Österbottniska Posten (ÖP) nr. 20 1981 by Österbottniska Posten

Christer seglade över Atlanten och kände på två orkaner Vindstyrkan var 35-40 knop vid dethär laget och s;ön blev he la tiden grövre. Himlen var mörk och där fanns illavarslande moln från den ena horisonten till den andra. Vågorna bör;ade bryta över båten. Vattnet böriade rinna in under däck, man kunde inte gå var ken in eller ut utan att någon väldig våg sköl;de in. Vinden ökade till 60 knop, vågorna var väldiga. Jim försökte hela tiden få kontakt med någon via radion men lyckades inte. Vågorna bröt konstant över båten och fyllde ofta cockpiten. Ni/r man såg en komma försökte man ducka och vi/mia bort huvudet - bara för att få den nästan rakt i ansiktet när man såg upp igen.

o O Dethär är ett utdrag ur " Bullets" loggbok. Från den tidpunkt på Atlantkros sen när de stiftade bekantskap med orkanen Earl. O O Bland de ombordvarande fanns Christer Still . O O Hur äventyret avlöpte kan du se på sidan 8.

Exod us ti rade lO-årsjubileum:

locke o o

Scenshow så att pa gang publiken gapade i Ny/and =

Det var med fullt drag Exodus firade - åoårsjubileum på Klacken i Lillby. Action da slanten av Stig-Ole Nyman (bas), Gey (sologitarr & sång), Eero Palo (key & sång), Janne Granlund (gitarr & ) Sune Nordlund (trummor & sång) och Maonula (roadare, chaufför och Exodus' i allo). _ När Exodus körde sin halvtimmes show .m mäktiga rökridåer och häftiga ljuseffek od publiken nästan bara och gapade. - WoW, vilken klädsel. Det var ett gäng pDb l2~gare som stod på scenen i äkta 50-tals "'IPrmundering. Eftersom hela showen gick i den stilen det massor av gamla fina 50-tals bitar

..m.

Se sit/lin 141

• Gillar locke gör lan Holm berg.

O O Västnyländska ung domsringen vill köra igång en Jockekampanj. De första diskussionerna har redan förts vid ungdomsringen ordförandekonferens och i ringens styrelse. 'O Ungdomsringens ordfö-

Se sidan 14/

Ä VENTYRET II:

Cykelfärd till Marocko - En stor del av landskapet mellan Pa ris och Pyreneerna var snötäckt. Både fjärde och femte dagen regnade det någon torr sovplats var det svårt att hit ta. Bland annat det berättar RalfRosendahJ om från sin lilla cykelutfärd på 3 310 km med start och mål i den Haag i Hol land.

Ända till den lilla orten Oarzazate i Marocko cyklade Ralf. Om den trippen berättar han i några ÖP:n framåt - med start denna vecka på sidan 61

Torsdagen den 21 maj 1981

'Komlnunal satsning på rymdskepp

DET FINNS olika slag av ungdomsverksamhet i kom munerna. Vi har de vanliga ungdomsföreningarna, de poli tiska föreningarna, de religiösa samfunden , skolornas e1ev kJubbar, nykterhersföreningarna med mera . En kommunal satsning p~ ungdomsarbetet bör då, kan det förefalla, gälla alla dessa och täcka dem så fullständigt som möjligt. Kanske borde man i kommunerna ha både ungdomssekreterare och fältledare, och b~da skulle engage ra sej i hela fältet av ungdomsverksamhet och "blåsa un der" arbetet på alla fronter. Det kan teoretiskt låta som det riktiga - och viktiga . Samtidigt ska man lägga märke till att det fmns en viktig skillnad mellan det vi kallar ungdomsföreningar ~ ena sidan . och övriga "ungdomskJubbar" ~ andra sidan . Uf-rörelsen är som alla vet en allmän rörelse som riktar sej till alla ung domar i bysamhället. Övriga föreningars verksamhet är of tast mer specialiserad och engagerar kanske bara en smal grupp i byn . . Undantag kan finnas, men konstaterandet bör kunna gälla som en allmän regel.

HARALD WIIK , österbottnisk uf-kämpe under långa tider, har på tal om föreningshusens utnyttjande sagt (Vbl, 19 okt 1980) att uf-lokaJerna skiljer sej markant från till exempel bönehusen . Medan ett bönehus utnyttjas endast av den smala grupp i bysamhället som har byggt huset, är ungdomslokalen öppen för vem som helst. lokalerna är varmanshus eller om man s~ vill allaktivitershus. Samma resonemang som gäller husen, kan också överfö ras på själva föreningsarbetet. Det räcker inte med att ung domsföreningens hus är öppet för andra föreningar. Också den verksamhet som den husägande föreningen själv bedri ver är en öppen verksamhet. Det handlar, som det så ofta har sagts i SO U-sammanhang , om en varmansrörelse , och aktiviteterna är oftast utuyckJigen anpassade till ett var mansbehov . Varför nu dessa gamla sanningar? Kanske bara för att kunna konstatera att den allmänna kommunala sarsningen över hela ungdomsfältet naturligt

Punk är dagens kneg musik - Jag är nöjd . med , min ungdom . Skulle inte vilja ha den på något annat sätt . Det är nog bra mycket risigare att växa . upp nu . Sv:ln med kneg . - Hade jag varit ung nu hade jag kanske blivit punkare . Vem ve t ? Punken är dagens knegmusik ,Precis som roc ken var det när Jag växte upp .

• Jerry WiJJiams

i Aftonbladet-Ung

Kör

hårt,

morsan!

- Too d el 00 , batting' Vad vill du höra för saga i kväll d å? - "Anna Karenina", mor· san . - Det var väldigt. Nå. d~ så . "~lla lyckliga familjer äro. - Inte den "Anna" . Den när hon går med en korg. mal ull SIO mormor och det där .

- "Rödluvan och vargen", menar du? - Kalla den vad du vill . morsan . Bara du berättar. Kör h:ln . - Ja, ja. En dag skulle allt · s~ lilla Rödluvan .. . - Anna Karenina ' Hon kommer med korgen. Och s~ ligger vargen där i mormor! säng och l~tsas vara mormor . Ta det därifr~n, morsan . - Som du vill . " Vilka stora· ögon du har, mormor" , säger Anna . - Till en varg? Sällan. Hon tar förstz fram en picka och skjuter ner den . Och så kom· mer Yxmannen sjungande i skogen . Sen då? När dom skär upp vargen , vad hittar dom? Först mormor. va) Sen herr Ka· reninI Och Joe Louis! Och gamle kungen! Och Humphrey Bogart! - Vad sköm' Då blev dom räddade . - Tror du inte vargen tug· gade när han åt? Det är klan dom är död a. Men svisssc h så är Blixt Gordon där . Och han tar fram en Multiplex ur fickan . Pang ! Bombardemang' Så le· ver mormor up.p igen . Hon pe· tar lite p å gamle kungen och Humphr~y Bogart och dom andra. "Ah, det får vara " . sä· ger ho~ . " Var är rt-Jorfar)" . - Alskade battingen min . vad lir det här för något? - Vroooooom' Det är Le nin i sin röda sportbil. Och mormor hoppar och skrattar . " Morfar'" ropade hon , " del .var huggarn' ''. - Såja . batting , nu får del vara nog . - Sen hämtar dom korgen som Anna kommit med och bullar upp pastejer och vichy vatten och kokosbollar och s~ blir korgen alldeles lätt när dom ska ta hem den igen till

,'Det finns en viktig skillnad

mellan ungdomsföreningar

å ena sidan

och"unxdomsklubbar

å andra sidan"

vis är högst riktig och ska finnas där som en botten, men att utöver detta "extra" kommunsarsningar på uf-sidan inte bör ~etraktas som orimliga .

DET VIKTIGA att p~peka då är att man inte ska konstru era upp morsättningar som inte behöver finnas . "HeIlii: kand~". kommunala fältledare är bra och kan gärna finnas.. SamtidIgt är det inte orimligt att sarsa ., extra" på uf-sidan. mot bakgrund av det som sades ovan om varmansrördsen Kommunala fältledare och utlokaliserade SÖU-iosrurk törer ska givetvis inte konkurrera sinsemellan . De kan n2n om ~omplettera varandra, och deras uppgifter i fr~ga om ro enskild förening kan gott ligga på olika plan . Vidare handJar det ju inte om n~ra enorma sarsningz' p~ lokalinstruktörerna. Summan per kommun kan van .. n~ra tusenlappar" årligen , som mest kanske upp femtontalet sådana . Det är småpengar som SÖU nu önskar att kommu nema skulle avsätta speciellt för varmanssidan i ungdomsarbetn.. Sarsningen är ett litet steg för kommunernna men fix hoppningsvis ett långt större steg för det lokala uf-fältet-

••• . O SEDAN EN TID tillbaka är det aktuellt att utlokalisera SÖU:s instruktörer, och det fö~sta försöket är tänkt att äga rum i Sydösterbotten . Inom SÖU har man önskat samarbe ta med de berörda kommunerna (Korsnäs, Malax , Närpes, Kristinestad) och efter lämplig modell del~ p~ kostnaderna . Vad det handlar om för SOU är naturIJgtvls ett närman de till medlemsföreningarna . Med en aktuell FSU-parallell kunde man uttrycka det så att det är ett försök att skära ned rymdstationen i Vasa en aning och skapa små rymdskepp som förhoppningsvis ska kunna flyga på lägre höjd över regionen. Nu kan det tänkas att n~on finner en sån här sarsning från kommunernas sida mindre tilltalande, och det är möj ligt att man då argumenterar utgående från att sarsningen gäller bara en del av ungdomsfältet (uf-rörelsen). N~on kan också tycka att man hellre ska sarsa på egna fältledare inom de enskilda kommunerna, och mena att en ufsarsning nu kan äventyra den utveckJingen.

Annas mamma . Bra va) _ Lille Peder, vad ska detta föreställa ? - Kan du inte läsa. mor san? Det SdI ju högst upp . "Samtal om kultur".

- I sin iver al/ siilja liis nummer, sRapar kviillstid m'ngaNUI ett sug efer narko tika. Med ett konstli1t patos moraliserar man iiver Tom my Kiirbergs och andras missbruk. - Jag kan sätta min sista skjor ta på att kokainförsäljningen i Sverige kommer att skjuta i höjden enormt nu dter den här historien med Tommy Kör. berg . - Inte så att jag vill kasta en fläck på medborgaren Körberg själv. men hysterin i pressen kring den här kokainhistorien innebär definitivt ett genom brott för kokainet på bred front bland ungdomen . - Knark och kröken finns i ett samhälle - det är bara ~, sä ger Cornelis . Det är inget att slå på stora trumman för. Man ska ligga lågt med det och inte lansera det som nu . Dagens nymoralistiska aja. baja-inställning till knarket och k.röken är helt lönlöst, tror Cor nelis . - Den ger ungarna fullstän

O DET FANNS ett regelbundet ~terkommande skämt pi SÖU-kanslietför ett par år sedan . Alltid när diskussionerna gled i väg och blev för teoretiska, var det ett par instruktörer som reste sej och klädde på sej heltäckande affIscher med texten FÄLTET p~ rygg och mage. Sedan satte de i gwg en demonsuationsmarsch fram och tillbaka mellan kanslirum met. Hwnoristiskt kanske i första hand men i något skede en djup allvarlig "protest". De där små fältfarkosterna som SÖU nu vill sätta i om lopp över regionen, kunde bli en förstärkare åt den ropan de fältrösten . De kunde vara en injektion åt själva före ningsarbetet, samtidigt som uf-folkers krav och önske.rmI skulle höras bättre i Vasa, Helsingfors eller varhelst någon av uf-arbetets rymdstationer råkar vara be1ägen. BERTEL NYGÅRD

digt fan i, säger han. Ungdo men gör väl i StOrt sett som dom vill i den här fclgan - det är synd men s~ är det nog.

O rnnerspaJten Cornelis säger sig inte vilja j Aftonbladet blunda för fakta . Med bogarna i

"Kokain försäljningen åker i höjden"

•••

rut samhälle Ix:höver uppen barligen drogen, annars skulle de inte vala ~ oerhört lättsiIda som de ä.r. Svenska läkare sk.ri ver ut mängder av piller, sys tembolaget säljer miljontals li ter alkohol och myndigheterna har fullt sjå att hindra vanliga ungdomar från att börja knar ka. - Det finns nog ett allmänt behov aven kompensation för livets stundom förk.rossande tristess, säger han . - Vi kommer inte att få bort alla haschkakor och allt central stimulerande knark ur Sverige bara för att några käItdisar och ministrar uttalar sig om det, sä ger Cornlis. Inte försvinner alla pisar heroin och alla rör med kokain så enkelt. - Vi miste se hur det ligger till nu . Vi miste fejsa faktum - i storstäderna sth i dag lan garna utanför skolorna. Det är dom , langarna som opererar bland ungdomen som borde klämmas åt ordentligt. - Utfä.rda Ix:löningar i sko lorna, säg åt ungarna att den som sätter dit en langare fh en moppe. eller en vecka i fjällen . - Varför har man förresten inte dragit fram Körbergs 111,, gllre i rampljuset i stället . Fram med den jäveln bara! • Fr~n en intervju med Cornelis Vreesvijk iSchlllger

Vad diskussionen

egentligen

handlade om

Carl Petter Teckenberg, teaterledare i Sibbo, är led sen för att teatermönstringens programblad var äckligt grön, för att mörkläggningsmaskineriet strejkade och för au han inte fick använda några infödingar som bära de då sibboexpeditionen trängde in i Borgaregatans skoldjungel. Han ser uppenbara SÖU-försummelser i detta. Nåväl, han ser en ~ngd andra försummelser också, men dem är det inte OP:s sak alt kommentera. Und~r och efter vårrnötet har det gjorts gällande att man i Osterbotten inte skulle bry sej om teaterverksam hetens framtid inom FSU. Man skulle vilja satsa på an , nat, rockmusik till exempel, och ett tecken vore då att ingen tog upp Claes von Bells inlägg om teatermönst ringen till fortsalt diskussion. Ett klarläggande bör i sanningens namn kunna göras också från observatörsplars: Det var ingen diskussion om teater! Det var FSU:s vårmöte, och det gällde en debau på sidan om protokollet som uuryckligen varudeklarerades som en rockdebau! Om ordföranden klatt och tydligt förklarar att för samlingen efter det formella vårmötet ska anslå en del av vårmöters (inte teatermönstringens) tidtabell åt en cliskussion om FSU och rockmusiken, då är det väl lite sökt av von Bell & Co att påstå aU man diskuterar fel sa ker.

Torsdagen den 21 maj 1981

~'------------~--------~~------~~~~~~~~~~~---------------------------

' _D . r

. 't,(~f'+ ~~f''''' '"'. ~-" ~. ~

&TERBOTTNISKA

PO.TE~

FINA BYTESBILAR Folktinget blev utå,; " understöd är också den tagen ur luften . I en situati on då svenska politiska represe ntant er i regering och riksd ag verkar för att öka folktingets starliga understöd kännban har vi anse!! oss kunn a minska i mot svarande mån för att i stället satsa på nya o mråden av kulturlivet. Hit hö r Lex . barn och ungdomskulturen. roc kmusik osv so m JU St nu upplevs an· gelägna. Samma linje har följts konsekvent med åtföljande minskningar bia . för regio nteallarna . ku Iru nidskrifterna . läromedelssektorn osv . Om Trista Kråkan skulle ha kollat fakta hade han 1hon märkt all vi illle endast satsat på landsbygdsidentiret utan under senare år i allra högsta grad på finlandssvensk tätorrsidentitet.

