Österbottniska Posten (ÖP) nr. 25 1979 by Österbottniska Posten

rbottni....., a ste

un~IJf)m~liclnin~

Torsdagen den 21 j uni 1979

80 p

-~J

............................................................................................ Fe I d b

• . : 'ID an s :Ista :: i· l°fe laf rIS()rS ka OO

I.: • ,: • :: : • • : : • : : • : : • : : • : : • :

i : : : • :

Inmarsch till Drakan

D D Premiärlöjtnant Alf Dahl i Dragsvik tycker att inan så smått överdriver steget från det civila till aktiv vapentjänstgöring. - Visst är det ett stort steg, men inte så. stort som man gör dct till. D D Eller som en rekryt sa: - Dethär har dom tjatat Om i ett halvår nu. Vem än man snackat medhar det blivit tal om militären. D D Fältväbel Hans Wik ström håller i sak med Dahl: - Det tar sin tid innan lJl;an vänjer sig vid det in- · rutade livet här i Dragsvik. Endel gör det genast och tycker till och med om ett inru~at liv, andra vänjer sig. aldrig. De första veckorna prän tas rutinerna och formali teterna in ordentligt. öP följde med ett gäng rekryter ända från Bennäs ner till Dragsvik och den första dagen i det militära.

i • : •

• Men redan dan • togs "Iuulot pois·'.

• •

•

Se mittuppsl!1 e:et !

••i : i i : :• :• • i :•

borde vara

obII~atorIskt'

: ; : : • : :

: • ':

• linnu gick och småflinade åt • marscherande grupper av : vrålsjungande gråklädda.

"Allergltestet

Ii · · ,. :

: • :

därp

vor Hagström oct. kan ti tulera sig finsk mästare i hårklippning, elier vad man nu ska kalla det. öP har tagit sig en pratstund med<_henne. • På sista sidan berät tar bon om" själva tävlingen och speciellt förbe redelserna<:

• : • : :

; Den dag som gick i invänj • ningens och lugnets tecken. '.' Den dag då rekryterna

•

:~~~~~~:.~;::

• :

{'~r dessutom ett gott råd till de som tänker bli hårfrisörska: - Låt allergitesta dig först innan du påbörjar utbildningen. Under de stressande förberedelserna före FM fick Gunvor själv utslag_ Efter 17 år i branschen. - Visserligen hjälper väl knappast tester mot sådana sena fall. Men jag vet i alla fall tre flickor här i stan som är allergis ka mot hårl En har till och med fått

ge upp sitt yrke. Det ställer tm en mas besvär både för en sa själv och omgivningen om det är nåt speciellt ämne mau bör undvika. Hårfrisörskor har som bekant en massa med ke mikalier att göra.

:• :• Miljövård i

! : :•

PA l\ULJöV A~DSSE

MINARIUM l IUalax har Lena österblad varit. Hon ger några privata reflex ioner från tillställningen. Sett med en tonårings ögon. • Se sid 13.

·• * ! :

Välkommen till Dragsvild

:• • i• Summer..Rock JEPPIS l\IUSA har an :

! :

*In genom porten till Nylands Brigad i Dragsvik, alltså Drakan, ·marscherar ett gäng österbott- • oiugar. Dage.u. till ä.ra. äl- flaggan hissad mot en grå himmel. •

i...........................................................................................i

ordnat Summer-Rock. Nå gon fullträff i publikt hänseende blev det inte. Men högklassig musik bjöds den fåtaliga skara som mött upp, tycker Ralf Hoikkanen. • Se sid 10•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

öpl. 21 juni 1<)79

inre överbevisning om vad som är ont och g ott och en väckelse a tt gå fl'a m för det goda."

. .

NordIsk kraft och enfald

* Vi går in i den helg pa

den" och åker ut till etl danssrälIe. Någon stannar hemma och gif ter sig eller går på bönemöte. Rätt många tar sig en sup och ett mindre antal super till ordentligt. Någon emtaka gör bruk av knytnä varna.

året då alla under tjugo år plötsligt blir ligister. Den kväll då folk talar om hur "ungdomen spårat ljr" och låter förstå aU all. ting var bättre på "den gamla goda tiden".

* *

Torsdagen den 21 juni 19i9

V ad gör då ungdomarna på midsommaratfon?

* Med andra ord: Nöjena är preics lika "ädla" som

Visst, flertalet ger sähert efter för "nöjeslystna.

på "den gamla goda tiden".

Frågan ä vad man uppnår med förmaningarna och för buden .

Varför åka omkring i raggarbil och halsa mellanöl ? Du kan ju gå ut i sommar natten och studera morkul lor ...

Det håller inte. Inte "har man roligt ändå" om man är sexton å.r, dödsförskräckt för att dansa och lika rädd för att visa sig mindre tuff än kompisen. Allra minst håller förma ningarna, om förmanaren strax efteråt dukar upp åt sig Själv både nubbe och mid aommargrogg. Det sistnämnda hade man upptäckt redan pä trettitalet.

.~l

{[;iJ

Syndiga "parningsdanser" är en Alkoholförtäring "synd" som skadar kroppen, därom är alla ense. En annan sak är att förmaningarna ofta uppträder andra, helt obegripliga sammanhang. Ungdomens "nöjeslystnad" har mAnga gång~r I}tdömts på grunder som säger mer om förmana rnas fördomar än om nöjenas "skadlighet".

Det kommer att delas ut många förmaningar inför midsommarvakan, och det kommer att uttalas ännu fler vad·var-det-jag-sa dagen ef ter. Så har det alltid varit. Så kommer det väl att förbli.

- Varför supa i kväll, sä ger förmanaren, man ' kan ju ha roligt ändå! Det är lika intelligent som att säga:

Sagt bara som en stillsam undring. Och dessutom i pin sam medvetenhet om larm rapporterna från Sverige ny ligen om hur socialmyndighe terna tvår sina händer inför problemen med ungdomsfylle riet.

Det förekommer än i dag att förbuden blir ett självän damål, att man ser synden där den inte finns. Men låt oss för att märka det tydligt se på hur man kunde skriva ett debattinlägg- år 1922:

..«"'\

c.v

~i J-! ~/-t1

" Alla d essa mggerdch apachedanser, Bom nu göra s itt s egertåg, alla dessa s teppar och foxstrot och shimmy och vad de allt heta. all denna jazzmusik, som nu ha r kommit på modet och behärskar stä dernas nöjes liv, de leta sig nog småning om , u~ till lands bygden. och snart fä. Vl nog s e byg deung-domarna or ma s ig och gnida sig emot va r_ man den oberoende av hur a ndra med krä ldjurs lIka rör el s er. krampaktigt utsp etande a r förbjudet det är och oberoen mar och fing rar under fåniga skutt i dessa moderna danser, de av vad den kostar. som hä rstammar från vilda folks parningsdanser. Det är Kanske skulle man gå and något främmande och vilt över ra vägar. Vilka är inte lätt d em. något osunt och fult. Det att veta, men det kan vara är danser som kanske äro verk ningsfulla, utförda av nakna vil värt att lägga de här båda dar l fullmänens s k en. men ovär diga civiliserade människor, och meningarna från SöU:s min d e överenss tä mma ej alls m ed nesbok 1938 bakom örat: nordisk fris khet och sund kra ft.' "Det yttre tvånget kan Inte Nordisk kraft och enfald! omskapa naturen. Det" behövs en

-ÄR DET INTE RöRANDE ATT SE. DE. PR\M\T\VA

~OR\)SORNA FIRA ~\N SOMMRR~OL )lÅ~DSF[ST~ När man skulle ha bort spri * "Att omskapa ten . från uf-Iokalerna skulle det gälla alla, även "jazzor

naturen"

kestrarna". "Ty psykologiskt

Det kan ha sina sidor att få bort förmanarens midsom margrogg. Förmaningarnas syfte i all ära, men de rim mar illa med verkligheten. Och trots allt:

är det så, att om bland ung domen välaktade spelmän ut nyttja pauserna med att inta förstärkning, så varför skulle inte då också de dansande behöva göra aammalunda."

I U•• II II •• )CTTII II •• ('DJt • H"

.,..... Vill man ha tag på en butelj till helgen, så hittar

JtJcrXX1,Ledarsidan: skribent. BERl'EL NY GARD. teclminga ' r: LEIF SJöSTR'öM WOOc:u::tiJDOIJIJDOODI:J:JDOIJDDO

• Till sakägare I vattenregleringar räknas I alIminhet de som direkt b~rörs av projekt samt vissa myn ?1!Jhete,r. Ingalunda alla orakade plattar och deras 'fjällor' från I all mänhet södra delen av landet. Runar Hagberg, Insindare I Öb.

• V"åra barn formas här och nu av föräldrar, lärare. politi ker. konstnärer och massmedia. V"arifrän fär en femtonårig pojke på .unnelballE.D sädana ord som "r m going to shoot some niggers tonight"? Ame rllmnska program pli TV" fär man förmoda. Han fattar Inte innebörden I vad han säger. Hans eget lands historia fläc ka s inte a \, minnena frän mord och bestialiska lynchningar av svarta människor. Han har blt vit lurad. All sin kunskap om de svarta har han skaffat sig frän TV". Ingen har gjort klart rör honom a tt TV" är en sak. verkligheten en annan.

Om det hinder något riktigt hemskt slagsmål så blåses det upp som om det skulle gälla alla ungdo mar. Det är Inte rättvist. De flesta ungdomar gör så gott de kan. Dansreportage l Rödbetan, ny ös· terbottnlsk ungdomstidning.

Jerry flarris, art.ikel i Invandmre och minoriteter

'--_ _ _ _ _ _ _ _.1 I I I I •• I •

(JfTTJIJ~ KJOooODDoonnno

moUUUUUUL..CDDDDDD[)[]()[JornomrnrrnlDL.Jl nr.... ' nno[)[l

I ••• N

U IL II

1flI1C!!

II " • • II

U II

II...JULJUL.JC

ÖSTERBOTTNISI\J\ POSTEN

Torsdagen den 2l juni 1979

Spiinnande nyproduktion i M~lpe

i~et", som fanns med i en äldre t ext. Premiär blir det 29 juni. Spelplatsen är föreningens eget område Furuiund.

NYLAND

D GLIMS SOMMARTEATER har redan haft premiär på "B:>cken i paradiset", en dansk folkkomedi som gick som film för- nagra år sedan. Regissör är Sven Sid. Spelplatsen är Glims hembygdsmuseum. Man har re dan spelat pjäsen fyra gånger, och det blir ytterligare nio fram till medlet a v juli.

~Sommarte,atr.ar • Sommarteater söderöver i år är två operetter och ett par komedier i Nyland, ett sagospel i Åboiand samt en pjäs och "lite tm" på Åland. Här en översikt:

for till Sverige" av Ellen Rams dahl-Sjöstrand, och HAMMAR ÅLAND LANDS UF ger en föreställ ning av Astrid Lindgrens "Hu D SUNDS UF framför Rut vudsaken är att man är frisk". Lindfors' pjäs "En för alla, alla Ungdomsdagen firas i Lappo. för en". Det är andra somma ren man spelar pjäsen. Premiä AnOLAND ren blir den 20 juli, och sedan spelar man ytterligare två gån D DRAGSFJÄRDS UF spelar ger. Paul Lindman står för re "Stor-Klas och Lill-Klas", det gin. Spelplats är Jan Karlsgår vill säga samma pjäs som den. Korsholms Teater hade på re

D ALANDS UNGDOMSFöRBUND firar midsommar med por". en föreställning av Rut Lind D D Eli spännande nyproduktion när det gäller sommar fors' "Aländsk midsommar". teater i österbotten kommer Molpe uf att bjuda på. i som Det är en pjäs som tar upp mar. Det mall skall framföra kan närmast betecknas som gamla midsommartraditioner. en revy eller kavalkad. Där ingår folkdans, sjömans D D Materialet har molpeborna arbetat fram inom en sånger, folkmusik, bygdemåls studiech'l[el i medborgarinstitutet. berättelser med mera. Det bli!" D D Dct konuner att handla om gamla seder och bruk, tredje året i rad man firar mid folktro och trolldom, foll. och händelser ur bygdens histo sommarafton vid Jan Karlsgår ria. Produlctionen har fått namnet ·"T u I a v i p p o r". den. En månad före premiären, medverkande själva enormt ro- D UNGDOMSDAGEN firas i den 15 juli, träffade ÖP en del ligt åt det de k~.kat ihop. år i tecknet av förbundets 70 av de medverkande i paviljong Som nu det har med 'under årsjubileum, och i programmet en i Molpe. Redan på långt håll byggare'. - När far skulle slå ut rak-I ingår två teaterföreställningar. hördes Rafael Frans bullrande skratt. I det skedet hade de • SE SIDAN ,-+ GETA UF uppför "Mickels-Ida

-' :J J ~ :J :J :J :J

Christina Baekgren-Nygå.rd och Rafa.el Frans läser in "TuJavip

"Får man föresl·å.

