Österbottniska Posten (ÖP) nr. 27 1980 by Österbottniska Posten

Torsdagen den 03. 07. 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTE,N Skärgårdsextra

Chrisu/ B,rg och U/U" S6der/*tuJ, två r~pr~s"'lII"t,r för de" y"gr~ de/~" och *ppg,r sig trif)/IS br/l *t, ptJ R,p/ot.

/If)

pI4blilc,,,. &ida frvi" S6d,."

ÖP:s dansteam på Replot:

Man träffar fler här!

Också unga kan

spela folkmusik

I Esse finns gott om folk i åldern 9-19 år som spelar folkmusik. 81.a. bildar de två spelmanslag. Men t.ex. i Närpes börjar gubbarna i spelmanslagen bli ordentligt till åren komna. - Det är musikläraren Frank Mattans fel, säger man inte där. Men man menar att det är fel att han så kraftigt ska kunna styra in ungdomens musik· intresse åt det håll han själv vill. Se sidan 9!

Det är lättare' att lära känna folk på en liten dans än på en stor. Den erfarenheten gjorde ÖP:s team på dans i Replot i helgen. ' Också bland publiken tycktes man

h;l d~n uppfattningen. Det fanns lands bor som börjat åka ut till Replot för att slippa stöket på stordanserna. Läs mer i dansreportaget på sidorna

6-7!

Skärgårdsboken beröms "Människor i arbete i österbottnisk skärgård" fanns presenterat i ÖP i för ra veckan. Nu har bergöbon Ralf Ny man inkommit med ett tack för bo ken. Den visar hur människorna verkli gen LEVER på öarna. Det är skönt att

för en gångs skull slippa alla de vanli ga skärgårdsbilderna med solnedgång· ar och sådant, skriver han. Ragna Ahlbäck instämmer: detta är en kolossalt nyttig bok, säger hon. Se sidan 3!

Mitt i allt stod tretti stafflin i bergöbuskarna Mitt i allt fullt av stafflin på 8ergö. Leif Sjöström, konststuderande Tretti konstnärer sitter ute i buskarna själv, var där och pratade med och kluddar och plitar, allt efter lägg målarna. Ställde kloka och dumma ning. frågor. Det är Vasa konstnärsgille som för lagt sitt årliga målarläger till skären. Läs själv, sidan 7!

'(~

Torsdagen den 03. 07. 1980

N ordiska examina

är ej likvärdiga 6.000 finländ;He slUder;lr vid rikSS\'ensk;l högskolor. 40 pro <:~nt av dem stannar för gou i Sverige. skriver Nils Gr;lhn i Osterbouningen. Han har räu i ;lU de U;! är en enorm förlust för Finland. t.ex. med tanke på v;ld skolgången för dess;\ kost;lt landet. Dä remot är det för individerna själv;! kanske en god lösning au stanna i Sverige: karriären där ger dem måhända full kompen sation för det som den förlust bnet av landet mnebär. En orsak till au så många-stann;lr i S\'erige är ;IU deras eX;I mina inte ger kompetens i Finland. Men borde de inte gör-J det? Har man frågat och men~l! au systemet nu är oräuvist mot dem som börjar studera i Sverige . Jo. visst \'ore det bra om nordiska examina \ore !ihärdiga. Men lihärdigheten får inte åst;ldkomm;ls a\ ;IU Finbnd a.n ammar de S\'ensb eX;lmenskr;l\' utan ;1\' au S\'erige skärpet sina.

:\u kan man se den hä r saken. Det är t.ex . ett takwm att boken formellt sett lihärdiga examina i Finland bn. ligga mycket olika ,tudiepre,t;!ti . oner. Det gäller examina inum samma ämne . ' men det gäller framför allt examina i ulika äm· nen. . Exempehis I'id Abu :\kademi spottas ekonomer och kemister Ut i tämligen jämn takt . Kurser· na är fastslagna. det kräl's inte ml'eket initiatil' al swdenterna. det är "bara" att ,la i sig .

I?å många sätt.

,a.

Men för humanister och stats· vetare är det annorlunda . Det har t.ex. funnits ämnen i l'i1ka inte en enda kurs I'arit obligato· risk . .pro gradu·arbetet det

,---s1r!l~L

Galningar styr l• världen Galningar styr världen . fastSI h Per Wästberg' i Da· gens Nyheter. Han ger exem pel p~ hur en stor del av da-

De hårt drabbade svenskarna Grönköpings veckoblad tar upp den svenska arbetskon· flikten för en tid sedan . Mwgen av v~a läsare torde ha lagt märke till den arbetskonflikt . vilken under v~en rUade utbryta över v~n land. Dessvärre ha ~ sina h~1 fram skymtat strödda tecken till missnöje härmed, spec. kanske däre~t man

I S"crige har man haft exa· mensreform länge rcdan. ~Ian har förändrat i det oändliga och uppnatt absurda effekter.

gens presidenter. kungar och andra dylika klart kan dia gnosticeras så at! de normalt sett skulle intas för vhd. Han slutar:

Vi miste kräva sjäslig stabilitet av världens ledare . Just därför att deras ansvar är s~ tungt är det en risk att personer med d~ligt omdöme . ringa självbevarelsedrift och högfärdig fram~tanda söker sig till dessa ämbe· ten. De är i m~nga länder trollkarlar. intrigmakare . glitterstjärnor . listiga rävar utan moral. De gör sina defek· ter till tillg~ngar ' som andra saknar . Om de inom byn eller familjen upp·

kom att drabbas själv . o<h kan det därför vara, ~ sin plats att i denna spalt söka skingra en del - tyvärr of· ta felaktiga- missförst~nd. Wm här· vidlag kunna ha uppkommit. För den. som ~ allvar söker träng~ in i den övergripande arbetsmark· nadsproblematik. vilken ~ sistone blivit så kännetecknande för v~n lands dylika, bör det icke framst~ som oväntat, det våra såväl stats· som kommunal· och mera privata tjänare med stigande olust och oro nödgats se sig icke få sina inkomster s~ förhöj. da, som de enl. normal sedvanerätt vilja önska. lJtan att brista i lojalitet mot v~r trotS allt regering kan denna tidning ej helt bortSe ifr~n. att den· samma - oaktat sina övnga förtjäns· ter, vilka vi här gärna vilja förbig~ icke ~ ett fuHt tillfredsställande sätt

Forsby fick 16.000 mk Norcliska Kulturfonden har beviljat Forsby Sommarf~t ett bidr..g lY" 25,000 danska kronor (cirka 16.0001

E n filkand'l'xamen / 120 ,w diepuäng nu ,ir ,tarkt ,chema · bundt'n och kbra, al' p,i Ife ,i r. något t'gt'lltligt l'xamen,arbetl' förekommt'f illte. Arbel,nämn· dt'n bakllm m ribsl·t'mk filbnd är bnske 'iO·öO pr,Kent a\' ar· betsmäty~dl"l1 bak'Hll en fin· ländsk tdkand. :-.J u kan man fiir'l:i, fdga 'Hll illte b,diteten p:i den rib,l'l'n, ka unden ,i ,ningl'n ,ir biitlre. ~1'arCl ber,'r p''i 1"1.1 ,bg, kun ,kap nun l'iirde"'iner. h,rn1l'n p,'i höpk"lunden·",ning ",h ·kun· ,bp ,ir p;t m'tnga ",in bättre i ~,·t'figt'. Man ,ir mindrl' aukl"ri· tt't,bundt'n. riirJtgare ,x'h mCf Iii n il lg,ing Iig. ~len ';lImidigl :ir n1;ln nliprl' i ~,erige. ~lcn kan '\'lV;1 iilTr ,t,H;1 'Hlldden. men nun griilT r "äll;ln. BI.;I. Harrl' !,in' har IhHl'[;lt hur utJiind"k'a 'uni\'l' r,itt'l ",'h I t'lltt'n,bp"in'tiUI i allt mindrl' u wrä,kn ing prmumt'ferar pl sl'en,b Ictt'n,ap,publibtl,'ner - dirför att dt''''';I inte är ;II' in tre~~e

sum s;) m;)ng;l "lup;lr pl - har man. inum den .. "eten,bplig;l" ramen miirkdl. fl[[ utfurma ganska fritt . IJ,, : i regel utan handledning . :\ormalt har studenterna blil'it fil· u<,h p u lbnder pi sex. sju år. Som bekant förs ö ker man nu ~tgärda de varierande studie· mängderna o<,h ·furmerna i_de olika ämnena med examemrdor· men. de[[a url'attnade krångel. påfund som helt ölenar högskol· I'äsendet fran den kommande hösten .

Fön'i""u har dl'n finbn"b uni· "ersitet,utbildningen brister. Fön' i",u gör dt't finbnd ~ b Ut· bildning"",·'temet , ina adepter till ,åskuppar. ped;llHl'[ ll,h o rd "nobbar. Men nog är det finländska sät · tet ;ltt utbilda J längdt'n kultu· rellt al' "törre I'ärdc u,'h samhälls ekonomi,kt al' "törrc prudukl i,·i. tet än det 'I·emka . Sen kan man ju ,äga a(t det är en annan sak l'i1ket ",stem som mäter kompetens denna sväva n de sak. bäst.

Hursom helst. någon järn· ställdhet mellan nordiska exami na bör det inte bli tal i det här lä get, Det vore att göra de fin·

fört sig som de gör internationellt, skulle de suttit i fängelse . Personlig fifänga och ovilja att tappa ansiktet bestämmer mycket av dagens beteende i Afghanistan , is· rael , Mellanöstern . Varje diplomat eller närg~ngen iakttagare vet att även om politik ytterst handlar om revir och dvaror, bestäms den p~ ett absurt sätt av grupplojalitet. kamrat· hänsyn, smicker och skvaller. S~ har det alltid varit. Men vi lever inte p~ Napoleons tid . Nu är hela mänskligheten i livsfara, om inte för· nuft och känsla i riktig blandning f~ r~da där makten är. V~t öde hänger p~ alltför n personers omdöme i en utsatt stund . I den meningen är vi . längre fr~n parlamentarism och de · . mokrat·i än n~gonsin .

handlagt den internationella oljekri sen, vilken ju ännu icke bragts att upphöra . Med tanke~, att ett övervä· gande flertal av v~ra arbetande mas· sor - ja , tvivelsutan även tjänstemän o.dyl. - med ~ren blivit allt h~dare belastat av sina amorteringar ~ villor , hu",agnar . ,Il . rnp . räntor a kontokorten . - äro f. ö'. ej heller charterflygningarna numera s~ billi· ga I - är det knappast att förv~na att man i allmänhet icke önskar se en förest~ende nöd grina sig i n~got an· sikte. Ar det då tämligen naturligt, att man såsom en sista utväg str sig nödgad tillgripa strejker och blexka der för att å möjligaste Säll öka lö· neutrymmen olh förbättra v~r sam· hällsekonomi, och vore verkligt kon· synt att oombedd anmärka här~1

'l,(f,

rdlt arrangemang. tlär h",hy Martha. föring. ~of\hy B()lIkluhh (Kh f .. "hy Hemhygtl,fi'rening ,amarhetar. Året' fi'r amlngerdndet av nmtli,ka kultur· , .. mmarfe'l kommer att inneh"lIa dagar i fo"hy fi."ta hc:lgen i augu'li , prugrdm fr"n Sveri):c. N",):c (ICh Dan· h,,,hy $(,mm"rft:'lt är ett lokalt kultu· mark .

ländska swdenterna orältvisa både kunskapsmässigt och med på att studierna for dem tar dub belt så mycket tid och kostar dubbelt så mycket som fOr dem i Sverige.

