Österbottniska Posten (ÖP) nr. 1 1984 by Österbottniska Posten

QlOO[lCJ08U'U'(J[fD ::;::~iiro, irolle" 'om Piaf. (!)(J(jQlQlQOO[0aIJ(j ~tograferad av Seppo Lammi.

debattinlägg, tidsdokument och skola för de m dverkande

UF-spexen

De närmaste två-tre måna derna skall ett 30-tal spex av varierande art och utform ning presenteras från scener na i våra österbottniska ung domslokaler. Starten skedde i Björköby på juldagen. Detta år förekom endast tre premiä rer under nyårshelgen - Ora vais, Pörtom och Närpes. Det är säkert riktigt att sprida ut produktionerna över en läng re tidsperiod. Sepxaktiviteten i ungdoms föreningarna kan diskuteras ur flera olika aspekter (det här är ingenting nytt - jag har gjort det förr - men ald rig år 1984). Den viktigaste aspekten är utan vidare själva aktiviteten. Att ett tusental unga i Öster botten varje år tar sig sam man och sätter i gång en verk samhet som engagerar en stor del av landsdelens befolk ning. En annan aspekt är inne hållet i spexen - den åter kommer jag till. Viktigt är också själva framförandet tyvärr serveras alltför mycket som skulle bli mycket bättre med mera slipning under sak kunnig ledning. Resultatet de medverkandes tillfredsstäl lelse och klirret i föreningens kassa - är inte heller oviktiga aspekter. Oravais ungdomsförenings tio-års-jubileums-spex ger an ledning till några reflektioner kring innehållet i spexen.

Det är mycket innehållsri ka och intelligenta texter som Stig Svens och Elmer Lövdahl producerat. Frå gan är om de inte delvis är mer intelligenta - "kluri ga" kallar regissören Mischa Hietanendem än roliga. Det ges massor med pikar lokalt, regio nalt, riks och globalt men mycket litet sånt som föder jätteflabb bland en lokal publik. - I spexet diskuteras händel ser under det år som gått med tonvikt på sådant som vållat debatt. Man vinklar satiriskt, ironiskt och ganska elakt men tar säl lan ställning. För övrigt har spexet inget genomgå ende tema eller röd tråd frånsett ett fågelskådar .torn som blir allt från pre dikstol till mjölkbrygga. - I slutet på spexet försöker man sig på att presentera några pangnummer från tidigare revyer. Åtminsto ne på premiären blev de något av ett antiklimax. Det mah skrattade åt för 4-6 år sedan är knappast värt att dra må munnen åt i dag. -

- Är spexen dagssländor vad innehållet beträffar? - Ja, det är de väl på sätt och vis - men skall de vara någonting annat? Deras vikti aste uppgift är ju ändå att roa.

För ett tiotal år sedan dis kuterades uf-revyernas kultu rella värde. Folkkultursarki vet bandade. Radion och tid ningarna observerade och värderade. Onekligen innebar det att spexens-revyernas sta tus höjdes. Publikintresset har ökat i takt med' antalet spex per år. Det var märkligt att kon statera att det som var hyper aktuellt för några år sedan in te höll för en nypresentation. Då börjar man fundera kring spexens värde. I debatten i början på 70 talet talade vi mycket om spexen som tidsdokument. Att det är ett av deras största ~' •' . :< . .:~.': ." ~.':: värde. - Det finns ingen anled :'fJ*,ig :" . ning att revidera den stånd • Helvetesdebatt Kurt Vienonen. punkten! reflektera. Naturligtvis är de värdeful - Till den delen fungerar de la' tidsdokument. Men givet alldeles 'säkert! vis inte tidslösa. Så är det ju Så långt ur publikens syn - inte skall de fungera som punkt sett. tidsdokument 5-10 år efter Spex-aktivitetens värde för åt. de medverkande är kanske Vi betonade också spexens ovärderlig. värde som debattinlägg. Men Själva verksamheten är sä har någonting förändrats till ' kert det värdefullaste. Att un det bättre tack vare den de ga skapar tillsammans. Att batt som förs inom ramen för man tar ett enskilt och gemen revyerna? samt ansvar. Att man lär sig - Säkert mycket litet! tala, sjunga, dasa, spela och Men så kan man inte reso framträda offentligt. Upple nera. Inte är och inte kan må velsen att ha lyckats skapa nå let för spexproducenterna va got. ra att förändra världen. Det Men också innehållet kan räcker om de ger publiken an ge mycket åt de medverkan ledning att börj~ fundera och de. För dem gälier alldeles

särskilt att tänka sig in i de frågor som tas upp till debatt i spexet. Det får dem kansh att bilda sig en uppfattning. Att bli intresserade och lära sig mera om en fråga. Eller kanske att ändra uppfattning. Om kommunalpolitik, om miljövård, om samhällsut veckling, om maktbegär, maktutövning och maktmiss bruk, om fredsfrågan, om umgänget mellan människor - ja, det är egentligen ganska fantastiskt vad allt som tas upp till diskussion i ungdoms föreningarnas spex. God fortsättning!

Sven-Erik Glader

hänseende att öka informa tion.

Försvarsministern •• svarar OP I samband med ÖP:s Drågsviksnummer den l. 12. 83 fick försvarsministern Veikko Pihlajamäki tre frågor angående militärtjänstgöringen~ Försvarsmi nistern har. svarat på frågorna. Vi publicerar frågor na och svaren.

, Det är glädjande att även re servistföreningarna har frivil ligt utgett ifrågavarande upp-' lysande information.

Jag anser att rättskydd i för

svarsmakten är förhållande

vis gott såväl vad befälet och

värnpliktiga beträffar.

försvarsmakten i riktning mot de former som normal utbildning har ifråga om disciplinära förhållnings regler?

l. Anser Ni att informatio nen om beväringarnas och befälens rättigheter och skyldigheter är tillräcklig eller finns det behov av förbättringar? 2. Finns det behov att stärka befälets och/eller bevärin gens rättsskydd? 3. Finns det planer på att ut veckla utbildningen inom

Det behövs säkert allt information trots att fortlöpande har ökat Från försvarsmaktens kommer man även i

mera man den. sida detta

På grund av försvarsmaktens

karaktär och utbildningsän

damåI kan inte en civilmässig

uppfostran och utbildnings

versamhet komma i fråga.

Den miJ.itära disciplinen t.ex.

är en av grundförutsättnin

garna för försvarsberedska

pen, och enbart detta ställer

sina egna krav på uppfostran

de och utbildande verksam

het.

~~ ~

Adress: PR 27 68600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522

TÄNK OM TÄNK OM, Leif Sjöström, tänk, om det är sant! Att djävu len är en förvrängare som kamouflerar sitt verk för att nå ut till många. Tänk om det är sant som Je sus säger i bibeln, att förförelse skall komma och ve den som genom vilken förförelsen kommer! Tänk om det är sant som han, Jesus säger, att de kristna skall bli hånade för sin tro. Men, frukta inte, säger han också, . mej har de hånat först. Och tjänaren är inte förmer än sin Herre. Ni skall lida förfölj else, lovade han. Världen skall inte tåla er, men mitt rike är in te av denna världen . Sade han. Han kunde vara radikal och häftig, välte ut försäljnings- . bord i templet, for fram som en furie. I helig vrede. Tänk om det är sant att djä vulen går omkring som ett ryt ande lejon för att söka vem han må uppsluka! Om bibeln talar sant.

Leif Sjöström! Ordförandens spalt

"1 våra dagar, när djävulen mer och mer får karaktären av mytologiskt väsen", skriver du. Ändå erkänner du det ondas existens i världen. Kalla det vad du vill, det finns! Ingalunda menar du att vi kristna tror på en figur med horn och eldgaffel. Men vi tror på det ondas existens för vi känner av det i vårt eget liv var je dag. Det är därför vi behöver en tro på en Herre, som har be segrat det onda - djävulen om du vill - och på förlåtelse ge npm honom för det onda vi gör. Jag har arbetat i kristet ung domsarbete i fyra års tid, på lä ger, storsamlingar och med smågrupper. Dessa ungdomars liv har varit fyllt aven glädje och ett innehåll som varken be höver ansiktsmålningar eller andra avskyvärdare attribut för att föra fram sitt program, det glada budskap vi kallar evange lium . Ungdomar som tror att

Tänk själv! När man läser Ulla Hannus in sändare kan man lätt få den uppfattningen att rock-debat ten handlar om förföljelse av kristna. Tvärtom skulle det aldrig fal la mig in att fördöma nån an nans tro, livsåskådning eller musiksmak . Jag tror också att ingen av de som tycker om att lyssna på heavy-rock vill förbjuda kris tendomen eller psalmsång. Det jag kriliserade i min leda re är intoleransen och de absur da argumenten bland rock-mot ståndarna. Hela den här debat-

ten har mycket litet att göra med det som jag uppfattar som sann kristendom. I stället florerar intolerans, vidskepelse och okunskap i en osalig blandning i spalterna.

Saken blir naturligtvis inte bättre av att man huvudsakli gen grundar sina påståenden på milt sagt kufiska undersök ningsresultat. Ulla Hannus hävdar att de kristna inte längre tror på en djävul med horn och eldgaffel men att de tror på det ondas existens. Desto mer förvånande är det då när man noterar att

de genom att lägga sitt liv i Guds hand skall få hjälp "när de onda dagarna kommer", som det står i den skrift de an tagit som vägledning för sitt liv . I denna skrift får vi också lä sa vad som skall ske i fram tiden . Hur människorna skall bli penningkära, hur falska profeter skall locka och hur kärleken skall kallna hos de flesta. Säg emot oss, också det har vi lovats kraft att bära . Så tänk om, Leif Sjöström! Att tänka om är att vända sig bort från allt vad djävul och ont heter och börja tjäna en Herre som lovat vara med oss alla dagar intill tidens ände. Ett livsinnehåll för alla situationer livet ger. Och i döden. Tänk om!

Med varm hälsning

Ulla Hannus

Börje Hästbacka, Ulla Hannus m.fl . riktar sitt korståg mot just denna karikatyr av djävulen , man inte tror på. Varför? Naturligtvis tror jag att Börje Hästbacka m.fl . anser sig vara ute i goda avsikter. Man vill motarbeta det som man upple ver som ont till förmån för det goda . Många tycker att rock band är vulgära, hädiska och provo cerande . Följaktligen sätter man djävulsstämpel på dem och anser sig ha kämpat för det goda. Kyrkohistorien är full av liknande exempel. Förr var det vanligt att man t.ex . brände kvinnor på bål i tron att de var häxor och att de hade samröre med djävulen. Jag anser att samma intole rans som gjorde det möjligt att bränna oskyldiga kvinnor i Guds namn går igen i dagens rock-debatt. Samma intolerans kom också till synes när t.ex. skolteatern spelade "Den första gången". I stället för att anta en massa, som Ulla Hannus m.fl. gör, skulle det vara bra ifall man försökte tänka självständigt. I fall man lyssnar på rock grupper skall man finna en del som är dåligt, fånigt och speku lativt men man kommer också att hitta pärlor som på ett bra sätt beskriver världen de unga lever i. Vad som är bra och då ligt inom rocken tål naturligtvis I alltid att diskuteras. Även om djävulen lyser med sin frånva ro.

Leif Sjöström

Den 1. 1. -84 tillträder jag officiellt som ordförande för Svenska Österbottens Ungdomsförbund, en stor organisation med vittförgre nade verksamhetsformer. Att som nyvald ordförande kunna överblicka alla de sektorer dit förbundets ar betsområde sträcker sig kan till en början verka svårt. Tiden efter höstmötet har jag till stor del ägnat åt att mera i detalj sätta mig in i förbundets och kansliet ar betsuppgifter. En stor del av SÖU:s arbete upptas av så kallade löpande ärenden, saker som dyker upp år efter år, vilka man som nyvald .rätthålls. Förbundet finns ju enkom till för att serva med ordförande inte har så stora lemsföreningarna och det möjligheter att påverka. kan bäst skötas genom att i Arbetsuppgifter kommer god tid ta reda på vilken dock inte att saknas. En av hjälp de behöver. den nya styrelsens första Personligen kommer jag göromål blir att se till att gärna ut på olika tillställ Ö~:s annonspaket blir väl ningar för att lära känna mottaget ute i föreningarna folk och det område vari så att vi därigenom kan trygga utgivningen av vår förbundet verkar. Om ni har problem eller vill disku egen tidning. tera olika saker så ring gär En av de saker jag kom mer att poängtera högt i min na upp mig eller också till kansliet.

kommande upgift är att en Med nyårshälsningar levande kontakt till för

eningarna och fältet uppMårten Lövdahl

Jakobstads Tidning, som utkommer i en aktiv och stimulerande region, fortsätter att öka i sidantal och upplaga. På vår central redaktion arbetar 12 redaktörer och dess utom har vi lokalredaktörer i Nykarleby, Kronoby och Vasa. Vi söker nu en yrkesskicklig

REDAKTÖR som kan komplettera vårt arbetslag på centralredaktionen. Kan du arbeta självständigt, är omsorgsfull och beredd att ta I med krävande uppgifter inom t.ex. kommunalpolitik och regionala frågor är du den vi söker. Vid behov kan vi hjälpa dig att hitta en bra bostad. VI behöver dig snarast möjligt. Vill du veta mer så kontakta chefred. Ole Ja kobsson eller VD Leif Rex, tel. 967/13555.