96:an åt al',a?"

• I går såg jag i kommuni kationsfloden att finländaren ska börja köra bil på bränn :J vin. I dag läser jag en notis :J :J som säger att vår energipoli :J :J tik måSte bygga på en ökad :J självförsörjning. :J :J Jag anar sambandet. :J :J - Ska man satsa på en :J sån där modern en i glas, el :J :J :J ler duger det om man simo ::J w nizar upp någon av sina gam

la kylare? :J ;;;J j

;;;j

D D D

B D

D D D

8D 8

§ D

• Brännvinet kunde för öv

rigt bli dödsstöten åt oktan

apartheiden på våra service

stationer. Som jämlikhets

ivrare vilIe man hoppas på 96 åt alla. Men tar Alko över så blir det säkert bara en ny diskri minering enligt deras egen oktanindelning. - Till vänster macken mer' likör åt damerna. Till höge: har vi konjaken (förlåt .. cognacen) åt herrarna. Taxidieslarna får söka sir

tunna Karhuviina för mope disterna. Mellanölet är för fö!'arna. Precis som i dag. • Jag oroar mig lite för idrottsmännen. Det blir ingen lätt sak för dem att spola kröken i framtiden. Snarare får de väl s p o l a i kröken. Annars kan det hända att de inte kommer i

jag för

• Jag tvekar alltså inför om läggningen. Den omtalade "totalkon sumtionen" kommer att rasa i höjden något alldeles för skräckligt. Det finns också

D LURENS SOMMARTEA TER kör med klassisk operett, "Vita Hästen" med musik av Ralph Benatzky. Börje Lampe nius regisserar uppsättningen, som har premiär den 29 juni. S pelplatsen ligger i Hardom, Pernå.

D FESTSPELEN P A RASE

BORG betyder i år operetten

"Maries soldat" i regi av Nanny Westeriund. Premiären är den pertoaren för ett par år sedan. 22 juni. Spelplats Raseborgs Snappertuna, Ulf Törnroth, den nya teater slottsruiner instruktören i Aboland, regis Ekenäs. serar. Pjäsen avviker något från den version som korshol-l D POSTB~CKENS SOMMAR marna framförde, man har TEATER l Borgå har redan bland annat tagit med "småfol• SE SIDAN IS

en viss risk för tillvän~ning Tänk om vi slutar skäm mas för spriten. Vi kommer kanske att bä ra hem vår påse lika rakryg gade och lika natutligt som om det hade gällt en korg Coca Cola. Eller någonting annat lika hälsosamt. I stället för att som nu kö ra upp bilen tätt intill bu tiksdörren och med några vägvinnar.de steg hastigt avancera fram till kassan. Med kragen uppfälld och med blicken stelt framåt så att man slipper hälsa. Vi vänjer oss a v med det

BERTEL

NYGÅRD

SLAGRUTAN

där och blir kort sagt vänner med spriten. • Det kommer att bli en kul turchock. Jag vet det, för jag minns vilken kulturchock som drab bade mig då jag såg en back hoppare från Friska Viljor i Örnsköldsvik röka cigarrett i Vörå Skidcentrum. Jag var tolv år och hade aldrig kunnat tro att en backhoppare nyttjar andra njutningsmedel än mjölk. Som Fantomen alltså. En annan chock kom den gången på skolutfärden, då halva klassen tog sig en rök i Saarijärvi, och polisens poj ke hade flata i rockfickan. • Tänk på kulturchocken, ni som ivrar för att alkohol och

Torsdagen den 21 juni 1979

öSTEl:nOTTNISKA POSTEN

...4

Martin special disco show +2 st gogo-flickor

Midsommarhelgens höjdpunkt

p .S. Namntövlingen

Midsommardagen 23.6. kl 20-02 GÄSTER A!öndsk topporkester

~tr.'t PA TOPPE

MIDSOMMARDAGEN . 23.6. kl. 20-01

FRAN STORA VÄRLDEN FAR VI BESÖK AV DEN INTERNATIONELLA FLlCKGRUPPEN

MONECIA& THE FAVOURITES

(Någonting att vIla ögonen på minsann!)

DANSMUSIK REFLEXBANDET *1 KÄLLARVANINGEN

~MED

...

-ca

&I)~

.....CoO E CCI)

......

:ca .....

aG) cn_

BLIXT & DUNDER

...G) G)

I FORSBY HAR VI: -

'O=

~äi

Österbottens största dansgolv Toppmoderna serviceutrymmen Discotek, grin m.m. Naturskön omgivning där det går väl att campa . Erkänt god ordning och mogen publik ~3Rt.~ _BY 1~ \i~ ro""'! J< 'OBSTAD

...,.

'" l.".'"

BUSSAR: Vidjeskog : Sm6bönders 18.45, Terjörv 19.00 via Kolarn, Lappfors , Esse. Kronlund: S6ka 19.00. Gkby 19. 15 via Kro· noby. Haldin &. Rose : Oravais 19.00 via Jeppo.MonÖs 19.00 via Munsala, Ny.k ar . leby. Fr6n Eugrno 19.00 via Jakobstad 19."0.

DDDDDDCDDDDDCDDCDacaaaDDDDDDCDCDDDDDDCDDDDDDDDDDDDDDDDDaeCI

a g

Kom på en svängig midsommar-gamlualdans tillsammans med

POPULÄRA

~~o~~

* på"KLACKE.N, Lillby *

·1

a a

a a DDCCDaCCCDCDcaDaCCDcacacaDDDDDCDDDDDCDDcaDDDDaaDDaCDDDDaDal

Il Il

ORDNINGSMANNAGR. 4. 8ERVERINGSGR. 4.

l'·ord ag 23 . . 6. kl . 20 . 01

Torsdagen den 21 juni 19i9

öSTERBOTTNISK" POSTEN

Sommarens inneställe bjuder till:

AMIIIIE * Folkpark

Österbottens största midsommarvaka kl. 20-03 -

Malax

Orkestrar i publikens smak och dans på två golv!

* * * *

Program kl. 20-22 Programmet bandas av Sveriges Radio Programledare: Henning tundström . Västerbottens håll·lgångare Norra Bergens Balalajkor kända frånTV:s Nygammalt SundsvalIs Balettskola färgglad balett till rysk ·musik Illusionistparet "Mr Zenko Jr" känd från bl.a. Gröna Lund *Harald Wiik, Malaxglllet

BUSSAR: båda kvällarna ~.r4n ValO kl. 19.30 o. 20.30 (via Sundom kl. 19.15), Overmark kl. 19.30 via P6rtom, ÖVermaIax, T61by kl. 19.30 via Harntr6m, StrondmollO, Kannas, 'etalax.

NYTT OCH SPÄNNANDE:

TIVOLI G HOFS STORA TIVOLI från Sverige med bl.a. 5 karuseller roar publiken hela midsommaren

DISKOTEK Midsommarafton kl. 20-22

INFLATION

Kolla In deras senaste hits

r AldengrBns 15 6r. I

Orkestrar: Midsommarafton

\~ REFLEXBANDET

r:gf .Paviljongen kl. 22-03 * * STOR PARKERINGSPLATS

Midsommardagen kl. 20-01

RAMONA

CLEOPATRA EXOM

Gamma~dans 22-03

CAMPINGOMRADE INTILL FOLKPARKEN

MINIGOLF

och

ÄNNU STÖRRE DANSGOLV

Sommaren är här och midsommaren med den. Fira den med oss på

Storberlsel i R E1PEL T ~I

mED. 22.

KL. 20.00-0.....

Orkestrarna · DANSDAX o. KURT LINDQVIST ser till att både gammal och. ung trivs. BUSSAR: Haldtns kl. 19.00 frän Jakobstad vla Nykarleby, Jeppo o. Omvals. Oravals trafik kl. 1IJ.15 frän Vasa via Kvevlax.

MIDSOMl\IARANNANDAG den 24. 06. kl. 20.00-01.00 avslutar vi midsommarfirandet med en toppenkväll i M A X 1\'10 med sommarens favoriter

~ ~.d

EXOM

'Vi"

l\USSA INTE CHANSEN!

** *

BUSSAR: Oravalstraflk 19.15 frän Vasa via Kvevlax o. VÖrll.. Oravaistrafik 19.00 fr. Kaurajärvl via Keskls, Komossa o. Klmo.

•

'" w

IIIII1IIIIII11I1I1IIII1I1II1I1I1IIIIIII11I1I1III1III11II1I1IIIII1I1I1I1II1I1I11UIUUIIIiii II to!!

~ Kom och fira en glad

Vi avslutar midso mmarfirandet i

~YTTERESSE~

CLEOPATRA

A.ld. gr. 15 Ar.

IIHARRSTRÖM

1 -

i§ I -

Sönd. 24. 6. kl. 20 med DAMERNAS AFTON'

~. Ordn. gr. 10

midsommarafton i

FRED. 22. 6. K .L . 20.00-

Med TAGES och

LEFFES

~ ~

I== =

! ~ ~_

~IIIIIIIIUUjllllllllllllllllllllll~11111111111111111I11I111II"I"I~"III"I"I"'~ i~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ . .. .

.••••••••••••••••••••••, *

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fagerö • • • • • •

••••

•• •• •• ••

Torsdagen den 21 juni 1979

HELFESTLIG MIDSOMMARVAKA ~~ : fredagen 22. 6. kl. 20.0Q-..J03.00

••. BARBARELA o ch SOUND •• '.• sköter om att ni trivs.

Toppenstället i Sydösterbotten

Aldersgräns 15 år

BUSSAR: Haglund fr Kaskö Via Näsby kl 20 - Wester fr. Lappfjärd Via K:stad, Tjöck. Näsby kl. 19.10. Via övermark. Häggnäs. östra linjen. YUennark och Näveras

•

lngves kl. 19.20 fr. SIdbäck, 19.30 fr. Portom

!!1ll111I1111111111111111111I11II1U1I11111111111I11II111I1I111111111111111111111111111111111.,11

- I

DANS pA

•• -- I SODERUDDEN

'- 1

Program i Såghagen : programledare, Sture Ekholm midsommartal, Håkan Malm skådespelarna Peter Snickars och Pekka Sonck Närpes skolmusikkårs hornkapell midsommarstången reses midsommarbrasa

D A N S i Fisksalteriet kl. 21.0C--02.00.

Midsommardagen 23. 06. kl. 20.00--01.00

Fred. 22. 6. kl. 19.30 MIDSOMMARVAKA

---. -

~{'

SOUND

EXOM

GAMMALDANS Fredag-Lördag

;=:___

!=_~

Midsommarafton 22. 6. MidsoDlDlIudagen 23. 6.

VAOOLK-OMMEN ! XODUSVÄL-KOMMENf

•

MiJjövårdsseminarier •••

ITeaterkurs

C fördelning av världens tillgångar P.

a Cullerasen

~= _=- = '=

te nödbedda. Bl.a. en fråga som ställdes var verkl:gen något att fundera över. Det var fiskeribiolog Hans Häst= _=i____= backa som undrade: _ Varför är det "nästan o!ör-

Välkommen och pröva vårt nya dans~olv I ORAVAIS TEL. 931-53132 .- .

