Österbottniska Posten (ÖP) nr. 20 1979 by Österbottniska Posten

österbottniska

posten Österholtnisk

un~domtllidnin~

Torsdagen den 17 maj 1979

Ovanligt bra

•

80p-20

den här klassen:

Bara fyra utan sommarjobb

• Egentligen har de lyckats bra, eleverna i klass I B i gymnasiet i Vasa övnings skola. A v de femton som sökt sommarjobb är bara fy ra utan när två veckor åter står. • Men annars är soffrorna dystra.. • På arbetskraftsbyrån i Vasa kan mun bara erbjuda hä,lften av de arbetssökande sommarjobb. • Valmöjligheterna är inte stora. • Många lyckas dock skaffa sig sommarjobb på andra vä gar. Via k1lntakter som dpt brul{8r heta. l\lera {)ffi sommarjobb på missuppslaget och sid. 8. • Det råder en djungelns lag, när det gäller att få tag på sommarjobb. skriver Beriel Nygård i dagens le dare.

Kla..<;e I n I övnJngsskolans gymnasium har lyckats bra med att ordna sommarjobb At sig. För en vecka sedan var det bara den Wla gruppen I förgnmd~n som ä nou var utan.

Han jobbar för examen "M '_ an vagar O

· sJav ···Z '

l'ura Sl.g • Rubbe är scout och tycker bland annat så här:

- Sina patrullkamrater känner man bättre än andra.

Man vågar vara sig själv med dem. I scouterna har jag

lärt mig att göra nånting själv.

Det är en skönkän'ila att lyckas med nånting man inte

trodde man skulle klara av.

l\lera om s(',outer på sista sidan

Fart på Vasas '. , ..? t,e ateramatorer. *

Jan-Henrik Rönnq,1st (bUden) och Rune GrankvIst måste pruktikjobba ätta respektive 8e.'1C mA na.der Innan de får sin examen tr'a Teknis l Vasa. Efta' avslutade 8tudier. Båda har lyckats f A jobb på ScluuunaruJ I Jakobstad.

• En interimstyrelse för Vasa amatörteater har bil dats.. Fram till 24 maj ska den ha sitt arbete klart. För då hålls nämligen föreningens konstituerande möte.. , Det bär kan ~tecknas som ett led i SÖV:8 "inbrytning i tätorterna". - Se sid~ 81

Torsdagen den 1"1 maj 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

öP

17 maj

1979

Bock i kanten för språket

Djungelns lag

* Man överdriver knappast om man påstår aU det råder en djungelns lag i fråga om sommarjobben för skolelever och studerande. Sommarjobbet är garanterat bara om du är bra på aU ta dig fram, om du kan tala för dig, om du har kl!ntakter. Det är alltså inte en självklarhet - eller en rät tighet - i vårt samhälle aU unga människor ska

Det är knappast sökt att förlikna arbetskraften ("ar betstagarna") vid frukter som blir a.ptitliga för plocka ren ("arbetsgivaren") först när de är mogna., först när de är färdiga och kan sin sak. De ofullgångna kartarna (Skolungdomarna) är mindre attraktiva. (Det tragiska för nlirvä rande är dessutom. att till och med cie mogna frukterna hå.l:ler på att mista ain loc kelse; fallfrukten blir allt

inte ens till arbetsförmedling en. - Det gäller att spränga sig fram på den så kallade "fria" marknaden.

* Ett samhällsintresse FSF vill gripa in i frukt plockarens

marknad;

Man

kräver att större företag ska betala en praktikantsk&tt, en avgift som minskar för varje praktikant man anställer. Det kan lAta som ett des perat och orealistiskt krav.

Nå~n mumlar kalllSke om "ännu eD pålaga som kring skir f&etagens verksamhet" .

vanligare • . •)

Skolungdomarna rör sig i 6n djungel där ingen vill ha dem,dlr de vill pröva på ett jobb över sommarlovet. Att det verkligen rör sig cm en djungel framgår av att arbetakraftsbyråerna. verkar spela en helt underordnad .roll för sommarjobben. Det stora flert&let ·skaffar jobbet på egen hand. MAnga går

Men-och det borde var:a en självklarhet - det miste i rimlighetens namn finnas

få skaffa sig arbetslil,serfarenheter under studieti den. Det finns ett gap mellan skola och arbete_ * Vad gör man åt det då? - Ska man flytta in näringslivet i klassrummet? Ska man exempelviz kräva en praktikantskatt av storföretagen, vilket Finlands Studentkårers Förbnoo (FSF) gör? Eller ska man hitta på något annal? ren kan inte få vara allena rådande i sin trädgård. Fruk terna bÖr kunna få ett ord med i laget även de. FSF:s framstö~ är kanske en trevare åt det hållet. En annan trevare har varit på gång inom FSS (Finlands Svenska

Det talas om att grundsko lan borde göras mindre teo retisk, att tiU exempel den praktiska yrkesorienteringen borde tas till heder igen. Det talas också om yrkesinrikta de studier i högskolorna. Det är kanske bra på mån ga sätt, men man ska ha klart för sig att även sådant sker på fruktplocltarens vill kor. När det gäller högsko lorna brukar man säga att institutionerna inte får göras till 'underavdelningar åt stor

Skolungdomsför

som

sig på en kampanj för marjobben, en något lam sA dan kanske.

* Skolan 'och jobbet Det

ligger någonting t grunden onaturligt i att sko

som sker inom storföretagen och bakom det som sker då en ung niännjska bereder sig

för arbetslivet. Fruktplooka

Cola-eran). Hur man sedan

- Eller ska man nyttja ett språk som folk begriper och känner igen från sitt eget sätt att bruka orden? Ska man till låta sig egna beskrivande men grammatikaliskt "oriktiga" ut tryck? I en insändare i Vasabladet har Alfret' Tallmark avrättat författaren Gurli Linden för hen nes romanspråk. Han anför en rad uttryck som ska tiäna som avskräckande ex empel. Det är uttryck l'om för ennorrnaaäSare måste te sig som helt naturliga och ll1unvän liga. Men även om man skulle för stå vad Tallmark menar. så har man Ute 8Vårt att ffItta h ans ivriga framfart med den språk llga rödpennan.

i våra förhållanden ska hitta de naturliga beröringspunk terna mellan industrins "lön samhetsintressen" och ett all mänt samhällsintresse i sko lan, är en annan sak.

bund), som också bar förs&kt

lan och arbetet är två helt skilda världar. Ibland när man är som mest pessimistisk l:)ver teore tiserandet j grundskolan, äg nar manen vild tanke åt ex empel på andra håll i världen (exempelvis Kina · och Coca

oclr.sA ett allmä.nt s a m b Ii. Il s i n t r e s s e bakom det

• Vad ska man använda för språk då man skriver romaner och annan brukstext (tidningar till exempel)? Ska man sitta med grammatikboken I handen (alterna tivt hUVUdet), ska man alltid fråga vad reglerna (och undantagen) säger?

'En..en.hällig , onlnlon

• Nu har också fomutblldnln gen I Ekenäs sagt att skogs skolan ska placeras i Korsholm, inte i Kr!.stinestad. Det har de naturligtvis rätt att göra. men man 'tycker det klinns lite onö digt att hänvl88. till "en enhäl 11g österbottnisk opinion" som Inte existerar.

industrin. Det är förvisso sant. Sko lorna får inte vara några fruktplockarens drivhus!

Forstlwrtitutets remissinstan ser ,ä r kanske enhällig, ytligt sett Men går det Inte att upp täcka sydösterbottningarnas äsikter l frågan. då mAste det ha kommit någon smuts på -, asögonen där nere I Ekenäs.

V ..-l1\-.:-sk,.ibent: BERTEL NYGARD

Sk jutp:alna , Varför .~uper

. Varför kämoa blint framåt?

Jeppe?

Varför i fridens dagar skall vi med alla medel kämpa blint framåt, ända tills vi står öga mot öga med cementväg gen? frågar Bjarne Nyman i ett inlägg i Åbo Underrättelser där han vänder sig mot en utveckling som bygger på att kärnkraften allt mer tas i bruk.

Varför super Jeppe, frå gar sig Vasabladet. Frågan är klassisk och hittills har ingen kunnat ge ett helt uttömmande och förklarandb svar.

Man kan, tycker Vbl, konsta tera att alkoholismen är en sjukdom, en svår sjukdom, Som förorsakar många lidanden, bå de fysiska och psykiska. "Då alternativ till dagens teknologi (speciellt kärnkraf "Det enkla konstaterandet ten) förs på tal stiger de tek att Jeppe super därför att det nIska rationalisterna upp r)ch är en sjukdom, gör det också säger. ltt utvecklingen måste lättare för samhället, för skat. ha sIn gång. Allt prat om al tebetalarna. att inse behovet ternativ är enligt dera~ åsikt av att satsa resurser på att endast romantiskt svärml'rl. bygga .1t A-klinikerna. skydds 80m inte hAr någon förankring härbärgen, vårdhem. omsorgs I v ~ rkli.1"het~n hem och ungdomsstationerna, För al! del. romantik och för att hjälpa alkoholister att svärmerI gör ingen skRda. Men vad menar teknokraterna med

• Glesbygden tår i aHt högre grad nöja sig med butiksrilar, som för all del ger en grundI service men endast en knapp sådan. Sålunda tvingas också befolkningen små småningom . - kanske helt omedvetet - in till köpcentra. . Ledare f österbottninger

"förankring i verkligheten?" Om de sanna utopisterna tän ker sig rymdkolonier för sma efterkommande (vilket en re· presentant för ASEA-ATOM upplyste mig om) har de en stor uppgift t att förklara hur deras verklighet ser ut. För mig räcker den jordiSka verk. lIgheten till."

mjukt återanpassa sig i sam.

hället. samt att stöda den öpp

na. vården l form av A-g11len.

och andra terapigrupper.

Jeppe är sjuk. Jeppe super. De närmaste tio åren för med sig många Sjuka Jeppar. Slag ord i massmedia och prispoli tiska och preventiva åtgärder är nödvändiga alkoholpolitiska åtgärder, men de måste gå hand i hand med en Informa

tion som syftar till en öppnare inställning och ett accepteran de av alkoholister. För dem själva kan en sådan inställ nL,g vara av avgörande tera peutisk betydelse. återge d";.l människovärdet. Andra lär sig att förstå att det krävs I:.n hu manitär Jch ekonomisk satsning för att minimera a.,{oho lismens följder."

