mk 2,50
er pingsthelgen formligen invaderades erbotten av rikssvenska orkestrar och ar . Men på inget ställe lyckades arran a med dehär satsningarna locka någon publik än normalt. Det verkar som om ubliken nu helt och hållet tröttnat på _ .",,"-u ningarna. ~ICA TÖRNELL uppträdde i Åminne Im agen men samlade inte mera än drygt D personer.
JOHN BALLARD lockade lite mera än 850 personer i Forsby och inte heller i Fagerö lyc kades man komma över ettusenstrecket. JANNE LUCAS slutligen fick nöja sig med en publik på 50 personer i Rörgrund och 200 i Lillby. Kolla in stjärnregnet på sidorna tre, fyra och
s,iu.
O Placa eller Str~dun är den längsta gatan i" det gamla Dub
rovnik och samtidigt utgör den en av de mest kända vyerna från staden. Gatans stenläggning är från 146(}-talet och den kantas av hus byggda i enhetlig stil från 1600-talet. Den ca. 300 meter långa sträckan används av Dubrovniks befOlk ning som den traditionella kväJls-corson. promenaden vid solnedgången. (Foto: Patrik Sundqvist)
Europa runt på räls
pingsthelgens u tländska storsatsningar .'ckades, gick det förvånansvärt bra för las satsning på mogendans. CupeUa, som under de senaste åren dra med svaga publiksiffror, lyckades nu
samla 600 besökare med en österbottnisk or kester och hemartisten Maj-Britt Martin. ÖP var med på mogendansöppningen och resultatet står att läsa på sista sidan.
USA-år återupplivade Carinas idrottsintresse Då Carina Juselius var 14 år presenterade ÖP henne som en ao'ande allround idrottsflicka. Men annat kom emellan och • ottskarriären blev inte av. der Stockholm Marathon för ett par veckor sedan gjorde med buller och bång genom att placera sig på !-a:e plats. D comeback
tresset för tävlingsidrotten återuppväktes för Carinas del er eU USA-år, under vilket hon hann med alt springa många fina pokaler. 'dan fem.
Kliar det under dina fotsulor, är det en ensam 'vagabon med oroligt blod, saknar du de verk liga äventyren, längtar du efter spänning och oväntade överraskningar, ja då måste du absolut ut och tågluffa Europa runt. Interrail är tillgängligt för alla som inte fyllt 26 år och biljetten berättigar till resa på räls i sammanlagt 20 europeiska länder och i Marocko. Under en månads tid ligger alltså världen framför era fötter för bara 940 mark, det blir sannerligen inte många penni per kilometer. Detta med anledninga av att ÖP idag inleder en ny interrailföljetong som kommer att pågå ett par veckor framöver under rubriken "Interrailarens dagbok."
2
Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav OHn
Protestera så att det hörs!
E tt brev betyder så mycket, var en slogan som pos ten körde med för en tid tillbaka. Och visst stämmer det. Brevet kan betyda mycket för många människor. Men det kan också göra en förbannad. Ett exempel på det senare är den post som olika myn digheter sprider ut till oss vanliga undersåtar. Myndighe ternas brev känner man lättast igen på att de innehåller svåra ord och konstigt formulerade satser. I värsta fall måste man ringa upp källan till breven och fråga dem vad tusan det är de menar. Det som gör att myndigheterna uttrycker sig på dethär viset är att de vill skydda sig själva. Det de säger skall in te enbart följa andan i lagar och förordningar, utan också bokstaven. Men många gånger får man nog det intrycket att byråkraterna sittr;:r och kopierar av varand ra texterna och att de gjort så sedan.tsartiden. Ett kapitel för sig är att det finns myndigheter som
inte följer Finlands grundlag. Det finns många exempel på officiella skrivelser och publikationer som inte blir översatta till det andra officiella språket. Medlen räcker inte till, är den vanliga bortförklaringen till att man inte lyckas få fram någon svenskspråkig version. I bästa fall kanske man utlovar en svenskspråkig versi on i ett senare skede . Något som inte borde få förekom ma då det betyder att de svenskspråkiga medborgarna, organisationerna och kommunerna försätts i en sämre ställning än de finskspråkiga. Argumentet att budgetanslagen inte räcker, klingar också illa. Det är lagstadgat att officiell information skall ske på två språk, oavsett vad det kommer att kosta. Inte heller kan det väl tillåtas att landets högsta lagstiftande församling - riksdagen - år efter år bryter mot grund lagen genom att inte bevilja tillräckliga anslag. Varför får man förresten aldrig höra att anslaget ty värr inte räckte till för någon finskspråkig version aven
•
blankett. Men att det kanske kommer en någon nästa år. Den dagen det inträffar blir det nog annat ljud i lan. Är det kanske så att vi finlandssvenskar är för fallande då det gäller vårt språk. Ofta händer det au ber om ursäkt för att man talar dålig finska, trots au man talar med enligt lag och kanske enligt egna st tyg skall kunna svenska. Det är i så fall han som sk om ursäkt om han inte kan det andra språket ord • Finns det inte längre någon som vågar säga ifrån det hörs? Kanske låter man ett finskspråkigt bre' papperskorgen i en tyst protest, men det förblir en test som inte når fram till avsändaren Ett bra exempel på hur det borde gå till att pro mot lagstridig enspråkighet är att sända skrivelser, listor, reklambrev m.m. tillbaka till avsändare och ra den svenskspråkiga versionen. Ett typiskt exem detta var då ålänningarna skickade tillbaka T enspråkigt finska blanketter. Sedan dess har orgaru:·sEI~ nen skött sin språkliga service helt korrekt.
II
MITA!?
Såhär kunde lämpligen det brev man sänder med turen lyda:
Bästa Myndighet, Idag fick jag Er blankett XX-Xx. Tyvärr \I det som om det skulle ha inträffat något misslOl tersom Ni stint mig den finskspråkiga versionen. tersomjag ör svenskspråkig returnerar jag blank och ser framemot att Ni omgående sänder mig svenskspråkiga versionen. Vill man vara litet tuffare i tonen kan man ju någonting i den här stilen:
Har jag inte inom 14 dagar erhållit ovannä blankett måste jag tyvtirr meddela Er att jag inl~ bart förlorat allt förtroende för Er verksam hel. överväger också att polisanmäla Er för brou språklagen.
Sedan är det bara att sätta sig ner och vänta något skall börja hända.
Nykterhetsrus l Åbo underrättelser tar Bo Sten ström upp fenomenet att en stor del av de medel som anslås för nykterhetsarbetet slussas till and ra ändamål. "I Orwells 1984 betalar staten och kommunerna tillsammans 55 miljo ner mark till nykterhetsarbete . Ge nom nykterhetslagen har statens in sats nästan fördubblats från 23 till 43 milj. mark. Dethär är pengar som går till nyk terhetsorganisationerna för nykterhetspropaganda. Utan dessa pengar skulle vi alltså inte gå miste om Alkos egna både bra och sämre "störnings" o a kampanjer. Dem lägger al ko ner ca 13 milj. mk på ett sådant här år. Ingen människa kan på nyktert hu vud säga att de 55 miljonerna an vänds effektivt till det de borde vara avsedda för! En motion på sfp:s partidag yrka de på att nykterhetsförvaltningen med nykterhetsnämnder och hela
klabbet skulle avskaffas. Anslag och ärenden skulle fOras över dit där verksamheten hör hem ma . Anslag för läger, kurser, miljö discon o .s. v. används betydligt effek tivare för nykter ungdomsverksam het när de används av organisationer och föreningar som också annars sysslar med ungdomsverksamhet. Inte sups det på körkonserter och amatörteaterföreställningar fast det inte är en nykterhetsorganisation el ler -nämnd som ordnar dem! på onykterhetens skadeverkningar förefaller inte nykterhetsförvaltning en och de många miljonerna ha haft någon som helst effekt. Skulle man däremot kunna överföra några tiotal miljoner till vårdpotten, som är för liten, skulle man kanske kunna nå re sultat. Lika lite som i Lovisa vågade sfp i Korsholm gå in för att avskaffa nyk terhetsförvaltningen trots att man ut tryckligen var inne på att låta det ideella nykterhetsarbetet fortsätta.
• • Varje nykter människa inser att stora delar av pengarna slussas till annat
än nykterhetspolitik genom t.ex. hy ror till moderparliet, ersättningar, lö ner till heltids politiker och val arbetare m.m. Det är otroligt att samhället tvin gas knappa in på anslag till olika sek torer som förebygger dryckenskapen och dess skadeverkningar samtidigt som denhär potten genom lagstift ning tillåts växa så att den t.o.m . måste sätta partiekonomernas redo visningsfantasi på svåra prov . "
Skrota OS!
Sel'Ol1 fö,.es/il" 1//1 (/lf I//(II/ skmla,. S{JC/i'll 01'11 islä//ellalsa,. {Ja l'är/dllllöl{i't:lka{J i rll ' olika irl~ ro{{('r//o. "le'l lida!llk
:1\ '
d,"'" :1~lio!lL' r är
~lt- :tkti\";1 idr()lhlll~!lnl..'!l. '011\
i
;Jr:II:t! har !lall i!l lör all d()~l" IlIt'!ll('ra ,in prc'I~1I iO!l,lörmi:l!!:t i
~~IIIIP uh'd
all \ Jrld c! l ' ll!l!!dolll I)JnlJ ' 1 lidl'l' \k n;1l iOlla] i'l i'~;1 ;t ' l'ir;llio!}''r!l;I , ()\',: iI l;t~111I1I år 'd l, :111 ,I.- ni, IIll'i " " IIh 'd,di'·!'!I:". \jr\ k
jr "'itld';1I1l1 i!lll,lIio!1,I'I'IP
!1:1I.
