ .. .. .. ......... 2,50
på natten. Med lov alltså. Vill du det, det vill du väl? - Du gör mig så gOlt. Jag skall stryka dig över ryggen hela natten. Resan hade jag talat om när jag mötte henne på gatan en dag och hon hade förstått det redan. Men morsan tolererade. Hon blev förströdd i ögonen, som hon brukar bli och tittade ut i träd gården medan hon noppade i fönstefblommorna. Morsan har en ovanlig för måga att tolerera. Jag lärde lite för mig själv när det gällde kvällskaffet. Jag tolererar det, fast jag tycker kaffe är tristaste som går i kopp. Men morsan har krav på kvällskaffet, precis som ' på söndagsmiddagen, fast vi ald rig har andra kryddor än salt och peppar. Men utifrån de två, me nar jag, gjorde hon sitt bästa. Kvällskaffet betydde fam i1je stund. Egentligen hade vi det jämt, det finns inte en så lång stund på jorden. Inte så att vi diskuterade ihjäl oss, men vi sit ter och trivs. Så inte var jag glad för att det var sista kaffet för sä songen. Och gud vet, jag kanske skulle omkomma därnere. Kaffet var visst nån rest sen farsan levde. Det var inte lätt för morsan nu sen vi flyttat från Vil lan, att vara utan alla människor som fjamsat kring och varit vän ner. Så länge han levde. Men det har jag hört, att på kvällen, då var det bara farsan och morsan och Sigfrid och lilla jag på nåns knä. Då fick andra vällta, om det så var landshöv dingen. För det hände. Det fanns massor av kort med landshöv dingar på. Inte bara för att farsan var jäg armästare och bodde i Villan; han var chefen i köpingen, i det politiska och alltihop; när han var ung hade han varit, vad är det de säger, orolig, flackat omkring i Amerika och Australien, sen kom han hem och gifte sig när han var över fyrtiofem. Det fanns ett jättelikt bibliotek, jag vet det för vi har alla böckerna kvar, och konst, och musik; och skrivbordslådorna var fulla av dagböcker, som jag aldrig orkat läsa, men som Sigfrid säger är litterära mästerverk. Jag vet inte. Jag tycker det är synd att jag inte kan känna nåt för farsan. Jag tror det var en sån människa jag skulle tyckt väldigt mycket om. Morsan var mycket yngre än han.
fortsättning nästa nr
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555
ANNONSPRIS I texten ............................ 3,7: Efter texten ...................... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm
ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli CLAS HOLM tel. 961-121 564 månd., tisd. tel. 967-11 827 kvällar (hemtel) 961-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. TiIläggspri ~ -,35 spmm och färg. Förening, · spalten per rad 1,-. ÖsterbolIniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inrin ts eller som på grund av postförsen ing inte införts i begärt nummer.
I I
I
8
••
FESTFORDELN
Lördag 1. 1. Ö,Esse Skatila Harrström
Fredag 7. I. NVFS Smedsby Nyby
Lördag S. 1. Kronoby Jeppo Kvevlax Övermark
Lördag 15. 1.
APRIL
~
JA ,N UARI
Fredag 1.4.
Lördag 29. 1.
Purmo
Vörå
Korsnäs
SÖV SÖV SÖV SÖV SÖV SÖV SÖV SÖV SÖV
NVFS Vörå Solf Nyby
Yttermark
Lördag 22. 1.
Såka
Kållby
Oravais
Skatila
Petalax
Böle
(Korsnäs)'
Söndag 3.4. Purmo Vörå Skatila Yttermark
Fredag 28. 1.
Korsnäs
-
Lördag 9.4.
Lördag 30.4.
NVFS Smedsby Pörtom
Forsby Vörå Kvevlax
Över mark
Lördag 16.4. Kållby Oravais Sundom Petalax Yttermark
Lördag 23.4. NVFS Kvevlax Korsnäs
FEBRUARI
Lördag 5.2.
Lördag 19.2.
Såka Purmo Oravais Sundom Pörtom
Kållby Vörå Smedsby Petalax Yttermark
Lördag 12.2. NVFS Kvevlax Korsnäs
Söndag 1.5.
Lördag 26. 1.
Smedsby
Kronoby Jeppo Skatila Korsnäs
Y.Esse Y.Jeppo , Fagerö
NVFS
Lördag 7.5. Lillby Äminne
NVFS
Kvevlax
Pörtom
NVFS Oravais Solf Nyby Yttermark
Fredag 11.3. NVFS
Fredag 25.3. Lördag 12.3. Kronoby Ö.Esse Oravais Korsnäs
Purmo
Lördag 26.3. Såka Jeppo Vörå Smedsby Petalax Böle
Fredag 3.6. Lillby
Lördag 4.6.
Kvevlax
Pjelax
'Lördag 28. 5. Forsby Äminne Nämpnäs
Forsby Äminne
Lördag 21. 5. Lillby Oravais Karperö Fagerö
Söndag 12.6. Y.Esse Äminne
Y.Esse Maxmo Äminne Pjelax
Lördag {S.6.
Söndag 5.6.
Söndag 19.6.
Äminne
Fredag 10.6. Karperö
Lördag 11.6. Fredag lS.3.
Fredag 20.5.
Fredag 27.5.
JUNI
l
Lördag 19.3.
Y,Esse Karperö Pjelax
Fredag 6.5.
Fredag 25. 2.
Lördag 5.3.
Lördag 14.5.
Forsby Äminne Fagerö
Lillby Karperö Molpe/ Töjby
Forsby Äminne
Fredag 24.6. lir. IV r. Äminne Fagerö Kilen
Lördag 25.6. Forsby VI r. i Äm . Pjelax
Söndag 26.6. IV r. I Ma.
9
GFÖRÅR1983
JULI Fredag 1.7.
Söndag 10.7.
Karperö
Forsby Ärninne
Lördag 2.7. Fredag 15.7.
Y.Esse Äminne Fagerö
Ärninne
Lördag 16.7.
Söndag 3.7.
Forsby Oravais Karperö Pjelax
Forsby Äminne
Fredag 8.7. Maxrno Fagerö
Söndag 17. 7. Y.Esse Ärninne
Lördag 9.7. Lillby Y.Jeppo Ärninne Närnpnäs
Fredag 22. 7. Karperö
Pjelax
Lördag 23.7. Lillby Maxrno Ärninne Pjelax
Lördag 13.8.