• Nu ser man förväntar.sfullt på resultaten av de nya. mera yrkeSinriktade högskole· och universitetsstudierna . Man hop pas att den akademiska ar betslösheten kommer att av h.iälpas bara de som studerar läser mera yrkesinriktade och praktiska ämnen . Men det är just de som läser yrkesinrik tade ämnen som nu är utan praktikantplats. Ledare I österbottningen (Lars Hedman)

I(räv arhete!

poli~er NI såg kanske i teve hur po lisen I San Salvador sköt ner de monstranter på öppen gata. Ju mer man ser I den vägen desto mer övertygas man om att sk1utvapen är för farliga sa ker för att komma i händerna på militär och skjutgalna poli ser.

- Alla går vi och hoppas på

en lång och skön s Cl'mmar, men hur många av oss har fått sommarjobb? skriver Skolkam

raten, en tidning som utges av "Kamratgruppen i Vasa".

"Dagens knappa studiestöd räcker inte på långt när till. Vi tar en !(YJllnasieelev som exempel: Materie!kostnader, terminsavgifter. resekostnader, matkostnnder . " ja. listan på utgifter 1<:unde göras oändligt lång. Det är inte roll/tt att suga varenda penni ur föräld

rarnas kn~ppa kassa'

Det är <;lock Inte enbart eko nomiska 6rsaker som gör som marjobbet oundvildigt för oss skolelever. Det finns också and_ ra faktorer som måst/:' beak tas, en som är mycket viktig är den rent "psykologiska" faktorn. det är mvcket viktigt att en unI!. enere:isk männlllka får sysseisiittniTH!', svsslolöshet skapar otrygg-het och rastlös het som I sin tur skapar des truktiva ungdomflr som får svårigheter att etablera sig i samhället . Rätten till arbete är en mänsklig rättighet , Vi ska inte behöva be och böna om arbete, vi skall k r ä v a arbe te!"

111111111111111111111111111111011111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I1111111111111111111111IHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIImlll"""'III1111I1I11I11IHlllllllnIlIlIllHnllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllII

Det är bensinransonering I Ka lifornien Bilisterna stjäl soppa av varandra. och på servIcesta tionerna begår man kn1vslags mål Det verkar som jänkarna skulle få hItta på nå~ot alterna tivt snart , Oljan går iu åt till dollargrinen. - Finns det ingen småstad i Kalifornien. där man kunde höja älvvattnet några meter. dränka en och annAn värdelös gammal kvarn och skaffa sig ett ordent ligt vattenkraftverk?

En Pl ";"~1~nin2 • Vi ser sent omsider att Fan bäraren har tillönskat sina lä sare en glad 1 maj med helsi desbild på en bössa och någon sorts gasmflsk, Det är väl en irOnIsk kom mentar Ul! alla militärer som står och hötter med bössan och slänger tårgasbomber på demon strationstågen runt om 1 värl den.

ö S T E R B O 'I' T N I S K A P O S T"E~

Torsdagen den 1'7 maj 1979

0000[1000000000000000000000000000000000000000000000000000:]oooooooooo'o ooooooOOooood']OOOOoooooooooooooooooooooooooooO

~ Efterspelet kring ~ branden i Oravais

El El

BRANDEN i Oravais uf:s lokal måste ha uppstått från en cigarrett, konstaterar häradsnäInnden i sitt utslag i målet. Vidare konstateras att branden började i arkivskr'llbben i det kontor som Oravais grus hade hyrt av föreningen. I detta rrun befann sig under' kvällen endast grusbolagets direktör och hans fem tillfäHiga besökare. Därmt'd ansåg rätten det fastslaget att direktören eller någon av hans besökare hade vållat branden. Direktören fick 50 dagsböter a. 35 mk = 1.750 mk samt ådömdes ersättningar på närmare 15.000 ' mk.

El O

B O O

Domen betecknas som lindrig. Det kunde ha blivit upp till två års fängelse. En . dyr "fyllo" blev del dock för direktören. För hans besökare under kvällen kan det förstås va· ra litet kusligt att notera hur lätt de helt oförskyllt kunde ha bJivit de)aktiga vållande av brand.

B O B B B O B B O B O B

en ny genomgång av lokalen. Mot den här bakgrunden kan man med bävan tänka på hur det kunde ha gått om det varit stor publiK vid dansen eller om elden hadt' fått ett mera explqsionsartat förlopp.

• REFLEKTION: Borde arrare på hur de skall agera O När man följde rättevid ett katastroftiIIbud? gången kom man att reflek- Hur skall man fungera om O tera över vissa saker. det uppstår en brand i en O Arrangörerna hade en hel fullproppad nöjeslokal? Det EJ del besvär med att få ut kan bli el-avbrott, inträffa danspuoliken ur lokalen. en olyckshändelse, bli uppDels trodde de unga inte lopp osv. D att läget var så allvarligt Arrangörens ansvar är som det senare visade sig stort i sådana situationer. vara. Dels sprang man i väOravais uf klarade av O gen och försökte hjälpa till brandkatastrafen tillfredsO a lIde Ies on öd ' Ig. • t De ssu t om . ställande . (] ville många som redan gått O En försvårande omstänO ut återvända in - det vår dighet i oravaisfallet var att ju väldigt kallt utomhus. grusbolagets <lirektör, när För arrangörerna gällde han upptäckte branden i arO det att kolla i alla tänkbara kivskrubben, inte meddelade EJ utrymmen så att ingen hade arrangörerna. Han hade helEJ gömt sig eller "glömt sig" ler ingen påfallande brMska O in()mhus. När brandkåren att alarmera brandkåren; EJ kom till platsen gjorde de Vissa vittnesmål tyder på O

B B 8 B

B B B

att han visste om branden 10-15 minuter innan larmet kom. Han borde också ha visat brandmännen var det brann. Här är det fråga om uraktlåtenhet att vidta vissa självklara försiktighetsåtgärder, som enligt lag åIigger varje medborgare. • REFLEKTION: Är vi alla beredda att handla annorlunda än vad den alkoholpåverkade direktören gjorde? Detta gäller i såväl mindre som större sammanhang. ' Men särskilt förstås om man har ett påtaget ansvar för and·r a människor.

O Det räckte 20-30 minuter innan brandmännen hittade eldhärden i Oravai.., uf:s lokal. Hade de vid ankomsten till lokalen vetat om elden i arkivskrubben hade lokalen säkert kunnat räddas. • REFLEKTION: Borde brandkårerna ord.n2. övningar i nöjes- och andra samlingslokaIer? En sådanöv-

§O O

ning kunde ske i samarbete med de föreningar som äger och/eller disponerar lokalen . Särskilt viktigt vore det att brandkåren skulle känna till alla de skrymslen och vrår som det vanligen finns Lex. i · uf-Iokaler. O Slutligen litet information om rättspraxis. . Det är inte sagt att oravaisbranden är utagerad i och med utslaget i häradsrätten IVörå. Grusdirektörens ,r ättsbiträde adv7ikat Christer Boucht, anmälde genast missnöje med domen. Åklagaren länsman Folke Svartbäck,har sju dagar på sig att göra sammalunda. Inom 30 dagar har då någondera parten - eIler båda - rätt att föra frågan .

till en högre .r ättsinstans. 1 detta fal! Vasa hovrätt. Om enbart den åtalade för ärendet til! högre instans kan han intE' få en strängare dom. Om däremo1 även åklagaren för ärendet vidare kan domen skärpas. Genom att domen blev fällande fÖr grusdirektören kan försäkringsbolagen eller andra som har ersättningsan· språk, ställa krav på dessa i häradsrätten. Enligt domhavanden i oravaisfrågan. Häradshövding K. E. A. Tujulin, krävs dock i allmänhet att det skall vara fråga om "grov vårdslöshet" för att flådana anspråk skall godkännas då de inte framfördes i samband med huvudrättegången. SVEN-ERIK GLADER

B O B B O El B B O 8 O B

B 8 El

B 00

O O O 00

8 B O

g O 8O

CHJooooooooooooooooOOOOOOCOOODODOOOOOOO[J[)[]{J[]LIL",iOLJlJOUOOIJIJIlLUJOlIJlIXJODOOC10l!OlJ

OUL]

Isl~~~~t~~ I~~ooo~~~ .

.......... n~ O

g • Jag blir nog aldrig någon D riktig kompis med dalripan. 8O Det är alltför många gånger

8 EJ O D D

är mötet med ripan (faktiskt) , det är sparvugglans visslingar medan du väntar nu redan som hon har fått i kojan, och det är ljungpimig att stöta upp hjärtat parens signaler fz.-ån tuvori halsgropen. Dalripan gör na. Det är tupparnas första mitt liv osäkert. "tjo-hysch" vid ankomsten, Vårt umgänge tillgår all-och det är deras vita stj ärttid på samma sätt. Det är segel som vaggar omkring natt. det är kolmörker, det i svarthaveL är dödstyst, och jag letar- Det är också orrarnas lekmig· ut till orrleken. Då

~Ii~~li:itt~!~k~~~ ~~; t~~~~~ på att sätta mig i myrvätan. Har ni hört en ripa skratta så vet ni vad jag talar om. Det är ett andeväsens djävulska utbro·t t mot den ensamme myrvandraren. D Dalripan är en svår medO O borgare att leva med, men rätt fascinerande också. Tycker man sedan, då man har svalt ner hjärtat på nytt och känner sig bättre till mods. DB EJ • Det är mycket under en orrspe l snatt som få r en att känna sig bra till mods. Det

l .. ~n l.ocka-v f'ortfarand,e Orrl.e t ie"

S S

beteende, det som du har suttit och studerat i femton år redan och som blir intressantare ju djupare du tränger in i det. Det är det som får dig att ställa klockan på Oi.15 och trava ut i natten innan du knappt har somnat iD..