OS-il,.el /006 sk/l//e .I.rmlil//öl/ tla"c Sill/I III·in/ll}i'''SOI/(',. /"( 'IJI"C sel/li'm I·ä,., /al/r! I'itl tic o/mllli.l /.: ((I/ w/cI/. /h.lsa,."a k ,.Ö I 'tic tlock alf .!i1//ölII/art/1I .I/.: I///i' ,~ä ""tle,. ,1 11I1/i,,'llelll/ölllell J/agra, ,\/1'1/ .Ii,,/älll/Ort/II I'Ög,.w/c OC/I illl.l/ÖI Ii.!.: illä//i'l Ii// USA :s Iml}/'. /)(ol/Iär /w,.äffa,. "'/,\/ SFI'(),V i SPO/{TP/USS/:"V .lill/l {'II al ' tic /l1I/I/,ro {l1I/il;lkl /1It1t/III/C ('(1ilor! 1'''''11 i o/i'III/}iot/el'l/iI.\ /1;lfOI'ia.
i\Jlj ~;t!l \kt . . ·:11':1 d;t~ , :tll ' ~rOI;t
Citatet Det bästa med framtid all den bara komme dag i sänder. ABRAHAM LINea
tll' OI\llll'i,k:t ' pdcn "i!l!l' dl ' l !1a~ O!l ol'lil1li'l, ,om k;1!l tro ;111
del hlir 'drl,hnllll'"I:t!hi.' ' 11<'1 i SÖIII I ' I~W? I al \ tJrld ' llJ ihk r'~;lrh'!J i o/iL, idllllh'r I1t ' ll (;\ ö .. cr Dl' li!l!l ' l'l' d;!n i \k (11 ', 1;\ idrnlkr ()\,:It il:lr i.\lll1i!l , tO!ll ' J!l ,~ lä!,!!\..., I \ dli~1 , IÖI J'l' \ !I;I
Jrd(' J!l pi \ IlIl'i , kil ' Iwl
'J':I!l"'!l ,III 1I1i!ldrl',
lörl~gl'''
!ll'lliJ'a]:\
\"'11
h'
llllllphli~~
OS lill land,,' !, . (ir l.' k-
Vi lever i en historisk tid förändringarna sker snabbt all vi börjar nn.r....,.....t. nuet i samma ' det försvinner. ROBERT D. LA
3
en kväll. Du kommer hem, öppnar kylskåpet och går fram ' :. och knäpper på den. När du sen sätter dig i fåtöljen och din liDat upp, blir du stum. - de ljuvliga spanska orden sClm musik i dina öron. Du lyfter 5 ör marken och befinner dig i en annan värld. !
Vasco da Gama
Si och så medÖP:s
ÖP nr 23 och min fasa att
bevakning
Nu anser jag att Österbottniska Posten gjort en dundermiss, nämligen att ni har lyckats låta bli att skriva om den ÖSTER BOTTNISKA provinsens vikti gaste rock-happening "Provins si-rock". Jag tycker att det är di rekt illojalt att i sin inskränkhet inte bevaka andra rocksatsningar än Svensk österbottens. Ni talar om att prenumeranternas antal har minskat , nå skyll er själva. Genom alt ha bredare material får ni bredare läsarkrets alltså fler prenumeranter.
!lopp om förbättring:
I väntan på SÖU Rock
Heikki E. Hovi
Monica Törnell, hon med den säregna, lite hesa .rösten, besökte Österbot ten under veckoslutet. Fröken Törnell är mycket mån om att vara sin egen - vill inte betrakta sig som kommersiell artist, men heller inte speciellt progressiv. I tretton år har hon hållit på nu, Monica, och i våras släpptes hennes åt tonde LP, "Mica" . ,
ordman löres/år:
tatsbidrag för
kalernas drift
KII.:IIIUDema borde få statsandelar på de medel till föreningarna i form av driftsbidrag för _"'~;Jolkallel. Det föreslår riksdagsman Håkan . .......~n i ett riksdagsspörsmål som lämnades in av maj. ålet konstaterades det unerna får statsbidrag ,~IIc:>." ..rdet av kommunens som används för _ _ZII!art>ete Däremot får
keläger Kilen bembygdsgård i Sideby fiskeläger för skolungdo ~30 juni. Lägret vänder "'~.l*'oIun2cllom i åldern 7-15 • - - ....tagarna kommer alt ~ ut på fiske och lära 'et. Dessutom besöker 'ngar och gör utflyk ....."'Men. ,lilalrqj'ften är 250 mk och nar kost och logi för eckan. Anmälningar verksamhetsledare på Kilens hem
kommunerna inget statsbidrag på de driftsbidrag de ger föreningar na . I det nordmanska spörsmålet sägs det också att ett kommunalt ,övertagande av lokalerna inte är att rekommendera eftersom var ken ledarkrafter eller anslag skul le räcka till för att upprätthålla motsvarande verksamhet. Enligt den nordmanska model len skulle alltså staten fortsätta understöda renoveringarna, me dan kommunerna skulle uppmuntras att hjälpa till med driftskostnaderna . Enligt de uppgifter ÖP fått till handa är det idag åtta av 16 ös terbottniska kommuner som un derstöder ungdomsföreningarna med drifts- eller understödsbid rag. De kommuner som under in nevarande år ger sådana bidrag är följande: Karleby 20.000, Kro noby 20.000 Pedersöre 23.500, Jakobstad 50.000, Nykarleby 52.500, Oravais 60.000, Kors holm 40.000 och Vasa 25.000.
- Sverige är betryckt, det ser man ju . . . axlarna nedtyngs av bestämmelser och byråkra tiska regler. Förnuftet har be segrats. Så uppfattar Monica Törnell livet i dagens Sverige Folkhems-Sverige. Visst har vi det bra i Sverige, matriellt sett. Men uttrycket "folkhemmet" missbrukas, det kopplas bara till ett materiellt välstånd. Män niskan och själen glöms bon sä ger Monica. Människan är en själ. - En odödlig själ. Betyder det här att du tror på själavand ring? - I princ!p ja. Vad har du för uppfattning . om politik? . - Jag tycker inte om parti politik, den splittrar med än för framåt. Däremot ställer Moni ca sig positiv till fredsrörelsen. Fast hon enbart betraktar sig som passiv medlem . - Tidigare var jag med, förrän den blev så uttunnad som den är i dag. Fredsrörelsen har hamnat i samma situation som partipolitiken. - Det är bara käften som glappar, in genting annat. - Fast det är klart att freds rörelsen behövs. Vi måste sätta upp positiva mål och förebil der, Sluta tänka i låsta banor, säger Monica Törnell. Genom sin musik och texter vill hon provocera, vill få oss att tänka efter, få oss att sluta tänka i slentrianmässiga banor. Fast Monica inte haft så värst mycket med Finland att göra tidigare så säger hon sig känna till landet rätt bra. - Kanske beror det på att Helsingland , där jag bor, på många sätt liknar trakterna
här. Till Helsingland har också många finländska emigranter kommit, vi hör finska på lokal radion O.s.V. Monica Törnell tlesökte Fin land för första gången för ett par år sedan, då uppträdde hon på Kaustby musikfestspel. I mars kom hon ut med lp:n "Mica" som fått ett väldigt gott bemötande såväl i Finland som i Sverige. I Aminne upp trädde hon med så gott som samma orkester som spelar på "Mica" . Killarna i bandet är Monicas kompisar sen många år tillbaka. Spelningen i Åmin ne hörde till de första i hennes sommarturne som borde sluta i slutet av augusti. "Vi spelar mest i folkparker och för pu blik i olika åldrar, berättar Mo nica. - Jag tycker inte om att . kategorisera den musik jag job bar med, det'är roligt att varie ra . Det är ganska svårt att leva på musik i Sverige om man inte är lika etablerad som jag. Ända sen jag slutade grundskolan har jag hållit på med musik. I hela 13 år för att vara precis. Moncia berättade också att hon inte kan sjunga från noter. Jag har aldrig gått in för det. Vad anser du om engelska kontra svenska som sångspråk? För tillfället sjunger jag i hu vudsak på svenska- Det ärjätte stor skillnad på klangen i språ ken. Jag.har gjort två skivor på engelska och skulle nog kunna tänka mig att göra fler. På sjut tiotalet när du började fanns det en stark musikrörelse i
Sverige, vad anser du om den? Jag stod utanför den, ville liksom göra min egen grej, men trots det ställde jag inte upp på de kommersiella grejerna hel ler. Jag har alltid varit väldigt noggrann med att sjunga bra texter, ifall det inte gäller t.ex. ett uppdrag för tv eller radio . Jag vill att min musik skall till föra människor någonting som är trevligt, öppna deras ögon. Vad tror du om rockmusiken i dagens Sverige? - Det är lite så att musiken har blivit schizofren på något sätt å ena sidan undergång, å andra sidan rena motsatsen. Kanske för att den är i en slags brytningspunkt. Musiken är in te så intellektuellt deprimerad som den var på 70-talet, idag är den mer dragen till sin spets. Finländsk musik? Jaa, .. . jag har så svårt att komma ihåg namn . .. Cumulus, dom kommer väl från Finland. Och sen, vad heter hon. . . som gav ut en skiva med Edit Söder grans texter? Ami Aspelund, ja så hette hon ja . - Jasså, hon kommer härifrån Vasa. För ett par veckor sen fyllde Monica 30. Nån utbildning har hon inte om man bortser ifrån sju måna der praktik hos en fotograf. Fotografering är för övrigt ett av Monicas fritidsintressen . Som också upptas av målande i olja .och textiltryck . - Sen skriver jag en massa . En massa ord, allt möjligt, van sinnigheter . . . skrattar Moni ca. Teamwork: Hortans, Wilenius, LaxelI
4
Janne Lucas vill bli av
med sven,sktoppsstämpe
Dagsländor finns det gott om i populärmusiken. En som verkligen inte är någon dal~-~ Janne Lucas. Han har hållit på med musik i 36 år. Han har spelat in 14 LP-plattor odI singlar. Den där lilla extra kicken för att nå upp till den absoluta toppen har dock uteblivit. ke den kommer. Man vill åtminstone hoppas och tro så efter att ha hört och pratat sympatiske Janne Lucas. .
