Österbottniska Posten (ÖP) nr. 1 1985 by Österbottniska Posten

elly,.; ga åt lIell1iti• Sid 4 . .

••sa prästerna i rvas-. . . . . och lutade sia i en . ..... _ strider _ot lIul8I1a..- . . .Iat. .

~------~==~~~~------------------ ~

Redaktörs1tankar • • • -;-ec-K"ä";-- .. . .-~~.

.. Karl-Gustav Olin

-------~----------------

.O m att reta och roa

Det orwellska 1984 har övergått i ett internationellt UJ1Cd,oms-U. Ett ål- som har en mycket mera Positiv klang.

Ett fenomen som hör årsskiftet till är ungdomaföreningarna.s nyu.re vyer. (Eller kanske man borde kalla dem revyer enbart, då en stol' del av rörening'arna ~ siDa premiärer förlagda längre fram under våren). Att roa och reta brukar säg as vara ·revyernas uppgift. Och nog både

retar och roar de österbottniska UDgdoDl&11l& i siDa spex.

Humorn u en uttrycksform som stAr cleD ~ Iollmji1ea nua. Via h umorn och revyerna kan de österbottniska uncdomarna ge uttryck för det de känner och tycker. Revyerna blir ofta en ungdomlig protest mot det som kan tyckas vara fel i samhället. Och det finns sämre sätt att protestera pA. än genom att skoja fråD. tiljorna i byus.1QUnp

