Österbottniska Posten (ÖP) nr. 25 1984 by Österbottniska Posten

•

Atta av · .J tIo livsmedelsbutiker sålde mellanöl till 16-årin~! Efter den första september i år kommer mellanölet att försvinna ur livs medelsbutikerna i Jakobstad. Det har stadens fäder beslutat. Ett beslut som är förnuftigt. För även om det egentligen krävs IS-års ålder för att få köpa mellanöl, verkar det inte finnas just någon kontroll alls av köparens ålder. Killen på bilden, Patrik Lillkåll till exempel är 16 år. Han har just varit inne i tio av Jakobstads livsmedelsaffärer och köpt öl. Av de tio var det bara två kollade hans papper och vägrade sälja . Kolla in sidorna fyra och fem.

Framåt för folkdansen Här svänger kronobyborna med Bjarne som ålderman i en av de många danser som uppfördes på sportplanen i Oravais senaste söndag. Då gick nämligen de fin landssvenska folkdansarnas stor stämma av stapeln. En tillställ ning där många ungdomsföre ningar och deras danslag var rep resenterade. Se sista sidan!

Q)OO[]CllOQ)1]1]~[JOO

~~~8Q)Q01]~~~

Veckans ledare är skri•••

__ aVK_ar'-G~ustav_OIiP

Tiden är mogen? Hur kan det vara möjligt att de flesta livsmedelsaffärer säljer mellanöl till en l6-åring? Den frågan ställer sig säkert många läsare efter att ha läst veckans reportage om mellanölsförsäljning i Jakob stad och Vasa . Trots att det anses som en relativt grov förseelse att butiker säljer till minderåriga, verkar kontrollen att vara så gott som obefintlig. Endast i sådana fall där butiken har fått polisen och alkoholövervakarnas ögon på sig, har man skärpt sig och faktiskt gör de kontroller som krävs. Att det skulle röra sig om ekonomiska orsaker till buti kernas överträdelser är svårt att förstå. Vinsten per mel-

~~ ~ ~ ' },' ~ ,

...,

lanölsflaska är inte mera än 40 penni och trots att det kan bli stora mängder ungdomarna köper, blir det inte till pengar för handlarna . Orsaken måste närmast ligga i praktiska problem med kontrollen och kanske en form av nonchalans. Det kan också tänkas att man i försäljarens typiska betjäningsyr ke drar sig för att avkräva köparen legitimation. Stressa de kassor och långa köer har många gånger framförts som en av orsakerna till att det inte kontrolleras tillräck ligt. ÖP:s test visar dock att det inte kontrolleras även om kassörskorna för tillfället inte har andra kunder som väntar på betjäning.

~~_~= ,.~~i~ •• ~~~~~

., 1"

Kravet på att mellanölet skulle säljas över etisk • inte heller bra med dagens snabbköpsrutiner. Da bli på tok för dyrt för livsmedelsaffärerna att ba ciell person avlönad för at enbart sälja mellanöl. l ler kan man tänka sig att ölflaskorna skulle säljas exempel köttdisken då smutsiga returflaskor av !mri::!. . ka skäl inte hör hemma där. En sida av frågan är att många butiksägare ellrs lemmar i kooperativa företag finner det olustig, stridande mot deras livssyn, att behöva sälja au...-_ drycker. De har då att välja mellan att försätta sin ett sämre konkurrensläge eller att ge avkall Då känner att är rätt och riktigt. Konkurrensen kan också bli osund på sådana där kommungränsen ligger nära och man i den ena munen tillåter och i den andra förbjuder försälj mellanöl.

följande led är det ungdomsföreningarnas o män och funktionärer som får lida för butikernas Det är aldrig roligt för en ordningsman att bebö\ som alkoholpolis och beslagta alkoholdrycker. nu inte tala om den krångliga rättsprocess som ett alkoholsbeslag. Det skulle vara mycket enklare för alla parter rangera övervakningen vid butikerna. Att verklig att underåriga inte får köpa alkoholdrycken. nog de övervakande myndigheterna en viktig Kanske det inte räcker med information och t ningar. Borde man inte snabbt dra in licenserna butiker som gör så uppenbara fel som de i ÖP:s ~ de?

Tjugofyra flaskor mellanöl inköpta i åtta olika affärer, det blev'resultatet då l6-årige Patrik Lillkåll gått omkring i livsmedelsbutikerna en dryg timme.

Skatteplågan Källskatten på gager som erläggs till utländska artister har föran lett protester från kulturfestival arrangörerna i Finland allt sedan ett HFD-utslag senaste sommar, konstaterar Ernest Uliens i en le dare i Hufvudstadsbladet. Uljens efterlyser en liberalise ring av lagen av källsskatt: Att med hänvisning till skattelagstift ningen ty sig till köpslagan med påtänkta utländska artistgrupper, i syfte att förmå dem att prutar ner si na arvoden, vore i flertalet fall det samma som medvetet självmord eftersom inbjudningar om gäst fram trädanden under dyli ka premisser förblir oaccetabla. Goda vänskapsrelationer liksom tjänster och gentjänster kan natur ligtvis kompensera blygsammare ga ger till en del, men stora namn i inter~ nationellt musikliv kan inte ge av sin kunnande endast av kä'rlek till finländarna, som annars med alla utländska gästers mun förklaras vara ett högst charmerande folk .

Huruvida källskatten redan har skapat en orimlig situation råder det förmodligen delade meningar om . Läser man Finland Festivals broschyr över Finlands kultursommar kan man i denna inte finna stöd för påstå endet att festivalutbudet har glesats ut. Tendensen är snarare den motsat ta bland annat genom tillkomsten av musik festivalerna i Korsholm och Karis. Förklaringen till att utbudet kan upprätthållas skall dock inte sökas i färggranna och klatschiga reklam ~ broschyrer. Bakom kulturfestivaler na i Finland ligger tusentals timmar av arbete som antingen är helt oavlö nat eller för vii ket endast symboliska arvoden erläggs. Så länge enskilda personer frivilligt s'äller upp besjäla de av kärlek till konsten eller av över tygelsen att de gör en meningsfull in sats i lokalsamhället och hemlands kapet kan festival budgeterna på något sätt fås i balans. Skulle talkoinsatserna utebli blev följderna förödande eftersom endast de ekonomiskt starkaste organisatio nerna skulle överleva . En sådan ut -

veckling skulle sannolikt leda till att kulturutbudet skulle tunnas ut i regi oner vars befolkning har den längsta vägen till landets stora kulturinsti tutioner i Helsingfors. Lagen om källskatt är enligt upp gi ft föremål för översyn på undervis ningsministeriets initiativ . Även om en uppmjukning av nugällande bestämmelser säkert är svår att åstad komma bland annat till följd av den regel som påbjuder att alla yrkes grupper skall behandlas opartiskt också i fisk halt hänseende, borde vår värdering av utländska konstnärers bidrag till finländarnas kulturutbud få påverka revideringen av skattelag stiftningen . Om en gång grannlandet Sverige med en likartad lagstiftning kan bef ria berörda grupper från källskatte plågan bör en liberalisering vara möj lig även hos oss .

Österbottnisk förlamning ) Jakobstads Tidning noterar Alf Snellman att Pohjanmaan Yrittä-

Ser man på frågan ur ett större' perspektiv och u'...._r rar de oklarheter i mellanölslagen vilka ÖP tidi~ rerat, kan man inte dra någon annan slutsats än talar för ett slutligt bortdragande av mellanölet f medelsbutikerna. "Tiden är mogen, spriten åt skogen", var en som nykterhetsrörelsen körde med för några år Nu är tiden .nogen för att inte säga överrnog att man skall göra någonting i mellanölsfrågan... börjar hela frågan lukta rutten .

jäopisto i Kauhava har gjort framställning om att få starta en svenskspråkig företagarskolning i Närpes. Enligt Snellman väcktes ideen om en svenskspråkig före tagarutbildning av larsmobon Helmer Andersson för några år sedan, men förslaget har inte lett till några resultat förrän nu. "Nu är detPohjanmaan Yrittäjä opisto i Kauhava som tar upp iden - troligen efter en påstöt från svenskt håll - och som sö ker stöd för en svensk filial i 'När pes, där man skulle utbilda före tagare. Pohjanmaan Yrittäjäopisto är värd all heder. Men vad skall man säga om våra svenska läroinrätt~ ningar? Vad har varit naturligare än att Jakobstads handels läroverk eller Vasa handelsläroverk eller Svens ka handelshögskolan eller . . . Svenska Österbottens land skapsförbund behandlade härom dagen framställningen från Kau hava . Förbundet ansåg att utbild ningen behövs men att den bör ske inom ramen för de läro

anstalter som redan har som undervisningsspråk det pekar på Vasa haDCb.... verk eller Korsnäs k;tI.tJIi:ZS. ._ som lämpliga huvud miID_ är enligt förbundet 1- bieringsort . Närpes är att gratulera.. lik utbildningslinje ka n ..... ,~- ressant sätt stärka uen _ _,'_L_ bildning som finns på den kan innebära en \i k lans för det lokala n'ä."ri-:fC!. . . . särskilt som man siktar bildning för hela Sve,nslte....... Det brukar sägas all _~:II_ kan utbilda folk till de! t.ex . till företagare. Ä\ ligger en del i påståendllll.. att folk utbildas för stämda uppgifter, t.ex . /rektorer, farmaceut are osv . En \'äl plan genomförd utbildning företagare kan inle skam . "

Citatet Tiden är död från . ses/und.

r--:['Biiit4Z'i'#~J..---------------l

Angeläget stöd Alblibollkonsumtionen

åsamkar

.-::itdnct mijardförluster. Enligt 1Ia:Dlllin,gar i Sverige kan kostna Rir alkoholens olika skade ~mtng;ilf sammanlagt uppgå nio procent av bruttona li::Ia:aJpnx!ukten eller 60 milj arhonor. Hos oss i Finland det innebära kostnader på . g 20 miljarder mark . Sta intäkter av alkoholförsälj uppgick i fjol till drygt 6 der mark vilket alltså inte långt när täcker kostnaderna. detta kommer sedan allt det kliga lidande som alkoholen tt!......"'lcar och som inte kan mä i pengar. o holkonsumtionens på l.. ';:Kll·u· . gar på folkhälsan utgör ett växande problem över \w lden. l många länder i industrialiserade delen av en har en ökad materiell väl (}'Värr också följts av större !konsumtion och förvär alkoholskador. Samtidigt man i u-länderna för att 'g mot att i-ländernas al 'anor skal.! vinna insteg och ov till alkoholskador som inte har några resurser att a\' ,

d alkohol forskarna har länge varit ense om att alko dorna är ,direkt avhängiga den totala alkoholkonsumtio i ett samhälle . Högre kon . n ger ökade skadeverknin • Ur folkhälsosynpunkt är det r angeläget att åstadkomma minskning av den totala alko onsumtionen för att på sikt ned skadeverkningarna och. bl.a . framhållits i olika sam ang inom Världsorganisa n. Den , utvecklingsplan för fostran som vår medicinal lse lagt fram för åren 1988 sätter också som mål årlig tvåprocentig minskning alkoholkonsumtionen. Enligt 'cinalstyrelsen är avsikten att ned skade verkningarna och ka behovet av hälsovårds er inom denna sektor. De Finlandssvenska nykter

