ÖSTERBOTTNISKA · POSTEN
Historiskt på sommarteater .
. 1123000
"Petlgar,petlg", • ..
41.'
till SÖU
D Fördclninpfrågoma är åter aktuella inom FSU. En ligt arbetsutskottets f9.rslag till tOrdelning skulle SOU B 123 000, NSU 94 000 och ÅIF 74000 mark av årets anslag. Fördelningen tOljer den taxellska modellen som slogs fast ef(er anslagsstri den ror några år sedan. Enligt tidigare beslu t rol jer man TaxelIs system ännu detta år, me$l till nästa ror ddnin, ska en ny modell utarbetu. Det fino5 ett eko nOnUutskou som ska reda ut de nya grunderna fOr tOrdei Dingen. Sture Erickson på SÖU menar att man rordomsfritt måste gå igenom grundfOr utsättningarna . Man bör granska medlemssuuktu ren, skolningssekreterarfrå gan , de statsbidragsberätti gade utgifterna med mera. Det kan nämnas att tOr bunden år 1980 hade stats bidragsberättigade utgif~er enligt följande: SOU 376000 mark, ÅUF 207000 mark och NSU 188000 mark.
*
Bra år
o . ; sOfIItllllretl
blir ft JNJ1I'I;"m, o", 1111 Jel .... l1li /iN II' sOU:s 7J·t1rsjubi!eu",. Fllsl mest
--_/inl ; IIrbelels tecken,
som Jel heler. VIldJetl1l ",.p4, NII som Ir "Mligl ; Jel ftamtitJII ung . ...I.,.1f, • '--'Iar i"för jubileet-texten om ; ,,«kans r __
Da fouM IUIgJomsrlirelsen bar reJIIn firat s;lt . . . . . .. . l8eiI po",pa OGh stllt ; Hels;ngfors. Erik __ ocb berilllar mera om Jel inne ; liJn;lI
D Häxbålet brinner i Närpes! En anteckning från 1600-talet om häxprocesser i trakten inspirerade Trygve Eriksson till denna scen i årets sommarteater i Närpes "Mellan sol och mylla". Den är en av många scener som återberättar händelser i Närpes under 650 år, som de kunde ha gått till. D ÖP var med på premiären. På sid 6 skriver Sven Erik Glader om sina intryck - en stor levande tea ter, närpesborna kan dethär med att levandegöra si na roller. D Också i Molpe är (let historiskt i sommar. Men historia behöver inte vara tråkig, gå på Tulavippor så får ni se, skriver Leif Sjöström i sin recension.
- FSU har haft ett fram gångsrikt år när der gäller statsanslagen . rapporterar Eki Häggman och låter påtagligt nöjd i telefonen . FSU fick 42000 mark i folkbi ldningspengar . och der är precis vad man ansök te om. Fjolårets anslag var på 39000 mark. Tidigare har vi meddelat om ungdomsanslaget på 242000 + 288000 mark. Teaterpengarna är 164 000 mark. - Sammantager får vi vara mycket nöjda. menar
Eki .
Torsdagen den 9 juli 1981 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Fredsaktioner
D DET ÄR aktuellt med fredsaktioner runt om I Norden och Europa. På Åland har man hållit nordiskt fredsmöte, på kontinenten pågår en fredsmarsch till Paris , oth snart startar en cykelmarsch från Vasa till Norge . Gemensamt för aktionerna är att kärnvapenfrågan står i centrum . Till bilden hör också att antikärnvapen-rörelsen överhuvudtaget upplever en nytändning överallt i Västeu ropa, i varje fall på aktivistnivån . D REAKTIONERNA på detta är vanligen ointresserat po sitiva. De flesta människor är vad som brukar kallas" freds älskande " , och därför går kommentarerna oftast ut på an exempelvis de nordiska kvinnornas marsrh till Paris är " värd uppskattning " . Sedan finns det som vanligt också kommelHatorer som tycker al[ fredsakrioner - oc h protestaktioner överhuvud taget - är något suspekt och ensidigt , och låter förstå att det kan ligga nån sortS konspiration bakom . Borgåbladet och Sydösterbotten/Närpes Tidning har till exempel haft kommentare.r enligt såna riktlinjer. I en ledare i SOINT talar Björn Hindström (eller vem som nu skriver anonyma inlägg på SÖ/NT:s ledarsida) om ömma fötter, skavsår och publiciret och menar att kvinnor na som går mot Paris . har valt en lärr väg all gå. I err annat inlägg i SÖ/NT kallar Hindmöm kvinno marschen ett PR-jippo och låter förstå arr marschen är fin reklam för "sådana som också i andra sammanhang ägnar sig åt politik på den ena eller andra kanten" . Ensidigheten yttrar sej, menar Hindström. i det faktum att man har valt den ' ' lärra vägen" från Köpenhamn till Paris i stället för alt gå en svårare väg över Warszawa till, Moskva . D TILL DET kunde mycket säjas, och en simpel fråga är ju vad det är för fel på ett PR-jippo som har fredstanken som mål. Sämre saker kan man möjligen hitta på att göra PR för. Att utdöma en fredsmarsch för att den fungerar PR-vä. gen är lite märkligt. Det är klart man är ute efter PR, efter reklam för fredstanken . Arr någon ser privategoist.iska syften bakom derra, får tas för vad det är, "privatspekulativa" funderingar. Lömskare kan talet om "ensidighet" och den "lärra vä gen" vara. Det är möjligt arr en marsch till Moskva skulle vara svårare , inte bara på grund av avståndet , men om man nu ordnar en brett upplagd , partipolitisk fri marsch mot aromvapnen, så kan det väl inte vara det allra väsentligaste var man placerar sina marschkängor. Der måste väl mera vara en fråga om paroller och krav från deltagarnas sida. D ETT atomvapenfrin Norden och" Atomvapenfrin Eu ropa från Polen till Portugal" är vad det handlar om vid den nu pågående marschen. Då måste det vara det väsentli gaste , inte det faktum arr man råkar gå från Köpenhamn till Paris . (Man protesterar ju inte i första hand mot rege ringarna i Köprnhamn och Paris , utan mor alla regeringar som kan tänkas ha svårt arr inse faran aven upptrappad kärnvapen strategi .)
••• 1.-1 OM antikärnvapenrörelsen nu ("vt'nruellr har vind i st:g len . så är det ingen tillfällighet. Vad der handlar om i Stort både i fråga om kvinnomarschen och cykt:lmarschm till Norgt:, är ju den kvalirariva förändring i kärnvapenränkan der som militärerna har börjar ägna sej åt. Man har biirjat rala om begränsade krig med kärnvapen . om " småkrig " som lI1[e ska hehöva sprida sej övt:r hela världen och hli så " farlil(a " .
~
0
"Att antikärnkrafts
rörelsen har vind
i seglen
är ingen ttllfällighet"
Man placerar Ut taktiska kärnvapen med kort räckvi:.ld som motvikt mor vanliga, konvenrionella vapen. Man säjer ~Isserllgen arr dct är I avskräcknlllgssyfte , men där bakom finns hela riden iden med an kunna föra småkrig med kärnvapen. '.. NATO vill ha taktiska kärnvapen runt om i Västeuropa for alt ha en motVikt mot SOV)CtS överlägsna konvenrionella vapen. Om man då protesrerar, kan det synas som ensidigt rIkrat mot Väsreuropa . I själva verket är det en protest mot
?/trf',:t
och en breddning med både en ÖJD-del och en SÖU-del kan inte vara någon omöjlig het.
Något
{ör SÖV?
Det har funnits elt intresse att etablera tennisen som en sport för ungdomsrörelsen. Nu har ÖID "hunnit före" genom att bilda en tennissek tion men vem kansäga alt sporten inte kunde ha en framtid också som en mo tionsgren inom ungdomsrö relsen ungefär på liknande sält som fotbollenoch pingi sen är det i dag. Det ena utes luter självfallet inte det andra
000
Frågan är bara hur mycket man är beredd att satsa och hur bred sporten kankomma all bli. Frågan om idrolt är i alla fall så vi~tig att den är värd ständiga analyser. Idrolten är lika viktig som någonsin någon annan samhällsaktivi tet. Idrottens sociala roll och dess stimulerande betydelse för framför allt ungdomen men självfallet också för den äldre är mycket stor. • Sven-Erik Klinkmann i Vbl
Önskvärd
stumhet?
Kan mall alls försr:i den värld vars spr;ik man inte förstår) Surrogatkuttskap 3r natur möjlig . Lis historia , Iii, roman("[. ;lnall"st'ra samhiillsul v"ålingett . . li~tvis
Änd;i tror jag att myået av gdnst"ftta i världen iir språk gr:;tlSt"r . men orks;, att Jrt fittns politiska hir,kar" som finner Slumht·lt·tt iittskvhd urh viiikommett . Dr \·il) itttt· att folk skall kunna "da m"d var;ltldra . • Jörn Donner
i Hbl
en utökad kärnvapen potential. Det måste vara legit im! protestera varje gång mängden kärnvapen utökas. och del måste anses än mer förståeligt att protestera mot varje It sök att göra kärnvapnen accepterade, mer eller rn:i:nmr "konventionella" . Det är den här nya kärnvapen faran det handlar om_ D DET KAN SE "ensidigt" ut på ytan, men till bildr qör också att man inte heller i Västeuropa har bara en på hög nivå, inte ens bland NATO-militärerna. De höga militärer som hellre vill satsa på konventionella ~ än taktiska kämvapen , och bakgrunden är att de inte: dl Västeuropa förvandlat till en utlandsfilial för USA :sUm pen försvar. Det måste vara möjligt att ordna fredsmarscher mol sån här utveckling utan att man ska behöva beskdias gå någons ärenden eller vara ute: privat PR-syt'te_ En annan sak är sedan att der finns många andra arbera för freden än att gå i fredsmarscher. Säkm man sådant arbete också på SÖ I NT:s ledarsida. lTK"fl ger ingen anledning att lala gubhsjukt om dem som - drar "ömma fötrer"-och "skavsår".