~kaL I s k ot tgl u&,&,en s

~~~:=~~~2n~I!II!II It som

RevJ'eraaa .tpoka ligprt att tar upp loka'.......laer.llen det " 'yder ut eD rad ~kalaldmdtsar A.r efter lr..... tlgwera i revyaam ....... pa. T011tildeDJIIr oekå _" .....bdeJaar DApu 80lIl beJÄ lllÖjupei att al aH. . . . lönivwa ale. DH . . ~faktiaId _ _ .....~.I· . . ~IIY1roDl. CNr _ _ lIIftat 1. .

•.,....... ...,l'1li1"_""14

.. . . . ....

..... .

. . . . .n b AIJn lnpD.:i_• •

........ 1_~ba ..... 6elpel'l_..lIlIlQj~Ji ~

oaIIIIIA_

..,.,*..............--.......... _Ib_ ...

....y................. ..... jI. ..

lii. . . .II'.. . . .iIIrIl1Ijfli _:. ~_

J...,.._~~ JJMJiftnl~. . . ._ _. _. . . Imaaa fIioanJee1a . . _Idelae, bar ......Nl'lilJIiIII. m,n'mjaWtt.IM• . DetmWepaäaira ~"'lokal ~ataa "deD.lmJl"'_~""""bekoa&Dad.

..,.l&-bdeellllari. . . . .cIUer~--"·'HHJiaIruDa . . . . Inmde IIiDa...... Båda.....nåD Inmde,Pmaoel.... lrIrIaiwer IN-P~, aaderUvabUlDCll'. lJt-Jr6ndk ....... _IrJlllhetel'.

oerb6rt 8VAr ltoDM. . .lIrIverb6daaallle ... .......

cra....

......ar..

. . . . . . . . maa iDte allti.I,.... ~jada l re",...,."..... . . ..

De ~:n.Juaa har "Urit ett YIJlttat inalag t ~t lokala Imltarutln1det. De ar oeIraA. l miaga faU unpmia"akvalönda_". lande - If upppA. UlJoraa. aev,.erna- mi.nca ............ ~ lDkomstkälla. Oeh äVeD OIDmaa kaD tycka att det öv ~ spelar iD, borde lterp tID rfIV'I- och hAlla i mbmet andet 'ievt och lokal. Utan lokal iDgeD rn,. - utan re.,. lnpn lokal.

IörhA.JJ

_'Jaa

"Egentligen har det alltid funnits förda hårdrock som "ore den tryck luftsborrar med fö rstärkare. hårdrock. Om man ser det hela sym boliskt. * ...... Förr hette det jazz och den lidens tonArsrörildnr slet sig i hiret och Hårdrocken ska inte YBra rumsren trodde att nu skuUe virld.e n gå under. Somliga Yille bannlysa Alice-Ba bs, - det "örsta som kan hönda en pro hon sjöng ju uppviglande texter SOIll tes/form ör naturllgt"is att den blir "swing fula nuga swing och den fula accepterad (minns hur punken o Skadliggjordes). flugan swang - pang." Det finns till exempel ettparke Numera heter det hårdrock och jazzdi:ggalma ..... blivit tonårsföräld rIngshus i Malmö dör en "ägg har lila.... &om för aU folk Ika klottra ra på a"sedd Hln:lroc:km ir ett sitt aU protesle plats? ra mot V1IXellvirlden, den anpassade Det är själ"klart all tanter och -* ~~n.~ ftft~~Mn~r-~~~~ ru~·W · rl att uttrycka sina känslor med musfk, sig och slita sig I håret och s '" ~"'- -,... då Yisar de "lika de är och "ar de hör ningsartlklar och ordna atter i TV hemma. - annars "ore birdrvc:ken ingen bra Att 1984 ble" ett stort år ' för protest. . hårdrocken är vii knappast Ilt u.dra 0dI det ir sjilvklart att musikre över, så vidrfa 10m vuarirtdelllr. C!eIIIeIIlenaa och fansen ska tycka oli ADt fler ..... ... Ile . . . . protesae !ta om konserterna och plattorna. 111. Nir proffstyckaren anser att bandet Detta ..ute sips med e. pog: så spelar falskt och att sångaren kraxar, kallade IIlrdrockband som dgar IÖn då menar fansen att det handlar om der lIaIaaa ruckor på scenen eller syss nytt sound och att sångaren satsar tar med djivulstjafs ör Yärdelös dynallt. p. Det låter bl1l nir man lyssnar med Sådana band är skapade av smar- känslorna_"

....

IAU.~~

. .up. . . . . ,. . 1IIIImt...1. . . . . . .. bIlpella4. . . ~"eIJ.eI'atU~. . ..

....JaI81. . . . . . . . . . . . . . . . . .

I Aftonbladet UNG noterar An ta,,,uxna, affå'rsmän som "iii tjöna nika Borgdalen med tillfredstäl pengar på ungt folk som inte har lelse att hårdrocken Ingalunda hunnit skaffa så mycket erfarenheter och har nårt för att könna "ar grän dog i slutet av 70-talet. Nejdå, ef sen går. ter ett par års viJa kom det nya

Riktig hårdrock ör s,kitiga gitariff, totala genombrottet 1984, kons markerad basgång, tunga trummor, taterar Borgdalen men menar att högt tempo och kraftig "olym. Ett ös sökert låter \'idrigt för dem som det är en come back på gott och som inle. "öxle upp med hårdrocken ont.

men det innebör ju inte att de ska BY

-~~

IrAnda pet":rs;o;Dl:ig:;h;e;te ;r:.:i;s:AftI:b;;ä;ll;e;t~.~~~ Äve;n~o;d;e;s ;m ;sa ;;;är~n; taeluIi'ipm -m;nalob ;:~~ekt =:....~.;.

fär·deD'I eftertaDke.

Hårdrocken är tillbaka

teaterverksambetea. lIIAate_

Ungdomsåret "Jag torde yttertigan få fista uppmärksambd rid, att år 1985 av Förenta Nationerna förkla rats SOlD ioteraationellt ung domsår_ Dess tema är överallt i världen dettagande, utveckling och fred. Trots sitt namn ligger det internationella ungdomså rets tyngdpunkt på det natio neUa och lokal.a planet. Syftet är ett så konkret arbete som möjligt för att t.ex. förbättra ungdomssysseJsättningeo. Då vi nu går in i ett nytt år viD jag föreslå som en utmaning åt alla dem som har innytande och al la dem som fattar beslut i vårt län, att de skulle f'örh,åUa sig aUvarligt till och stöda de fram stäDningar, som ungdomsårets kommissioner och ungdoms nämnderna inom olika kommu-· ner gjort eller kommer att göra." Landshövding Mauno Kangasniemi i sin nyårshälsning

Videovåldet och de unga

I en debattartikel i Hufvudstads blodet analyserar avdelningschef Cecilia Brandt vid Folkhälsan si tuationen med våldsnJmer i TV och på video. "Undersökningar som gjorts i Sveri ge om ungdomars videotillande visar att en mycket stor del av v~d~,- _ marna ser på är vålds- och sk'rackfil: mer. Det fjnns all anledning att ulgå från att förhållandet är detsamma hos oss. Då man granskar utbudet av videofilmer kan man lätt konstatera att det är underhållningsvåld i olika former som helt dominerar. Och vål det framställs alltmer raffinerat. Sa dismen har blivit ett allt tydligare in slag. Bar!! förekommer allt mera i filmerna , både som utövare av våld och som offer. Och filmerna blir tek niskt sett allt bättre , vilket tyvärr naturligtvis ökar genomslagskraften . Relativt färska utredningar visar klart att utbudet av kassetter styr ungdomarnas val. Det finns al.ltså en klar orsak att anta att med ett annat utbud av videokassetter på markna den skulle våldsfilmema inte ha den popularitet bland ungdomen de har idag . Vilket naturligtvis stöder upp fattningen om att det behövs åtgär der för en sanering av marknaden."

T_o_nm_a~l_u_d_e_n_3~la_u_a_~_lmg~.____________________--~------~~~~~~

__________________________________

Jordisk plåga jämmerropen från olyck soffren i de indiska fattigkvarte ren når oss genom TV:ns för medling, grips man spontant av barm och förfäran över att så dant får hända. Mänskligheten står maktlös och frågande, när Mgra få tycks kunna ställa till med vad som helsf, där ansvar och humant länkande är okända begrepp. De rädds ingen dom för siDa handlingar, å synes ej bdIer behöva göra det.

Man kan fråga sej: var är den som har makten? Det står skri vet - "mig är given all makt i himmelen och på jorden". Det skulle sannerligen vara på tiden för den som har makten, att ta itu med eländet på vår jord. Här ligger miljoner å vrider sig i smärtor mångenstädes på vår jord. Skrikande ut sin ång est, som börjar höras över hela världen, medan prästerna fort sätter att knabbas med varandra i tolkningsfrågor. Är det inte på tiden att de mangrant reser sej till kollektivt rytande: Var är du

som makten haver? Hur ser Du Att uppta kamp mot det onda på olycksoffren i Indien, på sväl i form aven fredsrörelse, är nog ten i Afrika, på krigen och alla något av David och Goljat, där som dör får lida oskyldigt, kan Balders. blanka svärd nog kom ske bedjande om hjälp så länge mer till korta. Vi skall veta att de orkar? ondskans träd är gammalt å väl Ja, frågor finns i tusental, in rotat, Gödslat med blod å tårar i gen kan besvara dem, varken all tid. Fredens planta är ny å präst eller lekman. När jag en späd, måtte den klara sina rötter utan blod å tårar. På förböner gång i min ovisshet vände mej till en präst, spörjande varför kan den knappast klara sej, ty somligas böner, vid fronten i ti när han våra böner gagnat den den, blev hörda andras inte, sva olycklige? rade han: "det vet jag inte men mina hörde han". AUa -är vi nog fredsvänner så Att en del är privilegierad länge vi har fred, men fredsvän visst jag förut, men riktigt lo ner kan också bli angripa å då giskt ansåg jag det inte att vår kan det hända att vi alla får ta till Herre också tillämpade den svärdet, liksom Israels folk som principen, men han har ju avsagt . trots att de skulle vara Guds ut sej all makt enligt citat ovan så valda, har han satt svärdet i han klandra honom inte. den på varenda en av dem, och

t.o.m. låtit dem fördriva ett an nat folk, ut i öknen , ett folk som tydligen ite är privilegierade på något vis. Nyligen har julens budskap om frid på vår arma jord ljudit i alla kyrkor. Ett budskap som snarast borde bytas ut mot ett dundrande varför? Ett ord som hela mänskligheten har all orsak att utbrista inför all den me ningslösa grymhet som hela jor den besitter. Det är lätt att skylla allt på djävulen men nog borde någon ha ansvar för de oskyldiga ändå, när mänskligt makt ej förmår : EDVIN BACK

Besvikna korsnäsungdomar:

V årt arbete värdesätts inte!

i Korsnäs der sommaren. Och tänk vil ken PR SÖV-rock och vår i synnerhet då de sommarteater Molpe på bidra . a inom ungdoms- get från kulturfonden . - Och tänk vad vi betyder • a i Kors för trivseln och sammanhåll folpe och Harrs ningen. Vi har till och med bju besvikna på dit pensionärerna på gratis kafstyJralllläDnen och de ~1IJ:dGJlIIaIl"B1I

• Egna ver/Csamhetsledare Ungdomsnämnden hade an hållit om en deltidsanställd fältledare samt anslag för ett lägerområde i Harrström. Men båda posterna ströks.

som kunde ha använts till verk samhet och större projekt går åt till löner i stället.

• Inga medaljer Ungdomsföreningarna i Kors näs- får 47.000 mark aU dela

summa, l~t att de bryr sig oss! Att de uppskat det vi gör! Men vi fick ingenting! onHö~ i iftar harmset med thandlingarna medan uttrycker sin besvikelse. Och Helena Höglund, nyvald örande i Korsnäs uf och Erik Häggdahl, viceordfö i kommunens ungdoms d och något av de alltiallo o pe uf instämmer. - Kommungubbarna värde - er inte det vi gör. Vi kunde a gärna låsa dörrarna och Juta med alltsammans, säger Jan-Erik Häggdahl. Men i nästa andetag lovar han kämpa fOr Molpe uf in i de i ta . - Själva tyck r vi faktiskt del ä r viktigt det vi gör. . ad föreninge n bet. der bara för ungdoma rna uta n la byn! Ste nlund och Jan·Erik funderar över vad Cl-InI'l"'rn:ngen uträttat de sen och det blir en lång mest skilda verk-

• Andra kommuner ger

~Dh~ .

paviljongen och . byggt och hål med egna me ock å andra nytta varje dag un-

Men under själva mötet var det bara en, Vivi-Ann Båsk, som förde ungdomarnas talan. Och hon är både förvånad och besviken över utgången . - Vi hade varnats för en stram budget så jag slutade drömma om en fältledare och förespråkade i stället ett anslag om 8.000 mark . Men ingen stödde mig, säger hon. Varför inte? - Tja, endel sa efteråt att de trodde att budgeten redan var så spikad att det inte fanns rum för några ändringar. Men det var ju bara ett förslag som fullmäktige hade att ta ställ ning till. Det är ju vi som be sluter.

