österbottnis un"dom~tjdning
'Öste-:bonnisk
, Torsd~en, d~n,
2.2JJiaj 197,5
poste~n
/
/
ie
STORSAND,
i SÖV-regi?
• SKALL Sö U ta öv~r skötseln och ,utbyggnaden , a v Storsand i Monäs, Munsala ? Planerna från 1960-talet' har på nytt aktualiserats, och nu re kommenderar SöU:s arbetsutskott att förbundet skall ta över områ det redan i ,sommar.' I morgon tar styrelsen ställning i fråga n.
A rbetsutskottet vill
starta omedelbart! '
PRÅl samfälligheternas sida är man beredd att
skrivå avtal för en längre tidsperiod, om f örbun det i sin tur är berett att satsa, på området o'c h
,*
Sysslomän och SÖU-,representanter ser ut över Storsand-playan, fr.v. , Carl-Erik Holm, 'Elmer Sundqvis t, Fjalar FriIund, Verner Blom, J~n-Erik Frostdahl, Sten Blomqvist, ' Alvar Sik och Alf Karlsson. Nä rmaste . ,land rakt .ute till ha,vs i en viss rlktninif är _en flaggstång på Holmön, säger syssLomännen, '
bygga ut det i skälig ' omfattning. I första hand vill man se ett ordentligt campingområde på ' torsand, gärna med inslag av s~åstugor.
Enligt vissa åsikter är Storsandden värdefullaste outbyggda sandstranden i Norden, en Nordens . , , Riviera. -
STORSAND är ett mycket värdefullt område på
inte mindre än 27 rektar 'härlig sandstrand. Strandremsan är drygt två kilometer lång, och vattnet det renaste man funnit i Bottenviken. ,
BESKEDET om att området är . ledigt redan i . sommar fick Jan~Erik Frostdahl och Sten, Blom qvist då de sammanträffade med , syssloll,liinnen ..
. i veckan som gick. Det:, var någonting som de närmast överrumplades av, men går- allt väg-en skall det 'bli klart för start redan i &:immar. FÖRUTOM: SÖU-styrelsens godkännande, krävs
naturligtvis också att mantalsägarna h/llier stäm
ma och accepterar .ett .avtal. - S,e sid. 12! . \,
jordbrukare som går
i lantbruksskolorna!
O , FöRR gick man i lantm.annaskolan på Korsholm om man skulle bli bonde. ' Nu går man i någon av skolorna på. Korsholm for att lära .sig ett yrke man trivs med. Ungefär så kunde man l ett nöt skal karaktärisera dagens utbildning inom lantbrukssektorit; Det gäller alldeles särskilt de elever som 'besöker jordbruksskolan, , lantbrukstekniska skolan och pälsdjursskolan~ Det , är målmedvetna ungdomar som vet vad de ' vill och som kommit till skolan för att få läramera. I Det gäller också för de el ever som besöker värdinn-eskolan och , lantm,a nnaskol8:n, men
bar redan gätt ned men sådden pågår fortfarande på Korsholms skolor. På traktorn Mar Drivars, Vörå KJell-Ake Söderback, Närpes och Lelf Blo·m , Petatax, Itollar att det inte stpckar . . . ~r drnaskinen.
för dem är kompetens för ett yrke kanske inte så ' krll-ftigt understruket. Det är i allmän Het sådana ungdomar som valt jordbrukaryrket och som under en vinter vill skaffa sig me ra teoretiska kunskaper . , Detta är Segs uppfattning om skolorna på Korsholm ef- , ter att ha vandrat omkring på skolorna en dag. Se sid. 6:--7! I
I
•
~
','
_
"'::"
. '
.'
:"
-
#
•
,"'
_
'Smårolig' Replot-premiär
•
'
~':.:::
,-
•
~.
':
~
•
- ;~:sid
;'::,'-
i~~i;~':' r::.'..",:':·
..... : ; ••
': Sl >:;
öSTERBOTTNISKA POSTEN
öP
maj
22
19.75
Flytt.a h,eslu~sp~~cesse.. - ocJ{s.å· regionalpolitik"
Torsda~n
i veckan som gått
denn maj --:- 1975
<
, • 'Den 7 maj var det 30 år v_ar viljan och ansträngnin garna att "producera" 200 , sedan det nazistiska Tys:k bör ges större möjligheter att Den stundom så ' påskällda blonmässiga; krediterna bor land kapitulerade. Det var miljoner renrasiga arier för u-områdesfonden ' har haft : de beviljas mera selektivt och-o bestämma,om krediterna. Det en kapitulation som blottade herrefolksuppdrag i ett na zistiskt Europa. s'k~nde interiörer i det ett besvärligt år. Bristen på ~vgöras från {alltH1 fai!. Nu . är orimligt _att .ur,/ helsing_ För några månader sedan tredje r iket. drabbas också' lönsamm~ före. forsperspektiv se desvårig !tapital har omöjliggjort fi visades i televisionen några I drygt tio år. behärskade nansering aven rad önsk tag- s~m vill utvidga av ~i het~r och den .företagarvilja 'Adolf Hitler Tyskland. ' program om. dethär : då fick nisteriets direktiv om bran - och lönsamhet - som trots värda projekt. I många fall Under d-essaår hann han ti..itarna bl:a. stifta ,bekant
, har företag; som räknat med scher som det är önskvärt att allt finns i ni~ga fö~etag ockupera Rhenlandet (1936), skap med "Aktion Lebens
annektera österrike (1938) , born" " dvs, hemliga avels
som nu betecknas som icke . stöd från u-områdesf~ndeJ;l inte satsa på. ockupera Tjeckoslovakien stationer, där ogifta kvinnor
Undra på om företagare önskvär da. tvingats - kanske tillfälligt och invadera Polen ( 1939), 4 fick para sig med SS-män - lösa sina finansieringspro har svårt att förstå u -fondens besätta Danmark; Norge, - allt i det vällovliga syftet Skulle ' huvudstadsvHlkoren ' Luxemburg blem genom att ta uppväxel ,agerande. och Holland att' skänka FUhrern ett barn.
gälla i u-regiorierna 'fick ,krediter eller samla på konto Men det blev trots allt för
samt besegra ' Frankrike få tyskar.
(1940), ockupera Jugosla Riksdag , och regering har många blomstrandeu-områ_ skuld~r, vilka ytterst drabb~r Därför stal man barn i de
vien och Grekland samt an- ' sagt ja till en rad regiö desföreta~klappa igen, men tredje part. falla ..... SOvjetunionen ( 1941). länder man behärskade. Man
nalpplitiska satsningar, som i glädjande nog kan nian leva Ja, , redan 1:939·...:- då andra hade bara ett krav: det skul.
Omåttligt ·p~perskrig vissa fall ~ åtminstone med också på 8lld.r.a villkor än " Många företagare säger sig ,utländska ,ögon - har slagit dem som gäller i landetS sö4 ha, negatj!,a erfarenheter av Väl ut. Men här gäller natur: ra delar. Och i många fall. kan u-områdesfonden, S?m de upp. ligtvis att ' tm - rad omständig mah leva ganska gott. fattar som en besvärJig sam het er har sRmverkattill d~t arbetspartner. Det handlar,in_ bästa. Som exempel nämner te bara om starkt försenade d'e n svenska tidningen Afton.--, krediter, som , kan vara Ull 91adet. skeendet i Kolari, som världskri~t började - föl'- l~ vara blonda barn!
stort men för företag som I i 'dag är en kommun med pO.
klarade Storbritannien Tysk. '
står i beråd att utvidga, utan '
sitiv belolkningsutveckliJ;lg, land krig. ~ , ' Ii· Så smån,i1;Igom vände
också om et~ papperskrig, Men , mycket annat hände. krigslyckan. med~n Pajala, d.en svenska n arbetsgrupp som funderat vars värde Stalingrad; invasionen . . . .. åtminstone företa. ,grånnkommunen, . trots större , pI. elevers f FänVarQ och be garna har svårt att inse. '. Det tredje riket klappade ' . De' tyska arierna ' gkulle naturtillgångar är en avfolk· tygsättning rekommenderar, att enligt Hitlers plan härsk,a i ihop. ' Inne i sin bunker i alla skall fä betyg, men säger Också fondens krav på sä. ningsbygd. samtidigt att man I»rde avstå Europa, medan judarna och rikshuvudstaden Berlln -.:. kerheter upplevs som ' över Aftonbladet säger, att · re "frän de nuvarande vitsorden ·i andra undermänniskor skul eJoJer det som fanns kvar a" ordning och uppmärksawhet för drivna, le elimineras. Som ett led i staden - tog Adolf Hitler giohalPolitiken i vårt land att i stället utveckla metoder Det är möjligt att somliga' denna vidriga !l.trävan fann sitt liv. som värderar elevens totala ut tycks bedrivas mera kon kritiker skjuter över må veckling. ' Andr~ 'världskriget v ar man år,. 1942 p~ den slutiiga sekvent cch med mera inål. ' Det låter ' bra. lösningen, som , innebar total slut. let" men Jan-Eric Granö, chef Dessutom säge'r g ri,lppen, ,att medveten statlig styrning än utrotI).ing av sa;mtliga. judar , för ' fondens kontor i Vasa, j Sverige: Dethär är fö):'Stås e9- vitsordsgivning som motive både' i Tyskland och i de av ,' • Det tyska exemplet' visar rar och uppm),!!!.trar skulle mins f{aD1höll nyligen i en inter· tyskarna besatta Hinderna. hur lätt utvecklingen kaD att ta till 'j överk~nt: det ~ ka frånvaron, som utgör ett pro vju i rtbl, att finansniiniste'biern. . ' Så föddes bl.a.. gaskam spåra ur: Det visar också möjligt att det, t.ex. i finans Det mesta som sägs om sko _ riets , styrning av ,krediterna , hur svårt, - ollJ.öjligt - det i7ärna. ministeri-et - Johannes viro· , lan låter bra, problemet är bara ' är att stoppa en politiker genom u-områdesfonden väl att det ,är , svårt atf omsätta lamen' tm trots - finns, en: teorierna - L praktiskt ,handlande. • Jag har själv en stm~ so:rn jlar fått , makt. Därför restre·k tiva och .fcke helt än~ vilja .till styrning, men att vi so~arkvän. vandrat omär varje · strävan för demo d amåisenliga. krin' g bland de många mass_ krati, för makt åt måpga j i vårt land skulle ' lägga i da,En Skarp kri:t,ik för att gravärna i -det som en gårig , stället fö'r åt en, ,en garanti gen en större målmedvetenhet ~'
var ' koncentrationslägret för 'fredlig kurS. I Tyskland komma ' från en tjänsteman.
i regionalpolitiken äll vad som Bergen-Belsen, och 'jag tror fanns ' på 30-talet, lika litet S~ hablonmässiga är fallet i Sverige är nog en
aldrig att jag någonsin upp- ' som h.o s oss, något ufrymme överdrift. _
direktiv levt hi8törien såintenmvt för ett. aktivt arbete för fre ' som just -då - trots som- , den. Därför blev, kan man Gran,Ö säger att ciireIrtiven Beakta kritiken ,:Enligt en amerJ~ansk :upp- ' margrönskan, Solskenet och ' , säga, dim naturliga 'följden fra~står .som alltför sc9a. , gift kan sovjetiska spa stillheten, ja, man kunde ta_ krig. Den kritik~-som ' Granö· för ningsstationer som 'J'ik1:as mot· ' la om orör~ten i ' ett oin~Nu ..30 år efter andra fram böt be8.ktas. Det kan l\;ffierik~ska I"<!botbaser vara , råde, ' 'där ' bisentals männi_ . världskriget' skall vi fira fre_ lämplige'}.;" ske ' så att nä;~on , orsak tIll: den .ovanligt talrjka ' skor' miStte en Pl":utaI död. den.-· Och arbeta för den. , , riksdagsman " eller minister . fÖreItomst;eJl , av hjärtinfark • Det fanns också en "mot
tar :upp frågan: det är ookså ter oCh cancer: i vårt lands östra d",lar. pol" , Ull utrotningarna ; d,t .' , ALF SNELL~
aktiv ' regionalpolitik att föra . Yfterligate ett argument ~t beshitsp~ från för avrustning.
