Österbottniska Posten (ÖP) nr. 26 1980 by Österbottniska Posten

Torsdagen den 26.06. 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Det var

perfekt

ordning

pa sJon o

• u:a.

man

s.mc Skos i mittCD

en glad midsommar, säger SVCD.-t.nk

•••

under midsommar natten vid Åminne. Inte en enda rattfyl lerist, alla hade båt utrustningen i skick. Det enda som tyngde i Sjöbeva karnas svarta port följ " efter det hårda "passet var en anmä lan om icke förnyat registerutdrag. Läs mer på sidorna " 6 och 7!

~ '{.(~~: Torsdagen den 26.06. 1980 rtilj'il2 ~ . --------------- ------------------------------------1' I iST::OTTNlaKA PO"'.!

Det är något sjukt

med ungdomskultur

Det är något sjukt i att ge ut en ungdomstidning. Det är sjukt att det finns ungdomsorganisationer som arrangerar.ungdomsdanser. Det är sjukt med ungdomskultur.

Vad är det som gör ungdo· men till ungdom? Någon biologisk förklaring av sådan halt att den leder över till en specifik ungdomskultur går inte att ge. Ungdomskulturen är en följd av historiska, sociala, ekonomiska m fl omständighe ter. Famför allt är den en effekt av människans behov att etikettera. Ett behov som kraftigt förstärkts sedan konsumtionssamhället växt fram. Ty marknadskrafterna behöver etiketter, likriktning, moden, målgrupper för att fungera effek tivt, dvs ge god profit. Ett sätt att nå denna etikettef fekt är att skapa myter. En myt kännetecknas av att den tar sin utgångspunkt i ett verkligt problem och ger det en skenlösning - ofta gemomatt skapa en skenvärld som följer si na egna konstgjorda lagar. En sidan skenvärld är t ex den som Coca-Cola i många år byggt upp i sin reklam: unga solbränd" (i konventionell mening) vackra människor som i prydliga kläder, frisyrer och allsköns make-up ri

Nordiska examina bör jämställas? Nordiska examina bör jämställas for studerande~as skull, anser Nils Grahn på Os terbottningens ledarsida. Del finnJ IIppJUllningnm JexltlJen finJiJndttre Jom JhuJerllr vid mlgol 11/1 tie wenJU llnillerntelen och ftJIfoljer

Inte mer pengar till • partIerna De enorma summor partierna och fackforeningarna håvar in av skattepengar noteras av Åbo Underrättelser. GEMENE mIIn grumSIIT ö"er tlel ÖPPIIII, bIuIgelertltUlel, I'IIImoti"ertltie och IKcepllJblll partislödet.

rävan livet igenom: sökandet ef ter ett sätt att leva, det stora i att acceptera sig själv, med brister och tillgångar. I denna" omöjliga" situation reagerar ungdomar - och män

der, surfar, seglar, åker slalom och tandemcykel, diggar musik och sitter i sommargräset utstrålande sorgfrihet, ·ungdom Iigt kamratskap, glädje och lycka med en Coca-Cola i handen. Ungdom när den är som bäst. The real thing. Coca-Colas skenvärld går igen i tusen varianter, svåra eller lätta att ge!1omskåda.

niskor i allmänhet - på två sätt: antingen genom likriktning i törhållande till någon myt, något mode, någon grupp eller så ge nom trots. Ofta blir reaktionen likriktade gäng som trotsar. Tyvärr är det i 90 faN av 100 likriktningen som premieras. Därför är ungdomen i dag kon servativ. Därför är den hämmad, ytlig och rädd. . Men inte ens trotset, sökan det, protesten tas för vad det är. Ty då föräldrar och andra ofta i nedlåtande ton - förklarar trotset med att det är ett "natur ligt skede" i ungdomens urveck .ting, att det !bara är pubertetso

ro, att mognaden kommer m<:d tiden, då ljuger de. Ty för de flesta blir det aldrig fråga om någon mognad. För ck flesta går pubertetsoron aldrig över. Den förträngs. D Ett sunt samhälle särskiljer inte generationer, det har ingen särskild ungdomskultur. I ett sunt samhälle lever generationer na tillsammans - inte nödvän digtvis i fred med varandra, men tillsammans.. Det är dags ror den fmJandss venska ungdomsrörelsen att tän ka på den saken. SVENOLOF KARLSSON

JAMES DEAN WAS H€-RE"L

D Bland de många myterna som förknippas med ungdom är ett par särskilt centrala. Nämligen dels uppfattningen att ungdomen ska ses som en övergångstid, under vilken man mognar till en "riktig" männis ka. Dels uppfattningen att ung domen är den tid, då man ska pröva på nya saker, då man verk ligen ska "leva ut" . Gränslös är ju sentimentalite ten hos "mogna" personer som minns sin vilda ungdom. Man kan alltså säga att myter na inte ger ungdomarna något lugnt" just nu" , inte ger dem ro att reflektera över livet. Därigenom omöjliggör myterna det som är en sund mänsklig St

Jen lllbilJning tie inle folt chllnJen tiJJ i hemllltUlel. Vore Jel inle thgJ nll 1111 IIII/llIrligl reJonerll igenom hurulliJlJ ,,; har rlld 1111 forloN mna ulegori 11/1 IlroelJ Itrllft? Annll för tre dr Jethn IIppJUllIIJeJ IInWel JhuJerlltUle finliinthre i S/lerige. tiIIl/ldlllJen, men nll Jltulle 111Ilu IInlll /el hatreJubbllllJ pd mlgrll fd dr. De IIngJomllr Jom Jlllrtllr nna hög Jlto/eJltlJier i S/lerige .hllr i tie II//rll /leJ. III fllll liinltl ng 1111 dlerlJiinJII till Fin IIInJ. Men /lerlt/igheten har IJiJIII 1111 Jel iir enthJi Jex 11/1 tio Jom dterlJilntler, reJlen Jlllnnar It/lllr i lllbilJningJllln tlel. Vllrför dterlJiinJer mle tlen finliinJ Jltll IIngJomenJom fdll Jina högJltoleJ. luier !tIIIN i S"erige? OrJtllten iir Jjlll/lfllllel mångll, men en centrlll frdgll IIIgör m finJiJnJJlt1l Jynen pd en wenJlt exlImen. SluJieom /11Ilningen och -innehdJlel mOIJIIIINr inte lien finJiJnJJU lllbilJninJlen och

tlel finnJ månglI beIJiJ pd 1111 mIIn pd finJiJnJJlt1 htJII iir en Jmulll JlteptiJlt till IItliJnJJU exlImina. HllrulliJlJ Jenna Jltepm iir beriilti g"" iir Jlldrt 1111 Jiigll, men tlel lortle Joclt i mJ mån /llIrll en ö/lerlJiirJering 11/1 tlel egnll IIInJelJ lllbilJning och en IIntlerJltllllning 11/1 Jltolorllll i lIllIIn tIel un preIlerll. DellII JynJiil1 iir inglllllnJlI iignalllll görll Jel liillllre för tie IIngJomllr Jom ödllr dlerlJiinth 1111 fd IjiinIl i hemllln tlel. Niir Jel giiller 1111 Itommll meJ for JiIIg tiJlltonltrelll dtgiirt/er iir mIIn liim ligen OJii!tN i nna formuleringlIr. All renl IIIlmiinl Im om 1111 ,,; i /ltlrt IIInJ borJe JItIlPII förulIiillningllr för 1111 III JeJJII IIngJomllr i IjiinIl iir iindå riill J/lii/lllnJe och meIl eli JlllgJ önJlteliin untle. V"" mIIn dlminJlone Itllntle Jlriillll till iir 1111 /JIII en exlImen i mIgoIlInnai norJiIlt1 IIInJ III1N' Jireltl jiimförbllr meJ en finliinJJIt examen.

Fd iir meJ/lelna om tlel orllllmll, mycltel JION pllrtiJlöd Jom flyter in ge nom 1IIIIrt Mgl /NIrje uIIIIi. De Ire IION partiemtl i regeringen, JJp, cp och Jfff lIIr nll för ng cll10 milj mIIrIt 11/1 helll IIngJomJJlödJUltlln på iIImmllnlllgl 21 milj. Sen finnJ tlel inte penglIr för finll Irllliitione"" Itutlllrformer Jom Jdng, mtlJilt, 1Im11lörtelller eU, om JeJJII IIIIt lIIIr en partipolitisIt rllm. MINST LIKA fömll/tJvidrigl iir flKlt förbutUlenJ Itrll/l pd opinionJtidningJ. Jlöd. DET AR hemJltllll1 Je hllr partipoli tisItI ohunm /lerltstJmhel IIIlimer IiiIIJ på IInthnlllg och hur fllcltförhunJ och partier gdr på Mmmll linje, IIrm i IIrm, i

eli 11111 mer ltorpoNtimtisltl mönJler. Kom Jen och Jiigll 1111 tlel iir jOllrllll IiIler Jom Jupllr politilerjörtlltl. Kom Jen och Jiig 1111 tlel iir IImeriltllnru 1/1 iJaIer Jom Jltllp", "p"lin inför PllrtipO· litilen.

