Ingen rekordpublik för Carola
Helgens stora happening - Carolas konserter i Fors och Fagerö - blev inte den publiksucce arrangö a hade väntat sig. I Forsby, där man hade 2 500 inbetalande, stanna en massa människor på utsidan av stängslet. - Totalt fanns det säkert 4 000 personer i byn, _~r Forsby-basen Tomas Joskitt.
I Fagerö lyckades arrangörerna bättre. Närmare 3 000 personer löste biljett och inget tittande genom stängslet förekom. Däremot hotade Carolas far, Jan Häggkvist med att stoppa föreställningen då När-TV hade igång ka meran längre än utlovade 30 sekunder! Se sidorna fyra och fem.
Svanungar samlar
kläder för Polen
I västra Munsala i Nykarleby finns en aktiv barnklubb, spm kallar sig själv Svanungarna. Namnet kommer naturligtvis från moder föreningen UF Svanens namn. Senaste sommar satte barnen själv upp en minirevy , som kunde tävla med vilken annan österbottnisk revy som helst. • <>' \ ~J
.
Nu är Svanungarna i farten igen. De har star tat hjälpsändningar till Polen. Helt på eget ini tiativ och framför näsan på byns marthor, som först kläckte ideen om polensändningarna.
Kuivalainen och Tom Nybäck visar upp den affisch som var början till Svanungamas hjälp Läs mera om Svanungarna på sista . . . . . . till Polen.
sidan .
Veckans ledare är skrivelI av Karl-Gustav OUn
kommer att finnas på marknaden. Material som ....._ .... att bringa ner kostnaderna per anslutning och mer att göra det möjligt att ansluta allt fler tittare: spindelnät av kabel-TV-bolagen som finns bLa _ i botten.
Fenomenet lokal-TV
U nder de senaste tre åren har kabel-TV bolag skjutit
upp som svampar ur jorden runtom i Österbotten. Cen tralantennerna har visat sig ge möjlighet till lokala TV utsändningar, vilka fått ett förvånansvärt varmt motta gande av tittarna. I mångt och mycket påminner det om TV:ns barndom då folket satt samlade i stugorna runt det nya mediet. TV:n, som i tiden förde yttervärlden in i vardagsrum men, väcker lika stort intresse då den i dag för in lokal samhället på samma sätt. Och visst är det på något vis konstigt att man i dessa dagar då det är så gott som omöjligt att samla större folkskaror till någon form av samlingar eller diskussio ner, finner att man har sin publik ifall samma tillställning går via kabelnät och TV -ruta. Som ett belysande exempel kan nämnas att befolkningen från de periferina delarna av samhället under lokalutsändningens gång kommer in till centrum för att följa med det som händer i rutan. Men att locka dessa människor till ett offentligt möte är i dag helt omöjligt. Uppenbart är det så att TV -åldern har lärt in ett nytt sociah beteende hos människorna. Den generation som fortfarande satt och kommenterade det som bjöds i ru tan har ersatts av den nya generationen som hela tiden hyssjade åt åldringarna vilka inte förstod att vara tysta då den mäkta TV:ntalade. Bilden här intill är inte en renodlad skämtteckning. Det
lär fak!iskt ha gått till på samma vis under en amerikansk undersökning. Som gick till så att man i en studio ar rangerade ett slagsmål framför en TV-kamera. I samma studio fanns en grupp ungdomar som kunde välja på att titta på slagsmålet i live eller via den TV som fanns i sam ma rum . Vilket valde de? Jo, TV:n förstås. Att titta in genom TV-rutan har blivit ett så vant be teende att ungdomarna inte reagerade för att detsamma hände i verkligheten strax intill. Men vad kommer då aU hända med nationell och lo" kal-TV då den nya satellittekniken för in flera dussin program i de finländska hemmen? Den part som kom mer att lida mest är utan tvekan den nationella TV:n. Det finns folk på området som menar att den nya tek niken kommer att medföra att nationalstaten ytterligare försvagas. I stället kommer nya internationella och loka la intressen att bli maktfaktorer aven klass vi aldrig tidi gare kunnat ana. Det som mest förbryllar många är att dessa lokala och internationella strömningar tycks gå - hand i hand . Samtidigt som man kämpar för att förbätt ra den egna närmiljön väcks också solidaritet med andra människor och intressegrupper på andra platser på jord klotet. Det är inte enbart satellittekniken som kommer att medföra stora förändringar. Det som vi i dag kallar för kabel-TV kommer inom en nära framtid att genomgå ra dikala förändringar, nya och framför allt billiga material
D et kommer också att bli intressant att se hur ck nella etermedierna kommer att förhålla sig till d veckling. Troligt är att de statliga bolagen kOIllllJEr värna om sina monopol, och det med för naltIOl11al5löll1lllll!l traditionella medel, det vill säga lagstiftningsvägcu. De som arbetar samman sina lokal-TV-program söker om tillstånd för lokalradioverksamhet har sak att noga följa med utvecklingen och att sträva påverka beslutsfattarna. I vår del av världen har det fria ordet i form a\ press av tradition tillhört självständiga privata Däremot har radio och TV sedan starten förblivit . statliga monopolets händer. I dag då vi håller på att rusa in i ett hälle där gränserna mellan press och ·etermedia kan suddas ut aven teknik vars konsekvenser vi dag bara kan ana, finns det all orsak att värna fria ordet.
Vad gick fel? Helgens, sommarens och kanske årtiondets satsning inom den österbottniska nöjesbranschen något aven besvikelse. Åtminstone om man ser del ur arrangörernas ögon. Den väntade rekordstora ken uteblev från de Carolakonserter som gavs i och Fagerö. Varför är inte så lätt att fastslå. Arrangörerna hade allt på sin sida. Vädret var tänkbara samt marknadsföring och PR hade klaff fullo . Men ändå tog det hela inte skruv. Det verkar som om.den vanliga danspubliken sk vänt tillställningen ryggen . I stället blev ni"' ..... tummelplatsen för yngre och äldre öSl:erIJottning;:rr och väl det, men det betydde samtidigt att det inte några attraktiva alternativ för de tonåringar som \ ut och roa sig i normal ordning den lördagen. Vinterns tillställningar har pekat i en klar rikt de stora showprogrammen drar inte folk längre. Dcz den det gick att samla stora skaror till da hjälp av diverse rikssvenska dansband är för länge förbi. De senaste åren har rockgrupperna avlöst ra och lockat stor publik. Samtidigt har ir""tn,.n.-_ också skjutit i höjden. Nu är vi alltså framme vid terna, på den plats där importen från Sverige i tid jade på det glada 6O-talet. Men ingen kan längre frånse det faktum att dessa ter inte betalar sig. Det pratas om att bjuda pu med något speciellt. Men om publiken genom sin varo protesterar mot det som erbjuds, har arrang all orsak att tänka om. Nu om någonsin borde klimatet vara gynnsamt diskussion kring stopp eller begränsningar av im av orkestrar och artister.
Supande! i Dallas Undersökningar i USA visar all det sups mellan 3 och 17 gånger per timme i amerikansk TV. I Dallas noterar man ända upp till 13 alkoholscener i timmen. Dethär berälIar Jan Kranholm i ,en ledare i Replik och varnar: Den som har sett ens några avs nitt av Dallas bör känna igen det sist nämnda. I varje program sveper de rika och vackra Ewings sina drin kar som den nat urligaste sak i värl den. Whisky-fabrikanterna (som
kanske är med och backar upp serien ekonomiskt) måste gnugga hä nderna och mysa. Just såhär vill man ju att det skall gå till. Det går inte att blunda för att program av den här typen sprider en livsstil som när någon försö ker kopiera den kan bli katastro fal. För dem som kämpar med al koholproblem är supandet i Dal las och andra tv-serier som ett slag i ansiktet. Dethär är kanske också något som de borde tänka på som nu talar sig varma för satellit-tv och det internationella underhållningsskval som den vä gen väntas skölja över oss så småningom. Visserligen kan man Säga att varje tv-apparat har en
avstängningsknapp men den är nog ett klent försvar när tv-jättarnas programmakare flätar in alkoholreklamen i en glättig överklassintrig som man vet tilltalar många tittare. George Or weil beskriver i sin bok 1984 ett framtida skräcksam hälle där majoriteten av befolk ningen, de fattiga prolerna, hålls lugna med skräpkultur, billigt brännvin och lotterier. Hur myc ket av det utbudet har vi inte re dan idag. Och det hemska är att det finns många som anser det . bra att folk får "vad de vill ha" och hålls lugna och nöjda . Att själva utbudet påverkar behoven
vill man inte vidkännas .