•

Juttun, Trista Kråkan! D Svar till Trista Kråkan Även jag kan skriva dåliga kåserier - i synnerhet om jag får handskas lika vårdslöst med fakta som Trista Kråkan i si n kria den 7 maj i Osterbo!!niska Posten , Här gäller i allra högsta grad den gamla regeln att int e "c hecka jut· . tun " så att den inte spricke r. Alltnog . Kåseriskrivandet kan vi återkomma till Men några till rätta· lägganden må tillåtas mig.

M otsatsjörhållande? Trisra Kråkan se r ett motsatsför · håll ande mellan rock och Svenska Kul· turfonden . Det ~tår naturlig,vis var och en frill all se p,i saken so m han vill Faktum är i varje fall a,r vi inom kul · turfonden län ge efterlys, ansökningar jus, från den ungdomssektor Trista Kråkan pläderar fö r. När fonden i år u,delar understöd bia . ,iII FSU:s maskrosrock , , iII ung· domsgruppen Beat . till barnmusik· gruppen Morgonsömn och till rock· gruppen FRAUDULENT dvs . till de flesta som sökt inom denna sektor , så kallas det i kheriet fö r "giftbesprut· ning av vår kultur" . Nåväl Kulturfonden är säkerligen inte till 100 proc ent detsamma som svenskheren i dClla land . Oc h vår upp· gift är naturligt vis all reagera på de an sökningar som insänds. I år ökade fak tiskt amalet från l 100 1980 rill 1600 vilker inte direkt pekar på någon ökan de mOl sä llning mellan finland ssvensk· heren och Svenska Kulturfonden . Trista Kräkan s uppgift om varför

Påverkan! Trista Kråkan nämner andra finan siering skä llor. Inom Svenska Kultur· fonden har vi med glädje noterat det faktum all allt fler finansieringsv~ga r öppnat sig för finland ssven skt kultur liv . Tyvärr gä ller påståendet om finsk a kulturfondens inställning intc' gene rellt . Vad gäller de sta tliga anslagen kan det vara bra att påminna om all staten inte är någo n subjektiv person med egen vilja utan på sin höjd det sa m· manlagda resultatet av många polit is ka viljor. I fråga om de svenska understö den brukar de svenska fö rtroe nde· männen i högs ta grad kunna pherka dessa anslags fördelnin g. Tr.ista Kråkan hänvi sar slutligen till att Osterbollni ska Pos ten nu fall stats· understöd . Ja minsa nn . Som medlem av statens delegation fö r kun skaps· spridning har jag haft glädjen all jobba för at{ just denna tidning skulle få det sta tsunderstöd den fåtL Vid behov kan jag redogöra för svårigheterna att få ge· hö r för vissa sve nska behov . Men Österbottniska Posten hör en· ligt min mening lik a mycket till fin landssvenskheten som Sve nska Kultur· fonden . Folkt inget . finlandssve nsk rock . Visans Vänner och Trista KrUan . Månne inte Svenskfinland kulturellt mår bäst om vi I~ter " de rusen blom· morna blomma" - nu som tidi ga re . Håkan Matdin ombud sman Sve nska Kulturfonden

Kom och skumma grädden

"FSUin/ör ett vägskäl" D BRAVO! Det behövs en ny kurs för FSU. För FSU-skutan har fått en allvar lig slagsida och kursen pekar sna rast mot konkurs. I de två senaste numren av ÖP gör man gällande att nylännin· garna ivrar för personfOrföljelse. Den verkliga boven i dramat är nog i alla fall den som tagit ste· get fullt ut och "er~nt" mötes sammandraget för OP :s korres pondent. D MASKROSROCK! Jag håller med om att det är en strålande ide. En av de bästa på länge, men FSU skall inte göra något för den . Det finns nämli gen risk för att den blir lika bra arrangerad som årets teater mönstring. Och den skandalen vill jag inte unna FSU. Det blir spel på falska strängar med bisarra septimac kord. ÖP·skribenten säger att det enda vettiga som sades under vårmötesdiskussionen var inläg gen fOr maskrosrocld

Det går inte att göra program med Anita Lindblom. Hon kommer inte, kraxade alla olyckskorpar na när Hagge Geigert ville ha henne som gäst i sin program serie Gäst hos Hagge. - Jodaå, sa Hagge. Anita kommer alltid när hon lovat. Däremot vet man aldrig hur ' länge hon stannar! . Den här gången stannade hon tillräckligt länge för att det skulle bli ett program där vi äntligen får reda på hela san-

Tjolahoppsan! Classe von Bell tog upp frågan om teatermönstringen och dess framtid. Det möttes av isande kyla . Från SÖU:s läger . Varför? Tyvärr har mycket litet sagts om utvärderingen och teater mönstringens framtid. Men man skall väl inte orda om sådant som ingen framtid har. Frid vare över de an tika teater maskerna. Må Maskrosrocken leva. Men ta först in den på verksamhetsp lanen. Yeah, yeah, skränar teatero· raldet! CARL· PETTER TECKENBERG

ps.

För övrigt anser jag att ÖP in te vinner något på att ha skjut järnsjournalister på sin lönelista. Det är FSU inte heUr betjänt av. . DS

Fiat 117

Modell-urvalet ändras snabbt. Ett gott fynd kan du göra redan i dag .

Pris 23.500

Fiat 131 ........................... ·77

Snygg, välhållen Ford Granada ................... ·76

Mercedes Benz 300 D ... ·76 Saab96 ............................. ·76

Saab 96 ............................. -79

Saab 99 ............................. ·72

Saab 99 ............................. ·75

Saab 99 ............................. ·78

Toyota Carina ................ ·79

körd 27 000 km Volvo 144........................... ·73

Peugeot 204 ................... ·72

Pris: 2000,

NÄR-AUTO 64200 NÄRPES Tel. 962·41 277 kvällar 962·58198

Man kan också fråga sig hur pass betfilnt FSU:s teaterverksamhet aven skjutjilmsamatör. . ÖP-RED. ningen om den ryktbara sån gerskan. Anita sjunger natur ligtvis också några låtar som för alltid är förknippade med hen ne: Den svenska flickan kysser med öppen mun och Sång är li· vet. "Det närmaste man kan komma ett samlag på scen" , så beskrev en dansk recensent de lar aven show som Anita satte upp själv för nåt tiotal år sen . Rubrikernas Anita Lind blom! Vad ligger bakom alla skriverier om skandaler? • STV 2 fredag 21.00

Åk till Israel Jobba på Kibbutz! Fönninligt charterflyg 11/6, 2,3/6, 217, 16n, 28n, 11 /8

RESERVERA NU! Antalet platser begränsat. Ifall du tänkt stanna en längre tid, så kan du anlita våra rutt· flyg. Följ. avfärder: 16/5, 23/5, 30/5, 31 /5, 6/6 osv. Tag tillfället i akt och åk på en annorlunda semester' Ring, skriV eller titta in' Tekn. arr. Resebyrå

Finlandia Ab

Tel. (90) 661 922

Vi har många unga begagnade Fiat T.ex. Arsmodell ·79

BMW 316 ........................... ·79 (2 st) BMW 320 ........................... -79

Tonårsdans i

~YTTERESSE{g

Högbergsgatan 27 00130 HELSINGFORS 13 Tel. (90) 666221 (90) 656670

FRED. 22. 5. kl. 20-01

medDEEZERS

BIIBll! bytesbilar Fiat 128 ... , .. ·78, ·76, ·73 Fiat 132.. . ........... ·76 Fiat 600.............. ·71

Fiat 126.............. ·76 Lada '1300 ........... ·76 Opel Kadett ...... ·74, ·72

#lHANKKIJA Jakobstad, tel. 14100

Gratis buss från Lepplax 18.30, Bennäs 18.45, Kronoby 19.00, Purmo 19.15, Lappfors 19.30, Esse 19.45. YTIERESSE UF

Mercedes Benz 220 Diesel... ·71 Saab 99 ................................. ·75

Saa 96 ..................................... 75

Saab99.................................. ·71

Volkswagen 1300 2 st... ........ ·73

Datsun 100 A ......................... ·71

Fiat 127 .................................. ·72

Volkswagen .......................... ·65

Renault 8 S ............................ · ·70

Renault 16 ............................. ·68

Cltroen GS............................. ·72

Zetor traktor........................... ·64

FRILL BIL

NYKARlEBY TEL. 20801 Öppet yard. ark. 9-18 lörd. lauant. 9-14

Torsdagen den 21 maj 1981

IGRATlS BUSSAR: Ingves fr. Korsnäs 19.40 via Nämpnäs och Näsby. Wester kl. 19.15, Pörtom, Overmark, Yttermark och Näsby. Kl. 19.15 Dagsmark, K:stad, Tjöck Haglund kl. 20.00 från Kaskö via Närpes.

~!!!~~~--=--- SENSATION PÄ GÄNG! ! VI LYCKADES NÄMLIGEN FA TvA AV NORRLANDS BÄSTA DANSBA'ND ~ \~1)\

JUBILEE • FRISeO med UNDERBARA GUN! !

BUSSAR: Vidjeskog: Småbönders 18.40 Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse. Kron· lund: Såka 19.00, Karieby 19.15 via Kro noby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Nykal· leby. Från Eugmo 19.00 via J:stad 19.40.

Max Fenders f.d. sångaren Mats Långström med sin nya grupp

LÖRD. 23.5. kl. 20-01

FORSBY ALLTID pA TOPP Aldersgräns 15 år Entre 20 mk

Son1.marstä.llet no:1

HÄNG MED

NY STOR SCEN

* * * * *

Lördag 23.5. kl. 20.00

S ERV ERIN G STYRBORD o. BABORD

Dansmusik av

EXODUS & SOUND ~-- .~

'.-

SäSOngÖppni~

\.~ar hellyckad .•

:~aJ.,"--

_ _ . . . 1o

Säsongens fö·r sta GAMMAL DANS Lördag 6. 6. musik RAMONA

~ . ,.,..

.,.... •

• ENTRE 20, • ALOERSGRÄNS • VÄLKOMNA! • ALOERSGRÄNS 15 AR Bussar: Haldins fr. Oravals grIllcenter kl. : 20.00 via Kaltsor o. Vörå •

••••

'{,{ml:jfi:f"f'

___5__-----------------------------------------To-rS-W~g~e~n~d~en~2~1~m=a~j~19~8~1_________________________ t~~!:~~~~t~lli.~ff~~~~~ "~.~~

** *

ROCKKUNGAR 81

Lördag 23. 5 kl. 20-01

ZENITH

ÄNTLIGEN • ÄNTLIGEN HOS OSS ROCKKUNGARNA -81

BREAK

BUSSAR: INGVES: 19,20 Sidbäck, 19.30 pör· tom, Övermark, Granlid, Y:mark, Näverås, Norrnäs.

ROCKSIiOW

med sin nya

** *

WESTER: 19.15 Lappfjärd, K:stad, Tjöck , Pjelax, Näsby. STRANDLINJEN: 19.15 Drop In ba ren, Köpings, 19.40 Petalax TB, Mol Kor

* SÄSONGÖPPNING * 1t rvG.c.> Pu-v il j0nge n o

Bio-Grafen

Lörd. 23. 5. kl. 20~01

22. 5. kl. 19.30

"Dolda kameran" 24. 5. kl. 18.30 o. 2Q.30

"Gangsterkusken" 29. 5. kl. 19.30

"Hot Wax"

• ' . I

"Pretty baby"

ÄMIIIIIE * Malax

"SPECIALARE" Fredag 22. 5._kl. 20-01

D "Jag är så rädd att nån sätter sig bredvid mig. i bussen och börjar prata finska, .. " • För en tid sedan jobbade ei ta Reuter med ett radiopro-

•••

med sångaren Mats Långström f.d. Max Fenders.

Inträde - trots allt detta Busstrafik om tidigare

gram om hur det är att bo i Helsingfors. I det sammanhan get fick hon uppslaget till pro· grammet vi ska höra nu . Utgångspunkten är den, att det fmns en hel del sådana barn som är rädda för att röra

LI IN DA NI'NE Ny säsong ·81 öppnad alla danskvällar och dagligen från 31. 5.

och Se Aminnes glada ·81 programmet finns 22. 5.

Dikoteket:

Minigolf

Jubilee Friseo

(Bronson)

lÄMINNE,!

Två svenska orkestrar * samma kväll * '_'C"'" r

F·18

5. 6. kl. 19.30

"Telefon"

Bussar: OT:s 19.15 Vasa busst. Kvevlax-Vörå.

Haldins 19.05 J:stad busst.-Ny·

karleby-Jeppo,

Folkpark

31. 5. kl. 18.30 o. 20.30

20 mk

Nästa lördag: "SCHOOL IS OUT" Söndag: TONIX

Åldersgräns: 15 år

sig ute på stan i Helsingfors, helt enkelt därför att de inte kan finska. Sådana barn bor till exempel i stadskärnan, i ett hus med en gård där alla andra barn också är helt svenskspråkiga. Hemma

talas det enbait svenska. Sedan , kommer barnen in i en svensk språkig barnträdgård . Sedan till en svensk skola. Det är först något senare, när barnen kommer med i före ningslivet som de får en verklig

chans att knyta kontakter i en tvåspråkig miljö. Problematiken är försrås be· gränsad till kärnstaden Hel singfors, I förorterna rör sig barnen på ett helt annat sätt. • Radion kl. l 7.00 på torsdag I

Torsdagen den 21 maj 1981

På cykelutflykt till Marocko. Part l.

Ralf Rosendahl tratnpade 3310 ktn på cyke från den Haag i Hollancl . till Oarzazate i Marocko

Starten skedde en kylig februarimorgon i från staden Den Haag i Holland , etappen dit gjorde jag redan i höstas med start i Vasa. Det tog inte länge förrän vattnet i plastflas korna hade frusit tiU is , men tack och lov så smälte isen fram på dagen så att jag fick mig en slurk vatten ibland . Rotterdam och resten av Holland passerade jag utan några som helst problem. Belgien

.försvann också snabbt bakom ryggen förutom

Antwerpen, där gick en halvtimme extra förr

än jag hittade rulltrappan ner till en 400 m

lång tunnel som skulle leda mig till andra si

dan aven flod.

,'Ett tunt istäcke

bredde ut sig

i de sagolika

springbrunnarna' ,

Tredje dagen grydde. Förmiddagen till bringade jag med att vandra omkring i Ver sailles berömda slott och dess enorma park. Ett tunt istäcke bredde ut sig i de sagolikt vackra springbrunnarna, som var utsmyckade med massor av guldfärgade statyetter. På morgonsidan fanns det ännu inga turister där, endast någon joggare som kom lufsande ibland . Den som åker till Paris bör absolut inte gå miste om att se Versailles på samma gång . Speciellt på morgonen är det underbart när man inte hör annat än morgonpigga fåglar som kvittrar. Vägen söderut blev nu mer och mer kupe rad ju länger söderut man kom.

