Österbottniska Posten (ÖP) nr. 22 1984 by Österbottniska Posten

Sr 22 Torsda2en den 31 maj 1984 mk 2.50

r Nabb prövar den vita mössan framför spegeln. Hon är en

de cirka 1.400 finlandssvenska ungdomar som idag kröner •

a års studier med en vit huvudbonad. er och en annan av vårens studenter, Staffan Hansen, - Har i veckans ÖP om hur den närmaste framtiden ter sig. Se sidan fyra

På sidan tolv bed..., Henrik mera o

Glädje

och tårar.

• •

ASTE VECKOSLUT växlades många stafett pinnar mellan små och större händer på Olympia Sladion i Helsingfors. Då gick den 24:e stafett kar nevalen som bekant av stapeln. För många blev tävlingarna en källa till glädje och gamman. Andra igen måste fälla en tår över en tappad stafettpinne eller andra motgångar. På läktaren var det världens ös, då hejarklackar från nära och fjärran jagade på skolkamraterna. Läs mera om stafeukarnevalen på sidorna sex och sju!

• "Det viktigaste är Inte att segra utan att kiimpa viii" -Iwter det. men Ukviil är det som futUgaste när segem .,jbuId. Dma giiJlu I stafenluirMvaUm precis som I de }laM tävlingar. Här är det jUckoma ; KtII'kbys vinnllnde , ., . -I x JOO m som ger utlopp för sinIl ugerkiinslor och

ikta gWjen. segern är vw!

sin SporL

Q)OO~GloQ)1]1]maJ

Veckans ledare är skriven

~~(]8Q)Q01]CBlDJ(] _~av_Karl-G_ustavO_lin_

Blomstertid och vita mössor

Idag, då luften är fylld av blomstertid och vita mössor, är förhoppningarna inför framtiden större än någonsin. De flesta av eleverna i skolorna flyttar en kugge uppåt och det verkligt stora steget tar de ungdomar som i vår klarat av sin studentskrivning. Om än förhoppningarna inför framtiden är stora, är utsikterna inte så ljusa som sångerna skulle vilja påskina. Studentexamen är som bekant inte längre någon auto matisk nyckel till den högre utbildningen. Kampen om studieplatserna är hård och många måste nöja sig med en annan bana i livet än man ursprungligen hade tänkt sig. Just dethär med att man inte själv kan välja för sin

framtid upplever många som frustrerande. Det man skulle vilja göra av sitt liv, kan bli en omöjlig dröm om det råkar vara stor trängsel till de eftertraktade studie platserna och om de egna betygen inte räcker till. Under de högre tonåren gör man en mängd viktiga be slut för resten av livet. Man väljer den yrkesbana man skall slå in på, man skapar sig en politisk åsikt och i många fall väljer man en livspartner. Alla dessa beslut kommer att ha oerhört stor betydelse för hur ens fortsat ta liv kommer att gestalta sig.

D å det gäller möjligheterna till högre studier måste en obestridbar princip vara att alla - oavsett kön, ras och

LireN LJUSsrUMP NÅNSfANS I

Ett byaråd sysslar med uppgifter som var snarlika med de som förr "eldade" ungdomsföreningarna, konstaterar Alf Snellman i Svenskbygden och fortsätter: man skaffade sin by en samlings lokal, ett bibliotek, en liten trä ningsplan osv. Då var byn sig själv nog; i dag lar byarådet fasta på den vilja till självförverkligande som finns i byn

men det trycker också på de kom

munala myndigheter-na - här akti veras två resurser för samma saker. Klarar ungdomsföreningen det ta? På mötet i Mariehamn var man enligt rapporten övertygad om att det vore bäst - för ungdomsrörel sen - om ungdomsföreningarna kunde fungera som byaråd. Man ansåg att ungdomsföreningen kun de vara ett forum för hela byn. Är inte det här ett exempel på hur de människor diskuterar som har - eller håller på - att lämna ungdomen bakom sig? Visst angår det de unga hur deras by utvecklas, men i ungdomsföreningen finns en dimension - just den som de unga representerar - som de kloka och förståndiga (läs: gamla) i byn

Baptistrocken En motion om slopande av alla formen av rockmusik och drama inom ramarna för den österbott niska baptistmissionen har vållat livlig debatt inom rörelsens egna led. Inför midsommarens års konferens i Forsby sammanfattar Stefan Jansson i Missionstanda ret: När det gäller motionerna, och överhuvud taget diskussioner av den här typen, är ingalunda sakfrå

gan grundproblemet. Det verkliga problemet är att man talar olika språk och att man, i vissa fall, inte ens talar om samma sak. Om man skulle göra en under sökning av vad kristen rockmusik är bland både förespråkare och

Ett fenomen då det gäller våra gymnasier är att ruc na stadigt ökat i antalet och utgör numera merpans. Speciellt i specialnäringarnas Österbotten har denna dens blivit allt mer kännbar. Pojkarna väljer att s hemma på jordbruket, pälsdjursfarmen eller han trädgården. Flickorna å andra sidan har svårare sysselsätta sig inom specialnäringarna eller få jobb i industrin, och satsar därför på en utbildning. Naturligtvis är det bara bra att flickorna kommer mera fram och skaffar sig den högre utbildning som lång sikt är den enda vägen till en fullständig jämli Men det finns också en baksida av medaljen. De aka miska linjer som blir allt för dominerade av flick tenderar att gå ner i status och det medför att jobben leder till i framtiden blir lågavlönade. Att motverka dehär nedslående tendenserna måste ses som mycket svårt. Det blir närmast fråga om en f lig kamp där det gäller att höja arbetenas status. skulle också vara önskvärt att flera pojkar sökte sig de traditionellt flick-dominerade utbildningslinjerna. Även om det just nu kan se ut som om vi skulle ha väldig överproduktion på högt utbildade människor, vi inte låta lura oss att det skulle finnas något sr grundläggande fel i dethär. På lång sikt är den mäns k kunskapen den enda resursen vi kan tävla med i den hårdare konkurrensen på de internationella marknadll!r na. Som ett oroande drag måste dock ses att det råder flykt från praktiska och tekniska utbildningslin Något som inte borde få ske, med tanke på att del inom dessa sektorer vårt land skall skaffa sina expor täkter. Utbildat folk kan vi inte få för mycket av, så länge är sådana som exportindustrin behöver för att klara ute på världsmarknaderna.

f1t;tJ NOlft MÅSrt; P~f V~L. fiNNAS 6N

knappast kan erinra sig. Följaktli gen skulle de unga i stor utsträck ning tvingas ställa upp på de vux nas villkor. Ungdomsföreningen skulle dö som en förening av unga. Men på de orter där de redan har gjort det finns ingenting att förlora och där kan - om de inte redan gör det - ungdomsföreningarna väl fungera som byalag. Men då är det nog synd om de unga.

oostadsort - skall ha möjligheter att på samma tävla om studieplatserna. I praktiken betyder d också att studieplatsen:~ på finlandssvenskt håll omfördelas så att de skulle komma att motsvara de grafiska och demografiska förhållandena. Det är och förblir ett obestridbart faktum att det är ka långt från Österbotten till södra Finland, som fiiIa södra Finland till Österbotten.

motståndare till musikformen skul

le svaren naturligtvis vara helt olika

och nyckelorden kunde kasta mel

lan begynnande drogmissbruk, lov

sång, sex, ett radikalt budskap,

skrän, enda sättet att nå dagens

ungdom, Samuelsons osv. Om man kopplar ihop nyckelor den får man en definition som är helt paradoxal. Lovsång och skrän passar inte alls ihop. Ett radikalt kristet budskap kan omöjligt ha nå got att göra med begynnande drog missbruk. Och bröderna Samuel sons, var hör de hemma egentligen?

Jansson menar att om man är en ansvarskännande kristen som ser rocken som en väg till drogmiss bruk och sexuell lössläppthet, så skall man naturligtvis göra allt för att driva ut det onda ur våra sammanhang. Problemet är, me nar Jansson att de samtidigt finns lika många fast övertygade som anser att rockmusiken är den en da vägen att i dag nå fram till se kulariserade ungdomar. Vem har rätt och vem har fel? Om

vi är tvungna att ställa dessa två yt

terligheter mot varandra kan vi in

te, om vi skall vara ärliga mot var

andra, leva i samma baptistmis

sion. Samtidigt kan den känslomäs

sigt icke involverade bedömaren

med ringa ansträngning se att den rockmusik som motståndarna talar om inte har annat än bokstäverna gemensamt med den rockmusik som förespråkarna vill slå vakt om. Så är vi då tillbaka vid grund problemet. Vi talar olika språk och vi talar om olika saker. Det vi nu behöver i baptistmis sionen är en vilja att förutsättnings

löst lyssna på varandra och inte ba ra prata och tro oss själva innehar

hela sanningen, samt som en kon

sekvens av detta ett respekterande av varandras ärlighet då det gäller sättet att föra ut evangeliet. Når vi dithän återfår frälsningsbudskapet sin spjutspets och blir på nytt ett störande moment i samhället.

Då vi ser på hur stafettkarneva len har utvecklats kan vi också konstatera att det finns ett verkligt intresse för skolidrot ten. Och då det gäller förbun dets mästerskapstävlingar kan vi så gott som vid varje tävling notera nya deltagar-rekord. Det borde alltså finnas en god grund att bygga skolidrottsfö reningarna på.

Lena Boström ; Sportpressen

Citatet Frånvaro dämpar en passion och förstärker stark passion, på sa sätt som vinden släcker ljus men kommer en eld flamma upp.

Francois de la Roche/i

Ända sedan Eva igång det hela med att b ' Adam på äpplet har nans straff varit att mannen med mat och lida för följderna inte tål maten.

Den som framtiden nuet. I

änga åt ors by -arrangörerna Orerna vid en dansplats Fonby borde ha ett hum om ända ekonomiska feno u förefaller det mig som okunnighet präglar ert an sköta kommersen den

•

lyckades med marknadsfö av Carola. Folk kom i , men ni lyckades även konststycket att få 1 500 ~tIOaer att stanna utanför por Där ser ni att er prispolitik välgenomtänkt. ni en gång vet att priskäns "1IElA~ på inträdesbiljetter är borde ni utnyttja er kun Jag hävdar på det bestäm t det var en fatal miss att ädet på 50 mk även ejter ,,r,_ - , ,_ _ uppträdande. Rsrsvarar ni er med att på er man biljettpriset mot får man alltid börja göra svar: Nej, det behöver inte . Genom att sänka biljettpriset lO mk efter uppträdandet, ha - gjort ett kap. Hundratals betalande besökare hade ni in. Fenomenet kallas pris . ·tet. Mitt förslag hade in-

neburit ökade intäkter för före ningen, inga ökande rörliga kost nader samt en effektivare täck ning av era fasta kostnader . Det här vågar jag påstå fast min ut bildning inskränker sig till att ut fodra kreatur. Biljettpriset 50 mk för Carola showen var förmånligt, men att hålla priset oförändrat efter showen vittnar om kolossal av saknad av sunt förnuft. Att se dan uttrycka sin besvikelse i ÖP över för få betalande anser jag vara skrattretande.