hetsorganisationerna noterar med tillfredsställelse att nykter hetsrörelsen på senare tid fått allt kraftigare stöd från bl.a. häJso vårdssektorn . På allt flere håll börjar man inse att det är viktigt att bryta alkoholtraditionerna och visa på positiva giftfria alter nativ om vi skall kunna minska a.Ikoholkonsumtionen och kom-' ma till rätta med alkoholskador na . Mot denna bakgrund är det förvånande att vissa massmedier nyligen gått till häftigt angrepp på nykterhetsrörelsen och kritise rat statsstödet till det förebyg gande nykterhetsarbetet. Ställda mot de miljard förluster som a.I koholkonsumtionen åsamkar samhället ter sig anslagen för det förebyggande arbetet som tämli gen små . Också i jämförelse med de statsmedel som går till annan organisationsverksamhet är nyk terhetsrörelsens anslag inte särs kilt stora. Det är också skäl att komma,ihåg att användningen av nykterhetsrörelsens statsstöd fortlöpande granskas av social och hälsovårdsministeriet. Den nordiska nykterhetsrörel sen är en massrörelse som vill få så många människor som möjligt att välja ett giftfritt alternativ. l Finland har 600.000 människor gått ' med i nykterhetsarbetet, 440.000 av dem är över 15 år . När man ser till allt det elände och lidande som a.Ikoholen åstad kommer och beaktar hur svårt och kostnadskrävande det är att rehabilitera en enda alkoholska dad borde man inse att nykter hetsrörelsens arbete är viktigt. Det måste vara positivt för folk hälsan att nykterhetsrörelsen fått hundratusentals människor att bryta med alkoholtraditionerna och därmed undgå risken för al koholskador. Vasa den 17.6.1984, Finlands svenska nykterhetsförbund Finlands Svenska Storloge av

IOGT

ymnasium kring apande video sommar hålls ett Video-gymna på Kirjais Kurscentrum i . Det pågår 1-14 augusti är till för a.Ila som gått ut kolan och är eller vill bli rade av videons använd möjligheter. Vi ska närmast in oss på " skapande " , dvs. hur man kan produ egna filmer, skriva manu t, fungera framför kam e regissera, men också video . en, naturligtvis. G)'m nasiet kunde kanske vara -mpuls för den österbottniska -tv-verksamheten. Där det fmns teknisk personal, men ställer sig framför kameran . i stäJlet för enbart reportage • så småningom börjar till a egna spelfilmer för lokal • Det är viktigt att alla känner bur det fungerar både framför bakom kameran. En annan att man inte får jämföra si

na egna tllmer med de man hyr i video-butikerna. Video-gymna siet ska också försöka skapa en kritisk inställning till masspro duktion av video-våld, och se lite hur dessa filmer är uppbyggda . Ordet video har för en del en nel!ativ. för andra en Dositiv klan. Vissa låser sig vid att vi deon är ett djävulens påfund som inte används till annat än porrfil mer och våld, andra tycker att det är just därför som videon är så bra. Men det finns ännu en si da av videon, och det är: Vad kan jag själv skapa med hjälp av videon? Lokal-tv är en bra bit rå väg . Men ungdomarna är en grupp som borde komma med i den grupp som har en sund inställ ning till videon, vet dess möjlig heter, men också dess begräns ningar. Förutom video kommer som

I I I har iakttagit ett tydligt mönster. Spelningar finns I -Barnkultur brukar inte kosta. Den inställ I ning har Bertel Lindell ofta stött på då han nog land och rike runt, men man bör spela gratis . I I tillsammans Dethär beror på både njugga anslag och en allmän gruppen Plommonsylt upp att barnkultur "inte brukar kosta". I inställning I trätt på olikamed platser land och rike kring. Ska någon däremot har en berömd sånggrupp till Pengarna är förstås inte allt, men följder I I en älgfest kommer tusenJapparna nog fram! av det här fenomenet blir att få bryr sig I na I om att satsa på barnkultur. P 'engarna är förstås inte allt, men följderna av I I - En fullvuxen är inte så påverkbar, inte dehär problemen blir att få bryr sig om att satsa på barnkultur. Kvaliteten blir lidande, och video I I heller en pensionär, inte ens en ungdom, där

!Förtjänst efter insats

visar sig vara billigast. Alla riskerar ändå inte att I nog ett barn. Tänk på det alla anslags I emot beviljare och kulturarbetare, manar Lindell i låna och förtjäna ihop 25.000 för att spela in en skiva som vi gjorde. I I veckans gästtyckare. Plommonsylt har existerat och uppträtt flitigt I I V årens strejkhot visar att nya grupper börjar sedan år 1979, men inte fått en penni i stipendium blanda sig i leken på allvar. De har åtminstone tre eller ens unde'r stöd för vår skiva. Nämn någon an- I I saker gemensamt: de är lågavlönade, de är nan finlandssvensk skiva som inte skulle ha texten I kvinnodominerande och de är serviceyrken och "denna skiva är utgiven med ekonomiskt under- I stÖd av ... " på konvolutet. Många är de inte! I I vårdyrken. Det uteblivna understödet för vår skiva tror jag I Trots att det allt överskuggande egentligen bor I de vara att människan mår bra och känner sig vik inte beror Då att den skulle ha ansetts vara "dålig", utan på att den kan hänföras till avdel- I I tig, både som barn, vuxen och åldring har dagens ningen "barnkultur". Jag tror att våra erfarenhe starka människa prioriterat helt andra saker, ock I så inom yrkesvärlden. ter är symptomatiska för synen på barnkuJtur i I Svenskfinland överh uv ud taget. Med låg lön och få förmåner riskerar dehär livs I viktiga En fullvuxen är inte så påverkbar, inte heller en att bli uppsamlingsyrken på så vis I att endelyrkena tar emot dem som ett sista alternativ. pensionär, inte ens en ' ungdom, däremot nog ett Följaktligen kan omvårdnaden bli lidande. Men barn. Tänk på det alla anslagsbeviljare och kultur I dagens människa blir ju också svag en dag, arbetare! Ett barn som ingen har haft tid med, som upp I och kanstarka då falla på eget grepp. fostrats med video och som hamnar i arbetslös Något som hon också kan falla på är försumm I elsen av barnen . Visserligen får dagens ungdom hetsregistret genast efter skolan är knappast ut I större negativa rubriker än den är förtjänt av i ge rustad för vuxenlivet. Vi kommer att få den ålder (ungdomsbrottsligheten är ju inte större än I men förr, men endel av brotten har blivit grövre), men I den oro som tar sig uttryck i vanda.lism o .dyl. tror

I I I I I

dom vi förtjänar.

Bertel Lindell

jag beror på två faktorer: ungdomarna har för

summats som små, och då blir t.o .m. negativ upp märksamhet bättre än ingen uppmärksamhet alls . Det är vetenskapligt påvisat, förresten. En norm löshet gentemot barnen är också en form av ouppmärksamhet, hur snedvridna normerna än kan tyckas vara. l kombination med ignorans gentemot materiella ting blir olyckliga unga lätt, "vandaler" . Barn som alltid har fått alla leksaker de pekat på'(p.g.a. föräldrarnas dåliga samvete?) lär knap

past lära sig det rätta värdet hos saker och ting.

Det är bäddat för ett ännu värre resursslöseri än i dag, då vi i stället med nästan alla medel borde

stoppa 19@talets makalösa skövling av jordklot

et.

I I I I I I I I I

Barnen är ju ändå den viktigaste grupp vi har. Barnen kommer att forma framtiden efter de rece

pt vi ger dem, de är formbara, de tar emot värder

ingar och fördomar, som de i värsta fall får leva med hela livet. Därför måste vi rikta uppmärk

samheten på våra barn i långt högre grad än nu.

Vi ska ändå inte stirra oss blinda på vad expert er säger och skriver, utan våga lita till vårt sunda

förnuft. En äkta närhet, ett äkta intresse och TID

för barnen kan många gånger uppväga smärre misstag i uppfostran. Följaktligen måste vi också se över barnkulturen. Vi som spelar och sjunger för barn i Plommonsylt ....

Visst är barnunderhåJlore av typen Bertel Lindell välkomna, men det får inte kosta något.

--------------------------TAMlYA

Garagerock

Ännu hinner intresserade or kestrar anmäla sig till Garage rock j Mope paviljong. Tre fyra orkestrar är redan klara för att spela upp fredagen den 29 juni. Garagerock är en konsert för unga icke etablerade orkestrar. Intresserade band bör genast ta kontakt med Molpe uf:s ordför ande Ulf Stenlund som berättar mera. Ulfs telefonnummer är 961-61604 . margymnasiet att ha kurser i dra ma, reportage, manuskriptför fattande, foto och dans . Allt det ta är delar som man har hjälp av när man arbetar me9 video. AnCi Holm, rektor för svenska sommargymnasiet

~_~~BBYNS

-v~~NDE HIMMELcCJ~'-II

* RADIOSTYRDA TERRÄNGBILAR * FJÄRRKONTROLLER * TILLBEHÖR + ALLT INOM ELEKTRONIK

r6'~ky

., ... ~nterkb Kyrkoespl. 5 V ASA, tel. 961-121 707

I I I II

Aderton år skall man vara fylld för att få köpa mellanöl. Men några problem att få köpa alkoholdrycken hade

Butikerna struntar i åldern fritt framför 16-åring att köpa ö Var kommer tonåringar under 18 år över sitt mellanöl? Är {jet äldre kamrater som langar eller är det kanske rentav så att livsmedelsbu tikerna säljer till för unga personer? ÖP beslöt testa det senare alternativet och lät två gossar 16 och 17 år gå runt i livsme delsaffärer i Jakobstad och Vasa för att kö pa ut öl. Resultatet blev minst sagt överraskande.

Alko-direktören:

"Jag är

förvånad"

Atta av tio butiker säljer till minderåriga I Jakobstad sålde ålla av tio livs medelsbutiker mellanöl till 16 årige Patrik Lillkåll. I Vasa blev resultatet detsamma. Endast en av sex butiker ..vägrade sälja till den l7-åring OP anlitade som försökskanin. I Jakobstad gick ÖP:s test till såhär: .~n måndageftermiddag körde OP:s reporter omkring med 16-årige Patrik Lillkåll. Pat rik försågs med pengar och gick ensam in i tio slurrlpvis utvalda livsmedelsbutiker där han köpte tre rIaskor mellanöl och inget an nal.

På grund av att en butik inte salu rörde mellanöl måste antalet utökas till elva. Av de tio andra var det således bara två där rör säljarna ville se legitimation. Vilka butiker som sålde och vilka som kollade papperen har ingen större betydelse. Det kan dock sägas att mellanöl gick all köpas i alla typer av butiker: i va ruhusen i centrum, i små filialbu tiker och i livsmedelshallar. Eftersom experimentet gick av stapeln på en måndageftermid dag, då det är lugnt i affärerna, kan man således inte skylla på långa köer och stressade kassor.

[.I Platsdirektör Reino Laaksonen.

Själv uppger Patrik all han är rörvånad över hur läll det var all köpa ut mellanöl: - Då kamraterna nck höra all jag skulle köpa mellanöl för ÖP:s räkning menade de att jag nog skulle få ut, men själv hade jag svårt all tro att det skulle vara så här enkelt. Det är tydligen vanligt all om någon livsmedelsaffär börjar säl ja till minderåriga sprider sig ryk tet snabbt och gängen börjar sö ka sig dil. Så håller det på tills handeln upptäcks och butiken får en tillsägelse så att de skärper kontrollen.

Vid Alkos butik i Jakobstad är platsdirektör Reino Laaksonen väldi~t förvånad över det resultat som ÖP:s test visade. - Det är klart att vi ibland hör rykten om att det förekommer försäljning till för unga personer, men det är inget vi kan göra då det inte rör sig om konkreta fall . Hade det nu inte varit så att Jakobstad drar in mellanölet från och med den I september i år, skulle ÖP:s test troligen lett till någon form av diskussioner de övervakande instanserna emel lan. Under de tio år som mellanölet funnits i livsmedelsbutikerna drar sig Laaksonen till minnes in te flera än ett par fall där butiker skulle ha fått anmärkning för mellanölsförsäljning till under åriga. l de fallen blev det inte ak tuellt att dra in butikernas licen ser, utan de fick endast skriftliga anmärkningar. Laaksonen tror att orsaken till att butikerna säljer till under åriga ligger i att de trots infor mation inte fäster tillräcklig upp märksamhet vid försäljningen.

