[j ~~
l.!J:JU'\..31.,U~
C!lGlD.!l
Nr 21 Torsdagen den 24 maj mk 2,50,
,
,-
på , språng I
~#
2
~~fJOQ)WfJfJll
Veckans
~are
är skriv••
~~~~~ _ _ ~Kar_I-GUS~_VOlin_ _
Sänk körkortsåldern! Den tidiga våren har förbytts i en likaså tidig sommar och längs vägarna dyker de upp - mopederna och motor- · cyklarna. För att inte tala om alla de som väljer att cykla till och från jobbet. För oss bilister som vant oss vid att ensamma vara her re över vägarna gäller det att se upp. Många av oss upp träder tyvärr som om tvåhjulingarna överhuvudtaget inte fanns. Trafikanten på tvåhjul måste därför hela tiden le va med oron att bilisten, väl skyddad inne i sin plåtlåda, kanske helt och håller struntar i dem. Det talas mycket om höga olyckssiffror för mc-förar nas del. Säkert har det att göra med att fartens tjusning lockar till äventyrligheter. Men lika mycket beror olyc korna på bilisternas negligerande av tvåhjulingarna. För trafikanten på två hjul och med större eller mindre antal kubikmetrar mellan benen gäller det också att minnas att trafikreglerna gäller också dem. Speciellt vad farten beträffar kan det vara frestande att släppa loss hästarna då vägen ligger öppen. Och ibland går det så att skyddsänglarna inte hinner
med i alla kurvorna.
D å hjälmen blev obligatorisk för mopedisterna för en tid sedan, var det många somreagerade negativt. Föru tom rent känslomässiga motiv, framkom det att hjälmen begränsade synfältet och utestängde ljud. Fördelarna är emellertid större. Nästa steg på vägen mot en säkrare trafik blir troligen
någon form av cykel- och moped körkort. Bland de yng
re, som vanligen fått någon form av trafikundervisning i
skolan, skulle nyttan av ett sådant körkort inte vara lika
stor för äldre persqner. Åldringarna är vanligen den gruppen i samhället som fått den minsta undervisningen i
trafikregler, samtidigt som deras syn-, hörsel- eller reaktionsförmånga kan vara nedsatt.
. Dessa åldringar är den verkliga riskgruppen ute på vägar na. Men å andra sidan bordet det snart vara dags att över väga en säkning av körkortsåldern: Som bekant mognar
Veckans klipp Småkrassligt I Vasabladet resonerar Berteö Nygård kring nuläget för den österbottniska populärmusiken och ger diagnosen att det är små krassligt över hela linjen . Enligt Nygård har branschen svalnat mycket, både i ett tjugoårsper spektiv och jämfört med läget för bara några år sedan. Nu kan det väl finnas en och an nan som undrar varför man ska sitta och gråta över utvecklingen. Man kan anlägga ett "tekniskt" synsätt och säga det gör varken tiU eller från om dansmarknaden skulle försvinna. Den som är en hejare på · musik är dessutom snabb att tillägga något hur torf tig den vanliga dansmusikne är och låt oss tacka gudarna om vi blir av med den . . Det är att tappa bort poängen . Man bör ha klart för sig att den smalnande dansmarknaden inte bara är en fråga om dansmusik,
danskonst och nöjesarrangörer . Det gäller den populära musiken överlag i Svenska Österbotten . Man kan säga att dansverk samheten har utgjort en platt form för den musikaliska egen produktionen över huvud taget i landskapet. Den har varit den vanliga , oftast den enda, vägen för en svenskösterbottnisk popu lärmusiker att ta åtminstone n~got litet steg mot målet. Man kan se på dansmusiker släktet under årens lopp, och man upptäcker att många av dem som sysslat med dansmusik har haft sina ambitioner åt ett mera avan cerat håll. Det kan ha gällt intres santa former av rockmusik och ofta än jazzmusik. Dansverksamheten har utgjort en , viktig utgångspunkt. Inte minst har den fyllt en funktion för populärmusiken som velat fi nansiera en dyr elektronik.
Nygård tar också upp fenomenet med de privata produktionsverk samheten, vilken breder ut sig på bekostnad av den idiella som
SÖU står för. Enligt Nygård finns det en uttalande strävan att på privatsidan monopolisera för medlingen: Traditionellt har det fungerat så att SÖU har förmedlat orkestrar och artister åt arrangörerna, som i Svenska Österbotten utgörs av ungdomsföreningarna . Förening arna lyckades i tiden samla sig ba kom både en fördel nig av nöjes tillställningarna sinsemellan och en gemensam förmedlingsverk samhet inom SÖU :s ramar. Samtidigt har det sedan några år tillbaka förekommit en privat förmedling. Om den kan man sä ga att den hållit sig inom vissa ra mar, och trots en del slitningar har det funnits en ömsesidig res pekt mellan SÖU och den privata sidan. Numera föreligger det en kom kurrens inom den privata pro duktionsverksamheten, och det är upplagt för krig. Den som' kri gar ur underläge är naturligtvis SÖU, som inte får verka kom mersiellt. Man fungerar som en arbetsförmedling, och arbets kraftsministeriet har ögonen påförbundet.
ungdomarna snabbare idag än vad de gjorde bara fOr par generationer tillbaka. SarrJ,tidigt har försämringarua den kollektiva trafiken gjort att landsortsungdomama satts i en mycket sämre situatin än tätortsungdomaDIL då det gäller möjligheter till arbete, studier och me ~ fuill fritid. I vissa stater i USA har man redan nu en så körkortsålder som 16 år, och då är det att notera att u. fiken där är något helt annat än vad den är här hos Det vi nu tänker föreslå är att den allmänna körkolB åldern skulle sänkas från nuvarande 18 år till16 .år. sänkningen skulle gälla endast sådana som bor i gb bygden och skulle gälla endast för körning utanJ'lK stadsområdet .
Vilken nytta skulle inte glesbygdens folk ha a~' sådan reform. Ungdomarna, och kanske också d
föräldrar om de saknar körkort, skulle få en mycket StIY re rörlighet. En rörlighet som skuUe komma väl till
då det gäller lantbruksarbete, studier och fritidsakti ter.
Konstigt land! Alla h~ vi väl någon gång varit med om att möta t oförståelse för finlandssvenskheten hos rikssvenskarDL. Antingen vet de ingenting om finlandssvensikar e också stäUer de sig negativa till denna, som de ofta ser det, kvarleva från den svenska imperialistiska eran. För en tid sedan förekom i Sveriges TV ett program. Trafikmagasinet, där tongångarna var helt annorlunda.. Det de svenska TV-rektörerna, som åkt omkring i land i bil, förvånade sig över var att det fllJekom så li svenska i Finland. - Nog känns det konstigt att komma till ett nordist1 grannland och tvingas ta till engelskan, var deras kOl& mentar till fenomenet. Deras utgångspunkt då de värderade de svenska in get i vårt land var den turistinformation som de tagit av innan de åkte iväg. Där skröts det vitt och brett tvåspråkighet och undervisning i svenska i skolorna. Den verklighet som mötte redaktörerna var en helt nano Enspråkigt fmska skyltar var mera regel än undanlJ( till och med på campingplatser. Men det som förvånade svenskarna var aU till och med i de traditio la svenskbygderna, hade de problem med att göra förstådda på gatan. TV-programmet blev minsann ingen fin turistrek för vårt land . Av innehållet kunde man få den upp( ningen att det överhuvudtaget inte går att klara sig - te ens som turist - i Finland om man inte kan språk Alltså: Välkommen till Finland bara du kan fins
En oroande inslag är att privat sektorn inte nöjer sig med att för medla storfrämmande som Caro la Häggkvist. Man kopplar sam man artisterna med halvdåliga dansband och säljer paket åt arrangörer.an Den omedelbara konsekvensen blir att dansmark naden för de svenskösterbott niska musikerna krymper ännu mera. Även om verksamheten vo lymmässigt inte behöver bli så stor, betyder den mycket i ett läge då österbottniska dansband · får nöja sig med kanske en dussintal spelningar i året. Det kan jämfö ras med en storhetstid då en del kom upp till långt över hundra spelningar. Vad man kanförundra sig över är det obefintliga ansvart pA arran görshAll. Fortfarande lyckas arrangörerna med nöd och näppe hAlla fast vid sina festfördel ningar, och än sA länge förmedlas de överlevande österbottniska banden av arrangörernas eget förbund. Men det är märkligt hur korttänkt och aningslös allting blir, när arrangörerna lAter sig bollas av och an inom den privata produktionsverksamheten. Lösningen vore givetvis att
man kunde frammana en dantet av samma sort som ma.n under tidigare Artio' " enats om gemensamma stralelilr för att undvika en konkurreas döds. Men det förefaller uto i dagens läge. Branschen kry.... och det gäller i första hand knäcka grannen. Det är inget diggi-Ioo musikkulturen just nu.
Billig u-hjälp I tidskriften Horisont reso~ Ralf Norrman kring de finla0d5 svenskaTV frågorna och Sve TV:s hot om att börja bära licensavgifter av de som tittar utlandet. Norrman kallar svens ka TV -utsändningarna tittandet i Finland för Sve billigaste u-hjälp. Beträffande spill-over sebarb4 Sveriges TV så har det på tid hörts oroande rykten. Sv -
3
BR EV FRAN LÄSARNA
te bara postorder ......m e en artikel Dm Ann Isakssons undersökning Dm .....d$svensk rock i ÖP nr 19 .ils framföra några syn oämndes att Ab Finlands Musik sköter sin försälj mdast via pDstDrder. TrDli Fia missförstått mig när juade mig per telefDn, derförsäljningen är en en liten del av vår verk · Vi har faktiskt ett kund ca 200 affärer i Svensk • till vilka vi regelbundet 6Ri_:nu finlandssvenska ski kasetter (inklusive rock ) . Vi sköter s.k. stöd "d:Jllli'ion åt vissa större skiv och så har vi · samarbete alla privata utgivare i SI.:.tfiJnland, såsDm spelmans - och rock band, körer som jag sa till Fia i inter att vi inte har resurser ut över den finlands __la marknaden, för det ..a1digt mycket arbete att få råkiga affärerna att bli _n:sosa"3de, även Dm man kDm någDt sådant SDm finska -=balstama Ragnar Hare. Då finlandssvenska skivDrna, Kustrock och Bandbrus), funnits att köpa i många _iIiilllffärer, radio- Dch TV och varuhus i Svensk , men för det mesta har de - och ligga i hyllan. ~ kan finnas flera Drsaker till t
påstås planera åtgärder dem som tittar på Sveriges
TV i Finland. Genom svensk ta förhandlingar har man bestämt om avgifter för som i Norge tittar på Sveri· teS TV. Nu har det sagts att Fin snart skall stå i turen. Man får verkligen hoppas att berörda instanserna i Sverige storsinthet och hänsyn i den frågan. Situationen i Norge Svensk finland kan inte jäm· · I Norge handlar det om ....ruskor som redan har tillgång program på sitt eget språk. som således nu skall beskat fOr en tillUggsservice. I Fin· handlar det om en kulturellt efterSatt och svag minoritet, svenskarna, som inte har on service pd eget sprdk (frtnsett någon enstaka timme på qasslig tittartid) och för vilka spiII-<lver sebarhet av Sveriges TV - e ar någon tilläggsservise, utan lIlJa nog den enda service man
tar. Sverige skall väl inte sparka en ligger? Finlandssvenskarnas hlturella ojämlikhet på TV området är väl tillräckligt stor -.n att Sverige skall öka den? Spill-<lver sebarheten av Sveri· ~ TV i svenska ÖSterbotten och Åland måste rimligtvis ses som Soreriges billigaste u-hjälp. Den ostar inte Sverige ett enda öre, lIIICll den ger Sverige en omätlig . i good-will och tacksamhet. Denna fantastiska form av prak· åska nordism är så bra at! den borde utvecklas och utsträckas vidare områden, hellre än att· .an sätter käppar i hjulet för *n. Åtminstone hoppas jag att de eventuellt i en nära framtid 50lIl
det här. Det är möjligt att ung dDmarna inte vet att dehär ski VDrna finns att få, men det är Dckså möjligt att dehär skivDrna inte fyller de krav SDm dagens un gDm ställer på en rockskiva. Kra ven idag är mycket höga Dch det är inte lätt för de finlandssvenska banden (och inte finska heller) att klara sig i kDnkurrensen med de utländska artisterna och deras superba videDfilmer . UngdDmen har inte samma känsla för den finlandssvenska musiken SDm många äldre män niskDr har, SDm ibland köper ski VDr bara för att understöda de finlandssvenska atisterna. Intresset för kDnserter verkar ju också vara väldigt lamt idag, så det kDmmer nDg trDligen inte att verka lätt att i framtiden sälja finlandssvensk rDck, Dm inte ungdDmarnas inställning ändras i en pDsitivare riktning.