B S

• Någonstans någon gång har en engelsk gentleman skrivit om jakten att den är en förunderlig historia. Förunderlig därför att den ävn <len svinkallas1:e höst-

morgon lockar jägaren att både i Finland och Sverige. byta nattvärmen i sängen Men även om det handlar ' mot strapatser i skog och. om analys och vetenskap, så mark. finns det något annat som Aldrig någonsin i mitt liv driver naturvetarna mot orrhar jag avlossat en bössa, mossen. men jag tror mig ana vad En av dem, jag tror det gentlemannen talar om. Det var Ilkka KoiviS>to, har 1 en måst~ vara något åt samma tidning sagt ungefär såhär: håll som då jag själv läm- Man kunde tycka att nar sänghalmen och möter det är helt "onyttigt" att

. nattkylan med kikaren som vapen. Det är något av jakt över "fågelskådare.ns" passion. Det är något man jagar efter vid nattvaket i orrkojan eller vid tjäderlägret i storskogen. ~ Det är inte en jakt after fåglarnas död. Det är en jakt efter människans liv. • Det har gjorts vetenskap på hönsfåglars lekbeteenden. Vi har "orrdoktorer"

studera en så udda sak som orrleken. Jag är inte så säker på det. Men även om det vore helt "onyttigt". så finns det ingenting i världen som skulle kunna hålJa mig borta från myren när det drar ihop sig till orrlek om vårarna. • Man ska inte ta i, men jag tror mig ha upplevt det mesta i fråga om orr- och tjäderlek. Ändå lockar det lika mycket fortfaran<le. JaK har frusit mig igenom

marsmorgnar då jag inte har sett mer än en orrtupp eTIer kanske ingen aUs. Jag har suttit i hällregn i maj och sett tretti tuppar trotsa vädergudarna. Jag har sett orrarna spela i stormvindar då de boppat omkring som optimistjollar på storsjön_ Mest har jag sett dem frostiga aprilmorgnar, då allting stämmer. Då de el)-

~~ma::~~:növ: :~e~~~h~~ ler en räv som smyg-er'

B O 00

B O

Fl:J

§El

myrkanten.

• Men jag har också sett hur orrarna fått flytta på sig, då grävmaskinernas knivar har skurit upp myren och lagt torvmossorna på fel ställe. Jag- har gråtit med tjäd·

rarna då motorsågen har gått fram över deras danslokal.

;;J

~ ....

E c r-

~ ....

• Herregud. vad vore skogen utan hönsfÄglars an deväsen ! BF.RTEL NYGARD

ooppnoqqOOpoonnnoODDDOOOOODDDDDODODDDDDCDDOD~ODDDOODDDDooDCOCCO~[]DOqmguuuuuuuuuuuuuuuuuuUUuuuUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU

"' _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _Ö_S_T_E_R_B_O_T_T_N_IS_K_A_P_O_S_T_E_N_ _ _ _ _ _ _ _ _T_or_s_da..:;:g~cn_d_en_l_"I_m____::aj~19_7_9

ÄMIIIIIE * Folkpark

Malax

Åminne - lika populärt som tidigare - bjuder Er i sommar de absolut bästa orkestrarna! Hämta vårt topprogram redan nu!

IFredag 18. 5. kl. 20-01 I

r--------------

Vårens svensktoppsetta:

TONIX med "oh Carol" En försmak av vår "heta sommar"!. BUSSAR: FrAn Vasa kl. 19.30 o. 20.30 lvia ~UDdom kl. 19.151, ÖVermark kl. 19.30 via Pörtom, ÖVermalax, Töjby kl. 19.30 via HarrslrÖm, Strandmos88, KorsDIs,

Peta1ax.

Nästa dans

26. 5. Barbarela - Exom 27. 5. Söndagskläm med Cleopatra

Åldersgr1lnsl5 år. Inträde 18 mk

SÅSONGÖPPNING fredag 18~ 5. kJ. 20.00

MEDVALKANDA

ZOTCH

.1 DISCO

DJ DAVE fr. Bfors

no:1 Vi bjuder igen på en trevlig . danskväll med en "inne" orkester

Reservera l. 7 .

WIZEX

I LÖRDAGEN 19. 5. KL. 20.00 I .

- Sveriges bästa dans hand!!

MED DUNDER OCH BRAK SLÄPPER VI LOSS KVÄLLENS . SUPER-BAND-BAND-BAND

MUSIK MED KVALITET

•.e. . ...

.4LDERSGRÄNSlS.4R

Missa ej 1. 6.! LINeONS . fr. Sverige ))PJ~~Jl-.

•

BUSSAR: Håkans fr. torget 19.45 via Brändö, Gerby, Singsby 20.30, direkt, 21.10 direkt. Haldin fr. Oravais grillcenter kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.50. Majors rr. Sundom Näset kl. 19.30 via Munsmo, SoU centralbutik • kl. 19.50 Toby stenbro Gamla Vasa, Kun~svä'. gen, Smedsby. . •

•••

Annonsera

•

n s T r: n G o T T N 1 ~ R .~ l' o !'l "1 1', t1 Torsdagen den 17 maj 1979 ------------------------~--------------------------------------------------------~--

•

* e~ av

S..,o ~lgel p.,puleraste dc " .t.Q ,~d n lll 11031 ou

* etta p6 . "enrk·toppen

för eH

par m/inoder ledan

* mallar med hlrllg dan.· mu, i ~

ILÖRDAG 19. 5. kl. 20-011

* da me nu!1 Id. 21.30-00.30

p~....'s-dis~o :

sIt PATOPPEN D

8!ixf & D,''''''ar

* kort sagt: Itnnu en toppen· afton Ingen kan missa.

* Åldersgräns 15 år * Billetter 18 mk * * Beväringar gratis endast i uniform *

Tonlx' r,yalte lucce-lP "Dar· nng" finnl nu aH köpoI hal

WESTERLUNDS

BUSSAR : Vidjeskcg: Sm &bö:'1ders 18.45. Terjörv 19.00 v ia ; '..,....' l ~pp·f ors . Fsse. Kronlund : 5&ka 19 .00. G'. Ly 19. 15 v i a K. a· noby . Haldin & Re':>: O rava;s 19.C·:) v ia Jeppo .Monös 19.00 v ia ~·Iunsa ! a . N,k ar leby . Fr6n Eugmo 19.00 v ia Ja k obs/ad 19.40.

HEJ DU! NU ÄR DET DAX FÖR DANS I

NORRNÄS I

BUSSAR: Haglund fr . Kaskö kl. 2() via Nä.sby_ mark. Häggnä.s. östra linjen. Y -mark.

MED

Dansdax * I'

LÖRD. 19 maj kl. 20-01

Wester fr. Lappfjärd kl. 19.10 via K: stad, Tjöck. Pjelax, .

Ingves fr. SIdbäck kl. 19.30 via Pörtom, över

Vi inleder helgen med dans i

U YTTERESSE

•:......................:•

• • 'i• !•

: :: t. i GAMMALDANS ! : * * * i Ram,OlUl :

Tel. 967.20046

•

FREDAG

FRED. 18. 5. kl. 20 tillsammans med

ex. .4LDERSCRiiNS 15 ÅR

Ingen busstrafik

ORDN .GR. 3 och 4

I * * * •

LöRDAGkl. 12-16 SMöRGASBORD

: DANS till tonerna av

Lörd. 19. 5. kl. 20-01 I bubblan:

JAMPPA TU,OMINEN,

Bussar som tidigare I BiI;elter 15, o." · ,

••

Tel. JAKOBSTAD 967·13500 V ASA 961·11 35 22 MALAX 961-65~ 514

o MEDLE:MSMöTE söndagen den 20 maj kl. 15.00 t förvalt ningshuset. Arende: Oravalsgårdens plane ring (ritningar) och markköp

i !• :

i)a~.n:s

*SöNDAG * *

SMöRGASBORD kl. 12-16 :

Välkommen!

Finlands Röda Kors

KATASTROFFOND postgiro 22 500-5 Gch alla landets banker

......................

I,---------,,-~-_. . _----,,------_.. ._~

GAMMAL OCH UNG kom med på en riktig

.~ .J;

LJU:,JLJI..JUUUULJLlUULJI JLlUUUUU L

tipsa OP om vad som händer!

ORAVAIS UF

VARDANS

till skären i REPLOT 1000agen 19.5. kl. 20--0]

SOUND

UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUO L _ - - - - " - - - - - - - - , , - - - - - - - - , ,....- - - - - -

öSTERBOTTNISK."

Gymn asieelever:

Sämre

••

"D·et ar inte lönt att elIS försöka s/;affa sommarjobb"

sommar • l

Sverige

• En studerande vid Abo AJm demi åker över till Sverige och sommarjobbar. Närmast Stocldlolm. Den sanningen är aningen hårddragen. Några exakta siffror på hur stor del av de Akademicstuderande som stic I,er över går inte att få tag på. Men vid diskussionl'r med studerande får man faktiskt den uppfattningen att merpar ten föredrar Sverige.

• Gymnasisterna är aktivare än hög<;tadieeleverna när det gäller att söl{a sommarj-t.bb. Även om nästan alla på högstadiets sista klass vill sO'illT'1arjobba, är det många som inte ens försöl{er slmffa ett joh!J. • I Vasa övningsslwla var ~n tredjedel av de sökande på nian och 40 procent av de sökande på gymnasiets andra årskurs utan sonunarjobb i början av maj!

• Sommarjobba viII man göra för att "ha n i\.got att göra" och få pengar tiII k:äder och Iilma·nde. Påfallande många anser sig också behöva !,enga:r för forbatfa studier. • Lönekraven språkslösa.

• Orsak l: Lönenivån är så pass myc ket högre. Ett bankjobb - som av tra dition är de lägst betalda i bå de Sverige och Finland - ger omkring 1.300 i Finland me dan bruttolönen i Sverige ·Ug ger på cirka 3.500 kronor. SA. stor är skillnaden visser Ugen inte. PA. de 3.500 kronor na måste man betala ca 17 % i skatt. Dessutom är boende och levnadskostnaderna hög.-e i Sverige. Sedan finns det förstAs in dustrijobb som kan ge upp tiO 7.000 kronor i månaden med skiftesarbete och maximal övertid.

i de fall där man ställer krav -

Det här kommer fram om jobb. En tredjedel stod alltså arbetslösa inför den enkätundersökning om sommaren. sommarjobben som Finlands Bland de 20 som inte har Svenska Skolungdomsförbund sökt jobb. är det bara 3 som (FSS) just nu håller på med . inte vill ha någat arbete till Det är med Det var egentligen tänkt att sommaren! FSS skulle driva en större andra ord 17 niondeklassister kampanj mot sommararbets som har ansett det lönlöst att lösheten under vårterminen. ens försöka få ett jobb. men det har inte blivit så myc I gymnasiet är förhållandet ket mera än enkätundersöknin a.nnorlunda. Av 27 elever är gen. det bara 2 som inte söker jobb, Våra resurser är begrän och båda uppger att de inte sade, säger Susanna Ginman, heller vill ha något. Bland de FSS-aktiv i Helsingfors. Elev 25 som sökt, hade 15 fått jobb riksdagen har krävt så mycket vid tiden för undersökningen. arbete att vi inte har hunnit Mer än en tredjedel var alltså utan! med någon större kampanj. I fråga om enkätundersÖk ningen hade man för en vecka • Inga lönekrav sedan fått in svar från fem En sommarpraktikant ställer skolor. En av dem var Vasa sällan några lönekrav. Man Övningsskola. ställer inte krav på arbetsgiva ren. och man vill inte ens re • Många fortfarande utan dovisa några högre krav i ett I övningsskolan delades frå frågeformulär. geformulären ut till elever på De som nämner något om högstadiets nionde och gymna lönen i materialet från öv siets andra årskurs. : ningsskolan, talar om minimi Av 63 elever på nian har 4~ lön , 1.000-1.500 mark per må försökt skaffa sig ett sommar nad. 10 mark i timmen och så jobb. När frågeformulären vidare. Man är inte heller di-I ifylldes för någon vecka sedan rek t missnöjd · med det som man hade 28 av de 43 lyckats få ett har fått tidigare, även om

• I år är dock situationen för de som sommarjobbar i Sveri ge sämre än tidigare rent eko nomisl,t.

