ÖSTERBOTTNISKA ·POSTEN
ÖP presenterar sommarevenemangen:
="Detbarafinnsinteinget event!'!"lang av typen ' 'det kan missa" i Osterbotten i sommar. Till ' 'sommarens evenemang" vågar man med tveksamhet föreslå Finlands svenska folkdans jubileumsstämma i Vasa. Annars är det nog sommarteatrarna som detta år
, vara intres.santast. I Nlirpes och Mölpe presen 11II1n helt egna produktioner. Korsholm satsar
en högdramatisk finsk pjäs medan juthbacka
spela Topelius ett år til/.
P.\ FÖRHAND sett är årets teatersommar i Österbotten intressan
än på många år. Trygve Eriksons krönikespel "Mellan sol och
.. är någonting som åtminstone alla teatervänner i landsdelen _iii;loÖ.... uppleva. Det hela lär skall börja med att man får se Georg kiiund.och Lennart Snickars som småpojkar väntande på det första till Närpes.
en sådan syn torde vara anledning till ett besök i Öjskogspar
.m.-e
000 ll'PL~GA TV Å av Tulavippor bör väl inte vara sänue än den förs
Smdiecirkeln-teaterJlcuppen i Molpe gör ett a~bete som kanske in
fullo uppskattas I dag. AUt som sägs och vIsas där borde fdmas
bmdas. Det är ett tidsdokument av värde sett både i historiskt
DUlids-perspektiv .
000
=- fl.:\GAN är om inte Korsholms teaterS satsning på "Kvinnorna ' -
_'- mori" är den mest vågade av alla. Det är fråga om en klas , . . pjäs som spelatS mycket och som de flesta vet precis hur den och .öras. Detta verk skall Mischa Hietanen & co omplantera a l IlIe5ttQ utan att våldfora sig på det genuirra äkta finska i pjä-
Del: sb.II bli spännande att se resultatet.
=-
O O O ' '"PIlISCESSAN Törnrosas" framgång är given. Juthbacka teater ~entligen överväga att spela enbart Topelius.1 hans produk finns både dramatik, lyrik, musik och sagor. - Dn Du, Håkan Streng, vore något att fundera på!
000 1t..u.AS på Srundars är också med i förtecknin$arna över teaterpro- • Så här såg det ut /lid . Fcin början var det väl också helt riktigt. Numera är kala- fjärd uIs tidigare ,Ii,/p,)',ii.II",,> Skö'nks/lennen heter Nygård. . CD bqrqJp och en tradition och mindre en teaterhändelse. ~2pa problem med att få platserna kring kalasborden finns knap- Den /lälartade brudgummen som 1IIdIer. så i/lrigt låter sej jörpliigas är Kur re Gullberg. • En niiringsombudsman och en ingenjör skuUe i år assistera de som reste med SÖU:s grupp hl/ Amen'ka. På flygfiillet i Vasa hade Christer Ah/skog, Ma/ax och Kenneth Lo/ax, Peta/ax, ännu inga prob/em.
Amirika resenärer
i väg
Femtio SÖV-resenärer flög iväg till Seattle i VSA på lördagen. Nästa lördag rese~. yuerligare en mindre grupp SOV-are. När uppsamlingen började tidigt på lördag morgon vid flygfäl
• Se sidan Il!
!!~~~~~-------------------
Torsdagen den 4 juni 1981
---------------------------~
2
:-_~
Varför vara rädd för
popkulturen? D MED RISK för viss tjatighet ska det ägnas ännu en spalt åt debatten om uf-rörelsen och popkulturen. Det är svårt att lämna frågan, helt enkelt av den orsaken att man är kro niskt upprötd över en Nils Malmbergs sätt att värdera ar betsformeroch kulturformer i stället för att jobba med de ras innehåll. Det har blottats en tendens att vilja nedvärdera rock-och danskuIturen (" fattigdomsbevis", utarmning") i stäl let för att påverka dess innehåll (locke-kampanjer, Maskros Rock och liknande) . D I NYLAND talar man ofta om uf-rörelsen som" svenska trivsel föreningar' . , och det kan förefalla som om man skul le sätta likhetstecken mellan denna trivselsvenskhet och en traditionell uf-verksamhet med garanterat "kulturella ar betsformer. Detta samtidigt som tonåringen i en nyländsk tätonsmiljö kanske trivs allra bäst på finska, långt borta från allt vad trivselsvenskhet innebär. Det kan vara att man observerar fel såhär på avstånd,_ men man får ett intryck av panikstämning. Det är som om de föreningslösa, ofta kulturellt förfinskade ungdomarna skulle betraktas som nån sons förlorad generation . Man går dem inre till mötes på deras egna villkor. Man reser stängsel och skyddar trivselkulturen mot den förfärliga ungdoms kulturen.
• En nyländsk kulturkämpe
D MAN KAN FÖRSTA anledningen till en sådan panik. Man kan förstå att något känns förlorat i en värld , där det (Hbl, 26 maj) redan har blivit nödvändigt att bygga speciel la "svenskrum" i svenskspråkiga skolor, och där man gör utfärder så att eleverna ska få "bekanta sig med svenskan i vardagslivet" . Man kan förstå att sånt kan kännas upp givet, men man skulie föreställa sei att forrsatt kamp vore ett bättre alternativ än isolering i en trivselbunker. Ser man på Svenskfinland som helhet, så finns det ju språkligt sett olika områden . En del är rätt genuina svensk områden, medan andra håller på att förfinskas. Det lustiga är att det är på de "ohotade" områdena som man har tagit upp minoritetskampen inom popkulturen. Inom NSU, där behovet kanske skulk vara störst, tvekar man att närma se; den förfinskningshotade tonJringen på hans egna populiirkulturella villkor!
Sven-Erik Klinkmann i Vbl:
''MnItnbergs antagande
är helt irrelevanta' ~
Sven-Erik KJinkmann har i Vasabladet kommenterat ÖP debatten om popkulturen och "rörelsens ursprung" . KJinkmann menar att det är irrelevanta antaganden Nils Malmberg kommer med, då han påstår att SÖU idag gör avsteg från pionjärideerna.
D I ÖSTERBOTTEN har popkulturen (dansen, musiken) länge haft en viktig plats i uf-arbetet . När det just nu röt på sej lite i Nyland, så sker det intressant nog i Västnyland, som ju också är en rätt genuin svenskbygd . Naturligtvis är det också fråga om generationsmotsätt ningar. Kultur i dag behöver inte nödvändigtvis innebära precis samma sak som kultur i går.
All likställa rock med högljudd skrä nig okultur visar bara på en psykolo gisk fastlåsning och en fördomsfull inställning till ungdomens val av musikformer. 1980-talets Österbollen är självfal let i grunden förändrat jämfört med tiotalet eller adertonhundratalets sis ta decennier. Frågan om en avvägning mellan nutid och förfluten tid är alltid svår. Det är svårt all finna en väl balanse rad avvägning av det traditionella elementet och det nya. Man kan inte leva i gårdagen. Man kan inte. hur gärna man än skulle vilja det. gå till baka till en gårdagsidyll som kanske egentligen aldrig ens var någon idyll. Verkligheten gör della omöjlig .
ODD D I FRÅGA OM förfinskningen kan det i förstone låta bra med talet om "svenska trivselföreningar" . Men förfinsk ningen är ändå intressant i ett tidsperspektiv, och trivsel föreningar som riktar sej mest till äldre folk och "veteran ungdomar' " kan knappast påverka den popkulturelit in tresserade tonåringens förfinskningsprocess. Det som sades ovanom svenskrummet i en svenskspråkig skola. lät kanske negativt men var inte direkt menat så . Tvärtom är väl svenskrummet ett exempel på vad man kan göra, och man kunde rekommendera ett studiebesök för folk som breder ut sej om kultur och okultur. Det handlar inte om någon "trivselbunker" utan (enligt Hbl-referatet) om ett rum där man bjuder på svensk popkultur. Inte fin landssvensk kanske men Kalle Anka. Buster, Asterix och Teknikens Värld på svenska språket. elevernas modesmål. Lätt och "okulturelIt" kanske, men nånting som elever na annars skulle konsumera enbart på finska, därför att se rietidningar på finska är billigare . Möjligen också :lärför att en ung tätortsnylänning uppfattar finska som sitt popkul turella modersmål.
Förpliktelser?
o
POÄNGEN är väl att man i den där skolan har insett. att det ligger ett värde i a n barnen läser Kalle Anka på svenska. Lika värdefullt kanske som an man tvingar i dem Topelius och Runeberg på svenska. (För an inte tala om Asterix med dess klart minoritets politiska ideologi) , . Varpå beror den organiserade rädslan för popkulturen i en del NSU-kretsar?
<
.
I
I
Vad dagens problematik för den ös terbollniska ungdomen handlar om är i ovanligt liten utsträckning vilken grad av bokstavstrohet. fundamenta lism man skall kräva hos nutids-söu arna gentemot det förpliktande ar vet. gårdagens manifest och föreställ ningar. Det är helt enkelt inte det problematiken handlar om i dag. Vad det gäller här och nu är inte frågor som : skall man återgå till en äldre typ av ideell ungdomsverksam het med festföredrag. Stärkkragar och gamla lustspeP Frågan gäller vad ungdomsrörelsen har att ge en öster-
bottnisk ungdom som är som vilken annan ungdom som helst. Frågan gäller om ungdomsförbundet kan bi dra till att upprätthålla en levande svenskästerbottnisk ungdomskultur eller om den Österbottniska ungdo men skall tvingas söka denna kultur i en rikssvensk import eller gå över språkgränsen för att få tag på den .