Håkan Nordman:
Ändra stödet till UF-lokalerna höjning, och att 56 procent av invånarna i de ko.mmunala aravahyreshusen var under 30 år 1982 och att medelåldem bland dem so.m fick egnahemslån bara var 33 år. Dethär är en riktig satsning på de unga. Ko.mmunerna har ett sto.rt ansvar för hyres bostäderna, vilket bör framkDmma när bostadslånen prio.riteras i kDmmunerna. Beho.vet av mindre bostäder so.m kan erhållas till rimlig kDStnad bör betDnas. Regeringens löfte Dm åtgärder sDm förbättrar lönsamheten för hyres bostäder är motiverad. Nu finns det gDtt Dm to.m ma bostäder, SDm ägarna bör stimuleras att hyra' ut, t.ex. åt studerande. De senaste åtgärderna från statens sida för att underlätta de ungas bostadssituatiDn med räntes töd och sparpremier i samband med anskaffande av den första bostaden bör kDmpletteras med yt terligare åtgärder: t.ex. genDm slavande av stäm pelskatten för den första bostaden och bindande av ränteavdraget för bostadslön till antalet barn.
Ab Finlandssvensk Musik Hans-Åke Manelius
Läsarbrev Skriv gärna till ÖP. Skriv gärna under signatur. Men snälla, snälla ni, ifall ni inte vill gå un der eget namn, meddela i alla fall i brevet vad ni heter. Sätt också ut adress Dch person nummer för eventuell hDnDre ring. . På ÖP:s redaktiDn ligger nu tre insändare som vi mycket, mycket gärna skulle publicera, men vi måste veta vem SDm gömmer sig bakDm signaturer na. De tre insändarna är skriv naav: Vi två, Hjalmar V. BekD och Heavydiggarna. ger Sveriges förhandlare deras vägkost och fullmakter gör klart för sig en viss bestämd skillnad som är synnerligen vasentlig. Prisfrågor är en sak; frågan om sebarhet versus icke·sebarhet en annan. Vad gäller prisfrågor så är finlandssvenskarna vana att beta la etniska böter. Vi betalar sam ma skatter och samma TV-licens i Finland som finnarna. utan att ens få en tiondedel av det programutbud som finnarna får . För att få en dålig Ilinuande TV bild från Sverige har vi i Svenska Österbotten privat fått lägga ut ca 120 miljoner mark på antenner. Vi gör lokal-TV gratis. Skall vi nu påläggas ytterligare en etnisk straffskatt, så är det illa, men vi får ta det som en prövning - un der medeltiden utkrävdes också "lappränt ", etniska böter av sa merna. Vi får väl gräva dubbelt bredare diken, och blanda hälften mera bark i brödet. Men saken blir en helt annan om det skulle sättas in åtgärder som hindrar sjU/va sebarheten. Jag hoppas att människor i Sveri ge inser vilken dager ep sådan sak skulle framstå i. Det skulle vara att gå bland de välgödda och das· ta tills man hittar en mager och förskrämd som gnager på en brödkant, och sen ta brödkanten av honom. Spill-over sebarheten är en form av u·hjälp som inte kostar ett öre att administrera, ej heller ett öre att överst yra till mot· tagarna. TV -bilden far genom etern gratis. Inte heller finns det, såsom ibland tyvärr vid annan u hjälp, någon fara för att hjälpen skall gå fel. Den anländer alltid garanterat direkt till mottagaren.
T ro.ts Dmfattande produktiDn av student GÄSTTYCKAREN Ett nytt system för bidragen till uf-lokalerna efterlyste riksdagsman Hilkan Nordman i ett inlägg under riksdagens interpeUationsdebatt den 9 maj. Nordman skisserar upp en fördelningsmodeU där staten ger renoveringsbidrag medan kommunerna inom ramen för stalsandelamIl skulle bidra att täcka kostnaderna för lokalens drifts utgifter. Den svåraste samhällsfrågan av alla SDm vi dras med är att Drdna arbete och skälig utkDmst å,t alla. TrDts medvetna åtgärder av riksdagen, regeringen och arbetskraftsmiItisteriet är alltför många unga arbetslösa. T.ex. i Vasa län är fDrtfarande 30 pro cent av de arbetslösa under 25 år, vilket är två prD centenheter mer än i landet i övrigt. I dagens situa tiDn är det naturligt att kräva sDlidaritet av dem SDm har trygga och välavlönade arbeten och ans var av arbetsgivarna för .sina anställda. Den störs ta tjänsten gör vi och arbetsmarknadsparterna de unga genDm att balansera arbetskraftskDstnader na och kapitalko.stnaderna så att näringslivet avlö nar människDr och inte maskiner och rDbo.tar. En ännu kraftigare gradering av social så att arbets skyddskDstnaderna t.ex. pensiDnsavgift inte behöver erläggas för anställd under 25 år, är värd att prövas i stället för prat Dm lägre lön åt unga människDr.
F rån svenska riksdagsgruppens sida vill vi un derstryka att arbete skall Drdnas åt människo.rna i deras hembygd, de skall ges öjlighet att bo. kvar i den invanda miljön. Detta är speciellt viktigt för unga uppväxande, SDm behöver den trygghet och stimulans SDm rötter och identitet innebär. Dethär betyder att u-områdespolitiken måste stimuleras, inte urvattnas, för att lösa de pro.blem SDm män niskDrna i täto.rterna här i söder ännu brDttas med SDm en följd av den stDra flyttningsrörelsen SDm drogs igång på 1960-talet. Det är bara att göra Dnt värre att stimulera till en upprepning av dethär. Det minskade utbudet av hyresbDstäder drab bar hårdast unga och betalningssvaga bostadsbe hövande SDm behöver tillfälliga arrangemang eller SDm inte har råd att skaffa en ägo.bDStad. Den se naste fo.lkräkningen visade att bo.stadsbeho.vet in te är tillfredsställt i vårt land. Många familjer bor tråpgt och o.tillfredsställande. Men en allt mindre del av budgeten reserveras för den statsbelånade bostadsproduktio.nen. I sanningens namn skall det ändå erkännas so.m positivt att 7 700 hyres bostäder kDmmer att belånas i år, vilket är en rejäl
bostäder är utbudet Dtillräckligt, eftersDm antalet studerande har ökat kraftigt och antalet andra lämpliga hyresbostäder har minskat. Bo.ende kostnaderna utgör en sto.r del av studerandenas tDtalutgifter. HuvudDrsaken till de höga hyrDrna är kapitalkDstnadernas stDrlek. Staten bo.rde bidra med en större andel för eget kapital vid produkti Dn av studentbostäder. Anslget sänktes från 10 till 5 miljo.ner mark i år. För studerande föräldrar är situatio.nen ännu svårare än för förvärvsarbetande. Största delen av vårdartilJägget utbetalas fo.rtfarande i fo.rm av lån även Dm det skett en förbättring . . I lån erhålls 2 400 mk för det första barnet, någDt mera för det andra o.sv. mo.t 900 mk i året SDm studiepenrung per barn. Principen att studerande skall uppföda och försörja sina barn med hjälp av lån är fel. Det borde vara naturligt att försörjartillälul;et Ites so.m direkt bidrag. Regeringens målsättnig att all mänt taget utöka studiepenningens andel av studiestödet är riktig. Studerande föräldrar er håller även vanligen den lägsta moderskaps penningen, efterso.m deras inkDmster Dfta ses so.m tillfälliga och därmed inte höjer moderskaps penningen. Regeringens meddelande Dm att staten k Dmmer att betala studielånsränta under moderskapsledigheten fr .o..m. september i år är en välko.mmen åtgärd.
V i kan inte
förneka att uppfDstringspro.blem, rusmedelsrnissbruk, ungdDmsvåld, psykiska prDb lem och brDtt har att göra med de miljöer där man växer upp. Det är därför SDm jag har understrukit de sociala sammanhangen, rötternas och identite tens betydelse för människDrnas trygghet och triv sel. Det är därför SDm vi bör säga nej till en näringspolitik o.ch en .regiDnpDlitik so.m tvingar människDr att flytta och till en planering på kDmmunnivå so.m splittrar och iSDlerar människDr tiH ett tDrftigt liv med mest arbete, televisio.n och kanske alko.ho.l. Fritiden och vad den utnyttjas till är av stDr be tydelse för individens fysiska och psykiska hälsa. Samhället bör göra det lättare och stimulera ung do.men till att tillvarata fritiden på ett meningsfullt sätt. I dag är alltför många passiva kDnsumenter i stället för att själva medverka i fritidsaktiviteter. Utgångspunkten bör vara att Dlika intressen finns och bör stödas, men själv vill jag gärna framhålla det värdefulla arbete SDm ungdDms- och idrotts föreningar utför i dagens samhälle. GenDm stimulanspeng från staten och kDmmunerna upprätthålls en imponerande ideell och frivillig verksamhet. Från ungdo.msföreningshåll efterly ses en annan arbetsfördelning mellan staten och kDmmunerna när stöd för ungdDmsgårdar utbeta las: Med hjälp av statens reno.veringsbidrag kan ungdo.mshusen iståndsättas, men drifts ko.stnaderna lamslår verksamheten, Dm inte kDm munerna kan hjälpa inDm ramen för stats andelarna.
4
Backman inte över att paviljon gen i Overpumro nu skall rivas. I ' Den börjar se anskrämlig ut eJ- k ter att ha stdtt oanvänd i snart -lOb.
Förstörelsen är stor i den gamla anrika Davtll,onl~elrr. vinters snö tiO.
Fina artister, annonser
och gratis bussar gav
•• Over-Purmo jättepublik •
Den står som en stor grå skugga inne bl
den tidiga försommargrönskån. Då vi s
nar bilen och stiger ut visar trip-mätaren
40 kilometer från Jakobstad. Fågelså
och de varma skogsdoftema slår emot
och under våra fötter knastrar gruset
hör till det lager som staten har satt upp
den gamla parkeringsplatsen.
Här är den alltså, 50-talets stordanspi
Överpurmo eller Swing som den också k
des.
Hit kom artister och orkestrar både inhe
ka ocb utländska. Program som prismä··ssiI.
var satsningar långt över våra dagars
lor.
- Det största programmel de var sommaren 1956 då y; Stoors hawaiiorkester Stockholm uppträdde här tre dagar. Vi hade sve inkvarterade hos min granne. rättar min värd Per Ba som var med under dans storhetstid. Enligt Bac minne kostade uppsättni.ng5
älkommen 'iii OVER-PURMO 24. 6. kl 17 Busstrafik
I) (tör h.la r.mIlJrft)
11.00 18.00 18.45 19,00 19.1å 19.00
V ••• M m.lodlrr pil ,rammofOR C•••u.1 d&NllnWllk On..rlPr "Enkklr'.' Vllko.fIIthllMln, Ki)f'd,"1 PurRlo blan41d. kiir rnUal Rlbdap..,." C;~I" Tfl, Kär",n, Purm" blandAd" "6r
20.00 Cammal dA. Parmo bnftap"INln 20.30 Modera dan .. The. R. R. 8 . fr. H : for"l
21.30 P.u. (Bam". Ki, Mm) T) I' R. N. B. f r . II :f,,,. i tI.. ,..,l lri",!
.\t,,",",
tI,,,, ~ ,,,u,. ; ~·
(För dea daaaaata pubUua) 12.00 Model'D dana The R- R. B. med special. llpptrldRndfn ..... MA tyRe radio stjlrun H o r a t R. I n c. r 2 • .00 G....,al dana 00.31 MocI"rn daN 'ne R. R. 8. och Ro ..., Ralntr Rf'lIlauranjf- rolies Il"lhto,u-. w-lraftk
till l .oelc-o"n!