D Sprit och rädsla - Barn strävar efter att bli äldre och äldre barn efter att bli vuxna. Men tyvii" ingår det i vuxen rollen i dag att dricka alkohol. Barn lär sig och tar ej ter. - I kväll skall vi ha det lite extra festligt, säger föräldrarna och så tar man vinflaskan ·man haft med från resan. Barn lär sig att alkohol och fest hör ihop . - Det kan vara svårt att vara n)'kterist i en icke-nykter om glvnmg. På fester måste man om och om igen förklara alt man inte är sur fast man är nykter och alt man kan ha lika roligt utan sprit. - Bakom de rådande alko holvanorna finns en oerhörd
BERTEL
l
Y A.RD
rädsla för alla öppna kä Det här gäller särskilt pojkar Det är att hoppas aH de • papporna" som vågar känslor mot sina barn sm om ska kunna ändra på denhU inställningen _ • Kerstin ThornD.. svensk 1Or&~ p2 FSN-koo
O
Sprit och
SVäll
Minst 100 miljoner niskor i vår värld skulle mättas med de råvaror SQIIl används till alkohol nll1g . - Genom att inte kan man alllså minska svähen. • Omvalde FSN-ordlOraG:a Sten Wesl>edI..... p2 samma
Nu en enastående
fönnån. S12-kö skydd för 78-80 modell6rs BytesSaabar. Nu tar Saab igen ett steg fram åt in på ett helt nytt område, och erbjuder ett enastående S12-köpskydd för 78-80 modellårs BytesSaabar.
i3aliii
#'
\.l~"N KM-8EGA-'l~
~
~A~tiY
• l!ffe Johansson, Hans HortaRs och Sture Eriksson.
••
75 ,SOU . 1
år
på ringnivån. Lnstruktören skulle vara en viktig hjälpreda till exem pel när det gäller renoveringsan. slag och liknande . Vad det handlar om i första hand är en utlokalisering av Hans Hortans till Sydösterbonen . Läget för närvarande är ungefär "halv ljust" , det vill säja man har en rätt positiv inställning u te i föreningar och kommuner men det är en del problem med penningfrågan. SOU har gjort en del förslag till finansiering. Enligt den modell som har gån bäst hem på fältet, skulle instruktören finansieras ringvis enligt antalet medlemsför eningar. Under de första 5 experi mentmånaderna innebär det cirka 4000 mark för VI ringen, 8000 mark för VII ringen och 6000 mark för VlJl ringen . Varifrån pengarna ska tas har man givetvis tänkt sej att ringarna själva ska diskutera fram, men tanken är väl an kom munerna direkt eller indirekt skul le bidra. Situationen just nu är i stora drag följande : Kristinesta<;l: Ungdomsnämn den har behandlat frågan och stäl ler upp på förslaget. Man har dock inga pengar kvar an fördela, men man .har gån in med en anhållan till stadsstyrelsen . Närpes: De föreningar som var med på SÖU:s informationsmöte, är villiga an betala sin andel. Det skulle, om planerna går i lås, inne bära 672 mark per förening under experimentperioden . Kommunen bidrar genom an ställa kansliut rymme till förfogande i kommun gården. Korsnäs: Både inom ungdoms nämnden -~h bland föreningarna har det unaiats åsikter för och emot. Nämnden har en mindre summa pengar kvar an fördela, och föreningarna torde kunna söka sin del av instcuktörsfinansiering en . Åtminstone ell par föreningar har klart uttryckt en positiv inställ ning till ut lokaliseringen. Malax: inställningen har varit något skeptisk beroende på :l.tt man anser avståndet till Närpes för långt . Det är närmare till Vasa. Vi dare har kommunen budgeterat 22000 mark för lokala föreningsle dare. Helt omöjligt torde det dock inte vara att få loss de 4000 mark som det handlar om.
arbetets tecken'
D D SÖU fyller som känt 75 år i år. För förbundet innebär det i huvudsak ett jubileums år i arbetets tecken. SÖU har just nu några stora pro jekt som man jobbar med. Firandet koncentreras till en stor programfest i okto ber. _- Egentligen har "födelsedagen" redan varit, säjer SOU-ordföranden Sture Erickson. Det var den 16 juni fOrbundet bildades, men vi har valt att fira i höst i stäl lel. ~~gra av de stora arbetsuppgif. . är kanske ändå instruktörernas ut·
u nder jubileumsåret är sam et med Alko, den pågående ~~umentationen och en be '......,=-:ilUUe satsning på rockmusi_ e n den allra största tragan
lokalisering. - Utlokaliseringen handlar om hela SÖU :s sän an arbeta , säjer Sture. Vi tror an en utlokalisering skulle innebära mycket för arbetet
ent Storm, fältledare:
Utlokaliseringen et bästa ÖU hittat på!
positin.
- Det är förstås en fråga om aH inte hålla på några arbetsti der. Men annars enbart posi tivt. I princip är jag ute varje kväll, men jag åker helst ut på initiativ fr.ån föreningsfolket självt. Jag trycker inte på och styr initiativen. Jag vill finnas till hands och stöda . - fast om vintern kör jag ju nog runt annars också och ser efter var det lyser i uf-lokaler na. Och sen går jag kanske in och drar en pidro och bekanrar mej med schacki . . . Det kan nämnas all Kent är kommunalt avLönad utan stats bidrag.
Saab 900 GLS 5-0.. .......... ... ..... ..... -80
Saab 900 GLS 3-0 ...... ... ... .......... ... -80 ·
Saab 900 GLS met.färg, 29.000 k-79
Saab 99 GLS.. .... .................... ...... .-79
Saab 99 GL. 37.000 km ....... ... .......-79
Saab 99 GL. ........ .... .. ... .... .............. -??
Saab 99 GL.. ....... ....... .. .. ................ -76
Saab 99 Combi Coupe.. .. ............. -75
Saab 99 L. ....................... .......... .... -74
Lancia Beta 1600,22.000 km...... .-79
Saab 96 GL, 16.000 km .... ..... ...... ..-79
Saab 96 L. .. .. .. ...... ............ ...... ....... -??
Saab 96 L. .. ...... ........ .... ....... .......... -76
Saab 96 V4 ....................... ...... -74 -75
- Vi hoppas att det här försöket Saab 96 V4, 89.000 km ...... ........... -73
ska gå att genomföra, säjer kansli Lada 1500 farm ..... .. .... .... .. ............ -80
chefen Uffe johansson . jag tror VW Polo ... ........ .... .... ................. ..... -78
försöket kommer att innebära en VW 1300 ........ ..... .... ................. ...... -76
bättre dialog mellan medlemsföre Toyota Carina meUärg, 12.000 km79
Mazda Savanna..... ... ... .... .... ......... -76
ningarna och förbundet. Volvo 66.. ..... .............. .. ....... ... ........ -76
Mazdå Savanna............. .. .. .. ......... -74
Alko ställer upp Oatsun 100 A................... .. .. ... .... ..-75
på Jocke Oatsun 100 A.... ......... .. ......... ...... ..-74
Volvo 144 ......... .. ............. ............... -71
En stor satsning under jubileums Toyota Corolla.... ... .... ... ................ -72
året är det forrsatta nykterhetsar Renault R 12 .......... .. ... .. ....... .. .. ..... -72
betet efter jockekampanjen. Som Volvo 164 ..... .. .. .. .............. .. ..... .......-69
känt blir det den.här gången mera Volvo 244 GL.. ...... ............... ........ ..-76
Opel Manta....... ................ ....... ..... -71
fråga om en "propagandakam Morris Marina........ .... ........ ........... -75
panj", och det sker i samarbete PAKETBILAR: med Alko som har ställt upp ba Toyota HiAce ........... .............. ....... -79
kom syftet med J ocke-arbetet. ALko bekostar en serie jocke-af Mercedes 508, förmånlig ..... ...... ..-76
fischer med " månfull nykterhets HUSVAGNAR: propagande':. Ideerna går ut på Matkaaja 460 .......... .................. .. ..-80
att jocke av praktiska skäl är försik Solifer 45T.. ..... ... .... ..... .. .. ....... ....... -78
tig med spriten. Vardagar 9-17 Alko står för materialet, och Lördagar stängt sOU distribuerar det till förening
SC ==A=N=-.#4.,P TO
ar, dansställen och skolor.
iil .---- ': Skicka uf-bilder!
SÖU:s dokumentation av uf-loka Kållbyvägen, tel. 13200. lerna och föreningarnas verksam- ~---"""""""'"--......;....;..;;;..;;;.;;.;;.;.-
Se sidan 71 _.