Larsrno/-Lappfors Y.Jeppo Max rno Molpe/Närnpnäs Kilen
Y.Esse Oravais Ärninne
Fagerö
Lördag I. 10.
Forsby
Ärninne
Pjelax
Y.Esse
Ärninne
Fredag 12. 8. Forsby Karperö
Lördag 27.10.
Såka
Jeppo
Kvevlax
Ytterrnark
Purrno Vörå Sol f Ytterrnark
Fredag 7. 10. Korsnäs
Fredag 29.7.
Lillby
Maxrno
Pjelax
Lördag 22. 10.
NUFS
Korsnäs
Lördag 8. 10. Purrno Oravais Petalax
Lördag 30. 7. Forsby Karperö Ärninne
Fagerö
Söndag 31. 7. Ärninne
.
NO·VEMBER Fredag 4. 11.
Lördag 27. 8.
Fredag 18. 11.
Kållby Skatila Pelalax
Forsby Maxrno Ärninne Fagerö
Lördag 26. 11. Ö.Esse Srnedsby Korsnäs
Såka NUFS Kvevlax
Lördag 19.11.
Oravais Solf Överrnark
Lördag S. 11.
Söndag 14.8.
Söndag 7.8.
Lördag IS. 10.
NUFS Sundorn Pörtorn
Söndag 24.7.
A UGUSTI fredag 6.8.
OKTOBER
i
NUFS Kvevlax
Pörtorn
LilJby
Ärninne
Fredag 25. 11.
Lördag 20.8.
Purrno
Lillby
Karperö
Pjelax
Lördag 12. 11. Kronoby
Jeppo
Korsnäs
Söndag 21. 8. Forsby Ärninne
-
-
SEPTEMBER Lördag 3.9. Forsby Karperö Fagerö
Lördag 10.9. Y.Esse Ärninne Pjelax
Lördag 17.9. Lillby Petalax Böle
Lördag 24.9. . Forsby Korsnäs
.
_DECEMBER
Lördag 3. 12. NUFS Kvevlax Ytterrnark
Måndag S. 12. Oravais
Lördag 10. 12. Purrno
Sundorn
Pörtorn
Lördag 17. 12.
Kronoby
Jeppo
Kvevlax
Korsnäs
-\
Måndag 26. 12. Purrno Petalax
Lördag 31. 12. NUFS Kvevlax Korsnäs
Fredag 9. !t.
Ö.Esse KvevJax
Söndag 25. 12.
NUFS
Ytterrnark
r
10
Ner till informationen i ilfart. Den vänliga damen, vars namn • jag aldrig kom att-fråga, upply ser mig om att de alltid använ der finsk tid. Misstanken visade sig alltså vara berättigad och jag var en kvart försenad. Nåja, kapten Söderholm kommenterar inte slarvet desto mer. Kaptenen, i dagligt tal kal lad skipper, är hemma från Bergö. Han tar mig genast ut på bryggan och där står vi och pra tar en dryg timme. Som femtonåring "sökte sig Söderholm ut på sjön. Han trampade däck några år innan
han sökte sig till skolan i Åbo. Då krävdes det tre års sjöprak tik (i dag två) innan man kom in vid skolan. Utbildningen va rade i tre år (fyra) och innan han fick rätt att själv ta befälet krävdes ytterligare sex år på sjön. Det var på 1950-talet som han -sökte sig ut på havet. 1970 började han sedan arbeta åt Va sabåtarna. Skipper menar att det inte blir rutin att åka jojo mellan Vasa och Umeå. Eller rättare sagt sade han väl att allt arbete blir rutin i viss mån. Undanta get kanske att segla på världs haven.
KAPTEN Söderholm på Wasa Express och ÖP:s utsände står på bryggan och pratar. Det enda som ger ,ljus är radarn som avger ett rött varmt skeD och ljusstrimmorna som söker sig ut på bryggan från de angränsande rummen. INTERVJUN med skippern fick en dålig start. En stund ef ter det att färjan lagt ut från Holmsund fick jag en tid avta lad. I lugn och ro gick jag sen och satte mig ner och väntade. Såg på klockan och ryckte till. Tänk om det var finsk tid? Själv hade jag svensk tid ... uppe på kommandobryggan. Förutom skippern håller styr man och rorsman till där.
• Sydlig vind är besvärlig
Men Söderho'lm berättar att han ofta är där uppe. Han är samtidigt lots och säger att ef tersom han har lön för det så tycker han att han skall vara där. Dessutom har han ju an svaret för fä r.ia n .
Inomskärs och när det är dåligt väder är man alltid tre personer
Sydlig vind-är alltid besvärli gast för Kvarkentrafiken.
Packisen är ett. annat pro blem på vårvintern. Senaste vinter var den ett otyg men i och med att handelstonnaget minskat på senare år kunde man få mera assistens av isbry tarna än vad som tidigare skulle ha varit möjligt. I fjol hade de isbrytarhjälp i ungefär två må naders tid. Annars blir det in.te så hårt väder att man inte skulle kunna gå ut med Vasafärjorna. Sedan är det en annan sak att de ändå låter bli om ilet är dålig siJ(t, snöyra och hård storm. Wasa Express har en topp hastighet på 18 knop men den har inte behövts ännu. Normal fart på Umeå är 14 knop och in omskärs kör man delvis med endast 10 knop. Om det är hård vind är det svårt att styra fär jorna med så låg hastighet men man försöker nog för att visa fiskarna hänsyn.
• Tredubbel säkerhet Skippern visar mig hur radarn fungerar och berättar att de nu på Wasa Express har tredubbel säkerhet. En radare föråldras på tio år och i dag ,h ar man med de nyaste tre fungerande radare ombord. Söderholm checkar med styr man hur dc ligger till tidsmäs sigt. Man var ungefär femton minuter försenade från Holm sund men gör inga försök att kör1 in tiden. Het är fullt med människor på färjan och för att alla skall hinna handla i snabb köpet så behövs de f)'ra tim marna. Med radarns' hjälp kon staterar de två också att Dotnia Express extrafärjan på Umeå på självständighetsdagen - ligger timmen efter dem. U ngefär i samma veva ropar de på skipper från telegrafirum met. Rapport uppmärksamma de nämligen den finländska 'in vasionen' av Umeå på själv ständighetsdagen och Dotnia "Express fick vara med i TV .