I
Citatet:
Den spänning som fions inom Svensk finland på det kulturella området ser jag inte som nå gonting negativt. Ett kulturliv som lever har spänningar. Om det är dött händer ingenting. Spänningen är ett livstecken
När en vän är i trångmtIL ritera honom inte med fråga om det är någ du kan göra. Hitta på lämpligt och gör det.
3
ngdomskommitte-året 984
kommunerna - Jlled alla medel - redan nu för att få in pengar i nästa års budget. Går det inte så bilda egen lista i kommunalvalen. Inte för det - i många föreningsstyrelser skulle man kunna göra mycket i detta syfte med li tet ändrade attityder och släppa in ungdomen i lo det igen dags '-- då skall vi enligt FN fira In kalen . Ännu har inget föreningshus i Svenskfin 'onella ungdomsåret. Vill man vara riktigt land - blivit riven av "dom här" ungdomarna. . . i text och mun så borde det heta Internatio UngdomskommiW:-året. Kommitteer tillugskott nr 2 - Är det inte dags för nya riktlin på löpande band i världen för att förbereda jeT I den kommunala bidragspolitiken för ung 1D11ossni·ngen. Varje beslutande instans med litet domsverksamheten. Idag skall man organisera sig, ning och ringaktning för ungdomen, upp i invecklade former, vara verksam minst ett år, . upprätthålla byråkrati, räkna "fåren", helst så .artsammar året med en kommitte. Nu om nå . skall problemet med ungdomen lösas. Rap många som möjligt, hellre vara kvantitativ än kva as mängd och sidoantal kommer säkert att litativ, passa tider etc för att bli delaktig aven Iiten skänk från kommunen. Iffa det mesta. . . Visst låter det bra, kanske är det, kanske bör Ombedd att gästtycka i ÖP, skall man ju inte gö ra det i egen sak. Om ovanstående gäller vara det . . . Problemet är bara ett. Ungdomen och dess liv w..IllCIIJw·lga instaner så inte har t.ex. ungdomsföreOrelsen visat sig bättre heller. Den visar en och verklighet käimer inte till så långa skeden'och tröghet.. när det gäller Internationella Ung- byråkratiska modeller. Framförallt inte den före c et - liksom annars också - den vet ningslösa och oengagerade ungdomen. Resultatet t idag på alla nivåer att nästa år skall ung av den kommunala bidragspolitiken blir därför ty enligt beslut placeras i centrum för samhäl- värr allt som oftast ett stöd åt de välanpassade, m rg. rätt kammade och i föräldragenerationens tycke beroende på ungdomsföreningarnas själva sjungande ungdomskören. Dvs dom redan frälsta ... på de officiella instanserna, med början i och fullmäktige, riskerar Internationella Varför inte satsa mer villkorslöst, ge 1.000,- åt en rockorkester , 1.000,- åt den ungdomsgrupp '-.iI~DD1 såret att bli det vad alla FN-temaår hit blivit - En papperstiger. vilka besöka kommunens vänorter, 5.000,- åt de vad som är ännu värre - En helsikes mas ungdomar som har iden till ett skådespel etc. seminariesnack och försök att förstå ungdo: Glöm byråkratin och regler eller se åtminstone men väldigt litet konkreta resultat för Börje i '.- mellan fingrarna - satsa på dem som lever i ti och Bettan i Gumtäkt. den . Kräv inte bara organisation, acceptera de regler och former som har gått hem tidigare. Låt 's är jag pinsamt medveten om att det är ungdomen vara ungdom också. hemfalla till populistisk kritik - som den - av större happenings. Det hjälps inte, elt i enlighet med uppläggningen tenderar ung man själv inser och erfar det faktum att alla domsåret att bli ett forum för unga politiska ver åtgärder ändock missar, den trots, allt pul balfanatiker , som berättar om hur världen såg ut e, ungdomliga pulsådern . Jag vill helt en förra veckan och varför. Sedan om hur den ser ut i vara provokativ och i värsta fall provocera morgon. Med ungdomssekreteraren som gör slav handlingslinjer i våra kommuner - hand görat skriver man ihop en 120 sidors rapport om . jer som på sikt kan gynna såväl ungdomen den förargliga ungdomens stora samhälleliga pro den "sovande" uf-rörelsen . 'Utgångspunkten blem. En rapport som fullmäktige med inlevelse i det faktum att det alltid händer bland ung antecknar till kännedom med stor förståelse Jör a - formerna varierar givetvis. Det be frågans räckvidd . I en tilläggskläm hoppas man därför inte en helvetes massa analys och pro att antalet mellanölsfyllon skall minska . • för att garantera det viktigaste . Nämligen Jag bävar för denna, som antagligen blir verk ongdomen agerar själv, tänker självständigt lighet i alltför många kommuner. Suck - nu har bar egna ideer och egen verklighet. vi gjort vår insats - filosofin. ISta bristen i ungdomsarbetet är att vi gamla - laIister och sjuttiotalister tycker att ungdo Varför inte i stället focka alla kommitteer. Var inte är aktivt engagerade med våra mått. Nej för inte gå in för att inte skriva ett enda A 4:ns ark det, vi har verbalfanatiker och obotade i rapport. örbättrare. Nu försöker vi få dem stöpta i Hugskott nr 3 (i viss mening lånat av en före~ form . Inte undra på att de inte kommer på dömlig kulturbyråkrat) . _iarlnationsmöten om internationella ungdomsOrdna en eller två, gärna fler kulturella veckor, mr att diskutera - de kan inte ~ den före då alla ungdomar i kommunen får visa vad de gör generationen stal språket av dem . De ut eller diggar. Om de sedan täljer visselpipor, sjun er sig inte med samma medel som vi. ger rock, deltar i teatergrupp, tecknar, etc . Låt ör behövs det inte så helsikes massa analys. ungdomarna med sin egen aktivitet visa vad som och etablerade kan ändå inte riktigt för rör sig i deras sinnen. bara hoppas och skapa förutsättningar för det er i de ungas värld. ugskott nr 4. Varför inte anordna ett vä,nortsläger, dit man ..,.. u.;a.ret kan en annorlunda inställning t.ex. ta bjuder ungdomar från kommunens nordiska vän - utt ryck på många olika sätt. En av de vikti orter för att umgås med varandra. I dag har ung frågorna är att skapa utrymmen för ungdo domen inget forum i det nordiska samarbetet, egen verksamhet - jag avser då fysiska ut man reser i stället på interrail till Italien (bra det I!IElIell för den verksamhet ungdomarna själva också men inte för festtalarnas nordism). Om läg ~ la med . Jag kommer inte med det normala ret sedan leder till ett bestående vänskapsförhål et att det skall byggas mer utrymmen i lande mellan en finländska och en norrman är det "~lIaIl de eller ett allaktivitetshus . Faktum är att mera värt på sikt, än ett antal sidor långrandig ungdomsulrymmen i de finlandssvenska skräptext om kommunal bostadsproduktion, med une rna så att det understa ruttnar. Vid si sikte på att de eventuellt skall gifta sig. Jag har in alla offentliga lokaler har vi hela 243 ung genting emot mer bostäder för ungdom eller ar Oreningshus i vårt avlånga Svenskfinland i bete, det är viktiga frågor. Ungdomsåret skall inte dler mindre topptrim . . användas till något som våra politiker Cbör sköta är bara ett problem - ingen förening har dag och natt, varje år ... hålla dem öppna i den utsträckning som de Inte för det SÖU t.ex. kunde ju göra en insats i hållas öppna. Det går nämligen helt enkelt vänortsarbetet. Varför inte till SÖU-rock 1985 deras ekonomiska möjligheter. (hoppeligen i Molpe) inbjuda rockband från det lI1lIet för att satsa en 100.000,- lapp på en s.k. Nordens Midjebälte och uppträda på SÖU allt dåligt fungerande tvärpolitisk delegation rock. mationella ungdomsåret, gör kommunen större insats, om den i stället satsar d.essa stället för kommitteer behöver vi dugliga ledare lappar på att instifta ett underhållsbidrag som ger ungdomen det de behöver. ningsägda lokaler i våra kommuner. Typ en Krister Käld i Korsholm - han kan ge oms föreningarna borde här trycka på ungdomen vad de behöver. Eller stöd alla de mu