. f
!
i
./
Inte snål som en skotte, men nog säckpipbMsare är han, Johnny BalJard skotten som slagit igenom i Sverige.
Skotten Ballard:
•
Janne Lucas Band uppträdde på Rörgrund i Pjelax i fredags. En mindre katastrof kan man lugnt säga att det blev för arrrang öre rna Pjelax uf i fredags. En dast ca 50 personer besökte Rör- . grund. Det var synd, för Janne Lucas med sitt band är verkligen värda att lyssna på. . Egentligen var det meningen att jag också skulle prata med arrangörerna. De skulle få berät ta om vad föreningen skall arran gera och bjuda på resten av som maren_ Men ingen från arrangörs håll ville uttala sig. Det var också förstås ganska för ståeligt med tanke på kvällens re sultat. Men av intervjun med Janne Lucas blev det i alla fall. Innan jag steg in i turnebussen frågade jag kvällens discjockey . Kalle vad jag skulle ställa för frågor. Dj Kalle föreslog att jag skulle fråga vilken fråga han bru kar få mest. Kalle hade sina anin gar. Den fråga han brukar få mest dagen då han inte är så populär längre och på frågan vad han kommer att göra då svarar Bal lard att han komponerar och sk river ganska mycket låtar åt and ra artister och att han troligtvis kommer att fortsätta med det. Veckotidningar i Sverige har utnämnt honom till Sveriges gulligaste gosse och till det säger han att de som gjort en sådan utnämning får stå för den. - Men jag vet att jag har en hel massa fans bland t1ickorna och att det är många flickor som tyc ker om mig och min musik . Han kommer alltså från Skott land och enligt alla bestämmelser om hur sriåla skottarna är tog jag mod till mig och frågade om han lever upp till skottarnas rykte. - Nej det gör jag verkligen inte. Jag skulle säga att det är tvärt emot. Men däremot kan han nog spe la litet säckpipa så helt oskotsk är han väl inte i våra ögon. Om publiken i Forsby, trots att den inte var så överväldigande stor, sade han att det var den bäs ta publiken han haft under de 13 uppträdanden han avverkat hit tills under sin sommarturne. - Det var en mycket tacksam publik att spela för och jag hop pas att jag får komma tillbaka till hösten med mitt mycket under bara band. Och visst hade han skickliga musiker med sig, så skickliga som det anstår vår kräsna öster bottniska publik . Som en hälsning till den öster bottniska publiken säger han att han blev positivt överraskad över hur fin den var och som sagt hop pas han få tillfälle att stifta när mare bekantskap rried den. Och så hälsar han åt sin mam ma i Skottland och säger att näs ta gång hon kommer till Sverige får hon inte missa ett besök i fin land.
Säckpipa -Ja
•
snålhet - nej •
HAN ÄR skotte men inte så snål som skottarna en ligt alla historier sägs vara. Enligt egen utsago är han allt annat än snål. Men litet traditionellt skotskt blod har han, enligt vad vi tycker är skotskt, för litet säckpipa kan han spela. HAN ÄR Johnny Ballard, skotte bosatt i Sverige, och han gästade Österbotten senaste helg med två uppträdanden. Om man skall sammanfatta upplevelsen av Johnny Ballard , så kan man säga at t mycket säm re artister hittar sina vägar till Österbotten. För han var faktiskt ba mycket bättre än vad jag hade tänkt mig. Själv säger han också att de flesta blivit positivt överraskade när de hört honom . - Folk har fått den uppfatt ningen att jag sjunger endast bal lader, om det kommer från mitt namn vet jag inte, och det har vi sat sig att folk tyckt om mina litet rockigare låtar. Alla har ju en livs historia och hans börjar i Skottland där han är född och uppvuxen. Han be rättar att en stor del av hans släk t jobbar på ett eller annat sätt inom musikbranschen, så han har så att säga musiken i blodet. Gymnasiet gick han ut i Skott land och på sidan om höll han på
med en hel del musikstudier och
jammade tillsammans med kom
pisar .
- Fast proffesionellt började
jag spela först i Sverige när jag
kom dit för andra gången 1974.
När han flyttade för andra gången till Sverige, där han läm nat sedan dess, sökte han in till universitetet och pluggade psyko logi och engelska i 4 1/2 år till en lärarexamen . . Årsskiftet 79-80 började det hända saker inom hans karriär för då vann han en talang tävling och skivbolagen fick upp ögonen för honom. I senaste uppsättningen av schlagerfestivalen medverkade Johnny Ballard med låten Rendez-vous och han medger själv att han själv och en stor del av publiken inte tyckte att det var så mycket all hänga i julgranen. För alla artister kommer den TEXT OCH BILD: PATTl
är alltså "varifrån kommer nam net" Lucas?". Janne berättade att på 60-talet skulle det vara den där typen av namn på banden. -Till exempel fanns det en an nan grupp som hette Tages. Jag tyckte helt enkelt att Lucas skulle bli ett bra namn. -Det var under mods-tiden. Till en början hette vi Mod Lucas . Det var också en kompis som hette Lucas. Men så småningom blev det Janne Lucas. Det berod de väl på att det var jag som var pådrivaren och eldsjälen, säger Janne. De största framgångarna Under sin långa artistbana har Janne hunnit med en hel del. -Det började väl med att vi vann Nalens popbandtävling i Stockholm 1966. 1967 vann vi Sveriges Radios popbandtävling. Det var också i samband med det som vi fick vårt första skiv kontrakt. -Vi fick kontakt med Stickan Anderssons skivbolag Polar. Se dan var hela karusellen igång. Janne har bytt skivbolag flera gånger. Han har avverkat för utom Polar, skivbolaget Metro nom, Marianne Records och nu är han stationerad vid Sonett. Janne tycker att det är bra att by ta skivbolag ibland . -Man stannar annars i utveck lingen. Inga nya ideer kläcks ef ter en tid, säger han. Janne har spelat ihop med många andra kända svenska ar
tister. Han har t.ex. s med Pugh Rogefeld Magnusson, Ola Ma Jerry Williams . Janne har varit med i festivalen två gånger. I trädde han med låten Hallå. FÖljande år deh_ med låten Rockey M:oc:::::'JIiia. Rockey Mountains kom pil ....._ plats. Janne Lucas har oc verkat i TV:s "Vi i fe sju år. Men nu har han som av med svensktoppsstä Vid uppträdandet i R visade han att han är en av klass. Han spelade potpurri med gamla såk dingar. I potpurriet var ast J anne och trumm medverkade. De åsta mycket intressant sound fick Janne på samma att han är duktig på piano.. Han berättade att han spela piano då han var Ii gammal. Han är ock~ ~iiII. musikdirektör. Synd för arrangörerna synd för Janne att det \ som kom och lyssnade duktiga pianisten Janne Det var knappast ciellt upplyftande kväll Kalle heller. Han spelade några låtar med det heavy-bandet Nazareth, rättade att Nazareth ko Närpes den 8 juli.
• Janne Lucas har aldrix lyckats nå den absoluta toppen. Men snubblande nära har det I'arit några gånger.
5
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
•• •• •• •• • ••• •• ••• •
•
som blev en liten
idrottssensation i ... .. Massachusetts . •
« « « «
• •«
••• •• •
« « « «
il
«
il
: I mitten på 60·talet gjorde Carina Juselius från Jussila i Munsala sig känd : som en duktig allround idrottare. : Men sedan blev det tyst om flickan ett långt tag tilJs för någon vecka sedan : då hon kom i mål som tjugofjärde i Stockholm Marath~n. .. Sluttid, 3.02,54 innebar aU hon i premiärloppet blev OID·mästarinna. il
il
••
if
: il
..
!
«
.. : .. .. :
.. il
.. : .. .. : .. .. : .. .. : .. .. .. .. : .. .. .. :
..
..
~1en vad har då hänt åren emeJlan. frågar vi Carina som nu bor och verkar i Oravais. - Då jag skulle bli A-flicka lade fag av med idrottande\. ndra intressen och studier i Helsinfors kom emellan . Men jag motionerade flitigt och höll mig i form hela tiden, berättar hon. Det avgörande steget mot att ta upp idrottandet igen skedde inte på hemmaplan, utan under ett år hon jobbade som au pair flicka i USA. - Jag kände mig ensam och började söka mig till ett mo lionscenter som fanns aUdeles i närheten av den plats där jag bodde, berättar hon. Vid idrottscentret kom hon med i grupp som tränade med siktet inställt på att tävla i tioki lometerslopp. - Jag var faktiskt med i en herrgrupp för jag tyckte de ha de bättre fart än damerna. I maj började vi tävla så smått och sedan gick det av bara far len, berättar J uselius. Av bara farten, ja. Carina blev något aven sensation over Jhere i Massachusetts. Under hela sommaren tävlade hon i
olika lopp och placerade sig som regel på medaljplats. Under den sista tiden i USA, märkte Carina att det höll på att bli för mycke\. Hon kunde springa upp till tre lopp per vec ka. - Det var väldigt varmt att löpa i USA. En gång fick jag faktiskt solsting och föll ihop strax före mål. Men den gången hade jag tur. Jag vann en mat servis som lottades ut bland al la deltagarna. Priserna i USA är vanligen mycket större än vad vi är vana med här hemma. Pokalerna är 30-40 centimeter höga och of ta får vinnaren presentkort vär da flera hundra mark.
- En gång då jag skulle hämta ut ett pris från en av Ni kes' sportaffärer ville ägaren träffa mig. Jag blev erbjuden jobb som försäljare i butiken om jag tävlade med deras pro dukter, berättar hon. Även om erbjudandet var frestande, beslöt hon sig för att återvända hem till det kalla Norden. Efter hemkomsten har Nikes hört av sig igen med en skriftlig bekräftelse av inbju dan.