~ Säkerhetsbälte blir obligato- vudst aden. , 'u -områd~fonden
s!tta 8 timmar p,å en kontor$~ på ·oss. Testa dig, själv, sA Ur "riskt. Det betyder att det
stol. Flyttar manBig med bH du se! Häng I I'!Dgar eller stång - och drag sedan opp dig tills ha dags ,att montera in bältet
, - därifrån hem till ' eJI oliälso 'kan är I jämnhöjd , med händer : - oeh följakl1gen köra tryg s8m middag och sedan av81u , na. Hut många klarat" det? . gare. tår, dagen framf<Sr tv,_dåsaU SkIdåkning och simning är m~ ittte Und1"a om, hjärtat idealiska konditionstöreiser. Den kollapSar i li,>rtid, skriveS! ing. förståndigaste kapitalinveste ring som städer och kommuner Elis S j ö vall, i Vbl. ·_' ' ~? kJUl göra är att bygga simhallar -.. och satsa' pengar på en int~nsiv Det amerikanska multinatio- • Näring,sömn och häli4>Sam . ',' Den yngsta klassen av vårt 'kampanj ,mot rökningen. Detta nella företaget Gulf har motion kan man tyvärr inte . folk 'ser inte detta. Ibland, när skulle avsevärt förbättra ' v~ betalat miljonbelopp i mutor lagra upp i sin ' kropp för lån ,jag ,retat mej på ungdomarnas fol~hjärthii:lsa. för att stiijla vissa för bolaget tider framåt. Dessa b-eh~v lättja, har jag frågat dem : Hur , Slagotdet: ,"Köp 'ditt . eget tämpelskatten för vära dyras- måste kontinuerlig{ fyllas. Vi ids ni andas. .hjärta" är således en stor medi te och mest eftertraktade önskvärda regimer, - t~e~. bluff. Ett ~riskf hjärta fAs ' måste med 'lämplig kondi- titlar har stigit kraftigt: ett Sydkorea och Bolivia. -:Motionering 'genom löpning, cinsk för pengar, inte ens fast man bergsräd som nylig~n gick löst Undr$ på - om ' oljebolagen . tionsträDing få kompensation lunkning _ och cykling (Också ej ger dem till "forskning". pä ~5.000 mk kostar i dag 50.000 har svårt att . få några vins- ' för det hälsonedbrytande a!" ergometern) har alla det felet mk: , Det rätta slagordet är, ändra Är det risk för inflation tit- ter: överskottet äts upp av ' bete som många av oss har. att vi inte fl. DAgon ansträng~ livsstil sA får du ett iriskt hjär lar~ , mutor, Jag avser t.ex. ,att varje dag Ding för ~an1a som förtvinar ta som gåva." ~
*
El'evens '_.
utveclili.ng E
ar
FarlifYa' strålar
*
*,
D,ags ,för
" s~bälte
hu.
:-är
Miljoner • l mutor
Goda .råd .. 'dyra ar
veckans debatt
Hur ids du
ga,
S
r
Avelsstationer
,och gaskamrar!
'l'el'S4lapa den H, maj -
ös~rRBOTTNISK~
19'75
läsarforum
'.~
' ..'",;:>~ , ' '. ,
•
-.
I
'AllO ' der, ' a, , t svar~~e att stu
,'"
,o.
trandplaIiermgen -oe
P6STEN
Ett läsår tar 10.000 det är ·lågt räknat!
är slutligen troligt att de man. lagligen förväl'Vatfaktiskt 9Ch håller öP: s Fe
marltägare som går in för plane- ..är ~ -
-
eller drar nytt81 av den som görs - kan fä ut _ _ av siD mark än vad oplaexploatering skulle ge" OP: s red&ktÖF i, sioU fÖll'BY en vidrig strandplanering, bD inte törstä huru samskulle bli omänskligt för
daktör fortf arande med om att ett grönområde kan utmålas utan att fråga om det lir till salu eller r ,betala ir det vad ,skäligt är o "DET BLIR 4.LLT SY ÄRA'R E alt sludcra. Regeringen och övriga org(fn ' dt..' undru jag ' hum han. ,tolkar FN :s resolution. om de mänskliga i maktställning hyser ringa försfåelse för studen~ernas situation.'" rättigheterna dä r det stär att In ' o NÄR MAN UTtRYCKER det .så här låter det jiiga upplysande. '1en 'lt~ir gen mä godtyckligt berövas sin ma1l: översätter studentens situation i kalla siffror får man en klarare Iii/d .t.mar ont allas rätt till egendom.
av läget. 'f tlkre.tiioD i orörd natur. W . N.
JIIeMowa aHmänheten ett omrlD N.J'CRA BEFLEX'ONER OM "~e' en st"~"aRde, vid Jbo aklUlem.,i: BY orörd natur skall del väl S V A R : STUDIELÅNET I:r för när\:a-, h~ll blir maträkningarna c. SLUTSATS: den som lever på. frtgas om det är bil salu,l raJlde 6 .400 mark. per år . Av 400 mark i , mA:naden eller S.WO 10.000 mark- per läsår lever kan redaktören kalla det · I k0rth~t~. Nej, ingen skall god mycket ~ligt! denna summa går' för den som. mark per läsår. _ _1äIl1e mänskligt när det må,- ' tyckligt beröv~ sin egendom, studerar för tredje bet 710 RANTORNA , hyr~, resorna Som jii:.rnförelse- kan man, pönt pA en ägares- mark me men sedan 'kan man också fräga: mark till räntor. och maten blir alltså på nio nämna aft pl'ofessorslönerna lLDdra "kan få ut mera sig om enskilda skall gera hur EN NORMALlIYRA l sludent månader till c. 6.900 mark. Vill fr.o.m. den l april höjdes med mark än vad oplanerad stora vinste.!, _som helst som en • man dessutGm åka hem för ' 800 mark till 6 .600 mark I ~yn är idag 2:t~ mark f "!å ......' ering skulle ge" för att an- följd ,av samhällsutvecklingen. De naden. Hyran höjs från hösten att hälsa på sina föräldrar månade!!. Studielånet är som redaktöre_ egen formule- I' orättvisor'. som: W -!' påtalar- då till 255 mar k: i månaden. Per ibland, . vm man sköta ain häl aagt .6'.400 mark per år, vilket en jordäg.ares mark beläggs, med kvadratmeter blir detta 14 l1li. och tillåter man sig. ett par är c.. ,7 -10 mark I må:nadcn. inte ungdomstidniDgens gron färg, medan en annan tär ; , mark. Bostadsstyreisen . filst nya byxor, ett par ' ~j0rtOl' Den lagstadgade m inimilö!len ftldlUllii-ir ställa sig pä den e~kil en ':dyrbalTare" färg, böl' j någon flI , ställde I vintras ~en maximl-, och en kappa. om året så får är 1.070 mark. Sen kan man lIida Dir han så godtyckligt mån kunna undvikas om man ser hyra. 80m ftr utta&: (Hl il man för detts punga ut med gott pA;peka. alt en del tycks och inte lätsas fram ett område i stort; t.ex. vid stadl! mark per kvadratmeter. Men mtnst 1.00& mark. ha 'professocsjobbet som ett att markägarnas. åsikter bör planeändringar bör likvärdiga det bFYdd&. sig ~m.st.o. slag,s bisyssla. Föl' en. a v; m ina '...-aa.r- ... llngt det' är möjligt tomte!' t ett k'\!art~ be:l1alas lika DärlI1~ kommer ett par hund: len inte om när studente'r nas ' professorer bestå.r t ,ex. de rimligt" fast han väl känner oberoende av om de fär byggnads ra ,mark i avgifter till student hyreBbojkott. behaDdlades t koBkreta 81:betsuppgifterna i att de trettiotal anmärkning- rätt: eller blir grönområde. I v,iss organisatiQnema,' koetnaderna RESER man bUllS en gäng till tör studiematerial och ,en rad föreläsa ett par tiinmar t'Ch ..:Il framfördes I Munsala män bör. samma förfarande kun Och från stude~byn per dag. na användas i större samman smAprylar 80m det är avärt r..tt gå igenom ett pax uppsatseJt' kostar det 54 mark: i Jllåne.., 80Dl ett klubbslag var; hang. ' klara sig utan. Och därtill ' i veckan. den. Studenterna fick tidigare Men planering behövs, oundvik alla !&'kastades i en klump. måste de flesta studerande REGERINPEN har tänkt sig köpa månadskort å 20 mark, .aj älva skafta. möbler till sina att höja studielånebeloppet Un: . , _ ut som skulle strand ligen. men för en. tid sen bestämde 1.600 mark löt Il'iista iäsår, vil beh&;·a eD ny "torparlag" (student)bo8täder. staden att man Inte t .A r köpa ket inte är någon höjning Re-d. I , 9ILl'a sliker på att vad månadskort om' man inte. il' DE A.BSOLUT nödvändiga ut- tersom inflationen äter upp ' / gif~rna glF - alltså pi nAgot mantaJ.sskriven. i. Åbo: :m: buss den. En radl företrädare föl:' kring 8.700 mark per läsår bankerna liar redan kritiserat avgifter måste man alltså be tala miJlsl! 500 mark per läs;. OCH DA HAR MAN ÅN~~ denna töres)agna böjning hårt. är. Mim kan förstA:s cykla, INTE GETT UT ES PENNI och vi·1l... i stället höja räntorna men är man rädd om sitt liv PÅ NöJEN! Tlllå.ter man sig med en halv procent. 1.300 mark i.-nöjen. på ett A r ska man nog fåta bli. Du, som tänker studera näs
ETT MAL mycket <!AUg <'~ blir s1uta.W DlDan, 1()'.~ ma.t·k.. ta är:. fÖFbered dig på. härda
1.300 mark på nio månader ohälsosam mat kostar på stu tider! Och ställ dig bakom,
blir c. 30 mark i veckan vil- kraven på ,studiepenniJ;lg bch.
dentkårell 6 mark.. 80 pro~.ent lir tiJ.IIariIare . . .kn.r.u~ekrtJterantlrilillning av, de studerande äter ett mål ket , inte är mycket, när en ·studieloo • stäDet fii&- sludt.e
... ~r rektor Bengt B a c k m a n. ,Undervisningsminis biobiljett koslar 9 mark, in varm mat eller mindre om da lån!
töder minoriteten av utbildningskommitten vilken hö)) gen. F'or den l!IOtn bor ensam: !:ride- tID Idiren 6" mark' och en,
.at f~rna o e k s å. skall kunna uthUda .ng'"
öl' 3,18 mark. och själv måste sköta sitt bus SVENOLOF KARLSS()N
_ _ _tkkJreterare. Det blir alltså ingeR" flyttning .a.v utbildnin;'
IIblDPrineV
"
:*riw_
ii;,
I I
et-,
SöFF får fortsatta
med sel{reterarlinjen till Soc .t
ke~
i Helsingfors.
SOFF bar man hela tiden ligen- skall få fortsätta att ut- t
"
..
fick- p~ell!!ar ' , k",an 'by'g'ga v;d'ar.e. ,
fo~~~!~e!:~tr:!d::~ ~t~~a~:.~enta ungdomssek- !For:~by
ge en utbildning på insti-
Bengt
Backman sticker inte
l
""'J\ och att skolan följakt- ~ny~~~t~~j::~:~:~;::n~;;l_,
,
, ~.
frågan tagit., Nu kan skolan gå ' " I.' • för att bygga ,ut och höja ni' . '. , vån på utbildning~n och samti'NlJ irAN VI ILARA. upp vlr utbyggnad, meddelar en glad 'd igt ungd'omssekreteranlas sta- ' ...- Karl-.l9han F .. r s e I t. ~o.shy bollklubb få.r låna 100.000, tus. och kan fortsätta- arbetet planenligt. Det är S.pa.rbanken De _ Vi borde komma fram bli posita som Fy,ckt in. till FBK::s lmdsättning nu, sed.a n kon att vi skall kunna gallra i elev takterna med dell', penninginrättning bollklubben tidigare an materialet, säger ,Backman. Vi litat kä.tvlLt t~l sig. Och anle~nillge.D till att de kont.akterna
är medvetna, om ' att den som Bröls var som känt att boUklubbeu. sis t och slutligen inte
utbildar si~till ungdomssekre fick det ' lån man redan trodde var klart.
och jobba mera etappvis under veckorna. Men (Jet._ är ingen större olägenhet, menar For seU. Nu när vi får pengar, skall småbekymren klaras av utan större 'besvär.
