3. ()(J() personer gamla och un/la hade kommit till Fagerö på midsomnwrdagenjör all lyssna till Finlands internationellt mest gångbara artist just nu, Arja ~at"on,mml. 1.:t . -
.Arja drog 3 000 i FagerÖ Drygt 3.000 personer. kom till Fagerö på midsommardagens kväll för att lyssna till Arja Saijonmaa. Det var med andra ord en lika stor publik som en viss Carola Häggkvist underhöll från samma scen för drygt en månad sedan.
Överlag var det en lugn mids()mmarhelg som firades i Öster botten. "Men mycket folk var det i farten. I Aminne hade man fullt hus båda dagarna, trots att man i år satsade på lokala för mågor i programmet.
Cyndee Peters ... satte fart på midsommarfirandet i Korsnäs. Med sin fina och medryckande gospelsång tände hon den tusenhövade publiken i Korsnäs kyrka And Holm var på plats och fick en pratstund med den celebra sångerskan. Se sidan J)'ra
Super- Wilhelm ... han till höger är varken någon importerad stor stjärna eller förrymd cirkusclown. Han är SUP ER- WILHELM, skämtmakare ; Water Ski 82:s vattenshow, som bland annat gavs i Öja i Karleby i helgen. Där fick publiken - förutom Wilhelm - vara med om den enda sjumannapyramiden på vattenskidor som åstadkoms i vårt land. Kolla in sista sidan.
2
VeckaDS ledare är skrål·eII av Karl-Gustav OIiD
Nedgång och vad sedan?
D ansen som umgängesform har under det senaste de
cenniet genomgått en klar nedgång i populariteten. l söd ra Finland har musiken tystnat på merparten av de tradi tionella dansställena. Här i Österbotten är de föreningar som arrangerar ungdomsdanser en krympande skara. Gammaldanserna däremot verkar att åtminstone någolunda hålla ställningarna. Nedgångens orsaker kan vara flera. Den viktigaste är dock utan tvekan det förändrade sociala beteendet som håller på att växa fram. Man söker nya umgängesformer och utbudet övriga fritidsaktiviteter är större än någonsin. Man kan inte heller bortse från det faktum att de tidi gare generationers danslystnad många gånger grundade sig i att det inte fanns annat att göra. l många fall fort satte ungdomstiden, på grund av ekonomiska orsaker upp till det som idag betraktas som medelåldern. Man hade helt enkelt inte råd att bilda eget bo.
Samtidigt som ma,t tvingas notera nedgången, kan man
inte heller förbigå det faktum att det alltid klagats inom den här branschen. Nu hänvisar man till hur det har gått ytför de senaste åren, för några år sen blickade man nos talgiskt tillbaka på de goda tiderna i början av 70-talet, då man igen med indignation i rösten talade om hur det blivit sämre i jämförelse med 50- och 6O-talet. Samma . inställning har också alltid gällt åldern hos publiken. Visserligen är läget nu ett helt annat än det var då farfar och farmor dansade i rior och på brolock, men det har alltid talats om hur ung publiken på danserna har blivit. Detta samtidigt som kravet på större parkerings utrymmen hela tiden finns på dansplatserna. Man kan inte annat än fråga sig vem det är som kör bilarna till dansen ifall det nu är så att det bara är 14- och I5-åringar som går på dans.
D en mest otacksamma uppgiften i danssammanhang
har de som skall arrangera tillställningen. Det vill säga medlemmarna i och ledningen för de ideella föreningar som ännu svarar för största delen av nöjesutbudet i Österbotten. Dessa oftast frivilligt arbetande människor offrar inte enbart sin fritid för att ungdomarna skall ha en möjlig hat att träffas. De riskerar dessutom komma i den tråkiga situationen att publiken inte kommer och det ekonomiska resultatet blir minus. Arrangörerna är också målet för en ständig kritik. Be sökaren är inte bara kund, han skall också·övervakas, ib land till och med fmkas eller fråntas alkohol. Föräldrar na igen kritiserar arrangörerna för att det inte är tillräck ligt god ordning vid tillställningarna. En tredje grupp
Självkritik Var finns självkritiken, frågar sig Bo Stenström i Abo Underrättel ser med hänvisning till debatten om bidragen till nYkterhetsorga· nisationerna. Inte är det väl så att miljonbeloppen till politiska nykterhetsorganisation er har varit för små, så att man där för har fått en tilltagande alkoholis ering av samhället? Vad hjälper det då att social- och hälsovårdsministeriet fortlöpande kontrollerar användningen av. stats stödet för nykterhetsarbetet. Om utvecklingen har varit så dyst
som är kritisk är de ungdomar som sysslar med en annan form av musik och som inte kan förstå varför de inte ges tillfälle att uppträda de eftertraktade österbottniska scenerna.
På
O m· än dansens nedgång är ett faktum, verkar det på
lång sikt att fmnas ljusringar. I Sverige, som åtminstone för Österbottens del är ett föregångsland, har den nedgående tendensen redan svängt. Gamla folkparker le ver upp, men nu ofta drivna av privatpersoner, samtidigt som det igen blivit populärt att umgås i olika former av sällskapsdanser. Det verkar som den nya generationen
er som nyk terhetsrörelsen gör gällan de, så är väl det om något en inkom petensförklaring åt det nuvarande ny kterhetsförvaltningssystemet!
pand·e verksamhet för både barn, uno ga och vuxna så skulle nykterheten inte gå under en skild "nykterhet~· etikett" utan bygga upp nykterhet( n från en sund, naturlig utgångspunkt.
Det s.k. nykterhetsarbetet har hos
oss blivit en självverksamhet för nyktra - fast om 600 000 faktiskt är ·med, så måste det rimligtvis finnas sken och pappersnykterister i rullorna. Kanske sådana som förriga gubben som hade varit en sådan drinkare i yngre dar att han luktade sprit ännu efter 20 år i nykterhetsföreningen.
••• • Om man i stället för att släcka t.ex. de partipolitiska nyk terhetsförenin· gamas anslagstörst använder p~ngar · na till trevlig, oaviserat nykter, ska·
Vi måste utgå från att vi har att gö· ra med mänrii skor som fattar sina ego na beslut i förhållande till alkoholen, på samma sätt som folket i nykter. het sbranschen . Att stoppa färjSprit, flygspr it e.d. kommer att ha lika enorm effekt som förbudet mot alko holreklam och ministersprit. En utveckling mot en sundare in· ställning till alkoholen förefaller att vara på gång inom det finländska samhället. Nykterhetslagen kommer knappast att påverka den annat än marginellt om de fördubblade an slagen ska användas de traditionella vägarna.