~ T~mmen nerför budt;ete? j Korsnäs! l!e~elUl Höglund, UlfStenlund och Jan Erik Häggdahl känner SIg lIksom andra uj-alctiva I kommunen asidosatla och missbytta.

fe. Men det är slulmed det nu , liksom det är slut med familjedagen på paviljongen med program och gratis inträde. - För att inte tala om allt vi har planerat, allt vi kunde ha gjort rned mer pengar - en småbåtshamn för turister , ett campingområde ... Är inte det här värt någon ting, undrar de. Inte ens en liten summa om några tusen mark som skulle visa att kom munen verkligen uppskattar ungdomarna och deras arbe te, att kommunen bryr sig om? - Vi har varit för snälla. Vi borde ha visat oss mer agg ressiva, tjatat och skrivit lis tor på allt vi gjort. Men man tycker ju att de borde förstA nånting själva också, säger Jan-Erik Häggdahl.

- Lägerområdet trodde vi väl inte på ännu det här året, men fältledaren hade vi faktiskt räknat med att få . Det skulle inte ha kostat kommunen mer än 20.000 mark. säger Jan-Erik Häggdahl. Och han tillägger att de skulle ha kunnat svälja också den missräkningen bara de hade fått helst en liten summa , som tecken på uppskattning. Att det finns behov aven fältledar e bevisas av att både Molpe uf och Korsnäs uf kom mer att anställa egna verksam hetsledare för vissa perioder under 1985. Helena Höglund i Korsnäs kommer dessutom att ansöka om ett stipendium för barn- och ungdomsverksamhet i föreningen . - Nog ska vi väl klara oss ekonomiskt. Men en verksam hetsledare betyder att pengar

på. Ulf Stenlund kan inte låta bli att jämrora med idrottsrore ningen Fyren, som får 67.000 mark. - Det är bra att Fyren får pengar, inte vill vi ha bidrag på deras bekostnad. Men ror rätt visans skull borde ungdomsfö reningarna då också få betyd ligt mera. En idrottsrorening riktar sig ju bara till en snäv grupp, medan vi vänder oss till alla. Fast vi har förstås inga medaljer att visa upp ....

• En talade för Budgeten föll ner som en bomb bland de uf-aktiva Kors näsungdomarna. Det var ju så många fullmäktigeledamöter som stod på deras sida. I varje fall före den slutliga budgetbe handligen .

I FN:s deklaration om det inr nationella ungdomsåret sägs det bland annat att huvudans varet ska ligga på de lokala planet, hos de enskilda kom munera . Och de flesta kommu ner i Svenska Österbotten har villigt stött ungdomen med ex tra budgetanslag inför det nya . året. Till exempel grannkom munerna till Korsnäs - Malax och Närpes - har beviljat sina ungdomsnämnder 15.000 re spektive 40.0000 mark extra i anslag för verksamheten.

BIRGITTA STRAND

'Inte av så stor vikt'

Kommunstyrelsens ordförande i Korsnäs, Johannes Åkersten, kommenterar det kommunala beslutet med att man inom kom munen följt en åtta procen tig budgetram. - Då det gäller fältinstruk tören ansåg vi oss inte ha möj lighet att tänja på det beslutet, eftersom vi måste hålla oss in nanför fu llmäktiges budgetra mar som förutsä tter att vi inte skall höja på skattöret. Vad beträffar det internatio nella ungdomsåret berättar Åkersten att man inte ansåg aU det är aven så stor vikt att det var skäl att frångå 8 procent regeln.

~(d "'........ 3 ...... 1_ r:l

.~~\.J~ •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I

•

••

OP träffade

Fråga: Hurudan är du a

Svar: En utslätad gnetare , småborgerlig, pedant och inte det minsta bohem . • •

I I

I I I I I I I

Nämner man namnet Bosse Pamevik, så tänker de flesta av oss på alla möjliga gubbar utom på Bosse själv. Kungen och Palme, Jokkmokks-Jocke och Kekkonen II och hundra gubbar till ... det enda gemensamt de har är att I I de nått så långt i kändisskapet I att de blivit imiterade av BosI P 'k se arneVI. De flesta har funnit sig i att : imiterade med nästan I bli oanständig förtJousning, ty att I I härma och värma utan att I förnärma är han något aven II mästare på, denne 4S-årige I göteborgare som är en av SveI riges mest älskade I underhållare. I" °d d OP fick för en tI se an en : pratstund med Bosse PameOk å B h' V ° G I I VI P acc l apen l am a I stan i Stockholm.

II Bacchi Vapen är en krog som till häl fI ten ägs av Parnevik och där hade jag avI talat tid med imitatören. Trodde till I

Bosse Parnevik

först att jag hade missuppfattat nånting

med tiden när Bosse inte började dyka upp. En timme för sent kom han till in tervjun och var uppriktigt ledsen att han var så sen. Bosse berättar att han på kvällen skall uppträda på en studenthippa för sonen Jesper och hans klass. Hur skall man beskriva intrycket av Bosse Pranevik som Bosse Parnevik?! Svårt! Hur som helst är det inte samma Parnevik som på scen. Han svarar gans ka kort och konsist på frågorna jag stäl ler, verkar ganska blyg och lite skamsen för att han var försenad. Alla har en livshistoria. Ävenså Bosse Parnevik. Som ung gosse drygade han ut farnil . kassan med a tt h'äl Je J pa t'll l att ru Il a stockar ut i älven åt flottarna och att rensa gravar på kyrkogården. - Fanns det någonting i din barn ~1IDI°!DtatSo'~rm? pekade på att du skulle bli

- Vad han menade är fortfarande en gåta. Men jag blev facinerad av hans mummel och lärde mig att hänna ho nom. Jag smög mig bakom olika hus knutar och drog hans ramsa, för att lura folk. Jag hörde hur folk sa:"Nu kom mer Gustav." Styrkt av framgången med byfånet började Parnevik hänna den tideris filmkändisar, nämligen Åsa-Nisse och Klabbarparn. - Mina kamrater i skolan tyckte det var fantastiskt roHgt att jag gjorde de här figurerna. Från början var det kans ke ett behov av att bli omtyckt genom att locka andra till skratt som var orsa ken till att jag härmade folk. Jag blev något aven me delpun kt. Parnevik berättar att han alltid varit väldigt blyg och tillbakadragen till sin natur. Något som för oss som brukar xroaaslt. av Bosses gubbar verkar parado

Ja, på sätt och vis. Förr i tiden fanns det alltid en massa original på landet. Många av dem var svårt mentalt störda och det var synd om dem förstås. Men det begrep inte jag som bara var ett barn. Jag hade roligt åt dem och gjorde narr av dem. Den första jag gav till att . en såd an stac kars mänimitera var Just niska. Det var en gubbe som hette Gustav och ingen hade hört honom uttala mer än en enda mening, och den gick han o ch idisslade på hela tiden: "Kost i älva, dä ble för dyrt, dä få vara."

- Som pojke var jag så blyg att knappt vågade närma mig en flicka. Det var i stället flickorna som hoppade på mig och klämde dit en puss då och då. Det dröjde innan jag försod mig på flickor. Först en bit upp i tonåren gick det upp för mig hur de fungerade. - En sak som gjorde att jag var blyg och tillbakadragen som liten var att jag stammade. Men jag fick råd aven av mina lärare att läsa mina läxor högt och tydligt. I stället för att vara rädd för min röst skulle jag försöka vänja mig vid

den. Jag satte mig alltså ned och rabbla de mina läxor både framlänges och bak länges, och visst släppte min osäkerhet och stamning. - Blev du något av skojans hjälte med dina imitationer? -Nej det var en annan kille som ha de den rollen, han var mycket bra i id rott och ibland avundades jag honom, eftersom jag själv gillade sport och ville vinna allt som han vann. Men jag ställde mig frågan om jag skulle vilja vara den där killen. Och svaret blev att jag inte ville vara någon annan än mig själv. Trots min surhet. Bosse berättar att när han gick på gymnasiet var han väldigt tvär och trumpen och var inte riktigt på det klara med sig själv. - Jag grubblade mycket på varifrån man kom och varthän man var 'på väg. Det ledde i sin tur till att jag började studera stjärnhimlen och fundera på om det fanns liv på andra planeter. - Kan du berätta lite mera om hur du hade det med flickor? - Jag tog aldrig några initiativ. Det var istället flickorn som fick förföra mig. Även när det gällde den sexuella kontakten var det flickorn som tog initiativet. Jag klarade av de olika situationerna så tillvida att jag inte lämnade några barn efter mig på byggden och inte gjorde någon flicka olycklig .

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

~--------------~~~~~~~----------------• • • • • • • • • • • • • • • • • • 1

Bosse Pamevik är idag gift och har tre barn. Man undrar hur fru Gertie

upplever an gå och sova med så många " pbbar" samtidigt.

- Ånnu har hon inte klagat, svarar med ett skratt.

Bosse Parnevik har inte alltid varit Bosse Parnevik vi idag känner. annat skaffade han sig ett " hecm-ligt" yrke innan han blev imitatör. !den imiterandet har alltid hängt med. Bosse studerade till gymnastiklärare och utbiidningen finansierade han geDom att imitera. Han var också en av Sveriges mest lovande idrottsmän, bland annat var han bra på att löpa häck. ÖP frågade Parnevik o~ det inte. är svårt att krypa in under skmnet på olIka personer och imitera dem?

Nej, det är inte svårt, försäkrar BosSIe. NAr jag till expmpel glör Anders GemaDdJ k.ä nner jag mig som jag tror kanner sig. Och Olof Palme förer jag göra så hånfull som han vernar man ser honom i TV. Palme är min drömpojke när det gälimitationer, han har allt man kan ka sig i det här fallet, säger Parne-

D ÖP-drive på gång i Borgaregatans sko la i Vasa, där "dragplilstret" Vik tor H urmio uppträd de inför en entusias tisk publik.

I I I I I I I

I - Palme har ett yttre som är lätt att ka I , rOst, gester och pauseringar som ar lana an ta fasta på och göra nånting I av.

För ime sillnge sedan uttalade Pal- . si bar: "Det är så .....~_>r mig. an de s\rulle c:n egen fack förening. Men jag Parne\u för han ger mig mlnskfig värme... har ..·arit Parneviks stora lyc Första gången Parnevik stod ensam scen ..·ar 1969 på Hamburger Börs han hade inte bestämt vilka gubbar Ila. Pa1Ierit bednar an ban dIiIaIsme pi Palme. ~har

•

I I I I I I I I I I I I I I I

otaliga situationer Men Parnevik har imiterat en hel massa andra gubbar än Palme också. Men endast en finländare har fått äran l av booom. nämligen I i

- ~ dgra kvinnor har du inte - Varför? - lag respekterar kvinnan för myc~ att göra det. kan undra hur Parnevik har det • v i denna bOg av alla karak aldrig har haft tid a ll va e vaJ finnas någonstans ma:serna" Och hur ser denne j så fall Ul? - Inte m)"eker att visa, säger Bosse tr.Ilallb::n. Jag ar privat en ganska ut e småborgelig, en peWO'IIlI/!'D a..· bohemeri i :;::!j~:~53gl~ En tråkig fan,

- eller hur? f&:bcredmo- infOr en gubbe är IIZ::IIJlmL Han delar upp siu artistliv i

PlJdllIkti-lOnsår och showår. Produktins

de nya rösterna studeras in, de ·ema läggs och de nya peru makas. är arbetsammast, berät vik . - - Det påmljande showårets turnegår sedan som en dans. '1 har som regel an varje mien föreställning locka publiJa skratt, annars har han enligt misslyckats. vi Parnevik och hoppas över pölen till Fin-