'Ja~ -

Jag behöver pengar och så meriter. Men också (ör att ha något att göra i sommar. Har två dyra hobbyn!

många inser att det är låga viktiga orsaker till att man viII löner. sommarjobba. Ändå verkar pengarna vara det viktiga för de flesta . Man • "Jag behöver peugar .•." behöver pengar till kläder, nö jen och så vidare, men rätt Eleverna ombads också ge en många ·talar också om att fi- orsak till att de viII eller inte nansiera skolstudierna. Utom vill komma in på en arhE't s pengarna är arbetslivSerfaren- plats till sommaren. Här ir vid heterna och "något att göra" 1 ett plock bland synpunkterna.

int~

kan ge några

För att jag skall till Sverige. Så man kunde få pengar så jag kunde betala något av min skolgång under nästa år. Och få meriter.

För att få pengar samt en eventuell lön.

För att ha något kreativt att göra på sommaren.

Har stora skulder!

För att få pengar till Interran.

kommit från Sverige när man

Spara till bil.

Man lär sig att försörja sig själv! .

För att vi är så många barn (6 st, 3

PETER GRAllSTRöM

Hans H'Jrlans har haft hand om enkätundersökningen i övnir;gs. skolan. Han har inte gått igenom svaren, men han säger sig upp leva Vasa som ganska , tacksamt när det gäller att söka sommar jobb. Svårast är det troligen för niorna, som inte "har kommit ut" i arbetslivet tidigare.

I huvudsa'k för att kuuna fortsätta i gymnasiet på hösten. Jag behöver pengar till både den egentliga skolan och skolresorna.

Så dman lär sig någonting hur det är att vara bete.

inte varit faUet tidigare.

hemma) att mamma och pa.ppa pengar tiII kläder, resor osv.

vill ha ett sO'nmarjobb':

• Dels därför att man numera måste uppge de inkomster som ansöker om studielån. Vilket

är an

man tar sig en förhands titt på fortfarande

• Orsak 2: Det är fortfarande lättare att fA. sommarjobb I Sverige än i Finland. De finländska sommarvika rierna är relativt välsedda i r, . ilrige "'- speciellt om de ta lar svenska. Och inom vissa branscher specieUt sjukvårdssektorn måste man helt enkelt ta in arbetskraft för att fA. hela sys temet att fungera. Enligt uppgift i ·Rapport är exempelvis 80 % av sommar viltarierna vid sjukhusen l Stockholm från Finland; Bara för att nämna det mest dras tiska exemplet.

• Dels för att den förmånliga s.k. GD-beskattningen har slo pats. GD-beskattningen betyd de maximalt 12 % i slutlig sitatt. Detta för de som Jobba de mindre än 6 månader. Nu är skalorna prog.-essiva så att man för en inkomst på exempelvis 4.600 kronor beta lar ca 34 % i skatt - enligt uppgift I en broschyr från ar betsförmedUngen i Sverige.

Torsdagen den 17 maj 1979

POSTEN

skolan och 3

För att få pengar och att tiden inte blir lång.

'Jag vill inte ha något sommarjobb': Jag har så många hobbies så jag skulle inte hinna. Jag behöver inte pengar nu, kanske vill jag sommar jobba någon gång senare.

På grund av att jag inte anser mej ha tid att jobba. Måste förbättra språkkunskaperna i finska!

Torsdagp.n den

nsT

r7 milJ 1979

Klass l B

'I'.lm Berglund, 16 år:

Jr, R 8 " T T N'

--------------------------

• l

•

r s "" ,. fl

.....

•

Vasa Övninssskola

Annika Sjöblom, 16 år:

-Jag har inget jobb än så - Jag har fått jobb på tele länge. Jag har varit på arbets- grafen. Jag ska ta emot tele f ö rmedlingen, men jag har inte gram, sitta i kassan oeh sånt. sökt något privat. Går man Det var en kompis som "hom upp till någon firma, så har , ma" mig dit, hon har varit där de vanligen anställt såna som förr så hon frågade chefen om bar jobbat där förr. Jag ring- jag också skulle få börja. Jag de 0ckså på en tidningsannons. har inte varit på arbetsförmed men platsen var redan uppta- lingen. men jag sökte oCKså gen. I till sjukhuset. Fast det här jobbet var bättr~. Jag tar i princip vilket jobb Jag antar att jag får en lön som helst. Det är mest för som är ungefär minimilönen. pengarnas skull men också för Pengarna går åt till kläder och att man vill ha något att syss liknande, det blir nog inte nå la med umler sommaren. <?,"onting- över.

Kim ByhoIm, 17 år:

Pia Porko, 17 år:

-- Jag sommarjobbar på en firma som för mat till båtarna. Det är "Byholms firma", så jag fick jobbet genom att fråga farfar. Jag ska hjälpa till med allt möjligt. Lönen blir nännast mInImI lön. Jag sätter inte så stor vikt vid pengarna, det viktiga är att få erfarenhet.

- Jag ska jobba i hamnen - Jag är utan jobb än så i biljettkontrollen. Jobbet fick länge. Jag har sökt till ett va jag genom en bekant, jag har ruhus och till en klädbutik ge inte varit på arbetsförmedling-I nom privata kontakter. Jag var en. Jag hörde mig för i början också på arbetsförmedlin gen pä april ,och senaste vecka fick Ioch fyllde i en blankett. men jag jobbet. Det är det enda jag jag fär knappast något pä det har försökt få, jag ville dit sättet. I slutet på månaden från början. kommer det besked om hur det Lönen blir väl ungefär 2.000 blir. mark. Helst vill jag ha ett h8lv dagsjobb, eftersom jag ska PS. Efter intervjun ringde träna konståkning samtidigt. Pia till ÖP och berättade att Men det är väl svålt att fä, hon sedan inte alls fick det här sä det kan gå så aH iaq läm jobbet. Trots att det var lovat. nar utan,

~------------,

Intervju och foto:

BERTEL NYGÅRD

Anne Lumme, 16 år:

Trl{' ~ "her

••

Bättr2 an vanligt ed pra/~til;jobben

an brukar tala om att studerande jobbar på sin examen. För Jan-Henrik Rönnqvist och RUlle Gmnq\"ist i Jakobstad tar sig jobbandet rent konkreta former. Båda avslutade sina t .. k nis!,a s t udier nu i vår, m e n de blir tvun/,:na att jobba 8 r6llpeldjve 6 månader innan de får "'in a :!': J!å,~shetyg! Orsaken är att deras examen kräver 12 manaders pral,tik, och de har bara gjort en del a v den under studietiden. '\ a r ken Rune eller Jan-Hen rik vill påstå att det skulle ha a . ·t h el t omöjligt att få tag på pra1{ tikjobb. Vi har belt enkelt inte h unn it göra praktiken. Vi har jobbat på sommarlovet, men somrar räcker inte till för praktiken.

I Jan-Henriks fall duger inte det sommarjobb han hade före studierna. Han visste inte riktigt vilken studielinje det skulle bli. så han sommarjobbade pä posten, Det godkäns inte som praktik, och nu har han 8 månaders praktikantjobb framför SIg innan han blir "riktig" in-I

" JOKI X FARTSPELEN I SEINA söndagen den 20. 05. -79 kl. 14.00 FM-starter R 1 klasserna 1150 ccm. under och över 1600 ccm. Dessutom R 5 klasserna 850 ccm, 1300 ccm och 2000 ccm, samt klasser(la Mini 1000 och Fiat 127. Svenska förare torde komma med I Finfina 6sk6darplatser, bra cafe, ,b arnen gratis. Fart, sptinnlng, Arr.: Etela-Pohlo~n dramartlk II U rhell"-'--'lljat r.,. Völkommen med hela famIIlen l - - -________________________.a VUVTV'J

genjör. Senaste sommar gjorde han undan 4 månader av prak tiken. Rune har två tremånaders jobb som godkänns som prak tik. De resterande 6 mfnaderna jobbar han in på Schaumans i Jakobstad. Jan-Henrik har ock så jobb på Schaumans. ~ De lovade nästan med detsamma när jag hörde mig för på företaget, säger Jan Henrik, som tycker att det har varit bättre än vanligt i år med praktikjobben. Rektorn för Vasa tekniska läroanstalt Ole Eriksson håller En och en halv vecka har J an-Henrik Rönnqvist med om att situationen är rätt Schaumans när ÖP störde mitt l en prunpreparation. ljus för "teknikernas" del just

nu. .. tikkvot, ofta har haft svårig-I - MeR det så ga~ska morkt beter att få tag på lämpliga ut en gång under VIntern. Jag har nog det intrycket att de jobb. som inte lyckas fylla dn prak~ <ir rätt ii SG'Il har sökt

•

Jobbat

på

till Teknis i år, och på 8.k olan man att svårigheterna att . . ' få forhandspraktIk kan vara en bidragande orsak.

I tror

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Amatörteaterföreni ng i Vasa:

Torsda~n

den 17 maj 1979

Böle uf återupplivas?

Arhetsgrl!pp utreder

Interimsstyrelse har bildats

ETT 50-TAL BöLEBOR samlades i förra veckan pit rI ~ n gamla sIcoIan i Höle för att på nytt uppliva dl'n nf'd :II '! cJa ungdomsföreningen. Höle är en byagrupp i Närpes där ungdomsföreningen H1ile uf legat i dvala i 10 år. Intresset visade sig vara stort, det val' först och främst verksamhet för barn och tonåringar i form av öppet hus som stod på programmet. Ungdomslokalen är i sA då ligt skick att den inte kan an vändas, utan att en grundlig renovering borde ske. Då fanns bara ett alternativ kvar, nam· ligen den nedlagda skolan!· Ty värr är den också i ett så då ligt skick att något måste gö ras för att snygga uvp den inuti.