TV-kommentatorn påstår att
det inte varit ~ många finnar i Umeå sedan 1809! Smörrushen omnämns naturligtvis.
• Sällan ordnings"problem Det är inte så allmänt att kapte nen kommer i kontakt med pas sagerarna men han har läget under kontroll och säger att det är sällsynt att det uppstår ord ningsproblem på färjorna. Och dyker det upp problembarn så har man en "butka" dit oros momenten kan inhysas. Normalt . finns det en ord ningsvakt ombord. Då det är mycket folk har man två ord ningsvakter SOQ"l handhar över vakningen. Just på självständighetsda gen hade jag 'k anske väntat mig att det skulle finnas en och an nan överförfriskad typ om bord. Visst ser man såna som tullar på den förbjudna tax freea spriten. Och andra som "kastat in" en grogg eller två för mycket men sist och slutli gen är intrycket att det går väl digt städat till. Det lär ha varit mera håll-i-gång på söndagen ... Det har blivit förändringar i löneavtalen på senare år och lö nemässigt kan det ha blivit säm re för en del, konstaterar SÖ derholm. Men nu jobbar de vecka-vecka, tidigare arbetade de i t'örhållande 2-1 och skip per tycker att det är självklart att det måste märkas någon stans att man har mera ledigt. På den dryga timmen vi står up:pe på kommandobryggan och pratar hinner kapten Sii derholm nog beröra en hel del annat som gäller hans arbetc och hans arbetsmiljö men där vi står i det svaga skenet från ra darn har jag ingen möjlighet att göra några anteckningar. Och när jag senare slår mig ner på en ledig plats utanför baren och gör mina minnesnoter har en del redan hunnit försvinna. Ett står i alla klart fiir ÖP:s landkrabba: Skipper Söder holm är en av dem som det
sjungs om i "En sjöman älskar
havets våg ... "
Stig Björkas
., 11
Sture Skog, telegrafist:
Stemnark påverkar
Arbetet blir aldrig långtråkigt
Kvarken-tmfiken! Planerar du en skidresa till den svenska fjäll världen? I så fall kan du få god hJälp av Vasabåt arna om du inte redan bestämt dig- ännu. Men om du funderat ,på aU åka i sportlovsveckan är risken stor för att det redan är för sent. På andra tider borde det ännu vara möjligt att få det nödvändiga härbärget enligt Vasabåtarnas marknadsförings chef Kurt Nygren.
d ett virr varr med radioapparater sitter närpesbon Sture Skog i eU Ii krypin till vänster om dörren som leder ut till kommandobryggan på \\~asa Express. Sture är telegrafist och sköter radiovakterna. Dessutom har lian hand om en hel del skrivarbete - personalärenden som på- och av Onstringar, förskott ja överhuvudtaget -allt som har med personalen aU - säger han.
Vecka ålla är det sportlov för österbollniska skolelever. De som eventuellt har tänkt åka till någon vintersportort har säker ligen redan planerat och ordnat sin resa. Tärnaby har Ik anske vari! ell ännu altraktivare res mål i år än någonsin tidigare ef tersom en av årets World Cup tävlingar i slalom arrangeras där just när sporllovet infaller i Österbolten. Men inte behöver en fjällresa till Sverige prickas in enbart un der sportlovsveckan. - Fjällanläggningarna i Sve rige ligger nära kusten och man kan åka iväg över ett veckoslut. Inte behöver man vara en vec ka! Man åker på fredagsmorgo nen och kommer tillbaka på söndagskvällen. Då hinner man till fjällen redan på fredagen och i bästa fall hinner man kanske åka slalom redan på fre dagkväll. Sedan .h ar man hela lördagen och söndagsmorgonen på sig också säger Kurt Nygren. Enligt Nygren fmns det många fördelar med den svenska fjäll världen. Det nämndes redan all de ligger nära till. Dessutom menar han all prissällningen är moderat - gäller t.ex. inkvar tering och hissar - och för en svenskösterbottning är ju språ'ket en stor fördel. Behöver man en skidlärare så finns sådana också.
me kog har varit elva år på sjön och kom tilll Vasabåtarna J9 _. Han utbildade sig till tele grafist i Stockholm i tiderna och fick således ett svenskt cenifikat. För att bli godkänd fmländska båtar var han ~ att avlägga ett litet i Helsingfors. tbildningen nu förtiden _ 5 år. Man har lagt allt stör tonvikt \id den tekniska si dan i utbildningsprogrammet. Det kommer en massa ny tek nik, moderniseringen har gått undan på senare år konstaterar Sture. - Jag kart inte klaga när det gäller lönen. Jag har grundlön ro r radiovakten och så får jag ö \'enidsersältning för pappers jobbet. Grundlönen är ungefär 6.000 mk per månad men då ingår ca 20 070 ålderstillägg men med övertiden kommer jag upp i 8-10.000 per manad . Sture säger att han trivs myc ket bra där han sitter. Arbetet blir .aldrig långtråkigt just ge-
nom-all han sysslar med olika saker . Dessutom springer folk rätt ofta hos honom. - Passagerarna kommer ganska ofta hit för att ringa. SpecieUt vanligt är det vintertid när vi är försenade och de vill ringa och meddela om det. Se dan är det en hel del tjänste samtal och personalsamtal. Till Finland kostar det billi gaste samtalet tolv mark. Ett treminuters samtal till Sverige kostar 18 mk och som ett k u riöst faktum tycker Sture det är att det blir billigare att ringa till Sverige via Finland. "Sverige som skall vara ett så billigt tele fonland" . Apparaturen runtom Sture är huvud- och reservsändare samt huvud- och reservmottagare för långvägstelegrafi. Där finns en automatisk alarmapparat, tran ceiver för MF som har en räck vidd över Bottenviken . VHF apparatur, telefoncentral, an tennkopplare och video hittar man också i det lilla krypin som
är hans arbetsplats. - Nog händer det då och då att det är sjönöd i Kvarken be rältar han men från Nordsjön och "stora världen" kan det komma upp till tio anrop när det är höststorm. - Det första jag gör när det kommer en nödsignal är att jag svarar och k vitterar att nöd signalen har blivit uppfattad. Därefter diskuterar jag med skipper vad vi kan göra och meddelar de nödställda. Kust radion, alarmcentralen i dag, kontaktas och sedan sköter de om att nödvändig hjälp larmas. Det finns speciella frekvenser för nödtrafiken och den inter nationella frekvensen - den med lång räckvidd - är 500. Stures mottagare är alltid in ställd på dcn frekvensen . Annars är det VHF systemet som är det vanligaste. VHF är nämligen snabbt och bekväm alt använda. .