Emigration? Frågan gäller om SÖU kan bidra till att ge den svenskösterbottniska ung domen meningsfulla fritidssysselsätt ningar eller om ungdomen bland an nat på grund av tristess och bristande möjligheter att få ut någonting av sin fria tid skall bli en skara emigranter som kanske i det första skedet flyttar från sin hemby till Vasa eller Jakob stad och i det andra skedet till Sveri ge. Det är därför knappast Nils Malm berg eller någon annan som uppifrån skall definiera vad ungdomen vill ha och vill sysselsätta sig med . Ifall den österbottniska ungdomen i dag gärna går på danstillställningar där man spelar svensk topp och hemma sitter och lyssnar på hårdrock i stereoan läggningen kan man naturligtvis be skärma sig över detta och tycka att det är en musik man inte förstår sig på eller tycker om. Men låt ungdo men själv avgöra vad den vill göra och vilken musik den vill lyssna till . Vill ungdomen i dag kasta sig över hantlar och skivstänger. ägna sig åt bodybuildingen kan man självfallet också förfasa sig över detta och mena att det är en i stort sett men ingslö~ sysselsättning som är ett övergående popfenomen .
Tradition Men så kan ungdomsrörelsen knap· past se på ett sådant fenomen . I stäl.
let bör man 'kanske fråga sig: sbll . te vår uf-Iokal som sägs vara ett aI.b1: tivitetShus för byns ungdom ocbl kunna ha ett rum för styrketr~? Skall inte ungdomen hos oss od:sfo kunna ägna sig åt detta i uf-loblca lika väl som att spela teater. dansa.. spela pingis, pidro. sitta pli kafm. ~ film. och annat som man kan s') M sätta sig med i en österbottnisk uf-b. kal. I Österbotten finns i dag en ~ domsrörelse med ett finmaskigt av ungdomsföreningar. av uf-lok2:a. danspaviljonger. Man har en rande levande musik i form av dans orkestrarna. man har en festfördd ning. man har en orkesterfön:ncd ling. det fins dansorkestrar. idnJm,. lag. teatergrupper och mycket an Frågan gäller hur denna te . skall föras vidare .
6.ma:r
Värde och värde
Torsdagen den 4 juni 1981
Sanning a la ·Carl.. Petter Tecken berg
ad gamylerna egentligen sade. OII!S1:Icba!ten i ÖP på senare tid domen .. Med tanke på debattens at om vad gamylerna sa gång i ÖP kan det vara värt att ci om det huruvida uf-rörel tera en artikel av Albert Brom 1El:5t"l::I-LI,er skuHe vända sig i gra . mels: de skulle veta vad vi sysslar m må det sägas at t debat "Åp danslavan" är OV , uf-rörelsen har a11 I kallt nyktra stunder kon mon inte rerat dansverksamhet . .ho mer lin en åsikt om dansen: den Varför. kan man fråga sig? lir löjlig. Så tyckte jag ren i min au citera en av uf-rörelsens ungdom, så länge jag soll på blin ,....;:..... , och tidigare medlemmen ken. Men kostade jag mej in i vir . __ Slyrelse Albert Brommeis, veln, vor domen hej glodo livet. Och lindå vor jag ingen stordansa· i landsbygdens folk skriver re. Jag svlingde mig s.o.s. till hus liQiIi!S:llk år 195 5. behovs. Och ganska klumpig vor L~_ hor oJlhd ,'ekt roa sig Janne i domen. ~ b"nmer oJltid 011 ho den ford Den löjliga dansen lir uråldng. n på li~'et, ty sådan lir livets Den hor utövats sedan miinniskon - j1f4,o nöjet iir sådant som folk . r~k två fÖlIer, två fomponde hiin Dillgen förestavar det. der och ungdomlig åtrå i kroppen. Det lir tillgjort 011 korsblivo sig över Ut'-Ililirc:lScn s grundare grundade den nuhdo ungdomens donslust. ftl amidansrörelse, utan ville Vi äldre vor inte ell dugg annor ungdomen genom att ge lunda, när vi vor i de yra åren. t:dgonLing att syssla med ut m samlas och fördriva tiden Den debatt som har startat i ÖP är ledan: \·ilket ledde till de ur kanske en av de viktigaste på länge inom uf-rörelsen. Frågan blir har DÖjesformer som också hade vi tålamod att föra den vidare på ett sätt som konstruktivt och för litet yrkade de heller på för fördömande. - Nej, de domsfritt kan skapa en bättre grund för en levande finlandsCD positiv ~rundsyn på ung
om
ma att arrangörerna t.ex. inte ens bemödat sig om att boka spelIo kalen för den nyländska gruppen. Eller fråga varför publikintresset var så enormt! Få var tydligen medvetna om att det hölls en fin landssvensk teatermönstring i Va sa. Men som tidigare sagts, det var ju inre fråga om JUSt den varan.
D VAD SEDAN redaktören avser med · ordet skjutjärnsamatör må han själv stå för. Jag skall med ten i sanningens namn att det inre glädje införa det i min meritför blev diskussion om teater vid vår . teckning. mötet. Det är förvisso sant, men Om han avser en skribenr som eliminerar inte det faktum, att in inte har skrivandet som yrke men gen av de österbottniska delta- ' ändå vill skjuta omkring sig så är garna visade någotsomhelst inrres jag i verkligt gott sällskap. Det se för teaterdiskussionen. finns en hel massa revysnickrare Tystnaden talar bara ett alltför som vill trycka på sjuka och ömma dystert språk. punkter. Efter det formella mötet äger väl Tack för ordet. vem som helst rätt att diskutera Carl-Petter Teckenberg och att komma med inlägg. Än så skjutjiimsamatör länge har vi yttrandefrihet! Eller hur? PS. Jag är fortfarande oroad över D SKRIBENTEN framhåller teaterverksamhetens framtid inom också att gruppen från Sibbo pekat FSU. Vårrnötet i Vasa gav på en hel del försummelser. Det är ligare belägg för min oro. alldeles riktigt, men varför glöm Jaha . Red.
D OM sanningen skall fram . .. . l ÖP 21. 5. kladägger skriben
I
svensk ungdomskultur. En ung domskultur som , om den skall ha ~enklang , måste bygga på det som Intresserar ungdomen . - Uf-rörelsen är en kulturrörel-, se har det sagts, och det är sant,
men vem har påstått att kultur är något statiskt kvarlevande i gamla mönster. Kultur är att söka nya . former för sin existens - också i Nyland .
"ett ogräs bland många"
I---.------------~
=mrs
NYHET hiuiiIs måste vara kulturrevolutionen
piSakDs i Vasa. Plötsligt är den där bara, men inte f'arjag oåncing_ Inte hör jag några kommentarer i Journalen. fir jag några inträngande reportage med morgontidPliKsLigt finns det flera hyllmeter svenska böcker på So-
och ingen säjer något. OmriImingen måste ha inträffat mellan onsdagen den fredagen den 29. lirwaimnda dag vandrar jag runt varv efter varv och le dia "mens boknyheter". Det står så på en skyltslrog 1I!l-~ men inte hittar jag nånting. Däremot är det med "kevään kirjauutuudet". - Goddag, säjer jag ödmjukt till en expedit, jag ska be få se på vårens boknyheter. - Antr:akassan, säjer hon och jag borde ha förstå u att Ya Wc ung för att tala det språk största delen i Vasa id talar.
am
i VÄG TILL antrakassan snubblar jag över den svens . .·t.lbJddlningen. Det är en korgliknande anordning med ~"'a::Ilde pocketpärmar och Ingrid Bergman. Efter lite F_ilie hittar jag lite till, längst under bergmanmemoaDe Besta böckerna har något år på nacken, men jag IiIlSiDA~ mej au de i den här miljön gott kan gå under be ..:bi-i q'eD "vårnyheter" . -Il"is blir jag förnuffad. Man brukar bli det när bäller dålig gödning på ens hjärterötter. Jag är redan alt börja kasta dynga på personalen, men så ångrar - och går hem för att skriva mitt tredje bidrag i serien - et av svenskboken på Sokos".
Kevään kirjauutuudet har blivit boknyheter!
Och så Bergman förstås. Men nu tycker jag nästan synd • SEDAN blir det som sagt revolution, och när jag o~ ..?enne, för hon ha.r delvis ställts ut~nför gemenskapen passca bokhyllorna fredagen den 29, blir jag väldigt pa J~ttebrahyllan och ligger uppslängd I en hög för sej. Lite fka byllmeter faktiskt och riktigt på översta hyllan i hafs~gt, ungefar so~ när man barkar pappersved och ploc ...paY;-ial.i2' konsumenthöjd. kar ihop klabbarna I en slarvhög innan man pinar ordentJa en slagruta gå upp i rök, men det är ändå med viss . ligt med hål i. kastar mej över nyheterna. Sen. ropar ja~ högt av överraskning. Där står en gammal iI en glädje utan .like på hyllorna. De flesta böckerna Sara Lidman mitt I hyllan! Och när jag granskar hennes om - den kategorin som kräver högglansigt fargomslag. g.ivningar, ser jag minst en meter lika god skönlitteratur, balmyheter domineras av glittrande produkter som till och med nån av vårnyheterna! - i nån serie "Jättebra böcker". Där finns en del m~'cket väl kunde bilda serien "Jättebra med D GLAD l HÅGEN går jag hem och skriver denna jätte kI_miullandeo". Där finns stimulerande utblickar som bra hyllning till en jättebra svenskösterbottnisk kulturinsti :\ko dijt för döden, Johnnv" eller något annat upp tution. Kanske blir det mitt sista bidrag i serien, för jag tycker __.dir._ Dir finns svåra livsöden som betitlas ".Flicka mej redan se en utvecklinjt. -. eller "Hans Iranska fru".