••
Ffrtf'Ölllig~ o~ f6rbi!Ule"eY' i all... r jktl'li",ar. J~ (&.101W1N ~) III , 11.00. lUO, ll.oo.
UI.SO, 19.00 o. lUO ,'ja BC!rmb. Jakolmad ( E'Jaunt) kl. 18.10 Yla NykarldJy. <>rams (N)'KIW\S) törata ture 18.00 via Jeppo. Frin Jeppo II tURn kl. 19.16 na Man.by, LaI'llllO Nia (SalonC'u) kl. 1&.30 via Jakob.wl. Gamlabr1eby bUltMion (Ek mana kl. 18.30 'tia J,: ronob,.. Yt.t(1-·[U t (Llndatl'Önu) 111. lUO " ja Lapptor&. Snliböfllkl'. (VidjC'~) kl. 18.30 \' ia KoI.mb)', E\'lj ihYi (Kuklllahti) kl, 19.30 Vta Saarij;i.n·i. Purmojiln'l (KuILaJ.hU) kl. 19,30 \1a Kortt",ji1"\1. I ~nn •• k omb inl"l'l.r SaIoMfllI bus ~ .n.e-rmWd.aa-- och kväll.I',d.
fAr
Hortt R","n f r . 71161-1",,<4 "1'1" " : " ~ III kri,I/.",, !
5
~ 'A tomålderns
krav"
utan motstycke i våra nejder! Di med flyg från Stockholm kommer den venska radiostjärnan och publikidolen GVE STOOR... d annat det basunerade annonserna ut or 50-talets storsatsning inom den öster " H'ftiska dans branchen. midsommaren 1956 som den avsides belägna byn, som ge satsade som krafti - nom midsomrnarvakorna svingat åren därpå började sig upp" följande: _ en. - Det är tredje gången vi stäl rots storsatsningen i Purmo ler till med storvaka och vi vill in det flera andra närliggande te gärna upphöra med detta. som körde midsommar Midsommarvakan kostar oss vis , bl.a. Lappfors , Larsmo , serligen en halv miljon i omkost a, Oravais och Lillön . nader, men åtminstone förr om obstads Tidning uppmärk åren har midsommaren gett oss _lIIIllde de stora satsningarna lika mycket som den övriga som -'lÖJmsföreningarna gjorde in maren. Och utan den verksamhe lDids Fäboda, Oravais och ten som vi har på sommaren skul le allt ungdomsarbete i byn ligga obstads Tidning uppmärk nere. _ ...lde de stora satsningarna Häggblom uttryckte förhopp IIIIIPmsföreningarna gjorde in ning om att vädret skulle vara -"woi.A=-mmar och konstaterade gynnsamt inför helgen och stor :s femtioårsjubileum vec publik. Omkring tretusen hade ådigare hade påpekat att det rört sig om de tidigare vakor -.lP:lIDSföreningarna bör anpas na. - efter atomålderns krav, - Genom att vi vågat slå på att ta skada till sin själ. stort har vi kört upp föreningens verksamhet från dödläge till det _jon nuvarande och genom ett gott program vill vi även denna mid obstads Tidning berättade sommar ge våra gäster det vi lo - Häggblom, som var ordfö vat i reklamen, utlovade Hägg fOr den "lilla föreningen i blom enligt JT.
Vem ' är
det som väntar barn i Replot-spektakel?
o.~1ITI1mo
viljongen der klubban , torsdagen den 24 maj, sk troligen det sista kapitlet i -Purmo dansbanas historia . . gamla byggnaden går un klabban för bortrivning. Det kommunala myndigbeterna a;jort pistötar om att pavil D ...~ borde bort. Taket håller It! vika och skuUe inte bålla rtf••rlic'Ar.. en. vinters snö. att auktionen skuUe bli ....il miste föreningens styrelse samDlllnkonuna och om försäljningen. Det var andra ord efter ett uppehåll Gakt 20 år som styrelsek, medan man i tidningen om utgifter på en halv mil folk hade man. 2 000- personer under eR _ElsDmrnarhelg talas det om. en kan säga med säker.het
-medlemmarna träffades. Någon avsikt att blåsa liv i den gamla ungdomsföreningen finns inte. Byn, det vill säga Vii 0 backa, är idag samlad bakom en annan förening ocb lokal, nämli gen Lostensstugan. Eftersom en stor del av byns befolkning till hör en frikyrkoförsamling bar det varit lättare att samlas kring ett sådant mera neutralt projekt. De ungdomar som vill delta i en ungdomsförenings verksam bet söker sig till Lillby, som bar både sommar ocb vinterlokal. Gammaldansarna i byn besöker helst de mindre ställena på finska sidan då de skaU ut på dans. Ung domarna däremot söker sig hu vudsakligen tiD den svenska si dan. längre. - Vanliga kvällar låg publi ken på ungefär 800-1 000 perso ner. Men inte blev det så mycket ekonomiskt över för föreningen . Nöjesskatten var 50 procent på den tiden och speciellt bussarna
D De är produktiva sd det förshJr, replotung domarna. var nydrsspexet de började öva in en heillftonspjäs. Här ser vi Viktoria Rönnkvist, Gunilla Myntti, Robert Mölkr och Leif Moliis.
Vems är barnet? Hushållserskans? Den unga· ogifta dotterns? Eller kanske det ren tav är den pryda och pjoskiga mamman, som väntar smått på gamla dar. Ja, ryktena går och förvecklingarna är många i Replot uf:S uppsättning av "Ba byn' " en komedi i tre akter av Carl Sund berg. Premiärdags var det lördagen den 19 maj. Vårfest med teater och dans bjöq Replot uf på i lördags. Fö reningens teateramatörer har nämligen under vårvinterns lopp övat in en helaftonpjäs och det med bravur. Pjäsens titel är kort och kon cis: Babyn. Vad är nu det för spektakel, undrade säkert mången, som ögnade igenom annonsen, Jo, ser ni, det är en komedi , som tål att skrattas åt både en och flera gånger. l all synnerhet när den framförs av så duktiga och jämspelta aktö rer, som de åtta replotungdo marna visade sig vara. Nåja, att de är duktiga - det hade nog åskådarna fått belägg för redan tidigare. Samma per soner figuerade i ett nyårsspex så sent som i februari i år, och flera av dem har trots sina unga år hunnit tillskansa sig scenva na från ett otal framträdanden. " Babyn" är ingen dussinko medi. Handlingen är enkel, visst , men inte för den skull me
blev dyra . Bussarna ja, det var ett spe cieJJt kapitel för Över-Purmos del. Då det fanns väldigt ont om parkeringsplats för bilarna, valde man att satsa på bussar. - Vi hade gratis bussar ända från Vasa . Och det hände nog att det kom folk som inte löste hi)-
ningslös och tramsig. Bland alla lustigheter och fatala missförstånd kan man spåra en viss ironi över allt smygande och viskande vi så ofta omger oss med. Och för ovanlighetens skull kretsar inte uppmärksam heten kring olycklig kärlek och vem som ska få vem, även om det nog blir utdelning av det slaget också på slutet. "Babyn" visar helt enkelt hur tokigt det kan bli när husets unga dotter befaras vara gra vid, och de övriga i familjen knappt vågar erkänna det för sig själva, än mindre för and ra . Del var fart och fläkt över spelet från första stund. Ibland blev aktörerna kanske litet för -ivriga. Det hände att längre rep liker upplöstes i ett enda långt pladder. För övrigt verkade allt mycket väl inövat. Samspelet flöt lätt och ledigt, och sufflö ren hade inte mycket att säga till om.
jett också. Men några egentliga ordnings problem hade vi inte, berättar Backman . Dansen var avgörande vikti gaste av arrangemangen . Prog ram var det mera skralt av. Däre mot tävlade man i pilkastning, vilket gav en del inkomster. - En midsommar hade vi gra-
Robert Mölkr. skickligt utstyrd till äldre historiker. Premiärpubliken skrattade gott under hela föreställningen, och applåderna efteråt var run gande - om än inte överhövan långa . Det var kanske dansen, som lockade. I pjäsen medverkar Anders Möller, Carola Prost, GuniIIa Myntti, Göre! Lönnbohm, Ro bert Möller, Viktoria Rönnk vist, Christian Lönnbohm och Leif Moliis. Kristina Ågren har regisserat. Vem som väntade barn? Ja, det lär ska avslöjas ytterligare ett antal gånger innan höstmör kret åter lagrar sig över skären. Något datum är ännu inte fasts tällt.
I
tis bussutflykter till Lostenen. Poliskonstapel Kung från Esse var där och vaktade. Det enda han hade problem med var myg gen, drar sig Backman till min nes .
Forts. sidan åita
6
Orienteringen som livsstil:
"Man hålls'; trim och får resa "
Roland Willför 21 år och hemma från Kuni i Korsholm satsar stenhårt på orientering. Nära på all fritid ger han orienteringen och målet är klart - att delta i Fm i orientering i september. IF Femman har gått starkt fram som orienteringsförening på de senaste åren. Visst har förenin gen också friidrotts- och skidsek tion men det är ändå inom orien teringen som föreningen nått de stora framgångarna. En av före ningens lovande orienterare är Roland Willför. ÖP träffade ho nom på ämbttshuset iSmedsby, här har han sitt sommarjobb på ekonomiavdelningen. Roland gör sin sommarpraktik, han har nu avverkat första året av sina stu dier vid Svenska Social- och Kommunalhögskolan där han lä ser offentlig förvaltning.
Dålig start Roland har orienterat sen fjortonårs åldern men riktigt på allvar har han tränat först de se naste tre åren. Just nu känns det lite motigt, säger Roland. - En stukad fot och förkyl ningar har gjort att jag inte fått en så bra start som jag hade tänkt mej. Men ännu har ju säsongen bara börjat. På söndag går en viktig granskningstävling i Tammerfors och Roland hoppas på bättre lyc ke denna gång, målet är att hållas bland de 100 bästa på riksnivå nu på våren. Sen på hösten när for men bör vara på topp skall det nog gå att avancera upp bland de 60 bästa, funderar Roland. D Roland Will/ör sommarjobbar på ek.!)nt,miav(tel1ltnJ~en den så upptas Iums tid av nästan till JOO procent av orienterinIl.
300 orienterare tävlar för Femman Det ligger mycket ideelt arbete bakom IF Fem mans framgångar inom orienteringen. Föräldrar och andra eldsjälar ägnar massor av sin fritid åt att serva orienterarna. En av dem är Jan-Erik Hall, till vardags lantmäteri tekniker vid Korsholms kommun. Men Jan Erik är också aktiv orienterare, han är nu inne på sitt sextonde år som aktiv. Dessutom är han en av föreningens banläggare och var i tiderna med om att bygga upp skärmträffarna, mo tionsorienteringen. ifan-Erik Hall sköter dess utom oriente Tingssektionens PR verksam-
het. Orienteringssektionen är klart störst av IF Femmans sek tioner . Senaste år omsatte orienteringen 300.000 mk. En väldigt stor summa pengar. En stor del av utgifterna består av resor, på senaste nationella täv ling i Jurva hade vi 55 startan de. Det blir dyrt med resor och startavgifter för en så här stor grupp.