Men man kan ju egentligen sig: Vad är då detta ung till för? Det är skräm att märka att FN måste ett år för ungdomar in~ folk märker att det fmns mar! Ungdomar som är i '" a'" det mesta. För vem görs ungdomsåret? Vem har nytta det? Är det för ungdomarnas eller för att medelålders - er ska få ett bättre samve

! År det riktigt rätt att ta grup ungdomar och försöka pla in dem någonstans i samhäI dar gruppen kan anpassa sig? tar det aldrig ske. Många ungi dag är missanpassade". Tack och lov, man väl säga. Motreaktioner i alla faJl på sundhet. Och inse att något är fel anser jag , et sunt. I sUUlet för att anpassa ungdo till samhället, anpassa ället till ungdomarna. o. hur kan vi öka ungdo påverkningsmöjligheter , på det kommunala planet på riksnivå? Här kan ung öreningarna fungera som mellanhand. Med en fot ' på , och en annan i ungdoms derna och kontakter med mssekreteraren. Förening kan också koordinera de be attande med ungdomarna. det gäller för närnndefolk ungdomssekreterare att vara lI]Fu. . . ...... och verkligen sätta sig in

Mindre skoldagar

Skolåret är alltjör långt. Vi borde ha längre jullov och påsklov jör all riktigt kunna slappna av or E.T. The Extra-Terrestrial var den mest populära dentligt. Man stressar ihjtJl sig filmen i vårt land senaste år om man går efter an med denhär jarten. Regeringen borde jaktist ta itu talet biografbesökare. Filmen sågs av 517 191 fin med det här problemet. ' "Skolleda"

Heavy Mera "heavy" i radion!! Radion är för låst vid po pulärmusik.

Hjalmar V. Reko

ländare, vilket var något mera än James Bond-fil men Octopussy, som hade något under en halv miljon besökare. Andra populära ·filmer under året var En offi cer och gentleman (301 343 besökare), Flashdance (215 989), Sofies val (153 566), Jeddins återkomst (148 859), Krigaren (118 356), Neka aldrig två gånger (111 219), Gandhi (106 426), War Games (106 123) och Asfaltkrigaren (95 409).

Sänkt körkortsålder

Anm.

Tar man med den publik som P.g.a. att sign . Hjalmar V Beko hann se E. T. året innan blir be hade glömt meddela redaktionen sÖkssiffran totalt 631 253, vil sitt riktiga namn, publiceras in ket ger en tredjeplacering bland BiJkörkortet skulle man kunna sändaren här ovan en vecka för de mest populära flImerna åren ta redan vid 17 års ålder, men senad. 1974-83. På redaktionens bord ligger mc-kortet borde nog ",ara 18 år, Klar etta är fortfarande Gök för när man är ung "Iet man inte fortfarande två opublicerade in boet med 789 409 biobesökare, hur farligt det är. Kör riktigt sändare av signaturerna Heavy följd av Papillon med 739 320 kortet för traktorer borde diggarna och Vi två. besökare. Fyra på listan kom också sänkas för det är många Det går bra att uppträda under mer Hajen (582 782) följd av där pappan behö bondfamiljer signatur i ÖP:s Brev från läsarna Blåsningen (548 274), Octopus spalt, men redaktionen skall i ver hjälp på gården. sy (492 454), flickan som visste princip känna till vem som skrivit för mycket (475 796), Jakten på Jag. det som ingår i tidningen . den försvunna skatten Välkomna med ytterligare bi (472 865), Borta med vinden drag till insändarspalten, men (472 1(9) Saturday Night Fever kom ihåg att meddela ert namn. (449460).

Red.

Internationella aspekter viktiga under ungdomsåret lIKanationella ungdomsåret er debatt, och det är ju bra det diskuteras innan det arki-

E.T. och Bond de mest populära på vita duken

i sitt arbete med och för ungdo marna. En sänkning av rösträtts åldern skulle också säkert kunna hjälpa till. Ungdomar har nog med skyldigheter. De borde vä gas upp med rättigheter. Eftersom ungdomsåret är in ternationellt, så är den interna tionella aspekten enligt min me ning en av de viktiga. Ungdomar borde få möjlighet att knyta in ternationella kontakter, för ung domar kan sudda ut gränser och gräva ner fördomar. Och de kon takter som knyts brukar vara. Det innebär en ökning av samför stånd och samarbete mellan na tionerna, vilket är nyttigt med tanke på framtiden och dagens internationella läge. På de diskussioner som förts kring ungdomarnas önskemål in för ungdomsåret konstaterar man att vi i vårt land rent materi ellt sett har det bra. Som enskilda individer, alltså, medan organisa tioner som kan föra ungdomar samman inte har så enorma re surser. För att ännu tänka lite interna tionellt: Det fmns på många delar av vår jord ungdomar som sak nar möjligheter till utbildning, arbete, resurser till att leva ett drägligt liv. Internationella ung domsåret kunde för vår del bestå av lite solidaritet. Ungdomsåret får inte bli nå gon julafton, när alla är snälla och jultomten delar ut klappar, och sen blir det ingenting på län ge. Det måste bli något varaktigt. Men vi får inte heller glömma att anordna festivaler, utställningar, konserter. . . etc. ' Ungdomarna måste också få

'Bort med datorerna

Jag tycker att alla datorer är onö diga, speciellt hemdatorerna! Man blir ju tokig av allt pipande och tjutande! Dator-hataren

Mera serier Mera serier i tidningen!

Jag vill att det skall finnas

mera serier; tidningen.

Bland de Inhemska flImema placerade sig som vanligt Uuno Turhapuro överst med 335 968 besökare under 1983. Två kom KärlngIös karl ocb trea Den stora lögnen. Antalet biografer i F1nIand ökade under året med elva stycken, från 357 till 368. Anta let filmer som bade premiär var under året 1 622 och motsva rande siffra för Aret innan

1668. Antalet biobesök ökade nå got från 1982. Senaste Ar löstes

• JOI J43 Iuu sett Ricluud Ge i huvudrollen i En ojflCer och gentlemJllJ. Filmen var den tredje mest populära under rt!

1983. 9090000 biobiljetter och mot svarande siffra för 1982 var 9 055 000 biljetter. I pengar blev biografbiljetternas brutto omsättning 172 528 000 mk. Biljettpriserna steg med i me deltal 16,11 procent Jämfört med 1982.

Seriediggare

Botten-Carola Alla har fått nog av Carola för hon har utreklamerats som nån sorts "toppenbrud" . Och så att gå och vifta på rö ven med bibeln i handen är nog litet överdrivet. Och på hennes sätt verkar hon som hon tror att hon är bäst i världen. Tummen ner

Bort med

betygen!

De är bara skit, absolut ingenting att vilja ha. "SkoJdiggaren "

en ordentlig möjlighet att ge ut lopp för den skaparglädje och aktivitet som redan alltför länge legat gömd i skrivbQrdslådor ,. garderober, vindar ... Ana Holm

Carola - botten! Varför är hon nu så bra? Är det klokt att vifta med Bibeln? Om hon skall vara kristen kan hon väl hålla det lite mera för sig själv och inte göra reklam för kyrkan. I min smak är hon verkligen botten, onaturlig och tokig i pengar. Och så försöker hon vara 30 år äldre än hon är.

F.F.

Sista årskullen Illed

kursbundet schellla

- Vår årskull är den sista som läser efter det gamla skolschemat vid Vasa Övnings skola, från och med i höst läser alla i Övning.sskolan efter det kursbundna skol schemat, det här berättar Staffan Hansen, nybliven student från Sundom. Den nya läsordningen går ut på att man prioriterar ett par skol ämnen vissa perioder, för att i nästa period sätta något annat ämne i förgrunuen. Tidigare lästes alla ämnen parallellt. Staffan är en av de ca 560 svensk österbottniska ungdo mar som i dag under högtidliga former får den "vita mössan". För Staffan Hansen fanns egentligen inget alternativ till gymnasiet. - Gymnasiet är bra för det ger alla möjligheter, säger Staf fan. Jag har hela tiden varit in riktad på en högre utbildning och vill man in på någom hög skola så krävs så gott som undantagslöst studentexamen . Inte är gymnasiet så svår sko la heller, tycker Staffan. Men det är klart, kring jul och i slu tet av vårterminen kunde det bli kämpigt med alla prov som ho

pat sig. Många har problem med finskan, i synnerhet elever som kommer från den svensk österbottniska landsbygden . För Staffan har det inte varit något problem eftersom han ti-

digare varit bosatt på orter där finska varit det dominerande språket. Utan förkunskaper är nog finskakursen i gymnasiet svår medger Staffan. Endast två sundombor blir studenter den na vår, en orsak till att inte fler lands<;>rtsbor söker sig till gym nasiet är säkert rädslan för det andra inhemska språket. I likhet med många andra pojkar går Staffan in för att först klara av sin arme tjänstgöring förrän han går vi dare i studierna. Men redan i juni söker han in till ekonomiskt-stats ,,:etenskapliga fakulteten vid Abo Akademi. - Kommer jag inte in nu så har jag ju chansen att söka nästa sommar igen, sä ger Staffan . Ett tag var också Pedagogiska Fakulteten j Vasa ett alternativ men nu har beslu tet att söka in till Åbo mognat.

Staffan kommer att specialisera sig på marknadsföring.

Sommarjobb på ÖK Just nu sommarjobbar Staffan

på Österbottens kött i Vasa . Han paketerar korv på expedi tionen . Ett ganska trist jobb med låg lön. Men i juli är det möjligt att Staffan får jobb på Vasa stads sommarkoloni, ett jobb som han hade också förra sommaren. För Staffan Hansen ser det ganska ljust ut, han tror att han får sin studie plats i Åbo, om in te i år så nästa år. - Men många klass kamrater är ännu osäkra på vad de skall göra till hösten säger Staffan Hansen .

Inger Nabb är en 18-årig Vasaflicka s nu efter avlagd studentexamen satsar att läsa vidare i hemstaden. Hon söker · till klasslärarutbildningen vid Peffan i sa. Men Inger är väl medveten om att konkurrensen om studie platserna vid PF är hård. I syn nerhet om man är flicka och hemma från Österbotten.

varmt var det den dag j fade henne. Tillsammans en kamrat höll hon på att i J ägaresplanaden i Dr.1lpi1lJ., bäck .

