Österbottniska Posten (ÖP) nr. 23 1984 by Österbottniska Posten

Veckans 50-åring:

KALLE ANKA Sidan tre.

Nr 23 Torsdagen den 7 juni 1984 mk 2,50

..................................................................i

~~~

• ••• ••• •• • ••• ••• •• • ••• ••• •

•• •• ••• ••• ••• •• •• •• = Birgitta Hassel håller på att sy dräkterna för sommarens Beskow-tablåer och Mats Holmqvist får i

rrrka som provdocka för Stortrollets dräkt. Mamma Kristina t.h. följer provningen med stort intresse. •

•

Tre nya sommarteatrar

Denna sommar komer det att spelas teater som 'aldrig förr i Svenska Österbotten. Den redan tidigare så rika amatÖrleaterfloran utökas nu med tre nya orter: Karleby, Kronoby ocb Vörå. I Kronoby ocb Vörå ger man specialskrivna pjäser med lokal anknytning. I båda fallen är det Hans fors som står för pjäsförfattandet. I Karleby firar KUF 90 år och ger hemma hos Holmqvists i Linnusperä dels en Topelius'-pjäs och dels tablåer från Beskows sagor. De senare under en skogspromenad m publiken skall göra. Sista sommaren blir det däremot för Juthbacka Teater på den nuvarande spelplatsen. KraftverksbygJet och vattenhöjning som följer gör att nykarlebyaktörerna nu måste söka sig en annan spelplats. I Korsholm ger man den finska pjäsen Putkinotko och i Petalax fortsätter man ösa ur bykiston. I olpe och Närpes blir det nypremiär på Mitt i Böllon respektive Runar och Kyllikki. Sommarens österbottniska teatersatsningar presenteras på sidorna 4, 5 och 12. ~ • •'

I• :

•

! ••4t••••••'••I• • • • • •"

••••••••••••••••••••••••••

Mera lek, mindre prestige - Det har gått för mycket allvar i ,idrot ten, anser närpesflic kan Anna-Lena Snic kars, som vi får möta i veckans PÅ SPRÅNG artikel. Om idrotten som borde vara mera lek och mindre prestige re sonerar hon på sidan tio.

Veckans ledare är skrh av Karl-Gustav Olin

Den unga företagaren

skolflicka som startar ett solarium, hemmafruar som börjar tillverka barnjackor och öppnar hundkennel, en minkfarmare som tillverkar bodybuildingredskap, en ljudtekniker som bygger båtar och en reklamman som slagit sig på växthusnäringen. Ja, det är några av unga företagare vi har mött i ÖP:s artikelserie "Iden och före taget". Som väntat var det inte de akademiskt utbildade ung domarna vi hittade som företagare. Ett annat intressant drag är att, trots allt tal om österbottnisk företagaranda, visade sig vara mycket svårt att hitta riktligt unga före tagare, speciellt inom produktionsföretag. Ändå borde det ju vara så att åren innan man skaffat hem, familj och försörjningsplikter, skulle vara den bäs ta tiden att bryta sig loss och våga satsa på eget.

Alla de intervjuade i artikelserien uppgav sig vara nöj da med det steg de tagit. Men så var det i samtliga fall fråga om sådana som lyckats eller var på god väg att lyc kas. Även om det egna företaget för många kan betyda ste get till självförverkligande och ekonomiskt oberoende, finns det skäl att höja ett varnande finger. Allt är inte

guld som glimmar, och det finns alla orsaker att hålla hu vudet kallt och tänka sig för innan man ger sig in på eko nomiska äventyrligheter. Som i alla andra sammanhang finns det stor risk för att man blir förälskad i sina egna ideer. I den mån man frågar någon till råds är det vanligen vänner eller familje medlemmar, vilka inte har hjärta att ta ner en på jorden hur orealistiska drömmarna än i verkligheten är. Det är därför viktigt att skaffa en objektiv bedömning av den egna iden. Det egna företaget innebär som bekant inte enbart chanserna till ekonomiska framgångar. Det innebär också risktagande som betyder att företagaren ijlåste sät ta sin och kanske anhörigas egendom på spel. För många innebär det egna företaget också att man måste lämna en säker arbetsplats. En arbetsplats som i de flesta fall inte finns kvar att återvända till ifall någonting går snett. Vad är det då som driver de blivande företagarna att lämna jobb och riskera egendom? Det klassiska svaret på frågan är naturligtvis att vinna ekonomiska fördelar och utsikterna att bli sin egen herre. Men det finns också en

annan kanske ännu allmännare anledning, n " man helt enkelt inte kan låta bli. Det vill säga del menet att man drivs aven vilja att skapa någon och förverkliga sina egna ideer.

E tt

intressant drag hos den spirande österboc::..a företagsamheten är det starkta inslaget av kvinnor. artikelseriens motiveringar till kvinnlig före~!5II"& var att man som kvinna har den fördelen att föreUlr-t.. . te genast behöver försörja familjen. Ett nog så gument med tanke. på att ett nytt företag ofta Irr i _ r " , . lång inkörningsperiod. Flera kvinnor inom företagsvärlden, såväl in som storföretag, är något som man måste välk ........-_ flera orsaker. Kvinnorna utgör ett välkommet mjukare inslag annars så mansdominerade företagarvärlden_ F att kvinnorna bildar hälften av vårt samlade inte de också med sig kunskaper, som männen saknar del områden.

LYCkligtvis har vi kommit därhän att en före~ längre betraktas som suspekt person. Tidigare lO vanligt att man satte likhetstecken mellan affärer rendrejerier. Det låg någonting omoraliskt i det an som det hette, levde på andras arbete. Förespråkarna för en centralistisk ekonomi alltjämt argumentet att det ligger någon form av _____~ att privatpersoner driver företag och skapar sig • Det oaktat har man redan i flera socialistiska Stat.ef andra vägen. Man har tillåtit privata företag, mindre skala, och dessa har visat sig inte en samma utan också nationalekonomiskt vettiga IÖSl_pr: Den privata initiativkraften är och förblir den som för samhället och utvecklingen framåt. ~1IIIl;MES roll skall vara att dra upp riktlinjerna och ställa nIIl:Z_. för hur kraften skall verka. Men samhällets roll som nu ofta är fallet, biLatt förkväva och lags · denna företagaranda.

M an kan också se föreningslivet som en form

o Hur ser framtiden ut för den blivande företagaren? Kommer han all stå med tomma fickor om några år eller kan han få sin utkomst från det han sysslar med?

Institutionerna Ingenting är lällare all jörvalta och jörvalta väl, jörutsall all man ingenting gör som jörejallel riskabelt eller utmanar jördomOl jastslår JÖRN DONNER i Huf vudstadsbladet med hänvisning till det ökande · antalel kulturbyråkrater och institutio nernas tillväxt. Donner jortsäller och resone rar kring produktiviteten i radh och TV: Som CI1 tiden s tecken kan ses den utbyggnad av perso nalstyrkan , so m förebåda s för finlandssven sk TV. istället för en kust kanal. Enk el ad dition ger vid handen , all en fem dubbling av programutbud et i förh å llande till vad nya nställnin garna kan medfö ra, s kulle ha astadkommilS genom att läl1 a UI al la dessa fa sta, eviga lönebelopp lill hungriga, . frilan sa nde, utomstående krafter.Men d å hade man inte kunnat tackli In slitlllio-

nen, Staten, Makten för vad som skett. Vi närmar oss en den krealiva kulturens konsInärliga slenålder, där småborgerliga värderingar ut ropas som Högsta Sanning, och där dissideIller matas med nervlugnan de medel som består i stipendier och i bästa fall en viss välvilja från maktens, Institutionens sida. Nådevedermälen hör också till det la välfungerande system. Det finns myc ket som talar för etl marknad soberoende kulturellt system.i små länder so m vå ra , efter som en annan kultur läl1 tränger in över våra gränser. Konstnärlig verksamhet på våra breddgrader blir praktiskt taget aldrig en lönsam sysse lsäl1ning. Undantagen, som är mycket få, bekräftar regeln. Pro portionerna mellan kulturförvah ning i InSlitutionernas ·n·a mn och s kapande förryckes dock alltmer till In stitution ernas förmån. Där las aldrig ri sker, där vågas ingen ting, och där följer man den con scnsu s so m kan vara önsk värd i ro Iilikcn mer än förhärjande i kultu ren.