"'"
Jobba på sikt
- Det var för tre Ar sedan SOm Femman gick in för stor satsningen OL - teamet, då satsade vi på en mo manna grupp som fick sponsorstöd av ett företag, berättar Jan- Erik Hall. - I dag ser vi resultatet. För många Ar framåt har vi seniorer och en mycket god bredd av träningsvilliga junio rer. - Grovt taget så deltar om- kring 300 personer i IF Fem mans orienteringsverksamhet, på ett eller annat sätt. Men här finns ju en mycket stor grupp motionärer, säger Hall. De aktivt tävlandet utgör en grupp på ca 55 personer. Och de kan göra upp till 30-35 tävlingar per säsong.
Hans HortaDs
Nu i sommar är han första årets senior och det blir hårt. - Därför har jag tränat extra hårt i vinter, styrketräning, löp ning och skidåkning. Det gäller att inte ge upp allt för lätt även om framgångarna skulle utebli. När man nu en gång gått in för orien teringen på allvar så gäller det att jobba på sikt. Det blir nog att hålla på ett par tre år, sen får vi se om jag fortsätter, säger Ro land. Hur gAr det att kombinera trä ning och studier? Alldeles bra, säger RoJand. In te kunde jag köra lika hård trä ning om jag hade ett tungt jobb att sköta. Roland säger att studierna vid Soc.&Kom lyckats överförvän tan, med tanke på att jag varit borta på flera resor under läsåret. PÅ hösten gjorde Roland en tre veckors tume i MeUaneur~pa med
tävlingar i flere östländer Italien, Österrike och Väst land. Hur stAr sig finländsk rientering i jämförelse med laneuropeisk? - Inte är det så stor sk' egentligen. Men nog är vi hela den steget efter den absoluta ten medger Roland. Det gäller ha flyt i orienteringen, att heja den veta var man befinner sig, ga onödiga stopp, det här t: sätter god kondition och styrD.. Vad ger orienteringen dej sonligen? - Orienteringen blir en Ii\, och man håller sig i god f) • trim. Sen så har jag ju fått resa hel del, både här hemma utomlands.
Goda tränare - Att femman fått fram ett så starkt koppel ,orienterare är och hållet våra goda och en tränares förtjänst. Utan dem de framgångarna uteblivit, Roland fast. Men det handlar om en ro> målmedveten satsning och sorer är också en viktig fak:tm: ~anget.
I dag har IF Femman starka unga seniorer. Bland bör nämnas Peter Ivars (som som helst kan ta en plats i laget, Lasse Sund, Bo Bejar flera... - Som juniorer hade vi seniorer att se upp till, f allt på damsidan, Svea No' och Saga Pått t.ex. De s oss yngre och uppmuntrade att fortsätta berättar Roland. här är en mycket viktig t: när man spekulerar i O,~I'~ till Femmans framgångar orientering.
Sikta högt! - Det gäller att sikta hOgL. kanske man når nån stans. sonerar Roland Will för . I början på juni deltar t: i Jukola-budkavleorient och Roland sticker inte stol med att Femmanlaget försöka hålla sig framme. - Går allt väl kan vi k in bland de tjugo främsIL ska vi komma ihåg att Juk en av världens största ringstävlingar . Jukola är fett som löps med sjumaJII_1I och i år går tävlingen i Vii cnl. .lb utanför Lahtis. Hans l1li....
7
Visst är det kommunala
ungdomsarbetet byråkratiskt
.
ed vad gör
föreningarna?
Organisationssekreterare Erik Häggman på FSU fyrar av ett antal hugskott i förra vec ns ÖP. Häggman kritiserar kommunernas sätt förbereda det internationella ungdoms t 1985 och säger att risken är stor att hela aåret blir ett fiasko - en papperstiger.
an kolla in hur kommunerna Inför .ungdomsåret har vi fram 'IlIorhoo..-ler sig inför internatio förallt strävat till att ak tivera de ungdomsåret har ÖP talat övriga kommunala nämnderna. två ungdomssekreterare, Till exempel har ungdomsnämn Saarelai Vasa och Maj-Len den föreslagit att 30 procent av r ..ivoomäki i Korsholm. de nybyggda och lediga bostä - Det var ju en bra juttu det derna skall reserveras för unga , säger Heli spontant när hon bostadssökande. Häggmans text. Men det är Ungdomsnämndens egen stor en gång så att det kommunala satsning nästa sommar blir ett msarbetet är väldigt byrå stort ungdomsläger med gäster hatiskt. Nämnderna besluter i från alla Vasa stads sju vänorter. små frågor. Lägret är avsett för ungdomar i Heli skulle gärna se att tjäns åldern 15-18 år. laD!nnen i större utsträckning ansvar och gjorde saker själv. Orättvist - Temaåret känns ännu så ~et för en vanlig ung män Maj -Len Kuivamäki, ungdoms . a. De unga lever här och nu, sekreterare i Korsholm, tycker att ~ sIger Saarela. Eki Häggman är lite väl orättvis i När man jobbar inom den mot de kommunala ungdomsar . o mmunala sektorn så måste all betarna. - -Vi har fått direktiv ting planeras och budgeteras och från Länsstyrelsen och Kommun det skapar stelbenthet och byrå- . förbundet och det är enligt de an krati. visningarna som vi arbetar, säger _ VI kan beller inte stöda Vil Kuivamäki. Som i alla /lndra kommuner sitter en skild kom lin! ungdomsverksambet som -.st, de ekonomiska bidragen mitte med representanter från al la "tyngre" nämnder i kommu -'ste gi Via en organiserad firening. Detta för att Vi skall Heli Saorela, ungdomssekreterare i Vasa, ger Erik Htiggman på många punkter ntir han kritiserade kom nen . munernas still all f6rbereda det internationella ungdomsåret i f6rra veckans ()P. D una-kontroUera d engat-__ - Vad gör ungdomsförenin ~ ~ ~L_1: _ "" d ~,~_ •• " _ . f " , . . . q'_~ -,l.... a . _ .uvands ,iu' H ... a:.i~~.! !- !'!J! u"g'!!'J!!!''''u~~ __ • ' . -d . .. .~ _ . •
formella slaget. Förhopp-
Sarela. Men nu i år försöker Vi Maj-Len, ocb bon svarar själv domen bela I1U~D. Vd :::- flOO-~(~H!!D!m Qrdr:~de::L ningSVIS skaii åena djskussi0n~-·::-- - j ...... Ute friare, ännu finns i på sin fråga: - Ingenting, tikerna som borde inse sitt anförra veckan? aqdomsnämndens budget Femte ungdomsringen tycks insvar gentemot ungdomen ocb - Först och främst var det fel tillfälle tilltala korsholmsung domen bättre än förra veckans
det bar dom chans att göra un- . tidpunkt, ingen vill komma på 16000 mk ofördelade pengar. te Vilja göra någonting åt temaåret. der det internationella ungmöten den här tiden på året säger möte - ett möte som lockade
MeDingen är att föreningar ocb -cdomsgrnpper ska kunna sö- Men det är klart, ungdomsåret menar Maj-Len. Maj -Len. Men till hösten tänker nästan enbart ungdomskommit-
tens medlemmar.
b specialbidrag för resor ocb domsnämnderna ocb ungdomsVarför kom inga ungdomar till ungdomsnäronden åter kalla till diskussionen som ungdoms- möte och det ·blir av det mera inliknande. föreningarna jobbar ju för ungHans Hortans .
___
...
·. .
VUS-barnklubb höll våravslutning l~er
festliga former avslutade VUS-barnklubben i Va senaste vecka sin verksamhet för vintern. Nu firade man med saft, tårta och karameller. Och medan man smaskade i sig allt godis berättade man roli pi historier för varandra. Ledarna Anne Koivuniemi och Ann-Sofie Rosendahl MiiUaraU gruppen samlats regelbundet en kväll i vec sedan november månad. Ett tiotal barn i åldern 6-12 • ur deltagit i klubbens verksamhet. Mest har man ;yssIllt med skapande verksamhet, gjort små hobby ubeten. Gruppen har också besökt Wasa Teater och där ieU barnpjäsen Mälar Piraten. N är tårtan var uppäten och saftglasen tömda skilldes illa med den förhoppningen aU åter få träffas till hösten igen.
Idel glada miner sågs när VUS-barnklubben i Vasa höll våravs/utning ijörra veckan. Inte undra på det, vem blir inte glad av att bli bjuden på saft; tårta och karameller?
8
GSPL •••••••••••••••••••
•
AMIIIII
:SHOWTIME!! "
•:2.6. REEPERBAHN
FOLKPARK " MALAX
LÖRD. 26. 5. kl. 20-01 ~
y \ ~7~ ' ~ ..,
'L-
~'.
• APLHA - K2 - disco :8. 6. MONICA TÖRNELL : STYROX
""
C\9-'\
•• •• MIDSOMMARHELG •• •• med STOR •• ÖVERRASKNING •• ••••••••••••••••••••
\\..\..~ ~ge~
'~ t~ \ ~:~9-~:~c:,~ • ~"~c:,\O~~~ "' BUSSAR: Från Vasa 19.30, 19.45 (via Sundom 19.15), på natten tillbaka ända till Smedsby. Från Övermark kl. .19.30 via Pörtom Övermalax. Från Töjby kl. 19.30 via Harrström, Strandmossa: Korsnäs, Petaiax. Från Vörå 19.15, Kaitsor, Palvis.
KLACKEN _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ULLlyl_
GAMMALDANS
SÄSONGENS FÖRSTA
I ÖSTERHAN 'KMO
GAMMALDANS
LÖRD. 26. 5. KL. 20-01
lörd. 26 maj kl. 20.00 med populära
Gä~f1et; S '\läRQotn· spelar
HUSBANDETH " Renoverad lokal enligt publikens önskemål. " Nya serveringen öppen.
~
Ordn.gr.2 Serv.gr. 2
~r
~ill0f]mQJ
Alla träffas vi på Fegerö lörd. 26 maj kl. 20.00.
DANS
till två av Österbottens bästa
dansband.
lID IfeI-. l~anS4lax • Fina artister
enkla förklaringen ligger i bran den vid Purmo Produ
---~ ~
(;ammOlaI föreningen
NAMN: ................................................................... .............
Överpurmo UF bildades redan 1930 och året därpå inköptes tomten där en första mindre pa viljong uppfördes någon gång under 30-talet. Den lilla paviljon gen blev emellertid lågornas rov under en skogsbrand, som troli gen inträffade 1940. Paviljongen byggdes upp och någon gång kring 1950 byggdes den till den nuvarande omfattningen och ste get in i storarrangörstiden var ta get. Under många år var Över Purmo det ledande dansstället i landsdelen med bland annat en omfattande import av utländska artister och orkestrar. I annon serna, som var påfallande stora till formatet, utbasunerades Över-Purmo som Finlands störs ta dansställe .
ADRESS:.............................................................................
Nedgången
I I I
Kan hämtas direkt eller beställas från SÖU, HandelsespI. 10 D, 65 100 VASA 10.
I
NUMMER
MC
LP
Fyll i nummer och kryssa i för MC (musikkassett) eller LP (skiva)
För postning tillkommer 10,
•
~i3iimiiwEEiiii!EIII!I detHur kunde det gå såhär med W så populära dansstället? Den
Jakobstad och med den lednin gen och enstor del av arbetarna. Av de Överpurmo-ungdomar som inte följde med in till Jakob stad emigrerade en stor del till Sverige. Det skulle säkert ha gått att fortsätta arrangera danser här, men det var helt enkelt omöjligt att få någon aU åta sig ansvaret, berättar Backman . Danstillställningarna hade till stor del hafts om hand aven trio vid fabriken; Ingvar Granroth, Uuras Korkea.Aho och Bror Häggblom. I och med att de flyt tade från orten var ryggraden för verksamheten borta. Dansannonserna i dagspressen berättar att midsommarvaka och danstillställningar arrangerades ännu 1957, men året därpå lyser Över-Purmos annonser med sin frånvaro. Midsommaren 1958 in vigde Forsby dessutom sin nya paviljong.