- Sökande från övriga delar av Svenskfinland och pojkarna i synnerhet har det mycket lät tare säger Inger. En kvot på 64 studerande tas in och det är en liten grupp i förhållande till totalantalet sökande. I fjol sök te över 300 studenter till klass lärarutbildningen. Då är det mycket lättare att slippa in på PF:s administrativa linje som i fjol hade ett trettiotal sökande och av dem antogs 17 studeran de.

Förutom skolarbete si Ingers fri tid a v id rott. aktivt med i Vasa I sällskap, VIS, som specillll. . har Inger längdhopp 0lCII löper också sprintersow:;ullt;. Sex dar i veckan tränar nom att länka och träna

Sabbatsår? - Skulle jag inte komma in på Peffan så blir det ett sabbatsår. Och det sitter fint efter 12 år på skolbänken, säger Inger. Sabbatsåret kanske Inger tillb ringar som försäljare i någon butik. - Historia har alltid intres serat mig bland skolämnena och jag kunde också tänka mig att studera historia i Åbo berät tar Inger. Men det kunde också vara bra att jobba med barn t.ex. på barnträdgård för att få meriter för Peffanstudier.

Krattar löv

Staffan Hansen sitter i gröngräset hemma i Sundom och n.iuter av det vackra försommarvädret. I dag får han belöning för tre års pluggande - studentmössan.

Som första sommarjobb krat tar Inger löv i Vasa stads par ker. Ett jobb som är roligt un der soliga dagar. Soligt och

- Det är viktigt an med annat än enbart läxböcker. Man måste bort skolarbetet emell ger Inger . Idrotten satsar Inger länge det är roligt, så I tycker hon får ut nån. det.

Hård kamp studieplatse Om nu inte Staffan och så värst bekymrade info.. tiden så är dock verklil!kl för de nybakade studl_c:aa hård. Totalt ut di -. årligen drygt 1.400 smCla. . från de finlandssvenska sierna. - Av dem kan e tredjedel få studieplats ~.-... _ skolor och universitet , berättar Per-Erik Bci länsstyrelsens svenska avdelning i Vasa. Beij ar viII i alla fall \ FolTS• .

·ekorna i majoritet

(;):bottens gymnasier

r det gång~a läsåret har flickornas andel av eleverna vid de svenskspråkiga "-"lBSiema i Osterbotten varit inte mindre än 62,9 procent. Siffran är den a hittills men under hela 80-talet har flickorna legat över 60-procents - -vet. Det här framgår av statistik som uppgjorts av Länsstyrelsens skolavdelning. är kvinnodominansen på ......lI'fen. Kronoby ligger i topp ~ procent flickor, följt av Pl!II!!nIÖ - 1'I' och Petalax på vardera t flickor. Inte ett enda dva österbottniska gymna kan i dag uppvisa majori pojkar. G_ oasiebenägenheten bland äslerbottniska högstadieele-

verna ligger de tre senaste åren på ett medeltal om 44,1 procent . Högst är benägenheten i Karleby det svenska gymnasiet under de tre senaste åren haft ett så högt medeltal som 60,4 procent. Den höga gymnasiebenägenhe ten i Karleby kan tänkas bero på att staden saknar svenskspråkig yrkesskola eller utbildnin2 på ins

titutnivå. Andra orter som ligger högt vad gymnasiebenägenheten be träffar är Kristinestad med 49 och Jakobstad med 44,S procent.

personlighetsutveckling och skapande. Skapande verksam het, slöjd , handarbete, teck ning och målning osv. ges ju in te så stort utrymme i våra gym nasier. Miljön, boende i internat, kan också vara nog så fostran de för en ung människa anser Per-Erik Beijar. Dessutom finns ju möjligheten att söka in

till någon finsk folkhögskola för att bättra på kunskaperna i rmska.

ylandia-Rock

Sju band uppträdde -oför entusiastisk en liten publik fredagen ordnade Nylands svenska domsförbund en rockkonsert "Nyl "a-rock" i Tölö idrottshall" Det var hela band som uppträdde inför en entusiastisk " ,:JII"LK" Det vackra vädret bidrog till att . .rangörerna inte lyckades locka den publik - lBId som behövts för att få det hela att gå ...........t upp"

De lägsta siffrorna redovisar Pe dersöre och Närpes som senaste läsår hade en gymnasieövergång på 35,6 respektive 36,1 procent.

Gymnasistelit på Nordisk studieresa 174 Gymnasier runt om i Finland anmälde kandidater till den nordiska studieresa som Pohjola-Norden med bidrag av Undervisningsministeriet arrangerar för särskilt framgångsrika gymnasister, som under en dryg vecka i början av september med jämnårig ungdom från det övriga Norden får stifta bekantskap -med aktuell nordisk problematik. Finlands kvot i den samnordiska studieresan är 15 platser. Alla de utvalda stipendiaterna har långt över 9 i medeltal och odlar i de flesta fall även olika specialintressen. Studieresan företas i Oslo-Göte borg området och omfattar även besök på Jylland i Danmark. Te ma för det givande program et är HA VET med tyngdpunkt på skärgårdens bevarande och miljövård . Bl.a. blir det besök på Arendalsvarvet i Göteborg med dess produktion av oljeplatt former.

- Det finns bara ett sätt att lära känna det verkliga livet och det är att pröva olika saker, skaffa arbetspraktik. De här råden ger Per-Erik Beijar alla dem som blir utan studieplats i höst.

Under en följd av år har Pohjola-Norden i samarbete med de övriga föreningarna i Norden svarat för de populära studie resorna för gymnasiststipend iaterna. Ursprungligen gjordes separata studieresor till de olika

Som första band uppträdde Ma jor Minor från Lovisa. Bandet

knäppa av strömmen till spel grejorna. Till glädje för ord ningsmakten och besvikelse för New Bandits. Synd om dem. Soundet hela konserten ige nom var inte det bästa möjliga beroende på det enorma ekot och de kala väggarna i Tölö idrotts hall. Mellan banden spelade H:fors underground grupp nr l "Nakhit Silmil/ah I Nakhit spelar fyra tjusiga gossar instru ment som trummor, akustisk bas och gitarr. Nylandia-Rock publiken tog varmt emot dem. Under konserten fungerade An ders Slotte och Paulalin som speakers.

spelade en egen funky-artad rock med därtillhörande visualitet. Bandet var en ny bekantskap för mången men lyckades trots det få med publiken. 2 Fun spelade som andra band. Bandet kommer från Ekenäs och kör med ett lätt kärmspakt Ekenäs-sound. Killar na i bandet är bekanta från sina tidigare orkestrar: Paul Oxley's unit och French Kiss. Bandets låtar var alla ganska likadana men de uppfördes med proffsigt sound. Visuellt var bandet snyggt i sina enhetliga spel kostymer . Ett av de intressantaste nya banden var utan tvekan H:fors bandet Happy End. Gruppen består av fyra muntra gossar och en tjusig tös . Musiken de lirar kan närmast karakteriseras som en blandning av sextiotalets melodiiösa tongångar med ett modernt engelskt rock-sound. Visuellt körde bandet för fuDa muggar. Nylandia-Rock var ban dets första spelning och det märktes just inte alls. Från Aland kommer Gycklar nas Ajton, ett band med ett myc ket lovande namn som till största delen kör med svenska texter och egna låtar. Gycklarnas första fastlandsspelning lyckades helt tiUfredsstälIande och i framtiden kommer bandet att sikta på fler spelningar bl.a. hoppas man på SÖU-rock . Efter Gycklarnas Afton upp trädde kvällens höjdpunkt: Vik tor Hurmio. En ny sammansätt ning Fetknoppar spelade för en stor skock Viktor fans . Det nya med Fetknopparna är att man hade två trummisar. Brakjubel utbröt när Viktor drog "Evit skog" i twist version. New Bandits från Helsingfors uppträdde som sista grupp. Ban det drog en show med laddad energi. Publiken svängde med och det hela slutade med att pub liken hoppade ner från läktaren och satte igång att dansa till ban dets rhytm and blues. Klockan 2.00 var det meningen att konser ten skulle sluta, 22. 10 var man tvungen att avbryta konserten med att lägga på salljusen och

Wille WUenius

länderna samtidigt i olika grup per, men under de senaste åren har man strävat till integrerade nordiska grupper, som gör det möjligt för stipendiaterna att knyta personliga nordiska kon takter. Detta har även inneburit att studieresorna fått en mera temarnässig uppläggning än tidi gare, då de enskilda ländernas kultur- och näringsliv presentera des . Det ursprungliga initiativet till de nordiska gymnasist stipendierna togs av kung Gustav IV Adolf, som på sin 6O-års dag av Sveriges folk fick motta en nationalgåva. En del av de in samlade medlen reserverades för svenska gymnasisters studieresor till det övriga Norden. Erfaren heterna var så goda att denna verksamhet även inleddes i de öv riga nordiska länderna och nu helt finansieras med statsmedel. Årets 15 stipendiater är följ ande: Tuomo Antila, Uleåborg; Ant ti Arppe, Helsingfors; Joharma Castren, Helsingfors; Matti Huo tari, Bjärnå; Mika Iso-Kouvola, Pemar; Matti Kaisanlahti, Åbo; Mika Naumanen, Joensuu; Pau la Raunio, Raumo; Erkki Seppä lä, Forssa? Minna Strömberg, Muhos; Jussi Talsi, Imatra; Si nikka Tikkinen, I valo; Riitta Torpo, Hyvinge; Annika Tverin, Virkby; Laura Väre, Karleby. o

Reeperbahn till Aminne

D Rikssvenska bandet Reeperbahn gästar Åminne nu på lördag.

REEPERBAHN har just släppt sin fjärde LP "Intriger". LP :n som är alldeles färsk bjuder på en hel del nya musikaliska överraskningar. Nu åker bandet på turne och det är ett spelsuget Reeperbahn som kommer till Aminne, nu inkommande lördag, den 2 juni. Bandet består av Olle Ljungström (22 år) sång, Fredrik Holmqvist (23 år) keyboards, Eddie Sjöberg (22 år) gitarr, Fred Asp (21 år) trum mor. Bandet var som säkert alla minns filmen G's (som i Gemenskap) stora behållning. "Intriger" är producerad av Janis Bokaidis och inspelad under hös ten -83 . LP:n har väckt ett stort intresse och det är många som ser fram emot att se Reeperbahn igen. Reeperbahn i Äminne nu på lördag 2 juni.

En kakofoni av ljud och oljud

från stajettkarnevalens läktare

Under en brännande sol och i spntkande hejarklackar på sta en svalkande vind arrangerades dion som just denna gång. den Z4 stafeUkarnevalen på Buss efter buss spottade ut olympiastadion i Helsingfors på skolbarn I högst varierande lördagen. Vädermakternas ålder framför olympiastadion. gynosamma inställning gjorde Dessa fyllde sedan huvud aU mammutkarnevalen var läktaren och tävlingsarenen un festligare än någonsin. _ der en hektisk och Inteosiv lörStämningen var fantastisk, ja dag. Trots det rekordstora -sn nästan obeskrivbar, fastän man talet deltagare var detta bara en befann sig på ort och ställe. "ordinär" stafeUkarneval. Aldrig har man väl sett så Nästa år smäller det på allvar, många högljudda och färg- då man rnr 25-års jublieum.