H
H
H
I
Ingen avund mot Carola Undertecknad ber att få medde la, att jag på intet sätt är avund sjuk på de pengar som Carola och arrangörerna får vid hennes uppträda'nde i Fosby, vilket vec kans ledare Karl-Gustav Olin i Österbottnisk ungdomstidning av den 3 maj 1984 vill framhålla. Ty har man en gång upplevt Jesus som sin personlige Frälsare och smakat att Gud är en god guö, då har man inte längre någon läng tan efter denna världens skatter. Visst är vi beroende av penningen så länge vi är i denna värld, men· den får inte bli herre över våra liv. . Att Carola är religiös det kan inan inte betvivla. Och det är att hoppas, att hon inte låter sig ins närjas så i denna världens deka dans så att hon förlorar tron på det allra viktigaste. Att hon är en idol för de unga, det är också en sak som för pliktar. Hon kommer med en friskhet, som är sällsynt i det uppväxande släktet, där narkoti ka och våld håller på att utbreda sig mer och mer. Visst finns det också andra troende artister såsom den unga Carola Höglund, dotter till riks evangelist Arne Höglund i Sveri ge. Hon har sjijngit in flera lång playsskivor , men inkomsterna har hon inte-stoppat i egen ficka, utan hon underhåller ett tiotal fadderbarn på olika håll i värl den. Härmed vill jag på intet sätt undanhålla Carola hennes lön. Ty det heter ju att arbetaren är värd sin lön och att man inte skall binda munnen till på oxen som tröskar, Vidare nämner Karl-Gustav i sin ledare: "Varför reagerade in-
te Jakobson / Nylund med samma indignation på till exempel när bröderna Samuelssons eller Jan Sparring besökte Österbotten? Säkert stoppade dessa artister, som dessutom uppträder som re ligiösa förkunnare en kännbar summa i egen ficka . Det .är qtärkligt när det gäller pengar, då är man ute i världen snabb att dra alla genom samma kam. För en liten tid sedan hade vi besök aven känd artist, Viktor Klimenko, i en av våra stads kyrkor . Kyrkan var fylld till sista plats, så att man både stod och satt i gångarna. Denna artist ha de tidigare varit engagerad i världsliga sammanhang, men ha de kommit till Qen slutsatsen, att detta inte: hade någonting att ge. Därför sadlade han om och i dag turnerar han i hela Norden och långt utom dess gränser med att sprida evangelium genom sång och vittnesbörd. Han arbetar nu för att det kristna budskapet sp rids genom radio och television . Sin lön får han genom de organi sationer som verkar för detta ändamål. För samma ändamål arbetar också Sparring och Samuelssons, att få ut det kristna budskapet. De har tagit vara på ordet som säger: "Ingen som tjänar i krig låte sig insnärjas av närings omsorger , ty han vill vara den till behag som har tagit honom i sin såld . " Det är att hoppas att den unga Carola utvecklas på rätt sätt, så att budskapet som hon kommer med kan giva ungdomen ett steg i rätt riktning. För det är detta som vi behöver i denna nog så se kualis.erade..värkt Nils A. Nylund Jakobstad
sik1edare och andra ledare som frivilligt sliter år ut och år in. Nog med hugskott. Det finns inga klara modeller för hur ungdoms arbetet skall skötas ej heller problemen. Oberoen de hur många kommitteer vi har eller hur många analyser vi gör : Vi kan bara hoppas, lita på dem och visa på möjliga vägar. Det kanske ger något . .. Så kom loss byråkrater, föreningar, kommunal politiker låt oss leva ut det Internationella Ung domsåret, med akiivitet till varje pris, framom en lunta och kommitte, hur än så diger .. .
Erik Häggman
4
Kommersiellt utnyttjad? Bara av tidningarna! Tidningarna vet att dom säljer då dom "ar Carola på löpsedeln och
då är det ju ~ommersiellt, men det är ju inget som jag kan göra
något åt.
~ Jag känner mig i alla fall kommersiellt utnyttjad när löpsedlar
innehåller lögner, där det står saker som jag inte alls har 'sagt.
- A v mina egna medarbetare känner jag mig inte utnyttjad.
Hon som säger så är naturligtvis Carola själv . Vi sitter en handfull österbottniska journalister och frågar ut det 17-åriga fenomenet Carola. På något sätt känns det konstigt att plötsligt ha henne här, hon som man sett otaliga gånger i TV och som blivit pres sens gunstling och hackkyckling av den enkla orsaken att Carola säljer tidningar. Naturligtvis är hennes svar på min fråga om kommersialism väl genomtänkt. Det är det mesta hon säger. Genom att som i det här fallet överföra frågeställ ningen på tidningarna riktar hon udden tillbaka mot frågeställa ren. Presskonferensen under öster
botten besöket sker på Backlunds
huvudkontor i Oravais. Orsaken
till att det placerats dit är att
företaget också det vill utnyttja
Carolas PR-värde. Under det att
journalisterna utbytte menande
blickar överräckte företagets
VVD Alf-Ole Wanamo en pre
sent till stjärnan och talade vac
kert om likheterna mellan den
unga fräscha internationella sån
gerskan och det företag han re
presenterade. Ryktet hade gjort
gällande att byggnadsfirman
skulle överlåta ett hus till Carola,
men så var inte fallet. Det paket
som överräcktes var allt för litet
för det och Wanamo var inte rik
tigt säker på vad det innehöll,
men han trodde att det var en
glasvas av finländsk design.
Jan Häggkvist: - Kommersia lism??? Å'r det något fel på det?
Fader Häggkvis
Ett speciellt kapitel under 6sterbotten-turmfn utgjorde far och manager Jan Häggkvist. l Fagerö ställde han till himla kalabalik då När- TV ItJI sina kameror vila f6r lä~ dottern. Trettio sekunder till ett nyhetsinslag hade TV-jilmarnll lov att ta. Men f6r att g6ra 30 sekunder TV-inslag måste filma flera minuter och sedan klippa ner det man har på lämplig längd. Men se det ville inte fader Häggkvistförslli gå med på. Han krävde att få lägga beslaf! på kassetten och titta i den hemma i Stockholm och klippa den som det passa~ nom. Det gick När-T V-folket inte med på och konflikten först då mail kompromissat om att på ort och ställe gå i bandet och spola över allt förutom de åtråvärda 30 seku Måhända var det så att earola-managern var rädd ~ inspelningen skulle användas som material för en pira . Det lär faktiskt vara vanligt att större artister inte tillåter filmning och i vissa fall till och med inte fotografering. l Forsby fick ÖP en pratstund, om än mycket kort med den något osympatiske mannen. Det första fader kvist förvissade sig om var den upplaga tidningens u representerade. Eftersom ÖP nu inte är st6rst, bäst och rast, bem6dade sig tydligen herr Häggkvist om att låtsas vänlig. Fråga: Det talas mycket om kommersialism i samband earola ..... Svar: Kommersialism, utbrister fader Häggkvist med t!I som vittnar om att han h6rt det ordet tillräckligt många redan. - Ar det något fel på det då? Fyra uppträdanden Fraga: De finns sådana som påstår att du utnyttjar din Carola själv berättar som sig bör i kommersiella syften. Vad har du för kommentar till det! att hon är jätteglad att få vara i o Olrola känner sig utnyttjad bara då tidningarna sätter sådant; hen - Presskonferensen är slut, fräser fadern och återgår Finland. Hon skall ge fyra kon nes mun som hon inte har sagt. stillsamt beundra dottern som studsar omkring på serter i Finland och har avverkat K-G Forsby för 100.000 mark. Karis och Borgå. - Under den första konserten i Karis blev jag väldigt förvånad över att publiken var så entusi astisk, glad och så där. Jag visste inte riktigt hur den finska publi ken skulle vara eftersom dethär var den första konserten jag gav i Finland. I Borgå igen var det också världens ös, berättar Caro la.