SÖNDAG
27.5. kl. 19.00
9 •
~
• • • » • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
~
• • • •
en annorlunda tidning s<1tn Nina kallar det. Tonen i tid ningen skall vara annorlunda, den skall tala för sig själv, Ma donna vill provocera. Tidningen ges ut av den 'fristående föreningen Madonna r.f. i Helsingfors. Föreninge~ består förutom av ansvariga redaktören av tern, sex studie kompisar från Helsingfors uni versitet och Ateneum . - Men redaktionen har inte hunnit stabilisera sig ännu, förk larar Nina . Det första numret har finansierats med stöd från Svens ka Kulturfonden och student kåren vid uni. Utlösning garanterad, utlovar Madonna på första sidan. Nåja, det är nog att ta i. Det är ändå intressant läsning som Enehjälm, Caroline Pipping, Lena Brun ström med flere bjuder på.
EnehjäJm är ansvarig utgivare för den nya tidskriften Madon
mmaidans
I EMET lä rd. 26. 5. kl. 20.00 med
.En ny tidskrift har sett dagens ljus. Det handJar om Madonna en tidning som säger sig vilja vara en träffpunkt-samlingsplats för dem som har nånting intressant att berätta. Tidningens ansvariga utgivare heter Nina af Enehjälm. Hur kommer det sig att man börjar ge ut en ny tidning, finns det inte alldeles tillräckligt med tidningar i svenskfinland redan? - Det finns behov för en annorlunda tidning säger Nina. Ett "att vara sig själv forum"
De flesta av skribenterna som medverkar i Madonnas första nummer känns igen som fd. skri benter på Studentbladet. Nästa nummer av Madonna utkommer i juli. Tidningen finns på en del bokhandlar samt säljs via om bud. Madonna skall utkomma med fem eller sex nummer per år .
HANS HORTANS
Seasiderock den 8juli Söndagen den 8 juli är det igen dags för Seasiderock på idrotts plan 'i Närpes. Jan-Ola Klåvus som håller j trådarna för evenemanget uppger
att orkestrarna till stor del är k1a· ra men att man ännu håller bak· dörren öppen för att eventuellt f~ med ytterligare något hårt namn. Mera om Seasiderock i kom· mande ÖP.
o Eftersom det fmns ett utbrett intresse för växter och då den art kännedom som dagens grund skola förmedlar tyvärr är bris!~
fällig, har NATUR OCH MILJU beslutat ordna en kurs i växtkän nedom på Houtskärs folkhög skola mitt under bästa högsom martid, 2-6 juli. Utöver undervisningen kom mer kursen att kunna bjuda på talrika utflykter, trevlig kvälls samvaro, god mat och mycket annat i naturskön omgivning. .' Minimiåldern för kursdelta garna är 15 år.
RENUMERERA pA ÖP TILL ARETS SLUT - för bara 40 mk ÖP
et vill säga du får
l /2 månad gratis.
ed ÖP håller du dig derrättade om det •• o o ..m ar pa gang runt om • Osterbotten.
Klipp till genast! •• •
•
. '.
., ,. •
•
. . . . . . ~. . . . . . . II
If ....... )t
. . .. ...... . .. . ..
10
Den halverade INTELLIGENT SI(d)AN Det var allt ett bra tag sedan sist man satt här och knackade ner några problem krumelurer nu . Ifall ni glömt bort (vilket ni ju definitivt gjort) föregående uppgifter är det bäst att ni kol lar in Ö? nr 13 från nådens år 1984.
Annars säger er följande rader ingenting I) ... att de är valda delar ur ett trillilngskap. 2) a) DREvER andre verkade b) SETIER försett er c) STÖVARE först övar er d) POINTER PQPPO inte rar e) T AX Visst, axen Efter ännu ett nära fullgjort skolår är ni väl vid det här laget fint insatta i matematikens grönskade labyrinter, eller hur? Därför skall väl inte följande dilemma sätta igång desto stör re myrkaravaner i era huvuden .
Jazzigt på Peffan
Mera matematik, utgår ifrån att du befi på en stege i grannens källare. Du håller ett st.ear:1" ' . som är 18 cm långt i din Ljuset brinner en halv cm . nuten och det tar 5 min att gå uppför hela stegeo. du gått 16 steg upp och del farande är ett antal steg var befinner du dig när plötsligt slocknar efter aU nit 2 cm? Att statistiken ljuger ocb är vilseledande har man j och märkt vid närmare ningar. Kan du förklara \ klickar i det här statistiska terialet? Det framgick av en of~ gjord statistik att antalet täckta mord i landet hade från 12,4 % till 14,81110 år Var sitter alltså plumpen?
Senaste vecka ordnade SÖV:s musikutskott en jazzkonsert på Peffan i Vasa. Man hade lyckats få fram en hel samling goda jazzartister. Trots detta lyckades man inte helt fylla salen. Som första band uppträdde Vasa Big Band med Rolf Nordman i spetsen. Bandet var så gott som fulltaligt (14 pers.) och spelglädje hade man mer än nog. Clark Jakobsson och Rolf Nordman visa de i sina solon att de håBit i blåsinstrument för .. Efter fyra låtar kompletterades Vasa Big Band med kvintetten "Pink & Blue". Tillsammans gjorde de två gamla och traditionella Duke Ellington låtar nämligen "Satin Doll" och den korala ' 'Come Sunday". Denna Pink & Blue
mer ett Hippi Hovi hade rätt grin på.
vara ett av kvällens starkaste kort.
tre låtar och bra Nyqvist som spelade flygel visa de sig vara en verklig talang. Denna sammansättning kom mer i sommar att uppträda i Björneborg, och det förstår man efter att ha hört dem. Ele verna från Lappfjärd visade sig vara mycket säkra på sina inst rument och samspelta som bara den . Sist men inte minst spelade tv-stjämoma "Sornebananaboys". De hade lite eget material och
Tom-Tom Quintet Ett band enkom ihopsatt för detta tillfälle var Tom-Tom Quintet. Namnet hade kanske att göra med att Tom Nyman skötte om sjungandet, vilket han gjorde väldigt bra och med patos. "September song" hade bra majstämning, speciellt svenskfinlands skivmogul num-
Kristinestad delade bidrag Ungdomsnämnden i Kristinestad fördelade i måndags 90.000,- i ver ksa m hets bi d rag å t 20 ungdomsföreningar. Följande föreningar fick bid rag: Lappfjärd uf 12.000,- , Skaftung tif6.000,- , Tjöck Påskmark uf 12.000,- , Härkmeri uf 4.000, - , Korsbäck uf 5.000,- , Uttermossa uf 3.000,- , Sv. för. Brahegården 10.000,- , Kallträsk ns 5.000,- , Dagsmark uf 5.000,- , Sideby uf 5.000,- , Nybyggar flickorna 3.500,-, Pyrytytöt 3.500,-, Svensk Ungdom 2.500,-, Dem.Nuoret 1.500,-, Åttonde ungdomsringen 2.500,-, Lapp- ,
Ös från Lappfjärd Så var det då dags för Pink & Blue att hoppa upppå scen igen och nu var det elever från Lappfjärds pop- och jazzlinje . blev
fjärd 4H 3.000,-, Sideby 4H 2.000,-Tjöck 4H 2.000,-, Metsä sissit 1.500,-. Till praktikant 2 månader i sommar antogs Mats .Åstrand från Lappfj ärd. Ungdoms nämnden beslöt delta med 500,- i en kristen-rockkonsert som för samlingen ordnat. l juni kommer ungdoms nämnden i samråd med nykter hetsnämnden att ordna s.k. aktivitetsdagar för barn i stam staden. Dagarnas program kom mer att bestå av musik, skapande verksamhet , natur-miljöfrågor m.m. Ytterligare kommer man att ordna en barnens dag på Kilen i Sideby. Det är främst de lokala banden man vill få att medverka i konserten .
10"-
- -
_____
- - - ' - -- Tom Nyman från Tom
Quintet sjöng med patos. lite andras. Juppi Bergman stod för arrangemangen och där ha de man minsann inte misslyc kats . Höjdpunkten för Some bananaboys del blev hitlåten "Krankputin" som är av egen produktion.
Det ni ser här nedan föreställa en födelsedagstårta med sex ljus i. Med hjälp av tårtsvärdet skall du nu dela tårtan med två snitt för att på så sett få tårtan i sex bitar med ett lj us i varje bit!
Wine Wilenius Foto:Hans Horlans
Varmvatt~n
0IJli. '"
i brunnen... . Kurilsk, APN - När Nikolaj Suprun i byn Rejdovo på ön Itu rup i Kurilerna härom morgonen skulle hämta vatten ur brunnen på gården märkte han att det ångade ·ur brunnen. När han fått upp hinken mätte han temperatu ren på vattnet - det var 40 gra der varmt! Dagen innan hade ett av de I många vanliga jordskalven på Kurilerna skakat ön utan att an ställa några skador - utom på Supruns brunn, där en hetvatten källa trängt upp ur jordens inre.
samma nummer . . Genom addition skall du få den 8 till 6, hur?
I den sjunde och sista av musikfrågesporten möts de två bästa lagen, d bo grundskolas i1ögstadi St Olofsskolan i Abo. I programmet återsk stycke finsk rockhistoria grupp musiker, som inte ihop då åtminstone fe möts. I studion träffar Frank Robson, Jim Peml::dlc.. Måns Groundström, Hassr ti, Vesa Aaltonen och vistoinen. Förutom de frågeställningarna utsätts för en något mer gy;'lJl3::iIIS. fråga än tidigare. - Finlands TV 2, må kl. 19.05.
11
Ännu finns det plats
på UBF:s barnläger
KERSTIN SJÖLUND heter nya proJektse kreteraren för Ungdomsföreningsrörelsens Barnförbund, UBF. Hon vikarierar Ellinor SiUus Ahonen som är moderskapsledig. Just nu är Kerstin i full gång med att förbereda UBF:s barnläger som denna gång ordnas i Pargas.
-
Kerstin Sjölund är 38 år och tvåbarnsmor från Esbo men från begynnelsen kommer hon från öriket Åland. " Kerstin är väl meriterad organi , sationsarbetare, i många år har hon jobbat för bland annat Svensk Ungdom. Hon känner därför väl till det Finlands svenska organisationslivet. - Kerstin håller som bäst på med att sätta ihop programmet för UBF:s traditionella barnläger Il- måste ju veta var/ör Jåönas far till stan så o/ta, säger Jåönasos Hilda (Hi/da Håkans) ilsket till gran som denna sommar ordnas på Do Gast (Gustav Nybond), som dock värjer sig och hävdar att han vet lika litet som hustrun. marby lägergård i Pargas den 30 juli fram till den fjärde augusti. Kerstin påminner att det ännu finns några lediga platser till läg ret: - Speciellt från Österbotten ser vi gärna att vi får flere delta gare säger Kerstin. Hittills har femton barn och tonåringar i åldern 10-14 år anmält sig. An mälningar till lägret skall vara UBF till handa senast 15 juni.
miär i BjörköbYL
Lokal sekelskijtsdramatik ch humor i "Heimanä" "
Årets lägertema är "vänskap", genom drama, lek och skapande med färg, lera och gips kommer man att bearbeta temat. övriga leda re, förutom Kerstin Sjölund, blir Mark Levengood-Kärkkäinen som leder drama och Nina Bist röm som undervisar i teckning-le ra-gips, dessutom finns en hjälp ledare, Annika Selenius. - Lägeravgiften är 280 mk och i den ingår både mat, materi al och inkvartering och försäkring för lägertiden, berättar Kerstin Sjölund. Intresserade lägerdelta gare kan ta kontakt med Kerstin på UBF kansliet som har telefon numret 90-607 338. Till hösten planerar den nye UBF sekreteraren en träff med landskapsförbundens, VUS, ÅSBT:s och NSBT:s verksam hetsledare för att planera och korrdinera verksamheten.