Att växa på andra sätt än i storlek Begreppet identitet diskute ras av Birger Thölix i Vasabla det . A II förklara varför onda krig alltid kommer all leda till nigot gOIl g~ för sig . i själva verket verkar det som om det ime vore sv~n alls all piska upp stämmningar och finna p~ för klaringar varfar vissa krig är nödvän· diga och berälligade . Patriotism är . som den engelska lexikografen Sa· muel Johnson obserVerade ren p~ sjUllonhundratalet. en skurks sista tillflykt och under Ikrigets täckmamel kan man ge utlopp ~t all möjlig agg· ressivitet. En deJ av denna aggressivi. tet riktas d~ mot grupper som fdgar vilka ideal och moralregler som egemligen gäller i samhället. JUSt denna fr~ga. vad är det för samhälle vi egemligen har. har med verkat till den idemitetsjakt som

Men som Nils Grdhn men borde få fram en hur olika länders eumi_ värderas i förhållan<k Ull __ randra. SVENOLOf KARlSSOS

präglat litteraturen sen andra kriget. Framgwg och pengar. in krachaner är poser. sociala om man s~ vill. Men männ' miste finna sin identitet. den förulSältning för hennes inre en egenskap hon har och som själv miste upptäcka. Thölix säger au sökandet dia: identitet varit ganska y~ i Amerika , i själv verket gick indentiteujabal l Västeuropa med sina kultur djupare än s~ . Den vaJ' en mot multinationalism och storn:::BD tänkande . mot suget in i en inf~ ruktur som den enskilda inte pherka o<h där han igenting bety der . Det vore inte bara basker i S och skoltar i Storbritannien som testerade mot centralbyrlkrau:n:l2l manipulativa rationalism. An b p~ den lokala självständigheten an kampa för miljö och närmiljö - det var alt ta upp en kamp mot det do nomiska tänkandets internatiooahsc rad e konventioner. Och det var att säga alt man förvis· so kan växa o(:ks~ p~ andra sält 20 i storlek .

Ursäkt till N ärpes

I Närpeo; är man ordcntligl arg på ÖP. hir Ivå vcckor sl..Jan "Jun< wi

nämligcn all Hurrigancs intc hadc dragit mcr iin i SIOf( sCII 200 pcno

ner på fagcrii. I själva vcrkcl var dCI 647 pcrsoncr på nämnda til

ning. Och dct..är ju onckligcn lilc mer IIch k.enskc inte så mj,.,..I,

som dCIläI i OP. Vi hcr Närpcs 11m ursäkt.

Ked.

To,,.,,gm dm 03.07. 1980

': ____

. .

~.--------------------------------------------------~~~~~--~~~~--------------------------------------- ~NISKA posTEN

•

Vlnnor, kvinnor

h inna har blivit presi lsland i fria demokra . inleder nyhetspro ~a::tl.llIlCn sin sändning, I H::~CJd~tadsbladet står det oon är en kall personligEn man valdes 1978 till president i Finland, Han är en bli personlighet, En man har , utsetts till ny o mmundirektör, När han ackade för förtroendet var Inn iklädd en chic vit skjorta och en ärtig mörk västkos tym,

D Bettyanne Dent. en täm ligen okänd tennisspelare. blev häromdagen utslagen i

Wimbledon, Dagen efter ha de Hufvudstadsbladet en bild på Bettyanne med text om att .. den bystiga USA-damen" hade ramlat ut turneringen, Hårige Bill Bent. en totalt okänd USA-herre. blev i dag utslagen i Wimbledon, Han är förutom hårig också hjul bent, Slut från FNB,

Ur posten till ÖP plockar jag fram ett meddelande från Liikemainonta McCann om nya helt fenomenala frysskåp som ett företag.i Finland vill börja sälja, "När det blir bärtider bör jar många husmödrar fundera på att skaffa en frys till hus hållet. Att frysa in olika mat varor kan nästan kallas en hobby". börjar den text som McCann hoppas att ÖP ska publicera, McCann bifogar också en bild. som vi gödhetsfullt tar In,

Ra/[Ny-man, Bergii:

=:: :

På vykort är skärgården det

aireru t:nlor finns de lurande båthusen, i dikten slår vågorna m ot stranden och i boken "Män n.iskor och arbete i österbottnisk -rgård" LEVER människorna. _ Personern:! bakom boken, Mi l Herrgård och Maj-Britt Hög- , d. har som målsättning all i1dra livet och arbetet i - rgården så realistiskt som möj I (Ulan solnedgang) - och visst de Ivckats ,

pri e l i boken har hl' I! o\h hållel

m pas':ll ~ ig till dc människor o,h

n miljö dl' l skildrar - dl'l är en,

mcn änd1 sj levande. Sam~pc'

m cllan ,>cd \l\h bild är SJ full,

I ;111 cn vandring I bokl'll blir

ring i skärg:irdcn där män,

d ill:.. bl'rälur ,)m vardagen,

vJ.l l'n lKh "n framli(blr,),

r.1I'

mig bil'\' d('1 lil('1 av cn ",",Inn).! p~ "Ill:tmnu, gal a" , Än.!.. hit'" d('( ('n ,,,.r lIppkv('be uoh j.I,1!, I" ' ('n hd <Id :111 fundna \.-' \l"r .

1 (' ( ,,,m 1.1I1g,l:odl' mig m("1 ":tf 1'.cla ll:lfIl:t' ( ' Il' i',1 "ilj:t :III I""kri,:t .If' .Irh" I'I1[\)«',,('r "",n (lIglir ('Il ~,>I' . k l :I, ,kiirg:lr(bhllfll:" v:mhg, Ix:t k tr <iknl kr:ivl, ('Il ,'Ior pur· IMII lI\,rik('I1IH'1 ..dl "vi,,, SIg dum- ' i,;r :111 <i IIlg;i(,l1d(' kllnl1:( h,.. rill.l I"r b ,,,rll:l I,('X hur ('n,, r.oIDIJlnrllt!, ~·"ja \111/:1' ll( h ,ilb .III -.rIt;i1):lIIdcll ">In Iwh,i,'" I"r ,11\ ls 0 1 , ' :111 g:'1 1

Dm beskriver de b,grämadc fö· rUl>älrnll1gar som ~körg:irdsborna har air leva undn, Fiskarna~ fram· lid s ~vn p1 fi ~ k(:'[ är skrämmandc enig i Här har be,lulsf:1I larna nJgol all bila i - bHa de inle dIHH för !:inge'

Dn enda I lh)kcn ~'lIll kiinm lile främmal1de för mig är en del be· nämnlllgar , Dl'l fi;1I1' l'n hcl drl namn och ,)rd ' pn ,elll inom fi,kel S\lm har stHk :lIlkn\'lning Iiii dc lo kala dialektccna :111 d(' börjar klin· ga främmande d:l dc Ö\'('C";ill, lill norlll~pr:'lk ,

Jag i'iirsl:'ir all l;irhll:(CIl" g,()[1 d('ILI ('t'tn'l>ln d(' ,iindcc sig lill ('n ",in(' !:i,kr('!> 1lll'1l :ln(U, P:'I Ikrgii I"br "i inll' ,>In >tnll('nY:1 ULIII lHll

f\ (t)1l

~kr.1

I"bl:. l.rd " " h

(11([\,\

Det är läll all placera matvarorna på hyUorna och all ta ut dem i räll ordning, - De praktiska fryskorgarna underIälIare hanteringen,

Ragna Ahlbäck. folklivsforskare ~ed skärgården som sp'~ciahet. har läst" Mänlll skor och arbete i Osterbounisk skärgård" ,

Då Eva monterar näl beskrivs ar· bcrsmonentel på föl/ande sän: "tre maskor, dubbelknur, dra till", Hela bo ken är ell villnes· börd om all många dubbelknutar behöver dra s lill (eller lösas upp!) för all skärgårdcn skall bnaras le· vande.

~ Hl)llllnnll)g:--r~· ~=' J ~ tll

Ragna Ah/bäck: - Kolossalt nyttig bok

Tack för boken

om skärgården!

