IIIIII II
'11111
',.·'JIIIIIIIIIIUIIIIIII1111111111111111111UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Ir27. TIlSllIIa Ilen ••ulll185. 1.IsI._: Mk 2.50.
. a "'9a"e •• •
tl
r en t räffa in. i segl t ill prn .· p . e .. . Ö I "ec: lz an ' f lzär... sfIY· sön.a.9ss f: å f Ge: a " i ni al ,t a elit n na s llrfare p .öscollt e r . n •• · r e e . .. s r YC:; §'! s t o ra bil.en so... tlll' ingar .e bil n•. a pa n n e a r h • n. et Pei lz O!h.1: på ha"an., ar hit t ar . t . n l i : e II ' Iz . a s is Kolla in s " a r e t!
:
o
'iP
= = :: -
"
Torsdalen den " 11111185.
Sommar tankar
-- --- - -
---,. - ---
evlC, K a N
• •
-----------------------
Rötägg också blaDd puDkare
Det tionde året I Österbottningen kommenterar Susann Lillrank arbetskraft spolitiska ministerutskottets förslag om att höja läropliktsål dern från sexton till sjutton år.
, Ett hundratal punk.ar'e besö..te Jakobstad lI8U88Ie ftOkoe1ut f6r att
närvara vid en punkkOll8eJ't. De såg ut 80111 pu.nkare i ....... 0lUJ!.t'•• kanske var de utseendemässigt eit*' vassare ä.n va.d __."•• ärv vid.' ., Det är klart att, framförallt äldre'mäpnlsJror, rynka.de de såg def'årggranna ungdomarna vandra fram ..._ mötesplatsen vid Gamla hamn. JIlnga VE __I, .... kommer att förstöra ett och annat innRD de försvinner Tyvärr så fick stadIIboma ..
pu.nk&renllOmförstörde. En en
är _ =,, D.Jhyggt lIa1i frAgar
Ett obligatoriskt tionde år. inom grundskolan eller i form av ett år inom mellanstadieutbildningen, är dock knappast någon tillfredsställan de lösning i frågan. En motivering till att ett tionde obligatoriskt skolår kunde införas hänger ihop med mellanstadieutbiJd ningen som förändras. Förändringen innebär bl.a, att yrkesutbildningens första år blir ett utbildningsår med mera allmän inriktning. Ett tionde Ar inom grundskolan kan också vara en bra lösning för en sextonåring som är osäker inför sitt yrkesval och tydcef att det är svårt att redan i nian be stämma sig ' för en viss utbildnings linje. Men all utbildning efter den nioå riga grundskolan hör OlliWYi·oRa..l!!: 1 lighet och valfrihet, måste själva få välja hur ska a det. Många elever som slutar grund-
lanår under vilket de får vara ute i arbetslivet. Ett sabbatsår kan vara ett bra alternativ för dem. Efter att de har fätt pröva på att vara i arbete en tid kan det igen kännas roligare och mera meningsfullt att återvända till skolbänken och studier. Perioden ute i arbetslivet kan stimulera de un g !! och m?tiv ra dem till att satsa på vtdareutbildmng. Det s.k. sabbatså ret kan i bästa fall ge nya impulser och Intryck. som kanske underlättar . • uo&a människan att komma . till inSIkt om vilket e hon skall . satsa på i framtiden,
s.;r =:-
eller nlgra "alltid f'Öl'IRÖraf'dr a.ndi'a? Pil' IlU k an. Viset att man i en sBuatton .. -- bir il" .. te det .... . lJeIua. för8töra eUiioW föD.euo_ 1IUlINm4. ... ea 1IoDMri.
Vad är det SORl är så Itra? Det här frågar sig SveBOlof Karlsson i en artikel i Vasabtaclet dÖf' han granskar skriverierna kring
, Punkarna i Finland. år 8DI1Ja Qe hal' aIa "'eoJoe�
lIOIIl b.Mer rilcl. Och de Biplj _ au .1IdI1t-A:I�I'IeIB.D att de ser ut 80JD de ,I&' beror bara Pi Ut 4e\ hOr tIlL IW En UVSSW 80m de tror" i vi och tom, �daft, \t1JI1f.It�DIJDlIDeJ
DA«ontiug llOlll blir iIla'Q...,ra popullri... Punkarna iJip busar. Jl&ser ut 801Il1nJaar'" at& doka,: __IIk· sambet , men därefter är det l aJJminbet ooll.. ...u.... Bur f'6rklarar man dA att en punkare pr am. aU f6nt&aelth1iaf DMIr Ja, de t är Väl bara att kotIatate1'a &tt det ftmIa r6tiInr i alla synd, men sant. NaturltgtVi8 är ett ursii,Jtt för rötägget sjilvt, men Vil för bans oakyldlpJIaIDIoaW. De .... bara är pllnkare för aU vara punkare.
är
int;en4g0n
dylikt
Dagens ungdom. detgäl1er såväl p
•
$Om
heavyrockare och
'''vanlig ungdom", får mycket kritik av vuxna. De som är ildre glömmer lätt hur det var under deras ungdom. Visst förekom det alkohol och ,slagsmål ocks.å dA, men det är aakersom man undvJker att ta i beak. tande när manförsöker uppfostra de yngre generationerna. Kna.ppast lever dagens pU,Dkare ett mera "syndigt" Hv invadfemtiota1etll raggare
.
Man glömmer _Iitt. Nej, det ftnD.å ingen lltÖl'r&oraaIl&örMlla Del'
ungdoDUD' preciB som andrauap, i-veaCllllde .,gra,nna. . ... Och vad taijeJ' då ..!- ,. snar tramti.d.1t6r vi ha en riT
:tt f!t"'''-''<l "'
Otroligt öst Bruce SprlltgSteen.
gj()rde.
skolan är skoltrötta. Då kan de be höva ta ett s,k. sabbatsår eller mel
' . De .........
... _.., . '.19&0· i 8'7().talenkola"'UQt..-''''I''. ...... IIi'el_' .. UIIIEta viD alP, detfbmabela vu __JDft hI.rIIWt
skriver:
De trelIio texterna. ungefär femtio spaltmeter. består av referat. recen sioner och bildsvep i Sveriges tre största tidningar. Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. De journalister som getts chansen all beskriva konserten har ett slags elit ställning. Därför har jag med särskild nyfi kenhet letat fram formuleringar de använder för att karaterisera Springsteens musik, .' .. , stor rock ... det lyfter ti/l nya höjder", innerligt och varmt, .. rock som är liv", den bästa rock 'n ro/l som någonsin spelats i Sverige.., helt obeskrivligt, .. verkligen super,.. toppen.,. elWrmt", har allting... världens tryck". samlöst, otroligt ös ... un derbart vackert." svindlande vackert", skönhet och magi, .. makalöst". går wanpå a/lt,., sa golikt." jag blev alldeles piggig·' Enigheten är ju förkrossande, Ändå är jag besviken, Alla dessa ord fladdrar förbi utan att säga mig något. De får mig inte att föTstå var för Springsteens musik var så bra, Eller ställer jag för stora krav på recensenterna? Bengt Ohlsso(l, . rockkritiker pä DN, skriver att han har ell mycket svårt jobb. "Den allra bästa rocken går inte all beskriva i ord", säger han, Man får nöja sig med Ohlssons klarläggande två rader längre fram: att Springsteen i sin konsert "infria de alla löften rockmusiken någonsin ställt", Han fortsätter:
Det är inte min avsikt alt ironisera över Bruce. Säkert uttrycker Lena Katarina Swanberg en alfmän ön
skan. när hon deklarerar att "vi un nar honom alla de miljoner han drar in på vår kärlek",
Inte misstror jag heller Micke Ja resand. känd som samhällsmedveten och kritisk journalist frän tidskriften ETC. när han skriver att "Springste ens musik är det befriande beviset på 'att underhållning inte bara fungerar som en flykt undan en svår värld", Men jag märker att det finns något stort och viktigt med Bruce som alla tycks förstå utom jag. Jag börjar tän ka att jag inte kan läsa innantill i alla dessa texter. trots att de ingår i tid ningar kända för att använda ett lätt fattligt språk. Strängt taget fårjag bara två bana la associationer av alltsammans:
nämligen av Hitlers människohopar som lät sig suggereras av vad som helst, och av fOtbollsstadion i Bryssel där man nyligen slog sig lös i. extatisk yra, Och jag slås av hur konserten lik nar en massgudstjänst, där publiken
råkat i hänförelse efter all hillat en Gud som alltid gör det rätta. Säg all jag har fel, ni som förstår er på människor och ålliotalet! Hare
Krishna-rörelsen,
teosofi,
transcendental meditation, steiner pedagogik,
buddhism
och
yoga,
ockultism och österländsk mystik - alla dessa läror blir allt populä rare i västvärlden, speciellt bland ungdomen.