Hans Hortans
är ur många synpunkter en mycket intressant pjäs som Björköby :s teateramatörer hade premiär på senaste helg. Det är främst pjä innehåll och uppbyggnad som intresserar. Själva framförandet ar om att man jobbat .grundligt och länge. Gruppen börjar . .Wi· hålla god klass vad själva agerandet beträffar. -wnasos heimanä" är en fri Pjäsen börjar med en rolig nde fortsättning på sketch som det är en hel del mening ltinasos arvä" , den pjäs som med. Johan Holm får genast visa öby-amatörerna också pro vilken ovanligt begåvad amatör .....' f1 e från grunden för några han är. II" sedan. Många av personerna Sedan börjar man bygga upp också de samma, något som handlingen mot dess ldimax en det lättare för den som sätt ovädersnatt, när fyra man är ute " att komma in i handling- . på havet och fiskar. Scenen när kvinnorna från byn samlas hem Rlrotom att pjäsen skildrar li ma hos Jåånasos Hilda är pjäsens pi Björköby omkring sekels absoluta höjdpunkt. Så har tu~ finns det nu invävt i hand sentals och åter tusentals kvinnor . två dramatiska temata, i skärgården i tiderna gått och tampen om "heimanä" och vänta,t på att männen skall åter en olycldig drunknings vända från en hård kamp ute på Dessutom litet romantik havsvidderna. litet samhällsdebatt. Det sist Hilda HAkans har säkert själv -..ma dock ett tema som inte upplevt denna oro och väntan. jdes. Hade Jåånas's stads Nu för hon den vidare till ~ n4gonting att göra med att åskådarna genom ett synnerligen "..-na uppehöll sig på ön? intensivt utspel. Också i andra Hur det blev med heimanä får. scenen agerar Hilda HAkans myc inte heller reda på, men det ket intensivt och levande. Men man förstås ana. Rent hon kunde tala lite långsammare " ~IIIJl:IIItJ·skt förlorar kanske pjä ibland. iole på att det inte blir någon Efter ovädersnatten planar y end" till den delen. föreställningen ut och orkar.inte Alt det som händer är drama helt upp till ' en ny klimax på slu väl uppbyggt. I början tet. I stället låter man humorn få väl utdraget för .att få hela fritt spelrum. . nen helt ldarlagd. Det Johan Holms jakt på 'smågub 'II:d:ar som man i stället skulle ha bar' i bakrusets delirium är en "t bort väl mycket på slutet mycket komisk men llUlka tra an föreställningen inte skulle scen.. Skickligt aven amatör . gisk fOr lång - vilket den ändå att kunna hålla järnvikten i sce d5tan blev. nen. Också det uppföljande mö tet med en ande av kött och hlod Oridersnatt klimax . är välgjort. Frieriscenen på slutet är Del mest anmärkningsvärda är dråplig och leder tiU ett glatt dock att amatörer lyckats kom "happy end" på föreställningen. ponera en så pass god helhet som Producenterna berättar att man "Jåånasos heirnanä" ut~ör.
ursprungligen täIlkt sig ett annat slut. Som skulle gett svar på vissa frågor. Men som samtidigt skulle ha varit känsligare. För även om man säger i programbladet att pjäsen inte bygger på någon verklig händelse i bygden, står det ändå ldart att det fmns en hel del under. Storyn är faktiskt så konstruktiv till vis~ sa delar att man nog anar att allt inte är enbart fantasier utan att vissa saker bygger på ombear betade fakta.
"":"":_~~~:::1
Egen produktion
Det mest anmärkningsvärda och positiva med Jåånasos heimanä är att amatörerna producerat pjäsen från början till slut. De har diskuterat fram handlingen och de har skrivit texten. Resulta tet är en föreställning som ligger många pinnhål över de. ofta overkliga buskkomedier som många ungdomsföreningar spe lar. . . Själva framförandet håller god amatörklass med Johan Holm och Hilda HAkans som toppar men med väl inövade roller över hela linjen. RegiIi är ganska försiktig . Kristina Ågren har lyckats bra med personinstruktionen medan sceneriet blir väl mycket komma in på scenen och gå ut från sce nen. Det är förstås inte så lätt då en stor del av pjäsen skall hända i Jånasos stugan. Egentligen borde pjäsen spelas utomhus. Det kun-
~
o
Kentin Sjölund Mur UBF:s nya verkStIItIMtsledAre «h hon
påminner att det ännu går bra att anmiiJa sig tUl somnuuens Iiiger som ordnas på Donuuby liigergård ; Pargas.
de ge möjlighet till ett verkligt intressant sceneri . Att föreställningen inte leder fram till någon helhetsupplös ning ger kanske förhoppningar om att det intressanta teater arbete Björköby uf utför skall få en fortsättning. Med stöttepelare som Gustav Nybond, Paul och Hilda Håkans bör detta också va ra möjligt. Det blir spännande att se. Lycka till! Sven-Erik Glader
Södergran
I anslutning till Edith Södergran dagarna i Närpes 15-1.7 juni den na sommar kommer att bildas en förening kallad Edith Södergran sällskapet. Sällskapets uppgift kommer att bli att i fortsättnin gen uppmärksamma den beröm da författarinnan genom att årligen utdela ett s.k. Edith Södergran-pris samt att intensi fiera forskningen kring henne.
12
Break har gett ut sitt andra album, Ameri can Dream (Sonet Polar, SOPOL 1003). Inspelningen är gjord i Hilversum i Hol land, vilket innebär snitsigt sound, modern teknik utnyttjad till max. Skivan är geno marbetad, mycket litet har lämnats åt slumpen. Om tekniken är modern, kan man tyvärr inte alltid säga det samma om musiken. Varför i all världen skulle musi ken behöva vara modern? Det skall genast sägas ifrån att jag egentligen struntar i om musik är modern eller inte, har mycket lite intresse själv av om musi ken är sådan att den slår, blir en hit eller inte. Så egentligen är jag väl fel person att bedöma Breaks senaste LP, som i grun den är mej likgiltig, den lägger varken från eller till i mina upp levelser~ av livet och konsten. ragföredrar det som är uppri vande, får mej att värdera om det som jag tidigare tagit för gi vet. Men lyssnar på all slags musik och drunknar ibland i det massiva utbudet. Så varför skulle alltså musi ken behöva vara modem? Där för att det inte är Break likgil-· tigt huruvida denna skiva skall slå eller inte. Jag tar skeden i vacker hand och gör denna re cension enligt spelets regler, en ligt de regler som gäller inom popmusikkulturen. Det är alltså fråga om en musik som till sina uttrycksmedel är myc ket konventionell, men som samtidigt borde vara trendig, modemedveten. Och där ligger Break lite i lä. Det är inte utan att musiken på American Dream verkar "gam mal". Trots en i och för sig kompetent användning av syn tar och olika elektroniskt framställda ljudeffekter tar musiken aldrig riktigt fatt i mej, får mej att lystra till or dentligt. Det beror på det enkla faktum att låtmaterialet inte är
tillräckligt intressant. Dagens pop bygger långt på snygga låtar och det är förvisso i den klassen som Break brottas. Utan att göra musikaliska jämförelser i övrigt är det kans ke på sin plats att ta sig en fun derare över hur det kan komma sig att Eurhythmics eller Paul Young (helt slumpartat valda exempel) slagit sig fram till en position i toppen på dagens popvärId. Låtmaterialet sitter perfekt för just dessa artister och är ytterst modemedvetet, fastän det kan hämta influenser från redan för länge sedan flyd da tider. Det är naturligtvis låtarnas melodiska kvalitet som är avgörande, vilket i dag un derstryks mer än någonsin. Breaks LP föregicks av höga förväntningar. Första genoms pelningen var för mej en stor besvikelse. Första sidan böria de rätt lovande med American Dream och Just Dreaming, men sedan började intresset avta för att sedan vid slutet av den all mänt svagare andra sidan vara på nollpunkten. Varför så jämntjockt, varför så få variati oner i tempo, rytm, harmonik och melodik? Sist och slutligen kom jag nästan bara ihåg den jumpiga disco-funken All my /oving som är ett välgörande avbrott i den täta men onyanse rade låtväven. Lyckligtvis hittar jag efter flera genomlyssningar betydligt fler nyanser i musiken. Här finns den lättare, studsigare Stig Nygård-stilen, som omväx
lar med den rockigare Ulf Viklund-Kari Virkama-stilen, för att bilda någon form av syn tes i de låtar som har hela Break som upphovsman. Alla låtar är arrade av Break och det sätter kanske mer sin prägel på musi ken än vem som är kompositör, eller textförfattare å andra si dan. Break!; texter tjänar helt den musikalsika helheten och det är väl i sin ordning, så gör ju större delen av popmusikens texter. Lästa för sig är de av fö ra intresse, knappast tänkta som litterära produkter. När de sjungs kan de funka, men efter lämnar inga djupare intryck. En låt som inte har någon i Break som upphovsman,
Breaking me down. En låt som verkar bekant på något sätt?! Och visst, det är ABBA:s Waterloo som spökar, fast pla giat vill jag inte kalla det. Den låten lägger dock ingenting nytt till skivan. Letandet efter hitlåt ar utmynnar i att knappast finns tillräckligt slagkraftigt material på American Dream. Fortfarande gillar jag således All my /oving. Just dreaming och Tragedy har vissa kvalite ter, men jag tvivlar på om de är tillräckliga. Efter flere genom lyssningar skymtar även Ta/k, ta/k, ta/k:s möjligheter, trots att den ligger långt från min personliga musiksmak. De övri ga låtarna är ingalunda dåliga,
men är absolut inte heller Oul standing. Skivan gör trots alh ett lite jämntjockt intryck. Och det är synd, för det spe las och sjungs kunnigt på alla fronter. Mera fränhet är det kanske onödigt att efterlysa., för många grupper gör bra mu sik i dag genom att göra del "cool". Det skulle krävas lite mera stil. Style, om ni så vill.. Själv har jag övergett den amerikanska drömmen för län ge sedan, men vem vet, kanske Break uppnår den? Med Iile skarpning? Kanske redan nästa gång?
.............................................................................. ...............
~
NSU arrangerar Nylandia-Rock Den 25 maj, dagen före den stora stafettkarnevalen, ord nas för andra gången Nylandia-rock. Denna gång äger jippot rum på Tölö Idrottshall (Gamla Mässhal len) och arrangör är som fö rut Nylands svenska ung domsförbund. Viktor Hurrnio och hans Fet knoppar är säkert välkända för de flesta. Viktor Hurrnio har ju hunnit värma många hjärtan med sin humorfyllda lättPop, både på scen och på vinyl. Hurrnio har ju gjort både en LP och en EP skiva. Han står tillsammans med Helsingforsgruppen New Bandits som huvudattraktion på Mäss hallen. New Bandits är en verk ligt proffsig rhytm'n'blues grupp som går på i äk ta Rolling Stones
karakteriserar sin egen musik som "karusellrock" och 2 Fun, som pestår av gamla Paul OxIey's och French Kiss-killar, spelar en mera funkyartad rock. Lite lika dan representerar också Major Minor från Lovisa som fick hedersomnämnande i Ungdo mens konstevenemangs läns uttagning. Två Helsingforsband finns än nu med i programmet. Det helt nya Happy End har sin premiär på Nylandia-rocken. De är hemlighetsfulla med sin musik men lär spela modern 80-tals . ~~ artad crazy-rock. O Helsingforsbandet Happy End är en av de grupper som premiär Vid orkesterbytena kommer uppträder på årets Ny/andia-Rock. rytmcombon Nakhit Silmillah att underhålla publiken. De öster ländskt inspirerade Hesa stapeln.
anda. Bandits har gjort sig popu Relativt nya grupper är både 2 gentlemännen går redan under lära både på SÖV-rock i Molpe Fun från Ekenäs och Gycklarnas namnet Helsingfors underground och på flere spelningar på D Afton från Ålad, men båda har orkester nr l. stone-kvällarna på Kaisaniemi. De har också kommit ut med sin skaffat sig ett mycket gott rykte PAULOLIN första skiva då konserten går av på en kort tid. Gycklarnas Afton
Dansa på ackord Arbete, arbete, arbete, från på morgonen till sent på k år ut och år in, ända från all sunga år - det är vardag för ferinor och dansare. Bakom skenbart enkel, fjäderlätt r ligger timmar av träning åter träning. Dansen i många former mycket aktuell i år. I början maj firades en dansvecka i singfors och i sommar arran en stor tävling, också i He fors. TV -programmet 'Dansa på kord' tar oss med på ett bes.& nationalbalettens träningsut ~ men, där både de professio dansarna och eleverna tillb . största delen av sin dag: man peterar flera timmar på och hela kvällen fram till kl nio. Och har man föres slutar arbetsdagen först gång efter tio. Finlands TV l, tisdag 29. _. 20.55.
