Österbottniska Posten (ÖP) nr. 28 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

-Ida fick liv i Emet-publiken

SÖU-ROCK, Maxmo -2 .8.1981 kl. 13.00

KRUTGUMMAN Queen Ida - hon med dragspel på bilden - med sitt gäng

fick liv i de tröga österbottningarna i Emet. Gänget fick förstärkning i Liza Ha

ley, som visade sig vara en baddare på fioL

fORUTOM dessa amerikanska gäster fanns också de sympatiska herrarna Wa

de Hampton Miller och Roger Bellow med bland de uppträdande. Deras akus

tiska musik blev stor kontrast till den "vilda" zydeco-musiken.

TROTS dessa prominenta 2äster stod sig de inhemska artisterna väl i konkur

rensen. Alan Miehet är verkligt fina artister. Country Express igen fick Queen

Ida att utbrista: "THEY PLAY LIKE AMERICANS!"

Mera om Country Road på sid 7!

SÖU-rock! SäV·Rocken börjar nu vara spikad och klar i fråga om deltagarlistan . Det blir 14 band som ställer sej på scenen i Maxmo. .. Konsert-affischen, gjord av OP:s LeifSjöström, är också klar och ser ut-som den här ovan ser ut att se . ut. Den hå'r öronfröjden bjuder man på vid säv Rock.en: Barock Empire Linda Nine Rain Rock Soap Cn'tic Ludicrous Styrox 'Power Daizy Wisdom Blue Cock Alkemedia Hardrock Sallinen

Veckans premiärer Kvinnorna på Niska vuori, Korsholms sats ning i år, hade premiär senaste veckoslut. Prin sessan Törnrosa hade nypremiär i Nykarleby , Topelius-sagan gick ju ocks~ i fjol på Juthbac ka , OP var med på pre miärerna och recenserar på mittuppslaget!

.'"

~ hn~f~-

~_~...

a,!"-

. _

•

Torsdagen den 16 juli 1981

-j

OSTERBOTTN1SKA ..oSTEN

Bob .Dy/an MAN KAN naturligtvis se på Bob Dylan på många olika sätt .

Man kan till exempel välja att betrakta honom som

en av dessa otaliga popartister som gör allt för att ver ka mystiska och sportar med att göra sej omöjliga på

presskonferenserna. En del av den imagen brukar va

ra att ofta byta åsikter, inte ha några åsikter alls eller

ständigt förneka att man någonsin har haft några. Allt i välsmord flummarstil. Men man kan också välja att betrakta Bob Dylan som artisten som alltid har gått sin egen väg oberoen

de av trenderna (eller eventuellt gått sin egen väg se

dan han först skapat trenderna). I teve sa Mikael

Wiehe nyligen att han beundrar Bob Dylan för a.tt han hela tiden " kör sin grej" och låter det stanna Vid

c1t>t . medan andra får sköta sn:lcket. Ett tredje och kanske riktigare sätt att se på Dylan är att lämna han~ person därhän och lyssna'på hans

"grej " , den musik han gör, och strunta i vilken eti

kett som passar honom bäst.

O DD

BOB DYLAN har varit minst sagt ombytlig under de tjugo år han varit vad man kunde kalla" popartist" . Han har bytt genre , musikstil, med jämna mellan rum, och han har alltid gjort det just då hans publik har vant sej vid en stil. Då har han dragit sej undan och plötsligt dykt upp på nytt inom ett fack som in gen riktigt väntat sej. Dylan var folksångaren/protestsångaren som blev rocksångare . Han var rocksångaren som blev countrysångare . Han har också varit ett slags" kristen rocksångare" på senare tid, och han har till och med hunnit kallas smörsångare i någon tidning. . Varje gång har bytet kommit" olägligt", det vii! säja när publ.iken har ~aft honom satdigt f~ran~rad I ett fack, färdlgkataloglserad. Det har naturligtVIS gett upphov till en massa protester och buanden, och ständigt har pratet gått om att "Dylan sviker sina fans" . Dylans agerande kan naturligtvis ha sett ut som om han använde ombytligheten som sport . Han har säkert också som flumartisterna suttit och förnekat si na tidigare "perioder", och han har väl avsvurit sej en och annan åsikt från det gångna. Men vad det

han pla~sat i det specialkon~truerad: facker.. dagen Visades en filmsnutt I teve fran 191 _ lan snäste aven reporter som stuckit mikro der näsan på honom och dragit fram dm tt~12 klyschan om "Bob Dylan, the symbol of the - Vadå symbol? fräste Dylan. För vem ? Y

hittat på det?

ODD

handlar om är möjligen att han avsvurit sej något som andra pådyvlat honom, en image som någon an na än han själv har skapat . Därför ~ och också för att man själv har vuxit upp med och beundrat honom - har man lite svårt att klassa Dylan som någon flumll:rtist. . Hellre frestas man se honom som en självständig artISt som har valt att inte flyta på trenderna , att inte vända kappan ef ter vinden utan snarare mot den . Till stöd för en sån syn kunde man anföra att Dy lan inte har skyltat med sa.ker och ti~g ~nnat ä.n ge nom sin musik. Han har Inte legat I nagra HIlron sängar och fredsprotester~t. H~n ~ar in.te gjo.~t sej klok tillsammans med nagra indiska vIshetslarare . han har inte heller. såvitt jag vet, gjort sej känd som någon flitig slagordsmålare . Han har inte försvurit sej åt så mycket och har med andra ord inte haft så mycket att avsvära sej . - Utom den image som andra ~ar till.delat honom. . . Bob Dylan har kört SIO greJ, och sen har han stigit av kärran och det gamla har varit "all over now, baby blue" . Om Dylan är svåråtkomlig och vresig på!resskon ferenserna, så kan det hänga samman me att man hela tiden har gjort honom till något, och sällan har

"GÅTAN Bob Dylan" , " Mysteriet Bob

"Problemet Bob Dylan " - tidningarnas

rubricera honom - handlar inte i grunden så

om Bob Dylan . Det handlar mer om hans J'Ul........... "Det mystiska" och "gåtan " är Dylans Drmn att ständigt lämna det gamla, baby blue, och <mEm:Et dyka upp en helt ny sida av stängslet. Då lur

känt sina cirklar rubbas, och man har buat och

hela har blivit "mysteriet Dylan" .

Just nu kan man föreställa sej att der f - - saved-lägret är på väg att börja bua , då D ylao.

det verkar, håller på att tona ner himmelslå.t2.nn.. Man må se på Dylan hur man vill, men en klar : Hans musik har för det mesta varit någm

det vanliga . .

Det märkliga är att Dylans musik är lih

oberoende av årgång. Man kan ta sånt som p

rades i mitten på 6O-det, och tydligast ser man skillnaden om man jämför med andra populä.ra ter från den tiden . Ta de lokala och omåttligt lära härmbanden som Hep Stars och Tages nes och allt vad de hette. De låter ju som om d skulle ha köpt gitarren! Eller se på en filmsnutt där Hep Satrs på e

vis har klivit upp på ett hustak i Stockholm

och fån lirar utan gitarrsladdar, och H låtsassjunger med en min som om han ursäk

för att han trängt sej på i teve-rutan .

Jämför med Bob Dylan på konsert, eller lyssna "Like A Rolling Stone" , "Rainy Day Women " något annat från den här tiden!