E E

olil,a former" och tar upp dock och maskteater, skuggspel och pantomim. Dessutom tillkom mer fysisk träning och drama. Eftersom kursen ar så pass lång - fyra hela dar - är det bäst att deltagarna övernattar på kursplatsen. Man kan sova antingen i stuga eller i tält. Kostnaderna blir desamma, 32 mark per pe s h d r on oc ygn - oberoende av vilket sätt man väljer. I 32 marken ingår två mål mat per dag plus morgon- och eftermiddagskaffe. Intresserade kan vända sig

som Bjarne Udd sa: till sin lokala ungdomsförening - De här frågorna gäller män- . och ansöka om ekonomiskt bi nlskoIlv och man kan absolut drag till kurskostnaderna. Inte hålla sej neutral i sådana Den som vill veta mera om ' frågor! kursen kan ringa SöU:s kansli Det höll nog alla närvarande i Vasa tel. 113572 och fråga

i_~ t~~;s~~~~ m.do~

D·

Vi är ju ett s.k. välfärdsland!" Seminarier av det här slaget får gärna ordnas flera gånger. Men

ilil l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l ml l l l l l l l l l l l l l l l l l tnmn l l l l l1 I 1I1I1I1I ml l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l ~

New Alexanders

SELJE.SASEN

141S1IA~\i\'\\o

Arr.: N. Vallgrund ufo

::I

,,\ 14NDN8J1

:: och en solidarisk livsstil. 1 Trots att han talade norska var O Det ~.lir läger~urs på Bul: hans inledning Intressant. Han leråsen. for teater~?t.resserade l :: poängterade speciellt det sned- ' a.ugustI. Kursen borJar klockan vridna "1/4 människor _ 3/4 re- tIo på. morgonen torsdagen 9 BUSS: Sideby Trafik kl. 18.15 fr. Dagsmark via Lappfjärd kl. surser" systemet. augustI, men deltagarna ~am18.30, Lålby kl. 18.35, Härkmeri kl. 18.55 och Dalen kl. 111.00, :: _ Varför har det blivit så" las redan på onsdagskvallen Skaftung kl. 19.15. - Varför kan vi inte klara oss me~ ute på Bulleråsen. Kursens tema är "Teater i - våra egna resurser utan måste ta Lördag och söndag stående bord i kaffestugan kl. 12.00- andras? Det är det som är de vik-I 14.00. tigaste frågorna! re var att ungdomarna lyste med iill II II1111II II1111111UIU III II II II II1111111II11111II III II II 111111111111111111111111111I11111f. Efter en t1mmslång matpaus sin frånvaro. Det är ju trots allt Inleddes en paneldiskussion där deras framtid det gäller! 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUllllllllllllllllllllllllllllllllmlllllllllllllllUIIIIIIIIIIIII~ föredragshållarna bildade panel. Men det allra viktigaste mM ;;=~ Traditionen midsommardans på Och frågor från åhörarna var In- sådana här seminarier är ändA :==_3_

•

~ • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Fage;-Ö'

'-•

IENAOSTERBLAD

~~:S~,",""tru=nH'lena

ä ra ä r vä rd en ri n g

dA. borde de åtminstone f A. sträc

..-

ka sej över ett helt veckoslut. Programmet blev ganska pre6sat då. man hade speciella klockslag att röra sej mellan. Något som var ännu beklagllga

Kom tiH Midsomma.r vakan l

fredagen den 22. 6. kl. 20.00-02.00.

* SVEN r~~~s • sköter om att ni trivs.

Arr.: If Kvarken.

LP-skivor och kassetter

I 10,- 12,- 15,- 18,- eng. I top-hits, svenska dansband, I

finska tongo, vals och hump pa m .m. MUSIKCENTRALEN k.b. JakobBtad

o '

Gult och vitguld briljanter m.m.

GRANLUND&C UR-OCH GULDSMEDSAFFX Handelsesplanaden 13, Vasa • Tel. 112999 I _ _ _ _ _ _ _ _ _V_A..; · l... K...;;O_M;.;.M.;.;,;E;.;N.;.'_ _ _ _ _ _ _--1

1'orsdagen den

21 juni l!Y:'!)

ö S TEn30TTNISKt\

POSTF-~

30 österbottningar

till Moskva-festival

Dp-tfa är SFS

D "För ö!<ad vänsl<ap, fred och lands och Sovjetunionens folk."

samarbete

mellan

Fin

D Det är parollen för en ungdomens väns!mpsfestiva,J som Samfundet "'inland-Sovjet arrangeras i Sovjetunionen om ett par vec!mr. Det lir andra unionen (SFS) hade en före gången man samlas till väns!<apsfestival. Den första ord gänga.re i en vänskapsförening nades i LalItis för två år sedan. som bildades 1940. Under fort sä ttn:ngsl{riget förbjöds den, D Från österbotten reser en grupp på. 30 ungdomar, som men efter I{riget växte det nya kommer att hålla till i Petrmdwi. SFS fram. Mycket tacl{ "are ett nytänl.ande bland finländs- I Det har tidigare ordnats - 560 ungdomar är med på l<a statsmän, poängterar John åtta stycken vänslmpsläger, in tåget. I s jälva festivalen deltar Smeds. nan man började med festiva officiellt 100 finländska delega Mält't var att öl,a förståel- I lerna, berättar John Smeds, le ter, men alla tågresenärerna är sen för Sovjetunionen och få dare f ör Samfundet Finland m ed om öppningshögtIdligheten bort föruomarna. Fram tiJI Sovjetunionens svenskspråkiga Moskva. stiftand et av Vänskaps- och bi verksamhet i Österbotten. ståndS(lll.l,tcn var grundandet Efter festligheterna i huvud av den SFS:s huvudstrllvan. Samtidigt med festivalen har staden åker deltagarna ut till Sedan dess har det kommit till man ett så kallat vänskapståg olika vänorter, där man ordnar ett hundratal olika avta.l med som går från Helsingfors till olika seminarier. För österbott Sovjetunionen. Moskva. ningarnas del bär det a v till En vil,tig del av verksamhe Petroskoi. ten ä r I,ulturutbytet med Sov Vem är det då som får resa jet. SFS förmedlar artister och till festi valen? deltar självt som förhandlings partner i kulturutbytet. - Vi har haft en kommitte Man kan bli medlem i SFS som förberett festivalen i vårt John Smeds (26 år) är ny antingen kollelitivt via en or län. Kommitten har utsett ett svenskspråkig verksamhetsIe ganisation eller personligen. arbetsutskott som här valt ut dare på SFS sedan årsskiftet. De politisl<a partierna får inte delegaterna. Han är vasabo men har bott '9.ra medlemmar ("vi vill und i Abo sedan 1972, fränsett ett vika att kolla upp vart folk - De som får åka är - ty år I England. I Abo har John hör"). Däremot är de politiska värr kanske - rätt strikt utstuderat språk, närmare be ungdomsförbunden medlem valra bland de partipolitiska stämt ryska och engelsl[&. mar. ungdomsorganisationerna. Alla Pä SFS sköier han förutom Vasa. läns distrikt har sitt förbunden vill naturligtvis ha den vanliga verksamheten huvudsäte i Seinäjoki. I Vasa sin kvot på deltagarlistan. Men ocksä den reseförmedling som finns två. kretsorganisationer, utom de här organisationerna man började med för ett är se en finsksprå.kig för 7 avdelnin så har också länsungdomsdan. gar I Vasa stad och en svensk nämnden, SFS och "kultursi- Det passar mig egentli spräklg för 11 avdelningar In gen gansl{3 bra, för jag har dan" ett antal delegater. om svensli& österbotten. John hela tiden haft något resebyrä Smeds är enda anställd på Jobb j tankarna. svenska sidan.

Och detta är John Smeds

John Smeds är hemma frän Vasa. Han har studerat rysl....1 Od l engelska i Abo, och oc1[så tillbringat ett år i England i iJpr, · ,t 1 diernas tecken. Aktiv kärpolitiker inom studentl{åren i Ab ' d :.r han suttit med I fullmäktige för SAS - socialistiska åbo-suu;,mter. Sedan årsskiftet verksamhetsledare för SFS. Själva festivalen äger rum i Sovjet, men också på hemma plan arrangeras det en del till ställningar. Lokalt i V ~sa län har man haft olika klubb- och

nen. - Vi ordnar det här på hem maplan därför, att vi tycker a tt själva budskapet behöver na ut också till andra än dem 3cm

diskokvällar. Nästa torsdag åker med till Moskva, säger blir det till exempel stor ute John Smeds. konsert på Sandö med band bå de från Helsingfors och regioBERTEL NYGARD na med röjnings- och pla;nel-in:::s arbete på området. Den a lH !r·f!. delen av dagen förekom lnforn ,a tlon om utbildning, arbetsförmed ling och ungdomsverksamhet I Vasa stad.

Dålig fiskelycka

DEN SOM sökte sig ut till Vasa stads fritidsområde i Molpe senaste vecka kunde mötas av härlig korv- eller plättdoft. Del . • 25 mk I dagpenning tagarna i Vasa stads ungdomsnämnds arbetsläger sysslade un der kvällarna med korvgrillning och plätts tekning ute i det fria. Förutom allt fritt vid lägret Däremot var det dåligt med fiskelyckan ~h åtföljande fisl,halst fär deltagarna. 25 mk/ dag i dag ring. penning. Den yttersta delen av fritidsom- början 19 anmälningar men den Förutom ansvariga ledaren rädet I Molpe, där lägervillan och ena efter den andra blev f örhlnd Riitta H eikkilä, ungdomss ekr ete inkvarteringsstugorna. är placerade tack vare att de fick olika rare i Vasa, deltog i lägret dc fyra rade, börjar vid det här laget va- sommarjobb. instruktörer som staden ha r an ra trivsam och Inbjuda till aktivl- Det är tydligen sä att flic- ställda ' med sysselsättnlngs:nedel. teter som korvgrillning, bad och kor har lättare att fä sommar- Dessa är Kerstin Ferm. LUsa Iso mete. jobb, säger Riitta Heikkilä, som kangas, Penttt Tujunen och Und.e r de arbetsläger som ord- är ledare för lägret. De som var Mar klnl Lumikero . nats har man röjt och planerat sä här frän arbetskraftsdistriktet _ Särskilt pi kvällarna har j et att det nu börjar finnas gott om berättade ocksä att det är svårast varit kul h ä r på lägret, säger utrymme för olika aktiviteter. för pojkar l 15-18-årsäldern att Anders Björkqvis t , e.n av läge rDet blev endast ätta deltagare fä jobb. deltaga rna. Vi ' har gr!llat k Ol" V - enbart pojkar - l försommaFem dagar päglck lägret i Mal-II och st:>kl p lättar på grillen d,ir rens arbetsläger. Man hade frän pe. Halva dagen jobbade pojkar• SE SIDAN /2

Utegrillen är en populär samlingsplats för lägerungdomarna I Vasa stads arbetsläger I Molpe. Längst framme t.v. sitter ungdoms- sekreterare Rötta HelkkiIä. .

HALVÅRSPRENUMERERA PÅ ÖP

JAG BESTÄLLER ÖP TILL ARETS SLUT FöR 17,

... ... ......................................................

namn

............................................................

adress

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 21 juni l!),9 ~'l -

InryckninJ • • . men

Ännu är stämningen relativt hög i kuplin. "Än är det myel{et kvar - i kilometer". De glada inryckarna är Kent Borgmästars. Bengt Furu, Patrik KJeUman och Helge Häggblom.

Tåget stannade till vid den väderbitna skylt mitt ute i ödemarken där man med viss möda l<an stava sig till nåot i stil med Dragsvik. Ett antal - uppskattnings vis 75 av de ca. 550 som skulle rycka in korthåriga typer vällde försynt ur tåget och blev snabbt omhändertagna av en mottagningspatruU.

Det fanns en helvetes mas sa folk å Bennä.'I centralsta tion. En påfallande stor del av folket hade kort hår. Frappe rande kort hår. En sa: Jag fryser i JUtcken. En annan kände försiktigt efter med handen. Som om också han slmUe frysa: - Det sticl,s. Några av de korthåriga var Isknulade någonting kruklik nande. De var påfallande gla da, högljndda och smått på sniskan. Andra korthåriga var på fallande tystlåtna trots olika grad av berusning. De tystlåt na korthåriga klev upp på tå get söderut, när det väl hade anlänt. De uppmuntrades av gIalla tillrop från de glada korthå riga med krukor: Ett, två tre ... elvAlL, CIVAIL. Därav blev de tystlåtna, in bundna korthåriga Inte nämn värt gladare. Inte så det syn tes åtminstone. Kanske var de lyckliga i sitt stilla sinnc. Lyckliga över den ännu rö da avsl<edsl,yssen måhända. Vad vet jag. •

Lugnt och stilla

Pä. tåget va·r det lugnt och stilla, man kunde inte tro att största delen av resenärerna var på väg till det militära. Endast i en kupli - det var ett såntdär nytt tåg mcd ku peer - va.r det lite liv i luc kan. Eller får man svänga till med p å luckan•

. J

AJlb

-'-Il hållil:å I (el igån~:

Bengt och II förs~

från F

-F Iare

specielJ ning. j pakko. g-.t.d. ~

All il.

l{Var j mUitiir På

inform Mell :

•

Hm Mul -\

som Ilf vik. N Bara I har ~I väJds)'J Sella jag l-e förand, dcn sal göra a

sent fl stri.ktcJ ryckIiI ka a.uo och 0clI 1 ett brE tre--f~'

lita pJ kunde I

Det blcv första batterie Bengt Furu. Infösningen enhet gick smärtfritt, vis l1 det en massa köande. M c:! har egentligen bråttom en dag.

*...

och utan att de egcnt ligen visste av det blev de in rösta l tremannaled och så bar :let iväg till förläggningen. Tåget tutade glatt en extra gång och alla passagerare där inne i de förkrigstida vagnar na såg osedvanligt glada ut. Varför förstod väl ingen ril< tigt •••

jn!"

o ~ r F p. n fl!