sb
• Fascinerande All den äldre generationen inte växt upp med slalom flugan ut gör inget hinder för en fjällresa tycker Nygren. Barnen kan ju hålla till i slalompisterna medan de äldre tar sig en nöjestur ut i längdspåren. - I de svenska fjällen be höver man inte ha egna skidor. Det går bra all hyra. När vi har varit dit har barnen hållit till i slalombacken medan frun och jag varit ut i längdspåret. Skall man· pröva p'å alpin- . sporterna är det skäl all 'h yra slalomskidor om man inte har egna: - När man åker nerför en brant backe är det mycket osäk rare all åka med längdskidor säger Nygren som själv tycker all slal~m är intressant och fas cinerande när man en gång bör jar ... Vasabåtarnas paketresor till den svenska fjällvärlden är inte en nyhet för dagen men de blir allt populärare. Kurl Nygren
berällar all det nog faktiskt är svenskösterboltningarna som varit innovatörerna ~ kan det bero på Sveriges TV och Sten mark månntro? - o~h alt vi fortfarande reser i stor ut sträckning. Nyheten är närmast Vasa båtarnas stora satsning på de här resorna, bl.a. hade man Sten mark med när man spridde information om dem i Helsing fors i höstas. Satsningen ger re sultat och folk kommer allt längre ifrån för att utnyttja Kvarkentrafiken.
• Skryt? - Pröva själv En sådan här resa behöver inte bli speciellt dyr heller. Skulle man ha varit ut i lid skulle sportlovsveckan med logi på Hemavans fjällhotell med halv pension ha kostat 1.100 mk. - Det finns alla möjliga pris lägen. Mera uppgifter om resmål med Vasabåtarna hiltar man i deras broschyrer. Hillar man elt lämpligt resmål så får man ju samtidigt testa om de håller vad de lovar: - Det är ell hårt jobb all planera och arrangera paketre sor. Men samtidigt är det både intressant och inspirerande. För Vasabåta.rnas paketresor är in get resultat av något teoretiskt skrivbordsarbete. Vi har själva rest runt och selt på vartenda resmål, diskuterat med hotell ägare och turist branschens folk, pralat med ortsborna och gästande resenärer - jag över huvudtaget tagit reda på allt som en turist behöver veta. Det betyder alt den resa du väljer fungerar. Och visst är det väl så man vill resa: tryggt och ordnat men samti'digt självstän digt. . Skryt? Svårt all få svar utan all pröva själv. Och det finns annat än fjällresor i deras broschyr. Unga resenärer är lika väl komna som äldre på Vasabåtarna. - Åtminstone jag tycker all den unga kategorin uppför sig väldigt snyggt och städat. Det är ju inte så många år tills de blir vuxna ... De som utkris talliserar sig kan kanske räknas i promille, säger marknadsför ingschefen inte alldeles oväntat.
Stig Björkas
I
12
- Jag kan' aldrig hålla inne med vad jag tycker. Tycker jag att lärarna bedömer orättvist kan jag bara inte vara tyst. Och det får jag nog ångra ib land. Men Christel Björk är ingen ärlighetsnarko man, alUså ärlig bara för ärlighetens egen skull. Visst kan man gå alltför långt med att säga vad man tycker, också. Christel Björk är femton år gammal, går på nionde klassen i Rådmans skola, Jakobstad. Skolsystemet av i dag tycker Christel eH och annat om.
..
- Betygen till exempel. De bidrar ju till att konkurrensen ökar, men inte tycker jag att de ska bort. Fast man kunde ändra dem litet. Tillsammans med be tygssiffran kunde man ge ett sk riftligt utlåtande. Siffrorna är i sig själva väldigt opersonligt kaUa, men å andra sidan kunde endast ett utlåtande vara väl digt missvisande. Så en kombi nation är nog bäst. . Skalan på betygen kunde ändras så den gick upp till tjugo i stället för tio. Då tror Christel att det skulle bli rättvisare. För Christel är gymnasiet en da alternativet efter nian. Där för skulle det vara så viktigt att få bra julbetyg - något som också är högsta önskan för till fället (och att pojkvännen ska tillfriskna snabbt från sin pås sjuka). - Egentligen är det ju så dumt att plugga och plugga för alt få bra i proven så man slip per in till en ännu svårare skola. Där man pluggar och pluggar för att slippa in till en ännu svårare högskola, och så vida re. Man kan aldrig vara nöjd med vad man har.
.! .
Egentligen är jag ganska lat - Jag vill ha litet fritid för mig själv. Inte för att det finns så mycket att göra om kvällarna här i stan; mest blir det att man går i affärer eller sitter och tän ker på hur slött det är. För inte har åtminstone jag hittat någonstans där man kunde vara inomhus, utom då kyrkans ak tiviteter. Ibland går det någon bra film, men det blir för dyrt att gå ofta på bio. Något som Christel däremot ofta sysslar md är socutverk samhet. . - Varje torsdagskväll leder jag tillsammans med en vice och en vicevice ledare, patrull Björnligan. Vi har fjorton styc
ken elva- till fjortonåringar med oss. Christel har fem-sex år i scouterna och en patrulledar kurs bakom sig. Hur var det att starta egen patrull? - Jag och viceiedaren fick en "propagandatimme" med en f1ickgrupp i gymnastik i en skola. Vi skulle då försöka få så många medlemmar som möj- ligt, och tjugo fick vi. Det var egentligen för mycket - fjor ton är helt lämpligt. - Verksamheten? Ja, mest hittar jag på egna ideer. Jag tar reda på vad patrullen vill ha för program och försöker sedan få så mycket samarbete som möj ligt. Här senast har vi haft ett teaterstycke som vi spelat: "Det blev elt äventyr" heter pjäsen. Christel har inget emot alt uppträda, speciellt inte för yng re människor. För barn , utom spädbarn, tycker hon om. - Patrullungarna är mysiga - det känns som att ha många, många syskon. Annars har jag en åttaårig lillabror, Magnus. Det hä; med ledarskap tycks ligga för Christel. Hon är näm ligen också pianolärarinna för tre barn. Själv spelar hon helst Dire Straits på bandspelaren, medan det blir litet av varje på pianot. Och nu ska Christel knappa in på fritiden ännu mer: hon le vererar pyssel och knåp till ÖP:s barnsida.