T-i·~Q,,~

• I

,. I

h fJO~,.. ____ ~_~--' -

C.At1o~~

,--~

, "

• En tiggerska med ett sjukt barn i rammen i den spanska staden Va lencia. Inga dubbelhamburgare hos det paret inte. . .

,'Är man turist

måste man

i nödfall få

anlita motorvägen"

Vägen vidare till Paris var ganska enkel att hitta, men idealet vore ju om man kunde an vända motorvägen. Är man turist så måste man väl i nödfall få anlita den , när man inte hittar någon annan passande väg , tyckte jag. Endast i ett av dom där nödfallen blev jag tillrättavisad av polisen . Det tog mig två dagar att cykla till Paris (ca 520 km). Kvällsmörkret hade redan sänkt sig över staden. Bilarna gjorde vrålande rivstarter med tjutande däck när trafikljusen slog över från rött till grönt. Det gällde verkligen att hålla sig undan här om man skulle klara sig med livet i behåll. Jag trissade omkring 3-4 timmar och såg "Paris by night". Att se Paris dagtid hade jag redan fått nog av vid ett tidigare besök . Jag började trampa iväg mot Versailles för att leta reda på något mörkt ställe att sova på . Versailles ligger omkring 20 km ifrån Paris' . stadskärna - på de kilometrarna fanns det inget annat än en massa byggnader överallt. Jag kom ända in till Versailles förrän jag hittade en lämplig plars att sova på. Klockan hade börjat närma sig tre när jag kröp in i sovsäcken vid en av stadens fotbollsplaner.

Många gånger när det hade varit uppförs backar på 3-4 km , och man skulle vila sig i den kommande nedförsbacken, var det nå gon liten by i halva backen som hade skaffat sig trafikljus, som inte tycktes ha någon an nan färg än röd. Det var bara att snällt bromsa ner farten om man inte ville sätta livet på spel. Påmind om riskerna i trafiken blev jag på en bro i en stad söder om Paris. Där hade en mopedist kraschat in i en framförvarande bil. Av bilens plårskador att döma så var mope disten inte någon "kör-långsamt-typ". Han låg likblek i ansiktet och blödde i väntan på ambulansen som hördes tjutande i bakgrun den av trafikbruset .

,'Huvudsaken var att man inte behövde sova ute i regnet"

Enda nackdelen var de tvärsgående metall Iisterna som började skava på revbenen , men det var bara att svänga sig nu och då så skavde man ju jämnt på båda sidorna i alla fall . Hu vudsaken var ju att man inte behövde sova ute 1 regnet. På morgonen var det inte så trevligt att stoppa fötterna i de iskalla och genomvåta skorna . Bytte man till torra sockor så blev ju även dom genomvåta efter ett par minuter. När jag närmade mig Pyreneerna mötte jag en hel del bilar som hade slalomskidor och vinterdäck på takräcket. Fem nätter i rad med minusgrader och en fuktig sovsäck som inte hann torka upp under dagen tyckte jag var tillräckligt, så jag tog tåget ifrån Cahors till Valencia i Spanien. Respekt för vädrers makter uppe i dom här bergen hade jag fått ett år tidigare, så jag tyckte det var säkrast att inte chansa på att cykla över.

,'Många tiggare har •ett sjukt 'barn En stor del av landskapet mellan Paris och fi , t amnen bergskedjan Pyreneerna var snötäckt. Både fjärde och femte dagen regnade det och var , _ _ _ _ _...:._ _ _ _ _ _ _ _ _ __ motvind, någon torr övernattningsplars var det svårt att hitta . Den ena kvällen hittade jag ändå ett ställe som var nästan perfekt, en torr dyngutsprid ningskärra som var parkerad i ett skjul invid vägen.

I Valencia tvingades jag stanna 2 1/2 dag i väntan på att cykeln skulle komma fram _ det kan gå litet långsamt ibland med bagage omlastningarna mellan godsvagnarna . Vädret var helt annat här än i Frankrike, solen sken över den sotiga staden och tempe

raturen höll väl sig omkring tid. Staden är ungefär av Helsingfors storlek. Den har nog inte mycket att erbjuda turister, ifall man inte är road av att tina på de tiggare som sitter på trottoaren med handen utsträckt. Många av dom har ett sjukt litet barn i famnen och ser på dig med lidande ögon. När barnen når en ålder av 5-6 år har dom redan lärt sig yrket och sitter på egen hand och förtjänar sin skattefria inkomst. En hel del är också blinda eller har avkapa de ben. Det här är en sak som jag aldrig har sett i någon av de lyxiga hotelistäderna dit charterturisterna kommer på den spanska sol kusten. Första natten tillbringade jag i tågstatio nens väntsal tillsammans med ett 20-tal alko holister och andra hemlösa socialfall. En handfull med tågresenärer fanns också där. Sextiden på morgonen var det någon som kom fram med en brännvinsflaska och det tog inte länge innan alkoholisterna var i full gång med sina högljudda skratt och diskus sioner. En fick för sig att börja flina med två fransyskor som låg i sina sovsäckar och försök te sova trots oljudet. Men där gick han på en mina, den ena hade kort stubin och explode rade i en högljudd utskällning . Det var nästan synd om ofredaren, han kunde inte alls försvara sig emot en sådan vildkatt. Andra dagen i staden träffade jag en hol ländare som hade åkt omkring med buss fem veckor i Marocko och nu var på hemväg. Vi förlorade en del pengar åt en speIkorrsbluffa re som stod på gatan och lurade folk. Sedan delade han med sig av sina erfarenheter a\' Marocko tills det var dags för honom att åka vidare med nästa buss.

"Hittills hade jag

levt på

mjölk och bröd

och någon frukt"

Nästa mål på cykelfärden var Benidorm, jag kände till ett ställe där man kunde äta så mycket man ville för 18 mk. Det skulle bli trevligt med litet omväxling i menyn, hittills hade jag i huvudsak levt på mjölk och bröd med någon frukt emellanåt. När jag kom fram på kvällen var det som

Torsdagen den 21 maj 1981

Reflexbandets LP ute

.'1

Den svenska versionen av Ref - Vi kommer nog att fon lexbandets LP är nu ute i skiv sätta, berättar Rolf Nordnun, butikerna. men det blir'då inte som dans Samtidigt som skivan kom band. Vi kommer att ligga 'l:igt mer ut, upphör Reflexbandet över sommaren och tänka igen som dansband! Den sista spel om situationen, men klan är ningen hade man i Carpella i att vi ska fonsätta att producera lördags. eget material i någon form . - Ifall skivförsäljningen går bra, hoppar vi få göra fler ski vor. En annan sak, som vi möj ligen satsar på, är "Syksyn sä vd" i teve.

Rolf Nord_" och tio IåIllr med ftlrs~ sllenslöslerbolt"is~ musil. V"" som "U S~II hi/mIR med Re/lexhlltulel, ~ommer _" IIIt tu"dertl ÖIIer elt "lIb bomem;fllJtium" ; PelllliIX ; som_r.

Mycket beror på hur skivför säljningen går. Rolf räknar med att man borde sälja unge f.ir 3000 exemplar av svenska och flllSka versionen tiUsam mans, och det ska inte vara nå gon omöjlighet. Den finska skivan har hitt i1ls fått rätt bra kritik. , Liksom i fråga om den finska versionen görs också en singel, och den ska man försöka få ut i skivautomatcma,

ansåg var onödigt att ha med sig. tills han att (ulla igenom en spökstad. Varför lyste inte alla neonljusen? Van hade kunde flyga hem igen . Han höll på och packade minst en timme hotellenas högljudda utomhusdiscon tagit vägen? Varför var alla stolarna uppställda på förrän han hade bestämt sig vad han skulle borden i restaurangerna' Var var alla vilsto lämna kvar på flygplatsen. Slutligen gick han larna som brukar vara ihopvikta på stranden in i flygterminalen och möttes av svaret att efter solnedgången? Och var var han som för förvaringsboxarna används inte längre p.g.a. tjänade sitt levebröd med att forma sandsta risken för bombdåd . Han packade allt på cykeln igen och vi fort tyetter vid strandtrottoaren om kvällarna? satte till Torremolinos. Var var alla turister egentligen? Det var redan mörkt när vi rullade in i sta Svaret är väl Kanarieöarna. Turistsäsongen hade inte startat ännu. Det den. vi stannade vid en liten butik för att mesta var stängt - även mitt tilltänkta mat handla nåt att dricka. Vi stegade in och fick ställe. Det var synd om "lilla maggen" som syn på en ung och vackert leende spanjorska. Irländaren tog fram sitt spansk / engelska inte fick det skrovmål den hade väntat på he lexikon och försökte sig på en konversation la dagen . med henne . Hon kunde emellertid en aning Jag trampade besviken ut ur staden utan att ha ätit någonting - för att leta reda engelska så han fick henne att förstå att han på en sovplats. En öde parkeringsplats fick bli ville förvara en väska med kläder där tills han kommer tillbaka på väg mot Malaga efter ett värd för nattens sömn. Nästa dag hade jag palmstaden Elche i sik- . par veckor. Hon stod där leende och visste inte riktigt te. de 40 kilometrarna dit avverkades snabbt. Jag köpte litet mat i en butik och sökte mig vad hon skulle säga . Han ger henne väskan till ett tYSt och lugnt ställe invid en skola. Jag och hon tar emot den. Medan vi stod där och halsade varsin öl tog fram bröd och mjölk plus en lök som jag skivade och lade i brödet för att få litet smak kom en tjeck förbi och tittade in. Jag började på det hela. lade mig ner i det torra gräset prata med honom medan irländaren fortsatte att charma spanjorskan. under vackra palmer och avnjöt måltiden . Mannen pratade en konstig blandning av En lärarinna var en bit ifrån och sjöng vack ra sånger med sin skolklass. Palmerna gav en engelska, tyska. franska, spanska plus en del härligt svalkande skugga där jag låg mätt och oidentifierbara ord. Han köpte en vinflaska av flickan och började med "dricka-prata belåten. Vad mer kunde man egentligen önska sig. dricka"-stilen. Han höll styvt på att han var tjeck och tyckte inte nåt vidare om sina lands män slovakerna. I 4 år hade han sovit utomhus, sade han . Till Frankrike kunde han inte längre åka p.g.a . att han hade nåt otalt med polisen där. Han vecklade ut en papperslapp ifrån . fängelset i Granada (Spanien) och bara skrat Färden fortsatte via apelsin-, mandarin- och tade och mumlade när han pekade på stäm ciuonfält. På ett ställe var jag så törstig att jag peln så vad han försökte säga vet jag inte. Efter en stund var vinflaskan tom och klev av cykeln. travade in i ett citronfält och tjecken köpte en till. Irländaren hade nu pra klii!TIde i mig sex stora citroner. Övernattningen skedde i ett av de hundra tat färdigt med sin ögonsten så vi vandrade ut tals växthusen invid vägen. På morgonen tog ur butiken och tjecken följde med. När han jag ett smakprov på de saftiga tomaterna förr skulle stoppa ner vinflaskan sin i ryggsäcken än färden styrdes vidare via Sierra Nevada hade han stora problem. det fanns helt en kelt inte rum i ryggsäcken. Jag gick och hjälp emot Malaga. Omkring 60 km därifrån mötte jag en kraf te honom, han tog ut ett kraftigt läderbälte tig irländare som kom pustande på sin cykel. och vi tryckte in flaskan med gemensamma Vi pratades vid en stund och sen gjorde han krafter och drog fast dragkedjan. - Dom har prima läder i Marrakesh, sade er. heJsväng och vi följdes åt. Han hade kom han och gav mig sitt bälte, vi skakade hand mit med flyg till Malaga dagen före och tram pade nu omkring utan att ha några speciella och våra vägar skiljdes. Jag åkte vidare genom staden tillsammans planer . Innan vi kom till staden hade en av hans med irländaren för att leta reda på stranden, klädpåsar redan hunnit ramla av 2 ggr. Jag var vi tänkte övernatta. I en korsning stanna spände nu fast den på min cykel tills vi kom de jag för rött ljus och plötsligt var det nåt till flygplatsen där han tänkte förvara det han som skuffade . i cykeln bakifrån. Jag vände

"Palmerna gav

en härligt

svalkande skugga"

Det

nu har styrelsen gått på deras linje. Man menar att Utmanar paraden är så viktig för nya band som vill komma fram, att den är värd en egen tillställ ning . Vidare kan det också tän kas att det finns en del band som vill vara med om båda eve nemangen.

blev

•

Inte Utmanarparaden och SÖU rock kommer trots allt att för läggas till olika tid punkter i sommar. Ursprungligen var det tänkt att båda skulle äga rum vid SÖU:s sommarsamling i . Maxmo. men nu kommer Ut manarparaden att flyttas fram till slutet av augusti. SÖU-rock blir det som pla nerat vid sommarsamlingen den 1-2 augusti . Det var A & M som fann det olämpligt att arrangera båda "paraderna" samtidigt, och

mig om och fick syn på irländaren som låg och sprattlade under cykeln sin. Lyckligtvis hade han hunnit bromsa ner farten så att han inte gjorde sig illa när han vinkade omkull. Vi fann stranden ganska snärt och ställde cyklarna på ett mörkt ställe under några pal mer, och började tvätta bort litet sot ur ansik tet i det salta Medelhavet. Jag bytte kläder i från träningsbyxor och en sotig T-skjorta till ett par gamla jeans och en ren T-skjorta . Han bytte om ifrån sina specialshorts, cykelskor , skärmmössa och sin T-skjorta med cykelrek lam till blanka skor, pressade byxor och en vacker skjorta. Vi gick ut på stan, spelade lite bowling, drack några öl osv. Tolvtiden hade vi rundat de flesta ställena och avslutade kväHen med en holländsk pub. Där träffade vi en grupp medelålders hollän dare som vi kom i samspråk med - ölet vi drack där bestod dom oss på. Klockan började närma sig tre när vi på en aning ostadiga ben började leta reda på stäl let där vi hade parkerat cyklarna. Jag vaknade av att morgonsolen började ly sa i ögonen. steg upp och vandrade längs stranden tittande på alla vackra snäckor i vän tan på att min färdkompis också skulle vakna . Det dröjde emellertid ända till kl. 10 förrän hans ljudliga snarkningar avtog. Han satte sig upp och kisade på mig med sina sömniga ögon , skrapade sig i det rufsiga håret och frå gade: - Hur mår du? - Bara bra , svarade jag. - Har du ingen baksmälla? - Nej, jag känner mig i toppform . - Oj fasen, jag kan nog inte riktigt säga det samma, grymtade han . Efter att ha plockat från och till med sina kläder l 1/2 timme ocl. blandat sitt mjölk/ jordgubbspulver med vatten, var han äntligen klar att åka. Men före vi for ur sta den så gjorde .vi en sväng via spanjorskan han hade kommit till den slutsatsen att han skulle byta ut några klädplagg ur väskan som hon förvarade åt honom.