Till och med Rolling Stones och Beatles kan

mer än tillåtettunna på en del av låtarna från den tiden .

Dylans 60-talsmusik låter som om han skulle

gjort den för en vecka sen!

Hellre än att typ bestämma och göra gåta av tillgängligheten borde man kanske lyssna på Dylans "grej" är viktigare än hans katalog mer. BERTEL NYGARo

,-Slirf'CC

De små förenittgarna och SOU

(

SÖU har under de senas te åren försökt åter uppliva de aUra minsta föreningarna, ett initia tiv som är värt allt stöd. Hur förbundet lyckats får undgå vår bedöm ning men ' svårigheter torde föreligga. Tyv~.rr. Får vi hoppas att SOU har en långtidssatsning för de små byaförenin gama och får dem att qloJlltra upp igen i alla . l andsändar. Då är för bundet värt gratulatio ner inte bara för gångna prestationer utan i förs kott för kommande framgångar. Lycka till. • Nils Boström i Österbottningen

Släpp/ram inhemska orkestrar! Slopa "kosshögarna ' ,! En dålig kväll eller hur, Närpes up. Med denhär rubriken syftar jag på tillställningen för ett var veckor sen i Fagerö. När vi anlände mötte vi en bedrövlig syn. ordnings männen höll på att göra sig" i ord ning" för kvällen genom att pimp la öl. Dansens första timme gick rela tivt bra. men restan av kvällen var ett helvete. Det började med att en full typ kom och rev i en orkes termedlem så att jackan gick sön der. Han gick skrattande därifrån . Efter en stund flyger plötsligt en ölburk in på scen, den träffar lyck ligtvis ingen. Hela tiden stod fulla ungdomar runt mixern . Jag förstår nog att det är jävla intressant men doi fingrar na inte ville hållas i styr. Man för

sökte hela tiden sabotera något. Kvällen flöt i väg i samma stil tills det var dags att packa undan . Det var då dom där hjortarna för sökte rycka loss mixerkabeln från väggen. Dethär resulterade i att mixerbordet och hela faderullan höll på att falla ner från bordet. Vi försökte be om hjälp av " ord ningsmännen " . men utan resul tat. De var för fulJa . Vi miste ju försöka själva , så vi föreslog hotan de och skrikande att dom skulle ge sig . Efter en timmes tid gick dom sin väg, taxin kom. Ett påpekande: Kan inte Närpes uf sköta om ett sådant arrange mang. så då är nog allting åt pi pan . "Annars tystlåten"

Jag var på dans igen en gång och blev lika förb-d som vanligt. Men nu tänker ni: "Sluta gå på dans då! " för det är ju det man brukar tro att ni tänker. Jo, det var så här att jag besökte Ytteresse utedanspaviljong lörda gen den 4 juli och där framträdde en musikensemble vid namn "Proto" . Milda herrar, jag blev förvånad! Tänk att det var en in hemsk orkester som spelade, det trodde jag verkligen inte, här får man ju bara uppleva den rikssvens ka marknaden. Borde inte våra eg na orkestrar ha företräde? Visst är det bra med omväxling, men då kan man väl ta från andra delar av sitt land, då det ändå finns till gångar. Ge dem en chans också, rikssvenskarna lever nog ändå! En sak som jag aldrig förstått, är varfor systemet med "damernas och herra.rnas" fortfarande existe rar. Skall man nödvändigtvis dela

på det, kan man ju t.ex . ha nan " herrarnas" och va .. damernas". Är man rädd an kunna hålla räkningen, så man t.ex. ha en röd lampa ser när det är "damernas" blå som lyser när det är • nas" . Smart va! Snillrikt 0,..._ _ _ Det känns ju jävligt for både or och pojkar att stå som ningsobjekt, inte heller är del __ ligt att tränga sig igenom de lagren av "koss- och tjurh-öpilSllk för att hitta sin danspanDcr.. för upplöses inte dem aq_b. system? Bjud upp \··aI50111kl.... vemsomhelst, närsomhdst_ somhelst fast i WC eller i ringen, det spelar väl inp huvudsaken är att man lir eller hur? Inte for att någon l2ser men jag bara tänkte ...

l---

Torsdagen den 16 juli 1981

Mina tankar 9.4. 1981

Litteratur

föreningen

vill få fram

Gretel Silvander

Unga_skrivare i grupp

- Varför skulle man inte kunna tala om litteratur och skrivande på samma naturliga sätt som man diskuterar idrott! - Man tränar idrott i skolan och sen är det många som fortsätter idrotta efter skolan. Kanske kunde man också träna upp sin skrivartalang , det skulle vara lika naturligt. Funderingarna kgmmer från Gretel Silvander, ord förande i Svenska Osterbottens Litteraturförening. tiakgrunden är att man nu inom föreningens styrelse planerar att satsa på en ung linje i verksamheten. En konkret insats blir att bilda speciella litteraturgrupper för ungdomar.

- ATT SKRIVA kan vara att meddela saker ur sin erfaren het, och det behöver inte vara något märkvärdigt. Att skriva bör kunna vara lika naturligt som att läsa. - ALLA som väver gör det inte på heltid, Alla som skriver be höver inte heller bli författare. Men det finns alltid någon vä vare eller någon skrivare som småningom börjar på heltid ...

(

- Man bör kunna samlas i "lit terära gäng" och tänka, skriva och diskutera tillsammans. Behovet finns och man ska akta sej för att undervärdera ungdomar na och tro att de bara vill ha ytlig asning med våld och porr. menar Gretel. - Ungdomar tycker ofta om att lis2 böcker som helt enkelt är tan hr och erfarenheter rakt upp och r, och det är inga porrböcker. föreställer mej att det finns ett iinu-csse inte bara för att läsa andras ubrenheter utan också för att skri lKd sina egna. Och märkvärdi än så behöver det inte vara att •• kr i\'are" I hös! kommer litteraturföre all ta initiativet till några l u rgrupper för ungdomar. , ka försöka få i gång ett sam t med medborgarinstituten, .a:::......"" oc h biblioteken. - Me n det är naturligtvis lika hel t fria grupper, om det tU intresse för såna. Det är s\-2n att få ihop det antal fl rd ras för organiserade klu b och d å kan det vara bättre att smilas kanske bara två eller . ner till en grupp. - De, spontana intresset och ir viktigas!. Vi vill inte snarare t a va ra på ett tn· g)fJ) red an finns. Litteratur Dm.liIlgC:D e rbjuder sej som takor p=w.:1IJ m r sana här grupper. smågrupper är kanske till bätt re än några få stora, mtna r att det skulle va-

bjuda är möjligheten att träffa för fattare under gruppmötena. Det är inte meningen att man bara ska skriva, men kan lika gärna läsa och diskutera. Det är på många sätt en del av skrivandet, och föreningen kan då ställa upp och förmedla för fattar besök.