~~tt.:llXDlIi3I ban gjort, men Koie han. (Känner till b:::IIXII:D). .A.Numineri vore Pamevik , men Jörn vara mest tacksamt. Och - se Parnevik som Donner! inte det kunna bli?!

~1. .

I I I I I I I I I I I

Viking borg ur i Böle, Korsholms Uf i Gamla Vasa, Uf Hoppet i Helsingby, Karperö ur, Norra och Södra Vall grund Uf, SkatUa, Solf, Söderudden samt Västerhankmo ur. Övriga föreningar som har kommit över i eller alldeles i närheten av mål sättningen är: Högnabba ur, Kovjoki ur, Böle ur i Närpes, 'Harrström Uf, Korsnäs Uf, Bergö Uf samt Taklax. Av de ca 100 olika områdena är det tilbvidare 38 föreningar som kommit Över nuvarande prenumerationsantal. De föreningar/ombud som ännu inte

lamnat in någon lista, uppmanar nu ansvarige kampanjledaren Ulf Johans son att så snabbt som möjligt sända in shia listor till SÖU:s kansli i Vasa. Kampanjen fortgår dock hela januari månad ännu. Johansson vill ännu påminna om den tävling som samtidigt pågår mellan om buden. Man tAvlar om vem som säljer mest i förhållande till antalet svenska hushåll. Fina priser utlovas. BI.a. en video, en free-style, en portrolj samt en del andra "tröstepriser".

lTlf Johansson övergår tillOP,? KansIicbef Ulf Johansson vid SÖV har fått erbjudande om e!l tjänst som mark nadsföringschef för OP. Johansson har ställt sig positiv. till rorslaget och kom mer troligen att övergå till den nya tjänsten från månadsskiftet januari -februari. Arrangemanget är dock be· roende av hur den pågående prenume ratiooskampanjen - och därmed ÖP:s framtid - bar utfallit vid den tid punkten.

SÖU:s gamla styrelse tillkännagavs

den nya situationen vid dess sista sam manträde strax före julen. Styrelsen be slöt samtidigt om indragande av den nuvarande annonskonsulttjänsten som finansieras av SÖU. Tjänsten indras från första februari.

Ifall Johansson övergår till ÖP bety der det aU kanslichefstjänsten kommer aU lediganslås. Johansson har innehaft den tjänsten i fyra år nu. Vid en eventu-

I I I I I I I

I I I I

eD övergång skuDe Johansson fortsätt. ningsvis arbeta utgående från Vasa. Från nyåret minskades också perso nalstyrkan vid kansliet med teatersekre teraren, vars indragning förbundets höstmöte fattade beslut om. Från nyår återkommer Carina Ny gård från sin mammaledighet och Susan Nedenno återgår till sin gamla tjänst på kansliet. Båda tjänsterna är numera halvtidstjänster.

RIKTNUMREN I LAPPLAND

ÄNDRAS

5.1.1985

De nya riktnumren för fjärrsamtal är:

I I

II'

I I D Kanslichef Ulf Johansson vid SÖU övervägar:. alt ta emot en

1.1···•••••••••••.••1_ Patrik Stenva/l

ÖP:s prenumerationskampanj går vida re. De allra flesta ombuden har lämnat in en del av listorna. Det är dock flera områden som ännu är "vita". Båst har man till dags dato 28. 12.84 i Fjärde och Sjätte ungdomsringama, där man i förhållande till målsättningen kommit upp till 58 resp. 70,5 %. Målet är för Fjärde ringen 685 prenumeranter och för Sjätte ringen 780 prenumeran ter. Ser man föreningsvis på resultatet ser det för Femte ungdomsringeos del bra ut. 10 av ringens föreningar har kommit över, eller ligger strax under de uppställda målen. Dessa föreningar är:

•

I I I I

peiigtm pt mm nlsL Det ar kul.

VI-ringen leder ÖP-kampanjen

erbjuden tjänst som marknadsföringschef för OP:

Rovaniemi Kemijärvi Sodankylä Kittilä Pello Muonio Ivalo

960 9692 9693 9694 9695 9696 9697

Kemi nätgrupps riktnummer 980 ändras ej. Med ändringen strävar man till att abonnenterna i Lappland inte skall bli störda av felringningar från utlandet.

®~_

Torsdagen den 3 Januari 1185.

'Svårt att komma fram med •• någonting nytt i Osterbottenl Rågsved, ett showband med syntpop som specialitet, har under det senaste året uppstått i Pedersöre. Poj karna i gruppen skriver sin musik själva, vill verkli gen satsa och har också fått ett positivt mottagande under sina framträdanden. Morgondagens band har de kallats. Men de har också fått erfara att det minsann inte är så lätt att slå igenom som showband med Svenskfinland som hemort.

De fem medlemmarna har alla sysslat med musik under nera år och intresset har väl aUtid funnits. Men det är först under det senaste året de blivit orkeste raktiva. Efter en hel del ommöblering

ar, in- och uthopp har Rågsved tagit

'form och stabiliserat sig. Orkestern be

står nu av Tom Stenman, Stefan Kan ekos, Tage 8orgmästars, Johnny Ahlvik och Kenneth Kanekos. - Vi trivs tillsammans och arbetar bra ihop, så nu får det vara slut på ommöbleringarna, säger de. Sånt tar nämligen både tid och kraf ter och gruppen vill nu på allvar bölja ägna sig åt musiken, arbeta pa\ att bil bättre. Efter ett uppmlrksammat framIri dande pi SÖU-rock i somras och en hedersam andra plats vid uttagningen till Rock-Kuningas borde de ha det väl förspänt. Men showband är inte särde les eftertraktade bland . arrangörerna och mer än ett antal ströspelningar runt om i landsindan har det inte blivit för Rågsveds del. . - Vi vill verkligen satsa för att sIi igenom, men det ir Inte litt. FOr att göra det borde man kunna gå in för musiken belbjärtat och vi har alltför mycket annat pa\ sidan om. Dessutom är det svårt att komma fram med nånting nytt. Det ir bara sånt som redan finns

• Egen musik, egna texter Medlemmarna i Rågsved sätter en ära i att själva skriva sin musik. - Reproduktioner blir aldrig det samma som originalen' och framför allt inte lika bra. Dessutom uppskattas eget material och man ' vill ju producera nå got själv också, inte bara nöta på and ras, säger de. Texterna är också egna och gruppen är medveten om att de Ibland kan upp fattas som osammanhängande och mys tiska. - Den nya vlgens texter består ofta av lösryckta fraser som bygger pa\ asso ciationer. De kan verka osammanhäng ande, men nån sorts mening fmns det nog i dem. De får gärna vara samhälls kritiska och visa pa\ alternativ, säger de. Egna texter är en självklarhet för Rågsved, men de ska vara skrivna på engelska. - Svenskan ir alldeles för stötig och blir dessutom automatiskt till rikssven ska för oss. Och sjunger vi pa\ fmska så skrattar folk för det kan vi inte tillräck ligt bra. Så engelskan är bäst på alla sätt och dessutom naturligast för oss att sjunga eftesom vi mest bara lyssnar på engelsk musik, IIrkIarar de.

som ~.. IUIS, _ ~ sige . ...r. de·llllflI..._HtllMI"-!~_~:..::..o; kiisterboUea, meur de. bdIytaDde friD Trots alla motigheter kOllllDel' RlgsVed Sverige ir starkt och lokala förmågor

att fortsättta som sbowband med en syntpop som spedalite • För noJe att få ländska storheter. skapa nånting själva och för alt Ingen - AUt ska vara perfekt här, ljus, ljud ska kunna säga "det där är fel, så där och aUa effekter. Men man lyckas aldrig ska det inte låta". Men de skulle önska aU dansarrangörerna visade ett större till hundra procent med effekterna Dir intresse för de lokala showbanden. man spelar med andras grejor, vilket ett showband ju oftast gör. Spelar vi med - Ett showband lockar alltid mera IUl exempel Souad kan det iote hjälpas publik och är inte alls så dyra som att vi lAter lite som Souad vi ocksi. många kanske tror. Vi brukar få nöja oss med hälften av vad en dansorkester får, om ens det, säger de.

o Hemlogad syntpop är Rdgsveds specill lilet. Här med Stefan Kanckos och John

BIRGITTA STRAND

ny Ah/vik i action.

jinöors utan bannbirtigbet med ut-

••

Hälsningar från OP-dansen: Jag önskar Gott Nytt År till alla från vörå .

Till kont. II -83 i Dragsvik, Mani, Forss , Gert, Kaustinen, Widi mm. En av dem Jag hälsar till alla i Dragsvik, Bjons med mera från Vörå . "Vörå Bau" Jag hälsar till alla i Helenelund från alla iVörå. Jag hälsar till rekryt Rönlöf från kapten Jolmberg. Hej alla country-rockare. A country lover. En hälsning till OCV-703. Kör ej för nära nästa gång! Drag krokar håller! Påkörd

J ag hälsar till vädrets makter och önskar mera snö och hälsar till alla som ser ryggen av mig i skidspåret och till I i Ö . Skidlöpare i Minken Hallo, alla Fans! Here I was, but wherewere you? Waiting. Jag hälsar till odlarlinjen 2 i Korsholms Lantbruksskolor samt till "Pave" L. VPK-887 Jag hälsar åt: Monica, Pia, Ul rica, Kerstin, Yvonne, Ann Louise, Carina, Lilian , Anki , Tina, Lena, Chrissi, Mia, Gut ta, Frank, Olli, Paul, Mick , Emmi, Matts-Jo , Glen och många till. Lena

Jag hälsar åt Lena, Pia , U~ca, Kerstin, Yvonne , Ann-Lowse , Carina , Lilian , Anki, Tina, Le na Chrissi, Mia , Gutta , Frank, olh , Paul , Mick, Emmi, Maus-Jo , Glen och många till . Monica Hälsningar till Sören Syrsa, fint väder men lite snö skulle inte skada. Gott Nytt År! ! ! Böuvi

Tjena alla monsterdiggare! D.v.s. Tomkat alicas Laban & Labolina Birgitta o. Holm bäck, Rita, Sari, Kiika, Mia, Jaana o. resten av gänget+till alla i 2:80 i Nkby gymnasium. Instrument 2:oma i Yrkes får oxå hälsningar av Chrissie

Hälsningar åt Kristina . "Det var mörkt i Jeppo". Sören

J ag hälsar till Marie Sandberg, Rita , Chrissie, Christel Forss, Ing-Britt, Regina , Maria Sand berg och Vörå-gänget som var till riviga Jeppo (25. 12. 84)+några till . Me from Sweden

Tjosan ! J ag viII hälsa till alla som var i Jeppo den 25. 12. på ÖP-dansen. Den var för häftig! Eller va? Samtidigt vill jag häl sa till alla bingo-fans. Bibbi

J ag hälsar till Lotta i Korsnäs som har in gråa kappo , önskar: " Je du allti sådee! ! "

"Jag hälsar till alla kont. III -83 i Drakan. Ohi on, önskar Karnis." Jag vill hälsa till hela 2:an i Nykarleby Gymnasium och hoppas att ni alla haft en trev lig jul. Och så vill jag hälsa till alla som diggar att åka till La tosaari. Rekku Jag hälsar till Einar och Engeli och tackar för den goda jul maten . Clas " J ag hälsar ti festan-schakki som va me Katilis 25 . 12. po kvälldi o festa o tern som four ti Jepo ."

~ , rsdagen den 3 januari 1985. ~.~ L2.J------~~~----- \.!!J~

Det kunde ha gått bättre... ÖP-dansen i Jeppo på juldagen kunde ha gått bättre. Ett femtiotal in betalande är inte myc ket att skryta med. Men ingen hade heller väntat sig någon succe. Jeppo uf har inte lyc kats så bra med sina ungdomsdanser den se naste tiden och de har flMjaktligen också pat in på antalet u.u~~-LAllJ.ingar ganska så drastiskt. Den trivsam lokalen am'änds nu bara för utomstå de behov. ~!domarna

i Jep

:..iIII~stviDalJDa·'J

il" inte

veta.

SImgar. föreni ngens kas - • bOr

fö r sin del att många

tiD Jakobstad. - Att det är 35 kilometer dit ingen betydelse när det bilar _ säger hon. De di'? Ja. endel kör

D Ingen trängsel på dansgolvet prec;is. Jeppodansen blev ingen publiksucci, men många av de närvaramk 1uuJe roligt ändå.

. fen skam d<!"n som ger sig. De aktiva inom ungdomsföre ningen envisas trots allt med att ställa till med ungdomsdans dl'

D Det är skojigt med ÖP-dans, lyckte Monica Forsgård och Lena Grahn. Om man inte har annal att göra så kan manju alltid hälsa till nån ...

" a här i loka så stor skill diJrc::tlOt