,'Det var inte alls svårt att hitta en öppen butik fast det var söndag Landskapet längs kusten till Marbella och Es tepona var d~t vackraste jag såg på hela resan . Vi stanna.de vid en sockerrörsplantage, skar åt

- Nu ska vi i första hand undersöka intresset för de båda tillställningarna. berättar kans lichefen Uffe Johansson. Såna som är intresserade kan gärna kontakta Susan på kansliet! Var Utmanarparaden ska äga rum. är inte ännu bestämt. Sommarsamlingen kommer vid sidan av rockparaden att till stor del utformas som en täv lingsdag. Volleybollsfinalen äger rum under samlingen, och dessutom blir det en mängd andra lagsporter. BERTEL NYGÅRD

oss ett par rör och sög i oss sötman. Riktigt mogna var dom väl inte. för nog borde dom väl vara sötare än dom var, tyckte vi båda. När vi kom till Estepona var det dags för proviantering. det var inte alls svårt att hitta en öppen 'butik fastän det var söndag . När min kompis McOuff skulle packa ner sin mat så 'började han grimasera väldigt illa, en oöppnad honungsburk hade gått sönder i cy kelns ena sidoväska. Han började plocka ut honungsdränkta strumpor och skjortor ur den kletiga smörjan. Glasbitarna hanterade han i alla fall varsamt så att han inte skar sig. En extra cykelkedja som han hade haft in vid burken trodde han var orsaken till att den hade gått sönder. När han hade kladdat färdigt fortsatte vi mot Algecicas, därifrån färjan över till Afrika gick. Vägen kantades nu av vackra korkekar och solen spelade ett mycket färgrikt skåde spel på himlen med molnen. förrän den sakta gömde sig bakom horisonten . Skymningen sänkte sig. trafiken var myck et tät och plötsligt såg jag inte irländaren l~ngre. Vi hade helt enkelt tappat bon va r; ndra i den myllrande stadstrafiken och Il'ÖtteS inte åter.

"Några män satt och rökte hasch och spelade kort" Det hade nu gått precis två veckor sen star ten, när jag satt på morgonfärjan över Gibral tarsundet. l timme 30 min . tog det över när man valde den kortaste rutten (Algeciras Ceuta). Efter en timmes cykling kom jag till en gammal fästning där ett storkpar stod vid sitt bo på ett torn. Jag stannade och skruvade ett förstoringsobjektiv på kameran och knäppte en närbild av storkarna. En man kom fram till mig och frågade om jag ville följa med på en kopp mintte. - Ja, varför inte, svarade jag. Vr gick en bit och kom fram till en bar som såg ut som ett fähus ungefär. En gammal brunbränd man låg på en bänk och vilade medan stora feta flugor kröp i ansiktet på ho nom. Två hönor gick under borden och hackade i sig brödsmulor. En grupp män satt vid ett av borden, rökte hasch och spelade kon. Vi satte oss ned vid ett rangligt bord !):ch blev serverade skållhett sött mintte. mycket populärt i hela Marocko. Efter en stund var det igen dags att söka sig ut i den brännande värmen. Forts. i nästa nr .

Torsdagen den 21 maj 1981

- -,--i

!--_ _

~.-r.N

~#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#..#.#.#.#.#.#.#..

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

~ ~ ~

Christer Still trotsade och en tropisk storm på segla ~

På resan hem (Houston, Texas, USA) var denhär båten med om mera än en vanlig segel· båt är med om på 10 år. Men på segelatsen över Atlanten var också Christer Still, 22-årig JakobstadskilIe med medärvt intresse för segling. Bland annat var "Bullet' , - så heter alltså båten -ihop med två orkaner och en tropisk storm. - När det var som värst uppskattade vi vå gorna till 30 fot. Det är ungefär som att se ett trevåningshus komma vältrande över sig. . . Det kan onekligen v~ra rätt kusligt om man själv sitter i en Baltic 51:a på 15 meter. En se· gelyacht som ser direkt imponerande ut när man beundrar henne i monteringshallen, men som kan te sig rätt obetydlig ute på havet i en orkans utkanter. ,.

- Behöver ni mera folk över Atlanten kommer jag med, sa Christer Still när fick frågan om man ville segla ner "Bullet" till Mariehamn. Vid den tiden - ifjol somras - sommarjobbade han på Baltic Yacht i Öja. Där hade han också jobbat i ett par repriser mellan stu dierna på en treårig Yacht & Boat Design kurs i Southampton. - Men redan vid första terminens slut visste jag nog att jag inte skulle fara tillbaks dit. .. Därför passade klartecknet till Atlantseglingen perfekt. Bullets äga re Don Neese och skepparen Roy Newberry tyckte att det var OK att en besättningsman till över Atlanten . Efter en snabbbehandlingen av visumet steg han ombord på Buller i Raumo .

Ren semestersegling

~.'

Detta hände sig 26:e juli . - Sedan seglade vi in skutan under en treveckorsperiod . .. rena semesterseglingen. Åland-Stockholm-Bornholm (där ägaren Don och hans hustru hoppade av och tog sig över Atlanten på ett betydligt snabbare och bekvämare sätt) -Kristiansör-Kielkanalen-HeJgoland-England. - l Southampton jobbade vi tolv timmar om dagen med att göra båten klar för Atlantseglatsen. Vi gick igenom helå båten, kollade elektroniska instrumenten... vindhastighetesmätare , vindriktnings mätare, ekolod, fart-och-distanslogg ... och kallibrerade de 10 repea terna. - Och så provianterade vi förstås. Dethär jobbet tog en vecka. Lördagen 23:e augusti klockan 8.00 hissades ankaret. Kurs: Azorerna. - Den trippen räckte 11 dagar och ända hit hade vi bra väder. Det var med andra ord rena rutinseglingen. Vakt i uemansskift på fyra timmar. Christer satt i The Dog Watch (hundvakten) mellan 1200- 1600 o~h 0400-0800 . - På Azorerna vilade vi oss i fyra dagar , tittade oss omkring , tog in färskvatten och färskvaror.

~.' ~ \.... ~

~.'

\....

~ ~ ~ ~ ~

~ ,

~ ~.' ~

~.'

\.... ~

~.'

\.... ~ ~.'

!"1 ~

Möte med Earl

Efter fem dagars segling stötte de på Earl-- tills för två år sedan begå vades orkaner av gammal hävd med kvinnonamn, men nu har de tatt slut . - Vi var ungefär 200 sjömil från dess centrum. Vinden mätte vi till 60 knop (30 sekundmeter) och vågorna uppskattade vi till 30 fot. - Flera gånger i timmen bröt de över båten så att vi var mitt i vå gen . - Allting var genomvått trots att vi hade alla luckor stängda. . Värst utsatta var naturligrvis de tre stycken som fanns på däck i vak ten, men mycket bättre var det inte under däck heller. - Det blev mest att ligga och vänta på att det skulle sluta blåsa . - Vi åt inget annat persikor, burkmat och kex i två dagar . Vi för sökte fixa pannkakor man allt hamnade på durken ..

Omöjligt att jobba

!WII

Det mesta var egentligen omöjligt att göra. Eller så tog det onormalt länge .

- Ett bord lossade. Normalt skulle det ha tagit en kvart att skruva fast det igen ... nu tog det två timmar . Först borra ett hål , sedan vila sig en kvart och vänta på att illamåendet skulle gå över , sen nästa hål , viJa ... Fem dagar senare kom Francise . - Vi visste på förhand att vi skulle råka Ut för Earl och kunde för bereda oss en aning. Men f rancise kom helt överraskande , vi trode att han hade blåst förbi för länge sedan .

Vindstyrka i 70 knop Trots att " Bullet" var längre ifrån Francise' centrum (ca 300 sjömil) gav han större problem än Earl. - Den höll på längre och så blåste det hårdare ... upp till 70 knop (34 sekundmeter). . - Men ännu värre än orkanen var den vakumeffekt som följde när den dragit förbi. Vinden varierade från 40 knop till O till 40 från mot satt riktning till 10 till 30. . . - Dessutom regnade det så att man såg bara 5-10 meter framåt. - Det var det räddaste jag varit. Den 15:e september kom Bullet med besättningen till Newport , precis till pågående Amerikas Cup. - Vi tittade på tävlingarna och deltog i festligheterna. De andra i besättningen mönstrade av, men Christer stannade kvar på båten tillsammans med Roy och Mark i närmare en månads tid .

In!:

munnen. Efter två dagar vid Pire 66 Florida mot Galvestone i d gen.

Tropisk storm

:~:~:=/~~~:~:~;nting

speciellt efter Atlantseglingen och när Mark lovade fixa mat och husrum tyckte jag att jag lika gärna kunde stanna där. .

fOl:.tsatte till Seabruk nära Hn.....

#.4#.~#.#.#.#.#.~~#.~#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#.#._#.#.#.#.#.#.#.#.#.

(AaaoDabU. . .)

En skön soffa med mjuka dynor.

Soft musik på stereon.

Nåt riktigt gott..att tugga på.

Och OP.

Kan en hemmakväll

bli bättre?

Det behöver inte nödvändigtvis vara tråkigt

att sitta hemma en kväU.

Man kan exempelvis plocka åt .ig Ute godis,

peta favoritka.setten i recordel'D

och lägga .ig tillrätta i .offan med nåt trevligt att lä•••

ÖP.

En tidning det händer i, om och kring.

Några exempel rakt ur högen hittar du om du vänder blad.

KoUa.

Varje torsdag se era Just för deVi påstår att ÖP bjuder på en hel del

intressant och givande läsning för dig

som är, eller känner dig ung.

Vad? Vi har. gått igenom det senaste

halvårets OP och plockat ut en liten del av

innehållet för att ge dig en bild av ÖP.

Hela bilden får du förstås endast ge

nom att prenumerera. Det går bara inte

att sammanfatta ett helt års utgivning på

ett uppslag. Ha det så trevligt!

Hur är proffslivet, Vesa Mars? Att Vesa Mars (f.d. Jaro) skuUe bli fotisproffs som 19-åring var det inte många som anade. Men förhandlingarna efter avslu tad säsong med Jaro gav bonom ett bra kontrakt. och nu lirar ban steget under världens bästa proffsliga - i FC Herford i VästtyskIand. Många har velat veta bur det går för bonom där nere. Och det har ÖP kunnat berätta. ÖP har också besökt Peter Utriai nen (f.d. VlFK). en annan ung öster bottnisk lirare som är på väg att göra i.~ternationell karriär. i bans klubb Oster i Växjö. Dessutom bar många andra lovan de idr~ttskillar och -ijejer presente rats OP.

• Är förbud det rätta sättet att komma åt videovdIdet? Har för bud överhuvudtaget nån effekt?

Är ungdomsproblemen ungdomarnas problem?

• Vesa Mars

I dagstidningarna ältas de såkallade sambäUsproble men dagligen. Där lär bland annat ungdomen (dvs du ocb dina kompisar) vara ett problem på många olika sätt. . I dagstidningarna stiger allebanda stofiler. som kaUar sig experter. fram ocb ger sina patentlösningar. MensäUan frågar nån dem som "problemen" bandiar om - uqgdomarna. Utom OP. förstås. Som har tillsatt en speciell panel som ska diskutera olika aktueUa frågor. Rakt på _k. Utan fördomar. - Vad göra åt videovåldet. frågade vi oss exempelvis en gång. Tonårspanelen bar också diskuterat alkobol. mode. valet ocb en bel del annat. Det är bra läsning för dig som vill hänga med. vad som bänder.

Över 3000 tände på dans.

SÖU tyckte att al la borde få lära sig dansa. Långkabonger är Inte Och drog igång som andra kläder. kampal\len "Jag Plagget är ett ode./inle tänder på dans". el rat tygstycke. En konstJi ler Jocke-kam bervä" som är godtyck panjen. Kort och ligt tlllslruren. hoptagen gott. på ögonmått och försedd Kanske var du med resårer som ger ef bland de över ter eller gummiband som 3 000 (ungefär lika går a". TUI bilden hör många mänskor också pIssluckor som är som det bor i Ora så kryptiskt konstruera vais) som lärde dig de att de kan IllClra dansa vais ocb s"årjorcerade till och sbottis ocb tango • Bertel N. som tecknaren Leif med för en som "et hur ocb bambo ocb jive Sjöström ser honom. man flyttar hästen I och aUt vad det nu schack. beter? Så uttrycker sig Bertel Nygård i sin slagruta om en så Om inte - cban aOdaglig företeelse som ett par långkalsare. sen finns fortfaran I Slagrutan gisslades många konstiga fenomen i vår de. lilla värld. Det gör endel förbannade. Medan andra sit ÖP var med på ett ter och småskrattar, eller - i bästa faU - viker sig dubb börn i Jockekam • Här är ett av många par som la av skratt. panjen också. Vi svingat sig genom .locke· Slagrutan kommer varje torsdag. Bara i ÖP. berättade var kur kurserna.

Allt som oftan dyker det upp verkliga topp'~ tister bit tiU o. terbotten.Gib son Brotbers. Factory. Jerry WUliams. LiUbabe. Noice. Magnu.. Ho num. Rockfolket. Capital Letten. Bad Manners, Ep. . NormaaIi .•• Visst är det bd att kunna kika på . . . . grupper eller artista som man annars bana får böra på skiva eD. se.på teve. OP berättar 0_ ..... som kommer. Och så snackar .. med dom och hör .. för vad de tycker odI tänker om aUeh. . . . ker. Oftast bara i ÖP. Som när M. . . . . num besökte Yttermark och 01. n

(ADDon.bUap)

••

OP förnäDla reportage•

••

SODl ar ung.

på .unga kurser, vi kräv iasändare att också Kors ..... (det blev också en kurs)

.-i .0_ vi varit med och berät

Vi glömmer inte heller

den österbottniska musiken

.. - Tackför att ni gjorde ett reportage om Exom i OP nr 6. Ni är en fantastiskt bra tidning när ni kan skriva om sådana saker man ber om.

Det söta och vänliga brevet skickade Mia till ÖP när vi hade intervjuat Exom - precis som hon bad oss. Vi är också annars mycket tacksamma för tips, om sånt som just du vill läsa om. Det är bara att skriva ett brev eller ett vykort, eller att ringa upp oss och föreslå. Det blev ett rätt stort reportage om Exom. Och-vi pre senterar också andra österbottniska dansband eller ba ra annars sådana som håUer på med musik. Blue Cock, Ludicrous, Teamet, Break, Milla Wester Iund, Canaria och en massa andra har vi presenterat. Och mera är på kommande. • På denhär bilden av Exom syns fr.v. Eddy, Tore, Heikki och Tom. Rolf (trummis) och Kaj (mixer) hör också till bandet.

• Några sista ord före avfärd: fr.v. Jonne, Martina och Nisse. De två killarna från Kantlax och Martina från Västtyskiand. Anton har lIåtfunder däck.

Med ÖP ut i världen. När Nisse, Jonne, Martina och skeppshunden Anton kastade loss från kajen i Puerto Rico på Gran Canaria var ÖP bland dem som vinkade ajö och önskade dem en fin seglats. Tre veckor senare kom de till Barbados i den väst indiska övärlden efter att ha krossat Atlanten och kunde per vykort meddela ÖP:s läsare att seglatsen varit fin med ett undantag: De körde på en val en vacker natt, vilket naturligtvis var en rätt omtumlande händelse. ÖP kunde också berätta om deras 15 sköna månader kring Medelhavet och de händelser de varit med om där nere. ÖP har också haft artikelserier om London och Buda pest, vi har följt Dera interrailare på deras äventyr runt om i Europa och gett Dera heta tips för dem som tänker dra ut och tågluHa. Att resa är att leva.