Skolåret HUFVUDSTADSBLADET resonerarCatharina Spåre kring <Jet fenomenet alt många ungdo mar väljer alt avbryta sina stu dier. " Eli av de oroande momenten i uppföljandet av den gemensamma elevantagningen till mellanstadiet har varit just ell högt antal avbryta re _Man har kommit till all det van ligen då rör sig om omognad hos ungdomarna eller att de inte kom mit in i önskad utbildning. Motiva- • tionen har inte räckt till att fortsät ta studier på en linje de egentligen inte har så stort intresse för. Det är alldeles k lart att de här ungdomarna behöver särskild upp märksamhet om de ska kunna spor ras att gå vidare. Inom olika bran schers yrkesläoranstalter har man under reformens gång fäst sig vid och även beklagat sig över en betydligt ojämnare elevmaterial än tidigare, eftersom alla från grund-

vatinitiativ vid sidan om den kommunala- och byråkratin_ På senare tid har till och med de samild:!ki. institutionerna tvingats vädja om hjälp hos fri\fl-tm_,~E:.tI"" nisationerna till exempel då det gäller vården a\ _ Detta att människor går samman i föreningar förbättra sin egen eller till och med andras sj-i:m.:.s.E måste ses som en, om än inte identiskt, i alla fall företagarandan mycket närbesläktad företeelse.

skolan ska kunna komma in någon stans. Det är alldeles naturligt all det inte gäller enbart de formella kunskaperna utan även mognaden . Det tionde grunskolåret nämns mer och mer som en bestående fak tor i skolbilden. Den försöksverk samheten infördes ju närmast som en lösning på ell sysselsättnigspro blem i regioner eller på orter där det inte fanns tillräckligt med mellanstadieplatser men inte heller arbetstillfällen. Sålunda var skol· styrelsen synnerligen restrikti v i be· viljandet av tillstånd att inrälla sådana tionde klasser _ I skenet av den färska rapporten syns det dock som om det året kunde for mas till en mognadsväg för en del ungdomar på samma sätt som många väljer l.ex_ ett eller ett par år i folkhögskola innan de definitivt slår fast vilken mellanstadieväg de ska välja. . Viktigt är naturligtvis art de som har svårigheter att komma över si na trösklar kan få stöd och vägled ning utan att ändå daltas bort. Till fostran och utbildning hör ju också vilja och erfarenhet av att kunna ta

sig fram, att växa i självj·i \n"".....di.. Många klarar säkert den tre genom mänskliga kon',.t....,.··. med blott och bart opel::s;:l:E:l!c blankett krig_"

Skrået • Det gamla skråtäJ '- Ilbc:D~ ingenting att efte

sådant, men inom områden finns den

tionen med lärling,

mästare kvar och t.e_ .

har många 1uIl~~:.

föreningar ånyo infÖll ._ - ,

'Säll och mästarbrev,

las under högtidliga

Varför inte ta eflCJ'! God yrkeskunskap heder .

B REV FRÅN LÄSARNA

En vresig och byxlös

50-åring vi alla älska

Ungdomsåret och V-ringens initiativ en tid sedan ingick i ÖP en ervju med ungdoms sekreteraren i Korsholm, Maj Len Kuivamäki där hon bland annat anklagar Femte Ungdoms ringen för att inte göra något åt det internationella ungdomsåret. ~ed anledning därav önskar vi påpeka följande: Femte ringen torde ha varit en av de första organisationer som kom fram med några konkreta förs lag om vad som kunde göras . I september -83 lämnade rin ps:! skriftligen in en utredning hur man önskade sig framti o rganisation inom föreningar bidragsformer, hjälp med leosv. allt undertecknat av npresentanter för de flesta omsföreningarna inom unen . Ringen tar i första upp de problem som är ak inom föreningarna med förslag till åtgärder och föreslår även allmänt att omsåret kunde firas tex. ge-

nom vänortsutbyte på ungdoms nivå. Dethär är väl konkreta saker som passar bra inom ramen för det internationella ungdomsåret så varför då i all världen kritisera ringen för att inte göra något? Och varför har inte ringen eller andra ungdomsorganisationer i kommunen kontaktats i sam band med tillsättandet av kom mitten för ungdomsåret? Finns det överhuvudtaget ungdomar med i komrnitten? Det är väl me ningen att året skall rikta sig till ungdomarna eller kommer det hela att bli en papperstiger? . Om ungdomsnämnden läser igenom de olika förslagen och se dan tar itu med att till så stor del som möjligt förverkliga sakerna så är nog en stor del av mål sättningen med internationella ungdomsåret uppfylld i Kors holm . Fjalar Ingo, ringordförande

Varför plågsamma djurför sök då det finns snutar?

Se hit!

\1 ir två flickor som vill säga ~ par ord till ordningsmännen i Åininne: Miste ni titta på oss ungdo hur fulla vi är osv. och se dan skvallra ut det i hela byn. \'1 tycker att har nI egna ung så kan ni se på dem och te f-o loss andra! Har ni inga egna ungdomar så håll mun om vad ni ser! Ni . gsmän skulle ju kunna tystnadsplikt. Vi hoppas att få en bättring - detta.

.mar

"VI två"

Ken A Forslund

Mera svenskt Jag tycker att man borde visa me ra svenska program i TV. Det finns många finlandssvenskar som endast ser Finsk TV. Vi som bor här vid kusten har det ju bra som ser rikssvensk TV. I Finsk TV borde man åtminstone ha svenska texter på filmer ibland.

A.A

Dockteaterfolk möts under Vasa Sommar Ea gång om året blir Vasa träffpunkt för inhemsk och Euro . k dockteater. Denna gång gästas Vasa Sommar av teater per från Sverige, Danmark, Holland, Frankrike och Po inleddes Vasa Sommar, ett ' ulturevenemang som på se år specialiserat sig på barn och dockteater i synner ullurnämndens ordförande i Seppo Sadeoja, öppnade en officiellt i går och sade annat så här : Vasa Somar främst för barn. Vårt mål l leda dem till en egen ut - g. Att fostra dem till omför andra . er hela denna vecka ges öreställningar både vid :,..,....".... och finska teatern, dess i en del skolor. om att vasapubliken på högklassig kultur har Sommar evenemanget en _delse för skådespelarna märerna . Vasa har blivit unkt som ger möjlighet

för dem att umgås och utbyta er farenheter. - Vasa Sommar vill samla ak tuell och levande dockteater, visa vad den kan, så vill Dan Holm , kultursekreterare i Vasa, karak terisera Vasa Sommar. Förutom dockteater bjuder Vasa Sommar på många möjlig heter för intresserade att delta i olika kurser. I dockteater ordnas dels kurser för juniorer och dels för seniorer. BildkonstIäger , dockteater verkstad är exempel på andra ak tiviteter som bjuds. Dessutom ordnas flere utställningar. I Vasa konsthall pågår en stor utställ ning kring ny finsk bildkonst. Under festivalveckan ordnas även konserter med såväl seriös musik som rock-konserter. HANS HORTANS

"En blandning av alla de människor jag tyckt illa om i mitt liv". Så karaktäriserade faktiskt Walt Disney sin nyaste skapelse som såg dagens ljus för ganska precis SO år sedan. Den figur han talade om var ingen mindre än Kalle Anka, eller Donald Duck som den hette i original. Och även om den byxlösa och vresiga ankan bar på många osympatiska anlag, tog ändå miljo ner människor honom till sina hjärtan. Idtm till KaUe Anka föddes ur ett oljud som en imitatör, Cla rence Nash, kunde åstad komma. Då Wall Disney hörde Nash' fräsande tändes snille blixten: - Det är en anka som explo der av ilska. Imitatören knöts till det vä xande Dlsney-teamet och han har idag förtjänat en förmögen het på att fräsa och fnysa framKaUes repliker. Enligt de instruktioner DIs ney gav sina tecknare skuUe den nya figuren bli en frän typ. Och eftersom han var en anka och gillade vatten, fick han en liten sjömansjacka och en mössa. De första teckningarna av Kalle Anka gjordes i mars 1934 och den 9 juni - aUtså för priCk 50 år sedan nu på lördag - gjorde han sin filmdebut i "Den kloka lilla hönan". Som så många andra blivande storheter på vita duken fick han nöja sig med en biroll i den första filmen. Kalles medverkan inskränkte sig till en replik, som löd såhär: - Vem, jag? Oh, nej jag har ont i magen. Eftersom det gäUde ett otrev ligt arbete gav Kalle därmed ett första intryck som odåga, vilket skulle komma att bestå. I motsats till vad man skulle kunna tro, är Kalle Anka inte alls den första av Disneys figu

rer. Den första och en lång tid den mest populära, var den sympatiske stadsmusen Musse Pigg. Men eftersom KaUes po pularitet växte kom Musse att få en mera undanskymd plats. Mellan Musse och KaUe till kom en rad välkända figurer, nämligen Pluto, Långben och KlarabeUa. Figurer som alla ha de sin förebild i Walts barn domsvänner hemma på farmen Kalle Anka flyttade så ningom över fran vita duken serietidningen och runt började en ny värld, Ankeborg, växa upp. Kalle fick också en rad vänner, ovänner och anhö riga, vilka sällan eller inte alls förekom på vita duken. Sålun da uppstod bl.a. Lycklige Lucas, Farbror Joakim, Uppfinnar Jocke och Farmor Anka. Kalle har aldrig gift sig men har haft stadigt sällskap med Kajsa ända sedan 1937. Ef tersom KaUe är ungkarl kan han ju inte ha barn, varför de tre små ankorna som represen te'rar bamgenerationen i serien, uppges vara hans brorsöner. Hur det gått så att den oftast arbetslösa och vresiga ankan har fått omvårdnaden om de tre brörsönerna är svårt att förstå. Speciellt med tanke på att han spedeUt förr i tiden, ofta grep till riset i blint raseri. Naturligtvis kan inte fram gångsrika fenomen som Kalle

Nu kan jag äntligen fl uppleva det som jag alltid drömt om: Att vara miljardär!