Läktaren runt omkring mig sjuder av liv, männis kroppar böljar hit och dit, absolut ingen är ober"" av den dramatik som utspelar sig nere på löparban na. Var och en engagerar sig på sitt sätt, men alla så helhj'ärtat och fullständigt. • Ack så ensam och ledsen den Huvuddelen av publiken som fyller hela

ser ut att vara, Munccas mas kot, men i själva verket befann

'd ions huvudläktare består av flickor och den sig mitt i händelsernas cen trum, ute på stadions gräsmatkar i högst varierande ålder, men också

ta.

och annan fanatisk "mummo" och "f har vågat tränga sig ner bland gallskrik ungdomar. De verkar inte heller störas allt oljudet, nedsatt hörsel kanske gör aU finner ljudvolymen mest lämplig.

• Lagmaskotar fanns det av de mest varierande slag, men den roligaste uppenbarelsen var

utan vidare denna figur frdn Lovisa. Lejonet deltog vanligen

flitigt i hejandet från läktar

skolleda ungdomar att • Någonstans bakom mig står plllts och figuren inuti hade tvi sitt missnöje, och häva någon och slår taktfast på velsutan en mycket svettig dag.

en illa tillbucklad plåtburk, samtidigt som en hel hop mer eller mindre rostiga hal sar kastar ut: "Vem är bäst, jo Sibbo förstds, vem är I?äst, jo Sibbo förstås' '. Overall t hörs sångblandat skrik och den ena hejar klacken viftar och hejar ivri gare än den andra med vimplar i aU sköns färger. Det är formJigen en kakofo ni av ljud och oljud som ut vecklas till en tät stämning, vilken får ens själ att vakna upp och stimuleras. Kanske är det ett sätt för hundratals

sig all den opposition samlats i kropp och själ der en lång och tung vin skolbänken?

Nedanför mig sitter en yngling i sliten jeansjacka långa supar ur en halvfull Kulta. Ibland gastar han n hörbart åt löparna nere på dions tartanbanor , medan långa röda (färgade) hår fl för den svalkande vinden. går fram till honom och ber ta en bild av honom med i handen. Han blänger på med hopknipna ögon och ,'Dra dit pepparn viixer vell" Jag kontrar med en

7 et lag som är hans favorit och svaret "det angår dig in ombinerar han med en ny blick . Men jag ger inte Vad är det som är så fint stafettkarnevalen , är det Iö insatser som intresserar mest? - L-öpningen, grimaserar han t, jag är väl inte helt bak ötet heller, brudarna har jag '1 hit för att se, med en li knyck på nacken tömmer han flaska och tombuteljen får sällskap med kusiner i sam tillstånd i en medhavd plast . Sedan ignorerar han mig YeTkar uppriktigt intresserat med vad som händer nere vlingsarenan . Jag lämnar den glödande entusiasten där han sitter söker mig högre upp på läk . Nere på löp banorna till sig något som plötsligt får Munksnäs' väldiga hejar att tjuta till, jag stannar och frågar av två uppspelade vad det är som är så speciellt stafettkarnevalen. - Spänningen och kamratska förstås, vrålsvarar en söt mg tös, samtidigt som drar till med ett gällt "Heja " . .::ca!", som slår lock för mi Gron. Hennes väninna håller -

- Visst, det här är ju årets "1It:Iltiin höjdpunkt, stämningen fantastisk och ... resten av . en drunknar i hejarklack glädjetjut och inte förrän em kommenderar tystnad taren in för en ny start kan - n höra henne. Det är ju karneval begriper riJ , vem som vinner är inte ·ktigaste, spänning skall det och alla måste kämpa. Fast e är det förstås när Munc - som är bäst - tar en seger. Heja Muncca, heja Muncca, - Muncca, heja MunccaL .. -

Från läktaren följde hejaklac ken tävlingarna med största in tresse. Här är det Norsen som kommit på ett fint knep att hålla sin skolas namn synligt.~

Underhållande

showstalett

Efter en längre visit uppe på läk taren söker jag mig ner på banor na, rakt in i händelsernas cen trum, dit där den månghövdade helst omedveten om sina unga , publikens blickar koncentreras.• beundrarinnors blickar. Får uppleva spänningen under Äntligen ell minister med en gymnasiernas 4 x 100 m, då Ja riktig macho-stil!!!! kobstads Gymnasium först koras Showstafetten vanns av politi som segrare, för att sedan på ba kerna tack vare riksdagsman Bo sen av målfotot passeras av ris Renlunds fina åkning. Mest "Norsen" och förlora med två jubel på läktaren väckte dock det futtiga hundradedelar. Jublet på att en av deltagarna i ljusröd tri segrarnas läktarsektion verkar kå (Pink Panther) gång på gång tillräckligt starkt för att lyfta ta Islog baken i marken. ket, segerglädjen känner inga gränser! Besvikelsen skymtar ija Blodtörstiga kobstadspojkarnas ansikten, men som goda sportsmän accep galningar Strax efter klockan 17 på lör terar de faktum, silvret duger. avslutades Karnevaltävlingarna snurrar dagseftermiddagen den 24:e stafettkarnevalen, en vidare i ett nästan oerhört tempo, helt ordinär karneval, som nästa tidtabellen som verkar riktigt år skall avlösas aven extra festlig snävt tilltagen håller tack vare er farna och målmedvetna arrangö tillställning då den 25:e karneva len går av stapeln. rer. Det är plötsligt dags för den Stadion tömdes snabbt efter nog så spralliga showstafetten med deltagande lag från Teater tävlingarna och kvar blev bara det skräp som ungdomarna slä högskolan, Svenska Teatern, pat med sig och lämnat kvar. gruppen Country Express, som Glasbitar efter krossade flaskor, underhåller med pausmusik, och godispapper, vimplar och annat slutligen ett lag från de övre poli tiska kretsarna. Stafetten gäller skräp fanns det mera än nog av. Stackars städerskor! tremanna lag och deltagarna Under karnevalen är deltagar skall ta sig fram på rullskidor. na inkvarterade i vandrarhem Politikernas utstyrsel med bl.a. vitar skidmössor högst uppe på och olika skolor under rätt spar tanska förhållanden. De som knoppen väcker några unga flick bodde på Äshöjdens skola, bl.a. ors förtjusning ett par meter ålänningarna, drabbades på fre ovanför mitt huvud. dagskvällen av fmskatalande - Har du sett den lille där, ungdomars vrede. Med långa han med skiddräkt och vit mössa, käppar kom dessa för att göra han ser helfestlig ut, tycker den rent hus bland "ruotsalaisia" ena och får medhåll: och "ruotsinkielisiä", tur att det - Helfestlig, han är ju riktigt finns möjligheter att ta till benen söt och gullig. En tredje flicka vid sådana tillfällen, det gäller kommenterar vidare, men rösten nämligen att hålla en viss distans försvinner i det allmänna oväsen till slika galningar. det från publiken. FÖremålet för flickornas ode Patrik Sundqvist ' lade uppmärksamhet, kultur-och vetenskapsminister Gustav Björkstrand från Nykarleby, ler under sin vita mössa, till synes

• - Kan ni inte vara så hyggli ga och skynda på lite där fram me, visst är den panikartade repliken som gjord för att höra hemma i denna flickornas kö in tiU det allra heligaste. På sta dion var det vanligt med dylika köer utanför damtoaletten .och hos många av flickorna stod sä kert orsaken till de pockande behoven att finna i nervknutar na. Det är inte alltid så lätt att premiärlöpa på Olympiasta dion i Helsingfors.

• I mass-stafetterna som löps på stadions gräsmatta varierar ett lags placering ganska or dentligt under ett lopp. Vanligt är att löparna snubblar eller tappar pinnen och de väntande kamraternas minspel är alltid intressant att följa. Förväntan och glädjeyttringar varvas med raseriutbrott.

• "Idrott släcker tävlingstörst, sist är lika bra som först ", är ett bra exempel på några av de många slogans som hejarklock arna samlades kring på läkta ren. Denna tygbit hängde ne danför Kotka-supportrarna och var kanske den bästa på hela läktaren, i varje faU ur sportslig synvinkel betraktad.

SKOLAVSLUTNINGSDANS l#1li & ÄNTLIGEN SOMMAR, SOL o. VÄRME

FREDAGEN

1. 6. kl. 20-01

BUSSAR: Kl. 19.15 från tom, Lappfjärd via K:st Korsnäs. Kl. 19.30 från Ka

OJ CALLE

lärd. 2. 6. kl. 20-01 går säsongens första

GA M MA L DA NS IcharmpavllJongen med charmiga

* GAM 'MALDANS * *$* I VÖRA * ** PÅ REJPELT PAVILJONG, STORBERGET LÖRD. 2. 6. kl. 20.00

.SIli(J~

RAMONA

JBJUOlMOE allESE "'18 bilslereo I 8

l-300;

'ör din 11 y oC SliO by\8 \III 8n n

1.345, _ 300, t045,

sköter om så att alla trivs!

ANS I

FÖR DIG SOM VILL DANSA NORRNÄS LÖRD. 2.6. kl. 20 - 01

med

Im,.....

VISSTE NI, NÄ'R DET GÄLLER BILSTEREO

Öppet:

Vard. Fred. Lörd.

9-17 9-18 9-13

........•. .......•....•...•. . .•..•...... ... ... ...... .. ~

sA KOM

TILL OSS?

Tolvårif(e Andreas '-' kronor för att började Andreas bJ Stockholm. Efter nio man'IllIen.·...._ - och sedan väntar båtbygget! Sveriger TV har prOiII- Finlands TV J

....... . .. . .... ....... . . .... .. . ..... ........... .. . ..... . . . . .

, ,\ .

,•

•

Lördag 2. 6. -" kl. 20-01

Kom och ha en helkul kväll, för nu är dom

BUSSAR: Vidjeskog: Småbönders 18.40, Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Karleby busstation 19.15 OBS! Via Kro noby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eug mo 19.00 via J:stad 19.40.