Mångsidigt
.på barnsidan
- Det skulle vara viktigt alt det inte finns några nedvärderingar på barnsidan - barn förstår ofta mer än man tror. Så borde man få med vad barn tycker och tänker, men det är väldigt svårt. För då borde man ju få med dem som inget säger också, de som är blyga .. . Stora, starka, hårda, tuffa killar a la James Bond är inget för Christel. - Själv tycker jag inte att jag blir annorlunda behandlad för att jag är flicka, men säkert
finns det många som blir det. - Ibland säger jag att jag är feminist, kvinnosakskvinna, "ner med alla mulliga mans grisar" och så där - men inte menar jag det utan det är bara
fiir alt retas.
Christel tror alt kvinnor och män får lika rättigheter med ti den. För framtidens skulle är hon emot neutronbomber och för fred.
Framtidsdrömmen
för
mig är väl att bli journalist. Det "erkar vara både intressant och omväxlande. Och så tycker jag om att skrh'a.
Barbro Teir
Vuxen ska det bli
roligt att bli "det?
. 'ästan alla vuxna människor drömmer emellanåt om sin barndom och önskar att de var barn på nytt. Hur är det; längtar barn på samma sätt efter att bli. '.'stora". Såhär svarade några barn i Gustavsborgs daghem, Vasa. Kitt Y är fem år. Framtidsyrket är "balett flicka" . - Jo, jag tycker det ska bli roligt att bli stor. Varför? Nå - därför . Nä men då får man se på TV om kvällarna.
Också Patrik. 5 år. ska bli fot bollsspelare. - Jag vill bli stor för då kan man spela . Fast inte får man ju göra som man vill 'bara för all man blir stor.
Maria, 6 år, vet inte ännu vad IIon ska bli. - Ibland när någon frågar säger jag en sak, sen när någon annan fr ågar svarar jag något annat. Denhär gången säger jag j uksköterska . - Jag vill inte bli stor utan ' '3fa barn hela livet. Det är man J egentligen så länge mao har ma och pappa . Det värsta alt bli stor är all man måste jobba och städa och sådär jag vill hellre leka hela Ii \·et.
Viveca (6 år) ska bli samma som
Kitt y, säger hon med en suck.
4-åriga Anton säger att han är 5 år gammal medan han springer omkring och fäktar med sitt leksakssvärd . - När jag blir stor ska jag bli såndär fotbollsspelare som sät ter upp näten på planen . Och så ska jag sparka och hoppa o.ch så . Det ska bli roligt.
Jani är 7 år: - Det värsta med all bli stör re är all man måste börja sko- . lan. Men sen när jag blir riktigt stor ska jag jobba på bensinsta tionen . Johan är sex år och ska bli po lis. - Jag tycker det ska bli ro ligt all bli stor för då får man ta fast tjuvar . För tjuvar ä r dum ma.
Text och bild: Barbro Teir
Ann-Sofi (5 år) och Sanna, (4 år), ska båda bli sjuksköters kor. Som du märker tycker de flesta barnen all det roliga med att bli vuxen är all man få r ell yrke. Pojkar vill oftast ha typiska " pojkyrken" som poliser, fot bollss pelare och soldater. Flic kor vill ha "nickyr ken" som sjuksköterska och balelldan sös.
Tycker du all dethär är rätt och bra? Eller kan pojkar bli sjukskötare och flickor poliser? Skriv till: ÖP:s barnsida/ SÖU:s kansli Handclscsplanaden 10 J) 65100 VASA 10
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
~
14 KVALITETS· KASSETTER! 10 st/förp. end 138, Postförskott. Fraktfritt
MaxelI UD C·60 TOK AD C·60
<X:
f-
Vl
O
o..
f
:::l
o.. o.. .-J
::.:::
a:
namn
O u..
adr ... .... ... .... ... ...... ........ ... .. .. .....
~ (/)
posladr........ ...... ......... ..... .. ... ..
il:
::.::: Wistbacka 68750 Småbönders
bewe - pro B.
Pink & Blue på kassett Nu kan alla diggare av Pink &
Blue-musiken skaffa underhåll
ning som består. Gruppen har
nämligen i dagarna gett ut en
kassett. Där finns både låtar ur
det TV-program som kunde ses
för ett par månader sedan samt också en del nya. Inspel
ningen har gjorts hos RM· stu
dio i Karleby.
MightyBand Göteborgsbandet Mighty Band har kallats något aven pop sensation efter succe-singeln "Var skall vi sova i natt baby" . Redan innan singeln släpptes var den förhandsbeställd i 8 000 ex och det är mycket hög siffra med tanke på att gruppen var relativt ung och okänd . Mighty Ba nd bildades 1978 a v fem klass kompisar i Västra Frölunda . Gruppen har väckt uppmärk samhet vid ett flertal tillfällen bl.a . nä r deras debutsingei "Natten .kommer" testades för svensktoppen i fjol våras. Dess utom medverk ade gruppen i nöjesmaskinen pa TV i okto ber. På fr edag uppträder gruppen i Nyk arleby.
* Mörkret slöt sig am tätare kring tå gel. En kantinvagn skramlade IiII i gå ngen. "Läskedrycker, kall folköl , smörgåsar" ropade försäljerskan. Richard r)'ste IiII. Den rösten! Där stod hon framför honom, pre cis som han mindes henne. Det var Cathlyn! Richard såg sig omkring. Plötsligt hade vagnen byII passagera re. Den vänliga gamla tanten mill emot honom hade byllS ut mot en gi gantisk neger frå n Harlem som han en gång förpassat till 1.'11 fängelse för misshandel. Bredvid honom sall kommissarie McDermoll som utred de mutfrågor inom poliskåren. En monoton röst ekade i kupen. "Dina gärningar hinner upp dig, di na gärningar hinner upp dig". Rich ard kallsvellades. Han försökte resa sig, men det var som om en järnhand hade hållit fast honom i sätet. Ångesten började få Richard des perat. När tåget rusade in i en tunnel slocknade plötsligt ljuset... Richard kände sig som om han fal lit, fallet verkade vara en evighet och hela tiden skrek han. Samtidigt blev det hetare och hetare. Eli djävulskt skrall ekade i hans huvud. Plötsligt såg Richard 1.'11 ansikte framför sig. Eli par blodsprängda ögon stirrade på honom. Eli tovigt
svart hår hängde ovanför ögonen. Eli par blodröda läppar mill i det becksvarta skägget klövs plötsligt i 1.'11 leende som avslöjade en blänkan de vit tandrad . " Välkommen. Vi har väntat på dig", sade mannen och kliade sig ,på högra hornet. Allling svartnade för Richard.