I verkligheten är den indiska my stik som saluförs en västerländsk produkt, därfor att man skilt mys tiken frllln dess naturliga kulturella mi lj ö.
Arbetartidningen Enhet
Torsdagen del If lull 1985.
f ev 3{�n 2a
na
I
Punkare på besök:
ärgglattspektakel många drog på mun
Stödet till uf-Iokalerna Inom svenska Österbotten reno ras årligen ett stort antal uf kaler med uppoffrande insat r av ideellt arbetande fören gar, vilka vill skapa sig funk lionsdugliga samlingsutrymmen m skall tillfredsställa dagens hov. 1985 sökte 36 föreningar inom SÖU statligt renoveringsbidrag, 'Iket är ett bra bevis för aktivi ten kring lokalerna. Projekt der arbete torde röra sig kring ett tjugotal och av dessa har en I kostnadskalkyler kring när re en halv miljon. Dessa renoveringar har möj g jorts först och främst tack re föreningarnas egen aktivi t. men också på grund av före -mlig ekonomisk hjälp från stat kommun. Kommunerna har er en lång tid stött sina loka föreningar medan staten från med 1978 infört ett skiljt mo nt i budgeten för renovering lokaler. Efter en blygsam bör har summorna efterhand -j IS så att 1985 fanns 4 miljoner k totalt att fördela till ung sföreningshus. Av detta fick nska Österbotten 510.000 mk - ett mycket högt belopp. som DlUldar sig dels på mänga an mI' taJl ·ningar. dels ekt.
viteten i en lokal ökar märkbart efter en väl utförd renovering," vilket är helt naturligt eftersom man förfogar över ändamålsenli ga utrymmen, vilket är en utav grundförutsättningarna för en verksamhet. Eftersom antalet nyttotimmar ökar, stiger samtidigt de löpande utgifterna i form av värme, el, vatten, försäkringar och dylikt. Driftsutgifterna är dagens stora: problem för en förening, efter som det är dyrt att hålla lokalen i skick och samtidigt svårt att få in pengar på den normala ung domsverksamheten. Det finns fall där 70--80 procent av de ak tivas energi går åt till att finan siera driftsutgifterna och i värsta fall kan man bli tvungen att sätta lapp för luckan. Föreningarnas arbete borde härigenom underlättas, så att de aktivas energi kan frigöras från själva lokalen och i stället kon centrera sig på den övriga verk samheten. Detta kan ske genom en sådan arbetsfördelning att staten skö ter den finansiella sidan av en renovering. medan kommuner na åtar sig ansvaret för det lö pande underhållet. Genom e omfördelning av· de stöd som tI c dn till lokalerna kan ' omm Wiema ga iD för att ge kännbara driftsförsl vilket \'0. för rande
RÖTÄGG eller inte rötägg? Det var frågan, som mångafa.kobstadsbor ställd sig i helge? Det gällde punkarna. De samlades till lakobstad för att följa en punkkonsert I dagarna tva. DET VAR något av ett provför punkarna. Nu sk lle lalwbs««!f se om e n uppföra sig eller inte. Vi har ju fördomar mot punkarna, sa nu fanns hlifalle att riktigt kolla om de stämde. MED RÖDA tuppkammar, hår i alla regnbågens färger, svarta ldädet, allt som hör punkarna till väiide in i staden. Lugnt och fredligt gick det till. Ingenting oroväckande så"" långt. STADSBORNA hade naturligtvis nöje av speklaldet. Många var de som drog på smilbanden åt de lustigheter· som rörde sig på stan. konserten det
tal rutor och en stor del av in
te ses med så blida ögon i Ja
hade allting gått lugnt och stä
nom på bar gärning. Det var
så att vi glömmer bort det stora
Det var efter
började hända saker. Till dess dat till. En
punkare ,
från tidigare
känd för polisen, som tydligen
inte fått nog av festen fortsat
redningen kunde polisen ta ho
slutet
gången.
för
den
bärsärkar
Ett annat gäng, som tydligen
hade fått för lite sprit och to
kobstad längre, men är det inte
flertalet, de som verkligen kom till Jakobstad för att följa med
konserten. Ska de få lida för det som ett fåtal punkare har
ten en egen privat fest på ett
bak, bröt sig in i en närbelägen
ställt till med?
ha pangat en ruta i en lägenhet
med ovannämnda varor.
svar på sin fråga, rötägg eller
åldringshem, som ännu inte ta
de någonstans att sova tog sig
mycket tråkigt sätt. Efter att
sökte han sig till ett nybyggt gits i bruk. och började där gå
restaurang och försåg sig där Några punkare, som inte ha
in i en barack och tänkte slå sig
lös på inredningen och fönster
till ro där. Polisen redde dock
Efter att ha förstört ett fyrtio
Alla förstår att punkarna in
rutorna med närmsta tillhygge.
upp situationen och de åkte ut.
Många
jakobstadsbor
fick
inte? Punkarnas anseende står
inte högt i kurs i staden just nu och det har de fredliga punkar
na att tacka rötäggen för!
Mats Lindqvist
.
som
an detta moment för renoringar av lokaler. varför det är listiskt att tro att framledes n lejonparten av ett projekt nansieras enbart med statsme del. Efterhand som dc flesta för mingar får de mest akuta bygg dsåtgärderna utförda kommer hovet av finansiell hjälp att unna täckas av de belopp som finns tillgängliga. Det har även visat sig att akti
OO�horUMe
däri_
rafter gifter.
\erksamhetsutrymmena tryggas och ledar k frigörs för andra upp-
om
Eti fungerande ungdomsarbe te är en rikedom och en tillgång i en kommun eller by och det är samhällets skyldighet att garan tera bästa möjliga verksamhets förutsättningar .
Svenska Österbottens Vng oms . förbund (SOV) rf
Arkitekter nå inspektion:
Enhetlig renovering för uJ-lokalerna Senaste vecka hade en nid svenska och finska ungdomsföre ningar besök av arkitekterna Leni Pakkala och Ulla Rahola från SiJOmen Kotiseutuliitto. Med på rundvandringen fanns också länsungdomssekreterare Erik Häggman " och SÖV " instruktör Bror Jacobson. Syftet med "turnen" var att bilda sig en uppfattning om och ge råd åt sådana föreningar som redan har, håller på eller tänker renovera sina ungdomslokaler. Rundvandringen gjordes mest i rådvgivande syfte, men" Leni Pakkala tyckte att det också är intressant att se hur de pengar undervisningsministeriet som fördelar för renoveringar an vänds. Leni Pakkala är den per son vid undervisningsministeriet som tar emot och kontrollerar de bidragsansökningar som lämnas in av ungdomsföreningarna. .l mån av möjlighet ser hon att
"grundliga
görs. renoveringar men det får inte heller bli onödi ga ombyggnader. Ulla Rahola är av samma åsikt och betonar att gamla hus helst bör renoveras på samma sätt som de byggts. En tipsmapp angående reno veringar håller på att framställas av Leni Pakkala. Ulla Rahola och Erik Häggman. Mappen, som kommer att delas ut åt för eningar, kommuner och ung-
o Från Åbo /com dethär gänget. De hade, niir de steg av i Benniis, invaderat eU hus,påstod de, men vid vidare utredningar kom det/ram att det inte var så/artigt som de sade. Det rörde sig nog snarare om eU uthus.
ringsbidrag så det borde egentli gen räcka till. Som exempel på driftsbidrag nämnde Häggman att Borgå landskommun senaste år fördelade 5()() OOO mark till föreningar. Så om staten ger re noveringsbidrag och kommuner na ger driftsbidrag, kan fören ingarna också hålla på med an nat än reparationer. Beräna,s En fungerande arbetsfördel " kan att det nu också är möjligt ning mellan stat Och kommun är att söka om statligt amorterings en sak som Erik Häggman ön-" bidrag, ifall man tagit banklån skar få igång. Planen går ut· på för att renoveringen ska gå snab att staten grundförbättrar och bare undan. Dessutom kan man kommunerna ger driftsbidrag. I söka om bidrag för scenteknisk Vasa län är det vanligt att kom utrustning. munerna liksom staten ger reno Vidare berättade rådgivarna veringsbidrag. Det gör naturligt att av dem som ansöker om stat vis att husen blir snabbare färdi ligt renoveringsbidrag är det 70 ga här, men Häggman föresprå procent som får. Alltså är det kar i alla fall att kommunerna bara att fortsätta skicka in an kunde ge driftsbidrag i stället. sökningar. Staten har 14-16 miljoner I Övermark, där den svenska mark till förfogande för renove rundvandringen började, berät domsnämnder, ska föra en en hetlig renoveringslinje. På så sätt hoppas man att bra renove ringar ska kunna göras överallt. Som det är nu ges o.lika direktiv i " olika kommuner, bland annat av brandmyndigheterna, och det gör att en del renoveringar inte " ger gott resultat.
tade Håkan Westermark att de ras renovering fick sin början av brandmyndigheternas krav 1981. Två år senare märkte man att golvet gick i vågor, och sedan har reparationerna fortsatt med allt fler åtgärder. Till slutet av oktober i år räknar man med att kunna öppna lokalen på nytt. 'Det enda som arkitekterna ifrågasatte i Övermark ut-lokal var att golvet gjutits i betong. Sådant kan ge fuktproblem, så en trossbotten hade varit att fö redra enligt Pakkala och Rahola. Förutom Övermark besöktes Solt, Malax, Taklax, också Bertby, Kvevlax, Smedsby, Maxmo och Hällnäs ungdomsfö reningar av Leni Pakkala, Ulla Rahola. Erik Häggman och Bror Jacobson.