Kul i föreningarna. Heta skivtips

mest varje vecka.

• ~e himself.

Vilka skivor lönar det sis. att köpa? OP kan ge en hel del .t ips om nya, spännande och kanske lite ovanUga re skivor, artister och grupper. Vi har nämligen fem man som håUer koll på vad som händer på skivmarknaden.

• Bo Gustav LaxelI är en av ÖP:s musikexperter.

Dessutom kastar de små getögon på det som händer ute i den stora muslkvärlden och kan berätta om små exotiska händelser i den många gånger s4 bisarra värl den. . Dessutom tipsar vi om en hel del sevärda filmer.

Vi har sparat det viktigaste till Ungdomsföreningarna. Dom som gör ett Jättejobb helt fri villigt och hjälper till och skapar trivsel och sysselsättning mnt om i Osterbotten. Det är för dem ÖPegentligen finns till. Vi berättar om hur Lillby uf bygger sig en ny samlingslokal, om hur Rai ner Böling (han på bilden) från Böle uf vinner kulstötningen på SÖU:s sommarfest, om hur Håkan Wester marks Volvo ger upp och tvingar ho nom att sova över på en kall vind, om hur T erjärv uf arbetar fram en re vy, och om otaUga andra händelser IJlnt om i ungdomsföreningarna i Osterbotten• .9ch så finns ju alla dansannonser i OP, det räcker med att kolla en en da tidning för att ta reda på var det · är mest happening i helgen. • Rainer Bölinll, ord förande I Böle uf I Närpes.

Mera. Jfera. Jfera.

Vllcunde .ha fortsatt ett bra tag till och be rättat om ÖP_ Men 111 tycker att du ska få chansen att själv blida dig en uppfattning om ÖP. Och det på ett verkligt förmånligt och en kelt sätt_ Suäng blad så får du se_

•

••

Såhär mycket OP ••• (dethär är en års'r anson OP, du får dem - tack och lov utportionerade veckovis)

••• för

såhär lite.

Om du kollat in vad ÖP har att erbjuda och tycker om det ska du prenumerera. För bara 30 mk får du ÖP till årets slut om du fyller i nedanstående ku pong, klipper ut den ocb droppar den i närmaste postlåda. OP betalar portot. Men gör det idag. du fortare du p~~numererar desto snabbare får du OP hem till dej.

Och såhär enkelt är det att prenumerera. ~ __

::.' : ,',:; i::' : :, ;' ::',' r /\ ,~ : '

l JATACKI I

I I I I I I

I I I

Jag "iii kolla tJCId ÖP har aU erbjuda. och prenumererar på tidningen tUl årets slut och betalar in de 30 mit prenumerationen kostar så fort Jag fåU inbetalningskort.

Namn: ••••••••.•.•.•••••.•.••.•.

I I

• Jakol,stacls Tryckeri och Tidnings Ab -

•

1981

Adress: ••••••.•.•.••..••••••••.•

SÖV HandelsespI. 10 D 65 100 VASA 10

~~_____________________________________________T_Onda_g_en __ __ de_n_2_1_~ __j_1_9_8_1________--_________________ ~!!~~~~~~~~~~:~~~:~~~'? 'fil. #. #. #. -#. #. #. #. -#. o#. -#. o#. -eT. 0/1. #. #. #. 0/1. #. -eT. o#. -iL #. o#.

rå orkaner :sen over Atlanten ••

platsen på Lakewood Yacht Club och lät ägaren Don ta ö~er. Roy fixade ett jobb åt Christer därnere. . - Jag började bygga hus. Vi slog upp ungefär fyra hus i veckan i tre veckors tid innan jag borjade som alltiallo på Houston Yacht Sales.

Mot Jungfruöarna Christer swd i kontinuerligt kontakt med Baltic Yachts amerikanska försäljnigsbolag och strax efter nyår frågade de om han hade .Iust att komma till New England och ta ner en båt till St Thomas på Vlfgm Is lands . Men båten blev försenad och först i mars kunde man ta sig till Virgin Islands. . . Där jobbade han åt Baltic Yacht Charter och har hand om två BaItIC 39 :or, som chartras ut. - Det är ungefär som att sköta ett litet hotell - endel pappersar. bete, småreparationer, städning och sånt. Virgin Islands är en ö-grupp i den västindiska övärlden, ett tiotal öar av varierande storlek inom 30-40 sjömil. - En klar dag kan man se den en "ändan " av ögruppen till den andra . St Thomas är den största ön i gruppen . Där bor ungefär 40.000 ö- bor, till största delen svarta. Virgin Islands hör numera till USA med ett visst mått självstyre - efter att tidigare ha hört till Danmark (!) .

Kongens Gade - Det märks tydligt i " huvudstaden" Charlotte'Amalie, där man ser gator som Kongens Gade och Kronprinsens Gade . . '. . St Thomas är en typisk turistort . Ett ställe där folk wkulerar . Mmst 500 segelyachter har Charlotte Amalie som bas. St Thomas påminner en hel dd om Afrika. Det är varmt året om och luktar skit på gatorna . Stället är en populär hamn för de många lyxkryssarna typ Royal Son of Norway. - Som mest kan det finnas upp till 11 kryssningsfartyg i hamnen samtidigt. Då är det zoo i stan . .. Och ruristerna drar också med sig en massa flummare som stannar ungefär en säsong innan de drar vidare till nästa ställe . - Det gör att det är svårt att få tag på några riktigt nära bekanta där. Jungfruöarna är också mycket Söderhav med sandstränder och va jande palmer - men då måste man ta sig till någon av de mindre öarna. Fortfarande kan man hitta en beach där man kan vara alldeles för sig själv. Och vattnet är så klart att manser botten på 20-30 meter. .

!W2g neråt den amerikanska östkus-

in-the-water-boat-show. Och så a, hon var i alla fall använd lika -10 år. Vi hade seglat 6.000 sjömil fem man (egentligen fyra- plus till Fort LauderdaJe ... spin aktern. au jag fångade en haj på enoch ndligt innan jag tog kroken ur uderdale fortsatte fyra man runt *nska bukten - var det menin-

blev tvungen att gå in till Key end of the road. hela stan ... vi såg bland annat wagen. est, satt på Ernest Hemminways färden mot Galvestone med en - en sådan motvind att vi knappt ro än med humöret i botten och parkerade "Bullet" på heders-

°1 ~~...-----------..,. .

: :

BRA

BYTESBILAR

~ ~ ~

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

• Dodge Aspen _..._.................·80 • Saab 99 ...................._...........·78 bens./petro brun, körd 72.000 km körd 18.000 km • Volvo 242 ............................ _·76 beige • BMW 316 .............................-76 • MB200 D ..........................·78 gul

• Oldsmobile Delta 88 D ....·79 met.grön, garanti

• Datsun 140 Y ............... ~ .......·80 • Datsun 20Q L ........... -...........·78 koppar, körd 20.000 km met.belge k. 58.000 km • Peugeot 305 GLD .............-79 körd 75.000 km

• Taunus 1,6 4·d .....................·76 • Datsun 220 C dsl...............·72 röd. bra, garanti

E.7iiilw VÄLKOMMEN I AFFÄRER yard. 9-18, lörd. 9-15

TERVAJOKI • TEL. 961·75 056

... ...... ~~---------" ~ .;.;.;.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.;.;.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:

~::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::.

~ ~ ~ ~

~ ~ ~ ~ ~

~ ~ ~

om oc se blickfångaren Tunturi Super Sport , fan tastisk supercykel för stad. landsväg och ter räng. I teknik och utseen de är Super Sport i egen klass.

Kom till oss , vi har brosc· hyrer, tillbehör, kläder, service och reservdelar. Nejdens häftigaste mo ped och cykelexperl.

~!!!!!!~~~~~ _________________________TO_~~g~e_n_d_ro_2~1_ma~j~19_8_1-=____---------------------------------1 10

aO:anJ

Hänt sen sist • • •

och en titt framåt • • • 5E1&2===m.E:===m'

Im'

le'

Im'

'm'

Iml

"m'

Fjärde ringen aktiverar sig Gruppens uppgift blir bland Fjiirde ringen ska aRtiveras på nytt efter två års uppehåll i verkSllmheten. Anledningen till detta iir att ringen vill sa annat att fundera ut en täv· för till exempel kvalen mordna tävlingsverksamheten. Man vill återuppliva ring lingsdag till SÖU:s volleybollsfinal. Den träffama, under/iilta stö"e projekt som locke-kampanjen är också sysselsatt med att göra B och dylikt. upp en gammaldansfördelning

• Ledare för bamklubben i Rep/ot har Gunilla Myntti (längst t. v.) och Ann·Helen Asp varit. De två bamen som målar är Annika och Thomas.

Välbesökt barnklubb i Replot -"

Barnklubben i Replot är välbesökt. Ca 4.5 barn i åldern 4-13 har deltagit i de träffar som hållits under våren. - Det blir lite tungt medså många barn på två ledare men som tur är brukar vi ha hjälp av några mammor, säger Ann-Helen Asp.

- De små har inte så mvcket att göra på kvällarna. så det är nog roligt för dem att komma hit. Varje kväll leker man en stund . och så gör man olika sa· ker - påskfigurer. olika figu. rer i gips. och alla möjliga olika sorters .prydnadsföremål. - Ar man ledare får man nog räkna med ganska mycket arbete utöver träffarna. Det är ganska mycket spring med att skaffa material. och så ska man förstås ha allting förberett . - Jag skulle tro att kostna· derna för de träffar vi haft upp· går till ca 500 mk. men då mås· te man förstås räkna med an en

del material går att använda digt bra. Niu föreningar har många gånger. Dessutom är startat barnklubbar . och de det en bra· investering. jämfört kommer troligrvis att fortsätta med mycket annat. till hösten. . . - MenIOgen är att VI ska ge· En av de mammor som finns nomföra liknande program i de på platS. Liljen Rönn . har själv övriga ringarna . men tyvärr rvå barn med i klubben. Hon tillåter inte VUS ekonomi JUSt hjälper till varje kväll och hon nu något sånt. säger verksam. hoppas an klu bben startar på hetsledaren Bror Jacobsson . nytt till hösten med nere leda· re. O rdförande Tor Sparv var lY, värr mte anträffbar då detta O D O skrevs . men man kan med för. . d II troende va" nda sl'g tl'll honom Den. d f1ve som VUS gJor . e tl . om man vill starta en barn. . . sammans me d Femte flngen. namhgen att på fyra olika stal. klubb I sm f6renlDg . len ·"skola" ledare utf611 val· KENTH STOR M

W===31~E====II'll~====3~1~==:3I!!1E====~ml====3~1

Den främsta orsaken tOrde än· då var att man få nyus· och midsommarvakorna i ringens regi . I slutet av 60·talet och bör· jan av 70·talet kunde upp till ~OOO personer samlas till mid· sommarvaka i Fjärde ringen (valet av midsommarflicka var mycket populän). Medborgar· instituetet har också varit i rin· gens regi. men det övergick i kommunal regi 1979. Efter det hade ringen mycket

I!!I'

'el

Im'

för Fjärde ringen . litet verksamhet. Man har också som mål att Ett årsmöte var den enda återuppliva de kontinuerliga verksamheten 1980. På det ring träffarna usmötet blev ingen styrelse Arbetsgruppen kommer att vald. Nu den 14 maj hade man föra ett nära samarbete med igen ett möte . på initiativ av ungdomssekreterarna iVörå. SÖU. Där blev en arbetsgrupp . Maxmo och Oravais. tillsatt. och den bcsw av repre· Mötet hoppades att arbetsg· sentanter från alla föreningar ruppen ska få i gång en livlig inom ringen. sammanlagt 10 verksamhet så att man nästa u B st. Arbetsgruppen kommer att kan välja en riktig styrelse. fungera som styrelse under den STINA SJÖSTRÖM återstående perioden av det här uet.

D Barnläger

"Bättre

ordnar VUS (Vi under sextOn) den 23-2~ juni vid Narssjön i Överpurrno. Intresserade kan anmäla sej före 31 maj till ung· domssekreterare Eva Sten borg i Kronoby (968-4 ~ 200) eller ungdomssekreterare Helmer King i Pedersöre (967-62 0~2). Lägret är menat för barn i ål· dem 7 till 13 iI. Barnlägret fu ett "fritt" program bestående av tävlingar och olika aktiviteter.

band

än någonsin" - Alla ska ju till hgero som vanligt, och varfå, de ska hit vet de nog! säjer verksamhetsledaren Jan-Erik Uljens, då vi ber ho nom skryta lite som komplettering iill bristfalliga uppgifter i sommaroversikten. . - I stott sett var det riktigt som det siod i översikten, att vi satsar på bättre orkcster än någonsin. En del starka namn är än· nu oklara, de blir spikade undan får undan. - Vid sidan av Magnum Bonum och Wizex kan jag nämna Snowstorm på midsommaraftonen, och så har vi ·>ckså Noise på gång. En trolig utveckling för fageros del blir att Dlan satsar allt mera på fredagarna.

D'VTollevboU I

'el

II'llI

II'lle===am'

lel

I'll

~ I'll

fu man vara med och spela i SÖU:s turnering. om man an· mäler sej före 31 maj. Anmäl till ringarnas kontaktmän. som uppräknades i ÖP förra veckan .,. l' " (14 maj)! ~ - Det är viktigt an få i gång I c ' 1' kvalen så lOrt som mÖJ Igt. sä· b V bö h· Jer Bror J.aco son I r a se· !!I flen fardlgspdad ungefar I m:Jt . ten på Juh. I

för den äldre publiken finns det också en del. och UJjens nämner grisfcsten i juli och midsommardagen då det ska vara . ' speCie . 11 t som annu .. . nannng IOte är klart. "d D h O h . .. .c s.a.snyggar v, JU upp pa omra et . en nya scenen ar .v, också böCJat bygga. ll'lll

II'llI

'I'lll

11'll'

II'll

En fars med "dokumenterande" undertoner.

D Ett folklustspel forankrat i hembyns miljö.

D Eller varför inte en komedi med en del allvar mellan rader na.

D Så till exempel kunde man beskriva den pjäs som Björköby

ufhar premiär på den 30 maj. Det är helt och hållet eget mate rial, och det är en pjäs i vanlig mening med sammanhängande handling från början till slut. D INOM teatergänget beskriver man pjäsen som "halvdokumen. tär". Det betyder inte att den skulle bygga på några händelser som faktiskt har inträffat. Hand lingen är nog påhittad, men det

man vill dokumentera är en del tidstypiska saker- i Björköby vid början av seklet. Varför detta i stället för en van lig spelpjäs? - Det är Stinas ide, säjer s!clde spelarna och menar Stina Agren som har varit ledare för gruppen under vintern. - Och så har vi ju alltid varit li te originella här. Vår revy var ju också lite "egen". Nu satsar vi på

detta som också är något ovanligt.

- De är så vana att improvisera

i det här gänget, säjer Stina själv.

Därför tyckte jat att det här kunde

vara en ide.