tröttnat på att sitta hemma framför TV eller . har istället blivit inne att vara ute. Fjalar Johansson, som är expert på dethär med berättade för en tid sedan i ÖP att det finns frwm . ._ resultat sOm visar att människan behöver fyna per dag för att hållas vid liv, åtta för att hållas i balans och tolv för att återhämta sig från en ~:::: Felet är bara det att det i vår kultur inte är ' man går omkring och kramas till höger och vämll:E" där ger dansen - i sådana fall där man dansar varandra - möjligheter tiII ett lagom kramande-
Skarpa grejor
betarna dör i förtid al' Men givetvis ska vi ta till skarpa grejorna i ett tiskt samhälle. Erik Sven f·...._ . . (Jf rry \\ i en intervju i Söndag!iMl-~
SOl. "
- Alla tror att socialism är människor som går i gråa över rockar i snöstormen i Lenin grad och fryser. Så är det ju in te. finnarna kommer inte att sluta spela tango när det blir rött där. Och på Kuba är det drag. - Det kapitalistiska syste met har fått fram skarpa gre Historia är politik i jor. Explosionsmotorn till gångna, och politik är exempel. Men under kapitalis historia. men har det blivit en dålig grej . . Sir John Robert Jc:.~-.' Bilarna skitar ned luften och ar
Citatet
3
Eki Häggman:
PRESENTERAR:
ction, Stormbringer, ild Force och Joe Cool - hevi, hyö va ja säir, spiel hevi". Känns ropen bekanta? ,A!:1III!-DStone varje musiker som spelat i Österbotten under de senas åren känner igen uppmaningarna. "Heavygänget" har länge en feeling att de diskrimineras. Radion spelar inte tillräckligt et heavy, TV:n sänder inget haevyprogram och tidningarna inte om heavyband. En blodig orättvisa enligt alla heavy
e. Arets SÖUROCK glömmer inte bort heavydiggarna. Fyra heavy uppträder nämligen på årets SÖUROCK. Det mest bekanta torde vara taklaxpojkarna ACTION. ACTION spelar en stilren heavy med ylande gitarrer, tunga trummor och skri sång. Texterna handlar helt stilenligt om vin, kvinnor och djä Bandet har under sommaren uppträtt flitigt runtom i Öster och skaffat sig en trogen anhängarskara. Denna anhängar kan få ett rejält tillskott om Sydösterbottens heavystoltheter ON gör en bra spelning i Molpe. Sydösterbotten ett fungerande heavyband så måste förstås norra Österbotten ha ett. Från "musikmetropolen" Jakob o mmer ett band som heter STORMBRINGER. Namnet är från en låt av Deep Purple, en av heavyrockens största genom . Ett ganska passande namn eftersom STORMBRINGER .,.:::D:I - lD,er ganska mycket om just Deep Purple. Bandet kommer 'gt ut med en singel under denna sommar till Jakobstads släderklädda heavydiggares förtjusning. En band som inte vill bli stämplade som ett heavyband är WILD CE från Vasa, trots att bandet spelar en ganska tung musik. har gjort en "kometkarriär" eller vad sägs om ett skiv Jm~akt , spelningar på festivaler (bl.a. Seasiderock i Närpes) och al:50:spelningar. Killarna i bandet har många år bakom sig som er i band som Yellow, Whitehouze, Linda nine, North con , Exom och Teamet. Det stänker alltså rutin om WILD CE och rutin kan behövas även på Molpescenen. ~ Åland frodas heavyn. Bevis på detta är bandet JOE COOL. olon a la Van Halen, melodiös sång och en häftig scenshow de vapen som JOE COOL tänker använda när de skall spränga - i Molpepublikens medvetande. Speciellt gitarristen, som har det ga namnet Matsson lär vara en otroligt snabbfingrad virtuos. det månne han som blir årets gitarrhjälte på årets SÖUROCK?
Late night people Oxley's unit hette ett band som toppade hitlistorna i Finland några år sedan . French kiss hette ett band som turnerade Fin runt med stor framgång bara för ett år sedan. Idag existerar banden inte längre. Betyder det att Ekenäs, som var Nylands "popstad nummer ett", inte har något band når folket utanför stadens murar? Etenäs kulturknuttar kan sova lugnt därför att de vet att LATE HT PEOPLE är stadens nästasucd:band . Bandet kan helt en inte misslyckas. TE NIGHT PEOPLE består nämligen av rutinerade musi • de spelar en slående musik, de klär sig vackert, de ser söta ut framförallt vet de hur man blir populär. Formeln är ungefär : en välsjungande kvinnlig solist (Gigi Sannholm), en heavy rad gitarrist (Kapa Nieminen), en söt trummis (Niklas Rosst och sist men inte minst en basist som har näsa för rock ess (Kjell Ekholm). erkar namnen bekanta? Alldeles riktigt, Kjell var med i Paul 's unit, Gigi och Kapa var med i Frenck kiss och Niklas var i ett band som hette Niki koster. Som ni förstår, LATE G HT PEOPLE kan helt enkelt inte misslyckas och de kQmmer . att bevisa på årets SÖUROCK. -
ontrollen av ·urfoder måste skärpas c vinter förgiftades el! anta l smäfåglar, som hade med solrosfrön, vilka _ 'pna aven giftig svamp . På della sätt fick en o m var ä mnad alt räd-
da fåglar undan döden en rakt motsatt verkan, Även tidigare har djur , främ st fåglar, dÖII av foder som visat sig vara förgiftat. Det senaste exemplet på för giftning av fåglar genom under-
- Det är nu dags för FSU och hela uf-rörelsen att återuppta det nordiska samarbetet med broder och systerorganisationerna i de övriga nordiska länderna. Det här säger Erik Häggman, organisationssekreterare på Fin lands Svenska Ungdomsförbund. Ett ökat samarbete ger nya ideer och impulser'för verksamheten i föreningarna. Under tiden 26 maj fram till 19 juni har Erik Häggman rest runt i Norden för att skapa kon takter till organisationer av samma typer som uf- rörelsen. . - En vanlig inställning bland Finlandssvenska uf-aktiva har varit att "vi är så enastående och unika". Ofta hör man sägas att vår uf-verk samhet är enastående och ensam i hela Nor den. Det bär stämmer inte, säger Erik Hägg man. - Det är enbart i Sverige som inte någon uf verksambet förekommer. I Norge finns Norges Ungdomslag som har en mycket livlig verk samhet, framför allt fester och folkdans. De har också föreningshus med allt det för med sig. Problem med renoveringar och liknande, berättar Häggman. I Norge finns omkring 400 föreningshus. I Dan mark finns Danska Gymnastik och Ungdomsföre ningar. Den är den absolut största organisationen med 850 000 medlemmar. Även på det lilla Färöarna finns ungdomsföre ningar. Den isländska ungdomsorganisationen he , ter Ungmannaförlag Islands. FSU står nu beredd att åter ,g å med i den nordis ka takorganisationen NSU, Nordisk samorganisa tion för ungdomsarbeide. - Vi borde också sträva till att återuppta "mid jebälte"-samarbetet med Sverige och Norge, me nar Häggman . . Dagens vänortsverksamhet fungerar inte ända målsenligt tycker HäggmcUl. Samarbetet och utby tet borde komma närmare ungdomen till exempel så att enskilda föreningar skaffade sig vän före ningar i de nordiska länderna. - Vi bar också mycket att lära när det gäller verksamheten i föreningarna. Till exempel solidaritets- och biståndsverksamheten är myc ket mer utvecklad i Norge och Danmark, be rättar Häggman. Till exempel så har norsk och dansk ungdom kontakt med ungdomarna i Ni caragua och Danmark barett idrottsprojekt i El Salvador. Idrottsprojektet går ut på att byg ga idrottsanläggningar i El Salvador. De övriga nordiska ungdomsorganisationerna har även samarbete med polsk ungdom. - Men det internationella solidaritetsarbetet stöter också på motstånd, berättar Häggman, samma fördomar finns där mot verksamheten som här. Skillnaden är bara den att de vågar föra måligt foder visar att kontrollen av inhemska och importerade vegetabilier och kÖllprodukter som är åmnade all användas för bl.a . ut fodring av djur är för bri st fällig , De fall av mass för gift ning av ut fodrade fåglar som förekommit har som följd all många mänskor upphör all ge , mat åt övervintrande fåglar, vil ket kan leda till en ökad dödlig het under stränga vintrar. De reg-
o Det är dags för Finlands Svenska Ungdoms förbund att åter uppta det nQrdiska samarbetet., tycker Erik Häggman. en öppen diskussion om frågorna och göra kon kret arbete. Största deh:n av sin resa vistades Erik Häggman på Färöarna, den lilla ögruppen ute i Atlanten. Där vistades han i staden Torshamn, . - Trots att befolkningen ,i nte uppgår till fler än 40 000 personer på ögruppen så är den fria ung domsverksamheten mycket livlig, berättar Hägg man. - Verksamheten är ganska lik den som före kommer här med teater, folkdans och tonårs verksamhet. I fjol besökte faktiskt ett folkdanslag från Åland Färöarna, minns Häggman. - Sporadiska kontakter har hela tiden hållits men de har alla kretsat kring enskilda initiativ. Nu gäller det att ge stadga och ramar för kontakterna säger Häggman. Förutom Färöarna så har Häggman besökt Os lo och Köpenhamn under sin Norden-turn/:. Som bäst är han åter i Norge för att övervara NSU:s årsmöte.