Ungt på Vöråseminariet Redan i början av augusti hoppas litteraturföreningens styrelse kun na slå ett slag för ungdomarna. Årets skrivarseminarium i Vörå har en uppläggning som borde intres sera ungt folk. - De tre första dagarna bör kunna tilltala ungdomarna, menar Gretel. Vi bjuder på M.A. Num minen på måndag, Lasse Hulden på tisdag och och på onsdag en dansk / rikssvensk professor som in tresserat sej speciellt för sångtexter. Professorn, Lars Lönnroth, kom mer att tala om sjungna texter un der olika tidsperioder, och det ryk tas att han ska ha synpunkter på Bob Dylan bland andra. Skrivarseminariet pågår den 3-7 augusti på Vörå Folkhögsko· la. Man har fortfarande möjlighe ter att anmäla sej till Gretel SiJvan· der i Sundom (tel. 31 239). Gretel talar om musikintresset i tonåren och menar att det säkert också finns et! allmänt intresse för att uttrycka sej, men att man kan· ske inte a.lltid kommer sej för. - Musikintresset är grundmu· rat, men det är ju ofta också bara ett passivt lyssnande. Men det finns utan tvivel ett behov att göra

HÄR resonerar Gretel sa vander, och då kunde man tän ka sej att illustrera med några "erfarenhetsmeddelanden " från skolelever i Närpes (Söff och gymnasiet). Kanske kun de det börja så här. KANSKE kunde också en sån här grupp ungdomar bli grun- . den i en litteramrgr:upp d~r' man kunde läsa och Jobba VI dare med sitt skrivarintresse. Kanske kunde det resultera i en eller annan "heltidsvävare" ...

något på egen hand, och då kanske man skapar egna melodier och tex ter, På samma sätt tror jag det finns ett behov av att göra något på egen hand i fråga om litteratu ren. Man lär sej både läsa och skri va i skolan, men det är ingenting som säjer att det är bara läsandet man ska fortsätta med livet ut I Redan i höstas började man inom litteraturföreningen diskute ra åtgärder för att ta vara på intres set bland ungdomarna. Tanken på särskilda ungdomsgrupper har funnits länge, och i höst hoppas man få i gång några på försök. - Jag vet att många opponerar sej om man talar om speciel'la litte raturgrupper för ungt folk, säjer Grerel. Men jag menar att ungdo marna måste få ha sin frihet att tillsammans med jämnåriga odla sitt intn:sse. De ska inte behöva känna trycket från en äldre genera tions värderingar. BERTEL NYGÅRD

Det är torsdag.

Ute är det kyligt och solen syns

inte till.

Den är gömd bakom alla stora

mjuka moln

och det känns så trist.

Våren närmar sig.

Snön smälter bort och marken kommer

fram.

Man hör fåglarnas ljuvliga kvitter och

man väntar på sommaren.

Det är tröttsamt att vara i skolan,

när vårkänslan satt sig i kroppen.

D~t enda man vill är att få vara

ute i solen, för den är så skön. Men nu sitter jag här och bara drömmer. Det är några månader kvar ännu, tills drömmen blir uppfylld.

Innan dess har man pluggat så

svetten rinner.

För det är ibland jobbigt att vara

en skolelev.

GUNILLA Våren förr och nu Jag brukade dra vattenrännor . men nu ser jag knappt vattnet. Jag brukade plaska i varje pöl men nu aktar jag mig för att bli våt. Jag brukade söka tussilago men nu har jag inte tid. Jag brukade leka sakletare men nu slänger jag saker. Jag brukade skratta, sjunga, jubla men nu är det inte lika roligt längre. CARINA Vår Du väckte mig till liv, naturen med att vakna själv, väckte Du mig. Om du skulle veta hur jag frös med Dig under snön och isen. Hur mörkt mitt liv var

när Dina ljusa stunder varade bara

ett par timmar. Tårarna rann med snön när det var vinter. Nu har isen smält i mitt bröst, brun mark står öppen för frön, för att bli behandlad på nytt. Framtiden är mjukt, grönt kittlande under bara fötter. SIRKKU Om jag vore . ..

Om jag vore en fågel

skulle jag känna mig fri.

Om jag vore sommaren

skulle jag skynda mig att komma.

Om jag vore regnet

skulle jag sällan visa mig.

Om jag vore solen

skulle jag alltid vara glad.

Om jag vore . ..

men jag är inte. BENITA

~~"IiC."j

Torsdagen den 16 juli 1981

- ---

Aminne Folkpark,

Malax

Österbottens största artistuppträdande 1981:

Fredag 17.7. kl. 20-01

Engelske reggaesångaren BILL LOVELADY med orkester

i Åminne,. enda stället i Finland på hans Skandinavienturne! En värdig uppföljning av Gibson Brothers succe i fjol.

:f2// l<j

{Je

~ecL

.lo~.

°re «./JII/l!:) ~ ~or S'rfggCle Et ~eq~ .t1 jJd °r the · ce 'rOPp!. roCld "

IS'r)1ly 1980 19

Dansmusik: EXODUS Lördag 18. 7. kl. 20-0 l

drs

'80 /

L. •

~/ltj.f

-tt

GAMMALDANS

.......

a· a

Malaxgillet och Ålands Spelmanslag

~.~ ~.

il~* ~

Söndag 19 .. 7. kl. 20-01

~~ :~ f'v

Sommarens svensktoppsetta - vecka efter vecka . . .

.15 ~.~ r"I

(

~~b . ~t::: . . . åter i Aminne med, en fin gammal sång!

BUSSAR : Fredag och söndag som tidigare från Vasa, Övermark, ( . Pörtom, BjörkeIls, Kråkbacken, Drop-In), Töjby kl. 19.30 . NÄSTA HELG: Lördag: MARKKU ARO SHOW - SNAD Söndag: TOMMY BERGS, ny kramgo svensk orkester MINIGOLF öppen varje dag kl. 12 ~ 21.

Torsdagen den 16 juli 1981 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Nästa vecka: Festlig lördaft Il)ed hä tiga

EMPIRE och dansiga SOUND

Got it?

En.. söndag Osterbottens häftigaste dansband.

Söndag 19. 07.

EXOM .

kl. 20-01

Söndag 19. 07.

"Det band som hunnit längst i att utveckla en egen stifprofil"

Susa in!

• BG LaxelI för ÖP från Orkesterparaden

LAC Vi danslystna träffas naturligtvis 'på

KLACKEN

Vi fortsätter vår dansvänliga stil med

SOUND

I Lördagen .18. 7. kl. 20-01

BUSSAR: Kronlund 18.45 fr. Såka'via Karleby, Kronoby, Kållby och Esse. Sjönejden 19.30 fr. J:slad via Bennäs. Svan bäck 18.45 fr. Hirvlax via Munsala, Nykarleby, Jeppo o . Markby. Ordn.gr. 2

FrimiirRs aRtuelIt

~'Y.'\

li:im2rkskatalogerna inför wabamhet är nu under full ~aI"lI och utkommer i medlet av ~ . Några forhandsupp. Ilar ålbtälhs: LaPe kommer ut i - waJiaDer. nämligen som häftad och pinnar. pris 38, respektive - _ KaWogCD innehåller igen ~

fakta-artiklar och är i targ . Märkes ordningen for Bruks· 30 är omordnad och är upptagna i utgivningsordning . La-Pe börjar ge ut sin tidning "Posti· merkki" på nytt efter en paus på ca 10 år, Tidningen utkommer 3-4 gånger/år och bör betraktas som billig, den kostar endast 5,-. Europafrimärkena, bilden, utkom 18. 5. och avbildar folktradition . Valö . rerna är 1,10 och 1,50. Nya frimärkssamlingar har i allt hög· re grad börjat grundas. De senaste är Nokia, Rovaniemi och Sulkava . De kommer sedermera att bli medlemmar i Finlands Filatelistforbund. Det kan hända att postmuset flyttas

.... . .