_ - - - - - - - . . . . ; . - - - - -.. 1 in
~_ _" '_ _ _ _ _ _~_...J
teruc> beroe ha några år på. naclren och även ha. erfarenhet handling som tidigare h ar varit . . av urigdomsarbete. en uppgift under komplette . De som går ut från c mgdoms ringskurserna: -sekreterarlinjen i vår innehar Fem studerande blir färdiga fullständig kompetens för ung- ungdomssekreterare vid SöFF i d'omssekreterarbefattningar. Ti vår. På / folkakademins första digare har det krävts komplet årskurs finns tolv ungdomar , I ' teringskurser på 2 x 1 månad som studerar på ungdomssekre ' för att få nödig kompetens. I terarJinjen och som alltså Mir år har denna komplettering .k lara med sin examen nästa år. byggts in i undervisningen.. Det EnUg,t beräkninga rna kominnebär t.ex. att alla elever som mer behovet Il,v ungdomssekre. blir' klara Med sin utbildning" i terare i landet att vara ungefär vår o.ckså gjort. undan en av- ;100 perår,
De s enaste veekorna har " arbetat i en litet lugnare, takt, mera avvaktande, sii'ger Forsell. Men vi har gjutit grunden för de Ilya toaletterna, kontoret " och det 0V'l'iga som skall b y ggas till. _
vi
_
Nu får vi fullfölja pla
VÄLKOMMEN OCR VÄLJ R-INGAR! Gl!.IlD
fYlA~ln
nerna .och jobba med fart. Till Va.s& t-ledre torgat Tel. 12491. semestern SKall det mesta vara Till lilla förlovnings pa r - gra tI s klart, hoppas han. / Sverige- resa. Tiden för r&$itn får Eftersom man ha:rdans mest I NL li-jälv be ~tä mmil• varj~. veckosl~t nu; måste bY~- l ,garganget städa upp efter Sig 1-________;;..-_-.-..
"
ö S T E RB O T T N I S K A' P O S T E N,
Tol"!Ida~
den U maj -
1975 ,
(
I
S,#iSODg· ÖppniJl~
24. 5. 75 ,kl. 2O--?
paviljongen i ÄRVAS ,
,.C·L EOPATRA
JNl
.STIG-JOHANS
o
a
.>-.
8ERy.GR. 1
BUSSAR SOM TIDIGARE. /
BILJ.GR.
6
YTTERESSE· STEN ULAS -{it- . BARBARELA . .
\
~
LöRD. 24 MAJ 20-01
, ' " BUSSAR: Ekmans , fr. J:stad 19.40 via KålJby. Kronlund fr , SAka 19.00, G :kby 19.15 vIa Kronoby. Sjönejden fr. Vilobacka 19.10, och Bennäs. Ekmal?s fr. Terjärv 19.15 via Kolarn, Snåre o. Bäckby.
TRAFFPUNKT IR DANSEN
HELGENS
ORDN.GR. 3 Purmo 19.30 via _Forsby
i
NORRN.·S
LöRD. 24. 5. kl. 20-01
EXODUS & :REFLE)(BA~N' DET '~~
-
- , BUSSAR: Wester kl. Näsby strandvägen.
1 ~. 10
-
,
.
- . fr. Lappfjä rd via K: stad, Tjöck o. Näsby. Ingvel:i kl. 19.30 fr. Pörtom via övermark o. ytter mark.Haglund kl. 20.00 fr. Kaskö via '
- Tjuvkän~
dig '_sommarledig ~ MS oss
l-Lördagen 24.5. kl. 20--01 'I
GUSTAF ' WASA & ILPO KARINEN
t
ger dig stämninge"" '~usiken, farten • . • Häng nied! ,
,,
_
,f J
,---Och 'i DISCOT full rulle me4
el nn-B 'o),"R U ~ ,r,"1\(, _' "I m
I I
A~TERNATIVSTÄLLI~T
y
MED '··
DAMERNAS HALVT1J1ME!
för ~åra
OCTOPUS
ALE~NDER
Nästa helg: Premiär svenska toppbaild av Max Fenders, Yngve Forssell, Jan Öjlers, Magnus, ni.fl. och Sveriges toppband !
,
1. 6. följda Missa inte våra
BUSSAR: Vasa kl. 19.30 o. 20.30, Gamla , Vasa kl. 19.15 via Helsingby o. L : minne. Nyby kl. 19.15 via R ibäcken och Havras. Väster Solf kl. 19.30 via Sundom. Overmark kl. 19.30 via Pörtom Nämpnäs kl. 19.00 via -Korsnäs, Molpe och PetaIax. '
,/
ANNONSERA 1 ÖP
••
ANNONSER4 1 OP,
ANNONSERA '1 ÖP
Tersdagen flen %2 maj -
öSTERBOTTNISKA POSTEN
1975
l'
\
SÖU:s.·ORKESTERTÄVLING ·75 FINAL O.N SDAGEN.' 28•. ~. kl. '%0.00 på CARPELLA ; KARPERÖ. -.
l
Dans ,iii föliande band ·som samtidi 9t tävlar om en plclls i '.ivstudion L
BARBARELA, . "EW ' KINGS, ' OCTOPU5, REFLEXBANDET, ZOJCH· BUSSAR: Häkans fr._~orget 19.45, 20.30 och 21.10,
-N. VALLGRUND
ÅRETS FÖRSTA .SÖNDAGS DANS PÅ- KLACKEN
lördagen den 24. 5. kl. 20.00
~NewK;ngs ~
-
Söml. 25.5. kl.-20- 01
ORDN.} GR 3 SERVo .
' -- - - - -
CLEOPATRA
-Midsommarflickor
står för musiken
...
~.~ _.s..~~~.M.h ~ J:.~.d.hl•. l.M~O·.' • •_ _'_ _ _ _ _ _ _ _~ I _an~lnu~~scl , v AR
FINNS aUa söta midsommarfIiekor ? Ledningen för fjärde ringen är bekymrad för att enda:st ett par an mält sig.' som kandidat~r. Man håll~r fast vid att Öster '>ottens 'midsommarfJickaskall koras vid midsommarvakan i Oravais, men måste få flere kandidater om det skall bli någon fart på omrÖstningen. '
KISAMA.JA VOLTT.
~AT T l
VA L lörd. 24. 5. kl. 21--03
FÖ~
LASSE
NONSTOP-MUSIKEN SVARAR
RJSTIMÄKI OCH MUSTANG -
XÖMESTYT
DÄRFöR alla fräset-- flic kor: skicka en hild (~ .. , van_ ligt amatörkort gå ' bra) jämte uppgifter om vem du är, ålder o, dyl. till Eivor Eklund, 66810 Kimo. nu ge nast. Och vill du inte skicka , själv. kan du låta en kam.rat göra det. Och ni sorb har lämpliga
HaJdin fr. J :'stad 26.15, Nykby 20.35 och Jeppo 20.50. Oravids Tr. fr. Vö.rå 19.30.
åroligt, sade publ~en · Ander,s och valfisken
kamrate~ övertala dem att vara med och skick Il in · en bild. Senast 1 morgon fredag vill Eivor ha anmälningarna., Det blir alltså ont o~tid.
DET ' GÅR också att - ringa Eivor och' .meddela att ni skickat bild, hennes tel.nr. är -961/54 289.
..::LGF LASSENlUS utför ett mycket värdefullt arbete. 'När andra debatterar-och dis ....... . . amatörteaterutbildning, då gör han föreställningar med fullständiga nybörjare il' dl den bästa teaterutbildning_de kan få. lördag hade Replot Pjäsen handlar om att AnderS •
•
Pjäsen har sex roller. I den
teateramatö_ hittar ett stort ben när han ·bärande rollen som Anders gör på folklustspelet gräver källare under stu ~ Henry S ö d e r 'g å r d en bra in_
valfisken i reg;. av Han kallar på en pro~ssor sats. Trots ett visst bekymmer
a...a:~II1' US. som först tror aU det rör sig med läxan, så agerar han leeD teaterliändelse på om ett värdefullt' ben. Anders digt på scehen qch hän finner yäJ ungdomsför- börjar redan tro ,att han blir sig bra i de . olika situati9 ner (!Il de senaste 10 rik och börjar också ta sig så':. na. Också de 'ö vriga Gunilla wpp en teaterpjäs. dana fasoner,men så kommer M y n t t i som- hushållerskan, det med hjälp av då beskedet att benet inte är Johnny ö s t e r h o l m som La!Bl!Di1IIS enligt värdefullt .och Anaers korthnus drängen Kalle, Nils L i n d .e II bade lyckats ramlar sönder. ' . som prof~~, Gunilla med att få de Efter diverse förve~lingar R ö n r. q u i s t - ~om Brita och . ~"'_an18 sOm alla v8:l' så får självfallet pjäsen ett Louise R ö n n q u iSt som , lyckligt slut dvs. Anders och bonddottern Asta gör bra ifr.ån ; hushållerskan får varann,' Ock- sig. i Yalfisken, som så drängen Kalle .hittar ,rätt • .Småroligt sa publiken på 200 GlllllUlr FalkAs är till slut, både ifråga ' om att pere-oner. En prestation aven /. ~ . ,
dras mera allvar hitta' sm far ' och sin rätta flie- Uten förening. -. ;. Anders, Hellry sMergArd, och- llUshAUel'8kaD, - änd pjäs. ka, Brita. . ' PAUL LINDELL replotpl'eJlliä.len på Anden och valfisken.
_ _IIfiiOl'eDings
..
som
I
.
-
'*
GunUia
Myntti, I
' __
• ö S T E P, 8 O T T 1'\1 , S re", ----------------------------"_.__ .-
*
Tallriksharven .skall sättas I skick. Ulla Lindström; Krlstinestad, och Ralt, Opp man, övermark, skruvar, medan Anders Udd och Tommy LillsJö till vänster tittar
på,
'
. . '
p
oST
fl: N
-----------
To~d~l!.'l'n
fl"" 22 ma.i -
1975
_ *, Bara
•
flickorna får körkort skaJI de börJa köra traktor mera. På bUden fr.v. Jo hanna Pll'iiliaJa (har körkort), PiR Bjon, Elisabeth Haglund, Caby . Wickman och Ulla Lindström.
'Praktiken viktig l{omplettering· 'Välrustat jordliruk till teoretiska undervisningen' - nyttigt pröva allt' o VI ÄR INDELADE i grupper som tillsammans med en arbetsledare eller' lärare eller helt ensamma utför olika. ar , beten. berättar Tommy . Lillsjö, Lappfjärd, Anders Udd, Pör tom och 'Ralf Witting, Karleby. Vi vandrar omkring på skol_ lägenheteu och tittar på anEiggningarn!l, 'maskinerna och de som arbetar. ) ,
o SEDAN DEN 5 MÅJ sjuder det av praldisk aktivitet kring skolorna på Korsholm. Fram till hösten fullgör en stor 'del aveleverna på jordbruksskolan och lantbruksteknis ka skolan sin pra.ktiktid på siwians jordbruk. Att ett piu traktorer kommer brummande från Fladan i vårskymningen vid 23-tiden är ingenting 'ovanligt: T.o.m. söndagar sätter eJeverna till för att få det. nödvändiga jordbruksarbetet utfört.