/I""

FörIl f M pllrtier och fllcltförbllnJ parliIlöJ mpeltli/le JUllejrihel för n na meJJemsa/lgifter för till Itllnna fi nanJierll nn /lerItJllmhel. Sen /trii/ler tie 1111 fd finanJiertl /lerlt JIImhelen meJ IllImiinnII meJel IIllIn för tleJM btlth penningltllntlier. lYKltförhunJ och Pllrtier hllr bertlJIIIJ II" JmIIlen pd IiillJlyrth penglIr. Del ru nog inle /NIrll mer hitr.

NÄRPES KOMMUN söker

ungdomssekreterare Kvalifikationer: I § 2 förordningen om kommunala ungdoms

nämnder stadgad kompetens (418/72)

Lön: grundlön utgår enligt avlöningsklass Y 21 (2781 mk)

Anställningsvillkor: Tjänsten underlyder gällande instruktion,

tjänstestadga, pensionsstadaga och allmänt kommunalt tjänste

kollektivavtaL

Sista ansökningsdag: 4 juli 1980 kl. 12.00.

Ansökan till vilken fogas ämbetsbetyg, betygsavskrifter och så

dana intyg som sökanden önskar åberopa riktas till kommun

fullmäktige och inlämnas till Kommunstyrelsen, 64200 Närpes.

Upplysningar: ungdomssekreterare Harry Appel tel. (tjänst)

41 221 eller ungdomsnämndens ordförande Per-Ole LundelI

(tjänst) 41 531 (hem) 53 421.

Godtagbart läkarintyg bör inlämnas innan tjänsten tillträdes.

Närpes den 17 juni 1980 Kommunstyrelsen

Vi behöver en

temamelodi till en redan skriven text. Och löser in en vinnande melodi för 500 mark. Närmare uppgifter och texten fås från SÖU:s kansli i Vasa (961 113572) av Håkan Westermark.

lt ________________________________ T~O~~d=a~g~en~d~en:=26~.:06~.~1~9:8~O_________________________________

Minnas härliga discomakeup SLAGG

RUTAN

Samarbete, detta allas vårt gemensamma organ för han ddslagen~har . utkommit med en sommarvänligt människo nära juninummer . " Nu sjunger naturen sin skapares lov. Nu är det tid att vårda och ansa", diktar tid ningen på sin förstasida och tillägger att också handels lagsrörelsen vill vårda och an

sa. l reklamen får m~n tips om grisskinka (!), sommarkaffe, broiler, bl.a . i helsides annonser', ketschup, och här liga bleka flottiga korvar.

Midsommarn lugn överallt Hur hM midsommaren varit? NElSON, RÖR GRUND: Bra! Vi hade 800 be sökare i Rörgrund på mid och från sommardagen arrangörshåll är vi nöjda. Med tanke på att det var midsommar nr ordningen god. Vi hade inga nämnvärda problem.

RAINER

JAN-ERIK ULJENS, Fagerö: Jag är nöjd. på midsommaraftonen hade vi C2 1100 besökare och på midsommardagen hade vi 600. Det yar bra ordning i Fagerö. LARS-GÖRAN SPERRING, ÅMINNE: Vi hade drygt 3000 besökare på midsommardan och lika många på midsonunar aftonen. Jag är nöjd. Enliit poli sen var det bättre ordning än un der tidigare midsomrar.

Lite konsumentupplysning ges också, Grundskolflickan Minna presenteras i en artikel om make-upens betydelse, Vanligen använder hon ba ra ögonfransfärg och kajal, får man veta. Men nu får hon i artikeln goda råd -aven kos metolog, särskilt betonas vik ten av rengöringsmedel efter make-upen , - Alltjämt går oförlåtligt många ungdomar till sängs med ögonmakeupen kvar . Följderna av slarvig rengöring visar sig i sinom tid i form av för tidiga rynkor, säger kos metologen. Kosmetologen tycker däre mot att det är bra att ung domen använder block mascara, den ger "gOtt resul tat" , . Finnar, det är ju förfärligt. Men numera förordar läkarna alltid för acne hy både ren göringsmedel och behand

UU JOHANSSON, ORA VAlS: Det blev en fm sun for vår nya lokal. Vi hade 1200 personer och både i paviljongen och i lokalen gick det städat till. Man skulle kunna kalla det en lugn f.mlllje fest. KARL-GUSTAV OUN,FORS BY: Vi hade totalt 1600 personer och utmärkt ordning. Steve Longs show uppfyllde inte riktigt förväntningarna. Imponören i Helsingfors hade nämligen slar vat och försett dem med en brist f.illig utrustning. KRISTINA ALBÄCK, EMET: Trots att vi hade vän Ut lite mer folk är vi nöjda från arrangörs håll. Vi hade 450 personer och riktigt bra ordning. SUSSIE Lll.LKUU, KILEN: Vi hade spelmansmusik, midsommarstång och Olav Jem som· höll tal. Trubadurer sjöng och Harry Stenlund läste egna dikter. Allt som allt 600 per soner.

lingssalva, ofta är det "just detta preparat, som säljs i ke mikaliebutikerna" . Vilken jädra tur att det finns kemikaliebutiker' Minna hade tur hon, hon fick en discomakeup av kos metologen: Minnas .discomakeup gjor des med Helena Rubinsteins preparat. På fuktighets cremen lades Fresh Cover ma keupcreme. Den passar för ungdomar, den innehåller in te fett, den är lätt att lägga. Minnas fåtaliga kvisslor täck tes med antiseptiskt Bio Clear Treatment Stick , På kinderna en till synes naturlig rodnad med Busherstift och ögonen tecknade med make uppenna. Den kan användas både som ögonlocksfärg och till linjering. Och på läppar na bara läppglans. Lipgloss. Du läste väl noga? ' Bio Ckar Treatment Stick . . . ååå, det bara pirrar av välbe hag när man tänker på det ljuvliga preparatet.

Ford Fiesta

FIkw" på omkringfemto" vårar är inte i stort beho~ a~ hud~ård. Hon /darar sig med litetJuktiglutscremepti kinderna varje dag. Men ibland får man också i den åldern lustatI förbättra

k. Vasa Teater spelar revy Vasa teater skall spela revy nästa vinter. Initiativet kom, mer från Peter Snickars och Pekka Sonck. Under vårvin tern har de haft tråffar med österbottniska revyproåucen ter vilka lovat skriva ihop ens kilda nummer. Någon gång till julen blir det k lang- och jubelpremiå'r på teatern.

Molpe uf:s teateramatörer har nypremiär på

TULAVIPPOR

söndagen .den 29 juni kl. 14.00

- Vi har sänt inbjudan till 15 re vyföreningar a(( de skall sända rep resentanter till våra skrivarträffar. berä((ar Peter Snickars . - Riktigt många har inte kom mit men det räcker nog för att få Ihop en revy, Flera är dock välkom na med förslag eller färdiga texter. Själva har Pekka och jag skrivit ett dussin nummer. Peter Snickars och Pekka Sonck kommer att svara för regin för utom att de själa skall medverka. För övrigt kommer man att hålla sig till teaterns egna skådespelare. Temat är klart. Något österbott· niskt skall det bli. Mera än så av slöjar Peter inte i detta skede.

Övriga föreställningar: 6 juli kl. 14.00 13 juli kl. 13,00 Förköp Sparbanken tel. 61 675 eller Andelsbanken tel

61755.

IX SPELMANSSTÄMMAN

OBS! Delvis nyskrivet material.

uppför Astrid LIndgrens

RASMUS

Ny 1,1 L met. grå, märkbart under nytt pris. 30 st begagnade.

Välkommen!