\fal'&. Amatörteater'! förb ereda re: (fr.v.) Stina Agren, Stina Lindedahl, Back. IJIll-Ann Stonn

Inga Rosenberg, Sven

Inte

TANKEN på en amatörten t.erförening i Vasa har nu tagit ett steg närmare sitt förverkligande. VId ett rör heredande möte på SÖU:s kansli senaste vecka valde man en interimstyreIse, som kallar till ett konstituerande möte deu 24 maj.

Sundblad, Kurt Harv, Johnny GrandeIl, Rene Lindkvist. F.Ise Maj Lindkvist, Siv Grans k"g, Håkan Eriksson, Erik Sjöblad, Lars Unis och·. Jan-Erik Asplin.

Diskussionen kom även in på att i framtiden uppföra ett eget allaktivitetshus. Det före slogs också att man skulle un derhandla med Pjelax ungMan beslöt att tillsätta en · domsförening om en samman arebtsgrupp för att utreda möj. slagning, men först viI) man ligheterna att få använda sko- få någonstans för byns ungdo lan. I gruppen sitter Jan-Erik mar att samlas. H. A.

Vasa. SÖU och ungdomsrörel-I sen över huvud taget har län ge . talat om en "inbrytning i . tätorterna". Det har inte varit så lätt alla gånger, och tanken väcktes att en teaterförening 1 kunde vara ett lämpligt sätt att få igång något för Vasas del. Ska du ha ett jobb till sommaren, så får du fiuna dig i att det inte är så mycket att Ett första möte förra hösten "älja på. Går du till en arbetskraftsbyrå. är utsikterna närmast katastrofala. Både i Vasa Det var rooan vid årsskiftet visade att intresset finns. \ Nu och KrisUnestad räknar man med att ungefär hälften av de sökande kan få sommarjobb via byråerna. 1977-78 man började fundera ska man alltså konstituera sig. på en amatörteaterförening i Inför mötet den 24 maj kom_ De flesta skaffar sig ändå ett sommarjobb på. anuat sätt. Det gäller exempelvis eleverna mer ett flertal föreningar i Va

på Teknis. Där ingår praktiken i examensfordringarna., och det kan ställa till med problem sa att kontaktas, bland annat

för en del. gäller det de inflyttaxie "lands-

At dem som studerar på an I bornas" intresseförenjngar. På arbetskraftsbyrån i Vasa säger Margit Santikko. På byrån i Kristinestad säger nan ort, sänder man in forma Man ska också diskutera med uppges att 1.550 studerande har Vasa Arbetarinstitut om sam anmält intresse för ett sommar föreståndaren Yrjö Sillanpää, tio n en gång i veckan. Sedan arbetsmöjligheterna. jobb. För en vecka sooan hade att man inte har någon nog tar de själva kontakt med ar Interimsstyrelsen består av bara 250 av dem fått ett jobb. grann statistik att redovisa. betsgivaren. Den enda fullständiga statis Håkan Westermark och Helena Margit Santikko Som förmed Men av cirka 50 sökande hade Udd-Ståhl från SÖU. Jonna Ke lar sommarjobben, räknar med 15 fått ett jobb i slutet på för tiken gäller de 85 platser som vin som skolungdomsrepresen att 50 procent ska kunna bere ra veckan. I fjol blev ungefär staden erbjuder. I förra veckan tant och lånsregissören Stina das en plats till sommaren. hälften utan jobb. hade · något under 500 ungdo I Ågren. På byrån i Vasa har man en Man har inte behövt ge nå mar anmält intresse för de job I viss prioritering så att stude got företräde åt studerande ben. rande som behöver praktik för från Teknis, då man inte har När det gäller Teknis-elever sin examen har företräde. Vasa haft några ansökningar där na, hänger det mesta på deras stad och Vasa Elektriska har ifrån än så länge. egen aktivitet. Arbetskraftsby tagit emot några från Teknis. I Jakobstad kan man inte ut rån uppmanar dem att själva Tre personer har sökt jobbet De flesta söker dock sin prak tala sig om det allmänna läget. kontakta arbetsgivarna. Schau som SöU:s kanslichef: Yngve tik genom egna kontakter. De flesta sökande går inte in i mans har till exempel : tagit Bengs, 24-årig vöråpojke, som - Allmänt kan man slå fast någon statistik. Man sätter emot rätt många, men det är för närvarande befinner sig i att studerande som fyllt 18 år. upp arbetsgivarnas "lappar" på I bara ett fåtal som har gått ge det militära och blir civil i mit-I har lättast att få sommarjobb. anslagstavlan, och den som är nom byrån. intresserad går direkt till före - Vi ger dem en vägkost till ten på juni. Han är diplom ekonom frAn Abo-Hanken och och blir studentmerkonom i w.get. arbetsgivaren, säger Margit beräknar avlägga kandidat- vår. Studenten skrev han 1976. - Vår kapacitet räcker inte Häyry. Den som anställer ung examen till hösten. Håkan Westermark, 25 år till för att registrera andra än domar kan få sysselsättnings Kaj Ollila, 22-årig vasapojke och verksam som instruktör på dem som studerar på annan bidrag, och det har fungerat som för närvarande studerar SöU. Borde vara känd i uf ort, säger Margit Häyry som bra. Rådhusgatan 20 , tel 96t -242 865 BERTEL NYGARD sköter ungdomsarbetsfrågorna. vid Handelsinstitutet i Vasa rörelsen.

mycket aU välja på bara SO % kan få jobb

Tre vill bli ka.nslichef

Denver

jeans shop

UPPLEV den iSsterbottnlska lIrstida mlukstömnlngen tillsammans med grandiosa,

G.URTRY$ UPRE~;

köndisarna frlln NachvIIIe , USA

Smäktande toner

* * * *L-------------G-A-RA-N-T-E~-D-T-R-IV-SE-L--~

()R~"~IS

IIEJIlJltfJ tAl txJ II )UJ [j] [öl [SJ (ij) (f) Iill 100 [aJ ® t§l lE [ji]J

kl. 20-02

ORAVAIS BÅT- OCH FRITIDSUTSTÄLLNING 26.-27. 5.

FESTPRYDD PAVIUONG DANSDEMOKRATI FÖRLÄNGD TID

BUSSAR:

Va.a: 19.15 via Vör6.

Karl.by: 18.30 via Kronoby, Jakob

stad 19.00, sala.

Nykarleby och

Jakob.tad: 19.00 via Jeppo S.inölokh

.Mun

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 17 maj 1979

Taklax

Pälsningscentral blir samlingslokal? ,

•*

Ungdomsnämnden i Kronoby har fördelat 50.000 i verksam hetsbidrag tiU kommunens ung_ domsföreningar. Bidragen utbe talas i två rater: hälften i vår och hälften i höst. Femton för eningar ha.p.e anhållit om bi drag Av dessa blev ett par utan p~ngir:i Kortjärvi byagård får inga pengar nu, eftersom för eningen har möjlighet att söka hyresbidrag från ungdoms nämnden senare, och Kronoby u & nf:s folkdanslag b;ir utan eftersom laget är en sektion inom föreningen som får bi drag. Så här delas summan på 50.000 . ; Evangeliska 11nga i Teda.rv~.500 • mk, Kronoby församlings- 'och ' ungdomskl'ets 3.200, Kronoby Krrstlig'"a skol :ul'!gdomsgrupp 800. Kronoby u & ' nf 13.500. NederVcfIl för samlings- och ungdomskrets 3.MO. NederevtiI uf 8.000. Små bönders uf 1.500, Svensk ung dom i Kronoby. Nederveti! och Terjärv 1.000, Terjärv kristli ga ungdomsförening och för samlingskrets 1.500, Terjärv uf ,' 11.000 Högnabba uf 1.500, ' Evang~lis'ka ' unga i Kronoby 900 och M-klubben i Terjärv 100 mark. ------------

~ lockade

ut ungdomarna j Taklax. Här ' är tre av dessutom gavs förtroende att sitta med I styrelsen under verksamhetsår Från vänster Leif ViMn, AnIta Rönnlöv

-- _

Bidrag i Kronoby ,BotniasvänO'en redan 2 juni

edI Carina österbro.

• TakJax nf kommer fortsättningsvis att hyra ut sin lokal för den lokala konfektionsindustrins räk'ning. På vissa vill kor vill säga . Problemet med en samlingslokal i byn löser man på annat sätt. Man ska undersöka om före detta folkskolan i Strand mossen kan ställas i ordning som "ungdomslokal". Det här beslöt man på föreningens årsmöte i söndags, ett möte som förresten lockade ut ovanligt många av de yngre föreningsmedlemmarna. Årsmötet utformades så att man först försökte diskutera igenom alla tänkbara alterna tiv, innan man över huvud ta get tog ställning till hyresav talet med kommunen. Man stannade för att den gamla skolan kunde vara ett alterna

(Korsnäs Frys). Kan det ord nas så att pälsningen flyttas någon annanstans, är Taklax uf beredd att lösa in skolbyg-g nadentill ett skäligt pris. Det går självfallet inte att kombi nera pälsningsverksamheten och föreningsverksamheten. tiv. Håkan Westermark, som Skolan används för närva återvaldes på ordförandepos rande som pälsningscentral ten, tycker att skolhuset skul ------------------'-'--

iLANDS SJöFARTSLÄROVERK Nästa läsår börjar den 1 sept. 1979 kl. 08.00. Undervisning ges på följande linjer: - studielinje för STYRMANSEXAMEN (2-årig) - studielinje för öVERSTYRMANSEXAMEN (l-årig) stuJielinje för SJöKAPTENSEXAMEN (l-årig) - studielinje för RADIOTELEGRAFIS'tEXAMEN (2-årig), nästa intagning 1 sept. 1980. Förberedande klass anordnas för elever med endast medgor

garskola.