Beträffande årets melodifesti val uppger Carola att hon är väl digt glad att Herreys vann, men att hon själv tyckte att det var en låg musikalisk kvalitet på festi valen i år. (Underförstått: hade Carola deltagit i år hade hon tagit hem segern). För henne själv betydde melodifestivalen att hon kom ut till en mycket större publik. Det
betydde också att hon fick spela in skivor på engelska, tyska och holländska. Efter melodifestivalframgån garna följde som bekant en be jublad folkparkstume i Sverige och sedan dess har hon rest omk ring och har bland annat varit i Kanada och Japan. Före fin landsturnen stod Norge i turen att besökas av stjärnan. Efter turnen här blir det en kort semes ter, men Carol a berättar att hon . kommer tillbaka till Finland re dan den 25 maj för att delta i en kristen sångfestival i Lahtis. I Sverige blir det denna sommar endast elva folkparksuppträdan den. Framtiden då, tänker hon fort sätta som sångerska? - Just nu känns det rätt att fortsätta, men jag vill utveckla min sång och musikalitet. Jag skulle gärna vilja göra en gospel platta. Vi samlar faktiskt på ma terial till en just nu. Sedan skulle jag gärna göra mm. Kort sagt att bli en bredare artist. Den framtida karriären tror hon inte blir i stil med varken LiII-Babs eller Alice Babs. Men däremot kan hon tänka sig Att Carola gål' hem hos bamen. det gick inte att ta miste på. Både i Forsby och Fagerö var inslaget av mindre barn i publiken påfallande. någonting i stil med det Cliff Ric
kard sysslar med. Gospel för de som vill ha det, och profant för de som föredrar det. Håller sig till Herren Går det då att förena den kristna tron och den profana sången? - Jag tycker att det går bra än så länge. Men jag tycker det är viktigt att man håller sig till Her ren ändå. ~tt man inte gör någonting dumt eller så. Jag tyc ker också att det räcker att kans ke också bara vara en kristen. Också till exempel en kristen gruvarbetare är i och för sig ett vittne. - Jag blir väldigt glad då folk säger att de upplever min tro som äkta och de hör mig sjunga gos pel. Då folk betvivlar kvaliteten på min kristna övertygelse brukar jag tänka att de får väl se vad som håller i längden. - Jag vill få fram kontakt och gemenskap, att det skall vara ro ligt att gå på en konsert. Att det liksom inte skall vara det att man står på scenen och vara jättehård och tuff, att det skall vara denhär
stämningen att alla måsae
känna denhär balla Naturligtvis kan man
tuff på scenen ibland
relser och sådant,
fram den trevliga och !al:... .
ka stämningen.
- Själv har jag starkare i min tro, för j-a jättemycket, både negativt. Jag har nu ....:.._ •• det som hjälper mig hålla mig uppe på be min tro.
atoJDli".
Okristligt? Vad säger du till att dl! det pris du tar för fmJiaaI_1IIII1I skulle vara okristligt - Okristligt? Nej, jag verkligen inte att ga. Vi har sådana kostnader. De ligger fär 60 000 kronor per har de bäst musikerna OCII:, _~ roligt stor ljusanIä . Så sade alltså qvist en dryg timme kvällens konsert i F
5
nias uppträdande i Forsby Fagerö gav inte den vänta rekordpubliken. I Forsby ,_tft>::,t1 e man på lördagen besökare medan Fagerö e sig något bättre med si nlnnare 3.00 personer på en. arrangörerna i Forsby besvikna på resultatet går l ta miste på. t bar minst 4.000 personer i men 1.500 finns på ut . Som det nu är går till - gen jämt upp, men vi • en lön för den möda vi ut på arrangemangen i a\' frivilligt arbete , berät Forsby BK:s ordförande Joskitt. n de bara täcks, utbrister , annan ur arrangörsstaben isar till de mängder av som hänger utanför den stora hopen icke bI:!:miDd~e växte sig allt för stor , och då de hade så som insyn till Carola en, tvingades arran ,- --......,. snabbt trolla fram en med plast som upphängd nätet hindrade insyn. plastfilmen och ordnings os uppmaningar ville den Dz..(inskvärda tittarskaran in området utanför dans
rangörerna fick en smärre chock då kvällens dansbussar anlände. De var nästan tomma, något som tyder på att den nor mala danspubliken blev hem ma. Inslaget av icke-betalande var verkligen påfallande i Fors by. Antalet bilar på parker ingen översteg långt det man varit med om tidigare. Många bilar parkerade inte, utan körde runt, runt, varför flera kilome ter långa sakta rullande köer bildades. Bland dem som inte betalat in sig hittar vi jakobstads flickorna Annika Höglund, Anna-Lena Rak och Annika Nylund. -Flickorna berättar att de först inte hade tänkt åka ut till Forsby överhuvudtaget, men sedan blev det i alla fall så att de tog sig ut till dansstället. Nu ångrar vi oss nog, men vi har inga pengar med oss, så vi kommer inte in. Vi trodde att det skulle gå att få komma in efter showen, men det verkar inte som om de tänker släppa in gratis. - Jag tror att de skulle ha myc ket mera folk där inne om de tog normalt inträde . Nog skulle de få in lika mycket pengar för det, men kanske det skulle bli för mycket folk. En förälder som väntade på sin dotter utanför entren frågade sig om det inte var en aning sent på kvällen att köra en artist som Carola. Hon skul le ha gjort sig bättre dagtid på till exempel en idrottsplan, me nade för~ern.
I Fagerö lockade Quola-konserten närmare 3.000 besökare. Kvällen blev en mycket lugn tillställning om I1Uln bortser från pappa Jan Häggkvists bråk med När-TV.
Fagerö ordnade med parkettplats för barnen Att det är något speciellt med marknadsföringen av Carola kan man väl inte komma ifrån. Vilken annan artist får sonsonen, mamma, pappa och mormor att vistas på samma dansplats samtidigt? Det var säkert många föräldrar som smått gruvat sig för den här söndagen den 13 maj. -I Den första publiken som anlände till Fagerö kom redan vid 5 snåret. Väntan på den stora ido len blev säkert olidlig för många. Carola uppträdde först kl. 21.00, så det var att vänta så där fyra
Carola Maria Häggkvist Född: 8 september 1966
- För dyrt, tyckte jakobstadsjlickorna Annika Höglund, Anna Rak och Annika Nylund, som stannade på utsidan.
Oturs drabbad utan missöden avlöpte inte Carolas österbottniska turne . söder om Vasa klappade Ilerna ihop på en av trans bussarna. På grund av sIadsarbetarnas strej k gick inte att få felet reparerat bussen måste bogseras kranbil upp till Forsby. Ef urlastningen bogserades n ner till färjfästet i Vasa. ggningen måste sedan aallS1llO:rteras ner till Fagerö
med en inhyrd bil. P .g.a. trans portproblemen blev lördagens konsert en aning försenad . Efter uppträdandet i Borgå glömde Carola en topp kvar ef ter sig. Tre nyländska gentle men körde därför upp toppen till Forsby-toppen , där de an lände vid 18.00-tiden . Carola med följe befann sig då som bäst i Oravais för mat och pres sinformation, varför nylännin garna styrde kosan tillbaka sö deröver och kunde överlämna det eftertrak tade plagget. I Fagerö uppstod en något prekär situation då När-TV ha de för avsikt att banda uppträ dandet. Det ville inte turneleda ren gå med på, varför När-TV kamerorna måste plockas ner igen.