- Det är väl helt enkelt mellanölet är en vara bland varor, och det kommer inte tillräckligt fram att ölet är en alkoholdryck behandlas som en sådan, "-'- Laaksonen. Polisen inte

överraskad

Mindre överraskad över Ö P ets resultat är kommisarie Nurmi vid kriminalpolisen kobstad. - Det stämmer ganska bra vår uppfattning av läget, Nurmi.

är ingen svår sak för en sjuttonåring att handla mellanöl i livsmedelbuti

a i Vasa.

besökte sex av stadens butiker och handlade mellanöl. Endast i en butik

- vde kassaexpediten att den 17-åriga försökspersonen skulle legitimera sig. i tur står ett av stadens varuhus. Vår utvalde för mm Mårten Beijar från ,rö, plockar åt sig några öl och kliver iväg mot n för au betala. Inga lem. Den unga flickan i reagerar inte alls, tittar knappt på kunden ens. - Ah, de va ju inga problem, Mårten, när. jag . träffar nom utanför varuhusets rr. Vi går vidare, till en - dre butik. Kanske det blir are här? Men nej, här gick bara betydligt snabbare ef m det inte fanns någon kö - kassan. Nästa butik år också av det slaget, samma sak här, problem. Mårten lämpar de tre inhandlade flaskor

och min väska börjar kännas

drar vidare till en lite butik. Här ska det väl svårare tänker jag. Men åter er Mårten ut med fu II . - Det börjar bli dyrt det • tänkte jag tyst för mej

Först vid femte butiken som vi besöker blev det stopp . Här frågade den medelålders kvinna som satt i kassan efter legitimation. Men Mårten köp te iallafall en korköppnare. Vi avslutar vår lilla butiks runda med all gå in på ett varu hus, inga problem, Mårten fick sin öl. Vi vandrar upp till redaktio nen med vår last - 15 flaskor mellis. Och drar slutsatsen: Det är inte svårt för en sjuttonårig pojke att köpa öl i en livsme delsbutik, åtminstone inte i Va sa .

"Stränga regler"? - Vi har rätt stränga regler när

det gäller mellanölsförsäljning säger en av butikscheferna som ÖP talat med. Det är nog säll synt att vi säljer till underåriga, säger han. Vi säljer inte öl till underåriga och berusade. Om

vi gjorde det hade vi säkert po lisen på oss. Ifrågavarande butik hartidi gare fått två anmärkningar av Alko just på grund av all man sålt mellanöl till unga personer. Totalt säljer varuhuset omk ring 50 000 flaskor mellanöl per vecka sommartid. De stora konsumenterna är just ungdo mar i åldern 18-25 år. Mest mel lanöl säljs till veckosluten, rredag-Iördag. - Efter klockan 16 på lördag slutar mjölk försäljningen och ölförsäljningen tar vid, säger butikschefen l fjol somras hade man en hel del bråk och tråkigheter med berusade ungdomar som ville köpa öl. Det var i samband med detta som butiken varnades. Men vi löser inga problem med att flytta mellanölet till Al ko, det skulle bara få ungdo marna att dricka starkare saker tror den butiksröreståndare sorn ÖP talade med .

Hans Horlans

.....

' "'"'

~:"" ....

har

Alkoholforskaren och sociologen Salme Ählström undersökt ung domens alkoholbruk. Hon var en av föreläsarna vid den nordiska nykterhetskonferensen som hölls i Vasa.

"Unga behöver

sunda förebilder"

Undersökningar har visat att hela 95 procent av dag ens ungdom inser hälsoriskerna med riklig och regel bunden alkoholkonsumtion. Trots detta så konsumerar dagens ungdomar·stora mängder alkohol, samtidigt som alkoholdebuten sker i allt yngre åldrar.

Sjuttonårige Mårten Beijar hade inga svårigheter att få köpa fMUanöl när

/o"a veckan. I fem av sex butiker fick Mårten köpa öl.

An det sällan kommer till po

kännedom all butiker säljö l till underåriga tror Nurmi på au ungdomarna oftast varifrån de fått varan. _Fmländarna har den uppfau all de måste ljuga om allen, i synnerhet om det är som frågar även om det bara för statistiska uppgift- Folk som säger att de druckit bogar eller hemma hos kam , kan mycket väl ha köpt av langare eller som i det här från minutaffären. 'sarie Nurmi framhåller det brustit i kontrollen både polisernas och butikernas si-

da. Nurmi beklagar aU den fina andan i lagen spolierats genom att övervakningen inte fungerar. - Vi borde ha ett system som skulle gå att övervaka. Nu har övervakningen satts i nacken på kassörskorna. I många fall är det sommarvikarier som inte har den auktoritet som krävs för atl hon skall börja kräva legitimation ell er vägra sälja till en berusad kund, framhåller Nurmi. Då mellanölet kommer bort inom några månader i Jakobstad kan det enligt kommissarie Nur mi ha den negativa effekten att de ungdomar som är intresserade av alkoholen söker sig till langare och på så sätt kommer i kontakt

med starkare drycker. För det är ju ingen langare i världen som har mellanöl i lager. .. - Ofta märker man att ung domarna inte uppfattar mellan ölet som någon alkoholdryck. Dethär fraffigår tiII exempel då vi tagit en berusad mopedist och han säger att han inte druckit någon alkohol, bara några flas kor mellanöl, berättar kommis sarie Nurmi.

TFXT OCH HI/.J)/:R: K-G or/s Se även veckans ledare.

Det här har framgått i undersök ningar som gjorts av alkohol forskaren och sociologen Salme Ahlström i Helsingfors. Hon har gjort två omfattande undersök ningar åren 1973 och 1979. Undersökningar har visat att den aUityden gentemot alkohol och alkoholkonsumtion varierar utgående från den personliga er farenheten. Har man personliga erfarenheter av alkohol så har man även en god inställning till den. Mycket för att försvara den egna konsumtionen. I snabb takt har konsumtionen ökat bland de unga på de sista 20 åren. I dag är vi uppe i en kon sumtion av 6,4 liter 100 procemig alkohol per år. Då bör vi komma ihåg aU hela landets befolkning är inräknad, allt från spädbarn till åldringar. Finländaren dricker nästmest av nordborna, mest dricker danskarna med en årskonsumt ion på 9 Ii ter. Alkoholen är strängt bunden till gängbildning och socialsam varo. Det hör så att säga till att använda alkohol i olika samman hang. Tidigare dominerade helg supandet, när det var fest så drack man. I dag har alkoholen integrerats i vardagslivet. De unga har svårt att upp skatta hur mycket kamraterna dricker, oftast överskattas kamraternas dryckesvanor. Spe ciellt konsumtionen av starksprit är uppförstorad.

Alkoholkonsumtionen ökade starkt bland ungdomen under he la 1970-talet så också narkotika användningen. I dag kan vi skön ja en utveckling till sundare livs föring bland ungdomen, konsta terar Salme Ahlström. Dagens människor är mera medvetna om gifter och miljöfrågor över huvudtaget. - Se till exempel på inställningen till tobaken. I dag röker betydligt mindre än för tio år sedan, säger Ahlström. Samma attityd förändring kan också uppstå gen temot alkoholen. Det största ansvaret när det gäller attitydförändring till alko holen är de vuxnas inställning. De vuxna utgör förebilder för barnen och ungdomarna. Salme Ahlström föreläste om ungdom och alkohol vid den nor diska nykterhetskongressen som hölls i Vasa under veckoslutet. I den diskussion som fördes efter hennes anförande efterlystes en skolning av gruppledarna, fram för allt inom idrottsrörelsen. Le darnas inställning till alkohol är mycket viktigt eftersom de tjänar som förebilder bland de idrottan de ungdomarna. Det handlar också mycket om att uppmuntra de ungas själv känsla och självförtroende. Alkoholen används för alt för tränga hämningar och blygsel i umgänge med andra människor.

Hans Hortans

6 Det är tidig försommarmorgon, klockan är halv fem. En fiskarbåt styr ut från hamiten i Kronvik, Sundom. Fiskarna Alf Nygren och Ralf Granlund ger sig ut för att vittja sina strömmingsryssjor ute på Korshamn. Vädret är in te det allra bästa, gråruggigt och småregn, tilltagande ostlig vind.

"Fisket betydande näring me

fångsterna

minskar"

Alf Nygren styr sin fiskebåt med van och säker hand. Den na morgon far vi bara ut till de tre ryssjor som finns ute på Korshamn utanför Vasklot. Totalt har Nygren och Gran lund sex strömmingsryssjor i sjön. De tre övriga finns ute i Sundom yttre skärgård. Den 34 fot stora fiskebåten gör god fart och snart närmar vi oss den första ryssjan . - Det är dålig vind i dag, sä ger Alf, få se om vi alls får nån ting? J!åten lägger till vid ryssjan som dras upp i båten. Det är tungt, här finns fisk . Nu börjar det styva jobbet att "lippa ur" ryssjan . Håv efter håv glittran de, sprattlande strömming hamnar i båten. Det ser ut att bli en god fångst, redan i första ryssjan fanns över tjugo lådor ström ming. Ryssjan sänks åter i det mörka vattnet. Det är lite svårt att få ryssjan på plats eftersom båten drivit en del med den till tagande vinden.

Ett par hundra meter längre bort ligger följande ryssja. Väl indragen till båten märker vi att den inte innehåller så mycket fisk, den får stå ovittjad till nästa natt. . Vinden tilltar i styrka och det envisa småregnet får en att huttra och längta hem till säng värmen. Vi är nu framme vid sista ryssjan som skall vittjas för da gen. Men också här blir det då ligt resultat, kanske trettio kilo. Ny styr vi mot fiskarstranden i Vasa, hit för Granlund och Nygren, i likhet med sex andra båtlag från Sundom, sin fisk. Ungefär lika många för sin fångst till fiskhamnen på Lång skär. Strax före ankomsten till fis karstranden stannar vi upp i lä av Myrgrundsbanken för att skölja den fisk som skall säljas som matfisk. Tio lådor säljs som matfisk och resten går som foderfisk. Nog är det ju beklämmande att så här fin fisk skall gå till

D Alf Nygren knyter ihop ryssjan medan Ralf Granlund står klar att hugga i. minkmat säger Alf Nygren. För foderfisken får fiskarna ungeför 90 penni per kilo och för mat fisken ges ett pris på un gefär l mk 60 penni.

Fiskarstranden Nu har strömmingen sköljts och lagts upp i lådor och vi är klara för att föra dagens fångst till fiskarstranden i Vasa. Klockan närmar sig halv sju när vi styr in i docken. Stranden är tyst och öde, vi är första båt som kommer in med fisk för dagen. Genast vi lägger till sätts fo derfisken i lådor. Det blir sex- ' ton lådor . Sedan kommer turen till mat fisken som skall gå igenom en sorteringsmaskin som ,klassar strömmingen efter storlek. Nu är dagens fångst omhänderta gen, 26 lådor strömming, när mare 800 kilo . - En ganska måttlig fångst om man tänker att tiden före midsommar är den bästa för strömmingsfiske. l fjol tog Granlund och Nygren upp 30.000 kg strömming unde vår och sommarfisket, ungefär lika mycket räknar man att ta upp denna sommar.

Måsar

Och nu lyfts ryssjan i båten.

Under tiden som vi lossat vår fisk har ytterligare tre båtlag kommit in med fisk.

Massor av sjöfåglar skränande kring båtarna. Iigt har de dykt upp efter fått vittring av färsk fi sarna blev som tokiga, de modigaste dyker till ner i båtarna för att s sig en strömming. Fic...._iii.. barna svär ve och förbal_ _ över de skränande fågl