~!!!!:.~~t~~~~{~~2~~,.~/~~'~

LUFFEN

Regi: Peter Snicklus

i Närpes 27-29 juni 1980 fredag 27.6 . kl. 18.45 Stämman öppnas på Kyrkbacken kl. 19.00 Kyrkokonsert i Närpes kyrka lördag 28. 6_ kl. 19.30 Spelmanskonserter och dans på Rörgrund . i Pjelax söndag 29. 6 . kl. 10.00 Högmässa i Närpes Övermark och Kaskö kyrkor kl. 12.00 Högmässa i Pörtom kyrka Spelmanslag medverkar kl. 13 .30 Storspel vid Mosebacke skolcentrum

Dekor: Timo Martinkauppi onsd. 2. 7. kl. 19 nypremiär

Följande förestallningar: lOrd. 5.7 kl. 15, sOOd. 6.7 kl. 15 o. 19, onsd. 9.7 kl. 15, sönd. 13.7. kl. 16 o . 19. .

kl. 19,

lörd. 12.7

FörkOp och bilj. bestalIn . (fLo.m. 1.6.): Narpes Bokhandel, tel. 962· 410030, Ovr. upplysn. Kulturbyrån, tel. 962-41221.

Torsdagen den 26.06. 1980

SOlltmarstä.llet no:1 VI DANSAR IGEN -

KOM OCH TRIVS

EFTER ROCKSUCCEN MED

REVANCH

fölier nu en trivsam högsommardans

LÖRD r 28. 6. kl. 20

Ater igen en gäst fr. Sverige: -

Ett populärt band

.. .. ..

RESERVERA FÖLJANDE HETA KVÄLLAR:

.. 4.7.FACTORY ..

HÖJDARE

SOMMARENS

5.7.

och BOTNIASVÄNGEN

•

Bosse Larsson

Ett omtyckt evenemag

WIZEX

11. 7.

.. ..

MED KIK KI SVENSKTOPPSETTAN

....