Första gången jag tog upp Sokos-litteraturen, var det ba ra elände ö.ver hela..~injen, och ingen visste nånting . Andra . g~ngen b,Od man redan på förklaringar. - Nej VI struntar inte alls i våra svenska kunder sa che fen. t:ten yi har just utvidgat här, så de svenska böckerna ryms Inte 10. Sen rekommenderade hon mej att gå till en "riktig" b~khandel, och hon tillade att det "nog ska komma till hosten" . _N_u har .~i visserligen passerat slakt- och julmånad och varsa?den. ar.a.vslutad, men vi får inte bli för bokstavliga. Vi har fatt var Jattebrahylla, och det är högglansigt och fint. O NU TROR jag utvecklingen går vidare. Nästa. år den här tid~n kanske man redan kan börja tala om en htteraturavdelnlOg på den där paikkan.
Torsdagen den 4 . uni 1981
o
Sommarens inneställe firar glada pingsten! !
AMIIIIE * Folkpark
Malax '
Fredag 5. 6. -81
Lördag 6. 6. -81
GAMMALDANS
UNGDOMSDANS
EXOM&SOUND
TER/BOYS
~.
Premiär f ör vår nya scen
t
Söndag 7. 6. 20-01
* Jätte'populära *
MAGNUM BONUM - uppträder ca kl. 23.00! Dansmusik från vår andra scen!
Sommarlovsdans BUSSAR lördag o. söndag: Från Vasa kl. 19.30 o. 20.30 (via Sundom kl. 19.15). Övermark kl. 19.30 via Pörtom, Övermalax, Töjby kl. 19.30 via Harrström, Strandmossa, Korsnäs, Pe talax.
Fredag o. lördag åldersgräns 15 år.
•
•• •
...~'"
~"'~
~~~'l,~..~. ~
....~
·o~
<,;
ZEN/TH ----------
Nästa show: Midsommardagen
MaKnum Bonum
SNOWSTORM
POPULÄRARE ÄN NÅGONSIN
E mplre ·
BUSSAR:
INGV~S: 19.20 Sidbäck, 19.30 Pör· tom, Overmark, Y:mark Nåverås Norrnås. "
.' Kl. 23-24.00 Visst är det nåt
HAGLUND: Båckby.
EXTRA
med dom här
20.00
från .
Kaskö '
WESTER: 19.15 Lapp'fjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax, Näsby. STRANDLINJEN: 19.15 Drop In ba· ren, Köpings, 19.40 Peta lax TB,
killarna. MAGNUM BONUM
KLACKEN
_ _ _ _ _ _ _- - - - - - - L i l l b y . - /
NEW
'fRACKS
CLEOPATRA
• spelar skönt o dansvänllig musik. • SI$T A gången på KI9-cken och NASTSISTA i norra Osterbotten.
Vi danslystna träffas naturligtvis på
KLACKEN
~~_____L_b_·r_d_ag_e_n__6_.6_._k_I._2_0_'~~O_1__----1 BUSSAR: Kronlund 18.45 fr. Såka via Karleby, Kronoby, Kållby och Esse. Sjönejden 19.30 fr. J:stad via Bennäs . Svanbäck 18.45 fr. Hirvlax viaiMunsala, Nykarleby, Jeppo o. Markby.
Ordn.gr. 4.
Serv.gr. 4
r -________________________r_o_rsw~ge~n~de~n~4~ju~ru~19~8~1_____________________ ~ -
--.:
r~,
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
FREDAG 5/6 kl. 20.00
SVENSK DANS MUSIK: ENDAST FÖR DEJ!
VAR MED OCH RÖSTA ~\ FRAM: '. "RÖRGRUND·TIO·I·TOPP" ~
MATS TOMMYS!
OJ. PANCHO
UNGA FÖRMAGOR! ! NY MUSIK!! ÖSTERBOTTNISKT:
DU KAN VINNA FINA PRiSER!
CRITIC
VÄLKOMMEN!!
.ANSBAN~ LÖRD. 6. 6. kl. 20-01
.
MatsGfollUllJS
SV,ENSK DANSMUSIK NÄR DEN ÄR SOM BÄST
13.6. med
RAMONA
* 20 mlcs inträde * * 1turOochmlcsretur. bussresa *
Naturskönt nöjesstCille med de dansvänliga bandle n
Vårt häftiga program fortsätter FREDAGEN 5.6. kl. 20.00
En show utan like
A (u J)'
Magnum Bonum_
l
BUSSAR: . Vidjeskog: Småbönders 18.40 Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse. Kron. lund: Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kro noby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Nykar leby . Från Eugmo 19.00 via J:stad 19.40.
LJUS, RÖK, SMÄLLARE OCH FRAMFÖRALLT FARTFYLLD ROCK-SOUND - Ett schysst dansband FORSBY ALLTID pA TOPP
AldersgrärlS 15 år Entre 25 mk
Torsdagen den 4 juni 1981
-------------------
'_"__0_-1
6
PLOCK UR EVENE Ett slag för
visslingskonsten
På Kilen i Sideby slår man ett slag for visslingskonsten i år. Ett s~~~sium me~ ".visslingsexperter" och en visslingstävling
hor ull det nya I Kilenprogrammet den här sommaren. , . En annan. nyhet är en serie bya-aftnar, där de olika byarna i SIdeby turvIs kommer att presentera sej. - Bya·aftnarna ordnar vi för att skapa en samhörighet och en käns· la för Kilen, berättar verksamhetsledaren Runar Långvik. Det kommer att vara lokala programvärdar från de olika byarna, och de kommer att leda program med lokala förmågor. Visslingssymposiet ordnar man för att uppmärksamma en försum mad konstart. Det blir dels föreläs ningar, dels tävling med jury och allt som hör till. Visslingsevenemanget ordnas i samband med visdagarna på Ki len o Andra inslag där är ett semi narium om allsång, vis- och hög-
• Gumlla Bylund bjuder på kalasmat på Kvarnens Dag i Hamtröm.
sommarfest, öppen suand samt demonstration av hemgjorda mu sikinsrrument. Visdagarna äger rum den 17 till 19 juli. I augusti har man ett stort sym posium på temat "Från hunger till välfärd-till-döds". IlmaJi Hus tisc.h leder symposiet, och bland annat ingår en utställning av .. nödårsföda .. och jordbruksred ~Jm~Jö~~_m~kinernas tid . Bland många andra evenemang kan nämnas att symposium .. Kvinnans ställning i mannens ögon" med Harald Teir och Wava StLirmer, bandning av Professors rundan och en allsångssamling på Kilbergeno
Kvarnens l)ag
i traditionsenlig stil
Kvarnens Dag är redan tradition i Harrström. Evenemanget ar rangeras av Harptröm uf på föreningens eget museiområde på Kvarnbacken. Arets Kvarnens Dag äger rum den 28 juni. - Vi har i Stort sett likadant pro gram som tidigare år, berättar Gu nilla Bylund. Det är ett festpro gram och utställning av gamla ar betsredskap. I programmet ingår bland annat uppträdande av Harrsuöm horn septett, som varje år "återuppstår" enkom till kvarn· festen. Eleverna på 5:an och 6:an i lågstadiet medverkar med dans. Körsång, bygdemål av Svens Sö-
• Dehilr dockorna ilr tagna ur Piäsen Odysseus el/er "Sagan om ha· vet" av Gösta Kiel/in.
• Nils och Johan Klåvus i Lappfiärd biuder på silverbröllop.
derman, eventuellt någon sketch
och ett festtal a v Helge Ulfvens är
övriga programpunkter.
Dessutom bjuder man på kalas
mat, och publiken kan också köpa
kornmjöl som malts på väderkvar narna. Med tanke på de yngsta bland publiken kommer man att "ställa ut" levande grisar, och barnen bjuds också på rundtur med häst och schäs.
Stort silv~rbrö·llop i gammal stil
"Mellan sol och just på att saDlUDaali:laac"• • så om årets pjäs krönikespel som fat1lliiiislllllllll. årsjubileum. Texten är gjord :n L!.... ter Snickars och "Mellan sol och mvlla" satsning för teateio. kommer det an statister, och kul lWsd:n:'l:c:::I_ Lasse Eriksson berättar a 40 och 50 kommer att mc~.' spelet. Det blir många ID3lI5i%:Im: Stora satsningar görs dekorsidan. De gamla .. 1a:J..... sen" rivs och nya byggs upp. re ska rälsen läggas ut för ." bässin' '. Timo Maninka den som har hand om de - Krönikespelet innehåller matiskt stoff, säjer Lasse E Det är uppbyggt så att \'i tillbakablickar försöker spegh ka skeden i Närpes' histoR:a. 1300-talet till år 1912 . Spelet inleds 1912 då dr "berättarna" Georg Backl Lennart Snickars är småpoj sitter och väntar på tåget. och Georg återkommer sedm let igenom och binder ihop dl:: ka scenerna. I den andra scenen går baka till 1300-talet och tfft'_~ den. Därefter vandrar man i tiden och skildrar b~i'astilll:lCl& kyrkbranden, reform~ciOltiDdl:a häxbålen, Stora Ofreden . tionering av småbarn . 12-:sf.aatill 1808-09 års krig och en tionsbröllop. Spelet avsi mas år 1911. keln från öppningen Bland t kommer ax:E::.:~• •
Stort silverbröllop i gammal stil med ett sextital medverkande blir en av de stora sommarhändelserna i Sydösterbotten. Det är Lappfjärds uf som arrangerar, och det brukar man gö ra ungefår vart femte år. -- I år har vi mycket ungdomar med! säjer ordföranden Jo han Klåvus. Brud och brudgum är bara 18 år gamla, och i dans laget är högsta åldern 23 år. Att man talar om "silverbröllop" beror på att bruden bär en silver krona inuti den stora huvudskru den. För övrigt bygger spelet mycket på det vanliga ,. österbott niskt bc,nd bröllop" . - Vi har med sångerna där ifrån. men vi har också en del and ra lappfjärdssånger, berättar Jo hans far, Nils Klåvus. Silverbröllopen var vanliga i Lappfjärd ännu på 30-talet, och även senare förekom det ibland att man ställde till med rredagarskalas när man gifte sej.