.......... ...... . :~~:

....

~~~~~

E&7 -· ~~I' JO : Suom i Fin

från H:fors till Åbo, ~an har nämligen inte i H:fors funnit större lämpligare lokaliteter for utvidgning. Med ' an· ledning därav har ma!' tagit kontakt med myndigheterna i Abo och gjort en forfrågan beträffande utrymmen. Hela postkort, främst för motivets skull ha! ; allt högre grad börjat. samlas och en bok: POSTlKORTIT SUOMES SA, Postkorten i Finland, utkommer

Serv .gr.2 inom en överskådlig framtid . Priset är 39,8. Det intressant2 i bOken är att korten är prissatta. Priset påmotivkort från sekelskifte! varierar nu mellan .1O och 50 mark. Korten behöver ej alhid vara postframbefordrade. Motiven kan verkligen vara skojiga, kända och om tyckta är Jenny Nyströms, Anders Zorn, Aino Acht'e o.s.v. Enligt tidningen Abophil, från Åbo, har prisskillnaden mellan 100 % post friska frimärken och frimärken med fastsättare börjat ske på en sundare grund. Ett postfriskt frimärke kunde vara tio gånger dyrare än ett ostämplat med rester av fastsättare, vilket be· traktas som oskäligt. Det finns medel,

'kemiska, som nu·kan användas att göra spåren av fastsättare omärkbara. I Tyskland prövar man som .bäst en ny typ av frimärlaalltomater. Ur dem larvern som helst "frimärken" elJer rättare sagt etik~tte~ 'genom att sätia ett riktigt mynt i automaten, som blixt snabbt " tillverkar" frimärket. 'Auto maten tillverkar av dem 14 olika styc· ken från 10 pfennig tiU 2,80 mark. Om man behöver t.ex . ett märke av valören 60 pf och lägger 5 mark i automaten erhåller man i retur en växelkassa. Ex perimentet har tillsvidare lyckats väl och man planerar införa automaterna i hela landet. TORBJÖRN M J MALMBERG

Torsdagen den 16 juli 1981

-_._-_.~ '---~

Sommarstället no:1 Nöjes Carpella nu populärare an. någonsin, nu dan,s varje helg med internationella artister och orkestrar.

I LÖRD. 18. 7. kl. ~O-O1.00 EXODUS och en 45 min häftig show av HARD ROCK SALLINEN

Dansmusik av

Nästa helg 24. 7.

SNOWSTORM Kom och bekanta dej med vårt otroliga sensommar program! Bl.a. Tomas Ledin. .

Carpellas sommarcafe öppet varje dag i juli.

Vasa, nedre 21.10.

EN KVÄll MAN BARA MÅSTE UPPLEVA! KVÄLLENS GÄSTER:

STRIXQ

Dansmusik av MANIA Häftig show kl. 22.00-23.00 BUSSAR: Ingves fr. Korsnäs 19.40 via Nämpnäs och Näsby. Wester kl. 19.15, Pönom, Övermark, Yttermark och Näsby. Kl. 19.15 Dagsmark, K:stad, Tjöck. Haglund kl. 20.00 från Kaskö via Närpes.

"BRA vågat är hälften vunnet" kunde man säga om Korsholms teaters satsnin~ på "Kvinnorna på Niskavuon".

OCH därmed nöja sIg med det! DET är nämligen litet svårt att placera in den här foreställ-

ningen i ett jämforande sam manhang och tycka någonting som kunde vara någorlunda rättvist.

4: ",?

komme,. till mej om du i"te kall ltila bli, säger 110".. till Aa,."e tJij,. tk samla"',. om framtide" efte,. e" kii,./ekmatt , tk" u"ga /ii,.ari"".."s 'ju"g/,.ubu,.'. I rolle,.".. Y/va Ekblad och Christe,. Eriksson.

Vuolijokis pjäs är ju inte något vis. Nej, det är en mycket ning Korsholms teater gör vågar ta upp en klassiker a slag. Det visar att teater~ Korsholm har ambition an las och att göra någonting "Kvinnorna på Niskavuori" är en holms- Vasanejdens teater_ Bra vågat är hälften .. _ pjäs som det kan göras ofantljgJ;, mycket av. Den är också.<av-~n JAG TROR ~tt =Ko~h olms finska dramatikerns främsta pjäser. borde haft mera tid på sig En värdefull tidsbild av finländskt studerandet av "Kvinn 30-tal. En djuplodande social de batt. Ett fascinerande persongalle Niskavuori". Scenerna fått mogna. Sceneri och rI. schema kunde ha utveck ~ Knappast kan någon teater göra Så stora roUer som det hM iL ~ en sådan pjäs full rättvisa. Det om borde de medverkmck krävs mycket framstående skåde kanta sig med och " Ieva spelare för de bärande rollerna. flera månader på fö rhu)Ct Uppsättningen borde vara realis ställningen är kanske in~ tisk och riktig både vad dekor. verk. men vågar man saga i dräkter och sceneri beträffar. mån omogen. OM MAN har klart för sig allt det ta är det också helt klart att Kors holms teater inte har några som helst möjligheter att göra en fullö dig föreställning av .. Kvinnorna på Nis'kavuori". Men för den skull behöver inte Korsholms teater låta bli. Hella

DET HÄR med för kon tionstid är ofta ett fel b0t5 teaterförestäUningar. Fi-imIl_ Korsholms teater gäUer daD i även för Tulavipp-prodl ullJtiI- :.-:. Molpe. Eftersom det fin n

Torsdagen den 16 juli 1981 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Country Road 'PPEfv'A RT1STER l

en fullträff '

TOPPENVÄ Vad

fR_' TOPPENPUBLIKf

mon begära av arrangörerna för 11)' Road J3 -kavalkadenl Det tack de får är de ökande pub ifIrorna, detta år ca 3000.

Dn lokala bandet , Country Li • fick inleda dagen, eftersom ogrammerade Queen Ida Co blivit något försenade. Country Life har - som sig bör - medverkat varje år och det il: inuessant att följa deras ut ing . Från att ha varit ner - . oroliga uppträdande det rorsta året har de nu blivit allt mer rutinerade artister. De är mera samspelta och man störs inre längre av det eviga stäm mandet av instrumenten . De ras något svagare sida är sången, men också den har fått mera klass . Det som slog mig väldigt mycket var att de mer och mer börjar likna Country Express, vilket jag inte vill re kommendera. Egen stil är bäst. Jag hade stora fÖrväntningar på Alan miehet, eftersom de alla är fullfjädrade musiker och jag blev inte besviken . Pet ri Hohenthal, Hannu Karlsson och Vesa Nuotio var verkligen se- och hörvärda. Skickliga på sina resp. instrument och fram för allt i den fina stämmosången . Deras röster passar varandra perfekt. De flesta låtarna framförs på fins ka, men de vågade sig också på att sjunga engelska - som de själva uttryckte det. Repertoa~ ren var rolig och medryckande - man kände igen f.d . Finn Trio i många av bitarna och deras kommentarer med torr humor fick alla att dra på mun nen. Hannu Karlsson visade också att man inom musiken bo använda en van liS sticksåg . Enkelt sagt, Alan miehet gick

• Country Express fick fint betyg. Fr.lI. Ingmar Gronqvist, Benny Tömroos, Börje Björkqvist och Guy Laine.

hon levde lika mycket med I åt Queen Ida. W . H . Miller & blev glatt överraskad över att

ml!~iken som Queen Ida. R. Bellow är mycket meriterade en av mina favoritlåtar "Ma Aven om zvdeco-musiken är musiker och de bjöd på ett mas, don't let your babies grow