Yvonne Ståhlgård
J \?;;.., \ J ..
Torsdagen den " lull 1985. ---=-.... --....:..-
---
,
- --
-- -
I
.
Segling .ärtoppen!
Sjöscouternajohanna och Peik
Navigare necesse est - att segla är nödvändigt. Det här är ett ordspråk som mycket väl stämmer in på Johanna Österberg, 17 år, och Peik Österholm, 18, från Jakobstad. Båda är ivriga seglare och sjöscouter . - Det bästa med seglingen är friheten och lugnet som man känner ute på havet, men gemenskapen ombord under seglingarna är också viktig. Det finns mycket positivt att säga om segling, men visst finns det också negativa sidor. Vårjobbet är inte alltid det roligaste, speciellt inte om man har flera båtar att sköta, säger Johanna och Peik. Peik och Johanna tillhör Ja kobstads Sjöscouter. Det här har under somrarna lett till att de har kommit att tillbringa en stor del av fritiden på sjön. - Hittils i sommar har jag tillbri ngat ungefär tjugo dygn ombord på olika segelbåtar. Jag har bl.a. varit på en längre tur till Stockholms skärgård. . med "Navigator" som är Fin lands svenska scouters flagg skepp, berättar Peik. - Oftast seglar de båda med "MarcelIa" som är Jakobstad , Sjöscouters 26-fotare. Båda planer(lr dock att skaffa sig eg na bätar i framtiden.
- Det skall vara en träbåt, så att man inte känner sig som om man skulle sitta i en pIast kopp, menar Johanna. - Absolut! Gärna en "Folk båt" eller en "Haj", fyllcr Peil< I.
Lätt aU lära sig Hur kommer det sig då att man blir intresserad av segling? - Jag tror att det är ganska naturligt om man bor vid kus ten. Och om man en gång bör jar så blir det bara mer och mer. Själv började jag med
Optimist jolle när j g
var
liten,
Landslagssurfaren Johnny
säger Johanna. Om man får tro Johanna och Peik så är det inte svårt att lära sig segla. - Det går snabbt att lära sig så pass myeket att man kom mer framåt, men fullärd kan man aldrig bli, säger Peik. Peik har genomgått en Båt förarkurs som arrangeras av de finlandssvenska sjöscouterna. Kursen innefattar både teori och praktik och ger en kompe tens som motsvarar högsjös kepparens.
kurs för att lära sig använda VHF-tele,fonen. som i princip fungerar som en vanlig telefon men man måste via en central ,om kopplar samtalen vidare. Scoutingen innebär rätt myc ket undervisning inom olika :lmråden. men inle ..... det enligt Johanna: - Gemenskapen är nog det viktigaste inom !Min en. vi är ett stort g ng om ver , har roligt ihop, säger hon.
- Förutom 8A1�""'..___ ,å kan man t.e.x. ocksa gå på
Text och bild
JAN SNELLMAN
Han står på segelbräden tre timmar varje dag under sommaren. På vintern styr ketränar och issurfar han ror att hålla formen. Han är en av de tre jakobstadsbor som är med i Finlands vind surfing landslag. Det handlar om 21-årige Johnny Östman. Inom kort är det dags för Mistral-FM i Jakobstad. Därefter blir det Nordiskt mästerskap i Esbo och på höstkanten reser han till Kanarieöarna för att del ta i EM och VM. - Det är svårt att säga hur det kommer att gå i VM, men en placering bland de 20-30 bästa räknat jag nog med. Johnny Östman har en lång meritli sta. Bästa placeringen hittils i Mistral-klassen är en tredje plats i FM från 1983. I dagens läge är det tävlingar i den klassen som han satsar mest på. men trots det blev han trea i VM i issurfing i vintras. - Vindsurfingen är mycket roligare. men issurfingen är bra träning eftersom jag inte kan träna på vatten året om. Och visst tänker jag håtla på med det här också i framtiden. 1 niista år går VM i USA och jag hoppas naturligtvis på att kunna vara med där, säger han.
na. Jakobstads Sjöscouter har tre stycken större båtar, av vil ka två är träbåtar. - Slitandet med båtarna är nästan det enda negativa med seglingen. Visst kan det vara roligt ibland att putsa och må la. men tre stycken vill nästan bli för mycket. säger Peik.
Mycket arbete .. oPIi
.",,-
ape""'-
Issurfingen tar mycket mer på krafterna än den vanliga surfingen. det är kallt, man måste han flera lager kläder O.S.v. Men, att vindsurfa på elitnivå är inte heller någon dans på rosor. - Jag tränar tre timmar per dag på somrarna och det är klart att det tär på både rygg och underarmar. Och' under tävlingarna är det ännu tyngre eftersom det handlar om tre starter per dag och en tävlings runda räcker ungefär en timme i genomsnitt. berättar Johnny.
Kanarieöarna Johnny har, liksom förening skamraterna Kim Aumanen och Harry Brännbacka från SSJ, många stora tävlingar framför sig. Det börjar med Mistral-FM i Jakobstad. -Mistral-tävlingarna är en typstävlingar, d. v.s. alla har samma utrustning. Men. det finns i alla fall två olika klasser, en tyngre och en lättare bero ende på hur mycket man vä ger, förklarar Johnny. Efter FM är-det dags för NM och därefeter EM och VM. - Det är svårt att förutspå hur det kommer att gå i VM, men en plats bland de 20-30 bästa räknar jag nog med.
I våras var Johnny på trä ninsgsläger med landslaget på Kanarieöarna, precis på sam ma ställe där VM och EM kommer att hållas.
" ve[. skrattar Johanna.
"'"'1!:
Är man bland de trettio bästa vindsurfarna i världen borde det ju i rimlighetens namn fin nas möjlighet till proffskont rakt. - Det är klart att det inte är en helt främmande tanke och visst är det en sak som jag hop pas på. Jag har redan fått n sponsor, ett företag som tIll verkar segelbräder håller mig med utrustning. Det handlar inte om Mistral utan om brä dor i Funboard-klassen. berät tar Johnny. Funboard är en klass som är starkt på kommande. Det krävs lite friskare vindar innan man kör igång. men då kan man enligt Johnny också kom . ma upp till farter på 25-30 knop! Men, det är inte bara det här med Funboard som kommer mer och mer. Allt kring vind surfingen ökar. . - Till vår förening får vi fler och fler medlemmar hela ti den. Det tycks vara så här om kring Kvarken att Europa-jolle och Optimistjolleseglingen blir allt sällsyntare medan vindsur fingen ökar. Folk går helt en kelt över från jollar till bräden. Det gjorde jag själv också, jag hade seglat både Optimist- och Europajolle innan jag köpte min första bräda 1980. säger Johnny. Att SSJ får nya medlemmar varje dag är kanske inte att . undra över när tre av föremng ens medlemmar deltar i VM i höst - sånt sporrar!
________
________ ____________________
TO B d=a. e n de=n - J=ul rl g=H .