Naturens o:lömna skafferi

Förr I tiden var det vanligt åt- i minstone bland landsortsbefolk-; nlngen att man tog till vara allt det som låg framdukat I natu rens eget skafferi. Björklöv. svln mollor, nässlor, röllekor, groblad, tussilagor och många andra väx ' ter utnyttjades till matlagning, framställning av drycker och en del växter hamnade också 1 me dicinskåpet. , Nu håller intresset för naturen på att vakna upp på nytt. Och det finns fortfarande många äld- ' re människor. som känner till en stor del av naturens hemligheter och kan ta till vara och utnytqa de växter som finns ,omkring oss i naturen. I det första programmet I en serie på fyra tillreder hon en vär sallad av björklöv. maskros, rölle ka och nässlor, växter som finns överullt men som många av oss l är vana att betrakta som ogräs. Serien. som sänds i det svenska fredagsprogrammet I TV 1. är sammanställd av Peter Sjölund. TV 1 kl. 1745 (färg).

• Botniasvängen ordnas i år redan den 2 juni. Det betyder lördag, helgdag och pingst-ens beredelsedag. De lokala täv lingsmomenten-uppvisningarna ordnas i år i Rewell Center, i Oravais och i Karperö på Carpella. Deltagandet ser trots den tidiga tidpunkten ut att bli ungefär lika. stort som ti digare år. Orsaken till att evenemanNytt för året är att en lag get lagts så tidigt i år är att tävling lagts in i tävlingspro en stor del av folkdansarna i I grammet. Det sanunanlagda re början av juli kommer att del- I sultatet för de tre bästa paren ta i den stora nordiska folk- från samma lag kommer att dansstämman Nordleik i Dan- premieras. mark. Mellersta Österbottens Som vanligt kommer många folkdansdistrikt, som ordnar deltagare från södra Finland. Botniasvängen, ~,ar annars för På grund av kollisioner med avsikt att ordna evenemanget andra evenemang blir det inga andra helgen i juli. deltagare från Sverige i år.

- - ----- - - -

LÄKARSEKRETERARE

.. UtbiIdrungen 1-ärig. lntradeskrav student- eller merkonomexamen. Yrkesinrikt~ undervisning 1 ' medicinska fackäm.nen, I;lyråteknik och språk .~

.specialklass för

TURISTVÄSENDET . lTtbildninger. 1-ärlg, Specialklassen utbildar per·

sonal för olika sektorer såsom resebyråer, rede.

rier. flygbolag. hotell och turistbyråer.

Eleverna kan <löka studielån och -penning. Dessutom hy

resbiqrag eller fria dagliga skolresor,

Ansökningstiden gär ut 15. 6. Till ansökan bifogas av·

skrifter a" skol- och arbetsbetyg samt ämbetsbetyg. Läs

åre ~ örjar

15. q.

JAKOBSTADS HANDELSLAROVERK

68600 Jakobstaa - - -

ANSöKAN TILL STUDIER VID Pedagogiska fakulteten vid

ABO AKADEMI

Studerande antas till . - --1,- .. L _ _ ~!:. ' • utbildning av klasslärare, änweslärare , i tekuiskt arbete. och ämneslärare j textilslöjd • utbildning i pedagogil. (handledning, administration, pla nering och forskning) • pedagogisl.a studier för ämneslärare (tidigare ka Ilad "auskultering" ) • päbörjaude av ämneslärarutbildning I biOlogl, engelska. finska, g'e ografl, historia. matematik, modersmålet och religion. Ansökningstiden utgår den I l juni 1979. Ansökningsblanket ter och broschyr om utbildningen erhålles från Pedagogiska fakulteten (Kyrkoespl. 12-14. 65100 Vasa lO, tel. 961· 2442 77 J, från Abo Akademis kansli (tel. 921-3351 33) eller från arbetskraftsbyråerna,

Inträdesprov till alla klasser 30-31 augusti.

Ansökningstid<.: .• utgår 30. 6. 1979.

Närmare upplysningar erhålles från sjöfartsläroverkets kansli,

I tel. 928/11 009. Under sommaren öppet onsdagar kl. 09.00 le lämpa sig utmärkt som sam 11.00. Juli månad stängt. lingslokal. Det finns rum som SVEN NORDLUND, rektor skulle lämpa sig bra för klubb verksamhet, och det finns en festsal för större möten och • fester. Stick in till SOPPI, där hitta-r du t.ex. EKENAS FORSTINSTITUT startar

Mot den här bakgrunden be-, den 20 augusti I Vasa skogsutbild

SNICKARBYXOR i olika material, ' :!j~. slöt årsmöt.et, att en förläng ning omfattande LÖKÄRI-FARMARE t!f.!'~ . ning av hyresavtalet är tänk stora T-SKJORTOR OCH ANDRA TREVLIGA KLÄDER bar. Man ställde dock upp till sommaren. sa villkor: , vilket utgör det första gemensamma studieåret ,.(20. 8. 1979 Största deren av våra 'kläder passar både flickor och • Föreningen kan när som helst · 31 5. 1980) för svenskspråkiga specialiseringslinjer Inom skogs pojkar. säga upp avtalet med 1 års utbildningen. uppsägningstid. Ansökrungarna till utbildningen bör göras på "ansökningskort 1979-80" som fås från yrkesvägle<lningsbyråerna eller från Ekenäs I. Företaget eller kommunen betalar försäkringspremierna. forstinstitut. • .Efter 2 år bör hyrans stor Handelsesplanad Ansökningarna bör insändas till den 1 juni under adress: lek kunna tas upp tiLl ny dås Vasa - Tel. 115 Ekenäs forstinstitut, 10600 EKE NÄS kussion. FÖI'frAgDingar kan göraa pA. forBtiDstitutet per telefon 911-12 270. BERTELNYGÅRD1~--------------------------------~

VUI du ha moderna klä'der som är på toppen?

SKOGEN ,D IN ARBETSPLATS .. .o.

...u:'...

SKOGSBRUKETS BASÄR

vis-I'

~ f t~~ " p~A ..

Torsdagen den 17 maj 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

........e·m ä-rks- . ~~tuetlt

och l. 10.. utges ett jubileums

Den 2. 5. utgavs åreUi CEPT-frimärke på initiativ av .samarbetsorganet för de euro peiska post- och teleförvaltnm gama, Confrence europ~enne des Administrations des Pos tes et des Telecommunications. Det ena frimärkets bildmotiv föreställer ett stycke i kon· ceptboken gällande det brev av Ar 1638 som Sverige-Finlands drottning Kristina sände till Finlands generalguvernör Per Brahe beträffande grundandet av Finlands postverk. Det and ra frimärket föreställer en op - tlsk telegraf av årsmodell 1976

och · specialstäm·

29. 5.-2. 6. anordnas i Hel

20. 4. 1979 ha de det förflu tit 90 år sedan Adolf Hitlers födelse. Det avbildade kuver tet är tjeckernas 50-årsjubile. umskuvert av år 1939.

singfors en utställning Trans port -79. och avbildade special stämpel användes då.

•

DET V AR EN glädjande österbottnisk fotbollshelg. När full pott - två poäng från det maximala. Enda 'syn daren" var Sepsi i lördagsmatchen mot Kiffen i Helsingfors och en l-O-förlust. Speciellt glädjande är väl VIFK: s mälspottande. Hela nio sylar på två matcher smakar manna för ~o Hudds unga lirare. Plus de där 17 målen i cupen mot Sport ... När har ett Vasalag senast varit känt för att ösa in mål? Jag har ännu Inte sett nya IFK in action och kan därför inte uttala mig om deras kvaliteter. Tänkte spara det till der byt mot VPS den 24:e denn.e s. Den matchen kan för övrigt bli en riktig toppmatch och nå. got av en vårfinal i norrtvåan om både IFK och VPS vimler sina matcher mot Kuopion Elo (på lördag) respektive Rbva niemen Reipas (på söndag). IFK spelar borta och VPS hemma.

:::.~..:::: 50...::.:.:.-:=

med mode som motiv. Detta kunde bli ett bra motivområ de. Början är lätt emedan det endast finns ett märke hittills.

Likaså utgavs 2. 5. ett mil jöskyddsfrimärke. valören 1,10. Märket tillhör serien om naturvård, som påbörjades för nio år sedan och fortsatte för fem år sedan då östersjö-fri märket utgavs.

AOO'" "In••

det första frimärket i världen

I USA har 1980 års frimär·

ken med anledning av vinter och

lIOmmarolympiska

spelen

utkommit. 10 frimärken utges,

En hel mängd uppgifter om

utställningar har droppat in uno

der den senaste tiden. Inter

nationella är PlilLASERDICA,

18.-27 . 5. 1979, Sofia. BRA

SILIANA -79. för motIvfilate

lister i Rio de Janeiro 15.-23.

9. 1979. DELHI 21. 1.-3. 2.

1980. LO:r-.TDON 6.- 14. 5.1980.

NORWEX 80 13.-22. 6. 1980

i Oslo. WIEN 22 .-31. 5. 1981.

W ARSZA VA . 1982. EINDHO

VEN ungdomsutställning år

19B{) sa mt LUXEMBURG 5.-7.

9. 1980 järnvägstjänstemännen.'l

internationella 'frimär ksuts'iiIr

ning

Nordisk utställning är NOR_

DIA -80 22.-30. 3. 19.80 i

Malmö. Sverige. Följande stör_ re .inhemska betydelsefullare utställning är i Tammerfors 27.-28 'lO 1979. Besök ut ställningarna om Du har tlll fäiJe. de är värda ett besök Torh;örn M .J Malmberg

tigt, måste så många männi skor som möjligt kunna upple va det som privat! Man måste kunna känna står jag mig inte riktigt på igen. Jag måste erkänna en sak: Ar det inte så kåserier fun det där. - Vadå privat?

J ag har smygl>äst en fin KAsÖren förmedlar Det mesta i världen är väl gerar? landssvensk kåserisamJing. Det en upplevelse, och är han på är . den här Treskalldigt som

bettet förvandlar han upple utlö8te en -sådan diskussion ny

velsen (den privata) till en ' ligen.

aUmän och intressant sanning. En sak till (jag rOdnar): - Det där misslyckas man .Jag hade väldans roligt · under

ju inte alls med i Treskall läsningen.

digt! Och tul sist (håll i er nu): _ Jag tyckte det var viktiga Kåsörerna - det är Kosack (Olle Spring), . R-man (Ralf Mker som kåsörerna skrev om! Norrman) och Sofflockes (Bo Stenslröm) - lyckas i långa Dänned har jag dokumen stycken driva sina funderingar terat mig som otiHräknelig när till både roliga och satiriskt det gäller kåserikonsten. bitande historier . - Kan jag vara en god fin andssvensk då jag läser fin Ta en enkel historia som landssvenska ,;:åsörer som i n Sofflockes' första bidrag i bo te är döda? . ken, "En kopp te med Lots hustru" . - Visst i världen hit - Har jag tappat ett even tar man ett djup i berättelsen tuellt sinne för humor? om hur svårt det kan vara för - Förstår jag inte att fin en teälskare l dagens kaffe landssvenska kåsörer är för li värid! te u t å t r i k t a d e ? Jag vet int vad jag ska tro. ElJ.er ta de flesta av R-mans

Det lär ju Inte finnas Mgra ~~~ bidrag. "Bu och bä" till exem

nulevande finlandssvenska kå pel som ju går rakt In i rygg

sörer som förtjänar uppskatt

märgen på var och en som nå-o

ning. De skriver bara om p r I.

gon gång har fått andras åsik

privat. Och faktiskt är det ju va t a saker, sägs det, och det · ter lagda i sin mun. Ta hans

sä att det allmängiltiga byggs är förlegat. uppgörelser ~d byråkraterna,

upp av det privata. För att Ska sanningen fram så för- något ska kännas a.l.lmä.ngU. • 8B SIDAN 11

Smyglästa kåserier

TRE

SKALLDIGT ~/~~~

stA

m~t

---- ----

...