Födelseort: Hägersten Hårfärg: Mörkblond Ögonfärg: Meleread Längd: 160 Vikt: 50 Familj: Pappa Jan, marruna Anita och storasyster Susanne. Spelar: Blockflöjt och gitarr Adress: Carola Fan Club, Box 1144, 17123 Solna Fan-cIuben har idag 23 000 medlemmar och får motta 500 brev per dag. Av förståeliga skäl kan Carola själv inte bes vara dem alla personligen. Den detaljen , tar tre and ra flickor hand om. Skivor: Främling, såld i totalt 800 000 ex. Steg för steg (för vilken Carola fick emotta en guldskiva under Finlandsturnen)
timmar. Arrangörerna hade satt upp ett rep, tvärs över salen. Det avgrän sade scen och publik med upps kattningsvis fem meter. En stund före showen skulle börja släpptes en hop med småknattar in . De fick stå mellan scenen och repet. Det var en mycket fin ide att låta småttingarna stå framme vid sce nen, både ur säkerhetshänseende och för småttingarna själva. De fick se sin ido'l på nära tiåll. Äntligen var det dags för kväl lens show. Musikerna kom upp på scenen och publiken jublade. , Man körde i gång och plötsligt var också Carola med på scenen . Duktiga musiker och ett pro fessionellt sound var det. Ljud anläggningen lär vara på 2 x 10.000 watt, och Ijusanlägg ningen skall vara Sveriges störs ta. Låtarna som spelades under showen var en blandning av gam la W-tals låtar, bitar ur hennes senaste LP, och så förstås Främ ling som allra sista extra num mer, där publiken fick visa att den kunde texten. Rangsby uf håvade inte in någon storvinst vid söndagens konsert, men Rangsby uf:s ordf. Stefan Träskvik menade att det inte var meningen heller: - Vi ville bjuda publiken på någonting extra. Man är annars riktigt på gång i Rangsby uf. Inte nog med att Ca rola varit på Fagerö. Rangsby uf:s sekr. Ole Sand berättar att bröderna Herreys också skall komma till Fegerö på höstkan ten. Ni vet de där tre gossarna som segrade i Eurovisionen.
Jan Ola Kh\vus
PRISET Hur korruner det sig att de ös arrangörerna I terbottniska måste betala ett pris långt över det man betalar i Sverige för Carol as uppsättning? I Sverige kostar hon 'visst 39.000 kronor i grundgage plus andel av vins ten. I Forsby betalade arrangö rerna 100.000 mark för samma show. Frågan går till Bo-Göran Neuman som skött importen via sin firma B&P Production: BGN: - -Vet du priset då? Det har nämnts 100.000 mark, men vet du om det är för den ena eller båda tillställningarna? ÖP: - Forsbyborna har un der veckan bekräftat priset i en tidningsartikel i JT. BGN: Jaha . Priset kom till efter en offertgivning där vi - I som vi i alla fall tror tävlade med Vasa Ishall om de två kväl larna i Österbotten. Själv för medlade jag anbuden precis i den form föreningarna gav dem till mig.
Bo-Göran Neuman
d&SPLnTS
•
&11
BUSSAR: Från Vasa kl. 19.30 och 20.45 (via Sundom 19.1 Retur på natten ända ti Smedsby. Från Överman 19.30 via Pörtom och Över mark. Från Töjby 19.30 via Harrström, Strandmossa,. Korsnäs och Petaiax. Från Vörå 19.15 via Kaitsor och Palvis.
15 års åldersgräns. Bev. klädförvaring.
OBS! OBS! OBS! 2.6. REEPERBAHN 8.6. MONICA TÖRNELL
GAMMALDANS LÖRD. 19.5. kl. 20-01
T~~~~~~::T7:7~:73~~~~:::""",,;:;::::::::;;;;:;::mm~~::~:;-i
~1: i
;
.:11 Y1r~~~.~I~ra? . ~I
• • SÄSONGÖPPNING
med
1*
..
Sväudom.Gaudet
.~
~
L.':'~:~~':~~~i~:i?E1::'::i":~lli"jl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . :If.
Harberg var det
'l\Al1S
S"HAMPo \110
L......
,G·
NI1'I6
l ÖP nummer 16/ 14 hade en bek laglig namn förväxling lett till ok larheter i artikeln om Träffpunkt ungdom . I artikeln påstås att Su sanne Wärnhjelm skulle vara ordförande för Träffpunkt ung dom . Hon som var med i artikeln var Ann-Lois Harberg, och hon är viceordförande i föreningen . Rätt ska va rätt.
.................. •
_ ' ..........
I
Nu ska vi looken!
If . . . . . . . . . . . . . ..
• • » • • • • • • • • • • • • • •
RES MED SÖU TILL
CANA'DA
• SÖU, med mångårig erfarenhet som researrangör reser till TORONTO och VANCOUVER 30. 6. 1984. Priset till Vancouver är 4.800,- och tHI Toron to 4.130,- + flygfältsskatt från Helsingfors via Ams derdam. • RESANS LÄNGD: 2, 3, eller 4 veckor. • SÖU sköter om era anslutningsresor samt bistår med hjälp och information inför resan ..
SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) r.f. HandelsespI. .10 D 65100 Vasa 10
TORONTO
4.130, VANCOUVER
4.800, ~ 961
• 113572 115372
Volvo i trettiotaIsanda
På nattkröken eller mitt på dan'
Efter tre år lyckades Anders Westerberg få fram sin Volvo 142 ur garaget i Vörå. Vid WHRAs utställ ning fick bilen tredje priset i Custom Car klassen och en fjärde placering i publikomröstningen.
om till den populära grillen i stan
ca fem år sedan flyttade Pekka Leino ,till Stockholm med ett mål framför sig-:- Att få inhandla en Corvette. Det lyckades han också göra och efter en avsevärd ansiktslyftning var denna bil dragplåstret vid WHRAs bilutställning i Vasa under veckoslutet. Pekka Leino ställde tillsammans med bilen ut de prispokaler han vunnit med den på tidigare utställningar. I Vasa utökades denna samling med tre pokaler: första pris i Street Car klassen, bästa målning och publikfavorit (med hela 1 060 röster). Visst var Corvetten en pärla . Programbladet lovade att det inte fanns en enda skruv i bilen som inte hade ytbehandlats på något sätt. Man hade placerat speglar under bilen för att det kromade underredet bättre skulle synas. De övriga amerikanska bilarna var förutom några undantag i mer eller mindre originalskick . Den amerikanska delen av uts tällningen gav ett jämntjockt int ryck. Ett nämnvärt undantag från denna regel var Tore Holms
• • • • • • • - • • • • • • • • • » • •
Chevrolet från 1930. Skalet var från det året medan motorn var en modern V8 från en Chevrolet. Bakvagnen härstammade frän en Jaguar. Denna bil samlade 219 röster i publikomröstningen vil ket berättigade till en andra pla cering. Den fick också första pri set i Street Rod klassen. De få europeiska irislagen var däremot ett piggt inslag. Anders Westerberg har äntligen lyckats få fram sin Volvo 142 från gara get i Vörå lämpligt till ut-
ställningen. Debuten var inte så dum: fjärde plats i publik omröstningen medIII röster och tredje placering i Custom Car klassen . Den klassen vanns aven annan Volvo. Markku Parkkaris Volvo coupe från 1957. Om byggd i trettiotalsanda. Övriga nämnvärda europeer var en choppad VW 1962 och en Morris Minor från 1960. Ett tiotal motorcyklar fanns på plats. Förs ta pris gick till Jari Keskinen för hans Honda 750 med motivlack på tanken och mycket krom .
•• ••• ••• • •• • • • • • •
8
Tonårsrådet diskuterar:
Hur samarbeta med lokal- TV? .
ÖP-panelen brukar den kallas. Tonårs .. som diskuterar kring olika aktuella f .. ställningar. Tonårsrådet består av "co . typer inom förbundet och mening är att ska stå för nya ideer och en viss opposi . mot "förgubbning" .
Denna gång handlade diskussionen om
växande lokal-TV -floran. Och hur den yn
generationen ställer sig till detta.