Bruc~ Spri~gst~en med. låt~n Dancing in the dark blev påpassligt nog etta I omrostmngen VId OP·dansen i Jeppo. Titeln som översatt betyder Att dansa i mörkret, passar ju bra in på Jeppo, vilket många av deltagarna tydligen insåg. Såhär kom topplistan att se ut: I). Bruce Springsteen/Dancing in the dark ........................... 17 p.

2). AlphawilIe/Forever young ............................................. 15 P

3). Steve ie Wonder/I just caIled to say ................................... 9 p.

4). DIO/Egypt ................................................................. 6 p.

5). DIO/Eat your heart out.................................................. 6 p.

6). AlphawillelBig in Japan ................................................. 5 p.

kvällens o rdent

tror ni det känn att

spela inför tom sal, '=ICule de resignerat.

Text och bilder: Birgitta Strand

o Sari Houtsonen och Nina Forslund hade faktiskt troll alt ÖP dansen och de båda orkestrarna skulle locka ungdomar till Jeppo . lokalen. Men den här gången lyckades det inte.

o Trevligt ställe, men lite mera folk kunde det ha varit, sade Fredrik Karnis och Gert Dalkarl.

Kan också nämnas att det förkom försök att påverka listan i en för värdorten gynnsam riktning. Ett par röster gavs nämligen för Jepo. smetton och Jeppo Spelmanslag.

den 3Januari 1985. ~~---~------~~~-----------~8

T~a.en

POSTAVGIF I ER 1.1.1985 '. Postavgifter i hemlandet och till de nordiska länderna. Vikt högst

1 klass brev i hemland. Flygledes till de nordiska länderna mk

20 g 50g 100 g 250 g 500 g 1000 g

•

1,50 2,10 3,00 4,50 l'I 9,00 I 12,00

2 klass brev mk

1,20 1,';0 2,10 3,00 5,50 9,00

Villkor för att sända 2 klass brev.

minst 20 brev per gång

bara vanliga brev (eller brev med postförskott)

IniamnIng på en postanstalt (inte i brevlåda)

breven märks med " 2"

Paket inrikes Vikt högst 1 kg 3 kg 5 kg 10 kg 15 kg 20 kg

RICHARD

GULD I SVaRTA URGBN

~ (H IWlI:AillO IIIISE' .

lJisIr EUIUJ'A'IISIOH

...

9,00 mk 12,00 mk 14,00 mk 20,00 n:'Ik 26,00 mk 32,00 mk

Försändelse

Vikt högst

POSTANVISNING

8.00 mk 11,00 mk 7,00 mk 6,00 mk 6,00 mk

YTLEDES

20 50 100 250

500 1000 2000

HEA"

EXPRESSUTDELNING BREV PAKET REKOM.MENDATION POSTFORSKOTT

Postavgifter till Europa och utanför Europa.

~ ~~~-M:==' . DILm ~film

Tilläggsavgiften:

2,10 3,50 5,00 9,00 17,00 30,00 50,00

EUROPA

UTANFÖR EUROPA

rnk

2,10 3,50 5,00 9,00 17,00 30,00 50,00

20 50 100 250 . 500

,'~~~

S"feIA/.{4 7, ~~

100 250 500 1000 ..

LP.

O O •.U.P.• •1.1.1

3,50 5,00 9,00 12,00

oO mmlama _

O O IIAZAREJH TIIe C:IIdI

il [) ,.. CIIIdI

O t.IIIIII

::J O _M Fn",

00 .......

O SAXDlCnI*

SAmlPInr. SI.,

O O APfUl . . fInI GIIKe

O :J APIa . . PIwer PlIJ

O ILAClIAl8ATH Bom Agaln

O :J IlACUMBATH Sabotqe

O O DEEP PURPLE Perfecl Strangers

O O !JEEP PURPLE SII"'es 01

O DI) HeIy DIm

:J <> DI) TIIe Laa In Une

D IJSS . lID

00 msUc:UUp

D D lIOn..EY CRUE To Fast For Love

D D lIOTlEY CRUE SIIeIt Al The Devil

D D &ARY MOORE We Wlnt Moore

O D &ARY lIOORl Ylctina 01 The Future

O O Lm lEPPElJI c.a

D O Lm ZEPPEUIIH

FOLKHÄLSANS LANDSKAPSKALENDER 1985

Österbottnisk uppslagsbok i fickformat innehåller bl,a.: almanack med fiskekalender uppgifter om kommunerna uppgifter om organisationer, ämbetsverk, sjuk- och hälsovårdsinstitutioner artiklar: "Är det svårare att vara ung i dag?" och "Medicinsk rehabilitering inom hälsovården"

O O ACIIIC .......

D O ACIIIC FIä 01 TIll s-.

O O JUDAS PIIEJT .......

O D JUDAS "'IST BdIiIII SlIt!

pA VARJE ORDER lIE.DFfJuER ERBJU

DANDE pA SKtrfHf/IAS$ETT. VI TAR III

ALL MUSIK. Dm 11. • OUICA TITLAR.

ORDER OVER 201m FRAmRm.

Namn: ......................................... .

Adress: ........................................ .

Kalendern kan köpas för 18,- bl,a. i bokhandlar och genom folkhälsoföreningarnas ombud.

MUSIK·EXPRESSEN Box 68, 02701 Granku'la !!!! Te•• 90-5051847

••

Kom ihåg förnya OP-prenumerationen!

~ __________________________~T.===al=H~d=H~3=Ja=~~a~~~1.~a~. . ________________________________~--~~

•

Testa dig själv Det orwellska 1984 blev i många avseenden eU

händelserikt år både på hemmaplanet och ute i världen. Hur bra läser du tidningarna? Här har du möj ligheten aU testa dig själv. Eller varför inte tävla inom familjen eller i skolklassen. En del ay frågorna är svåra, andra m'ycket lätta. En sak som var helt självklar i södra Osterbotten är inte alls lika känd i norr, och vice versa. Det är inte mening att svaren skall sändas in till ÖP. Men rör aU ingen skall frestas att tjuvtitta, publiceras de först i nästa nummer. OK , gnugga geniknölarna och ha det så bra!

3) Vörå har de senaste åren gjort sig känd för e n rad intressanta fornfynd . Årets mest sensationeUa fynd var en vikinj aj rav som av e~ rter senare förklarades som fö rfalskning. Vad heter platsen där graven hittades? 4) I höste ns komm unalval gick uf-aktivisten Toffe Sparv (bilden) in med bred marginal i Vasa stadsfull mäktige. Sedan dess har det bJjvi t diskussione r var han egentligen hör hemma. Från vilken by i Vasa kommer Toffe?

J) sOU :s höst möte beslöt dra in teatersekreterartjäns te n vid förbundskansliet i Vasa från årsskiftet. Vem innehade den indragna tjänsten? 2) l sydligaste svenska ÖSterbotten invigdes nyligen en nybyggd uf-Iokal, som uppförts i stället för den gamla som brann för några år sedan . Vad heter byn där lokalen står? 3) Finlands Svenska Ungdomsförbund fick under året en ny ordförande. Vad heter han? 4) Vid sommarens SOUROCK i Molpe medverkade Rock-Berra LindeU som speake r. Rock-Berra är också pappa lin en populär finlandssvensk sagofigur. Vilken? 5) OP har fö rekommit fl itigt i tidningsspalterna under året. Vad heter tidningens chefredaktör?

TEATER

M USIK l) Syksyn sävel Höstens melodi vanns i år aven finlandssvenska. ad heter hon? 2) Herrey-brödema vann Eurovisan och besökte odes Österbotten. Vad beter de tre bröderna i förnamn? 3) Ett jakobstadsband (bilden) ut ägs till årets rock kuopr_ ad beter bandet?

UF-rörelsen

Sommarteatrarna växer upp som svampar ur jorden i Osterbotten. I vilka kommuner spelade man under sommaren följande pjäser: 1) Brudhällornas blod (bilden)

Var hemma?

5) I Jakobstad väckte en brand (bilden) i ett halvrivet hus stor uppmärksamhet. Vad beter huset'!

o VilUtluu? FINlAND J) En ny politisk gruppering, De gröna , hade fram· gångar i höstens kommunalval. Vad heLer grnppe ringens ledare p riksplanet? 2) Land bygdspartiets hede rsordfö rande Veikko Vennamo har un der året gett uttryck för en starkt avog inställning tiH finJandssven sImma. Denne Vennamo bar ti digare haft ett svenskt namn. Vilket? D Vilket bolag?

3) En oljekatastrof drabbade under hösten den öster bottniska skärgården sedan ett fartyg kört på grund ute i Kvarken . Vad heLer fartyget? 4) Pälsdjur näringen återhämtade sig uuder året från etl par års prissvackor. Ett fjnJändskt auktionsbolag arrangerar sedan e n tid tillbaka omfattande auktio ner i Vanda. Vad heter bolaget? (Bolagets emblem i bild) . 5) Den finland~svenska bögskolepolitiken och kultur minister G ustav Björkstrand har under året vain ett heti debattämne i Svenskfinland. Vad heter Björk strand föregångare på mini terposten?

UTRIKES 1) USA har nyligen valt president. För hur många år väljs han? 2) l England ra ar en mycket lång gruvarbetarstrej k. o Vad heter han? Vad heter gruvfackets ordförande? 3) Indien har vari t i blickpunk ten vid flera tillfällen under det gångna året. Ett av åre t mörkaste ögon ÖSTERBOTTEN blick var mordet p premiärminister Indira Gandhi. Hälsohemmet Udden öppnade i början av året i Vi fråga r: Vad heter det parti Gandhi företräder? a. Gården har en förebild i Sverige . Vad 4) I Polen mördade en mycke t populär präst. Vad hette han ? det ve nska hälsohemmet? RJ!~ni" 1 Folkline i Sydösterbotten gick under hös 5) I norra Afrika rasar en svår hungersnöd. Etiopien är a onkurs. Båten ocb trafike n övertogs av ett nytt ett av de värst drabbade länderna. Vad heter huvud ~ _ Vad hete r detta? staden i landet?

2) Charleys Tant 3) Runar och KylIikki 4) Vår bygd vid ån 5) Mitt i Bönon.

SPORT 1) Vem blev ilvermedaJjör på 10000 vid OS i Los Angele sedan diskniQgen av Martli Vainio blev ett faktum? 2 Vem vann Finlands sena te> individ ueUa olympiska guld i damskidning innan Marja-LUsa Hämäläinens bejublade trippel iSarajevo? 3) 1 vilket kl ubblag spelar Jari Kurri ishockey? 4) Vilken idrottsgren förkni ppa med IF Länken Raimo VäJjneva?

5) De.nna vasaflicka den) blev rikskändis i ett slag då bon som an kare i flickorna långa tafettJag i Landskam pen mot Sve rige av gjorde hela kampen till Finlands favör genom att löpa förbi och bese gra sin svenska mot ståndare. Vem är hon?

o Vilken vasajlicka?

"_iii

<Si>\3

Torsdagan n 3 la..III I885. .

~ ~~~ ~ ~ ~ ~~~ ~ ~~~ ~ ~~ ~ ~~ ~ ~~~ ~~~ ~~ ~~~~~~ ~ ~ ~~ ~~~ ~ ~ ~~~

~ Positiv st ·· ~ning över ~ ~

~ t

~ "Vi tror på vår jord" ... ringer i öronen hela

~ ~

vägen hem efter Karleby UF:s revypre miär. Någon har sagt: - blir slutsången

~ Den som väntar sig något nytt ..H blir förvisso glad. över hela re lA vyn ligger en positiv stämning. ~ Inte nog med att karleby UF ..H kan ståta med en massa ungdo lA mar, det finns förm ågor också. ~ Håller teaterintresset i bryts in .M te gamla traditioner. Detär en lA massiv uppvisning från unga ~ KUF-are . ..H Första akten behandlar dock lA "gamla" revyobjekt. Och vad ~ är då bättre än hela landets skam nr l: DOPING. EN rolig ~ grej är när martor (?) skall kö ..H pa sportarblod på rea från apo lA teket. ~ ("He e int naa stjilna va an a - ..H sporta me, he får va en över lA raskning på löödaan " . Nostal ~ gin flödar om gamla tider. Hur ..H bra var det inte att gå till Ren lA lunds järnhandel på Storgatan. ~ Koppla ihop järnhandeln med .M ett biträde som är toffelhjälte lA - då har du äkta humor.

~ ~

..H

lA ~

..H

(Kollegan Öb råkar i · bryderi vid flyttningen då ma!l tappar bort bokstaven "5". Aven om man besluter att använda "t" i stället blir det inte bra , att ha ordet "prinsessa" inblandat. Råkar dessutom bokstaven "v" hamna i avloppet blir det katastrof. Lasse Andersson är tillbaka på Jungsborts scen och han är välkommen . Tillsammans med Paul Stenman och Johan Back

lund är han den enda "gam lingen" på herrsidan . Lasse får göra roller som passar honom perfekt. Han har absolut ljuv lig mini k' a la Benny Hill i slu tet på första akten . Men också som italiensk säl jare av anabola steroider är han en säker skrattmakare . Andra akten domineras av ungdomarna . Ändå har man lyckats få med Jakobstads nya sevärdhet" ti stäldär ut gambel J aakobstadsboa i hamne" . Paul Stenman Font-ellskar en dikt om de utbrända ruinerna . Kerstin Wennman i scenen om vattenvängen är absolut en av de dråpligaste man sett på länge . Dethär med ungdomarna tål att behandlas för sig. Antagli gen har scenerna gjorts för att så många som möjligt av de 40-50 ungdomarna skall få vara med. Men hela andra ak ten blir en så massiv demon stration av mängd och kunnan de att man blir helt tagen. Så omväxlande så dramatisk. så hård, så mjuk. Ungdomarnas insats skall ses som helhet. - Helheten ärimponerande. Nå got av "West side story". Karleby UF har många säkra att lita till. En av dessa är Bir gitta Hassel och hennes dräkter. Dräkterna är alltid i ögonfal lande och skickligt gjorda. Nu