FRlN- ;

SlaIn!

pel användes.

I österrike utgavs 26. 3.

Nästan

I Grand

2. 5. utgavs även ett märke

med anledning av T :fors 200

I I

frimärke.

årsjubileum ,

3 postkort samt en helsak och ett aerogram.

Tammerfors fyller 200 år

* * *

• JAG SAG KRAFT spela mot Hirvensalon Heitto lördags i Abo. Blev klart imponerad. - Två poäng hemma och en borta var tänkt som säsong. melodi. Me'- hittills har det blivit precis tvärtom. Så förklarade Gösta Lappveteläinen Krafts offensiva Sats ning i Idrottsparken redan från kick-off. I försvaret och på ffitttfältet spelar Kraft något som kunde kallas en kollektiv fotboll. Ingen utpräglad libero. Ingen ut präglad spelförare - Spielfiihrer som tyska rna brukar kalla det. Men framåt är beroende stort aven enda spelare - Henry Bergström.

* * *

I I

• MIFK: s ALLT-l-ALLO och hängivna supporter Ole Fon sell berättade att MIFK hade satt en spelare att hela tiden bevaka Henry i Krafts hemmapremiär mot Mariehamnslaget. - Han hade order att sitta som ett frimärke på Bergström hela matchen. Men nog tusan lyckades Bergström i alla fall slita sig loss en gång och ta en poäng av oss. Berättade FonselI medan vi kikade på supfinalen på, TV : n. Mot Heitio gjorde Henry ett mål - sprintade i.genom från mittplan typ fornstora dar - och ett mål på straff - och missade den andra straffen för dagen. Dessutom var han hyperfarlig mest hela tiden. Drog på sig två-tre mans bevakning och störde Heittos uppspel på ett f~ redömligt sätt. Vad jag kan bedöma är Bergström minst lika bra som under VPS-tiden. .Fast det är egentligen svårt att bedOma eftersom motståndet är så pass mycket sämre i tvåan än i FM-serien.

* * *

• Den andra man·nen på topp 1 Kraft är Jan Söderman. Ung storväxt gosse som kan sorteras .m .:nder rubriken "kan bil nåt" . Något aven slipad diamant ännu. Och bara 17 år. Men ännu mäste han förbättra tekniken betydligt Innan han kan bli riktigt farlig. Mera styrka lär komma med åren - det behövs också. I första halvlek lade jag annars märke till vissa tendenser till panik i Kraft-försvaret i pressade situationer. Försvaret - som alltid har varit Krafts starka sida - verkade aningen dåligt organiserat. Kanske skulle det vara klokt att dra ner Hannu Aalto på backen igen. Där kommer han till Sin fulla rätt - även om nan inte gjorde någon dålig matcher på mittfältet mot Heitto. - Vi har ~ förbaskat många försvarsspelare, förk larade Lappveteläinen Aaltos mittfältsposition.

* * *

• JAG SAG OCKSÅ FM-serieinatchen TPS-Haka förra weekenden. Första halvlek var rent ut sagt skral; men andra halvlek var .redan 'lelt OK Mest frapperande från den matchen var att se långa Juba Helin som ~nter. Rent ut sagt bedrövligt. . Helln - som väl är en av Finlands tre bästa liberos - gick omkring och hängde med huvudet mest hela matchen. Ingen gaist. Ingen fighting spirit. Han vantrivdes helt enkelt på centern. Och en spelare som vantrivs kan naturligtvis Inte prestera några stordåd. Ett gott råd till .manager Matti "Roto" Paatelainen: plocka ner Helin på liberon igen. Annars är en lovande spelare för. störd.

öSTERBOTTNiSKA

Torsdagen den 1"1 maj 19"19

POS'r~N

I;-------------------------------; I.

I(ärleksvis,a

,,~ , ,~

TvA har kommit samman och stAr naturen nära,

min kära älskar mig och jag älskar min kära.

Som hon tID mig, och jag till he.nne,

så tvA till ett; så ett av tvenne.

är: (I

~nk

Ur.dberK, Tommy Hagman, A ·Ian Jakobnon, Gunnar Berlevik och Nkh Kvistborg, som är direktör för skivbolaget. De två gossarna pi. huk är Sven Lundqvist och Mab; AIund.

hans smått "anarkistiska" brottningsmatcher med ~mvärl dens stelbenthet, eller varför Inte den "tragiska" betra kt el~ sen om likriktningen på grav platserna.

Jag nämner också gärna Kosacks historia "Inhemsk halvtimme" . en utomordentligt rolig "hyllning" till musikut budet I Finlands rundradio

Vem vägar rubba universums symmetri? Jag utan dig, du utan mig, kan aldrig bli vi. Sådden vill i jorden, och jorden vill ha sådd; brodden kräver mylla, men myllan kräver brodd.

* Tonlx med hög guldskivor. Gossarna övre raden) Göran Andersson - brotfarvärldsnilistaren som prisutdelare . -

'~ ,------------------

Naturen längtar häftigt att förena det ena med det andra, det andra med det ena magneten med järnet, och dig med mig, och järnet med magneten, och mig med dig.

~ 1

SMYGLÄSTE

*egentligen Jag kunde gå vidare, och är det ju kåserierna

,,~I

som sådana jag bordp ha skri Vit om. Men som alla andra förföll jag till att svamla om kåserandet j allmänhet.

t,__ ___, __, __, __________ ______ 1

OSKAR SöDERLUND

Det gör inte så mycket. NI har den största · behållningen om ni läser kAaerierna själva, BERTEL NY GARD

den lättare stil~n vilket publi ken tycktes uppskatta. Sången och musiken sköttes av Kenth Lundqvist och hans gitarrDet var i Mönsterås det bör-I Däremot blev det en guldski EN GAMMAL tradition åter-l grupp, bestående av skolelever, jade i mitten av 60-talet. Sex ' Va för LP:n "Vindens melodi", upplivades i Kovjoki när nyk- 1och av Nina Carlstedt,piano, killar slog sig ihop och började komponerad av Göran i TQ- terhets- och martha.förening_ 1och Helena Aromäki, dragspel. spela dansmusik på fritiden. NIX. Guldskivor blev det också I &rna hade arrangerat gemen-: Tre dikter lästes av Carita. Ek Gruppen kallade sig TONIX. för skivorna, Shang-a-Iang, sam vårfest. och ni:s ordförande Rainer N är killarna slutade skolan, Förlåt mej älskling, Santo Do Många bybor hade mött upp : Carlstedt ledde ett par lekar. giCk de mer och mer över till m~ngo, .vilken gjord~ underen och började kvällen med Vin-! Aven en annan trad1ti<m åter musicerandet och 1971 började tripp tII~ London. De två ~ . tern rasat ..., också det enligt , knöts genom att Håkan Gran de spela på heltid . Samma år Ilaste skivorna, Knock-out samt , traditionen. Programmet gick i I qvist gästade byn och framg' roe de sin första skivin,spel- KotlIllIler tillbaka, har också . förde sitt budskap. Förutom Ding. haft stora fram~ångar hos den .. . inunitationer och sång tal~de Ar 1974 slog det ordentligt. svenska danspubliken. ~nsbandso~rostnmg om sve- han .till de yngre om hur vikKed låten "Flyg din väg" tog nges popularaste dansband. tigt det är att ha roligt utan roNIX klivet rakt upp till en TONIX har haft framgångar, Tonix spelar i Åminne fre- tobak och alkohol . Och med första"'llacering på Svensktop- bl.a. har bandet legat på 2:a dagen 18 ma~ och i Forsby lör- roligt menade han att hinna pen. De gjorde sedan en LP plats vid ett par tillfällen i en dagen 19 maJ. med så många intressanta sa --=======~._iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii-.-ii I ker som möjligt. L' 1\., CarJstedt informerade om naLBöl{~Ll" ' turdagen, som planeras till lördagen den 19 och trialverksam Mycket fin heten för de yngre, som skall HONDA CB 125 -76 komma igång så snart marker. till salu. jAK()n~TAUS I rarik~kul8 Tel. 967-10640. torkat upp litet. Den nystar "A ...,IN &. HH~E flIl.~K OLA tade F..os-klubben har haft två Ny IrUM> börjar varjt> Ny kUM> börtar varje SANGANLJlGGNING träffar och på väggen i skolan nda~ kl li .1I0. torsda~ kl. 17 .00. Hagströ~ PA 80 m~ tre mO-kunde festpubliken se resultat KanalespL 8, KanalesplflnadeD 23. nitorer till salu, allt I bra skick. från den senare i form av väggtpl 1214!i tpl 1:'i on::! Endast 3.500,- . I t b ,-~ "k . Tel. 961-221728 eller 221974. tidningar om o alU>ro rungen.

Tonix

med samma titel som den lyc kosamma låten. Men den sålde måttligt.

Vårfest igen i Kovjoki

()~h~rh()t t nislu, Po~tpn 08terbottnl::iI, olngaoIllSU<lIlln"

Jakobstaa, i"tnJand

Medlem all UdIUDgarnaE

förbund

1'1dnmgelI utkomrneJ

I I

:......---::.::..-------------__

Trafikskolorna i lakobstad

11-PH y

•• . . II

Var)'

torSdag

rteflll.Ktöl

ochansvartg utgtvare

PER-ll:IUC o\.NUER80l'

t'(e<Sa.ktlon JakoOsgataD 18

Jakotlstaa.