1979

~ f " '"

o ... T F

•

gsdagen gick lugnt en började allvaret l.IItså. klev jag in. - Här är enda kupeen me.d p\ng. l c.en enda kupen med håll_ ' IDJ: 8&tt Kent llorgmiistars, Ilgt Furn, Patril< Iijellman l Helge Häggblom. De tre sta från Esse och den fjärde I l Pensala I lUunsala. - Fyra hclt vanliga mnl a på väg in, sa dom sig Va. - Inte kan man ha nån It:ielIt optimistisk inställ e. Nej satan. Ar nog nåt dm_ Värsta är att bli snag L t for myC'.ket. Uh, fyra Jobbar. Och har D' jobbet oci{så eft.er det iti\rB.l

.. den punkten bar aHtså .,nationen gått fram. lell:

Hann inte få. ulIi..Drakan - \"i bann inte få den info 1 ,le sldcl<at ut från Drags . Nu vet vi ju ingenting. -a detdär som kompisarna , >erättat. Och det är jn i1slD1.Dla överdrifter. -are i Dragsvik frågade l värillgskommittens ord lode Jan von Bonsdorf om ,aken och han kunde inte .. a.n nat än beklaga: -

Vi fick adresserna så. (rån de olika militärdi k1en, bara en vecka före in D ing. Sedan måste vi ploc erna ur kortregistret .,'8 ner dom på lmvert. att posten lyckas få upp '-'ev tiUösterbotten på -fyra dar är inte aUs aU pol. . 0(']1 tidsmarginalen de bH mindre än så..

met för ' \ I

rätt ,'ar vem nbär

Det är i alla fall ett lov värt initiativ beväringsl<om mitten i Dragsvik bar gjort. }'örsta gången alltså. Oeh ett teclmn på dcn mera öppna in ställningen från försvarsmak tens sida. Mera därom å annan plats. Nn til1baks tiU tåget och re san ner: Det var lugnt och stilla på tåget. Hela natten. De flesta satt väl och begrundade sitt

kis och så. var allt klart för entren till den militära bannn. Vid porten flinade portvak ten npp sig ordentligt och vi sade vägen till ins~rivnlngs platsen. Själv gick jag och söl<te re da på. kommendanten, en syn nel'!igen ovänlig preussare som doC'k nedlät sig tUl att visa "ägen- till pressoffkeren, pre miiirlöjtnant Alf Dahl. Han visaue sig vara en myc ket sympatisk man, som direl{t tog kol på de spirande anin garna "det var väl det jag gis sade".

öde.

•

Bara en I finkan

Bara en person var så be rusad att han måste vila ut I fiukan.

Jag frå.gade förstås om de bar mycket besvär mc:) fyllsi ga nybörjare. Han dementerade direkt:

- Och så. tog dom flaskan av mig, hällde ut innehAIlet ocl<så. De flesta steg av i Riihimäki för vidarebefordran neråt Dragsvil< till. Och kom följ al<t1igen två tinunar senare till Dragsvik är de som åkte via Helsingfors.

Textl~ &

foto Peter Granström

- En bra preventiv åtgärd. Ryktet sprider sig snabbt till nästa kontingent.

Jan von Bonsdorff är ord förande för beväriugskommit teu i Drdgsvik. - Beväringskommittens främsta uppgift är att ~ärna om beväringarnas väl och rättigheter. Ocl<så. yrl<esväg ledning, riittsväglcdning, ex kursioner, perlJllsSlOner och allt sånt· här står Pil. program met. Det nya i verl<samhet.en är det informationspaket som skickats ut till rekryterna, in nehållande "~fulli-Drakan" med nödvändig into för in rycRandc,' Fanbäraren och lite annat smått och gott. - Tyvärr har infopal<etet inte hunnit ut till aHa rekryter, men det är en sak vi Jnte kan göra mycket åt, eftersom vi

Första kontakten med skriva ren. Det gällde att veta vem man är, varifrån man är hemma, var närmaste bus8 och järnvägssta tion är, vilka språk mall talar och vilka intressen man bar,

får adresserna så pass sent. von Bonsdorff har tänkt föl Ja upp infopaketet med en feedback llndersölming. Jag tänkte (råga vad dom !Iört, vad dom sett och hurudan information dom egentligen vill ba. Det ska göras vid tillställ ningar där bara grupperna och en man från bevärings kommit ten är med. Helt informent.. Annars är det största pro blemet för beväringsl<ommlt ten kontinuiteten. - Det tiUsätts en I<ommit 16 för varje kqntingent. Medlemmarna är J princip kOlJlluenderade att jobba på heltid i kommit16n. Men visst hamnar man att springa i skogen Ibland.

"'Ett s·a--kert JO, - Ul...b" I Ett säkert och omväx lande jobb, betygsätter ÖP:8 guide -l -Dragsvik, fältväbel Hans Wikström sitt jobb. - Jag började först stude ra till ingenjör, men slutade. Och bra var väl det. Jag vet att mänga av mina studiekom pisar gäl' arbetslösa.

- Här kan man sköta sin kondition på arbetstid . Jag stl'idsdyker och kan därför hjälpa brandkåren att plocka upp saker och ting frän hotten. Hans WIkström

Snyggt och prydligt ligger det mesta av utrustningen ihopviken och väntar i det egna skåpet. Bara vapnen och de persedlar som behöver vara i lämplig ut rnstning saknas..

.........--........~wI!r'~~~~~

problemet"

- Det var mera förr i tiden - för tio år sen. Nu vet alla att det lönar sig att kom.m a i tid och vara nykllcr och an ständig. _Blir mycket mindre problem på. det sätt.et. Visserligen är det alltid någon som inte 1'örstår sitt eget bästa och kommer strax före klockan tolv och är lite ovanligt glad. l\fen de hör till undantagen. Så. muddras exempelvis alla väskor direkt "muUina" kom mer in på. områ.det. Och myc ket få flaskor hittas.

En liten trupp valde den vägen, och hade sånär missat tågbytet i Karis. Blev dock tillrättavisade. Och slängde man sig pä ett gammalt beprövat tå.g med vagnar som tiJIverkats nå. gongång före I<riget. Vilket I<rig är svårt att säga. Där tömdes också. de sista resterna aven medhavd Kos-

"I(ontinuiteten

Jag trivs bra.

•

I()__________________________________________._____Ö~S=T~E~R~B~O~T~T~N~I~S~K~A~~P~O~S~T~E~N~_________________~T~o~~=d=a~g~en=-~d:en~~2:1~j~un~i~1~9~7~9___

F-n musik

,.,

inför liten publik II Senaste lördag skulle alla vallfärda till Gamla Hamn i Ja

kobstnd, där Jeppis Musa anordnade en efterlängtad Som

mer-Rocl< konsert. Trodde mS_l •

• Det blev nu inte rildigt så, fastän resultatet I,ansl{e ändå

inte var direld dåligt: man inrälmade et.t par hundra beta

lande besökare under konserten och betydligt fler under den

efterföljande dansen .

• Men på den stora festplanen såg det väldigt Iit~ ut och den ril.tiga folldeststänmingcn ville inte infinna sig. Trots att mllsil,en minsann inte var att klaga .p å.

llIGHWAY BAND bestod av Hnga musiker, som spelade ganska traditionell rock. Bandet b estår av Thomas l\'1clarti, gitarr och sång, lUats Feliman, bas och l'asi Juvonen, trummor.

(Foto: Anders Lerbacka)

.............................................

Den tyngst vägande musiken ströms hela trumset och där len att öva numera, märktes svarade denna gång beprövade bandet plötsligt exploderade i det ändå att gnistan i musi FANTASIA för. Sångaren och rIvIg jazz. Hannu Pirttimaa cerandet finns kvar och slut gitarristen Hannu Lindblom spelade genomgående med stor intrycket var ganska befrian var i verkligt slag; man minns auktoritet på sin bas. I de. lDGHWAY BAND spelade kanske speciellt hans b.lues en mer traditionell rock, än de tolkningar. ' • Question Mark andra, och trots att man speUnder klaviaturinstrumenta Bra spelade också QUES- lade bara på trio (ordinarie or listen Ronnie Ehrs' ledning ha de man repeterat in ett om TION MARK, trots att bandet ganisten saknades) så gjorde växlande och väl avvägt pro kanske har tänt bättre vid en man väl ifrån sig, med ett spe gram, där man fäste huvudvik del tidigare tillfällen. Bandet cieIIt plus för gitarristen Tho ten vid rock-musikens centrala håller sig troget till sin pro- mas Melarti. sh'ömningar och känsloinnehåll gressiva stil, med flitig an : (mainstream-musik kunde man vändning av element från klas-l_ Omväxlande kanske kalla det), men där man sisk musik, jazzinfluenser finns inte heller väjde för svårare också med. Den mesta omvaxlingen i och mer avantgardistiska sa Arrangemangen är skickligt musikutbudet svarade ST. PE ke '. gjorda och bandet har fina so. TERSAARI för. På grund av Med fanns dessutom en hel lister i Robert Forss, gitarr, många tekniska problem, blev Markus Fagerudd, keyboards gruppens framträdande inte de] humor. Förutom bra solon av Hannu och andre gitarristen Stefan vad det kunde ha blivit, men och Ronnie, fick man också hö Fagerström, som man gärna alldeles tillräckliga bevis för ra prov på kunnigt spel av and skulle vilja höra mera av. Nu varför gruppen snart skall imponerade också mer än tidi- komma ut på skiva fick man ra gitarristen Pekka Juslin. gare Keijo Karvonens basspel. ändå. Det fanns många höjdpunk Här fanns skön akustisk mu ter i avdelningen, men kanske _ Parodier sik, allt fler inslag av humor allra mest fastnade jag för lå och här fanns kampanda för ten .."8d u n", där man skickligt ' G la " s ka" d' . . am Jeppl - n Isarna ungdomens rättigheter. anvan e sig av Thomas Lmd- I SAN FAIRY ANN hade för På dansen spelades bra mukonserten övat in ett drygt sik av åtminstone TEAMET femtonminuter långt stycke, h FRAGUS så musikaliskt som de kallade något i stil med oc , .. "Ett och annat som man hör i I var tillställningen lyckad och ar radio och television", där man mycket välkommen tillbaka. ibland parodierade friskt med nästa sommar. Kanske då i en : de värsta avarterna av dagens något omändrad form? :