____________________
___ _____________
artade sig till rena r ma folkfesten vid Arstu på Finnbac i Petalax i lördags när hembygdsföreningens teateramatö hade premiär på årets avsnitt av Ur Bykiston, det fjärde i
ningen. Föreställningen var avslappnad och trevlig och som utning bjöd aktörerna publiken på hembryggt dricka till a av en gammal dryckesvisa. -r och zigenarbesök med börande förberedelser för olk och bybor är de två hu gredienserna i årets hop - seder och bruk från gam tider. Dessutom passar man tt behandla den en gång så ande frågan om skolans in de i Nvb\. De olikå händelserna vävs an till en helhet och allt föreställa mer eHer mindre bilder ur allmogelivet i Pe vid tiden före senaste se ifte. Stoff och inspiration pen hämtat ur den gam istan. som hade varit för en i ett drygt halvsekel när för några år sedan hel,t ptöts dök upp i ett garage i Åbo. an är full med gamla intres a dokument, som för den förstår sig kan berätta en I del om livet förr i tiden. utom har textmakama na igtvis använt sig av all den kunskap de själva besitter i _
nskap av gamla petalaxbor. Och visst har gruppen lyckats sin uppgift. Ett stort plus i olen är de •
lämpligt och trevligt sätt inlem mas i handlingen. I synnerhet fö reställningens senare del är en fröjd för både ögat och örat. Då börjar nämligen zigt;.oarna huse ra på gårdsplanen och de olika scenerna är härligt fartfyllda och uppsluppna. Det inledande läsförhöret kan däremot tyckas något stelt om långrandigt, men så mycket an norlunda kan väl. inte ett läsför hör vara. Och det visar minsann vjj,ken betydelsefull man prästen var i det gamla samhället, hur han hade rätt- ja, det var till och med hans skyldighet - att blanda sig i församlingsmedlem marnas angelägenheter och till rättavisa både ungmör och gam la gubbar. Bygdespelet uppförs vid hem bygdsgården Arstu på Finnbac ken i Petaiax. Nyby. Gården är vackert belägen och erbjudeT en natur och tidstrogen 1800-tals miljö. Folkmyllret på gårdspla nen, den breda åldersspridning en, de vackra gamla kläderna och inte minst hästen därtill gör ibland nIstan glömmer är fdga om. är
Liisförhör och zige1Ull'bes ök med diirtill höraiuleflirberedelserflir gårdsfolk och bybor behandlas ingående i Ur Bykiston IV. Hembygdsgårtkn Arstu på Finnbaden i PetIllax, Nyby erbjuder en tids- och naturtrogen 1800tals milj ö . Som regissör har gruppen haft Rafael Frans och för texternas slutliga utformning svarar Mar
tin Nordman. Tre föreställningar är redan avklarade. Nästa före ställning ges den 10 juli och där
efter är ytterligare fyra kvällar inprickade. BIRGITTA STRAND uf-aktiva. Sixten Stjernberg är på Västnyländska Ung domsringen, men tar i höst tj änstledigt för att "gästspela" på Abo Svenska Teater. Erik Niira nen fungerar som regissör för. flere amatörteatergrupper i Nyland och fUlJgerar själv på A V:s hUy'udförening i Helsingfors. Overlag har man lyckats bra med årets festspel. Endast i bör jan var det stundtals svårt att uppfatta vad som sades på sce nen, men sedan aktörerna fått upp ångan och ljudåtergivningen finjusterats fungerade allt till belåtenhet. För musiken stod ka pellmästare Börje Gröning med mannar, som även de på ett förtjänstfullt sätt bidrog till att höja stämningen. De gånger orkestern vilade genljöds luften aVen näktergal som ohämmat sjöng ut. Han nöj . de sig dock inte med Lasse Mårtenssons musik utan verkade ha helt egna kompositioner. Man hade tydligen övat en hel del tillsammans med Raseborgs-aktö rerna då dessa pjäsen till I ära kallade honom nyktergalning. Den vackra kvällen, som sam lat en rekordstor premiärpublik var en bra start på sommarteatersäsongen. och kan rekommenderas för alla som rör sig i Västnyland framtill den 21 juli då Raseborg avslutar årets spel säsong.
�I'I""!I'ft'I!ftI,",I'!P"'PI!nP'''''oM''_ !llrt'lt:ii'Ud att varva ner. aldrig få til Gårdagen hinner alltid ifatt honom i form av nitiska nykterhetspoliser och poliskonstaplar. Att tända kärlekslågor i varje flickas hjärta visar sig vara far ·ligt. Brustna hjärtan kan förmå kvinnor till saker som även för Vil,got kan bli ödesdigra. Smugg larkarriären får dock för Viigols del sitt slut i ett fängelse besök, och vid frigivningen har nya vin dar börjat blåsa. Förbudslagen är upphävd och smuggelspriten är glömd. De blanka kanistrarna är nu utbytta mot flaskor köpta över Alkos diskar. Även ute i Europa har 30-talet medfört nya vindar, och Vilgot får erbjudan den, om fortsatt karriär på Östersjön. Det är nu frågan om män niskosmuggling från Tyskland, men för en smuggelkung är ändå i första hand snabba båtar, mör ka vatten och risken för upptäckt det som lockar.
Fram/ör casinot gör ägarinnan Svea (Anne-Maj Lönnberg) tillsammans med vicehäradshövding Valter Buske
(Erik Niiranen) och hans gamlaflamma, apotekare Hildur Nybrunn (Kerstin Lamroth) ihärdiga övertalnings försök, för att förmå nykterhetspo/isen, lel40r Ede (Kim Sirenius) all uppskatta casinots tjänster. På midsommaraftonen hade Ra seborgs Festspel sommarteater premiär med "Smugglarkung en ". Sommarteatern uppförs in vid Raseborgs slottsruiner i Snappertuna i Ekenäs. berättar "Smugglarkungen" om spritsmugglaren Vilgots es förbudstiden under kapader 1917-1932. och har antagligen sin. förebild i kustskepparen AI got Niska som var en av de rykt baraste under förbudstiden. Vil got, som"spelas av Kent Sjöman, lånad från Åbo Svenska Teater.
Smugglarkungen charmar de flesta! speglar äventyraren som vill äga snabba båtar. gäcka myndighe ter och spendera pengar på häfti
ga partyn. Han blir därmed. un derligt nog, en omtyckt man av kvinnor som kommer i hans väg.
Totalt medverkar 18 personer i pjäsen. Som polischef återfinns Ivar Rosenblad från Svenska Teatern. Av amatörerna som alla är goda aktörer förtjänar sär skilt Sixten Stjernberg och Erik omnämnande. ett Niiranen Dessa två herrar gör så ypperliga rolltolkningar att man har svårt att tro att de spelar teater. Näm nas kan att bägge herrarna också vid sidan av festspelen är mycket
Kaj Karlstedt
Tillverkar glasf'iberbåtar i olika storlekar. Högklas sig kvalitet till konkurrenskraftiga priser.
Kullas Båtbyggeri 66800 ORAVAIS, tel. 961-531 24
,.
•
FREDAG 5. 7 20-01 .
I
LÖRDAG EN
81P
•
6.7.20-01
RIKTIGT
SKÖN DANS
...
MED
C=::-
&
RBSBRVEBA FÖLJANDB KVÄLLAR FÖR .lMINNB: LÖRD. 13. 7. WILl) I'ORCE, Katu ViJimäJd Band. BÖND. 14. 7. LÖRD. BÖND.
o
-O
'1tIuw . V ==.= FOR '' .
SO. 7. MJ]I[ABI. WlEBE 21. 7. DA08FEST
..
lt
med gammaldans LÖRDAG 6. 7. KL. 20--01
r
NISSES
sköter om att både gammal
och
ung trivs.
OBS - Sparbankslotteriet - Ingen busstrafik
Missa inte chansen, ,kom på en riktig
UNGDOMSDANS lörd.
6
juli kl.
i
NÄMPN
20.00--01.00
Populära Kåtongfields
LASSE ERIKSSON
och
uppträder ca
SHOWBANDET
kl. 22.00.
ANNONSERA
l
ÖPI
GAMMALDANS
Lördag
6. 7.
kl.
20-01
TERIBOYS sköter musiken
EMETFOLKPARK
GAMMALDAN BOB HOPE har fyllt 82 är. Ron STEWART har åki fast för rattfylleri i Hollywood. Under den timme det tog för blodprovpt att bli klart skrev stjärnan auto· grafer. Men i det något omtöc kande tillståndet skrev han inte sitt eget namn, utan Ellon Johns, uppges det.
PRINCES nya LP "Around Jhe world in one day" håller på alt bli alla tiders storsäljare. Två miljo· ner exemplar har gått ut i den flirsta leveransen, och trots att inget gjorts ror alt marknadsföra skivan, slits den formligen ur ski· vaffärernas hyllor..
YKO ONO planerar att grunda ett Lennon·museum i New York. För att finansiera museet skall hon sälja rätten till olika prylar med Lennons namn och bild på. 150 miljoner mark skall försälj
ningen av namnet Lennon in bringa under de närmaste sju åren.