'k
13
regler tör Föreningstävlingen
förening per ring or till SÖU-finalen s....IDJlren står inför dörren och det är dags att ta en .. vad som skall hända på tävlingsfronten inom
~~Jca Österbottens ungdomsförbund. Det är tre
tävlingar eller turneringar som skall genom under sommaren, nämligen Förenings l . . . . .l2:en, WolJeyboll-turneringen och Tennis-tume och främst när det gäller Föreningstävlingen kommer det att ske vissa förändringar jämfört tidigare år. Förut har varje medlemsförening kunnat delta i tävlingen, men från och med i år det endast en förening per ring som ges möjlig att delta i finalen. Ringarna eller rättare sagt rillISlvTelsema i de åtta ungdomsringarna avg~r ,- på vilket sätt föreningen utses. i föreningstävlingen är 8 föreningar som kom göra upp om segern i det "Klockarspriset" . Senast 22 juli bör ringarna ha klart
ftJrening som skall repre ringen i finalen som av at döma arrangeras i Pörtom n den 4 augusti. I finalen
skall ett föreningslag bestå av 4 personer, 2 flickor och 2 pojkar. Wolleyboll-turneringen kom mer liksom under tidigare år att bestå av skild dam och herr klass. Varje föreningslag skall bestå av sex spelare plus ett fritt antal avbytare. _ - _ - - -......_ _
•
o Wolleybollen är en av de tre sO U-turneringar som kommer ati pågå under sommaren. naste sommIlrens slutspel i V~rå.
Turneringen startas med ringkval i de åtta ungdornsringarna och ringarna avgör själva hur ringsegrarna koras. De jör eningar som önskar delta i sOU:s
wolleyboll-turnering bör anm(J/a sitt lag till ringens kontaktperson senast den l juni. Ringkvalen kommer att spelas under juni och juli månad, senast den 22juli bör
. . . .~------. i
r-------------------~
KONTAKTPERSONER FOR WOLLEYBOLLOCH TENNIS-TURNERINGEN
I-riogeo II-riogen III-ringeo IV-riogeo V-riogeo VI-riogeo VII-ringen VIII-riogen
Kootaktpersooer
Tel.tj.
Catarina SUvaoder Pia Högluod Carita Häger Christiao Fagerstrom Aoo-Son Roseodahl Rolf Storgård Keoth Storm Harriet Undelöf
45200 62052 20541 56456
222311 651207 41221 segrarna i både dam- och herr 12200 klassen möts kommer troligtvis att arrangeras i Pörtom lördagen L ___....:....____________________---'
dock ringkvalen vara jtirdig spelade. Slutspelet där ring
den 4 augusti.
SOMMARTIDER ' Scmmarens inträde brukar i de fall medföra en avmatt i Dg av uf-aktiviteterna. Smnmarlov och semestrar tar beskärda del av de aktivas och folk vill sommar i största allmänhet. Det finns dock föreningar upplever sin aktivaste peri just under sommar derna. Många arrangörer ekonomiskt beroende av de .....:.uI.uw·ngar som ordnas under ljusa halvåret, typ danser, mmarvakor, fester med . Nettot från dessa tillställ skaII ju finansiera övrig ~et ett helt år framåt. Den <)ktiva föreningord den kan t.ex. utnyttja ti till att förbereda nästa ~ hetstopp inom sin föreSaker som han kan utreda är
ex . skolornas elevklubb ar och vilka möjligheter därigenom erbjuds till ledd sverksamhet. I princip är möjligt för varje förening via skolornas medel få avlö ledare för t.ex. musik-, - och dansklubbar som lan fungera i uf-Iokalen. Bas information om dessa e1ev klubbtimmar kommer att uts kickas från SÖU inom den när maste framtiden . Behöver golvet förnyas, läc ker taket eller borde utsidan målas? I så fall är det skäl att börja planera renoveringen re dan nu för ansökningarna om statligt renoveringsbidrag skall vara in senast 15 oktober.
Den pappersexercis som hän för sig till ansökningen torde sakna motstycke i förenings sammanhang och det tar i värs ta fall månader at få ihop alla bilagor som behövs. Att ha en ordentlig plan över vad man skall göra och i övrigt en komp lett ansökan är dock en nöd vändighet, ty det har visat sig att det på ministernivå är svårt, för att inte säga omöjligt att försvara ofuJlständiga ansök ningar. Vad övrigt anbelangar så finns det tecken i skyn som sä ger att förbundet ko~mer att få en het sommar vad OP beträf far. Den ökade frihet angående nöjesplatsannonseringen som vårrnötet gav får inte uppfattas som att inga regler gäller. Den ekonomiska ut vecklingen för tidningen ses med stor oro av alla men fram förallt av tryckeriet JT som upplever sig i den situationen att man tillverkar en produkt som man inte vat om beställa ren dvs. SÖU kan betala för. Man kan inte samtidigt äta upp kakan och ha den kvar. Bästa föreningar! Så länge alla är överens om att vi skall ha ett eget informationsorgan och in gen kan peka på realistiska al . ternativ till nuvarande tidning måste vi sluta upp bakom ÖP . Mårten Lövdahl
Även denna sommar arrange rar SÖU en tennis-turnering, som kommer att oinfatta hela svenska Österbotten. Fjolårets turnering samlade hela 80 spelare och vi kan bara hoppas på att årets turnering samlar minst lika många deltagare . Turneringen kommer att ar rangeras i fyra olika klasser, två senior klasser , dam- och herrklass samt två juniorklasser för pojkar och flickor under 16 år (1968 eller senare födda). Tennis-turneringen kommer
Postrodd med egna frimärken Postverken i Finland och Sverige tävlar om den tidsenligaste och snabbaste posttransporten över Ålands hav. l årets postrodd är som vanligt de båda postverken
att starta med ringkval i de samt liga åtta ungdomsringarna.
Intresserade spelare bör anmäla sig till ringens kontaktperson se nast den l juni (IV-ringen senast den 15.6.). Ringkvalen kommer att spelas under juni och juli månad, senast den 22 juli bör
ringkvalen vara jtirdigspelade. Söndagen den 5 augusti arrange ras slutspelet i Smedsby. I slut spelet möts ringsegrarna från de samtliga åtta ungdomsringarna. SÖU:s tennis-turnering är till för de s.k . "amatörerna" vilket betyder att "tävlingsspelare" inte
Pantomim på kurs
.behöver besvära sig att delta. Eli deltagaravgift på 20 mk för se niorer och 10 mk för juniorer :kommer att uppbäras, detta för .att täcka kostnaderna för turne ringen. Ringkvalen och slutspelet kommer att spelas enligt cup system och bäst av tre set. Vid ställningen 6--6 tillgrips tie break . Närmare information om turneringen erhålls av ringens kontaktperson eller . direkt från SÖU/Bror Jacobson, tel. 961/113572 el. 115372.
Aspfors till Korsholm
Inkommande veckoslut 26-27 maj ordnar dramagruppen Da-
medarrangörer, och gammaldags småbåtar deltar i kampen om att föra posten snabbast mellan Ec kerö och Grisslehamn. I postrodden deltar ca 70 båtar, en del över 100 år gamla, med besättning iförd tidsenlig klädsel. Årets postrodd, den elfte i ordningen, går av stapeln lörda gen den 16 juni 1984 klSträckan 10 från postbryggan i Eckerö.
Korsholm blir utan ungdomsse kreterare från och med nästa vec mim en kurs i pantomim i Vasa. ka. Då går nämligen Maj-Len Kursledare är Nina Wathen som studerat pantomim i Barse Kuivamäki på moderskaps lova i Spanien. ledighet. Kursen är avsedd för sådana Under sommarmånaderna som har lite kännedom om palJ kommer emellertid ungdornsse kreterarjobbet att skötas av Ken tomim från tidigare. Nu ges alltså neth Aspfors från l akobstad. möjlighet att lära mera om denna form av drama. Kenneth är ungdomssekreterar Intresserade bör ta kontakt studerande från SÖFF. . med Ragna Wegar i Vasa på tele U ngdomssekreterartj änsten fon 961-113138. Korsholm L-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _...Ji_ _ _ _ _är_nu _lediganslagen. _ _ _ _ __
som skall tillryggaläggas är ca 24 sjömil. Postförsändelserna som förs med dessa båtar stämplas med särskilda minnespoststämplar. Dessutom stämplas försändelser na av postverken med en särskild stämpel, som bevisar att de verkIigen transporterats med post rotebåt. Projektet som sådant kan be
traktas som unikt: att två länders na. posterk samarbetar genom att Arrangörerna förmedlar ett varje år samtidigt använda särskilt minneskort, tryckt av minnespoststämplar med post svenska postverket och försett historiska motiv. Dessa motiv med antingen åländsk, finsk eller ankny.ter alltid till postförseln . svensk frankering, och svensk el över. Ålands hav. ler åländsk minnespoststämpel. Postrodden är således ett unikt Dessa kort stämplas också med tillfälle för filatelister med post den specialstämpel som bevisar historiskt intresse att skaffa att korten befordrats med post värdefullt material till samlingar rotebåt.
.
14
Liten läderväska
till byxdressen
Ofta har man den uppfattnin gen att det behövs en speciaJ sy maskin för att man skall kunna sy i läder. Det går bra med en alldeles vanlig symaskin om man skaffar lädernålar. Ifall du inte har sytt i läder förut så pas sa på och gör det nu. När man syr i läder finns det en hel del olika knep Som gör det lättare att lyckas. Endeilim mar fast bitarna för att få dem att hållas på plats, andra teij par.' Viktigast är att man inte förstÖr läderytan, hål efter sy maskinsnålar går inte att få bort. Mönsterdelar: Rita av möns terdelarna i naturlig storlek. Måtten är givna i cm. Rita fram- o. bakdelen två gånger (2x), lockets o. lockets nedre del Ix,låsdelen Ix . Dessutom: Botten-siddelen 3 cmx48 cm, 2 axelremmar 70 cm långa, de båda ändarna som . skall sys fast vid väskan skaJl vara 3 cm och får smaJna av åt andra ändan till I cm. Länken som håller låset på plats skaJl
'.
Liten läderväska med miniatyrmönsler
•
vara 7 cmxl,5 cm.
Material: Tag mönsterdelar
na med när du går och köper lä
der . . Lädemålar till symaski
nen, läderlirn och syntetisk sy
tråd.
TillkHppalng: Alla mönster
delarna placeras på lädrets rät sida. Rita med krita alla möns terkonturerna (krita, som lätt kan fås bort). Inga sömsmåner. Axelremmarnas ändar (3 cm) klippes triangeJformade, lika dant med låsets spets (se bilden). Sömnad: Limma lockets ned re delo. locket på bakdelen. Sy sedan en stickning runt hela locket. Sy länken i framdelen 5 cm från väskans nedre kant. Sy botten-siddelen mellan fram
och bakdelen. Låt den bli 2 cm
längre än väskdelarna, då är det
lättare att sy fast axelremmar
na. Sy fast låset (se bilden).
Axelremmarna kan knytas
ihop.
IfaJl läder blir över kan du
t.ex. klippa till en slips, ett bäl te. .