,.--... ,~ "
~
I I
PÄ , SPRÄNG I
411t. __
Inte alls slut Att det blev Stockholm Marat hon för Carinas del var ren tur. Egentligen kom hennes anmäl ning in för sent, men hon fick ställa upp i alla fall. I start fältet kom hon långt bakåt, vilket betyder att hennes sluttid kanske kunde ha varit innemot fyra minuter bättre! - Då jag kom i mål var jag inte alls si u\. Jag kunde lika gärna ha fortsatt tio kilometer till, berättar Carina. Och fortsatte gjorde hon da-
o Carina jobbar sedan i augusti i fJol som k()m1itlion!t~k· öt'7re HVC i Oravais. Men hon tävlar fortfarande för IFN och sparkar fotboll med MunsaLa BK:s damer. gen därpå med att spela fotboll hemma i Munsala. Men den gången gick det inte riktigt bra, för hon sträckte en magmuskel. - Det är alltid så med mig att jag inte kan säga nej. J ag håller på så länge det är roligt utan att egentligen tänka efter vad som är bra för mig, berät tar hon. Saknar tränare För att få någon ordning på sitt tränande skulle hon gärna ta stöd av någon tränare eller an nan idrottsflicka. - Det är svårt att träna en sam och man vet inte riktigt vad som är bra för en . Nu blir det mest att iag springer långa
sträckor för mig själv. Jagskul le gärna träna tillsammans med någon annan, men än har jag inte träffat på några andra id rottsflickor här i Oravais. Senaste vinter höll intresset
för tränandet att tina bort i ky
lan . Kanske var det Växlingen mellan det heta klimatet i USA och Österbotten som gjorde det speciellt svårt för henne att .komma sig ut längs vägarna. Carina berättar att hon gärna skulle satsa på idrotten här hemma i Finland. Men om det nu inte går att ordna med vetti ga träningförhållanden, så har hon ju alltid Nikes' inbjudan kvar. . .
... • . " Hemma pa hyllan har Carma Juseltus många ansenliga pokaler som minne från U.~A-året.
• ••• ••
••• •• ••• •• ••• •• •• •• ••• • il
Bästa OlD-tiden
:
••• ••
K-G OLlN •
••
Carina Juselius' debutlid på maraton, 3.02,54 - hur bra är den egentligen? Ja, Carin~ gick med en gång upp som OID:s bästa damlöpare på distansen någonsin. Bäst innan dess var Vasas Sonja Granqvist som i Jakob-Maraton 1977 löpte på 3.11,29. Och speciellt många Öl O-damer har överhuvudtaget inte sprungit maraton. Carinas notering är enligt friidrollsförbundets klassificering ett A-klassresullat - gränsen är 3.06,00. I mäst:u-klass är man om man löper på 2.50,00. Beaktar man då att Carina i Stockholm tvingades starta längst bak bland de närapå 12 000 löparna och därmed ödslade ordenlligt med minuter innan hon överhuvudtaget nådde till startlinjen, plus aU träng-
•• •• •• •• •• •• •• ••• •• •• • ••• •• ••• •• • ••• •
seln under de första Ikilometrarna bromsade hennes framfart, så kan man ana all hon har kapacitet för lider långt under tre t.~mmar. Guy Träisk, OID:s speciella statistiker, tror sig veta aH Carinas 3.02,54 placerar henne ungefär på tionde plats i år i landet och i fjol hade hon blivit ungerär 15:e bland landets dam-maratonarre med den tiden. Utvecklingen på damsidan är dock snabb, men än så länge finns det bara en handfull damer med Tuija Toivonen i spetsen som springer på tider under 2.40, och klarar man de dryga 42 kilometrarna på 2.50 - 2.55 så är man definitivt i landseliten. Och dit har Carina Juselius inte långt.
il
• : • • : • • • : • : • • : • • : • • : • • :
•
.................................................................................................•
6
,:\ \. ~' ~
LÖRD.16. kl. 20-01
TRIVSELDANSSUCCEN FRAN SENASTE LÖRDAG FORTSÄTTER. DIREKT FRAN M ~ ;~ DANSERNA I SVERIGE:
H • • VIctor urmlo
BUSSAR: Strandlinjen: Sundom I 19.15, Vasa busstation 19.30, Sol f
Barkarno, Lenni Back, Petalax Lång
'I åminne 1930 via Björkells, Kråkbac
ken, Havras, Köpings skola, Bygde gården, Hälsocentralen, Lenni Back,
'by 19.30, Helen,elund, Harr-
I ' Taklax, Korsnas.
& Fetknopparna
Åldersg. 15 år
CHRISTINA UNo.mG
and THE ROOTS ,
~1 LÖRDAGEN DEN 16_ JUNI \~
kl. 20.00-01.00
UNGDOMSDANS Kom och se premiären med Terjärvorkestern
_ ~HA~CHA Aldersgr. 15 år
Välkommen!
GAMMALDANS
Ordn.gr. 3
DANS
Lördagen 16. 6 kl. 20-01
Söndagen 17.6 kl. 20-01'
HUSBANDETH
JUBILEE
spelar
Populära dansbandet
från Sverige
DAMERNAS afton. Förbättrat dansgolv.
INTRÄDE 20,
INTRÄDE 25,
1
GAMMALDANS I GAMLA GODA
TÖJBY HAMNPAVILJONG
(
Kom ut i en naturskön miljö och fira kvällen vi alla väntat på!
Lörd. 16.6
, kl. 20.00
(
( (
FunkLgr. 5 o. 6
j
•• •• • •••••••• ••••
•••
Uttagning i söder
sker i Korsnäs på central idrotts plan kl. 19.00.
Nästa tisdag, den 19 juni, tar VII-ringen ut sitt lag till SÖU:s föreningstävling . Uttagningen
I volleyboll ordnar ringen en egen turnering, segrande lag går
....................
vidare till finalen i P tresserade volleybollag delbart anmäla sig sekreterare Kent SI telefonnumret 41221.
z:qiI_
7 •
» •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• •
•
•
•
•
•
eikki Hovi
.jektsekreterare
••
··rSOUROCK . ke alls obekant herreman, Heikki E Hovi, job denna sommar som projektsekreterare för som SÖUROCK i Molpe. , även kallad Hippi, är väl främst känd som ker. I tio års tid har han hunnit flänga runt i provinsen på spelningar. började i tiderna i dans Exom, ett band som "rppast behöver nån omfattan esentation. Numera är ju upplöst och Hippi lirar bas r2rt meriterade band , Hur Fetknoppar, och The Heikki E Hovi är inte en - er, direktör Hovi har jam i elden . .. Bland annat han lärarstudier vid Pe ".oka Fakulteten i Vasa.
ren om Runeberg, eller Roone berg, som di finske säger. - Jå, jag brukar sjunga endel av hans texter.. .jag sitter källa .. . och "En sommardag i Kangasala" , du vet - jag gungar på högsta grenen ... förklarar Ho vi . Sen finns det en dikt i Fänrik Ståls sägner, "5 juli". Den reciterar jag på min födelsedag , som är den 5 juli, sä ger musikern, direktören, klass lärar-studerande och nu också projektsekreteraren Heikki E Hovi. Hans Hortans
UlLa ;emlpel förberedelserna pågår som bäst förhands intresset att dö-
Det gamla tobaksmagasiilet skall iståndsättas till ungdoms utrymmen med statliga syssel sättnigsmedel, vilket i princip betyder att allt arbete kommer att utföras av unga. Det är såna här konkreta saker som borde värdesättas högst under ungdomsåret, för ingen tonåring kommer heller upp till
internationella ungdomsåret er tillställningen att av sommarens absoluta .,ltp:ml:l er inom musiklivet. sak som är värd att är Karperö satsning på mogendans. Ortsattningen blir lika Iyc premiärkvällen så är bara att gratulera till lyckats skapa ett nytt _:iaJde begrepp inom den nöjesvärlden, Friskt vågat, II\:IdI:ndle det internationella . .daI~lret så verkar det som ratins kvarnar skulle ~e. Olika kommitteer och funderar på hur man odoser ungdomarnas -:::~ på de mest skilda • I Jakobstad ser det ut skulle få ett riktigt et projekt på gång .
ett kommunal kansli för att läsa en teoretisk 5-årsplan, hur fin den än må vara. De statliga sysselsättnigs medlen är även pengar som den enskilde uf-föreningen kan ha en viss nytta av. Det finns säkert föreningar med omfat tande verksamhet som skulle vara i behov aven eller flere anställda personer för kortare eller längre tid . Dennes lön kan man få helt eller delvis finansie rad just via dessa sysselsätt ningsmedeI. Gå upp till den lo kala arbetskrafts byrån, kom munens ungdomsnämnd eller SÖU för närmare information om detta . Stå på er i kontakterna till olika myndigheter och instan ser, för dessa finns enkom till för att betjäna er, inte tvärtom.
Heikki Hovi skall hålla i trådarna för sommarens S6UROCK. 1 förra veckan blev det klart vilka band som skall stå på rockscenen i Molpe i sommar. 22 av de 41 band som skickat in bidrag har valts ut. o
Astrand praktikant i K:stad ~Sedan slutet av förra månaden jobbar Mats Åstrand från Lapp fjärd som sommarpraktikant på ungdomsbyrån i Kristinestad. Mats studerar på ungdomssekre terarlinjen vid SÖFF i Yttermark och kommer att vikariera ung domssekreterare Harriet Linde löf under hennes semester. .