Lördag 6.7. kl. 20-0 med
COUNTRY
ELDORADO MA'KMQ I>ANSBANA
;.
VASA STAD
'"
lo.
_
,
-
,.
.. .
Mjölk är ekonomisk mat och dryck
Vi söker en _ . _ .
LEDARE
'+
rt internationella ungdomsläger 22-26. 7. 1985.
Ungdomsbyrån/Heli Saarela, tel. 961-2344 81, så får
- Mjölken är ett billigt livsmedel och åtkomligt för alla. "- Mjölk är färdig mat. - Man behöver inte ägna lång tid åt matlagning och sparar på att inte få matrester och näringsämnesförlust r. - När man jämför olika IIivsmede1ls och dryckers priser med varandra och använder näringsinnehåll som jämförelse, visar det sig att mjölk och surmjölk är det fördelaktigaste alternativet. - Mjölkprodukterna är förmånliga energikällor. Fakta talar för att du skall använda mjölk och mjölkprodukter i din dagliga kost.
m-orgare
M EJ E R I A N D ELSLAG ET
rBr!t!.L3
SOl1l1Uarteater i JkronolJp uppför
-
.
'lJår bpgb uii) ån .
ay
HANS FORS
--*= SIGURD SNARE -. MAJLIS GRANLUND : S\'[N-OLOF RAY
'PREMIÄR: 7.7 kl 14.00 andra förestiiUningar:
13.7 kl 19.00 14.7 kl 14.00 BlUE'rfPRIS: Vuxna 30 mkt barn 15 km -ÖP: Torgare tel. (968) 456 30 fr.o.m. 1.7 dagligen kl 16.00-19.00.
10.7 12.7
kl
kl
19.00 19.00
14J••lci. lAJiHds�_ *
experten i Vasa län. FORSÄWNING
m *
l
.
NUÄRPR'SET UNDER VATTENUNJEN:p
nga
UTHYRNING, även på längre tid.
- surfbrädor - Katamaraner, vattenskooters - Kawasaki Jet Ski - Vattenskidor *
RESERVDELAR, tillbehör m.m.
ÖPPET VARJE DAG 10.00-2 0.00. Tel. 961-116122
VÄLKOMMEN TILL PARADISÖN!
- vattenrutschbana, tennis, minigolf, kiosk, strandstolar, trampbåtar m.m.
PARADISÖN I VASA "- Sommarens Träffplats Nr 1
FUN & FUNCT'ON B5 PLANAR REDAN VID 5 SEKUNDMETERS VIND Man kan inte ändra på vindförhållanden, men en surfares utrustning kan anpassas efter de rådande förhållandena. På så sätt är det möjligt att få en surfbräda att pla
raM.RlIER
Mariner - världens bredaste sortiment av pålitliga, driftsäkra utbordare.
--MARITIM
KORSNÄS BILCENTRAL Tel. 961-64 1002
na redan vid 5 sekundme ters vindhastighet.
De nya Wing Cut-seglen garanterar, liksom de större (7,0 och 7,5 m2) Combina tion Cut-seglen, tillräckligt drag för att
"....1lI< '!::.I'I.I
ge surfbrädan bättre glid än tidigare,
; "
även vid Beaufortskalans lägre vindhas tigheter. Övriga detaljer s.s. de absolut släta undervattensytorna, de större kö larna samt de hydrodynamiskt fullstän diga F2-fenorna kompletterar till en lyc kad helhet.
Vi bar lyckats med det! F2 Prolite Isudal Lightning, Strato, Comet och Bul lit är nu ännu lättre jämfört med tidigar och på samma gång mera hållbara. Vi har lyckats minska brädornas egenvikt till talet 0,06. vilket betyder att de väger endast 60 gram per volymliter.
IS
FUN&FUNCTION
.Vår höga målsättning är nådd! Surfbrädan planar redan vid 5 se kundmeters vind! Nu kan också Du ha roligt vid svag vind!
J'OR SPl:(.I.\I. SPORrS RaUhankatu 16 Fredsqatan Phone 117 007
•
<
�lP--
-MVSIKSIOAN-J1
-_�
MVSIKSIOAN
••
SOURO RAGNAR
HARE
heter
det finlandssvenska ban det som är mest känt på
K PRESENTERAR
skillnad från RAGN ÅR HARE varit mycket på
band på SÖUROCK het
tapeten den senaste ti
te
den.
har
HEASERS. Dessa gentle
den, mycket tack vare
skrivit mycket om ban
män från vår vackra huf
segern
det i samband med att
vudstad är med även i
I
mästerskapet
för Finlands alla rock
Tidningarna
första
år. Bandet har planer på
singel i början av året.
att göra skivdebut sena
de
släppte
sm
de med sig massor med keikkor, TV och radjo
•
CITY
HELSINKI
den finska rockmarkna
band 1983. Segern för
•
Förra årets skojigaste
re i år. Om man tänker Finland
Singeln som bär namnet
sälja
jobb, stor uppmärksam
Something Evil har spe
måste n:tan göra keikkor.
het i press och skivin
lats mycket i radion och
spelningar.
Hararna
även en par TV -framträ
upplevde sin glansperiod
danden har bandet hun
sommaren 1984 men på
nit
med.A-MEDIA
har
skivor
I
Detta är precis vad HEL SINKI CITY
HEASERS
sysslat med.
På dessa
keikkor runtom Svensk
h,östen drog de sig tilJba
under vårens lopp bytt
ka till sina bon i Jakob
endel medlemmar, kvar
stad och tystnaden var
är skönsjungande Raija,
total.
fl ickornas favorit Lasse
också den österbottnis ka publiken kan njuta av på SÖUROCK i Molpe.
Ryktena började
cirkulera; RAGNAR HA
och
RE har upplösts. Till all
Mikko.
lycka stämde inte rykte
bandets nya trummis och
na, bandet lever och är
den färskaste medlem
musikunderbarnet Hanski
heter
bättre än någonsin. Du
men som spelar skitta
som
Molpe i juli och bevittna
kallas för Grass. Musi ken har i och med de nya
då RAGNAR HARE gör
medlemmarna blivit tuf
sitt
tvivlar,
tredje
kom
till
SÖUROCK,
fare och tätare. Du som
du kommer inte att bli
tvivlar, kom till Molpe
besviken.
och checka A-MEDIA på
A-MEDIA
har
till
SÖUROCK.
finland har bandet hittat på nya galenskaper som
GIGI & LATE NIGHT PEOPLE var i begynnel sen mest kända för att medlemmarna
spelat
I
o Peter Emos i Ragnar Hare.
"färdigt" efter att ha spelat ihop e par månader. Småning
och French Kiss. Detta
om började märksammas som en ny
var till en början en stor
intressant
nackdel eftersom mäns
gjorde sm egen musik
kor älskar att göra jäm förelser. Inget band är ju
image. Ett bevis på detta
forna Paul Oxleys Unit
grupp
som
och som hade sin egen
är den nyss utsläppta s; n som mycket väl kan bli en stor hit. Folk i hen
tror myd:et
på LA
EOP. LE och det tror jag även du gör efter ha sett deras show!!-.��lI6IIIIiWo: ,--,,",. ROCK i Molpe.
11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111110111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111III IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!,;
na blöder för Loudness! I Gitarrer .
använda sångtitlarna i hA.rdrock·
:: N·u när två nordiska band har §
§ § § §
'\..
§ §
§ § §
historien). Denna bit är mäktigt uppbyggd med en tung refräng.
behandlats, tänkte jag att vi skul·
Här kommer Aktras gitarrplinkan. §
le vända blickarna ös erut. Blää·
äh, japansk hårdrock! tänker an·
guchis dunkande verkligen fram
tagligen många av er. Okey, jag
håller med er. Tidigare har jag an-
på rätt sätt.
rockmusik att göra. Band somBow Wow och Earthshaker har inte tillta·
"Heavy Chains", den Mr. Osbourne in·
Låtar som den tungt rullande
sett att japaner inte alls har med
'
fluerade "We could he tagether" och
lat mig dels på grund av deras en·
den mera lugna "Never chal/ge your
ligt mitt tycke trista och melodilö -
minci"går också väldigt bra hem,
sa musik dels rör att japanernas
men jag fattar inte vad bitar så·
engelska inte är den allra bästa.
som "Like Hell" och "C!ocklVork Toy"
gör på denna annars så excellenta
För ett par månader sedan ändra·
des min uppfattning då en viss ski· va, skickligt producerad av Max marknaden...
i§
kontrakt (skivan utkommer nämli· gen på "Atlantic" i USA) och eJfb a producent kan göra, därför att på denna platta spelar Loudness heavy
E § § §
så att engelsmän, amerikaner. svenskar med mera bleknar. Sång· aren Minortl Niiharas engelska är till
=-= och med förståelig på vissa låtar, i§ medan Akira Takasakis gitarr 'blö·
der" alldeles förfärligt. Japanska
musik, som saknar både melodi
i§
och en bra refräng.