Eleverna fungerar precis som I bert S i g f r i d s har förklarin_1 Elev.erna- är inne 'på samma en jordbrukare på egen gard., gen - det är egentligen fråga I linje. - Det här gjorde vi i plane- I klar innan de andra kommer De räknar var~en med 8-tim om hans livsideologi : ! Ralf W i t t i n g, Karleby, 18 ringsgruppen i morse, -äger vid 'niotiden. Ledare för plane mars arbetsdag eller 40-tim år,. resonerar: Ralf W i t t i n g, och pekar ' på ringsgrupp,c n är , arbetsledare mars arbetsvecka. Teori och \ praktik hör - Här får man pröva på allt. tavlan i klassrummet i maskin- Ulf-Peter G r a Il Ö.. ihop, säger han. Det är ingen Här finns olika slags jordarter, hallsbyggnaden . På tavlan finns - Det finns nio' traktorer på Räknaildet av timmar är I i ting som skall ligga i skilda skog, trädgård, husdjur. fasta uppräknad~ ' 10-,12 olika'.arbe skolan, berättar Tommy L i 11 alla fall en sporre. Under prak lådor. Teori är baien för en anläggningar och maskiner. ten, vem som skall utföra des- s j Ö. Och flere tiotal olika ma tiktiden bör de få ihop ett visst effektiv produktion. Inom lant_ Praktiken bygger direkt på teo- sa ,och vilka maskiner som skall skiner. Han går på maskintek antaI timmar. När dessa är bruket har ·man klart insett det. . !'in som vi lärt i v in~?r, Ingen användas~ " ' niska så mask:inerna är hans fullgjorda kan de 'ta ledigt och . - , .. . annanstans skulle man ha möjDet är intr essant att vara specialitet. t.ex. jobba hemma. Tidigarei ~a?ens Jordbru~ krayer mång_ lighet att få inblick i alla slag ined i planeringsgruppen, säger Torkrian är modern. En så gjorde ' eleverna vanligen undan sldlga , ~u~~kap:r. ~!Idast. ge- av jordbruksarbete på _samma ,R'llf. Mal} _måste stiga , upp ti dan bord . man ha; menar poj praktikdelen av skoltiden hem- nom att fo;:st lara SIg .teorI o~h sätt som här. digt på morgonen -för att va.ra karna. . ma; ~u är det tvärtom - en- sedan ~msatta ~enna l. praktik I . fähuset finns sammanlagt dast ett fåtal gör den hemma under .. sakk~mg lednmg.. kan O ' : ~ 180 djur ~ 28 kor, 19 kvigor och ener-' på någon annan gård. man lara SIg ~tt helt forena .. _ ~te. 33 kalvar. En utav Finlands . , teori och' pralitik. och sedan dra II ~ ,
bästa besättningar, säger An Skolornas föreståndare AI- nytta av kunSkaperna. , •
ders U d d. '--
I
've ma'
satsa _.
f e ed l ' pa . .rltl" .ssyss or O
'Ett . evi.gt städande' , .-inga stölTe problem \
o FLICKORNA' på. husmodersskolan har en ill!t s.k. närpro_ bJem. De tycker att det är ett evinnerligt s~ande på sko~ Jan. De kokar för god mat å.t sig själva och måste då och då ha bantningskampanjer. Det. där med fähuset och svinhu set ä~ ''Usch''lör de flesta. Och så. ' är pojkar 'i allmänhet portför~judna på skolan: ,.
..
OVI MÅSTE SATSA mera på elevernaS',fritidssysselsättnin_ gar, konstaterar såväl Dagmar Ii e r t s på husmoc}ersskolan . som Harry B j ö r k q v i st, Iin,ieföreståndare vid lantbruks tekniska skolan. Eleverna sjäkza konstaterar också att det . inte finns så mycket att göra på ledig tid:
Nu har Dagmar Berts och Harry Bjö.rkqvist slaagit sina huvud ihop och tänker se till att- det s'k all bli en förbättring. pet blev en lokal ledig på sko lan som inte behövdes för de Det ä~ inga allvarliga pro-I !J.öv~r ~das, säger' hon; Det anställda. Den har man nu er bjudit åt idrottsledarna Kristi l>lem som kommer fram under var ingen som trodde. vara' sam~t med flickorna. , I undervisningS'köket ler Bri naWikström och Kerstin Ru-Maja 'S i g f 1.' i d s skrattar a A s b a c k a glatt när vi glatt åt '.städproblemen. - Jag kommer in och snuSar. har frågat om de tror att . det _ Vi laga~ fina:re mat ' den Asa S t o r e, I\arIeby, är en finns ' nå&:ot hem som inte' be- här veckan, säger hon. Efter- , av de få flickor vi pratar med som vi inte arbetar på sönda- som hlar framtiden helt kl~r. h' ' ' ' d -, . . k"k t ' .. . " "-. l rag . - ~ag har tän~t utbIlda. mIg oror a s g a r n a ar I un ervlsnmgs o ~ tar vi en vecka den här tiden t l Il .d la k omssa, sager _,h on a Il , ~ FöR UPPFöRANDE av ung- då vi. kokat söndagsmat hela varhgt och ·hennes varma, ' gla domsutrymmen har fyra kom- veckan.' da l ögon blickar säkert in i vå muner i länef i år anhållit om ' Framtiden är i allmänhet ett ra. Jag tycker också om barn statsbidrag och lån,. Dessa är st.örre problein för flickorna, och trädg~rdsarbete, men ' del ~arIeby', Orav~, Kaustby och - Jag tänker inte bli någon får bli vårdutbildnin~: alla Alavus. Länets ungdomsnämnd kontorsråtta åt far som :han har förordat samtliga,- ' och skulle önska, säger Ann-Char faJ!. J~g räknar, med , att det framhävt att alla borde få där_ lotte S k u r, Solf. Då blir jag här året på .KorshoJm sk~lr va för _att inga dylika bidrag se- hellre lastbilschaufför på nå ra en god merit vid fortsatta ~te år kom till Vasa län. gon av hans bilar. Det är kul. studier.
B ·d'
f··
d
nard. I gengäld hoppas de aU dessa någon kväll per vecka skall ordna någonting för ele verna .Från hösten är det ock så aktuellt med att Kerstin Runard kan bli ' tilriliirAre' på "'kolorna. ' -----Ett källarkafe, diskotek . eJler vad m'lm vill kalla det har ele verna i jordhruksS-kålami källa re. Där träffa!" inan ,under vin terkvällarna. Dar finns TVrum och olika spelmöjlighet~r.1 .Just ~u. hållet: pojkarna till -på fotbollsp'lanen så Qfta det ges möjlighet. . .
la~~~s::tärR~!e':!~:i~~ernt.
Bästa skolbesättningen i
Utgödslingen borde åtminstone förbättras. menar pojkarna. - Det lär finnas- planer bara Kekkorieil ger pengar, ' skojar Anders Udd. Svinhuset hoppar vi om men tar i stället en blick i stallet. Skolan har inga ' egna hästar men två elever - karlebyflic korna Pia Bjon och Cflhy Wick_ mim - " har egna nästar med ~'g på skolan. ,Det är förstås ricl'- listar. • . Nog har väl någon fått provrida, men inte bryr sig pojkarna Om det riktigt, säger Ralf Witting.
Ralf, Tommy och Anders tror obetingat' på jordbrukets fram_ . tid. Tommy är förstås inr iktad på potatisodling medan såväl Ralf so~ Anders är mer inrik tade på , kor, svin och spann Många av lärarna ' har nog målso_dling, . intresse för idrott och .andra ';"- Men minst 30 kor måf;te fritidssysselsättningar, säger Harry Björ..kqvist, : men elever man ha för att ett familjejord_ nabör ju 'också få någon av bruk skall lÖna sig, fastslår koppling>När de' lfå!littiil med Anders Udd. Det imiebär 35 oss' hela dagarna bör de, f~ se 40 ' ha odlad _ jQrd. B'etyd'J igt andra . ansikten på kvällatna över medelta let i , svenska ÖS och höra andra: röster. terbotten just ~u.
"TorsdaJren den 22 maJ -
ö S T F,: R B O T T NI
1975
------------~------~--
S;
K " P·O S T E N
Halvdussinet flicko r i jordbrukspraktik'
T
Allt yngre · flickor
ohanna ,vill ,stanna i"Finlånd' Igår i husmodersskolan h bli bonde med 'egen gård! - .n osa,r :på olika jobb [] SEX FLICKOR sl(afrnr sig nödig jordbrul(spraktik vid skolorna på Korsholm denna """'......""'r. Efter två år i jordbrtiksskola är siktet ~nstälIt på fortsatta jordbruksstudier i . I framtiden återfinns de kanske som lantbrul(ssekreterare, konsulenter, lära,r e, själv - diga jordbrukare eller varför inte -' bankdirektörer.
D VARA EL~VER är yngre nu än förr, ,säger Maja S i g f r i d s när vi sitter och dricker eftermiddagsl(affe med lä rarinnorna på ' JlUsmoqersskolan. Förr var de ett par år äld re i genomsnitt. De som kom hit då v~r inril,tade på jord bruket. Nu tar man den här skolan 's om ett mellanår och ' en merit · för fortsatta stu'd ier. .
traktor fast hon ha.r körkort. pröva på att rida har fått göra Det är, alltid pojkar som får det men inte har det varit så 'ansvaret för traktorerna. , " .. Maja Sigfrids har varlt längst grundskolan eNer mellansko• . har a grologutbildnihg. Med "Hästflickorna" Caby och Pia Ingen a~ flIckorna .?ar fått på skolan av.. de sju lärarinnor_lIan. ... . . - Det är alla kategOrier vad k~lebyhumor p.~står , hon ; tycker . traktorerna är så stora stadigt salIskap - sager de I na vid kaffebordet, så vi låter det ar hennes dromyrke. oc h h"oga. A nna t"ar d e t med själva i varje fal~ - fast. de benne föra ..ordet. · Föres.t ånda k~.nskaper och .ambitioner b.~ ·. .haft så många poJkar omkrIng rinnan Dagmar B e r t s kom traffar. En mycket stor del ar . " - .Jag skall bli bonde på : hästar. si~. Litet fnjher och. men~nde pletterar då och då. sådana som int~ har klart för ~ gård, säger JOhanna l Deras - hästar - har trivt~ bra blIckar tyder dock på att det sig vad de skall bli och hur de p i e k k a.l a. Hon är hemma I på Korsholm under vintern..De nog varit någonting i· alla fa!1. - Ja, se förr yar .det så att skall fortsätta att. studera. fria men ' C7 OI'Ji är nu i bra - 'Pojkarna går till husmo flickorna vanligen gick hemma Här får de inblick i många - IA!kilstuna . " t thar be-. I h ar varI' tpigoa '< t sig for at ~ anna trim. De har fått ha hästarna dersskolan när de vill ha något ett par år innan de kom ·hit. ollka yrkesinriktningar. Vårt. Yl d. " fÖt: . sig själva. De' som velat äventyr, säger fliCKorna. , Nu kommer de direkt från barnhem' intresserar många. '; det är dyrt att bli bon ' . Här ,finns 6-10. barn upp tilt funderar hon. Jag måste : tre år. Det ger inblick och . me, skaffa mig ett annat yr" rit för for tsatt utbildning inom . jag får råd att köpa ett barnavåI,lds.s ektorn. . , . Just nu har vi många som . kan ju gifta il ' - med ~n funderar på restaurangskolan rukare. föreslår de andra på Åland. Arbetet i- våra två kök. ger bra grundpraktik I och . merIt. - HUR! Så där resonerar En del flickor delt - ' med _ og kan en f1ick~ bli stort · intresse i vävning och ru.kare utan att gifta sig handarbete , medan andra åter bondmora , säger hön. intresserar sig för trädgårds. Inte behöver man bli _' ~~i't ;'p.l o~h arbetet i skoJa ns -lmora. fa st man skaf"1r si/! växthus. tbruksuthildning, säger Ulla _ .De får också pröva på nå~ra i D d ii t r ö in. . Kristjnest~d dagar i fähus och svingå,rd un De finns många yrken för en der- året. Även hemvården kan ' inom jordbru.kssektorn. · g~ inriktning till många olika hOD. yrken. , . flickorna trivs bra på 'När det sedan gäller att sva~ lan. Det går bra att arbet.q ra på .frågan ·om det är bra att tiflsa mmaDS med pojkarna. De medelåldern på eleve·rna -. sjup- : accepterade. .kit böi-jlip Maja Sigfrids . och de ' \ .lobalUl8 är. litet miss";öjd Ann-Ch~lotte l!lkur, Solf, ocb Asa Store, Karleby, tiUsammans med Jan, Susanne och Anhlka . övriga ~ärarinnorn. a s~äva på målet. ..... att hOD inte får köra, I busmode1'88kolans .barnhem. . Dagmar Berts reder upp si ,. . ' I ) dessa ,da'Car skal. v:i be -skola' hit. Det . här gamla skol tuationen: . . - Det är klart att alla flic stämma var det nya skolhu-huset blir kursgård. :. set skall stå. Men . det är mycket som är kor inte är så ambitiösa: Skul -oklart med det här "ännu. Vi le de vara ett par år äldre skuL , Enligt l skolans femårsplan är bara ,bal~~ägs' med pl~nerin le de säke~ gå -allvarligare in för- studiern'a. Men vi får lov borde vi ha börjat på med-byg_ gen ännu, sager han. att acceptera utvecklingen. Det. get redan i år men det strama ta 'är vår .roll i dagens utbild tt penningläget kommer -synbarli, D VI SKALL for t sätta a ningssamhälle. Det är av stor gen att flytta fram byggstar betyd~rse ' för' unga ' flickör som' bygga ut . vi skaIT ha ~tt helt 'ten. Text och Bilder: nytt skolhus, säger Albert är osäkra på vilket .yrke de S i g f r i d s; föreståndare för Det nya skolhuset skall inne skall välja att under ett år på .. skolorna på ' KorshoJm, när hålla å.v~n kosthåll och inter vår ' s'k ola få "nosa på'" olika alternativ vi frågar om fram~dsplaner. nat. Då får vi även en 'S~ogsDet där med ba nkdirektör är , y W i c k m a n s . förslag, ! känner en bankdirektör ;
i
må~ga.