5aII1l1U som solnedgång, på konst

När våren nalkas funderar många husmödrar på att skaf fa traktor till gården, När motorn krånglar i bilen och husmodern är upptagen i bilverkstaden tycker husfar om att överraska med kaffe och kaka. som han bakat efter recept av sin gamla far. Min vän läkaren gifte sig med en sjuksköterska, Sen sa de han upp sig och blev hemmaman för att hon inte skulle hindras i sin sjukskö terskekarriär , Förvaltningschefen tog tjänstledigt i ett år och tog l stäUet anställning som städa re på en industri , "Jag tycker att jag har för hög lön som förvalrningschef. jag klarar mig så bra på städarlönen och så ger det arbetet mig sådan tillfredsställelse. säger han,

k ,kul·

le siiknl ha 1~)r" ' :lf:(1 ,in 1')1:11' i t'n hok ,,)m ,knn:l , Men CII SlOrt t:lt'k ': (r:l1l skii n:n" ,kall ni ha Mikacl och Maj' Brill (iir crt hcriinniirda :lrb<'le, Ibl( Nyman

- Det är ell utmärkt reponage i bild och ord med bra fotografier och en omväxlande lexl. Vi får tacka Mikael Herrgard och Maj-Brill Hög· lund för initialivet. Del är bra all samtiden blir dokumenlerad i den här formen , - Ta I.ex , fasdagsfirandet och fårskalIeI på Björ kö. det finns många uppgifter om de foreteelserna från förr i världen men väldigt lile från nutiden,

Del är ocksa kolossal! nymgl all vi får se hut jobbigt yrekesfiskarna har det. hur myckel slit som ligger bakom fiskarna vi köper i affärerna, All ge ut en bok i den här formen är en ypperlig ide! - Tror du. som expert på området. all skärgården har någon framlid ) - NalUrlign'is om bara sIa len träder till. Att lill godose skärgårdsbornas krav skuUe innebära sma kostnader för slalen jämfÖr! med myckel annal som man lägger ned pengar i, Men Ip'ärr har det inle gåll upp för aUa vad vi hå Uer på all förlora, Förulsällningen för en levande skärgård är den bofasta skärgårdsbefolkningen ,