Trafikskolor
.I Jakobstad . .
_.
Trafikskola
HALO.IN & ROSE Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00: Kanalesplanaden 23, tel. 12145
;
- ,-1. .... . "
"
\.
. f·
JAKOBSTAOS BILSKOLA Ny kurs börjar varje ·torsdag kl. 17.00_ KanalespI. 8, tel. 13003
MATEN ÄR VART VARUMÄRKE
ALLA DAGAR: DAGENS RÄTT 12,60 ink!. smör, bröd, mjölk ca.J=e - ReSt:aURong
yard. 08.00-21.00 lä, sö 10.00-21.00
ca~I~Z
\......I .
66200 KORSNÄS T961-641152
I
Torsdagen den 9 juli 1981
~~~2;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;~--.'---~-----~_---'-:'~------------------'-;;
EN AV SOMMARENS HOJDARE
BUSSAR: Ingves fr. Korsnäs 19.40 via Nämpnäs och Näsby . Wester kl. 19.15, Pörtom, Övermark, Yttermark och Näsby. Kl. 19.15 Dagsmark, K:stad, Tjöck. Haglund kl. 20.00 från Kaskö via Närpes.
o
AMIIIIE * Folkpark
Malax
Vårt program är tydligen mycket omtyckt efter som programbladen tog ·slut redan vid midsgmmar. Men ·lugn- ny upplaga finns på lördag i Aminnel
STÄLLET MED UNGDOMSSHOWERNA presenterar
BREAKs
I Lördag IL 7.
TEAMET
Dansmusik : .
II Söndag
rockshow
.
12. 7.
:1
Vår topparad fortsätter med svensktopparna:
ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR Busstrafik båda kvällarna!
FREDAG 17. 7.: ÅRETS GREJ:
BILL LOVELADY FRÅN England på Skandinavienturne .. - gör en avstickare till Österbotten och Åminne. Se nästa OP!
srAMNINGSPYLLD
GAMMALDANS
på
KLACKEN
- - - - - - - - - - - - - L i l l b y . ,_ _ lördag 11. 7. kl. 20-01 med ljuvliga
ÅKE SANDSTRÖMS TV-kändisarna från Sverige lordn .gr. 1 ,Serv .gr. 1
Etli13
Torsdagen den 9 Juli 1981
~--------------------------------'------~------~---------------------------'L:~~;;@'~~~' ==~~~--~
~_....:.
DSTF.:"?
D O Hängde med i söndags?
Lördag 11. 07.
du
D O V~ I visade Fia· mingokvimeuen an de lir r.irda namn~~ Sveri· ges ffäsra dansband.
kl. 20-01
*
D O Nu på lördag forlSä ner vi med en 1Y.lOd från den absolula loppen i Sverige.
D Bussar:
o
D Nu lär det bli aningen fränare musik än i söndags. Men fon· tarande dansvän..ligt.
I
O O Och Forsby är ju aUrid Forsby . Alltid pi Topp(en).
..
SOND. 12. 7. kl. 20-01
Vidjeskog: Småbön· ders 18.40 Terjärv 19.00 via Kolarn, Lappfors, Esse . Kron· : lund: Såka 19.00, Karleby 19. 15 via Kronoby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, , Nykarleby. Från Eug· mo 19.00 via J :stad . · 19.40 .
1. 8.
SHOWAFTON med
EXOM
MARKKU ARO &
NISA INTR.20,
.......___F·ull fart
tn
NÄMPNÄS lördagen 11. 7. kl.20.00-01.00
ZENITH - nya scenkläder -- musik för alla musikdiggare . passa på semesterfirare! BUSSAR: INGVES: 19. 20 Sid bäck, 19 .30 Pörtom, Övermark, GranJid, Yttermark . Näverås, Norrnäs WESTER : 19.15 Lappfjärd, K·stad. Tjöck , Pjelax, Näsby .
••
ANNONSERA I OP
Torsdagen den 9 juli 1981
'Så kunde det ha gått tiJl' ..
"
Närpesborna gör stor
och levande teater. • •
• Ungdomar i tealern: Benila Kummel, Leif Eriksson, Lasse- Eriksson, Carola Ricksen och Marila Jeppe.
FÖRlJÄNSTEN i en historisk kavalkad måte väl ligga i själva dokumentationen och i det arbete som
närmare hundratalet medverkande av olika slag utför?!?
TRODDE MAN - innan man hade sett Närpes teaters "Mellan sol och mylla".
REDAN UNDER föreställningen hinner man ändra uppfattning. Det närpesborna presterar är stor
och levande teater. Levande riktiga och äkta människor från olika århundraden stiger fram ur de oli
ka bilderna som skapats av Trygve Erikson, Georg Backlund, Peter Snickars och alla de andra.
Trygve Erikson b,ar skrivit grund texten till den historiska kavalkad som Närpes teater ftamför med an ledning av Närpes kommuns 650årsjubileum. Tillsammans med Georg Backlund och Lennart Snic kars har han gjOrt kompletteringar under repetitionernas gång . De se nare har skrivit berättarnas - Ge org Backlund och Lennart Snickars - texter samt några korta scener. Alt det hela fungerar som en helhet kan säkert i hög grad till skri,vas regissören Peter Snickars . Kanske man vågar tala om ett ge "nombrottsom regissör. Det här 1'0var gott för det arbet e han tillsam mans med Dick Idman skall ta ö ver vid Vasa tcater. Men nog är det väl också någon ting speciellt med närpesakt örer na? De kan konsten aH enkelt , rakt och med djupt allvar gestalta en människa . Kanske har de gått i en bra sko,la. Kansk e är d e t för att det är så många som är kunniga och har rutin. Förtjänsten av äkt het och riktiga människor är i hög grad de medverkandes . Det som i hög grad gör före ställ. ningen är att publiken aktivt enga geras som om den skulle vara en del av spelet. Georg Barklund och Lennart Snickars kommer något försenade på cykel för att vara med om äre ts föreställning på " Vrid in " " Där
blir de plötsligt en del aven stor hop människor som är 1912 står vid det nybyggda stationshuset i Närpes och väntar alt tåget första gången skall anlända till orren. Roligt blir det också när de får se sig själva som småpojkar komma springande för alt få vara med om den slOra begivenheten. Lennart Snickars elegant uppklädd i nya byxor och storbrorsans remma kängor. .. Men så blev du också skräddare" säger Georg. För närpesborna - och även för oss andra - blir det nästan som en chock alt få bevittna hur de som bjuds de första tomaterna i Närpes spotIar UI dem. De var inte så goda som de såg ur. - Ja, så kunde det säkert ha gåu till, kan vi konstatera. Lägg till detta en rad andra episo der under väntan vid stationen som vi själva kan anknyta till och känna igen. Det är en engagerad publik som Georg och Lennart tar med sig bakåt i tiden till 1300-taler. Till di ge rdödens. pestens. allhärjarens tid . För alt uppleva hur Kla~ Bengtsson från Finby dtn en pil grimsfärd till. Nidarosdomen i Trondheim för mej sig den svåra sjukdomen till Närpes. I ett 15-lal olika bilder får vi se dan följa händelser i Närpes SOt "· kens historia fram till dess " Kaskö bäss in " i slutscenen ångar in på N ärpcs stat"ion . Allt är Inte lika bra som början.
Det förekommer litet överspel och onödigt gagsande för alt göra vissa scener roliga . Men som helhet blir det en uromordentlig föreställning . Närpes teaters producenter och amatörer visar åter sin böga klass . SVEN-ERIK GLADER
Historia tråkigt? inte i Molpe. ATT MOLPE by ställer upp med ett sextiotal pcll.1IIIl1Cr för att dokumentera sin historia måste betecItJall en av de mest beundransvärda och uppseendev.-UMIIr händelserna på teaterfronten i dag. Au dokumClEEZ.... nen dess'!tom resulterar i ett mustigt och roli!t bI"M~ ~ spel gör Inte saken sämre. REDAN i och med inledningsscenen när Ville kommer vandrande nerifrån sjön med v"arsin bll:teliclk på ryggen rycks man med och tar med glädje d upplaga av Tulavippor som har underrubriken · kartempor och folksforor' , . Årets spel skildrar tiden omkring 1915-1930 oc h är i det närmaste en "sannsaga " . Mång a av repli kerna och händelserna är tagna di rekt ur verkligheten . Personerna har också förankring i det historis ka skeende som utspelar sig . Med tanke på dramatiseringen har man dock i vissa fall låtit flera ' ' historis ka " personer uppgå /'en och sam ma rollkaraktär . Tulavippor är som bekant ett lagarbete . I en studiecirke l i med borgarinstitutets regi har Anni o,h Ernst Nvström , Alarik Åbb . Lars Krook , Erik och Anna -Mi Björk CJ,vist m.fl. und er ledning av Chris tina Backgren-Nygård utarbetat manuskriptet. Till skIllnad från fj o lårets klart åtskilda glimtar har man i år för sökt sammanbinda bilderna till en fortlöpande handling . - Svårig heterna i år har främst varit att få de olika glimtarna att gripa tag i varandra så att handlingen rullar oavbrutet, säger Anni och Ernst Nyström. • Hjälp har man haft av Alarik Abb som ställt sina teatererfaren heter till förfogande vid repetitio nerna. Årets Tulavippor är en burlesk tillbakablick på en tid då man ha de en hel del strykartempor för sig i Molpe . Man drygar ut de magra inkomsterna, som de steniga åkrar na och fisket ger, med smuggling och vrakplundring. Myndigheter na visar naturligtvis föga förståelse för dessa binäringar. En av spelets toppar är när Molpeborna står an· klagade för sjöröveri efter att ång båten Kalevala förlist med sin råg mjölslast. Det är för övrigt en au·
.,
• Greton avsvär sig al/t vad strykartempor he ter. I lövknippet döljs en spritkanister.