I
I
I
II
*
en dag utbyggnad skolan
Sven-Erik Clatkr
*
Skolan skall ' sälja ett per Wlmed säckningen.
\
. ....
ÖSTERBOTTNISK~'
•
POSTI!!N
Torsdagen den 22 maj -
.
Radio- -& TV -intresse
1975
'
••• TEXT OM MLJSIK • • •• TEXT 0M MuSIK •••• TE x T OM MUSi K • • •• ••• O~E , RJARNEBY •••• SKIVO ~ • •• SCEN • ••• ~Y HETE R • • • ••• • • ••
för orkesterfinalen SAVÄL RADION SOM TV' är intresserad av SöV:s !}rkester tävlingsfinal som hålls på Carpella i Karperö den 28 maj. Atminstone radion kommer att vara på plats. Det har t.o.m. talats om direktsändning. " , ~
I
~ex orkestrar är som känt på SöU:s bekostnad, få -göra en kla.ra för final. I Nykarleby skivinspelning. Inspelningen kvalificerade sig Omakuva och skall göras någonstans i Vasa New Kings, i Lappfjärd Reflex~ trakten av ~jörn S c h a u m ~ n. ' bandet och 'Octopus och i Nyby Det är förresten han som också Zotch och ,Barbarela. gjort ins~lningen _ av Kol's , Någon av deS!;a sex kommer holms Gilles skiva: den 28 maj att koras till bästa dansbandet- i svenska österbotEn skivinspelning kostar 8 _ ten. 10.000 mk har Jan-Erik Frost " Publiken kommer samt!digt dahl räknat ut. Det gäller allt att genom omröstning kora så att också få skivan såld för "Landsdelens populäraste dans- att det hela :skall gå ihop. ~and". Det är i~te alls sagt att Skivin~peiningen är samtid~~t Juryn ' och pubhken har samma , ett experlDlent. Lyckas man sal åsikt dvs. att samma band vin- ja skivan så att det. inte blir, ' ner båda 'tävlingarna'. " 1 örlust kan det bli många nya ' Det band som vinner enligt inspelningar i SÖU-regi, säger juryns bedömning kozwner att 'Jan-Erik Frostdahl.
I
• POPGRUPPEN med stort med gitarr : Leslie West heter och hans grupp Blue Swede P för många i vär1de~ just nu han och är känd frAn TV höll bara blir populärare och popu ' är utan ' tvekan SWEET, som jag på att skriva, men jag • 'lärare. I Rolling Stone Maga I.... . menar supergruppen West, / zine kunde man läsa om ett nyligen gästat Sverige. I sam Bruce 8. Laing. Han har ;gjort mAngomtalet jam med Blue band med besöket fick grup Swede, inklusive Björn alltal. pen en guldskiva. Den tjusiga en eg~n skiva nu, minsann. Ti utmärkelsen gällde "försäljning ' teln- är lustig och syftar ' på några ~lllar från numera upp en av gruppens senaste LP i mannen i frågas utseende. The lösta Allman Brothers och såhgerskan Cher (aktuell med Sverige "DeSolatiOJl Boule Great Fatsby! vard:". Den har sålts i mer än Och en sak är helt säket:: ny LP även .hon) . . . Den store Gatsby kan gå och 75.000 exemR,lar. En helt fan - att deEJemtielfte versio tastisk siffra, , tyc'kte Mick, gömma sig, tör när Den Store nen av att försöka sälja gamla Steve, Andy' och 'Brian. Det är "Fetsby" släpper på strömmen Elvis-låtar nyligen- sett dagens ljus. Pure Gold heter satsning ju nästan- lika mycket som I till sin gitarr och öppnar mun ' England och där bor det, fåk nen så. visar det sig mycket e~ och det är lätar som sä tiskt några miljon~r till, - om riktigt ,att han är en jätte kerligen finns på ett lO-tal jag Inte missminner mig to musiker på _mer än · ett !lätt. olika LP, single och EP-sIri talt. . vf)r:- Pure Gold är visserligen Den här skivan är förmOdligen P Å BILDElI{ kan ma..n se de inte Leslie Wests sista, men lågpris, men ändå. Det r äcker glada gossarna med Sin utmär väl med Greatest Hits, Golden det lir hans senaste! ,' kelse mot en bakgrung 'av ett Greats, The Best of, 100 Gol st. svenskt slott, m. kungligt. rader den Hits e~c . .etc. . . . • BARA NÅGRA - att LilI-Babs varit i Hong om • FRÅN DET STeRA .landet att Björn Sklfs kommit kong - men trots allt kom i väst kommer nästa farbror ' hem igen trån USA, 'där han mer tillbaka!
'Ord~en all~änt god
men "jo,bb fö,r poliserna'
NÄRMARE 2.500 personer hade samlats till öppningsdansen på, Aminne, berättar länsman Tor-Erik N iL s m a n. 2.100 be t a lande,säger Lars-Göran S p e r r i n g. Allmänt var ordnin. ~'en god, säger läns~annen, men Jlog fanns det att göra för saväl poliser som ordningsn:tän. ' - De flesta av ungdomarna är nog ordentliga männisl~ or, konstaterar länsqlan Näsman, som själv var , ned till Aminne för att ' kolla .läget. Men det finns en svans.- I verkligheten är det fråga om några promille. Och hela tiden ungefär samma personer. Vi känner de allra , flesta av dem. __ Tretton ungdomar omhänder togs av polisen i Am:inne. 34 an mälningar av olika slag gjordes sO,m leder Ull straffpåföljd ,
Det var verkligen aktiva ord nil1gsmän i Aminne, säger TorErik Näsman. ' , En uppmaning har han till bilägarna. Sätt inte bilen så nä- . ra pl!1nket. Den kan använda~ som språngbräda för 'planka re' ~ och , ' sånt lämnar kanske spår efter 'sig. ' ' 'Öppningen på Rörgrund sam lade närmare 1.500 personer. Efter tillställningen hade po lisen ordnat stor razzia med 12 bilar och 25- man. ' Endast en
Du som är 16--25 år, visste du att,
KORSHOLMS SKOLOR
erbjuder dig mAriga vägar till olika yrken, tjän~ter, fortsati utbildning och egen företagare. '
o
HusmcHlersskolan, helArskurs... som även ger goda meriter för vidareutbildning på. hushålleta, barnavården och sjukvå.r dens, områden. -, "
O Värdinneskolan, 6 mån. vfnterkurs. Utvidgad undervisning
t matlagning, hemvård och handarbete,
.
~
!ar!:"ntmannaakOlan, 6 mån. .
vlnt~rkurs
, för blivande'jordbru .
D Jordbruksakolan, 2-årfg ,u tbildning för tjänster Inom lant bruksföretag, för jordbrukare som önskar längre utbildning: Förskola för bltvande a,grologer.
O LantbrukateknIJka skolan, 2-årig utbtldning för blivande
reparatörer och s,e rvicemän, god grul}d för vidare teknfBk ut, bUdning.
O l'ä,fBilJursskolan, ca 6 månaders kurs jämte 5 mAriaders praktik (börjar I japuarl 1976). ' .
rattfyllerist greps. 25 ~apporter skrevs på mindre förseelser. Vid polisens besök på Rörgrund skrevs fyra -rapporter. Det ' var personer som befann -sig jltan för själva festområdet som -störde ordningen.
soner på lördag kväll. ..Qrdnin gen var god men fyra finkning_ ar och sju dpporter blev i alla fall kvällens "skörd". '
får ett betydligt större straff än vad t.ex. "störande av ord- ningen" eller "medhav av alkO bol till nöjestillställning' skulle förutsätta. Dessutom betyder det förstås att föräldrarna fAr vetskap om förseelsen. ' På Rörgrund dansade unge fär 1.000 personer på freda~ Polisen i Närpes finkade sex peI"S<)ner -och gjorde dessutom fyra rapporter. . Säsongöppning~ i Fager'Ö på lördagen lookade inte ' någoa sfurpublik. Pol~en prövar tiD 500-600 personer. Qrdning var mycket god. En överför friskad person omhändertogs.
sammanh"nget påpeka. Tor-E.-ik N ä s Ql a n en beklaglig dumhet som ' de • LUGN PINGST ' _. " ung3 görsig skyldiga ti11. I)e. uppger ' felaktigt namn för '}lingsthelgen var synner!!gen polisen. "Detta upptäcks all lugn vid nöjesplatsema i de tid. Det innebär vi~seledande sydligareaelarna av $venska av myndighet och leder tiJl österbotten (de delar där ord äta,. På lörd'ägen var det tre ningsproblemen) aItmänhet är vasaungdomar som uppgav större). fel namn. ' På Carpella i Kal'Perö dansa_ Atal innebär' i sin tur de de , ungefär 1.200 persm;er på fredag kväll. Korsholmspolisen får stå.. till svars vid tinget och skreven enda rappOrt under kvällen och behövde inte finka !!IIIIIIIIIIIIIIIIU"IIIII11I11I1 f11 llllllllnlHlIlIlIlIlIlIIlIIl!lllIIlIIlIlIIlIIlIIlIlIIlII_ I
länsma~
att
eno~~daF:e:s::'holm
'S LU'l F'Ö RSÄ [ ,J " I NG
i
i Kar-I
perö uf betecknar kvällen som VmRKSA.MHETEN UPPHöR! LäGRET TOMS! i - LIlaåret börjar 7 oJdober. önsk,a r du försäkrjl dig om el~vpla~ ' , mycket lugn. ,En förJdaring vJl/f i§. Det fin,ns ännu gott om bAtar- och motol'er både nya • i t tid sänd då gärna In ansökan under våren eller försomma , - måhända att det kom bar", un~a och begagnade. Också tillbehör. ' a ren. Ansökningstiden utgår 1 september. gef'tir två bussar med um~Q; PASSA PA ' TILLFÄLLET, VERKLlGA BOTl'ENNärmare upplysningar jämte ansökningsblankett tiD1\<. i sko- . mar från Vasa. 1"' stället. var i§ ' P8ISER ,. . i lornas prospekt som erhlUes genom att insända annonsen det något av rekord vad bilanöPfET denna vecka kl. 9.00-20.00 och lördag kl. (sätt kryss tör önskad 'skola), • -talet beträffar för ungdoms9.00--:.::'14.00.. ·. . ,,' , dans. Polisen noterar- att , det Namn: O var påfallande- myc~et äldre . Adress: t . -. " • " •• " .~.-. . . . . . .. . . .. ......... ". H" ...... ~~ .'9 ._•• ; .. ,_ ••• ~ _
ungdQmpå OarpeUa. tm Korsho1ms skolor, 65880 Vasa SS.