bra är hela revyn bra. Detta kan väl stämma överens med helheten i "Vilåskru upåpper" (mg. Låt oss glädja er).

~ ~

OP kollar t

revyerna . {{

~ ~

är barockdräkterna kanske de mest arbetssamma. En annan saker KUF:are är Alf Mylläri. Detta år är musiken mera om växlande kanske delvis för att så många får sjunga. Sonen Mika Mylläri är också på kom mande . Nu bidrar han med bå de musik och text , även om de flesta sångtexterna är skrivna av Bengt Björk. Som så många gånger tidiga re är det Fjalar Holmqvist som drar i spakarna för ljuset. Nykomling i gänget är regis sören Sture Ekholm. Han har gjort ett fint jobb som fått posi tiv stämning att strömma över publiken från början till slutet (Sture har skrivit texten till slutsången). . Revyn är lång. Premiären är alltid någon mi nut längre än senare föreställ ningar, men Sture kan inte lastas. Det sägs att någon i premiär publiken satt och grät vid slut sången. Christer Låglands dekor, (består av 500 m tyg i stycken, som dras upp och ner som rull gardiner) är i slutet helt uppe. Hela den nakna scenen, alla hårt sminkade ungdomar och en slutsång som inte slutar att ringa i huvudet - det både rör och upprör, ungdomsåret 1985 .

Margaretha Sjöstrand

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

. Det blir inge.n revy inom När pes uf i år. Orsaken är att det är för få som velat ställa upp och medverka i revyn. Det blir däri genom en 40-årig tradition med nyårsrevyer i Närpes som bryts. Också inom Pörtom uf upp lever man samma problem med för få medverkande och inte

heller där blir det någon revy i år. . En tredje sydösterbottnisk förening som sannolikt inte spelar i .år är Svenska Fören ingen Brahegården i Kristine stad. Eventuellt kan det bli nå gon form av mindre kabare .

S € a e L F /.. V tA P L. A IV , I A P e L. . Y pp A p /M A (J A V fl'e ~ [; [; ~Å P M A T 'A e f{ I N IZ A IN V i l 1{ BA N 6 ~ 6 t. o ~ , IA K 1'-1<. () S 1" o ~ MI ~ I K A E 6 1 I , o 5 t. f .s I E E L. L A ~ V I E A ~ E A ~ ~I N o S, ~ pJ H E ~ f) E L. e E a S 6 IJ A

{( ~ ~ {r

KUF:s 'Vilåskruupåpper' . '

, "

O Jakobstad har dåligt ställt med kvalitetsmusik, anser KvinteUen på

gästspel.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~j

S M o r:>

K A

N N A L

L. L

/0 I

r:> IN

s e

J A

(l. I L. L. A f) ~ I ~ ~ 1" N

aK I o

5 E H

R.. r L.

C a KU t.-rA

fil..

T....._

~1185.

.... 3 . . .

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ . ~

{(

: Man småskrattar hela tiden : utom då man apskrattar ~

SKOJ och festliga upptåg för hela familjen bjuds

{c {( {( {( {( {( {c {c {{

åttåm". KURT VIENONEN, som också innehar en av huvudrollerna som den fantastiska detektiven Salamander, svarar i år för de flesta av sketchtex t~rna och regin. OVERLAG är det ett snällt spex som speciellt ram~jens yngsta verkar ha behållning av. SPEXET bjuder också på en del överraskningar, bland annat två präster som lutar sig i vinklar som strider mot alla naturlagar.

~ det på i årets Årvas-spex "He byri vaa brå

{{ {{

{{

{c .h

P kOII ar

revyerna.. O··

{( Jo" ~

fenomenet svarar Rune Lång nabba .

I ett nummer tar man upp

emigranter som tävlar med

oravaisbor i överdriftens sköna konst. I ett annat är det en stressad företagsledare på ett stort byggföretag i Oravais som får vara i blickfånget. I en smart monolog tar man upp militären och den nya sy nen på den. Andra ämnen som kommer upp är gårdsturisterna och storpolitik på sandlåds ~b.

Trots att det är ett ungt gar- . de som agerar på scenen har de flesta a dem erfarenheter från tidigare revyer. Och trots att o.m..~_ .0 De för e n aktörerna är relativt unga kla Ulomslående verkar det så rar de sig förvånansvärt bra. är årets revy väldigt snäll. Vis Under premiärkvällen löpte serligen förekommer de kom spelet smidigt och sufflör be bärocb hövdes inte vid många tillfäl a.:I:IIIDd) leD. Ibland fick man det intryc spelet gick för snabbt, DiJrftJ1,.. lir g speaeJllt med tanke på att det eD ordentlig känga som \'an inl.e gavs n gon andhämtnings paus i form av dansnummer. Deras kvinnornonument På vissa ställen verkade det avtäcks och betäcks. Och också som om agerandet blev ··d · ·11' E den blir det en salig I som den fantastiska de ono Igt tl gjort . tt puspoäng måste man ge för den vackra 'en Salamander, alias oravaisdialekt som gick genom Den GalJgröna Fras:;en , måste hela revyn . I likhet med tidigare år kör - på bästa deckarvis. Ukarbristen är ett problem oravaisaborna också nu med kommer fram i flera av- byten inför öppen ridå. Det be En av de bästa sketcher tyder att man kommer bort också Fykylt, där från störande pauser, men ~ vad man gör samtidigt att tempot blir ännu -i mera uppskruvat. Ett smart grepp som oravaisborna tagit ha uppe- sig till är att låta de som gör ' i miljö. omöbleringarna samtidigt ut Hm del skaO se ul i det nya växla vitsiga dialoger. I vissa . . ~tige har spexarna na nummer låter man till och med D NiSse och Den Gallgrona Frassen är två figurer som går turligtvIs också klart för sig. I aktörerna själva möblera om specieUt bra hem hos de yngsta i den sketchen frågar man sig på scenen. Dethär ger en viss revypubliken. Kurt Vienonen också om det finns folk i kom rörelse åt nummer som ännars .k . munfullmähige som inte har I.h. innehar en central roU i en egen vilJ·a. Svaret blir ett ns erar bh stela och onatur årets spex som både IextförfatJo liga. re och regissör. oroväckande samstämmigt nej. Aktörerna är mycket jäms Den verkliga höjdpunkten i pelta . Skall man nämna några revyn når man efter pausen då namn som blir kvar i minnet två präster (Olav Björkstrand skulle det bli Kurt Vienonen, och Tore Häggman) kommer i Bengt Fridlund , Olav Björk luven på varandra om den nya ström, Lilian Lakaniemi och psalmboken. Den fantastiska Susann Johansson . med det här numret är att de Överlag kan man säga att båda prästerna verkar upphäva åre.ts Årvas-spex är ett mycket gällande naturlagen genom de familjevänligt sådant. Åtmin D Fart ochjläkl är del minsann lutningar de företar sig. Hur stone verkar det som om de över årels Arvas-spex "He byri d~n tekniska lö~ningen på de~- yngsta i publiken stortrivdes VQQO brååtåm". Här är en del av har fenomenet ar gjord, förbhr under premiärkvällen. Kanske akLörerna uppställda tiU slut en välförborgad hemlighet un I·· b ·d • final. .. k .. en lOJe att ygga VI are pa för d er: yrast apporna. :or d~n Årvas-spexarna . tekOlska 10sOlngen pa dethar K-G OLIN

~~......... ~=

{( {! {{ {( {! {! {! . {!

{(

~ {! ~

{( {( {(

{! ~

{! {( {( {( ~ ~

{(

=:=

{c .h

{( ~

{(

{r {r {t .h

~ {( jo,

{c jo,

...

~---~------~----------------~------------

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~.~~

TtrIIII••

_1 __

D Herrey's'a lo Ytlennark: Glenn Kaas, Nils-Johan Sydholm och Charles Bäck.

Folkline, vatten, Herrey's i Yttermarks Rapport-revy

·öp kollar

revyerna:

111111I111111111111111111111

rrl8....1

Denna vecka fr~n Fr/sport:

149,

SKRIDSKOR fr.. ISHOCKEYUTRUSTNINGAR

-20

STUDS MATIOR .

550,

SKIDUTRUSTNINGAR I ALLA PRISKLASSER T.ex. Karhu Kevlar skidor

390,

195x215 cm.••.. Naturligtvis från

I'ri8....1 k. NÄRPES, tel. 962-43224.

IIIIIIIIIIIIIIIIIII.IIIU III

På nyårsdagen premiär visades Yttermark uf:s Revy "Rapport". I 26 nummer rapporterade man vad som hänt inom och utom kommunens gränser under år 1984. Revyn är varken särskilt stygg eller snuskig, men väl sevärd. Ana bör nog hitta några välsmakande karameller att suga på i "Rapport" . Med Inga-Britt Eklund och Leif Ahlroos i spetsen hälsade revyak törerna publiken välkommen med sång. Efter det kunde så den egentliga rapporten börja av läggas. Bland annat kom man fram till aU Närpes Vatten och Folkline har det ganska lika ställt. Närpes Vatten har en massa ledningar men inget ordentligt vatten, med an Folkline har ett bolag men ingen båt. Folkline och dess an gelägenheter hängde med i flera nummer. I ett nummer jagas led ningen av försäkringsbolag och Postbanken. I Mupparna tycker man att När-TV:s paneldebatter på SÖFF är en riktig "mup petshow". Om man ska utse något spe ciellt "pangnummer" blir det nog Fusionen. Påven Leif Ahl roos hlir samlat "församlingen" rör Yttermark Andelshandel till sammanträde för att de knäbö jande och i mässande ton ska få ge sina synpunkter på en fusion med Närpes Handelslag. Åsikter na är många och fina, men sist och slutligen var ju det här sam manträdet onödigt, rör det är ju i

alla fall "en högre makt" som bestämmer. Nils-Johan Sydholm p digt bra ifrån sig i flera nummer, men speciellt i Flygeln där han ordlöst som herr "Scheijer" in viger Yttermarks flygel. Om han är slum så är han i varje fall inte gestlös' Carola beklagar att hon inte är nummer ett just nu, men lovar att komma igen och presenterar i stället guldskogossarna Herrey's. En perfekt play-back på Diggi

loo-diggiley görs av N-J Syd holm, Charles Bäck och Glenn 1Caas. Bland de 26 numren finns än nu många bra sketcher och många bra spelare. Bland andra märks Ann-Sofi Sydholm som sjunger bra och inte är scenblyg. Danserna visades av Ulla-Britt Eklund, Ann-Mari Rosengård och Tove Lönnqvist. Black and Whde var fin.,

Vägtrafiken krävde i oktober 50 dödsoffer

Invandrareleven

klarar sig bäst

Enligt de preliminära uppgifter Trafikskyddet erhållit av polis myndigheterna omkom 50 perso ner i oktober månads vägtrafik. Motsvarande siffra för år 1983 var 41. Enligt förhandsuppgifter utgör antalet trafikolyckor under oktober månad åren 1981-83 i medeltal 55. Under januari oktober omkom i trafiken sam manlagt 400 personer. Motsva rande siffra för år 1983 var 467. Antalet skadade i oktober var enligt preliminära uppgifter 941 mot 860 i oktober 1983. Antalet olyckor som kom till polisens kännedom var 3.485 mot 3.143 under motsvarande period i fjol. Antalet olyckor som kom till po lisens kännedom under junuari-oktober var 33.060; i dessa olyckor skadades 8.522. Motsvarande siffra för år 1983 var 30.197 och 8.311 skadade. Av dödsoffer i oktober var 35 män och 15 kvinnor. I oktober månads trafikolyc kor omkom 10 bilförare och 6 passagerare. Dessutom omkom 10 cyklister, 17 fotgängare, 6 mo pedister och l motorcyklist.

Som flitig aktör hittar vi Inga-