I I

Torsdagen den 03.07. 1980

~~~~fl=.N----------~~~----------~4

SOlt\ma.rstället no:1 N~E5~:!IL.

HOVI ~ .......

• . eARPElJbA

KARPERÖ

t••••••••••••••••••••••~•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

iC*************

FRED. 4 JUL/* SOMMARENS HÖJDARE --~--------------------~~--------~.

IFAClORY I ·~(]SRi'~~S .

• ..

(~ . ".

HETASTE SHOWBAND

• HITS BL.A. EFTER PLUGGET OCH KUDDSNACK • DU TRÄFFAR FACTORY ENDAST pA CARPELLA • KOM OCH UPPLEV EN OTROLIG SHOW

DA N SM US I K:

• INGEN ALDERSGRÄNS • INTRÄDE 25, • FÖRSTORAD PARKERING

E· MPIRE

;

SVERIGES FOLKKÄRA ARTIST BJUDER UPP • KL. 17.00

NYGAMMALT

iC iC iC

• KL. 18.00

• KL.

21.00

GAMMALDANS

MED KVEVLAXGILLET iC~ ~~-;--;--;--:-~~.,.......,.....,....,.......,. iC iC iC iC iC .ii....WU1.~ iC

BUSSAR: Håkans från torget 20.30 och 21.10. Haldin från Oravais Grillcenterkl. 19.30 via Kaitsor, Vörå. Majors från Sundom Näset kl. 19.30 via SOlf, Toby, Gamla Vasa, Kungs vägen, Smedsby.

.0 •

SVERIGES POPULÄRASTE DANSBAND NU HOS OSS

KOM OCH UPPLEV

• K/KK/

"DEN EVIGA SVENSKTOPPSETTAN"

•••• o

Aminne presenterar - på publikens begäran!

AMINNE * Folkpark

Tre timmar

Malax

Country&Western

konsert

Dans kl. 22-01

* * *

BO-talets inneställe ) Busstrafik som tidigare .

Cirkus i •• Osterbotten

Western Express Steamboat Entertainers Red Jenkins

Exodus

Upplev counuyn "söder om landsvägen" - Alla vägar leder till Åminne-

Åldersgräns 15 år.

Nästa helg: Lördag: Cleopaua&Zotch, Söndag: THORLEIFS

Cirkm V~ric((:. ",m i lJi)rj~n ~v juni turnerade i \i)d,... Svemki)\lerlJouen och mdlan den 4 och 14 juli giir dct i norra Svemkii\terlJouen , är \pccidl IJI.~. pa det \äuet ~II lJar~ finländare är med l den.

Dt' \äg er SVCIl BergIulId . ckcllä,!>o . "lom driver (irku"Icll .

DClllla kommtr i , lu,tI av oklohtr att ha avvtlka' 200 oner på "" fill lall,h,urr,':. vilkc, JU ar lammcligtll väl ma",hcrat ryll , )C)C)-Pt"olltl,tältt'

va rjc giillg hlir dn . J (j(j (j(j(j "\kå d..rc Sä"kil, uppmallar BergIulId ,iII l,,·· kalll\kap mcd , irku \tll\ djtml,,11 H' l, IlgtrpY'OIH.:II, tll lj-nH'It"r'Oflll '0111 v:i

ger lO kil,,.

Jag läste här om dagen i en tidning att Jeppisborna älskar knackorv . Man undrar nu bara hur dc bär sig åt. • Henttu Co.ccola

T_o_r_~_~__en__d_en__O_3._0_7_._1_9_80______________________________________ ~ ~

-o;r:::o:;:rNI.KA ~.T.N

.-_______________________________________

____= I

öjesaktuellt

KTUELL FRÅN SKIVSPEGELN och EUROPATOPPEN En av Sveriges bästa live-grupper med egen musik (AFTONBLADET)

NU HÄNDER DET IGEN! lördagen den 5 juli

KL 20-01 Nästa hel'g Gammaldans med BERTIL BOO och EBBE JULARBO

CLEOPATRA

BUSSAR: Haldins 19.30 från busstation i Vasa via Kvevlax. Oravai Trafik från Rejpelt via Vörå City, Lotlax och Palvis.

YTTERESSS

esset bland dansplatser

'LÖRDAGEN 5.7. kl. 20-01

EXOM BUSSAR: Ekman fr. J:stad 19.30 via Kållby, Kronlund fr. Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kro noby, - Sjönejden fr. Vblobacka 19.10, Purmo 19.30 via Forsby och Bennas.

MISSA INTE SÖNDAGSDANSEN på paviljongen

i LARSMO 6 juli 20-01

CLEOPATRA Arr.: Larsmo u.o .nJ.

STOR SEMESTER-GAMMALDANS med TV -favoriten

BOSSE LARSSON känd frm Nygammalt och frm Skansen!

RAMONA

... * *

Gammaldans på SÖ'd erudden

* * *** lärd. 5.7.1980 kl. 20.00-01.00 *** med CARAVAN **

Alls~ng

står för musiken . denna helg, men nästa lördag WIZEX!

Bosse "Nygammalt" gäs~' Bosse Larsson frin Sverige - kind frin "Nygammalt" i TV - kommer att vara glist vid BotniasvIngens final pA Carpella i Karperö lördagen den S juli. Tillstilllningen pA CarpelIs inleds med. "Nygammalt med Bosse Larsson" redan kl. 17.00 på eftermiddagen. Under en timme underhlller Bosse tillsammans med sin dragspelare Lasse Olsson, nAgra ungdomar frin landsdelen samt publiken. Kl 18,.00 börjar BotniasvIngens final '- en parad av folkdansare frin hela Fin· land tlvlar om vem som Ir bAst att dansa polka, schottis och masurka. Ett 70·tal par lir anmllda_ Frin kl. 20.00 Ir det gammaldans med Kvevlaxgillet.

Country Howd~' (Ounlr~ musk lovers. säger man i Karis inför Countryuvakaden därstädes söndagen den 6 juli.

Medverkande: NEPA . Tom Kuchka och Bluegrass Legacy. Erkki Liikanen . Vanha Isäntä och Country Express från hemlandet. . 'Fiolvirtuosen" Thomas Haglund . honkytonk-specialisten. Rod Jenkins . "veteranen . Alf Robenson och " glad countrygruppen " Western Express från Sverige. . Usa-armt är Johnny T,lIorson. en sådan där bländvitleende typ som svär mödrar älskar. "Pure " country sjunger han. vad det nu sedan är. Country Cavalcad är en kommersiell tillställning för alla ' vänner av god countrymusik och den största country. tillställningen i Finland i år. säger ar rangörerna och tillägger art det inte är någon n'ekan om all counm'musiken numera är en "massornas musik" . Folkdanstävlingen Botniasvängen in leds i Rewell Center i Vasa kl. 10.00 p~ förmiddagen. Där förekommer dels uppvisning . dels tävling under en dryg timmes tid. Det är ell evenemang som brukar locka ut vasa bor i stora skaror för att titta . Andra delen av tävlingen ordnas i h i Pörtom. Kl. 14 .00 gh dansen p~ "Pörtom torg" framför andelshan deln. Nygammalt på Carpella" har satts in i programmet för all ge ännu mera åt alla de hundratals supporters som hl igen brukar följa Botniasvängens fi nal. Pensionärsföreningen i Korsholm har fåll en stärskild inbjudan till fes ten. Tack vare Nygammalt-inslaget blir det en ålla timmar I~ng fest i folklig stil. För dem som kommer enbart till dansen uppträder Bosse Larsson en halv timme senare på kvällen . Bosse Larsson är just nu en av Sveri ges populäraste artister. I vintras gick hans 100:de Nygammalt-program i TV. På somrarna leder han allsångs program på Skansen . Med tanke p~ allsången har han sammanställt och gett Ut ett allsångshäfte med 54 kända sånger och visor. Ett antal sånger kom mer därjämte att publiceras och ddas ut. Senare på kvällen kommer Bosse Larsson att uppträda vid en gammal dans i Forsby, Pedersöre .

!!!!~::~==~

________~______________Th_OO~~~~~dm~03~.~07~.1~9~=-______________________----~I 6 I

FÖrt11.i"gshusets to", stmlter sig lilet e" fyrbålc ur grönsIunI. S1Iiclc4rgjiidje?

De ser ganska blygsamma ut dansannonserna från skär· gården. Ingen av skärgårdsfö. reningarna kan anklagas för att ta till överord när man meddelar var och när man stäl· ler tm med dans. ÖP har synat verkligheten bakom de kärva

Till

om ky.r kan. Kanske har tornet byggts som riktpunkt för sjö· farande eller kanske har det gjorts i ren snickarglädje, vad vet jag? Det som byggde loka· len 1915 skulle sAkert kunna ge svar på frågan. Nuförtiden anordnar Replot UF

INI

börja" var publilcen jåtalig

mINI

de niiroarande s/6t ma1lgra1l1lt opp pti da1lsgo/vet.

Skäridanserna går ekonomiskt på plussidan så länge man håller sig till de billigare orkestrarna och tack vare orkestrarnas "skärira batter"

plats men Peter försäkrade att man nästan aldrig hade problem med ordningen på skäridanserna . . , Alla känner ju alla".

ÖP anlände nästan samtidigt som orkestern Hope började spela och detjug.otalet närvarande inva

ÖP gick 'omkring under kvll· leos lopp och fiskade ~ del syn punkter ur publikhavet.

Kjell Nyback, ordförande för Björkö UF: - Ordningen på skäridansema fungerar bra. Poliserna har inte va rit till Björkö de sneaste två åren och jag tror det är lika bra det. Ordningsmännen på plats klarar av eventuella brllitakar bättre än poliserna eftersom ordningsmän

Lars·Ola Ek, Björkö: - Jag Mcer s.g.S. alltid på skäri dans när tillfälle ges eftersom jag trivs bättre på skäridanserna än på " landsdanserna Grannsämjan och sammanhållningen är så bra här att brMc är sällsynta. Alla kän ner ju alla.

nen känner de eventuella brllita karna och vet hur de skall tas. Ole Backström, replot: - Jag tycker att det här är C'tt av de bättre ställena i skärgirdc:a.. Under den senaste tiden t'tIdc jag mig ha märkt en viss pub strömning från landbacken.

annonserna. Vi anlände till Replot samma dag som Den Gamle befann sig på havet, dvs. lördagen den 28.6. O Föreni~gshusets torn sträcker sig likt en fyrbåk ur grönskan ca ~ km nordväst o

Liln-OJ. EIt IIIIliluftJrwst4f111twe

II/IP tI4r . , Hr sIeiIritJMu".

5-6 danser per sommar med ett publikmedeltal på ca 150-200 personer. Rikssvenskar och turister bidrar till att man har hÖEre publiksiffror på somrarna än vintertid . På somrarna har man också en högre medelålder på pu bliken.

Björlcö: "S/tiirgtJnktI ",öur

derade näst:ln mangrant dansgol

vet .

0- Det kommer nästan alltid

mera folk framåt kväJJen . Tio elva tiden brukar den verkliga

tillströmningen ske, sa Peter Lönn

bohm viceordförande i Replot UF.

Man hade sex ordningsmän på

•

OrlustemtedJnrt_ i HoP. ejln' IWS/lltad Itviill: "CHI iir brrIlJIl ~r ji.-.s JIIi ocJ&Jlli ytlgrw orlcestrar for .. clMrls MI speJ.. Det ilr i.,;",.,.. sliI",,,,IIi.g blir och p.blila.. il". t«Jutm.",.,... S. .~ Hr etl brrI alln'tltllifl tiO SIO~".

Torsdlpn den 03.07. 1980

Det är bara s~ a(( en trivsam stämning lä(( infinner sig p~ sm~ dansplatser . - vi inte tycker om de al som finns p~ land . Det är bra här, jag trivs ~tmins - e här än i Arninne under

Sling de höst uppskruvade för· väntningarna som' hör de stora dansplatserna till och lit ut till en skäridans och lär känna nya människor! Det är svArt att tro

Nils·Erik Mal/Ior, ' Eeva Rauto och Börje Johansson diskuterar Eevas motivva/.

Stafflin invaderade siöbodsmiljö

Tretti lärde sig måleri på Bergö men man "träffar" faktiskt mera folk på en smAdans än pA en mas todontdansplats och skäriborna är i resel frimodiga och Iltta att fA kontakt med.

Text : Leif Sjöström Bilder : John Ahläng

Vasa Konstnärsgilles årligen återkommande målarläger har i år hedrat Bergö med sin närvaro. Lägerdeltagarna var ett trettiotal tiU antalet och deras ålder och hemorter va rierade. Ungefär hälften kom från inlandet. Lägrets huvud ledare var ..Alpo Keturi (ord förande i Osterbottens konst närsförening) och lägerledare var Nils-Erik MattIar från Va sa. Lägret varade från den 7/6 till den l S /6. - Hur kommer det sig. Nils Erik Mattlar. a~! så många målarläger här i Osterbotten är förlagda till skärgårdsmiljön ? - Det beror främst på att vi vill· erbjuda inlä~.ningarna något genuint Osterbottninskt. någonting nytt och utöver det \"anlig~.

_ _IIfiJ...M och S. . . . . BjiJrluivi.st ••gtlo",sulc,..t"...,. och ,..plotbo är ,....__........ "., Pi ;,,~ ...

- Ar havet eu nalUrelement som tjusar och inspirerar konst nären? - Ja. det kan man kanske sä· ga ... och speciellt för deltagare eran inlandet är havet en stimu lerande bekantskap. Men det är alltid intressant au måla vatten. t.ex. au försöka fånga ljusets brytningar i vattenytan . De flesta lägerdeltagarna pyss lade med sina dukar (xh stafflin nere vid sjöbodarna. men inte al la. Uppe på landbacken fann jag Eeva Rauto från Vasa i full färd att skissa ett hus. - Det är ovanligt att se en lä