Jakobstads Tidning

regionens röst Jakobsgatan 13 68600 Jakobstad

I vått å torrt

•

Efter fjolårets revy i nuvarande N ärpesgården kun de man ju säga att allting var som det skulle med det relativt unga gäng som då framförde den mycket omtyckta revyn. Efter att ha något aU jämföra med kan man en bart säga att nu har detta gäng mognat ytterligare i . sin vagga och nu framför den en ytterst jämn och välslipad revy som inte egentligen saknar något. Hela revyn bygger på det i tid las av Lasse Eriksson som sjungs ningarna omtalade dricksvatt med den säkra stämman som net, som i de södra delarna av endast "Finlands vackraste kul Närpes har ansetts som "hälso tursekreterare" kan prestera, farligt" på grund av vissa för men mer om detta senare. komna kemikalier. Danserna framförs i år av Man bygger ihop numrena ett, kan man säga, ännu yngre två "alger" spelade av Mari garde än i fj 01. Ann Esch och Björn Forsen Till exempel i numret "Char som sitter vid sidan av scenen leston" täcker man fint till alla och berättar om sina erfarenhe brister med två yngre killar som ter i kommunen. Många verk föreställer musiker och som ligt roliga "ordlekar" förekom- ' framför sina solon tillika med mer i stil med att dessa två alger dansen. och kommundirektören har nå Lasse Eriksson visar i årets gonting gemcnsamt nämligen . revy at! han verkligen börjar bli att alla tre sitter i kommunens revyproffs genom sina tolk ledning ... ningar som närpesprost i num I första numret, dvs. Nisses ret "konsertgäst" där han led klagan kommer det redan fram sagar pianisten Käbi Laretei till att det är Kimmo Rautanen (en den minimala flygeln och i av förgrundsfigurena i fjol) numret "Missionsakttionen" som också i år har en stor del av där han utan minsta tvivel (en äran. I detta nummer spelar ligt de flesta) är bättre än pros han Närpes Vattens direktör ten själv. ·Leve kulturen ... ! som har fått en del kängor i En ovanlig vinkling av det i pressen, om kanske än i onö många revyer förekommande dan. Tredje numret som hand kommunfullmäktigenumret är i lar om kommundirektören speår att det framförs som musi-

• Gösta Marander drar Gymping i årets närpesrevy cal, där alla tilldelas sina turer i gamla kända toner, och pikar na blir inte så små och få ... Man driver också friskt med Närpes Teaters diskuterade pjäs Runar och Kyllikki där en präst, en nykterhetssekreterare, en fredsanhängare och en mil jövän vill ändra på pjäsen som innehåller alltför många saker som motarbetar respektives strävanden.

Inslaget "svanorna" hand lar

om de (årligt?) återkommande

svanarna som myndigheterna i

Närpes brukar skicka ned till

sydligare orter. Svanarna, som

Snuzzeleller~ Om

Änglaspei pörl I

spelas av Lasse Eriksson och Fredrik Nygård skvallrar om allt möjligt som händer om kring, men mest är de glada att de inte behöver ta sig till södern själv, utan ser hellre att de får köra med "Satakuntarin". Gösta Marander har i år visat att han efter alla år verkligt bli vit ett verkligt proffs på revyer. I "Vårdobjekt " spelar han en "gamling" som inte är tillräck ligt sjuk för att slippa in på ålderdomshem men som blir omhändertagen av ett sjuk vårdsteam i större eller mindre grad

Många kommer ihåg honom efteråt mest som ledaren av slutnumret "Gymping" där han leder gruppen med de sed vanliga orden. Årets Närpesrevy har egentli gen inte så många timmar på sig efter skriverierna som i vissa fall slutade på nyårsafton men den var nog så slipad i alla fall. Som en passlig avslutning kan man endast säga: KNIP STJÄRTEN!

TOA

Ett ungt gäng är det onekligen s~.m håller igång revytrad~tionerna i Pör tom. I årets revy "Snuzzel eller Anglaspel" ligger medelaldern bland de medverkande kring tjugoårsstrecket. Många av de som är med i år börjar dock ha samlat på sig en hel del revyerfarenhet efter att ha medverkat un der de fem år man spelat revy i pörtom. f'öre det låg revyverksamheten nere en tid. Årets revy är skrivcn av de medverkande . Det vill säga av de fjorton som syns på scenen. När man började öva hade man åtminstone någonting skrivet till varje nummer berättar Yvonne Ståhlgård, föreningens ordförande och i år också dra gare och mer eller mindre regis sör. Man var nämligen litet sent ute och lyckades inte få någon regissör. Ett faktum som alltså inte störde utan man satte igång på .egen hand. Arets pörtomrevy har ingen egentlig 'röd tråd' eller gemen sam nämnare utan är en ren nummerrevy, genomförd i ett i bland hisnande tempo . Trots att en och samma person i bland medverkar i två på var-

andra följande nummer upp står inga Slörande pauser. Re kvisitan är reducerad till ett minimum och med hjälp av ridå och mellanridåer kastas man från den ena scenen till den andra. Stormaktsspelets vansinnig heter belyses i en sketch med Lasse Åberg som Reagan och Sören Storbäck som Andro· pov, kommundirektören be sj ungs av Isabella Jungerstam (som debuterar med den äran) i sången "Solögde Gustav", bi belcitaten fladdrar i "Biktsto len" med Janne Högback och Yvonne Ståhlgård, samma Yvonne besjunger vattenkvali teten , eller bristen därpå i "Vattenhymen" och endel lo kala kändisar får ge sin syn på

den första gången i en intervju i När-TV i sketchen "Snuzzel" där man kanske speciellt lägger märke till Trygve Vidlund, som sedan återkommer med ett fler tal lyckade framträdanden un der den dryga en och en halv timme som föreställningen på går . Allra bäst kommer han kanske till sin rätt i "Den hungriges klagan" där bort fal let av föreningens grillkiosk be klagas. En annan som man speciellt lägger märke till är John Udd, som bl.a . lyckas blanda bort korten för hovmästaren ganska ordentligt i inledande sketchen " På restaurangen" - hans in sats i "Kalkondansen" inte aH förglömma .

John

Stormaktsspelet i blickpunkten Reagan (Lasse Aberg) och Andropov (Sören SlOrbäck) }7)'lIar missiler av och an

Den halverade INTELLIGENSI(d)AN Hej igen! Jag hoppas att ni har kommit fram till et t resultat angående de senaste problemen jag serve rade er. Som ni kanske märkte blev det något trassel med faci ten då, varför det kanske är bäst att starta denna veckas si da med att klara upp det pro'b lemet, här är alltså äntligen sva ren .... I. För att få det mindre inveck lat ger vi missionärerna beteck ningen X och kannibalerna Y. Två personer rymdes alltsa i båten, men ta också i beaktan de att minst en person måste fö ra över båten tillbaka. Därför borde lösningen se ut på följan de sätt: X och Y åker först över, se dan för X över båten tillbaka. y och Y åker över, ett Y kom

mer tillbaka. X och X över, X och Y tillbaks, X och X över, y tillbaka för att hämta sina kum paner, en i taget!

2) 3)

lTtfft

=> ta

Nr!] ,:;

~ ~·~r

Sen över till något helt annat. För att klara av nedanstående klurigheter behöver du troligen en hög hop av rutigt papper, ännu mera uthålligt och som pricken över i:et en aning sunt bondförnuft (det sista brukar underlätta!). ÖP-Iäsarnas åldrar är ju mycket varierande, därför har jag även försökt variera svårighetsgraderna på uppgif terna. Du ser här nedan ett antal sif I"crserier, kan du, efter att ha studerat dessa säga vilken num mer som skall följa den sista siffran i varje system?

A.1-3-5-7- 9- _ __ B. 2-3-5-8-12- _ __ C.9-1-8-2- 7- _ __ D.2-4-1-3- 6- _ __ (p.S. Om du är riktigt ler du naturligtvis i siffra och du har det lottosystemet framför

fiffig fyl ännu en perfekta dig!)

I fall qu nu känner dig till räckligt varm i kläderna kan du sedan ta och rita upp följande figur:

441 5 2 4 2 4 123 3

3 3 1 5 3 2

Stryk sedan hälften av antalet siffror (9 st) så att summan av de återstående siffrorna blir 25. Det är möjligen inte så att du . av någon händelse råkar vara en sådan person, som har upp fostrats till at t tro att det är fult att fråga en annan person om hans eller hennes ålder? I så fall finns det numera ingen anled ning för dig att deppa över den na åldersgåta! Klarar du av att knäcka den här nöten kan du alltid använda dig av samma metod ute i verkliga livet. (En person med din intelligens klarar säkert av att lösa de praktiska detaljerna kring det problemet! ) Du har namnen på fyra flic kor, vars åldrar har varit ihop satta 3 och 3. Kan du med hjälp av detta tala om hur gamla An na, Eva, Lisa och Olga är?

Anna Anna Anna Eva

Eva Eva Lisa Lisa

Lisa Olga Olga Olga

47 år 37 år 46 år 43 år

Lycka till!

Jag hör av mig om några vec

kor med lösningarna och nya "nötter" att knäcka,

Beställ

Ann-Sofi

Måoråot som svåordåom

Oravais

Det finns många bra nummer i Oravais ungdomsförening~ ju bileumsrevy 'Måoråot som svåordåom'. Det är fråga 0?I ~~on de spexet i följd med samma textförfattare och delVIS aven samma medverkande. Stig Svens och Elmer Lövdahl har lycka tas bra med texterna. Att man denna gång anlitet regissör LO.m. tre stycken - märks också i utförandet. Det är fart och fläkt över spex et. De medverkande rör sig på scenen. Sången och musiken håller god klass. Trots avsak nad av genomgående tema blir spexet ändå en fungerande hel het. Mischa Hietanen, Kristina Ågren och Erik Kiviniemi har kommit en bra b it pa väg med de 21 aktörerna. Fast det finns flera sketcher i spexet med bra innehåll är jag beredd att kora jubileumssång en 'Klang & Jubel' med 'Fin lands Största Revyorkester' till spexets bästa nummer. Att få a lla medverkande att fungera tillsammans på scenen, att å stadkomma ett omväxlande sceneri, att få skrammelorkes tern att klinga njutbart och att dessutom få texterna att gå fram - ja, det är bra regi och det är amatör-spexeri på hög ni vå.

Av sketcherna ställer jag 'Komandoplassin' främst. Det är fråga om slaget om Kustka· nalen med Adlercreutz (Bengt Frilund) som barsk och myndig härförare. Ide, text och framfö rande samt anknytningen till det historiska slaget vid Oravais bildar en fin helhet. Helvetesdebatten i 'Prädik stålan' är delvis genialisk, men samtidigt något svår att fÖrstå hela symboliken i. Idemässigt är 'Åodiarin' med den ogräs rensande morotsodlaren ett bra nummer, men här är texten inte lika spänstig. Detsamma kan delvis sägas om ,Fågältåoni' med turistat traktionen flamingon. En rolig ide och uppläggning sOlTländå inte nådde helt fram. Bra nummer är ytterligare 'Åpprinnelsen' med problemen

• I Oravais är naturligtvis "Flamingos dans" ell självklart insiag i nyårsrevyn. Under dansen bidrog Kurt Vienonen och Bengt Fridlund med sång. krin~ nedsml}tsningen av Kimo å, 'Aonalo Arvasbåoyan' som otåligt väntar på att ortens krog skall öppnas och Fridlund-Vie nonens fiolmusiknummer. Bengt Fridlund och Kurt Vie nonen är de mest uppmärksam made aktörerna i spexet. Som rocksångare i dansnumret med flamingos är de också festliga. Ann-Marie Fridlund har två fina framträdanden som kup

lettsångerska. Hon sjunger om 'Klump Stina' och om hur vö råborna ser på sina grannar i Oravais. Som revynummer är i synnerhet den senare sången av hög klass. Av övriga medverkande kan nämnas Ulf Johansson som 0 gräsrensande morotsodlare , Per-Ole Staffans som krögare, Olav Björkström i flera gubb roller och Susanne Svanström

både som sångerska och spexa re. Alla sångerna i spexet fram förs på dialekt, de flesta med bra textning. Spelglädjen är på fallande i hela gänget. Spexets största förtjänst ligger dock i texterna. De flesta rosorna bör . överräckas åt Stig Svens och El mer Lövdahl.

Sven-Erik Glader

Annika Miiros :

Livet blir konst om man lever och konst blir liv o .p a scen Annika Miiros. Just nu är det namnet o hjälpligt förknippat med Piaf åtminstone för teaterpubliken i svenska Österbotten. Med Piaf tog Annika Miiros ett stort kliv framåt, blev känd för en långt större publik än tidigare. Efter 42 föreställningar I:a des pjäsen ned trots att publikunderlaget säkert räckt för många föreställningar ännu. Piaf var en milstolpe, men livet går vi dare, söker sig nya vägar. Dagarna mellan jul och nyår repeterar man för fullt på Wasa Teater. Tennessee Williams "Linje Lusta" har premiär den trettonde januari och förhandsvisning för publik nu inkommande fredag . Man repeterar och satsar på premiär även om förvaltningsreformen medför en viss oro och osäkerhet inför det kommande året. - Jag tycker inte om reformen, säger Annika Miiros. Ska man göra ett skapande jobb behöver man en viss fri het. Jag tycker inte att byråkrati och pappersjobb passar ihop med det vi gör. Nu vet man inte hur framtiden kommer att se ut, allt är så osäkert och redan det är illa nog. Det känns inte riktigt lika motiverande. Man känner det om om man haft ett hem och nu rivs taket och man väntar bara på att väggarna ska börja rivas. Dethär är Annikas femte år på Wasa Teater. Hon kom hit från Lilla Teatern i Helsingfors där hon jobbade två år direkt efter teaterskolan, (det hette inte teaterhögskola då ännu). Var det någon som undrade varifrån namnet här stammar? - Det var farfar som ändrade vårt namn under kriget. Tidigare hette vi Griinberg. Pappas farmor var judinna, tysk judinna och det var inte så bra just då. Varifrån han tog namnet vet jag faktiskt inte, men åtminstone finns namnet i Estland. Annika är egentligen född i Karleby , men flyttade till Ekenäs när hon började i skola. Sedan återvänd.e famil jen till Österbotten, till lakobstad och så blev det som sagt teaterskolan. När bestämde du dig egentligen för skådespelarbanan? - Egentligen hade jag aldrig en tanke på något annat. Det började när man var liten, med julfestprogrammen i skolan osv. Dessutom sjöng jag mycket med mina små syskon och jag var inte heller gammal då jag började i Teater-Jacob. Egentligen har jag aldrig behövt fundera, det var klart hela tiden. Andra skådespelare i släkten? Ingen annan än Martin Kurten, min morbror. Han var chef här på teatern för några år sedan. Annars finns där ingen. Vi pratar om teaterns och skådespelarens roll och upp gift. Annika hänvisar ofta till känslorna . Vi måste få känna och uppleva ibland för att kunna fungera som människor . _ Detdär med skådespelarnas och teaterns viktigaste uppgift tycker jag har mycket all göra med hur man ser på livet och på sig själv. Det som man ser som sin livs uppgift - det blir också teaterns uppgift.