Hör och häpna - det är invand rarna som klarar sig bäst i skolan i Sverige . I såväl flit som stu dieresultat är de ett strå vassare än sina svenska kamrater. Det visar en undersökning som Upp sala universitet gjort i gymna sieskolan och som nyligen refe rerats i svenska nyhetsmedia . Av 22 undersökta invandrarg rupper är det bara finländarna, danskarna och latinamerikaner na som inte håller måttet. Elever från Latinamerika an tas helt enkelt inte bemöda sig Antalet trafikdödade uppgick inom åldersgruppen 65 år eller äldre till 12, inom åldersgruppen 50-64 år till 7, inom åldersgruppen 15-24 år till 14 och inom åldersgruppen 25-49 år till 17. Det största antalet dödsoffer i oktober månads vägtrafik note rades i Nylands län, där antalet steg till 16. I Åbo och Björne borgs län omkom 7 personer.

Britt Eklund. Hon tackades mett blommor och present av . Ytter mark uf mr att hon spelat revy . IS år och för att bon regisserat "Rapport". Dessutom uppvak tade också Lasse Eriksson, revy amatörerna med blommor från kulturnämnden. "Rapport" visas ännu S. 1. och 6. 1., så passa på att gå och se den, gott folk. Ett gott skratt förlänger livet, sägs det ju.

Yvonne Ståhlgård

om att bjuda till ordentligt, ef tersom de ändå inte har några planer på att stanna i Sverige. De flesta är politiska flyktingar, som väntar på att få resa hem igen så snart förhållandena lug nat sig i hemlandet. Att däremot finländarna och danskarna inte presterar bättre än de gör tror undersökarna be ror på att de till största delen kommer från socialt och arbets marknadsmässigt utslagna grupper. Förklaringen till att de övriga invandrareleverna klarar sig så bra ser de i en annan utbild ningstradition. Den som är så lyckligt lottad att hon eller han får gå i skola och studera ska minsann göra sitt allra yttersta för att visa sig förtjänt av för månen . . Som en annan orsak nämns en sorts djävlar anamma-känsla. In vandrarna ger sig den på att visa sina svenska kamrater vad de går för.

@f;.;1

..........................................................................~

'........ 3 ..... ' .

: : • : •

- Intet ont sagt om pidron, men i jämförelse med bridge är det bara ett litet struntspel. Som att jämföra luffarschack· med schack.

: : • : •

• Det påstår i varje fall två bridgeentusiaster

•• •• ,••. •• ••• •• • •• •• •• ••• ••• ••• ••

• i Vasa, Holger Kuni och Kaj Finne. Varje måndagkväll tillbringar de tillsammans med ett trettiotal likasinnade runt ett antal ortlekar. Men inte nog med det. Dagligen

r de dessutom en stund med bridgetid

en eller någon lämplig lärobok i kon-

ID GE

•

• • • • • • • • :

• •

• • Bridge för alla • •

Finne kan alla lära sig bridge. Men för att bli bra på spelet krävs förutom en massa trä ning ett visst analytiskt sinneoo lag. Man ska ha fÖTmåga att tänka abstrakt. kunna förestäl la .~ motpartens händer. kicliliga schackspelare bruM ara dukti!!a i brid ge, om de ger sig tid~ att sätta sl'g I'n l' baoda. Och de verkll'ga bridgegenierna är ofta mater matiska begåvnigar av stora mått. Många spelare i världse liten är yrkesverksamma inom .L.. _,-- _ be ............. ,lJSC n.

.. en man be . hover JU Inte bli var - Id smas - tare . lMan k an h a O.. stor g l"d' a Je av spe let"an d a, sa· ger Kaj Finne.

gen spelare av världsklass. Bridge är nämlige n ingen stor sport här i landet. - Holland och Belgien kan man däremot kalla de Euro pas mesta bridgeiänder. En TV-kurs där nyligen lockade trettiofemtusen tittare att be ställa kurslitteraturen, berät tar Holger Kuni. Också i Sverige är spelet populärt, dir rmns det till och med på skolschemat på sina håll, som tillvalsämne. Och i England och USA hör det till allmänbildningen att kunna spela bridge, åtminstone i vis sa kretsar, om man rår tro Kaj Finne. .

• Bridge på skolscliemat

• Stickspel

Enligt Holger Kuni går det ganska snabbt att lära sig grunderna i bridge, och med det menar han omkring tio ordentligt tilltagna lektioner. Men därifrån är steget långt till att bli en bra spelare. I Finland finns det heller in

Bridge är ett stickspel, det vill säga högsta kortet vinner. Kor ten poängsätts som hjälp för tänkandet , men poängen har ingen betydelse för resultatet. Det som gäller är antalet stick. Själva spelet går sedan ut på att bjuda sig opp till det man

tTOr sig gå iland med. Desto närmare kan vi inte gå in på reglerna här , det finns det hela böcker om . Likheterna med pidro är i varje fall praktiskt taget obefintliga. - Fyra spelare och 52· kort är de enda gemensamma näm narna. Budgivningen och spel färingen är inte alls lika, säger Kaj Finne. Men också i bridge spelar . man par om par och oftast med samma partner. D et tar nam " l'Igen en tl'd ID . " I . nan ett par ar samspe t, Innan d e kommlt ' "overens om ett ge~ Sk nva . mensamt blIGsystem. system finns visserligen, men bör anpassas till det egna kyn· net. Viktigt är att man lär sig signalera ärligt, 'sända medde landen genom de kort man läg ger ut. Sen är det bara att spela och spela , liksom en fotbollspelare måste träna och träna för att lära sig tekniken. - Det går inte en dag utan att jag sitter en stund med brid getidningen eller en bridge bok, säger Holger Kuni.

Han har vid det här laget • samlat på sig en hel meter brid- • gelitteratlll' , med alla tidningar • blir det väl flera meter. • • Nånting för uf -rörelsen04{ Vem är det då som spelar bridge? " fran ° - V·1 ar a 11 a sam h ä Ilsklasser. Här i Österbotten tyvärr mest män och alltför få ungdomar. Men spelet passar alla och vi har som bäst en kurs på gång och planerar en ny till hösten, kanske i Kvevlax, be. rättar Kaj Finne, som är bridgeklubbens ordförande. Det här med bridge vore allt nånting rör ungdomsrörelsen att satsa på, tycker både han och Holger Kuni. - Inte varken vill eller kan vi konkurrera ut pidron, men bridge skulle vara ett alternativ för dem som vill gå vidare, säger de och lovar försöka ställa upp med ledare om någon förening skulle 'haka på iden.

• . • •• • • • • • • • .• • • • • • • • • • • •• • • •

•............................................................ .............., Enligt Holger Kuni och Kaj

BIRGITTA STRAND

PIDR() Resultat i remte ringens pidroturnering efter 7 omgångar Zoo I 7 4-2-1 7 4-1-2 7 ~3 7 3-2-2 7 3-2-2 7 3-2-2 7 3-1-3 7 2-2-3 72-2-3

49-35

47-37 45-39 42-42 40-44 40-44 41-43 39-45 D ::Fl ................................. 7 2-2-3 3&--46 UFII ....... ........ ....... 7 2-1-4 40-44 L ._...... ................. ........ 7 1-1-5 27-47

lOp 9p 8p 8p 8p 8p 7p 6p 6p 6p 5p 3p

UF Hoppet 1................................... 6 ~ 49-23 Iskmo-Jungwnd UFI ....................... 7 4-2-1 51-33

12 P lOp

4~38

...

D Man blir aldrig fullärd, där för är bridge så intressant, sä ger Kaj Finne, or4{örande i

bridgeklubben i Vasa. Runar

EngTTUln till vänster, nickar in stämTTUlnde.

ett kortspel för tänkare

J ~_~ nnns det inget ha -....trn.....'ent. Tur kan man .., lllltatlichis ha, liksom också a empet en rotbollsspelare kan 'ha tur ibland. Men i läng den är det de sk:ickligaste som 1inner.

- Eftersom aUa spelar med

samma kort har det ingen be lydelse om de är bra eller då liga. Man kan mycket väl vin Da med enbart skräpkort, om man hanterar dem rätt.

Zaa n

Replot UF I. ..... .......... .... ............ .. .. Västervik UF II ............ ... ..... ........... UF Havsbandet I ............................. Korsholms UF II .. .............. ............. Norra Vallgrund UF .... .... ................. Karperö UF II .. ..... .......... ....... ......... UF Hoppet III....................... .... ..... Smedsby UF II .... .. .................... ...... Singsby U .... ...... .. .... ..... ... ....... .......

Break gör filmmusik? Det ryktas att lakobstads eget ,:ärldsband, Break, skall göra filmmusik . Och inte till vilken film som helst , utan till en amerikansk sådan.

4-2-D 3-1-2 3-1-2 2-2-3 2-2-2 2-1-4 1-2-3 0-2-5 0-1-5

44-28 3~36

35-30 41-43 35-37 36-48 33-39 32-52 2l·--44

Det lär skall handla om mu siken till en actionfilm som spelas in i Lappland, varför det måste anses vara troligt att det är karatekungen Chuck Norris' film det handlar om. Videoföretaget Arbitrage i Vasa är ett av de lokala företag som satsat pengar i projektet.

•

••

~~____________~_________________ h_~_a~g_en_._n__ 3~~_H_a~_____________________________________ 1.m. ~

Nytt rekord för dagsverket

Ordförandens spalt Man har ännu inte riktigt hunnit vänja sig med att skriva nytt årtal ty det nya året är endast några dagar gammalt. Trots att nyåret på många stäl len firas med pompa och står, förväntningar och bländande fyrverkerier så förändras inte världen så mycket för det. Inte heller uf-rörelsen byter skinn över en natt. Det mesta talar för att SÖV:s målsätt ningar och ideal · kommer att

Invalidförbundet rf anordnade på höstterminen tillsammans med eleverna i grundskolans högstadium, gymnasierna och yr kesskolorna en dagsverksinsam ling. Insamlingen lyckades bra och insamlingsresultatet, nästan 5,7 miljoner mark, är ett nytt re kord i dagsverksinsamlingens his toria. . Lärarna och eleverna ställde sig mycket positivt till insamlin gen. Hittills har c. 134 000 elever vid sammanlagt 1100 skolor del tagit i insamlingen som pågår till höstterminens slut. Eleverna , uppfattade dagsverket som ett stimulerande avbrott i studierna och för många var det en första kontakt med arbetslivet. De . influtna medlen används oavkortat för uppförande aven träningscentral i Lahtis. Trä ningscentralen skall betjäna hela landet och i centralen kommer man att anordna anpassningsträ ningskurser för handikappade och deras familjemedlemmar ävensom hobby- och rekreations verksamhet för ' handikappade barn och ungdomar.

måste vi klara oss med~de knappa resurser vi har. ÖP:s vara eller inte vara har debatterats flitigt under det gångna året. Endel förutspåd de att tidningens saga skulle vara all vid årsskiftet men så långt har vi i alla faIlkommit att ett (1) nummer har utkom mit på det nya året. Troligtvis kommer även några till men sen blir det spännande.

1985 ---- ett ·oskrivet blad

vara i stort sett desamma som tidigare. Gott och väl så, det växer ju hela tiden upp nya ungdomar som via uf-rörelsens olika verksamhetsformer bör inlemmas i samhällslivet. Vilka förutsättningar har då SÖV att förverkliga sina mål sättningar det kommande året? Förbundet inleder året med avsevärt reducerad styrka på kansliet. Den krassa ekono miska verkligheten har satt si na spår i de antal tjänster var med SÖV kan ge .service åt sina medlemmar. Det är att hoppas att den ekonomiska saneringskursen ger resultat på sikt så att för bundet igen så småningom med penningresurser och tjänster.kan bevaka och under stöda de verksamhetsformer som behöver hjälp. Tills dess

Man kan säga att det är nu under pågående prenumera tionskampanj som tidningens framtida öde avgörs. Det gäIIer nu att kämpa med näbbar och klor för att få tiIIräckligt antal prenumeranter dvs. 10.000 ex. Alla inblandade parter har ett moraliskt ansvar att se till att de faststälIda prenumera tionskvoterna uppfylJs för var je område. När vi når upp till 10.000 ex har vi löfte om sponsorering från företagslivet som då kan ge tidningen en ekonomisk trygghet för flera år framåt i tiden .