tentisk händelse. Dc. miskt att se hur go smugglar på nätterl12.. u.~--.. "':IF vangel iefest i dagsJj andlig spis . Den värl ringen består i sm u~ bröd gjort på mjö let flin .......UC"I"""".. Albert Engström ku nde . skildrat det bättre ! Men bakom det u ppslup nar svälten och nöden . ",v;irn~,... terna till utkomst leder till tion. Ofta reste man nen och lämnade hustrun och bun hemlandet. Smugglingen ledeT ett hejdlöst supande och plu ringen av Kalevala år na rurI i endast en symplOm på sp a n ~ bristen i byn. I årets spel ser i od så hur det gick till när ryssarna - des ut ur byn och hur gu b lnma samlas i vägskälet för att bcshn::a: om man skall bygga UF-Iokal db inre. Allestädes närvarande 611.[!!, "Greton " som ser och hör aI.I.L Anni N yströms gestaltOlng hon en oförglömlig reinkarna . aven flertal olika kvinnor som i Molpe . Ernst NYStröm gör en minnesvärd roll av sin Ju i. molpe original som exercerat i ryssland och som påstrår att sjih-zs te tsaren tilltalat honom. ruschki Jussi! Ernst's festliga spel får en automatiskt att på Harpo Marx. Den te m mentsfulla Ana-Stin Inga dahl) fastnar också i minner att man förringar de övrig2s ser. Allas bidrag är nöd\'än<ijp. helheten. Speciellt glädj:mik det att se de yngre årgångarna ta . Dels för att det visar ar ten är god i Molpe och dels deras livliga och spontana
..
arfotadans
ch stövlar en stämma .. ..,t mz·nnas! 50 "
.'WIlDÖmtru.-en på lördag efter bb en veritabel intresse an hä lften genomförde timmar långa övningen Det var inte riktigt varmt
den dagen . Resten i gummistövlar eller olika slag av plastöverdrag. Men alla var med, försäkrar riks instruktör Stina Hahnsson. Folk dansarna är ett tåligt släkte. Skall det dansas så skall det. Till Carpella kom alla klädda i folkdräkt och med ett glatt leende på läpparna. Beredda på mera be svärligheter. Men si, regnet tog en längre paus. Alla hann få mat och sam kvämet inledas innan nederbörd åter började falla. Trångt var det nog i Carpella paviljongen då 2000 personer skulle samsas. Den specialbyggda utedansbanan kunde inte utnyt tjas. Stämningen var också den bästa hela kvällen . Alla vänt.a~e med spänning på uppvisningen av "Polskan går". - Den hade ändrats rätt så li tet, konstaterar ordföranden Kim Hahnsson. -Litet längre hade den blivit och kanske litet mera svängig
• Det fanns gott om juniorfolkdansare på summan och del var de som fick liran all inleda dansen vid söndagens huvudfest.
österbottnisk. Från början var den mjukare Stina Hahnsson lärde ursprung ligen ut den special komponerade polskan i Östra Nyland. Därifrån har den vandrat via Helsingfors, Västra Nyland, Aboland, Sydös terbotten och Norra Österbotten till Solf. .vid åtta olika platser har polskan lärts ut genom muntlig in formation. Ingenting har anteck nats. Precis så som folkdanserna alltid lärts vidare . Solf-Iaget och laget från Östny
Kvinnorna på Niskavuori:
Visst ska den gå bra också för bottnisk SOlllrnarteaterpublik! - Hon var en fantastisk kvinna som levde ett fantastiskt liv! Så säger Mischa Hietanen om Hdla Wuolijoki som skrivit Kors holms teaters sommarpjäs 'Kvinnorna på Niskavuori', Hon var professorsdotter från Estland och kom som U~..åring till Helsingfors universitet_ Där blev hon socialist men också småningom framgångsrik affårskvinna, Under krigsåren var hon diplomat, blev anklagad fOr spioneri och dömd till livstids FångeI se, befriades vid fredsslutet. blev folkdemokratisk riksdagsleda mot och rundradiochef men fick sparken 1949_ Hella Wuolijoki dog 1954,
land som ursprungligen fick lära sig polskan dansade upp i Karper ö. Samtidigt demonstrerades den "budkavel" som följt med pols kan - en tio meter lång och en meter bred pappersremsa - och där alla som lärt den skrivit sina namn. Det torde finnas över tusen namn på budkaveln, säger Kim Hahnsson . Mycket annat program förekom också i Karperö, däremellan dansa des gammaldans. _Just när fettåget skulle starta på
Mischa Hietanen är påtagligt facine rad av HW. Han har studerat hennes liv och tagit del av hennes förfallar skap. Det är fråg'a om öv{'r 20 skådespel samt endel böcker. Hon föddes 1886 och hette som flic ka Ella Murrik, berättar han . Hennes första pjäs kom 1912 och hette "Gårdens barn'. Den var skriven på estniska. Först 20 år senare kom följande pjäs. 1)en hette 'Koidula'. 1933 kom 'Lag och ordning', 'Den brinnande jorden' och 'Kvinnorna på Niskavuori' Men hennes pjäser blev förbjudna att framföras. Hon började då skriva under pseudonym . Kvinnorna på Niskavuori framfördes första gången år 1936 på Helsingin Kansanreatteri. Den blev genast succe. I Niskavuori-serien ingår fem skåde: spel. - Det är kvinnorna som är huvud
söndagen bröt solen fram mellan molnen. Till Sandviken kom festtåget i strålande sol och tog en mycket lerig plan i besittning. Det blev att åter ta gummistöv lar och plastöverdrag på fötterna . På vissa ställen sjönk hela foten ned i leran. Men programmet genomfördes med gott humör. Närmare 2000 personer -hade kommit för att titta på . Frånsett besvärligheterna med regnet klaffade allt bra under stämman. Sven-Erik Glader
personer i HW:s skådespel, säger Misc ha Hietancn. Männen är vanligen bifi gurer. Ofta är det fråga om en konflikt mellan en äldre och en yngre kvinna precis som i Kvinnorna i Niskavuori. Hennes egen mor har stått förebild för den äldra kvinna - den yngre är hon själv. Kvinnorna på Niskavuori hör till klassikerna i finsk dramatik. Det är en pjäs som lyckats engarera många olika sorters publik. Den har en spännande handling, och intressanta roller. Den skildrar sann och äkta kärlek och be handlar realistiskt och riktigt förhållan· dena på landsbygden på 30- ralet i Fin land. Mis( ha H ietanen är övertygad om att även svenskösterbottnisk sommarrea terpublik skall låta sig engegeras av det dramatiska, men också ibland roliga. skeendet i Kvinnorna pa Niskavuori.
Rockmusiken, var hamnar den? o söu het är en god bit in på "andra halvlek". Den har dragit ut på ti den i och med all projektet svällde ut till en regelräll historikskrivning i stället för den biIddokumenta tion man ursprungligen hade tänkt sej. Just nu är siktet inställt på all få ut boken tiU julen. Eli problem är all man har så få levande bilder. Själva lokalerna är utmärkt dokumenterade i bild, men inomarbetsgruppen har man anselI all det inte går att illustrera
en bok om levande uf-arbete med enbart "döda" lokaler. Man är på jakt efter bilder som visar olika ak tiviteter i lokalerna. Det här materialet är magert, och man vill gärna att alla som har svartvita uf-bilder, skickar dem tiU SÖU-kansliet så fort som möjligt. Rockmusiken - en ny inriktning? Rockmusiken är som känt det stora diskussionsämnet inom SÖU i år , och nu är det tänkt att SÖU försik tigt ska pröva också en del konkre ta åtgärder. Till att börja med blir
det SÖU-Rock i Maxmo den 2 au gusti, orh senare, tor/igen i sep tember, blir det ett rocksemina flum. Det sistnämnda får formen av en "rockverkstad" , där man ska jobba praktiskt med text och mu sik . Eventuellt delar man upp sej i otika verkstadsgrupper. En gemen sam teoridel ska orkså ingå. Semi narieprogrammet läggs upp samråd med en del "experter" . Det är alltså 75 år uf-arbete SÖU vill betona, då man själv väl jer att fira i arbetets tecken. Men
som sagt, till hösten ska det ändå bli jubileumsfest. Programmet är ännu så länge oklart, men tanken är att man orkså här ska satsa på föt eningsnivån . Det blir förenings program under en söndagsefter middag. - Vi försöker I~gga festen så all man hindar heim ' ti föusi, menar Sture Erirkson. Sture lär för övrigt fortsäIIa som SÖU-ordförande också efter höst mötet. - Jag vet inte, men om folket kräver det så . . . BERTEL NYGÅRD
,
--
r
Torsdaiten den 9 'iuli 1981 --------------~--------------
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
.Fo~ t,!,!$:ta! .gling~R ttrtister JtiincoUn~fJ!nS l{emlond -- USA.