* Badande i svell tillade Richard ut genom fönstret när tåget saktade in och stannade. Paniken höll på all få honom all gå i bilar. Richard slirrade på stationsskyl ten. HELL stod. med stora bokstäver. Richard vred Iile på huvudet och såg en annan skyll: GODSEXPEDISJON . Med en vildsint blick i de sömn druckna ögonen rusade Richard ut ur kupen och tåget och slängde sig framför en polisman på perrongen. "Jag har mördat min fru Cathlyn. Skona mig, låt mig slippa helvetet". Polisman Ola Brundtland gick in i godsexpeditionen på den norska tåg stationen Hell och ringde efter en bil som häntade Richard Murphy. 'O my God" mumlade Richard, en såtillvida ovanlig amerikansk tågtu 'rist all han aldrig hört talas om det
I Hell lilla samhä llet Hell, där hans lands män brukar roa sig med all låta foto grafera sig under skyllen GOOSEX PEOISJON , som ju ullalat på engelska bet yder Guds expedition.
hård skola och hade lärt honom mycket om Iivel. Bland annat all inte vara alltför blödig och all tysta sam vetet när så krävdes. Cathlyn hade varil förmögen. Där för hade hon oftast fåll sin vilja ige nom. Men så småningom hade Rich ard börjat tröllna på det hela. När han sedan dessutom hade träffat en tjugo år yngre kvinna som inte öns kade annat än gifta sig med honom började han alll oftare tänka på all bli av med Cathlyn. Skilsmässa var inte all tänka på, då skulle han ju bli utan pengar. Men en Iilen olycka ...
* Richard M urphy svellades. För minst femtonde gången på en kort stund såg han på sin klocka. Visarna på den fo sforiserade urtavlan pu hans guldrolex fomligen kröp fram. Det skulle ännu dröja många timmar innan tåget skulle rulla in på Trond heims järnbanestasjon, målet för hans turistresa. Iden hade varit Mrs Murphy 's så klart. Richard hade va ril mot tanken från början, han hade ingen lust all besöka de barbariska nordbornas gudsförgätna länder. Men som vanligt hade Cathlyn fåll sin vilja igenom. När Richard änlli gen förlikat sig med tanken började en ide i hans hjärna gro. Harlem, där Richard jobbade som polis, var en
* Tåget rullade vidare genom den mörka nallen. Den kvava luften och skenskarvarnas dunk verkade som 1.'11 sömnmedel, de flesta på tåget sov re dan, Richard kände sig också lite då sig när han sall och tänkte på vad som hade hänt under de senaste da garna. "Saken är hell klar, det var en olycka" hade den vänlige polisman nen sagl. "fjällen och sjöarna här i Jämtland skördar många offer varje år" . Mödosamt hade de klä lirat upp
för fjället. Utsikten hade varil fan tastisk. Tystnaden var nästan overk lig för en som i hela sill liv boll i' en storstad . Man hörde bloll vindens sus och bäckarnas porlande. Cathlyn hade ståll med ögonen slutna, kvällssolens sista strålar be lyste hennes bleka ansikte. "Wonder ful", sade hon och 'lät den friska fjälluften tränga djupt ner i lungor na . Richard stod snell bakom henne. Framför henne störtade marken 'fläs tan lodräll ned, höjden över havet var enligt kartan närmare J 400 me ter. Richard tvekade bloll 1.'11 ögon blick. Så störtade han framåt och knuffade Cathlyn ned i bråddjupet. När polisen fann kroppen två da gar senare var hon död. Polisunder sökningen pekade inte på all något hrottsligt hade förekommit och det hela rubricerades som en olyckshän delse.
O-k
15 VASA sikbranschens specialaffär
MÖBLER
SÖKES! Sångare-sångerska
Förmållli~1
Made in Juthas wq:".-..: Jb & SJD;U.1.
.G Al "'N
~ ~' O
= H0 159
8&.FOAsA1....JNNO ------------~--~
VÖRA
sökes till
_1_
MOTORCYKLAR "'-EL - BAQMS-CX:'"
miibelhus
STIGS MÖOEL
i. Nykarleby. Ta chansen och I nng: 967-20325. Vard. 17.00-17.3Q
I
TILL SALU _ _
12 kanals MM Electronics Mixerbord + AKG 330 BT ~ångmikrofon. 961-116731. MICKE.
66600 V ö r a tel. %1-56 37l) ,
öPs MUSIKSÖRS VASA sterförmedl ing A&M Vasa 961-113 572
INHEMSKA o. INTERNA TlONELLA ARTISTER
1 SÖU-ROCK I MOLPE
NU ENDAST 25 -
VASA PRODUKTION
DU!
PRESEN TE~ porslin, - m tartiklar m.m.
RESEBYRÅER
.....MI'-.iUartll el 962-4 1 423 lI:.i!~raDloae n
Kar/av. 3 V
Narpes
.) \ \H
RI ~ E RI'G:\ R
SAL ON lJIllTT MARIE RE P LOT &stCi:~:
961 -38 130.
DAM FRISERING
RITA VÖRA
Tidsb: 961-56 174
SOLBRITT LINDFORS ÖVERMALAX TIDSBESTÄLLNING 961-654579 DAM o. HERR FRISERING
MARIANNE
HANDELSESPL. 37
VASA
TidsbestälIn .: 961-114725 .