i Vad gick fel?

~~~. Trots att man har få tilIfäl-

RALF HOIKKANEN :

V llDRET VAR ganska bra, om än inte soligt hela tiden så. regnade det i a.Ila fall inte trots att det ibland såg ganska hotfullt ut. Däremot blåste det rätt kraftig, vilket störde IJudåtergivningen under Iwnserten. !\<len i stort sett fick man en bra uppfattning om vad som spelades - det var väl egentligen bara St. Petersaaris fram trädande som stördes av allvarliga problem med ljudet.

de äldre i staden, sommartid Iu\lIer till på. sina sommarstäl len och är svära att få ut pä evenemang överhuvudtaget. Så. kan det väl inte vara om det bjuds på något som verk ligen engagerar människor 'l O PERSONLIGEN tror jag att det förekom vissa brister i uppläggningen av tillställningen. De uppträdande ba.nden var i stort sett de samma som med verkade vid Jeppis MU888 öppningskonsert i början av äret, och de företräder en trots allt gansl{&. liten variation i stiL Man kan inte begära att folk skall orka lyssna på. sam ma band hela tiden. Att det Inte är fråga om att man i.n te skulle uppskatta de egna banden, visar Ju med all tydlighet öppningskonserten, som var välbesökt.

i:.

D Det är alldeles klart att allt måste göras för att bereda dö egna banden speltiJlfällen - och sä måste det vara också i fortsättningen - men det bör inte vara ett hinder för att man försölter få med nya band, kanske från den närmaste ;. omgivningen, kanske längre ifrån.

Några stjärnor behöver det definitivt inte vara fråga om! Och så vore det väl skäl att bredda musikutbudet, inte ba ra så. att man fär med flera stilar inom rock-musiken, utan man borde också våga ta steget ut utanför rocken. Jazz, follt musik, klassisk musik m.m. kunde' finnas med, trots att tyngdpunkten ligger på. rock-musiken.

'1 i

I•• i

***

Fastän man kanske inte själv har så särskllt mycket tUl övers för t.ex. den nya vågen, eller punken som den också kallas, så. verkar det i alla fall som om den skulle engagera många ungdomar i dagens Finland. Punk är givetvis en mo deföreteelse, men Inte enba.rt en sådan.

i1; : :

i i .............................................:

RALF HOlKKANEN

EN AV jakobstadsmusikens personligaste prof'ller, organisten Kimmo Allo i experimenterande gruppen San huy Ana.

***

att när större delen avpubllken bestAr av ungdom så borde musikens innehåll också. vara sädant att det verkligen berör och engagerar dagens ungdoDL

; •

***

D Sedan borde man fästa uppmärksamhet vid aktuali

FANTASIAS gitarrist och sångare Rannu Lindblom hörde till det verkligt minnesvärda vid Summer-Rock; här kanske l en kraftfull blues. (Foto: Leif Strömberg)

D KAN DET vara så. att jakobstadsungdornarna, liksom

wtsprobh~met,

:1 1

v AD v AR det som gick fel!

Torsdagen

den

21 jmli 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN ,

Atik ocb publiken 1 kom tillhaks l

EFTER FöRLUSTEN mot GRK har Lappfjärds BK ta git fyra poäng på två matcher. Och gjort sammanlagt tio mål.

det något drömland?

som Idealiserar negrer tycks inte MAO ETTA I begripa att denna inverterade ra MASSMORDSTATISTIKEN sism berövar negrerna deras män-I niskovärde Ilka säkert 80m , den Under kolumnen mossmord står direkta rasismen. Mao som ohotad etta i Guinness Book of Rccords. Uppgifterna va överdriven sympati dehuma- I rlerar förstås. Enllgt sovjetiska niserar lika mycket som över beskyllningar rör det sig om ca driven antipati. Negrerna är 60 miljoner dödsoffer. varken änglar eller djävlar. De Dagens Kina-fans arbetar i en är människor. gammal god tradition. Det har länge varit pop att idealisera Ki • DRöMLANDET

na. Marco Polo, som skrev sann UGANDA?

färdigt om Kina, blev av sin väs Det passar inte längre riktigt terländska samtid betraktad som bra att lokera drömlandet i Ugan världshistoriens största lögnare, da, det har de flesta numera In Däremot har västvärlden be sett. De satsar I stället kanske på gärligt sugit upp de rövarhisto 21mbabwe-Rhodesia, och deras heta önskan att hitta drömlandet i rier som en mängd lögnare dikAfrika får dem att göra sådant som att ta ställning mot Biskop Abel Muzorewa, som har stöd uv nära två tredjedelar av befolk ningen, inklusive de vita, och be skylla honom för oegentllgheter I valet. tat ihop - oftast syfte att I stället stöder man Nkomo och förhärliga Kina. Mugabe som aldrig, i några som 'I helst sammanhang, någonsin har Sir John Maundevllle, Voltaire,

utlovat några val överhuvudtaget, och många undra har ljugit om

I Kina så att de blånat I ansiktet.

Tidningarna i Norden är så. Vanligtvis har det rört sig om en

måna om demokratin att de in- underförstådd kritik a v deras

te vågar överlåta den åt folket. eget samhälle: alla de lyckosam

II heter som de påstått att Kina har,

• DRöMLANDET KINA'! har de impllclt menat att väster-'

Hur vore det att lokera dröm- landet saknar.

• • Männislmrna har en otroligt stark längtan att idealisera folk och länder. En del tror att det jordiska pa radiset finns i Ryssland, and ra i USA; en del åter tror att det är på Cuba, eHer kan ske i Israel?

• • Genom tiderna har män niskorna län'1;tat dter ett utopia där allting vore per fekt, och genom tiderna har de likaledes ingalunda nöjt sig med att drömma om ett sådant rike i idealens värld, ui"an gång på gång försökt att här på jordens yta lol[e ra ett drömland befollmt av perfekta och fulllcomliga va _ ~ , ~ ~_

En av förldaringarna lär I allt ligga i att MarkIm Myötä nen har fått återta siu plats som spelfördelare på mittfäl tet. Han har också funnit n:id inför Jfri Peseks ögon ig'en och befillner sig i U-21 IandS! laget.

* * *

ATIK IS1UAII. återfann målformen hemma på Olym piastadion i veckan och satte hela tre sylar mot Haka. rh de dessutom råd att Illacent en frispark i triivirl(et o(',h missa en straff. - Tre vecl<OrH hårdträning, förklarade Atik den nyvunna formen.

Av RaU Norrman

Han kom visserligen ingen stans mot OPS' magniWm försvar i Uleåborg i söndags, men det gör sä fä. Och H.IK har alltid haft svårt för (J\(,ii borgslaget.

LÄNGLÄSNING

M :1 end3.st helgonen I himlen är fullkomliga. Här på jorden llder tyvärr män niskan a v mänskliga brister och skröpllgheter just därför att hon är människan - , och sådan som människan själv; sådant hennes samhälle.

Kul att AtiI( börjar rulta formen - börjar bil dax för den livsviktiga EM-kvalmat chen mot Sovjet. Den spelas på Stadion den 4 juli.

* * *

OCH JYRKI NIEMINEN allsvenska AIK har äntligen hittat målet. Längtar doek hem:

• • • Om hur mänskor söker sitt drömland skriver Dr Ralf Norrman i veckans lång. läsning. • • • Det är naturligt att välja ett drömland som Iiggl'r så långt borta som möjligt, säger Norrman .För si, då kan självbedrägeriet hållas uppe längre, när man inte kom mer i kontakt med drömlandet sitt. • • • Följak.tIigen hittar man påstådda drömland allt ULngre och längre bort världen.

• • • Förljuget beskrivet.

• • • Det här skrivs med anledning aven ny bok om Kina av ambassadör Gunnar

Hägglöf, "Kina som jag såg det". Den har Ralf Norrman läst.

• EN SKöN NY V ARLD

Gäng på gång har det Ull sist visat sig, då man trott, som MI randa I S t o r m e n, att man upp täckt en "skön, ny värld", att den I trots allt är befolkad med samma eländiga skurkar, patrask. slus kar, lögnare, mördare, etc. som det land eller de länder man re landet i Kina? Se där en god ide! dan kände till. Då en del av vänstern bIlvit des lllusionerad

med

I•

EN BALANSERAD BOK OM KINA

- Slia bli kul att få spda ihop med Atlk igen I landsla get. Honoln vet man var I.tan har.

* * *

ett gott bidrag till litteraturen om

Kina.

Sovjetunionen

I inte I

I synnerhet för den som Nåja, nu kan den öP-läsare som just vet någonting alls om Kina massmord och terror, flyttade så 'ö nskar läsa en balanserad bok (och Ull den gruppen hör väl en I man över entusiasmen på Kina. om Kina vllken medvetet försö hel del av oss) är boken bra, för J AN MYRDAL i Sverige skri ker undvika både idealiseringens den innehåller en mängd fakta I ver hur avslöjande, fränt och vi Scylla och svartmålningens Cha upplysningar, framlagda på ett I

Det, är -d ärför naturligt och önskvärt att till drömland välja länder som ligger långt borta sä att självbedrägeriet kan hälJas uppe längre genom att man inte kommer I kontakt med drömfolket.

efter

avslöjandena

Stalins

trioliskt som helst om den ruttna l'ybdls. Ambassadör Gunnar välorganiserat, journalistiskt dri västliga kapitalismen eller den Hiigglöf, som på hösten 1977 fö vet och överskådllgt sätt. dekadenta sovjetiska socialfascls- retog en längre resa i Kina, har Hägglöf är tämligen positivt In Här uppe i Skandinavien (och 'I: .. ' ' .l Sverige) ar .. vi ytterst men ' men nar han s k rlver om skrivit en bok om sina upplevel ställd till Kina. Men för dem som speclellt bra på att idealisera negrer. Afri- Kina börjar pennan drypa av soc ser. söker drömlandet i Kina kan nog ka uppvisar en provkarta på de kersöt honung och det blir Idel Boken heter "Kina som ja~ såg inte Hägglöfs bok ge ett entydigt mest fruktansvärda, blodbesudla- soIskenshlS' torl'er frän so"ndags - det" och är u t g i ven p å N ord s t e dts bekräftande svar. de tyrannier som männlflkosläktet skolan. förlag i Stockholm. upplevt, men med und~ntag av Uganda läser man aldrIg en rad Ändå torde det vara säkert att Huruvida Hägglöf lyckat'! eller Drömlandet finns - nu som om detta l tidningarna hos oss il om man t.ex. tar frågan om fång- inte i sitt uppsåt kommer både förr - precis där den grekiska I Norden.! För nordborna är negern en än- 'läger och massmord så leder sä- , vanllga läsare och experter att 'l bet)'delsen av ordet utopia sä I

•

IDEALISERA NEGRER

I I

* * *

PUBLIKEN KOM plötsligt tiIIbaks l mästersl<apsserien. Hela 1'7.000 såg senaste om gång. Mest folk var det i Kot liR där Arto Tolsa debuterade som amatör efter Beershoot vlBtelsen, ~m bl~ h... tio .,.

FRÅN " STÅ

PLATS

JARO GrCK på en sk nit I KaJana. E-gentligen inlret att hänga upp sig pä. Det är myeket svårt att ta· med sig poäng därifrån. Kajana är ett mycket starkt hemmalag.

gel och därför måste man Uga om kerligen Mao-Tse-Tung både över tvista om, men åtminstone enllgt , det som Inte passar in i blIden. De I Stulln och Hitler. min mening är nog den här boken '

:J Peter _Granströul:' , . .

ger. "(Jtopia." betyder LANDET Il ~ INGENSTANS.

•. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Torsdagen den 21 juni 1979

öSTERBG.TTNISKA PG.STEN

.~~""~"~~~~~~~~,~,~,~""~""'~~"""~~~,~~~"~~~~,~~,~~,~"~~~~~~,~~~~~~~~"~~~

Rrrriiiiinnng! Waldheim: Gomorron barn! Slå upp era läxböcker sidan 79, k''Jitel 9 ' "Medmänsklig het". Arafat: Magistern! Magis tern! Elakingen Begin har snott min plats och vägrar att flytta på sig! Begin: Tro honom inte. Det här är min pulpet. Magistern placerade ju mig . här I början av terminen. Waldheim: Se så gossar, nu skall vi inte bräka. NI tvä fär samsas I samma pulpet tills vidare. Arafat: Aldrig! Får jag In te min egen pulpet så skriker jag tills jag blir blå I anlflk tet! Waldhelm: Tyst Arafat! Ett ord till och du får heman märkning. Bresjnev: Typiskt vuxna alltså! Först blir Arafat utan pulpet och sen hotar magis tern han !'ned hemanmllrknlng. Waldhelm: Det heter Inte . "hota han" utan "hota honom". Förresten var har Bresjnev läxboken? Jag kan Inte erin ra nllg att vi skulle studera Lenin I dag. Bresjnev: ÄSch! Den här b0 ken . är mycket bättre än de ty bubblans läxböckerna. Carter: Hörde magistern! Han svorde! Han sa "fy bubb lans" och 1 morse svorde han också. Han kallade mig "en attans snål is" .