gerdeltagare så här pass långt up pe på land . . . - Jag siuer här och målar dels för au jag är fascinerad al' hus och dels för au jag t~'Cker au det skulle vara smd att missa all den här grönskan och blomstringen . - Har du målat tidigare? - Ja. jag har gåu på kurs i arbetarmslIIu tet. - Vad tycker du om lägret? - Bra l Mm I'änmna och pg tänkte först stanna bara ett par dag här. men när I'i märkte hur trevligt det är så beslöt \'i au \'ara här t iden u t. - Bedöms de tavlor ni målar här? - Ja. på kvällarna har "i kriti krrtilffällen när lärarna smar "åra arbeten , . - Får ni ba(\nor om ni brutit mot någon J\' måleriets huvud regler? - A nej l Våra lärare är så vän liga , de säger till mjukt och taktfullt att här borde du kanske gjort si o,h hiir kan man göra så . Efter kritikertillfällena kan vi ha diskussioner långt in på nauk

röken. Vi utb\'ler erfarenheter och ger varandra goda råd , - Vad kostar det att delta lägret? - Lägeravgiften är 25 mark och dit räknas o<:kså inkvarterin gen i Bergö lågstadieskola . men maten betalar vi var och en för sig. Ifall man äter alla mål blir det ..jo mk per dag, - Skall man vara speciellt funtad för att kunna trivas på målarIäger?

- Nää .. Men jag tror an en som prövat på måleri. åtmin stone lite grann tidigare. ha stör re u t b\'te aven sådan här vistelse än en ' som aldrig hållit i pensel förr. Börje Johansson . nyss färdig Ut bildad teckning~Järare. var en av de tre Umeåbor som fanns med på lägret, - Jag blev tipsad om det här lägret aven vasabo som äger en konsts hop i Umeå och så, har jag en kompiS som var över hl! för ett par veckor sen, , ' ',- Kan en teckningslärare lära sig nåt nytt på ett mlarläger?, - JaVISst I Det är alltid lärOrikt att komma till en ny miljö och så är det stimulerande att stifta nva bekantskaper. . - Vad händer nu med ditt papper när det börjar duggreg na? - Det gör ingenting , Jag målar en akvarell och då är det bara bra om pappret hålls fuk tigt , Just nu är det idealiskt akva rcdl"äder ' - Nils-Erik MattJar. för vilka

Jnordnas målarläger?

- För alla ' som är intressera

.e.

- Var håller ni till n'ästa som mar? - Konstnärsgillet har inte beslutat on den saken än . men personligen skulle jag vara iptres "erad a\' att vist'as i Sundarsmil jön ,

Konstnärsgillets målarläger åierkommer årligen och det är fritt fram för den som vill att delta. Vill man inhämta förkunskaper kan man gå på någon av de kurser som med borgar- och arbetarinstitutet

anordnar varje år.

Målandet är ett sätt att för verkliga sig på själv. Ett ut märkt exempel är Nils-Erik Matdar, som på äldre dar målat med sådan framgång att hans tavlor ställts ut på riksutställning . För Nils-Eriks del började det med en målarkurs i arbe tarinstitutet. . .

~!!!!!!~~::.~::~::

________________________________T_O_nd~~~e_n_d_e_n_O_3_._07_._1_9_80

__________________________________________~1

Om Glenns kamp mot byråkratin

Många skulle

redan gett Upp

D HIr intill kan du läsa om hur det gick till nlr Glenn Lassandpr skadade sin axel och om hur planlös och bristfällig vård ban fåL D Ingenstans tycks man egentligen bry sig om Glenns skada. U Men det Ir lindA bara balva bistorien. Den andra halvan bestir ay den nonchalans han utsatts för dA han frAgat om han kan fAnAgon eJ". sittning för sin skada och dA han haft fräck beten att tala svenska pi de finska ställena.

Så här mycket står skulderbladet ut på Glenn Lassander. Om två år är axeln, kanske, bra. Tillsvidare !ar Glenn gå sjukskri· ven .

Skadade sig i armen

men .får ingen vård

Att börja reda ut varenda de· talj i fallet Glenn Lassander skulle bli för långt. Men här är det viktigaste. D Den l) oktober inledde Glenn sin militärtjänst~öring i Dragsvik . Han utbildade sIg till eldlednings· man . Den 9 april åkte han på skjutlä· ger till Lappland, den 18 april åkte han tillbaka till Dragsvik . Och det var då det hände : Glenn hade tillsammans med tre kamrater blivit kommenderad att flytta fyra kanoner ombord på en järnvägsvagn. Det" var bråttom och' officerarna var otåliga. Men kanonerna var fastfrusna och Glenn fick ta i allt han kunde . Han slet då sönder något i axeln . - Jag kände det inte meddet· samma . Men nu efteråt förstår jag att skadan måste ha skett vid det tillfället . Det finns ingen annan möjlighet , säger han. Resan tillbaka till Dragsvik tog 48 timmar . Man färdades i s.k. ox· vagn, dvs helt primitivt med en stor kamin mitt i järnvägsvagnen och britsar i två vångingar i vagns ändarna . - Det var träbritsar , ett slags faner, och vi hade bara en fältmad· rass under, en plastad liten tygbit, så vi låg inte precis bekvämt , säger Glenn . I britsarna upptill var det så varmt att många tog av sig skjor. torna. Nertill var det så kallt att man frös . Axeln såg konstig ut Glenn säger att han under resan

kände hur armen domnade bort· allt mer. I Dragsvik gjorde det or· dentligt ont i axeln, men Glenn trodde först att det bara var en st· räckning och tänkte att axeln skul le bli bra av sig själv om några da gar. ,då han var Men den 4 maj , hemma på permission, märkte han att axeln såg konstig ut. Skulder bladet stod ut flera centimeter från ryggen . Så då han kom tillbaka till Dragsvik, den 6 maj, gick han ~ill Sjukhuset där. Läkaren antog att det var något slags inflammation, men visste inte säkert. Glenn befriades för tre dagar från tjänst utom lektioner. Men axeln blev inte bättre och den 12 maj skrev läkaren en remiss till Tilkka , dvs militärsjukhuset i Hel· singfors. Den 13 maj intogs han på Tilkka och undersöktes av läkare . Läkaren kunde inte säga något bestämt, men bestämde ändå att Glenn skulle behandlas med elchocker. Kan ta två år for att bli bra Den 19 maj undersöktes han aven neurolog , som sade att en nerv kommit i kläm , så att en muskel blivit förlamad . Neurologen sade att det kan ta två år tills axeln blir bra, om den alls blir bra . Den 20-22 maj fick han fler el chocker. Den 23 maj åkte han hem som hastigast för att närvara vid ett bröllop. Den 27-29 maj låg han på Tilk· ka igen utan att få någon som helst behandling. Sedan åkte han hem igen för att närvara vid ett annat bröllop.

Den 3 juni kom han så igen till· baka till Tilkka och fick nya elchoc· ker Glenn började emellertid tycka att det var ganska meningslöst att bara ligga på Tilkka utan att få någon annan behandlin~ äQ el chocker emellanåt, tydlIgen utan någon planering . . Så den 4 juni frågade han om han kunde få åka till Dragsvik för att lämna in sina saker där och kunna bli civil den 10 juni som planerat. Skulle 'legat kvar där än - Det var nätt och jämt att jag fick tillåtelse till det. Men skulle jag inte stått på mig skulle jag väl ligga på Tilkka ännu i dag, utan ,någon speciell behandling, säger Glenn. Den 16 juni åkte Glenn till Tilk· ka igen, enligt överenskommelse med läkaren . Han fick en del el chocker. Han frågade en lä~are om han IOte kunde få behandlIng när· mare hemmet. Svaret blev att det kunde han, men att han då måste betala den själv. Men Glenn tänkte att han inte vilJe ligga kvar i två år och behand· las på ett så slarvigt sätt. Dessutom började han få sjuk rygg av att lig· ga I sängen dagarna i ända . Så den 19 juni åkte han slutli· gen hem till Kovjoki . Den 20 juni besökte han en pri· vatläkare. Denne sade att det är två muskler som lossnat och skrev ut tabletter och salva för tio dagar. Operation behövs kanske - Och om det inte skulle hjälpa

skulle det kanske behöva en operati.

De flesta vändningarna i Glenns förfrågningar om ersättning är det· med tanke på ÖP·läsarnas tålamod - bäst att förbigå.

Nu är det här bara en

T.ex. i fråga om de utgifter

haft for resorna till Tilkka bar

varit en massa konstigheter.

Men i korthet är det Statens Olycksfallsverk, som finns i Hel· singfors. som ska ersätt skador man får under sin militärtjänstgöring .

På ett ställe har man sagt

Glenn skulle få fribiljener

Tilkka, på andra ställen säger

rvärtom .

För att kunna behandla ärendet behöver olycksfallsverket emeller· tid en anmälan om skadan - här, var och hur den tillkommit med mera .

Bl.a . kostade Glenn på sig bilresa till staben i Vasa iruwl fick en fribiljett ordnad.

En sådan anmälan gjorde Glenn den 10 juni på sjukhuset i Drags· vik . Det fanns vid tillfället bara finska blanketter för anmälan. så han fick blanketten muntligt över· satt av personalen där. Sedan visade det sig att blan· ketten i alla fall måste renskrivas. Glenn fick därför underteckna en tom blankett och man lovade att fylla i den korrekt och att sedan skicka den till Olycksfallsverket. Men dit hade den inte kommit ännu i tisdags.

Då Glenn då ringde och frågade militärmästaren i Dragsvik om or· saken till detta fick han svaret att det finns så många andra pepper där som är viktigare och att blan·

ketten ännu måste undertecknas

aven chef på stället. När Glenn invände att det re· dan tagit så länge fick han svaret

att det tar det både här och där.

- Det verkar överallt som om man inte bryr sig om fallet. som om det fanns allt möjligt annat i världen som är viktigt utom just det som gäller mig .• säger Glenn.

on för att sy fast musklerna. sade läkaren . Den 24 juni undersöktes Glenn på Malmska sjukhuset i Jakobstad - på remiss från Tilkka . Där sades att det är fr;\ga om en muskelför· lamning. Axeln blev för första gången röntgad. men fotografier. na sade inget om vad det kunde vara för fel. Glenn frågade då om han inte borde försöka med n;\got slags trä· ning av musklerna. så att de inte började förtvina. Men svaret blev att det räcker om har rör si~ normalt hemma. Den 16 julI ska en kirurg se på Glenns axel. Och den 21 juli skall han på ny kontroll till Tilkka.

Vidare har han ntt helt m0tStri diga uppgifter om varifdn skulle n ersättningar för sin skada.. Bl.a . sade man på Tillla an skulle vända sig till sjukbss:m i Nykarleby. men där sade man an det absolut inte är deras sak an er· sätta . För Glenn har den här afWm komplicerats av att så många . blandade har pratat fInska. T.a.. p;\ Tilkka, som officiellt är en Ed språkigt sjukhus. fick han hön han nog kan tala fmska om

vill.

Men missförstånd blev det somoftast. T.ex . medicinska ter mer är inte att leka med, fast så kan språket perfekt. Men Glenn ger sig inte . Han nu fått klarhet i att ska ba ritt

få någon ersättning ror sin

Blir han invalidiserad for lMt han enligt lag n livränta . Men for att få den måste

fonsätta att stå på sig.

Många i hans situation skulJc: dan ha gett upp.

Mer än så här kan Glenn _ sin högerarm.

Tond•••• d•• Ol. 07. 1980

. .

~"'"

~-----=I---------------------------------------------------~------~----~------------------------------------------- ~NISKA