ÖP: På vilket sätt kunde man tänka sig att föreningen skulle dra nytta av lokal-TV:ns möjlig heter? Robert: Kunde man inte tänka sig någon form av samarbete, så att olika program sänds ut i flera olika lokal-TV-bolag. Man vet ganska litet i Sydösterbotten vad som är på gång i Norra Österbot ten, och vice versa. Stefan: Menar du reklamsnuttar då, eller mera dokumentära program? Robert: Man kan väl dra igång med program av något slag. Ifall man vill informera om något som är på gång. ÖP: Man har i olika samman hang visat revyer, konserter och liknande tillställningar i efter hand. Vilka reaktioner har varit bland folk? Catarina: Vad jag hört så tyckte många det var bra. T .ex. när Le din konserten visades i Nykarle ~y.
Tonårsrådet av 1984 ifOrd med att skriva kort åt mOnniskor mon gOrna ser på SOUROCK i sommar. Från vOnster Koj Wikblom, Mårten Holm, Catarina Nilsson, ordförande Stefan Påhls och Robert Rönngren.
Spöken väckte Nykarleby Natten till fredagen senaste vecka väcktes många nykarlebybor av ett hemskt oljud. Då de gnuggat nattsömnen ur ögonen och tittat ut genom fönstren möttes de av en mycket märklig syn. Genom Nykarlebys gator drog ett hög ljutt och märkligt följe - 21 vit klädda gestalter! De som under kvällen tittat på programmet om Klu Klux Klan i Sveriges TV kunde lätt få för sig att det var dessa vitklädda extre mister som slagit rot i det annars så fredliga lilla Nykarleby.
l'
Hos andra igen förde synen tankarna till andeväsen eller be sökare från yttre rymden. Men nu var det lyckligtvis inte fråga om klanare, spöken eller ET:s, utan eleverna vid Nykarle by Kristliga Folkhögskola som den sista kvällen före avslutnin gen hittade på att skämta med nykarlebyborna. Upptåget fick sitt slut först då polisen kallats till platsen och uppmanade spökgruppen att sö ka sig hemåt, så tyst som möjligt.
• Hons Hortons kommer. ..
Hortans I~Y vid Vasa-OP I och med detta nummer av ÖP övertas ' redaktionsstolen i Vasa av Hans Hortans , Känd från tidi gare i ÖP-sammanhang efter ått ha jobbat som SÖU-instruktör i Sydösterbotten åren 1981-1983, För närvarande studerar nye re daktören journalistik vid Soc&Kom i Helsingfors, och job bar på , ÖP under sommarmåna derna, Vad har du för visioner Hans? - Som f.d . instruktör känner jag mycket för uf-rörelsen och känner fältet väl. Jag kommer att syssla en hel del med föreningar nas verksamhet under somma rep. Vad ser du som din viktigaste uppgift som ÖP-redaktör? - ÖP är den enda svenska ungdomstidningen och därför är det viktigt att följa med vad som sker bland ungdomen i Österbot ten. Ungdomsföreningarna ut rättar givetvis mycket men det
OP: Gällde detta för människor som varit där, eller för sådana som suttit hemma och väntat på att få se showen i TV:n? Catarina: Nej, många som exem pelvis stått längre bak tyckte det var bra att få se dethela igen. Man,. hör där bak, men man ser kanske inte så mycket. ÖP: Finns det inte en risk för publikbortfall ifall man bandar konserter, revyer osv. oc'h sänder ut det senare? Kaj: Ja, det finns det väl. Vet man att det kommer i TV så går man kanske inte ut och betalar inträdesbiljetter. Kan bli nog så dyrt ifall man har en stor familj. Sitter man hemma och Ser samma på TV betalar man .bara för st römmen. Robert: Men visst är det väl så att man hellre går till lokalen och ser exempelvis en revy, än att man sitter hemma . Man får ut mycket mera aven revy ifall man sitter där på bänken. Kaj: De som sitter längst framme kanske ser, men ifall man ham nar långt bak kanske man inte får ut lika' mycket som man får om man sitter hemma och ser enbart scenen i TV-rutan. Robert: I så fall får man ju chans
Keramikkurser på SÖFF Det håller på att bli tradition med keramikkurserna på SÖFF i bör jan av juni. Keramikern Airi Hortling och SÖFFs nya och väl utrustade ,keramikverkstad är de
Mystiska varelser i Nykar/eby ... finns också mycket annat som händer. ÖP bör i princip vara öp pet för allt.
Ah/äng återgår till studierna ... ' och John Ahläng drar sig tillbaka efter ett års tjänstgöring som ÖP-redaktör. I sommar job-
bar herr Ahläng på Vasa stads sommarkoloni i Vexala. Detta för att åter öva upp barnasinnet. Det är ju så att John är klasslä rarstuderande vid PF i Vasa och de studierna ämnar han nu av sluta. Men först väntar vårsådden. När detta läses sitter Ahläng på en traktor sköter vårsådden på någon åker i norra Pörtom ...
• . . . John Ah/äng går.
att se det man gått miste om reprisen går i TV. Stefan: Vad gäller revyerna i här sammanhanget finns da speciell tidsfaktor. En revy tet av "Hot Stuff", aktuell då. Därför borde man ha en . tid inom vilken lokal-TV-bo inte får gå ut med revyn. FÖl" undvika onödig konkurrens. det sättet måste folk gå på r för att hålla sig "ajour med get" så att säga. Istället kunde man kanske revyerna på hösten, som en impuls för nästa revysatsnin:g_ En sak är också att de tillställningarna går på helg Helgerna kunde därför ~'TV-fria", så som det väl idag. ÖP: Vilka möjligheter har ningarna att producera prosn direkt för lokal-TV:n? Stefan: Jag tror det kan bli p lem ifall föreningen ska få ning för sin produktion. TV-bolagen har inte möjli att ekonomiskt ersätta, annal genom att sälja reklamtid. Men föreningarna kunde ke producera program men för någon klubb'verlksam1l~ Kaj: På det sättet också få visa utåt vad man gång. Jag menar åt folk är engagerade i !ör'enmlZsll1feL Stefan: Och kanske den locka fler med i föreningen. Kaj: Jag tror att endel av de inte är engagerade i föreni har vissa fördomar. Man trOl" det 'bara är ett enda härjande ståhej. ÖP: Finns det reella chanser en förening att producera e, pelvis en halvtimmes program. Stefan: Jag antar att det är dethär som med allt annat. behövs någon som sätter . och drar det hela, motiverar fi att satsa på en sak. Robert: Här tycker jag man påpeka att man inte behöver da hela "showen". Man också banda en liten snul! man använder som förh puff, och säger sedan att den vill se hela föreställningen, ska komma dit och dit, då då. yttre förutsättningarna för veckors skapande och for lera. I år är kursen upplagd i avdelningar, dels en grull 3-7.6 och dels en lär 3-13.6. Kurserna fungerar rallelIt under första delen. Grundkursen är mycket tiskt inriktad med indiv· handledning. SÖFFs ke kurser är uppskattade därflr de ger en riktig känsla av alet och dess möjligheter tidigt som de ger rikligt med och ideer för eget skapande för arbete tillsammans med ra. Kursanmälan till SÖFF den 24 maj. Kansliet ger _ ligare upplysningar .
9
.... rsråd.t utmanar tlli SÖUROCI( ecka går de första korten en hälsning till olika _1IIi:>kor runtom i landet. En att vi gärna kunde ses i den 28-29.7 på SÖUVar och en av medlemi tonårs rådet skickar iväg '
_.-18
kort till tva personer. Dessa finns listade härinvid. Hör du till dem som finns med så skickar du i din tur kort till två personer du gärna ser i Molpe. Dessutom skickar du • ett kort till SÖU-kansliet HandeIsesplanaden 10 D, 65 100 Vasa.
Där skriver du namnen på de två personer du skickar dina kort åt. Dehär namnen publicerar vi i ÖP därpå följande vecka. Dessa skickar i sin tur två kort osv ...
uIturministern inbjuds •• iiI SOUROCK i Molpe!