Det män nu gör i teaterform ska så riktigt som möjligt återge bröl lopssederna så som de lokalt ges taltade sej JUSt i Lappfjärd . Ett re gelrätt btudfölje genom byn hör till. och scenen i uf-Iokalen är smyckad precis så som det skulle vara vid de gammaldags kalasen. Sångerna i bröllopet framförs som sej bör av körer. Dam- och manskören står för den sidan. Danslaget som medverkar, består uteslutande av ungdomar i åldern 15 till 23 år. Föreställningar blir det den 10 och 12 juli.
För tio år sedan 0Idaack: Österbottens folkdam~ - iC::Il:: så jubileumsstämm;L Dl fråga om 40-mju hundra folkdansare betalande publiken \ar t:rIl!!!:iId ka många. Men denna gång ~ rerna med - hela ; - Det brukar rar, släkt och vän ner CD!~='" fyller Up'p på publik ' Ii~w:~ nerar Ake K.ronbag Hammarsrröm . De( -är
j>l
Torsdagen den 4 juni 1981
ANGSKALENDERN.
~ ~t
stoff espel
Fem egentliga
kalas på Stundars
rubriken håller Närpes Teater Inlirlpeshistoria. Det handlar allt och den har formen av ett edning av kommunens 650-
På Stundars i Solf skall det 'kalasas' i ungefår samma stil som tidigare somrar_ Fem egentliga kalas ordnas 27-28 juni och 3-4-5 juli. Då blir det klimpsoppa och korngrynsgcöt, Börje Lång och Inger Söderman, körsång, folkdans och spelmansmu sik och fuU aktivitet av hantverkare i de olika stugorna.
n och har bearbetats av Pe - Peter står också för
gen med på och med att il föregångsmannen Valdemar Matt folk dyker upp och skickar i väg en låda tomater på "Kasköbässin" . Övningarna vid vridläktaren hat vidtagit den här veckan . Före det har man hunnit med en delläsnin gilr i simhallsbyggnaden . - Vi har övervägande delen av rollerna besatta, berättar Lasse men det behövs fortfarande folk. I ~ Stort. sett är vi det gamla vanliga gänget, även om några gamla har K- ramlat bort och en del nya kommit till. . Årets närpessatsning blir omfat tande och börjar kosta en hel del, men Lasse vill inte resonera bud get. - E får va som e var , menar han och påpekar att ekonomin ändå - hålls inom vissa ramar tack vare att skådesspelarna ställer upp gratis , frånsett bensin pengarna. Premiären äger rum den 14 juli i samband med kommunfestlighe rrroa . Man har planerat in ytterli pre 10 föreställningar .
•
vaston lkdansare au invadera Vasa 4-5 juli.
b folkdansrings 50-årsj ubi .e r mindre grupper att dansa blir det f.irgsprakande festtåg ikens sportplan där huvudfes - 8ID.mer deua au intressera vasa
blik? cvå som drar hela arrangemanget ror Mellersta Österbottens folk dansdistrikts del. På lördag kväll har folkdansarna intern samling på Carpella i Kar perö. I Vasa finns inte någon så Stor lokal att alla skulle rymmas samtidigt. För säkerhets skull tän ker arrangörerna sätra upp en u te dansbana i Karperö så att alla som riU skall få dansa . - Kommer det icke-folkdan e-supporters till Carpella tän vi inte visa ut dem .
Årets mesta publik väntar dock Brage Räfsbäck till helgen 11- 12 juli då det blir kristen sång och musik på Stundars . Det är bl.a . tal om att Frank Mangs skall delta . Fem olika tillställningar blir det den helgen med huvudevenemang på söndag eftermiddag . Mycket sång och musik blir det också två veckor senare den 26 juli då Korsholms Gille tillsammans med gäster ordnar " Musikens dag på Stundars ' , . Mellan dessa större evenemang avlöser större och mindre jippon varann i tät följd . Det började i mitten av maj med Vasabladets tillställningar och en blåsmusik konsert av Solf musikskolas blåsor kester. Marthor och en del andra grupp~r invaderar Stundars i hundratal . Ett större 'Anval' blir det l:> augusti osv .
- Som vanligt har åtgången på biljetter till ka.lasen varit god , säger Räfsbäck. men ännu finns det gOtt om plats kring matborden . Knappt hälften av platserna är för handsbokade . Räfsbäck räknar med att mellan 30 000 och 40 000 människor kommer att besöka Stundars under sommaren . En guide har varit i full verksamhet sedan mitten på maj. Från mitten på juni utökas staben av anställda med en verksamhets ledare, en värdinna och ytterligare en guide . Stundars är öppet dagli gen från kl . 12 till kl. 18.
Helt nya Tulavippor
Nu är det bråda tider i Molpe. Tulavipporna skatt förnyas full ständigt i sommar. Man har städat kring Molpe paviljong och den fårhage där Tulavipporna skall spelas. Det nya manuskrip tet har just blivit klart och rollerna fördelats. Det nya skall heta 'Tulavippor - strykartempor å folksforor! - Det kommer ganska mycket att handla om torpares, fiskares och övriga obesuttnas biförtjänster, be rättar Christina Backgren-Nygård . Det är hon som lett den studie cirkel som arbetat fram materialet för den nya underhållningen. Till sammans med Anni och Ernst Ny ström, Alarik Åb b, Johannes Nygrund och några till har hon också hållit i pennan (läs skrivit maskin) när manuskriptet har f::.u fastare form . Ett intressant block i nya Tula vippor blir en illustrering av den stora KaI\evala-processen i Korsnäs 1928. Kalevala var en mindre ång båt som med full last av rågmjöl från Vasa förliste utanför Molpe . Vasa ångkvarn kom överep', lf,t:d skärgårdsborna att de skl' ~ie trans portera lasten med smHJåtar tillba ka till Vasa .
Så skedde också men svmnet blev överraskar.de Stort - hela 900 rågmjölssii::.kar . Av dessa hittades senare J:>7 i Molpe . Mindre antal hittades i Bergö och andra strand byar. Det skall också handla om smuggling av sprit och kaffe , om stenbrytning. nyröjning och arne rikaemigrationen. De stora evan gelifester som i början på seklet ordnades i Korsnäs skall återspeg las i Tulavippor. Lkaså det man i Molpe kallar ' Rådin' d .v.s. möten som gubbarna höll i vägskäl och vid vilka man beslöt om fårskaIl och andra gemensamma angelä genheter. Ett 20-tal äldre och yngre mol pebor kommer att medverka . Förs ta föreställningen hållas 5 juli. Den Il juli blir det också en före ställning . Om övriga har inga slut liga beslut fattats.
Vågstycke på
Korsholms teater
- Vi är bra i gång ; meddelar en entusiastisk Mischa Hietanen, denna sommars regissör för Korsholms teater. Alla roller är in förstådda med att i sommar gäller det litet extra . Pjäsvalet in nebär att vi har ögonen riktade på oss.
Gercrud Ekblad har gjort flera Hans fru Martha och den kvinna uppmärksammade insatser i olika han går till, Skolfröken, är rakare teaterroller . Frågan är om inte roller som inte kräver samma klu "Gamla Värdinnan på venhet av skådespelaren . Mona Niskavuori" blir hennes största Aho-Lydman gör fru Martha och uppgift hittills . Pjäsen står och fal Ylva Ekblad Skolfröken . ler mer och mindre med denna Sjutton roller finns det i den roll. Det är en hård och kraftfull pjäsversion Mischa tänker presen kvinna Genrud skall gestalta. Men tera. Han har strykit och bearbetet 'det är också en kvinna som har och t.o .m . plockat om ordnings känslor och hyser kärlek till de som följden . står henne närmast . - Vi har delvis bättre möjlighe Och nu ska teaterintresserade ter på en u tescen men det ställs Christer Eriksson få visa vad han också enormt stora krav, säger han . kan göra a v en stor karaktärsroll. Dekoren har han utarbetat själv . Husbonden på Niskavuori slits Det är ingen liten munsbit Mischa mellan många känslor och plikter. tagit sig an denna sommar . Hop Det är ingen lätt roll som Christer pas att han och Korsholms teater ska göra. lyckas med detta vågstycke .
Någonting unikt
i hela finland
- Vasa sommar håller på och utvecklas till någonting unikt i Finland, säjer evenemangets informationssekreterare Katarina Wentiri. Vasa sommar är den enda större barnkulturfestivalen i Norden, kanske i hele Europa. Huvudtemat för årets Vasa sommar är dockteater, men även andra barnaktiveteter finns med i programmet. Det är fjorton de gången kulturnämnden ordnar i Vasa ordnar evenemanget. - Barnkulturen har alltid varit i ett utsatt läge. menar Katarina . Den är nånting som släpar med bara så där på sidan om den " rikti ga" kulturen . Därför är det viktigt att någon tar på sej ansvaret för att utveckla barnkulturen . Hon menar också att Vasa som mar nu befinner sej i utvecklings skede , och att man då gärna vill nå ut med information . Det är viktigt för att man ska kunna fonsätta och få understöd för verksamheten . Fem professionella dockteater grupper medverkar vid Vasa som mar , och de framför sammanlagt 1'5 föreställningar. Av dessa är un gefär hälften svenskspråkiga. Till det här kommer 9 föreställningar som görs av amatörer . De fyra professionella dockteat rarna som finns i Finland är med i Vasa . De är Vihreä Omena. Hevo senkenkä och Sampo samt Vasas egen dockteater Peukalopotti- Tummetott som är tvåspråkig . Från Sverige kommer Marionettea tern, som är välkänd och har hun-
nit med turneer till Asien. Marionetteatern bidrar ocb5 med en dockutställning i Öster botten museum . Den speglar ut veckling inom Marionetteatern, den förändring i docktekniken och den fördjupning av dockteatern som har ägt rum under teaterns tillvaro. - Hela museet görs JUSt nu om till en stor spännande dockvärld. berättar Katarina Wentin. Dockor na har varit på turne ute i Europa, och utställningen kommer närnast från Paris . Förutom dockteatern har man också med en del tradionella kul turevenamang . Ett barnläger med skapande verksamhet ambulerar mellan de olika statsdelarna . I Re weil center bjuder man på musik program varje da.g klockan fyra . Welmu ordnar en rock-konsert på Sandö. Vasa sommar öppnas på månda gen med program vid springbrun nen på Brändö . Mikko Alatal6 är dragplåster vid den tillställningen .