POSTE,!

behövs så i framtiden

-~lmå·n

pelmansstämman

~fterlyste ungdom

~nans

i Närpes, är han en bov? Ja det intrycket fick man

då Finlands svenska spelmansförbund senaste veckoslut

ha spela:tUlSSlämman i Närpes. fI2l1k Mattans musiklärare lockar ungdomen att spela andra _iDlllDlent än de som spelmännen använder. Och sen närpes~ngen gång bestämt sig är det svårt att få den att ändra sig. _ - Därför blir de två spelmanslagen i Närpes bara äldre och äld Vi behö\'ernödyändigt få ungdomar med oss för att kunna ut , säger Ernst Ribacka, generalsekreterare för spelmanIag. ___III..

• Men vad händer när tillställnin

gar sväller ur som t.ex. den i När·

pes gjOrt) Blir der ime för jobbigr

atr arrangera ) Hur mår musiken'

rorst \'ar Je nära an spränga kyr p fredagskvällen, på grund av n aJI imresserad publik inte rym dö ime in när de spelade upp till a nsert där. Sedan var der stormigr \"irre på Rörgrund på lördagskväl kn . när spelmännen höll i gång på scener. i buskar och snår fram till dir påföljande morgon. Och så blev der pangfinal på sö ndagen. då publiken näsran lra mpadt: ner sig i sin lystnad arr

av njura den enorma mängden pelmansmusik. Full ria rill stämman ger Närpes Tidningen I SyJ-Osrerborren, som :Ultid ska vara värst.

:--lä, om man frångår alla dessa medh:irso\"arioner. som ridningar na de urom varir fulla av redan, \Old fin ner man) J o , fakriskr en viss oro inför spel mans musikens urveckling. Inr e fi'lr an intresser skulle min ka, Fi'lr åna år sedan var inre cm 100 spelmän med i Finlands t'nska spelmansförbund , medan ichg över 900 är det . Trenden är 'a r.

_ • ,.Uo

- Der finns nog en viss risk an

en ohämmad musikblandning av • Hem/4gade fioler har de, Pia och Lena Borgmiisl4rs till viinster. Till höger Pau/4 Maans, essefolkmusike1ltusiast det slag som finns på stämman sli också hon. par bort egenhererna i de olika spelmanslagens musik , säger Kurr Sohlsrröm. förbundsord förande för spelmännen .

De hävdar bestämt:

En annar problem är jusr ungdomsfrågan. Vissr är många fler unga än förr med nu, alla an rydningar i morsar r rikrning de menterar Sohlsrröm besrämt.

Men han är bekymrad över mu

sikundervisningen i skolorna.

Någon folkmu sik an tala om finns

sällan där. Men folkmusiken är särskilt värdefull, tycker han. Därför an folkmusiken är ursp runglig, skapad av förfäderna . dv jusr vår engen särskilda musik . fri från internarionella "kemiska " rillsatser. År der är väl inget annat arr säga än an folkmusiken bör få möjlig her arr ra en ärlig kamp men an nan musik. Rensa. därför dirr öra. du ungdom. om du har fördomar mor folkmusik . Lyssna försr och döm sedan .

Att spela folkmusik är inget under ligt ! -' V åra kamrater brukade nog i början säga att de tyckte det var en underlig sysselsättning att spela folkmusik. - Men senast då vi spelade på morgonsamlingen i skolan kom de och sa att egentligen låter det gans· ka bra med folkmusik.

Det blir allr vanligare att unga människor ägnar sig <it folkmusik. l och för sig behöver ime det precis innebära att det dräller av folkmusikungdom överallt, efter-

-uni ....:rna urh -knattarna i b'l' 'pdadl' upp "id jmhl·"huSl·' i N,iqll" p',liirda,ltl'n . .I"Il'" B'''~lI1j,t"". d.."" all, fullhl'Kbti,lkmusikcr. diri~l'radc '" att bCl<ln~t.'lI sj(in~. Ett upp,b ..a, tillUll<:.

Nej, inte är folkmusik bara något för äldre knu far i knätofsar och annat folkdräktsaktigt. Det är minst lika bra som andra musiksorter. Det säger lena och Pia Borgmästars och Paula Maans, medlemmar i Esse spelmansjuniorlag.

som förut nästan inga unga haft intressen <it det h<iJlet. Men p<lsina h <iII , och särskilt i Esse, har det kommit fram unga em usiast iska folkm usikkrafter. I Esse är detta mest Jonas Borg mästars förtjänst; Jonas är nämli gen förutom folkmusikbiten ocks<i lärare - och. som s<idan har man kunnat trycka p<l och inspirera musikintresserade elever i riktning mot folkmusiken. S<i sedan sju <iI tillbaka finns i Esse en tolv ungdomar stark folk musikgrupp - och en' ungefär lika stor folkmusikknattegrupp. I juniorgruppen är man r åldr:lrnJ l ')-Jl)lr. den \ng~[;\ knatten ir l (r,\ Lena, Pia och Paula spelar alla tre fiol. Är det ime en sv<in instru ment) - N ja, säger de. Det kan vara sv;1n au spela. rem ibland. Oct. takten, den är svh au h<illa. Men man blir ju bäme hela tiden. Det är spelmansseniorerna i Esse bevis p<i, de tog hem finländska spelmansmästerskapet för andra <lret häromveckan. - Polskor är bäst. Menuetter är ocks<i bra. G<ingl<itar och s<im kan däremot bli lite tdkiga, där är det samma sak hela tiden när man spe lar. Men spelmansjuniorerna har stor repertoar. speciellt duktiga är de p<i esseUtar . Och m<inga l<itar kan man s<i där halvt. s<i att spelan-

... det g<iI bra bara man drar igenom dem ett par g<inger först p<i öv ning. Så där har ni ett tips, ni som funderar vad ni ska ha för musik p<l era fester och bröllop. Övar gör man en g<ing i veckan, p<i somrarna lite mer sällan. Vad är roligast med att spela folkmusik ) - utom att musiken är bra) Gemenskapen som växt kIm under dessa år lmen som nu kanske börjar brytas, d<l ungdo marna börjat bli gamla nog att flvtta bort för studier eller arbete). Att man märker hur man blir bän re. Resorna. - Det allra roligaste tillfället var nog första g;1ngen vi uppträdde i ett större sammanhang, p<l spelmansstämman för fyra, fem <iI sedan. - Då spelade vi p<l Vasa stads hus. som vi ungefär tyckte var det största som fanns i världen d<l. l dag är vyerna vidare. Och med nervositeten förh<iller det sig p<i det sättet att den tilltar ju bä me spelmansjuniorerna känner sin publik. P<i stora samlingar är vi ime ner vösa. men spelar vi i skolklassen st<iI vi och darrar , säger Lena och Pia Borgmästars och Paula Maans.

!!!!~!!~::~~~::~~E~N:

_____________________________________T_o_r_ro_a~g_en

__d_e_n_o_3_._0_7._ _ 19_8_0____________________________________________~1

1()

Vid re/l.etionen av Värmlänningarna:

'Rasmus på luffen' naln annan sotn •

Aldri foår dö halder sa grotnt tnytJl oav de! o..

• •

Korsholms lealer kommer i ,'ir ,III uppfiira Fredrik :\ugu"l Dahlg. rens sorgiusliga la I· sing llch dan""pel Y;irmLinningar,u (dn 1846. Musiken ha r gjorls ,1\ IOnsj((aren ,!Ch ,iolini>len :\nd rea" Randel. Pjäsen h:u i S"erige n;i,;clIl H(( brakljr ,1\' e(( n'lIi'lIl,dlw''''pel. Handlingen krelsar kring n:i.mndemans;onell Erik (Ich Illrp;trd(ll lern Anna som ;ir bra i "arandra men illle f,'ir "'Handu ' p.g.,!. a(( Eriks föräldrar har andra giflermilspbner (ör sin son, Hur del slutar fir "i "ela den Il juni njr Kor,holms S,HllnUrle,lIer har premiär pi \ ';i rmtinningarna. Pjäs" a lel gjorde; redan i hÖ"LIS. men fj lag p:i .db med"erbnde och regissören har dragil UI pi tiden . Unsregis"ören Mi"duHiela nen hoppade in i Limplig lid till den fÖNa repelionen och de med verkande har reknteralS efterhand sedan repelionerna kommil i gång. Man har repeierai sedan slutel maj och t'örulOm de 16 " hm'ud aktörerna" har ocks;) spdmJn och dansare engageralS.

,I'

Eli "iss r duggregn strilar trin en jämngrå himmel och de tlesra mJnnis· skor kurar 100mhus. men "id Kors· holms ulescen hörs der rÖSler ... i ,·il lande skogen j.g ,'. Uar min hjord. deklamerar :\nna (YI"a Ekbladl tr:,n toppen av en hög "en. l' reLikr.Hen i, 10m så nir som p" ~Iis(ha Hieunen som Slår och ö"en'akJr repererandel under en para ph. Del hH sinJ s,d,) r JII 'pelJ Ulefcdn, säger han o,h bsur en blick 111<'f h,m· len , - Kan "ädrer si ru SlOpp för repeii.

~)\.· h tli\:k:lll ~\)rn

inte.: Lir LtLllldr:l. Vi

ur ,ulurl,!!t,'i' '" ks:i f:t'Lt f"'L k:(ckk;!l" nUt men i pi:l:-:cn finn;.: !ler:1 ;'d(t <,'r." kjr

kk, f;;rtlf,"ll t"k; ""h .\ltltas, D:tr filtlt; .\It,kr' "h-.. kll~.t' brkk tiii ' ,\ltlt" ",'h d.ir filtlt, Erik, fi;r:ildrar; k'ir· lek. eller r.ifUrl' ',t~, der.,; bri,t P'l kft lek tiii "tt b:trn, \'j

lur l),k:<i

~i\)f[

en del

:-(r~' knillgar

Li (Lim Il1t'U ~I\.· t i\.1I1 . Dl' mnhnbl1dl' i \ '.irIllUnllingarlta

I tc.:\.Ic.:1l

tl)(

:1(

t"i:)rUh)!l1 ht'rr:-kJ~)t"1 pULl[ :,il):1 egna ~ iulck[ t'r. ~bf1 lur l)\'cr ." :;U{ l)rtginal lt''\·

ull dCI ~l)1ll U.H' r h:I:'1 i l'gell IllUIl. - '<:ii 1.1 I,i mil' ,\nt\,l' .\Idri f,)'le

(Cn

\ill ruin :Inllin ~nlll h:l ~dd er :';\ gröllH In~ Iii

l);'" Jc

Hl' jt' thh) ~ :ik(,'n ht' ~

:,;lgt'[

.\nd,·r; (Hibn bil) ,b r hJn ,dr mil' lt'm,Jt ;\110.1 "id Ult':'t't'I1t'n . - Sig det ~\.)nl önl d('t jr Ill1 ~om - Kommer Korsholms "ersion a" Ju g,ill ,,,,h linkr p,'i i !ler:, i r och nu \'irmbnningarna au innh,lIl,t tiirind· ringar jimtörr med orginaltll~nuskrip :indigen dgJn sig:!'. ,iger ~li,dlJ fdn LiklJren "ch hJn borde 'TIJ rJd han (er? - ,1J& har ti)rsilkt tJ mer fJ;"t p:' Je prafJr ,lm cfll'r,,'n1 hJn ,:lg pji;en 58 ~:i()gn under sin SIUdieiid , ~1..)(iJb f,JlkrnJ ~in ll)Jrl ti,Ji~Jrc.: bruk;lt. Del ir JlIrsa premiär den Il juni \'i "iii 1I11C ~nbJ(( ,'i;J pii:en ',,,n Iii' och torurom lal- sån'g och dans torde IJ'le unJ"rh:lllnin~ , Filrr "Jr \ 'irmIJnninprn:1 ell ,org· . det bli ganska färgsprakande IiUställ· lu,t'ptl ,'In ,)h,'klig brkk. d,'s p,'ikt", ning. Tänk bara på aUa dräklerna som tinns med i Värmlänningarna ...

onerna!

- \ 'i h:llkr pi fdl s n1n 'lUp.U ' .;' J,) ,äger \.Iis,ha v,h kr Ilie unJ ert'undl!=\. - :\r del sd n aH hilla en lämplig I sl\'cke för Ulelt.'3ler; . - Del är takliskl 'dfl ,tJ11 mJn "iii und\'ika en ml~:;"J . in0mhuss\.cnef ' '\,rekrqeringen hJr tun!=tfJf bu i Kor,hvlm : '';i!slan hiltfen J' Je med· "erkande uPF,räder pi Ule'cenen t0r s,a gagen, B ,a, bn nimnJ' Erik ',I,)tfi Eklund " :'.nn. ,Yh, Ekblad" Pn [Göran BurmJn,. 5"n:, ,.\nn·KJllin Back I vch 13n HJnsson , Ok E"k;'on " \Ii>l'ha :' De tl eSla hJr upptrill pi sccn i någon (orm lidigare sa sjaha !Il ö'andtl går nog brl, Sdrightftn "ar all H tag ' i 311 a med, erkände fLin bor· lan, Raniner Holmg:lrd , '"m h;ir rund om mu siksidan han band, t in ;:ingerna pi ka sselI o,h gelf iII Yh ... G0r3n , :'.nn ·Kalfin v(h lofti , ,,,m ,,"of In s~ngerna fr ar.! " pa engl'll iland , Sangerna kommtr alf ;"k'Jmp .. niu.' a" tn am alör (Jrke<fer ;vm .lnt.g "gtn spelar tlöjl klarintlf 'J,h ,eli" ",h ti.,1. - Känns \' ärmlänningarna aklUtll 1980' - Del är inga daliga ('Jr(atfart ;'Jm sdr bakum pjasen u,~ del Ilnn' 'l uff all an"ända -'Ian kan fraga "g 'Jm pjä· Sen lar sräIlning ,iii hur fulk slf\ker pa 10ltn för rtkedum IJth makl:

Drängen Hikan tall duktig och oml\ckl. anhaUer om lorparparelS , dvs Ote Eriksson och Erel Ericksom doners hand. På övning än sa länge.

"Da man hoppar in som ny i en roll som tidigare speials aven annan finns det risk a(( man för vänla, vara likadan . Men det går ju inte. Man får lov a(( vara sig själv. " Orden är Birgit!a BlomqviSlS, en av Ire nya i arets upp,ä((ning av Molpebilderna . JUSI j orden