COUNTRY
D D På söndag kulminerar flera månaders jobb för Terjärv uf:s del. D D Då inträffar nämligen Country Road 13 traditionell skönsommardag för countryvänner å Emet folkpark i Kronoby kommun. D D ÖP presenterar här de närvarande banden. D D Något som inte kan presenteras i förväg är den avslutande jamsessionen. Den måste nämligen upplevas. -
~~
På senaste tiden har också eu ropeerna börjat intressera sej för zydeco-musik, en dans musikform från Southers Louisianas cajun-trakter och de mörkhyade invånarna med fransk och kreoliskt ursprung. Som en direkt följd av det ta besöker gruppen The Bon Temps Zydeco Band med Queen Ida i spetsen landet för andra gången.
W.H Miller och R. Be//ow, också de (rån det stora landet i liisIer_ Ugh!
DULCIMER är ett för de flesta finländare ett okänt instru ment. Stränginstrumentet i fråga föddes för långa tider sedan uppe i de Appabckiska bergstrakterna. Dess föregångare epinette des vosges och scheitholt - har rötterna i Frankrik~ och Tyskland.
Redan från födseln kom Ida Guillory i kontakt med hemtrak tens folkliga toner. I tonårsåldern började hon smygöv;l på ett litet dragspel hennes mor hämta~ åt familjens pojkar - det var, mte vanligt att man i Louisiana hade damer bakom dragspel. Deras plats var köket och hemmet och kyrkan. sysselsättningen att mata hönsen och föda barn. Familjen flyttade till San Fran cisco. och dragspelet låg oanvänt i årat al. tills barnen vuxit upp'. Ida plockade fram sitt bälgaspel. dammade av det och 'l ärde sej hantera blås- och dragapparaten på nytt.
Zydecon kändes naturlig Californien. långt fr ån det Louisianska sydst atssamhället och dess regler. var det inget som hindrade Ida från att i snabb takt utveckla sina tal anger. Zydecon kändes naturlig. oc h hon stöddes av sin man samt brodern Al . proffessioneJJ gitarrist. De första soloframträdaodena gjorde hon på kyrkliga soarekväl lar i nejden. Ryktet spred sej. onrida blev inbjuden att delta i en Mardi Grass Zydeco-fest som huvudar tist. Hon ställde upp tillsammans med sin bror och gruppen Barba ry Coast Bon Ton Band .
Skön blandning av det mesta Ida och brodern Al Lewis står för sångerna. Al också för största de len av texterna och arrangemang en , samt gitarr. Trots att gruppen numera är bosatt i Californien. är musiken djupt rotad I zydecons ur sprungstrakter. Eri del inflytande från dagens musik är också märk bar. både rock och soul. Men ingalunda störande. tvärtom.
• Queen Ida och hennes Bon Temp Zydeco Band, dagens stora at traktion.
I sommar kommer vi också i Fin- WADE HAMPTON MILLAR h ar land art få stifta bekantskap med en mycket fin förtjänstlista. H an detta mystiska instrument och vann USA-mästerskapet för d u) allt vad det har att bjuda . Detta cimer-spelmän 1980. Vi tycket därför att landet besöks aven kanske här i landet, att det här verklig dulcimer-kännare . WAverkar nu inre desto mer. ~ DE HAMPTON MILLAR. som . 'Over rhere" är det annorlunch_ också spelar akustisk gitarr. En seger I Walnut Valley är högt Hans följeslag~re. ROGER uppskattad. och många av ~BELLOW. skoter fIOlen <,Kh man gens bluegrass-stjämor har glOR dolmen . Förutom mUSiken står _ sitt genombrott JUSt i dessa Lä,-båda grabbarna för sången . lingar. Wade HamplOn Millar torde ha Förutom musik från Ap sin solo-LP klar lagom till sitt lackerna bjude Wade ocksa bluegrass och irländsk folki !15p\' Finlands- besök i sommar. en tröst för dem. som inte har möi rerade toner. lighet att besöka konserten . A Kumpanen ROGER BELLO\\- andra sidan lär vännerna Millar också något aven specialist j & Bellow vara värda en hel del sitt område. Mando linmäst2lD bara för scenshowen . något i stil teln · erövrade han i Sm med Blues -Brothers' välkända Mountain Folk Festival - i l hålligång. lingarna under 1969. 1970
. . . och här är de inhemska topparna Alan Miehet Gruppen Alan grundades 1979 och bjuder på akustisk coumr)'- och blue grassmusik samt finländska folkliga låtar. alll utfört med fart och humor. Gruppen torde "ara känd för de flesta tack vare ell flertal tv-program, dels hell egna, dels medverkan i bl.a. "Levyraati " och "Toivotaan. roivo (aan " . Hösten 1980 utkom gruppen med landets första direktgraverade skiva "Yh tä soilloa", där man framför ell sammandrag av repertoaren . dvs. alll från trad . ballader till hluegrass och jazzinfluerade bitar.
D Petri Hohenthal srå r för forsta fiolen . gitarr. mando lin och hanjo. En verklig mulli-ins trumemalist och dessulOm sångare med mäktig och vacker rÖsl. Petri har också hunnit med flera andra uppsällningar. Lex. Three
Voices. Los C~merades. Piha soilla;at och Cumulus . En egen solo-LP står han för, samt deltagande i 13 SI. LP skivor.
D Hannu Karlsson är en verklig musikkille ända sen barnsben . Som huvudinstrumenl an litar han en fernsträngad banjo. där emellan alll eher behov mandolin och gitarr. Hannu har också gästat grupper som Pihasoillajat och finn
(no.
D Vesa Nuotio är om någon uppfödd med musik. Sill första framträdande gjorde han som sexåring. och sedan dess har det inte ,'arit nagra större uppehåll. Vesa var en a" grundarna för grup pen finmrio. som under sin tid hann med 10tall 7 LP. Gitarr. munspel och hanjo hör till ha ns normala instru mentuppsättning .
Country Express COUNTRY EXPRESS är namnet på landets mest kä nda coumrygrupp. och rorde knappt kräva deslo Slörre utredningar. Men snabb repelilion skadar ime.. . Gruppen grundades höslen 1974, och kunde ha helal Coumry COol forl. om man inte i lid märke likhe len med ell namn på lvälImedel " Tvällpojkarna " fanns det ingel större imresse av all kallas . Den första SlOra framgå ngen blev dellagandet i den Skandina,'isk" Country ' & Western mästerskapen I Göteborg 1975. En a nnan fjäder ~ halten plockade man med att della I den SlOra countryfestivalen i London påsken 1976. Sedan har man vii kommit i far ten. forrsalle man över Atlanten och uppträdde som första finländska or kester i juni 1978 på fan Fair Show i Nashville. countryns förlovade land .
Country Life COUNTRY LIfE fanns med på den första konsenen redan. och har sen dess fomalt i samma spår. Gruppn> spelar fö r silt - och dill & min nöjes skull. och bjuder på en m~dn m ångsidig musik . Som namnet säger. gäller da counle)'. men variaIionerna många . Klassar man in musike n i 0li ka årgångar. går man här (iD starIar vid Ijugolals-swing och _ rar vidare mol dagens counay-rodiFa låtar med jämna mellanbndniapr i olika å rrionden.
...ra..
Inslrumemuppsättningen tH bl.a. steelguirar. gran . trummor . mun spel. tiol. · au...._ och banjo . All det är fråga om lobb gor he"isas väl bäsl nä r /Ce ;n männ en bor inom några km fåD öSlerbollniska coOntr~n ~ Emel.
tösi1 'N:rt:(~:~~~f; -, ·.,!
Torsdagen den 9 juli 1981
~---------------------------------------------------------------------------------------------------------~~ .~~~~~;;;J lJ'll'n" r-'!;'r)TT ·" i'!>If .! ' FQ~TF'"
ngdomsrörelsen fyllde 100 = :::J De kom från Ivalo i norr, Ilomants i Öster och Nystad6.i rister och erövrade bokstavligen Helsingfors den 25.-28.
Ungdomsföreningsfolket samlades för att fira 100 års jubileum, större och slagkraftigare än någonsin. D Huvudfesten på Olympiastadion, inledd med en fest marsch genom Helsingfors, bägge med ca 10000 deltagare, var . en manifestation utan like. En av landets största folkrörelser visa de sig i sin fulla styrka. . D I fyra dagar spelade man ut hela sitt register av kunnande och förmågor för helsingforsarna och den övriga festpubliken. Det var folkdans, folkmusik, teater och popmusik och mycket an ruu man visade upp.