Diktens Dag återkommer Diktens Dag i Nykarleby, evene manget som blev en sådan succe för två år sedan, återkommer i sommar . Tillställningen är tids mässigt nedbantad en aning, men uppläggningen är för övrigt lika intressant som senaste gång. Diktläsandet byggs upp runt tio österbottniska lyriker som har sänt ten . Vissång. kåseri och ett par ut in bidrag till arrangörerna . En an nan tyngdpunkt är ett kort teater ställningar ingår också i Diktens stycke, " Te för sju" , som är skrivet Dag .
Evenemangspresentationer fortsätter på sista sidan!
'{~;
!!!!:!!!~::~:~~.:TE:N=-----------------------------_,_----r_O~~~da~2~e=n~d~e~n~4~iu~n~i~1~9~8~1~____________________________________~
Charterturisterna får bara se
den polerade ytan
och inte den kalla verkligheten
Några tips för Marocko resenärer
Ralf Rosendahl på cykelfiird till Marocko Part III I förra veckans ÖP kunde vi läsa om hur Ralf upp levde de allestädes närva rande tiggarna i Marocko. Och hur han trampade för livet undan en flock blodhundar. Nu har han hunnit fram till Ouarzazate och fortsätter till Marrakech -- Mrikas pärla. Nästa dag kommer jag till staden Ouarzaza te och tar bussen därifrm till Marrakech. Jag söker upp stadens campingplats och sätter' upp mitt lilla tält för första ~ngen p~ hela resan . P~ kvällen börjar ert hiskeligt oväder med ~ka. regn och stark vind som ingredien ser. Ett flertal g~nger vaknar jag under nat tens lopp. när tältet h~Jler p~ att bl~a ner. Dagen därp~ var vädret lika soligt och varmt som törut. men marken var täckt av stora vat tenpussar överallt. Marrakech är en mycket intressant stad. även kallad Afrikas pärla , P~ torget som är kallat Ojemaa El-Fna. fanns det en hel del originella människor. bl. a . ormtjusare. sp~erskor. falskspelare . ak robater och musikanter. Jag såg även när en man satte sig ner p~ marken och fick en tand utdragen. han var blek i ansiktet efter~t och det blödde en hel del ur hans mun . Utdragaren visade upp tanden för publi ken . som stod i en ring runtom och tittade p~. Han lade sedan den utryckta tanden p~ ett bord tillsammans med ett hundratal and ra tänder och lösgommar.
Hålla reda på ormarna
..
En av de mmga ormtjusarna hade tv~ pojkar med sig som hjälpte till att h~lla reda på or marna som ibland slingrade sig iväg emot publiken . Den ena pojken var ca 3 ~r och en aning blyg för alla människorna som stod omkring och tittade , Mannen använde honom ocks~ som artist ibland. En ~ng lindade mannen en kobra runt halsen på den lilla pojken och började ropa och härja som om han vore hysterisk me dan han pekade p~ den livsfarliga ormen. drog den i stjärten och hade skoj med sin le vande halsduk . När någon turist började pynja med sin ka
mera var den frustande och dräglande man
nen genast framme och ville ha en dirham för
poseringen som fotomodell. En ~ng hade dom en orm att ~la sig upp i byxbenet p~ en pojke som Satt i publiken. när ormen kom ovanför knähöjd började poj ken skrika och sprattlade med benet. han vil le visst inte att ormen skulle komma så myck et längre upp . Av den lättsamma hanteringen att döma så hade ormarna knappast n~gra gifttänder kvar.
• Att folk har en toppluva på sig och är t;oekt kläddll fastän det är stekande hett, är inte ovanlzit i Marocko. Denhär väl påpälsade killen hittar man i staden Sefrou. Handelsmän med varor av det ovanligare slaget fanns det ocks~ . en sålde pulver av malda igelkott5taggar. en annan sålde bard av valar osv .
H;älplös fårskock Att gå bakom de guidade turistgrupperna var ocks~ trevligt. Alla grupper följde exakt sam ma rutt. mycket av det dom blev visade var konstlat och färdigt preparerat. Jag följde ocks~ efter en grupp som ~kte med aurinkomatkat. men kände inte att jag hade något som helst ge'm ensamt med dom . De som var sist i gruppen klarade inte ens av att avvisa de försäljare som gick bakom dem och ville sälja sina klänningar och bälten. En av guiderna kom och hjälpte till . grup pen vandrade sakta vidare medan guiden höll fast en tolvårig flicka i armen och drog henne med emot en polis som stod i närheten, flick an grät och bönade för att bli släppt. hon ha de ju bara försökt sälja sina stråväskor ~t turis terna för att förtjäna sitt levebröd .
Polisen visade inget intresse för flickan så guiden släppte henne och gick med raska steg för att hinna ifatt den hjälplösa fårskocken . Episoden med flickan var en av de saker sOm charterturisterna nästa aldrig ser. det är för det mesta bara den polerade ytan de får se och inte den kalla verkligheten .
Billig och god mat Maten var mycket billig p~ torget. p~ dagen puttrade det I grytorna b~de här och där. men på kvällen var det överallt. För en dir ham ( = l FMK) fick man en sk~1 med n~gön av de goda soppor som de beslöjade damerna kokade i sina grytor eller ett halvt bröd med ett kokt gåsägg istoppat. Det fanns m~nga olika varianter av bröd med ilägg . För samma pris fick man ocks~ ett glas färskpressad apelsinsaft eller grovmalen majs blandat med en Softs soppa. som rördes ihop med litet matolja. s.k. couscous . VilJe man betala 2 dirham så kunde mari välja mellan en hel del olika kqttStickor som
Till sist några råd for den som planerar att åka till Marocko. D UNDVIK norra delen av landet, speciellt Tanger och Te lOuan. 'ag har ännu Inte träffat på någon icke-marockan som haft gOda erfarenheter av den landSdelen . Att folk har blivit rånade däl är det inte ovanligt att IDar hör. D PRUTA alltid ordentlig' när du köper souvenirer. VII du inte ha vad de kommer och erbiuder så skall du heller inte böCJa diskutera med dem. Stannar du till och börjar svara på alla deras frågor, så har dom dig snart i fålJan. Dom pratar omkull dig så att du kan ske har famnen full av souveni rer du egentligen inte vill ha, när du lämnar butiken. Kommer det ,någon försälja re som inte vill lämna dig ifred (står du då och mumlar så ger dom inte upp sina försök) då skall du ryta till ordentligt om du vill bit av med honom, det brukar hjälpa. ' När du betalar nåt så ger dom ofta for liten växel tillba ka, var inte för blyg att säga till sådana gånger. Strunta i att klä dig vackert när du går for att handla, ju mer välmående du ser ut desto högre pris sätter dom på varorna du vill köpa. Det är bara i de större städer na där man hittar varor med prislappar på . D DE VÄNUGASTE männi skorna: träffar man vanligen på sådana ställen där turister är sällsynta, där respekterar dom dig som människa. På de I?lat ser där dom är vana vid tuClSter är du inget annat än en stor, tjock sedelbunt i deras ögon, den känslan fick i alla fall Jag. Gå inte miste om att besöka Marrakech när du kommer dig så långt som Marocko. RALF ROSENDAHL
grillades över träkol. P~ ett ställe som vu mycket populärt kokade dom fårkött. da skars i lämpliga bitar och ett bröd stoppad~ fullt med det ångande köttet. Det var ganska sällsynt med turister på tor get efter mörkrets inbrott. dagtid var da ungefär en tiondel som var västerlänningar. Torget var inte upplyst s~som gatorna s;i man använde sig av oljelampor där vilket ock så gav en speciell stämning åt torget kvällstid .
Trampan gick sönder! Efter tre dagar i Marrakech började jag färde n vidare norrut. 60 kilometer hann jag innan cykelns högra trampstmg gav vika . Den hade sluppit att röra sig en aning ända sedan Spa nien och hade nu nött upp sina sm~ kuggar 'på den tvärgående axeln . Den normala 180 graders vinkeln meUao
--~~~ ------------~~------------~~~
I I 9
W~f'li
Torsd!lgen den 4 juni 1981
Inte
Säsongöppning i
speciellt
SÖDERUDDEN
bra
lörd. 6. 6 kl. 20.00
SNAD
Pelle Miljoooa cirkus har gästat Karleby. Kan hända fick de i den att sätta upp ett cirkustält från ordet cirkus-Pelle. Men någon bra ide var det inte . Endast 200 inbetalade mötte upp för att digga Pelle, Threshold och Problems . Resten fanns på utSidan - det hörs ju fast det inte syns . Threshold och Problems var i och för sig ganska bra, men Prob lems gj~)Cde bort sig genom ett grovt språk och genom att sjunga t'elles sånger - dåligt! Mellan orkester byten uppträdde en verkligt skicklig jonglör, Teuvo Juuti. Med sina konster fick han hela publiken att applådera .