Kaffe Nu ska vi ha oss en ko förrän vi styr hemåt ig in på det lilla kafeet vid stranden. - Det här måste j o av stans minsta kafeer jag och kliver in i det och halvskumma ru sätter oss vid ett av de borden. Kaffet smakade gott tet på sjön.

- Det finns två huvudproblem när det gäller fisket som nä - 'I i Österbotten. Det ena gäller marknadsföringen av fis som människoföda. - Det andra stora problemet gäller de försämrade grund sättningarna för fisket. • här säger Kjell Nybacka på Vasa Fiskeridistrikt. och med 1983 förnyades 'ftningen som ansluter sig fiskerinäringen. Tidigare en centralmyndighet i ingfors. Numera indelas et i fiskeridistrikt, varje län . r ett distrikt, totalt elva till et. Till Nybackas arbete hör att era och administrera fiske . gen i länet. - Vi är också övervakande ighet, övervakar att inga 'ga fångstmetoder används ., men det är i princip en . t för kustbevakningen. torn ger vi utlåtanden i frågor, till exempel indus läpp i våra vatten, berätKjell Nybacka. Grund förutsättningarna för fö rsämras ständigt i våra . - Det är inget fel på yr en, fiskarna, de är yrkes 'ga och använder goda ap. Problemet ligger i fel ...........-....splanering, torvtäkter, dikningar, muddringar och verksbyggen är faktorer på olika sätt påverkar våra ens fiskbestånd. Människans ingrepp i natu ren skadar framför allt våra ut de kustvatten som utgör platsen för fisken. Abborre, brax, id och lake är ar som i det närmaste för nnit från Vasa inre skär

tärd. Två stora projekt kommer inverka starkt på fisket i ..ntnen kring Vasa om det för erkligas, säger Nybacka. - Två privatföretagare lig lnne med anhållan att få ltafta grustäkt på havsbott . Det här går stick i stäv fiskarnas intressen, sand en utgör de allra bästa för ningar för fiske och där de största fångsterna, beNybacka. Dessutom

kommer den planerade upp muddringen av Malax å att in verka negativt på fiskebestån det i vattnen kring Malax och Sundom. - En uppresning av ån skul le kraftigt inverka på förekoms ten av strömming. När det gäller tillvaratagning av fisk försöker vi få kommu nerna att investera iismaskiner till fiskhamnarna, en snabb frysning av fisken skulle ge stör re möjligheter att tillvarata matfisken. I dag går i runt tal endast tio procent av all fisk som fångas till människoföda. De största konsumenterna av fisk är minkfarmarna. När det gäller fiskförädlin gen så tror inte Nybacka på nå gon storindustri typ konserve ringsindustri . För att det skall vara lönsamt krävs kontinuitet och stora fångster. Fisket i Ös terbotten är mycket konjunk turkänsligt och säsongpräglat. Därför är det lämpligt med små familjeföretag. Sådana finns också redan i dag. En del fiska re röker till exempel sin fisk själv. Fisket är en minoritetsnäring och kan nästan börja jämföras med renskötarna uppe i Lapp land. Yrkesfiskarna är små och gör inte stort väsen av sig. De håller på att komma i kläm mellan stora ekonomiska intressen . Det övertro på människans kapacitet som rått under de se naste decennierna har lett till kraftiga rubbningar av ekosys temet, rubbningar som bland annat lett till kraftig nedsmuts ning av våra vatten och minskat fiskbestånd.

_ Grustäkt på havsbotten i yttre skärgårder: utgör ett sto'! hot' mot liskenäringen i Vasa skärgård, säger Kjell Nybacka pa Vasa fisJc~ridistrikt.

Under konfirmationen .bekräftar människan sitt förbund med Gud Under midsommarhelgen kommer många 14- och IS-åringar att genOl~~å den kyrkli~a rit som kallas konfirmation. Men egentligen rör det sig om tre olika skilda foreteelser: sknftskolan, ... konfirmationen och den första nattvarden. - Det är fullt möjligt att hoppas av efter vilket som helst av dehar leden. Det flOns exempel på elever som slutat före den första nattvarden, berättar Daniel Prost, kaplan i Vasa svenska för samling. - Här i det sekulariserade Vasa skulle vi inte kunna tänka oss att - på det viset ställa en 14-åring mot väggen, berättar Prost. I Vasatrakten använder man sig istället av det andra formulä ret som inte innebär att eleven måste högljutt ge sin ståndpunkt tillkänna. K-C. OLlN

'Jag vägrar' -Jag skriftskolvägrar! -Vad ska mormor och farmor säga!?

Skriftskolan grundar sig på bibe lordet "Gå ut i världen och gör alla folk till mina lärjungar, dö pen dem och lären dem". - Det är det som följer efter det senare och:et som är det viktiga i sammanhanget - lären dem. Det hör till församlingarnas ansvar att ge en kristen undervisning, berättar Prost. - Genom konfirmationen bek räftar människan det förbund som Gud slöt med oss i dopet. I och med dopet sträckte Gud ut sin hand till oss och det är nu vår tur att bekräfta att vi tar emot den. Man kan mycket väl jämfö ra det med den ring man ger va randra vid en förlovning som ett tecken på det förbund två perso ner slutit. De flesta går

I Svenska Österbotten torde det inte röra sig om mer än några enstaka procent av försaffilings medlemmarna som inte går i sk riftskola. Den kanske mest märk bara påföljden av att inte ha gått i skolan är att man inte kan få en kyrklig vigsel. Är man inte kon firmerad kan man heller inte bli fadder inom den lutherska kyr kan. En tredje effekt av att hop pa över skriftskolan är att man går miste om sin rösträtt i för samlingsvalen . - I Sverige har skriftskolan en mycket svagare ställning än här hos oss. I Stockholm rör det sig inte om mer än ungefär hälften av ungdomarna som väljer att gå skolan. I Norge igen går så gott som samtliga i skriftskola. För att gå i skriftskolan och konfirmeras krävs det inte att man är medlem av någon försam ling. Också de som är skrivna i ci vilregistret har samma möjlighe ter att genomgå skriftskolan. - Det finns alltid en del vuxna som går i skriftskola . Vanligen är det före de skall vigas. Det är också vanligt att pojkar gör sin skri ftskola i militären, berättar Prost.

Förr i världen hette det att man blev "torr bakom öronen" när man gått skriftskola och blivit konfirmerad. Man blev smått vuxen och fick börja "fälas" på Åldern sänktes dans. Samtidigt upptogs man i de . vuxnas led, tog steget ur barnets I början av I 970-talet sänktes värld in i vuxenvärlden. Så var åldersgränsen för skriftskoleele det förr, men hur är det i dag? verna från 15 till 14 år, en åtgärd Även om kyrkan inte har lika som Prost anser vara riktig. stort inflytande i dag som låt oss - Det är alla högstadielärare en säga för SO år sedan, så har kyr se om, att just åttan är den kan fortfarande ett mycket starkt svåraste tiden för en ung männis inflytande i dagens Finland. ka. Om sjuorna ännu är unga Vi har en statskyrka dit långt och blyga, så börjar man på åttan över 90 procent av Finlands folk känna av livets allvar. Många hör. OCh största delen av de som tycker säkert att det inte finns står utanför vår evangeliskt någon som bryr sig om dem, me lutherska kyrka hör antingen till nar Prost. den ortodoxa kyrkan eller till nå gon frikyrka. Bland frikyrkorna är det bara Så finländarna är ett kristet metodisterna som har någonting folk. Men denna kristendom är motsvarande till konfirmationen. mycket passiv och osynlig. Katolikerna igen blir konfirmera Hur många besöker till exem de redan så tidigt som 6-7-års pel kyrkan regelbundet? Inte åldern. Orsaken till det är att många. Varje söndag kallar våra man vill låta barnen så tidigt som kyrkor till gudstjänst, men klock möjligt gå till nattvarden. orna ringer för döva öron. Det stora flertalet blir hemma och En speciell form av skriftsko dricker fönniddagskaffe. lor anordnas hos oss för de ut Nu går vi mot midsommar vecklingsstörda. Dessa har en helg. Det innebär firande och speciell skriftskolebok med en feststämning. I midsommartid bart bilder. hålles även konfirmation. Ung - Tidigare ställde man läskun domar i fjorton-, femtonårsål nighet som ett krav för dern ska bekräfta sin kristna tro, skriftskolegången. Men det är bekräfta dopet. alldeles fantastiskt att se hur de . För de allra flesta är det helt utvecklingsstörda ungdomarna naturligt att gå i skriftskola. kan ta emot budskapet. Föräld - I skriftskola går alla kamra rarna har många gånger vittnat ter, så varför skulle inte jag gå? om hur mycket skolan betytt för Skulle den unga skriftskoIele deras barn, berättat Prost. ven eventuelh ställa sig avvisande Av den gamla tidens läsförhör , till att låta konfirmera sig. Vad som samtidigt var ett inträdesför sker då? Han eller hon skulle utsättas av hör till skriftskolan, är numera helt och hållet borta ur bilden. ett mycket hårt grupptryck, dels Under läsförhören kontrollerades från föräldrar och släktingar, församlingsmedlemmarnas, såväl dels från kamratkretsen. Oftast ung som gammal, läskunskap ger "tvivlaren" vika för grupp trycket. Ett argument som bru och förmåga att lära sig utantill. kar ta skr.u v är. "men vad ska mormor och farmor säga?" Med Skillnader Det finns två skilda formulär lite övertalning och "mutor" man går efter vid konfirmatio· brukar det vanligen ordna sig. Allt blir åter frid och fröjd, fa nen. Det som bland annat tillämpas i miljelivet flyter sin gilla gång. norra Österbotten går ut på att Och ytterligare en tonåring har skriftskoleeleverna klart och tyd bekänt sin kristna tro. ligt uttalar ett "ja". Hans Hortans

••

.........&SPLn

••••••• KLACKEN ••••

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ LILLIV _ _ _ _ _ _. . . .

... HIGHWAY·DISCO garanterar midsomma stämningen! OBS! VI LOTTAR UR JAKOB LINE

·li·'f.."...·~'1J~~.·'·~~·,·ttf·t.,.1,.,.;·J~.I·!.,·~ . ..~~~ ..*1I!'II1~3

~~I ~I~b~TET~~. ~i.~~D

ER SOM KO

ordn.gr. 4, serv.gr 4 ... «.i< . . . . . . «« ....... i<.

i< • • « .. « .. « ....... « ..... « ....... « «

ÖSTERB OTTNISK

MIDSOM AR E G AMIN FÖLKPARK & MALAX

MIDSOMMARAFTON

MIDSOMMAR DAGE

, FR EDAG 22. 6 20-03

~+o

, -...............~#/IIto,.~ÖR DAG 23. 6 20 01

DIREKT FRÅN EVITSKOG

VIKTOR HURMIO & FETKNOPPARNA

IDISCOT

~.aft DANS:

15·ARS ÄLDER SGRÄNS

MAm VÄUMÄKI ~ND

GAMMALDANS pA

LÖVAD UTEDANSBANA MED

IAnDnEnl

• SERVE RI NGAR • GR ILLA • BA DSTRAND • M IN IGOLF

VÄLKOM NA! ~.......--• ...;;.C~ A M-.;.,;P....;.IN;..;..G~ . ..................................

BUSSAR SOM TIDIGARE OBS! Returen till Smedsy sker i fortsättningen med Vörå·bussen.

......................

1. 7 MATS RÅDBERG & RANKARNA 8.7 CURT HAAGERS 13. 7 SHINE, ALPHA 15.7 VIKINGARNA

27.7 HASSE ANDERSSO KVINNA BÖSKEBA

5. 8 STEFAN BOR5CH

... i< .................................................... ...

Näverdisco . TRADITIONELL MIDSOMMARAFTON pA

Kl LEN

FRED. 22.6. kl. 20.00 Med PROGRAM i Såghagen och DANS i Fisksalteriet.

* PROGRAMVÄRD: SIGURD EN HOLM * FESTTAL: BERITH ÖRNBERG * SANG : BIRGIT KLAvus * ORKESTER:

TDRGS

MIDSOMMARSTANGEN RESES -

Bland veckans finns en som kallar iii kallas för

...

LA FIR VI DSOMMAREN PÄ

MIDSOMMARDANS

fred. 22. 6. kl. 20-03

7~m0[3ru0

. med

SONOR och LEO HERBERTS

sommardagen 23. 6. kl. 20-02

ö!

JA SAIJONMAA

och favori torkestra rna

1IJ

ANTONS o. SANDSTENS ~0

IJAWI!BDlfj{{;9

GEN p . opu I"ara NYGAMMALT

DANS KRING M ID-

samma ns med ELDORADO sköter

rvasgar en.

till.

q~ ,

Arr. OUF

'JR