åldersgräns 15 år

,•

PUBLIKSUCCE SJU ÅR I RAD - .OCH DE BLIR BARA BÄTTRE

rdmånga lag

V-ringens juniorcup

o Är du intresserad av att göra en resa till Sovjet i sommar? I så fall vo re en resa till Vasas vännort Pärnu i Estland ett gott alternativ. Resan ordnas 31 juli - 3 augusti. Som arrangör står Samfundet Fin land - Sovjetunionens ungdoms sektion i Österbotten. Resans pris är 830 mk och i priset ingår resa med buss och båt samt inkvartering och måltider. . Pärnu är en liten vacker stad vid den estniska kusten, inte långt från staden Jurmala som är Jakobstads vännort. Om möjligt kommer en dagsutflykt till Jurmala att ordnas. Pärnu är framförallt känd för sina fi na sandstränder och fina grön områden. Resan kommer att bjuda på specialprogram tillsammans · med ungdomar från Pärnu.

"Nordiskt ungdomsläger i Sverige

Swingtime

Sänd in bidrag till rockskivan !

En sommarfågel i radion är 'Swingtime' , programmet med lätt och blandat i musikväg, sam manställt av Åke Grandell. Om innehållet i årets upplaga av 'Swingtime' säger han så här: - Jag kommer att bjuda på svängig musik, både instrumen talmusik och sång, på egna favo riter och på låtar som man inte så ofta hör. Men det är klart att de stora namnen nog också finns med. 'Swingtime' blir det i radion varje fredag kväll under somma ren med repris på lördagsefter middagen. Radion fredag 1. 6. kl. 20.45, repris lördag kl. 15.05.

- AUa band som är intresserade av alt medverka pA FSU:s nya LP-skiva bör sA snabbt som möj ligt skicka in kassetter till FSU, det bär säger Eik Häggman pA FSU i Helsingfors. Nytt för i Ar är att sAngtextema fAr gA pA vilket språk som helst, alltsA ocksA pA engelska. - Men naturligtvis hoppas vi fortfarande på goda svenska tex ter, säger Häggman. Kassetterna sänds tm FSU Ny landsgatan 17 B 00120 Helsing fors 12.

Ett hundratal ungdomar från de nordiska länderna kommer att vara samlade i Borlänge, Dalarna under första veckan i juli. Läger #j- femte året iföljd ordnas i sommar femte ung deltagarna som är i åldern 14 juniorcup i fotboll. I år deltar 41 lag i 20 år kommer att ägna sig åt och det är · nytt rekord, berättar Tor folkdans-folkmusik, teater, näverslöjd, växtfärgning och till • dragare och allt i allo för juniorcupen. reda mat enligt gamla recept. juni startar sommarens - Vår målsättning när vi star

Kostnaderna för lägerveckan "E:Ci:Eg och sedan rullar bollen tade cupen i tiderna var att förmå ~.år på ca 1000 svenska kronor. den stora final dagen fotbollsdistriktet att gå in för sju

Annu finns det möjlighet för fin Sundom den .19 augus- mannalag i sina serier. Nu ser det ländska deltagare att anmäla sig deltar omkring 500 ut som om distriktet hörsammat genom att ta kontakt med Erik och pojkar i åldern 8-17 iden. Sommarens serie för de all

Karlberg på FSU telefon: 90 ra yngsta, F -juniorerna, spelas 648255. För att få hjälp med fi nyhet för i sommar är att nämligen med sjumannalag, be

nansieringen av resan lönar det eD ny serie för flickor un rällar Tor Sparv. sig att ta kontakt med ungdoms . bel:i,tar Tor Sparv. De Hans Horlans sekreteraren på din hemort. agarna har klassen poj 15 år, där spelar åtta spelas med sju

detta för att också små

ha möjlighet att få i-

r I I I

Kan hämtas direkt eller beställas från SÖU,

Handelses.p1. 10 OJ 65100 VASA 10.

MMER

Fyll i nummer och kryssa i för MC (musikkassett) eller LP (skiva)

Iuu SJJQrat {/era tusen

en egen båt. l oktober

l..r«IlrJmarna.~

Båtbygge i

NAMN: ................................................................................

ADRESS: ....... .................................................................... .. För postning tillkommer 10,

••••••

• • •

•• •

. _~. I

.•••

II' . . . . ,.. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sinuhe inspirerade Ylva till tredimensionella verk - Konsten är en spegel av samhället. En god konstnär är känslig och

lyhörd för det som sker.

- Känner vad som kommer att hända, ser in i framtiden. Det här sä

ger Ylva Holländer vasakonstnär som för en tid sedan fick Kultur

fondens konstnärsstipendium. Wendel Adkins gästar Country Cavalcade

Wendel Adkins till Karis WENDEL ADKINS och hans fyrmannagrupp blir huvuddragpåster vid årets uppsättning av Country Calvade i Karis. Adkins gör en avhoppare från sin Sverige-turne och blir den första Nashville-helheten i kavalkadens historia. Adkins är en ofta återkommande gäst på USA-listorna och man brukar få höra honom i sällskap med storheter som Willie Nelson och David Allan Coe. I Sverige har han betonats med "Årets artist" -titeln och har fått göra en en timmes TV-show i svensk Tv. Andra storheter i Karis denna sommar blir Bluegrass Swedes som tog sin publik totalt i den andra kavalkadens fuktiga stä ming 1978. Åländska Turus som tog hem titeln "Finsk mästare" vid mästerskapstävlingarna tidi gate i år, uppträder också. Dessutom medverkar natur ligtvis hembyns flickor och poj kar i Country Exoress. som också stod som kavalkadens arrangör. Gruppen fyller f.ö . tio år i augus ti i år.

- Hemma i sin bostad och atelje sitter Ylva Holländer och berät tar om sina arbeten. Efter att ti digare främst arbetat i olja och akvarell har nu Ylva gått över till lite ovanligare arbetsmetoder. Det är någonting alldeles eget som hon håller på med, veterli gen finna det ingen anna här om kring som håller på med samma saker, säger Ylva. - Det hela började med att jag ville jobba tredimensionellt, göra nånting annorlunda. Av hönsgaller och säckväv ska par hon sina skulpturer, stadiga människokroppar. Iden till figurerna fick Ylva när hon läste Mika Valtaris bok "Si nuhe-Egyptiern", en bok som berättar utförligt om forntida egyptiers traditioner att balsame ra sina döda.

Säckväv fint material - Säckväv är ett finat material att arbeta i, jordnära, ~ägt:r Ylva. Egentligen har hon ingen utbild

ning i att arbeta med skulptur utan experimenterar sig fram på egen hand i ateljen. Går det att leva som fri konst när i Finland? - Det går men visst kan det bli kärvt. Själv har jag försörjt mig genom att undervisa vid sidan om skapande. Som timlärare vid PF och Vasa Arbetarinstitut. Först nu kan Ylva Holländer gå helt in för sitt arbete efter att har fått ett konstnärsstipendium från Svenska Kulturfonden. - I Sverige och Norge är stats stödet ändå betydligt bättre än här hemm, säger Ylva. Att konstnärer anlit.as för att utsmycka olika offentliga bygg nader är mycket vanligare i Sveri ge än här i Finland . Ylva känner sig varken spe ciellt österbottnisk eller finlands svensk, jag är en världsmedb,x gare, skrattar Ylva. Ge plats åt

konsten Det borde ges större utrymme åt

konsten och skapandet i våra skolor och ute i samhället anser Ylva Holländer . Varje människa bär på en för måga och vilja till skapande. Ge nom skapande, att måla och for ma, kan människan påverka och skapa sina egna förutsättningar. Det handlar inte enbart om att ge möjlighet åt människor att skapa själv. - Vi måste uppmuntra folk att gå på utställningar och se konst. Genom att betrakta konst verk sätts betraktarens egna tan kar igång, alla uppfattar konst olika. Förverkliga visioner Vilka är då Ylvas mål och visio ner som konstnär? • "Mumie" d /o Holliinder. - Det är så svårt att säga i . måste man göra vissa saker ord. Jag jobbar nu med visuell konst - figurer. Jag vill visa på man kanske inte kan stå för. - Jag har alltid stått för människans jordbundenhet, het och öppenhet och därför människan är en del av naturen. Ylva har aldrig haft som mål rig varit rädd aU gå mina _ vägar, säger hon . att komma med i etablisseman Hans Ho get. För att bli s.k. "etablerad"

Hurmio i TV Viktor Hurmio och Fetknoppar na ses i TV tisdag 5 juni. De medverkar i ett proeram kallat Suomenruotsalaiset-Kerto muksia väbemistöstä, som sänds i TV 1 klockan 19.20.

"'Y~

Inslaget med Viktor Hurmio är bandat på svenskadagen festen i Gamla studenthuset i Helsing fors.

Barnbarn

barnsbarn

(TASHKENT, APN)

Tasjkents äldsta, Rukija-mamo

Gafurova, född den l maj 1863,

fick på sin Ul-årsdag en "pre

sent", ett barnbarnsbarnbarD.

Flickan, som heter Dilnora, gav Gafurova rätt till hederstiteln "duvarak" , som tillkommer en var som med egna ögon fått se ättlingar i femte generationen. - Jag hoppas få leva till DU noras bröllop ocb se även henne fl barn, kommenterade Gafuro va den lyckliga tiJIdragelsen.

Ylva Holländer Konstnär, 29 år gammal Hemma från Jakobstad men numera bostatt i Vasa. Studerat konst vid konstaka demin i Helsingfors. För en tid sedan beviljades hon ett stipendium av Svenska KulturfOnden som nu ger henne

möjlighet att ägna sig åt konst:' närligt skapande på heltid detta år.

A v hönsgalJer och säck väv ska par }7va Holländer sina figu rer, Säckväv är ett Fmt, jordnä ra material att arbete med, sä ger hon. _

• Mika Valtaris välkända bok Sinuhe egyptiern har inspirerat HoUänder till de mumieliknande skulpturerna. Material hM vänder är hönsgaller och säckväv. Den som viu ta sig en till konsten har möjlighet att göra så på Stundars, där ett av If, ders verk finns utställt.

~örjade

som 14-åring;

dag är Carina Karlsson, 20, ärdigtutbildad finsnickare löjdsskolan i Kvevlax och efter det fortsatte hon till Carl Malms tens verkstadsskola i Stockholm. För ett år sedan blev hon klar med sitt gesällarbete och blev då finsnickare . - Det mest intressanta under studietiden i Stockholm var att man fick arbeta med ovanliga, utländska träslag, säger Carlna. Under tiden i Stockholm fick hon pröva på design, att rita och konstruera möbler och föremål själv och det är spe ciellt formgivning som just nu intresserar mest. - ' Tidigare var min stora dröm att starta ett eget snickeri men just nu är det inte aktuellt. Som designer kan jag utvecklas mer och bredda mina 'kunska per säger Karlsson. Gesällvandring • CDrina Karlsson stående framför det skåp som utgjorde gesällarbete från Carl Malmstens verkstadsskola holm.