D PJÄSEN, som förresten ska he

ta "Jåånasusu arve", har alltså kommit till genom improvisatio ner. - Först tänkte vi ut en "grov story" , berättar Stina, och sedan när vi hade personerna klara, bör jade vi improvisera fram de olika scenerna. Sen spelade vi in allt på band och började bearbeta materi alet. Under bearbetningen har man

• GåTdfarihandlnren Smimoff på besök. skalat bott en hel del, kanske ro tredjedel ungef.ir, så att det nu kvarstår en vanlig helaftonsföres tällning på ett par timmar. De medverkande tycker impro viserandet har varit ett positivt sätt att arbeta. - Vi har byggt upp rollerna precis så att de passar var och en som är med. Vi känner ju varandra

bra från revyn, så det har inte varit några problem. - Roligt har vi haft, det kan du vara säker på. D EN AVSIKT med projektet har uttryckligen varit att skapa nånting roligt, både för medverkande och publik. Samtidigt har man velat dokumentera hur det - som nån

säjer - "var hemskare men också

oskyldigare förr i välrden".

- Vi har försökt undvika lytes komiken, mro i det sammanhan get har vi väl vari t Ii te rädda att missuppfattas då vi har med en dräng som stammar och är lite bottkommen. Poängen där är jo att det är han som får pigan och "vinner" på slutet . . . BERTEL NYGÄRD

Torsdagen den 21 maj 1981

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

ÖP PÅ BRUCE SPRINGSTEEN-CONCERT I ROTTERDAM:

D D Händelsen tilldrar sig i Rotterdams gigan tiska idrottshall Ahoy. D D Många av de 8 000 fansen har öl med sig, de blir tillsagda att dricka upp det före dom går in. Inne i hallen säljs det massvis med starköl för 3 mk 50 p. stycket, många köper 10-15 burkar i gången och tar med sig till sin sittplats. D D Klockan närmar sig åtta och publiken sit ter fOrväntansfull med blickarna riktade emot scen och ett femtiotal stora högtalare som är uppsatta runtom den. Plötsligt släcks ljuset i hallen och Bruce smyger in på scen med sitt sex man starka E-street band. O D Spotlighterna tänds och publiken vrålar, musiken brakar igång och dränker jublet ifrån åskå darna. D BRUCE Springsteen och hans band är kända för sina fantastiska concertes . Den här kvällen visade han verkligen att han är förtjänt av smeknamnet " The Boss" . Enligt mmga är de det bästa som finns att se och höra inom pop världen just nu . Tolkningen av den gamla CCR-Iåten "Who '/I stop the rain" var underbar, för att inte tala om biten "Fire" som blev känd genom Pointer Sisters. 80 % av det framförda materialet hade Bruce skrivit själv . D VID ETT tillfälle hoppade Bruce ner ibland publiken som trängs omkring honom för arr röra vid Idolen, en stund senare hoppar han upp på pianot och trampar på tangen terna medan han äs i full rytm med sin girarr på samma gång . Han har nog förbaskat bra kondis . Saxofonisten Clarence C1emons är en jättestor neger som också hade lust arr röra på sig, han klättrade upp på de uppstaplade högtalarna och blåste av alla krafter, sPOt lighterna riktades mot honom och publikens jubel hade in- '

Beatles i discotakt D GITARRISTEN Denny Lai ne har beslutat sig ror att läm na Wings efter det att Paul Mc Cartney officiellt deklarerat att han och Wingama inte kom mer att turnera på länge. Detta som följd av alla hotelsebrev som han fått efter John Len nons tragiska död.

Bruce pressade sig till det yttersta publikens jubel visste inga gränser

ga gränser. Hela hallen tycktes vibrera - men taket lyfte sig i alla fall inte . Bit efter bit plogades igenom med fantastisk precision . Efter låten "the River" blev det dags för en 15 min . paus . Det blev genast en enorm kö till pissbyrrorna och se dan via öl försäljningen för proviant. O ANDRA HALVLEK började med smgen "Thunder Road" . Efter ett par riviga låtar tills det blev dags för litet lugnare toner. Bruce bad om tystnad och ville arr alla som hade cigarremändare skulle ta fram dom och använda dom som fackJor medan han sjöng "RPcing in the Street ". Det blev en sagolik stämning med små eldar överallt bland publiken . När andra halvleken av showen var slut och gruppen ha. de dragit sig borr ifrån scen, började taktfasta stäsnmor ro pa: - We want more, we want more . Efter någon minut kom Bruce & co in igen och drog låten "Bom to Run ". Publiken var nu helt i extas, dansade över allt , klappade i händerna och sjöng med .

D SYNTHPOPEN VERKAR att bti det här decenniets första stora trend. Jämsides med all tid populära hårdrocken, nya- vågen musiken och rockabillyn har syntbanden dominerat för säljningslistoran i popens hem land, England, under våren. Band som Visage, Spandau &Ilet, LandsCllpe och Ultravox tjusar pubtiken till tusen samti digt som det naturligtvis flnns många som hackar ner på dem.

Ultravox' " vienna" har änt tigen dykt upp här och det är den tika spännande bekantskap som väntat. En recension skall småningom dyka upp.

D DlSCOMUSIKEN har inte lockat fram några överord av

När tio minuter hade gårr kom rvå män utklädda till lä kare in på scen med en bår, Bruce föll ned på den och blev utburen med gitarr och allt , bandet följde med. Fansen började igen : - We want more. we want more. Det dröjde inte länge förrän "The Boss" kom inrusande igen med bandet i släptåg, enorma applåder och vrål följ de . Bruce pressade sig till sin yttersta i de två följande smg erna. Svetten blänkte i hans panna . Ljuset tändes i hela hallen och Bruce sträcker upp sina ar mar och säger: - This is the end of the show! D PUBUKEN började sakta leta sig ut ur lokalen me dan man sjunger allsång. Ännu en halv timme efter konser tens slu t ljuder allsången . Det blev tre timmars toppunderhållning för endast 40 mark. När Fats Domino besökte Holland för några veckor sen så var biljenpriset mellan 60 och 100 mark , i Bruce Springsteens fall var de dyraste biljenerna 60 mark . RALF ROSENDAHL

. undertecknad på länge. Här omdagen hörde jag i alla fall en hyfsad platta med en "grupp" som kallar sig Stars offortyfille . Det lär vara en grupp okända studiomusiker som en hol ländsk proclucent skramlat i hop för att kunna förverkliga en ide som han fick när han hörde en kanadensisk pirat platta med Beatlesmusik. Grabbarna tågade in i skiv studion och ut kom en sin2el

med den oerhört fantastiska -ti teln "Stars On Fortyfive" (sic) . Låten inJeds med gamla Shoc king Blue hiten " Venus", fort sätter med Archies' "Sugar, Sugar " innan ett urval Beatles melodier börjar strömma fram i discotakt . Det är nästan snudd på helgerån ...men OK efter som slutresultatet inte är fy skam!