~~~~~~~~~~,JJ.

~6 **

mla«eJM1CtI:\4fl(eJ

'llll~

Il(M)'I'S ~SoUNi:j .. Bee Gee *Steffi

.Barn· A och• familjefest d

Ö~ SOMMARSTANG.

"~1ZI13IZ FIRA MIDSOMMAR P Å BAR BACKE

.~~~~~~~~~~~ HELA FAM ILJENS ~ M MIDSOM MARVAKA I 1A ~! ORAVAIS MIDSOMMARAFTON ,~ JR Kl 18 00 20 Kl. 20.00-03.00 111 "fr . . - .~~ DANS I PAVILJON· "W,Ol11n~

j uder alla midsommarfirare på en 'as t/sk underhållning tillsammans fantastiska

, . ;«~lf1f

MIDSOMMARDAGEN

;!~~~1-**

LÖR DAG 23.6. kl. 20.00

* EMET

HUSBANDETH

och

SAlLORS

MIDSOMMARDANS I

SÖOERUD DEN 23.6.

RAGN AR HARE *ELISABETH (Direkt fr å n Es bo)

med

Också sommararbetet

k,a n falla under APL

Också sommararbetet kan falla under APL, påpekar Pensions skyddscentralen. En skolelev eller studerande som sommar arbetar sorterar redan efter en månads arbete under APL, det må sedan gälla jobb som glassförsäljare, hotellstädare, spring bud, barnskötare, adb-skrivare, lagerbiträde eller skiftarbetare inom industrin.

_mal"Val<a blir det också i Kronoby där rolk reser traditionell mid _ _ _Ill! och bjuder på pro gammaldans. Vidare det gammaldans på i Korsnäs. på midsom blir det bland annal Söderudden, Bergö

1....

_--=IIS

För att omfattas av APL, dvs , la gen om pension för arbetstagare, behöver man inte vara myndig, En del andra villkor bör däremot uppfyllas. Den månatliga brutto ,lönen måste vara minst 638 mark inklusive naturaförmåner. Redan vid en lägre lön tillämpas APL, föru tsatt att man arbetar regel bundet minst 20 timmar i veckan. Den som anställer en barnsköt are över sommaren är med andra ord skyldig att teckna en APL försäkring för den anställda, ifall löne- och arbetstidsgränsen över skrids. Avgiften är beroende av arbetstagarens ålder: för dem som är födda före år 1961 är APL-premien 12;1 procent av lö nen, för yngre anstr.lIda 6,4 pro ce'nt. Dessutom skav den lagstad gade socialskyddsavgiften beta las. För arbetsgivare med över 50 anställda varierar APL-premie procenten från företag till före-

tag. Ifall sommararbetet består i att plocka jordgubbar, plantera skog, sköta trädgårdar och par ker eller att rentav bygga en stuga åt grannen - då är den rätta pensionslagen KAP L, dvs. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden. Den här lagen tillämpas på lantbruks-, skogs-, byggnads- och hamnarbete. KAPL-premie bör betalas redan för arbete som på gått bara en dag. För yngre ans tällda är premien 6,4 procent och för dem som är födda före år 196/ 12,7 procent. Ungdomar som sommararbe tat kan själva kontrollera att ar betsgivaren har betalat in arbets pensionsavgiften. Förfrågnings kort finns att få på banken, pos ten, försäkring.sbolagens kontor och Folkpensiol)sanstaltens lokalbyråer. Servicen är ' avgifts-

l_ans.ltLl • GAMMALDANS

pA BERGÖ

Midsommardagen 23. 6. • Invigning av den nya utedanslaven

LÖVAD DANSBANA!

.9lIli{J~ spelar Funkt.gr. 2

~----------~~~~~~~~~~=~ fri. Till dem som för första gången omfattas av arbetspensionslagarna skickar Pensionsskydds centralen inom ca ett år arbetsplatsuppgifterna för kontroll, föatt rutsatt arbetspensionsavgi fterna har betalats in i vederbörlig ordning. APL:s stadganden om pensionsskydd vid arbetsoförmåga omfattar under vissa förutsättningar även unga arbetstagare redan efter en månads arbete. Familjepensionsskyddet gäller även unga som bildat familj och har barn.

CAFE PANORAMA i Nykarleby MIDSOMMAR '"""".......LrL... AFTON: stän!!t

MIDSOMMAR DAG + SÖNDAG: 12.00-21.00 ÖPPET UNDER· SOMMAREN vard 12.00-19.00 sönd 12.00-21.00 1111. . . . . . . . . . . .

VÄLKOMNA! Tel. 967-20015

. . . . . . .. . . . . . . ...

Jag står ute vid Kronoby flygfält och ser på den stora DC 9:an som taxar ut mot ändan av startba nan. Den vänder sig och nosen pekar mot den två kilometer långa startbanan. Med hjulen låsta går Jetmotorerna upp i varv. Dånet når mina öron. Då släpper bromsarna och planet börjar rulla iväg. Likt ett sårat och vredgat urtidsdjur vräker sig metallfågeln snabbare och snabbare framåt. Vrålet från jetmotorerna växer till ett ylande. Då sker undret. Noshjulet lättar från marken och strax följer landningsstället efter. Flera ton metall verkar trotsa naturlagarna när de lägger sig i eri vid högersväng och fortsätter att stiga. Som en mås stryker benen bakåt längs kroppen öppnar planet sin buk och sväljer sitt landningsställ. Snart är planet bara en prick på himlen. Varje gång jag ser detta skådesspel blir jag lika förvånad. Jag vet numera hur det går till. Jag vet . att planet istället för att trotsa naturlagarna ut nyttjar dem. Men ändå. Dessa starka jetmotorer som vrålar ut sina hästkrafter som om de vore medvetna om sin styrkaocbstolta attvisa den för alla. Detta ljud kombig~råt rg~' ,å~yneif ~v den: lunga flygplans"'roppen SOQ1,'~tt,Jl1gargJ;:aYitad~ . nen och höjer sig fårmigat~ " ~afatvä'lbeliagoch tänka: Tekniken är ;fantastiSi'

1950 På det glada 50-talet var tekni ken enbart något underbart. Allting blev högre, gick snabba re, accelerade och människan i allmänhet hade en stor tilltro till teknikens förmåga att lösa alla problem. Den skulle leda oss in i ett samhälle där alla var rika och lyckliga, åkte med svä vare och hade hushållsrobotar till de tråkiga rutinsysslorna hemma. Populärvetenskapliga maga sin och tidningar som beskrev tekniska nyheter andades ålla en otrolig optimism och fram tidstro. Det var den ständigt stegrade tillväxtens tid. Den Amerikanska Drömmen som skulle förverkligas för alla. Pri vatbilarna blev större än någon sin tidigare eller senare. Gamla stadsdelar revs och skyskrapor och höghus ändrade stadsbil den. Tekniken var enbart vänlig och ingen såg dess avigsidor.

Trots stora insatser av tekniskt krif!sflruzteroel 'l}'rKn'".,.\, Vietnamkriget.

Så kom 6O-talet med en enda lång högkonjunktur. Redare kunde bygga ett nytt skepp och ha det betalat med den första resan. Människan stack stortån i Universums ocean. Vi fick nya hjältar. Kosmonauter och ast ronauter. Ingenting verkade stå i vägen för tekniken och män niskan som tillsammans rusade in i framtiden. Men samtidigt var det något som inte stämde. en falsk ton i framstegssymf0 nien. Böcker som "Tyst ." , ;-:,- -'o;, vår "gjorde oss uppmärksamma på ett fenomen som kallades miljöförstöring. Det praktiska ämnet DDT som tekniken hade . gett oss visade sig vara farligt också för andra än skadedjur och i sista hand också för oss. Vi lärde oss ett nytt ord; nä ringskedja. Människan stod in te utanför naturen. Samtidigt började ungdomen vända sig bort från det samhälle som de ras fäder hade byggt och käm pat för. Dom vände sig inåL Lyssnade på sin egen musik, ex perimenterade med droger och ;. ~'O",. ~ fick nya ideal. Flower-Power. ~ ~ ; ~c. Studenterna i USA, Europa r. f< ~ . . r,a . . ~~ '. '!'If '", " LO.m. i viss mån i Sovjet börja . ~ ;.t.::~ o\; ~ ~ de allt högljuddare protestera _ 1-'. " ( : ~ ' 7 ~ ._ J , D /946 sprängdes den första atombomben och jorden blev plötsligt en mycket mera farlig plats att/eva på. mot "etablissemanget, syste met" och mot USA:s krig i ~: .

-1:' ,

Vietnam. Decenniet s med en stor triumf för te i och med Armstrongs lilla på månen samtidigt som dentkravallerna också nya höjder.

1970 Det nya decenniet 70-taleI en period av baksmällor. Ii niska ekonomiska och ka. Man blev allt mer mem_ om att vi inte kunde f att smutsa ner och förstörw jord i samma takt som ti En poster, efter ett fot get frin månen med J som ett blått klot med molnslöjor svävande mol absolut svart rymd, hade "Var rädd om mig, jag är hor." Denna bild visade som aldrig förr, hur . sammans var fångna på klot, en liten oas av värme luft i den tomma och . rymden. Oljekrisen, som am_ räddade oss från att upp all olja i förtid, gjor på den billiga energin framtid och visade för ' landet i vilket beroende "i nat mot araberna. Energi na steg med flera hundra cent och tvingade tek ni

11 ken inte ser fulheten utan funk

tionalismen bakom den och

kanske i stället börjar undra

vad det beror på att motorn är

så nersmetad med olja.

Två olika sätt att se på tillva • ron. Den som rynkar på näsan åt en motor eller teknisk anord ning ser det yttre av den. Han ser stål, aluminium och andra metaller i olika former och und rar vad allt skall tjäna till. Den andre ser samma motor på ett helt annat sätt. Han vet att metaller inte har någon bes tämd form utan att det är helt beroende av formgivaren hur de skall komma att se ut. När han sedan arbetar med motorn arbetar han inte med metalls tycken utan han arbetar med begrepp som tagit form i någons hjärna och sedan gjutits i metall. Samtidigt är det svårt att

förstå den som hatar tekniken

och kallar den ful då teknik ju

inte är något annat än att skapa

saker, tilverka. Tekniken kan

inte vara ond, den kan bara gö

ra som vi säger åt den. Det är

djupast sett ingen skillnad mel

lan att måla en tavla och att re

parera en motorcykel. Båda ar

o Människan har satt sin fot på månen ... betena syftar ju till att ge den

som sysslar med det sinnesfrid.

meUan benen kom världens Detta kan låta vansinnigt men

mäktigaste nation hem från låt mig citera vad Robert Pirsig

Asien. Slaget av ett litet land Nu befinner vi oss alltså i 80 skriver i sin fantastiska bok

och dess gerillakrigare. Tekni talet och kan se resultatet av allt "Livet, kärleken och konsten

ken hade svikit amerikanerna, det som tekniken har uträttat att sköta en motorcykel."

den hade blivit besegrad av och genomgått hittills. Vi befin människan. ner oss nu i en period då tekni "Titta någon gång på en no

Sedan kom debatten om ken har blivit ful, icke rumsren. vis på ett jobb eller en dålig

kiimkraften i gång på allvar. Detta märks på många yrkesman och jämför uttryc

Man vilIe inte ha denna rena områden bl.a. på det faktum ket hos dem med utrycket hos

och effektiva energikälla. Detta att tekniska skolorna har prob en yrkesman som ni vet gör

att kärnkraften har rönt ett så lem att fylla sina linjer, det är ett verkligt bra arbete, så mär

dant stort motstånd från miljö inte inne att studera teknik. ker ni genast skillnaden. Den

rörelsen är något att förundra Förr var motortävlingar des gode yrkesmannen följer ald

sig över. Kärnkraftverken har sutom evenemang för hela fa rig en enda bestämd instrukti

inga av de nackdelar som andra miljen precis som de fortfaran on från början till slut. Han

energiformer har. Den förore de till en stor del är på konti fattar beslut medan han arbe

nar inte luften, smutsar inte ner nenten. Man gick man ur huset tar. Och just därför är han

vattendragen, förstör inte land för att se bilarna och MC:na. uppslukad av det han arbetar

skapet som ett vattenkraftverk . Motorsport var nästan lika po med, även om han inte ens är

Det enda som talar emot den är pulärt som friidrott. Man ord medveten om saken själv.

det radioaktiva avfall som nade dessutom Djurgårdslopp Hans rörelser och maskinen

kraftverket producerar. Detta inne i städerna . I dag går det är i harmoni med varandra.

avfaU har blåsts upp till enorma nog bra att stänga av landsvä Han följer inga skriftliga inst

dimensioner av kärnkraftsmot gar och gator i städerna ifall det ruktioner, utan i stället låter

slåndarna fast man vet att det skall springas marathon eller han naturen hos det material

finns tillförlitliga metoder att ta cyklas. Försök att få till stånd han arbetar med avgöra över

hand om det. Och när det inte att anordna en motortävling på hans egna tankar och rörelser,

räcker att tala om avfallet an allmän väg! och dessa förändrar själva i

griper man själva kraftverket DE GRÖNA som röner en sin tur naturen hos det materi

och påstår att det är farligt där sådan popularitet i Europa och al han arbetar med. Materia

det står. här hemma just nu är också yt let och hans tankar förändras

terst ett tidens tecken på den tillsammans i en lång serie fö

Det verkar ibland som om teknikfientlighet som mer eller rändringar, ända tills hans

man trodde att atomenergi är mindre råder. sinne funnit frid på samma

det samma som atomvapen och Det är också lätt att förstå gång som materialet nått sin

man är rädd att kraftverket dem som känner obehag inför bestämmelse. ..