• Det är inte så vanligt att flickor går in på snickarbanan men Carina Karlsson från Kvevlax har skaffat sig en qtbildning som finsnickare vid Kvevlax Hemslöjdsskola och sedan vid Carl Malmstens -..,....adsskola i Stockholm. Nu ställer hon ut sina arbeten i Kvevlax rbank. Samtidigt ställer Marit Norrgård, också hon från Kvevlax, ut tex onst och egenhändigt sydda och designade kläder. yrke utöver det vanliga. Ett arbetsområde där det råder brist på arbetskraft.

U'NGDOMSSEKRETERARE

UNGDOMSLEDARE/FRITIDSLEDARE petensgivande tvåårig utbildning för kommuner, organisa r, institutioner vid Sven.k. Ö.terbotten. folk kol.-folk.k.deml i Närpes, Yttermark. tintagningar 11.06 och 06.08. IGA LINJER I SÖFF: Oaghemsbiträdeslinje, konstlinje, merkantil linje, språk/injer, dlinjer, fri fortbildningslinje samt samhällslinje. Begär stuQ.ieprospekt, ansökningsblanketter och tilläggsuppgif från SOFF, 64220 Yttermark, tel. 962-56441.

- Det ligger väl i blodet, farfar var snickare och min pappa har också jobbat mycket i trä. Så sä ger Carina Karlsson 20-årig kvev laxflicka som nu ställer ut ett ur val av sina träarbeten på Spar banken i Kvevlax . . Redan som 14-åring började Carina arbeta med trä, hon gick två år på snickarlinjen vid Hems

Efter slutförd utbildning vid Malmstens verkstadsskola fick Carina Karlsson ett stipendium som gjorde det möjligt för henne att ge sig ut på gesällvandring. Carina styrde sina steg till Dan mark för att se vad som gjorts inom finsnickeribranschen där. I Danmark fick hon tillfälle att resa runt och se olika möbelin dustrier och hon hann själv arbe ta en tid på snickeri under de fyra månader som hennes gesällvand ring varade. Nu senast har Carina arbetat på lKEA som är ett stort företag inom möbelindustriI1 i Sverige. På lKEA arbetade hon som de signer på företagets produkt ut vecklingsavdelning. Jobb I Sverige? - Det är nog lättare att få jobb som möbeldesigner i Sverige tror Carina Karlsson . Dessutom har jag glömt all finska efter tre år i Sverige.

- Det blir nu allt vanligare att nickor snickrar. När jag börja de i Kvevlax i tiderna var jag ensam. Men nu tror jag nog att de är ner säger Carina Karls son. Det kommer att bli allt vanligare med kvinnliga finsnic kare i framtiden. l Sparbanken i Kvevlax har Cari na Karlsson ställt ut arbeten dels gjorda i Kvevlax Hemslöjdsskola och dels gjorda i verkstadsskolan i Stockholm. Det är imponerande Mbeten som hon visar up , stilre na bastanta möbler. I synnerhet ubetena gjorda i Stockholm im ponerar. Textilkonst Samtidigt ställer Marit Norrgård, 27 år och också hon hemma från Kvevlax, ut sina textilarbeten. De två var studiekamrater vid Kvev lax Hemslöjdsskola. Efter Hemslöjdsskolan gick Marit vidare till Abo Hemslöjds lärarinstitut och har nu efter tre års studier avlagt textilplanerare xamen. Om Marit vill bygga på sina studier genom att läsa peda gogik vid PF i Vasa får hon kom petens som textiIIäare. Men ännu har hon inte bestämt sig om hon viII jobba som lärare. Närmast är hon intresserad av att jobba som textilkonstnär . - Men det finnnå liten mark nad för textilkonst, säger Marit. - Det är främst församlingar och olika institutioner som ko mer med beställningsarbeten, sä ger Marit. En annan möjlighet är att ar beta med tygplanering inom tex tilindustrin ; Marit började i tiderna med att gå klädsömnadslinjen vid yrkess kolan i Vasa. Några av hennes egenhändigt sydda och designade kläder finns också utställda i bankens fönster. Hans Hortans

SOL och SOMMAR FIL OCH GRÖNSAKER

SOMMAREN HAR GJORT sin INTAG.

STAR BEREDDA An GARANTERA TILLRACKUGT UTBUD AV

FIL - SOMMARMAT

FRA8A EnER MILUS FIL I LIVSMEDELSAFFIREN, IM TRE OLIKA SLABS FIL FOR An nLLBODOSE ALLA SMAK· RIKTNINGAR.

A-FIL

SAMEnl - LÄnFIL SMAKLIG FlLSOMMAR.

EJERIANDELSLAGET MILKA

• Carina Karlsson och Marit Norrgård, före detta elever vid Hemslöjdsskolan, ställer ut sina arbeten. Cari na ställer ut träarbeten och Marit kläder och textilkonst.

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ..••••••••••••••••••••••• Kort om Sandström .... .... Henrik Sandström torde vara ett bekant na ..... idrottssammanhang. Sandström får väl ses som Svenskfinlands b .... maratonlöpare just nu. På lördag går Stockbo .... maraton och där finns Henrik med . .... - Det gäller att prestera en sluttid på 2 och 1 .... gör han det . . . ja då går han in som tredje maa Finlands maratonlag till sommarens OS i Los .A. ...... geles. ...... .... "Olympiska spel borde enbart få arrangeras av .... små neutrala stater' '. ...... .... ...... ...... .... .... ...... .... "Jag har svårt att tro att de socialistiska sta ...... .tema ställer upp i Syd .... Korea 1988". ., .... ...... .... Stockholm Maraton blir ...... .... ödes/opp för Sandström .. ...... .... Nu på lördag går Stockholm maraton. Tusentals tävlingslöpare och motionärer skall tilldrygaiägga 42 svettiga kilometrar längs ...... Stockholms gator. .... av löparna är Henrik Sandström, den duktige och sega långdis ........ En .... tansaren från IF Drott. Henrik blir det en viktig tävling, går det bra springer han loss ...... enFörbiljett till OS i Los Angeles. .... ...... .... ...... ...... : "För att kvalificera : ~-:_y*j~~~"'i><"''''C~'''''''~-'''~''

Bloddoping

borta från spelen i Moskva och nu blir Sovjet borta från Los Angeles, går inte OS tanken förlorad? Situationen är beklaglig. Jag är rädd att OS-rörelsen kom mer att dö ut, säger Henrik Sandström. Han har också svårt att tro att de socialistiska länderna ställer upp i Sommar- OS 1988 i Syd-Korea.

..,'-

".., - " , , - _

.. Henrik Sandström är i mycket god form just nu, det visode andra platsen i te"äng FMför en tidsedan.

- Olympiska spel borde en bart få arrangeras av små neut rala stater. En annan möjlighet skulle vara att konstant ordna spelen i Grekland, olympiader nas hemland.

- Formellt skyller Sovjet på bristande säkerhet för sina id rottsmän men jag tror nog att Sovjet närmast ger igen för gammal ost, säger Sandström.

Frånvaron av idrottsmän från de socialistiska länderna kommer att synnas rätt tydligt, framför allt på damsidan; rätt måttliga resultat kommer att presteras. - Det har gått för mycket politik i idrotten säger Sand ström. Den internationeUa olympiska komrnitten måste stärkas, som det nu är är kom mitten maktlös .

Just nu är Henrik Sandström i mycket god form, det visade ju resultatet från terräng FM som avgjordes för en tid sedan. Då var Sandström tvåa, endast nio sekunder efter segraren Martti Vainio.

: mig till OS bordejag ha .. en tid på två timmar, : tolv minuter' '. .. : - Men det är klart, det blir .. hårda bud, medger Henrik, för .. att kvalificera mig för OS bör ! jag göra en tid på omkring två :; timmar tolv minuter . Det här .. betyder en förbättring av per.. sonbästa på sträckan med två .. minuter. Men under gynnsam .. ma väderleksförhållanden kan .. .. det nog gå vägen, tror Sand .. ström. Men är det så här varmt .. .. som vi har just nu så blir det : kämpigt. .. 12 år av tävlingar .. Det var 1972 som Henrik allvar: ligt började gå in för långdis-

På senare år har finllt., idrottsmän anklagats för ping i olika sammanhang. senast blev ju finländska åkare anklagade i sam med vinter-OS i Sarajevo. Det talades om bloddoping . Vad anser du om blod~ ping? - Vi skall komma ihåg bloddopingen, alltså detta att "tanka blod", inte direkt förbjudet. Bloddopingen är vanlig, vanligare än man trol• säger Sandström. Bloddoping går ju ut på man tappar ur en mängd blod. ur kroppen en tid före en tävling, hårdtränar och stnX före tävlingen tappar ur trötta bloden för att ersättaf med den optimala, starka bio den. Själv skulle Sandstr kunna tänka sig att använda bloddoping om han med säker het visste att han skulle nå stOf re framgångar. - Men det finns myckel oklarheter kring bloddopi ingen är säker på bloddopm., gens inverkan, säger Sand ström. Det handlar också m)~ ket om psykologi .

Ger inte upp

Men även om Henrik inte sk lyckas i Stockholm marat och hamna bort från OS-di!; kussionen så kommer han i att hänga läpp. Den 32-årige Drott-Iöp~ har inga tankar på att läillm tävIingsarenan ännu - Sand ström kutar vidare . HANS HORT

tanslöpning, främst terräng Iopp. Sedan 1980 återfinns Sandström bland den absoluta toppen bland landets långdis tansare, ständigt har han skug gat de stora ·pojkarna inom långdistanslöpningen. Och nu har han alltså chansen att gå i OS-laget. 60.000 km

Sedan tolv år tillbaka har Hen rik noggrant bokfört sina trä ningskilometrar och han är nu

uppe i 60.000 km! En normal

träningsvecka på vintern går på

ungefär 180km. När det är täv lingssäsong blir det förstås

mindre kilometrar förklarar

Henrik. Trots de många och

långa träningspassen så har han

aldrig haft problem me9 några

allvarligare skador.

- Tränar man rätt så är ris

ken för skador minimal" säger

Henrik.

OS framtid?

Henrik Sandström ute på sin dagliga träningsrunda, här på gatorna i Helsingfors. Men nu på lönJc Hur ser du på de Olympiska springer han maraton i Stockholm. Ett lopp som förhoppningsvis skall föra honom till OS i Los An~ spelens framtid? 1980 var USA les.