up to be cowboys" fanns med

gladmusik är det nog tur att - brett utbud av folkmusik denhär gruppen kom att upp från oldtime till irl~nd.sk . För på rep'ertoaren ,

träda i två repriser. De flesta första gången fick VI StIfta be Benny Törnroos har utveck låtarna är väldigt lika och man kantskap med dulcimern, ett lats fim som solist. Förra

kan tröttna på att höra samma instrument som är okänt för de gången 'jag hörde honom hade

Det stora dragplåstret, Qu.een rytm alltför länge. Dessutom flesta, men som påminner ,om han en ful ovana att sjunga i

Ida & The Bon Temps Zydeco sjungs texterna. på. franska, vil- ' nyck;lharpa . Herrarn~ fick halsen. Nu lät det fint. Count

Band från Louisiana, välkom- ' ket gör att behallnmgen av tex 'ocksa ta da capo, men Jag fick ry Express är underhållande

nades varmt när de efter sju ten är minima1. Det var en för det intrycket att folk väntade od<så mellan låtarna och qe...är

sorger och åtta bedrövelser änt del att få vila från rytmen på något anmn . De hade var!t . ~l värda all uppskattning . ligen hittade vägen till Emet. den VaL D }' . ch_fräsch n1\[_4 viirda mera entusiasm. ht'#!t'l1 Först' stormaoe 6anäet"l.Tpp på ' kom igen, En sak går inte att ", tt~S scenen och efter någon minut förneka - Queen Ida & Co Allmänt taget kan man säga att "The Queen herseIf ' . gjorde jättesucce! årets upplaga av Emet-kavalka Zydeco-musiken är något alldeles extra - splittrande Så blev det då dags för gamla, den var den mest högklassiga välkända Country Express från hittills. De amerikanska gäster glad. Det ~ick helt enkelt inte att hålla sig stilla. Man ' måste Karis. Man kan nog säga att det na var ett nytt, intressant ins stampa eller klappa takten . De andra amerikanerna, Wade var de, som banade väg för lag . Alla country-fantaster Också vi tröga österbottningar Hampton Miller och Roger BeI countrymusiken i vårt land . drömmer om att få uppleva de country-musikerna. lossnade med Queen Ida. Hon low kom, tyvärr, något i skug Därför bör de också medverka "äkta" var naturigtvis medelpunkten gan av de föregående. Det var vid båda kavalkaderna i Terjärv UF kan känna sig stolta som fick hela publiken att tän alltför stor kontrast mellan det Svenskfinland . Deras musik är över att ha lyckats med prog da . Och så hanterar hon drags . medryckande och deras akustis vid dethär laget välkänd, men rammet perfekt . Jag hoppas att pelet med bravur. ka musik. Det blev helt enkelt man får väl aldrig nog av dem . de orkar fonsätta at hålla i Den kvinnliga representan så att publiken inte orkade De var tydligt efterlängtade i trådarna till det som nu kan sä ten i bandet, Liza Haley, visade koncentrera sig på herrarna ef Emet också med sitt snälla , gas blivit tradition . sig vara en hejare på fiol o.c~ ter de stormande ovationerna lugna Nashville-sound. Jag Margaretha Sjöstrand hem hos Emetpubliken , som entusiastiskt applåderade kil larna upp på scenen för extra nummer.

Queen Ida

Ra"st

Country Express

Kontrast

Många bra regigrepp - tnen lite pretniärtrögt rPi Juthbackas Törnrosa jl.mfBACKA TEATER har återupptagit fjolårets topeliusgiv hade på söndagen nypremiär på Törnrosa i regi av Majlis Grmlond. BRA REGIGREPP men svårigheter med den lite tröga texten !karakteriserar detta sagodrama med en del riktigt goda skåde spela:rprestationer. - - en utnyttjar väl utescenens

mIi":f1c'ter tiU rörlighet. Spelet inte till den vridbara scenen , birs också vid sidan om, både de m hjälpscenerna och i för

cn:oclcn , [)ena ger skeendet dyna och d jup på ett sätt som inte - 'gt att uppnå på en tradi Sttn .

i övrigt välflyttande hand broms2s i en viss mån upp

•

av att dialogen till hög grad är ~kri ven i versform . Detta ger visserli gen den air av anno dazumal som pjäsen onekligen behöver men ut gör samtidigt ett hinder för ett fritt och ledigt skådespelande . Många av aktörerna lyckas inte att fä tex ten att leva , utan skandaler meka niskt genom texten på ett rätt oengagerat sätt . Men rimflätningen saknar inte

heller sina humoristiska och stilis tiska poänger , varför man kan hoppas att premiärföreställningens stelhet slipas bort när ru tinen in finner sig. Vissa svårigheter verkade man också ha att få rösterna att bära . En utescen ställer krav på både röstre surser och art ikulation , trots tea terns mikrofonsystem var det mån ga av replikerna som nu blåste bort. Själva texten är just den bland ning av fantasi, romantik och hu mor som kännetecknar en god sa ga . Visst kan Törnrosa med sin svart-vita livssyn te sig en smula mossig, men nog tål de gamla my terna att hällas vid liv. Bland skådespelarna fäster man sig särskilt vid Boris B r ä n n, vars Mästerkock lockade många skratt med sin yviga gestikularur och le • Bons Bränn gjorde slor succe som vande plastik . . Också en hunsade kökspojken . "Törnrosa ", (FoIO : Hellrik Olhnlan) Sam gjorde bra ifrån sig, den unge Joachim von S (; h a n t z kla och fick rikliga applåder när de ef· rade av rollen med bravur. ter föreställningen belönades med De små kockspojkarna och flic godsaker. korna vann också publikens gunst Musiken fram skriven och fram

•

. mäslerkock i julhbacka lealers

fördes av Håkan Streng, som även figurerade i birollen som Zacharias Topelius - berättaren. HENRIK OTHMAN

Torsdagen den 16 juli 1981'

Nordiskt konstläger

Bra vågat

på högsta nivå

D Vid SÖFF har man un der två veckors tid sysslat med konstundervisning på högsta nivå. D O Ungdomar från hela Norden har deltagit i ett k~nst läger som arrangerats av SOFF i samarbete med Nordiskt Konstcentrum och Vasa stads kulturnämnd. Tack vare bidrag från Nordiska Kulturfonden har man kunnat subventionera kursdeltagarnas re· sor samt engagera några av de bäs· ta lärare som finns i Norden Paul Ossipov från Ateneum, Nor· ge, Jens Matiasson expen på barn· bildskonst, stockholmaren K·G Nilsson som anses vara Nordens främste färgexpen och Tage Mar· tin Hörling konstnär och utställ· ningssekreterare på Nordiskt Konstcentrum på Svea borg. - Det är viktigt att man arbetar nordiskt, anser Tage Manin Hör· ~ing, som gjon kursprogrammet och som fungerade som kursleda· re.

•

Introduktion till konstnärsyrket

(