Fjolårets succeorkester

~~~~~~~~

Äld.gr. 15 lir

HlIkans fr. N . Torget

20.30 o . 21 . 10.

fP'" l? lorl?,,",..1 ?"Ol'1"? I 7" I 'i'l1 '1'"r1,..11I'rn"?1'01"'1 t I j' j I'j"j"1' 'j"T' ?I'~ I'r"j'l j" Tl'j"'j'l?1,..1"'lj"'j"?'T' "11' j

i"I ?I'i'11":rj"? 11]'r 11

LOS PARAGUAYOS Världsberömda artister i

ARVAS-GARDEN

lördag 28.06. kl. 20-01 Ni minns väl: Quantana Mera, La Comparacita, El Condor Pasa, Bessame Mucho m.fl. DESSUTOM:

GAMMALDANS

LEO HERBERTS

ser till att ni trivs

VÄLKOMNA!

KLACKEN LILLBY :---------TIDEN:----------------I REFLEXBANDET DAilY

och

Lördagen 28. 6.

kl. 20-01 Bussar som förut

Torsdagen den 26.06. 1980

AMIIIIE

* Folkpark

Malax

Kolla in vårt fantastiska juliprogram! BI.a.

Lördag 5. 7.

Söndag 29. 6. kl. 20-01

Country & Western konsert

- Blue Grass Swede - Western Express - Red Jenkins 3 timmar konsertmusik Dans 22-01: Exodus

Lennart Duvsjö och . Stockholmarna Hans senaste svensktoppslåt: "Mellan dröm och verklighet" Minns du den? Om inte Aminne på söndag.

Söndag 13. 7. hör den

THORLEIFS

.........

80-talets inneställe ) Ingen busstrafik denna helg .

Söndag 20. 7.

SVEN·ERIC'S

Aminnes "Kramgoda" söndagar Mogen danser med sting! Minigolf: Varje dag kl. 12-21.

Söndag 27. 7.

VIKINGARNA

Revy och gammaldans

i SÖDRA VALLGRUND sönd. 29.6. kl. 19.00 Dans till

NISSES Våra populära trivselsöndagar fortsätter 29. 6. kl. 20-01 med

Buss fr. BjOrkOby kl. 18.00 via Replot.

VÄLKOMMEN till sommarens första GAMMALDANS på STRANDPAVILJONGEN

Ännu ett top band från Sverige! Al'dersgräns 15 år. Biljetter 20 mk.

"~.&.;:';

i LAPPFORS lörd. 28.06. kl. 20-01.

'-"(.

~,\~~, G"" ~C

TAMBORITO spelar. Arr. L.U.F.

TONÄRSDANS I YTTERJEPPO

Tiden för den omtyckta operellen

MARlES SOLDAT 20.6.-6. 7. närmar sig

fRF:OAGE~ OE~

KI.IPP UT'

1\1 IPP lir

Beställ biljett god tid! I år svarar kansliet i två telefoner 911·31961 och 911 -33188 kl. 10.00 15.00 alla va rdaga r! Föreställningar 26 . 6 .. 27 . 6 .. 28 . 6. 29 . 6. matine. 2. 7 .. ~ . 7 .. 4. 7 .. 5, 7 .. 6. 7 .. marine. 6. 7. av

skedsföreställning .

BLACKMAGIC ----- - - ;

DANS I

REPLOT

Föreställningarna börjar kl. 19.30 och matinerna 'kl 14 .00.

Regi : N~nny WesterIund . kör och orkester: kap!!lIm äs tare Lars Karlsson. d a nser : Fred Negendanc k

och Ingrid Söderblom . I hu\u~rollerna : Carola Lindroos-Wikholm, Ylva Edlund. Christel Aminoff. Ingrid Söderholm . Sven SId, Ivar Rosenblad, Fred Negendanck .

lördagen 28. 06. kl. 20.00 med

HOPE

Därt ill ett $tort antal väst nyländska amatörer.

Arr.: Väslnyländska Ungdomsringrn

27. 6. kl. 19.30

Funk.gr.3

~!!!!~==~::::

__________________________

TO_ad __ ag_e_n_de_n_2_6_.~_._1_9_80_ _----------------------------~I

Ei I

Så här var midsommarnatten för Molpes sjöbevakare 18.17 anlinde Bredskär gamla färjflste där 1.,. Sjöström och J. Ahling kom ombord för att göra reportage för Ös· terbottniska Posten. ÖP· reportrarna har lov av dist· riktschefen.

• antecknar ÖP:s team i IOJlboken.

När b:ltsman Sven-Erik Westman antedcnar ovanst:lende i sin logg bok har midsommarens arbetspass. nyss börjat för honom och sjöbeva kare Börje Gästgivar som sitter till rors . B:lda är stationerade p:l Molpe hällornas sjöbevakningsstation. B:lten som vi färdas med är av trä med grön glasfiberbeläggning, den är 31.5 fot, halvdäckad och har en Volvo Penta motor. När vi vill veta hästkraftsantal och topphastighet har vi hamnat in p:l yrkeshemligheter, men Sven Erik svarar diplomatiskt "Hinner vi inte ifau en b:lt första g:lngen s:l tar vi den andra g:lngen. I det l:lnga loppet hinner vi ifatt dem vi vill ha tag p:l ." , •Man är optimist om man tror att man skall kunna köra snabbare än den här" , inflikar Börje och pe kar p:l radietelefonen som StU bredvid kajutdörren. Himlen . i norr är bUsvart och vattenytan som vi plöjer förefaller oljig och outgrundlig. - Vad väntar ni er av kvällen? fr:lgar jag Sven-Erik.

- Det är svm att säga n:lt i det här skedet . Vi har blivit kommen derade till Aminne och där kan det bli ganska oroligt under midsom rarna. - Det är fint b:ltväder"i kväll, svag vind och ganska varmt, tror du inte att det kommer att inverka poSitivt p:l midsommarhelgens b:ltolycksstatistik? - Tja ...man kan aldrig vara säker. Det kan ocks:l vara tvärtom att s:ldana som inte skulle v:lga ut i vanliga fall blir alltför självsäkra i kväll . - Särskilt om man druckit en och annan snaps, säger Börje. Mellan Ahlskär och Medaskär ligger en polisb:lt och väntar p:l oss. Sjöbevakarna bordar b:lten. Mö te i monsunen kan man kanske kalla det om man vill göra sig märkvärdig . Men det är inte Fritiof Andersson vi stöter p:l utan polis Bengt Ekholm och sjöbevakare Su ne Skog som kommit fr:ln Vasa för att bevaka Aminne. Man hiller en kon r:ldplägning och stävar sen in mot land . I Aminne uppsöks polis- och sjöbevakarb:ltarna av poliserna p:l landbacken . Man diskuterar kväl len . Trots att man skämtar friskt med varandra märks det att det ligger en viss oro i luften. Erfaren heter fr:ln tidigare midsomrar har satt sina spk

Villaborna har börjat röra p:l sig och b:ltarna :!ker i en jämn ström p:l Malax-fjärden . Tillsammans med sjö bevakarna :!ker vi ut och lägger oss i närheten av grynnan mitt emot paviljongen. Sjöbeva karna stoppar alla b:ltar de hinner genom att visa upp sin stoppskylt med inbyggt lyse . S:I här kan en rutinkontroll p:l sjön g:l till : - Vi tänkte kontrollera om allt i b:lten är i skick. Kan vi n se regis terutdraget? (ifall b:lten är regist rerad kontrollerar sjöbevakaren om uppgifterna stämmer, t.ex. om det finns samma motor i b:lten som det uppges i registerutdraget.) - Har ni eldsläckare? (kontrol leras ifall b:lten är däckad och re gistrerad) - Har ni uor eller paddel? -Finns det ankare med lina? - Har ni b:ltshake? - Finns det pump eller motsva rande anordning? ' - Har ni flytvästar :lt alla? - Samtidigt som sjö bevakaren fr:lgar kryssar . han i för de olika punkterna i en statistik-tabell. Sjöbevakaren ser ocks:l till att båtarna inte är överbelastade. En båt som är fabrikstillverkad har passa geraranta1sangivelser i överiga fall blir det en bedömningsfr:lga. Sjöbevakaren har inte tillg:lng till alkornätare, misstänkta fall av roderfylleri förs därför till närmsta

polis. Man kontrollerar ocks:l roder styrningen. en registrerad b:lt måste nämligen ha rattstyrning. inte köras En registrerad båt aven som är under 15 u. Sjöbevakarn ser ocks:l till att lan ternorna är i skick. Man kan ocW begära att f:l se flSkekonet om b:ltförarna har fISkeredskap i b:lten. - I vilka fall ger ni böter, Sven Erik? - Om t.ex. eldsläckare och flyt väst fattas i en registrerad b:lt blir det böter. Men det gu inte att vara sm:lpetig j det här jobbet. Sjöbeva karens arbete är att förebygga olyc kor. inte att skriva ut böter. Men som du själv sett i kväll s:l har s:l gott som alla b:ltarna varit i skick. Man hår t.o.m. haft mer ut rustning än lagen kräver. Det är res verkligen bra an folk har pekt för sjön . Goda sjömän respek terar sjön . - Var det sämre ställt med res pekten fÖrr? - För en sl där 10 u sedan stötte man p:l mycket mera brist fålligheter i b:ltarnas utrustning än vad man gör nu. - Vad tror du utvecklingen till det bättre beror p:l? - Ökad upplysning och skärpt bevakning. Det har visat sig an man har b:ltutrustningen bättre i skick p:l s:ldana platser där sjö~-

Tooo.,en de. 26.06. 1980

____~--------------------------------------------~----------------~------------------------------------------

o Tulavippglnget kom iglog sent med repeterandet i Ar, det har inte varit lltt alla gloger att slita sig frlo fisket och minkskötseln. O Men nu ligger man i bArd· telning för att fl allt finputsat och kbn till nypremiären den 29.6..

19.00 ; Å..u..e MPPSÖ~S polis- och sjöbelllJlfl,btllllNUI fllI poliseNUI ptl "Jf/llbfIC~e". Trols flll

mil"

dil",ifl, ",ed IIf1TfI"d'fI

rus oro i IMfte".