Cha-Cha spelar upp i Ytteresse Dansorkestern Cha-Cha från TerjärV gör sin debut i större sammanhang nu på lördag i Ytteresse . Gruppen har övat till sammans under ett års tid och har tidigare prövat sina kunnig heter på tonårsträffar och skol danser. Men nu blir det alltså fråga om riktiga danser. Orkes tern har också anmält sig till Ar tlst~ och musikerförmedlingen i Vasa. Cha-Cha har sju medlemmar varav två är t1icksolister. Det är Annika Ahlbäck och Helene Ny berg som med sin sång skall underhålla publiken . Övriga i bandet är Mats Lind på trum mor, Kaj Renlund på basgitarr , Carl-Gustav Byskata gitarr, Ben Strengell gitarr och Hans-Erik Byström synth och orgel. Orkestern strävar till att spela en dansvänlig musik för ungdom . Men litet gammaldans som vals och schottis ryms också med på repertoaren . 1 höst måste tyvärr två av med lemmarna rycka in i det militära, men Mats Lind omtalar att man försöker klara sig över militär tiden genom att medlemmarna tar ut permissioner då bandet har spelningar eller med hjälp aven inhoppare.
.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ~
•
bland de uppträdande. Det femte kriteriet har varit att man sett till vilket språk som banden sjunger på. - Varje jurymedlem har själv fått ta ställning till hur starkt de vill betona språkets betydelse. Endast sex av de uttagna ban den sjunger på svenska, så språ ket har inte spelat nån större roll vid uttagningen. Bland de uttagna finns hela sexton nya band. Som tidigare somrar skall Mol perocken bjuda på en hel del an nat än musik, inne i paviljongen bUr det teater. Qch nere vid st randen skall det vara möjligt att ägna sig åt den nya modetlugan parashooting, som lär gå ut på att man med vattenskidor och en slags fallskärm tar sig en flygtur över vattnen. I sommar kommer vi att satsa mera på barnen, berättar Hippi Hovi, i synnerhet söndagen blir barnens dag i Molpe, då uppträ der nämligen barnens favoriter, Plommonsylt och Viktor Hur mio. Dessutom kommer det också att finnas en lektant under festivalda2arna . Deltagarlista SÖURQCK 1984: l) ACTIQN (Korsnäs)
2) ALAN PARNES PRQDUCT
(Vasa)
3) A-MEDIA (Vasa)
4) GIGI SANNHQLM BAND
(Ekenäs)
5) GUSTlS BLUES BAND
(Karleby)
6) HAPPY END (Helsingfors)
1) HELSINKI CITY HEASERS
(Helsingfors)
8) HUGO' & THE BEE GEES
(Malax)
9) KRA (Helsingfors)
10) LQQSE SHQES (Kimito)
11) THE INEW BANDITS (Hel
singfors
12) OLD WINTAGE BLUES
BAND (Korsholm)
13) RAGNAR HARE (Jakob stad)
14) THE RQQTS (Vasa)
15) RÅGSVED (Esse)
16) STEN RÖÖSE (Jakobstad)
17) STQRMBRINGER (Jakob stad)
18) TURBULENCE (Vasa)
19) WDM (Jakobstad)
20) WILD FQRCE (Vasa)
21) VIKTQR HURMIQ (Evit
skog)
22) JQE CQQL (Åland).
22 band klara för SÖUROCK I · förra veckan samlades SÖU:s musikutskott för att bland de 41 band som sänt in kassetter välja ut de med verkande vid sommarens SÖUROCK i Molpe. Nu är 22 baDd klara för rocksce nen i Molpe veckoslutet 28 29 juli. För att få en bred och mångsidig jury hade musikutskottet förs tärkts och den grupp som tog ut SÖURQCK banden bestod av el va personer. I juryn satt musikutskottsmed lemmarna: Jan-Henrik Häggdal, B-G Laxell, John Ahläng, Jan Jakobsson och Hippi Hovi . Des sutom hade man kaUat in förs tärkning från alla tänkbara sam hällskikt samt musikstilsföreträ dare. Musikutskottet hade utökats med dirigent Sören Lillkung, fri lansjournalisten Ville Wilenius, lågstadielärare Mikael Pietilä, förbundsordförande Mårten Lövdahl, biljettkontrollör Anni ka Haslecker samt annonskon sult Clas Holm. - Det var inte så svårt att välja ut banden, berättar Heikki Hovi. Juryn kunde efter att ha lyssnat igenom banden enas om vilka band som skall uppträda på som marens SÖUROCK. Fem kriterier har varit vägle dande när juryn valt ut de med verkande, berättar Hovi. För det första har man varit mån om att få så många musikstilar som möjligt representerade. För det andra hur utförandet, hur pass bra musiken är uppförd. För det tredje har man försökt undvika band som enbart är hopsatta för tillfället. För det fjärde har juryn försökt få en så stor regional sp ridning på de medverkande ban den som möjligt. - Det tycker jag att vi lyckats bra med, säger Hippi, av de medverkande kom mer 14 band från Österbotten, 6 band plus en artist från Nyland och ytterligare ryms ett band från Åboiand respektive Åland med
. . . . . . . . . . 1t
.. ..
•
•
•
•
•
•
•
•
... •
•
•
..
•
•
•
•
..
•
•
..
•
••
••
8 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _I _ _
I
När interrailjöljetongen in har huvudpersonerna re dan tragglat sig igenom bl.a. Tyskland och norra Jugo slavien. En augustitorsdag gör de sig beredda att lämna Dub rovnik - det adriatiska havets pärla - för att söka sig vidare söderut, med bl.a. öarna i den grekiska arkipelagen som ett av de stora målen. Det är bara att hänga med!
I leds
Torsdag 28.8 Jugoslavien
I
I I I I I I
I
EN INTERRAILARES DAGBOK odören i den tätt packade bus sen blir efter bara någon timme mer än besvärlig. Tro~~ att vi varit på väg i bara ett par tim mar har vi redan druckit upp halva vårt vattenförråd. Vägen går genom ett mycket bergigt landskap och fast chauffören pinar fordonet får han sällan mera än 70 km/ h ur det, backarna är för många och branta. Klockan 20.45 stannar bussen för en paus på 25 minu ter. Vi inhandlar en iskall Tuborg för 25 dinarer och låter den kalla drycken svalka våra halsar, hääärligt! Därefter fort sätter vi söderut genom den ju goslaviska natten. Nu som då slumrar man till, men aldrig för någon längre stund. Vad resan lidit har det också blivit mindre folk i bussen så ingen behöver längre stå upp. Bakbänken är inte speciellt bekväm, när någon av oss rör sig så rör sig samtidigt alla fem sittplatserna, populärt : Nattens mörker skänker också lite sval ka och det känns skönt. Men visst är det ett otyg då man måste byta ut det bekväma tåget mot den skrangliga bus sen. Något alternativ har man emellertid inte om man vill ta sig fram i västra Jugoslavien, eftersom kusten är så gott som järnvägsfri söder om staden Sp lit.
ra ett stort och imponerande stenhus. Vårt tåg skall avgå 07.15, men det dyker aldrig upp. Vi frågar på tyska aven vresig gubbe i informationen hur myc ket det är försenat och han slår ut med händerna och säger "kanske 45 minuter"! Det är bara att vänta och under tiden ventilerar vi livets vardaglig heter med de två österrikarna som också skall till Aten i Grek
land.
En timme senare har ännu in
get tåg dykt upp och jag frågar
ånyo i informationen när det
skall komma. Gubben tlaxar
med sina beniga armar och
morrar något om en halvtimme
och spår 3 eller 5, eller möjligen
spår 7. Det blir en hel massa tåg
det och vi satte oss på nytt. Lite före nio tar jag nytt mod till mig och går fram mot luc kan vid informationsdisken, gubben ser mig komma och jag ' vill inte påstå att han skiner upp precis. När jag har bara två me ter kvar slår han ner luckan och bara skakar på huvudet, tydli gen menar han att tågen tagit slut. Det är bara att vända och förena sig med tre andra slappa gossar. Klockan 9.15 - äntligen ramlade vårt Aten-tåg in på sta tionen, inte mera än drygt två timmar försenat, värre kunde
I busstationens information påstod de att bussresan från Dubrovnik vid det Adriatiska havets kust till Skopje längre in åt landet tar blygsamma 13 tim mar. Pust, stön och flämt, bara Gud vet om vi överlever en dy lik pärs . I vanliga fall får man inte köpa bussbiljett förrän bussen står vid stationen, men eftersom det här var en långfä rdsbuss hade vi kunnat köpa varsin biljett redan på förmid dagen. Dessutom hade vi också de platsbiljetter som krävdes, platserna nummer 37 & 38. Det kryllar av folk på stati onsområdet och vi har en bes tämd känsla av att det kommer att bli trångt i bussen. Den blå vita bussen av obestämd årsmodell anländer och vi har tur och lyckas tränga oss in först av alla. Upptäcker genast att bänkarna saknar nummer, vad gör man då, med folk som knuffar på bakifrån slår vi oss ner på bak bänken. Vi har knappt satt oss förrän någon ropar åt oss att vi skall flytta på oss, vi bara grinar gub ben ifråga rakt i ansiktet, han kan ju försöka bevisa att vi sit ter på hans plats först. Folk ger utlopp för sina upprörda käns lor, det har sålts betydligt mera det väl vara. Guy och jag hittar På fredagsmorgonen klockan sittplatsbiljetter än vad det en nästan tom kupe, dess enda 06.10 når vi Skopje. För våra finns bänkar i bussen. Vi tackar innehåll består aven grekiska sista dinarer köper vi lite drick vår lyckliga stjärna för att vi som tydligen skall hem och häl bart innan vi letar upp järn hann in först och bannar i det sa på till Grekland. Hon berät vägsstationen. Den visar sig lig tysta två österrikiska pojkar, tar att hon är en s.k. gäst ga i ett litet obetydligt skjul, som kör bort de tre tlickor som arbetare som till vardalls h~ IIpr medan den gamla stationen, gör oss sällskap på bak bänken. till i Tyskland. Hon prata.! .tr~som nu är museum, visar sig vaManligt sällskap är väl aldrig att föredra framom kvinnligt, men dessa två korkar är tyd li- WD gen av annan åsikr. En fet mat "'" rona med en mängd kassar i sin famn kommer fram till bakbän ken och blänger surt på oss, samtidigt som hon muttrar något på serbokroatiska och svänger lite hotande på högen med kassar. En av våra bänkg rannar öppnar nonchalant en medhavd butelj och tar en djup '" klunk ur densamma. Klockan 17. IO ångar bussen ut från stationen, den ändlösa resan mot Skopje - jordbävningarnas stad - har börjat. Matronan har också hittat en egen plats . Hon fann ett lämp ligt offer, en äldre kutryggig gubbe som hon körde upp efter en kortare ordväxling. I mit t gången står nu ett tiotal perso ner och flämtar i hettan. Vi har ingen aning om hur varmt det är, men är dock övertygade om att kvicksilvret i 'termogradme tern' har börjat krypa upp på den svettigare sidan av 30 gra der i skuggan. Takluckorna är och förblir stängda. I bussen finns nämli gen en ung mamma med sin ba by och hon (alltså mamman) Italialltalien Kreikka/Grekland: börjar gestikulera och yla di 30% Brindisi -Korlu rekt när någon gör en ansats till 30 % Brindisi-Igoumenitsa att närma sig takluckan. Svet 30 % Brindisi -Patras ten formligen rinner av oss och