..........................•..................................................................

hängivenhet

Enthousiasmos SIlL, tänker jag, där står vid stakete1 Artukainens ba och ser de förbi rasande road-racing otorcyklarna. Deot stil som· skiljer en C-tävling från en otsvarande bil iVling. Det är mera . att rusa fram runt bana med över km/h i snittfart en motorcykel, att göra det sam': med ett skyddan plåtskal runt sig. DES SA F..o\RTDÅRAR har et annat mellan sig och asfalten än sin skicklighet. Stil! Läs här berättelsen m två jakobstads ~kar som förutom att de har stil också en hel del "ent us;asmos " vilket - mast kan över -ttas med hängivent. -

Men jag är ju för tusan mek er i Andersson & Lillkvist cing Team, jag måste ju höga bövelen slippa in. t verkar hjälpa, dörr , eller heter det portslusk , arten till Artukainens bana är helt omedgörlig. Mina ;ila lögner verkar inte ha minsta effekt på honom. år inget annat än att plocka rekommendationsbrevet ÖP:s chefredaktör eftersom representant för pressen ju - (one måste slippa in gratis. är ju skrivet på svenska.

- En mö nyt täst ymmärrö mutl I.

en är klar, återstår bara att Og in i depån på något vis de övriga redan borde vara. Eric "Ecca" Andersson är en som är bekant för alla -förare i Jakobstad. MC e, supermekaniker, ram e och sist men inte minst hälften av Jakobstads lag i ing. r "Super-Egon" Lillkvist, -kusk med sådan smak i tum att vilken sorts cykel som verkar passa i hans händer. hälften av laget. Dessa två skulle nu ställa upp i ngen i FM i roadracing. för vam vet hur mångt e , och Peter för första . Lördagen går till största åt till träning. På kvällen er det att köras del I i ike och dessutom skall Pek öra i sin klass, Yamaha kl 18.00.

Roadracing är, om ingen visste det, tävling på asfaltbana för motorcykel. Finland hade i bör jan på sjuttiotalet en världs mästare i sporten, Jarno Saari nen. Men hans karriär fick ett olyckligt slut på Monzabanan när han försvarade titeln året efter. Det är till hans minne tävlin garna på Artukainen körs varje vår. Roadracing är en av de snabbaste sporter som finns. De värsta cyklarna från fabriks hallarna, Honda NS 500, Suzuki RO 500 mm accelererar och har snabbare topphastighet än en Formel I bil. Ecca kör för närvarande med en helt unik motorcykel. Det är en encylindrig Rotax 500 cc med ett ljud som kan få vilken motor fantast som helst att göra i byx orna av ren glädje. Träningarna på lördagsför middagen går- fint, speakern håller på att falla i extas när han berättar om Eccas Rotax som vrålar fram på banan. Många jämför ljudet med de gamla goda tiderna då det enbart tävlades med fyrtakt på roadracing banorna. Agostinis guldålder. På eftermiddagen vidtar tids träningen. I de klasser där alla in te skulle rymmas på startfältet är denna tidsträning helt avgörande för om man skall stå på start fältet när det gäller . Peter får 13:de bästa tid av 32 förare och klarar sig med god marginal. Dags för Rotxen att ge sig ut på banan. Vi skuttar igång den och Ecca kör fram till porten mot banan. Det är när vi väntar på att slippa ut på banan som vi ser den; oljefläcken under motorn. En hastig undersökning visar att motorn verkar pressa ut olja ge nom packningarna. Porten öpp nas och Rotaxen vrålar ut på ba-

Österbotten måste det vara en av de minst utövade sporterna som finns. Själv känner jag bara till fyra österbottningar som kör, eller har kört roadracing. Det är därför något av ett under attt Ec ca har kunnat hålla på så länge som han gjort utan några sponso rer att tala högt om . Peter köpte sin cykel, en stan dard Yamaha RD 350, i våras och lurades av oss andra att skaf fa en licens för B-klassen. Inom parentes · sagt var han inte ett dugg svår att lura.

• Teamet Andersson & LiUqvist från Jakobstad är bland de få som satsar på MC-sport i Osterbotten. Och framgångarna har inte utebli vit.

nano Efter träningen skuttar vi cykeln ut på banan till bilen och menar undersöka läckaget . Då ser vi det som inte borde få fin nas. Sprickan i ramröret. Ridå! På kvällen kör Peter som en gud och blir åttonde. Otroligt st rongt gjort för att vara första bil tävlingen någonsin . På söndagen skulle Ecca ha kört men av detta blir nu inget till vår och många andras besvikelse. Enda trösten är att nu kan vi alla gå ut och fira Peters åttonde placering. ' Det är kväll, i Åbo är det mörkt, vi sitter vid Sampalinnas uterestaurang under träden, dric ker öl och filosoferar. I morgon skall vi tillbaka till banan och se tävlingarna. Jag har bränt mig i ansiktet aven hel dag i solen, men just nu gör det ingenting, ölet är kallt och i juni är det täv lingar i Vetil. Nästan hemma plan. Skulle vi vara medlemmar i ett fabriksstall skulle vi kunna sä ga att VM-cirkusen rullar vidare. Här hemma är det fråga om ent housiasmos och så naturligtvis stil. Leve entusiasterna, de gör li vet så mycket intressantare att le va. tjö Matti

Motorproblem . ..

Vilsna vänsterradikaler.

Renoverings .bidragen delade

Undervisningsministeriet har för delat 3,5 miljoner mark åt ung domsföreningar som ren ove KIM WECKSTRÖM, journalist och lärare på Soci ringsbidrag för lokaliteter. Sam al- och kommunaJhögskolan, har debuterat med en manlagt 250 föreningar sökte bidrag och 196 fick understöd. intressant och späckad roman. Fyrtio av dessa var finlandssvens TRÄGROTTAN berättar om ett gäng ungdomar i ka föreningar. Helsingfors vid ingången till åttiotalet. Huvudperso Understöden åt de fmlandss venska föreningarna i Vasa län: nen är Mårten Lindb, till vardags informationsassis Korsnäs ungdomsförening rf tent vid ett hem för utvecklingsstörda, nattetid är 36 000, Dagsmark ungdomsföre han i farten med tonårsbruden Ursula, freelancefo ning rf, Kristinestad 25 000, tografen Pata och "fixaren" Harri. Harri, Pata ocb Tjöck och Påskmark ungdoms Mårten har bl.a. det gemensamt att de alla tre börjar förening rf, Kristinestad 10 000, Uttermossa ungdomsförening rf, närma sig 30 år~-strecket och de har aUa en gemen Kristinestad 50 000, Terjärv ung sam bakgrund inom Socialistiska Studentförbundet. domsförening rf, Kronoby 10 000, Bergö ungdomsförening Killarna är besvikna på att "det inte blev till något" och känner rf, Malax 20 000, Replot ung sig villrådiga. Den politiska akti domsförening rf, Korsholm viteten har lämnat ett tomrum 10 000, Vallvik hembygdsföre hos dem och de flyter nu om ning rf och "vallvik marthaföre kring i samhället utan att ändå ning rf, Korsholm 15000,Pör vara en del av etablissemanget. tom ungdomsförening rf, Närpes De tar sin tillflykt till knark, dag 15000, Övermark ungdomsföre drömmar, hektisk sexualitet och ning rf, Närpes 50 000, HelInäs desperata planer: nejdens ungdomsförening rf, "Dr6mmen om tillh6righeten Oravais 25 000, Pensla ungdoms (.. .) som vi trodde och nykterhetsförening rf, Ny oss ha uppnått när. vi gick och in karleby 25000 och Uf Svanen rf, billade oss att vi Mil På att bli Nykarleby 25 000. (SPT) herrar över vår historia på mass m6tena och i studiecirklarna. Nu har den reducerats till några tim mar kemisk klarsyn, som explo derar som ett undang6mt j6rråd - Jag måste göra mig till hela Under hösten -83 och våren -84 av jyrverkeripjlJser i en unken tiden. Jag kan inte skälla på svär har den svenska musikradion kOlIare. " mor ens. producerat en direkt sänd kväll ( ... ) Weckströms bok handlar på sätt sundervisning för jazzvänner var - Jag äter en smörgås. och vis om samma fenomen som je onsdag. I det programmet, Språket som Weckström ansom kallades rätt och slätt Jazzk Lasse Sunds Vinterhamn. Men vänder är väldigt mustigt och be väll, hade två redaktörer möjlig personerna i Trägrottan drar des skrivande. Journalisten Weck heten att kommentera sin favorit peratare konsekvenser av sin si jazz. Programformen följer när ström syns mellan raderna. Inne tuation än i Sunds bok. Trägrot mast den anmälda eller tans ungdomar ser inget hopp i hållet är otroligt komprimerat, "hallåade" melodiradion, men trots omfånget på över 250 sidor. a1ternativrörelserna heller. Mår skillnaden ligger i det att den ten åker en dag tillsammans med Med några få meningar lyckas jourhavande hallåmannen slipper Ursula till ett seminarium som han beskriva ett långt och inveck göra rätt monotona uppräknin heter "Må illa på ett kreativt lat händelseförlopp, utan att tex gar av kompositörers, artisters sätt". Weckström berättar på ett ten för den skull blir torr. I varje och musikstyckens namn. kapitel finns det material till en nästan komiskt sätt hur "arvta Utgående från säsongens posi hel roman, i slutet hinner han garna till samhällsengagemang tiva erfarenheter med Jazzkväll, et" uppför sig. Seminariet har ett t.o.m. med en thriller. beslöt man att under En hisnande bok i många av hundratal deltagare och man in sommarmånaderna bredda en delar dem i grupper, grupperna seenden, som det är svårt att läg aning på repertoaren och ta in diskuterar följande frågor : Hur ga ifrån sig förrän den är slutIäst. också andra än jazzintresserade är det att vara kvinna?, Vad är en människor i studion. Kim Weckström: Träf(rottan, man?, Vad borde man göra?, 253 s. Söderströms 1984. Vad borde man inte göra?, Finns Radion onsdag 6. 6. kl. 22.20. Klas Fransberg det en fiende? och Finns det vän ner vi inte känner till? De som in

te hamnar i någon grupp får dis

kutera: "Varför blev vi över?"

Mårten hamnar i gruppen "Vad

är en man?" Gruppen sätter sig i ett mörkt rum och följande rep likskifte utspelas: - J ag skulle gärna berätta om

mina grisiga fantasier för min

fru, men då skulle hon ta ut skils

mässa.

Gör en lampfot

v favorit/laska

Nattmössan

....

Utmaningar till

Vi vill leva Med sång, musik, humor och all var får vi möta en rad artister som själva berättar om varför de vill arbeta för fred och nedrust ning. Filmen är inspelad på tre konserter: på Scandinavium i Göteborg, i Hamburg och i Stockholm under sommaren och hösten 1983. Filmen har varit möjlig att spe la in tack vare frivilliga arbetsin satser från artister och filmar be tare. Med är bl.a. Bibi Anders son, Harry Belafonte, Lill Lind fors, Arja Saijonmaa, Leif Se gerstam, Sven-Bertil Taube och Jordcirkus. TV 1 tisdag 5. 6. kl. 21.30.