Jag tycker det är viktigt att man kan ge människorna någonting positivt. Känslor framför allt. Folk ska känna igen sig, känna att man inte är ensam. Vi människor blir lätt avtrubbade på grund av stressen och allt tråkigt omkring oss som vi får via TV, radio, tid ningar . .. Man har inte tid för avkoppling, man måste vara hård och stark hela tiden. Men då är det också så mycket skönare när man får känna och märker att också andra gör det. Som med Pi af t.ex. Jag upplevde att jag hade så många vänner, män niskor som kände. Du tycker inte att teatern ska fungera som en väckar klocka? - Inte så att det blir fråga om pekpinneteater. Jag vill inte direkt oroa eller skrämma, men ibland kanske man vill väcka till liv sånt som finns . Alltsammans beror på sättet på vilket man spelar det man vill säga. Man kan spela vad som helst om man står för det till 100 fr!o. Men man kan inte säga att "så här är det", däremot kan man ställa frågor. Har du någon speciell favoritpjäs? = Piaf kom ganska långt. Jag säger ganska för jag kan ju inte veta hur alla som såg pjäsen upplevde den.

Kände du samma respons från publiken vid alla föreställ ningar? - Ingen föreställning är väl den andra lik, men det kän des aldrig onödigt, eller så att det inte skulle gått fram. Har du någon speciell önskeroll du skulle vilja göra? - Jag tänker inte på någon viss rol.l utan närmast på vissa människoöden jag skulle vilja göra. Kanske hittar man någon pjäs som har den personen ... Delvis har jag gjort det redan. Jag har känt till Piaf i många år, tyckt om hennes sånger och hennes sätt att uppträda, rakt på sak utan extra schåsande. Upplever du någon konflikt mellan din egen person och den du ska göra på scen, exempelvis Piaf? - Nej, tvärtom. Jag tycker att jag kommit underfund med mig själv via den rollen. Genom att sätta mig in i hennes säll att jobba. Jag märker nu hur jag vågar spela ut mera än tidigare. Piaf har utvecklat mig som skåde spelare. Kanske framförallt har jag lärt mig vad jag har kvar all lära. Det tycker jag är positivt, att det finns kvar att lära. Nu repeterar man som sagt Linje Lusta på Wasa Tea ter. Där spelar Annika Blanche, en som härstammar från

en rik familj, men som ändå kämpar med osäkerhet och missbruksproblem. - Problemen är på sätt och vis samma, även om Piaf och Blanche egentligen är två helt motsatta typer. Där

ser man bara att problemen inte frågar efter personer el ler efter klasstillhörighet och ställning i samhället. Annika som själv hade alkoholproblem tills hon helt slutade dricka för två år sedan vet vad det vill säga. - Jag var inte på det klara med mig själv då. Jag ville sluta men kunde inte, allt var ett enda virrvarr. Jag våg ade och kunde inte satsa på mitt jobb. Tänkte bara en massa negativa tankar om mig själv. Kände mig söndrad. Vi talade om att göra Piaf för ett par år sedan, men jag vågade inte då. Det var för nära inpå mig själv. Det man gör på scen måste man se på håll. Har man inte den dis tansen så kan man inte göra det igen kväll efter kväll. Och ifall man inte vet vem man är själv har man svårt att göra någon annan. Det som hjälpte mig var att jag kom i kontakt med , andra unga som hade samma problem. N u har jag träffat folk i alla åldrar och från alla samhällsklasser som haft samma problem. Dessutom hjälpte min tro mig. I och för sig kanske jag trodde tidigare men då var det mest för någon annans skull. Dessutom skuffade jag undan tanken. Tänkte all som jag levde kunde jag inte tro på Gud. Det att jag tror nu har ingenting med kyrkor eller män niskor att göra utan om det som står i Bibeln. Kärleks budskapet. Det är den vägen det ska gå. Jag kan inte 'kalla mig någon viss sorts troende . Det hela är ganska öppet, det är frågan om en vid tro. Visst är det en kämpig väg. Jag levde så länge tväremot. Nu måste jag kämpa för att ändra mina tankar. Byta negati va tankesätt mot positiva. Det tar sin tid aU reparera. Det spekuleras en hel del i huruvida du kommer att försvinna från Wasa Teater nu efter succcn med Piaf - Ifall jag söker mig bort härifrån blir det nog av and ra orsaker än Piaf. Allting är som sagt så osäkert här nu. Ifall jag far vill jag helst leva som frilans. Det kan vara hårt, men man vill pröva. Dessutom skulle jag gärna job ba mera med musik. Vad tror du om möjligheterna att få teaterhögskolan till Vasa? - Jag tror inte det vore möjligt. Det skulle bli svårt att få hit studerande från södra Finland. I och för sig finns kanske ett större kulturutbud i Hel singfors, mera filmer, konst och så vidare, men det behö ver inte vara allt. Livet blir också konst om man lever och konsten blir liv på scen.

Text och bild John Ahläng

.nöjesplatsen------------~7

ml];& lJ_l(~t~J!1i lbil ~ l(

~ - ai' NORRA DELENS POPULÄRA DANSPLATS

GAtMJtALQA:brS

FOR DEN MOGNA

EXODUS, VA!

EXODUS

ÄR

ESANT

UNGQQMEN,. FRAN

. -f;t'jfl- ?A;R~

LÖ'R O AG 'E N . ", 7. 1. 19M

KLäJlO-01"OO

KAN

NÄSTAN ALLA VARA MeD NÄR .

RA MONA'

SPELAR Upp

(OBS! togen bu_ttaf;k)

BUSSAR: Haldins från busstationen i VASA kl. 19.00 via VÖRA och MUN· SALA, J:stad 19.40, KARLEBY 19.00 via SAKA, NEDERVETIL, KRONOBY och EDSEVÖ. 19.00 via LAPP FORS, PURMO, FORSBY, BENNÄS, KOV· JOKI. ORAVAIS 19.15 via JEPPO.

Was a teater inleder vårsäsongen Nu inkommande tisdag inleder Wasa Teater vårsä songen med "Cafe glada hästen" presenteras som en revy, en kabare, en kväll på ett cafe. En musikal sik halvdokunentär om opererettens tid och värld. Medverkande är Stina Svensson, Sofie Lindblad-Sonck, Tom Wil helms, Pekka Sonck och pianist "Putte" Häggblad. Cafe glada hästen har sam manställt av samtliga medver kande och innehåller bl.a. sånger och texter ur operetterna Vita Hästen, Glada Änkan, Czardas- . furstinnan, Viktorias Husar och Leendets Land. Cafe glada hästen kommer också att ges på turne i regionen. Fredagen den trettonde januari sker vårens första premiär på sto

ra scenen. Tennessee Williams pjäs "Linje Lusta" med Anna Grönblom, Annika Miiros, Tho-

mas Backlund, Guillermo Mic hel, Peter Snickers och Matts Stenlund i rollerna. Dessutom medverkar gästande Sue Lemst röm och Mika Fagerudd, sist nämnda också i egenskap av musiker. Linje Lusta skildrar New Orle ans under efterkrigsåren. Den konflikt som uppstår då männi skor med olika bakgrund och mål möts. Mänskliga relationer, framtidsplaner, kampen för ens existens. Linje Lusta regisseras av gäs

tande Jurek Sawka, bekant för

publiken efter Richard III.

Söndag 8. 1. kL 19.00

PIRATER UNDER DUDSSKALLEFLAGGAN TERENCE HILL BUD SPENCER

tti .

. '.

SUPERKlLLARNA NU TILL

SJOSS

-OCH

. • GARANTERATINTE UNDER NAGON ÄMUGHETSFLAGG.

BIO-GRAFEN ORAVAIS Lördag 7. 1. kL 15.00 8.1. kl. 18.00

OP:s teknikspalt

Teknik!

År 1973 blev människorna i väst världen på ett brutalt men trots allt nyttigt sätt påminda om hur beroende de hade låtit sig bli av folken i arabländerna. Schejker na skruvade åt oljekranen och öppnade den inte förrän de fått igenom prishöjningar på över 100 070. Detta att upptäcka hur sårbara vi är i väst kom som en chock för de flesta och kanske mest för de som bor där allting är the greatest

and the biggest, USA. Nyhetsbil , derna därifrån visade kilometer långa köer vid bensinstationerna när amerikanerna skulle tanka si na bensinslukande vrålåk. Även i Sverige infördes bensin ransonering och oljepriserna steg till förut osedda höjder. Det hade tidigare talats om att oljan inte var evig men med ett ständigt flö de av oljetankers och ett pris på 7-8 dollar per fat var det just in gen som riktigt brydde sig om att

SAMTALS- OCH TELEGRAMAVGIFfER 1.1J984 NÄTGRUPPSSAMTAL (pTV:s lokala telefonverksamhets

omrade) 30 p/ samtal + 10 p/ min,

inom vissa centralomraden 19 p/ min

FJÄRRSAMTAL Normal taxa Nedsatt taxa·) 1. Inom eget län 54 p/min 27 p / m~ 2. Ovriga fjärrsamta 'l 148 p/ min 74 p/ mm ,.d Taxan är nedsatt med 50% fran fredag kl. 17 till mändag kl. 7, samt övriga dagar kl. 17-7. UTRU([SSAMTAL 2,16 mk/ min l . De nordiska länderna - fran Aland till Stockholm och 1,12 mk/ min fran Lappland till kalottomraden 2. Sovjetunionen 4,30 mk/ min 3. Centra leuropa 4,72 mk/ min 6,44 mk/ min 4. Sydeuropa och Island 9,54 mk/min 5. Nordafrika och Cypern 11,92 mk/ min 6. USA och Kanöda 9,54 mk/ min'·".) 7. Friimre Orienten 14,30 mk/ min 8. Ovriga länder 17,70 mk/ min ,' ,. 1 Töxan är nedsati med 50 11(0 vardagör kl. 22 - 10 och liirdag kl. 22-mandag kl. 10 M081 tTELEFO NSAMTA L Da man ringer fran en vanlig lelefon - lill manUl~11 mohiltelefon IARPI2,16 mk ! min - lill dUlort1Ulisk mohiltnlefon INMTI ma-fr kl. 7-17 2,Hi mk min, annars 1,08 mk min Fiirutom fi fm-, ulrikl:s- och mohillelefonsamlals avgifler upphiirs Jliilgruppsersiillning som iiI' lika stor som

avgiflnn för näigruppssamlaI.

Avgiflr:rna fiir in!ll!I11ska Iclt:gram iiI' fiir varje: :JO ord clll:r

drd d~irav i tt:lt:grarllJlwl 24 mI\.

Lvxhlankl:II, lilliiggsilvgilt 11 mI\. I.\jxpiirm, till~iggs

avgifl I I mk.

Avgifternd inkludcrM OlnS . ~iitt tiU iinclringm av dvgifll:rnil

fiirbchillls .

tänka på framtiden. Nu blev det annat. Amerrika nerna hade fått uppleva att de in te var ensamma i världen och att deras välstånd berodde till stor del på det billiga svarta guldet som de konsumerade i allt snab bare takt. Oljekrisen blev en vändpunkt i historien. I USA började bilfa brikerna i Detroit se sig tvungna att ta fram bensnisnålare model ler, och man började på allvar diskutera något nytt; alternativ energi. De som är intresserade av moto rer vet vad som menas med verk ningsgrad, det är förhållandet mellan den energimängd man till för en anordning och den energi man får ut därifrån. Den är alltid mindre än l. För en vanlig fyrtakts Otto motor ligger vg. på omkring 30 %, d.v.s. om man för in en enh~t energi i motorn i form av benSin så får man ut endast en tredjedels enhet i form av rörelseenergi. Resten förvandlas till värme och friktion i motorns olika delar. Det finns en stor mängd alter nativa energikällor och vi skall titta på ett par av dem. Den abso lut överlägsnaste energiformen är ju att ta energi ur materien, d. v .s. kärnkraft men den är stött och blött till lust och leda så låt oss lämna den och se på andra alter nativ. Ett alternativ är vindkraf ten, iden är att man skall fånga upp vindarn med hjälp av pro pellrar av nåt slag och sedan }åta dessa driva en generator. Vmd kraftiden låter bra på papperet men faller till marken om man börjar granska den närmare. Det som sticker en mest i ögonen är det uppenbara faktum att det in te alltid blåser, även om det kan verka så ibland . . Vindkraftverk måste alltså pla ceras på , speciellt blåsiga och otrevliga platser men det finns in get ställe där vinden blåser för jämnan. Plus att vindkraftverket , har en stor nackdel, det roterar och roterande delar slits och krä ver regelbunden service. Verk ningsgraden för ett vindkraftverk når knappast upp till 10 %. Ett annat omdiskuterat alter nativ är vågkraften. Där är nack delarna liknande, det krävs ett hav vilket starkt begränsar place ringsmöjligheterna plus det fak tum att vågorna åstadkoms till största delen av vinden så vågor na i sig själva är ett slags vind kraftverk. Verkningsgraden är knappast större än vindkraftens. Sedan har vi då solenergi . Man fångar upp solstrålarna i solfån gare och omvandlar deras värme energi till andra former. Nackde larna är uppenbara, inte ens värl dens bästa ingenjör klarar av att hindra solen att gå ner på kväl len. Och när den stiger nästa morgon kan den vara gömd bak om tunga regnmoln. Men även en molnfri dag har vi fortfarande kvar atmosfären över oss som filtrerar bort största delen av den energi som solen sänder ut. Den genomsnit tliga solenergiinström ningen i Förenta Staterna under ett år är endast 0,18 kW / kvadrat meter. Då är nätterna borträkna de. Verkningsgraden är mycket dålig för ett solkraftverk . När man läser sånt här blir man lätt pessimistisk, oljan håller på att ta slut, kärnk:aften ~r många rädd för, och de alternati va energikällorna verkar inte va ra mycket att ha. Suck och ack

och ve återstår väl inget annat än att dra ett extra p~r raggsockor på fötterna, spänna för märren och ge sig till skogs efter ved. I och för sig ett bra alternativ, men det finns en annan lösning: - Men vad nu dA, du sa ju nyss att ••.

Vi talade om ett solkraftverk som

står på jordytan ja, men vem h.a r

sagt att de måste byggas här.

Nej! Det är i rymden som sol

kraftverken skall ligga. Ingen at

mosfär, ingen natt, inga moln.