Arg, glad, vresig, explosiv . .. Säg vad man vill om Kalle Anka, men visar sina känslor det gör han.

Lite annorlunda var Kalk Anka för 50 år sedan. Halsen var längre och näbben smalare, men hans temperament har inte ändrats under det halva sekel som gått sedan den första pre· miären. Anka och Walt Disney gå okri tiserade förbi. Från vänsterhåll har man bävdat att den världsbild serier na förmedlar är i högsta grad bögerextrem. Framför allt är det den penningbadande miljo nären Farbror Joakim som fått de röda att se rött. Röda i serien är också de nummerförsedda skurkarna i BjörnlIgan, vilken med aUa me del försöker roffa åt sig miljonärens rikedomar. Stort hallå blev det också för . några år sedan då Helsingfors stads ungdomsnämnd beslöt ta bort Kalle Anka-tidningarna från stadens ungdomsutrym men. Det talades om söndrade familjer och byxlösa ankor och beslutet väckte löje till och med utomlands . Strax före 5O-årsjubUeet har det seglat u'p p en kamp om ak tiemajoriteten inom Walt Dis ney Produktion. En av aktie ägarna affärsmannen Saul P. Steinberg, bar försökt köpa upp aktiemajoriteten i bolaget utan att hittills lyckas. Stein berg äger 2,2 procent av aktier na och ville öka sin andel till 49,9 procent. Bolagets ledning lyckades emeUertid undanman övrera Steinberg, som skulle ha behövt omkring 5 miljarder finska mark för att finansiera aktieköpet. Naturligtvis kommer det att an ordnas en med tilJställningar i samband med 50-årsfirandet. Bland annat i Hollywood kom mer Kalle att få sina fotavtryck inpressade i cement utanför Man Chinese Theatre. En gång tidigare har ett djur fått placera sina fötter bland de stora stjär no rnas. Det var Roy Rogers häst Trigger. K-G OLlN

l'EAl'ERSOM MARE Tvållundra medverkan·de .j Kronobys sommarteater På torgare f.d. prästgård i Kronoby vrider man denna som mar tiden tillbaka till tidigt 1800-tal. "Vår bygd vid ån" he ter pjäsen som blir den första sommarteatersatsningen i Kronoby. Hans Fors har skrivit pjäsen och för regin svarar Majlis Granlund.

DAIvina, Olsgårdens gammelplga (Agneta Kock), och gammel , drängen Gusten (Sven Staff~) är två av de närmare 20 rollerna i Vörå-satsningen Brudhällornas blod.

V örå debuterar med

Pjäsen omspänner tiden 1798 1865 och skildrar Kronobybon Matts Leanders liv. Som vuxen spelas Leander av Bengt Ly bäck och som poj ke av Clae~ Gripenberg. I en av de andra le dande rollerna, som präst dottern Beata, återfinns Lena Nyblom. Totalt har pjäsen ett trettio tal roller vilka samtliga spelas av Kronoby-aktörer. De flesta av de medverkande har erfaren heter från revysammanbang. Men uppsättningen har också mycket annat alt erbjuda utö-

ver talrollerna. Medverkar gör också tre orkestrar, tre körer och ett folkdanslag. Totalt kommer närmare 200 personer att medverka i uppsättningen. Musiken är skriven av pro fessor Sigurd Snåre, f.d. kronobybo och Sven-Olof Ray ansvarar för det musikaliska förverkligandet. De körer som deltar i uppsättningen är Kro noby manskör, Kronoby och Nedervetil sångkörer samt en speciellt hopplockad damkör. För musiken svarar Kronoby hornkapell, Kronoby amatör

pjäs av Hans Fors

PETALAX HEMBYGDSFÖRENINGS r.f.

teareramatörer

UR BYKISTON III av Amatörgruppen

andra. Och det mot barnens vil ja. Under den komediartade in ledningen inträffar det en mas sa saker, bland annat går det så att brud och brudgum inte träf far varandra före bröllopet. Se dan svänger komedin i tragedi och bröllopståget blir ett be gravningståg. Men historien har också en knorr på svansen . Den som tar tillfället i akt och bekantar sig med den första sommarteateruppsättningen i Vörå, får veta hur det hela slu tar. Totalt medverkar 25 aktörer, ungefär lika många spelmän,

ett tiotal dansare samt en mängd statister. .

Spelplatsen ·är vid Myrbergs gården , ett museiområde intill kyrkan. Några större investe ringar i anläggningar behöver föreningen inte göra, då man kan låna l.ex. läktare och hög talare av kommunen . Enligt Thomas Kattil, som är en av de huvudansvariga ba kom teaterprojektet, är det än

nu för tidigt att säga om som marteater i Vörå blir ett åter

kommande fenomen.

Premiär blir det den 13 juli i

samband med Vörå Dagarna. Fem föreställningar har man prickat in under sommaren.

Regi: Amatörgruppen i

PREMIÄR: 29. 6. Andra föreställningar:

30. 6. 1.7. 7.7. 8.7.

Hans Fors har skrivit manuset till två av sommarens nya tea terpjäser. I Kronoby ges hans "Vår bygd vid ån" och i Vörå "Brudhöllornas blod".

Värj' Sommarteater

BRUD· HÄLLORNAS BLOD URPREMIÄR:

13. 7. kl. 19.00

Det blir en både rolig och gruvlig historia med lokal

anknytning som får inleda Vörå 'UF:s sommaretea

terverksamhet. Hans Fors har skrivit pjäsen, som

återger en gammal 1700-tals sägen från Vörå.

Själv har Fors valt att kalla sitt verk "Balladspel" • dels beroen· de på att pjäsen innehåller myc· ket sång och dels för att ut· märka att det inte rör sig om någon absolut historisk doku mentär. Pjäsen har tidigare i en något annorlunda fonn gått som radiohörspel. Fors har själv skött regiar betet fram tills helt nyligen då han av hälsoskäl måste avsäga sig ansvaret för regin till Mischa Hietanen . Fors står fortfarande som ansvarig för de tekniska och praktiska arrangemangen. Handlingen i pjäsen skildrar hur föräldrarna i två bondgår dar besluter sig för aU deras barn skall gifta sig med var-

orkester och Karleby spel gille. Budgeten för Tor gar uppsättningen går på 75. mark, vilket betyder att de föreställningar som skall _ borde samla 3.000 perso Premiären för Kronobys V sommarteater går av st den 6 juni.

Övriga föreställningar: 14. 7. kl. 14.00 matineföre ställning 15. 7. kl. 19.00 18. 7. kl. 19.00 20. 7. kl. 19.00

Torgare~spe/ens regissör Majlis GranIund (tredje från vänster) om given av pjäsens huvudrollsinnehavare, fr. v. Krister Myrskog, Thea Norrgård, Lena Nyblom, Bengt Lybäck och Clnes Gripen berg.