SflG

l /

r ,ftib

~~~~~;;t;~~;~f;;1;~~;' ;'~;ft~;" ~ ______________________________T_o_r_sd_a~ge_n_d_e_n_2_1_~j~1_9_8_1 __ ____________________________________________1

V~d

\.sr

Tonårsplanen diskuterar skolan:

\Jt o~s. i .s."o\an?

---

"Aktiviteten i skolan är alldeles för låg

Man får alll f-ärdigserverat ' ,

Ö~- d~'o_t.l

ON'

c ~~, '''C'C. .,,\cIc

, 'Klassrummets vårId' , var det meningen att vi skulle diskutera. Det blev kanske mera ett samtatom skolvärlden i allmänhet. o "KLASSRUMMETS värld" hette tryck av allting var väldigt positivt i som håller ihop också på framtiden, och klassföreståndaren verkade att ha ett radioprogram som sändes i april, de tre skolorna som skildrades i ra Klubb verksamheten, ,klassandan, lärar en väldigt central roll. - Att notera och som var det första i en serie på dion. I fråga om Borgaregatans skola är a tt den tioårig2 enhetsskolan inne tre . Programmen handlade om tre i Vasa betonades mycket klubbverk och elevrollerna, nivågrupperingen med me fattar också gymnasiekurserna, så att grundskolor i tre länder, en i Vasa, samheten, skolrevyn, idrortsve'rksam ra var frågor som vi kom in på. man kan gå vidare direkt till högsko heten och andra "sammanhållande" en i Huddinge; och en i Moskva. Det lan. var tänkt att OP:s tonårspanel skulle aktiviteter. Allmiint kan vi väl säja att ÖP-panelen lyssna igenom alla tre programmen - Klubbverksamheten är bra, sa D OCKSÅ i fråga om Flemings och därefter samlas till en diskussion . rektorn, Helmer eelvin. Vi utgår bergsskolan i Huddinge gav pro tyckte radions bild av ' 'klassrummets värld" Av olika orsaker kom vi dock att kon från att man sita komma överens med grammet ert väldigt positivt intryck. eleverna, och det lyckas bäst om man centrera oss nästan helt på det första var lite våt positiv och glättig. Eleverna tyckte att lärarna var programmet om "klassrummets jobbar tillsammans också utanför "schyssta" , och klassandan verkade - Kan det vara hela sanningen, undrades värld" . skolschemat. Det har visat sej att lä vara god. En n yhet där var att man Programmet var bara en utgångs rare som är aktiva med sånt, också hade delat upp eleverna (två klasser det. punkt . Diskussionen gled sedan i väg har de minsta disciplinproblemen. tillsammans) i tre lärarlag md bara 16

Dehär radioprogrammen diskuterades:

Stefan: - Om vi jämför med den skolan som ligger oss närmast, Bor garegatans skola i Vasa, s:\ verkar det nog lite för bra. I varje fall ef ter vad jag minns från högstadiet. Det är som om alla skulle känna varann och ha ett bra förhållande med lärarna och mycket gemen sarnt utöver lektionerna. Anders: - Borgaregatans skola är ju nog känd för att der är mycket p:\ gång där. Jag var där p:\ en korgbollsturnering en g:\ng, och man s:\g nog att det fanns en verk ligt bra sammanh:\llning.

hela tiden läroplanen som spökar. Det finns alltid i bakhuvudet p:\ en lärare. Anki: - Det blir ju p:\pekat hela tiden att "j:\, vi m:\ste följa läro planen". Stefan: - "Vi m:\ste g:\ vidare nu, vi har inte tid med annat".

ganska långt från ämnet ibland. Här redovisas en del av synpunkterna. D ALLMÄNT fide man ett in-

O I FRÅGA OM Moskva-skolan betonades sammanhåUningen myck

et . Klassen beskrevs som en enhet

elever per lag, Klasserna som skildrades i de tre skolorna var alla nior.

hade man ju den inställningen att nog bara i högsradiet. Det är Stefan: - I dagens läge är väl alla föds med samma beg~vning. mycker bättre i gymnasiet. Dels klassförest:\ndarens uppgifr bara Der först:\r jag mej inre på . kanske der beror p:\ arr bråkmakar arr föra fram skällor från andra lä Bobben: - De ryska skoleleverna na i högsradiet faller bort, men rare, dela u t beryg och hälsa väl m:\ste nog vara oerhört pressade. man ändras nog en hel del ocks:\. kommen p:\ hösten. Och så ska Det verkar vara såna otroligt höga - Man skulle inte orka med han ju vara med p:\ klasskoner för • Men i radioprogram krav i den ryska skolan . gymnasiet , om der skulle vara som sr:\s. . . met talade ju de riks Anki: - De g:le ju i skola i tio :le, i högs radiet art man h:\lIer koll p:\ Anki: - Sen d:\ p:\ föräldramöte svenska eleverna om att kläder och mode och sånr. I gym na ska han sr:\ för en klass som han och alla pluggar samma kurser. Slu rar man efrer :\rra :le och g:le vi nasier är der där förbi och man vill , inte ver n:\nting om. Eleverna har det var en väldigt fin sam dare tiIl en yrkesskola, s:\ m:\ste ha lire egna och personliga ingen trygghet i klassföresrånda manhållning, och man sa , kanske man samridigr plugga in nian och kläder. Der syns i konrakten med ren. De skulle ju behöva honom • Hur var det med elev att lärarna var schyssta. lärarna ocks:\. Tuffheren i högsra att gå rill och fr:\ga om problem rian I Det är inre klokr arr plugga b:\de yrkesskolan och nian och rian klubbarna i era högstadi och s:\ . Men om de träffar honom dier har arr göra med såna där fe Och i Moksva-skolan ver p:\ samma g:\ng! s:\ vet de bara n:\n g:\ng i veckan, nom<ln . er? Förekom det nånting? kade det råda rena famil Stefan: - Der skulle vara intres ju inre vad han är för person och Alla: - Idrott, idrort! iestämningen. . . sant att höra err program fr:\n Ja hur han ser p:\ dem . Bobben: - Vi hade en natur pan . Det lär ju vara ännu h:ledare Vid bandspelare och protokoll : Anki: - Det beror p:\ om lärarn är klubb. En annan intressant sak i där. • Har nån av er under en s:\n typ art han vill vara bara lä BERTEL NYGÄRD Kronoby är arr eleverna har Hrr Bobben: Man har hört arr de ja rare och inte alls kompis, .. Och högstadietiden gått till panska bygga ert eget klubbrum. Det lär eleverna ibland beg:\r själv s:\ är det med eleverna ocks:\. Som ha varit rätt s:\ lyckat, för de förstör klassföreståndaren med mord ... liga vill vara kompisar med lärarna , inte n:\nting där nu heller d:\ de Anki: Der säjs ju att man blir några pn'vata problem? men andra har Htt för sej art de själva har byggt det. De fick pla barn p:\ nytt d:\ man kommer till • Kan det vara möjligt ska avsky lärarna. Alla: - Näää . .. nerna och göra som de själva ville. gymnasier. Man släpper loss helt att man kan lära sej mera libby: - Det beror ocks:\ p:\ vad Stefan: - d:\ jag gick p:\ sjuan Stefan: Ert problem med enkelt. Inte spelar man tok och g:le läraren har för ämne. Om man hann der bara g:\ en vecka s:\ kom och klara kraven om man klubbverksamheten är ju art da med märkesjeans p:\ jumparim jämför spr:\k och religion till exem hon och meddelade att jag hade gens högstadier är s:\ stora. Elever faktiskt har en sån där marna som i högstadier. Redan p:\ pel, så nog är der ju lättare för lära gjOrt n:\t djävulskap, men inte ha na kommer med buss, och då nian märker man arr der h:\ller D:\ sammanhållning i skolan ren att g:\ uröver ämner i religion de jag gjort n:\nting. Der var enda klubbverksamheren är utom skol att törändras, och man börjar kän än i spr:\ken. Der är h:\rdare krav g:\ngen jag ralade med klassföre som de tycks ha enligt tid, kan alla elever inte vara med. na klasskompisarna bärrre än ridi p:\ att man ska lära spr:\k. sråndaren. Bobben: - I vål' skola hade man

programmet? gare. . Anki: - Jag undrar hur det är i bolJlJen: llJ1 exempel vi nu som arrangerat det så art klubbverk

Anki: Der är inte otänkbart. .. • Spelar både lärare och skolor där man har kuratorer. G:\r har samma lärare som i hög delvis samheten var samma dag som men det kom ju fram lite om en eleverna faktiskt dir, eller blir de elever två olika roller? Är sradiet, vi har blivit mycket mera kvarsittningarna . . . pojke som hade blivir efrer i sko dirskickade . . . kamrater med dem i gymnasier. Stefan: - Nog kan man säkert man nån annan når man lan, och d:\ kallade man dir föräld ordna det p:\ olika särt, till exem stiger in i klassrummet än Fasr der är samma människor I • Om ni jämför de här rarna och uppmanade dem att Stefan: - Der där har jag ocks:\ pel med bussar en viss veckodag,

skynda p:\ pojken, De fick inte lliu man är privat? har märkr. Lärarna vet väl arr man tre skolorna i Vasa, Hud men inte g:\r man s:\ gärna med i

honom komma p:\ efrerkälken. en klubb om det är en massa prob Stefan: - Det är nog s:\ och der blivir större och håller p:\ arr hinna dinge och Moskva, vad får Han m:\sre jobba sej ikapp de and upp dem . Man börjar komma p:\ lem med art ta sej hem efterk gäller b:\de lärare och elever. Inre ra. Föräldrarna m:\sre tydligen ni fär intryck? sam~ nivlliksom. f:le man samma kontakr med en lä tvinga p:\ hemifrån . • Varför år det lättare att rare p:\ timmen som man kan f:\ • I programmet talades Anders: Fr:\gan är ju om der är. Anders: Man kan ju undra lite sanningen som kommer fram i skapa en sammanhållning utanför skolan. hur de utvecklas, om man tvingaI det om klassförestånda programmet. Borde man vera me Anki: - Om eleverna slurer sej i alla arr lära sej samma sak ... FSS i en elevklubb än på en ett skal under lektionerna, så kan rens ro/l. Erfarenheter? ra kanske? har ju g:\rr ifr:\n niv:\grupperingen Stefan: - Jag ryckte nog arr den vanlig lektion? Anki: Man borde ha sin klassfö der bero p:\ art de känner varann nu och ska ha bon den. Det är pli svenska skolan verkade för bra, sär resråndare i nästan alla ämnen. Bobben: - Det är friare i klubb för.d:\ligt. De m:lsre spela ruffa in tok! Alla människor har inte sam skilt mot bakgrund av "Lära för li Som der var för osS under alla :\ren verksamheten. Man lär känna va för läraren. ma förm:\ga arr lära sej en sak. Anders: - Der där med rv:\ roller s:\ hAde vi klassföreståndaren bara i ver" som man s:\g i teve. rann och ocks:\ lärarna. Anki: Den där ryska skolan, där • Men handlar det inte Anders: - P:\ lektionerna är det för eleverna är sanr, men der gäller err enda ämne .

____

Torsdagen den 21 maj 1981

t~1

öSTERBOTTNISKA POSTEN

De medlemmar ur SÖV:s ton årsråd som bildade ÖP:s ton årspanel vid skoldiskussionen, var följande: Anki Lillrank, Lepplax slutat skolan för tre år sedan, Robert "Bobben" Lybiick, Kronoby - går i gymnasiet, Anders Fors, Nykarleby går i gymnasiet, Lisbeth "Libby " Svenns, Malax - går på nian i högstadiet, Stefan Påhls, Vörå - går i gymnasiet.

Anders: - Det kan säken hända. - Jag har hört om en skola där de Anh: - Vi har inte lärt oss att ochå om att man samti Lite svårare tycker jag ju nog att de har arbetsuppgifter i stället för ka jobba på egen hand. Skulle man digt vill ha mindre under där kortkurserna skulle vara . Jag tedermatning. Man kan få en rub komma till en skola där ingen lära visningsgrupper? Sil; att har hört om lärare som har kort rik, "Första världskriget" till re sa att det här ska du läsa till näs ta gång, så inte tror jag att man du har tolv elever i en kurser, att de tänker ungefär så här exempel, och sen ska man ~jälv skulle läsa nånting. 'att de där eleverna ska nu sitta där skaffa fram uppgifter om den där grupp, då är det kanske bara... Det är det samma vad de rubriken. Det fungerar säken bra Anders: - En problem är att man möjligt för vem som helst gör för de ska ju ändå sluta efter för dem som har börjat med det ti lär sej bara det man själv jobbar nian . Man måste ha ett krav på sej digt, men jag undrar hur det skul med . Nog lyssnar man också på de lIIt liJra se; en svår kurs? andras referat och gör anteckning om det ska bli till nånting!

bete man sysslade med i Moskva-skolan. Man skot tade snö på skolgården, hade skilda arbetsdagar med mera. Skulle såna sa· ker ha nån betydelse?

Anders: - Här är det ju problefil till och med pryon . På nian fick vi på min tid söka vart som helst en dn jE ju nog väldigt orealistiskt i vecka, och själv pryade jag som lä ~ 12gc. Det blir tör dyn. Det rare i lågstadiet. Det var mycket gi - DOg tinkt si kanske då man ,<ande. För det första fick man je se oiYIgrupperingen, men vi läraryrket inifrån, och för det and 5It hm det går. Jag är rädd att ra var det en fin avkoppling :nitt i del . bli små klasser i början, terminen. sen blir de större och större på - Men nu har de börjar förbju • och till sist är vi utan nivå ar, men mte lär man sej lika .• bra. da sånt där också. l år fick ingen ing men har lika stora k1as upp, vi är för vana att sitta och hö

• Om man ställer krav, ra på en lärare.

Det är ju sjäjvklart: man lägger ner prya som lärare. Jag [ror lärarför som tidigare! bundet var emot <k:. måste man inte då också - Jag har diskuterat det här Anki: - Vi har blivit vana vid att kanske fyra timmar på sitt eget ar bete och kanske en kvart på de Anki: - Pryon är bra för man får FSS-arna när de var på besök i ge eleverna ett slags an bli matade, att få ett papper fram

se hur drömyrket är i praktiken och andras. eby. och jag tycker det är fel för näsan.

svar? Man kan dra en pa kanske upptäcka att det inte alls är ta bort nivågrupperingen. Det Libby: - Det borde vara så där re

rallell till elevrummet t dan från första klassen. Då skulle • Kan det inte ligga ett som man trott. - .som de säjer om att man får Anders: - Annat praktiskt arbete rvärdeskomplex i kortkur Kronoby. Det fungerar det säkert väcka ett intresse för att värde i att du går på dj'u inom skolan ska man nog börja - nit sånt har åtminstone ta reda på saker på egen hand.

tack vare att eleverna s;lIl· pet åtminstone med en med tidigt om det ska fungera . In aldrig sen ett spår av! Bobben: - Man kunde jobba i

va ansvarar för det, och uppgift? Du kanske te får nån oss att skotta snö ! • - Det är ju eleverna själva hop fler än en och redovisa resulta

Anh: - Det lät precis som om de riJjtt. De vill inte ha svårare det faller sej s;älvt att man tet på något sät t.

glömmer det andra, men inte skulle ha nån fritid alls i Mosk om de inte hinner med och svarar upp mot kraven på . Anh: - En negativ sak med det gör du vilt också om va-skolan. De for på bio med klas grupparbeten är att det ofta blir

ordning. - l undervis bara en eller två i gruppen som det är en lärare som står sen och lärarna på kvällarna, och hade fester tillsammans . Allt • FiltIlS det inte också en ningen: kunde man ersät· jobbar. Resten är bara med och och berlIttar den där kvar· de var på sätt och vis inom skolan. av resultatet. Eller kanske

skriver ta en del av "katederma· ri:sI l1tI man väl;er kort ten? man kopierar nu för tiden ...

• På Borgaregatan ha, ån för "" slippa lättare tandet" med arbetsupp Libby: - Vi har ju haft referat i Anders: - Det kan tänkas . .. gifter som eleverna s;älva svenska , och det tycker jag är bra Vad det handlar om här nu är ju man pryat inom skolan, II? för man lyssnar faktiskt bättre om förstås om man ska lära för proven , till exempel medatt stllda JiIJIIr: - Men det är ju eleven skulle ha ansvaret för? nån annan än läraren står och be för studentexamen eller eventuellt 5DDl väljer. Inte kan nån an..... Stefan: - Som det nu är blir det rättar. Man kan ju också tänka sej för livet. Alla vet ju att man borde skolhuset. p något åt det' alldeles för mycket serverat. att eleverna skulle få ta hand om • lära för livet, men alla vet också att Anders: - Det kan nog vara bra.

~ - Det kan finnas den där Anders: - Det är nog fel nån lektionerna nån dag, förhöra läxan det är studentexamen man tänker Det handlar om det personliga an

men jag uor inte den är så stans. Meningen med skolan är ju, och förbereda lektionen. mest på. Hela skolsystemet är upp svaret, precis som i fråga om stu

det bänder väl att man säjs det, att skapa självständiga och Anders: - Börjar man i tid med . byggt på det viset. Målen är pro dierna. Att man får ta ansvar för

sej n:är man blir lite äldre, aktiva märmiskor. Men i dagens lä olika sorters arbetsuppgifter och ven och tenerna och i slutskedet skolsamhället, skolmiljön, skolar

er man gjorde fel val ge är aktiviteten alldeles för låg, grupparbeten, så tror jag nog att studentexamen. betet...

det säjer åuninstone skolinspektö Libby: - Vi hade en period i vår

det skullefungera. Man skulle lära Man får allt serverat och sit • En sak man lade märke skola då man måste städa om man

sej att alla i en grupp har ett an • KJlII Jet tlJnkas att man rerna. ter man och halvsover. och sen för Men det går inte med oss me till i radioprogrammet var spottade snus på väggarna. Men

iIIbiIltJr sI!! att man är söker man plugga in det hemma i svar. inte tror jag att det hade nån inver ra, vi är förstörda för länge sen! hur mycket praktiskt ar stället. obegIiPfld?

A..tIen: - Det är möjligt. .. men

le vara för oss . Vi skulle nog ge

, 'Man lär sig bara det

man själv jobbar med"

_~I

------Jt4l

Torsdagen den 21 maj 1981

ÖSTERBOTTNISKA POST.N

En spännande ungdomsfilm om tre barn som går vilse på en ödslig hed i Eng land, i den tjockaste dimma man kan tänka sig. Danmoor, där denna hisIO ria utspelar sig, är en sägenom spunnen hed som ligger i syd västra England. Här bor Jonat han och Robin Chudteigh med sina föräldrar. En nalt väcks Jo nathan och Robin avel! faSans-

kan direkt. Det var ju ett straff då redan, inte ett ansvar som lades på eleverna. Stefan: - Det är ju som om man har varit med i en uf-Iokal och stä dat och försökt få bort tuggummin