- Lägret är till för att ge deltagar na en orientering om vad konst· närsyrket går ut på. Vi har också informerat om konstutbildningssi. tuationen i olika länder och försökt ge en bra bild av vad en konstut· bildning går ut på så att deltagarna skall få klart för sig at! man inte bara dricker vin, har basker och pratar om Jean Paul Sartre i konst· högskolor. Dessutom har vi gett kursdeltagarna viktiga informa· tionsbitar ur konsthistorien. Kursdeltagarna höll sig natur· ligtvis inte enbart på det teoretiska planet. Den praktiska delen av kursen gick ut på att teckna mo· dell, därefter följde ett tre dagar långt färgseminarium och när OP var på besök sysslade man med modellmåleri. Tidigare hade man försökt sig på modellmåleri utom· hus men efter lömska överfall av fientligt sinnade myggsvärmar rc· tirerade målarrruppen in i den gamla folkskolan.

• Betygsätter ni kursdeltagar. na? - Vi har lärt ut en alfabete i bildbyggnad, ungefär som att spe· la piano och klarar man inte av det här grundalfabetet ligger begåv· ningen på ett annat plan.

...

Inte av för hackor Grundalfabetct som lärdes ut går inte av för hackor. Under de två veckorna kursen pågick lärde man ut lika mycket som under en tcr· min i en konsthögskola' Men deltagarna som vi pratade med visade trots allt inga tecken på överansträngning, tvärtom var in· ställningen till kursen i det när· maste entusiastisk. Stephen Snickars, 19 år, från' Närpes säger att han främst anmäl·

göra somm a rtea ( erpr'oa~D:lDCr:;:, Och eftersom ri bban il pi:!=::e rä Il så högt = inga b,usibsipaiC.:;i; lioner eUer lätt köpl2 framgångar - så borde gJl~Ox:I= också försöka beakta pcr. När Jarl Lind blad "Storklas och Lillklas" och·för·sig märkvärdig han heja vintern på sig_ Ke~~~ blev därefter. En m\'ckcr r.-ilI:I~1%:'" rad och genomarbctad nlllg. Målet borde vara 3a skall fördelas och re jXr..I·I.i-iaaa::::2 börja genast efter nyårcL Då skulle vi få för'c:sI..uIlloOO;;r;I1> som inte tillkommit under press och verka omogna. Det särskilt viktigt när det gälla tÖrer. DE FYRA stora rollerlU i --K

ats rätt bra när det gäUer an ge vudpersonerna särdrag och p Mest trovärdig - åtmi nstone pi premiären - var i mitt tycke ung:a värdinnan. Mona Ah o·Lydmm gjorde en klar och intensr.· l • Kai Rittun från Oslo har främst sysslat med teck· • "Det kommer ett liv igen" kallar Stephen Snick· ning av rollen. Här var det vC1'kIi ars denhär tavlan som är giord i originell blandtek· ning tidigare. I höst böriar han i konstskola. I gen fråga om kvinnas kamp ror n~k. Tavlan ingick i Stephens egen utställning för en få behålla sin man. tid sen,' _ Christer Eriksson var en y vig 'me n mycke I levande_A Olav 'Storgård som är ansvarig - För tillfället känns det som Något mera trygg och stark l2! om jag skulle ha lust att fonsätta för kursverksamheten på SÖFF sä· ländsk bonde hade man . ger att man hade vissa rekryte· med konstutbildningen. kunnat tänka sig. Jon Gudmundsson, 17 år, från ringsproblem till konstkursen. Gamla värdinnan och unga - Möjligen. anser han, att det Akranes på Island kom till SÖFF rinnan är de två svåraste roIlaoa.. för att lära sig måla, lära känna har brustit i informationsnätet. Och det vill inte säga så litct . Da Finland och för att träffa nya män· Men det har vi möjlighet att korri· är fråga om önskeroller för gera till nästa år. niskor. Jon har gått två år i gymna· stående finska skådespelerskor. Konstkursverksamheten kom· sium och har planer på att bli vete· dana som de drömmer om mer nämligen att fortsätta i en el· nnär. göra någongång i sitt liv. Viveke Magnusson, 16 år, ftån ler annan form på SÖFF. Arets Om man vet detta är det Hel.singör i Danmark, såg kursen i konstkurs.kan ses som en del av att lyfta på hatten för damerna SÖFF som cn bra chans att lära sig den strävan som finns att utveckla blad. De kommer båda nåt nytt. Hon har tecknat en hel konstljnjen på SÖFF till konstsko· _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ del tidigare men inte målat. långt. Så långt man rimligeo la. En konstskola med nordisk kräva av amatörer och kansk - Jag har fOr tillfället inga pla· inriktning, betonar Storgård . till. Deras tolkningar håller dc sig till kursen för att få prata ner på att bli konstnär. Nordisk inriktning hade också pjäsen skall fungera. med lärarna. Stephen har nyligen konstkursen. I allra högsta grad. Men gemensamt för alla var att de haft en konstutställning med bl.a. LEIF SJÖSTRÖM var helt positivt inställda till lägret. tav.lor i originell bland teknik och SOM HELHET taget är det

målade forografier. För tillfället dålig bedrift Korsholms (eaRI

jobbar han i växthus och målar och genom att ta upp "Kvin

skriver. KORSNÄS KURSCENTRAL ANORDNAR Niskavuori" och även presr

- Men det ser ut som om det

fullt njutbar föreställning .

skulle börja luta mer och mer åt

SVEN·ERIK Gl..: konstnärsyrket .

----

Inställningen till kursen var närmast entusiastisk

,'Man lär sig hela tiden" Kai Ri((un från Norge kom främst för att dct var bra lärarc och för att lägret tilltalade honom. Kai har sysslat mcd teckning tidigare, främst politiska buder, och i höst börjar han i konstskola. Johan Srorgård. 16 år, från När·

pes har sysslat med det mesta i

konstväg 'tidigare men anser sig

ingalunda fullärd.

- Man lär sig hela tiden och det

är alltid bra med kritik, säger han

om konstkursen.

Johan går i gymnasiet och kan inte säga på rak arm vad han kom· mer att göra sen.

kurs tör reningsverksskötare

Kursen, som börjar 31.8. 1981 och pågår 6 veckor, ger kompetensgivande utbildning enligt medicinalstyrelsens cirkulär 1667/11. 10. 78. Kursen är avsedd för personer med minst ett års erfarenhet av arbete i re· ningsverk.

Ungdomar kom med på Wllt:da • ~h vandr.ingsläger öD

kurs tör lantbruksavbytare

Akäslompolo

Kursen, som börjar 28.9. 1981 och pågår 12 veckor ger kompetens som lantbruksavbytare I kommunal tjänst.

FSNU anordnar den 5-9 doms ~ch vandringslägcr i beC:1

Kursen är avsedd för personer med erfarenhet av kreatursskötsel.

ja .

Ansökan till kursen för reningsverksskötare bör inlämnas före 4. 8. 1981 och till kursen för lantbruksavbytare före 4.9.1981. Ansökan kan göras på närmaste arbetskraftsbyrå, som också ger närmare upplysningar. Tidi· gare arbets· och skoibetygi bör medtagas. Under kurstiden fås undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildningsstöd erhållas.