ler som gäller för kontroll av ve getabilier och kÖllprodukter som sälj s som djurfoder bör ses över. Samma stränga kontroll som gäl ler för livsmedelsprodukter bör gälla även' för djurfoder. De livs medelslaboratorier som berörs av en skärpt kontroll av djurfoder bör ges tillräckliga resurser för all k unna uppfylla de nya kra ven . Natur (H'h Milj(i r.r.
HANS HORTANS
Varför så dålig musik i radion? Varför måste det vara opera el ler SO-talsmusik i radion? Nä, mera punk skall det vara.l . K.T.
4
Oravais UF bJ
bamfamiljem
på dans kring
majstången En nyg~mal tradition håUer på att sprida sig i Svenska Osterbotten. Det är de traditionella riks svenska majstängerna som skjuter upp som svampar ur jorden på midsommaraftonen. Tidigare har den svenska traditionen varit .allmän i vårt land endast på Åland, men nu håller den på att få fotfäste också i det österbottniska midsommarfirandet. I Oravais restes på midsommar aftonen den första majstången till en barnfest och arrangörerna Oravais UF hoppas aU det skall bH ett återkommande inslag i de ras midsommarevenemang. Iden till stången har man enligt före
ningens ordförande Lars Wallin
fåU frAn ÅJand. - Vi hoppas det skall bli tra dition med majstång i Oravais i fortsättningen. Nästa år skall vi
ha mera program. Kanske någon
artist av typen Håkan Streng, be rättar Wallin. Något inträde uppbar förenin gen inte under premiärkvällen. Man vill mera hålla det som en service för barnfamiljerna {trak ten. Och så fick föreningen förstås sålt en hel del från serve
ringen och en del av publiken blev kvar till midsommar aftonens gammaldans.
För det . musikaliska inslaget
under dansen kring stången sva
rade Elmer Lövdahl och Synne
ve Svanström. Själva dansen led
des av Olof och Ann-Maj Nys
tedt.
För att man skulle få en fin upptakt till dansen uppförde Oravais UF:s juniorfolkdansare en rad Inlärda danser från olika hörn av jordklotet. Efter de nästan professionella juniorfolkdansarna var det så dags för familjerna att haka på i ringen runt stången. Något ovant verkade det kanske att dansa ringlekar under bar himmel och man visste inte riktigt vilka bitar man skulle ta. Men det visade sig att det gick bra med de flesta av de ringlekar man uppför i skolor
na till julen. Fast inte Räven ras kar över isen förstås.
Ett alternativ till hektiskt mi.:Isomnllarfin.. hade man anordnat i Korsnäs även i år, ligen "Ung midsommar 84". Ung mi.... mar böhöver ju inte betyda att det bara för ungdomar, säger Bengt KI~eml!B.' av arrangörerna. Eller man kan ju ordet ung för alla som inte fyllt hund
folk fanns det, ca ettusen personer
åldrar.
U 'llöl_ __
Professor Harald Teir (leh Cyndee Pelen mäler sina kraf ter. [Je, gäiler att ge s rar på tal.
Som arrangör för "Ung Midsom mar 84" står föreningen Präst gårdsmuseet. En utescen hade också gjorts i ordning, men efter som regnmolnen hotade på för middagen valde man att vara in ne i kyrkan. Och den annars lite stela stämningen i kyrkor lättades upp med applåder och skrattsal vor, och inte minst med Cyndee Peters som verligen satte fart på Österbottningarna. Programmet före pausen bes tod av den kristna sånggruppen Manna, lo kala förm ågor, som Korsnäs blåsork es ter, Marika Kroo k, systrarna Nyd a hl, och en melodram av Topeli us " Und er hägg oc h syren" med både musik sång o..:h dans. Harald eir, idegivare till
"Ung Midsommar" trivsel och hälsa. också en kort . dee Peters , där han frågade vad hon t y~ - Det är inte bra men det är roligt au snacka en massa s hon.
5
ajstången .har en lång
ch skiftande tradition
som
mmarstången - eller majstången den egentligen he
- har en lång tradition. Hur l1\ngt tillbaka den sträcker sig •
öjligt att säga, och redan den gode Linne hävdade att det
m tradition som ungdomarna upprepade från år till år och
" rotade sil! från hedenhös".
odernare forskare hävdar dock att seden kom från Tysk n1\gon g1\ng under 1400- eller IS00-talet.
.-.".."",-u.gerna har ansetts bringa till de gårdar eller byar där resta. På 1700-talet började nska prästerskapet gå till mQt stängerna 'Och mid arfirandet, men inte på av att det skulle ha rört sig någQn gammal hednisk kvar ej, det prästerna förfärda över var det dansande 'Och leverne ungdQmarna förde band med midsQrnmarvajstångerna 'Och midsQm _nblD.!sen förbjöds, men helt varken kyrkliga eller -ga makter utrQta den sedvänjan. Under 1800drQg en ny våg av kyrklig yrklig väckelse fram 'Och -.:p;din:gerna 'Och dansen kring utpekades igen SQm synd . kelse som hade större ef än 1700-talets förbud 'Och -~"'·aff.
Det fmns 'Också andra traditiQ som hör samman med mid
sQmmaren. Löven 'Och grönskan är allmänt återkQmmande i al la dessa. HQS 'Oss är det traditiQn att man placerar björkar på båda sidQr 'Om farstukvisten. Att den här traditiQnen hade en stQr 'Om fattning i Sverige på den tiden framgår aven skQgsförordning från 1734 SQm förbjöd: "löv salars uppsättande, samt lövande
i kyrkQr, samt annQrstädes, var
till unga björkar används".
l äldre dagar strödde man också löv i åkrarna vid midsQmmartid . Detta för att grödan inte skulle förstöras av 'Oväder. En traditiQn SQq1 knappast existerat hQS 'O ss, men SQm tidvis förekQmmit på sina ställen i Sve~ rige, 'Och SQm har många mQtsva· righeter utQmlands, är de gröna gubbar SQm gick 'Omkring SQm tiggare. Det var helt enkelt PQj kar SQm virat in sig i 'Ormbunkar 'Och gick från butik till butik 'Och fick några ören.
älbesökta -dsommar angemang
således invigning av Klacken i discQ-skepnad . Cirka 600 persQ
ner hade enligt arrangörerna sökt
sig till tillställningen, SQm förutm
disCQt bjöd på JakQbstads egen
tQPpgrupp Br~k .
ag blev det välbesökta
Föreningens ordförande JQhan
-Ilningar som arrangera
ThQdin är dQck inte helt nöjd
under midsommarhelgen. med resultatet :
största publiken hade '
- Det gick igen'Om 'Och gav en
vanligt Äminne med liten vinst, men nQg kunde det ha
personer på aftonen kQmmit mera fQlk, menar han. 1.800 på midsommardagDiscQanläggningen fungerade enligt förväntningar,men en del
Hefgens stora dragplåster mindre justeringar återstår att Arja Saijonmaa som lockgöra.