Pelle Miljoona uppträdde sist . Den som väntat sig något nytt på den fronten fick vänta förgäves . Han var sig lik och sjöng sånger som man hört till leda, nämligen låtarna från OY:s senaste LP, Moottori on kuuma. De utlovade T-shirten och planscherna var endast ett par stycken som slängdes ut till en hys terisk publik.
tramporna var nu 300 grader. Jag drog tillba ka tra'm pan och försökte med järntråd linda omkring den tillsammans med det roterande drevskyddet. Någon möjlighet att få tram porna i rätt vinkel till var;,~dra hade jag dock Inte . ' Jag hade nu inte längre n%~n möjlighet att stå när jag cyklade , eftersom j~ltid i ett läge måste dra båda benen uppåt ·"'.lIlma gång - speciellt i backarna var det be:,'1r ligt. .. Utan " toeclips" (ett sortS fotSpännen som hindrar fötterna att lyftas dler halka iväg av tramporna) skulle det ha varit svårt att tram pa vidare . Det blev inte så många kilometer per timme nu eftersom järntråden kunde sli tas bort om jag trampade normalt med högra benet . Övernattningen skedde under några kak tusar, vaggsången skötte en hundflock om som befann sig långt borta .
tn
**
Text: Bod Wiik Foto: Robert Wiik
DAMERNAS DANS MED . HANNU HIETIKKOS ork. vid
HUVIMAJA Lörd. 6, 6. kl. 20.30-01.00
I mina ögon var Rabat samma skräp som Ca sablanca, folk visade fel väg med vett och vil ja, ungarna kastade sten och sprang ivägen för cykeln på ren djävulskap . Jag hade inte någon lust alls att stanna där. Någon buss vi dare norrut gick det inte längre den här da gen, så efter någon timme cyklade jag ut ur staden. Efter en stund stannade jag vid den ,klippi ga Stranden, Atlantens vågor kastade sig emot de vassa klipporna med en ·dånande grus . Jag vandrade längs stranden i väntan på solnedgången, för att kunna gå och lägga mig i skydd av mörkret. Tidigt nästa morgon trampade jag igen in till RabatS busstation och tog bussen vidare till Tanger. På halva vägen stannade bussen för en ca 15 min . paus . Genast hoppade det in tuggummi-, glass-, kex- och fruktförsälja
Ford Escort ...•............ ·75 (moott. tak. mot garanti) Opel Manta hyväk. i gott skick Datsun 100A ........... ·741·75 Volvo 144 GL .... , .......... ·73 Lada 1200.................. ·72 Ford Cortina ............... ·71 Mazda 1500 farm ......• . ... ·70 Volvo Amazon pak.......••. ·69
**
Välkommen
JR1
Samma skräp
sköter om musiken
de siri blinda far , kom också genom bussen och sträckte ut handen , medan fadern mum lade ramsor med Allah som huvudinnebörd . Jag gav henne det äpple som jag JUSt hade kqpt .
Klättrar upp själv Vid tretiden var vi framme i Tanger. När bus sen stannade var det en kille som genast klättrade upp på busstaket och började langa ner väskorna. När han tog i cykeln såg han på mig och ropade: - Två dirham! Jag sade åt honom att låta bli cykeln i så fall och klättrade själv upp och bar ner den. Han sade då att han skall ha pengar av mig i alla fall. - men transporten hade jag ju re dan betalt och cykeln bar jag ju ner själv . Alla passagerare soin fick sina packningar nersända behövde inte ens tänka på någon
AUTOMYYNTI -
RV1
BILFÖRS.
E. H UHTAMÄKI Jakobstad 12556 Tel.
det hade ryktats . En gång träffade jag en långtradarchaufför Som hade liftat i norra Afrika och på fem da gar hade han kommit 90 km varav 40 km i fel riktning, om han överdrev vet jag inte. Medan vi stod och pratade var vi omringa de av araber som stod och tafsade på cykeln, en av dem tog ena vattenflaskan vilket jag såg och ryckte den tillbaka . Vad jag inte märkte förrän ett par timmar senare var att cykel pumpen också försvann . Jag sade lycka till åt svenskarna och tram pade in till hamnen för att ta reda på när fär jan gick över till Spanien . Dagens sista färja hade redan gått, biljettpriset var dubbelt så högt som ifrån Ceuta till Spanien fastän tids- ' skillnaderna på rutterna var bar~ en halv tim me . Jag beslöt mig för att trampa de 75 kilo metrarna fram till Ceuta istället för att stanna i Tanger fram till nästa dag .
Inte färdigkokt
Billigt att åka buss
"Ungarna kastade sten
och sprang ivägen',
på ren jävulskap "
Morgonen därpå kommer jag till Sidi-Ben nour där en buss står startklar för avfärd till Casablanca . Jag åker med och cykeln vilar tryggt på bussens takräcke tillsammans med kalkoner och kappsäckar. ,. Att åka buss är ett mycket billigt sätt att re sa i Marocko, mellan 5 och 10 penni per km är taxan . När man skall stiga av bussen i Finland så trycker man ju på en knapp och chauffören på så sätt en signal, men här skulle man gå till biljettförsäljaren bak i bussen och säga re. De gick långsamt genom bUssens mitt till, han klappade då hårt i händerna så att gång och försökte sälja sina varor. chauffören hörde det och stannade . Jag var den enda utlänningen i bussen, så jag blev tillägnad speciell uppmärksamhet av försäljarna . Efter någon minut var försäljarna Inne i Casablanca besökte jag tre stora cykel färdiga och då gick även passagerarna ur bus affärer för att få tag på en ny trampscake. sen för att Sträcka på benen eller köpa nåt att men alla hade samma sv.ar - den här model· äta eller dricka i barerna utanför. Två pojkar som sålde påsar med apelsiner len importeras tyvärr inte till Marocko . Jag stannade ett par timmar i Casablanca, vilken kom fram till mig och - sade sitt pris - två dirham . är Afrikas tredje största stad . - Jag vill inte ha några apelsiner JUSt nu , Vad som skulle kunna locka en turis t hit kan jag inte förstå, det enda den hade att er sade jag , men dom gav inte upp sina försök . När den ena pojken gick ner 50 % på sitt bjuda var oljud och stress, nåt vackert var der pris så köpte jag en påse av honom - då gjor svårt att hit ta där . Buss blev även mitt färdsätt till huvudsta· de den andre samma sak . - Nej , nu har jag redan apelsiner så det den Rabat. När bussen anlände till stadens busstation var det en massa ungdomar som blir inte någon fler affär. - Ta hit en dirham i alla falJl ryckte upp dörrarna , och började tränga sig - Nej , varför skulle jag det ) in , förrän de anländande passagerarna ens Då väste han nåt ilsket på arabiska med or hann ut. Det blev kaos . Många av ungdomarna det turist på slute t. När alla satt i bussen igen och var färdiga klättrade också in genom bussfönStren . Allt detta för art hinna få en sittpla rs tills bussen för start , kom tuggummi- och tidningsförsäl jarna genom bu ~sen igen. En flicka. som led startade för nästa resa.
ar
Oljud och stress
På halva Sträckan stannade jag och köpte ett bröd , några gram smör och två ägg . När jag knackade sönder det första ägget så märkte jag att det inte var färdigkokt såsom alla and ra ägg hade varit i övriga butiker. Jag visade det åt försäljaren; han skrattade vänligt och tyckte att jag kunde ju slicka i mig det ändå direkt ur skalet, men sen så gav han mig ett odiskat glas vars insida och botten var täckt av surmjölk . Han hittade också en gaffel som han gav mig så att jag kunde röra om gulan och vitan betalning, så varför skulle jag då plötsligt I ,förrän jag drack upp den slemmiga röran . börja dränka honom i silvermynt . Fullmånen lyste upp vägen för mig, när jag Här kunde man sannerligen börja tala om började uppstigningen från havsnivå till ett rasdiskriminering . Jag gick en bit bore och bergspass beläget 800 km över havet . började rem ma fast packningen på pakethål laren .
Svettiga kilometrar
-
Hel~
är du svensk?
Då kom två svenskar, som sett namnet Norr valla bakpå min gul-blå sportjacka och sade : - Hej . är du svensk ? - Nej, finlandssvensk sade jag och diskus sionen kom igång . De hade liftat med en långtradare ner till södra Spanien oc h var nu första dagen i Ma rocko. De hade båda två gitarrerna med och tänkte spela på gatorna för att få ihop pengar till mat. , - Ni ska nog inte vänta er att få alltför många slantar av marockanerna, i så fall blir ni bara besvikna . men det går ju alltid att för ' söka , sade jag . De hade planer på att ta sig vidare in till Algeriet ifall gränsen inte är stängd . vilket
Det blev många svettiga kilometrar förrän det rullade nerför igen . Vattnet glittrade 'lacket i månskenet och många fartyg syntes. som sak ta och tyst gled igenom Gibraltarsundet. Jag kom fram till Ceuta elvatiden på kväl· len och lade mig för att-sova i hamnområdet. Två veckor hade jag varit i Marocko, och tyckte det var alldeles tillräckligt. Jag hade cyklat 3 310 kilometer, när jag tog morgon färjan över till Alceciras. Att få tag i en trampstång som passade till cykeln var också svårt i Spanien, och att trampa omkring med en handikappad cykel var ju inte så trevligt. På samma gång tyckte jag också att jag ha de sett tillräckligt för den här gången , så det blev tågresa via Madrid och Paris tillbaka till Holland , där avslutade jag trippen med en jättemåltid på en kinesisk restaurang.
-
..
BOITENAf U51K
Torsdagen den 4 juni 1981
/
Anders Teir, upptagen
fl / I...
.
Dell ii,
loppeII!
ÖP· )erie
"musikbyråkrat' ,
D Dethär är en story på det gamla klassiska temat hobby-som-blev-så-job b ig - a t t- den - ble v- ett jobb. D I huvudrollen: An ders Teir, 26-årig hum.kand, som kommu nal musikledare. D Scen: Närpes kom mun. D I övriga roller: När pes Skolm usikkår . D Special Guest Star: Frans Mattans. D Diverse biroller: Anders Teir som musiklä rare i Närpes Högsta dium, Anders Teir som musiklärare i gymnasiet, Anders Teir som musiklä rare i Medborgarinstitutet och Anders Teir som rilU siklärare på Lappfjärds folkhögskola. Han är rätt upptagen , han Anders. Speciellt som det dkar vara Trum:
petens Dag inkommande weekend och han Teir hllller i de flesta td darna. - Man har inte kommit hem före tolv nm kväll ännu denhär veckan, IlIter han undslippa sig när ÖP överraskar honom och de tre "frivilliga" som likt på en tvllngs kommendering i Musikens tjänst.