Den idealiska platsen för ett

kraftverk som drivs med solener ~. . Detta är inga lösa spekulationer uppfunna i en teknikstuderandes virriga hjärna. Det är kalla fakta som sammanställts av den ameri kanska rymdflygstyrelsen NA SA. Dessa har långtgående planer på solkraftverk som skall place ras i omloppsban runt jorden och skicka ner energin i form av mik rovågor till mottagare på jord ytan. ' , Fick NASA pengarna i dag kunde de börja bygga i morgon. Kraftverken skulle komma att ligga i geosynkron bana runt jor den och de skulle till största delen byggas av material från månyt~n. Månen är ett mycket lämplIgt objekt att hämta material ifrån då dess gravitation bara är en sjättedels av Jordens. Råmat~ria let till kraftverken och satelliter na skulle skjutas upp från mån ytan med en massaccelerator, ett slags gigantisk magnetsläd~, och fångas upp på den punkt I rym den där byggverksamheten för till fället pågår. Från Jorden skulle bara behö vas skjutas upp utrustningen till månbasen och den första bygg nadsstationen. När det första kraftverket är färdigt gäller det att få ner energin till jordytan. Det kommer att ske genom att ener~n i kraftverket omvandlas till mikrovågor vilka sänds till en mottagarantenn på Jorden. Vit sen med detta jämfört med sol strålarna är att mikrovågorna har mycket större genomslagskraft när de färdas genom atmosfären. Enligt NASA:s uträkningar sk~l le den totala ener~förlusten Vid överföring från rymden ner till jordytan bli omkring 45 %. Kraftverket skulle alltså ge 55 0J0 av energin ner till Jorden och den skulle komma dag och natt, soli ga och molniga dagar. Strålen skulle när den når Jorden ha en bredd på ca 7 km . Själva ante~n området kan inhägnas och mlk rovågsstrålningen utanför om:å det blir inte högre än från en mlk rougn med luckan stängd. Det

blir ingen dödsstråle, fåglar kan flyga genom den och flygplan som förirrar sig in under den tar ingen skada. . Skulle anläggningarna börja byggas i dag skulle enligt beräk ningarna mottagaranläggningar na på Jorden om II år ta emot så mycket energi att det motsvarad.e toppkapaciteten hos Alaskas pi peline, ungefär två milj. fat olja om dagen, 16 eller 17 år eft~r byggstarten skulle den energi mängd som tagits emot och förts in i nätet motsvara mer än vad som nu tros utgöra den totala mängden olja i Alaskas nord sluttning. Detta är 'möjligt då den totala mängden energi i rymden i genomsnitt per år är 1,4 kW / kva dratmeter d.v.s. nästan tio ggr större än på jordytan, och den stängs aldrig av till natten.

Framtid De kraftverk som jag mycket kort och schematiskt beskrivit här kräver alla sådan teknologi som vi redan har tillgång till i det ta nu. Det enda som krävs är att vi satsar de pengar som behövs för att flytta ut kraftverken i rymden. Och nästa steg är sedan att flytta all tung miljöförstöran de, energikrävande industri ut i rymden. De flesta industriproces ser skulle kunna utföras mycket enklare i rymdens tyngdlöshet och vaakum. Sedan fÖljer männi skan efter och bygger sig nya gi gantiska konstgjorda världar i rymden med atmosfär, skogar och sjöar. Och stackars gamle är rade Moder Jord kan få pusta ut och läka sina sår när hennes brå kiga barn har blivit vuxna och lämnat vaggan. För allt detta krävs enbart pengar och en smula förstånd så vi inte spränger oss själva i atomer i en monstruös kapitulation inför dumheten och · girigheten. Det krävs att vi siar knockout på svartsynen som är ~å inne just nu OCR inseratt tekmken KAN hjälpa oss. Det är sant att det är den som skapat miljöförstörelsen och an nat djävulskap men det är ~tt komma ihåg att samma tekmk som förgiftat luften och sjöarna också kan hitta på metoder att rena dem och hålla dem rena. Ett steg på vägen dit är att göra oss av med kolkraftverk och and ra onödiga saker. Det finns in genting som är omöjligt för män niskan att göra. "Allt människan kan drömma om kan hon också göra". Med Guds hjälp och stora fötter går det nog bra.

tjö Matti Källa: Gerard K.O' Neill Nybyggare i rymden.

Kraftsatelliter timmars omloppstid befinner 5ig sken över en fast punkt påjorden. (8oei"R Airrrafu

- - - - - - - - - - - -'Av Mark

Twain-----~-----

Det var inte utan vissa betänkligheter jag för en tid åtog mig redaktörskapet för en,lantbrukstidning, Aldrig skul le väl en landkrabba ta befälet över ett skepp utan att hy sa vissa farhågor. Men jag befann mig i sådana omstän digheter att inkomsten var av stor betydelse för mig. Den ordinarie tidningsutgivaren skulle ta sig ledigt, och jag accepterade de villkor han erbjöd och tog platsen , Känslan av att vara i arbete igen var härlig och jag strävade hela veckan med outtröttlig glädje, Numret gick i press, och en dag väntade jag med en viss oro att se om min strävan skulle tilldra sig någon uppmärksamhet. Då jag fram emot solnedgången lämnade redaktionen, skingrades som på ett givet kommando en skara män och pojkar vid foten av trappan och lät mig passera, och jag hörde ett par av dem säga: "Där är han!" Denna händel se gjorde mig naturligtvis glad. Morgonen därpå fann jag en liknande skara vid foten av trappan och spridda par och personer stod här och där på gatan och betraktade mig med intresse. Skaran skingrades och vek undan då jag närmade mig, och jag hörde en karl säga: "Titta på hans blick!" Jag låtsades inte märka den uppmärksam het jag tilldrog mig, men i hemlighet kände jag mig smickrad av den och planerade att skriva till min moster och berätta om det. Jag gick uppför den lilla trappan och hörde muntra röster och en skallande skrattsalva då jag närmade mig dörren. Jag öppnade den och uppfångade en skymt av två unga män med lantligt utseende, vilka blev bleka och långa i synen när de upptäckte mig och se dan störtade med ett väldigt brak ut genom fönstret. Jag blev förvånad, Ungefär en halvtimme senare steg en gammal herre med böljande skägg och ett fint men ganska barskt an sikte in och slog sig på min inbjudan ner. Han tycktes ha någonting på hjärtat. Han tog av sig hatten, placerade den på golvet och drog fram en röd sidennäsduk och ett exemplar av vår tidning ur den. Han lade tidningen i knät, och medan han putsade glasögonen med näsduken sade han: " Är ni den nye re daktören?" J ag sade att jag var det. "Har ni nånsin redigerat en lantbrukstidning förut?" "Nej" sade jag, "det här är mitt första försök." "Mycket troligt. Har ni haft nån praktisk erfarenhet i fråga om lantbruk?" "Nej, det tror jag inte." "Just vad jag kände på mig", sade den gamle herrn, satte på sig glasögonen och såg skarpt på mig över dem, medan han vek ihop tidningen tiJl lämpligt format. "Jag skulle vilja läsa upp för er det som gjorde att jag anade det. Det var den här artikeln, Hör på om det är ni

När jag redigerade en lantbrukstidning som har skrivit det här : 'Rovor bör aldrig plockas av, det skadar dem. Det är mycket bättre att skicka upp en pojke, som får skaka ner dem.' "Nå vad anser ni om det där - för jag förmodar att det är ni som har skrivit det?" - "Anser? Ja, jag anser att det är bra, Jag anser att det är mycket förståndigt. Det är intet tvivel om att miljoner och äter miljoner skäppor med rovor förstörs \lär i trak ten enbart därför att de plockas av i halvmoget tillstånd, när däremot om en pojke skickas upp att skaka ner dem från träden, , ," • "Åh, du milde, skaka ner dem! Rovor växer inte på trän, " "Åh, gör de inte, de gör inte det? Vem har sagt att de gör det då? U ttrycket var avsett att fattas bildligt, helt och hållet bildligt. Alla som begriper nånting förstår att jag menade att pojken skulle skaka busken." Då steg den gamle herrn upp och rev sönder tidningen i små, små bitar och stampade på dem och slog sönder en massa saker med sin käpp och sade att jag inte hade så mycket vett som en åsna, Och sedan gick han ut och slog igen dörren efter sig och uppträdde kort sagt på ett så dant sätt att jag inbillade mig att han var missnöjd över någonting. Men då jag inte visste vad det var han var så ledsen för, kunde jag inte vara honom till någon hjälp. Strax efteråt kom en lång, spöklik uppenbarelse med stripiga testar som hängde ner över axlarna och en veckas skäggstubb som bildade små buskage över ansiktets berg och dalar, farande genom dörren och ställde sig alldeles orörlig med fingret på munnen och huvud och kropp böjda framåt i lyssnande ställning. Inte ett ljud hördes. Ändå lyssnade han. Sedan vred han om nyckeln i dörren och kom varsamt trippande fram mot mig på tå tills han var en armslängd från mig. Då stannade han och drog, efter att en stund med spänt intresse ha mönstrat mig, fram ett hopvikt exemplar av vår tidning ur bröstfickan och sade: "Titta vad ni har skrivit. Läs upp det för mig

fort! Lindra mina r?låROr. Jai\.lider." Jag läste det som här nedan följer, och då meningarna föll från mina läppar såg jag hur lindringen kom, jag såg de spända musklerna slappna av, oron vika från ansiktet och frid och ro lägga sig över anletsdragen likt barmhär tigt månsken över ett öde landskap: Guanon är en vacker fågel, men stor omsorg fordras vid dess skötsel. Den bör ej importeras tidigare än i juni eller senare än i september. Under vintern bör den förva ras på ett varmt ställe där den kan få kläcka sina ungar. Det är tydligen att vi i år kommer att få en sen skörd. Därför vore det bäst för lantbrukaren att sätta sina sä desstrån och plantera sina bovetekakor i juli i stället för augusti . Om pumpor. Denna bärsort är den mest omtyckta bland invånarna i New England, som föredrar den fram för krusbäret vid tillredningen av mördegspaj och som li kaledes med förkärlek använder den i stället för hallonet vid utfodring av sina kakor, då den fyller mer och är i li ka hög grad mättande. Pumpan är den enda ätliga art av apelsinsläktet som går i Norden utom melonen och flera arter av gurkor. Men bruket att plantera den på gårds planen tiJlsammans med busk växterna är snart ur modet, ty det är nu "allmänt erkänt att pumpan som skuggande träd "är ett misstag. Nu då den varma årstiden nalkas och gåskarlarna bör jar lägga rom ... Den upprörde lyssnaren rusade fram för att skaka hand med mig och sade: "Så ja, så ja - det räcker. Nu vet jag att jag har rätt, eftersom ni har läst det precis som jag gjorde, ord för ord. Men, främling, när jag först läs te i morse, sa jag till mig själv, jag har aldrig, aldrig trott det förut, trots att minna vänner hållit mig under så st räng bevakning, men nu tror jag att jag är tokig, och så satte jag i med ett tjut som borde ha hörts en hel fjär dingsväg och gav mig ut för att slå ihjäl nån - för jag visste, ser ni, att det förr eller senare skulle gå därhän och då kunde jag lika gärna sätta i gång med detsamma. Jag läste igenom ett av styckena en gång till för att vara säker

och så satte jag eld på huset och gav mig i väg. Jag har lemlästat åtskilliga, och, en karl har jag jagat upp i ett träd där jag kan få tag på honom om jag vill göra kål på honom. Men jag tyckte att jag skulle titta in här när jag gick förbi och riktigt förvissa mig om saken, och nu är jag förvissad och det är minsann tur för karin som sitter uppe i trädet. Honom skulle jag säkert ha slagit ihjäl på hemvägen. Farväl, min herre, farväl, ni har lyft en stor sten från mitt bröst. Mitt förstånd har stått rycken för en av era artiklar och nu vet jag att ingenting kan beröva mig det. Farväl, min herre." Jag tycker det var Ilite obehagligt med de lemlästningar och mordbränder som den här herrn hade roat sig med. Jag kunde nämligen inte låta bli att på sätt och vis känna mig som medbrottsling. Men dessa tankar bannlystes snabbt, ty den ordinarie redaktören trädde in! (Om du ändå hade rest till Egypten, som jag föreslog, så hade jag kanske fått möjlighet att öva upp mig !\itet, men det gjor de du inte och här står du nu. Jag väntade dig, tänkte jag för mig själv .) Redaktören såg dyster och rådvill och modfälld ut. Han överblickade den förödelse som den gamle bråk makaren och de båda unga lantbrukarna hade åstad kommit, och sedan sade han: "Det här var en ledsam historia - en mycket ledsam historia. Där ligger flaskan med gummilösning sönderslagen, och sex fönsterrutor och en spottkopp och två ljusstakar har gått åt pipan. Men det är inte det värsta. Tidningens anseende är ska dat - och det för alltid, är jag rädd. Visserligen har det aldrig varit så stor efterfrågan på tidningen förut och den har aldrig sålts i så stor upplaga eller stigit till sån rykt barhet - men tror ni verkligen att det är vansinnet som ska göra en berömd och svagsintheten som ska skaffa en framgång? Min vän, så sant som jag är en hederlig man, så är gatan full av folk och andra sitter uppflugna på sta keten och väntar på att få se en skymt av er, eftersom de tror att ni är galen. Och det kan man gott förstå när de har läst era artiklar. De är en skam för all journalistik.

Forts. sid. 19

••

•

FESTFORDELN

...

Fredag 6. 1.

Fredag 6.4.

Söndag 22. 4.

Kvevlax

Purmo Vörå SkatiJa Yttermark

Lördag 21. 1.

NUFS

Solf

Oravais Petalax

Lördag 7. 1.

Lördag 7. 4. NUFS Korsnäs

Lördag 28. 1.

Kronoby

Jeppo Böle

NUFS Kvevlax Yttermark

Purmo Vörå Korsnäs

Fredag 10. 2.

Fredag 25. 5.

Smedsby

Lillby

Karperö

Fagerö

Lördag 5. 5. LiUby Äminne

...

. -

NUFS Skatila Korsnäs

Lördag 10. 3. Kronoby Jeppo Sundom Pörtom

Fredag 16. 3. NUFS

Aminne

Forsby Äminne

r. ~ . ~

_ I

Lördag 17. 3. Överesse Oravais Korsnäs

Lördag 24. 3. NUFS Kvevlax Yttermark

Lördag 31. 3. Såka Purmo Oravais Petalax

Sön.dag 27. 5.