1 2,5
nedre 5
del 18 cm
I
I
14
~
_cm_ _ _ L
18
~r--
ned.re delen
.""'"
t~~---lO~ck-et~------j~-4Cm Uset I mIniIltyr
,-------,-
T 16
fram- o bakde l
l
: .....................................................•.....................•................
~Hemligt
il
~kärleksmöte
il . il il
: H ~omdagen
:
il il
: il il
: il il
: -. : il il
: il il
.. : .. .. : .. .. : .. : .. .. .. : .. il
: il il
: il
: il
.. .. : il
: .. .. :
.
.
hade jag ett kort men intensivt kärleksmöte med en ung man på en buss bänk. Det började med en bra bok jag satt och läste. En sådan som man dras med in i och förlorar all",verklighetsförankring. Där huvUdpersonen var en under skön kvinna med böljande hår ner till midjan - men tyvärr var hon född i en fattig familj. Evigt dömd till hårt arbete. Då var det inte fråga om åtta tim mars dag med en timme övertid på sin höjd. Nä minsann. Nåja. Som det går med vackra damer så gick det också med denhär - herrarna flockades runtomkring henne där hon stod, blyg och förlägen i blomsteraffären. Där stod de då_ De stiliga löjtnanterna viskade oanständigheter i hennes öra ända tills hon bestämde att skänka bort sitt hjärta M en . Egentligen skänkte hon aldrig riktigt sitt hjärta åt löjtisen, jag misstänker att hon tog honom för att "komma sig upp" lite). Här kommer min unge man in i bilden. Kvar i bokens våld såg jag upp och letande bland busspassagerarna efter min löjtnant. Jag fann honom. Men han hade inte uniform och gJänsande ordnar utan khaki-byxor och en svart t-shirt. Bussen rullade förbi sensommarfält med havre och råg. Bökade potatisland blandades behagfullt med bondgårdar och sommarfeta kossor. Det hettade till i boken allteftersom herramas åtrå till blomsterflickan . steg. Och där satt jag på en röd bussbänk och sög i mig allting
som en sommarhumla på jakt efter nektar. Jag förvandlades sakta inför medpassagerarnas förvånade blickar, till en okänd skönhet. I mina drömmar låg jag på en sommaräng . med den khaki byxade ungersvennen som utan stånd att styra sina känslor var beredd till oanständiga offer för min skull.
p
Iing. Pling.
Min prins tappade småmynt
ur · byxfickorna på bussgolvet och var tvungen att börja fumla omkring. Han var tydligen mån om slantarna. Han fortsatte leta. Omedveten om att jag an vände honom i mina perversa snuskiga fantasier. Jag läste vi dare och i takt med att bussen matade kilometrarna bakom oss stegrades min fantasi till oöverskådJighet. Jag förförde ungersvennen. Pling. Så tappade han småmynt igen. Men nu brydde han sig in te om dem, men verkade märkEtt leende som bara till drottbart irriterad över fadören. Vi ning födda kvinnor kan le. närmade oss en busstation och Möjligen en och annan lottofolk började prassla med tidvinnare. Belåten som en gamningar och väskor. Min älskade mal katt som vet att hon kan vek ihop tidningen och gjorde dricka av grädden gott och väl sig beredd att stiga av (Nu hade ännu innan den sinar. jag bytt ut honom och gjort honom fattig och till en man av Min prins slängde en stickad folket. Han var tydligen antröja över axlarna och tittade vändbar denhär gossen.) på passagerarna i bussen när Jag såg inte att han steg av . -han gick förbi den. Jag tittade bussen. För jag satt i ett fyrpå honom med drömmande spann som min löjtnant gett ögon och log fortfarande i min mig, på väg bort från ett hemvagn. Med hetsiga röda fläckar ligt kärleksmöte med den fattipå kinderna. En sista tocuhe' ge. Jag log. av kärleken.
Han tittade förvånat på mig när han gick förbi mitt fönster där jag satt i bussen. Och jag klandrar honom inte. Jag måste ha sett något världsfrånvänd ut. Han log och gick vidare. Jag satt kvar.
D et var bara den drottninglika gesten till folket som saknades. Men jag log fortfarande. Ty jag var inte av denna världen . Jag log åt det gamla paret som vinkade åt någon som stod hängd över min axel. Jag log åt
chauffören när han kom tun. ka efter pausen. Jag log åt min solheta spead bild i det smutsiga bussfönsInL Utanför busstationen några fyllon och hytte med pilsnerflaska åt mig. Jag tittade på dem och slungads med kraft tillbaka till 1983. Medtagen förstod jlll jag just varit skärningsp i en kulturkrock. Jag var själsligt våld (med svagt motstånd). Vart kunde jag gå och mäla? Intl'er n..._ _
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ,
15
.Österbottniska
Posten
Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. , Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1984
ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: KarI·Gustav Olin
Tel. 967·13 555,
hemtel. 967-21 099 . Redaktion: Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSTAD
61«1"'5 sYN
u~AAlS"NINGe Fo{l. ENPAb1" So ,4fA~.
Redaktör i Vasa:
Sven-Erik Glader
tel. 961-113 522,
hemtel. 961-32698
o ""
oP1"1Mlsr:
S. L.UNO,,-VAS1"
Redaktör i Sydösterbotten:
John Ahläng, tel. 961-113 522,
hemtel. 961-112001.
PRENUMERATIONSPRlS 1984
Helt år ... .. ....... .... .. ..... ... ...... 65, Halvt år .... ... ... ....... ... ...... .. . 40, Skandinavien .... . .. ... .... ..... ... 70, Lösnummer ...... ... ....... .. ....... 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan B, Jakobstad
Tel. 967-13 555
ANNONSMOTIAGNING
SÖU:s kansli,
Handelsesplanaden 10 D,
65100 VASA 10
Annonschef: Clas Holm
Tel. 961-121 564
Onsd. tel. 967-11 827
Hemtel. 961-222508
Annonserna bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
ANNONSPRIS -1 texten .... ...... ...... ..... .. .. .... .. 3,75 Efter texten ..... .. ...... .... ...... .. . 3,75 Bestämd plats - ,20 per mm FÄRGANNONSER
Minimistorlek 200 mm.
Färgtillägg -,35 spmm
M KOLLA ALLTID (~8 FÖRST! ~S
RNING AV VIDEO· ER OCH SPELARE Tel. 961·38020
Allt inom musik PA·uthyrning
Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el· ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.
Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmeclling.
.
SOUMDSIOE
VASAESPLANADEN 15 TEL : 11881111.,. 120015 Oppet: Ylrd. 11-17, 16 11-.13
J
Farsens
mästare
HandelsespI. 10 065100
Vasa 10, tel. 961-113572
DU! Tel 962·41
~2J
rvåningen under lIode Ulrika Närpes .
VASA s ikbranschens specialaffär 41STORALANGGATAN - VASA 10 %l' 110159
QUAKER STATE förlän ger motorns livslängd.
KRONOBY
HUNDKENNEL
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311
Yl HYR UT! PA & LJUS
ANLÄ"N.N'AR
för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten
INHEMSKA OCH
INTERNATlON ELLA
ARTISTER
sound check VASATel.PRodukTioN 961·119920 1JfJ7 • 73 1137
Fullständig inrättning katt- och hundvård .
för
Beställ plats I tid! Vi utfOr även vaccineringar! Tel. 968-45580
Författaren, skådespelaren och clownen Dario Fo, farsens mäs tare, får vi träffa i en film som tar oss med till olika platser i Italien - till Umbrien, där Fo arbetar tillsammmans med studenter och skådespelare, till de medeltida städerna Perugia och Gubbio och till Fos hem vid den adriatiska kusten . Mästaren ger också prov på sin lalang i bland annat utdrag ur si na mest spelade verk på italiens ka och i improviserade föreställ ningar. Finlands TV 2, måndag 28. 5. kl. 20.55.
•
16
Fritidsintresse blev löretagL
•
Eija tar hand om hunden då husse och matte åker bort kapacitet för 15 hundar och ut vidgningsplaner finns för fram tiden. Enligt företagarna själva är deras kennel den enda av sitt slag i länet. Det finns många andra, men de är inte huvudsakligen pensionat, utan jobbar mera med uppfödning. Det finns också privatpersoner som i mindre omfattning bru kar ta band om andns bundar, men något annat riktigt bund pensionat känner makarna Ruotsalalnen inte till.
Långväga kunder
•
Trots att kenneln I Kronoby så nyligen bar startat sin verksam bet, har man redan bunnit ba kunder ända ner ifrån Helsing fors. Det har då gällt sidana bundägare som varit på semes terresa norröver och tyckt att det passat att lämna hunden på balva vägen. - Vi har haft en del annon ser i facktidskrifter och ryktet sprider sig snabbt hundägare emellan, berättar Eija.
..
Eija Ruotsalainen har etablerat sig som hundkenneliigare i Kronoby. Hundar har alltid varit hennes sto ra intresse och just nu är hon sjiiJv ägare till tre stora schäfrar.
Högsäsongen infaller av na turliga skäl under sommarmi naderna, men också till exem pel under sportlovet har man haft full beläggning. - Det är många av kunder na som tycker att det är bra aU de inte behöver besvära vänner och släktingar med djuren un der semestern. De behöver inte heller vara oroliga för vad dju ren skall ställa till med, berättar Ruotsalainen. Att placera en större hund vid pensionat kostar JO mark per dygn. I priset ingår mat, skötsel och motion.
- År det någon som något extra, till exempel motionsturer , går det bn ordna, men det kostar då berättar Ruotsalainen.
Egna hundar Hundarna har varit EiJas intresse genom alla tider. nu är hon ägare till tre bu med vilka hon ocksl delta i utställningar. Bide och maken har genomgitt ningskurser och är beredda rycka ut med hundarna o. blir någon form av sto"""'....... gar. Tidigare har Elja endast tillfälliga arbeten på sid.. hushållet, så steget över dl retagande är I~te så långt henne. Just nu går hon i en för blivande företagare i by. En kurs som hon är m nöjd med ocb som hon med att bon skall ba nytta framtiden. Under kul'Sell man lära sig olika bol mer, bokföring ocb annat en företagare kan ha stor av.
,
Ett speciellt råd bar Ta... de som går ocb funderar pi starta eget: - Det lönar sig alltid reda på så mycket som om den bransch man tiiabr sig In på. Man måste sk mycket grundkunskaper del ra är möjligt, menar bu tillägger att den som kän ... att starta eget Inte skall för att våga satsa om det sig att iden bär sig.
K-G
En företagside utvecklas många gånger ur ett fritidsintresse. Man
helt enkelt upptäcker att det man sysslar med på fritiden kan ge ut
komstmöjligheter och steget till det egna företaget är därmed inte
så långt. Genom att man sysslat med en sak på fritiden kan man
den fackkunskap som behövs för att klara sig inom en bransch.
I veckans Iden & Företaget-artikel möter vi Eija Ruotsalainen
sonl har gjort sitt stora intresse, hundar, till sitt yrke.
I Kronoby har Eija startat nej dens första riktiga hundpensio nat. Det vill säga en kennel där man kan lämna in husdjuren, inte enbart hundar, till exempel då man åker på semester. Det hela började med att Eija tog hand om vänners och be kantas djur under semestrarna. Många gånger handlade det också om att sköta hundarna under förlossningen.
- Den som är borta i arbete på dagarna lämnar gärna över hundarna då det är dags att fö da, så att de hela tiden finns un der uppsikt, berättar Eija.
Startade på prov Senaste sommar startade ken neln I en mera anspråkslös om fattning och mest på prov. Då
det visade sig att det fanns un derlag beslöt maken Tapio att ta tjänstledigt från det ordina rie jobbet för att bygga anlägg ningen och renovera gården. - Det var egentligen vän nerna som föreslog att jag skul le börja med ett ordentligt hund pensionat, berättar Elja. Idag har makarna Ruotsalai nen byggt ut en anläggning med
Döttrarna Petra och Paula har många hundvalpar att ta ".,. Här är det den n/o veckor gamla Dan/ som är föremdkt fÖt' nos omvårdnad.