blir ännu bättre •• an i fjoll

D SOrl) alla vet består de medver· kande vid Närpes teater av e(( stort antal naturbegåvningar. [] Men det är inte hela sannin· gen. Sedan den sextonde juni har naturbegåvningarna repeterat in tensivt för a(( bli ännu bäure till nypremiären av "Rasmus på luf· fen" den andra juli. [] Liksom ifjol sköts regin av Pe ter Snickars . - Är det svårt at! få ut de med verkande till repetitionerna? - Jag tycker det fungerar tämli· gen bra med tankc p~ a(( dc flesta sysslar ocks~ men andra saker. man har jordbruk och växthus m .m. som skall skötas. - Visst inträffar det a(( n~gon är bona och inte kan ställa upp men det är överkomligt i och med a(( det är andra ~ret vi kör pjäsen. Det är mindre arbete med pjäsen i år än ifjol. - Dessutom har vi alla rekvisita i·beh~1l fdn förra ~ret. Det under· lä ((ar arbetet en hel del , - Anser du at! pjäsen vinner på at! spelas på ny((? - Absolut l Ifjol noterade vi p~ vilka ställen i pjäsen publiken rea· gerade positivt och det har vi för sökt ta vara på och utveckla i årets version. Det är alltid tacksammarc a(( få bygga vidare utgående från publikreaktionerna. - Vad är det som gör ' 'Rasmus . på luffen" närpesisk? - Tja . . . vi är fränarc än vad man är i Astrid Lindgrens original En he il nv ," brld" har arbet ats fram. en biid där hu sbond en )0' sep tjärar stöuningar medan hus· mor Mari lär pigan Lina hur man klappar "bytjc" . all! under UI · byte av mången dråplig re plik om diverse kläde sp lagg som fis kas op p ur grytan, Plagg so m bLa. väcker minnen till liys hos husm o r - minnen från bröllops nauen d å för länge sen då del begav sig, Tulavipporn a säge r sjä lva all man inte sett som vikligaSIe upp gifl an skapa "värld sbra drama tik"'. l slälltt har utrymm e gem för fria improvisalioner dter de medverkandes humö r (J,h fanta· si. någol som speltl ulan tvtkan vunnil på, Många hållt-r säktrt med Ing mar Pensar . som är atkompanja·

manuskrift. Vi skildrar bl.a . b:am hemmet mera rcalistiskt. i bearbetat texten för a(( den passa bättre till v~r uteteatcr. - Och så har vi förstås närpcs dialekten, den passar väldigt lo för teater. Den är mycket m USti re och rikare än högsvenskan. Da: är förresten Anders Teir som Ö\"Cr sa(( pjäsen till närpes·dialckt. - Inuti vridläktaren fann PI Anders Teirs bror Mats. - Är det du som skall sköca 'v ridläktarens vridningar i år? - Ja . . . Det är första årct men jag har varit med tidigarc och an mig hur ,d ct g~r till. - Vad innebär det att sköo vridläktaren? - Man måste kunna pjNn och det innebär a(( jag är men på repe· titionerna tills jag behärskar de 0li ka scenbytena. Jag har inte lib mycket arbete som de aktivat med verkande men jag måstc kunn:a pjäsen lika bra. Till alla intresseradc kan jag meddela a(( läktarens rörclser skOO, uppifdn läktarens översta bänknd och inte som jag tidigare in bilhI mig med spakar inuti läktarcn . Efter sommarens åtta wresdIl ningar åker teatergänget till Ihn mark for at! spela pjäsen i Varde och vänorten Tönder. Men maD kommer inte att prata dansb pi scen och det är bra, d .v.s. att m:a.o spelar oåp senn icgcn dialekt. LEIF SJÖSTRO.

nI. Näsla föresIäilnin g gcs nu pi söndag och sisla förc släll n ingro därpåföljande helg. Fler in d före'tällningar ges inte i år ~ d n är au passa på för alla so m län ' I sig till" Fårhagen ", Tulavippor är annars småtl unik i och med al! man inte anli . lal någon pruffesionell regissör. någol som på intel sätt gör för tällningen mindrc sevä rd , 21' och en är sin egen regissö r vi] självfalIei bidrar lill all pcr n gallerit! gn en kä nsla av ull. komlig äkl hel rakl igenom. Många av de medverkande spelar inte bara en rollfigur - de är sig själv l Som exempelvis när Edilh )ulh som Ana-Gret hi r några flickor att göra "kråkris· låbbof1a" samlidigl som dc får lile levnadSVisdom P:I köpet

I Molpe är ·man sig själv

därför blir det bra

"vara sig själv" ligger säkerligen en del av hemlighcl,e n med mol pebornas framg ang.

Alarik Nordbo, Verna Granqvist och pigan Birgi((a Blrl1Tlqvi" framför brun nen. en heh ny scen som inle var med j /jolårel\ upp\ä rrning av Tulavippo!.

!'fler fj'Jlarel' 'UI t (' IJesliJl frun fonsä((a i k De som har möjlig hel är med lil kså, i ar dvs , alla UlI,m Ife fjir vilka m~n emellertid hlllal fullgoda n,ällare Arel' upplaga av TulavippCir ~r Cif ksa tp. uli)kad upplaga,

Ii)r III fr alltsii 'e li ,dia liire"äll· '"l1gar fdll läk",rpbls . n~r "an sägn all vafJc f,ircslällnlllg Jr Ii· ka roallde Ot" blln, lika frä,t". :JU'I lat k varc all rcplikskiflcl. Ot" I vi" miin Of ks;'i Ilancllingcn. sralldlgl fi)ränclra, . All man 'CII f;irnläl l'ningcn l Ijol I>ely,ler IngaiullcIa all rIlan 'eli al ll av Tulavlppllrna, Nypremiär var dCI ;tll!s:i 2') JU

,;, va ni :in j:ir. vaa l i1ll ru I;. ddc ,"m Sla;tr J ' piiib r s" !'Ilcr när ALlfik N"rdh" lin fru sfrnnde ),,~eJ> lIl u l all ll l1('r uppglvcn 111111 liir,iiker , hl''' IIl' lI p:i en ,lipsten ,SIlI II ' p"ra,It' -1 dra" runl av pigan Lilla '" fr V,ir:i I takl clrängcn A,tltlu·M"k mcd Lina, f(irfiiri,ka ,,'tng ' SiSllliilTlnda St cn ger I....r ii\'f'U:1 nI bi, prov p;'t Cl l miislcrl il! l R'

~__~t-~______________________________________=-T~0=r~~:a~g:e:n~d:en~0~3~.0:7~.~1~9:8:0

de battforum

Varför finns ingen djupare debatt i ÖP? _ Hir om sistens diskuterande SÖU:s tonårsråd danserna, Det var nste redaktör Glader som frågade sig varför det är så "pop" att lÖD helt annat än gå på dans, - Han lät frågan gå ,till tonårsrådet, -:- ~v någon konstig anledning reagerade jag genast när jag slog upp ridningen och fick syn på hela vågskålen juttun,

Dn "erkar som ni på ÖP skulle

problem, man skriver ner några funderingar och så är saken klar, Kanske någon är road av att läsa juttur i stil med vågs kilen grejjen, Jag är däremot inte alls road av uppgiften, Löstykta repliker som inte sade en någonting! Man blev faktiskt inte så mycket klokare, Vad spelar det egentligen för roll om man åker ut på danser eller inte? Vad jag efterlyser är en mera mångsidig och "djupare" debatt i tidningen, Det finns ju massvis av saker att diskutera, ta vår kära sko Ja t.ex" nivågruperingen och den s,k, diliga arbetsron.' Exemplet verkar kanske aningen

~ ungdomens dansande eller rät li2R sagt ungdomens icke dansan

de som en mycket viktig fråga ef aasom man ger den ett helt upp i tidningen, I likhet med de tillfrågade med Sanmarna av tonårsrådet så förstår • e heller jag vad som var menin· p med hela frågeställningen, Om ungdomens dansande, !kt är någonting typiskt för ÖP :m föra debatter och diskussioner i den här stilen, Ytterst allmänna - diskussioner, 's amma sak var det förresten med resonemanget om alkoholen som på sistone, Man fördjupar sig aldrig i något

rom

Prinsessan Törnrosa av Zacharias Topelius Regi: Maj-Lis Granlund Dekor och dräkter: Harty Öhman Musik: Håkan Streng

Premiär 4 juli kl. 19.00

Övriga föreställningar: 5 6 9 II 12

juli juli juli juli juli 13 juli

kl. kl. kl. kl. kl. kl.

15.00 14.00 19.00 19.00 19.00 14.00 19.00

16 18 19 20

juli juli juli jllli

kl. kl. kl. kl.

19.00

14.00 19.00

____

malplacerat så här mitt i sommar lovet men det var nu bara ett exempel. Vad som skulle behövas i tidnin gen är en spontan diskussion om aktuella problem och händelser. Som jag ser det så har man på denna tidning "låst in sig" allt för mycket. Teorierna som framförs är gamla visor som man tycker sig ha hört förr. Alltså, bättring i ÖP! Hans Hortans Visst ligger det något i vad du sä· ger. Men inte kan vi på redaktio· nen göra så enormt mycket för att få en djup och spontan diskussion. I sista hand beror den saken på Hans Hortans' och andra läsares aktivitet. Har ni något viktigt att silga - viktigt och viktigt förres· ten, allt är viktikgt och inget är viktigt beroende på hur man tar det - så hör för allt i världen av er! Skriva själva 'eller låt oss inter· vjua er, sånt gläder oss. Svenolof Karlsson, tJ. red.

SOV vill arrangera egna OS Nu und~r olympia året 1980 kom mer SOU att arrangera UF ~örelsens egen olympiad på Kilen l SIdeby, UF-olympiaden eller sommarsamiingen kommer att gå av stapeln den 2 augusti_ UF-olympiaden innehåller föl jande grenar: - 5 km löpning med frågor.(Före~in garna får sIäIIa upp en obegränsal an lal deltagare) - For bo U med spellid på 2 x \O min och lagel skall beslå a" rre damer och Ire herrar. (Spelare som deltar i serier arrangel"dde av Finlands bollförbund får inte delta dvs, di. IV och högre) - Cykling, cyklisIernas körskick lig~el kommer all sänas på prov, (Fö remngarna får ställa upp ett obegrän sal deltagare) - 3-kamp i kula, Va~e förening får släl!a upp med ett lag, (Ilagel skall Inga en representant från dam-sidan och en från herr-sidan) Den förening som kämp-dl ihop de tlesla poängen kommer. förulom ära och vida berömmelse. an erhålla en sron vandringspris, Södagen den 3 augusIi kommer lina lerna i "SupersIar" och wolle,'boll att ' arl"d ng el".Is, Föreningar som är intressel".Ide bör ~reliminärr anmäla sig lill SÖU:s kans li (Iel 96111 13572 el 115372) före den 15 juli,

Förköp: Nykarleby Bokhandel 967-20022,

Osterbotten

brunn är ganska snäv men I den e niga löv b a.:k e n bakom rör sig l-rJ ~'<;I slålterfolk i arbele nig"l som ger en effeklfuII bakg ru nd ,... h djupverkan ;ll J<N'PS fru ktlösa kamp med lil' 'Kh kUll nndc lJänSldolk, O .-k"i i slulbilden "Llskalk" h:H nun LlIi1\'lljal lerr;ingl'n gl' nom all l:i la ,kalll'l komma i l'n id b;i gl' nnifdn dl'n n;idwUgna 'H.'lIIdl'n - l iII, Illl'n ElII i1hll' " I;i, ko( kl'n" 1';"1 Liklarl'n, Val p;i plalS ,ir dCI llcks:i sbl ;,11 \' i~a ~n i p;l\'iljongell och ta sig CII 1111 p;i "kortarin" Karl Hnlrik /uthbacks bilder fdn - 2~ seklet. Bilder som visar ..-atiipn c:ns Tulavippoc - an 6dr:r rill cndd av de medverkan

de_

John Ahting

Vecko-Renns "isare, De hade I;;ii Iller än duhhdi s;i m'lllg;l röSler som Idan. Boppe", Med sin IIIyrkeI 'p<'ridla ke~hoard ,ound. ,'a"aml fram hän a" prooucen ,en Jan .-\,kelilld. sina t'r'.ischa melodier ,)(.'h· lexler som handlar om al'" de lall kar 'Kh bn,lor -",m berör unga m,ill nisl",r ;,,' ida~. I",r bl'IOC\' hli,'il en he~repp i S\e,;,k m.:kmu,ik: ,;;gl'r CBS i reklamen illför gruppens öSlerhonell lX"Siik,

~.actory

ig rcpp, Själva "scenen" fram o r läk iaren med lada, bod och

l juli 197/1 belydde ordel "bclOr)''' fiir svensken , gemen endasl del engdska ordel I,ir lahrik. men en månade sena re biirjade del spridas fr:in SIl)(.'kholms ,,!nddet. an brIOr)' ,'ar en I"nllnan ,,,,11;,,,,1 -",m inle UI likl n;igol man li digare hiin, Singdn "Lumpna funde rin~ar" ,sk"palk mlikl'lIhel ",)(.'h ,,'kiel sa a" dl' 1'<-111 killar',!;, i bl'wC\' h"d~ ;111 ,',il1l ,Sill" l'~na lirkl'en~ar fi;r an ~öra

____