3.000 till Fagerö. Men andra tillställningar, till I!IIIImJJeI gammaldansen i kunde redovisa en im -~I .. nde publiksiHra som
MidsQmmarvakan i Åminne sam lade över 3000 perSQner 'Och till tillställningen på lördagskvällen kQm 1.800 personer. - Så här städat 'Och lugnt har vi
var det
Forts. sid. sju
gQspel 'Och spirituaJs, 'Och
'On. Det är vårt sätt att sjunga 'Och spela . Det kan aldrig bli riktigt på finska. Jag kan inte heller sjunga en finsk sång på rätt sätt fast jag skulle kunna finska. Det har att göra med kulturella assQciatiQ ner, fast man ska naturligtvis sjunga det man tycker 'Om 'Och känner för. Cyndee har sjungit så länge hQn kan minnas, 'Och använder sig av sång SQm media för sitt budskap, eftersom det är det hQn klarar av. - Författare ger sitt budskap med text, dansare med dans .. . - Hon verkade trivas i ÖsterbQt ten 'Och i KQrsnäs. Hon har varit här förut, t .ex. i Vasa där hQn gjQrt en barnkQnsert. - Det är roligt att besöka nya platser. Jag önskar att jag kunde lite finska. Det är så underbart med språk. Det bevisar hur myc ket fQlk har gemensamt. . Men Cyndee har ju 'Också sitt speciella språk, sången .
med publiken .
C
Lugnt och städat i Aminne
ee är född i USA, i sö
HQn flyttade till New YQrk n var 14, 'Och 1969 kQm till Sverige. hade en kQrt pratstund tlenne, 'Och vi diskuterade midsQmmarfirande. brukar jag inte fira mid '~~Iilf , men det är ju rQligt när W på sig sina fQlkdräkter dansar runt midsQmmarstån en för utlänningar kan det lite 'Obegripligt varför al er sill 'Och PQtatis på midsQm IQn. jag förstår att det är psy . kt viktigt för nQrdbQrna dd1är ljusa periQderna, 'Och är vackert väder på mid . .=u:aren, SQm det är viktigt Ö på julaftQn, tiUägger r har negrer en sån fin
i kroppen? berQr på kultur 'Och tradi • Vi svarta har ett speciellt _~an och en egen musik som generatiQn till generati-
AnCi Holm
:e Arja Saijonmaa: Jag vill ge allt i mina texter. : Midsommar i Fagerö:
: ••• ••• ••• ••• •• : : : : : :
••
:•:
•• •• ••• • ••• •• Det var ju roligt att höra, var Arja Saijonmaas kommentar då :
-. hon fick veta att hon lockat en lika stor publik till Fagerö som Ca· : roia Häggqvist gjorde för en tid sedan. : Drygt 3.000 personer kom till Fagerö midsommardagen för att : lyssna till Finlands mest internationella artist, och arrangörerna: inom Rangsby UF kunde glädjas åt en ny publiksucce. :
Arja Saijonmaa som kom direkt .till Fagero från Stockbom var förvånad. . - Jag trodde inte att det skulle vara så mycket folk här. Jag trodde att fork skulle dansa och jag skulle sjunga några tangon.. Men då Arja uppträdde var det så fullproppat I paviljongen att det nog inte skulle ha gått att ta ett enda danssteg.. . Arja uppträdde i två repriser. och efter sitt första bejublade framträdande fick vi en liten pratstund med henne. e Hon berättade att det var : första gången som hon var i
: : • : • : • • : • : • • : :
:e
•
Närpes. - Det var verkligen för Arja. De skall vara på en • underbart att få uppträda inför poetiskt hög nivå. '- Jag vill ge : den här publiken, sade hon. allt i mina texter. : - Nu just har jag ganska Ca 3.000 personer var det på • många uppträdanden. I går var Fagero på midsommardagen. : jag i Jokkmokk -och i morgon En fullproppad dansplats med • skall jag vara i Visby på Gotäldre och yngre midsommarfi- : land. . rare. Av bilantalet att döma. Arja har nästan hela Europa verkade det. som om det skulle • som sitt arbetsfält. ha kunnat vara änn.u mera folk : - Man måste åka dit där jobb där än vad det var, då Carola • finns. Häggqvist var på besök. : Hon har nyligen turnerat i En hellyckad kväll blev det e Norge och på Island. I slutet av alltså för Rangsby ufo Det var : sommaren skall hon till Greksäkert också en lyckad kväll för • land. Hon håller på med att Arja. : förbereda en ny LP i Tyskland. • Texterna är mycket viktiga JAN OLA KLÄVUS :
_...................................................................•
6
I MOLPE . FRED. 29. 6. kl. 20.00
* * * *
ACTION BARABBAS RAGSVED TUSCH
"' INTRÄDE:
BUSSAR: 19.30 Töj ,Harrström, Taklax Korsnäs och Molpe
15,
~r
ÄTER EN TOPPEN KVÄLL • • • • • på toppen förstås
Såka 19.00, Karleby busstation 19.15. OBS! Via Kro noby. H.ldln & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsa la, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via J:stad 19.40. Kronland:
LÖR AG 30.6.
I. 20
01
OBS! Vidjeskogs buss kör ej. Äldersgr. 15 år.
AMIIIIE
FRÄN GRILLEN: En
·CAMPING •
BADi;;~AR' GRILLAR'
FOLKPARK * MALAX
7. 7 WILDFORCE CITY STREET IU)CIl.l~
I':;:;:i:i:;:~:e::~::~!:~:::::~~:;: ::~?:::~:~::::~;~: : : t l:i:1
Direkt från New Yo som håller på med hr~liIl!II. rapping, scratching, gr
SVENSKFINLANDS TRETTONDE
Riksspelmansstämma 35 OLIKA SPELMANSLAG UNDERHALL
Livsmedels 961-213916 & Grillkiosk Hemstrand Sö-to: 10.00-01 Fre-Iö: 10.00-03
. . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . ~
STORFRÄSARNS
~
~
~
7
Lö 30.6 •
KRONOBY
FOLKHÖGSKOLA
-~~
PUTKINOTKO
I
av Joel Lehtonen Övers. Nils-Börje Stormbom Regi: Kristina Agren
Norra Österbottens egen folkhögskola Vårdlinje Studielinje NYHET Hantverkarlinje Linje 'ör vuxna med läs· och
ÅL DERSGRÄNS 20 till 100 ÅR KARPERÖ UF SF-65630 TEL: 961·291 679
skr~vsvårigheter
Begär INFO och ansökningskort direkt från skolan, adress KRONO· BY FOLKHÖGSKOLA, 68500 Krono by tel. 968-450 17 Karl·Rune Sundelln rektor
Spelmans'örbundets XIII
SPELMANSSTÄM MA IMALAX 29. 6.-1. 7. Fredag: männen samlas
Aminne Folkpark
J.ördag: Bygdespel Musikandakt Traditionshörna Gammaldans
Malax med omnejd Malax kyrka Aminne Folkpark Aminne Folkpark
SOndag:
12.00 12.30 13.00
Samling vid stugbyn Festtåg till Aminne Folkpark STORSPEL Alla spelmän Programvärd: Ann·Mari Häggman - hälsning Kurt Sohlström - musik enskilda spelmanslag - festtal Håkan Malm Ruth Storfors - dikt PAUS - musik enskilda spelmanslag - slutord Folke Forsberg - ordet är fritt - musik
t rf LA.. .::.:!:.~ ~
. \\\\\ll(\!(((ir
ÖPPET MA-FRE KL 11.00-18.00
15.7 buss fr'n Vasa stadshus kl. 13, via Smedsby Solgård kl. 13.15.