i Aminne g.ansad'e enligt PoAlholmen ' Tel: 12 823 \ ÖP 22. 5.
lisens upp~ka tt ning l.!iOO per- 'iilllllllllll11l11l1l11l11lllll1ll1ll11l11l11ll11l11l1l11l11lll11llll11ll1l11l11ll1l11l11lHrni
S
HELA
a
a
a . a
a
= . a § ii
a
BA T HA L t -E N <
'
,
= = § i
Torsdagen den 22 maj -
ö
1975
st
E. R 8 O T T ~ I S K t\
•
P O S T II:: N
'Ritaruthildning' ges i yrkesskolor för den som gillar' attteckn,a! ,
(] IBLAND har jag stött på7lickor och pojkar, som, skulle vara inlreuerade av ett arbete som, har aU göra m,ed teckning &lian att fördenskull söka sig till någon konstutbildning. O HÄROMDAGEN blev detta "?något med tec..kning" aktuellt" ,
Rovaniemi, Joensuu och . De två förstnämnda lin jerna är äldre och finns på Abo, ,som exempel. e tt flertal håll - och utlJu En kartritare sysslar i det på arbetsplatser är inte huvudsak .med att konstru al ltför stort. De två senare era och renrita kartor, rit nämnda är nyare linjer S0m instrl1ment användes. Dess tillsvidare finns endast på utom , förser kartritaren ka r •ett fåtal ställen och enbart tan med text, förstorar eller på finska . Arbetsplatser har förminskar vid behov. Oftä funnits för de utexaminera faller också en del kontors de från dessa linjer. arbeten . på kartritarens lott. Inträdeskrav til! dessa Arbetsgivare är oftast stat iiga eller kommunala äm linjer är genomgåIigen mel lanskola. - Utbildningen till betsverk. elritare tar två år, de övriga På UJ1dervisningsprogram linjerna är ettåriga. , met upptas att rita, duplice ra och kopiera kartor, att Någon speciell Konstnar lig begåvning ställes inte texta och att beräkna . stor som krav. Däremot är dock leksförhållanden. Bl.a. mate ett relativt gott betyg i matik, yrkesekonomi, kart lära, kopieringens och text teckning önskvärt, samt an la g för textning. "Stadig på ningens teori ingår som teo band" bör man vara, samt retiska ämnen. omsorgsfull och noggrl'l.nn
• Maskinritare
och utrustad med, en god portion tålamod - ofta hål
ler man på med detaljrika, utbildaS på svenska vid Mel lersta _ Nylands Yrkesskola tidskrävande. ritningar. Ma (Esbo). På finska ,kan man tematiskt och te kniskt sin nelag behövs också. För att få utbildning bl.a. i ' U1eå borg, Lojo, Abo och Var inte tala om god 'syn, arbe tet är ofta ansträngande för kaus. Renritning , av olika de ögonen. taljritningar till maskiner och andra produ'k ter inom • Kartritar~ metallindustrin ' hör till ma skinritarens viktigaste upp u tbildas på svenska vid Öst ra Nylands Yrkesskola (ny gifter. Enklare berä~nings konstruktiGnsuppgifter kurs vid ,behov) samt inom och delegeras även en erfaren kursverksamheten vid- Cen tralyrkesskolan i Vasa. På ritare. I motsats till kå rtri finsk a finns ,ett a ntal ut- taren arbetar en maskinri biJdningsställen: Vallgå.rd tare ofta stående. (Helsingfors), Jyväskylä, - Hälftens av undervisnings-
KOS:TYM SLÄT SAMMET
180, 200, 190,
man utgående från ofull- , ga arbetsuppgifterna. Arbe ständiga skisser. Därför in- tet utförs ofta stående. går i und'ervisningen grun Vill man vidareutbilda ilig derna i elteknik och elek branschen . kan man inQm tronik. Tillika ingår text söka till teimisk lä, ro~ nstli!t ning, byggnadsritning, pro för att bli tekniker eller ID cessteknisk ritning och ma genjör inom det omrt de skin ritning i undervisnings som närmast ha r att görn programmet. . Grunderna i med den "ritutbildnmg" man olika kontorsarbeten får tidiga r e skaffat sig. Til! des· man också ta del av på den sa s'k olor fordr as praktik , na linje. genomgången "'ritarlinje" räknas som en del HV denna, Arbetsplatsen för en . el ritare är vanligen ' ett rit Dessutom ordnas även i vis· kontor där hon/ har. sysslar sa fall vida reutbildning på arbetsplatsen . _ mest med ' renritning från .skisser men även med and Elritare och ma skinritare ra kontorsarbeten. utibIdas också vid yrkes kurscentralerna. För litt • Byggn~dsritare Märtha
komma in till d essa bor rr.an dock vara minst 17 å r , An II f'-sterback:
utbildas även endast på' sökan sker via arbetskral'ts· finska, t.ex. i ' Vallgård, Es byråerna, där äv; n nä r m Hre bo, Dickursby och Rova me upplysningar erh å lles mi. D Detta ä r för ö vrigt min De mest krävande teore sista artikel i de:1 n& seri e. tiska ämnena i denna ut Upplysninga r om oEk A vr bildning är matematik, fy ken, utbildnin gsväga r, sjw sik, statik, hltllfasthetslära, lor, kurser och A n.~ (\k nin g s byggnads- . och materiallära. . maskinlära, projektionslära tider kan ni få g'enom .... ~t Under de praktiska timmår och tillverkningsteimik. ringa till eller bes öka när- na, ca. hälften av 5koltiden, maste arbe'tskraftsb yrås in" övas man i att tillämpa den • Elritare formationstjänst.- Tuulikk : i olika ar· är en ny linje (startade inhämtade teorin Gamlakarleby, BirgItta i .J fl · betsritningar. I 1974) som hittills finns en kobstad, ' Maj-Lis i Vasa ('ch dast- vid Kottby Yrkesslwla Gun-Lis i Närpes svarlu p li De som gått genom den i Helsingfors, undervisning na utbildning får anställning frågor och skaffa r fr <t m ~n sker på finska. Till skill på byggnadsplanerings- och uppgifter. Ni som Ännu ~ å r nad från de övriga linjerna . arkitektkontor; delvis även ' i skola skall utnyttja för ,är denna tvåårig: inom stat och , kommj.ln. Ren- bindelseläraren, eller stud;e· En färdig elritare skall ritning och detaljritningar handledaren , även ~l e hil! en hel del' broschyrer och skuf· av husbyggen, väg- och vat kunna planera elinstallatio ner: och rita kopplingssche- tenbyggen är de nuvudsakli ~ ter. tiden åtgår till ritövningar ; man lär sig alla ritningsty per som . förekommer inom metallindustrin . ,Viktiga teo retiska ämnen är matema tik, mekanik, materiallära.
YRI(ES VÄGE'N
Ungdomsnämnderna iVörå, Oravais och 'Maxmo arrangerar . i samråd , med MHF en ' Formel , K-drive i Vörå fredagen den 30 maj vid gamla "Larvväg.en".
FÖRM4NLIGT
MANCHESTER
I
Formel lt·träff olaneras i' Vörå
NU NY STUDENT·
SAMMETSKOSTYM
åter en gong, och vi kunde gräva fram, fyra utbildninf!sUnjer vid , ='rkesskolor:- kartrilare, maskinritare, ~lr;tare och ' bygg. nad"ritare (förutom, söm,nadshrwl.'ichen, där även en hel tIel "'teckni~g ingår J.
'
TWEEDKOSTYM GABARDINKOSTYM \ 230~-
I fjol arrangerades en lika dan drive vid fjärdsändan i Oravais. De unga som mötte upp visade ett stort intresse.
Ett flerta! gossar ' har nu un_ der vinterns lopp färdigställt Formel K-bilar i högstadiesko lan, och ges nu tillfälle att få provköra' dessa, FöL' att få ett riktigt jipPo- .har ungdomssek 'reteraTe Carl-Gustav Nykvist sänt ut cirkulär till alla sko lor. Vidare lovar han att polis och brandkår s:kal~ finnas med på platsen.
Yrkesskol.a n i Jakobstad ger utbildning pa följande
studielin ~ e r :
3-årig linje tör - bilmekaniker - elmontörer - instrumentmekaniker* 2-årig !lnje för - bllservice* - husbyggnad _ maskinbearbetning o. montering
- svetsning o. plåtbearbetning
_ Industrlla boranter* (mellanskoJgrund )
- beklädnadsteknik
- kokerska-kock
.!J till linjen tas elever från hela landet.
Skolan har modernt elevhem med plats tör 88 elever. Allt
studiemateriel erhålles gratiS, likaså en måltid per dag ,
'Eleverna har möjlighet att erhålla frieIevsplatser och "tudie
bidrag. Yrkesskolelev är berättigad att el'hålla statsga rante
rade studielån,
Broscnyr meo detaljerade_ uppgifter samt anmälningsblan
ketter fås från Yrkesskolan. Ansökan till vilk~n bör bifogas
ämbetsbevis inlämnas senast torsjlagen den 29 maj. TiU in
trädesprovet som hålles i skolan den 2 juni kl. 9.00 medta
ges kopia av det senaste skolbetyget. Adress: Trädgårdsgatan 30. 68600 Jakobstad. tel.' 10 522,
•
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
I I)
l Jngdomskafe, ldubbrum frä~~t Disk9tek inte i ropet just nu
Torsdagen den
o
NORDJUNEX -76 är .den törsta nordiska utstailningen för ungdom, som anordnas i :ll -q-n
n
maj -
1975
F· .. k s rtmar
F tlatei L'S'U!j l t
aktuellt
to r .y. Finlands Filatelist förbund r .f. har godkänt a n ordnandet av frimärksutställ ningen - samt ,speciarregl~mentag emellan. På detta s ä t t kan ten för nämnda frimärksut~ man kompletter a sin samling. stäUning. Det är ju alldeles. onödigt Förutsättningen för delta för två frimärkssamlare att gandet i frimärksutstäTIningen använda i sin korrespondens är, att utställar.en tilld,elats åt . vanliga fll"lmarken med lejon minstone försilvrad' MOIl8me motiv ,~y desSa frimärken er dalj för sin samling vid, en in hä:ller man ju allra lii-ttast ay ternationel!l eller Ill!ltiGllel1 fri-, aHa mäxJ[en .. märksutstäUning;'; adl att ut Man kan även använda äld ställaren är född - 1954 eller re märken, S(!)m iBle finns pi därefter. Det är Valkeak0sken posten, dock bör vi komma FUatelLstit som står 80m ihåg att frimärken utgivna f~
ETT UNGDOMSKAF:f: samt klubb- och sysselsättningsutrymmen bör dagens unga ha till
gång till. Det kom man fram till vid det planeringsseminarium som Finlands svenska ung"
domsförbund ordnade på Abolands 'folkhögskola i Pargas senaste vecka. •
DISKOTEK är inte ordet föl' ~å..gen på samma sätt som för några år sedan. Eli' festsal en scen behövs kanske men det är- andra utrymmen som-står överst på ungdomsledarnas
önskelista..' "
o.c"
varje förening få ett eget lit.et- rymmen som:- just' nu är mest i
utrymme inom ramen för allak_ ropet.