LOUDNESS: "Thl/fllIer iII the East"
== (Music for Nations) :: Här ser man vad ett större skiv·
§
kategoriserat typisk japansk rock·
Norman (Jfr! Trash), kom ut på
§=
platta. Dessa sistnämnda utgör exempel på det som jag tidigare
•__.. "Mode in Japan: Laudness" gitarrister börjar tydligen få bra
erkännande världen över, se bara på Jake E, Lee i OZZY's band, Atmnie
Tommy M i nybildade UFO samt den·
ne Akira som även hunnit med en
soloplatta.
LP:n inleds med sommarens ab·
soluta heavy·låt, "Crazy Nights",
som är så infernaliskt bra att man tror att man har gjort världens
bästa skivköp e;ier att ha hört det·
ta öppningsspår. Låten har den' rätta rytmen och de riff, som gör
att man nynnar på den var man än befinner sig. Akiras gitarrsound
är inte alldeles olikt Jake E. Lee's, medan trummisen och basisten ger honom ett utsökt understöd.
I
fall "Crazy Nights" tar guldme· daljen, ger jag silvret till "Run for Your L re" (troligen en av de mest
"Thunder in the East" kommer
knappast att bli det stora genom·
brottet, men kommer att ge bandet
en bra skjuts på vägen mot stjäl'· norna. Plattan får klart godkänt, men då Loudness beslutar sig ror
att lämna bort tjafsa la "Like Hell" och satsa mera på låtar i "Crazy Nights"-stil, kan bandet börja hänga platinaplattor på väggen. Akira och grabbarna får väl försöka i yen med nästa LP. (Beklagar ar på slutet) . amtet h" det dål'19a sk"
_=
i§ i§ i§ i§
E E i§ i§
=
E_
Bernt Betong
11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111;: 1111111111111111111111III 1111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
Inl
--------------------
Torsdagen den 4 lull 1985.
@[jJ Blir det för tyst ? i Närpes nu
------
Virvelstorm över tomatkarnevalen
----
. . .
Det har varit festligt värre i Närpes. Från och med 28 till den 30 juni har Trumpetens Dag pågått, en samling för blåsorkestrar både från vårt eget land såväl som från andra. Hela 21 orkest rar deltog, varav Il kom från Norge. Första gången Trumpe tens Dag firades var redan år 1969, och det här var sjunde gången den gick av stapeln. Trumpetens Dag inleddes på fre· dagskvällen med konsert i När pes kyrka, där fyra musikkårer medverkade. På lördagen hördes blåsmusik var än man färdades i närheten av Närpes centrum, från morgon till kväll. Den egentliga öppnin gen av Trumpetens Dag skedde på centralidrottsplanen tidigt på eftermiddagen, men redan innan det hann många lyssna till de många orkestrarna inne i cent rum. Musikkårerna hade nämli·
gen uppställning utanför affärer na innan de i parad marscherade
till idrottsplanen. Detvar mäktigt både att höra och att se samlingen av de över tusen musikanterna och drillflic koma. Då Närpes kommunalsty reises
var tkllol1Uller ...
Bh
...... T. tkaraevalea. Karaevaleo tJIry eII lyckad blktillning med •- ".15 •..,"'lSIiirel.
IR!!_�
:pro,""ftI pa tomat- och gurkritter bade en strykande åtgång, och ...-oeramdelen med mycket dans och musik gick väl bern h os publiken.
sil hem. Huvudkocken Marian
8äckman och hennes hjälpre dor hade gjort en fint jobb.
sken. i stället för hällregn som det blev förra året. Nytt för den -r gången
var
an också kors
oäsföreningarna deltog. Olav Storgård fungerade som speaker och presenterade fina programnummer band.
Drillflickor
på
löpande
från
Lunde
Skulemusikk och Vålers SkoIe korps dansade i flera repriser. Den förstnämnda blev till och med inklappad att göra ett extra nummer. Näpna var också När
pes Skolmusikkårs minsta drill flickor . där de gjorde det bästa
Ö C!r hela
\ id karnevalen såldes också
landet. eftersom ,,; i denna del
ballonger, korv och lotter. Man
av landet är bäst på tomater.
kunde delta i boll kastning och
Olav Jern festtalade och jämförde prisförhållanden förr och nu. Han menade att det finns all anledning
att
bibehålla
grönsaksproduktion,
egen
både
ur
ekonomisk synvinkel och av kva litetsskäl. Vidare framhöll Jern växthusodlingen som strålande i Sydösterbotten. Under
kvällens lopp kunde
besökarna smaka på olika mat
tomatgissning om man ville, eller •
spela på lyckohjul och meta. För dem som var intresserade av växthusnäring och dess ut rustning fanns flera firmor inom branschen på plats och förevi sade. Kvällen avslutades med dans till High Way Disco från Jakob stad. De "äldre" ville dock ha mer gammaldans, så de fixade
ordförande
Mari-Ann
år också två finska kårer kommit till samlingen. Under den tre dagar långa festligheten har olika musikkå rer uppträtt på flera ställen i Närpes kommun. Förutom ute konserter
och
kyrkokonserter
gavs också en konsert i simhalls byggnaden
på
lördagskvällen.
Efter att Trumpetens Dag offi ciellt var avslutad, spelade ännu några
kårer
på
Tomatkarne
valen. Alla de tillfrågade gästerna tyckte att d.et hade varit "jätte kul". En liten norsk gutt tyckte att man inte fått spela så värst mycket, men att det nog varit bra i alla fall. En annan tyckte att maten var det bästa, den var "jättego". Säkert skulle också publiken
Esch förklarat Trumpetens Dag öppnad klämde alla trumpetister
skriva
och trummisar i med en hej dundrande fanfar. Anders Teir,
blir för tyst i Närpes
ledare för Närpes Skolmusikkår, hälsade alla gäster
välkomna.
Förutom de norska. svenska och finlandssvenska kårerna hade
Vänortsungdomar på läger i Vasa Ett femtiotal ungdomar från Va sa och stadens alla vänorter ut omands kommer den 22 till 26 juli aU vara samlade tiD läger vid Kalajaisjärvi i IImajoki, 85 kilo meter utanför Vasa. Det är ungdomsnämnden i Vasa som arrangerar lägret och ung domssekreterare Heli Saarela berättar att programmet kom mer att bestå av alldeles vanliga lägeraktiviteter.
under
att
Tru!":,etens
Dag var jättego. Bara det inte nu I:IlCl
Jet
här. Kanske borde Närpes Skol musikkår ställa upp för en kon sert var dag så här efteråt? Yvonne Ståhlgård
Country Life till Belgien Country Life tycks av allt att dö
ma kunna vara med och kämpa
om EM-titeln. Undervisningsmi nesteriet har nämligen beviljat gruppen 9 000 mark för aU resan skall kunna bli av. EM-tävlingarna hålls alltså i Be 19ien den 12-13 juli. Den 13 juli hålls också Country Road 13 i Emet, varför det i dethär skedet är osäkert huruvida gruppen kommer att stå på scenen i Ter· järv eller inte.
egen musik på gårdsplanen.
rätter gjorda av tomater och gur ka. Ifall man blev riktigt förtjust i något, fanns recept att ta med
Yvonne Ståhlgård
de kunde. Molpeflickan Marika Krook sjöng bland annat "Sai ling"
och
"Regnbågen".
och
man måste säga att hon gjorde det med glans. Taifun. en dansgrupp beståen de av närpesflickor, visade några dn a ser de övat in. som till exem
pel zigenardans och samba. Flic oma berättade att Taifun bety der virvelstorm. Några skolmu ·tkarer som spelat på Trumpe ens
Dag uppträdde också. Alla
- rde bra ifrån sig, men mest kattad blev nog ändå Lunde ulemusikk • 'orge.
från
Telemark
i
De spelade låtar från
många olika musikstilar och de ra
pigge ledare fick till och med
publiken att sjunga med. Hälsningstalet hölls av Närpes gdomsnämnds
ordförande
Efterfrågan på begagnade ALPHA-bräden är livlig, kom nu och byt till ett nytt. Vi krediterar rejält för ditt gamla. B"jdlesl Sklmbaaja 3/84:
'Brädan ar sIadig
e hel
och planar län. en kvalilelsmasslg god h l som avp.n ptlssar nyhOr! re!1, me!"! som rr'.o:r: ,niA ' vi\xer ur fdr lort.