=
=
enecknad har aldrig varit någOt liknande. Festtåget lida u e km långt och med folk ana och de lokala förenin fanor i tåget, tror jag, att iwolä.r....t.~rna aldrig har upplevt e färgprakt och glädje staden. d med jubileet anord uettiotals olika till miila:mJ~ runtom i Helsingfors. d cna hade man folkdans -musik uppträdanden i _ _l5adros parker och på gator (JQ
och torg. Ytterligare prakt åt jubi leet gav de utländska gästerna. Vid huvud festen på stadion när var 14000 personer och de fick uppleva ett festprogram som hette duga. Festen mleddes med en fest dikt skriven av Ma~ Paavilainen och tonsatt av Jorma Panula , Dik .ten Mänsklighetens byggare (re daktörens översättning) handla de om rörelsens kamp för sina ideal och var en hyllnmg tiJl alla som som gjOrt rörelsen till vad den är, samtidigt som den såg framåt
mor nya djärva mål. • FolkdansuppvisningaTna utgjorde Huvudfestens folkdansuppvis det bärande inslaget i ungdoms ning fick publiken att hålla andan . föreningsrörelsens 100 års jubileums huvud/est på Olympiastadion. Ovan av hänfördhet, ett manginifikt in tåg och uttåg av de medverkande flickgruppeTnas uppförande "Neliapi la " i regi av Liisa Priha till Porooni och republikens presidents häls Paakkunainens Kolevala inspirerade ning kronade det hela. . Man kan med gOtt mod säga att musik. (Foto: Tapio Rantokon) 100-åringen visade att den ä~ pigg och vigör och att den med tIllför sikt kan se framåt.
Milstolpar i uf-rörelsen - I februari-mars 1881
publicerade lyceistenJuho Hie
tanen en artikelserie i tidnin
gen Vaasa, om ungdomspro
blem på sin hemort. Han av
slutade den sista artikeln den
7. 3. 1881 med att föreslå att
det borde bildas ungdomsföre
ningar som skulle råda bot på
ungdomens vilda leverne.
- Den första ungdomsföre
ningen bildades i Kauhava på
midsommaren 188!.
- Den första stora sommar
festen hölls i Ylistaro den 10
juli 1882 . (Det var vid en av
dessa sommarfester , som den svenska ungdomsföreningsrö grundare Johannes relsens Klockars kom i kontakt med uf-rörelsen) . - I februari 1890 gavs tid ningen Pyrkijä ut för första gången . Chefredaktör var San teri Alkio. Han var den finska uf-rörelsens stora ideolog. - Det första allmänna ung domsföreningsmötet hölls i Jy väskr.lä sommaren 1895. Vid ett liknande möte två år senare i Tammerfors bildacdes central organisationen Suomen Nuori son Liitto. - Den finska uf-rörelsen har en egen folkhö~skola Suomen Nuoriso-oplsto i St Michel- den inledde sin verk samhet 1922 . l dag utbildar skolan bland annat ungdoms sekreterare . - 1946 hölls den första riksomfattande samlingen av större mått i Helsingfors. Vid festen uppträdde bland annat en kör på 3 000 personer. - Den första riksomfattan de t~atermönstringen hölls 1948, I denna tävlade man om Esko-statyn, ett pris som man · fortfarande delar ut vid sina teatermönstringar.
ERIK HÄGGMAN
amtidsutmaningarna:
COUNTRY
i städerna~ ed i beslutsfattandet! .Mi_t.:as inbrytning i städerna och eu aktivt påverkande av beslutsfattandet inom ungdoms- och är två stora utmaningar ,på 80-talet för ungdomsrörelsen. en utmaning att utveckla organisationen så att den har beredskap att utveckla verksam
. .. .. .S miD
JIidcma. , generalsekrete ungdomsföre _.:IICliiI5:c:e:;aaJlorganisation Suo _s.~~=iQDllino tror att de tra ~hetsformerna
macJIa:llde skall gå hem $:imma. Framförallt tror C3(Ol som verksamhets
_"'-.......... i dag ett Stort behov ..._ _itrt
vcrksaOlbetsformer ..:;;golJfDcn kan samlas an \'1 skall kunna be hov behövs ' ~ris:amLh ctsutrymmen
Iip"t'n .strävan att aktivt vara med och påverka beslutsfåttan'ciet i samhället främst i frågor som berör um>doms och kulrurverksamhe ten - Med det avser jag att påverka samhället utgående från ungdoms föreningsrörelsens ideal, vi får ald ril! e:lömma att vi är och förblir en partipolitisk obunden rörelse. - Det gäller för oss att visa på uf-rörelsens styrka och möjligheter när det gäller att fostra ungdomen och visa på hållbara fritidssyssel särrningar. Annars ser jag positivt på våra möjligheter. Ungdomens partipolitiska engagemang har gått bakåt. jämfört med 60- och 70-ta ler. Den visar ett ökat inrresse för
.ungdomsverksamheten i uf-tapp ning och är mera svalt inställd till partipolitiken. Nu gäller det också för ungdomsföreningsfolket att få de Dolitiska beslutsfattarna att inse arr trenden har svängt. Målet för vår samhällspåverkan bör vara an skapa bättre förutsätt ningar för organisationsarbetet och aH visa att det lönar sig an investe ra i ungdoms- och kulturarbetet. Yli Rantala finner den nuvarande trenden mom bidragspolitiken som besvärlig ur ungdomsföre nings synvinkel. Lagstiftningen spiälker upp verksamhetssektorer na i mindre och mindre delar och kraven och byråkratin ökar hela ti den . Se sidan 12!
EMET 12.7.81 kl·klo
14.30
Karleby 26 km
Kaustby 18 km Jyväskylä 214 km
aUEEN IDA & THE BON TEMPS ZYDECO BAND (USA) COUNTRY EXPRESS WADE HAMPTON MILLAR & ROGER BELLOW (USA) ALAN MIEHET COUNTRY LIFE
Arr.: Terjärv Ut
~-.
.~
Torsdagen den 9 juli 1981 ÖSTERBOTTNISKA f~OSTEN
,l===:Ja'
•
's'
'al
(IO:an)
lal
IBI
IBI
IBI
IBI
1(,)1
IBI
le'
IBI
II!I~BI
'!:!II
IBI
IBI
==_=-
leIE'
Hänt sen sist • • • och en titt framåt • • • 'aE!i!iEEilllla.....::=::::::I'aE!i!iEEilB ===..=E5J-I!I+E=zEl==5IlEIaaElEIE==• •iiia.aiil• • • • • E
Kristen rock
pd Hummelholmen
- Humle Rock
Vill du Ileta Ilad kristen rock är för något? Det kan du fo reda på om du besöker Humlerock på Hummelholmen I Monäs sÖlldagen den 18 juli.
'
Också denhär sommaren anordnas en rockfestival i mi niformat för anhängare av kristen rockmusik . Som ini tiativtagare och arrangörer står två rockgrupper ~ New ton och Sambandet. Förra sommaren och i vintras arrangerades två liknan de tillfällen : Humlerock och Vinterrock. som blev väl mottagna av både musikanter och pu blik_ Behovet aven sådan här satsning är därför stort. De flesta ungdomar tycker om rockmusik och texterna till låtarna är riktade till både kristna och icke kristna. De senaste åren har tillväxten på rockgrupper varit enorm men många av dem får sällan uppträda. Tanken med Humlerock -ä r att de nya grupperna skall få en chans alt få föra fram sin musik och sitt budskap för en passande publik . Tyvärr kan inte alla band som vill vara med få en plats på scenen. Denhär gången kommer fyra grupper alt medverka på Humlerock nämligen ' High Tension. Jubel. NewtOn och Sambandet. Alla grupper spelar sin egen stil och de flesta låtarna har banden skrivit själva. På Humlerock kan man också göra annat än all höra på musik. I pauserna kan man grilla korv. simma. spela boll och umgås med annat folk. Allt är bäddat för att Humlerock skall kunna bli en upplevelse av gemenskap. trivsel och andakt.
.
-
Småhusdjur har man chans an bckama sej med om man besökcr Kcrk lax nu på lördag. 1_samband med kommunfirandct - för övrigt första gången för Max mos del - har Hans Heinrich ordnat en utställning av olika småhusd/'ur. Det är tänkt som en tillstä Ining för i första hand barnen . och man har möjlighet an komma dit med sina egna djur och visa upp dem . - Det kan -', princip vara allt utom hundar. säljer Hans Heinrich. Vi har så många djur umällda . och det blir för far ligt att ha hundar med. Det ska också vara möiligt an byta och köpa smådjur. En del anmälningar' har re dan strömmat in från olika håll i IandcI. Hans menar att det här mcd husdjuren är något vi på sätt och vis försummar. - De är också en del av vår miljö. Jag tycker till exempel att man bra kunde syssla med småhusdjur inom 4 H. ungefär som man i Svcrig~ har ung domssektioner som håller på med såm här. Klockan 10 på lördag. alltså. Plats: invid Kerklax ufos lokal.
Dagen "inleddes med att man rog en titt på torghandeln vid salu torget. Efter torgrundan tågade man iväg till FSU:s nya lokaliteter där Eki Häggman tog emot och bjöd på morgonkaffe med dopp. Efter besöket på FSU var det dags tör den obligatoriska rundan l va ruhusen i staden och i etl huj rann tiden iväg. När det blev dags för lunch dök regionchef Markku Dahl upp och tog oss med till en liten fransk restaurang där han bjöd på lunch . På eftermiddagen bar det iväg ut till Sveaborg där man lOg sig en titt på de präktiga murarna. hela eftermiddagen strövade man omkring på Sveaborg. Sveaborg vi Ute på J/an . f r. v. Bö rje-Hell'ing. MarkklI Dahl. KajEnk Påll. Peler Nygård och sade sig vara en riktig oas för hel singforsarna och speciellt när väd Rose Strandberg. rets makter visar sina bästa sidror.