I I I. I I I I I I I I I
IIII@.I
Huvudpersonerna i ÖP:s nya intemlii~serie är Patrik om Guy, båda ursprungligen hemma från de österbottniska vidder na. Här ses de två förtärande vindruvor på torget i DubrovniJr efter ett ordentligt dopp i det adriatiska havets vatten. Strax ef ter måltiden lämnade de Dubrovnik för att resa vidare söderut. oss de karameller tanten u;'~r;;;;;; på var femte minut. Hon så illa egentligen, bara skulle glappa minder med ten, när hon blir riktigt i består nämligen hennes 80 % av grekiska ord begriper vi inte ett dyft a\ _ Solen står redan högt klarblå himmel och det bli svettigt i kupen, vi har för länge sedan druckit sista av vårt . Tanten säger kaffe och drar fram en termos ur en av sina många kor, jag tackar nej men G för sig en kopp. iII~am:~. sörplar de i sig den den och tanten fnissa pekat på Kina och fått samma för sig själv, tydligen UjJjDAol-; klyftiga svar. Tanten plottrar tar hon vårt unga "a.",.,.ajh på i det oändliga och försöker att jag inte skall känna förklara någontin om sina gulli missbytt bjuder hon mig ga barnbarn som det tydligen sexhundrasextiosJätte skall finnas dussintals av i karamellen. Jag ler och Aten. Vi tänker bara 'Gud må och ser antagligen ut bevara Grekland' och snaskar i femåring som fått _. ~ slickepinn. Som tur är fk ingen klapp på huvudet. Strax förrän vi når mellan Jugoslavien och land säger tanten plötsligt måste hjälpa henne, h insmickrande ~ att mUlstasdl_1 på överläppen hoppar fortsätter: - Jag har lite saker måste få in i Grekland. sar oss en del av de saka har i sina väskor. Tanten faktiskt en vandrande handel, där finns nämJi ting mellan himmel och Kaffebryggare, rakm elvispel m.m., vi tar h en del av hennes saker och att hjälpa henne, det m emellertid kvar på henn Den grekiska tullen är alls intresserad av våra säckar, den kastar inte enda blick på den, därerna; sätts tantens bagage för tigt rigorös kontroll. ()t--=_.., de av vad tullmannen påpekar och visar upp sa tar tanten och säger an där skall jag j u ha i mitt _ .' nade cafe." Tullman n skakar på huvudet, men inga åtgärder och fö , n snart ut genom dörren. T bara ler förnöjt medan h der oss på ännu en syrlig karamell. ka med oss, men blandar in massor med grekiska ord så det blir nästan obegripligt. När vi berättar att vi kommer från Finland skakar hon förvånat på huvudet, vad är det? Vi visar henne på en medhavd karta var fosterlandet ligger och hon sä ger ett fårskalligt "aha", jag kunde antagligen lika gärna ha
Genom västra Jugoslavien i en het och pinfull buss
d..
---------------------------------------------
9
e flygande tefaten
bluff eller fakta?
Dd finns knappast något fe
lIOIDen i modern tid som för
_'Uat så mycket som de fly
e tefaten. Miljoner män
- or har uppgett sig ha
'ort observationer av sådant
att de själva inte kunDat
dem någon naturlig förkla
ring. Vid närmare granskning
det dock visat sig att de
ra flesta observationer inte
Is har haft med utomjordis . besök att göra. Kvar blir
ett fåtal observationer som
inte kan ge någon förlda
riBg utgående från det den
- kliga vetenskapen i dag
- ner till. senare tid har kritiska studier en rad klassiska tefatsrappor , vilka flitigt citeras i UFO-lit uren fått sin naturliga för klaring. Många av de fotografier m cirkulerat i veckopress och f klitteratur har visat sig vara rfaJskningar i syfte att tjäna ngar. Det verkar med andra ord som o m de människor, som förklarat au UFO:s inte kan finnas för att et helt enkelt inte finns något sådant, skulle få rätt. Om det än finns sådana som allt för lätt avfärdar fenomenet UFO, så finns det ocksåmänni· or och grupper som är alldeles rör blåögda. Längst ute på den kanten hittar vi halvfnossiga, 'asireligiösa sekter som uppger .g stå i kontakt med bröderna från rymden. Grunden till dessa pper står vanligen att finna i 1 det går att göra pengar på niskors godtrogenhet. Följande steg mot en vettigare ning av fenomenen hittar vi i människor som genast de hör om en UFO-observation as . rar till besök från rymden
Sam~a
dag som vidstående artikel var klar för sättning kom med OP:s post ett brev från Barcelona i Spanien. Brevet inne höll ett cirkulär från någon form av religiös eller kvasireligiös gruppering och skulle ha gått direkt i papperskorgen ifall min blick inte hade fastnat vid en av bilderna. Det var exakt samma fejkade Adamskibi'ld jag tänkte illustrera tefatsartikeln med!
o En farkost [rån en främma'!.de
v~rld? Eller bara en gaslykta från Den senare forklarmgen är med all sannolikhet den rtktlga, "!.en annu finns det människor som tror på de fantasihistorier samvetslosa skälmar serverar. d~t ~amla Be~lm?
Ytterligare ett steg mot en me ra sansad syn på fenomenen hit tar vi hos de människor som tror att de flesta UFO-observationer har sin grund i något naturligt fe nomen . Men samtidigt blundar man inte för att det finna fall av UFO-observationer vilka pekar man. inte för att det finns fall av. på att tefaten skulle ha utomjor diskt ursprung.
Närmast "totalvägrarna" hit
tar vi den gruppen av människor som ser tefaten som någon form
av naturligt fenomen vi ännu inte lyckats utforska. Enligt detta synsätt är det också möjligt att tefaten är någon form av flyg plan eller hemligt vapen någon av stormakterna håller på att testa. Längst ute på kanten hittar vi således gruppen som nämndes i början. De människor som med arrogans och självsäkerhet avfär dar tefaten som ren och skär fan tasi. Att UFO-problematiken tagits på allvar också av myndigheterna framgår av att man såväl i öst som väst tillsatt undersöknings kommissioner med uppdrag att
syna UFO-rapporterna. Den största av dessa undersökningar, den amerikanska Condon-rap porten, avslöjdamånga misstag från observatörernas sida och förfalskade bilder. Undersök ningsresultatet blev att man drog slutsatsen att det inte fanns fog för att tro att tefaten hade utom jordiskt ursprung.
Ull
docka eller rakad apa.
'\$
'": ;.!J
(:;:~~
•
l'-~v.I ·"
~1'. ~v..;,;
Gröna gubbar
Det finns också människor som uppger sig ha sett, ja till och med talat med varelser som kommer från andra världar. Bland annat i vårt land uppger sig två skogsar betare i närheten av Kinnula ha mött en liten grön man från en flygande farkost. Men det finns tiU och med historier där jord människor blivit kidnappade av UFO:s eller haft samlag med un dersköna kvinnor i flygande far koster! l slutet av 1940-talet och bör jan av 50-talet, då UFO-febern rasade som värst i USA, förekom fantastiska historier om att tefat skulle ha kraschlandat eller ned skjutits. Man skulle ha hittat kropparna efter döda UFO-män och vid ett par tillfällen till och med tagit små gröna män till fånga. Dehär . uppgifterna väckte naturligtvis stor sensation men dementerades av myndigheterna. Ännu i våra dagar kämpar ufolo gerna om att få fram alla upplys ningar kring fallen, som enligt myndigheterna aldrig inträffade. En liten död människoliknan / de varelse som vid ett tillfälle uppgavs komma från ett havere rat tefat visade sig i verkligheten vara en rakad apa!
Pengar att hämta
=Denhär konstiga lilla ·varelsen pdstds komma från ett flygande tefat sköts ner av /uftvärnet i USA. Det mest troliga är att det är en Ii
meddelandena är befälhavarna Woodok och Maclero ombord på rymdskeppen Christal-Bell och Olympia. Meddelandena tas tyd ligen emot aven viss Eugenio Sir gusa, som dessutom har godhe ten att vidarebefodra dem till ÖP . . I ett meddelande daterat 1977 uppger rymdbröderna att de no ga följer med utvecklingen på jorden och att de inte tvekar att ingripa ifall ett atombomskrig s.kulle utbryta. De hotar att gripa till åtgärder som skulle betyda förändringar i gravitationen, den jordiska magnetismen och solvin darna . De uppger sig också ha möjligheter att blockera alla elek tromagnetiska cirklar och absor bera all energi som framställs på jorden. I ett meddelande daterat så ti digt som 1965 utlovar sig rymd bröderna att mörklägga jorden tu. Lt under tre dagars tid. Människor "", t "'O: .. nas uppmanas därför att förse sig "r med mat, ljus och bränsle för minst tre dagar. Av allt aU döma har mörkläggningen redan plane rats till ett fastslaget datum, men ifall en atomkonflikt uppstår, kommer rymdbrödema att ge nast sätta planen i verkställelse. Ur det minst sagt löjeväckande dokumentet framgår att rymd brödernas farkoster, vilka inte kan observeras av jordmänni Jodd, det är exakt samma lamp skornas tekniska utrustning, pa ufo som iUustrerar rymdbro trullerar i den yttre rymden runt dernas cirkulär, vilket kom med jordklotet. Det finns också större ÖP:s post härom veckan. rymdskepp stationerade på de baser rymdbröderna inrättat un ser från Venus, Mars och Satur der månens yta. nus. Som bevis för sina historier Cirkuläret innehåller också fle framlade han fotografier, vilka ra bilder varav det ena påstås va dock inte klarade någon närmare ra taget med en speciell kamera, granskning. Vid ett tillfälle då som kan ta bilder genom tiden.