Biljettpris: 30 mk för vuxna od': 10 mk för barn. Förköp: Kommunkansllel. 66600 Vörå, kullursekr. (96T 56 456 fr.o.m. 1. 6.

Juthbacka under vatten I sommar kommer skrattsalvorna att rulla tätt nedför älv branten i

Nykarleby. Sommarens giv för Juthbacka Tea ters del blir nämligen välkända Charleys tant, en renodlad en gelsk komedi utan des to allvarligare under ton, men med en massa roliga grepp och för

vecklingar. Majlis Granlund svarar för re

gin även i år. Enligt program

met skall man ge tio föreställ

ningar med start den 13 juli. På scenen återfinns tio aktö rer vilka förutom skådespeleriet också får visa vad de duger till då det gäller sång. Handlingen i pjäsen är för lagd till Oxford där ett gäng av den gamla stammens överlig gare lever det glada studielivet. En av gossarna har emellertid problem då det gäller kontak ten med det täckta könet, men då en av vännernas tant kom mer på besök frän Brasilien börjar det hända saker och ting .

o Torsten Häger och Majlis GranIund tittar ut över Juthba&k teaters spelplats invid Nykarleby älv. Redan har man huggit ner del av träden längs stranden och nästa sommar kommer vattne; nå upp till första bänkraden. Det blir för övrigt sista som maren ett tag framöver som Juthbacka teater spelar på den nuvarande platsen. Kraftverks bygget och älvhöjningen som hör ihop med det, gör att vat tenståndet nästa sommar skulle vara upp vid första bänkraden . Området kommer visserligen att vallas in, men det dröjer några år innan grönskan åter vänder. Ett annat problem är att den nya väg och bro som skall byggas kommer i närheten

av spelplatsen. Hur mycket fiken kommer att slÖra åt alt se. Teaterföreningen arbetar på alt skapa en innescen i gamla anrika biografen Frågan verkar alt segla i vind i stadens förva l Stadsstyrelsen har godkänl jektet för renoverings · och närings nämnden har ordat 'kommunal borgen ~ nödvändiga lånen.

1984

Närpes:

Nypremiär på

MOLN Teater Runar och Kyllikki TULJ~/T

Korsholms · k .kl assl·k er l!u.rz.arochKyllikkivid~ärpes !e~tersvridläk~are er IDS g f Också denna sommar spelas Jussi Kylätaskus pjäs

pågår övningarna ute ,id Båskasvallen i Veikars för fullt. Med Kristina Å gren som regissör övar man in pjäsen Putkinotko som baserar sig på Joel Lehto nens bok med samma namn. För den svenska översätt ningen av texten står Nils Börje Stormbom. Handlingen utspelar sig i 1920-talets Karelen. - Det är en typisk finsk bistoria, berättar Kristina Ågren. Pjäsen tar upp motsätt ningarna mellan rika och fattiga i början av 1900-ta let. Handlingen utspelar sig på Put kinotko gård i Savolax. Hela pjäsen utspelar sig på en dag börjandes med att mor i huset,

Rosina, stiger upp och ställer i ordning för dagen. Rosina spe las av Birgitta Schutz-Ekblad. Husbonden Juutas spelas av Christer Eriksson. Tillsammans med sina tio barn sköter de går den åt bokhandlaren Muttinen som bor i staden. Under dagens lopp kommer mycket att hända lovar Kristina Ågren. Pjäsen har hunnit bli en klassiker på finskt håll och den spelas varje sommar just på Putkonotko gård i närheten av Villmanstrand . - Pjäsen är en rätt tragisk historia men tillika innehåller den också en hel del komiska scener, berättar Kristina. I fjol spelade Korsholms Tea ter "Gryningsbyn", en pjäs som sågs aven talrik publik. Förhoppningsvis skall också publiken denna sommar hitta vägen ut till Båskasvallen för att följa med sommarens även tyr.

••

I BOLLON

lOjskogsparken. PrecIs som I hol svarar Rltva av

Molpe Tulavippor

Holmberg för regin och Kari Junnikkala för de Regi: Molpe Tulavippor koren. PREMIÄR: 6. 7.

- Det är i stort sett samma

. gäng som agerar i sommarens uppsättning av pjäsen, berättar Lasse Eriksson på Närpes Tea ter. - Senaste sommar sågs Ru

nar och Kyllikki av omkring

3.500 personer, alla föreställ

ningar var slutsålda. Men nu i

sommar skall nog alla som vill

se pjäsen få chansen, lovar

Eriksson.

Nypremiär blir det 30 juni

och sedan följer elva föreställ

ningar de två första veckorna i

juli.

Närpes Teater inleder repeti

tionerna den 12 juni. I sommar

har man ju det mycket enklare

eftersom alla dräkter och rekvi

sita finns klar.

- Runar och Kyllikki är eri

mycket dyr pjäs att spela och

därför är vi tvungna att spela

den en sommar till. Och dess utom blev ju pjäsen väldigt uppskattad i fjol, säger Lasse Eriksson.

Andra föreställningar:

8.7. 11. 7. 15.7. familjeforestalln ing

Biljettpris: 25 mk tör vuxna och 10 mk för barn . Förköp: Korsnäs Sparbank, (961) Molpe filial, tel. 376 675, Korsnäs Andels bank, Molpe tel. (961) 376 652 el. 376 755.

Nytt för i sommar är att man satsar på fler statister än tidi gare. Främst försöker vi få med lite äldre statister, uppger Eriksson.

N~4'RPES

TEATER

Runar och Kyllikki

av Jussi Kylätasku

Petalax jortsätter

ösa ur Bykiston

• Hedine Eriksson· och Birgitta Schultz-Ekblad i övningstagen. Denna kväD tvingades mLln hålla till i stugan vid Båskas eftersom der regnade.

Mitt i BölJon i MoJpe Den 6 juli är det dags för nypremiär på Molpe Tulavippors sommarspel Mitt i Böllon. Christina Backgren-Nygård, som är en av dragarna för Molpe Tulavippor berättar att havet och stranden spelar en mycket central roll i pjäsen. Molpe är ju en strandby som i ana tider har varit mycket be roende av fiske och sjöfart. Det hela börjar med en sjö m ing aven "hax", en lastbåt antingen forslade ved eller . Handlingen utspelar sig ·ng 1910-20-talet, berättar -stina. Fisket behandlas å i pjäsen, vi får blandannat med om "letase", att imp ~ra fiskbragder. - Vår tanke har varit att do ntera vardagsliv och fest RIrT i världen, berättar Christina -gren-Nygård. För huvud av texterna svarar Anni och &mt Nyström samt Bertel och • ina Nygård. Dessutom har

en studiecirkel kal.lad skapande teater fungerat i med borgar institutets regi under vintern. Genom att dokumentera och skildra byalivet f rån förr vill Molpe Tulavippor skola de yngre uppväxande generationerna hur livet kunde te sig i Molpe när sek let var ungt. Väldigt många, ung som gam mal, är med i pjäsen. Totalt är det omkring 50 personer som på ett eller annat sätt medverkar i "Mitt i Böllon" . Denna sommar ges pjäsen i fy ra föreställningar.

Ur Bykiston III kallar Petalax hembygdsförenings teaterama· törer sommarens pjäs. Man fortsätter nu ösa ur bykistan. I sommar handlar pjäsen bland annat om hemmansaffä rer , gårdsöverlåtelse. Mycket av det som utspelar sig i pjäsen har i tiderna utspelats just på den gård, Arstu, som sommar teatern uppförs vid. Handlin gen utspelar sig någon gång i slutet på 1800-talet. Men förutom att vi får följa med i hur ett generationsskifte gick till på gårdar förr i världen bjuder pjäsen på mycket annat. Andra teman som tas upp är:

auktion, brännvins förbränning och barnafödande och emigra tion. Martin Nordman som är en av medlemmarna i amatörgrup pen berättar att ett tjugotal per soner medverkar i skådespelet. De allra flesta aktörerna känns igen från tidigare "bykistor" . Martin berättar att man just i dagarna blivit klar med en ny publik läktare. Premiär på Bykiston III blir det 29 juni och sedan ges ytter ligare fyra föreställningar. Text och regi för Bykiston III står amatörgruppen i Petalax själva för.