Lördag 19. 5.

. I. . . .

.. . '.

_____

Lördag 2. 6. Lördag 3.3.

Ytteresse Ytterjeppo Äminne Nämpnäs

Ytteresse Karperö

Fagerö

PurmQ Oravais

Petalax Övermark

rl R ~M '-' ' --~ JS' ~; . ' 7" . ~ ~

Lördag 26. 5.

Lördag 12. 5.

Lördag 25. 2.

Överesse Oravais Korsnäs

J-

Tisdag l. 5.

NUFS

Kvevlax Yttermark

Pörtom

Lördag Il. 2.

... -

Lördag 18. 2.

Fredag 24. 2.

Purmo

-,.

Forsby Kvevlax

NUFS Kvevlax Korsnäs

Jeppo Solf

Pörtom

Måndag 30. 4.

Fredag 20. 4.

Lördag 4.2.

Oravais Petalax

Överesse Smedsby Pörtom

Lördag 14. 1.

-.•

Lördag 28. 4.

Lördag 14. 4.

Forsby Äminne Pjelax

Söndag 3.6. Äminne

Fredag 8.6. Forsby

Äminne

Lördag 9.6. Lillby Maxmo Fagerö

--'~~-I . l UN Jr......-_--::.L.:..:_" =1

Fredag 15. 6. LiUby

Lördag 16. 6.

_ _ _~

Lördag 23. 6. Lillby Äminne Pjelax

Ytteresse Karperö Molpe/ Töjby

Fredag 29. 6.

Söndag 17. 6.

Lördag 30. 6.

Forsby Äminne

Fredag 22. 6. lir IV r Äminne Fagerö

Karperö

Forsby Äminne Pjelax

••

NG FOR AR 1984 -,

Söndag 1. 7.

Lördag 14. 7.

Åminne -

Ytteresse Karperö Nämpnäs

Fredag 6.7.

Söndag 22. 7. Forsby Ärninne

Lördag 28. 7.

Maxrno

Forsby Karperö Äminne Pjelax

Söndag 15. 7. Lördag 7. 7.

Forsby Äminne

Forsby Äminne Fagerö

Fredag

20~

Lördag 13. 10. Purrno OraVIDS Petalax

Söndag 29.7. Lillby Ärninne

Söndag 8.7. Lördag 21. 7.

Fredag 19. 10.

Lillby Ärninne

L~ 1!f~t. Lördag 4.8. E met Ytterjeppo Maxmo Molpe/ Nämpnäs

Söndag 5. 8. Forsby Ärninn e

Fredag 10. 8.

STf

Lördag 27. 10.

NUFS Korsnäs

•

___

SÖ!ldag 12. 8. Aminne

Fredag 2. 11. Vörå Petalax

Fredag 17. 8 Lördag 3. 11.

Forsby Oravais

Lördag 18. 8. Lillby Karperö Pjelax

Purrno Skatila Pörtom

Fredag 9. 11. NUFS

Lördag 25. 8. Lördag 11. 8. Forsby Ärninne -Fagerö

Lördag 1. 9. Forsby Karperö

Pjelax

Lördag 8.9. Lillby Ärninne Fagerö

Lördag 15. 9. Ytteresse Petalax

Jeppo Vörå Sol f Ytterrnark

NUFS

Karperö

Lördag 20. 10.

Lillby Oravais Äminne Fagerö

Fredag 13. 7.

.-b .

NUFS Korsnäs

Karperö Åminne

Lördag 6. 10.

Forsby Ärninne Fagerö

Lördag 22. 9. Lillby

Ytterrnark

Lördag 29. 9. Forsby Sundorn Pörtorn

Lördag 10. 11.

Lördag 17. 11. NUFS Sundorn Ytter mark

Fredag 23. 11. Purrno

Lördag 24. 11. Kronoby Oravais Petalax

Överesse KvevlaX Korsnäs

Lördag 1. 12. NUFS Korsnäs

Lördag 8. 12. Purrno Pörtorn

Lördag 15. 12. Överesse Vörå Solf

Lördag 22. 12. NUFS Skatila Korsnäs

Tisdag 25. 12. Kronoby Jeppo Yttermark

Onsdag 26. 12. Purrno Petalax

Måndag 31. 12. NUFS Korsnäs

~---

~ '.

. '.

~';. ~}',.

'...r - "'

, , ,,<ii '

, föddes den femte febJörn Johan Do~ner Sen desS har filoso ruari 1933 i Hel.smgfo~S·ören och författaren {ie magistern~ flh~reg~!m en mångsidig och m.m. gjort sig kand r het både i 'Finland stridbar kulturperson 19 och Sverige. l' t produktiv yrkes '"r en otro 19 h Donner a . ån skiftande liv har . :a~ man. Under Sitt m fflm- och litteraturkrth bl.a. medverkat s~~dningar och mellan åren ker i ett stort anta lt tidskriften Arena. 1951-54 ga v .han u 1963-66, var Donner un~er~extlOt;let, _ateljeerna i Sverige och regissOr Vid Sa~ re,,: VD på Svenska har ocksa suttit som han 1978-8 1. . • , Filminshtutet aren D ner ett eget filmbod Är 1967 grunda e honbl a oiort betydan . . I d och han ar ., e.I lag l FlO an. f' r' ndsk film i egenskap av de insatser 100m In a , filmproduce~t . Donner själv regisseBland de ftimer s~;' ., balk" (1967) och rat kan nämnas var "Anna" (1970). k • suttit som ordfö '" D nner har oc sa Jorn ," o . d Filmstiftelse. . er debuterade Vid rande for Flnla~. s D Författaren Jorn I~n':."ingen "Välsigna 22 års ålder m;d;Onv:er~ tidiga litterära pro oI reportageböckerna de liv". BI~n duktion fm?s b '~'" (195 8), "Rapport "Rapport fran B6e~)I~ h "Nya Boken om från Donau" (19 oc , vårt Land" (1967). 'd sidan av allt annat, Sedan 1974 har han VI. m en högborger romanserte o Ts öden under ett arbetat me d en lig finlandssv~n~k ~am~~n gett ut två roma halvt sekel. Hl~ttlls ar "r planerad att ut ner i romansvIten som a komma i tolv delar. I.~"" oiort sig känd som '" Donner har oc~ N '" J oro t .dd kulturdebattor . radikal och oms rt d emen.e man och Mest omstridd bla~ 'tg enom sina spora- , 'kvinna har han dock b lVI n!\edare i finländsk diska inhOPP som progra och rikssvensk TV. Paradoxalt nog.

...

"Jag är summan av mina handlingar"

Ni är tidiga. Sitt ned och håll käften! Man blir en aning konfunderad av ett sånt mot tagande när vi besöker Donner i hans kontor på Norra kajen i Helsingfors. Det är bara att sätta sig oc,h hålla käften ... - Okej, ni kan börja. Ni kommer alltså från Österbotten. .. Österbotten, ja ... Journalist, författare, samhällsdebaUör, regissör och TV -producent. Vilket yrke sätter du mest värde på? - Som filmproducent är jag inte speciellt aktiv. Det är andra som sköter om producerandet även om jag äger ett filmbolag som producerar film. I mitt arbete får man också göra en hel del arbeten som man inte tycker är så roande. Men om man talar om vad som intresserar mig mest är filmen det ena och litte raturen det andra . Inom båda får jag göra vad jag vill . . . När jag talar om litteraturen så omfattar det både journalistik och författande . Jag har skrivit en hel del böcker om länder och städer, vanliga romaner och böc ker som ligger mellan vanliga romaner och faktalittera tur. Jag har haft färre möjligheter att göra film än att skri va böck er därför att skrivandet inte kostar något annat

•

än ens egen tid medan filmer är dyra att göra. Litteraturen och filmen ligger ändå på samma intresse n ivå, Hinner man med allt dethär, dvs blir slutresultatet bra? - Visst hinner man alldeles utmärkt om man bara är tillräckligt flitig. Det handlar inte om någonting annat än att man måste jobba. Det tar sin tid att göra saker och ting men jag har inte haft någon känsla av att jag skulle ha brist på tid . Du har inga besvär med att få böckerna tryckta? -

Nej, besväret ligger i att få dem skrivna.

Vad sker just nu på din egen bokfront? - Det är klart att jag har en del bokprojekt av vilka en del inte går att fö rverkliga . En roman kan man alltid skriva men om man ska skriva en faktabok måste man först fråga sig om det finns läsare . Senaste sommar var jag en och en halv månad i Mel lanöstern för att skriva en reportageserie för Svenska Dagbladet. Då var det också på tal att jag skulle skriva en bok om Mellanöstern. Förläggaren tyckte emellertid att det inte var värt att satsa på eftersom det skrivits så

många böcker om området. Men jag är ganska envis så det kanske blir av nästa år. Du skrevengång att för att finlandssvenskar ska få sina böcker tryckta bör författaren för det första vara öster bottning och arbetslös och för det andra gravid kvinna . Förklara dig Donner! - Jag uttalar mig alltid med viss ironi när jag skriver mina spalter. Faktum är att det finns en viss självupp skattning i den österbottniska litteraturen. Jag har aldrig fäst mig vid vad som är österbottniskt eller inte utan det är österbottningarna själva som gör stor affär av det. Jag anser inte att litteratur är bra bara för att den är skriven aven österbottning. Det som har betydelse i sam manhanget är ifall texten är bra eller dålig. Jag har en stark känsla av att vissa österbottningar känner sig misshandlade på något sätt. Då uppstår en stark självuppskattning. Vad har du emot österbottningar? - Jag har inget emot österbottningar. Jag säger bara att det finns en österbottnisk självöverskattning. Jag tycker illa om det här reservatstänkandet. Du skall ha klart för dig att jag inte har någonting emot österbott

. "

13 ningar. Jag är bara emot en sån här uppdelning i olika småreservat.

ta med nakenhet har vi fördomar mot. Vad är det för fel på naturism?

Vad tycloer du om finlandssvenskarnas ställning i Fin land?

Var står du politiskt?

- Den är så bra den kan vara . Vi är bara 300 657 enligt senaste folkräkning. Vi har den förmånen att vi är två språkiga och vi har ett mycket stort utbud av dagstidnin gar. Det finns en heltäckande finlandssvensk radio. Vi har ingen heltäckande TV, men det tror jag aldrig vi kan få. Vad anser du om Finlands ställning i världen, politiskt och kulturellt?

• Jag uttalar mig aJ/tid med viss ironi när jag skriver mina spalter.

• .!Jet finns en öster!J..ottnisk självöverskattning.

• En sorts prydhet här i Finland är väl att en naken flicka i TV väcker sådan bestörning. Löjligt!

- Vi är neutrala. Sedan har vi vissa naturtillgångar, för nyelsebara som t.ex. skogen. Nationens ställning. Herregud, vi har en mycket låg pro cent som används till försvars ändamål. Vi behöver alltså inte rusta utan kan använda pengarna till andra nyttigare ändamål. Om man ska beklaga sig över något så är vi rent kultu relit något aven blindtarm. Finland befinner sig långt bort i norr. Österut har vi inte de personliga kontakterna man skulle önska. Det ryska systemet är inte särskilt po sitivt inställt till personliga kontakter. Ja tack. Vi har en alldeles utmärkt ställning. Mycket bättre kan den väl inte bli. I "Nya boken om vårt land" skrev du att den finska ar mim borde avskaffas. . Står du fortfarande fast vid det? . - Nå inte riktigt. Men nog kunde många värnpliktiga syssla med nånting mera positivt än att ligga på någon förläggning. Men det är klart, tiden och inställningen har förändrats mycket sedan jag skrev "Nya boken om vårt land". Bland annat var det den tiden när jag skrev boken mycket svårt, tekniskt och praktiskt, att vara vapenväg rare. Idag är det mycket lätt och jag tycker inte om att vapenvägrarna får en priviligierad ställning. . Detta sammanhänger också med frågan om inte kvin norna borde göra värnplikt i form av civiltjänst. Jobba på sjukhus och dylikt. Den tid som armen tar av män kunde väl lika gärna tas av kvinnor. Även om jag är pacifist anser jag att armen gör en viss nytta.' Jag tycker inte att armen borde skrotas men jag tycker att man kunde se över hela det militära systemet. Är vi nordbor för pryda? - Nää. Det finns så många olika slag av prydhet och varje samhälle har sin. Inte vet jag om vi nordbor är för pryda, men det finns vissa former av dubbelmoral i Nor den. En sorts prydhet här i Finland är väl att en naken flic ka i TV väcker sådan bestörtning. Löjligt! Men på vilket sätt gjorde den nakna flickan ditt under hållningsprogram bättre?

- Njaa, någon förändring gjorde det ju inte. Men jag'

tyckte att då det var annandag jul och folk suttit och

frossat i julmaten kanske man borde börja fundera på

vad fan vi sysslat med under julen . . .

Ingalunda ska nu någon tro att man kan förändra nå gonting med ett entimmes program från Svenska Han ken inte. Jag hade inte denhärbruden att snacka någo'n ting. Hon satt där bara medan Harald Teir talade om skinkan. Det är sådana här provokationer man unnar sig litet då och då ... Det är väl så att man kan säga vad som helst i TV bara man säger det med ord men att visa vad som helst i bild är värre. Jag är väl en liten absurd person ibland och tycker att det är trevligt med en naken brud och en kille: Men efter som jag inte är intresserad av killar så föredrar jag bru dar ... Är dethär ditt svar? -

Ja, jag tycker det är svar nog!

Det var inte av elakhet ... ? - Ha, ha. Nej inte tyckte jag att det var elakt, men reaktionen på programmet visar att prydheten är ut bredd. Förr eller senare är väl alla människor nakna i något sammanhang men visar man det i TV-rutan är det allde les förfärligt. Dessutom såg hon snygg ut ... Följande kväll giCk ett varieteprogram med halv och helnakna brudar men det var det ingen som protesterade emot. Så vi är kanske i alla rall litet för pryda?

• Jax har varit med och avlivat tanken på skapandet av ett slags finlandssvenskt ghetto.