ArbeJskraftsbyråerna

Kostnader för mat och Iogt sor (bussresa Öster'bot~ lompo Io tu r re tur) sann ffilsiI::IZIl,f 380,-. Anmälan senast 2 juli 112604 e1lcrper POSt FS~l! ...-.......... tan 8 B 65120 Vasa 12 _ Restider och program anm.tidens utgång. Finlands Svenska N)-kterbc:ts Ungdom

förb.un~

~.•

Torsdagen den 16 juli 1981

.p ;

t-------------------------------------------------------~----------~-------------------------------------~ /

i({~;t~;:;:;:,'::'"

ÖSTERBOTTNtSKA POSTEN

orsbå·ck ujfirade 50

· nyrenoverad lokal

......r_~BÅCK ungdomsforening i Kristinestad har firat jubileum i dagarna. I söndags hade man stor ju "'atmsfest i en ful1satt föreningslokal. 'i bar haft fullt sjå att reno giJh i ordning till det här

föreningens ::;~~säger r Paul Nygård. J

vice

b:u bl.a. satt in nya föns m1lat lokalen utvändigt. lokalen vara i skick.

användes ursprungligen la och när en ny folk des flyttade ungdoms alIllr:l:lq:ro in i det tomma skol'K:•...d,.;-....k

UF's första tid under dominerades av pto it'flc:-ml~{ och amatörteater men d2flSer utan program före också då. e! efterkrigstiden har före rksamheten flutit jämt än

tj.ll våra dagar om man un

en kortare tid av passivitet mi n en av femtiotalet.

Korsbäck UF var den första före ningen inom åttonde ringen som började arrangera gammaldans. -uroniden anordnar man gam maldans 5-6 gånger i året.

Dagens Korsbäck har också ut til} något aven idrottS förenmg. Ar 1977 gjorde man en egen sportplan och -78 byggde man en tennisbana. Dessutom har man en ishockeybana vintertid. Det är en s.mått otrolig prestation aven förenmg med enbart ett fyr

tiotal mer eller mindre aktiva med

lemmar' Allt som allt har Korsbäck

UF ca 90 medlemmar.

veckl~ts

En prestation i sig var det också att man till jubileumsfesten kunde uppvisa i ett program med enbart förenmgsmedlemmar som med verkande. Bl. a. uppträdde drag

spelsgillet , blåsare, amatörskåde

spelare, en lokal trollkarl, diktupp läsare m.m. Nu har festligheterna upphört. Men det betyder inte att Korsbäck UF skulle sjunka in l en stilla stående tillvaro. - När det här är över skall vi börja bygga ett redskapshus vid sportplanen, sa Paul Nygård.

• Yngre och äldre medlemmor i Korsbäck UFo Från vänster syns Elis &rgström uf-veteran, Lennart Lindsjö u/-veteran och spelman, Roger &rgkvist, Kim Lind/ors, Tom Hammarberg och Kenneth Bergkvist. De fyra sistnämnda uppträdde ocksd med bldsinstrument under programmet. .....

,.,"" "'

Lappfjärd:

---"---'"'.

Ett färgsprakande

silverbröllop! Lappfjärds UF ställde till med silverbröllop i fredags och sön dags. 1976, för fem år sen, hade man silverbröllopet senast och 1973 hade man det senaste riktiga silverbröllopet. Årets silverbröllop är nämligen en dokumenterande teater uppvisning hur det gick till förr. Vi började planera ren i april, sä ger Johan Klåvus, en av arrangö rerna och eldsjälarna bakom bröl loper. -- Kören t.ex. började öva sista veckan i april. Sen skulle vi utse roller, öva danser, ringa runt och höra efter om vi kunde få låna sa ker som vi smyckat brudstugan med osv.

Pris/mI<

• Färgfoto borde det ha vant för all dterge silverbröllopet i all sin [(lans. Bruden heter Christina Nygren och brudgummen Sten Evars. .....

VIK IN TILL Grillbar

Wirginia vid Strandvägen (Östmans)

I SOLF

• '

• • •

I • • • • • •

••

VORA

••••

•

DAGARNA •

. l·l 1981 • 16-19 JU

Det ligger mycket arbete bakom bröllopet och det är väl därför som helhetsintrycket blir så imponeran de. Ungdomslokalens scen hade smyckets till brudstuga. Brudhim len i taket bestod av franslakan och på väggarna hängde gamla speglar och lampetter på parad. Blotta an blicken av scen hade varit tillräck ligt för att höja blodtrycket på vil ken antivvitetssamlare som helst.

Fem utställningar på folkhög- • skolan,. gitarrkonsert, Vöråfil-. Johan Klåvus berättar att inred men, Oppet hus på industrier, ningen var precis som det såg ut i program- och danskvällar, vete- II gamla brudstugor . Hjälp vid re ranernas sommarsamiing, hu ' konstruktionen har man bl.a. haft vudfest med vänortsgäster, för- • av Alvina Klockars, 88 år, som själv säljning av den folkkulturella !I stod silverbrud 1914. Då var det årspublikationen mm. mm • fråga om ett äkta bröllop. Mycket välkomna' • Silverbröllopet på UF-scenen är Kulturnämnden i Vörå • av naturliga skäl en "glansbild" av

••••••••••••••

hur det var fordomdags. Skulle man försöka sig på att ge en realis tisk bild hur det verkligen kunde gå till förr i världen, så skulle na turligtvis danserna och sångerna bli lidande. Ett äkta silverbröllop varade i tre dagar. Under uppvisningen bjöds man på glimtar från ett sådant bröllop. Men publiken fick i alla fall en skaplig helhetsbild av hur ett äkta bröllop gick till tack vare att berättaren Hans Ingvesgård fyllde ut tomrummen mellan glimtarna. Publiken fick bl.a. se hur vig seln gick till, skänksvennen i ak tion, enmansshow av talmannen m.m. Dessutom bjöd man på dans- och sånguppvisningar av så dant slag att man börjar misströsta på tidningen som medium. Det är nämligen från början dömt att misslyckas att i svartvitt återge all denna färgsprakande ögonfägnad och i text försöka beskriva de stäm ningsmättade sångerna och den välkling;J.nde musiken. Silverbröl lopet måste upplevas på platsen' - Om fem år ordnar vi ett nytt bröllop, säger Johan Klåvus. LEIF SJÖSTRÖM

...

------1

Torsdagen den 16 juli 1981 POSTEN

'!!I'

II:!'

'!!I~IlI'

'1lI'

H!]r====I(;t,

'1lI'

II::"

'!!lE'==HBiIE=:=J'llIrE'===="IEIIlI'

11::0'--"'