Ansökningstiden för bidrag från Kulturfonden för ' Sverige och Finland utgår den 15 januari Men tills dess är det en god 1985. Bidrag utgår för verksam bit än så kavla upp ärmarna het inom föreningar, studier av och skaffa nya prenumeranter, kulturella och sociala förhållan bästa uf-aktiva . den i grannlandet, språkstudier, vetenskapliga undersökningar, utbyte på olika konstområden Mårten Lövdahl m.m. OcksA enskilda "....er kan få bidrag! Ansökningsblanketter för kul turfonden fås från Nordiskt In formationskontor tel. 961 I 120804. I likhet med tidigare år kom mer Kvarkenrådets kulturar betsgrupp aU gå igenom de an sökningar som kommer från Va sa län. Om sökanden önskar kul turarbetsgruppens utlåtande bör ansökan insändas senast den 14 januari 1985 under adress: Nordiskt Informationskontor • Handelsespi. 23 B Finland, och arrangören, Jack I 65100 VASA Mattsson, härstammar från: I annat fall sändes ansökan di Åland, Beatlesfansen, flöjtis- I rekt till: ten och numera Sibelius Aka Hanaholmen demistuderanden Mattsson har I Kulturcentrum rör Sverige vävt ihop balanserade, dyna- I och Finland miska och finurliga arrange- I 02 100 ESBO 10 mang med lyrisk botten, och I Förfrågningar kan göras till in har med denhär skivan bevisat I formationssekreterare Ulla-Maj att han åtminstone kan arrang- I Kukkonen, tel. 961-120 804 eller era visor. I till projektsekreterare Paul Lin En speciell eloge vill jag ock~ I dell, tel. 961-113 541 så ge de österbottniska textför- I fattarna Alfred Smeds, Alvar I Enberg och Eva Björk för deras I trovärdiga levnadsvisdom, som •

i FinlQnds5vens~a i L.~TONERi

I I :

I I I I I I I I I I I II

Det vilar något klassiskt rent och naturligt över Birgit Klå vus, och då tänker jag inte bara på hennes vissjungande, utan också på sådan~ saker som skivomslag och stil överhuvudtaget. Det bevisar hon med sin senaste vis-LP "Junimorgon" . (Okay OKELP 1032), liksom också med sin första skiva "En ros jag dig sänder", Rosor, pärlor, dämpad rödmyUa, enkla, helgjutna arrangemang. . Musiken går också i en enhetlig, traditionell stil, med den

Fototävlingen kör igång

I I I I

I de dessutom förmår kläda i en I otillkrånglad språkdräkt utan I att det hela blir banalt. I

I I I

På många andra plan är ski-

II van rätt långt ett fnl.sv. pro I I I

jekt. GrandelJ producerar, musikerna och medhjälparna kommer från olika håll i Svensk-

Birgits egna tonsättningar är I O.K. , och jag hoppas att jag nu I har lyckats få fram att jag tyc- I ker om denhär skivan. I Trots att Birgit är sin tradi- I tionella stil trogen har man I ändå lyckats få den förnyelse I till stånd som motiverar en ny LP. I Bertel Lindell I

............• • • •• • • • ••••••• •

Mike Hammer kokaInsmuggIare

nodsm6I om en hund (!) en

Skådisen Stacy Keoch, mera känd som den supertuffa TV deckaren Mike Hammer, är slut som stjärna. Hans misstag: kokain smuggling. En domstol i London har dömt Keoch till nio månaders ovillkorligt fängelse för att han försökt sig på att smugg la kokain i en flaska avsedd för raklödder. Keach uppgav för domsto len att han uppriktigt ångrar sitt tilltag och att han numera kommit fri från sitt narkotika missbruk, men domstolen lät sig inte bevekas. Det blir inte någon lätt tid för den 42-åriga skådisen att sitta inne. Redan under de tio dagar han avtjänat hade han ett rent helvete med med fångarna, som testot~'.;m~ I om han var lika tuff so . TV serien.

något oväntad utgång . Det gällde alltså en skilsmässa där de två parterna stred om vem som skulle få famil jens cockerspaniel. boma ren fastslog att kvinnan skulle ha hunden, men som plåster på såren köpte han sjä v en ny hund till mannen.

Ännu återstår några av snitt oinspelade av Hammar serien, men det anses inte troligt att TV-bolaget någon sin kommer att låta Keach gå framför en karriera igen. An tingen läggs serien ner i förtid eller också får någon annan skådespelare överta rollen.

D LundeU ma nusförafattare.

Salomoniskt I Schweiz fick ett omvår

Jesus röddes Inte i ett stall! Vår föreställning att Jesus föddes i ett stall i Betlehem grundar sig enbart på ett missförstånd. Det hävdar en brittisk teologieprofessor Kenneth Bailey. Enligt Bailey har missförståndet uppstått genom en felö versättning . Den nuvarande föreställningen bygger på en enda vers i bibeln. Lukas evange'iiums andra kapitel och sjunde vers. Där heter det att Maria fö~de sin förstfödde son och lindade honom och lade honom I en krubba ty det fanns inte rum för dem i härbärget. Nu är det närmast ett gästrum som avses med det ord som används i den grekiska originaltexten. Bailey menar att Josef och Maria säkert bodde hos släktingar i Betlehem, men att det var trångt i huset, varför de fick övernatta i husets stora rum där också djuren var inhysta under natten. Därav krubban.

söu har utlyst en fototäviing, som är öppen för alla fotointres serade. Man tävlar i tre oUka klasser: svartvita, färg och dia. ' Tävlingens tema är fritt. Volgograd, APN - En trädgårdsmästare i staden Volzjskij Man kan delta med maximalt hade gott om svamp på sin tomt . Så när det var dags för fyra bilder i varje klass, det vill födelsedagskalas beslöt familjen att steka den. Det sma säga maximalt tolv bilder per del kade utmärkt - det tyckte både fru, barn och gäster. Felet tagare. För att täcka returporto var bara att de som samtidigt drack alkohol plötsligt mådde kostnaderna uppbärs en deltaga illa. Man fruktade matförgiftning och kallade på ambulans, ravgift på tio mark per tävUngs men läkaren kunde lugna dem. Det visade sig nämligen att klass. den normalt sett ofarliga och mycket goda bläcksvampen I varje klass utdelas tre priser, - sådan var det nämligen - inte går ihop med alkohol. alltså nio priser står att vinnas. Kombinationen orsakar hjärtklappning och en rodnande Resultatet offentliggörs i sam hud , förutom illamående. Så tänk på det nu i höst alla band med SÖU:s vårmöte I april. svampälskare. Bror Jakobsson' vid SÖU iVa sa ger ytterligare upplysningar.

: Helgjuten Klåvus :

skillnaden att Birgit nu sjunger nordiska visor av traditionell karaktär, ett fenomen som tycks vara speciellt "inne" inom finLsv. visliv just nu (en logisk följd a tätt visans vän ner-utbyte).

Ulf LundelI är en kille med många strängar på sin lyra. Nu dyker han igen upp i en ny egenskap, nämligen som manusförfattare. "Vaioddi" heter filmen som så småningom skall börja spelas in i Stockholm. Den handlar om en kvinnlig rysk violinist som kommer till staden och om mannen som älskar henne. LundelI själv skulle helst se Meryl Streep eller Jessica Large i huvudrollen.

Kulturpengar finns att sökas

•••••••••••••••••••••••••••

Lundell gör film

Alkoholfientlig svamp

____________________________T~o~n~d~ge~d=e~n~ 3 ~ja~nu~m~19=H~.~____________----------------------~[iU

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstid ni ng och språkrör för Svenska Österbotte ns ungdomsförbund och dess medlemsföreninga r. J akobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag 1985 ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman , Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Che fred aktör och ansvarig utgivare : Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555 , Hemte l. 967-13 420 Redaktion : Jakobsgat an 13 Postadress PB 27 68 601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa: Birgitta Strand Tel. 961-113522 , Hemte l. 961-39559

PRENUMERATIONSPRIS 1985 Helt år .. .. .. .... ... ........ ..... .. . SO, Halvt år ................ .. .. .. .... .. 60, Skandinavien .. .... ....... .. ...... 90, Lösnummer ... .. . .... .... .... .. . 2,50 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan n, Jakobstad Tel. 967-13 555

;;gll;;i:;:::: I

.....

............................ ~ Den svåraste nöten i Särlax Svens julpyzzel i senaste ÖP var att hitta svaren. Av utrymmesskäl kunde de inte ingå i samma ft Dummer som utlovat, men här följer de nu således. En positiv sida av saken är att det inte gick att tjyvtitta på lösningarna.

p' a. O··p-

HA~ ÄIZ. /.6 Sfl,Jl NGAItNA 111.1. ...·

1111

Mf11

REPLOT FÄRJ • HAMBURGERBAR • CAF~ ; • UTHYRNING AV VIDEO· .FrLMER OC.H · . . BANDSPELARE Tel. 961·38 020

ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli , Handelsesplanaden 10 D , 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Hemtel. 961-222508

Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16 ANNONSPRIS I texten .. .. ........ ,.............. 3,75 Efter texten , ... .. .... ........ .... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

.J"~ PV %.ZEL..

•

o •

DU!

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte förev~ntuell skada som tillfo gas annonser vilka meddelats per telefon eller som på grund av post försening inte införts i begärt nummer.

QUAKER STATE 'förlän·

ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311

Yl HYR UT! ' PA & LJUS BLÄ"N.HAR ror allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

sound check

i (}V7J1J-01/

H'O (}NrIt7gt}JJ~ ~V't1 ~.,,~ Nja ),J,V

967 • 7.111J7

'Nöjesarrangörernas och orkes .trarnas . egen nöjesförme~"ng.

9 I i.. ! ~.s 6

musikbranschens specialaffär PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA VASA 10 %l' 110 159

'iN~VJJY1"1nr

Mr Rabah Sitouah LA.P. B.P 103 Annaba (23) ALGERIET Intressen: Musik, film, läsning, sport, resor och brevväxling.

V1J1A}J3;9()

VASA

_IIIII~_III-

• ~gjJ~"7/J~J H'O IU '3'11r7JJf4NVe -Ogal" Ng 11\1

g C h

: N1J,V7J(}\1't\." V"5'~VW

'Handelsespi. 1.0 0651.0.0 IVasa 1.0, tel. 961-113572

... "

P......• .. I t/ 91 ....p.'u9JU8A8

...........................................

..•.....•.............•.........•..........

:. ....pD .,:Jo UUlDu"_1I

...........................................

OVl.SBOXVr 10989 •••••••••••••••••••••••••••••••

:~I'"

I.ZBd

dO ······..·························:u··N

,oval NV038 .1.30 800

D -'09 D -'08

-luOleJ apuaVJsp!A U! ep~s JJe Uloual JsePlua Jap .1,1 no.

.-vA",

.....

:'861 110& .0

u '.'.y.uaa ~yr Dl3Y.J. Yl

lOPod

,UO!Je.laUlnU -a.ld e.(u.J'1 ="'=Js==e=u:=--al np .I,q uell -3nlJsod ! U! eddo.lp JJe eJJ~sJ.l01 Dells IUJUPIJ-dO U!O JJe .1,.1

......q

.0 I

• .• 1

~~~******~*****-******************************"

* - . .• • - .. ,\ J "~' ~ *,..* *

* ** "-__ ** :~." " .~ ! ~-,* "

~~ !'!,"1t ~<.; '1I~.~F5L

~."

...

.~-

V', '

_.~ ~

JIIf" '

Ä"\ il

\; ,

J' j

..ko-

, _ _ ,'-'

,';""

~.,_

•

c. :

,..:* *,..

* *. ,.. :

' .

JIIf"

•

~<~

",,--,-,•.,.rc.'

\;j:'"

-~"'-;"'-

~- '

JIIf"

•

J " 11 .,

; \

* ,..* **

* ~*;,--' "

lf ,-,,,""" ., .,

*...

lf .

a:, ::

9IBG'IV 1131010'19

~ ~ ? ;.

.J.NV.l3~3 N3

: .:... * "O

•

....

******************,***************************-1 .

~®

'sal "IutI Euap u.I'PUOl