Urna brukar patrullera. Det värsta som hittills hänt är an en M.tförare glömt att förnya sitt registerutdrag. Vi hade inte dbt nigra roderfyllerister och jag blev alltmer överraskad över hur bra utruStade b:lwna var med flyt ristar. lanternor och hela baletten. Trafiken ute till sjöss mattas av efterhand och vi fh tid över till att diskutera sjöbevalcarens arbete. Den som ämnar bli sjöbevakare flr först arbeta l u i tjänst. Däref ter blir man automatiskt kommen derad till sjöbevakarskolan i Hel singfors pi en 2 'h -- 3 mwaders sjöbcvakningsmanskurs . Efter kursen är man färdigt ut bikbd sjöbevalcare. men man fh ta anställning om man inte bu geoomg:ltt mellanskola och re SCfYOfficersskolan i armen. Vill man sedan. som i Sven Eriks fall. vidareutbilda sig till be fattningsofficer skall man ansöka till on 17 .mwaders befattingsoffi cerskurs . När man är klar med kur sen har man en översergeants grad och efter en viss tid i tjänst blir man befodrad till bitsman. Man har möjligheter att via kur ser komm.a ända upp till premiär löjtnantsgrad . Lönen för en sjö bevakare är ca 2200 mk i m:ln. plus dyrortstillägg och utskärstillägg ( = beroende p:l hur Iwgt man har till närmsta bu tik och postanstalt). En sjöbevaka re har fem dagars arbetsvecka med arbetstider som kan jämföras med

polisens. En sjöbevakare har ett ganska fritt arbete men han miste vara be lEdd att gi ut till sjöss när andra 1iiIra lä.

Till sjöbevakarens uppgifter hör. förutom att övervaka säkerhe ten p:l sjön, att söka efter folk som försvunnit och att hämta folk som hamnat i oväder som de inte själva bemästrar. Sjöbevalcaren har ocksi skyldighet att bist:l polisen i arbe tet. Sjöbevalcaren sköter dessutom liknande uppgifter som tullen och har hand om gränsbevakningen till sjöss . . Den som tänker bli sjöbevakare har absolut fördel av att ha vistats i b:lt tidigare . Det är ocks:l viktigt att en sjöbevakare kan umgis med människor . Att Sven-Erik och Börje kan umgis med människor ges otaliga exempel p:l under kvällens lopp. Kontrollerna förlöper mera som en avspänd diskussion sjöfolk emellan än som ett möte mellan myndig het .och civilperson . Att man med humorns hjälp kan n:l fram till manniskor har Sven-Erik och Börje insett. •'Tän ker ni kontrollera AllTING!! utb rister en b:ltförare". "Ja. Vad har du för bottenfärg?" fr:lgar Börje. Sven-Erik och Börje säger att de blir lugnt och sakligt bemötta av b:ltfolket och det försdr man när man ser sjöbevalcarna i aktion. Jåg tror ocks:l att den avspända atmos fären beror till stor del p:l att sjö bevakarna bor i samma trakter som majoriteten av b:ltfolket. Man känner varandra. har sam ma traditioner och erfarenheter av skärguden . Midsommarvakan 1980 har slu tat och vi sätter kurs mot Bredskär. Det enda som tynger Sven-Eriks svarta läderportfölj är en anmälan om ett icke förnyat registerutdrag .

~NI.KA ~.T.!

Tulavipp o r börrar

Opp se . . ·

, "

.".,., etI

P:l l:lngt h:lll hörs Tökenroparins hojtanden vid Molpe Uf:s utescen bredvid paviljongen . Töken roparin betyder egentligen mist lur, men i Tulavippors brokiga persongalleri har han blivit en högröstad storskrävlare. Det är nu andra uet molpe borna spelar sitt klurigt roliga bygdespel om seder och bruk i sekelskiftets Molpe. Handlingen till Tulavippor har vuxit ' fram under gemensamma diskussionsmöten ." Använd bara ideer har man kastat ner till pap pers och byggt vidare p:l . Tulavipp-folket arbetar utan re gissör, men :l andra sidan kan man fr:lga sig om det finns n:lgon regis sör som kan sätta sig in i molpe bornas "lynne" och före ställningar bättre än molpeborna själva. Man har inte heller sett det som viktigast att göra världsbra drama tik . Betydelsen ligger främst i själ va dokumentationen .

När man iakttar moplegänget under repetition fu man ett in•. tryck av att de hela tiden känner sig för och försöker f:l tag p:l "äkt· heten" . Man väger orden och sillar bort det som klingar falskt. Tulavippor har ett trettiotal medverkande av vilka ca ett halv dussin är nykomlingar . Bland and ra kan nämnas Birgitta Blomkvist som pigan Lina, Lars Krook som Tökenroparin och Johannes Ny grund som i egenskap av Maras Oskar kommer att traktera ett rv:l radigt dragspel. Det mesta som händer i Tula vippor har n;\gon sorts verklighets bakgrund. Ibland blir det mera verkligt än man ursprungligen har tänkt sig . Först efter premiären i fjol fick Tulavipp-gänget reda p:l att det faktiskt funnits en person i Molpe som kallats Tökenroparin . Årets upplaga har genomg:ltt en del smärre förändringar. dessutom lovar man att bjuda p:l en helt ny scen eller bild som handlar om hur det gick till när molpekvinnorna rvättade kläder och gubbarna tjä rade stöttingar. Det le alltsi nypremile pi sön· dag. Molpebornas underfundiga humor avnjuter man glena mer In en ilog.

-- Jag tror inte att det kan bli mycket bättre än det varit i kväll, säger han. Det här kan man kalla en glad midsommar. -- Har du avslutningsvis n;\gra g0d2 r:ld att ge :lt dem som rör sig p:l sjön? -- Först och främst skall man följa de regler och föreskrifter som gäller p:l sjön . Jag vill särskilt beto na att alkoholen inte hör sjölivet till. Det är absolut bäst att hilla sig nykter - för ens egen och andras säkerhet . -- Vidare vill jag p:lpeka att en god sjöman använder sig av alla till buds st;\ende hjälpmedel. Det är ingen skam att ha sjökortet fram me fast man rör sig i kända vatten.

-,.

-- Det är ocks:l viktigt att alla som beger sig till sjöss meddelar si na anhöriga vart de ller, vilken rutt de ller och hur länge de äm nar stanna ute. Akterut i nordöst stiger solen som ett rött klot och vi är ensamma p:l sjön s:l när som p:l en och annan yrvaken trut .

"04.20 anlände Bredskir gamla färjställe där L. Sjöst· röm och J. Ahläng gick iland."

Text: Leif Sjöström

Bild: John Ahläng • MII'flS-O~fIT. JUlS Johfl""es NygTJI"tI, il, "el hil,. HfI" il, e" "y fllI,lJllio" ptl tITels TlII4t11Ppo,. Drflgspelse"IMsUnl och rolig i slönu """",,,hel.

~!!~:.;;,;~'l~; ' ;Z;~; " :;'~;~~;"J __________________________T_O_rS_da_g_e_n_d_en__2_6_,06, ___19_8_°______________________________________-41 'fl o

I V AGSKALEN: tonårspanelen diskuterar DANSEN

- Det blir allt vanliga re att ungdomarna gör något annat än dansar på lördagskvå'llarna. Jag frå gar mej vad det beror på. - Jag vill inte veta varför det å'r otrivsamt på dansen, det har disku terats förr. Jag vill veia vad som är så attraktivt med de andra aktiviteter na. Bio, sommarvillan, bilåkandet. .. Sa Sven-Erik Glader en dffg och lå't förstå att OP:s tonårspanel . borde diskutera den saken. Seg vet ju det mesta om uf-världen, så vi tog honom på orden. Det blev en något råddig dis kussion. Fenomenet ver kade inte så'rskilt bekant.

- Vad menar han riktigt, den där Glader? sa tonårspanelen och såg frågande ut. - Nog tycker vi att folk dansar regelbundet. Och förresten är väl dansen inte något måste! - Egentligen, sa Rose, är det väl inte så konstigt om det nu är så att folk dansar mindre än förr. Vi har ju så mycket att välja på, att det skulle vara nåt fel på oss om vi bara dansade! Och så vidare. • ÖP: - Om det här feno menet inte kånns bekant, så kan vi väl inledningsvis se på er själva. Hur ofta dansar ni?

• ÖP: - Tror ni att ni är re· presentativa i fråga om dan· sandet? Rose: - Nä, vi är ju alla förenings människor.

Mikael: - Lördagskvällar , ungefär tre ginger i minaden.

Anders: - Det stämmer inte alls vad vi säjer' Om jag tar mina kamrater , inte är det ju nån som gör som jag. , . jag har många kamrater som dansar mindre än jag.

Anders: - Främst lördagar och nästan bara de stora ställena. I medel tal blir det kanske tre gånger per månad. På vintrarna dansarjag bara hemma i Nykarleby. På somrarna far jag till olika ställen, Anna·Lotta: Tre gånger i månaden och på ~ördagar . F~t nu 'på sommarn far Jag också till Ammne på sönda· garna ibland . Rosita: - Högst en gång per månad . På vintrarna ibland oftare, näs tan alltid när de har i Nykarleby . På somrarna far jag till Forsby. Anki: - Tre gånger i minaden . I sommar har jag tänkt att det bara ska bli när de har i Forsby .. . om det blir ens det. Stefan: Minst tre gånger I månaden . jag far till stora stäl-

Diskussionen blev lite vinglig. Seg:s "antidans-fenomen" kän des .interiktigt bekant, och diskussionen handlade lika mycket om andra dansasnekter. Vi skriver av bandet i stort sett som diskussionen gick och låter - som Rose sa - rådet tala för sej självt. (Är det nån som undrar om tonårspanelen har fått en ny med lem, kallad Toffe här nedan, så kan vi meddela att det är Gerby· Sparvin som satt med under diskussionen)

Stefan: - Det fanns ju siffror i dans utredningen på hur många ung domar det finns , men man ska komma .ihåg att det är minga re ligiösa och så vidare .

len, och till ställen som det är län at( ta sej till. Oftast på lördagar, men ibland blir det Aminne på söndagar om de har nån bra or kester. Rose: - jag är för gammal jag' Eller det beror på vad man menar. . . jag far ofta på gammaldans. Ett par , tre gånger per månad kan ske . Ungdomsdans far jag på ba ra om det är nån särskild orkes ter , och då far jag inte för an dansa utan för att lyssna . (Påpekas apropå "gammal" an Rose är 20 år. . .)