Regi: Ritva Holmberg Dekor: Kari Junnikkala Musik: Kaj Chydenius

. • . ..

NYPREMIÄR: 30. 6. kl. 19.00

1, 7. kl. 14.00 o. 19.00 4,7, kl. 19,00 7.7. kl. 14,00 o, 19.00 8.7. kl. 19.00 11. 7. kl. 19,00 13.7. kl. 19,00 14. 7. kl. 19.00 15.7. kl. 14.00 o . 19.00 Birjettpris: 30 mk för vuxna.

Förköp: Närpes bokhandel,

64200 Närpes, tel. (962) 41030

fr.o.m. 1.6. -84.

Kontaktperson: Lasse Eriksson

Kulturbyrån, Närpes.

PUTKINOTKO

Joel Lehtonen

Övers. Nils·Börje Stormbom

Regi: Kristina Agren

Biljettpris: 30,- vuxna, 5,

barn.

Förköp: Korsholms kulturkansli

tel. (961) 222 311.

Spelplats: Båskasvallen i Vei

~ ,;_:~!;..",.......;.c;;.o...

kars, Korsholm (Kvevlax-Vei

Lämpligt till sommLlrens "Bykista" har den nyp publikläktaren bli karsvägen: 6 km från Kvevlax

och 3 km från Vei

vit klar I Petalax.

••

NDdS PLA

KLACKEN * Jätteshow för alla musikälskare * LÖRD. 9.6. KL. 20-01.

* *

* Aldersgr. 15 år.

PINGST N

LÖRDAG 9.6. KL. 20.00 OMVÄXLANDE OCH DANSVÄNLIG MUSIK AV

FREDAG 8.6. KL. 20.00

~(ill)~ ' OO~~~lli(!)

+ SKÖN DANSMUSIK:

BUSSAR: Vidjeskog: Småbön ders 18.40, Terjärv 19.00 via Kolam, Lappfors, Esse. Kronlund : Såka 19.00, Karleby busstation 19.15 OBS! Via Kronoby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via J:stad 19.40.

JUST FOR YOU!

BUSSAR: Ingves: Sidbäck 19.00, Pörtom, Övermark, Yt termark Näverås. BUSSAR: Ingves: Sidbäck 19.00, Pörtom, Övermark, Yt termark Näverås. Haglund: Kaskö 19.15, Bäck by, Kåtnäs , Närpes, Malax, Nämpnäs, Norrnäs. Westerlines: 19.05 Dagsmark, kl. 19.15 Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax, Böle-N

NÖJESFAVORITERNA SLÅR TILL IGEN! ENDAST DET BÄSTA JOHN BALLARD - CHARM· GOSSEN NR 1. Endast i FORSBY-FAGERÖ

GAMMALDANS I

Nu på lördag slår , - - Karperö upp dö bjuder till dans. I satsar Carpella på dans, dans i tri" för ungdomar i 20 och uppåt.

HARRSTRÖM' LÖRD. 9. 6. kl. 20.00 med

• Dansplatsen för Dig som verkligen vill dansa. • Trevligt program. • '.:Lövad " paviljong. • Overraskningar.

som bjuder på medryckande musik.

'och MAJ·BRITT MARTIN

Carpella har nu till 0V;l1llllll. noverats invändigt trivsammare . pubr Iighet att sitta vid sen går i restauran Carpella lämnar ningarna och'går in trivsamma och my ._ en publik som i ~ _"""''f_

:J.!arr6trölH

%~åOIH6;Öre"i"~ r.

•

VÄLKOMNAI

. . . . ... .. . . . . . . . . ..

• •

•

• •

•

• » •

•

• •

•

• • • • • • • • • • • • • • • • • • •

• • • • • • » • 4 • • • • • »

» •• •

•

» » •

LÖRD. 9. 6. kl. 20-01

ÄNTLIG~N • •• GAMMALDANS

.S•

MED SVANGIGA

I - - .......--. .1(......_.

,Fredag 8. 6. kl. 20 - O1

O~MONICA

.-. W

~J"~

NlCAS SENASTE SKIVA S REDAN HOS: '

.,~

UMEA SQUAREDANCERS

uppträder och ger ' publiken chans att prova på.

TÖRNELL

Alla vet ju vem hon är. 1 Aminne förstås! ! !

~2. 6. En ."

. . TornelI skivor utdelas. Kanske Du är den lycklige ...

DANS: \8~1r• •Z

FREDAGEN

~!Uni kl. 20-01 ~

OJ CALLE

Kask~~R. Kl. 19.15 från Korsnäs, Dagsmark via Lappfjärd, K:stad o. Tjöck. Kl.. 19.30 från Pörtom,

Garagerock

Fredagen den 29 juni arrangerar Molpe uf Garagerock vid pavil jongen. Konserten är menad för unga band i trakten som vill visa vad de kan inför publik. - Garagerock är en helt ideell tillställning, berättar Ulf Sten lund, en av arrangörerna bakom Garagerock. Intresserade band som vill uppträda på konserten bör ta kontakt med Ulf Stenlund som har telefon 961-61 604. Reseersättning utbetalas åt del tagande band. Samtidigt bjuds publiken till Garagerocken. Inträdet blir bil ligt, en tia eller nåt sånt, lovar ar rangörerna .

SÖNDAG 10.6. kl. 19.00 JUST NÄR DU TRODDE ATT MARDRÖMMEN VAR ÖVER ...

HAJEN del 2

John Ballard

kommer till •• Osterbotten

John Ballard, ofta utnämnd till Sveriges gulligaste kille, gästar in kommande helg Österbotten och närmare bestämt Forsby och Fa gerö. med brorsan Hasse gav ut kasset ten "Från Söder fjärden till Alas ka" . Mogendans blir det på Carpel la under hela sommaren och sam manlagt är tio danskvällar in . prickade.

Egentligen är Ballard inte svensk. Han är född i Skottland men är bosatt i Sverige sedan tio år tillbaka. Hela sitt verksamma liv har han försörjt sig som musi ker och spelat ihop med storheter som bl.a. Garry Rafferty . . 1979 vann Ballard Sjöstjärnan och kom då ut med singlen "He re comes the light". Det stora ge nombrottet kom förra året till sammans med Ann Louise Hans son. Tillsammans gick de två till finalen i Melodifestivalen med "Bara en enda gång". Ballard innehar också rekordet i Skivstafetten, 14 veckor, med "Fyll mitt segel igen". I år var Ballard igen med i fina len till Melodifestivalen med bi ten "Rendez-Vous". Han har

!Musikläger

i Molpe

I samband med SÖURGCK i Molpe ordnar SÖU ett musik läger . Lägret försiggår dagarna före den stora konserten, närma re bestämt 23-27 juli. Som lärare fungerar Alf Mylläri och Roope Fors, båda från Lappfjärds Folk högskola. Dessutom finns ytterli gare två lärare men dessa är inte klara i skrivandes stund. Lägret vänder sig till alla , musikintresserade tonåringar som vill bygga på sina kunska per. Lägeravgiften är 450 mark och också en späckad folkparksturne i den ingår undervisning, mat, lo med 50 engagemang. I höst blir gi och material. Intresserade bör vända sig till det troligtvis gästuppträdanden i SÖU. Japan och USA .

• • • • • • • • • • • • • • • » » • • • • • • » • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

• •

• • •

• » •

••

••••••••••••••••••

Här krattar maxmoborna inför

sommarens danstillställningar

Nu städas det flitigt kring dansbanan i

Maxmo.

Den 16 juni blir det premiärdans för säson

gen när Kvevlaxgillet spelar upp till gam

maldans.