Mestvetarna på prisresa Senaste frc;.dag . var det dags för SÖU . dessa två har fungerat segrarna i SOU :s fråsetävling alt dragare för frågetävlingen. åka ner till Helsingtors och be
kanta sig med staden och dess se
värdheter. Segrarna i årets fråge tävling. blev som bekant Rose Strandberg och Kaj-Erik Pht i den
äldre klassen och Ann-Louise Pått • och Peter Nygård i den yngre klas sen. båda paren representerade Wasa UF Skatila . Frågetävlingen som gick av stapeln under .. vår vintern och med final vid SOU:s Nimbus Cumulustratus. den vårmöte arrangerades i samarbete levande varelsen. som uppen med Sparbanksföreningen . Spar barade sig förra veckan. hör till banksföreningens stod för priserna et! m ycket märkligt släkte. i samtliga åtta ringkvalen och lika så nu för resan ner till Helsingfors Han är den senaste avkomling
en i ett släkte. vars generatio som alltså utgjorde I priset. ner striirker sig miljontals år Med på resan fanns segrarna fö tillbaka. rutom Ann-Louise Påll. som tidi gare under sommaren varit ner till Detta sbkte har nled största huvudstaden och då fått använd sannolikhet uppkommit ur en ning för Sill första pris. DessutOm stamfader. som levde p;', ett pa
Börje Helsing från Sparbanks radisi,kt ",ilie nånstans i Vin ter~atans mit!. Denne hestämföreningen och Bror Jacobson från
eRS'
..
.
som
Efter allt strövande och titlande under dagens lopp var sällskapet räll tröll i benen och nöjd med da gen.
de att hans son skulle dra åstad
uti Vintergatan och skapa ett
rike och levande varelser till detta rike. Över detta skulle han härska med en härskares bestämda hand och bedöma och döma allt levande och döt!. De levan de varelserna skulle nedbringa hans söner. då tiderna srunda de. Hans fömfödda som skulle
bege sig ut i Vintergatan och
göra såsom hans fader hade gJort .
• RepJot uf ordnade sim-o rodd- och motorbåtstävlingar i söndags. 5 juli . UD';c6r 300 personer mötte upp till evenemanget. Förutom tävlingarna på dagen bjöd man på programfest med dans under kril len . På bilden Mikael Fredriksson som vann motorbåtstävlingen. Håkan Nabb kämpar med årorna och Nilla Nabb i simtävlingen.
D FSNU-ting I samband med nykterhetskon gressen höll också ungdomsavdel ningen FSNU Sill sommaning och återvalde Ingvald Back till ordfö rande . Bland övriga ungdomar i styrelsen märks österbottningarna Margareta Norrgård . Håkan Ny lund och Gun-Maj Nybacka. Resor . läger träffar och en fon salt satsning på utbildningen av
ket ga v sonen och alla hans ef terkommande en medellivs längd på fem sekler och en for måga att materialistra och de materialisera tingen i univer sum .
Årmiljonerna förflöt och stamfadcrns avkomlingar har gjort såsom denne hade be stämt åt sin förstfödde son .
Nimbus Cumulustr;l!us' far. Stratus Cumulunimbus. kom kryssande mot vår sol för Den andra sonen skulle bliva ungefär 10 sekler före det till kvar i faderns ri'ke och regera fälle då Nimbus kom trampan de på sin himlaC)'kel här i bör från hans högra sig .
jan på serien. Allt detta skulle upprepas Stratus stannade ca 5 940 generation efter ~eneration . milj. km från solen och d,ir ska Stamfadern sk~nktc sin förs pade han riket dler planeten ta son en vidunderlig kraft . vil Pluto. Avstandet fdn solen var
Maxmo har också andra .. unga" in slag i sitt kommunfiraruk_ Utom smådjursjippot för b2m har man också en barnfest med filmförevisning och ptogWII med Hans Heinrich. BarDfa. len äger också rum på lör och platsen är uf-Iokalc:n I Kerklax. barn- och ungdomsledare för klubbarna märks i FSNU samhetsplan.
dock för långt och den eviga kölden fryste så småningom ner riket till is. Efter misslyckandeI med Pluto. trampade SHarus in i riktning mOl solen och vid ca 4 500 miljoner km:s avslånd från solen skapade han Neptu nus. Till detta rike lyckades han inte heller skapa något le vande åt sig. som skulle ha fungerat i en atmosfärstompe ratur pa -200 grader C och andas i en atmosfär som bestod av metan- och vätgas. I sin "rede slog Stratus sin knytnäve mot Neptunus' yta. van·id ,,'a stora bitar lösgjordes ir.in planeten. Dessa bilar ut gör förmodligen manarna Tri ton och Nereid _ såsom dom kallas i da~.
Vredgad till ursinne Stratus vidare mOl - . . 2 870 miljoner km:s från solen skapade Uranus . Klimatet var dock ungeor som på Neptunus. I ne klappade haD nU hela fem bitar gick nus. vilka i dag ar Uranus fem månar_ STRATUS. iörsvagades. börjadr smått desper.l!. Efta .......eI!in re två missh'ckandal tSilIll:.=-1> och Jupite'rl_ 1fortsätta med en • långt intill solen _ kunde komma värda åldern h3n inta och sinande _C2J~IICI" gjorde att h..n ei till den bana. eft er
e
--,
NÄRPES
RESTAURANGER
MÖBLER
Het sommarplats
FAGERÖ VASA _ _nertörmed ling A&M asa 961·113572
Närpes UF
........ta o. internationella
artister
ASA PRODUKTION
961·119920
VÖRÅ
Jakobstad
BILAFFÄRER
Förmånligt möbelhus
STIGS MÖBEL
TASSEN
66600 Vörå tel. 961-)6 379 CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373
Tel. 961·)6 150 VASA
Ny adress
NÄRPES
Gästgivars Tel. 962·41421
-
--
MUSIKAFFÄRER TJOCk
bilservice Sav.station - Bar Bil el. avdelning Tel. 962·23 )86
Vasa Olympiagatan tel. 961·120793 VASA,NÄRPES
Nya Volvo och bytesbilar
VASA musikbranschens
specialaffär
HÅRVÅRD
PITKAKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 11' 110159
VÖRÅ
Moderna
Dam· och herrfrisering
lRVASGARDEN
SALONG HEIDI
PHILIPS • PIONEER
tel. 56 760 el. 56 742
GUSTAfSSON AB dhu~("1 med sl"fvi("{"
_961·53 142. Oravais ut
BLOMMOR
tesarrangörer Välj:
VÖRÅ
Blommor & Gåvoshop
m mötesplats PURMO UF
BLOMSTERTJÄNST
RMOGÄRDEN
Vörå tel. 961-)6 460
lit,!: :"! 1'111 -
MOTORCYKLAR ' I\Y
(J(, 7 - I O ) .~~
RAt fNAS ro MP
~
)
Teuva tel. 962·71 290
RESEBYRÅER
NÄRPES
JAKOBSTAD
TEl.
I@~ I~r }!~B
rtIÖIELdFFdR Id . %2·-12 .1W
Tel. 961·221 155 Tel. 962·42445
Radio & TV firmor '
ORAVAIS
och TAPETSERING
SOUFER husvagnar
c
oyhaldinab . TeL961-118 344, 962·42321
NÄRPES
MÖBELAffÄR
VASA, NÄRPES
Den ledande restaurangen i Sy dösterbonen
nÖCK
VÖRÅ
Den ledande restaurangen
i norra Österbotten
INGVES BUSSAR INGVES RESOR Tel. 62·4204R
KLÄDAFFÄRER
Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO·TV KB Tel. 962·41 480
NÄRPES )eansställe Jannes Klädshop Tel. 962·42 )40
Österbottniska Posten ÖSlerbollnisk ungdomstidning
Jakobstad , Finland
Medlem av lidningarnas
förbund
Tidningen utkommer varje torsdaa
Redaklör och
ansvaria utaivare PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsaatan 13,
Jakobstad, tel. 967·13555
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
.
Redaklör i Vasa S-E . Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
lel. %1-113522
Redaklör i Sydöslerbollen
Berlel Nygård,
Box 21, 66100 Mala)!,
tel. 961·6SI SI4
REDAK TlONSRÄDET
Air Snellman, ordförande ,
l.dlkllll . K""n BI"nl<Fi,r.
lIfll ;'. Svedlund, R,dt" SUlar \)l h
La,,,· Eflkss'lIl
:-'U"""('
PRENUMERATIONSPRIS 1981 Helt år ................... .... .... 40, - .