"'-ltfltfltfltfltfltfltfltfltfltfltfltfltfJf
: "~\a
:
Välbesökta
.,..
,.. 11. "
a'""'."'.
ippel nrd 16-22
lä SI 12-22
Två svenska band
på Seaside Rock
~g :rÄ~;~O.16.00
På ' Kilen ordnades traditionell midsommarafton med program i Såghagen och dans i fisksalteriet. Kent Taipale, Kilenarrangör är nöjd. - Vi var lite rädda eftersom vädrets makter höll på att sätta en käpp i hjulet, men det blev ju vackert och mycket folk kom. Ca 300 personer med både festen och dansen inräknade. Dessutom var ordningen ganska bra, efter som vi i år hade bevakat tältom råde. Publiken verkade allt ige nom nöjd.
Melvlksgatan 5, tel. 124 559
Fina tider i Molpe!
Runar och Kylllkkl
OBSI Söndag 1.7. Id. 19 Onsdag 4.7. kl. 19 Lördag 7.7. kl. 14 och 19 Söndag 8.7. kl. 19 Onsdag 11. 7. kl. 19 Fredag 13. 7. kl. 19 Lördag 14.7. kl. 19 Söndag 15. 7. kl. 14 och 19 BUleHM.tillnlng: IIi..,.. Bolc· h....1 tel. 962-41030.
aldrig haft tidigare på någon midsommar, berättar en nöjd Janne Sjöström. Endast en person omhänder togs av ordningsmännen och det är något av rekord. På campingplatsen i Äminne hade en del oroligheter inträffat. Men Karl-Johan Hagback säger att helgen varit ovanligt lugn. Visst hade en del fönsterrutor gått sönder och ett och annat slagsmål förekommit men rykte na om att knivslagsmål skulle ha förekommit dementerades genast av Hagback. Omkring 1000 ungdomar i ål dern 15 - 20 år firade midsom mar i tälten och stugorna på cam pingplatsen . Nöjd publik "åp Kilin"
ETARISK RESTAURANG I BIÄNOO
R.gl: Rlt"a Hol....rg Nypremiär lördag 30. 6. Id. 19 hrlga föreställningar:
Spelplats Båskasvallen i Vei kars (Kvevlax-Velkars-vägen: 6 km från Kvevlax, 3 km från Veikars). Biljettpris: 30 mk (vuxna), 5 mk (barn) Bill. per tj.tel 961·222311 eller 1 tim. före förestälIn . .
Double Trouble rock band från Sverige med bland annat meriter från radions Europatoppen, speim på Seasiderock i Närpes 8 juli.
Två unga svenska rock band är nu klara för Sea side Rock i Nätpes den 8 juli. , Det är hårdrock ban det 220 Volt från Öster sund samt helsingborg bandet Double Trouble. Double Trouble har hunnit göra sig rätt kända hemma i Sverige.
De har bland annat medverkat i Europatoppen för Sveriges' räk ning med låten "ung kärlek". 220 Volt kommer från Östers und och är ett ungt och lovande heavy-band. Bandet består av ett gäng unga killar i 20 års åldern. l Sverige är bandet känt efter att man gett ut flere singlar och LP:n . . Redan sen tidigare har det stått klart att legendariska Nazareth kommer till Seaside Rock .
- Fina tider! tycker Ulf Sten lund om midsommardansen i Molpe. Och vad kan man annat säga om fint väder och 1,200 in betalda? Ordningen var god, och allting avlöpte normalt utan stör re problem . . lugnt sa polisen En ovanligt lugn midsommar, sä ger polisen i Närpes, Malax och Vasa. Inga allvarligare olyckor har inträffat . Endast enstaka fyl lerister omhändertogs på mid sommaraftonen. I Kaskö anhölls två minderari ga pojkar för rattfylleri. De hade kört moped i berusat tillstånd .
8
Spjut, diskus och kula är Tinas grenar
!Livlig sommar !i Molpe med dans I·
: rock ·och teater I I I I I I I I
Ulf Stenlund heter Molpe uf:s unge och energiska ordförande. nuari förvaltar Ulf ordförandeklubban, samtidigt är han föreninge samhetsledare och som sådan har han mycket a~t stå i med. Det hand bland annat danser, sommarteater och rockkonserter . Nu närmast ska det bli Garage rock i paviljongen, . i morgon fredag gör flere unga band sin scendebut. - Vi får hoppas att det komm er publik, det är ju inte roligt att spela för ett tomt dansgolv , säger Ulf. Kulturnämnden stöder Garagerock genom at t ordna med busstransport. Molpe paviljongen är ett po pulärt dansställe, speciellt gam maldanserna brukar vara välbe sökta. Men också ungdomsdan serna går ihop. - Nu senast kom 400 för all se och höra Viktor Hurmio och The Roots, berättar Stenlund . Sommarteatern är en annan mycket viktig verksamhet inom ' föreningen. Man är nu inne på sjätte spelåret och man fortsät ter att dokumentera livet i Mol pe by fordom dags. Inför som-
mareils spelsäsong 'har läktaren byggts ut , omkring 600 person er får nu plats på läktaren. Näs ta sommar kommer teatergäng et att byta pjäs och det blir en hej del omändringar på spel platsen nedanför paviljongen. Molpe är ingen stor by, be folkningen uppgår till någon ting på 500 personer och av dem återfinns ett 50-tal i som marteatern. De medverkande är i alla åldrar, allt från barn till pensionärer. Sista veckan i juli är det dags för SÖUROCK, för trj:dje året i följd står Molpe uf som fadder för arrangemangen. - Visst har vi varit lite betänk samma, medger Ulf Stenlund . Mennu ser det ut som om vi än då skall gå i land med arrange
år tiII år och det är ett l angemang som behöver frivillig arbetskraft. - Men vi har haft möl byns ungdomar och de at ställa upp, berättar sommar kommer a lT2l~~ staben att vara mycket delåldern går inte långt år. - Vi har fått de unga om projektet eftersom att den eventuella vi konserten ger skall ~ byns ungdom till godo_ själva bestämma vad PO:IP~ skall användas till säger ån tidigare äger föreni exempel ett biljardbord finns i den del av sel"' rummet som är vinter
ma~gen .
SOUROCK har ju vuxit från
I I I Tina Nydahl tävlar jör IF Fyren .och går injör kastgrenama diskus, kula I och spjut. Diskus är en av hennes javoritgrenar och personbästa ligger I på 27,5 meter. I Kraflgrenarna spjut, diskus och kula är inte så populära bland I flickor. Men en som inte är rädd att ta i är Tina N ydahl som tä I vlar för Korsnäsföreningen IF Fyren. I I Tinas favoritgren är diskus och
I'
hittills har hon hunnit slänga iväg diskusskivan 27,5 meter. Detta är ett hyfsat resultat för en 15-åring. I fjol gick Tina in på en hedrande sjunde plats under finska mäster skapen. Ovriga personbästa är 29,5 i spjut och 11 ,46 i kula . Första årets
I I I I
satsnin~
Det är först i år som Tina tränat mera rat ionellt under tränaren Erik Sepänahos ledning. Tidigare har idrotten varit mest lek och hon har tränat och tävlat enbart sommartid. l vintras inledde hon mera rationell st yrke- och kondi tionsträning . Fast Tina är nog ganska ensam i sina grenar, ensam är hon ocksä inom föreningen Fyren. När hOIl ställer upp i tävlingar deltar hOIl oftast i allmänna damk las~en fastän hon egent ligen borde lävla i klassen under 16 år. Ingen sportplan Fastän idrottsintresset är Slort i Molpe, där Tina bor, så sakna~ idrottsplan i byn . Det här betyder att Tina och hennes idrottsinI res-
se rade kompisar måste ta sig in till Korsnäs för att träna och täv
la .