Nya ordförande för Maxmo uf, Peter

Öling, berättar att det blir fyra gammal

danser och en ungdomsdans vid dansba

nan i sommar. I slutet på 70-talet var Maxmo dansbana ett mycket populärt dansställe . Men nu på senare år har publiken minskat stadigt, i synnerhet på ungdomsdanser na. - Gammaldanserna går än nu relativt bra berättar Peter Öling, i fjol hade vi som bäst en publik på 600 personer. I förra veckan samlades max moungdomarna för att städa upp kring dansbanan . Den kväll som ÖP var på besök tal kojobbade ett femton tal ung domar med att kratta och göra fint kring dansbanan . Maxmodansbana har ett mycket vackert läge endast ett stenkast från sjön och bad stranden. Senaste sommar hän de en del tråkigheter vid bad stranden. Flere badgäster skar upp sina fötter på glassplitter. Men nu har Maxmo uf låtit dy karklubben Vasa Delfin fin kamma strandbotten utanför dansbanan. Förhoppningsvis kan folk bada tryggare i som mar.

Bred publik - Till Maxmodansbana kom mer aila åldrar för att dansa . Ä ven om vi ordnar en gammal dans så har vi en publik från 18 år och uppåt, berättar Sören Kock, viceordförande i Maxmo uf. l sommar ordnas danser i tra ditionell stil i Maxino, man hål ler sig nästan uteslutande till ös terbottniska orkestrar. - Men på dan,sen den 7 juli blir det fråga om någon riks svensk gästartist, det har blivit något av tradition säger Sören. Byadans Maxmo uf ligger alltså lågt i sommar, försöker inte hänga med i "nöjeskarusellen " med dyra artister och orkestrar utan går in för traditionella program och ordnar dans för den egna byn. Danspubliken vid dansbanan består nästan uteslutande 'av bybor och villabor.

D Nu städas det kring dansbanan i Maxmo och den 16 juni blir det gammaldans.

IV-ringen fick nya stadg Fjärde Ungdomsringen antog nya stadgar vid sitt årsmöte som hölls i --",_ uf:s lokal i förra veckan. De gamla stadgarna är föråldrade och nu fick helt annan utformning. Ringens verksamhet har varit rätt rande. Endast sammankaiIare till blygsam under året men en viss första styrelsemöte utsågs. Sty tävlingsverksamhet har förekom relsen utser sedan inom sig funk mit. Ringen har deltagit i turne tionärer. ringar som SÖU ordnat i volley Den nya styrelsen består av boll, och unihockey och dess utom har man spelat fotboll. På medlemsföreningarnas ordföran hösten ordnades en resa till or ' den med viceordförandena som kesterforum i Umeå, även detta i personliga suppleanter, dessutom sitter också ringens förtroende samarbete med SÖU. män inom SÖU i ringstyreIsen. l enlighet med de nya stadgar Ordinarie medlemmar i ring na valde ringen ingen ny ordfö

styrelsen blev: Gustav Maj-Lis Niemi, Maj-Brin Leif Svens, Edvin Ly.ga l~"" 11II ter Oling, Lars Holm och Tomas Kattil, Påhls, Sören Kock Wik . Ringen kommer nu au uppbära medlemsavgift lemsföreningarna medleuzw. ten fastställdes till 50 mk_

D Nu kan också badgästerna känna sig tryggare efter alt dykar klubben Delfin finkammat bottnen vid badstranden som ligger in till dansbanan.

Halsbrytande balanskonster i Hellnäs Lördagen den 26 maj ordnade Hellnäs uf sin årligen återkommande barnfest. Publi ken bjöds på ett omväxlande program, där framför allt barn från orten medverkade. Prog rammet inleddes med en "Carola-show" , därefter följde Hottentottvisan i dramatiserad form, gäster med gester i Hellnäs-tappning, en sketch om tio små negerpojkar , publiktäv tingar m.m. För programmets

toppnummer stod ' clownen Spa getti Makaroni som höll publiken i spänning med sina halsbrytande balanskonster . En maskerad avslutade prog rammet. Festen hölls nämligen också som maskerad och barnen fick då en chans att visa upp sina dräkter. Alla som var utklädda fick ett litet pris. Under pausen kunde barnen ta del av olika aktiviteter som t.ex. mete, roulett, pilkastning och oli ka gissningstävlingar. Efter pau sen blev det filmförevisning. De som besökte festen såg ut att trivas och ha roligt. Vilket ju • Stefan Pähls skÖlle ordförandeskapet och Sören Kock förde protokollet vid IV-ringens årsmöte ; är det viktigaste på en barnfest. senaste vecka.

azareth till N ärpes .~ - dagen den 8 juli blir det tidernas rockfest i När Seaside Rock arrangeras för tredje gången och i kör man hårdare äR nånsin tidigare. Konsertens dband är den legendariska gruppen Nazareth, band som fortfarande har samma gruppmedlem som vid starten på sextiotalet. n har ju gjort sig känd ge hitlåtar som t.ex. Love , Bad, Bad Boy och Broken Angel, bara för att nämna av Nazareths storsäljare. - Sl\got kontrakt har vi ännu azareth men Jan-Ola • som är en av de ansvari Jir ~ärpes uf:s Seaside Rock, att de kommer. Gruppen ~ göra ett uppträdande

Önip. band som är på väg till Rock är rikssvenska IIIII*'Dllrna 220 Wolt. Från 1Ii-~rg kommer gruppen som för övrigt segrade i • - ........ .11· rör en tid sedan. Wild frin Vasa kommer också !Ii pi scenen vid Centralr_om musik hoppas Jan-.

Ole kunna bjuda på en utställ ning av amerikanska bilar, för den skull bar American Car klubb i Närpes kontaktats. Precis som tidigare år riktar man in sig på att också nå finsk språkig publik. Dingo är mycket populära på finskt håJl just nu, berättar Jan-Ola K1åvus. - Dessutom görs reklam för konserten i Gävle. Och från Åland har man varit i kontakt med oss och planerar ordna en gruppresa hit, berättar K1åvus. '

Kring midsommar kommer en tidning ut som presenterar kon sertens program . Tidigare bar Seaside Rock ord nats gemensamt av Närpes uf ocb Kaskö IK men i år kommer NUF att stå som ensam arrangör.

D Sommarens Seaside Rock bjuder på ett tuffare program än mlnsin tidigare, utlovar Jan-Ola Klåvus i Närpes.

'När det är deprimerande ider behöver folk grejor om Herreys och Carola"

t .....l!nlå.

kallar Reeperbahn sin musik, melodierna är viktigast. Texterna är enkla och de handlllr om

Den svenska gruppen Reeper bahn kommer från Stockholm. Förra veckan up~trädde gruppen i Jakobstad och Aminne. Reeper bahn har funnits sedan 1978 och de har fyra Ip:n bakom sig. Deras senaste skiva "Intriger" kom ut på bolaget Stranded, ett bolag som ger ut ung, modern och inte så direkt kommersiell musik. Bandet hette i början "Lesbian Hardcore" men det namnet var inte i publikens smak så bandet bytte till Reeperbahn. - Musiken vi spelar kunde närmast definieras som "sväng rock ". Vi bygger mycket på bas och trummor och på klanger från gitarr och keyboards. Melodierna är viktiga, de skall vara slående. Jag står för våra låtar. Vi har några låtar av andra artister som vi brukar spela som encorer, be rättar Olle, bandets leader. - Vad handlar era låtar om? - De handlar om att leva. Vis sa kritiker tycker att vi borde ha mer samhällskritiska texter i stil med de Ebba Grön hade. Låtarna vi spelar har inget genomgående tema. Ibland sjun ger vi om kärlek, ibland om något annat. Skivbolagen ville tidigare att banden skulle sjunga på svenska för det lät mer "äkta". l dag vill skivpamparna att man skall sjun ga på engelska, för att man skall nå europeisk publik. Reeperbans medlemmar är heltidsmusiker, de lever på sin musik. Gruppen har uppträtt flera gånger i svensk tv och · de var med i den omtalade filmen "G". En film killarna ogillade. - Vad tror du om rocken i framtiden? . - Jag tror den kommer att se ut mycket som idag, kanske man varierar instrumenten. Jag tror knapppast det kommer att bli mer synth-musik än det finns idag. Musiken är redan så synthig den kan bli. Kraftwerk är det en da bandet som gjort äkta synth musik. Det kommer att bli intres sant att se hur den generationen som vuxit upp med rocken kom mer att ställa sig till sina barns rockintresse. Rocken har ju alltid varit en protest mot föräldrage nerationen. - Anser ni att en producents

uppgift är viktig när man spelar in en skiva? - Vi producerar oss själva en hel del. En producent skall vara en opartisk lyssnare som kommer med råd och har tillräCkligt med tekniska kunskaper. Vi kommer att komma ut med en lp i höst och den prod ucerar vi till största delen själva. - Carola och Herreys, va tycks? - Ja, man måste faktiskt med ge att Carola är rätt bra och har kvalitet efter att man har hört bottennappet Herreys. Bröderna Herreys är en spark i ansiktet på all god musik. Det är en ren föro lämpning att släppa fram dem. I fallet Carol a är det närmast pap pa Häggqvist som står för os makligheterna. Carola ser direkt äcklig ut. Det är lite broiler känsla över Carola. Alltid när det är lite deprimerande tider behöver folk grejor som Carola och Herreys. Folk vill ha färdiga paketlösnin gar . Bert Karlsson som står ba kom Carola och Herreys har haft ett mål i livet och det är att bli större än Stickan Andersson. Han skyr inga medel i den kam pen. - Vad vet ni om finlandss venskar? - Det är ett kultiverat folk. Vi är uppvuxna med Mumintrollen. Det finns bra författare bland finlandssvenskarna, Donner och Tikkanen är urbra.