skall exploderas. Men förrän tekniken. Den är ofta ful till sitt Vi måste alltid komma ihåg att

ett atomkraftverk kan bli en yttre emedan den lägger större samma teknik som förstört

atombomb har så många natur vikt vid att insidan fungerar än våra vatten och förorenat vår

lagar måst upphävas att vi alle att det ser snyggt ut. Somliga luft också kan skapa metoder

sammans redan befinner oss i människor ryggar tillbaka inför att rena dessa. Det är endast en

en bättre värld. Det vore intres en nersmetad motor och tänker fråga om god vilja hos den som

sant att veta vem det är som "usch vad fult" medan den bestämmer över tekniken; män

vinner på att hetsa upp opiniosom har sitt sinnelag för tekniniskan. Det är bara en fråga om

att bry sig om även om man st

räcker sig efter himlarna med

olja på händerna .

ta hitta nya energikällor. blev för första gången en om att oljan inte var ymnighetshorn ur vilket kunde ösa hur mycket som Det fanns en viss mängd den kommer att räcka så så länge och vad gör vi sen. egslandet framför and USA, skakades aven poli skandal, Watergate, vilket första gångern tvingade en - ansk president att avgå . samtidigt drog sig USA från Vietnam efter många krig. Besegrad, med svansen

nen mot kärnkraftverken. Mil jörörelsen borde ju i stället stö da denna energiform eftersom man inte vill ha kol- eller olje eldade kraftverk och inte heller vill att flera av våra älvar byggs ut. Energin måste vi få på något sätt. Fram till den dagen då det första FUSIONSKRAFTVER KET kan tas i drift när nu den dagen kom~er, är FISSION SENERGIN (atomkraftverk) det som vi borde satsa på. Av fallsproblemet går att lösa om viljan finns.

1980

tjö Matti

D En ;tor del av den tekniska forskningen sker för militära ändamål.

FOTNOT: Fission = spjälk

ning av atomkärnor vilket sker i

våra atomkraftverk. Fusion,

om man får det att fungera

kommer att vara det motsatta,

man tvingar vätekärnor att fö

rena sig och bilda helium. Det

är denna process som sker inne

i solen. Fusionskraftverken

kommer alltså att drivas av väte

och gissa vad vattnet är .gjort

av.

'-.

Kärt besvär, sa Sjöholm

om sina 4.950 fjärilar

Det var en blygsam och smått rörd Emil Sjöholm som kom till Vasa för att överlämna sin unika samling. - Inte är det här nå I FÖRRA VECKAN överlämnade han sin mycket värdefulla gonting att fotografera, sade Sjö holm och skrattade generat. Det samling till Ostrobotbnia Australis i Vasa. är bara en massa arbete bakom. I många, många år har Emil SAMLINGEN omfattar 4950 fjärilar av 815 olika arter, bland samlat fjärilar, och som så ofta dessa kommer 415 från jakobstadstrakten. började det aven tillfällighet. Emil minns dagen exakt, det var den 27 juli 1932. Tillsammans med barnen rodde han ut till en holme i skärgården och där fanns massor av fjärilar och insekter. Barnen ville att vi skulle fånga några fjärilar och det gjorde vi, berättar Emil. Till en början samlade Emil också en massa smådjur, skal baggar och sånt men ganska snart blev det att specialisera sig på fjä rilar. Största delen av de fjärilar som finns i samlingen kommer från jakobstadstrakten men även från andra delar av landet kommer en del. Totalt finns över I 000 olika macrofjärilar i Finland. Fjärilbe stånd och antal arter varierar stort, olika arter finns i södra Finland jämfört med norra delar av landet. - Jakobstad ligger nånstans mitt emellan, vi saknar många syd- och nordarter , berättar Emil Sjöholm. Fjärilsamlingen är mycket vär defull ur vetenskaplig synpunkt eftersom den så väl representerar en lokal fjärilfauna . Samlingen har tillkommit under lång tids rymd och är mycket omsorgsfullt gjord . Till samlingen hör även ett kartotek där tusentals observa . tio ner (riklighet, första observa tionen för året osv.) finns inför da .

- EMIL SJÖHOLM i Jakobstad har ägnat största delen av sin fritid åt en ganska udda hobby - att samla fjärilar.

Mycket sökande I skog och mark, mossar, träsk och stränder har Emil Sjöholm sökt sina fjärilar. För att få tag på dem bör man röra sig ute vid - En unikJjärilsamlingjick Ostrobothnia Australis i Vasa ta emot i solens nedgång och under förnat förra veckan. Snart 90-årige Emil Sjöholm skänkte då bort sin samling ten. bestående av 4 950 fjärili1r. - Det gick ju bra för mig som

var tjänsteman, arbetet började först klockan 9 på morgonen så man hann nog sova, skämtar Sjö holm. Det ligger ett enormt arbe te bakom samlingen, mycket sp ring och sökande. - Men det har varit ett kärt besvär, tack vare estomologin har jag hållit mig frisk säger den snart 9O-årige Emil Sjöholm. Emil Sjöholm hör till trotjänarna inom Strengbergs tobaksfabrik i Jakobstad. I 56 år arbetade han inom företaget. 1963 gick Sjö holm från sin tjänst som inköps chef. . Sjöholm hör till den gamla he derliga stammens arbetare. 1907 inledde han sin yrkesbana, som springpojke vid Strengbergs. 1963 avgick han med pension, då var han inköpschef vid samma fabrik. Jägare Sjöholm har varit företaget Strengberg trogen hela sitt liv. Men 1915 lämnade han landet för att på illegala vägar ta sig till Tyskland .. Han hade anslutit sig till jägarrörelsen och sökte sig till Tyskland för att få militärutbild ning. Efter inbördeskriget åter vände Emil Sjöholm till Streng berg för att fortsätta sitt arbete där. Han avancerade inom före taget och när han gick i pension 1963 var han företagets inköps chef. Inom kort firar Emil Sjöholm sin 9O-årsdag och han kan blicka tillbaka på ett långt och händelse rikt liv. - Ett liv fyllt av bland annat fjärilar . .. Välkommen donation Naturvetenskapliga museet Ost robothnia Australis är mycket tacksam för donationen . Årli gen får man från privatpersoner ta emot olika samlingar, äggsam lingar, skol- och .vanliga herba rier samt anteckningar. Hans Hortans

LOOSE SHOES

PRESENTERAR:

Old Wintage Blues Band Ett rhytm & blues band måste låta rått. Ett rhytm & blues band måste låta svettigt. Ett rhytm & blues band måste fungera vi suellt. Allt detta har OLD WINTAGE BLUES BAND förstått. Det är därför som bandet fått mycket beröm i tidningar. Det är därför som bandet fått så mycket beröm i radio. Det är därför som bandet fått så mycket beröm i ungdomens konstevene mang. Det är därför som bandet får så mycket beröm efter SÖUROCK? Eller försvinner OLD WINTAGE BLUES BAND i m.ängden av bra band i årets SÖUROCK? Ärets festival betyder mycket för bandet. OLD WINTAGE BLUES BAND kan genom ett lyckat framträdande befästa sitt rykte som ett av Österbottens bästa rockband. Vi satsar allt säger bandets karismatiska vokalist Björn Norrgård . Dessa un ga killar från Korsholm kommer att bjuda Molpepubliken en bra, svettig och fartfylld show . Inga extra krusiduller utan raka rör och ett enormt ös, det är OLD WINTAGE BLUES BANDS motto. only rockfl roll but they like it.

Ils

Bara ett band från Åboiand spelar på årets SÖU-rock. Bandet som skall försvara Åboiands färger på Svenskfinlands största rockfestival heter LOOSE SHOES. Fastän bandet är bara ett halvt år gammalt har kiUarna redan haft spelningar i Nyland, . Åboiand och på Åland. Radioprogrammet Rockradio har ock så spelat bandets låtar ganska flitigt. LOOSE SHOES spelar bluesinnuerad rock'n roll och om man söker jämförelser från "stora världen" så ligger Texas stoltheter ZZ Top nära nära till hands. Killarna i LOOSE SHOES har inte lika kraftig skäggväxt men de spelar bra ändå. Många känner säkert Igen bandets trummis, han heter Tolva ri och fungerar även som batterist i Viktor Hurmios Fetknop par. En tvättäkta ålänning som heter Peter Hägers.rand sjunger och lirar gitarr. I LOOSE SHOES spelar också Åboiands mest ökända brödrapar, Joe & Keke Uggeldahl. Många Kimltofruar som har förälskade dött~r har hört namnet Uggeldahl nämnes. Det återstAr att se hur Osterbottens unga ",ckor tar emot LOOSE SHOES när de gör österbottnisk premiär på Molpescenen i juli.

Föreningarna Nordens m:IIP-- representantskap (FNU)_ tredje gången ut No domsresehandbok med ab. . . uppgifter för år 1984. I samband med det DCE~. ungdomsreseåret 1982 eGI.~· de FNU och dess koordinerande sekretariat rige tre informationsstldDl* från Journalisthögskolan i holm och .skickade ut upptäcksfärd i Norden. Deras uppgift var att tillbaka med intressanta 1rn1Eil~ spännande tips och n och uppgifter till ungdo var villiga att resa i Nordcu.. Denna första nordis dönisr~sehandbok år I en spännande och mål~. sammanfattning över oli.t;a resetips för ungdomar. Boken som gen o svensk-språkig, berättar olika nordiska länderna. sommarevenemang, fö nn- sätt att ta sig framåt, bi1li.g:;a nattnings- och matställen, lunda, museer, ungdo trivselställen i de olika Ja.nÖ=:a osv.

Rockdebatt och ko·.....,..........n1~ ut via radion Ett av de minnen som förknippar med midso sin egen eller någon bek firmation. Ingmar Li som svarar för radions gu sändningar, uppger att lingarn a ofta har und en radiering på midsommarCli!lS just med hänvisning till skall ha konfirmation. Det ogörligt att få en konfillIlliii:l::" akt med tillhörande att rymmas inom den f -normalt är reserverad för ~ jänsten i radio. I år ingår konfirmation sommardagens radierade _ tjänst från Sideby. Det bar möjligt tack vare en mye!> åtgärd. För sändningen verats 15 minuter extra På söndagen bjuder gudstjänst från Bapw'_ _~ nens årskonferens. J blomstrar sången och _ . . . bland baptisterna på svenskt håll. Det komlI1ft" barligen att märkas i gBlllCijill~ ten från Forsby nöjescellter dersöre. Radion lördag 23.6 Id

söndag 14.6 kl 13.

TomatkarneVi Det har hunnit bli tra . • sjunde ungdomsringen tomatkarneval ute vid ROq~. Pjelax. I sommar ordnas manget onsdagen den 2S Riksdagsman Håkan festtalar och Lilla Stam. . . . spelar. Dessutom bjuds eks hel del annat program. Och fram för allt, bjuds härliga tomater och gurtm ka tappningar. Kvällen avslutas med t..,1IIIii-. dans.