Ihan pressades av militära exper Personen på bilden är ingen
Iter , godkände han aU det var för mindre än Jesus på korset. Den
speciella kameran uppges vara
falskningar, men att han gjort väl undangömd på Vatikanen.
dem enbart för au illustrera det En annan bild föreställer en sa han i verkligheten sett.
ligt och hemlighetsfullt leende Trots att hans historier var man, vilken uppges vara ledare minst sagt naiva och trots att för rymdmännens styrkor här på hans foton var oskickligt gjorda jorden. förfalskningar, lyckades han Det finns personer som gjort sig övertyga miljontals · människor förmögenheter på att sälja den
om att han haft kontakt · med här typen av cirkulär till lätt lura
utomjordiska varelser, Bland an de människor. Uppenbarligen
finns det folk som faktiskt tror
nat fick Adamski audiens hos på det dravel de innehåller. Spe
drottning Juliana av Holland, ciellt i USA, där det finns en stor som var intresserad av hans his befoJkningsgrupp med ekono torier. Enligt Adamski själv var miska tillgångar men med en :han också inviterad till ett sam relativt låg utbildningsnivå, finns manträffande med påven. Vid sin det avsättning för ideer av denhär död 1965 var Adamski en rik typen . .man och något aven religiös le Många människor lockas sä dare för alla de han lyckats dupe kert med av nyfikenhet, au få
ra. uppleva känslan att de kanske
Uppenbarligen finns det männi skor som fortfarande tror på Adamski och hans tefatshistorier och dessutom har energi och pen gar att sända ut cirkulär till tid ningarna. Det fenomen jag trod de var ett utslag av den rädsla och trygghets längtan det kalla kriget och atombomben skapade på 50talet, lever fortfarande kvar i vå ra dagar. Måhända är det så att fantasierna får ny grogrund i det spända internationella .klimatet och med hotet aven nukleär kon flikt häng<\J1de över oss. Men låt oss ta en närmare titt på vad cirkuläret har att berätta. Det består av olika meddelanden daterade ända tillbaka på 6O-talet och uppges komma dels från en plats som heter Nicolsia och dels från himmelen. De som sänder ut
Den UFO-feber som grasserade i atombombens och det kalla kri gets skugga gav också grogrund och marknad för charlataner, vil ka lyckades lura miljontals män niskor med sina historier. Den mest kända och kanske mest framgångsrika av dessa, var utan tvekan George Adamski, som uppgav sig ha träffat varel-
1>:.1.)" , ,,:,~
l'::I'>~ ~l.t:
Mars och Venus ur bilden
Ännu på 1960-talet spekulierades det livligt i om tefaten kunde komma från jordens närmaste grannar i rymden, det vill säRa
känner till något som andra män
niskor och rentav vetenskapsmän inte vet något om. Säkert finner många tröst i att det finns en hög re makt som vakar över oss i des sa osäkerhetens tidevarv. Men ändå, at! mörkret skall vara så nära ....
Forts. sista sidan
K-G OLlN
•
10
Amatörer och proffs möttes
påmittnordiska teaterdagar
Mitt i norden med mitt norden - och teater på alla håll. Ackurat. Norrmän, svenskar, och finlandssvenskar ' i en skön blandning. Proffessionella och amatörer under samma tak. Ackurat. Det är alltså frågan om "Mitt nordens teaterdagar i Härnösand 31.5-3.6. Ackurat, som norr männen säger.
r-:.
Vad är då Mittnorden? Jo, det är en samarbetsorganisation mellan Sveriges, Norges och Finlands mitt-län och fylker. Samarbetet rör sig om t.ex . handel, turism, utbildning, kultur etc. - Vi vill ge kulturen en större vikt i mittnorden, säger lands hövding Kauko Sipponen i sitt öppnande. - Vi måste bilda en helhetssyn. Mittnordenkommit ten delade också ut ett stipen dium på 10 000 skr åt österbott ningen Ralf Långbacka. Varje land hade varsin dag på sig att redovisa sin teaterverk samhet. Finland representerades av Wasa Teater och Närpes Tea ter. WT framförde "Linje Lusta" och Närpesbornasjöng sånger och visade video från "Runar och Kyllikki". Den professionella teatern i Sverige representerades av Väs ternorrlands regionteater, vars verksamhet påminner mycket om vår egen regionteaters, Wasa Te aters. Men dessutom spelar Väs ternorrlands Regionteater som marteater. - Sommarteater är ett bra sätt att nå en ny publik, säger teaterc hef Arne Andersson. Vi kan inte enbart nöja oss med den publik som alltid går på teater. I som mar spelas "Peer Gynt". Mycket fascinerande är den
amatörteater som kallas kvarter teaterverksamheten. l utkanten av Sundsvall finns en gammal, stor skola, numera teater: "Kubteatern" . Det är kvartersteaterns högkvarter. Kvartersteatem försöker skapa närkuItur i bostadscentrum. Den gamla skolans gymnastiksal har blivit teatersalong, klassrummen dramarum, orkesterrum, dräkt lager, cafe och sminkrum. - Det mesta har vi gjort tillsam mans, gratis, säger Jan-Anders Johansson som jobbar på Kubte atern. Han pekar på en kraftför sörjningsenhet som gänget byggt aven gammal dator. - Dethär huset kostar oss 3000 kr i hyra per år, så det är ju näs tan gratis. Orsaken till att Jan Anders jobbar på en amatörtea ter är att den drivs av beredskap sanstälIda i kommunen. Just nu
planerar han barnteaterJäger som vande pjäs. Ingen dekor, men skall hållas på Kubteatern för duktiga skådespelare. Norska barn i olika åldrar. Kubteatern amatörteatergrupper var "Sörsa hade i fjol en stor produktion, misk Teatergruppe som framför nämligen Brechts "TolvskiJlings de "La öksa Jigge" , ett spel om operan". Nu håller man på och sameproblematik. "Sparbu Tea- . förbereder "Oliver Twist ". "'ör terIag" gav en fin och impone den produktionen ges 400 000 (!) rande föreställning av "Spelman i kommunalt bidrag. Det finns i på taket". Den föreställning som jag personligen fastnade mest för Sundsvall fem kvartersteatrar. Till "Kuben" är också mimgrup var "Kontrabassen" med "Trön delag Teater" (proffs), en ensam pen "Madame Mim" knuten. show med Bernhard Ramstad, De sysslar mycket med gatutea ter. Under teaterdagarna visades mästare på miner. När man ser både amatör- och en föreställning på torget i Här professionell teater undrar man nösand. Under teaterdagarna gavs om det finns någon skillnad mel många fina föreställningar på lan dem, och i så fall vilken? Härnösands teater och Parktea Kring dethär funderade RaIf tern. WT: "Linje Lusta", Dario Lånbacka i ett anförande under Fos "Marcolfa" med amatörg "finländska dagen". ruppen "Paranterna" , "Bortby - Betyder amatör att vara dålig, tingen" med regionteatern. En · och proffs att vara bra? Egentli mycket speciell prestationskrä gen betyder amatör "att älska".
Welmu Rock i blåsten Kalla vindar drog över Sandö i Vasa i söndags. Det fick också folk att stanna hemma i stugvärmen. Endast ett hundratal sjä lar hade kommit ut för att följa med Welmurocken. Synd var det för den musik som konserten bjöd på var av hög klass. Vasabandet Turbulence var försl i tur att hoppa upp på den presse ninghöljda scenen . I bandet spe lar ju en icke allt för okänd gitar rist vid namn Mikko Rintanen. Visst kunde Turbulence-killarna spela men repertoaren var rätt ensidig, efter att ha hört Ivå låtar går jag på kaffe. Kommer lagom tillbaks för att Jeppis bandet Sten Röös skall stampa igång. Sten Röös är fak tiskt hörvärda. Sjunger på svens ka och dessutom kan man ju uppfatta iexten. · Bandets sångare, Frippe, har talang. Blir intressant att åter få träffa poj karna på SÖUROCK i Molpe. Sten Röös har alldeles nyligen bytt gitarrist och därför körde bandet endast sex låtar på scen . Lopnela Blues Band kallade sig
/
följande uppträdande gäng. Det var skönt att få lite variation på det hela. Blus Bandet hade en fin blåssektion som fick det att svän ga. Dags för bandbyte. Nu kliver ett gäng äldre gentlemän på sce nen och drar av äkta gammal swing. Och det swingade så det stod härligt till. Gammal är äldst heter det visst. Roadrals kallade sig dagens hedersgaster från Sverige. Ett band som spelade håår! men ack så ointressant! Dagen gick mot kväll och kon serten avslutades med sång av Wesley & Tobbe, fint med lite stämsång och aktustiskt på den förstärkta och inte allt för st.äm sång-inspirerade sång som övriga band bjudet på.
D Sten Röös från Jeppis spelade svängig reggae på Welmurock i sön dags.