tivitetscentrum eller ungdoms- Seminarioet pågick i tre dagar.
gården. Fotoklubben behöver SI·s ta dageli föreläste Kel'stin
eget klubbrum, scouterna, ra- · E k m a n fr4n undervisnings
dioamatörez:na, de mi>torintres ministeriet om länsungdoms serade osv. Läge, storlek, ut nilmndern'a s makt"mål aeh me r.y_ rustning osv. med hänsyn till del. de behov aktivitefen ställer-. ----------:---"'- Klubbrummen skall vara sys. En krafthall och ett större selsättningsrum. .Helst borde utrymme för c5pel bör också o finn.as i en ungdomsgård. Fi:nns en festsa.l ech ett serverings rum - om det är t.ex. fråga om en gammal uf-Iokal - kan TERJÄRV lJF ar~angerade dessa kanske utnyttjas för des_ för första gången i historien värd för utställningen, som Sa ändamål. re 1. 1. 1954 inte får använ vårfest i lördags. Det var eR hålls· 23-24 oktober 1976. . . das. En förändring I dev.na Ungdl>msnämnden i Kristine Ett 30-tal ,ungdomssekretera fest enbart för medlemmiu, stad har fördelat 26.800 mark tm fråga kamrner att träda i kratt Det är en hel del formalite re och organisalionsan&tä:llda medlemskortet gällde som in ungdomsföreningarna. SA. här de alldeles Sllart, vilket betyder F{Wt a.tt Må 110m värd för en . trädesbiljett, och följaktli .ungdomsledare deltog i .plane las anslagen: -Svensk Ungdom att tidsfristen blir ännu kor frimärks.u tatällning. Därf&r har ringsseminariet. De ungdomspo gen fick föreningen många 3.000 I mk, Skaftung uf . 2.000, tare. Dett8kan man förslA förberedelBerna· redan satts i litiska planeringar som pågår nya medlemmar. För första Korsbäck ut 200, Härkmeri ut p.g.a. den intlatoriska utveck gång, trobt att det. är ,ett och i Aboland och Borgå presente- , gången har TUF nu medlem 500, Teinikunta 600, Tjock-Påsk ling, iIOin för tillfäHet pågår. ett halvt år tm. utställningen rades. Om plan~ng .av UIlg- : mar i hela TNjärv. mark ut 2.800, Lappfjärd ut 100, De smä valÖl'erna' blir "bety öppnar ~D& dörrar; qom.sutrymmen talade arkitekt ' .. Dagsmark ut 4.500, Nybyggarflic Gunnar A h l b e r g från Stock_ : Programmet upptog for~rag delselös". koma 1.400, BrahegA.rden 5.100, olm och magister Eva O j a- ,om tobakens ..skadeverkmn~.ar Kilens ungdomssektion 1 .300, Ut l a, Esbo. Om inredningsfrågor ,av kommunallakaren Per Lö~. Veckall& objekt kan man tennossa ut 500, Kristiinankau kallA vidstAellde brev - tillh& talade arkitekt Maj B o r e n i- I Vidare spexade Håkan Gran pungin keskustanuoret 500, Ket l:t s Abo undertecknads samIingar :qvist inte mindre än en tre~ , säsissit 700, Kokoomuksen ~ret ' , . kV'8.rt timme. blandfrankerat med frimärka 300 och M-klubben, Dalen. 200 Det var i- grupparbetet man Festsalen var inredd i res av rysk typ av är' 18901 samt mk. kom fram till vilka slag av ut- taurangstil med bord och sto pennifrimärken frAn ål' 1885. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - la1" och kaffeserveri·n g tinder Portot fÖl' det avbildade brevet programmets .gång. Två orkesL var 20 penni· eller 7 kopek. I 'rar ' medverkade, Tamborioo.och detta 'f all skulle 3 kopek inte Juiius Ceasar.Den sistnämnda ha räckt. tiU som tllläggSD.V orkestern iiI' ett resultat av gift enligt byteskurs, men I vinterns gitarrkura i medbor andra sidan var fyra kopek en l garinstitutet, kompletterat med BILDEN: UngdomsutstäIl'ning I aning för mycket. Detta, post trummiS &. dyl. Orkestern är h~oriskt sett synnerligen in ens ~enkänningsemblem. en ny medlemSorkester föl' tressanta objekt har " avsänts . _frän Vioorg 36, 11. 11398 och är TUF. '0 Man hör ofta iala.s om ankomststämplat i. Helsingfol'll Från början av kväUen, spe tUaieIi8tiskbaakering. . Detta lade 'l'amborito till dausen ock 1. 12. 1898. betyder. att tvA fUatelister, fri från ' början av morgOJtel'l Juli märkssamlare, SOJp. kOi'respon tia Ceasar. som man tltt.ryeker Blandfrankecnngar är säll derar med v~8l/dra och - byter det i Terjärv. synta. FÖr8åndelBer &Gm . . 500 Philip. C-k~t· triDiärken. mAtte det. sen. vara. \ Festen betecknas som en stor frankerade med 841vlir. finska. inom landets , '.grä~er, vilket tävling hos oss. framgång. Bland publiken 80m ry.ska' frimärken, . före Fin även förekommer, eller med f8iIlllS· många ungdomar. speci l~ självständighe.t 6. 12. bytearilmer utomlaniIi!, fran el'lt: mot slut.et av kvällen var 1917 betingar ett bra pris nu,. kerar sina brev med jubileum~ gänget ungt. förti<I.en. Det 'lönar sig att s&
Ungdomskafeet kan förstås utnyttjas som ett/di~kotek men nu är det mera inne med däm pad musirk och möjligheter a.tt 'samtala. Viktigt är att ung domskafeet är öppet . för alla och att man kan komma in där och "bara vara".
.Utställning .lör ungdom .ni!sta år
Vårfest i Terj ärv gav m'a nga nya uf-medJemmar
I(stad delade 'ut 26.300 i anslag
I
o
r
100 bilietler
till Osmoncl. konsert +
<>
Om en enkät ,
N U till specialpris 245,
,.
~ PHIUPS
/
,
•
Kom till vär affär och se vilken viktig del som inte finns pä bildens kassettbandspelare (pA en -riktig kassettbandspelare finns den natur ligtvis)., Bekanta dej med den behändiga kas sett~~ndspelaren, som bärs i handtag och sva ra ratt. I Pr~en är värda besväret. ingstiden vtgAr 31. 5.
ELHUSET
R F GUSTAFSSON \ SALUTORGET TEL 10 ~
.
Ett par meningar ur Vasa läns ungdomsnämnds meddelande av den 14. ~. -75 ~ . Ungdomsbyrån i ' undervisnings ministeriet !)ch verksamhet!,ut rymmessektionen i statens ung domsF!d håller på att utreda be h0vet av läger" och kurscentra i landets olika delar' vnka kunde beaktas i intematio~ell, riksom . fattande och landskaplig ung domsverksamhet. Sålunda väntas meddelandet om behovet ang. ovannämnda läger och kurscentra samt om redan befintliga läge'l'- och kurscentra till ' Iänet/!' ungdomsnämnd senas den. IS:, 6: yttel!'ligare önska.s med delandet om s~dana markomr§: den (gärna statsägda), vilka bor de 'reserveras för ändamälet i' fråga.
frimärken, speciellt Röda., Kon eller Tuber-kulosfrlmärken~ . vil ka inte användes sA. allmänt i ' det vardagligll livet , t .ex. töre
_ ka itenom gamla vindsgarde- rober och s.k rubbar! Torbjöra M J
, Tenda&en den H maj -
öSTERZOTTNISKA POSTEN
1975
11
I "~ 'rlLL SALU sånganläggning
'Mullis' dagbok .
• FREDAG 14. 3. I dag var det atbildnlngsgranskning. Sektions· kommendören var närvarande när Yl hade vändning höger och väns ter om. taa.Me poiBtu och allt det 'ga dom försökt lära oss: Rlk ~ friktionsfritt gick det Inte. Hotet om extra övnfiijfar på fri tiden ligger på lur, men kanske yj klarar oss. •
JlÅNDAG 17.3. I dilg marsche nde de övriga här på batteri ner Syndalen. Full packning hade . . cIYB. Btrldsbälte, ryggsl!-ck Stg. .Jag slapp undån ta.?' 'ftft lite feber. Var till sjukls 'OCh 6eIl bl.
man gott törstå. Gå ca 30 km, sen inte kunna sova ordentligt på hela veckan. Det hör . nämligen till att man s~all ' ·.g å vakt 'runt . tälten samt hålla kaminen röd. Sen att sova på marken är ju in te det bekvämaste. I kväll hade ·Grkk en uppvisning vid skjutba nano De sköt Ska~t ·.med fosfor och napalm. Ståtllgt fyrverkeri, men vem tänkte på vilken för ödelse napalm kan göra. • ,_ , , • FREDAG 21. 3. I dag steg vi upp r~dan 04.00. Vi skulle n~ ·\igen springa en 10 (km oriente ringsbana Innan vi den å.te~~en de sträckan till brigaden fick ålsa bil. :Man är - rätt slut nu ' i kväll. Men, det piggar upp att , veta att
man får åka hem nu 18.30.
120 W
- Tel. Socklot 24 340.
,F~renjngar ,' obs Vi utför kuttring bch slip ning samt laCKering och vaxning av olika slags trä· golv.
• ONSDAG 19. 3. Så var den rotillvaron slut. I dti.g vid ' KJädjumpa I kasemen.
~ åkte vi som haft bt eda bot ner-wI Syndalen med bJI., • 1dANDAG 24. 3. I d~ svor vi 8)'Dda.Ieo är: ett vackert ställe. krigsmiumaeden, eller fan~len Smeknamnet "mulliman" följer b&I'a, att det är mllitärom- 'som den ockBA heter. Det skedde oss .törstAs. . ~e . det vua camplng- ; Ekenäa kyrka. En- liten vacker .' gjorde man säkert pengar kyrka. Alltför -liten, det ' var mån- • TISDAG 25. 3. Jaha, nU har
stäDet. Iga ,som tick stå under gudstjäns- man fått stitta bekantskap med Vi bar hela eftermiddagen i dag ten: .' brigadeJ18 sjukhus på allvar. Har
nämligen fAtt . tluJl8an. DIa år- det. Jtcat ute vid skjutbanan och öds-j dyr ammunJtion. Något speclel\t med den tiIl :Men eftersom det nästan är sed _ ställningen fann jag Inte, annat att V'arJe kontingent skall drabbas SDAG 20. 3. I dag fortsatte än att de . Inte längre kallar osa • av den, får man finna sig t det. De som gick hit I '.rekryter.· Vi heter numera kano Ber trötta ut. Det kan ,niäi-eF; jägare, pioniärer, osv. De har i varje fall mjuka sängar här.
österbottens .Golv
'*
Vasa tel. 16732
Närpes tel~ 696
Jakobstad tel. 10672
I..J!III• • • • •_ • • • •
• _____~------------------.', il
TORSDAG 2t. 3. I " dag a"'lö> nlngsdag. . Batterif~~tväbeln kom
T.RIVAROR
med m~n dagpeng tl\1 sjukhuset. Hela 48 mark, den störstallkvi den hittIUs.
• SAGA DE • HYVLAD&
HEMTRANSPORT
D.iups~öba~kCl. Såg och
•
S-nickeri
LöRDAG 29. 3. I dag blev jag
utKastad från !ljukls bagaget.
m~
I
_2 bt l
I
Ford Capri 16~0
en ägare, snygg Volkswagen 412 E
körd: 1.900_km BMW 1800 ........ 1600 ........ Fiat 600 D, snygg .. Ford Tlj.unus 17 M 2000 S Van .....• • . Renault R 8 ........ -Volvo PV ........•. Toyota CorolIa ...••• SaaD 95 Van ... ::-•••
JJMW
·70
Österbottniska
-71
-6~
P08t~n
-70
.osterbottnlsll ung(lomstldlung . Jakobstad, Ftnlana Medlem 8\ ttdmngarnaa
-70 -69 -65 -67 -69
t6mulid.
l'idnlngen utkommer varle torsdag Redaktör
ansvarig utgivare
PER-ElRK ANDERSON
ttEldaktlon: JakobSjl;atan 18.