Tonårsrådet inbjuder kollektivt kulturminister Gustav Björk strand. Övriga inbjudna är: Anki Lillrank, Terjärv Eld Häggman, FSU Robert Lybäck, Kronoby Johan Holmnbäck, Kronoby Johanna Blom, Nykarleby Ann-Sofi Riska, Nykarleby Anders Fors, Nykarleby Kenneth Finell, Ytteresse Margareta Stens, Vasa Sanna Forsell, Nedervetil
Martin "Vdga-stuffa" Udde strand föreläser under a"angörs skolningen.
Nöjesexperter lär arrangörer Efter många om och men, har vi nu kunnat slå fast ett datum för den mångomtalade kursen för dansarrangörer. Problemet har närmast varit föreläsarna Martin Uddestrand och Sven Lindahl, för vilka vi haft svårig heter att hitta en ledig weekend. Men nu är det alltså så långt att datum är klart - den 8-9 juni 1984 och platsen blir Vasa. Paret Uddestrand/Lindahl som båda arbetar på Universum i Umeå, känner till nöjesbranschen både utan och innan. Martin Udde strand, artist- och marknadschef på Universum, är väl mest känd hos oss som "pappa" till Jag Vågar Stuffa-kampanjen. Dans kampanjen som var förebild till vår egen Jocke-kampanj och vil ken i Sverige lyckats nära nog till 100 070. Sven Lindabl igen sköter annonseringen på Universum. De båda föreläsarna kommer att ge en allmän bransch- och trendöversikt,. men dessutom oli ka synpunkter på vad arrangören bör tänka på förutom att beställa orkester och annonsera ut sin
L
P
E
danstillst~lning.
Från SOU:s sida hoppas man att samtliga dansarrangörer tar detta tillfälle i akt. De erfaren beter och kunskaper som dessa båda gentJemen besitter torde samtliga österbottniska nöjes arrangörer ha nytta av.
Fantastiskt erbjudande!
......-
PRENUMERERA pA ÖP TILL ARETS SLUT
- för bara 40 mk Det vill säga du får l l /2 månad gratis. Med ÖP håller du dig underrättade om det som är på gång runt om i Österbotten.
Klipp till genast!
~~---~-------': D JA,, / JAG PRENUMERAR pA ÖP TILL ARETS SLUT FÖR FUTTIGA
ÖP betalar portot
40 mk Namn:••___ .••••• ______ .•. ----••••.. --.••.•... Adress: ..........._....••. __ ..__ •••..•...___
l ÖP ................................................... PB27 Bet.namn och adress: .__ •...__ ...•... 68601 JAKOBSTAD ..................................................
Svarsförsändelse 16/72 Jakobstad .................................................. ______________ JI .
------------,-
•
...
0
";
o
Fredsveteranen Alvar SundeU fyDer jord kring det fredsträd som planterades under fredskonferensen i Ekeniis•.. o
.;.och sedtln dlJnsade folket en fredsdans kring trädet!
Fredsdiskussion i Ekenäs:
"Det snackas för mycket, nu maste VI gora nagot o
•••
o
- Hur få med ännu fler människor i fredsarbetet? Det var en av huvudfrågorna när fredsvänner från hela Svenskfinland samlades till konferens i Ekenäs för en tid sedan. Konferensen samlade drygt 200 deltagare och bjöd dessutom på inledningar och grupp diskussioner på mycket sång och musik. Största delen av konferensen upptogs av gruppdiskussioner. Ett tiotal grupper arbetade kring olika teman. Från olika infalls vinklar diskuterades freds arbetet. Men alla grunnade egentligen på samma sak - hur få med fler människor i freds arbetet? Visst ökar ju deltagar antalet i fredsmarscherna år från år men det räcker inte .. .
Utomparlamentariska metoder i fredsarbetet, alltså demon strationer och olika direkt aktioner var ett tema i diskus sionerna. Det snackas för mycket, vi måste göra någonting, demonstrera och bilda opinion! Christina Ehrnström från Vasa ville vara lite försiktigare: Målet är ju att f4.fler och fler människor med men hur långt
o
kan vi gå via oparlamentariska, "vilda" metoder, utan att VI Sk rämmer folk? frågade Christina Ehrnström . -Folk kan lätt få den uppfattningen att fredsfolket bara är en skock yra höns som bara demonstrerar. Lisbeth Mutanen från Helsing fors sade att de utomparlamen tariska fredsgruppernas viktigas te uppgift är att påverka män-
niskorna. Att uppmuntra folk att våga tänka i nya banor. Allt för lätt godkänner vi saker utan vidare. . - Vi måste våga väcka debatt och aktivera människorna till att tänka, sade Lisbetb Mutanen. Det här var några av de många åsikter som kom fram i diskus sionerna om utomparlamen tariska metoder i fredsarbetet. Tio andra arbetsgrupper fun gerade samtidigt. Bland annat diskuterades fredsfostran, civil tjänst och kyrka för fred . - Fredskonferensen får väl ses som smått unik. Kristna, ateister, socialister och borgerligt tänk ande människor samlas och korn mer hur bra överens som helst. Trots alla olikheter har man ett gemensamt, freden och rädslan för kärnvapen och kriget. Alla vill arbeta för freden. Trots euro missiler och hot om kärnvapen krig så andades hela konferensen optimism, än finns det hopp! Ordförande för Ekenäsnejdens Fredsförening, Philip Hilden, är glad över att arrangemangen kring konferensen löpt så bra. Uppslutningen har varit över för-
väntan, säger Hilden. Han också berätta att det blir fredskonferens nästa il år. orter har anmält sig som fri . att stå som arrangör, bland analt Jakobstad har visat intresse. I den resulution som fr konferensen antog betonar framförallt fedsfostrans Barn påverkas tidigt av värd gar och modeller hemma, i vården och i skolan. Fostran fred och internationalism inn konstruktivitet och samarbete stället för destruktivitet och k kurrens. Förbättrad kommunikati mellan folk och stater efterrl också i resulutionen. I det samanhanget intar massmedia central roll. FN:s ställning bör stär FN:s fredsstyrkor från aIliansf stater bör överyaka oroshärdar Civil tjänsten borde utvec och ge möjlighet för den som \ att utföra den som biståndsar i u-länder. , I en° speciell resolution fredskonferensen avstånd f att lägerskolor ordnas i Drags . o
Hans Ho
Skolorna anmäler sig redan till höstens dagsverk
Stort intresse för •• SOU:s amerikaresor
I landets skolor anordnas en dagsverksinsamling på hösten i förmån för Invalidförbundet. Med de influtna medlen stöds rörelsehindrade personers an passningsträning med att bygga en ny tränings centraI. Deltagandet i dagsverket ~r frivilligt och beror på elevernas eget beslut. En stor del av skolorna har re dan anmält sitt deltagande till Invalidförbundets dagsverksbyrå. Eleverna är från grundskolans hög stadie, gymnasie och yrkesskolorna.
Ännu finns det plats på SÖU:s resa till USA. Resan går via Amsterdam och därifrån ku man ta flyget till Vancouver eller Toronto.
o
I fall alla villiga elever inte får ar bete på insamlingsdagen, kan de delta genom att sälja reflex brickor försedda med dagsverks emblem. Den nya träningscentralens service kommer att riktas spe ciellt till unga personer med handikapp. Utöver anpassnings träningen passar centralen även till rörelsehindrade personers motionsträning och t.ex. till att anordna kontaktläger för barn
•
o
och ungdomar med och utan handikapp. Invalidförbundet skickar i bör jan av höstterminen gratis under visningsmaterial till skolorna. Materialet består aven diabild serie och ett häfte som heter "Rörelsehindrad ung" . Avsikten med materialet är alt informera skolungdomen om rörelse handikapp och om unga med rö relsehinder . Dagsverkets syfte är också att
Invaliclförbundet rf ge alla skolungdomar en mOJ lighet aU bekanta sig med arbets livet. Eleverna klarar de flesta kontorsrutinerna (kopiering, frankering osv.) samt hemsys slorna såsom städning, matlag ning osv. Det är önskvärt att sko lorna -blir erbjudna på lämpliga arbetstillfällen redan i början av höstterminen . l de flesta skolorna anordnas dagsverket i september. Tid punkten kan skolorna v,älja fritt, men som insamlingsdag har man rekommenderat den sista varda gen i september.