Att vara professionell am) bara att man gör något för gar. Och blir en idrottare när han blir proffs? På frågorna svarar Långbacka hjälp av Peter Brokke. Det är gen större skillnad mellan a rer och proffs. Det grundlä de är att man -har ett uttryc hov, ett meddelsebehov. måste vilja säga något med man gör. Men skillnaden Ii däri, att en amatör som inte behov av att meddela sig upp medan en proffs som inte har hov fortsätter. Långbacka t" ger att det är just det som är typiskt i vår västerländska t~ att den inte har något att be men berättar ändå. Och en stor svaghet: Proffsteatern ii rar sig själv och har väldigx kännedom om vad som hands utanför kretsen. ArnatörteaJi är på annat sätt knutna till v Iigheten med olika livserfare ter. För att dra en liten parallell våra uf-teatergrupper och .. bottniska amatörer ska jag en liten jämförelse med am teatern i Sverige och N~ Många är säkert ännu lite cboc kade efter att ha läst om Kubt terns enorma anslag. När har finländsk amatörteater fått sådant för en produktion? blir lite svartsjuk. l Sverige och Norge är teatern också mycket mera niserad, och inriktad på sa te mellan olika grupper. Men åsikt är också att den fina or sationen inte har något att med. Och att det finl' något "råddiga" systemet skulle vara att föredra, eft Finland har flere amatört grupper. Enligt RaIf Lång ser 50--60 070 av finlända rna teater, medan det i "kult derna" rör sig om ca 5 ~ Detta tack vare vår arbetart och u f-teater . Någon brist kaIer råder ju inte här heller. ket är ett problem för våra nar. Tvärtom har vi ju fler har råd att använda. Här i Österbotten konuucr nästa revysäsong att med: stor brist på kompetenta r rer. l Sverige och Norge större möjligheter att få pr onell hjälp, och många k ner har anställt teaterko ter. Vad har man då tänkt samarbetet länderna eme Adresser har växlats fli kontakterna kommer nog varaktiga. Vad som redan klart är att folk från "K kommer att besöka öster ka sommarteatrar i SOIl1llJl[_ den professionella sidan gästspel medVästernorrl gionteater på Wasa Teater hösten. skådespelarstuderande från mö scenskola kommer oc göra sin praktik i Vasa i Alla deltagare har säk ut mycket av teaterdagama. har bytt ideer, åsikt ~ umgåtts flitigt "over gre Och de människor man UiiO_'-K vill man gärna se fler gån kurat! Som norrmännen
Ana
... 11
-
..··(j(,&A
UST Arf 1 ~ TILL Of:f
f ~
SÄ~R.AS;E# ••
'OJEN
~yc,c,tr'
Österbottniska
Posten
!
O
Medlem i tidningarnas förbund.
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar .
-0
'PANG.
-
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1984
ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson
MA~~)(
"O~SNÄS
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav Olin
Tel. 967-13 555,
hemtel. 967-21 099
Redaktion: Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSTAD
MVSI"- .s~OLA
Redaktör i Vasa:
Sven-Erik Glader
tel. 961-113 522,
- hemtel. 961-32 698 - Redaktör i Sydösterbotten:
Hans Hortans, tel. 961·113 522,
hemtel. 961-271 071
PRENUMERATIONSPRIS
1984
Helt år ...... ,.... ................ .... 65, Halvt år ............................. 40, Skandinavien ......... ... . ........ . 70, Lösnummer ................ ...... . .. 2,50
KASSA OCH .B OKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad
Tel. 967-13 555
ANNONSMOTTAGNING
SÖU :s kansli,
Handelsesplanaden 10 D ,
65100 VASA 10
Annonschef: Clas Holm
Tel. 961 -121 564
Onsd. tel. 967-11 827
Hemtel. 961-222508
Annonserna bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
JAG HA~ WÖ~T ATT DET LA~
VARA ~OMMAR PA ..JOROE~, oÄll ~öR ~"R JA(, \(OPl' ÅT OSS BLOMMOR ~IT/
ANNONSPRIS I texten ...... ... ... . ............... ... 3,75 Efter texten ........ ..... .. ............ 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÅRGANNONSER
Minimistorlek 200 mm.
Färgtillägg -,35 spmm
VASA m usikbranschens specialaffär
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA
ARTISTER VASA PRodukTioN Tel. 961·119920
PRESENTER Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
:lre~'lt~iillare'l Inneh. lena Wilson
Tel 962·41 423
Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
-
Yl HYR UT' PA & LJUS AIILÄMIIIII'AR
Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.
för · allt emellan rockkonserter och friluftsmöten
sound check 967 • 7J OJ 7
DU!
Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedling.
HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961 ·113572
BII• •W REPLOT FÄRJFÄSTE Ja: II' ' " 01. 120 015
o,..: ....nI. 11-17. lO 9-13
• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE
Tel. 961·38020
Utmaningar till
l!i-ll);t-I![41 Marina Hagman
Lasse Björkgård, Kronoby Ann-Katrin Ek, Pörtom
Kjell Södereng
Asa Strandberg, Veikars Gun-May Sellnäs, Jakobstad
Gun-May Sellnäs
Roger Sundsten, Sundby Gunda-LiII Törnqvist, Kronoby
Lasse Björkgård
Camilla Smeds, Föllinge Sverige
Carola Örn, Iskmo
....
12
dire~t
Succe
för mogendansern
vid Carpella - Carpellas satsning på mogendans har lyckats! En publik på över 600 personer stortrivdes i Car pella på lördagskvällen. Stämningen var jättefin och just den publik som arrangörerna hade vänt sig till hade kommit. Ett dansglatt gäng svängde om i KarpeFÖ. Det var faktiskt en annorlunda dans. LUKnt. städat och 2latt. En danssugen publik svängde om i den uppiffade och lövade paviljongen. Ocb åldersgränsen höll, till CarpeDa hade just den målgrupp som arrangörerna vänt sig till kommit, alltså ung domar från 20 år och uppåt. Kanske det mest iögonfallan de var den goda ordningen, dansen och glatt umgänge präg lade kvällen. Kvällens orkester, Barbarela, spelade en dansant "håll i var andra"-musik. Och stämningen var på topp så där en tiotiden. Då steg kvällens "guest star", Maj-Britt Martin från Söder fjä rden upp på Carpella-sce nen. Hon sjöng gamla godingar och inledde med "En gång är ingen gång", som väl får ses som Maj-Britts paradnummer. Och folket lyssnade, dansade och mådde bra. - Jag är förväntansfull, det här kan bli bra. Så sade Viveka Wiik 2l-årig Vasanicka, när jag frågade henne hur det kändes alldeles i början av kvällen. Det bästa är kanske att så mån ga är just i 20-årsåldern. Det ser ut att bli nåt alldeles extra, inte nån gammaldans och inte ung domsdans, tyckte Viveka. - Det här kan bli ett alter nativ till restaurangerna inne i stan. Den måttliga ljudvolymen gör det också möjUgt att prata med varandra och det är också viktigt, menar Viveka. Ann-Kristin Beijar och Lars Erik Härus hade kommit till
De flygande ...
· lIr
Mars och Venus. Ja, man till och med fastslog att månens baksida var bebodd. Våra dagars forskning har emellertid klart och entydigt sla git fa st att dessa himlakroppar . inte kan hysa några högre livsformer. Inte heller de andra plane terna inom vårt solsystem har några möjligheter att hysa liv i den form vi känner det. Even tuella besökare måste därför vara mycket mera långväga. Problemet är bara att nästa steg blir oändligt mycket längre bort . Den närmaste stjärnan i rymden ligger på omkring fyra ljusårs avstånd, del vill säga att om man med ljusets hastighet re ser från den stjärnans omgivning tar det fyra år innan man är framme vid jorden . Som jämfö relse kan nämnas att månen, som vi jord bor med buller och bång
Carpella från Kvevlax. - Det här är verkligen någo nting nytt, och det är bra att här inte är allt för många unga. Trots att vädrets makter inte var allt för snälla mot arrangö rerna så hade en talrik publik kommit ut till paviljongen vid fjärden. Och det finns ju ett fint sätt att hålla värmen - att dansa - och det gjorde man. Kring borden som fanns ut placerade satt man och pratade om det inte dansades. Den goda ordningen och lätta stämningen gjorde att alla trivdes. Karperö uf:s ordförande Su ne Glader berättar att man efter fjolårssäsongen stod inför två alternativ. Att fortsätta som förut med dansen eller göra om hela pavil jongen till ett disco. Det senare alternativet hade bland annat inneburit en "mörkläggning". Detta för att få den rätta disco stämningen. Och det är ju synd att mörklägga en paviljong med så fln utsikt som Carpella kan ståta med. - Så vi valde att fortsätta dansa, säger Sune. Mogendans är ju i och för sig ingenting nytt. Se till exempel på finskt håll, där dansar man moget, likaså i Sverige. - Mogendansen är ett bil ligt och trevligt alternativ till kroglivet, säger uf-ordförande Sune Glader. Nu på lördag fortsätter mo gendansen I Carpella, då med gäster från Sverige.
Viveka Wiik frön Vasa var väntansfuU. och såg fram en fin danskväll på C~ mogendanspremiär.
Hans Hortans
erövrade för en tid tillbaka, lig ger endast på 1,3 ljussekunders .avstånd . En förklaring som framkom mit är att civilisationer på andra världar har nått längre än vi, att dc kan resa genom rymden med hastigheter som vi inte kan dröm ma om. En annan teori också är att dessa rymdresenärers livs längd är så lång att en resa på tio eller tjugo år inte har någon bety delse. Det spekuleras också i att rymdresenärerna kunde ha baser på de närmaste himlakropparna , ja rentav i jordklotets inre .
De nygande tefaten är ett av vår tid s största mysterier och lär förbli det. Inte ens en utlovad be löning på 50 .000 dollar för den som kan ge en tillfredsställande lösning på gåtan, har lyckats bringa några bevis fram i dagens ljus.
K-G OUN
~ "En gång är ingen gång ", sjöng Maj-Britt Martin.
l,-.
- I fjol stod vi inför frågan ska vi göra om paviljongen till d' ler fortsätta dansa i traditionell stil. Vi valde det senare alte och det blev mogendansen. berättar Sune Glader, ordfö Karperö ufo