113

i--- EN INTERRAILARES DAGBOK------j CARCQLA STEG FÖR STEG

I I I

r I I II

I I

De engelska låtarna bättre än de svenska Carola: Steg för steg (Mariann) Carola Häggkvist behöver förmodligen ingen närmare pre se.otation. Vid sjutton års ålder är hon den mest kända da ~en i Sverige efter Silvia. (Fader Jan, den allsmäktige, är väj den mest kända föräldern). Carolas debut-Lp Främling har enligt uppgift sålt otroligt ~ycket och Steg för steg säljer också hyggligt. Men jag tror •.ote den kommer ~t1 sälja lika mycket som Främling. Då var Carola "jättepoppis" festivalvinnare också vann själö verallt, men hennes populari- va Eurovisionstävlingen har båtet har sjookit en aning nu. de allmänhetens och skvallerDessutom saknar Steg för steg pressens uppmärksamhet riksamma självklara hit som tats mot de tre hoppande och Främling hade, dvs. titellåten. diggilooande bröderna HerHunger och Tommy tycker om reys. Alla smållickors hjärtan mig fösöker men lyckas inte ligger väl nu i deras händer. riktigt. (Mitt medlidande till al- Äåh, vad dendär Louis/Per/la som råkat bli döpta till Tom- Richard är gullig! Undrar vad my). vi får i nästa års melodifestival. Carolas skall väl som alla Värre kan det väl inte bli eller?! andra svenska stjärnor som blivit för stora i hemlandet satsa Många heta namn kommer på den internationella karriä- att besöka Finlands rika festiren. På Steg för steg sj'unger valsommar. Nämnda är bl.a. hon låtar både på svenska och Toto Coelo, Blackfoot, GI'rJengelska. Tyvärr är inte hennes school, Dr Feelgood, LI'ta Ford engelska låtar bättre än hennes och kanske Johnny Thunders. svenska! Och om ni ännu inte hört det Steg för steg avslutas med en säger ryktet att i höst skall Deep 6O-talspurri med låtar som My Purple återbildas. Och nu är . II II' (" b å k' gir o IpOp nastan äst p s 1- det beslutat sägs det. Sammanvan!) sättningen skulle i så fall bli den Fenomenet Carola är snart kändaste dvs Bläckmåår(he-he)på övergående misstänker jag. Gillan-Glover-Paice-Lord. Eftersom årets svenska melodiDen som lever får se. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.I

Vardags• magaslnet • u kan också jyväskyläborna sna på svenska program. Och reedback har Vardagsmagasinet fått, många har ringt. Så nu tar sig hela Vardagsmaga~inets red aktion till Jyväskyläför att träffa

sina lyssnare. Var och en av red aktörerna färdas på olika sätt, med båt, buss, flyg och tåg. Och när de väl kommer fram får vi i två direktsändningar, på torsdag och fredag, ta del av resan och hur Vardagsmagasinets lyssnare har det i Jyväskylä. Radion torsdag 21.6 kl 14.00 - 15.00, fredag 22.6 kl 14.00 - 15.00.

*"o"~WINDSURFING ~~~ LÄR DIG SURFA, ALLA KAN

LÄRA SIG SURFA.

- Kom till vår SURFSKOLA vid Molpe simstrand och lär Dig den roligaste av alla sporter, WINDSURFING!

_I kursens pris (200,.) ingår BRÄDA och FLYTVÄST. ANMÄL DIG REDAN I DAG! VI HAR ALLT INOM WINDSURFING. Besök vårt surfcenter. (/"It MARKNADENS FÖRMÅNLIGASTE SU Y;9, PROGRAM.

itt/~ Q"""-I!III

I II

Våra tågluffarvänner har just borstat det jugoslaviska dammet av sina fötter och susar nu fram på grekisk räls genom ett sv rtbr" t a ~n l ands~ap. l!eras ~~da sall-

~~ap

l kUfen utgors

a.~

e'!

a~~re grekl~k tant som ar /Ja

vag hem till Aten med sina väskor proppade med allehanda smuggelgods.

Solen bränner över den grekiska landsbygden och tåget susar fram genom ett svartbränt landskap, det blir nästan outhärdligt varmt i vår kupe. Klockan 16.50 stannar vi till i Saloniki, Guy hoppar ut direkt för att leta upp något drickbart. I vagndörren följer jag nervöst

fikerad trots sena timme, trottoaren dä~emot andas lugn och s~r ovanlIgt ren ut. Sagt och ~ort, den fä. r bli vårt natth~r~ärge. Det ar fortf~ande. nktlgt varmt ute, men VI drar I alla fall på oss våra jeansjackor och lägger oss med huvudena på ryggsäckarna. Som något förstaklassigt hotell är det ju inte precis, men nöden har ingen lag. Just när jag skall till att somna, dyker det upp en smutsig tigur bredvid mig. När han ser att jag är vaken nickar han åt mig, breder ut några medhavda ti~ningar ett p~r meter. ifr~n rrug och lägger sIg där. TIll mm förvåning somnar han omedelbart. Klockan 05.30 börjar det

"youth hoste!".

I I I I I I I I I I

Plötsligt reser sig denne vår frälsare i nödens stund upp ur sin knä.st.åend~ ställning, river kartan I småbItar, skakar medlidsamt på huvudet och går sin väg. Klarare besked kan vi knappast begära så vi stapplar

I I I I

han ser ytterst fundersam ut. Jag s~uderar intres~erat mina smutsIga tår som stIcker fram u~ sandal~rn~ medan han fördjupar Sl~ l, papperslapp~n. Han förblir lange tyst och jag fruktar att han fallit i dvala, men då Guy stönar ljudligt sä ger han samtidigt ett intelligent men intetsägande "hmm" . Han upprepar det ännu ett par gånger och med risk för att konservationen skall bli verkligt ensidig upprepar Guy

I :Natthärbärge på gatan : ioch besök i kulturvaggan ! I med stationspersonalens åtgär- kännas lite ruggigt så vi stiger I der, vi vet att tåget skall stå ba- upp och går in i restaurangen I ra ett par minuter. Vi har turen som just öppnat. Det är alltså med oss då Guy nästan omedel- lördagsmorgon och man känI bart får tag i en gubbe med en ner sig inte alltför pigg, men däislåda på bröstet, två burkar remot skitig från topp till tå. Vi I med ett läskande innehåll skän- har faktiskt inte tvättat oss på I ker oss välbehövlig svalka un- två dygn, men hela tiden svetI der de närmaste 20 minuterna. tats floder i hettan. Vi rapar ljudligt och tanten Efter en snabb frukost tvätI skrattar översvallande och sä- tar vi oss provisoriskt inne på I ger samtidigt något på grekiska toaletten. Tänderna borstas som får henne att skratta näs- extra noga och det är skönt att I tan hejdlöst. Roligt att vi kan upptäcka att de nog finns där I stå till tjänst med billig under- under smutslagret. Gissa om hållning. Själv mumsar hon betand trollen måste ha stortrivts. I låtet på'd sina karameller, hon d h vänlig och omtänksam I mås te VI b et å är laget ha kon- sjä. En I stIcker . till oss en karta över sumerat ort t två k i l o g r avägen m , tIll . närmaste vandrarhem d h I men',. trots l'k etås ar khon ännu fleoch vi börjar leta meddetsamra jatte I a p ar var. Vi avböI jer nyktert ungefär varannan ma. Vi går gata upp och gata hon bjuder. ner, antagligen mest upp och I gång När nattens mörker sänker ner, för inte hIttar VI nagot I sIg. sIumrar VI. tI'11 nu som då, det vandrarhem hur vi än söker. enda som stör oss är en nitisk Ryggsäckarna tynger och vi I konduktör som alltför ofta vill sätter oss ned på trottoaren meI snarkningar se biljetterna och så tantens dan urinvånarna som passerar, förstås. Hon har ger oss förvånade blickar. Vi I lagt sig raklång och basunerar har knappt hunnit pusta ut en ut snarkningarna under en vibgång innan en av dem kommer I rerande mustaschprydd över- fram och släpper ur sig en obeI läpp. Samtidigt har hennes kjol griplig harang på grekiska. Vi glidit upp högt över låren, men visar honom den obegripliga I det skänker ingen större ögon- kartan och flämtar "youth hosI fägnad, varför det är lätt att tel". Greken, som inte är mycsluta ögonen igen. ket äldre än oss, skrapar sig i I Klockan 01.15 - äääntligen peruken så att flottet yr medan I - rullar vi in på järnvägsstatio

nen i Aten efter en nog så änd

I lös resa. Det är ett väldigt stå

I hej utanför tåget då åtminstone

halva Aten är ute för att ta

I emot släktingar och vänner. I Men ingen har tydligen kommit för att möta vårt sällskap, så I det faller givet vis på oss att I ' hjälpa tanten med allt hennes

II II I I I

I I I I

bagage, sex stycken väldiga väs kor fyllda med allehanda smug

gelgods. När vi har fått ut allt

från tåget är stationsgården re dan öde och vi tar ett hastigt

farväl av tanten och bär iväg

med våra ryggsäckar. Klockan är över halv två och den grek is ka natten är mycket mörk, vart skall vi ta vägen?

Stationens restaurang är än

nu öppen. Där slukar vi ett pa ~et kex och d:icker hett kaffe ull. En. halvtlll~me senare a~ emellertId nådatIden slut och VI h~mna~ på gatan. Gatan framför statIonen ar bred och valtra-

bums tillbaka till stationen. Där sätter vi in våra ryggsäckar på förvaringen, skaffar oss en stadskarta och sätter kurs på de gamla grekernas Akropolis. Enligt kartan skall det vara 20 minuters gåväg upp till kullen. Det tog oss ungefär den dubbla tiden att nå upp, men vi är antagligen bara förbaskat tröga. Väl uppe får vi ställa oss i kön utanför grinden, som öppnas först klockan 9.00. Därmed ligger alltså något av Europas kulturvagga inför våra ögon, men vi faller definitivt inte på knä i ren hänförelse, snarare tvärtom. Akropolis kan närmast liknas vid en jättelik avstjälpningsplats för sten, gamla stenar visserligen men i de flesta fall föga systematiskt ordnade. Trots att solen redan gassar från en blå hl' mmel tl'll bringar vi nästan två timmar uppe på kullen. När vi anträder återfärden smått dimmiga i bollen av solen inser vi plötsligt vad som gett Grekland så mån ga filosofer - de stackarna måste ha drabbats av solsting. Djupt, djupt filosoferande återvänder vi till stationen som förvandlats till vårt högkvarter. Där äter vi varsin portion spa getti och dricker öl till, kommer undan med sammanlagt 20 mark. Billigt!

II I I I I I I I I I I I I I

Atens Akropolis - det gamla Greklands stolthet och:v många be-I traktat som något av kulturens vagga i Europa. l dag är Akropolis en kulle fylld med ruiner som bara vagt påminner om den forna storhets tid grekerna levde i. Största hotet mot ruinerna är i dag de väldiga luft-I föroreningar som kommer från staden Aten.

____________ ______________ J ~

.. 14

MASSOR PÅ GÅNG I

MIDSOMMARHELGEN

Klacken förvandlar sig till discotek!

•

. På midsommardagen blir det premiär för disco å la Klacken. Det är jakobstadskillarna i det ambuleran de Highway Disco som plockat upp sin imponerande anläggning i paviljongen i L iii by . Discot kommer att vara stationärt vid Klacken he ta sommaren ut. I praktiken betyder det att disco ägarna plockar ner den mera värdefulla delen av ut rustningen medan större skrymmande saker får stå kvar mellan tillställningarna. Highway Discos ägare Kari Aho nen och Josmo LuUio berättar aU deras utrustning är värd cirka 110 000 mark. Den omfaUar allt som finns på marknaden i dag utom laser. - I Finland får man använda sig aven så Iilen laserstråle all det egenIIigen inte lönar sig, berälIar Ahonen. Skivorna till discot får killarna direkt från Mellan-Europa . Till en del åker de också över och kö per dem i Sverige. - Eli problem är att skivorna ibland är så färska att de inte hunnit slå igenom här. Många gånger har vi fått skivorna före de har kommit till Yleisradio, be rättar Ahonen. Jakobstadskillarna siktar nu in sig på att konkurrera med de dis cotek som kommer från södra Finland eller över från Sverige. - Vi ligger nästan hälften läg re i pris än till exempel Disco Ro tation och vår utrustning är bätt re än hans, menar Ahonen. Att det inte lyckats för övriga ambulerande discotek i Österbot ten ser Ahonen/LuUio inte sär skilt oroat på. - Det är stor skillnad på att vara discjockey och på all vara skivvändare. En DJ spelar det som publiken vill ha, inte det som han själv vill höra, menar Aho nen. Ahonen berättar att disco.

existerat i fyra år nu. Förutom de två ägarna finns tre andra DJ:s som delar på arbetet. - Anläggningen är så stor all man hela liden måste vara två som sköter den , berättar Aho nen. Tidigare har discot hittat sina kunder bland restauranger i Ja kobstad och omnejd. I sommar har de också hand om musiken ombord på en av Sverige-båtar na. Från arrangörernas sida berät tar Johan Thodin all den mörk läggning man gjort av paviljong en fick ett överraskande gott mOlIagande av gammeldansarna! De tyckte det var mysigare all dansa i den mörklagda lokalen än som tidigare i ljuset från de stora fönstren. Thodin menar all det i fort sällningen blir fråga om en hell annan typ av dans än normala ungdomsdanser. - Förr stod flickorna på ena sidan och pojkarna på den andra och hade solen i ögonen. På det här viset blir det mera feeling, menar Thodin. Vid sidan om discot kommer man i fortsättningen all köra med en österbottnisk orkester. Nu på midsommardagen blir det Break som står för det levande musikinslaget. K-G Olin

Premiärdans på Bergö - Nu ska det bli premiärdans på Bergö dansbana, meddelar Gerd Backholm på Bergö. Och premiärdans blir det på midsommardagen till tonerna av Eldo rado. Danslaven finns alldeles intill uf-Iokalen och skulle det till även tyrs råka regna så dansas det i lokalen. Förutom på midsommardagen blir det yllerligare två danser i Ber gö, en i juli och en i augusti.