Expanderat Tre killar sitter och viker cirkulär som ska ut till skolmusikkårens närmare 500 medlemmar. - Vi har expanderat j lir , säger Anders. Lite propaganda i skolor na lockade 80 nybörjare i höstas . I och med dem är SkoJmusikkllren
uppe i närmare 200 aktiva. Och sll är det närmare 300 för äldrar som ser till att kulorna flyter in, och stöder slldär i största all mänhet. Det är drag i Närpes Skolmusik Hr just nu. Han som sitter mitt i smeten är Anders Teir. Han är - antagligen - den första kommunalt anställda musikledaren i Österbotten . - 'ag dirigerar, sköter det ad ministrativa, fixar noter från Nor ge' och övar med nybörjare.
Räcker inte Arbetstiden , i enligthet med gäl lande kommunala kollektivavtal skuJle uppgå till 36 timmar och en
Kristliga' folkhögskolan i Nykarleby I
erbjuder undervisning på följande linjer: VARDLlNJEN som även omfattar praktik på vårdinrätt ningar STUDIELINJEN . som ger undervisning i grundskolans ämnen FRI FORTBILDNING, bl.a. med konstinriktning, ger möjlig het att fritt kombinera ämnen på olika linjer LINJEN MED ANPASSAD UNDERVISNING är avsedd för ungdomar som genomgått hjälps kola eller motsvarande skolform. Intradesålder: fyllda 16 år inom 1981 . Läsåret inleds den 9 'sep tember. Det omfattar 32 arbetsveckor av vilka en hålls som lägerskola i Lappland. . Ansökan till vilken bifogas ämbetsbetyg och betygsavskrifter sänds under adress: 66900 Nykarleby. Närmare upplysningar ger skolans kansli, tel. 967-20079, under juli månad måndagar kl. 9-12. . Kurt Cederberg, rektor
P,islml<
kvart i veckan. Men det räcker ing enstans. Normalveckan innebär under •visning pli förmiddagarna - vilket inte faller innanför tjänstetiden och "all annan tid här" . " Här" är ett litet krypin i simhallen, plus en betydligt större övningssal i anslut ning till krypinnet. Dagarna går i administrationens tecken, sen är det mycket kvälls jobb, skolelever Hr nämligen inte smita iväg frlln böckerna och öva musik under skoltid. Med vad gör slint om man trivs . - Det är gtymt roiigt JUSt nu , säger Anders. Vi kör hllrr.
.
Mindre roligt
LIka rolIgt var det Inte nar han Stu derade i Abo, lItminstone inte den sista terminen . - Då smakade studierna trä , det visas inte minst a v att jag var ute och spelade eller· sjöng varje kväll - utom en - under höstter mlOen. Anders fick i alla fall ihopskra pat en humkand med nordisk his . toria som huvudämne och kom en bir på vägen mot filkanden.
- Men tvll lirs studier till med avhandlingsauskultering och annat fanstyg lockade inte alls. - Dessutom slig framtidsutsik terna på historieJärarfronten i När pes inte speciellt ljusa ut. De två tjänster som finns är besatta av un ga kompetenta gossar . .. Det blev den ordinarie tjänsten som kommunal musikledare i stäl let.
Tacksamt - Det var tacksamt att börja job ba. Frans har arbetat in rutinerna sll bra att en stor del rullar av sig självt. Och Frans (Mattans heter han i efternamn) kör själv hllrdare än någonsin tidigare, han är borra mest alla kvällar .. . - .. . trots att han " slutat" i tio år nu . En stor del av Anders tid går åt att undervisa nybörjare i blåsan dets ädla kon~t . Första basun i Närpes Skolmu sikkllr har han spelat allt sedan 1977. Tio lir tidigare började han spela basunen. . PETER GRANSTRÖM
SPRÅKKURSER -81 Du söm vill förbättra dina språkkunskaper, gör det med erkänt effektiva studier i angenäm sommarmiljö - välj en språkkurs med intensiv undervisning vid Västra Nylands Folkhögskola· folkakademi i Karis . Vi har lärare med gedigen pedagogisk erfarenhet, små undervis ningsgrupper, inlärningsstudio. Organiserad fritid . SPANSKA 15. 6.-19.6. för vuxenstuderande som läst spanska vid med borgar- och arbetarinstitut minst två år. FRANSKA 15.6.-19. 6. för studerande som läst franska minst två år. FINSKA 22. 6.-2. 7. både för grundskolelever och gymnasistEIf. Nivågruppering. ENGELSKA 6. 7.-16. 7. för gymnasister_ Fatta ditt beslut redan i dag - platsantalet är begränsat! Västra Nylands folkhögskola folkakademi, Strandpromenaden 1 10300 Karis kurssekreteraren tel. 911-33144, 32688.
\
't/~",Mp
1r-_________________________________T_o~_d_a~g~en
Il
__ d_e n__ 4~jU_n_i_l_9_81_ ______________________________ [~!!::~~~~~ ~;/~~~.~~ 7~~
.
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
ARTISTER
,
RESTAURANGER
NÄRPES
MÖBLER
Het sommarplats
FAGERÖ VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961·113 572 Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920
Närpes UF
VÖRÅ
Jakobstad
VÖRÅ
Den ledaO(i:~ restaurangen i norra Osterbouen
~ F.JÄLLVAGNEN ~ och FLIPPER
Förmånligt möbelhus
TASSEN Tel. 961-56 150 VASA Ny adress
NÄRPES
Gästgivars
"ER \ ' lCE ST ATIO :\'ER TJOCK Tjöck bilservice Serv.station - Bar Bil el. avdelning Tel. 962·23586
~ÖJESST ÄLLEN
Tel. 962-41421
MUSIKAFFÄRER Vasa Olympiagatan tel. 961·120 793
VASA
VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar
musikbranschens specialaffär
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA VASA 10 110 159
n
Radio & TV firmor vÖRÄ
Moderna
Dam- och herrfrisering SALONG HEIDI tel. 56 760 el. 56 742
ARVASGARDEN tel. 961·53 142. Oravais uf
Mötesarrangörer
PURM~~lRDEN som mötesplats PURMO UF
JAKOBSTAD PHILIPS • PJ O NEFR GUSTAFSSON AB elhusn med service
BLOMMOR VÖRÅ Blommor & Gäv<!shop
BLOMSTERTfÄNST Vörå tel. 961- 56 460
SOLIFER husvagnar
lit,! g.]! \'/ il
TEl. lJ67-1 0 ') 44
Närpes Philips återförsäljiare JANNES VIDEO·TV KB Tel. 962-41480
I@~I~r l!~B ITIÖIIEUIFFdR [el. 96 2- 42 130
Tel. 961 · 221 155 Tel. 962-42 445
..
.
MOTORCYKLAR I< YRA liNAS ro
) cc:::.. .MP i::~ .:::::;::?
HÅRVÅRD ORAVAIS
NÄRPES MÖBElAFFÄR och TAPETSERING
~r---
oyhaldinab Tel. 961 ·118344,962·42321
CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373
VASA, NÄRPES
Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten
STIGS MÖBEL, 66600 Vörå tel. 961 ~ 56 379
~
Teuvatel. 962-71 290
Österbollnisk ungdomstidning Jakobstad . Finland Medlem av tidningarnas förbund Tidningen utkommer varje torsda,
RESEBYRÅER
Redaktör och ansvarii utlivare PETER GRANSTROM Redaktion Jakobs,alan 13. Jakobstad . tel. 967·13 ~~~ Postadress PB 27 . 68601 Jakobstad
NÄRPES
INGVES BUSSAR INGVES RESOR Tel.
Österbottniska Posten
62-4204R
KLÄDAFFÄRER
Redaktör i Vasa S·E. Glader, Handdsesplanaden 10 D, tel. 961·113 522
NÄRPES
Redak tör i Sydösterbollen Berlel Nygård . Box 21 . 66100 Malax. tel. 961 651514
Jeansställe
'annes Klädshop Tel. 962-42540
REDAKTIONSRADET Alf Snellman . ordförande .
• Amirib • Vasa var det endast 15 SÖC-laCIlärer som embarkera· &.aairs plan. Ytterligare Slip på i Kronoby. skulle ansluta sig i Hel-
i Vasa var t.ill alla delar odrama· l ) resenärerna smälte in bland resenärer som skulle flyga till tk_pllS. Pi sin höjd et dussin män· SÖU·arna till flygfältet. q ellling kvar av den fesl som SOU:S amerikaresa _ 1966 andra ~ret resan Dr
Häftigt Österbotten begåvas nu över helgen med riktigt storfräm mande från Sverige, nämligen Magnum Bonum. Orkestern som består enbart av unga kil. lar torde vara den kanske mest populära orkestern efter ABBA i Sverige . De har lyckats skapa en så dan scenshow med bomber, rök, ljus och framförallt häftig rock så att många mera rutine rade och äldre orkestrar gärna kan gå och dra nåt gammalt över sig. Magnum Bonum låter sin häftiga show braka loss nu i helgen Rå följande platser: Forsby, Aminne, och Fagerö vilka alla naturligtvis väntar att en storpublik kommer och be kantar sig med detta världsun· der från Sverige. R.W. I
Provins-Rock 81 klar för start Inkommande lördag arrangeras en internationell rock-festival - PROVINSSI-ROCK 81 i Sei näjoki . Rockfesten består för utom av internationella rock stjärnor även utav teater och cirkus. Festivalen vill på dethär sät· tet bryta de traditionella rock festtraditionerna. Programmet räcker i ca 14 timmar kommer i stora drag att följa det som i förhandsuppgif ter har kommit ut bl.a. finns där jamaica-svenska BAHA TUNDE TONY ELUS REG GAE-BAND samt GLORIA FOOTING 'med fransk rock. Naturligtvis finns också den finska eliten representerad med Pelle Miljoona Oy och Mistakes i spetsen . Bekanta för öster bottningarna är väl bl.a . Paul
Su'a nn" lillkull. Karlll Ill o mq,i SI . Ilr i,,·. Svedlu nd. R.l f Skl ur or h
Lasse Erikss·)Il .