Castro: Carter är en snälis! Snålis! Snålis! Carter: Skall du säga som inte ens. bjussar på ett endaste litet cigarrbloss. Waldheim : Va! Sitter Castro och röker under pågående lek tion! Fy på sig! Castro: Åh! Cigarr är ju gott vet ja! Förresten sA har jag tillverkat . den här cigarren alldeles själv. Carter: Magistern han lju ger! Jag såg med egna ögon Bresjnev: Så länge han tar . hur Bresjnev hjälpte honom! Waldheim: Tyst! VI måste betalt för en ynka Coca-CoI~ slurk är han en attans snälis. hålla 06S till ämnet! vm du

O Tidigt på fredagmorgonen kämpar vi oss upp med glatt humör. Vi skall ju på studie resa. Först upp till Vasa. Ab bas nya låtar skrålar ur hög talarna och feelingen är uppe i max.

* * *

På Vasa Express lever vi upp och Peter och Christian sätter igång med att skriva galna vitsar. Det bä.Sita de åstadkommer är: "Hur mår din gorilla? Dåligt, han har vric kat foten och går illa." Det tar inte så länge att åka till Umeå och rätt Jocke 'Som det är står hamnen. skriker ge vi migi

etrt s. S vrålar vi alla. Vem är bäst ? SöFF! De andra resenä rema småler roat, men vad gör det. Första natten sover vi på Bol1näs folkhögskola. Det är - en bra bit dit och de flesta av OSS somnar på direkten.

* *

På morgonen fortsätter vi till Mora. Vi går omkring i bu tiker en stund och forUiätter sedan till Gesunda stugby. Där finns det bastu och dusch och vi kastar löyly ordentligt. På kvä.Ilen åker hälften av gänget in till stan. Vi går på Disko Space där det verkligen är mysigt. Vi dansar oss svettiga och bekantar OSS med urinne ~ånarn.a..

O På morgonen fixar vi mor

gonmålet själva.. Det är härligt väder och många sitter ute i det gröna och äter. Vi tittar på kyrkan och Zorns gård i Mora innan vi fori;sätter till Leksand via den typiska Dala·staden

Deng berätta vad du vet om medmänsklighet? Deng: Tja, Carter var välan rätt medmänskJlg för en stund sedan när han bjussade mig på Coca-Cola. Bre$jnev: Hörde ni grabbar! SnåIisen bjussade slagsbulten på Coca-Cola och oss skulle han ha betalt av. Nä nu jäd rar! Waldhelm : Lugn, lugn! Jag tror Bresjnev skall få berätta vad han vet om lektionens tema; Bresjnev: Ja, hm, jo jag tycker att jag var . väldans

fÖDStret och ner för brandste-, gen. Det är ganska lugnt i Leksand by night. Vi travar i alla fall in till · stan för att köpa grilImat. På vägen dit träffar vi på en korvautomat. Med lite fantasier hån er vi på . att dö av skratt.

medmänsklig när jag lärde ut leken "Följa John". Deng: Jo pyttsan! Den som Inte ville vara med hotade han ge ett slag på käften. Bresjnev: Skvallerbytta Deng bång! Waldhelm: Lugn! Begin be rätta vad du vet om ämnet! Begln: Det är förbaskat svårt att berätta någonting när Arafat sUter mig i skjor tan hela tiden. Waldheim: Arafat! För sista gången: SLUTA BRAKA! Och vart är du på. väg dA Deng?

Bresjnev: Han skall väl ut och slåss som vanligt. Deng: Jag måste gå på toa letten magistern. Castro: Ha! Så går d~ t när man dricker för mycket av snål!sens eländiga Coca-Cola. Magistern jag tycker att Coca Cola skulle förbjudas Carter: Lägg inte näsan ; blöt pysen! Castro: Skall du säga! Waldheim: Lugn i klassen! Arafat vad vet du om med mänsklighet? Arafat: Hur skall jag kun na svara på det! Jag som Inte ens har en egen pulpet. Castro: Ge en ny pulpet åt Arafat! Arafat: Jag vill inte ha nå gon ny pulpet. J ag vill sitta där Begln sitter. Begin : Var skall jag sitta då? Arafat: Det bryr jag mig inte om. Det där är min plats. Carter: Var skall Begln sit ta då? Arafat: Det bryr jag mig in,te om sa jag ju! Nedrans snåliB! Carter: Nä nu! Waldhelm: Lugn! Lugn! Arafat: Flytta på dig för baskade pulpettjuv! Rrrrriililnnng! Waldhelm: Ja ha nu tar vi en kort paus före nästa lek tion som handlar '-om förstå else över gränserna. Arafat: Då skall jag banne mig sitta 1 min egen pulvet. LEIF SJöSTRöM

osäker. Sista dagen i Sverige - - - - - - - - - - - -

besöker vi först Gottsunda ser-j_ Dålig, , ,

vicehus. Där finns allting och, _ _ __ .....- _ _ _ _ _ _ __

vi som inte är vana med sådant ute, badat bastu, spelat kort och

tycker att det verkar lite försökt meta. Här finns ocksä

omänskligt. På skämt · sades flera båtar så vi har varit ute det att man kan leva hela sitt och rott ganska mycket. Rättvik. liv inomhus. Björkqvlst fick veta om läg ret via skolan. Han har gått ut I Leksand går vi omkring vid hembygdsgården och besöker O På morgonen far vi iväg till Efter det åker vi till Sigtu högstadiet l vår och tänker sig till n.8.. Vi äter på Sigtuna folk yrkesskolan l höst. Han hade sökt - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - högSkola där Anne ' känner sig jObb på ett bygge, men de vllle som hemma. Efter maten visar tydligen inte ha så unga som '15-' hon OSS runt. Det går bara in åringar på byggen. te att beskriva hur vackert det I augusti blir det en ny chans II ' är i Sigtuna. Där finns Tant för arbetslösa unga a tt delta i en Bruns kaffeservering och lite veckas läger l Molpe. Anmälan kan göras till arbetskraftsmyn butiker. digheterna eller direkt till ung D På väg tillbaka til) Uppsa domsbyrån. la besöker vi Mo1:ormuseet. En Seg - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - gammal vänlig gubbe guidar oss. Skoklostret beundrar vi ba också kyrkan. Utanför kyrkan Borlänge. Där bor Fia som ra utifrån. _ Somma.rteatrar .. , träffar vi ett par som är hem gått på SöFF. Hon har ordnat ma från Finland. De föreslår frukost åt oss på fritidsgården. Uppsala det är verkligen sta att vi skalI åka till Björkber Att den är ny och finkonsta den att shoppa i. Man får hål avverkat en av sommarens pjä· get som ligger f Siljansnäs. terar vi när vi går runt och la hårt i plånboken för att in ser. Den 9 och 10 juni spelade Där har Brufils Anna kaffe tittar. Efter . det fortsätter vi te frestas att köpa allt man ml\.n Göran Selens "Var är vä gens mål" i regi av Irigrid Sö stuga. Vi behöver inte ångra til! Falun. Där besöker vi Da ser. derblom. Den 27 juni har man att vi åkte dit för utsikten är larnas museum, Lugnet, skid I premiär på årets nyproduktion verkligen fantastisk. I stadion · och de gamla kvarte Klockan sex startar vi med "Fy järnvägar, sa Andersson !", ren. N er i gruvan kom vi inte Kapellskär som mål. Resan Rolf Söderling har gjort både eftersom det var strömavbrott. närmar sig sitt slut. Båtresan text och regi. Pjäsen beteck går bra, men vi är alla trötta nas som "en vardagstragiko Den natten sover vi på Lek när vi kommer till Nåd,endal. misk komedi om den lille man sands vandrarhem. Vi . bor i Resan upp till Yttermark går nen på järnvägsspåret när 10 små stugor och i ett större På Sunnersta herrgård utan bra och vi slutar som vi bör tåget just skall komma". Post tvåvåningshus. Vi som bor på för Uppsala bäddar vi för sis jade med Abbas låtar. backen firar också bland annat andra våningen sportar med ta gången. På kvällen åker vi Barnens dag den 22 juli och att krypa in och ut genom in till Uppsala och gör stan , II':': · · .Wi. I!..iIt ~I 'I ~c.,' ULRIKA Hantverkardag den 12 augusti,

***

St U d' 7Jeresa · t,·11 Dalarna

* **

* * *

***

Torsdagen den 21 juni 19':9

1': I:

Il O T T

l\,\

I' O

T E

Årets Kokkoträff :

Över 500 mc trots regnet • Trots att regnet stod som spön i bacl.en hela dan samla de årets Kokko-träff ca 500 motorcyldar till Seljes. Det var den nionde träffen som liokko mc-Idubb anordnade, ocb programmet det vanliga med volleyboll, mete samt prisut delning. I år tycktes det kvinnliga, inslaget bland besökar na något ha öl.at. Som kvällens höjdpunkt bru kar man bränna ' en stor "KokI ko-brasa". I år fick den dock in te brännas, eftersom det rådde varning för skogsbrand i länet. Nederveti! FBK fanns på plats, men åkte hem sedan man kon staterat, att vinden låg rakt mot skogen, och det inte kunde bli tal om någon brasa. Brasa blev det i varje fall, ty när arrangörerna för en stund lämnade rishögen var nån fru I sen sate framme och tuttade på. Resultatet blev att Nedervetil FBK fick en extra utryckning • med att övervaka släckningen a v brasresterna.

•

Supkalas?

Under vinterns lopp har man i motoristkretsar, främst då i den egna tidningen "Moottori pyörä" hårt kritiserat de olika mc-träffarna och iden med dem.

Det har p~tåtts, att alltf~r' vasa-klubben Siilitäjät tycks V.lra välutrustad, förutom med mc så. också. med andra prylar. För många mc-traffar gått och bh- utom jackor, skjortor och mlirl<en har man oc!<så. ett eget, stort tä:t med kamin. Här poserar några vit ett enda stort supkalas, som av medlemmarna framför klubbeus stolthet, tältet. på intet sätt gynnar varken motoristernas anseende eller man bättre hinna utan att behö- 'I mc och bil inte alltid är så lyc ung kille som stegade fram ocll själva mc-iden. va stressa. kad. Det var främst omkörning- sa:

Också deltagarna i KokkoSom det nu är, blir dpt auto arna som mc-gänget pekade på. - Hördu du, om din blaska träffen framförde önskemål om matiskt så, att man åker upp En av killarna hade just bli har nån speciell älgspalt kunde ett mera omfattande program. på lördan, kommer fram på ef vit av med sina bakre blinIters, du kanske hälsa alla älgar att Nu fanns det inte mycket att termiddan, slår upp tältet och när en bilist gjort en n ågot det skulle vara dags för litet fördriva tiden med på lördags- tömmer någon flaska tillsam snäv omkörning. mera civiliserade trafikseder. Om det nu inte gå r med reflex kvällen annat än driva runt och mans med bekanta, grillar korv, Eller som killen sa: Det lär inte bli någ{)t billigt kolla in gamla bekanta och de sover en stund för att sen åka brickor, så kunde djuren kanske nöje för arrangörsföreningen, -:- Först låg den jäveln och vänta på en stor och präktig olika mc-modellerna. hem igen. böter och ersättning nr släck nosade i baken för att sen dra Några deltagare från Wasa Förstås går det ju att tj~v förbi så snävt, så man fick stan bil istället ... ningen kan uppgå till tusentals Detta som en vink till alla MC och Säätäjät föreslog, att starta, ~et hade Vanda-~otorlS na och kolla om man hade stö mark. älgar då som läser detta blad. man borde ordna nåt i musik-' terna gJort och kommit redan veln kvar på vänstra foten. Som tur var, hade folk hela väg, popkonsert eller disco kan- på fredagskvällen. Om än Kokko-träffen inte di dan "lånat" ved till mindre bra rekt var något nykterhetsmöte, ske. sor, så det var inte mycket kvar • Förbittrade • Älgspalt var stämningen god på områ-

att bränna, och efter regnet un • det, och några problem med Man ville också återgå till det

Litet förbittrade på bilisterna På en fraga om det fanns nåt ordni.nge~ var det inte, förutom der dan torde inte risken för gamla systemet, att träffen skogsbrand ha va~'it alltför skulle räcka i tre dar med bör var man också, det ~r j~ ett I a.nna~ som. man kunde ta ~~p nu historIen med brasan. stor. jan på fredag kväll, då skulle känt faktum att kombmatlOnen bIl diskUSSIOn, var det en ratt B e We

Miljövårdssenlinarier typ .Malax välliomna åter O Ska vi övergå. :ran ltemisk odling till biologisk odhng'f Har vi möjlighet att göra det? Eller är det över huvudtaget värt att debattera dessa frågor? Kom mer vi någonsin att kunna enas om kemisli- eller biologisk od· ling? Detta var några av de frågor 80m ställdes på miljöseminariet i Malax i lördags. Uppskattningsvis hundra personer hade mött upp för att diskutera och ' lyssna.