Jag sade inte att vi inte är pryda. Kanske speciellt det

- Jag har aldrig varit medlem i ett enda politiskt parti och inte är jag speciellt kåt på att bli det heller. Tidigare hade jag mycket med vänstern att göra och har bl.a . suttit i Helsingfors fullmäktige för folkdemo kraterna. Jag var emellertid inte medlem i deras parti och det var ovanligt. Men jag hoppade av folkdemokraterna. I förra presidentvalet ställde jag upp.som obunden kan didat för Jansson som jag tycker är en hedervärd person. Jag skulle likaväl kunna tänka mig vara kandidat för Koivisto som också är en hedervärd person. Är du internationalist? - Ja, jag har alltid varit kosmopolit, men det har med mitt arbete att göra. Jag känner Europa och världen är så pass bra att jag inte ser på världen enbart ur finländskt perspek Ii v. Tror du på någon Gud eller är du ateist? - Nåja, jag vet inte riktigt vad en ateist är men i alla fall är jag inte medlem av någon kyrka. Ateism beskrivs som att människan är alltings ur sprung och mått. Det tror jag inte och då kan jag inte va ra ateist därför att det finns så mycket som vi inte känner till . Jag skulle inte bli förvånad om det damp ned någon varelse från rymden någon dag. Ingenting i stil med de amerikanska filmerna men kanske en liten mus . . . Hur ser ditt idealsamhälle ut? - Jag har inget idealsamhälle. De som tror på en ideal samhälle är alla förtryckare och de är mycket farliga. Inom ramen för vårt samhällssystem finns det möjlighe ter till många förändringar. Jag har under årens lopp blivit ganska anarkistiskt in ställd när jag ser på statsapparatens tillväxt. Den medför en jävla byråkrati och avståndet mellan den enskilda in dividen och staten är för stort. Du är motståndare till Kustkanalen. Varför? - När det gäller Kustkanalen har jag för en gångs skull aldrig haft anledning att ändra åsikt. Men det blir ju ingen Kustkanal. En Finlandssvensk Kustkanal är en intellektuell omöj lighet. Vi kan inte få ett heltäckande finlandssvenskt TV nät. Vi kan naturligtvis starta en egen TV-kanal om vi nöjer oss med dålig programkvalitet . .. gudstjänster, paneldebatter osv. Om man skall göra fiktion krävs det pengar. Man får ge ut miljoner . Nyheter kostar mindre och paneldebatter just ingenting men att producera 30 timmar finlands svensk fiction per år är omöjligt. Var skall man hitta för fattare, skådespelare, regissörer till detta? Ingenstans. . . möjligen i himlen. Jag har varit med och avlivat tanken på skapandet av ett slags finlandssvenskt 'ghetto. Det är nyttigt både för finnar och finlandssvenskar att ta del av varandras programutbud. Ifall vi fått en Kust kanal skulle finnarna ha skitit i de finlandssvenska pro grammen. Kustkanalen skulle enbart ge utrymme för missför stånd och meningsskiljaktigheter mellan den finska ma joriteten och oss finlandssvenskar. Jag tror inte heller att österbottningarna tittar så värst mycket på de finlandssvenska TV -programmen vi har idag. Folk väljer de bästa programmen och i såna fall kan inte en Kustkanal konkurrera med rikssvenska TV-pro gram. Gustav Björkstrand och andra entusiaster talar i nattmössan. Att bygga upp en finlandssvensk nyhetsservice är in i helvete dyrt och att producera fiction är alldeles vansin nigt dyrt. Vem betalar det? Jag vet vad sånt här kostar. Angelas krig som jag nu håller på att producera kostar 3,5 miljoner mk och det är en billig film. Ingen som inte vet vad det handlar om skall komma till mig och prata om kostnadssiffror. Vilka är de fem bästa böckerna du läst? Nånting sånt tänker jag inte svara på. Idrottsresultat är mätbara men allt från skönhet till böcker är inte mät bart. Vad vill du att man skall säga om dig på din begravning? Det har jag inte ägnat en tanke. Bra fråga. . . "Kanskc han rökte för litet".

Forts. sid. 17

14 Vilka är de tio viktigaste ski valbumen i popens historia? De tio mest inflytelserika, musikaliskt, textmässigt och innehållsmässigt mest spän nande och betydelsefulla Ip skivorna? Kan en sån fråga egentligen besvaras på mer än ett sätt, nämligen som ett re sultat av vad var och en själv tycker är viktigt , utgående ifrån de egna erfarenheterna? Knappast finns det en objek tiv sanning om hur den vikti ga popen ser ut, eller finns det, en rankinglista som alla eller de allra flesta så kallade experter och kritiker skulle kunna omfatta? Nå, nu ska man inte ta det här alltför allvarligt, alla des sa listor över tio i topp i olika sammanhang är så vanliga så här i jul- och nyårstider. Det handlar ju i alla fall mest om lek och förströelse. · Utom f örstås där pengar, ära och makt är inblandade, och der är det tyvärr på ganska många livsområden. Först en personlig deklara tion. Jag tillhör "fyrtiotalis terna", de som växte upp på femtiooch sextiotalen, Därför Beatles-generation. är min synvinkel begränsad av samtidigheten. De flesta av de artister, band som jag tyc ker har varit viktiga för mej är ungefär jämnåriga med mej. Det tillhör så att säga spelets regler i popsamman hang. Men det kan ändå vara viktigt att konstatera det. En annan sak som inte är mindre viktig. Det slumpar sej så att de tio plattor jag väl jer ut som de mest viktiga popplattorna genom tiderna är samlade inom en försk räckligt kort tidsperiod av sex-sju år. Utgivningsåret för de tio albumen ligger mellan åren 65 och 71. Det är kanske nånting smått absurt över en sån lista, som dessutom då i viss mån gör anspråk på att också äga en allmangiltighet utanför det rent subjektiva hos mej personligen. Men självklart ; en person

som är född 37 eller 57 kom

ponerar en helt annan tio i

topp-lista än den som är född

47. Samtidigt ser jag att det är så att åren 65 - 71 av många betraktas som popens gyllene tidsålder , när poprevolutio nen exploderade som en väl dig fyrverkeripj äs, kanske med en tidsmässig kulmen i den stora Woodstock festivalen, och sen snabbt ef ter det hade bränt slut på allt bränslet, så att hela sjuttiota let och början av åttiotalet i popsammanhang varit en tid av eftertankens kranka blek het. Och åren 65-71 är de år när jag själv var omkring tju go , alltså en mycket viktig fas i ens liv, en fas när man är yt terst öppen och mottaglig för

nya intryck. Det spelar säkert en stor roll. Men ·okej då. Så här ser min lista ut, i kronoi ogisk ordning (ungefär);

Bob Dylan: Blonde on Blonde. ltghen 1965.

Bob Dylan är troligen pop kulturens viktigaste, mest inf lytelserika person, sammanta get. Hans betydelse under sextiotalet med den ökande kulturella rörligheten hos ti dens unga var exceptionellt stor. Alla andra band såg upp tllI honom, man sjöng hans sånger, man dyrkade honom på ett nästan övermänskligt sätt. Det Dylan gjorde var att han förde samman en mängd lösa trådändor , att han smälte samman olika musikaliska och kulturella traditioner i sin musik, blues, folk, pop, rock, kalla det vad som helst. Han sög upp näring ur en mängd olika källor och kom ut med en personlig brygd som bygg de på hans verbala och ironis ka geni. Blonde on Blonde är kanske hans starkaste lp, den mest överraskande, eftersom det är hans första elektrifiera de och samtidigt hans mest surrealistiska textmässigt.

Beatles: Revolver. 11)6(,.

Många säger att de två största Beatles-albumen är det vita albumet och Sergeant Pepper , och det kan ligga en sanning i det. Ändå ser jag Revolver, som är en föregångare till des sa båda, som det centrala, es sentiella Beatles-albumet. Det är här lyftet sker, här det ex perimentella, de nya klanger" na bakas in, det tredimensio nella rymdartade soundet föds. Fortfarande hörs här ekot från det gamla Beatles, She Loves You- och A Hard Day's Night-gruppen tydligt. Det är alltså tidsmässigt, inom ramen för Beatles gruppens karriär, ett centralt album. -

Beach Boys: Sounds.

Pet

1966.

Liksom Beatles stod den ame rikanska motsvarigheten, Be- · ach Boys, på kulmen av sin skapa.rkraft, sin vitalitet i medlet av sextiotalet. Vietnam-kriget hade börjat eskalera, men var ännu inte en viktig del av medvetande industrin. De kaliforniska västkustpojkarnas underbart vackra harmonier och sköna melodier var perfekta för att sammanfatta det sorglösa,

. .....- d • The Ban -

den mest mogna.

opmusiken kan visa upp· . ka gruppen som P textmässigt mest ep's .

resenterar E Ok Klinklllann p

T\ö-i-TOPP sommarljuvt sköna i sextio talstillvaron. Det stora trip pen ut i en musikalisk håll i gång-värld kanske började här. Alla senare studiornogu ler, Phil Spector, Abba, brö derna Gibb och många, många fler, som valde att sve pa in ungdomen i musikaliska sammetsslingor , står i stor tacksamhetsskuld till stora ljudgeniet Brian Wilson. Felet med Beach Boys' musik var att den saknade aggressivitet, att den därför snabbt blev stillastående, passiv.

Santana: Första albumet. 19611.

Från Beach Boyskan steget till CCR kännas stort, men är det kanske ändå inte. Båda grupperna utgår från den amerikanska västkusten, men det nya med CCR är enkelhe ten, ekonomin, den förödan de tilIbakakopplingen till femtiotalets enkla maner .

John Fogarty, gruppledaren, hade en märklig förmåga att hämta alldeles ny, fri sk luft ut det gamla femtiotalsträdet. Plötsligt började det växa igen, sköt nya, friska skott. Proud Mary. Bad Moon Ri sing. Green River. Travelin ' Band. Bayou Country, grup pens andra lp, är fortfarande ett sökande efter det kommer siellt mest säljande soundet. Här finns en råhet i gitarrspe let från Fogartys sida som gör den till en alla tiders gitarr klassiker.

Creedence Clearwa ter Revival: Bayou Country. 1%8.

Liksom CCR:s musik träffa de Santana sextiotalsungdo men som en knytnäve i so larplexus. Men Santanas träff skedde på dansgolvet, på dis koteket, för det var där den nya musiken, det nya latin afro-rock-soundet hörde hemma. De gungande orgel tonerna, Carlos' vemodiga gi tarr och trummisen Mike Sh rieves frenetiska spel bildade tillsammans nånting sensatio nellt nytt i den trötta anglo amerikanska rocken i slutet av sextiotalet. En varm fläkt fr ån södern , nära ekvatorn, svepte in över tonårsvärlden. Diskoflugan tog fart och här fanns en musik perfekt anpas sad för den formen av socialt umgänge.

The Band: Andra

albumet.

1'>68.

För mej framstår The Band som den mest mogna, text mässigt mest episka gruppen som popmusiken kan visa upp. Det märkliga var att gruppen genast från "början ", alltså från ge nombrottet med första solo lp:n med klassiska låten The Weight lät så mogen, sams pelt. Det hängde ihop med att gruppmedlemmarna hade be talt sin läxa under långa, hårda år i branschen och var färdiga när en större krets vil le lyssna. Jag ska för alltid komma ihåg The Bands mu sik för den fina blandningen av optimism och pessimism som slår igenom i det bästa de gjort. Det är som en bild av li vet självt, fyllt av paradoxer , glädjeämnen mitt i sorgen, tungsinne mitt i uppsluppen heten. Lika fint som på det här albumet, som egentligen är utan skavanker, skulle gruppen inte komma att låta på senare plattor. Kanske var löftet alltför stort, hoppet om en musik som skulle samman fatta var en hel generation stod moraliskt sett. Kanske var inte heller popsången rät ta mediet. Kanske borde Rob-

Österbottniska . Posten Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings . Aktiebolag - 1984

n svär artist. . ikstil brukar karaktäriseras som e • Joni Mitchell med sin folk -Jaz.z.-mus innehåll . Det känns välgöran de skönt mitt i allt snarvei i bie Robertson hellre ha skrivit Aretha J<'ranklin: mycket av nutidsmusiken. en roman.

Spirit In The Dark. 1')70 .

Valet av den här skivan kan förefalla överraskande, men för mej känns det alltigenom motiverat. Aretha Franklin PIll!). sammanfattar hela den svarta För mej är det här en av de in amerikanska befolkningens nerligaste, mest älskvärda av hopp och livstro i sina sånger, alla plattor i min skivhylla. hon är ett slags Mother Ame Det är en övervägande akus rica för den svarta amerika tisk skiva, varvad med häftiga nen och kanske också för ett utbrott av tunga elgitarer . och annat blekansikte. Den Neil Young har aldrig låtit kraftfulla svarta musiken är bättre, mer äkta, övertygande klart underrepresenterad i i sitt vemod, sin sentimentali min lista, beroende på att jag tet. Det är nånting nästan varit så influerad av de domi mysktiskt över skivan, en tid nerande krafterna i musike lös kvalitet som påminner om tablissemanget. Sextiotalet är Bands och en poetisk ekosofi soulens decennium, Otis Red som känns fin, fortfarande: dings och Arethas decen "look at mother nature on nium. På den skiva jag valt, the run in the nineteenseven kanske inte en av Arethas ties" (se hur moder jord flyr i mest kända egentligen, går sjuttiotalet) . Och det är så fö hon tillbaka till arvet, blues, rödande vackert, känsligt. gospel, en musik med en tro Folksång när den är som bäst. och stadga, ett andligt

Neil Young: After The Goldrush.

ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgitta Strand , Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Leif Sjöström Tel. 967-13 555, hemtel. 967- \8697 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 6860\ JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa : Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hemtel. . 961 -32 698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng, tel. 961-113 '522, hemtel. 961-112001. PRENUMERATIONSPRIS 1983

Helt år ....... . ... .. .. ............... .. 6O, Halvt år..... ... ... ... ... : ........ ... .40, Skandinavien ........... ............ 70, Lösnummer ........ ..... .. .. ...... .. 2,50

Joni Mitchell: Blue. 1'171.