!
Med Farn.iJjekredit 230,- huån rörata raten i september.
Y/'f{AflOfA .rj'DOllT AD T�t;:f S333
...
·
Torsdagen den " lull 1985.
\..,l""'" ---
----------
Hälsningar sättningen!
sommaren är över, men långt
Åminne!
Stina+Bitto, vi syns i
"Vi två"
Kram 2/7). 3) Detta kuvert sätter du i ett stör re kuvert, som du sänder till Tors· dagstorget, ÖP PB 27, 68601 Jakob stad.
vet någonting, snälla ring! Hitte
termark: Eero Take Care.
är viktigt!
Här kommer 1 000
kyssar och kramar till alla dessa typer:
fräna
Anders,
Andre,
Ann-Louise, ArVid, Björn, Bo, Carola, Christer, Erik, Fredrik,
Stefan,
bin, Roger,
Theresia,
Sören,
Stig,
Tom,
Sven,
Uffe.
Håll humöret uppe för snaaart är
det jul. Alltså God Jul önskar
"Svarta
Kent
glasögonx2
P.S. Vad
r
u
Fia,
plånbok o. sminkväska. Om du
& Spyddi, Verra & Hannu, Han
lön. Tel. 961-2214981Tora. Det
mi, Tony, Marua, Lena, Vera,
Tjosan!
en till Åminne den 13 juli så träf
fas vi på
discotaket. "Oj nu
kommer mamm o. papp häim".
Ciao! Inkis: Spola tankarna Sve
rige-Janne! Gina: Det är bra,
kör hårt med
Nasse!
A-L.A.
Hur kommer det sig att man vaknar dagen efter och ser alla
och springer. Fortsätt i samma stil! Tack för kramarna på mid
Hejsan! Hälsningar åt Caj-In
gvar som är utan vatten, p.g.a.
sommaren. Hälsningar får också
det åker han till Union för att
mahl från två mörka blondiner.
Fotomodellen Jonny som Boris
Propina, Banta och Protton Re
Ad ress :
........... .
..
. .. ..
..
-
. . ...
.. .
.
...........
. . .......................................... ........ . . ....................... .
Namnteckning: .................................................................... .
Maria,
Nanna,
Ilse,
Annika,
Lotta, Pia och alla andra som firade midsommaren i Åminne
och "råkade" få syn på mig.
Hoppas jag inte förstörde kväl
len för någon! Ha en kul fortsätt
ning på sommaren ö. en "Bort gjord typ"
sommar! Kram Lili.
tvätta . .. Bitta med klyvarna. tittar så stort efter, Sören+Hele Ankki+Rune
med
uäh ...+Bjöm
Dragsvik. Trevlig sommar ön
.
Hälsningar till Karin, Camilla,
märken utan att veta vem som
skar Camilla.
..
Carina
gjort dom? Hmm. Ha en lärorik
nattspring
......
Linus. Ha en trevlig sommar!
som ringde till Heta linjen den
29--30 juni, kom på trehjuling
tanke på 7 juli. Roger med sitt
.
Nyli, Mörken, Tomas K., Tomp
pi och Stina i Nykabi+Anki och
Du femåriga malaxbo
körkortlN.
. ......
na & Tom, Nina, Ronny, Tom
Kontakt : : .. :: ==:U;:ii::::;:::'-I ::;;; :. : ;: : ;::: e:-.;;.--;;;;;;;;;;;;:;::;:: i
skall det bli av oss?"
Alm du är söt när du
Sofi, Lotta, Anette, Cita,
pingen, en vit Don&Donna-bag.
na, Anders, Carina. Grattis till
. . . . ......... . . . . . . .
Pricken . .. inte mer! ! !
midsommaren. Till sist en häls
el, Nina, Ove, Peter2, Ralf, Ro
Skriv ditt svar till annonsören på samma sätt som ett vanligt brev. Sätt det i ett kuvert som du klistrar igen och frankerar. 2) På den plats på kuvertet där du normalt skriver adressen, skriver du svagt med blyerts annonsens signatur och datum då annonsen ingått. (t ex
tappade
Där fanns bl.a. en gul kavaj,
net2, Kent, Lotta, Matts, Mika
l)
midsommardagen
ija å Glenn, he hörsa bra genom
väggan i Öja! !
en isglass? Och du, hästkäft, vad
Hasse, Heikki2, Jan2, Kaj, Ken
Vill du svara? Gör såhär:
På
lömma vi int ti? Monika, va had
tu fö epidemi på nacka? ? ! ! Te
Monica, Anette, Mia-Lola, Lillo
Morsning!
Minna "cola" Nina från Vörå.
Litto o.
"Midsommar-Viktor"
Saana, he
var trangt i tälte i Åminne! Vi
Massor av kramar till Eva, Mia,
"Jag"
till
U:s kansli. Sätt adresslapp med
Mytsi hälsningar åt Monika, Sa
ana, Teija å Glenn.
jag min väska på Åminne-cam
ning till en underbar kille i Yt
Simma
lugnt!! Hälsn. "Majken"
sommarhälsningar
nästa gång!
Utan päronmos tå! Tå!
du har blivit "kladdig" sedan
"Morsan" får hälsningar. Mid
Soliga
eller hur, Micke, Tony och Pa
tiden, Lååre? Du köpte väl inte
Lwas är bra! Grupp II inklusive
glömd .. .
måste tyvärr söka dem från SÖ
Har du varit till Töjby på senaste
Skönt
för att stuva dina nycklar i min
Lär dig salta med måtta! Är sa
Tårvår! "A Ikoholistföreningen"
va? ! Håll meu om att Agent
ifrån
f-icka. Vet ej var du bor, så du
si? ? ?
9G & 9 D
konfirmander?
Sop-Janne!
ken klar, Jenkka? Mjölk är livet,
Mors alla glada! Hur känns det,
1985-års
Hej du villiga flicka som kände
koka julklappar! ! !
nior i GHK och lycka till i fort
----
Voi, voi, sataa vettä! Jultomten!
Ta fram brödrosten och börja
Ha en trevlig sommar alla f.d.
-------
--
tach efterlyses. Du var
Forsby
pi Vappen iklädd Ijusblä jacka. Jag, ljus tjej med vit jacka, vä
grade komma ut på en sup. Du
letade efter "Pajero". Hör av dig om du är "Iedig". ÖP har
min adress." Send me an angel".
Köp/sälj Solifer SM -81 säljes som obehövlig. OBS! I gott skick! Tel. (968) 451 93.
Annonserna i TORSDAGSTORGET är helt gratis för ÖP:s prenumeranter. Via torget kan man sända en hälsning, gratulera, stämma trätT, återknyta kontakter osv. . Man kan också annonsera ut en grej man vill säJja lIer
köpa. SOU:s medlemsföreningar kan via TORSDAGSTORGET påminna om talkokvällar, styrelsemöten, tävlingar mm. (Ej tillställningar med inträde). Kontaktannoser under signatur där svaren rörmedlas går också in under TORSDAGSTORG ET. Gör såhär: 1) Skriv en bokstav per ruta i vidstående kupong. Lämna en ruta lom meDan varje ord.
2) Annonssignatur, telefonnummer eDer adress bör ingå i annons texten på det rutade fältet. ) Skriv ditt eget namn och adress uppe på kupongen. På raden "Namnteckning" skriver du egenhändigt ditt namn. 4) Kryssa för den avdelning du vill att annonsen skaD ingå i. 5) Sänd kupongen i ett frankerat kuvert till TORSDAGSTORGET, ÖP.
AVDELNING:
D Hälsningar
PH 27, 68601 Jakobstad.
...
r::l
J--
Torsdal.n d. 4 1111 1..
-
------
..:.::.:::!:
_
--
--' ---
®ljiJ
Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstds Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1985 Redaktionsråd:
Stig-Göran Fors
man, Robert Selänniemi, Patrik Stenvall och Stefan Träskvik. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin
E. CöECU)(,
1\ IGlNG
TÄ\lUNGEN
Tel. 967.135 55, " Hemtel. 967-13420
IND JVl HAl(. MALf!\I..f.TIJIN(,<; I "T'RA1L1E.N!
Reda tion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 686 01 JAKOBSTAD
,oc.'·
Redaktör i Vasa: Birgitta Strand Tel. 961-113 522, Hemtel. 961-395 59 Fast medarbetare i Sydösterbotten: Yvonne Ståhlgård Tel. (962) 591 25 (kvällar).
PRENUMERATIONSPRIS 1985 Helt år ............................... 80, .
.
Halvt år .................. ...........60,-
SJÖOOJU . H -H".' C(Y) T O p SANT?
. .