Förmiddagens . prog~'aIrbestod ett nästan alltför missivt inledningsblock. Inledningarna var uppdelade på samlnanlagt sex olika Inledare. De representerade allt från miljöväktare till rep resentanter för Kemira. De senare sa : - Det är klart att vi ' behöver konstgödsel. Vi har varken råd eller möjlighet att förändra jordbruket till biologiskt. Det tar för resten 6-7 år att st<lbilisera jOI·dbruket .etter en sådan omänd

ring. Va d ska man leva av dessa 5--7 ål·? En av miljöväktarnas represen tant, fil. lic. Henrik österholm, tyckte däremot att man Inte hade konstgödeln att tacka för större skönlar. ' _ Det beror snarare på effektivare redsitap. Fröet hari ängre tid att gro för att skördearbetet gär snabbare.

Agrolog och riksdagsman Hå-, vad Kemiras förespråkare, Ulf kan Malm ansåg att man inte Ingberg, gjorde. Han talade så kan lämna bort det kemiska inrutat att det verkar som om jordbruket men att man ändå bor han sade bara det han blivit till de satsa mer på forsknIngen om sagd att säga. kring bIologisk odling. lantbruksskolors Korsholms Med bland inledarna. fanns ock rektor, Albert Sigfrids, också han så en rikssvensk agrolog, Gunnar försvararare av Kemiras produk Videgård. Han höll, på svenskars ter, talade I egenskap av lärare vis, en mycket fascinerande In mera till tavlan än tlil åhörarna, ledning. Detta ledde till ' största delen Svenskarna har ett helt annor lunda sätt att lägga fram tex av vad han sade gick "en förbi". ten än vad vi är vana vid. Han Också en norsk inledare, Per förespråkade varmt den blologis- Svae, fanns på plats. Han repre ka odlingsmetoden och han gjor senterade Framtiden i våra hän de det på ett mycket effektivt der _ en rörelse för en rättvis sätt. Det var precis motsatsen till • SE SI [lA !oJ 6

I I

Vasa tekniska läroanstalt

Studentklass

För läs~ret 1979-80 mottager läroanstalten elever till en 3-årig studentklass på institutets linje för konstruktionsteknik, maskin byggnadsavdelningen. Till elever antages via godänt inträdesförhör i matematik studen ter som läst gymnasiets längre matematiklInje. Ansökningstiden utgår måndagen den 23 juli 19?9, Inträdesför: hör i matematik hålles m~ndagen den 1.3 augusti 1979 kl 10.00 I läroanstaltens auditorium vartill godkända sökande erhåller skriftlig kallelse, Ansökningshandlingar kan rekvireras per post från läroanstal tens kansli under adress Wolffskavägen 33, 65200 Vasa 20. Telefonrekvisitioner per tel 242244. Rektor

Intensivt mp..J1a.nsnacJ. mellan tv,\ i )Janl'len med rakt motsatta äsikter: "biobonden" Gunnar Vide gård, l)verige ' (t.h.) o(~h Ulf Ingberg frän statliga Kemira. (Foto: Bertil Nygård)

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den

21 juni 1979

................................

• Spännande ••.

frän mängden, orden har ett det är fart över det hela. Man blir på bra humör när man innehåll som det är värt att hör den. lyssna på. Och förstäs är mu - Är jag på ett diskotek el- siken bra. ler en dansplats, kan jag inte låta bli att dansa fast hur trött i benen jag än är. Det är en ut-A-- ..J _ märkt d i s c o l å t . n u e r s

Östergård

~oel

l. STIFF LITTLE FINGERS

Wiik

"Alternative Ulster" En representant för den nya vägen från Ulster i Nordidland. Har ett rivigt sound. Fullt ÖB - men inte på ett skrikigt utan på ett rocklgt sätt.

Jag är överraslmd. Definitivt. Tre personer har redan efter första kallelsen skrivit

«Ich berättat om de fem poppigaste låtarna i deras smak

just nu.

Jag tackar.

Oeh hoppas på uppföljning.

Alltså. Plita ner vilka fem låtar du tycI{er bäst om för

. tillfället, motivera kort varför, skicka gärna med en por trättbild i svartvitt - icke absolut nödvändigt och posta till ÖP.

2. EDDIE & THE HOTRODS "Breathless"

O O

Annars. Jag börjar bli väldigt nyfiken på allt de hä.r med "nya vågen" och måste väl småningom börja kolla upp vad som egentligen ä.r på gång. BOEL WIlli: är flitig korresSkriv och berätta om nån har lust. pondent för öP. Hemma. frän KarO O O leby, men studerade i våras på De t o t be • • k . SöFF i Yttermark. re som pa ege vag SklC at ID förslag till "det

lyssnar jag på" denna veclm är Boel Wiik:, Anders ÖsterTEDDY & TIGERS

gård och Maria Eriksson. "Tear it up"

Here they comes. Jag tYCker om deras musik (OBS. Språkfelet ska va där, dethär är ett s.k. stående därför att de gör något själva uttryck myntat aven herre vid namn Mikael Rönnqvist och inte bara apar efter andra. aus Korsholm. Så he så.) Nästan alla deras låtar går FACTORY att lyssna på, men de blir kan "Efter plugget" ske lite enformiga i längden. Tear It up är svängigast och Factory är en svensk grupp, Baby Baby är god tvåa. gör låtar med Innehåll och rytm. Speciellt Efter plugget DR. HOOK tycker jag om för de berör ju "A little bit moore" oss alla ungdomar, vad vi skall göra efter skolan?! Jag tycker att det är en av Gär bra att dansa "samba hans bästa låtar. Den är stäm efter". Min kompis och jag har ningsfull och skön att dansa många minnen när vi hör den till. Förresten så vaknar mån låten. Speciellt en lyckad kväll ga gamla minnen till liv när 1 Nyby när Umeå Disco var man hör den. där.

Maria Eriksson

Skriven av DAN ANDERSON

"Det är något bort om bergen"

"*ne MARIA ERIKSSON från Amin Malax är en av de flitigaste

Jag tycker om de visor han har skrivit, de är så levande. insändarsl<ribenterna här på öP och har åsikter om det mesta. Så Tycker att man ibland skall häl' berättar hon om sin musik- . kunna lyssna till annat än den smak: "vanliga dansmusiken", disco - .Jag är 17 år, tycker hemskt mJ' e1<et om mu"ik. Det beror helt osv. p.å. vilken sinnesstämning man be Fina ord i "Det är något tl:IDer sig i, när ma.n väljer musi bort om bergen" melodin är keJ~. Seriöst kan jag också lyssna också vacker, den inger stäm på ibland, (,A>untry och folkvisor tycker jag också om. Men jazz det ning. går inte hem hos mig. KARl TAPIO BEE GEES

Kaipuu "Too mllch hcaven"

Bee Gees har blivit pop igen efter att ha medverkat I "Sa turday night fever". På slutet av 60- och början av 70-talet var de ju mycket populära. Jag tycker inte om Too much heaven för att den är eller va rit inne, utan för att han som sjunger, .sjunger med känsla. Jag kan lyssna på läten om och om igen utan att tröttna på den.

Kaipuu är en typisk "snyft lät". När jag hör den läten kan jag Inte göra något annat, jag måste lyssna. Det kan gott hända att man fäller en tAr.

BONNIE TYLER "If I sing you a Love Song" Bonnies hesa röst är det bäs ta med hennes musik. Om man samtidigt hör på orden är den ännu bättre. Hennes låtar är sådana som stannar kvar. Inte som de typiska discolätarna som far in genom ena örat och ut genom det andra.

En lät från deras nya LP• en a v de bättre låtarna. Hela LP:n är förresten bra. I läten finns ett munspel som verkli gen låter häftigt. Inte riktigt heavy rock - aningen lättare kanske. 3. TYLA GANG

"Texas Chainsaw Massacre Boogie" Tyla Gang är tyvärr alltför okänd här i Finland" Känner egentligen inte till speciellt mycket om dom själv heller. Jag har lyckats få tag på låten från en samlings-LP från STIFF. Dom har lyckats verkligt bra med den här biten. 4. EPPU NORMAALI "Myrkkyä"

Eppu och de andra banden i den nya vågen var ganska då liga i början men speciellt Eppu Normaali har utvecklats fantastiskt. 5. BUZZCOCKS

"Ever Fallen In Love" En av mina absoluta favori ter just nu. Jag har deras båda LP:n. De har verkligen ett un derligt sound. Två gitarrer med full diskant spelar tvä olika melodier, som kombinerar fan tastiskt fint.

EAGELS "Hotel California'! Den läten har jag tyckt om frän första början. Det är nä got speciellt med alla Eagels låtar, men Hotel California är den bästa av allesamman. Jäg tycker att den rymmer så män ga känslor och sjungs på ett så. fint sätt.

Det är också en utmärkt låt TIIORLEIFS att dansa tango till en "tryc !'En dag i Juni" ANDERS öSTERGARD ska kare". I allmänhet tycker jag inteb.öria:. på. trean i övis-gymnasium till hosten. Är alltså en Vasa-pojk. DJINGIS KHAN alls om svenska skivor och in-Lyssnar på. musik dagligen, enligt te om Thorleifs heller. Jag tyc_egen uppgift - närmast nya vå Djingis Khan ker att de är nästan lika aIli_gen just nu. hop. En dag 1 J ni k"lj . Ilar ~isserligen en el-gitarr men Rytmen är utomordentlig, u oS l er SIgspelar mte speciellt mycket.

vattnet på söndag morgon kom en' fin vitklädd fru upp ur mar ken och sa att han inte skulle ; slå vattnet där för det rann ned I på deras matbord. I - En gång när ett båtiag molpebor var på väg till Stock ,holm med bl.a. smör kom en I underbyggare upp ur vattnet och sa att de skulle köpa hem tobak och vadmal. Han lovade se till att de träffades när mol • peborna var på återfärd. Och , mycket riktigt på samma ställe mötte han dem på åter . vägen och fick · sin tobak och sitt vadmal. ~ Detta är bara ett par exem I pel på historier som publiken lwmmer att få sig till livs unI der föreställningen av Tulavippor. Det hela skall bestå a v fem bilder eller scener. Den första ! handlar om ett ladubygge och I fiskeseder. I den andra scenen ; är en sytningsgubbe och -gum i ma huvudpersoner. De är miss : nöjda med sitt sytningskon l trakt och har bett "Tökenro parn" läsa upp kontraktet för I dem . i Tökenroparn är för övrigt en ; figur som återkommer i alla I scener. Benämningen kommer I från att man på båtar vid dim ma (töknon) hade en man att I ropa ut var man färdades. I Han kan de bevingade orden ; och talesätten. Han vet vad ' som sker och skall ske i byn, . och han är väldigt rädd åskan. Töl{enroparn spelas av Rafael f Frans. I I tredje scenen handlar det !om höbärgning. Folket håller l matpaus, en flicka blir getinp' stungen och 'omlaga'. Man di~ kuterar också 'kläppar' (= . utomäktenskapliga barn). I fjärde scenen samlas man till lördagsfirande i byn. Ung domen håller på med sång och dans och 'vigmanstempor' d.v.s. man drar fingerkrok, slätkäpp och liknande. I den här scenen för molpe borna in tvä kändisar - fiol ; spelmannen 'Pira-Kalle' från Molpe och Brages Otto Anders son. Pira-Kalle tror att Otto An , dersson är en trollkarl när han skriver upp vad Kalle spelar ! och sedan omedelbart själv spe Ilar låten. Femte scener Slutligen be handlar fårskallet dä det är problem både med märkningen av fären och 'skärikläppan'. Dragare av gruppen i Molpe är Christina Backgren Nygård. Ett trettiotal personer kommer att medverka. Utescenen skall byggas en bit frän paviljongen vid Molpeströmmen. Fyra-fem föreställningar planeras till att börja med. Undertecknad tippar stort publikintresse för molpebornas produktion. Enda problemet för en icke-inföding kan bli att fä I f att på alla roliga poänger ge nom att man använder möjli gast riktig molpedialekt och dessutom tagit med ord som inte mera är i bruk. Christina Backgren-Nygärd lovar dock en parlör i vilken de

I I

III i

, l I I

Seg

_ _ klaras. rnest ovanliga orden skall för • ........................................................................................................ _

Torsdagen

den

21 juni 1979

öSTE.RBOTTNlSRA

märkte att det nu inte va r sa. , hems kt märkvä rdigt. - -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ S IU~~ blev det ett FM-guld till I

POSTI<.N

Sy d oster .. botlen