Fjorton år Ärade upphittare! Vill ni vänli· gen söka upp oss på en öde ö utanför Finlands kust... Hälsningar Tre nedfallna från skyn . Denna flaskpost skickar Tony, Kalle och Viveca iväg från den "öde ö" där de strandat. Också annan "post" skickar de tre iväg - de funderar på vad som be hövs för att klara sig på ön, hur dant samhälle man kunde bygga upp, hurdana människorna bor de vara och vad de borde göra ... Tony tror att man kan hålla sig vid ,liv genom att fiska och jaga, plocka bär ,och säger att "Viveca får göra bärsoppa, för det kan kvinnfolk bättre ... " TV l lördag 9.6 17.30.

.•

,'För mycket allvar och prestige i il/rotten " - Idrottsintresset är mycket stort i Närpes. Fotbollen I!III_~ rar mest. Börjandesmed Kraft i division två. Kamp ity sen har vi ju byaligan med väldigt stort deltagande. Det här berättar Janne Bergman, idrottssekreterare i Närpes. Förutom de mera traditionella idrottsgrenarna fmns även mera "udda" idrotter representerade i Närpes . Janne Bergman berättar att cykling är en sport som är på frammarsch i kommunen. Ten nis, skytte, gymnastik och sport dykning är andra lite udda sport grenar som finns företrädda i Närpes. - Trots att det finns simhall i Närpes så har inte simningen bli vit så populär_ Det saknas 'lämp lig dragare för att köra igång sim ningen, säger Bergman. Trots det stora intresset och mångsidiga idrottsutl)udet så ser man i Närpes samma pyramid formation som all annan stans. Basen utgörs av knattar i åldern 8-14 år och sen tunnas leden ut

ju högre upp i åldrarna kommer. - Det stora problemet bristen på tränare. En borde ha högst fyra adepter. det nu är kan en och sanura re/tränare ha ansvar fOr upp till 40 knattar. Det har till ett stort bortfall eft.......--· _ .. narna inte hinner med alla. Bergman. Det har utbildats många C nare (grundkurs) men seda det varit svårt att få dem an sig vidare. - Jag tror att det fi rädsla bland tränarna an sig, säger Janne Bergman. Är man seriös tränare s! en syssla som man skötes om.

För IF Kraft i Närpes tävlar mångajlickor och Anna-Lena Snickars är en av föreningens friidrottare.

Anna-Lena Snickars, lovande lång och medeldistanslöpare från Yttermark, När pes finslipar nu formen för att vara i topp trim till slutet av juli när junior FM går i Åbo. . . - Idrotten borde vara en lek, det har gått för mycket prestige och allvar i sporten, tycker löparflickan Anna-Lena Snickars, som tävlar för närpesföreningen IF Kraft. Redan som 12-13 åring började Anna-Lena träna och satsa på löpning. l dag har hon hunnit bli 17 år gammal och tävlar nu som andra årets A-flicka . I fjol hade hon svårt att hävda sig i FM eftersom hon var första året i A-klassen men i år blir det lättare, och ännu nästa sommar springer Anna-Lena som A flicka. Som specialsträckor har hon 800 och 1500 meter med personbästa på 2.17 respektive 4.38 . - Det har gått mycket pres tige i idrotten tycker Anna Lena, för mycket allvar och de tävlande utsätts för en nerv press. I synnerhet gäller det inom knatteidrotten. - Det är klart , kommer man upp på riksnivå , FM och

liknande tävlingar , då är det ju annorlunda, menar Anna Lena.

det deltar Anna-Lena i den nor diska mitt-kampen som denna gång arrangeras i Närpes den 14-15 juli ..

Banlöpare Anna-Lena går helt in för att löpa på bana. Tidigare sprang hon också en del terrängJopp men numera blir det bara att tävla på bana . Det finns ingen bra terräng att träna i, det är slätt i Närpes . Nu på sommaren går en van lig träningsvecka på sådär en 70 km i veckan plus i genomsnitt en tävling per vecka . Det här betyder länkar både morgon och kvällar.

Sen följer FM i Åbo och då försöker hon bättra på den 15:e plats som hon presterade i fjol.

Mitt-kamp och FM Sommarens vikti$aste tävling blir junior FM i Abo men före

\to . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

*,. ä\\a *

11.. "'."'. ., '

Svår övergång . Många flickor och pojkar med för den delen, faller bort när de skall ta steget upp från B till A junior. Själv är nu Anna-Lena ensam A-flicka som tävlar lång och medeldistans för Kraft. Löpträningen har blivit något aven dagssyssla för Anna-Lena. - Om jag slutade springa så vet jag inte vad jag skulle ta mig till, skrattar hon.

•

-je

öppet Vlrd 16-22 1c Ii si 12-22

Handarbete och teckning

I vintras gick Anna-Lena i en finsk folkhögskola, där fick hon möjlighet att ägna sig åt sitt andra stora fritidsintresse förutom idrotten och det är teckning och målning. Dessu tom tycker Anna-Lena om att handarbeta och sy sina egna kläder . I sommar blir det att jobba i en sportaffär i Närpes och till hösten hoppas . Anna-Lena komma in på Central yrkes skolan i Vasa för att utbilda sig till hårfrisörska . . Hans Honans

D Janne Berg man. idrottssek relecare i När peso

Amerikanskt och irländskt vid Emet I takt med sommaren framskrider också arbetel sommarens stora country-träff, Country Road som hålles söndagen den 15 juli vid Emet, fln''''. mellan Karleby och Kaustby, intill riksväg 13. Detta år har arrangören hörsam mat country-publikens önskemål om en tidigare starttid för pro grammet, vilket i praktiken bety der kl 13 .00. De föregående åren har ranchägarna varit tvungna att avlägsna sej förrän program met hunnit till ända, eftersom korna hemma på ranchen också de kräver sin tid . Också resesträc kan, i medeltal 50 till 100 km,

D På söndag blir det musik he la dagen lång när Welmu i Vasa ställer till med konsert. Det är dags för Welmu Rock . Under dagens lopp skall sex band hinna inta scenen ute på Sandö. Som huvudband upp träder Roadrats från Sverige. Steen Röös från Jakobstad, Wes· ley & Tobbe. Turbulence, Loppe

måste tas i beaktande. Själva kons;erlprOgLll_ _ börjar ta en allt fastare USA-damen Rattlesnake Sverigegruppen Ramadam Ash Plant, en grupp ir! . knytning, torde vara OK_ inhemska sidan återfinns ry Life, Kari Mäki ev. Saloon, likaså West Coast Project.

la Bluesband och Qvartet är övriga band .

m"<1 ~~~_

Efter konserten på det Jam Session på Sa ..... Där spelar Roots och tonensjazzband. I fall da ordnas dagskonserten huset.

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund.

Österbottnisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1984

ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande

Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin

Tel. 967-13 555,

hemtel. 967-21 099

Redaktion: Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Sven-Erik Glader

tel. 961-113 522,

hemtel. 961-32698

Redaktör i Sydösterbotten:

John Ahläng, tel. 961-113 522,

hemtel. 961-112001.

PRENUMEAATlONSPRlS

1984

Helt år. .. ..... ....... ..... ..... ... ... 65, Halvt år .. ... ...... .. ...... .. .. .. .... 40, Skandinavien ........... ......... . . 70, Lösnummer ...... .. ..... ......... ... 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13 555

ANNONSMOTIAGNING

SÖU:s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,.