Skandinavien .................. .. .90,Lösnummer ....................... 2,5O
PRENUMERATIONSÄRENDEN: Tel. 961-124222
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-135 55
ANNONSMOTT AGNING sOU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 651 00 VASA 10 marknad.s örin
hef:
Ulf Johansson Tel. 961-124222 Hemtel. 961-153 938 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.
ANNONSPRIS I texten .......... : .................. 3,95 Efter texten ........................ 3,95 Bestämd plats - ,20 per mm
FÄaGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg - ,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar ino
te för eventuell skada som tillfogas annonser vilka meddelats per tele fon eller som på grund av postför sening
inte
införts
i
begärt
nummer.
STOR REA! * * * *
-51 % Keramik 1-31 % Armaturer -30,% Vitt porslin.. -20 % Tygblommor
...••.
•..
(även för porslinsmå.lning *
Trävaror.....
-20 %
<Pre e'lt i"Gre'l Närpes tel. 962-41423
Leif Österberg ny boss för FSNU . Eva Dahlgren till Åminne o
'
Bahlgrens sommarturne, t:. 11m första sen -82, startar i Åmin _ fndagen den 5 juli. Ett Ik-
. kert urvaJ rrån Dahlgrens alla plattor inklusive platinaplattan jEtt fönster mot gatan' utlovas plus en del nyskrivna låtar som ingen rått höra röre turnen. Med sig har hon de gamla van iiga rävarna Anders Glenmark på key board , kompgitarr och o
sång, -Jonas Isaksson, gitarr, Svante Persson, keyboard och Mats 'Mackan' Englund på bas. Dessutom nye trummisen Pelle Alsing och en kör bestående av Mia Lind g ren och Renee Lun4lin. Efter Aminne roljer uppträ danden i Pihtipudas och Helsing o
o
rors plus en lång rad svenska orter med storslagen avslutning på Liseberg i Göteborg den 17 aagusti.
Leif Österberg rrån Vasa valdes till ny ordförande för FSNU, ungdomssektionen inom Fi n lands svenska nykterhetsför bund, på rÖFbuJMlets årskoagress i Mariehamn u_r veckoslutet. TiD instruktör rrån och med den 1 augusti vaNes Mona Wlnberg rrån Jakobstad.
... Torsdalel del " juli 1185.
Tänk att sväva fram alldeles ensam tvåhundra meter upp i luften. Farten kan vara upp emot 40 knop, men det märker man inte. Långt därnere syns bålen som en liten prick där den drar fram över fjärden. Själv hör man ingenting av motor knattret. Allt är tyst och man är ensam ... ..
Det kallas fallskännsjlygning och det är livet, tycker de tre vasapojkarna Johan Angerman, Martin Estlander och Robert Wiik. De skaffade sig utrustningen för ett par år sen och vad de vet är de de enda i landet som sysslar med sånt för tillfället. - Det fanns visst nun i Borgå för ett par år sen. men rör tillfället vet vi inte av nån annan. I medelhavsliin derna är det däremot populiirl. Fast diir iir det inte lika spiinnande - det finns inte lika rnyek<:t stenar i vattnet där.. Skämt åsido. fallskärmsflygning iu ell nöje som ser farligare ut iin det är. Ät'minstone om man fär tro fan tasterna Ängerman. Estlander oeh Wiik.
- En gång var vi ute och seglade på hastutaket och rev Slinder en del. allnars har det inte hänt niit. Starten kan vara hesvärlig om det kommer en opasslig kastvind. men viii' uppe i luften hiinder ingenting oeh ner kommer man ju alltid. Eli villkor är dock alt det inte blå ser för hart. Helst ska dct inte bläsa mer iin sju sekundmeter. - Visst kan man fara fast det iir hårdare vind. men man ska veta all det hläser tre ganger så hårt ren fem ton meter upp i luften. I lördags niir vi åkte var det alldeles spegclhlankt här nere mcn diir uppe blåste det ordentligt. Det iir svårt all komma
ner om det hli'tser för mycket. I med vind kommer man förstås ner. men
Iledslaget kan hli lite viii hårt. Och i härd vind iir det oekså risk för all häten inte orkar utan dras hakåt i stället. Men alldeles vindstilla är inte hel ler öns kviirt. Då är det igen svärt all lyfta. En lagom motvind är idealet.
hål för lyftkraftens skull. Den fas ex empelvis från England och kostar omkring femtusen mark. - Dct skulle inte gå all få upp en vanlig fallskärm. Lufthål hehövs rör all få lyftkraft. Båten igen måste vara tung och snahh så att den orkar. I vissa situationer har vi fåll dra allt och kommit upp till över trelIio knop. Båten plus motorn plus en karl viiger sammanlagt drugt sex hundra kilo men ändå är det nästan så den lyfter ihland. För all ta sig en luftfärd runt fjär den hehöver man ingen speciell trä ning. Vem som helst kan enligt poj karna spänna på sig fallskärmen och låta sig lyftas. hur klumpig och hort kommen han eller hon än är. - Den som diiremot hehöver kun na en hel del ir den som kör bålen. det ,ir han som styr det hela. FlyS" ren behöver inte göra nånting alls. han hara följer med. Det finns vissa möjligheter all styra skärmen från luften. men det ;ir inte nödvändigt. Den följer håten. Fiirden startar lämpligen från en strand eller en hrygga. Ett par perso ner håller upp fallskärmen. håten gör en rivstart oeh flygaren sjiilv tar några steg och hcfinner sig plötsligt i luften. Linan brukar hållas mellan 50 och 200 meter lång; heroende på hu möret. När håten saktar farten d:!lar flygaren långsamt ner,it och landar i sjön eller. om bäde båtföraren och den som flyger kan sin sak. torr skodd på en hrygga.
Drog lott Alla kan .'
Det som hehövs för fallskärmsflyg ning iir en stark. snahb och tung hilt plus cn fallskiirm specialgjord för än dami\\ct. Den är litc mindre iin vanli ga rallskiirmar och har speciella IlUft
Ingen av killarna Ängerman. EstIan der och Wiik hade någon erfarenhet av fallskiirmsglygning niir dc skaffa
de sig utrustningen. Båten och mo torn kiipte dc för att hörja .åka vat tenskidor. men tyckte alt de kunde
II, bRr r"spirerade av galna fl MlIl,, grejer. Dessutom är det alltid roligt att prova nya saker. Del säger Johan Ångerman och Martin
ESllander, två av killarna iflygargänget. Den tredje, Robert Wiik, saknas på bilden.
prova på fallskiirmsflygning samti digt. Det s5g så kul ut. - Ingen hade lärt oss hur man skulle göra. vi hara hörjade. Men det var nog lite spännande första gäng en. Vi drog lott om vem som skulle prova först och det hlev jag. berättar Johan Ängerman. Ängerman visste inte vad han ha de att vänta när han spände på sig fallskärmen och föraren gjorde hå ten startklar. men försöket lyckades över förväntan oeh Johan Ångerman hade fätt sig sitt livs upplevelse. - Det går inte att beskriva hur det känns. Det miiste upplevas. Det är inte som att vara i ett flygplan. Man hara hänger där utan nånting under sig. Allt är tyst och man ser hela skärgården. Båten är som en liten prick långt därnere. Folk är ofta
skraja först men niir de väl provat och kommit ner igen är de alldeles hänförda och har ögon som tefat.
l somras höll killarna till vid Wa skia och lät de som hade lust och mod ta sig en tur runt stadsfjärden. Femtio mark kostade nöjet. en sum ma som just och just täckte hensin kostnaden. - Vi förtjänade ingenting pa det. Det var Inest hara för all ha show vi gjorde det. l sommar har vi inte tid med sånt utan kommer bara att köra för vårt eget nöjes skull oeh för våra kompisar.
Drakflygning nästa? Ängerman. Estlander oeh Wiik syss
lar också med annan vattensport vattenskidor och hydros lide till e:t ef11pel. Oeh det tycker de egentlige. är intres. antare än fallskärmsfly n ing. - Fallskärmsflygning är hara ett nöje. nånting man gör för att skönt en stund. Man kan inte lära . nånting nytt eller bli skkkligare det. Att åka vattenskidor är däre en sport där man kan utvecklas h långt som helst. Men männi skans urgamla öns att kunna flyga sitter i och Robcf1 Wiik har redan planer på all gå 'da re - drakflygning kanske hlir näsla steg. eller varför inte fallskärm shopp.
BIRGITIA STRAt O
en syraikultur (Lactobacillus acidophilus renkulsurmjölk med tillsats av En humör. Omtyckt av stressade magar, sura tur), som gör magen på gott mat och dryck hälsosam ha vill som magar och magar