från golvet. Inte går man själv till en annan uf-Iokal och spottar tug gummin efter det!

• Finns det nån klassanda nu för tiden? Har det nån betydelse att man hör till exempelvis 9b? Alla: - Jååååå! l! Anders: - Det är ju frågan om man ska ha klassrum eller ämnes rum. Jag tycker det är bra med äm

nesrum. Det blir bättre undervis ning om all utrustning finns till

hands på ett ställe. Libby: - Det blir för dyrt att ha utrustning i alla klassrum . Kemisa lar och sånt måste man väl åtmins tone ha skilt. Anki: - På nian hade vi då vårt klassrum och sen flyltade vi för ke mi och biologi och sånt. Men inte var det som vårt klassrum skulle ha varit vårt eget. Andra satt ju i pul

peterna när vi var borta . Och då var det lätt hänt om nånting gick sönder att man skyllde på dem som hade varit där timmen före. - Om vi till exempel skulle sät ta upp teckningar, så inte viHe man ha dem kvar för länge för man var rädd att nån annan klass skulle riva ner dem.

fullt tjut foljt av fjudet av ge värsskol!. De förstår omedel bart att det är deras granne herr Stock som skjutit efter det okända vilddjuret som den se naste tiden dödat får. som skjutit efter det okända vilddjuret som den senaste ri den dödat får. "Försvunna i dimman" har skrivits av äkta makarna Au drey Erskine Lindop och Dudle Leslie. • STV l {redlig /tI. 20.00. ~.

de hemanmärkningar, men sen ringer föräldrarna kanske och säjer att de ska sluta skicka för de vet nog om att han eller hon röker. . . Vad gör man då? Stefan: - Vi hade så att man skul le ha intyg att man tick röka för föräldrarna. Anders: - Det går inte mera med

de nya tobaks bestämmelserna.

Libby: - Nog röker vi ju fast det

är förbjudet. Det är en skogsglänta

där det är fullt med folk på raster

na, och alla lärare vet ju om det. Men det är onödigt att de kommer

dit, för då har alla redan fimpat

och ingen kan bevisa vem som har

rökt ...

Loppmarknad i Småbönders Småbönders uf fyller 50 år i år och ska jubileet till ära fixa upp lokalen sin. Och tiU det behövs pengar, som bekant. El! led i penninganskaff ningen är den loppmarknad som ska försiggå någongång i sommar. - Försök se över samlingar na och tänk igenom vad som någon annan kunde ha nytta av, men som nu ligger och skrä par, uppmanar styrelsen för reningen i ett flygblad. De prylarna kan inbringa en behövlig slant till föreningens kassa.

görer är produkter av långvariga an strängningar. och anp'assade till de l0 O Jocke kala förhållandena l Osterbolten. mer. jag är övertygad om alt en del kan in rande Jan Holmberg tog ini föras också i Nyland. - En väst-Nyländsk Jocke-kampranf tiativet till danskampanjen kommer alt ha samma mål som den (is.. efter att ha gjort ett studie terboltniska; alt lära ungdomarna da.n besök hos SOV. sa och på så sält befrämja sunda um· Jan Holmberg ser danskampanjen som gängesvanor. Samtidigt ser vi ocksJ kampanjen som en möjlighet alt slå en en möjlighet alt aktivera och få kon takt med IOniringar i område!. Han slag för ungdomsdansen och dans över huvudtaget i Västra Nyland. vill understryka alt ungdomsförenin - SÖU har lovat alt ställa silt kam gens framtid ligger i alt få med ungdo marna i elt tidigt skede och utforma panjmaterial till ungdomsringens för fogande och också i övrigt dels med sig verksamheten utgående från de önske av sina erfarenheter. mål som finns bland IOniringarna. Holmberg säger också alt kampan - Österbolten har gedigna traditio ner inom dansseklOrn och jag har tagit jen har som mål alt göra ungdomsföre tillfället i akt och studerat vad som· ningshuset kända bland ungdomarna. Han vill visa att uf-Iokalerna finns till kunde införas i Västra Nyland. ungdomarna och alt ungdomarna ge· Fcsrfördelningen, orkesterför medlingen och uppdelningen av arran nom själ verksamhet kan skapa och tri· göerna i sommar- och vinterdansarran- vas tillsammans i uf-~okalerna.

Kalendern har varit fullproppad • Scenshow

Det är tio ir sedan Exodus ursprung

ligen startade. Egentligen sägs Exodus

• En sak till om klassan

ha sin historiska bakgrund i Nederve· dan: I inslaget från Mosk til. men för tillfället är det endast Stig va sades det att klassen och Sune som bor där. Eero kommer från Lochtcl och Janne & Gey kommer har en utflykt, ett musei från Coccola. Det hela började i en gammal skola besök eller nåt liknande Sune och Stig som första medlem minst varannan vecka. med mar. Det fortSalte fortSättningsvis i

Stigges källare med bröderna Viks Hur var det i ert högsta

hjälp . De första spelningarna gjordes i • Exodus i femtitalsmundering. Närmast kameran uro Palo. .. som dium? gillestugan i Nedervetil. där de själva är musiker på heltid.

ordnade ungdommäffen. Inkomsterna Stefan: - En gång i året kanske, och så kan man väl också ha nån förvandlades sedan till nya spclgrejor. Ä ven på skoldanser gjorde de sig friluftsdag. Men det gäller hela kända. skolan, inte klassen. På Cll bröllop i juli 1971 gjorde de Anki: - Det enda inom klassen silt första framuädande. sedan har det var väl att vi gjorde co:n tidning in fomalt med framgång. Kalendern har för skolresan. Sen var det teater varit fullproppad för jämnan , nån gång, men det gäJlde då hela Även om de här killarna har spelat på en hel del ställen. så anser de alla all skolan. svenska Österbolten är. bäst alt spela Bobben: - Nog händer det nån för. gång att man gör rill exempel ett Musiken är deras största intresse. museibesök. Vi var åtminstone till • I programmet talades Men alla jobbar med annat på sidan Tolvmansgården under en histo om - förutom Eero som är hcltidsmu det mycket om föräldra rialektion. siker. kontakten. Hur är det Anki: - Vi var väl också på nån De medlemmar som inte var med ting sånt. men då fick man genast från början har jobbat sig fram på den med triangeln lärare-ele höra att "nu for en lektion igen, musikaliska stigen med andra band. ver-föräldrar? Eero spelade förut med Rexi & Napole

nu ska det här tas igen nästa on. Gey startade karriären i dansban (Skratt. skratt , skratt ... ) gång".

der Lolita. Stefan: - De som är intresserade Libby: - Jag har fått den uppfatt Och enligt resten av EXODUS bör· går väl på föräldramöten. men det ningen i fråga om allt extra, att lä jade Janne som gatumusiker. är ju bara såna som har skötsamma rarna tycker det tar för mycket tid. Från första gångerna de började spe barn . De andra har ju redan en Det går snabbare om läraren står la har allting ändrats. Grejorna. rekvi jämn kontakt med rektorn per te och talar och säjer vad som ska sita. Ijusanläggning - ja faktiskt allt.

lefon ... pluggas in.

- Vi var först med ljusorgel här i

(Skratt, skratt , skratt. .) Bobben: - När man börjar en ny Österbolten.

- Vi har ännu aldrig grälat en gång

Anders: - Det värsta, och det termin så koalIar man väl på och på dehär tio åren. Vi har alla ungefär

händer allt oftare nu , är ju att för säjer att vi vill ha lite grupparbeten samma musiksmak. därför funckar allt äldrarna kan säja då rektorn ringer, och friare saker. och då säjer lärar så bra. att vad bryr vi oss om att pojken na att vi får se lite längre fram då vi I början hade Exodus en så liten rek röker. . Vad ska läraren göra då? närmar oss slu tet på boken. . . visita. så alt de fick komma till spel Vart har föräldraansvaret tagit vä Libby: - Lärarna meddelar nog pajkkun halv ålta. De lOg endast

gen~ ofta i början på terminen att nu 10-15 minuter alt ställa allting .i ord

Anki: - De bryr sej för lite om har vi så och så många timmar för ning. Nu fir man vara på plats senast

halv sju. hur barnen har det 'i skolan, hur de teve-tittande, för att vara ute i na Av framtiden väntar de sig en större är mot lärarna och sånt. Inte frågar turen och så vidare, men de där framgång för dansbandskullUren. timmarna blir ju aldrig avi föräldrarna nånting. - Nu just finns det inget underlag. Lihby: - Enda gången föräldrarna Anders: - Nog förstår man ju lä· De svenska showartisterna håller på att har kontakt med lärarna är väl när rarna på den där punkten. Där h3 ta över dansmusikens egna charm. det gäller hemanmärkningar. vi nu igen betygen och allt det d;;r. Det som drog upp de svensk·öster· Ank;: - De tänker så här: Vi skö Det ska läras ut en viss grund för boltniska orkestrarna. var de kända ter om ungarna här hemma, i sko gymnasiet , och skulle man då ha dansbanden frio Sverige. Man började bli mera mån om PA. ljus. lan är det lärarnas sak att se till att haft massor av museibesök och an scenkläder. .. Med det följde en pris det fungerar . nat som råddar bort lektionerna. så höjning å standardbanden. Libby: - Det är nog svårt det där. inte klarar man sej. Den här rockshowen som följde med Nu har de regler då att man inte Anki: ~ Det är ju faktiskt läraren tioirs ju bileet har varit planerad gans får röka i skolan, men kanske man som ansvarar för att eleverna får ka länge. Och det här bevisar EXO får röka för föräldrarna . Då skickar betyg.. DUS alt de kan (särskilt om de vill).

ANKJ

Q~~ redan~M~

~vagndU helst viUha

- BDLIF RI

. ~~ --

i '

1 IImI!:!Jt7""

~~.

---

....... ,

"IT!!; ,

:J;e~_ l ::r.

Artic 40 T --

p~~ -

.....-=::~d!lC - ·~I~::~~~~------==~ ~ e

Artie 50T "5 -metersvagnen med 4l0-vikt"

Artic~ . "Mest husvagn för pengarna"

.-_<, '-:. .-

Idealvagnen för 2-perso· ners/amil;en

~C::-':

-4;*h

t;::~..

Artie 55 T En elegant boggievagn med otroliga köregenskaper

Finlandia 530 I en klass för sig

BYTES VAGNAR:

Matkaaja 560 förmånligt. .. ... .... ....... ...... . -80

Fjällvagnen 440 _.. ...... .... ... .... ............ -80

Solifer 50T . . _. ___ . _........................... -79

Solifer 470. _..... _.... .. ........ . ............. -78

Solifer 425 som ny . ... . ... , . . ..... . ............. -77

Ni minns väl Scan-Autos goda finansieringsmöjligheter? Dessa gäller även begagnade och nya husvagnar. Öppet: vard. 9-17, törd . 9-13.

Kållbyvägen, J:stad, tel. 13200.

____ 5_JL--------------------------------------------~T~O:nd::ag~C:n~d:C=n~2~1~~~j~1~9~8~1____________________________

-\RTISTE R

RESTAURANGER

NÄRPES

1_ --------,·, VASA . Ortesterförmedling

FAGERÖ

Den ledande restaurangen i norra Österbotten

Tel . 961-56 150 VASA Ny adress

NÄRPES

Ia.FÖRSÄL.JNING

.. - ~\·IC E S T A TIO-

Den ledande restaurangen i Sy· dösterborren

, j

FJÄLLVAGNEN och FLIPPER

Vasa Olympiagatan tel. 961 -120793

1j0Ck bilservice

Seo'.station

Bar Bil e1.avdclning

Tel. 962-23586

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

oyhaldinab Tel. 961·118344,962·42321

'OJESST,\llEN

VASA

NÄRPES

MÖBElAFfÄR

och TAPETSERING

VASA, NÄRPES .SOLIFER husvagnar

I@~I~tl!;B ITIÖIEI.fidR

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA VASA 10 t1' 110 169

HÅRVÅRD Radio & TV firmor ORAVAIS'

vöRÄ Dam· och herrfrisering

Moderna

SALONG HEIDI

lRVASGA,RDEN

tel. 56 760 el. 56 742

961-53142.

BLOMMOR

esarrangörer Vär: RIIOGlRDEN mötesplats PURMO UF

JAKOBSTAD PHILIPS • PIONEFR GUSTAFSSON AB elhusn med snvi(c

OnIvais ut

VÖRÄ

Blommor & G:\voshop

BLOMSTERTJÄNST Vör:\ tel. 961-56460

~ ItJre ~1Ct<A G(J~f, DEr I~t t,)I(ffiGT I

~IÖHI OltJ ...

lel. %2·42 UO TeL 961-221 155 Tel. 962-42 445

MOTORCYKLAR KY RAI fNAS ro

~c------

.IIIIIO.M.

TEl. 967 -10 ')44

Närpes Philips återförsaljare JANNES VIDEO-TV KB Tel. 962-41480

STIGS MÖB&L

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967-77 373

Tel. 962-41421

musikbranschens specialaffär

Förmånligt möbelhus

66600 Vör:\ [el. 961- 56 379

~ER

nOCK

MÖBLER VÖRÄ

Gästgivars

MUS IK AFFÄRER

TASSEN

BILA}<'FÄRER

IIIIIlI8II\Sla o. internationella artister VASA PRODUKTION 961-119920

~NISKAPOSTEJ

Jakobstad

VÖRÄ

Närpes UF

A&M Vasa 961-113572

Het sommarplats

_i~

~ .!E:;

------~J

.=:;:;?

Teuva .tel. 962-71 290

RESEBYRÅER NÄRPES INGVES BUSSAR INGVES RESOR Tel.

62-4204R

KLÄDAFFÄRER NÄRPES Jeansställe fannes Klädshop Tel. 962-42540

Österbottniska

Posten

Osterbonnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdaa Redaktör och

ansvarig ulgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgalan 13,

Jakobslad, tel. 967·13 555

Posladress PB 27,

68601 Jakobslad

Redaktör i Vasa S-E . Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961·113522

Redaktör i Sydöslerbotlen

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax ,

tel. 961-b51 514

. REDAKTIONSRÄDET

Alf Snellman, ordförande,

SU .'~nne

lillkull. Karin Blomqvisl.

Bril? Svedlund . Rdlf Skålar och

lassr ErikWJn .

PRENU MERAnONSPRJS

1981

Helt år ............................ 40,-.

Halvt åL ......... .... ........... .. 25, Skandinavien ...... ......... .. ". 50,- .

Lösnummer.. ....... ........ .... . 1, ANNONSMOTTAGNING

SÖU :s kansli, Vasa .

tel. 961-113572 och 115372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Raymond Wesander

Marketing

Jakobsgalan 13, Jakobstad,

tel. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senasl

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgalan 13. Jakobslad,

lel. 967·13555

ANNONSPRIS

I texten. .. ... 2.90

... 2.90

Efterrexren ....... Bestämd plals -,20 per mm

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, lilläggspris

-,30 spmm och färg. Förenings·

spalten per rad 1,-_ Österbottnis·

ka Posten ansvarar inle fOr ev. ska·

da som tillfogas "nnonser som in·

ringls eller som på grund av post· . försening inle inforts i begärt num· mer .

Jakobs~dlTryckcri

Aktiebolag -

1981

och Tidnings

_ _

~ ~~

r_o_r~~g~e_n_d_e_n_2_1_~_~i_l_9_81__________~________________________________~I

1 ______________________________

OSTERBOTTNISKA POSTEN

örfö..·..i· ma Datsun har redan länge varit det mest köpta personbilsmärket i Finland. På goda grunder. Det är mycket som talar för Datsun: ett erkänt förmånligt in köpspris. låg bränsleförbrukning. låga driftskostnader. goda köregenskaper; fartfyllda linjer. hållbarhet. högt andrahandsvärde och en rikl-ig utrustning. SIdospeglarna justeras inifrån Intervallkontroll Torkare och spolare för bakrutan

Pruktiska utrymmen

Riklig instrumentering

lit

Ett bro bevis på hur förmånlig system, reglerbara munstyc Datsun är får du genom att ken för friskluft, fläkt med räkna ut vad andra bilmärken 3 hastigheter, vindrutetorkare skulle kosta med samma ut med 3 hastigheter och inter rustning _ vallkontroII. torkare och spo DATSUN 120AI140A CHERRY lare för bakrutan, tygklödda GL-modellernas rikliga stan säten, tvådelat ryggstöd i bak dardutrustning omfattar,- för sätet, golvmatta i plysch, sido speglar som iusteras inifrån, utom den lagstadgade utrust ningen, mycket sådant som armstöd i dörrarna och hand ökor hållbarheten,säkerheten tag, backlius. metallfärg, stål och komforten: en riklig instru radialdäcK. bromsservo. baga mentering, klocka, varvräkna geutrymme och bränsletank re och trippmätare, ett mång kon öppnas inifrån etc. .. sidigt värme- och ventilations-

Registrering av personbilar emgt modell

Registrering av personbilar enligt märke Januari-Mars

Mars St.

Markn . andel %

St.

Datsun

1438

15,4

4846

16,5

Toyoto

930 900 892 793 541 590 420 496 377

10,0 9,7 9.6 8.5 5.8 6.3 4,5 5.3 4.0

3058 2655 2548 2121 2043 1761 1696 1418 1113

10,4 9,1 8,7 7.2 7,0 6,0 5,8 4,8 3.8

Fiat Loda Ford Volvo Talbot Saab Opel VW

Markn. andel %

De må1ga förmålemas Dotsu1

Mors

Januari· Mors

Datsun 120A!140A Cherry

744

2738

Loda 1200-1600.2105 Fiat 127

882 560

2523 1628

Datsun 120Y!150Y Sunny

498

1509

Toyota Corolla Volvo 242-245 Tolbot Horizon Saab 99 Ford Escort Opel Kadett Volvo 343-345

374 280 379 237 340 322 258

1341 1178 1005 997 961 844 844

J. Allo modeller i det rikhaltiga Datsun-urvalet or Iiic

mån liga i inköp. 2. Dotsun hor riklig utrustning - det ökor kör passagerarkomforten. , 3. Dotsun or ekonomisk i anvöndning - det innebOr ·billigare körkilometrar. 4. Dotsuns hållbarhet Ör redan ett begrepp_ \.brie Dotsun beviljas två ars garanti utan kilometer begränsning (närmare om garantin hos Dotson handlaren). _ 5. Ett tött, landsomfattande servicenöt innebar Dotsun-ögaren kon känna sig trygg i olla situationer 6. Dotsun har ett högt andrahandsvärde. Det bertifftc:6 ytterligare om hur hållbar, ekonomisk och gedige6t bilen är. Och om nöjda Dotsun-ägare

Datsun hor under de två senaste åren varit det mest köpta persanbi/smörket i Finland . I fjol vor marknadsandelen hela 16.7 % I januari.mors i år vor den 16,5% (ARK 1-3/81), Dotsun er"/uder ..-a elronomlslr Irra't. Dotsun ·urvalel Ör nu bättre och fullständigare ön någonsin . I dog finns det över 20 olika Dalsun·persanbi/smodeller på marknaden. Och varje Do/sun ör ett ekonomiskt under

ING T. NYSTIDY

Permosvängen, 68600 Jakobstad,tel. 16890

FIN Volvo Amazon F ·67 TEl. 968·76444

NÄRPIS BILNA 64200 Närpes, tel. 42 485

CARJ-SBRO basförsJiJrkare med Echoleue-box 100 W säl;es. Tel. 967-20530.

Till salu: Honda 125 Twin ·80 jämnförbar med ny, extra ut rustning . Säljes förmånligt, efter kl. 20.00. 962·58 252 När·

peso

HONDA MONKEY -78 siil;es. Bra skick, extra cylinder, kolv och (ärgas. Motsv. 70 cc. Pn's 2000 mk, Tel. 967-62016.

Annonsera i YAMAHA SG elgiJa"

+ ny orginallJda, (värd ca 300 mk)

säl;es tIll högstbfudande, dock e; under l 000 mk.

Tel. 967-62016.