Åminne satsar österbo ttnisk t Så goll som helösterbollnisk bli. sommarens midsommarprogram i Åminne. Inga gästartister från Sverige eller stora världen, utan i stället ger man plats för " lokala förmågor" . På midsommaren blir det dans till Malli Välimäkis orkester. Kvällens showartister är Viktor Hurrnio & Roots. I discot hillar man Disco Rotation. Samtidigt blir det gammal~ dans, till tonerna av Sandstens. En danslave har uppförts ute på området. För övrigt på samma

plats som den första danslaven i Aminne stod på. På lördag fortsäller Aminne midsommaren med A-Media som showband, Action i discot samt dans till orkestern Sound. Mest österbottniskt i Aminne alltså.

Ingen kommer att stå stilla i Klackens disco utlovar DJ Kari Ahonen och Lillby UF:s ordförande Joluut Thodin. Nu på midsommardagen blir det premiär för discot.

Arja Saijonmaa

uppträder i Fagerö

Arja Saijonmaa kommer till fagerö på midsommardagen.

Uppträdandet blir det enda i Finland under midsommarhelgen.

Enligt Rangsby UF:s viceordförande Kjell Lind har det inte

varit någon lätt uppgift all få Saijonmaa bokad. Hon är som

bekant mitt inne i sin inte'r nationella karriär och är just hem

ar också kommen från en turne på Island. Ball blev en Inför midsommarhelgen utlovar miljö i serveringrummet, omtalar iyckad tillställning med dryR! tusen personer i publiken. Rangsby UF också all man skall Lind. ningen var också påfallande ha det nya serveringsrummet Parallellt med serverings Ballard själv uppgav att klart. Föreningens talkojobbare rummet jobbar medlemmarna österbottniska publiken var är som bäst i farten och man har också med all måla paviljongen. positiv överraskning för ho bland annat ordnat med en ny Fagerös nya scen fick för öv serveringsdisk. rigt fina vitsord av det senaste Speciellt flickorna fann han Ii - Det har varit opraktiskt stjärnbesöket John Ballard, som jusande. Och aU tycket varö som det varit tidigare och då vi menade all scenen hör till de sidigt framgår av all det nu har nyttat entren var det ell bällre han träffat på i någon showen bildades en lång kö måste all göra omändringarna. folkpark. Det fina med scenen är flickor som ville ha Ballards Vi vill på dethär viset öka publi all artisten både syns och hörs av tograf samt en skotts k kra_

köpet.

kens trivsel och skapa en lugnare publiken.

Ung midsomnlar i Korsnäs Även denna sommar skall det bli alternativt midsommarfiran

de vid prästgårdsmuseet i Korsnäs. "Ung midsommar-84" kal

las evenemanget som är en kristen musikgala.

Cyndee Peters, känd gospelsångerska från Sverige, är hu vudarlist vid evenemanget. .

I fjol ordnades " Ung midsom· i prästgårdsparken på midsom

mar" för första gången i Kors· marafton .

näs. Som arrangör st å r förening Cyndee är bekant för många

en Prästgårdsmuseet. efter flera TV· och radioframträ

danden , Egentligen kommer hon

Tanken bakom a rrange· fr å n USA men är sedan må nga år manget är att ge ett alternati v till tillbaka bosa tt i Sverige . det traditionella midsommarfi I övrigt kommer programmet randet, berättar Roger Berg· att bjuda på sång och musik av ström, en av arrangö rerna , den kristna så nggruppen Manna.

Dessutom blir det en hel del loka

"Ung midsommar" vill blanda la programinslag , På mid sommarafton - reses mid . ihop både kristen och vanlig kul· I fjol besök tes "Ung midsom· tur. det behöver inte vara så skar· sommarstången i såghagen på Ki mar" av omkring 600 personer pa gränser mellan kri stet och tra lens hembygdsgård i Sideby, och nu väntas närmare I 000 per P å programmet st å r festtal av dit ionell världslig k ult ur, menar soner, förutsatt att vädret är arrangörerna bakom "Ung mid· Berith Örnberg samt sång av Bir vackert, Men skulle det råka reg sommar " , git Klåvus. Senare på kvällen blir na så ordnas musikgalan i kyr· Cyndec Peters, känd gospel. det dans i fisksalteriet till tonerna sångerska frä n Sverige uppträder kan. av Tores orkester.

Traditionellt vid Kilen

• C)'ndee Peters, känd sångerska från SI'erige. der på "Ung midsommar '· ordnas i Korsnäs på mids afton.

lAlit

MFNVA-f. I(.A~L» ~(Jt

Österbottniska Posten

Medlem i tidningarnas förbund.

Österbottnisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar .

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1984

ÖP·rådet : Leif Rex, ordförande

Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin

Tel. 967-13 555,

hemtel. 967-21 099

Redaktion: Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Sven-Erik Glader

tel. 961-113 522,

hemtel. 961-32698

Redaktör i Sydösterbotten :

Hans Hortans , tel. 961-113 522,

hemtel. 961-271 071

PRENUMERATIONSPRlS

1984

Helt år ................ ............. .. 65,- ,

Halvt år .. ... .. .. .. ...... ...... .. .... 40, Skandinavien .... .... .. ............ 70, Lösnummer ........ .. .... ... ........ 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13 555

ANNONSMOTTAGNING

SOU:s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,

65100 VASA 10

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961-121 564

Onsd. tel. 967-11 827

Hemtel. 961-222 508

Annonserna bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

ANNONSPRIS

I texten ... .. .. ... .. ................... 3,75 Efter texten ................ ~ ......... 3,75 Bestämd plats - ,20 per mm FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm .

Färgtillägg -,35 spmm

VASA

INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA

musikbranschens specialaffär

ARTISTER

_IIIIIO"MII

VASA PRodukTioN

ftTKÄKATU41STORALANGGATAN &6100 VAASA -VASA 10 'Zl' 110 15~

Tel. 961·119920

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöJesförmecHlng.

DU!

QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311

KOLLA 'ALLTID (~~I FÖRST! ~1

Allt inom musik PA·uthyrning

SOUMDSIDE VASAESPLANADEN1S TEL : 1188911 el. 120015 &-17. 10 &-13

()ppe1: Yard.

I I

PRESENTER

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

])re~ert'1tii"Gre'l Inneh. lena W i ls on

Tel 96241423

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

Österbottniska Posten ansvarar inte

för eventuell skada som tillfogas an

nonser vilka meddelats per telefon el

ler som på grund av post försening in te införts i begärt nummer.

VI HYR UT! PA & LJUS A.LÄG""GAR rör allt emellan rock konserter och friluftsmöten

Begagnad B1LSLÅ'PVAGN Kvällar: tel. 961-50284, 961-57063

sound check 9tJ7 • 73 U37

Carl-Gustav och gänget pa äventyr o

Carl-Gustav, gänget och park e ringsbanditerna är en norsk barn och ungdomsfilm från 1982. Vi träffar en 12-årig pojke och hans gäng, tre pojkar och två flickor, på äventyr. En dag börjar det hända kons tiga saker där de bor. Deras lekp lats är plötsligt borta och i stället

uppenbarar sig en asfalterad par keringsplats. Och inte nog med det, följande dag har ännu flera lekplatser försvunnit. Carl-Gustav och hans vänner undersöker det underliga feno menet. Deras misstankar visar sig stämma. Det är något skumt i görningen. En internationell kri minell liga förstör deras lek platser. Ligan leds aven farlig typ, som kallas "den enarmade". l äventyrets huvudroller ser vi amatörskådespelare från Bergen. Frank Arne Johansson spelar Carl-Gustav. De övriga är bl.a. Merethe Andersen, Ketil Böe, Marius Hansteen, Jarle Rosen Iund och Marianne Översveen. För regin står Ola Solumin. Finlands TV l onsdag kl. 19.10.

. •

J Festligt värre var det på idrottsplanen ' i Oravals senaste veckoslut då drygt tusen f olkdansa" i färggranna dräkter visade upp sitt kunnande.

D Glenn Nylund och A nna-Lisa Svenns var två välbekanta uf-ansikten somfanm i den tusenhövade folkdansskaran .

Som en befrielse, • • som en nJutning.

••

Vad är väl livet utan fest och sommar? Så uttryckte sig Iris Lumme i den festdikt hon skrivit inför helgens folkdansstämma i Ora vais. Och nog var det både fest och sommar då det drygt etlusen folkdräktsklädda dansarna från hela Svenskfinland marscherade in på idrottsplanen i Oravais på söndagen. Solen tittade fram mellan molnen och gav extra lyster åt de alla regnbågens färger som fanns i det drygt 300 meter långa tåget. De orosmoln som samlats på himlen förjagades snabbt av den glada musiken och dansen samtidigt som en lätt vind rätade ut flaggorna. Nog var det sommar och fest alltid.

•

sitt hälsningstal berättade Bjarne Snåre att det sägs att dansen en gång föddes till gu darnas ära för att tacka, fylla och blidka de makter som styr människans liv . - På samma sätt som man gjorde i uråldrig tid vill vi idag fö rmedla till åskådarna lusten att leva, livsglädjen , och gläd jen över att få fin nas till och att ha en frisk smidig och följsam kropp. Dagens festtalare, professor Lars Hulden, ställde den klas siska fråga n om det är tillåtet all hoppa i mcnuclIen . fler en

,,,

, ~,

långtgående analys drog han slutsatsen: - Egentligen får man inte hoppa i menuetten. Men dh har man å andra sidan alltid gjort, alltså får ' man göra det: Det förhåller sig egentligen såhär: menuetten dansas på oli ka sätt beroende på situationen. Dansar man i kungliga pesoners närvaro, eller vid ett bröllop där själ vaste prästen spelar upp vid bordsändan, då skall det göras långsamt och högtidligt. Men då stämningen lättar. då kommer levnadslusten fram och då hoppar åtminstone ung

domen. De äldre som kanske gärna vill, men inte längre or kar, förespråkar som man kan vänta en lugnare dansstil. - Hulden tog också upp ett par andra frågeställningar som hör ihop med dansen : Är det synd att dansa och hur uni for merade skall fokdansarna vara? Beträffande det syndiga i dansen hänvisade Hulden till den gamla karlebyprosten som på frågan om dans är yndigt svarade: Inte om man dansar i ta kt . - När vi dansar eller marsc herar, fa t hellre dansar, ger vi

oss hän åt en enda av alla ryt mer. Det känns som en befriel se, underligt nog, fast man är bunden. Och som en njutning. Liksom andra njutningar har också dansen stämplats som något olämpligt. Hulden frågade sig också hur mycket folkdan sens vänner skall kräva av varandra då det gäller klädseln: - Vi har idag sett hur mäk tig själva brokigheten är vid en uppvis ning. Men visst är det sti ligt när en gru pp eller en hel massa gör precis samma rörel ser i precis samma ögonblick i

pr~cis samma kläder. Å sidan saknar man ofta i up ningar de inspirerande inf de privata initiativen och skiftande klädseln . Själva glädjen kan bli lidande om ciplinen blir för sträng. Avslutningsvis konstat Hulden au man i Öster dansat menuett längst i den : - Många av oss om är idag har lärt oss menuett speciaJunder i rung av lärare och det tycker jag kan känna en viss stolthet K-GO

iJ De starkaste gossarna kommer från Mellersta-Österbotten. Det kunde bel'isas efter traditionell drag/eamp där Östra Nyland /eom twia.

- Ilar J'i inte /eanske stämmans vackraste drälct. f rågar sig dansare.