Anna-Lotta: - Och såna som är äldre dan sar ju mindre.

• ÖP: - Vad år "äldre"? Rose: - Såna som jag' Anders: - Nu beror ju allt det här också på vad man menar med att " fara på dans " . Om man far ut för an dansa eller för an kolla in gänget. Ska man ut och dansa så far man mera till små föreningar , för där går det ju an dansa.

Stefan: - På sommarn är det också en sak till. Många far ut till villan .

• ÖP: - Men nu börjar det ju likna det som Seg talade om". Rose: - ja, men jag tycker nog det är att överdriva an påstå an folk inte far mycket på dans . Tre gånger i månaden är inte lite . Toffe: - Men får jag säj . . . jag har många bekanta i 30- och 35-års åldern . Och de var på sin tid va· na att dansa både onsdag, lördag och söndag. Varje vecka!

• ÖP: - Så kanske man inte ska säja att folk dansar lite, men klart är väl att de dan· sar mindre än förr. Rose: - Det är möjligt. Problemet är väl att vi inte vet hur det var förr. Anders: - ja, vad gjorde en 16-åring förr )

• ÖP: Men ni själva då? Det var nån, Rosita kanske, som dansar bara en gång per månad. Vad gör du när du inte dansar? Rosita: - jag är hemma mest. Nog gör jag ju annat också förstås. men mest sitter jag hemma . Det är inte roligt att fara på dans. jag har varit bona så länge. så det är bara nyn sjack på dansen och jag känner ingen .

• ÖP: - Låt oss se statistiskt på det hela. Enligt SÖU:s

dansutredning finns det 27,000 ungdomar mellan 14 och 24 år i Svenska Öster. botten. Även om vi råR.1Ulr bort de äldsta i den gruppe.. har vi säkert över 10.000

Torsdagen den 26.06. 1980

"Är det bra som det är idag?" "Nä, vi måste få ut folk på smådanser" a-Lotta: "Men inte far du sjiliv på smådanser" "7\1- ders: - l ~a, men jag skulle vilja att andra far" "dIIssare ",

men

_ _!I&Irkt dtnsbesökare un"'rolllirwd ligger knappast över

lördagskväll. Det Itklrt då att många

~ annat?

-u : E1kr så far man bara till 5da.

Toffe: - Å andra sidan. nog har vi väl elt lydligl fenomen här i alla fall. Se på midsommaren. Då är del kanske 6.000 personer i Åminne. Sen en annan kväll då Åminne inte dansar. är del kans

ke 500 personer på Carpella. Var är dom övriga då) Anders: - Del där är lile undantag . Del har bliviI någo!Jling under ligl del här med Aminne och midsommarn . Del är del samma vem du frå.,gar i Nykarleby. så ska dom lill Am inne och fira mid sommar . Del är meSl håll-i-gång där. .. - Jag tror också alt del blir mer och mer så i framtiden .

Rose: - Jo . Jag var många gånger i Hellnäs när del var 20 personer. Och Hellnäs gav jag inte upp. men del finns ju inte mera nu ly värr .

Anders: - Del finns en sån grupp . men den är lilen. En annan grupp är såna som inte gör nån ling alls. Såna som sällan är på SlOra danser och aldrig på små.

Stefan: - Men alllså på en stor dans plals . nog känner man ju sej som en broilerkanin I

Rosila:

- Nu måsle jag få säja en sak. Nog finns del ju för alll i världen annat at! göra också än all dansa I Jag förSlår inte varför dansen sku.lle vara alll . :--log kan man ha

roligl en helg Ulan dans ocksåi

Rose: - Jånå. den där kontakten uppSlår ju garanteraI Både fri vIlligIoch ofnvrlllgl Anders: - Me n i allmänhel. nog är ju dansen kontaklskapande . Man känner säkert fem nya männis kor varje gång man varil på dans .

• ÖP: - Det står i dansut Anna-Lotta: rrd.isges att tonåringarna - Men blir det inle för ston i så fall) siijer sej gå på d4ns för att det - ko.t-akJskapande. Skapar Anders: kontakt om man skru - Jo. det börjar gå för vilt till på bilen? med knivar och bisnes . . .

Rose:

~ är

väl såna som inte

lxhöver nån kontakt. Stefan: - Bruden s{tter inne i bi och hör på stereo, och han

Stefan: - En orsak lill alt sjacki drar sej för alt fara på dans. är nog all alla far lill de Slora slällena . Där känner man sej som en sån däl broilerkanin . Gud vilken rräng sel!

Toffe: - Du är JU i en speciell släll nin g. inte sant. Men du höll nog p~ oc h dan s~,de lills du hittade nån ) Rosita: - Ja . man kan ju hålla på och dansa också Ulan at! l\'eka särskilt m\'ckcl om del. Man dansar för all man inte håller ihop med nån. men inte är del sagl at! dansandel är så roligl . Toffe: - Jag tror nog all man börjar fr ia " Slädo" nu i mgre ålder. och då si Ular man dansa. Där fal ler alllså en grupp hela liden bon .

Anders: - Men om man är för ung för all komma in på krog? Vad gjor de du när du var 17 år) Körde runt med friarn kanske. Rosita: - :--Iå int har jag väl frial i he la mill liv heller' Man var till Slan och skåda. och på somrarna for man Ul och körde en bil eller så for man på dans Ulan all gå in.

Man slOd ulanför och skåda och

sa liflade man hem igen. Anders: - Men varför gick du inte in? ?\og är det ju roligl all vara på dans cx.h skapa kontakter . . . Men del finns \'äl kontakter i bi len också . . . och på parkerings platsen , Stefan: - Om man nu far till Aminne en "väll. nog är del JU en massa

folk som bara silter på parke ringspiaIsen .

• ÖP: med?

Vad sysslar dom

Stefan:

Dellalade \'i om förra • ÖP: - Nu börjar man för gången. I spriIdiskussionen . . . • ÖP: - Men nog måste det visso tidigare, men kan det ändå vara ganska attraktivt • ÖP: - Men han måste ha inte vara så att många av de Rose: lIiJ:I4l den då'r bruden någon att vara broilerkanin? Ni sä yngsta helt enkelt inte får - Men om vi ser det i SlOrt: ~? jer ju sjå'Jva att ni gillar stora dansa för föräldrarna? Förr Förr i världen träffades man näs stå'Jlen. Och vore det så var det automatiskt tillåtet i tan bara på dansen. Annars höll

s.fan: dåligt med broilerdansandet, man sej inom hyn. N u för l iden

med att gränsen var satt och [mos del folk på andra så skulle det vå'J sluta av sej knner vi ju kontakter hela vec till skriftskolan. Nu dr också än på dansplatser • ÖP: Dansen är så kon kan. Vi behöver inte fara på dans självt? men det medelåldern liigre Hon har väl liftat nån taktskapande, så man behö (Här noterar vi inga tydbara är kanske inte så självklart för all träffa folk ' ver inte fara ut varje helg!? kommentarer på bandet. En att alla de yngsta får dansa? • ÖP: - Ingen av er såJer sej bart ett oöversättligt mum Anders: Toffe: dansa 4 gånger i månaden. kmde.. .) Toffe: - Han har väl hittat henne på - Det är kanske bra ·som det - Del ligger kanske något i Vad gör ni då den Jjå'rde lör lyt iJakobstad. Det är nog Toffe: är idag? dIIgen i månaden?

del . Jag känner nog folk i Gerby e än du tror. - Jag var och talade med Mars

sbu\'ar . . .

• (jp: - Om ni tänker på er oad är det som avgör

IiinkIgskvåll om det b/ir e/kr tuigot annat?

Beijar på Carpella, och han var säker på alt folk inte dansar där för att de inte kan dansa. Anders: - Där ligger nog den största knuten .

SIefao: -

Det beror på vad sjacki gör.

Och

~"2d sjacki gör ,beror på var

12 ~

hu dans. Hur lätt det är alt dit.

ADders: - Stä.ller som sådant betyder också mycket. Inte vill han är lB heiler komma och kö a.. om sUllet inte håller måttet. Då lriss:ar man hellre på lile i ga

f l. Anna-LOlla: - Om jag länker på dem jag i Malax, så tycker jag nog far på dans näslan var

Rose: - Det går ju inte att dansa om del är l 500 personer. Man blir förbenad då man kommer på dans och det inte går alt dansa ..

Anders: - Nä. vi måste få Ut folk på sm åd anse rna. Anna-Lona: - Men inte far du ju själv på små danser ' Anders: . - Nä. men jag skulle vilja at! andra far på dem. . Det är så bara (Skralt )

som inte får gå på dans mer än

kanske en gång per månad. Anders: - Det föcekomme'r nog. Det är dyrt an gå på dans.

Nä. del lIor jag Inte. Jag tyck

RoSe: - Det blir inte alls så billigt an dansa.

Stefan: - På edi reina smakasi ja! ' ! Rosita: Det är på dansandet man knappar in . inte på spriten ..

Stefan: - Men då var det kul sen alt fara på nyn) I vintras hade jag • ÖP: - Kan man säja så här då: Man måste hålla sej nyk• ÖP: ~ Kan man dra en sån själv bestyr med revyn och var teori då att en grupp fal/er ter om man ska ha råd att gå borta från dansandel en och en bort för att danserna har bli på dans... halv månad. Men nog såg man ju vit för stora? fram emOl att få fara på nytt sen! BERTEL NYGÅRO benad och beslämde mej för att nähäpp. aldrig mer '

• ÖP: - Men om man till åventyrs in.te får dansa, ska • ÖP: - Men då vi diskute man ändå ut på något en lör rade spriten var ni eniga om dagskväll? att ekonomin inte betyder tUinting! Rosita:

Rose: • ÖP: Orsaken till att le det gick bra en hel månad i Åtminstone för min del så slu man inte går på dans år allt somras då jag \';lf hemma varje lade det nog med at! danserna så att man inte kan dansa, in lördag. blev för stora. Jag kommer bra te tvärtom!!!? ihåg de gångerna då jag blev för Anders: - Nåmen. far nu lill Lepplax när de har 18 inbetalda' Nog går det bra alt dansa . fint svängrum och så . .. men inte vill du dit fast du har hela golvet för dej själv!

Anders: - Då kan man unna sej att sitta hemma. Och spara pengar!

~!!!:~~~~~~t~~~*~:-~~'~. ________________~___________T_o_~ag_e_n_d_e_n_2_6_.~ __ __ ._19_8_0__________------------------------11() 1 go

Midsommar i Aminne

"Vi hade fullt upp , ,

med att plåstra om

lans köptes i höstas och har ut Q Del verkar vara en omöjlighel för mången midsommar rustats på talko under vinterns lirare alt siiIIa ifrån sig en tompaska ulan all på siill el/er lopp. annat få den all sönderfal/a i mindre beslåndsdelar.

D Niimnda beståndsdelar har därltll en olrevlig förmåga all punkiera andra - iblllnd samma - midsommarfirare.

• MUlsommllrjirflre Ifls om hflnd fllI pfllN/llen efter filt hfl dfldfll sig på gills.

När nöden är som störst ska visst hjälpen vara som närmast. s:i säger i alla fall ordspråket. I årets mid sommar-Åminne var det i alla fall många som behövde och fick hjälp med diverse åkommor av med lemmarna i Malax FR.K :s roma hjälpgrupp. - I går hade vi tidvis fullt upp

med att plåstra om skämr här och på campingplatsen. säger Robert Björkas. mer än hälften av de "fall" vi behandlade var direkt or sakade av krossat glas . Robert som ät med i rorsta hjälpsgruppen sitter i deras bil utanfor ingången till folkparken. Bilen som är den gammal ambu

Egentligen heter den jourtjänst fordon och fungerar närmast som materialtransportfordon. Någon ambulans är det alltsä inte frågan om. bilen är beliiktigad som vanlig 5-personers bil. Då och då hörs ett anrop i radio telefonen genom vilken man står i kontakt med brandkår. polis och forstahjälpare inne på paviljong området och på campingplatsen. - Hittills har det varit lugnt • säger Robert JUSt innan en yngling

Alex Gibson:

Bäst av allt är att stå på scen! Gibson Brothers består av tre bröder: Patrick (trummor, sång), Chris (percussion, gitarr, sångsolist), och Alex (piano, sång). .' De är födda på de Karibiska öarna men flyttade tidigt till Paris tillsammans med sina föräldrar_ De hade ett eget band redan som tonåringar, men efterhand började de jobba på skilda håll, som studiomusiker och som turnemusiker med olika sångare. 1976 började de tillsammans spela fårgad pop under nam net Gibson Brothers, och började figurera på listorna med den fOrsta singeln som hette "Come to America". Sedan dess har det kommit hits som " Heaven" , "Cuba" och "Que sera mi vida". .. Som enda finlandssvenska tidning har OP nöjet att presen tera en exklusiv intervju, denna gång med Alex i Gibson Brothers.

- Ni föddes i. Väst-Indien på de Ka ribiska Öarrut. Ar det där ni Iw era m usikaliska rötter? - Först när vi började spela. för uno gefar 20 år sedan. spelade vi typisk Västindisk musik. men sedan vi flytta de till Frankrike . där vi nu bor, har vi spelat pop, rock. rhytm & blues , jazz. jazzrock i många olika grupper iiman vi började som Gibson Brothers. - Finns det grupper eller vokalister som ni tycker om och som kanske in spirerat er att göra er egen musik? - Först och främst Beatles. men också sångare som Stewie Wonder. Ja mes Brown. Otis Redding. några rock'n roll grupper. Earth. Wind & Fi re osv. - Vad betyder musiken foc ec? - Allt l Hela vårt liv cirkulerar kring musiken. Vi vill kommunicera med pupliken. Därför rycker vi bäst om att spela på seen. Vad är hemligheten med er framgång eller är det en hemlighet? - Nejdå. det är ingen hemlighet. Framgång får man när man känner för vad men gör och folk tycker om det. Fastiin man till en början inte gör det för· pengar så förtjänar man i alla fall pengar senare. Men först när man bör· jar tjäna pengar på det så börjar ännu fler människor tycka om det. De köper skivor och kommer på konserter och fullkomligt älskar en. Hemligheten är att vara bra.

- Vad tror du kommer att hända inom musiken under 80-taIet? - För fyra år sen var diseo musiken som populärast men nu har den ebbat ut och ersatts av nya-vågen grupper som Police och Pretenders o .s.v. Jag tycker an musiken har förändrats en hel del. men fortfarande återstår stora skillnader mellan rock. jazz och rhytm & blues som alltid kommer att vara de stora p:l.verkarna. Jag uor att det blir en comeback för rock·n'rollen. Rock är just nu större än någonsin och det tyc ker jag är bra. jag kommer att börja g:i på fler konserter nu.

- Vad är bäst med att vara en "stor" "8rupp? - Att spela på seen. jag kunde stå på seen i månader. Det är kul att göra album; vara i studio. ha sessions. fo tografera för albumen och att tjäna pengar, men det bästa är att stå på scen och spela. som i kväll. - Det var någon i publiken som sa att nu var mycket bättre live än på ski va. - Dct var roligt att höra. Dct är of tast så att grupper är sämre live än på LP. Det är bra om man är bättre på scen än på album. - Vad är det sämsta med att vara in ternationellt känd? - Att alltid vara trÖtt. Man har näs· tan aldril?: tid att vila sig. - Hur länge skall ni turnera? - Till slutet av september. Vi skall nu till Tyskland. Sydamerika sedan till Australien. Spanien. Italien och vi kommer till Sverige och kanske Fin land i s.eptember. - Ar det nägon skillnad mellan publiken i tex. Finland. Tyskland. Ita lien osv? - Ibland Hr man olika reaktioner. vi har alltid Htt fina reaktioner. Publi ken i Finland har varit fantastisk. likaså i Spanien. Publiken i Finland är myc· ket ung. i Tyskland och Frankrike är den mera blandad i Spanien är den mycket ung. Ibland kan det vara en mycket stor skillnad. - Var är en störsra marknad? - Jag tror det är överallt nu. - Tycker du att ni har offrat Ior mycket Ior att bli kändisar? - Nej för det var det vi ville när vi började. När man vill ha framgång och får det så bör man inte klaga. Man har ju fått det man ville ha. Ibland är man väldigt trött. men att inte ha någon framgång är ännu värre. Jag tror jag har fått allt jag vill ha, mycket längre kan man inte komma. - Hinner nu med något privatliv? - Ja ibland när vi Hr lite tid över. - Har ni något budskap till våta lä sare? - Ja, jag vill att de skall lyssna på vår musik. också under de kommande :\.ren. lyssna på vårt nya album som kommer ut i september. och jag hop

pas att ett stort antal kommer till våra konserter. Vad ansäg då publiken om Gibson Brothers. En gallup bland de närva rande gav vid handen a tt största delen verkade eniga om Gibson Brothers framträdande och uttalandena variera de nägonstans mellan bra, jävligt bra och fantastiskt.

Den negativa kritik som hördes rik tades främst mot den form av musik som Gibson Brothers anses företräda. - De har ett par bra !:itar. men an· nars var det ganska enformigt. - Det var samma rytm fdn början till slut. - De är verkligen skickliga musiker men disen är ju alltid diseo.

Teamwork: B-G Laxell Leif Sjöström John Ahläng

~~________________________~. _Th_oo_a_ge_n_d_en_2_6._~_._19_80_ _____________________ ~ ~ -os:r:.::::JTNISKA ~OST.J

- Sound spelar fortfaran kommer fram och meddelar att Dåson vid trampolinen behöver hjälp. Lars Malm och Fredrik Stormbbd tar en rorstahjälpväska och roljer med for att konstatera innu en sönderskuren fot. - Egna hundar biter bäst , säger Dåson som iakttagit vad som skett och hör det omisskänliga klirret av ännu en krossad flaska d2. vi lämnar patienten och hans gbda kamrater efter rengöring och omplhtring. Förstahjälpgruppen består av ca 20 medlemmar som ställer upp i mån av tid och möjlighet vid större helger, orienteringstävlingar, inom operation Snöflingan osv. Det arbete som utförs pr helt på frivillig basis. Man har rätt till en mindre ersättning men den går åt till att täcka bilens driftskostnader - och det med knapp nöd. Igång tilLs femtiden på morgo nen på midsommarafton och tilLs uetiden foljande natt - vad nr en att offra sin fritid på det sättet? frågar man får Jruln klart ror sig

att det inte helt är frågan om ett of fer . De som är med har det som en slags hobby . Dessutom är samman hållningen god inom gruppen. Medan vi pratat har en flicka med svåra skavsår, (enligt egen ut sago) blivit omplåstrad och en som fått näsan i vägen for en entusias tisk Gibson-fan fått hjälp att stOp pa ett gan~ka ymnigt blod11öde. Några utryckningar i stil med TV -serien "Larmet pr" har inte gjorts - .ugot som man givetvis är tacksamma ror. " Vi är här for att hjälpa 'd2.r så behövs, och ju fllrre de gångerna är desto bättre" .