JaJtobstaq, tel. 967/13555
Postadress: PB 27,
68601 Jakobstad
Redaktör I Vasa 8~m. Qlader
, .BandelS6IIPlaIladen 1(, D, . ,:, .te!. . 961/13'522 "~ OCh
I~~~~~~-;":;;:;;-=-~~il Coitina 1500 .... .-M Renault 4 E ........ -65 Austin Mini ~: .. : ... -67 .."u'w..,,"" 1200 .. : . -62
00 Terjärv · Tel. 968i76 416, '75 415.
REbAKTIONSRADmtr:' - .
..
MULLI
TRAFIKSKOLORNA I JAkOBSTAD TraJlkskola T. TUOMI AB • y kurs . börjar varje 0DSdag kl. 17.QO. Cboraeusgatan 7
teL 11251
JAKOBSTAD.S ' BILSKOLA Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00 . Brrovid Hankkija " tel. 13003
I
"Trafikskola HALDIN ~ ROSE Ny kurs' börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden23 , tel. 12 145
";'-'
-
.
,
Alf Snellman. orc:tförånde. Håris lngvesgård, ' Sten 'Sföm q~t, ChrIster mrtkssoll ()Ch Erik " H~ggmaD.
"8,
Helt' år ...... ~ _. ••• ' l~; 8:
~vt ar'· •••• ~".'_.'. Sk~lnavtim- '........
Rådhusg. 31, Jakobstad tel. 967/11 703 (!4itt emot TornllUset)
>,
,OvrIga I~ . . ......... .
io-: U:
L;öeDummer •••••••-, _
-- ·:30
, -OP;"
~NONSTJANST: . J1'~ltfoneD, Jak0bsta4. , - lalso~g: -13, "tel. 96'Ul3 ~
L E O
-Aiuloöser o6t "lD1ämnu eeuast. rIWlClag ,kl. u~. WI ~Öll-k~let - .. - lI8D881 1d, ·Ut. .
. ,KASsÄ . Ö,l,"HBokFORIN~: , Jakobsga~ ' 1,; "' Jakob~ tel. . 96-rl~8 MG" ~ ."
,
.
'. ~
&NNO~Sl'RlS:
-,
.. ,.,
l te~ten
. ... " ._.\.:••-.. ...: l:fO Illtter texteu .. .. , ..... - 1 :20 Minsta IUlDOrdllivgtft .. ,I Q: Bestämd plats -:20 per mm
P
FARGANNONSER:
L
T T E N
Minimistorlek 200 mm tilläggs prta -:80 spnim och färg. Förenlngsspalten per ' ~ 150 p. österbottniska Postell åiiäVarar Inte rör ev. skada t9DI fWfo gata annoD8Ör pi ~ . , fel I IUlIlOnaer som-, tilrtIitti eller sompA~da~~ tilte tliförta ' be'llrt nummer.
I
JakObStadE l'rycken leJ) 1'IClnIDgII AktIebolag, JakObstad 197~
.ö S T E R R O.T T N I
12 -----------------------------------------I'1111111111111111111111
~
KA' POST E N
Torsdagen den 22 maj -
181S
------------~----------
11111111111111111111"1111111111111111111111111111111111111111111niiIIi IIIIIIIJ11111111111 11111111111111111111111111111111111"111111111111111111111" III.IUI.IIIIIIIIIIII" IIIt IIIIlIt1IIIIIIIUllllllllIt
Sa har man tänkt sig: ..
-
;.
"
t
Småstugor, rejä!t ;c ampmgområde o ' "·f'o o "ek'tlgt e· avta ," I"·" -- "SO·· ..' .' U . . ma~te ,a ;I,a~gsl
,
i
_
, .=
.
=.. ,
-
:=
D SÖV:s ARBETSUTSKOTf föreslår, för styrelsen att förbundet skall göra upp ett arrelidekontl'akt med Monäs m:fI. byars samfälligh~leriör Storsand.. Arbetsutskottet går" .in, rör alt förbundet bOr. driva verksan~lJeten ' redan i · SQmmal'; , Det blir alltså ont om tid med förberedelserna. Styrelsen eam~ankommer på fredag, -
:
D SÖV UGGER VÄL TILL. Sysslomännen är beredda att teck na avt.l!l med .förbundet, som ' i sjn tur, !!låste åta ;ig _en vi_ . utby~ad ' -..;... någonti;ns soin~~.delta . sk~e int~kon~retiserats. _Men · framst vIII man, se 'ett reJalt -:eampingomrade pa Sto~~ ~ kompletterat med nödig service sasom .kåfe o" dyl. och gärJlll ett anläl småstugor,
g.-
.:.f>
krävs en ordentlig plan. Ett avtal måste understäl . _ las mantal~ägarnas godkän - 'Vi kunde pröva oss nande vid en allmänstiim fram litet i sommar, samti ma, men sysslomännen ' är digt som vi utarbetar en or 2: som sagt för ett avtal med dentlig plan för utbyggna SöU. Deras önskemål · och den, säger Frostdahl. I det förbundets planer tyck8 'i arbetet måste folk som kan ~ stor utsträckning saqlman det jOQbet engageras. falla. Det intrycket fick man i alla fall vid överläggning- ,. Lätta investeringar e!! mellan parterna i ,örra veckan. , - Vi måste komma ihåg SÖU:s nuvarande planer att det inte går att satsa pi följer , de tankegångar som anläggningar som utnyttjas var' aktuella i slutet av annat än sommartid, säger 1960-talet. Då siktade IlL.1.n han. Därför måste inve;;t~ också"' in stg på småstugor ringarna bli lätta. Vi får och camping. Av någon an~ ' inte förbygga oss, kasta ner ledning l~mnades fråg~n en miljon i tron att det onl emellertid vid planer den nar "sig och vi får _den igen gången. näSta' bara-' vädergudarna S'e dan dess . har Munsala -~ är med O'SS.
'- ! kommu~~ arrenderat området
.- någ~ . ~ år. Sysslomännen är. Storsand f~r inte bli ett inte tillfreds med . de sats nytt Juthbacka. ._ ningar , ~onunu-nen gjort. Sysslomän ocb ,sÖU-representant~r di~kuterar Storsand, fr.v. IAlvar . Sik, . Sten Blornqvist, I det · här skedet är det - ~ Dessa har iruJkränkt Sig till Jan-Erik Frostd.a hI, AU Karlsson, E~r Sundqvist; Verner Blom, Fjal~ FrlJund och Carl- . dock omöjligt att säga oi Erik Hobn. ...,.. . På den senaste stämman framfördes åsikter om att vi borde lägga ner Stor det allra nödvändIgaste. , gonting .om investeringarnas sand belt enkelt, Inte söka någon sOm är vilUg att sköta driften ocb utbyggnaden. Men vi _ Mlins8.Ia komniu~ hade ar s~8Slomän ser dessa yttranden 80m .orealistiska, säger: ordföranden Verner Blom. omfattning. Frostdahl räk -rendekontrakt på 20. år, men nar nied att SÖU:5 investe . • I i avtalet fanns en klausul sade 'att ' 'området inte sommar skulle rörelsen dock , Minst 25- år, men IIärna ·50, ' diskutera möjligheterna att -- ringar m-åst espänna över en anser utskottet. Blir det 25 , bredda ' områd~t något. längre tidsperiod. Förmånli fick överlåtas till tredje per . drivas som- tidigare, samti digt som maD skulle , pla:ne år; bör en klaus'uJ om ntöj- ~tr!l-ndrem.sa'; samfäl ga krediter torde finnas att . SQn. . . ligheter till förlängning inligl1eterna äger är i smalare ' tillgå. Däremot är bidrags ra framåt. . . Vid kommunsammanlägg ' / möjligheterna begränsade. gå. Detta ' är nödvändigt för laget. ningen n,q vid årsskiftet, sa Storsand blir knappast ett kreditanskaffningarna. de sysslo}Xlännen upp avta- • S1lJabbstart - projekt som kan påräJma _ Rent formellt måste ' • Ock~å L,don let med hänVIsning till den penningautomatmedel. -I utskottet hade man inte någonl form av bolag bildas na klausul. Storkommu,l len , Ytterligare anser , utskot -- . har inte ' visat ' intresse Jör ' ri"ktigt klart för sig hur för _kring Storsand, 'm enar han. tet att Luton, en liten och • Värdefullt . bundet skulle driva rörelse området. natt .~. holme strax u~anf9r, i år. En möjlighet ar at't som också hör till samfäl Sto'r sand som sådant är göra som kommunen gjort, • Överrumplade mycket värdefullt. M'en för lighetern~ borde in~efatt~~ hyra ut det, en annan att i ett avtal. Vattnet dIt ut ar ~tt värdet skall kunna 1It Jan-Erik F r o s t d a h l lich driva ,sj,iilva i egen regi. inte , djupt. Det vore inga. nyttjas, krävs OCKså andra Sten B lom q v i s t som för - Skali det bli någonting, svårigheter att · byggll; ' en' resurser än naturresurserna.. SöU:s z:äkning sa~mantdtf- , måste vr få'igång verksam S~all området ge någonting fade med sysslomännen i 'heten ännu denna ' månad, snygg . liten bro över. ekoI:1oiniskt, krävs först in :förra. veckan, överrumplades säger Frostdahl. . \. Och \ på ho.lmen. kunde "vesteringar. av - beskedet. ~tt området ', lämpligen ett antal '. semes- . skulle vara' ledigt redan i HälsovårdSmyndigheterna ' För SöU blir d~t env erk kräver vissa investeringar. " sommar. terstugor placeras. lig storsatsning om styrel I - Sätt i gång till pingsten, Det är slambrunnar och _ Men först . borde man / sen besluter sig för ett av ,sa sysslomännen skämtsamt. diskmöjligheter "SOm krävs, tal och man från samfällig . , satsa - på campingen, "me,n ar heternas sida också godkän Från SöU-håll hade man en investering på 2.000 tänkt sig en långsiktigare 3.000 mark. Men _verksamheFrostdahl, både för tältare ner detta. planering i tron att områ- ten får starta innan 'detta Det skulle bli med SöU som och husvagnar. Och vidare I det här skedet (örefaUer det var upptaget denna som- görs,. kravet är att de skall största delägare, och läm'p på en kafe/:,örelse av något det som om viljan till en_ mar, och att förbundet - möj~ anläggas under sommaren. ligtvis lokala ungdoIX1S~örligenkunde träda till nästa eningar som övriga deläga- annan omfattning än da- överenskommelse skulle fin Ilas. Kanske kan 60-tBIspla säsong. • LångBiktigt re. Utåt sKall det naturligt- gens. nema som varit bortglömda Men så var det alltså inte. vis varA eU" SÖU-angelägen/ . , , några år ' nu förverkligas ! Arbetsutskottet tycker det '~4rbetsutskottet anser het. - ' ' . Ordentlig plan
':: är bäst att börja samla er- att vi måste få ett lång~ikAr tsutskottet ' konstate- :
Cander farenheter direkt. Denna ~igt · avtal, ' säger Frostdahl. rade Också att man ' borde För det fortsatta arbetet
.''-
-år
"*
-BOm
sOm
.
l
Stors,a nd
.=
-
'R!t Vtera. -, "/' ,
=
::
.
,
.
-
"
.
I
.
.
"
'
UlllIIlIllIlIIlIlIIlIlIllIlIIlIlIlIlIlIIlIIlIIlJjllllllllUlIUllllllfilllllllllllllllUllillnIIll1nnrnlll1l11l11l11l1ll1llll1l l1llll1lll1l1llilllllllllllllUlllllllllllllllllnnn1IIlInIRIIHIIII .
.
Illnn ) llf11I~t~II~II~n~I~1JE1~~~