Avfärden sker den 30 juni från SÖU börjar ha vanan inne Helsingfors och priset är 4.800 det gäller resor i västerled . R mk tin Vancouver respektive . 1965 inledde SÖU sin rese... 4.130 till Toronto. För det här samhet. Numera är det inte priset kan man stanna i staterna svårt att resa till USA. - Tidi ända upp till fyra veckor. Anmäl re innebar resorna planbyte ningstiden till resan utgår den sis långa väntetider, så är det' ta maj. längre berättar Ulf. De sen Redan den 3 juni sticker den årens resor har gått direkt f första SÖU-resegruppen över At Helsingfors till Seattle. Resor:a lanten. En grupp på 39 personer går just till de nordvästra del tar flyget direkt från Helsingfors av det stora landet i väster. {)rg till Seattle, gruppen kommer hem ken står att finna i det att m till Finland den 25 juni. svenskösterbottniska emigranu:r Kanslichef Ulf Johansson be sökte sig till trakterna kring graa rättar att intresset åter ökat för sen till Canada. SÖU:s amerikaresor . - Glädjan För alla sina resenärer tec de är alt resorna börjat locka SÖU en reseförsäkring och också yngre resenärer. I årets re utom har man alltid varit sor deltar flere som skall besöka om att resenärerna får sve sina kusiner och småkusiner språkig reseledning. Samt "over there" , berättar Johans anslutningsresor förmedlas av SÖU. son . o
11 N
af" .
Ö~6ÅNN"'D~ uUB DI) INiE upp 'DeN
t.U ~I'{ I/IE <--.dt
fot FL YTt=i ...'
e.
J~
Österbottniska Posten
EN KULA (
Medlem i tidningarnas förbund.
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar .
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1984
ÖP·rådet: Leif Rex , ordförande
Sture Erickson, Stig-Oöran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav Olin
Tel. 967-13 555,
hemtel. 967-21 099
Redaktion: Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSTAD
VINN fooo
Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hemtel. 961-32 698
MA~.I'!
Redaktör i Sydösterbotten: John Ahläng, tel. 961-113 522, hemtel. 961-112001. PRENUMERATIONSPRIS 1984 Heltår .......... ........ ... .......... 6s, Halvt år :............................ 40, Skandinavien ... .. ................. 70, Lösnummer ..... ... ................. 2,50 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555 ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Onsd. tel. 967-11 827 Hemtel. 961-222508 Annonserna bör inlänmas senast måndag kl. 16. I ANNONSPRIS I texten ............................. .. 3,75 Efter texten .......................... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm
••
o
P.renumerera. pa OP
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA
ARTISTER
Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddel~ts telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer .
per
VASA PRodukTioN Tel. 961·119920
BEGAGNAD
PRESENTER
VASA
ermik, porslin, skämtartiklar m.m.
81111108MII
Tel 962·41 423
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN n' 110159
Kallarvåningen under Mode Ulrika Närpes
~ 65100 VAASA - VASA 10
Yl HYR UT'
DU!
HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572
M
KOLLA ALLTID
(~N FÖRST! ~~ Allt inom musik PA-uthyrning
sound check 1)67 • 73 OJ?
QUAKER STATE förlän ger motorns livslängd. I
Erickson & Erickson
, I Karlav. 3 VASA, 961·12Q 311
KÖNACYKLA JUST FÖR DIG - HOS OSS
musikbranschens specialaffär
~'lt~iilllJre'l _.
Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nÖjesförmedling.
SOUMDSIDf VASAESPLANADEN 15 TEL: 116 899 .1. 120 015 Öppe': yard . &-17, 10 9-13
JUKEBOX kvällstid %8-48464 Professionellt ELPIANO som varit i studio- och orkesterbruk. RHODES MARK II Stage piano, pris 6.000,-. . Tel. 961-222 508 tjo 961-121 564
11_••___ REP LOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38020
-
12
--
Svanungarna stal m art hornas ide Men hur klara av transport erna? Plötsligt en dag fanns den här. En affish som uppmanade monå borna att under två stundande kvällar komma med kläder till uf lokalen. Kläder som senare skulle gå till Polen. Att affishen, som var undertecknad "Svanungarna", väckte uppmärksamhet, det gick det inte att ta miste på. Svanungarna, ja det är barnklubben inom UF Svanen, men att de skulle samla klä der till Polen, det blev en överraskning för såväl föräldrar som de äldre föreningsmedlemmarna. Speciellt förvillade blev alla marthorna, som under sitt se naste möte hade diskuterat just en insamling av kläder till Po len. Förklaringen till affischen och sammanträffandet var en kel. Marthamötet hade hållits hemma hos Christina Nybäck, vars son Tom är den stora ide sprutan i Svanungama. Tom, som är van att smida medan järnet är varmt, fick snabbt med sig de övriga smal svanarna och affischerna kom upp.
Mycket kläder Malnga munsalabor kom med sina avlagda kläder till uf lokalren de angivna kvällarna. Men det var en sak som Tom och de övriga inte hade tänkt pal. Det räckte inte med att sam
la in kläderna, de mAste sändas iväg ocksal. - Vi har sänt iväg det sjätte tiokilos paket nu, men portot gir pal 75 mark per paket, berättar Christi.na Nybäck. Pengar till postporton har man samlat in under revy till ställningar och genom inbetal ningar. Det blev 'p appan till in samlingsiden, Tom, som fick gal runt revy tillställningarna och samla in pengar till portona. Nu har man således faltt iväg merparten av kläderna plus en del hygienartiklar , men ännu alterstalr vid pass 40 kilo kläder som borde iväg. - Kanske finns det nllgon som kan bidra med postavgif terna eller nigon långtradare som skall åka ner med hjäp sändningar, frågar sig Christina Nybäck.
Fyra svar Av de fyra första som man sänt paketen till har det redaa kom mit svar. Det är familjer frill .den polska landsbygden som har blivi. mottagare till hjälp sändningar från Munsala. Adresserna fick man frin ja kobstadsbo som haft en blän karre i tidningen om hjälpsänd ningar till Polen. I de fall då de breven bar va rit skrivna pal polska har man fått dem översatta aven annan jakobstadsbo, som är bevan drad i det sprAket. Med det ena brevet fraln Po len följde ocksal en del gamla polska mönster, sal vem vet, kanske bUr det marthorna i byn som kommer att ha den största nyttan av hjälpsändningarna. - Tackbreven är adresserade till fru UF Svanen eller familjen
D Kläderna som skall gå till Polen f örvaras tills vidare i UF Svanens klädloge. Därav kommer de stiliga hattarna som Helen. Renvall och Anna Yrjas har iklätt sig. U}' Svanen, sal de verkar tro att vi är en familj , berättar en sva nunge. - Vi malsle väl sända dem en bild pal oss, menar "n annan.
Mini-revy Svanungarna är såldes den yng re ändan av UF Svanen med sä· le i Västra Munsala. Ungarna är i alldrama upp till 13-14, där de förening"ns 10nalrskJubb tar över. Svanungarna har en l'g"n kväll reserverad i lokalen i Moni. Dal skall de äldre hålla sig borta därifrån.
Marina Kuivalainen, Yvonne Sundström paketet som skall sändas iväg till de polska vännerna.
-
- Del visade sig all de yngre aldrig fick spela biljard eller pingis de kvällar då de äldre var här.
en kävll för unga rna, beri.... en av ledaren Nisse Blomq . För ell år sedan gjord" ungarna mer eller mindre genom att sätta upp en eg"n __ nirevy. I alr skall det bli ni fort sättning pal den linjen ullo det. Svanungarna har turnerat med ett program övat in.
*
Att Svanungarna trivs i klubb går det inte att ta på. Formerna för verksam~ är fria. Vinlertid busar ..... I lokalen och sommartid kan gama spela volleyboll och f . boll i närheten av lokalen. - Vi har helt avskaffat får myndarmenlaliteten. Un ga~ får själva bestämma och ta aB var för del de gör, berilW Blomqvist .