- Men för mej är det inget större
problem, säger Tina , jag kastar
och st öter kula hemma på gård
en .
Ulf Stenlund är ordjörande Qch verksamhetsledare jör Molpe uj. I motsats till många andra uj ingar så lever jöreningen upp till sommaren med bland annat danser och sommarteater på pro'~_'"
UF-aktiv
Herreys slår rekord
I likhet med de allra tle~a Mol peungdomar är Tina aktivt med i ungdomsföreningen. På dan ser na är hon med och jobbar i ser veringen. Sång och musik upptar de,s llt0111 en stor del av Tinas fril id, och hon sj unger Illed i IliI:kkörl'n .. Unga Rösler" . En kör so m bes tar a~ tlickor frän Mala.x-r.:orsnäs området. Hans Hnrtans
Per, Rickard och Louis Herrey gör nu sin första folkparksturne i Sverige. Enligt den rikssvenska kvällstidningen Aftonbladet slår mormon bröderna nya publikr·e k ord på löpande band . Nu stryks Snoddas, Carolas och Abbas publikrekord . Till exempel på Liseberg i Gö teborg drog Herreys en publik på över 28 000 åskådare. Herreys
ÖP får 62.000 mk ÖP fanns också i år med bland de tidningar som erhåller statsstöd för transporter, distribution och trognaste publik består av flickor i yngre tonåren. Flera timmar in nan konserten börjar står de i kö för att få se en skymt av sina idol pojkar. Herreys är också Österbotten aktuella, den 8 september är det tänkt att de ska stå på scenen i Fagerö och kvällen därpå i Fors by.
andra liknande utgifter. bidraget 62.000 mk, 2.000 mk mera än se Andra finlandssv skrifter som fick biq 1,3 miljoner stora pOII lands Natur 35.000 Tidskrift 65 .000 mk, nalen 10.000 mk, Fr«:~-=" 13.000 mk, Horisont 64..-_,._ Nya Argus 57.000 mk. Också en rad re ' skrifter erhåller ett mIOC"",s:~1t stöd.
9
\- I~ YLNYTT
--EN INTERRAILARES DAGBOK--------.
Intressant
heavydebut
Jov;: Bon Jov; (Mercury) Jovi kommer inte alls frln Italien som man skulle ku?na tro att de kan ha italienskt påbrå) utan från New York pa andra Atlanten. det består av fem unga medlemmar som i år kommit ut sitt debutalbum med det vIdara namnet Bon Jovi. Och Bon Jovi är en strålande _Den är hittills en av årets heavyplattor och absolut debut-LP. Bon Jovi spelar ingen tung oningslös benkrossarheavy, e heller amerikansk slätstru heavypop. De spelar melo och tungt. Jag hittar inget tigt band att dra parallel jer till. .. . . De har en skickhg gitarrist I - ie Sambora, en fenomenal gare i Jon Bon Jovi. Basis Alec John Such och trum - n Tico Torres sköter också j obb med den äran. Allt a fylls på med synt- och keyboardinslag av David
tkinotko utmaning Korsholms teater inledde ar på Joel Lehtonens "Putki " började folk fråga - Joel Lehtonen och vad är 'P!I~'notko? Fortfarande frågar . Det är ett intressant fak an vi finlandssvenskar tycks iUerst lite om den finska lit en, t.o.m. när det är fråga klassiker som Lehtonens rtl""",,wulko. Därför är det en stor C !:Zloj-ing Korsholms teater un 'ng av regissören Kristina år inför, när man nu sät Putkinotko. ns översättare N-B c.....,.........'hnm beskriver Putkinotko el på gården där pjäsen i utspelas) som en bur komisk, frimodigt humoris -Idring av savolaxiskt lant ~"""'r",ri'" t och dess liv och le vid Saimens stränder när ar ungt. En viktig roll i spelar arrenda to rn och ~-a.;.;~"" en Meilas Käkriäinen, . g Rosina och deras tio
Rashbaum vilket gör LP-n till vad den är. Kändisarna Aldo Nova och Chuck BUgi (Rainbow) medver kar som gästmusiker på plattan som åtminstone fått en annan att börja digga Bon Jovi! Bon Jovi-LP-n har en hitpo tential som inte många LP-n har så jag blir ganska förvånad om inte denna LP säljer bra. I stället för att nästa gång kö pa de vanliga Rainbow, Sab bath eller UFO plattorna, var för inte satsa på Bon Jovi? I denna hårda konkurrens av allt flera heavyband, unga och äregiriga, tror jag Bon Jovi har en chans att nå fram till det öv re skiktet ifall lika bra fortsätt ning följer. Mr Bläckmåår
Styrox får förstärkning Styrox, dansbandet från Neder vetil, har möblerat om i grupp sammansättningen. Gitarristen Ingemar Nylund har åkte in i armen och han "vi karieras" för ett år framåt av Jan Granlund. Janne har ett förflutet som gi tarrist och sångare i Exodus. Han är en mycket kunnig och ruti nerad musiker och han spelade i hela tolv år i Exodus. Sture Nyman i Styrox berättar att man har rätt gott om spel ningar nu i sommar och på lör dag debuterar man med den nya samma nsätt nin gen. och fram till den l fl juli ges åtta föreställningar. Lär känna Joel Leh tOnens Put ki notko - en finsk kl ass iker nu i äkta korsholrns k kulturmilj ö på BåskasvaJlen!