Joni Mitchell med sin folk jazz-musikstil brukar karak täriseras som en svår artist, svår musikaliskt och svår på ett personligt plan. Jag vet in te hur det är med det, men det vet jag att den här lilla blå ski van, en kvinnlig släkting till Neil Youngs After The Gold rush, tillhör mina favoriter. Här finns sånger som är rena stämningsbilder, kaskader av ljus och , ljud, underbara svängningar, ett liv som an das romantik , en impressio nistisk musiktil som klingar av Debussy, fast i popvariant. En skiva att ta till sej och leva sej in i, känna stämningarna i. KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555 ANNONSMOTTAGNING

SÖU :s kansli, Handelses planaden 10 D. 65 \00 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-12\ 564 Tisd . tel. 967-11 827 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. \6 .

Rod Stc\\'art: Ever)' Picture Tells A Stor)". 1')71.

En artist från Good Old Eng land får avsluta den här ka valkaden . Vem kan göra det bättre än Rod Stewart, med en röst som bär vittnesbörd om engelskt liv i alla dess as pekter, puben, kolgruvorna, fotbollen, kärlekskrankheten. Maggie May, Mandolin Wind och titelspåret är utomordent ligt fina balIadaktiga stycken som lyfter upp en samtidigt poetisk och vardagsnära mu sik till ytan. Det här var innan Stewart fick andra intressen, som att tjäna storkovan och leva ut sitt håll-i-gång-jag. Jag föredrar avgjort den gam la Rod Stewart framom da gens kommersiella artist. En lista i december 83, till kommen som ett resultat av en mängd tillfälligheter. Det måste finnas många såna lis tor. Hur är det, ÖP-läsare, har du en egen lista?

Sven-Erik K1inkmann ANNONSPRIS

l texten ....... . ..... . .. ........ .... .... 3.75 Efter texten .. ............ .. .... .. ..... 3,75 Bestämd plats -.20 per mm FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.

•

·r

roc

onsertl

vev ax

Visst måste man väl säga att en sådan här konsert fyller en funktion, konstaterade Kenneth Finne, me- . dan ~alen i Kvevlax uf:s lokal fylldes till sista sitt plats - och en bit därutöver. Kenneth är arrangör inom Kvevlax uf som delade på ansvaret för arrangemangen med ungdomsnämn den och kulturnämnden i Korsholm. Och det man arrangerade, det var mellandags rockkonserten i Kvevlax som i år gick in på sitt tradi tionsrika andra år. I fjol ordnades alltså konserten för första gången - också då med fyra band. Eftersom publi ken ökade i år finns det säkert all anledning att fortsätta ett annat år . Inte minst för att ge speltill fällen åt banden, något som det inte direkt finns för mycket av ännu. "Old Wintage Blues Band" in ledde konserten med rhytm & blues och en sångare som kan bli både ett och annat. Stilen är i alla fall den rätta. Bandet har i nuva rande sättning, och med nuva rande namn existerat i dryga två veckor, men egentligen har ban det spelat i snart fem år. Tidigare hette bandet The Juna och före det Flever Band, sammansatt av Putte Jansson, trummor, Kari Peltomäki, bas, Harri Pulkkinen gitarr och Henkka Panschin gi tarr. I och med att Björn Norr gård, sångaren alltså, kom med för ett par veckor sedan skedde så namnbytet till nuvarande namn. Den "gamla årgången" fick det att svänga helt ok och vi väntar med spänning på fortsätt ningen.

Fortsättningen i Kvevlax be stod av något som kallade sig " AM", vilket står för ännu en variant av Sandviks Alkemedia ideer. Pentti Lehtinen återfanns bakom synthtrummorna som vanligt. Dessutom fanns Ann Cristin Kamsten med på synth medan Kent Sand vik och Lasse Norrgård skiftade mellan syntar ,och stränginstrument i olika lå tar. Låtarna var till en del de som man tidigare vant sig att höra med Raija Rytöhonka som sångare. Men dethär var alltså "AM" och därmed kunde man vänta sig något nytt. Rätt så, En del av detta nya bestod av Pepsi Ahlström och Lena Berg som ut förde suggestiv pantomim för att ytterligare framhålla låtarnas in nehåll. Speciellt i låten "Paper work" fungerade kopplingen text-teater, Tyvärr var scenen för liten för att alla ideer skulle kunna lanse ras. All rekvisita fick inte plats. Är ni aldrig rädda att all ideer na ska ta slut? -

Nå, nej, säger Lasse Norr-

Pepsi Ahlström och Lena Berg, en del al' "AM" i Kl'evlax. Låten heter "Paris" ... gård. Inte är det A-Media nå' mer om ideerna tar slut. Dess utom är det ingen vits att åka om kring med samma sättning hela tiden. Publikunderlaget är för smalt. Man måste förnya sig. Vad som blir fortsättningen? Tja, nästa spelning har vi i Kors näs den 15 januari. Längre har vi inte tänkt i dethär skedet, sa allt så Lasse, medan Kent funderade på om han inte borde ta hem den bildörr som ingått i rekvisitan (värde 30 mk) och som bultats bucklig i t'inalen tm en av låtarna. Nej, ideerna lär nog inte ta slut .

•

grin då och då. Viktor kommer också ständigt med nya låtar, även om de flesta har svårt att mäta sig med gamla biten "Evit skog" . I Kvevlax framfördes två nya: "Le Bohems" (som enligt Viktor heter så för att göra det hela mera internationellt) och "Groupies" .

Före jul gjorde Viktor en kort turne på Åland och en del rykten har talat om publikrekord . Få se vad 1984 ska föra med sig för Viktors del, och för den finlands svenska rocken överhuvudtaget? Harens År?

John Ahläng

Kvällens två övriga grupper var två vid dethär laget ganska så "säkra kort". Ragnar Hare gjor de sin vana trogen en intensiv, energisprakande spelning, och fick också igång folk pa det ut rymme som lämnats öppet fram för scen just för detta ändamål. De som inte tidigare upplevt Rag narocken torde ha fått en inten siv inkörning. Sångaren Peter Emas har lagt undan gitarren och satsar numera helt på sång och sax, med erkänt resultat. Ibland blev scenen för liten och han gjorde Andy och övriga sällskap nere på golvet.

Björn Wintage Bllles Band som inledde kon serten i KI'erlax med den äran.

En bjärt kontrast till Ragnars ös stod som vanligt Viktor Hur mio och hans FetknoP:Jar för även om både Viktor och musi kerna börjat röra på sig på senare tid. Och t.o.m. kostar på sig ett

Kent Sand";k

---17

Torpedo Gorkij

\. sovjetiskt elitishockeylag

- Torpedo Gorkij, ett meriterat elitserielag i Sovjet har varit på turne i Finland under mellandagarna jul och nyår. - Vasa Sport var ett av de lag som mötte Torpedo i en vänskapsmatch. - - - - - - Vi är idrottsmän och vi tror att idrottsutbyte mel lan olika länder kan bidra till vänskap och förståelse mellan olika folk och länder. Det här säger Sergej Kumin, en av spelarna i Torpedo Gorkij. Huttrande och med blåfrusna läppar sitter jag i" isladan på Klemetsö och väntar att kväl lens match skall börja. Vasas hockey krigare - Sport - skall ta måttet av sovjetiska elitserie laget Torpedo Gorkij. l fjol slu tade Torpedo på en sjätte plats i tabellen och just nu är man också sexa. Matchen blåser i gång och Torpedo startar med en hiskelig fart, torped fart kan man lugnt säga, efter spelade trc minuter . leder gästerna med 2-0. Okey, tänker jag, det var den ". matchen det. Jag kan lugnt ägna mig åt lik fotograferande . Resten av till st Iningen liknar mest kattens

Donner.

lek med råttan, de snabba rys sarna snurrar runt Sportpojkar na så det visslar om det. Visser ligen mattas tempot efter första perioden . Gästerna vill kanske inte visa sig alltför oartiga och slutresultatet blir "bara" 8-2 till Torpedo. Torpedo kommer från staden Gorkij, belägen ca 300 km öster om Moskva och staden har om kring 15 miljoner invånare. \' Gorkij finns det stora bilfa briken Gorgovskij automobil nij zavod med 110.000 anställ da, en av Europas största biIfa briker. Man tillverkar Volga personbilar och lastbilar. I Torpedo spelar tre lands lagsspelare, endast en av d~m, Juri Fjodorov, kom med till

Vasa, de två andra är som bäst på turne i Kanada. Juri spelade endast i första halvlek och jag får tag på ho nom när han kommer ut från duschen. Juri Fjodorov har fina meri ter från landslaget, han var med och tog hem VM-segern för So vjet åren 1975 och -78. I dag är han .34 år gammal och i det "civila" jobbar han som hockeytränare för Torpe dos juniorer. Hemma i Gorkij finns famil jen Fjodorov som består av hustru och son. Naturligtvis hoppas fadern att sonen som nu är 7 år gammal skall fatta tycke för ishockey. Efter matchen bjuds gästerna på middag på en av stadens res tauranger. Jag slår mej ned till sammans med fyra spelare för att inta dagens rätt som visar sig bestå av soppa, stek och pota tis. Samtalet flöt trögt till en bör jan. Torpedopojkarna var na turligt hungriga efter matchen. Men så småningom kom dis kussionen igång, den mest tal föra visar sig het Sergei Kumin, en piggögd och kvick kille. Sergei berättar att han snart är klar med sin utbildning, i lik het med många andra spelare i laget håller han på att utbilda sig till gymnastiklärare. Jag frågar honom varför rys sarna är så hiskeligt bra på att spela hockey. ." , Först skrattar han bara och knycker på axlarna. Men så blir han allvarlig och förklarar det med att berätta att intresset för ishockey är väldigt stort i Sov jet. Det finns massor, massor med duktiga juniorer som sat sar helhjärtat på ishockeyn. Lönen för en gymnastiklära re, tränare rör sig kring 250- 300 rubel i månaden (I rubel är ca 6 mk).

Nedsläpp i Sportis försvarzon. En stor del av matchen spelades Sportis planhalva. De snabba och tekniska Torpedospelarna var hela tiden steget före sina motståndare, vilket ju också slutresultatet 8-2 till gästerna ger belägg för. Det verkar kanske inte så värst mycket med våra mått mätt men då ska man komma ihåg att levnadskostnaderna är mycket låga i Sovjet jämfört med här hemma. Vad vet man då om Finland? . - Landet med de 1.000 sjö arna . . . - Finland är ett bra land med goda relationer till Sovjet. VSB-pakten ' undertecknades 1948 . .. Om Euromissiler och orolig heter ute i världen ville man inte diskutera. - Visst är vi sovjetmedbor gare oroade av det spända världsläget. Men som alla sä kert känner till så har vår stats chef Andropov ett flertal gång er talat för nedrustning. - Vi är inga politiker, för

Har du nånsin fått sån kritiksom du personligen tagit illa vid dig av? Jo i den mån jag läst kritiken har jag nog tagit illa upp. Men bara för en stund . . . Det finns en hel del jävliga saker man minns men om man är så aktiv som jag har man inte tid att sitta och älta sana saker. Det är bara att gå vidare. Jag blir inte depri merad. Det är sådana som äter piller som blir deprimera de eller så äter de piller för att de är deprimerade. Inte vet jag. Jag äter inga piller.

Hans H ortans

Serge; Kumin

Mischa repar (sig) Revygänget i Karleby kan andas u1. Regissiiren Mischa Hietanen som insjuknade veckan flire jul är åter på benen och repeterar med Karleb~' uf:s revygäng de sis ta skälvande dagarna före pre miären nu inkommande fredag.

Ser du på Dallas?

• •

klarar spelarna, vi är idrotts män. - Genom idrottsutbyte mel lan olika länder skapar man vänskap och förtroende mellan olika folk och länder, säger Ser gei Kumin . Samtalet avbryts när en vit skäggig typ med luva och päls kommer in med sin säck. De sovjetiska gästerna ler igenkännande . Frostgubben kommer! I Sovjet kallas julgubben för . frostgubben och han dyker upp på nyårsafton och inte som hos oss på julafton. Nyårsafton och nyår är en stor familjefest i Sovjet och fi ras ungefär som vår jul med presenter och mycket mat.

Jag har försökt titta ett par gånger men aldrig orkat till slutet. Man blir så fullproppad av såna program . Men jag tycker att det är ett komiskt och bra TV-program. Men du skall veta att jag ser mycket lite på TV. Vad har du på gång, Donner? Jag är hemskt upptagen fram till sommaren 1985. Klarar jag av det planerade programmet är jag mycket glad. Jag skall först försöka få en roman färdig som heter "Far och son" och samtidigt håller jag på att filma" An-

Sedan blir del att ta itu med Malaxrevyn och dessutom lär ett och annat vara på gång i Smeds by, Dessutom ' "ungerar Mischa också som regissör för Lila Auras "Mot röll ljus" som har premiär i mars nångång. Haven hopp alltså. Regihjäl pen fungerar,

gelas krig" . Filmen skall vara klar den tredje mars . . I april startar jag förberedelserna på en långfilm som bygger på boken "Gabriels dag". Filmen kommer att he ta "Dirty Story". Dessutom skall jag göra en film om Sverige och skriva en bok om Sverige. Filmen och boken skall vara klara den första maj -85. Jag är spikad fram till midsommaren -85 och vad jag gör sen orkar jag inte tänka på . Till sist. Försök definiera dig själv med fem ord. Jaa, det var svårt. Det är omöjligt. Om jag säger att "Jag är summan av mina handlingar" så blir det mer än fem ord.

Oravais uf ger ut ~ revykassett ~ och tidning o

,.--.."...---o

i~~;r~i~~~~;~~~~~~~~~~~~;;::;;;;;;:;;;==;;;'~~;;;:::~;;~~;:~~~;:!=~~

VÄL. -

"'''M.'1tN -rH.!

/ZEST,wRAH(,.

SJUKA ~ÅSCN

m/l'- t=ÖI('S1

SIrA.JA<r

TILL BIoN"EN f'ÖIl! V"{

II TE

~Nro

JVJ~r?