de österbottnis ka pidromäs tarna i Nämpnäs_ Den ståtliga pokl len mottogs av ordförande i Nämpniis ungdosmförening Krister Vikstrand.

• Man beslöt att inträdespri serna till ungdomsdanserna skulle höjas till 17 mk och gam maldanserna till 20 mk. vä ckande om man s ka ha nån l' • Man beslöt enhä lligt att vid cha ns. Vid sjunde rul g ens s e naste • Med i VM hålla 15 års åldersgräns så - Inte lyckas man placera. sig j' st.yrelsemöte, ö verräckte, långt som möjligt, och att i m ed en vanlig föning och nåt SöV -instruktiire n B ror Ja rättfärgat här. . Men r edan I fjol var Uunvor kobsson vandrinfl's poll:alen till dansannonsen bör framgå ål Övrigt från styrelsemötet: .. H agström ner till DUsseldorr och - Inte är det heller nägra va r- VM, som avgörs i form aven - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - dersgränsen. Aldersgränserna tycks alltid dagsfr Isyrer man vinner med. la gtävling. ~ ,"~ vara ett problem som man inte Hur det gick v et vi inte. kommer från i första taget. Sty~ • Det började i yrkes H elt plöt!iUgt f(;1J det oss i skulle göra det han skulle gö relsen var enig om att allt för Arra n görerna har ännu inte lyc öP-red in att det är Midsom ra. många tonåringar besöker våra Detdär m ed att tävla l härfrl kats fä fram nå.gra resul tat -:- t mar. Midsommarafton dagen Om han skulle göra det danser, och drar bort den äldre sering började för Gunvor Hag- ' fa stä n det gAtt nio månader se eft('~ öP:s tjugofemte ut.. överhuvudtaget. publiken. ströms del r edan 1 yrkesskolan. dan VM. komst för året. Hertei blev mer och mer H. A. 29 länder deltog och bara de - J a g och en annan flicka blev •

FI\f. .•

höjer dan spr o er

...... ........................................

uttagna till en tävling mellan yr k esskolor. Sedan fortsatte det m ed a llehanda smAtävlingar. Småningom fanns det nu inte sA värst mänga smAtävlingar kvar ideh ä r trakte.m a och Gunvor började delta 1 FM.

tio bästa fick veta sin placering.

- Men I övrigt var arrange mangen I toppklass. Som plåster på sAren för de tre mAnaderna av förberedelser ' för FM fick Gunvor en resa Ull Aten - och europamästers ka pen, Min kompanjon Maj-Britt där hon dock inte ska delta, - en Vlrtanen deltog i FM . f öre mIg. statyett, en medaljong och en fri-I Jag blev bekant med det hAla och s " n.tol.

Då. borde vi törstås göra nå. gonting midsommaraktigt. Men vad'! Först tänkte vi tackla hela problftDet Ute annorlunda.

förtvivlad över svaren:

~.:s~i~~!;:~~ I PH Y I.BÖI{~El\ Och annat i den sWen.

Midsommar!

Ringa. upp och annars snacka med mänskor om vad de har för planer över midsommaren. Ett såntdär fränt rakt..på sak-reportage där folk skulle fä ställa sig upp och säga. utan att bli nämnda vid namn - att de skall ut och ta bräDD vin under helgen. För det ska Ju de flesta. Detdär med midsommarstäDg och åtta sorters blommor un der kudden verkar vara ett glömt kapiteL Herte) gjorde några trevan de försök. Men det visade sig att ingen jäl{el visste vae han skulle göra, eller var han

HONDA 500 -72 säljes. Tel. 967-18195. önskas köpa beg. VATTENSKIDOR. Svar t. d . bl. kontor märke "fiskarna"

Det kan man Ju Inte göra nåt fränt rep pA.. Vi tänkte 088 ocksa\ en smätt häftig bild. En arrang& rad sAdan. Men också det rann ut i sanden. Liksom en traditionell grej om vad som händer i arrange maogsväg i midsommar. - Det har jag gjort tio år i följd, sa Sven-Erik. Så var det temat slutd1skuterat. Sen A.terstAr inte mycket an nat än ett rundsnack l deDhär sWen. Och det är Ju Inte myc ket att göra en grej pA.. GJad midsommar! Och drick med förstånd!

()stprhnt t niska Post~n OSteroottmsk I1DgoomsUdnlnJ, Jakot>ICtaQ. ,1'tntana

Medlem av UdlUDgal11U förOuno 1'1dn1ngen utkommer

var]f

torsdag KeaaktoJ

OCh a.ruovllfljl .,tjZ1vare PETER GRANSTRöM tceOåKlltlD JakoOs~.II.ual 18. 'akoOlCtaa, teL .i6'. -l~ 55~ PORLadreM t>B 21,

..............................................

d!S601 'akotlBtal'

Kedaktor , " _ S-I!.. '-"!adel .

tia.OQeJ8eJlp1a1UlOen 10 D, !t61-11 a.~ Z:'

teL

Trafikskolorna i Jakobs'ad

Redaktör

SydtltoterOOtten

~erte l

Trafik"kola

HALUIN & ROSE

ULRIKA FINNE iskrudad de n klippnings- och föningsfrlsyr 80m föll domarna i smaken. Ulrika är Jakobstadsflicka.

Ny kurs börjar varje måndag 'kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel 12145

JAKOB~TADS

tel. IHJJ·65

fln ,SKOLA

/lU SDeJlman. :>rd.roraDde,

Mörgareta SIlleda, L.eU tUx,

~hrL-;teJ Holmström. Harriet

L.tndeJöl, t50y WL'ItOaCka, rore

Sntckars. Karl-Uu.. tav Olm

torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, 1~

003

nUN~PHI~

t>KENUAU;KA

Sfor-Kla.fl orh ljl1- T( 'flS bÄ

ou PÅSTÅR

,<f Jr DU KAN "lLLA

MEQ/CINSKA

TERMER!

~--~--~--------------~--~ FR HORR '" OM LOBOTOlAI ÄR ATT"

OPERliRR I-IJÄf?NRN DC..,

VAGDTOMI ÄR NÄr<! !\ARN TAl?

,,,

tU!:1J AK'l'IUNSKAVb; ..

Ny kUrfI b6rjar varjt'

tel.

N..,gäru,

t30x 21. 661U(; Matax,

1979 den ar _______

~.-

rlaJv1 ar __ ........ _ 11, "iklUldlDaY1ell _ _ _ _ !Jf.. JESTANES UösDununer _ _ _ _ _ .. .Xl.

.;JR VAR FAf?JAG ALLT IFR~N ~

A.NNUN~MU'I·f AtiN ~ NL ~OU : i! Kallim J 1UCa,

BoRT LUNGMI\GNERVEA/-VIiO

all 7:/

t& dlH-ll

liETEl? DET NR/? MAIJ TAR

BoRT EN VÄXT Ff?AN

O~:.

HUVUDET~

')1!41

•

I 5a 1.

"NNUN~I.lA"'.s·J

::SUB 'aK008~tIUl

.16'1.11

le. ~olWe,

';UIUUi,

l~ IItlcotlBtAQ

~2',

00' \Cllll.'uIU.... ienasl

mäIHtajl 'u ~S~A

dU"'~OKINL

JCh

'aK008~llt.t.ll

lli. •.. Koostaa .16'1.13 '\!'lf

le!

"N NUN.st'Kl~

.exten

. .. . _ • • __ .. _

Il,St.

~':rter

c.e"teD _•••• .. .• _. 2,ll -S~••ItAIIlC ;)'atE .. .:.!t oer mil' tlAKl.iANNUI\I >- ,· ,

WlUlIUlll4l0flell ö&!,"""~ 04

~Ul

,u...

..il .",""

O "~U1JJ,.;~~p",.le[

J-=-I

):..t~routUuJuu,

~~ J:itt"'.J

~r OU "o. ~ '" 1.t!H.lUUlun.",e,

.. K;' ·lr

~!l~1

4011

ur,.,mml;

'"HI

i.11.o

.. ·.r rarg -,at: '.

\.tlatva · ,"H'

UU·

nr1n~

.,>a "rutH ,,, ~n81 '.olf 'nrorL'f>"'arl

"jJlln ..~r

.::1.1'\ , -, , -

.\ l ,"

•

f'"

A.Ju..~OU~ JIUl"":S14U

Al ......," ' "

UH'"

öSTERBOTTNISKi\ POSTEN

Torsdagen

den 21 juni 1979

FM för"frissor":

Rödlila frisyr gav Gunvor segern - och en resa

tillGr,el{land~

Athen

Miljöförstörarnas favoritteo ri är den om miljö-'årdarn8. som stoppar utvecklingen och "för oss tillbaka till stenål d~rn".

Tornas Johansson, arkeolog från Jämtland, svänger på det där. Vid ett seminarium l Vörå sa han så här: - Vi kan inte fly från vår stenålder. VI har den hela ti den inom oss. Räknar man från stenål derns början så har praktiskt taget hela vår tid rå Jorden varIt Just stenålder (99 pro cent kanske). Biologiskt sett 'är vi stenåldersmänniskor.

lIAr är det Signe Dahl som fär frisyren ti1lflxad av årets bästa hårfrisörsIm i landet

Gunvor !hgStrÖm.

Finländsk mästare l hårklippnIng'? Jo, det finns en sådan ocks.å .

I A.r heter hon Gunvor Hagström och är från Karleby, men Jobbar i Jakobstad på Salon Gun-Maj. Hårklippning är väl Inte rätta. ordet, låter alltför banalt sedan man fått reda på vad det hela rör sig om. Det är väl ·snarast fråga om en konst. . _

Såhär går FM för härfrIsörskor och frIserare för den delen

Segern sporrar

tlll: Hon kan nu genom att placeMan l år 85 tävlande ra sig bland de fyra bästa i näs tävlar l fyra olika mome.n t, som ta års FM kvalificera sig tUI vart och ett bedöms l skalan 1- världsmästerskapen. För det rinns

10 av tre domare. Maxpoängen i varje moment är fölJaktligen 30. Under tävli,ngsdan - från sexUden på morgonen till långt in på kvällen - ska följande frisyrer fixas till. Med bestämda tids in tervaller för varje delmoment bottenarbetet, torkningen och 3jälva utkamningen.

väldIgt bra smakråd här på sa longen. Dom har sagt till när det sett risigt ut. Och det är ett stort plus. -Ska \"ara ärlig kritik. Ibland måste man bli riktigt arg på sig själv. Som pIAster på sären för FM förberedelserna fär modellerna gratis hårvård, också efter FM.

•

FrIsyr l rödlila

Den mest uppmäl·ksa,mmade frisyren Gunvor gjorde i FM-täv lingen i ishallen i Helsingfors var en rödlila (!) ·osymmetrisk mo dern kamnIng. Allt annat var föl· resten också rödlila: här, klän ning och skor. - Hårfärgen blev så IntensIv att jag själv hoppade tlll när den var färdig. Men det mAste vara uppseende

sådana också.. - Jag vet inte om jag orkar satsa ett år till. Måste tänka på familjen också. Det är mycket • SE SIDAN 15 som måste lämnas bort under trä ntngstiden. - Men segern sporrar. Antag !igen orkar jag ett år till. Träningstiden, ja. 18 timmar i veckan I tre må • Först en f estfrisyr med pos naders tid. t isch. Så mycket tid har Gunvor Hag _ Där blev jag tvåa. Var li te nervös dA ännu. Var också li ström satt på förberedelser Inför te rädd att jag redan då missat kampen om FM-titeln. mina chanser. Det fär nämligen Inte klicka mycket om man ska • Egna modeller kunna vinna totalt. _ Redan fyra månader före • Sedan en sju minuters var FM väljer man ut de fyra model dagmrisyr. - Där har ma n bara sju mi lerna. För man har " egna" mo~ nuter på sig att kamma ut frl deller med sig till tävlingen. De ska ha manekängutseende: 3yren. Vilket betyder att man in te får mIssa. Den ska sitta direkt. " läng" nacke, bra här och bra huvudform. De modeller som • Sedan en såkallad progressiv Gunvor vaIde är alla från Jakob frisyr. slags stad. Amatörer. Proffsen är för - Ska väl vara dyra. tramtidsfrisyr. Man trivs tillsammans. • Sist en klippnings- och fö Vi har att göra med varandra nlngsfrisyr. _ Den kunde jag inte träna pä l tre månaders tid. tvl månader, bara hoppas att De olika frisyrerna som fixas jag skulle komma ihåg den. Detta till under träningstiden är natur eftersom man måste klippa häret ligtvis bättre och sämre. Då måste man vara ärlig tvl centimeter - och håret van mot sig själv - och modellen. Er ligen växer en cm i månaden. I de tre senar·e momenten pla känna att det blivit ett sämre ar bete. ANNA-LISA NORDQVIST fick sitta modell för den progressi cerade sig Gunvor som etta. va frisyr~. Hon är frän Helsingfors men numera bosatt i Jakob 0cIl slutsegrare sammanlagt. - Jag har också haft hjälp av stad.

En amerilmnsk genetiker . skrev för några år sedan (minns varken var, när eller hur), att människan genetiskt sett inte är anpasSad till ·att lita kokt eller stekt mat. - VI borde ii,ta köttet obe handJat. Människan har behärskat el den l kanske en halv ·milJqn år. Hon bar med andra ord· kokat sIn mat l en halv .OOlJon· år. Det är en lång tid, men l bio logiskt avseende har det· tydli gen inte räckt tiD för en an- · passning till elden. De system som bryter lied födan - och som bestäms av arvsanlagen -bar inte hunnit med. VI har levt med · elden l en halv miljon år utan ·att anpas sa oss. - Hur länge har vi levt med alla andra miljöfaktorer i sam hället'? Den "moderna" t.iden, mUjö förstöringens tid, ar tidsnilis sigt sett nästan försumbar i människaus historia! I\lasklnerna, storstäderna, miljögifterna, vi har baft dem runt omkring oss i ett enda sekel bara. I "modern" mening inte mer än tretti år kanske! Och vi börjar förstå. vad det handlar om. VI ruu inte anpassat oss tm elden på. en halv miljon år. Hur kan då någon tro att vi efter bara. några årtlonden skulle vara förberedda på ett möte med DDT, fenoxisyror, bilavgaser och radioaktiv strål ning'?l Därmed Inte sagt a.t~ v; sIm I)locka bort "det moderna" och övergå till flintyxor. Men or sak till besinning finns för visso. MICKEL GAMlV A~