Halvt år ...... .... .. ... .... ........ 25, Skandinavien .................... 50, - Lösnummer ........ ...... ........ 1, ANNONSMOTT AGNING
SÖU:s kansli, Vasa .
lel. %1-113 S72 och IlS 372
ÖP :s ANNONSTJÄNST Ral'mond Wrsa nder . M"rkvrlllg Jakobsgatan 13, Jakobstad, lel. 967-11827 Annonser bör inlämnas senasl måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgalan 13, Jakobstad, tel. %7·I3S5S ANNONSPRIS Ilextcn . Eflrr lexl"n Bestämd plals - ,20 per mm
2,90 2,90
FÄRGANNONSER
SIra. efter aU Nimbus har dragil å"ad, dog d,,! begyn. nande li"<:1 ul i rikel Mars p.g.". ogynnsam I klim"l och Stratus, då fem sekler gammal och uuömd på kr"fl, ""ignera· de och avled och sögs upp i sill t" nla~is Shangri· La. NIMBUS Hampade på Jllot den livgivande solen och "an-
nade upp e' SI! milj . km fran denna och skapade Mercuri u, . De Ie,'ande vardserna han ska pade pa denna planet blev mycket ko,divade . Med + 300 grader C på dagarna och - 200 grader C på niit""na gl,mlr al( dessa v,isen jämt hade intluen sa, \',irme;lag eller killdkral\l prr "ch (ti"ill kokade hlyet UII
d"r tliHerna på dem p;' dagar na, varvid de hlyfiirgiflade, ganska lim. Han insåg då aH 11;In hadr kom mi! !"ii, n,ira solen "ch bör jade d,ireft"r Hal1llxl udl igrn. P;l IOX miljoner km:, a"",nd fran ,olen skapadt' h,ln rikrl VrnU\. ;, ven där raddt' \IOroi Icmpcr;uuf\',i,lin/:ar l1lellan
Minimistorlek 200 mm, lilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,- . ÖSlerbollnis· ka Pouen ansvarar inle för ev . ska· da som lillfogas annonser som in dag 'Kh nall Odl "h,i!,o"tl1l 011 ringls eller som på grund av POSI· mo,!",ir , vilkcl ledde lill at( han försening inle införIs i bega.rI num· ;i ler lifk 'e si/: br'"grad av 1101 mer. (uren, Il\'('k<.'r. Eflrr <1ct h,;r komlIle' vi atlt ~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ ~a
in i handlin~t"n i ,(.'rien, o()r jan . Nill1bu~ f(;r",kcr l-n ,iSla gang all ,kapa "t( rik", ,in'r vil ket han ,kulle kunna h,i"b och diinu.
';akobs!ads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1981
· ·'0
Torsdagen <!en 9 juli 1981
.. o IN I STÄDERNA
FolkiiI( förankring De finskspråkiga ungdomsföre ninl2arna är i dag en stark och livs kraftig rörelse med ca 130 000 medlemmar och 1 300 lokalavdel ninIlar i 19 distrikt. - Att rörel sen blivit så stark och fått en så diuo folklig förankring står att fin ! na i framföra llt två saker. Den lo kala förankringen och den männi skonära verksamheten och idealen . Juhani säger skämtsamt om den repionala förankringen att det inte finn s bara ett förbund för ung-
•
domsföreningsarbetet utan 20 . Verksamheten och behoven kan vara helt olika i Österbotten och Karelen. - l festtalen glömmer man lätt bort den kanske största orsaken till uf-rörelsens framgångar. Att vi lyc kats tillfredsställa människornas behov av att umgås och träffas . Man kommer till föreningshuset för alt träffa jämnåriga och för att unl2ås över generationsgränserna . Vi önskar }uhani och den finsk språkiga ungdomsf6reingsrörelsen lycka till fram till f6ljande 100 års jubileum.
Live i Sörbya Folklustspel, triangeldrama Personer: Halta Lottapiga på Sör
gårda. haltar lite
Vind ögda Ville. dräng på Sörgår
da, vindar med ögonen
Stor-Lars . .storbonde på Storåkra,
äger guldklocka
AKTI Halta Lotta: .
Va glor du på mej) Vindögda Ville: (vindar) Halta Lotta: Du ä allt en fuling te å glo du. Ar du kär i mej) Vindögda Ville: (spottar) Halta Lotta: Du skull fäll bra vilja ha mej .. Vindögda Ville: (vänder mull bänken) Halta Lotta: (retas lite) Du ä nog inte karl te å få nån tös du! Vindögda Ville: (vindar tröstlöst) Halta Lotta: (knycker på nacken) En ann får ju nog vöm en vill ha' Vindögda Ville: (flinar och vin·
dar)
Halta Lotta: (ilsk) Jösses karl, stå inte där å fli na å retas , för dä säjer jag dej all förrn jag tog dej så levde jag utan . . Tro in· te att du får kös sa mej inte' Villdögda Ville: (snyter sej i blå näsduken)
l ou
Kryssvinnarna • Lite försenat har vi dragit vinnama i senaste priskryss varflid följande duktiga kryssbitare vann och erhåller sin belöning i form av 30 mk, 20 mk respektive 10 mk. Vinnama äro Vera Toppar i Vörå, Märta Kulla i Öja och Ca.~/-GustafNyqvist, också han i Oja. Vi grattar vinnama!
Halta Lotta:
Ridå
AKT II Stor-Lars:
Halta Lotta:
Siar-Lars:
Halla Lolla:
Stor·Lars:
(ber kusken) stanna ekipa get) Men se goddag, fröken Lona. Om hon sä uer sej här breve mej så ska hon få se på gullklocka min . (stiger upp i shäsen) Godda gens Sror-Lars. Men så stor den ä l Dä ä annat dä än va han fu lingen Ville har' Jomtänksamt) A han efter henna. han Ville-dränga ? (tillgjort kavat) En har fäll fåll ett å annat an bud' En ann kund fäll också länk sej att... om hon lOg mej så skull en fäll kunn tänk sej att köpa en gu IIklolka tell och kanske en
.(.NA~
OTT '"
;; S ~"~· , S @ vt ""'" ~':'" l? O MI1NeR T ~~~ ;:r~
=;M -~
-
~~ ~'Cl"
' f.' '
.
.jj
'.
~ l ~ .E
.... u"' ... B. ~ nK ~~ • >t I J ,~
~~
_ ...:-..:... I
tt
Fi7ff. OR
~.A1~N-1 /) 4 1
:-
E K I V O I( A ~f; S 7 RIG ~ ~ ~:!l T /I R ~ A L L
..'.
(
II I
t v;(
e
R I~
5 -i L A R ~~ '- M. ~::
':'.;. I(. A
O"
P '" R /) .RD
VflRP ~:;" KA
""'.
~
.........
I
Stor-Lars:
Halta Lotta:
Stor-Lars:
Halta Lotta: Stor-Lars: Halta Lotta:
hatt med flor å blommor på ... (tillgjort sårad) Han ska inte tro att en ä va för en flecka som
helst bara för
att en haltar li te. Nä dä mente jag fäll lote. me n (lägge r ar men om henne) va säjer hon om jag skull fria? (tillgjort arg) Släpp mej! Jag töcker inte om karlar som taf sar på mej' (kvickt bort med handen) Se så, se så, jag mente inget . . . Jag skoja bara! Jag är så full åv håken så ... Så då har hon Inget emOt ... En har ju sin a anbud. men han ä fäll Inte sämre än nån
I~~
"'\
ry o' ""
K ~ HA i ,7'AR ~LA ~ r / o ~.:" E- L '.:::..I fl "";" A ... oS VIrIe/l J[, ~E. R"'NIJI(i
':YG 8 ~ ~ No ·t,~ R Il: ! ·~'!J1. ELJ(NDE ~!:
·~f ll
,r'?J
annan så sätt dit handen igen . (d e kyssas innerligt)
(Ridå)
--
~
A R""'l 1 8 ~~.:. N e Al ...., r .." ' f '> , '"" ', 7~ T ~~ -f 0-, C Je ~ YE "~ E 7 € r ~ 6 f X ,-T -i N L~ ~ . L I S T ~ N "''Mil l E R 4 T R I~ KOL T 2. ~ I" N ~~ ;:"! G L I T 'T j RA ~ VÄ
6 . ..
EKl HÄGGMAN
Live i Sörbya Amatörteatern är aktuell. och då är det många med mej som förfa sar sej över utvecklingen. Förr var det gammal god teater med rikti ga texter från Stockholm. l dag är det egna påhitt och svordomar och dialekt på scenen, och nästan alla förstår vad som säjs. Annat var det förr. l Sidjärv , som alltmer framstår som den sista kultureHa utposten i fosterlandskapet. har man rea gerat p.å det här. Nästa säsong ska SId Järv uf spela riktig teater. och därför ringde man mej, som förstår mej, och beställde en rejäl text. Jag är redan en god bit på väg. och för att få ,lite fidbäck ska jag be. att få återge det inledande av smttet.
~. ' ::: ~ EN ..-QSTARC
l.
o
Af/.:. E
STV AIeAM till
La ~
Stor-Lars:
AKT III Stor-Lars:
(med Lotta vid sidan, möter Ville) Så Ville dränga har våg at sej Ut till dansbanan han också . Dä ä fäll inte så lätt te å hitta m ed dä där ögona, ha ha ha ... Vindögda Ville: (vindar ohej dat, spottar) Stor-Lars: (går tätt inpå Ville) Får han va ute så här länge på nana) (halar fram guldkl o ckan) En undrar va klocka kan va. . . va vIsar din gullklocka. . Ville? Vindögda VIlie: (vindar. stöter
Vindögda
Halta Lotta:
Halta Lotta:
Vindögda Halta Lolla:
Stor-Lars:
Förf vill rikla ett tacl • Fas/bom. Sigge Fis/·heT. G Wahlherg med /lerIl. 11/611 medverkall della projeh genomförbart.