1f6·4.1~ 6I)f

teL

PostadreBl' t>B 2'1,

<18601 JakObRtar'

rtea&ktOJ I ., lUI8 ::;-I!.. uladeJ Handel.8el1planadeJl 10 D . &eL 00 \- 11 35 ~

tteaaktÖl ' .:syaösterDotteIi ~erteJ Nygara,

Box 21, 66UJO Ma lax.

tel. 961-6.''; If> 1"

tU!;1) AKT IUN ~KA.u!:..

•

Snellman. ()fdförallde.

Margareta :Jmeås, LeU tteA,

Chrt:-;tel Holmström, Harrtet

UJldelöt. ~oy WtstbacKa. rore

l:>ntckars. Karl-Uu!'Ila" Olm

t>KI!:NUM~~K'" J'l ' '''''' P kl~

lY711

S°l)r-Klns orh J.illo 5TO~KLF?5

TRR ALLl1D

delt !U .• _ '" ~. _ _ _ rlaJt/t llJ •••_ _ _ _ _ :;kandUlB vleJJ _ _ _ _

1(ln~

DETAR INTE f?IKTtGT H~R!

t..ösnuruinel

~.-'

1'1,

s::.,

_•._ _ _ _

- .80

/(lINA PERUI.(E'R OCH

Al'/NUNSMU'lVl'AUN: C'lt, SOU : ~ IUl.nsU, I/a.om .

60MMER DOM

BA~A TUSCJ-I &eL ~1-1l :i:I 12 ~D I) 5li n

DET 5KR JRG F"I'XA ~

STI?ECK!

01':6 ANNuNS'l'JANS'l Stig 3UOJlaJ , JaKOos~"'tall

la. JakoO!<!AQ.

te, .fR'1-11

~onseJ

001

ma.nOa~ ~S:SA

,,~h

Jakoosgal.d.lJ

~2',

clIlallW~ ~enast

IU lt' dUK-!,'OKINI.

la, JaIWI)"UlQ.

tel .fti7 - 18 5l\5

~,3(J

• texter ...:tter Lextt'to •___••_.'ie,St.a.IIIC

l. lO -.2tJ pel mm

:)I1l tJ!

14·AKlJ ANNUNSt-: t

.cUl

14 lJIU Ill.... ! or 1t,II IIUh at;;""p"l>,t~ .pUUD let ... oreul1.l~~"'ph..te[l ~J Mi J~l~l OullrU~K,"

....,

.filt' "01

O~lW"

<lIel

"'ktLtlH "If,JII

Ulo.,r",,,,,el iOll

....

4011:'

~ruDC

or""nml( .Dtt> 'l11'örtE IIJlIUUer

t. ·

"oz.c . . a ·

~<l.'Iter

: \f

Clll·

'arg U ll

jnnr l i;.."" -.l

t.~

,Jo,., t ·

'.... r; ,t

_l_%_ _ _........_ _-'-"""""-____'"--______________--=Ö~C;;....:.T_F.:...:'.. . :.:n p. o T T

K .o\ ________________________________ POST E N Torsdagen d . n~~~n~la~J~~:: 17 • 1979

~~.==~~=~~

Scouting ger en fin

gemenskapskänsla!

.:fR SCOUTER religiösa "mamisar" som sitter hem ma på kvällarna eller är de äckliga hurtbullar som rusar omkring i skogen och tjuter? Något ordent ligt svar går det inte att ge men här är lite förkla ringar för dig som har fumlerat eller kanske bara är intresserad. Scoutrörelsen är en ideell och klara sig i krissituationer lika· internationell organisation. I myket som att kunna leva till Finland är scoutrörelsen den sammans med andra mänskor. största ungdomsorganisationen Det att scoutrörelsen finnS i så med över en halv miljon med många länder visar ju att den lemmar. Pojkscoutrörelsen inte har något med politik att grundades av lord "Robert Ba göra. den-Powell år 1907 och flick - "Scoutingen är ingen vet scoutunionen kom till år Hl10 och det var lord Baden-Po skap som högtidligen ska stu deras, och inte heller en sam Ut i naturen och leva "pri wells systers förtjänst. mltivt". Lags mat och äta un Till Finland kom scoutingen ling lärosatser och föreskrif der bar himmel. Det är något 1908. Men den 20 september ter", sa Ba,den-Powell. av tjusningt>n med sCOIitinge n. 1911 förbjöd ryssarna scout Jag tror att scoutingen har Och sA lär man känna korn rör·~ lsen. De inbillade sig näm en uppgift att fylla i dag. Ge pisarna som är med på hajken ligen att rörelsen var ett hot nom hajker och läger har man bättre. mot regimen och att den till chans att komma ut i naturen slut skulle övergå till militära nångång och leva riktigt "pri förband. Därför blev scoutrö mitivt". Sova under bar him relsen hemlig under täckman mel och laga sin mat .över öp pen eld . Mänskan behöver lite ka fåniga, speciellt flickscout teln sport. Nu är den g ivetvis inte hem- skogskänSla allt emellanåt. proven. Hg längre. Utvecklirgen har · - Fast man är första klass gått fram å t och mycket har kan man inte så mycket, säger födi. '1drats inom scoutrörelsen Eva. också. Den ~amla scoutlagen . _ Man kommer mycket när Pojkarnas gamla klass t .ex. har av någon unde.r1i~ an- mare sina patrullkamrater när I prov, som vår patrull använ ledning ändrats till scoutidea- man är på ha.ik, säger scou-I der, är mycket bättre, säger len. tema Bubbe Sundström och Rubbe. Eva Eriksson. Det är skönt att Det är mest på hajkerna, för komma bort frän stan och gö läggningarna och lägren man ra något annat emellanåt. Gö- lär sig. Vad lär man sig då? Det finns · scouter i 91 län- ra saker som man inte gör i Jo, sjukvård, surrningar, eld der. Vart fjärde år hålls ett allmänhet. slagning, matlagning utomhus, storläger, en s.k. Jamboree, d i t . I hur man lägger upp tält och alla världens scouter får komI Vasa flD.ns fyr~. scoutkårer. vindskydd, spårning, oriente~ ma, dock inte flickor. Möjligen vardera på ungefar 80 me? ring, naturvård osv. På pro i undantagsfall, men i så fall lemmar. De två ~orsfa~arka grammet finns också vandring måste de jobba som köksor el- rerna står under fo~samlmgens ar och insamlingar och aktio ler något liknande. Mycket beskydd men VasaflIckorna och ner. konstigt. I år är det ett Jam-l-pojk~rna ä~ fristående. S~m bOTee år och det var meningen scoutmgen ar synd nog mte att den skulle hållas i Iran, genomförd i Vasa ännu, och men det går inte p.g .a . det po- den lär väl nog få vänta ända - Det är roligt att lära sig litiska läget där. tills hela ledaren.semblen är ut- sjukvård. Speciellt när Bubbe Scoutrörelsen skiljer sig bytt! leker schocktillstånd, säger ganska my?ke~ från andra un~Som scout avlägger man Eva. ?omsorgamsatlOner. Den vIll klassprov, dubbas först till Det är roligt att spela mte provocera ungdomarna a t t . .. sjuk. säger Bubbe. Speciellt det tro på något speciellt. Scoutin- tredJe klass och stravar sedan där låtsasslagsmålet vi hade gen vill lära ungdomarna att I vidare tills man är första klass. vid Mjöträsk. tä~a. själva, fungera själv- Klassproven har just ändrats I Men scoutingen går också ut standlgt i olika situationer. Att och är mycket lätta och gans- I på annat än bara lära sig. Man får massor av nya vänner t.ex. Och det är en fin gemenskaps känsla in.om scoutrörelsen. Tänk dig att .ligga i ett vind skydd i din sköna sovsäck och höra Eurovisionen ur en tran sistorradio . . . Kanske man måste vara lite prillig för att vara scout, men det är ett mycket skönt sätt att vara prillig på i så fall!

* * *

***

Tu s se

PATRULL UGGLAN på hajk vid Bla.dträsket IStngsby. Han som förevigat hajken

alltså

fotojtJ'afemt

heter

SVANTE WAHLBECK.

- ~_.~q -

-.'

:' •.

..'

•

Ledarna

·{ör slöa!

Scouting

•• a·r sho'tv!

o VARFöR jag är scout? Det är I o När jag nu en gång har bör roligt I största allmänhet bara, jat i scouterna vill jag Inte slu säger Bubbe Sundström, 14 år. ta, säger Eva Eriksson, 14 år Det Man lär känna många mänskor I är show! På hajker t.ex . då man och lär sig vettiga saker. Och att sitter runt elden och pratar. Eller vara på hajk är toppen! Och att då Vi låg packade som sillar pä ordna nattmanövrar! Då pil. Al- Bananhajken (varje hajk fär ett skatförläggningen t.ex., då vi namn) . I kåren känner man just ingen skulle prata I radiotelefoner. När jag skulle säga något meddelande annan än de som gär I den egna fick jag Inget svar hur jag än I patrullen. Det är synd . Förresten kämpade, men så fort jag lYCka-I skulle patrullmötena få vara lite des pressa ner apparaten i väs oftare. Inom patrullen kan man kan igen så började den prata prata utan att behöva känna sig för fullt! generad. Jag tycker jag har fått -Men en sak som jag inte tyc bättre självförtroende i scouterna. ker om är scoutledarna. De är Skolkompisarna har olika åsik för slöa. Och som då på elitpa ter om oss scouter. En del tror trulltävlingen då en kom fram att vi är religiösa mamisar som och stirrade på vårt vindskydd sitter hemma på kvällarna. Jag och frågade om vi faktiskt satt skulle säga snarare tvärtom Men upp det själva! Har inte pojkarna inte stör det vad de tycker. de hjälpt er? Hon trodde inte att Vi som gnäller värst skulle säkert skulle ha klarat det själva. Bara också vilja vara med. för att en del fIIckscouter har Jag tror nog mina föräldrar tummen-mltt-i-handen behöver ju tycker om att jag är scout. möj Inte alla ha det! Pil. lägren bru- !igen tycker de att jag borde kar ledarna också vara hemska. komma tidigare hem från patrull Pättiga och stora på sig och har mötena. Dåligt väder på en hajk s~ör oss att göra en massa fånighe ter bara för att få skratta åt oss. för man kan ju inte gå in nån Om klassproven tycker jag Inte stans. Nattmanövrar är show! heller. Och kampen mellan pa Man stapplar omkring där I mörk. trullerna är onödig. ret och undrar vad för töntigt le Lägren och hajkerna är ro)i darna nu har hittat på . Spän gast om pojkscouter'la är med. nande!