Eld Häggman

Anki Lillrank

Robert Lybäck Kentb FlneU Greger Byskata Usbeth Wahlgren

Paul OUn, Helsingfors Jocke Grönholm, Pargas Björn Åkerberg, Ekenäs 'rowe Kruskopf, Helsingfors Greger Byskata, Terjärv Harry Holmström, Kållby lisbet Wahlgren, Sid bäck Mikael Fröjdö, Kronoby Pernilla Kvist, Västerbankmo Thor-Björn Wik, Esse Frank Rasmus, SAka Kim Forsström, NedervetU KjeU Södereng, Petalax Marina Hagman, Pörtom

Tonårsrådets utmaningar börjar ta skruv •.. Fortsättning följer.

Att göra direkta nyttoföremål, känns alltid lite extra menings fullt. Fördelen med dethär hob bytipset är också att både yngre och äldre barn och ungdomar kan göra dethär , med i stort sett samma resultat. De yngre behö ver givetvis lite mera handled ning. Vu har nu också chans att an vända den snygga glasflaskan som kanske stått på bokhyllan i många år och som du inte för mått kasta. Gör såhär: Välj ut en snygg flaska, (eller glasburk om du vill göra en vas), t.ex. körsbärsvin flaskor brukar bli snygga till lampfötter. Rengör den och ta gärnå bort etiketten. Ta några bi tar hushållspapper och klipp bi tarna i små trekanter, ca 3--4 cm på var kant. När du har en liten hög kan du börja "partivist" smörja in flaskan med eri-keeper och applicera (limma fast) tre kanterna på följande sätt. Kan terna får gärna gå lite ovanpå va randra. . När hela flaskan är täckt bör den få torka ordentligt. Ta sedan fram gipsfilmen och klipp den i likadana trekanter. Till en nor malstor flaska går det ca I 1/2 rulle gips film. Doppa bitarna i · vatten en efter en och applicera dem på samma sätt varefter. Fortsätt tills flaskan är helt täckt. När du har kommit såhär långt kommer du att märka att flaskan är ganska ojämn p.g.a. alla skar varna. Därför: Blanda till 2 delar vat ten och I del gipspulver. Med denna geggamoja skall du nu "slamma" fast alla skarvar och andra eventuella oiärnnhe-

igen. Vill du så kan du lämna fila.. kan såhär nu, men det är ju a . roligt att dekorera också därigenom ge sakerna en per lig prägel. Till dekorationerna kan fritt låta fantasin spela med kor, grus, stenar eller v,.......,,"" hittar på. Man kan också da darwi-massa, som man köpa färdigt, kavla ut en ganska tjock deg och sen från skära ut figurer . Vill kan man också måla flas kaa vattenfärg eller lackfärg av n slag. Glöm inte heller att ta flaskan inna gipset sätts på. bästa i det fallet är nog att gå någon som har en borr som kan borra i glas med. Det är att lyckas på egen hand. Lacka gärna flaskan till si. blir den glansig och fin. Dethär behöver du: - Gips-film -fås från ao - Hushållspapper - Eri-keeper - Vattenfärg eller lack~ t.ex. enameI. - Darwi-massa fås från byavdelningar . - Gipspulver - fås från tek eller hobby-avdelninpr

I I

\ \

I I

\ \ \

Österbottniska

Posten

Medlem i tidningarnas förbund .

Österbottnisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1984

ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande

Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgixsre: Karl-Gustav Olin

Tel. 967-13 555,

hemtel. 967-21 099

Redaktion: Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Sven-Erik GJader

tel. 961-113 522,

hemtel. 961-32698

t>1~HARMONIN TALAR OM Arr rv~GOT HAR

(POJKAR'?l.

&~rr SÖNDER~

Redaktör i Sydösterbotten:

John Ahläng, tel. 961-113 522,

hemtel. 961-112001.

PRENUMERATIONSPRlS 1984

Helt år .. ............... ..... ......... 65,- 1

Halvt år ..... ........... ............. 40, Skandinavien ..... ...... .... .... .. . 70, Lösnummer .. .... ......... .. ........ 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13 555

ANNONSMOTIAGNING

SÖU:s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,

65100 VASA JO

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961-121 564

Onsd. tel. 967 -II 827

Hemtel. 961-222508

Annonserna bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

... . .... '.. . .... I ••

ANNONSPRIS I texten .... ........................... 3,75 Efter texten .. .............. .......... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -,3J spmm

M KOLLA ALLTID l~~1 .FÖRST! ~~

Allt inom musik PA-uthyrning

SOUMDSIOE VASAESPLANADEN15

HandelsespI. 10 D 65100 Vua 10, tel. 961-113572

TEL: 116 8lI9 ... 120 015 Öppet: •• rd. 9-17. 10 9-13

I.~~ .

, ...

( Tel 962·41423

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

VASA musikbranschens specialaffär

"Jag, Mumintrollets pappa, sit ter i kväll vid mitt fönster och ser lysmaskarna brodera hemliga tecken därute i trädgårdens sam . metsmörker... Förgängliga kru I I!lelurer av ett kort men lyckligt

iiiiiiiiiiiiiii.

DU!

aUllR STATE förlän ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson Karfav_ 3 VASA, 961·120311

Yl HYR UT!

INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA

PA & UUS ANLÄMNINIAR

ARTISTER

för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

VASA PRodukTiON

sound check 967 • 73 037

Muminpappas äventyr

Nöjesarrangörernas och orkes trarnas egen nÖjesförmedlIng.

hv.Familjefader och husägare ser jag med vemod tillbaka på den stormiga ungdom jag nu går att beskriva, och memoarpennan :darrar tveksamt i ,min tass." Så här inleder Muminpappan berättelsen om sitt äventyrliga liv, fyllt av märkliga händelser,

Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an- i nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.

små och litet större kryp, hemu ler, rådd-djur och åtta-armade djur ... Redan som alldeles liten kände mumin pappan på sig att han var ett mycket ovanligt mumuntroll och att stora uppgifter väntade bakom hörnet - det kunde man ju avläsa i de stjärnor som härs kade då han föddes! Om Muminpappas äventyr får vi höra i radion under fyra sön dagar i rad . Tove Janssons böc ker Muminpappans bravader och Muminpappas memoarer har för radioteatern dramatiserats av Ca milla Thelestam, som också re gisserat serien. I rollerna hör vi Berättaren - Rabbe Smediund, Mumintrollet - Sixten Lund berg, Hemulen - Helen Elde, Ett åtta-armat djur, Dronten Ed ward - Göran Schauman, Igel kotten - Cita Örndahl, Fred riksson - Bo Andersson, Rådd- djuret - Mikael Rejström, Joxa ren - Johan Simberg.

Tel. 961·119920 Radion söndag 3.6. kl 16.05.

•

Mamma rycker in då Anki har prov: •

....

Visst går det att driva ett eget företag och gå i skola Visst går det att driva ett företag samtidigt

som man går i skola. Den erfarenheten har

i alla fall 17-åriga Anki Ravald, som sedan

ett halvt år tillbaka driver ~tt solarium i

Terjärv.

Mamma brukar rycka in och hjälpa mig då· vi har prov, men nog har det varit jobbigt,

berättar den unga företagaren.

·. l1nkiS A v naturliga skäl är det många som är rädda för att solarierna skall vara farliga. Men enligt Anki och aHa andra inom bran schen, så är solbränna från ett solarium mycket mera hälso sam än från till exempel en sö dernresa. - I solariet får man bara UVA-strålar medan det är so lens UVB-strålar som gör att man bränner sig. . Många av kunderna har re dan uttryckt sin förtjusning över att ha en god grund fÖr sommarens solande. Genom den konstgjorda brunheten undviker de att bränna sig och hinner ändå bli ordentligt bru na till hösten. - Det finns också kunder som har besvär med soIexem. Men genom att börja väldigt försik tigt med bara några minuter per gång i solariet, kan de komma bort från dethär problemet, be rättar Anki.

lI5_

o Rengöringen är en viktig del av solDrieskötarens arbete. E/ter varje kund desinin/ekterar Ank; Ravald sitt solarium.

Iden till företaget fick Anki av sin farbror, som har haft två solarier i Vasa. Av farbrodern fick hon också de kunskaper som var nödvändiga för att vå ga starta. - Det har hittills hållits bara en kurs för solarieskötare i Fin land och den har gått på finska, berättar Anki som gärna skulle utbilda sig på området. Den andra viktiga biten för att få ett företag igång - kapi talet - fick hon låna av mam ma. Omkring 20.000 mark kos tar ett solarium av den typen hon använder sig av. Lokal för driften har hon fått hyra i den gamla mejerifastigheten i cent rum av Terjärv. - Det fina med denhär for men av företag är att man vet att det alltid går att sälja an läggningen och få pengarna till baka, om det visar sig att det in te går, berättar Anki. Under de första inkörmngs månaderna kring julen hände det inte så mycket. Kunderna var få och det såg inte alls bra ut för det nystartade företaget. Men så började kunderna strömma till en efter en och de två kvällar i veckan som Anki hade planerat hålla öppet räck

te inte till. Nu håller hon öppet varje kväll plus lördagarna. - Dehär senaste veckorna har vi haft ungefä r sju kunder per kväll, berättar hon.

Konservativa Att det gick trögt i början tror Anki beror på att man fortfa rande är konservativ i Terjärv. - En av kunderna visste inte alls vad det handlade om. Hon trodde det gällde bara för an siktet och blev rakt förskräckt då hon skulle klä av sig och läg ga sig i solariet, berättar Anki. Bland kunderna finns också en del män, men de är fram till dags dato inte så många. Det var inte enbart kunderna som var skeptiska till nymodig heterna. Också Ankis mamma tyckte att "det är bara lata människor som är bruna". Men det oaktat så lånade hon Anki de pengar som behövdes för investering. Lokalen där solariet är in rymt är hyrd, så några andra större investeringar behövde man inte göra för att komma igång. - Nu har jag hört att det är flera andra som är intresserade

av att starta solarier här i trak ten, berättar Anki.

Egen bokföring I skolån har Anki tidigare gått en merkantil linje. Kuns kaper

na därifrån har hon m nytta av då det gäller aU det egna företaget. Bland sköter hon sjölv företagets röring. Hur det skalJ g-ä med sol i framtiden är fort farande öppen fråga. Egentligen Anki vilja utöka verksam till två solarier . - Det går absolut inte tänka sig att man skulle leva ra på ett. Jag har gått och h0p pats på att vi skulle få aI.IaktM tetshuset hit till Terjärv ocb kunde få anläggningen inu dit på något vis , berättar Under sommaren kolllDlll' hon att hålla stängt. Kun kommer ändå att tillfredss sitt soldyrkarbehov på nat väg. Men hur det kommer gå nästa vinter, de t är inte tigt klart. - Nästa år skall jag s studenten och det betyder ju massa jobb. Vi får se, kansk mamma tar hand om det menar Anki.

K-GO