(rÅ

4TT TA

tf?AN f. T T

::JÄ6

LP-LISTAN

DECEMBER

1 2 3 4 5 6 7 8 .9 l

( 1) ( 2) ( 4) (-) ( 8) (-) (-) (-) (-) (-)

Catch As Cat.ch Can .... ,................................... KIM WILDE

Lick It Up ........................... ...................................... KISS

Captured ............................................... THOMAS LEDIN

Välkommen till folkhemmet ...................... MAGNUS UGGLA

Who 's Got the Ball ........................................ BROADCAST

Variete .....................................................................• YÖ

Carola julskiva ............................... CAROLA HÄGGQVIST

Pipes of Peace .................................... PAUL Mc CARTNEY

Seven An~ the Rugged Tiger ........................ DURAN DURAN

Park at the Moon ...................................... OZZY OSBORNE

Oförändrat i toppen sedan senaste månads lista. Dehatten om hea\' ~n ol:h djävulsdyrkan har tydli I!~ n inte påverkat resultaten. De flesta hea\'yplattorna ligger alldeles under gränsen rör att nå upp hland de tio bästa. Försäljningsuppgifterna från Soundside och ~· al.er Musik i Vasa, Sigi & Vesa i ' nirpes, Musik Wikström ochSej!erstams Musik i Jakobstad ~a m t n~xin Musiikki i Karlehy.

·Vinylnytt

Troligen första men knappast (Jen den -kassett med, kändasista, och är ökända revysånger som Oravais uf gett ut. Det är inte svårt att tippa att kassetten får efterföljare såväl i Oravais som på andra orter där revy gäng arbetar regelbundet varje år. Kassettens värde ligger givet vis mera på det dokumentära planet än på det musikaliska. Såväl för de som medverkat i nyårsspexen i Oravais som för alla oravaisbor som retats och roats av det 'spexarna presterat, måste det vara en självklar sak att köpa en kassett. Därmed kan också en av producenternas mål , att förtjäna en slant till föreningen, bli verklighet. Kassetten upptar hela 18 revysånger. Där finns kuplet terna om andelsföjse, skärivä gen, öl-stop, braso c 79, Mick & Jååp och många, många fler. Sammanlagt medverkar 12 av föreningens sångförmågor . Delvis de samma men även and ra, sammanlagt åtta musiker, ackompanjerar sångerna. För texterna svarar Elmer Lövdahl, Stig Svens, Bertel Holmström och Gunvor Häggman. Dragare för projektet med inspelningen har varit Susanne Svanström och Ann-Marie Fridlund. Säkert ganska job bigt - hoppas de får lön för mödan. Till jubileet har föreningen också gett ut en tidning, en tryckt version av medlemstid ningen Ouf Dyningar. En inne hållsrik och proffsig produkt. Redaktör har varit Stig Svens. Helhetsintrycket av tidningen blir att det åter är liv och aktivi tet inom 'anrika Oravais ung domsförening. Seg

Michael Jackson: THRILLER Michael Jackson och Thriller är Säkerligen år 1983:s mest framgångsrika artist respektive LP. Med sådana hitlåtar som titellåten Htriller. Billie Jean, Wanna be starting something, Beat it, The human nature samt The girl is mine tillsammans med inte helt okända Paul Mc Cartney, ja då är succen ett fak tum.

(Epic)

lägga in ett gitarrsolo mitt i en låt som M. Jackson gjort. (Beat it). Det är kanske därför som M. Jackson är lite mer fräck disco, som gjort att LP-n Thriller är en av världens absolut mest . sålda. På sista halvåret har låtar ur Thriller blivit spelade så mycket i medierna att många discohatare drivits till vanvett. Men nu när M. Jackson börjat tystna, kommer det något nytt. Vår Majkal och redan tidigare nämnda Pålle har kommit ut med en ny singel Say, say, say. Bara lugn . Vi får väl höra den tills nästa Michael Jackson LP kommer ut .. .

Undertecknad är i vanliga fall ingen stor discofreak, men jag måste erkänna att Thriller är en bra LP, helt superb , om man jämför t.ex. med Kool and the gans monotona klapp-klapp I i-händerna-disco. De skulle väl inte ens våga drömma om att ________________________________________

oo ~~~~ ~~!222m~~~~~~~'''

PRESENTER

GOD ITALIENSK MAT

,[)IZZ~Rl.11

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

Ta tar ...,.. CIIIh ~ MIr! . . . . . . . . ~~I

Inneh Lena Wilson

Tel 96241423

din motor

QUAKER STATE för länger motorns livslängd

RESEBYRÅ

INGVES

Nr.RPES

R ESOR

~!~'420U

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961-120311

IIII• •W

• HAMBURGERBAR

för allt emeUan rockkonserter och friluftsmöten

• CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE

sound check

Beslutet gäller ett fall där en arbetare dömts av domsaga för att han druckit en flaska mel lanöl på en busstation. Högsta domstolen hävde denna dom, och skapade därmed ett preju dikat. Ifall någon får hicka nu och börjar få visioner av totalt öl kaos i sambana med exempelvis offentliga nöjestillställningar kan han vara alldeles lugn. Högsta domstolens beslut kom mer inte att innebära någon förändring i praktiken. I stä derna tillämpas polisförordning eller ordningsreglemente och därmed är all alkoholförtäring, inklusive lim och rakvatten, fortfarande. lika förbjudet på offentlig plats som tidigare. På landsbygden, där man in te har speciella förordningar angående offentliga platser får var och en fortfarande dricka sitt mellanöl fritt. MEN! I sam band med danser eller andra of - fentliga nöjestiUställningar gäl ler fortfarande samma som tidi gare, eftersom dylika tillställ ningar faller under nöjeslagen. Där det klart stadgas vad som · inte är tillåtet. Så allt fortsätter som vanligt tydligen.

Yrke:

discjockey

YRKESUTBILDADE discjoc keys och andra musikprogram värdar finns i Finland om fem månader. Då avslutas en nystar tad kurs vid yrkeskurscentralen i Lahtis. Initiativet till denna för sta kurs för musikspeakers togs av ett lokalt musikföretag. Ut bildningen omfattar tal, uppträ dande och studioarbete. Ingen vet riktigt hur många discjockeys det finns i Finland, men discote ken är 1.700.

VASA musikbranschens specialaffär

INHEMSKA o.

INTERNA TlONELLA

ARTISTER

_MIIO_III_ VASA PRODUKTION 961-119920

PITKÄKATU 41 STORALÄNGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 'Zl' 110 159

REPLOT FÄRJFÄSTE

Vid nyårsskiftet offentliggjor des ett beslut vid Högsta dom Tel. 961·38020 stolen enligt vilket det inte stri 967 • 73037 der mot alkoholeller mellan ölslagen att dricka mellanöl på . ._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.... offentlig plats.

.o.m

HandelsespI. 10 D 65100

Vasa 10, tel. 961·113572

Källarvåningen under

Offentligt mellanöls drickande

DU!

])re~e'lt~ii"4re'l Mode Ulrika Närpes

NÄRPES - NÄRPIÖ

TEL. 962 - 43140 PUH.

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedling.

Lugnt nytt år

Lugnt och stillsamt har den gångna helgerna av firats i vår landsdel. Inga allvarliga inter mezzon vare sig i samband med julhelgen eller nyårsfirandet. Detta enligt samstämmiga upp gi fler från länsmanskanslier och polisinrättningar . På de flesta håll menar man t.o.m. att helgen varit den lugnaste på många år. Något som åtminsto ne till en del torde bero på att såväl jul- som nyårshelgen sam manföll med normala vecko slut. Det tidvis besvärliga vädret gjorde också sitt till för att hål la nere statistiken på trafikolyc kor. Snöovädren fick folk att hålla sig hemma mera än van ligt, av allt att döma. Från Karleby meddelas att man visserligen hade 29 utryck ningar under nyårsaftonsdyg net, men att allt gällde rutin ärenden, några slagsmål, fylleri osv. I Kronoby hade man också en lugn helg, undantaget en älg krock och endel fyllerister i samband med nyårsafton. För eningarnas julfester avlöpte utan mankemang. Inom Pedersöre förekom en del smärre ofog och liknande som mer eller mindre hör till veckosluten, men i övrigt inga större oroligheter. I Jakobstad inträffade ett par kollisioner på nyårsdagen, och nyårsafton innebar omhänder tagande av några fyllerister, en del ofog och slagsmål. Julen förflöt rätt så lugnt på alla fronter. I Nykarelby körde Drags viksbussen i ett träd natten till julafton, men alla klarade sig förutom ett par smärre skärsår. Också nyårsdansen förlöpte utan större orosmoment. Ett dussintal böteslappar och tre finkade fyllerister. I Vörå hade man inga större publika tillställningar så man väntade sig inget speciellt, och så förblev det tydligen också.

Korsholmspolisen säger sig också haft en lugn helg. Kon serten i Kvevlax beredde inga bekymmer, ej heller nyårsgam maldansen i Smedsby. Också här hänvisar man till det dåliga vädret som en orsak till frånva ron av tillbud i trafiken. I Vasa förflöt också julen lugnt, till och med mycket lugnt, meddelar man från ord ningspolisen. Nyårshelgen för de däremot med sig endel oro ligheter. Några fönster panga des i centrum och mycket folk var i farten. Fem rattfyllerister haffades under natten. Malaxpolisen fick larm om en brand i Molpe på julafton men annars inget speciellt. Ny årsdansen i Korsnäs var lugnare än vanligt. Ganska litet folk gjorde att kvällen förflöt som en normal danskväll ungefär. Också i Närpes förflöt nyårs helgen lugnt, två rattfyllerister undantagna. I samband med dansen i julhelgen fick sex per soner vistas i finkan över nat ten. Från Kristinestad rapporte ras "ovanligt lugnt efter om ständ igheterna". Ordningen var god på nyårsdanserna och eftersom nyårsafton inföll på lördag fanns inga större mäng der oroselement som kommit över från Sverige.

Om dom här bantnings pillren hjälper så tala om det för MEJ.

När jag.

• •

Hur kom ni egentligen på den iden att ni kunde redigera

en tidning av det här slaget? Ni tycks inte känna till det

allra elementäraste i fråga om jordbruk. Ni talar om en

so och ho som om det var samma sak. Ni talar om kornas

ruggningstid och ni tycker att man ska tämja illern för att

den är så lekfull och Ilämplig som råttfångare! Ert påpe

kande att musslor ligger stilla om de får höra musik var

överflödigt - fullständigt överflödigt. Ingenting kan

störa musslor. Musslor ligger alltid stilla. Musslor bryr

sig inte ett dugg om musik. Åh, du milde skapare, om ni

hade tagit till er livsuppgift att förvärva okunnighet skul

le ni inte kunnat avlägga examen med högre betyg än i

dag. Jag har aldrig sett något liknande. Er anmärkning

att kastanjen som handelsvara stadigt är på frammarsch

kan faktiskt inte annat än ta död på den här tidningen.

Jag vill att ni ska säga upp er anställning och ge er häri

från. Jag vill inte ha ledigt längre - jag skulle i varje Tall

inte kunna ha nån glädje av det. Absolut inte med er i re

daktionsstolen. Jag skulle alltid gå och bäva för vad ni

härnäst kunde hitta på att anbefalla. Jag förlorar alldeles

tålamodet bara jag tänker på hur ni dillar om ostrort-

sängar under rubriken 'Vår lilla köksträdgård'. Jag ber

er försvinna. Ingenting på jorden kan förmå mig att ta

ledigt en enda dag till. Ah, varför talade ni inte om för

mig att ni inte visste ett dugg om jordbruk?"

"Talade om för er, ni gärdsgårdsstör, ni sopprot, ni

son av ett kålhuvud? Det är första gången jag har hört en

så hjärtlös anmärkning. Jag ska säga er att jag har suttit

på redaktionsstolar i fjorton år, och det är första gången

jag har hört att man måste veta något för att redigera en

tidning. Kålrot där! Vem skriver teaterkritiken i andra

klassens blaskor? Jo, en hop framskuffade skomakare

och apotekselever som vet precis lika mycket om teater

som jag om jordbruk och inte ett dugg mer. Vilka recen

serar böcker? Folk som aldrig har skrivit några. Vilka

sätter ihop de tungrodda ledarna om finanslivet? Perso

ner som har haft de allra största möjligheter att inte lära sig någonting om det. Vilka kritiserar krigföringen mot

indianerna? Herrar som inte kan skilja ett stridsrop från

_ en wigwam och som aldrig har behövt springa undan för en tomahawk eller plocka pilar ur familjemedlemmarna för att göra upp kvällens lägereld med. Vilka skriver nyk terhetspredikningar och larmar om den farliga flaskan? Folk som aldrig kommer att dra ett nyktert andetag till förrän de ligger i graven. Vilka ger ut lantbrukstidningar, ni - jordärtskocka? För det mesta såna som misslyckas inom lyriken, skräcknovellen, sensationsdramatiken och slutligen faller tillbaka på jordbruket som ett tillfälligt uppskov före fattighuset. Ni försöker lära mig något om journalistik! Jag har kammat igenom det från Alpha till Omaha och det säger jag er att ju mindre man vet desto större uppseende väcker man och desto högre lön kräver man. Himlen ska veta att om jag hade varit okunnig i stället för bildad, fräck i stället för blyg, då skulle jag ha gjort mig ett namn i denna kalla, själviska värld. Jag be gär avsked min herre. Eftersom jag har behandlats så som ni har behandlat mig är jag mer än villig att lämna er. Men jag har gjort min plikt. Jag har fullgjort mitt kontrakt så långt som det har tillåtits mig. Jag sa att jag skulle kunna få alla samhällsklasser intresserade för er tidning - och det har jag fått. Jag sa att jag kunde öka upplagan till tjugotusen exemplar, och om jag hade fått två veckor till på mig skulle jag ha gjort det. Och jag har gett er den bästa läsekrets som en lantbrukstidning har haft - inte en enda bonde, inte en enda en som skulle kunna skilja ett melonträd från en persikoranka, om det så gällde livet. Det blir ni som förlorar på den här bryt ningen, inte jag - palsternacka! Adios." Så gick jag. Till svenska av Mårten Edlund

Prenu merera

••

pa o --

, •

~--

L~ l'

I JAG BESTÄLLER ÖP FÖR I

ÖP

betalal portot

O 65 mk

I SKANDINAVIEN

(

O 70 NK

Namn:•.••..•••.•••.••..•••.••.•••••.•••••••••

ÖP

Adress:.••.••.•.••••••••.•••.••••.•••.•.••.••

PB27 6 . dAKOBSTA

•• I

I I

Hela 1984

för 65,- .,

I Bet. namn och adress:••.•..•.••.•.••. I

..................................................

I .....................................:.:..:.::.;..:.:.•

~------------

Svarsförsändelse 16

Jakobstad

----------------.