II I
I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I
Med varierande framgång har tågluffarna stiftat en första bekantskap med storstaden Aten. Efter nattbär bärge på gatan och efter besök på bl.a. Akropolis, gäll er det nu att hitta riktigt tak över huvudet till natten, och det blir på ett vandrarhem som bjuder på en och annan överraskning. Med stadskanan i hand och ryggsäckarna på ryggen hitt~ vi sedan vandrarhemmet. Till vår lycka finns det ledi~a bäd dar och i ett ljust ögonblick frå gar vi om det finns något två personers rum ledigt. ~ You are very lucky, we ha ve got one för two, ler killen i
receptionen. Vi ser bara glada ut och tyc
ker att lyckan. vänt. När vi be
talt och ber om nyckeln skrattar
killen bara och säger "third floar". Vi formligen fräser iväg uppför trappan. Når tredje vå ningen, passerar först tvättrum met och sedan toaletten som ligger granne med vårt rum,
skönheten får mig - som den äkta lantis jag är - att stanna upp och bara fånstirra: Nog ha de jag redan långt tidigare be gripit att detta är ett annorlun da ställe, för att uttrycka det blygsamt, men att de skulle kö ra med en fullständig könsut jämning hade hag aldrig kunnat föreställa mig. Av någon märk underlig anledning hade jag ut gått från att detta var herrarnas badrum, varelsen framför mig har emellertid ytterst få likheter med det manliga könet. Flickan skrattar och vänder baken mot mig och då först kan jag skaka av mig den värsta för troilningen. Jag har ingen lust att slänga mig i det smutsiga badkar som hon redan erbjudit mig, så jag sveper handd~ken om mig igen och ställer mig på utsidan och väntar. Det är väl vad man kan kalla en intressant händelse. Sent på eftermiddagen tar vi tunnelbanan ut tiU Pireus, Atens hamnstad. Vi har plane rat att ta båten ut till ön Myko nos i den grekiska arkepelagen. När vi får höra hur långt det är och hur dyrt, ändrar vi oss
nummer 6 står det på dörren. omedelbart bums och köper Det är bara och stiga på, som istället varsin biljett till den lilla alla andra dörrar saknar också ön Paros, fastän vi vet mindre vår lås. I rummet finns inget än ingenting om den ön. Myko nos skulle kanske ha varit mera annat än två sängar ovan på varand ra och ett tvättfat. Jag kas spännande, om inte annat så tar mig på den undre slafen och för att den är känd som ett in ler belåtet, skööönt. Föreställ neställe för nakenbadare. Guy er, eget rum för bara 22 bagis: menade emellertid att det som Vår dörr slår upp och tva , jag sett i duschen borde räcka långhåriga typer, efter ett kort för hela resan, och antagligen "hello" försvinner de genom har han rätt. en dörr i andra ändan av vårt Kvällen tillbringar vi i Plaka, ett nöjescentrum som ligger i rum. På dörren visar att där närheten av Akropolis. På vä finns åtta bäddar, vi kunde med gen tillbaka till vandrarhemmet andra ord lika gärna dra en 10 kal busslinje tvärs genom vårt viker vi in på järnvägsstationen för att dricka varsin Henningerrum. öl, som tilltugg konsumerar vi Jag lägger mig igen och faller nästan ur sängen då någon spoett stort kexpaket. Vår servitör lar på toaletten, en stor glugg är uppmärksamheten och hövstrax under taket sköter tydliIigheten personifierad, när vi gen om ventilationen mellan har tömt våra flaskor seglar han vårt rum och det allra heligaste. fram till bordet igen. Lastar av En söt brud i de minimalaste två nya, kalla och oförstörda shorts trippar in, tvättar sig flaskor samtidigt som han av raskt vid tvättfatet och försvin lägsnarliken från bordet. När ner ut igen med inbjudande vi häller upp på nytt flinar han och säger på lite knagglig en vickningar på den runda baken. gelska, "Ihirsty vikings". Han Det forsar ånyo på toaletten gungar iväg på sina platta fötter och till min häpnad får jag höra och försvinner bakom disken. Guy dra en första tung snarkHygglig prick! ning, han skulle knappast stö ras ens aven hord elefanter. Nog trivdes vi i Jugoslavien, Efter att ha vilat en stund och lyssnat på hans harklingar väcmen inte är jugoslaverna närpå k ' h n m Han bo" r ha' Ila så trevliga som grekerna, även er "Jag .o åra o saker , medan J'ag om det givetvis finns undantag, ett å ogahpat v 'g en dusch Jag alla är J'u inte stöpta i samma g r oc ar . det I't mi h ndduk om form. Klockan är redan över sveper . en' I ent 'a 'ag ga' r midnatt när vi är tillbaka i rum II a ra hmumas e mnan J . D t "r fyllt med vat nummer 6. Några minuter sena usc . rumme h" a h" n pp re är vi som döda för omvär! tenanga oc Jag a ger u . den. handduken på en hängare inNatten flyter sakta bort och f " d" n Uppta"cker att nan finns or orre, vi med den. Ett par gånger störs det bara en dusch och ser . man av att nagon samtidigt att den är i högsta toa Ie ttt'an t as t grad upptagen, spolar och en gång av att en ud - Hi, you can lake the bath, da själ träder in för att tvätta tassarna i vårt tvättfa t. Den be i/you don '{ want /o wait, Flic ~: a n under duschen är lika na- stä llda väckningen följand e morgon är desto underbarare, kCJl som Gud en gång skapade he nne, men fasens mycket en ung ljus brud som kommer va klare och a ll de n ova ntade och skakar liv i oss klockan
.
6.30. En fullständigt okristlig tid, men vi har inget val efter som vi måste ta oss ut till haml nen till halv åtta för att få p ats på båten som skall föra oss ut till Paros. Vi bordar skeppet omkring halv åtta och söker oss omedelbart upp på övre därck, där det finns utrymme reserverat för oss som reser i tredje klass. Havet ligger lugnt så vi behöver inte frukta att bli sjösjuka. Åtskilliga andra ungdomar av varierande nationalitet gör oss sällskap, de omtalade grekiska öarna ute i Medelhavet lockar av många orsaker. En hel timme får vi vänta innanskutan med stora rökpuffar lämnar hamnen och det gre kiska fastlandet. Upptäcker snart att vi bermner oss ombord på ett flytande klass-samhälle, det dras nämligen mycket klara gränser mellan de rika och de fattiga. Övre däck är också uppdelat i två sektioner med en bastant gallerdörr emellan. De som reser i första klass sitter och glor på oss tredje klassare genom dörren, de har definitivt inte sett människor tidigare.
Hungern har satt sina klor i oss och vi går in i en bar på undre däck, ett ställe där vi absolut inte smälter in i miljön. På alla håll är vi omgivna av människor i bästa"gåbortstassen." Våra shorts och skitiga t paitor skiljer på ett iögonfallande sätt ur, men vi styr rakt fram till disken och beställer självsäkert varsin läsk med sandvich. Den lille och spip.kige servitören, utrustad med fluga och tillbehör har redan stuckit handen efter varsin Fanta när han uppmärksammar hur vi ser ut. Uttrycker man sig försiktigt kan man säga att han får en chock. Ögonen spärras upp på vid gavel, det rycker nervöst i hans mungipor och ett ögon blick fruktar jag faktiskt att spolingen skall svimma inför vår vackra uppenbarelse. _ Waht the hell are you doing here, you are third class people, you can! eal here, utbrister han indignerat när han åter vunnit fattningen. Guy och jag tittar förvånat på varandra och ser bara vackra människor, tittar å servitören igen och undrar var katten kan ha hittat den där mössen måste ha tagit slut i Gr~kland. Ett tag verkar vi fakI' tiskt att överväga om det b Ir ba" st att stycka honom på längden eller på bredden . Mest raf t"lnerat vore det kanske att slänga in honom i en tän. dstick.sask. Men vi gör förstås IOget at ho nom, ger honom bara vår mest uppl'ggande grin innan vi vänder om och marscherar ut genom dörren igen.
II I I I I I I I " I I I I I I
I I I I I I I
I I I I I I I II I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I II
I I I I I I I Så småningom hittar vi en ut skänknlngsplats för tredjeklas- I ~are dä r vi mitt i en samling av I långhåriga revolutionärer av- I njut er en synnerligen mager men dyr kost. _______ _I
~--------------------
10
LILlANS MODETlPS
.
~DD~aaaaDDaaDaaddbbbbbbb'b6""
1I
SY LÖSKRAGAR Löskragar är sista skriket. De kan användas både till
kjol och byxdress. Här får du beskrivningar till två oli ka. Det behövs inget möns ter utan de sys efter beskriv ning. Liittsydd spetskrage. Material: 2m spets, 7cm bred l ,30m smalt sammetsband
Sy såhär: klipp spetsen i två olika stora delar. Vik en smal fåll i kortändorna och sy med smala täta sick-sack stygn. Lägg spetsarnas raka långsidor c. I 1/4cm in över varandra och sy längs båda kanterna så att det bildas en dragsko. Trä i sammetsbandet i dragskon och rynka ihop kragen.
,-r
sömmar
,I----'L--------
kragde l
1 1/4 cm Genomskärningsbilden visar hur kragdelarna placeras ovanpå varandra och sys ihop så att en dragsko bildas.