SALONULIA Inneh. LENA GRAN BERG
KARPERÖ
ROSITA
Inneh:
Rosila Eurs ORAVAIS Tidsb: 961-53588 månd, onsd - stängt
Sundom
lY" 2
31050
Shop
TUIJA
BestälIn , 961-40313 ,
SIV-BRITT
VESTLING
SOLF
BESTÄLLNING: 961-35173
HUSET MITT I BYN
·i
EP-skiva innehållande bland annat TV-narkomanen , Angest, Alkisblues och Skär gårdsblues O EP 18,
••• 5 KRAIKKASSETT •• Innehållande bland annat föl· risiga inspelningar från ••• jande 1981 TLB, Alkemedia, Red , Luspank, KRA, Gustav • Fox Nordlund, Slumrande Toner
NYGARDS
:
• : •
ungdomsföreningarna i Svenska OstGrbotter.. • Över 150 föreningar dokumenterade' : Bild av varje uf-Iokal. J aq !,CS lall "l ' ex.
•
N~Mn
Kassett D 40 mk
••
A<1re<;,
• • •• •
• •
•
•. •
• Ekblad
7
• Ekblad Runningll'lI be
8
.LUDICROUS II
Story/Frag ments of Love
ETT UNIKT TILLFÄLLE
• •
:.......................................... ~
6
PARADISE
•
SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖUI ,t Handelsesplanaden 10 D 65\00 VaS8 10
D Kassett 15, Därtill kan du beställa töl jande singlar tör 12,50:
here tonight
• ••
p' )~ " "
-:,.,
och Slappa Läppen
sammanställda texter, boken om
Kryssa i för alt. skiva eller kassett. Klipp ut annonsen och sänd den till oss eller kom in och hämta. OBS! För postningskostnader debiteras 9 mk tör skiva och 7 mk för kassett. Namn ........................................
Adress: .....................................
Skaffa bevakad klädförvaring Petalax uf! Jag vill genom ÖP skälla på Pe talax ufo Det gäller det här med
ALLA DAGAR: .
rätt1S.00 mk ink!. smör, bröd, mjölk
vard.08.00-21.00 lö, sö 10.00-21 .00
.i
4 ALLRIGHT BAND
:
MATEN ÄR VART VARUMÄRKE
ID agens
(Kompass) Dilemma
O Kassett 42, O Skiva 42,
•• •• :
•
• •:• BERTEL
- 'lI!'
Skiva O 45,
3 FRAUDULENT
I
@ . 190, -i
•
SMRKOM4nC®
TidsbestälIn . 961 -32960.
KVEVLAX
.
Stäng ute vindbrus och mo
torljud i bilen.
Lyssna i stället på din favo
ritmusik i en av Sparkoma
tics många bilstereoalterna
tiv.
Specialaffär i hemelektronik
HERR & DAMFRISERING
PURMO UF
961-120 311
•
•
•• •••
VÖRÅ
Kassett O 45,-
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
i Inneh: GUN VALLI • SALON GUN
Inneh. LEA SALONEN Tidsbeställn- 961-56088.
Mötesarrangörer Välj PURMOGÄRDEN som mötesplats
Erickson & Erickson
u n der
Studio-inspelning med 11 finlandssvenska band
Oravais ut
din motor QUAKER STATE för länger motorns livslängd
D
2 KUST·ROCK
Moderna ÄRVASGÄRDEN tel. 961 ·53 142.
anv
Kassett
,
ORAVAIS
961-119920
~mi'k
Live inspelning med
16 finlandssvenska band
NÖJESSTÄLLEN
ca"'I-Z \......I 66200 KORSNÄS ... 961-641152
Postnr: ......................................
ytterkläderna. Jag ..börjar bli trött på det hela. Ar det me ningen att man ska köpa ny jac ka varje gång det varit dans där? Kan ni inte skaffa fram en bevakad klädförvaring? I fjol knyckte någon min duf fel (kanske det heter "lånade"?) och nu senast så hade någon person som mått li let dåligt spytt ner min jacka så alt man knappt kände igen den. Är det meningen att det ska va ra på det här visel? Eller är det meningen all man ska dansa med yllerkläderna på ifall man vill behålla dem? Nej, hör ni, ta och skärp er! Jag tror nog alt det finn s fler än jag som vill ha en bevakad kläd förvaring.
TACK
SVENSKA ÖSTERBOIT!;NS UNGDOMSFÖRBUND (SOU) rf Handelsesplanaden 10 D 65100 VASA 10
I
16
. .
~
Korsnäs f .lovar skärpt grepp
om ål ersgränsen! KRISSTÄMNINGEN i Korsnäs uf är över. Föreningens upprop gav resultat och en ny styrelse kunde vaskas fram. Kurt Hofman, 20 år och första årets studerande vid Teknis ka i Vasa blev ny kapten på Korsnässkutan. Viceordförande blev Kurt Rusk, 22 år gammal klasslärar studerande. KORSNÄS uf i kris? Uppropet väckte förvåning. Trots allt är föreningen en av de få vinterdansarrangörer som har en säker inkomstkälla i dansen. Den nye ord föranden ser brandmyndigheternas agerande när det gäller lokalen som det största hindret för föreningens verksamhet. Kurt Hofman tror all det blir en svår uppgift att aktivera den stora styrelsen. Många är nya men det finns några gamla rävar som fortfa rande hänger med och kan hjäl pa till. Själv har Kurt varit med i styrelsen de två senaste åren. Insyn i Kuf:s verksamhet fick han tidigare eftersom hans bå da äldre bröder suttit med i sty relsen i många år. Hans närmaste vapendragare är ett helt oprövat namn i före ningen. Den teaterbitne Kurt kommer att jobba för att skaka fram nytt Hv i föreningens tea terverksamhet . Både Kurt H och Kurt R samt dansarrangören Mikael Lagerström, som dyker upp i sJutet av intervjun, anser all det finns skäl all skärpa greppet om åldersgränsen på ungdoms danserna . - Det är många ungdomar som far in till stan tidigare än förr. De tycker all de som är på dans är alltför unga . Många av dem slutar fara på dans redan som l7-åringar. Just därför tror jag inte all man skulle förlora på att skärpa åldersgränsen, sä ger vicen och de båda andra in stämmer. En sak som bidrar till deras
- -
-
~
-
.