65100 VASA 10

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961-121 564

Onsd . tel. 967-11 827

Hemtel. 961-222508

Annonserna bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

ANNONSPRIS l texten ........ ... ..... .... ... ..... .. . 3,75 Efter texten ....... .......... ......... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm .

Färgtillägg -,35 spmm

KQLLA ALLTID

l~~/ FORST! .~~ Allt inom musik PA·uthyrning

SOUMDSIDf VASAESPLANAOEN 15 TEL: 116899 01.120015 Öppel: ••rd. 9-17. 10 9-13

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjes,örmedllng.

otm

HandelsespI. 10 065100

Vasa 10, tel. 961·113572

DU! lel 96 2 41

· Uarvåningen under Mode Ulrika Närpes

VASA usikbranschens

QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311

Yl HYR UT' PA & LJUS

ANLÄGGNINGAR

för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

sound check 967 • 7J OJ7

Finlandssvensk dag på Skansen den 1 september När finlandssvenskarna i Stock holm arrangerar sin egen dag på Skansen den l september, kom mer Närpes skolorkester att tåga gen0":l Stockholm från Slottspar ken tIll Skansen med Finlands och Sveriges fanor och med ~rillllickorna i spetsen. Om möj hgt kommer man att ta över efter vak tparaden . Dessutom planerar man att låta besökarna få sina önskedik-

Österbottniska Posten ansvarar inte . för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.

ter upplästa av skådespelare. Un derhandlingar pågår med bl.a. Stina Ekblad och Östen Engst röm. En grupp finlandssvenska bibliotekarier verksamma i Stockholm kommer att assistera med alla tillgängliga lyrikantolo gier. 1 Seglora kyrka predikar pros ten Erik Dah'la från Pargas assis terad av Paul Öhrnberg, kyrko herde i Finska församlingen i Stockholm. Börje Lång leder huvudfesten på Solliden. Festtalare är förfat taren och journalisten Anna-Lisa Bäckman.

UTHYRES: INHEMSKA OCH

INTERNATIONELLA

. I Fastighets Ab Bisatsen i Sun nanvik, Vasa uthyres

ARTISTER

2 rum+kv 48,5 m 2

VASA PRodukTioN

Ansökningstid fram till 14. 6. -84. Blanketter fås från SÖU:s I kansli HandelsespI. 10 D. I Disponenten

Tel. 961·119920

• Det holmqvistska hemnuznet i Linnus perä bjuder pd miljö som klippt och skuren för Beskows sagomiljöer. Här är det Mats Holmqvist som iklädd StortroUets kostym smyger omkring bll1nd de väldiga träd stammarna•

• Kristina och FjaJar Holmqvist, tvd av

eldsjälarna bakom Karleby uf:s teater- och

revysatsningar, tar denna somnuzr med sig

teatern hem till Linnusperä.

Karleby UF jubilerar med älvor och troll i Linnusperä Då man lämnat stora vägen och den sista vägbelysningspunk ten och svängt ner längs den smala grusvägen befinner man sig plötsligt i ett annat århundrade. Eller kanske en annan värld, en sagovärld. En häftig regnskur har gjort att ett effektfullt dis lägger sig längs vägen. Bakom de stora gamla trädstammarna skulle man kunna vänta att ett troll eller en älva när som helst skulle visa sig. Och det är precis vad som kommer att hända •.. Platsen heter Linnusperä och ligger en bit utanför Karleby. Här på Fjalar och Kristina Holmqvists gård kommer den na sommar både troll och älvor att visa sig för en - förhoppningsvis - talrik publik. Den första gången väsena visar sig· blir i samband med en stor festlighet den 22 juli. Då firar nämligen Karleby UF sitt 9O-års jubileum och Svenska Kulturfonden håller en del festlighet i 75-årsjubilerandet. Men framför allt blir det teater och tablåer. Och inte vilken teater som helst. Det skådespel som bjuds på är Zacharias Topelius' välkända "Var snäll mot de fattiga". Men det blir mera än så. Efter den föreställningen får pu bliken ge sig på skogspromenad och kommer då att träffa Petter och Lotta, tanterna Brun, Grön och Gredelin, ling onflickor, Kungen i Blåbärsskogen, äl vor, tomtar och många andra figurer välbekanta från Elsa Beskows sagor.

Teatern kom hem Det är makarna Kristina och Fjalar Holmqvist som kläckt iden till festlighe ten och som också ställer sitt nya hem i Linnusperä till förfogande. Fjalar har redan sått in en hektar av marken när mast gården som festplats. Makarna Holmqvist hör som bekant till de drivande krafterna b~kom KUF:s

teater- och revyframgångar och före ningshuset Jungsborg har kommit att bli något av ett andra hem för dem. Nu går de alltså andra vägen och låter tea tern komma hem till dem. - Då vi köpte gården för ett par år sedan tyckte vi genast att dethär var något vi inte skulle behålla för oss själ va, berättar Kristina. Såväl gården som hemmanet de köpt har fått stå i sitt ursprungliga skick. Den kringliggande skogen har stått orörd i långa tider och bildade en utmärkt ku liss för sagoskogen.

Tvåhundra funktionärer Det blir alltså någonting mycket mera än en traditionell sommarteater man kommer att bjuda på i Karleby. Det blir samtidigt dubbel jubileumsfestlighet med traditionella inslag som folkdans, körsån2 och hornmusik. Bland annat konuner man att ge uruppförandet av Ermt V. Knapes dikt "Sommardag", ton satt av Alf MyUäri. Festtalet hålls av kultur fondens ordförande Levi U1fvens. Förutom den själsliga spisen blir det också lekamlig sådan i form av traditio nell festmat; köttsoppa och sviskon kräm med vispgrädde. Det är trotjänar na från Gamlakarleby Spelen som står för utspisningen. - Tyvärr har vi inte rum för någon parkering här på området, så publiken

måste lämna bilarna uppe på vägen och promenera hit, berättar Fjalar om de praktiska arrangemangen. Publiken ja. Hur stor den blir har makarna svårt att uppskatta i dagens lä ge men de tror och hoppas det kommer att röra sig över tusenstrecket. Enbart de personer som kommer att vara med i programmen och övriga arrangemang uppgår till 200.

Bror som djävulens svärmor Senaste KUF spelade sommarteater var i slutet av 70-talet då man gav "Nej ta håålen, naan målar miin stugo röö". En p.i~ i vilken för övrigt en icke obekant SOU-instruktör vid namn Bror Jakobs son gjorde en av sitt livs två bärande rol ler - som Hin Håles svärmor. (Den andra bärande rollen hade han som bakdelen aven häst). Ett annat tillfälle då karlebyborna spelat uteteater var i samband med en jubileumsfestlighet. - Spelplatsen vid museiområdet var annars utmärkt, felet var bara det att ljudet från trafiken störde. Här borde vi i alla fall få vara ifred, berättar Fjalar. Hur det blir i framtiden vill makarna Holmqvist ännu inte uttala sig om, men det är inte uteslutet att det blir en upp följning till sommarens Linnusperä satsning. För ideer finns nog: - Jag har länge gått och funderat på ett kyrkospel som handlar om kvinnor na vid Sykars brunn och heter "Låt kru kan stå", berättar Kristina.

Dräkterna viktiga Att man valt att spela det gamla Topeli us-skådespelet beror enligt Kristina på att det ännu idag har mycket att säga oss i välfärdssamhället.

Det är en alldeles gill. . . . . charmig berättelse. Det kan vam hälsosamt för våra barn att säUa hur det stod till förr i tiden, _ _ IIII~ stina. Skådespelet berättar om riD skämda barn som sätts i uppfos....... en fattig familj och om hur ck bort från sin bortskämdhet. barnen i berättelsen kan ju vara alla barnen i västvärIdea I tid. Speciellt i tablåerna som hör _ __ med Beskows sagor är aklön.... ter av största vikt. KUF:s egftl . ._~ ska, Birgitta Hassel, har haft utmaning i att göra dräkterna klang med Beskows teckninpr. klara den uppgiften har hoa tillgripa färgning, bland llJUI8l det att figuren Puttes skjorta . . . . gas i blåa linjer med v""lpnIF_ - Det går inte att göra _ _ '_ _ verk då det gäller barn. De ..... derat bilderna i sagoböcker. exakt hur de skall se ut, ~