Vohlngkrage: Material: O,4Om vit batist l30em bred (eller O,25m l30em bred och 1,6Om snedremsa). Tillklippning:
13 l' 1
130
--------1I
Riv enligt måttet på tecknin gen trådraka remsor i tyget. Klipp sammanlagt 1,6Om rem sor på snedden av tyget, 2cm breda. . Sömnad: Sy ihop de två breda remsor na till en, nu har du två långa
Rock-Berra gifte sig
remsor. Vik och sy smala fållar i kortändorna. Fålla också ena långsidan på båda remsorna. Placera dem ovanpå varandra, den bredare under. Sy en rynktråd genom båda remsorna 112cm från de ofåIlade kanterna. Rynka ihop
till 50em. Skarva snedremsor na. Mät ut kragens mitt snedremsans mitt och placera dem mot varandra. Sy fö från aviga sidan. Vänd sned remsan över kanten till rätsidan och sy nu ihop också knytban den.
Avtagande tro på paranormala fenomen Sju procent av finländarna säger sig ha stått i kontakt med gon död person. Det framgår aven enkätundersökning gjo~ Kyrkans forskningsinstitut och Finska Gallup. I en unde ning gjord för två år sedan trodde sig 15 % av finländama stått i kontakt till någon avliden.
Bertel Lindell, även kallad Rock-Berra och Baluns pappa, slog till och gifte sig här under midsommar helgen. Bruden heter Sinikka Myrllinen och är hemma hörande r Helsingfors. Bröllopsfesten hölls i dagarna tre på uf-Iokalen i Vörå samt Norrvalla. Bröllop av det större formatet alltså med m)'cket mat och dryck. Närmare 400 personer hade kommit rör all vara med när Joker Strömsholm sammanvigde paret.
Endast 60 % av dem som sade sig ha haft kontakt med en avliden var helt övertygade om att upp levelsen var sann. Upplevelser av detta slag var vanligare bland äldre och religiöst ganska aktiva människor. 17 % av finländarna sade sig tro på reinkarnationen, alltså på att människans själ eller ande ef ter döden föds på nytt i en annan kropp på vår jord. Denna tro är vanligast bland kvinnor och yng re väljare inom Dfff. På reinkarnation trodde däre mot mera sällan män, äldre män niskor, sådana som röstar på cen terpartiet och bor i norra Finland samt flitiga kyrkobesökare och bibelläsare, men också ateister. - Tron på reinkarnationen har på senare år väckt intresse också utanför de grupper som traditio nellt har räknat med den, såsom teosofer, spiritualister och andra österländskt inspirerande grupp er. I jämförelse med vissa andra
västländer bör siffrorna i Fl betraktas som låga ·s narare ga, tolkar chefen för K) forskningsinstitut, teol.dr Heino resultatet av enkäten.
PRESENTE R Kermik, porslin. skämtartiklar m.
])rec5e'lt~ii"lJti Inneh lt>na Wilson
rt f
lJ6:
Kallarvåningen under Mode Ulrika Narpes
II
PA & LJUS
ANLÄGGNINGAR
fiir allt emellan rockkonserter och friluftsmöten
sound check 967 • 73037
PRENUMERERA
pAöp
Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund .
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar.
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1984
. ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav Olin
Tel. 967-13 555,
hemtel. 967-21 099
Redaktion: Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSfAO
Redaktör i Vasa:
Sven-Erik Glader
tel. 961-113 522,
hemtel. 961-32698
Redaktör i Sydösterbotten:
Hans Hortans, tel. 961-113 522,
hemtel. 961-271 071
VASA musikbranschens specialaffär
_1III110_1III1t ~ KAKATU41STORAlANGGATAN
1L&5100 VAASA -VASA 10 11'110159
) I ~' . " , ..
DU!
QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120 311
M KOLLA ALLTID
I~~I FÖRST!
lS
Allt inom musik PA·uthyrnlng
SOUMDSIDE
VASAESPLANAOEN 15
TEL: 116899 el. 120 015
Oppet: .ard. 11-17, III 9-13
PRENUMERATIONSPRlS
1984
Heltår ...... , ... ......... .. .. ... .... . 65, Halvt år ............ ,.... ,., ....... ,. 40, Skandinavien .. ... ............. " .. 70,- '
Lösnummer ... , .. ................ ,.. 2,50
INHEMSKA OCH
INTERNATIONELLA
ARTISTER VASA PRodukTioN
Vi behöver en
Tel. 961·119920
KONTORIST
Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nÖjesförmedling.
om
HandelsespI. 10 D 65100
Vasa 10, tel. 961-113572
--••w
REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE . • UTHYRNING AV VIDEO FILMER OCH . BANDSPELARE Tel. 961·38020
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad
Tel. 967-13 555
som vikarie under moderskapsledighet. Vi förutsätter följande: • kunskaper i båda inhemska språken • merkantil utbildning elle.r • erfarenheter av kontorsarbete Ring eller besök vårt kontor på Kanalesplanaden 15 (ovanför Åström) och tag med Dig skolbetyg och even tuella arbetsintyg.
r #-umeå
...
IPREfABI ; LIM
Kanalesplanaden 15,68600 Jakobstad Tel. 967-18811
ANNONSMOTIAGNING
SÖU:s kansli,
Handelsesplanaden 10 D,
65100 VASA 10
Annonschef: Clas Holm
Tel. 961-121 564
Hemtel. 961-222 SOS
Annonserna bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
ANNONSPRIS 1 texten ... .. ..... ... .. ... ... ......... . 3,75 Efter texten .. . _............ ~ ......... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm F ÄRGAN NONSER
Minimistorlek 200 mm.
Färgtillägg -,35 spmm
Österbottniska Posten ansvarar inte
för eventuell skada som tillfogas an
nonser vilka meddelats per telefon el- I
ler som på grund av post försening in te införts i begärt nummer.
12
pen av showuppträdanden. Det finns andra vattenskidrörening ar, men de sysslar främst med ren tävlingsverksamhet. Water Ski 82 har också varit represen terad vid senaste FM, där man t91 en sjätte och en nionde plats och mera skall det bli i fortsättningen. Men enligt de äldre föreningsmedlemmarna själva kommer de aldrig att bli några vattenskidåkare av klass. Träningen måste påbörjas vid en mycket låg ålder om man
själva som arrangörer och and ra gånger säljer de sitt program till andra arrangörer. Avstånd en har en stor betydelse för pro grammets pris, då man tar med sig båtar OCh allt. Vattenskidåkning är en kost sam sport. En personlig utrust" ning bestående av skidor, ny t väst, våtdräkt och torrdräkt går på omkring 5.000-6.000 m~. Därtill kommer naturligtvis båtarna, som bör ha motorer på minst 50 hästkrafter.
som det ser ut att ligtvis skedde inga olyck~itill bliit under showens gång. Pyramiderna, både en fem man och en med sju kom att något tidigare än rasa samman. Ett par ningsnu'mmer måste då åkarna inte klarade en. Misslyckas gjorde också ne Nordlunds åkande dragbåten. Peter Haldins fotaåkande, det vill säga de utan skidor, klarade sig
.
Water Ski 82's egen clown Super- Wilhelm sätter sprätt pd showen. &lkom masken döljer sig Johan &lcklund.
Liftning pågdr - tre man på samma par vattenskidor men kvar pd bryggan står Super- Wilhelm och tittar längtande efter ekipaget. Skall det lyckas för honom att bli fjärde man?
två försök endast en kortare bit. Ett misslyckande som pu bliken inte blev vittne till var det åkande med fallskärm som man försökte sig på. Vindarna var inte gynnsamma och ekipaget kom ner tillbaka. Flygaren-vattenskidåkaren klarade sig med några skru bb sår i ansiktet. . Borta från showen var också ett utlovat nummer med en
vattenskidhoppa. Det berodde enbart på att föreningen inte hade alla tillstånd klara rör hoppan, som för övrigt under döds av Karleby stad med ett bidrag på 4.000 mk. Trots att Water Showen den na gång drabbades av många motgångar, var det en fin up~ visning publiken bjöds på.
K-G Ofin