~~~

________________

OSTII".OTTNISKA ~STIIN

••

AR DU UTAN JOBB?

KOM SOM VIKARIE TILL

EKAsENS SJUKHUS lEKENÄS:

Vi behöver semestervikarier för sjukskötare, sinnessjukvårdare och ba derskor från 11 augusti framåt, Också icke-kompetenta kommer ifråga, • E,kåsens sjukhus har 615 platser och betjänar södra Finlands tvåsprå kiga områden, • Vi ,~ungerar s~m u~dervisningssjukhus för sinnessjukvårdare, hjälp skotare och sjukskotare samt som specialiseringssjukhus för läkare, • Vi önskar att sökande tillräckligt, behärskar de båda inhemska språ· ken, ' • Vår s~,åstad Ekenäs med sina 11,000 invånare är en idyllisk trähus sta~ ,dar bevarandet av gammal miljö förenas med utveckling och aktiVitet. Isynnerhet under sommaren fjnns det rikliga möjligheter iIIi fritidsaktiviteter både på land och vatten, .- Från Ekenäs är det kort väg till storstäderna Åbo och Helsingfors, !a konta,kt med någon av överskötarna per tel. 911-13640 för närmare information, Ekenäs den 1.7.1980 Ledande läkaren

r;:============:::::;'1 FORD TAUNUS 1,6 I. -76 Österbottniska med dragkrok, met. brun Posten säljes förmånligt REKORD DIESEL. .. ,. 75/74 MAZDA 323............ -77 VOLVO 142... ,., .. ,.,., -73

Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad , Finland

Medlem av tidninaarnas

förbund

Bra förmånliga MERCEDES 200 D, 220 korg,., .... ,. ,-65 synnerligen snygg och bra

Tidningen utkommer varje torsda,

Redaktör och

ansvaria ul,ivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsaatan 1),

Jakobstad, tel. 967·1) SSS

Postadress PB 27.

68601 Jakobstad

COROLLA besikt. motor ren, , , , . , , . , ...... , -71 TOYOTA MARK 2.,., ... -70 VOL VO AMAZON. , .. , .. ·65 Ytterligare ca 30 bilar i la· ger.

Redaktör i Vasa S-E, Glader,

Hande ~sesplanaden 10 D.

tel. 961-113522

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651514

REDAKTIONSRÅDET

Alf Snellman, ordförande,

\'ardagar 8-1 b lördagar <)-13

~u'Jnne Lill~ull,

KHln Blomqvisl.

BrilJ Svedlund, Ralt" SUlar och

Lasse EriksYln,

Välkommeni

PRENUMERATIONSPRIS 1980 Helt år."""""""" 30. Halvt .... , ..........•..• 20. Skandina,'ien, , , , , , , , . ' " 40. Lösnummer, , , , , , , , , , , , , l.

I Faslighels Ab BisaIsen i Sun· nanvik, Vasa ulhyres 2 RUM + KÖK (59 kvm)

ANNONSMOTT AGNING

SÖU:s kansli, Vasa,

tel. 961-113 ~72 och liS 372

Ansökningsblankeller och när mare upplysningar fås från SÖU:s kansli lel. 961-11 3S 72 el ler disp, Slenkull lel. 961· II 72 21. Ansökningarna bör va· ra oss lillhanda senasI 10. 7. -SO.

ÖP:s ANNONSTJANST

Yng\'e Ben,s.

Jakobs,atan 13, Jakobstad.

tel. 967-11 827

Annonser bör inlamnas senast

måndaa kl. 16

Dlsponenlen - Ni IO/'ade. lIiir jag köpte den här parjWllell aff dell skulle öpplla I'ägell till mill ma/IS hjiirta - Mell det el/{w hall öppllade I'ar fÖllstret.' o

KASSA OCH BOKFÖRING

Jak"bsaatan 13, Jakobstad. tel. 967-13 SSS ANNONSPRIS 1te'ten , , , , , , , , , , , , , , , , ' " 2.60 Efter texten, , , , , , , , , ' , , , , ,. 2.40 Bestlmd plats -.20 per mm

Susan KOlkamaa Oivo

FÄRGANNONSER

Trafikskolor i Jakobstad

skivan.

"Ef,,'r 1'1 U!:~l"", dl'ra,s försIa ski,'a, bin l'n hi!. Dl'n spe"'dl" iiH'rall!. Ikn <> "pril 1979 dUllIbrad.: b('(oC\''s ,k'bm-I.P f,,'in in~l'lISl"ns rakl upp ,iII nUlllllll'r fyr" p;i Hlppli,slan, Vl'rk:!1I d;;rp;, I:'~ dl'n l'n;1. DC)'~, "l' 1II;"!;,,ll'r el Il'r dl'l 1",.1" buoC\' l;;" sin I,iesl" ~uld,ki,'", 100000 ,,,'i/,b ;II/',UIII, Vid :',,,skih,,, 79 I /lO riisradl's b('wC\' fralll ,SOlII 1979 ;l" h;;,sl" grupp ,,;,

Trafikskola

HALDIN & ROSE Ny kurs börjar varje måndag kl. 17,00. Kanalesplanaden 23. I tel. 12.!.45 I

~. ~ I

JAKOBSTADS BILSKOLA Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17,00. KanalespI. 8, tel. 13003

Minimistorlek 200 mm, tillauspris -.30 spmm och farg, Förenings spalten per rad 1.-, Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post· försening inte införts i begart num mer, Jakobstalh Try.:kcri Aktiebolag -

Ti..!nings

l 'i!i0

0.:11

('~1I!~!,\~!:~~::~;.~~;;~;w;~;f;i~;:1;;~;.~;"-;; ___________________________________T_o_r~__ag_e_n_d_e_n_O_3_._07_._1_9_80----------------------------------------il 1~ OSTaR BOTTNISKA "OSTEN

••

Utmanar

R parad i lInn4n ~nnnn augusti

VÄLKOMMEN TILL FÖRNYADE

MANcI!rO

ARBETE'

, I

ÖSIE

NISK

FRAM KASKÖ TILL KARLEBY

.~'

Detta är en bok som skildrar

människor och deras villkor i svenska

Österbottens skärgård.

Boken är ett levande reportage

- fritt från sentimentala övertoner

- som levandegör hur människor

upplever den förändring,

som skärgården genomgått

Finns hos välförsedda bokhandlare.

EPISOD I: KAllrERö

PlODUCEJ) BY: CHS

Butik för begagnade

damkläder

A S;, M har hafl mÖlt' och resone • ral bland a IlIU I kring följande fdgor: .

P.S. Vi tar gärna emot sommarkläder

av större storlekar och mammakläder.

Brändövägen 23 (vid Brändö torg) Vasa.

Tel. 961-117371

• Utmanarparaden: Del blir andra arel i följd som de nya orkeslerlorm,'tgorna t':ir chansen all Idd'l upp lill mönSI ring, Paraden halls fredagen den 22 augUSIi p,'t Carpdla, Orkes!rar som "iII ,'ara med. ska ha gall med som medlemmar i A &. M senaSI den l S juli, För öHigl blir del en liknande parad som i Ijol. Publiken röSlar fram en egen favoril. och en jury ,'äljer UI Id av banden, Alla !re gar vidare lill den slora paraden i oklOber,

........ ........... ...........

Den sO!ra orkeslermönsHing en kommer all omfalla dels de 10 meSI förmedlade orkesIrarna under liden 1/7-79 lill 117-80. dels de Ire som går vidare från ulmanarparaden, Paraden hålls möjlign'is på Waskia. men också andra alIernaIi,' har diskUleraIs, Del blir Iroligen en fredagskväll. Framlrädandena blir mellan klockan 20 och 23 på kvällen, H ler del drar man 1011 om vem

Cirkus Variete

-te :

-te -te :

• Orkesterparaden:

Öppet: Vard _ 9 Månd 9-1 Lörd. stä n

-te :

Vörå, högstadiet fre 4.7. kl. 18, Oravais, Oravaisgårdm 5. 7. kl. 18 Jeppo, idrottsplanen sö 6. 7. kl. 18, Muu.sa1a, Munsalagården må 7.7. Id. 18 Nykarleby, Idrottsgården Ii 8. 7. kl. 18, Purrno, Åiiden ons 9. 7. kl. 18 Esse, Essegårtkn to lO. 7. kl. 18, Kronoby idrottsplanen fre. Il. 7. kl. 18 Nedervetil, Gillestugan lö 12.7, kl. 18, Terjärv, sportst må 14. 7. kl. 18. Trollkonstnärer, Eldslukare, Ponni~ Jätteormar m.m., m~m.!!! Kassan öppnas 30 min. före. m. reställningen!.

-. ..

: ...

: .

-te~ ••••••••••••••••••••••••••••••• 4 ~"

som ska spela lill den fOrlsalla dansen,

• Temaafton: SÖU kommer att ordna en le maafwn särskilt för orkesIrarna. Man kommer aU behandla för säkriogsfrågor och ,informerar om vad A & M och SOU är.

• Orkesterpriser 1981:

fi-

OrkesIerpriserna slås fasa: förhandlingar i auJmÖ.. kommer aU ordna med diskussioner för arrallJÖla' orkesIrar • och efter det en gemensam pala\'er.