Kontrakt

Bröderna Gibson Åminne folkpark I§ Part I rorbinder sig att sköta om så att GB och deras medhjälpare obehindrat kan komma in till Åminne folkpark kl . 07.00 morgonen 21/6 -80 samt att en elektriker finns på plats redan kl. 07.00. 2§

Teamwork: B-G Laxell John Ahläng Leif Sjöström

3§

Österbottniska Posten

4§ Patt I forbinder sig att sköta om, så all det vid scenen finns tillräcklig ström styrka (3x1oo amp .) samt all det hela tiden finns en elektriker vid scenen som ansvarar for strömmen .

S§ Part l ser till att det i de åt GB reserverade omklädningsrummen ej finns obe höriga personer än av Part 2 tillåtna.

6§ Part I rorbinder sig att garantera GB + deras showband + medhjälpare + Part 2:5 personer en trygg ankomst till folkparken, en trygg vistelse samt ell tryggt avlägsnande från folkparken med hjälp av ell tillräckligt stort antal ord ningsmän.

7§ Patt I fOrbinder sig all under GB:s uppträdande och efteråt tilIhandha ett till räckligt stort antal ordningsmän vid och bredvid scenen (minst 6 pers.). Part I ansvarar for de skador som eventuellt uppstått och orsakats av publiken under och efter uppträdandet. Della gäller GB:s på scenen varande ljudanläggningar och övriga tillbehör. 8§ Patt I forbinder sig att sköta om, så att GB:s samt Part 2:s fordon inne på området ar stå i fred for pu bliken.

Österbottnisk unadomstidnins

Jakobstad, Finland

Medlem av tidninlarnas

förbund Tidningen utkommer varje torsdaa

Redaktör och

ansvarii utaivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobslatan 13,

Jakobstad, tel. 967· 13 SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-113522

Redaktör i Sydösterbotten

Berte! Nyaård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651514

REDAKTIONSRADET

Alf Snellman, ordförande,

5u'ann, Lillk ull. Karm Blomq\'isl.

Briia S,rdlund . Rall' SHtar och

Lasse Erikss''ln .

PRENVMERAnONS'PRIS 1980

Stor Klas och Lill Klas

OSTRON.

• Stinn & Iggy Kokkola

Part I rorbinder sig att sköta om, så att till GB:s rorfogande reserverats 2 stora omklädningsrum i anslutning till scenen. I omklädningsrummen bör fmnas rvå stora spegbr, smörpsar, kaffe, te, 3 korgar Coca-Cob, rvå korgar A-öl samt 8 stora frollchanddukar per omklädningsrum.

- Lars-Göran Sperring, har kvällen med Gibson Brothers motsvarat dina tör väntningar? - Nja . det kom mindre folk än vi räknat med . Vi har an sämre vinst än om vi en ban skulle ha haft Alexander som orkester. Men Gibson Brothers innebär PR ror Åminne. - få människor kände nämnvärt till Gibson Brothers innan de blev Åminne aktuella. Tror du att Åminne med reklamens hjälp skapat dem ett namn i Österbotten? - Minga ha! hön deras litar pi radio och i diskoteken men man har kans ke inte alltid vetat vem som står för litarna. Vi kan säga si här an Aminne har visat gruppen bakom de populära litarna. - Tror du inte att avsdndet meUan stora och små foreningar blir ännu större p.g .a. sådana här jippon? - Det finns tvi slag av konkurrens . Dels konkurrens mellan stora och smi föreningar under vanliga lördagskvälla! och dels konkurrens mellan de stora foreninga!na på söndaga! och Lex . midsommardan. - Pi midsomma!dan var det konkurrens mellan stora föreninl1ar . _ Vissa saker i kontraktet roref.iller ganska märkliga. Hur ror håller det t .ex. sig med de här två korgarna starköl och Uf-rörelsens principer? - Jag IiInkle o.kIJ pJ UP·pn·n .iperna nilr jag n·ngde lill Alka o.h beslilIIde II/å korgar mellanöl i slilllel for slarkölel. Damen i kassan sl/arade all mellanöl inle /Jr silljtZSi Malax men all jag kunde fii II/å korgar Slarköl i sli/llel .

FÄRSKA I

Snapa och Mikko blir hlttJgriga och köper grilltnat. - Skall "i ha alla kryddor, frågar servitrisen - Nej, lite av varje.

Part I forbinder sig alt se till, att det finns en tillräckligt stor scen (8xS m + högtalar.uvingar på båda sidor om scenen) reserverad endast fOr GB och deras an läggningar.

Gibson Brothers till vilket pris?

.JRG VILL HA ETT DUSGIN

de,ber en arg darnröst - troligen från Munsala - att få meddela. Orkestern är populärare än någonsin och har massor av spel. ningar under sommaren. - ÖP har gjort en stor blunder när Sound inte nämndes i den rap' port som ingick i senaste nummer. Så nu är Sound nämnd - men fo r tfarande inte heller denna gång det 30·tal orkestrar som också är anslutna till SÖV:s artist· och mu· ;ikerförmedling.

Helt år . . .. .. . . ........ . 30, Halvt h . . . . ....... , ... , 20,Skandinnien . . . .. ....... 40, Lösnummer . . . . . . . . . . . . . 1.

DOM MA'STE VARA

UNGI\, INTE FOI?

SMR

ElLER FÖR STORR", INTE FÖ~ .5RLTA,,' OCH

,FYL.LIGA I SMAKeN.

ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli, Vasa .

tel. 961-J 13 572 och 115372

ÖP :s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobslatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11827

...

Annonser bör inlämnas senast

måndaa kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967 -13 5S5

ANNONSPRIS

I texten .. . .. .. .. ... ... .. . . 2.60 Eftertexten ...... ..... .. . .. 2,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, til1IUspris -,30 spmm och fArg. FöreninIS spalten per rad J,-. ÖSterbottnis ka Posten ansvarar inte för ev . ska da som tillfosas annonser som in rinlts eller som på srund av post försenins inte införts i beSArt num mer. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 191!O

,{~,

. . .

Toodagen den 26.06. 198•

~NI.KA ~~EN--------------~------------------------~~------------~-----------------------------------------------------J

!....----~

Skärgårdslivet väl dokumenterat D I dagarna serveras den rykan de färska "Människor och arbete i den österbottniska skärgården" på våra bokhandels diskar. Boken har gjorts av foto grafen Mikael Herrgård och journalisten Maj-Britt Höglund.

D Bida arbetar inom tidnings världen och det har ocksl satt sin prägel pi bokens ut formning. LäsareQ erbjuds en skärghdsresa . i reportageform frln Eskilö utanför Kaskö till Tankar utanför Karleby.

Utgivningen ombesörjes av Svenska Österbottens Landskaps förbund som ansett det ange läget och bra att skärg:1rden fitt komma till tals i bokform. Maj Britt och Mikael har samlat mate rial till boken ända sedan :1rs skiftet -77 och med tyngd punkten lagd pi de bebyggda öarna. Maj-Britt: Arbetet under lättades tack vare att vi känner en del folk i skärg:1rden och att vi har en viss lokalkännedom . Det har varit trevligt att arbeta med skärg:1rdsborna. Vi har blivit väl villigt bemötta och man har haft tid för oSs.

- Vi mötte ingen pessimism därute , tvärtom si finns det en vilja att överleva som överraskade oss positivt. Livet i den öster bottniska skärg:1rden är mera ak tivt än man skulle kunna tro . - Och det är förvmande att se hur pass öarna är särpräglade . Ingen ö är den andra lik, ta t.ex. Bergö med sina mmga tjänste män. Österö med sin utvecklade pälsdjursnäring och Köklot med sitt fiske . Den skicklige bildkonsnären Mikael Herrg:1rd har valt att skildra helt vanliga människor i deras naturliga arbetSmiljö och helt i textens andra, undvikit naturbilder i stil med solned· g~gar och dylikt. Boken försöker nämligen inte ge en svärmisk bild av skärg:1rden utan dess strävan är att vara en autentisk dokumentation av skärg:1rdsbons vardag. Uppfattas boken som en hyllning till skär g:1rdsborna är det siledes deras egen förtjänst. Boken som dimper ned lämp ligt till semestersäsongen kostar häftad 9~ mk och inbunden 120 mk. LEIF SJÖSTRÖM

EP. SeD '1 : ÄflUNUE MIO~11 AR AFTON

PROOUCED &y 1 CHS "~S"'''LIiT

n:CIJ...

·.'ICOIotGb

~o SUtT/IoI( ~ S4 tar .... ,.~ .... c#

su.."" _ _

__ .,,, n:x.N.SltUlDllf HOs

"'Ij ~ "T1U,f""",,"TOCS tal fÅ ~" PÖIt &oM6,~.

...

Jazz i TV Musikredaktionen på Sveriges 1V2 fortsätter sin årliga tradition med all bevaka jazz/estillalen i Kristi/mstad som i år fyUer tio år. Torsdagen den 3 juli kl. 21.30 blir. det direktsändning

från öppningsceremonin med trumpe' taren Fredtlie Hllbbard Q#intet och Kristianstadsonen Lasse &ijboms gTllpp, White Orange. ' 1V 2 kommer att ha kamerorna i gång under festivalens tre dagar och re· sultatet kommer att visas under hösten och vintern. Då ar alla, lyssna och se

på storheter som: Sheila Jorrln. trumpetaren Maynard FngtIS()G .... band, Brec~er Brothers, ons Big Band med Tom",y K och inte minst den smått l'eJ1:udt.:i1lb a1tsaxofonisten, Art Pepper. Da forsta gången Att Pepper baöIra .s . rige och Europa .

0."*