-
••
syn på åldersgränsen är all Korsnäs uf har ell annorlunda problem - dansplatsen Kors näs ä r i populärare laget med tanke på brandmyndigheternas krav. Det gör inte deras inställ ning mindre värdefull och man få r hoppas på att den utlovade skärpningen blir av och all det smittar av sig på andra före ningar. . Nedan kan du läsa närmare om deras synpunkter. De är på inget vis unika inom dagens uf rörelse, snarare är de ganska betecknande: Man vill skärpa åldersgränsen - men hur? Man tycker all det är bra med ett ös ändå terbottniskt temaår skulle man gärna bjuda på nå got svensk t. . . • Kommer ni att göra något försök all bredda verksamheten inom Kuf? - Dansverksamheten är ju den huvudsakliga inkomstkällan. Kurt (Rusk alltså) är teaterleda re i föreningen och vi iänkte all vi skulle börja satsa mera på teater. Det verkar att finnas in tresse främst bland de yngre. Vi har nog fundeTat på en re vy, men det måste vara något helt nyll eftersom det är svårt att bli jämfört med gamla Kors näs revyer. En minirevy . Eller så börjar vi arbeta med en pjäs . Vi hade programkvällar förr i föreningen och de fick ju salen
--
YAOP
-"
känna det så . • Var det inte dramatiskt all gå ut som ni gjorde med att det var kris i föreningen? - Om man ser på det efteråt så var det lyckat och jag hoppas all vi är starka nu. Men ju stör re förening det är desto mera kon/1ikter finns det.
• Hur ser ni på åldersgränsen? I en intervju i Närpestidningen full när Lucia var här så det pratade ni om 18 års ålders skall nog -gå all få folk hit. gränsen ... ? Barnverksamhet? Vi prövade - Talet om IB-års åldersgrän på i fjol med dåligt resultat. Vi sen kommer ifrån brandmyn tänker försöka med något för digheternas krav ... Det tycks 12-13 åringarna i år. Det ver ju inte hjälpa all köra ner pro kar att finnas en liten lucka där. grammet och det kan vi ju inte Jan Nyberg och Chatarina Ek köra ner hur långt som helst ström kommer all försöka dra heller. det hä r och verksamheten är be En sak som kunde verka vore roende av vad ungdomarna höjt inträde men då skulle det själva vill ha . Det har talats om inte längre vara tonårsverksam dans, drama m.m . het. Biografen - Bio Viking Myndigheternas krav är o har föreställningar två kvällar i möjliga . Nog kan det vara räll veckan och ungdomarna själva all ställa krav men jag tycker svarar för öppet hus verksam att vi blivit orättvist behandla het i discoteket tre kvällar, ons de. Det är klart all det är en av dag, fredag och söndag . de största lokalerna, två vå • Hur är det med de äldres in
ningar osv., men det borde stäl tresse?
las samma krav överallt. - Äldre finns inte just med
Vi skall köra hårdare med 15 längre - vi har ju Roger Berg
års åldersgränsen och kommer ström som stöder. Det finns
all börja kolla i biljettluckan. nog förmågor men de har så
Jag tror all vi vinner på det själ mycket annat. ..
va också. Hillills bara haft det Själv tycker jag all det skall utsatt i annon sen och gjort någ vara en blandning av yngre och ra stickprov. Nu kommer före äldre och yngre tycks det fin ningen all trycka upp l D-kort nas! åt medlemmarna som samtidigt gäller som medlemskort. SÖU • Har föreningen svikit sina har något all uträtta här så all yngre medlemmar? alla föreningar skulle trycka - Vi har försökt och yngre har ID-kort åt sina medlemmar. varit med i styrelsen . Men kan Dansarrangören och mång ske .har vi träffat fel? Nu är det åriga styrelsemedlemmen Mika också yngre med i styrelsen och el Lagerström dyker upp och dem tror jag på! har några synpunkter på frågan Jag vill inte säga all vi svikit om åldersgräns. Dels påpekar dem men förstår 'a ll de kan
han att en ny utgång skall un derlällakontrollen vid biljett luckan i Korsnä s och dels frå gar han vad man skall göra med yngre som inte kommer in, som kommit med buss och skall hänga där ute i kylan och kan ske är a[ltför berusade. (En svå r fråga - men är det föreningar na som skall ta det här ansva ret? När det är utsatt i annon sen all det är åldersgräns. Var finns föräldrarnas ansvar?) • Hur ser ni på det österbolI niska temaåret? - Vi har kört österbollniskt nu men bara det finns möjlighet skulle vi bjuda publiken på svenskt. Nu har vi ingen möjlig het och dessutom är det ju ös terbottniskt temaår. . . Det finns ju öster'bollniska showband som man kan stöda . (Janarnes Poporkester har varit och åtminstone Wiktor Hurrnio är på väg till Korsnäs). Publiken är nu så bortskämd med svenskt att det tar en tid in nan de vänjer sig vid österbott niskt igen. Orkestrarna säger all det är dansarrangörernas fel. Det ligger något i det men inte är det enbart vårt fel. ..
Stig Björkas
~?--. I
I SEYfEMBER I AR FÖRNYADES ÖP TILL UT SEENDE OCH INNEHÅLL. ÖP HAR NU REGEL· BUNDET INTER,?~UER MED FOLK I FARTEN, IDROTTSPORTRATT, EN BARNSIDA, ÖSTER BOTTNISKA ' TECKNADE SERIER, ASIKTS TORG, TOPPLISTA, MOTOR OCH TEKNIKNYTT OlIV. OlIV. MUSIKEN, KULTUREN OCH NÖJESLIVET FINNS LIKA FRAMTRÄDANDE SOM TIDIGARE.
• •
I
I I
t
I I I I
JATACKI JAG BESTÄLLER ÖP FÖR 1/2
ÅR O
40 NK
l ÅR D 60 NK Skandinavien 1/2 ÅR O. SO NK
B STALL NU!! N:"'~~ ..~...~~.~~.............
SKICKA IN KUPONGEN INTILL SNABBT sA FAR DU ÖP REDAN NÄSTA VECKA. VI SKICKAR En INBETALNINGSKORT SENARE.
ÖP b.ular portot
ÖP
lAdre. .: •••••.••••••••.••.••••.••
PB27
I
68601 JAKOBSTAD
II
Bet. namn och adress .. .... .... .... .. .. .. .... .. ...
I ....................................................... ....... .
I ..............................................................
Sv....'ön.tiIld.... 16/72 ....ob.UIcI