PRENUMERATlONSPRIS 1981 Helt år ............. .. ............. Halvt år. .... .. ... .. .. .. ........ .. . Skandinavien ......... .. ...... ... Lösnummer .. ... .................
iV"OLMO VOLVO 242 DL guL....................... k. 26 t. VOLVO 343 GL....k. 37 t. VOLVO 242 DL....k. 33 t. VOLVO 245 L ......k.130 t. VOLVO 343 DL....k. 45 t. VOLVO 244 DL......k. 65 t. VOLVO 245 DL vit, snygg.......................... VOLVO 242 L.........k. 89 t.
I ~~~~~. ~.~~. ~1.~
·80 ·80 ·79 -78 ·78 ·71 ·76 ·76
I
Wirginia
............._71 VOLVO 142 välhållen, vit ·70 OPEL ASCONA . 1.9........................... k. 11 t. ·80 OPEL REKORD DSL grön........................... ·79 OPEL KADETT.......k.31 t. ·79 Mercedes Benz 240 DSL, beige................. ·75 LANCIA 2.0............ k. 59 t. -78 SAAB 900 GLS...... k. 28 t. ·79 SAAB 96 GLS........ k. 45 t. ·79 FORD TAUNUS 1.6 guL. ·78
vid Strandvägen (Östmans)
'HALOIN I .ROSE
VIK IN TILL Grillbar
·F i!o:"-- J:ommer fl'enalet reseniirer Or.nais norru t. $OU·resenärer återvänder aII~ blde de som reste på och de som reser kommande
Oxleys Unit, och många fler. För teaterinslagen kommer improvistionsgruppen " HO· MO-S" från He1singin Yliop pilasteatteri och seinäjo,.igrup pen KETE' att stå. Därtill såsom reda tidigare nämndes cirkusar tister trollkarlar m .m. Uppträdandena kommer att ske på två olika scener vilket ga ranterar full rulle med musik och teater m.m . hela tiden .
I SOLF
Jakobsgatan 41-43 Tel. 967·10222
40. 25. 50 .
\.-
ANNONSMOTTAGNiNG SOU:s kansli. Vasa . tel. 961·113572 och 115372 OP :s ANNONST JÄNST Raymqnd Wesander Marketing Jakobsgatan 13, Jakobstad. tel. 967-11827 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFORING Jakobsgatan 13, Jakobstad. • tel. 967-13 555 ANNONSPRIS I texten .... . Efter text en ..... . Bestämd plats -.20 per mm
2. 90 2.90
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. tilläggspris -.30 spmm och färg . Förenings spalten per rad 1, . Osterbollnis ka Posten ansvarar inte för ev . ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post· försening inte införts i begärt num· mer.
Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 198\
Torsdagen den 4 juni 1981 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Trumpetens Dag Att man i Österbotten någon gång stöter på en blåsorkester hör väl inte till ovanligheterna. Tvärtom kan man väl säga att den ös terbottning, som under ett helt liv undgått att avnjuta blåsmusik är rätt sällsynt. - Men att man får se och höra uppemot 500 ung domar spela samtidigt, är väl ändå inte så vanligt. Detta kan, berättar Närpes skol musikkårs dirigent An ders Teir, den som är intres serad få uppleva då Trum petens dag gac av stapeln i Närpes 6-7 juni.
.
Av de 12 orkestrar som har anmält sig har fyra drillllickor. Dessutom finns bland orkest rarna två storband - Malax storband och Närpes bigband. Orkestrarna, som kommer än da från Pedersöre och Purmo i norr, är alla förutom en Mariehamns ungdomsorkester - österbolIniska. D TRUMPETENS dag startar på lördagen med en högtidlig öppning på kyrkbacken kl. 17.00, strax därefter följer en kyrkokonsert i Närpes kyrka . Ur programmet kan mari bl.a. nämna all Rolf Nordman kom mer all framföra ell par stycken på pickolo flöjt. Senare på kvällen kommer det all ordnas "Blåsmusik happening" på Rörgrund . Bo nus L spelar upp till gammal dans och dessutom kommer Malax storband och Närpes bigband all framträda. Arran görerna har även septell- och dixie-musik på lut, och ute i buskarna kommer hornen all ljuda i olika kombinationer.
D SÖNDAGEN inleds med gemensam övning inför fest konserten. Förbundsdirigent Helge Dahl kommer all leda den stora orkestern. Kl. 13.00 startar ell festtåg från Näsby till skolcentrum där festkon serten kl. 14.00 äger rum. Däf kommer alla orkestrar all spela fem stycken gemensamt och ef ter det uppträder man för bundsvis. En programpunkt, som kommer all vara en aning im proviserad men desto intressan tare, är den "internationella orke~ttrn··. Denna orkester är ihop plockad av deltagare ur de olika orkestrarna och dessa har inte spelat tillsammans förut. Initiativtagaren till Trumpe tens dag, Frans Mallans, kom mer all hålla festtalet. En me dalj har dagen till ära präglats och man kan inhandla den som ell minne . Alla deltagare kommer all inkvarteras på skolcentrum, där även mat finns all få. Också långväga publik kan få sig något till livs där. En speciell kommille under ledning av Sigvald Teir håller på med ar rangemangen och man räknar med all ell par hundra för äldrar ställer upp som funktio närer. GUN ERiKSON
Annorlunda skn·vande
på Vörå-seminan·ufft
I. år ska ~an ."skriva annorlunda" vid litteraturföreningens år hga semlOanum iVörå. ." A~t skriva annorlunda" är rubriken för ett omväxlande se mlOaneprogr~, där i alla fall två huvudblock kan urskiljas_ Ett som man I första hand hoppas s~a attrahera ungt folk, och ett annat som kan locka erfarna skn vare I författare. Ungdomar~a vill man locka med bland annat genom att M.A. NummlOen har engagerats för seminariet. Numminen inleder seminariet den 3 augusti . Han kommer all beräIIa om sill sångskrivande och för hoppningsvis har han också tänkt illustrera sill pratande med lite sjungande. Lars Hulden medver kar på tisdagen och man kommer under hans ledning att syssla med en del praktiskt skrivande. Lasse formulerar ell faktum , och delta garna skriver. Alstren ersäller del vis ?e insända bidrag som man vanlIgen brukar analysera vid Vö råseminarierna. (Men den som vill får ändå sälla in sitt bidrag före den 10 juni). Onsdagen anknyter lite till te mat' 'sånglilleratur' '. Det är pro fessor Lars Lönnroth från ÅJborg i
Danmark. (föreläser på svenskä!) som talar om "Den dubbla scenen muntligt framförda texter" . Sånginslag torde ingå. Resten antas kunna intressera er farna förfallare . Torsdagen ägnas åt "Förfallaren och radion", och det är Johanna Enckell som föreläser och diskute far. Fredagen Står Carl W. Mester ton för, och han talar om "All skriva för televisionen" . Alla seminariekvällarna ägnas på sedvanligt sält åt mer eller mindre planerade progr~ till sammans med dagens föreläsare. En kväll hoppas man kunna ar r.angera e~ paneldebatt med unga osterbottmska författare.
Nyprefftiär
på Juthbacka
12:e j~li har Ju.thbacka nypremiär på Princessan Törnrosa i Zachanas Topellus version. Det är tredje året som Juthbacka sommarteater ger Törnrosa. - I fjol tangerade vi publikrekor det på närmare ) 000 åskådare , berättar Carita Häger, en av de ak tiva bakom projektet.
. Nyheten för i år är en föreställ
ning som tolkas till teckenspråk.
Söndagsföreställningen den 19:e
juli blir det.
- Det är lite med tanke på han dikappåret. Mycket sång och musik bjuder
'" _ T[EAT5:R ~
Törnrosa på . Det är som vanligt Håkan Streng i rollen som fabbo Topelius som sjunger och knäpper på gitarr. I övrigt medverkat en fyrtiotal teateramatörer. Maj-Lis Granlund regisserar och Harry Öhman sd.r för dekoren .
Amerikanska band
lockar storpublik ?
Två amerikanska band ska locka mera publik än tidigare till Country Road 13 på Emet. Den ena gruppen är Queen Ida & Ty.boon Zydeco Band, som lär bjuda på något aldrig tidigare skadat. Zydecomusiken är helt unik till och med i USA. Och Queen Ida & concortes är ell gäng i femtioårsål dern som lirar en salig blandning av de flesta musiksorter så att det svänger nånting otroligt. Det andra bandet är Wade Hamptom Miller & Roger Bellow, också de från the States - ell band som trots den ringa omfall ningen lär behöva hela scenen för sin scenshow . . - Vi hoppas all det kommer mera än de 2000 som brukar bevis ta .. Countrr Road, säger Bengt BJork l Teqärv uf, som arrangerar countrykonsenen, en av de få i Finland.
COUNTRY !~!~T ~~
press, Alan Miehet och Country Li fe. Och så ska det bli en hejdund rande jamsession i gammal god stil i år igen.
Ja JUSt ja . det höll vi på at! - Vi behöver mera folk än tidi gare , budgtten har· svällt ut betyd glömma: ligt sen i fjol . 12 :ejuli händer der. Klockan Övriga grupper är Country Ex- halv tre.