••• Fjärde nngens sommar samlin~ Arbetsgruppen 100m fjärde ringen har beslutat att hålla sommarsamling på .söndag vid Vörå kommuns fCilidsområde , Lilloxkangar. Man kommer att spela kvalmatcher ti!1 SÖU-fi nalen i volleyboll. Etl damlag och ett herrlag kommer att ut ses . Dessutom kommer man att ha tävlingar i pilkastning och fri sbee och i dessa tävlingar får föreningarna ställa upp med obegränsat antal deltagare. - Det finns cafeteria och simstrand i närheten så som marsamIingen kommer att ske under ordnade förhållanden , säger Uffe Johansson. - Ta simdräkten med! Det • Scenbyggare i aktion: Johan Thodin, Mikael Granlund, Per Höglund, Karl-Johan Lassen och Rolf Enqvist. är möjligt att vi kommer att äg na oss åt diverse vattensponer. IV-ringens sommarsamling ligen roddtävlingar med trc Det går en våg av scener över Oster inleds kl. 13.00 söndagen den mansbåtar. Bröderna Sjöberg botten . 19 juli . och Valkarna vann . Ett molpe O Varje paviljong som är tillräcklijlt lag kom på andra plats. Sjö be stor att ta in de slOra rikssvenska B)ÖRKÖDAGEN firades i sö n vakarna fanns på plats under Lövdabl. Om programmet p:l. showgrupperna har vam tvungna att ' dags . Stanw skedde i kyrkan familjedagen så den som var ungdomsföreningens egen lilla ~gga en ny monterbar scen. och sen gick man till " bodan " intresserad fick gå och stä lla sommarfest berättar Mårten O Senast i scen raden är LiUby uf. oc h hade program ute i det fria frågor till dem. med folkdans, tal, dragspels bl.a . följande: - Det var som sagt en lyc - För oss, säger ordförande J ohan musik och servering. På kvällen Sjö bevakarna har lovat kom kad tillställning. Jag hoppas fa Thodin, har det inte kostat speciellt uppförde man ")åånasos atvä " ma Ut och hälsa på, de skall miljedagen blir tradition i Mol mycket. Virke har vi i överflöd efter i Björö ungdomslokal. Lokalen prata om sjövett. pe . fjolårets slOckinsamling till samlings var fullsatt. Ute vid Bodback Men det händer ocks:l. myc huset och resten har vi gjort på talko . hade man ocks:l. mycket folk , ca ket annat, pilkastning, rodd Nästan varje kväll i en veckas tid före . 2-300 personer. tävlingar och dragkamp stlr Heartbreak 's show har gått åt till byg ocks:l. p:l. dagsprogrammet. gandet. Upp till 15 man har deltagit i Man kommer ocks:l. att ordna talkoarbetet . HUR var familjedagen i Molpe, med setvering , rökt abborre - Scenen är av helt egen konsrru k Jan -Henrik Häggd'.lhl? Söndagen den 19 kl. 13 .00 Vackert väder lär det ocks:l. tion. Vi har funderat ordentligt och - Dp var bra . Ca 550 per drar Västerhankmo UF ut till bli den 19 juli, men om det kommit fram tiU att det här är det bästa soner mötte upp vid pavil skären, man skall göra en ut mOt förmodan skulle regna in alternativet. jongen. Frm kl. 11 .00 hade vi flykt till " Snäröiran" . Nu kan scenen plockas ner av två hiberas utflykten. soppsetvering och klockan - I fjol gjorde vi en likadan personer. Mårten vill till sist påminna 13.00 startade dragkampen och - Dessutom kan vi använda den utflykt och den blev mycket om att det blir dans ute p:l. pilkastningstävlingen. Sen ha som utescen. omtyckt, berättar Västerhank samma "Snäröiran" lördagen de vi uppvisning a- Molpe mo UF:s ordförande Mårten den första augusti. PETER GRAN STRÖM Skepparkh..ibb och sist och slut

Festsöndag

D Ut ttJI skären

'BI

le'

'1lI'

'1lIe===981

COMEBACK

(

Fyra timmar Dy/an i tv på fredagsnatten Det har vaflt ont om Bob Dylan i TV . Men nu tar Sveriges tv 2 krafttag och visar på fredag Dylans långfilm Renal do och Clara från 19 78 . Delvis är del en filmatisering av den berömda Rolling Thunder-turnen som Dylan gjorde 19 7 ~- 7 6 . [n galen rur ne' som en stor cirkus, med vänner och bekanta . Nya fruar och gaml a. Delvis är det en warholsk egOlrippad kavalkad över vänner och bekanta. Artistkavalkaden är bland dc bästa tänkbara. Eller vad sägs om)oan Baez. )oni Mitchell. Sveriges IV 2, fredag kl. 22 . 3~

lllll

'1lI1

11lI'

11lI!

NU NÄR paviljongm är s:l. fh vi börja tänka pi an skall åtgärdas s;\. snabb!. möjligt säger Lasse Ande! en av eldsjälarna In.kom pco jektet. Vi har fått in offena SENASTE vecka samlades ett som varierar mellan 26000 oda 6O-lal ungdomar till stor-talko 35000 mk, förutsatt att vi _ p:l. Emel folkpark, som d:l. · ler upp med en hel del :a.rbcn målades med gemensamma kraft. Det är allts;\. fdg.,o krafter. Stor hjälp hade man av rätt stora summor man r& målaren Paul Lundström från med , några sådana pc0gM Nedervelil, som under en man ännu inte tiUg1ng gammaldans hade kommit men man hoppas an ck fram till Lasse Andersson och återst:l.ende gamroaJdanstma sagt att han ' helt gratis stäl'ier skall ge en hel del s;\. at opp och hjälper till när det blir kan komma i g:l.!1g med uht aktuellt att m:l.la paviljongen. början av augusti m1nad _ S:l. det gick faktiskt undan se AUT vad gammaId:m5CIIII naste tisdag när paviljongen i pengar har g:l.tt och m:l.lades med målarmästare flere :l.r framöver att g:l l.undStröm vid sprutan och alla novering av Emet folk de övriga med penslarna i ger en nöjd och bdJten högsta hugg. Andersson. IIlII

IIlII

CHS' nya sene:

NUFF/ELD GÖR CHS' NuffieId finns nu ute på mark naden . N uffield bör man hitta for 6: 50 vid Nyströms i Petalax, hos I. !r.lck lunds, Molpe och i Sokoshallen i Qver malax . För Dej som inte har möjlighet att besöka dessa ställen kan beställa Nuffieid via postforskott. Det ända du behöver göra är att klippa ut en pappersbit, skriva din namn och adress och antal tidningar du vill ha . Sätt sedan lappen i et! kuvet och "nd det till : Christian Sund 66240 Pe· talax . På posten betalar du sedan 6:50 + P0rlo.

11lI=1==~~SI

D Talko på Emet

V,SSt måste man kunna skämta om religionen. • • Så har då CHS haft sin fjärde seriepremiär i denna tidning . Serien heter, som ni alla sett, Skaparens Gärningar och kommer . att handla en hel del om religion. CHS befinner sig i gott sällskap. År 1508-12 skildrade Lex. Michelangelo skapelseberättelsen i en serie bilder i Sixtins"ka ka pellets tak. Men CHS ämnar ingalunda konkurrera med sm bortgångne kollega. - Jag försöker inte presentera n:1got alternativ till bibeln . Serien kommer delvis att handla om pa rallellhändelser till bibeln samt en massa fantasier. - Varför har du valt att skämta med religionen) - Det är roligt att skämta med religion. ta Dave Allen t.ex . Jag tycker också att det är större anled ning att skämta med religionen när man ser att den ger upphov till en massa krig. - Har du ingen känsla att du

angriper grupper i samhället som ocks:1 annars är utsatta och har sv:1rt att försvara sig . Förr var det polisen och nu kyrkan . - Nja . . nog är poliserna och kyrkan utsatta . _. men man kan kanske säga att mina serier repre senterar allmänhetens syn p:1 poli sen och kyrkan . När man är ute bland folk hör man ofta skämt om kyrkan och om polisen. Men för den skull behöver det inte vara nåt fel p:1 personer inom polisen och kyrkan.

lel

?llll!

leE:===--=

- Är du själv troende? - Jag hör till kyrkan_ Hör inte dit blir man betraktad wm hedning . - Men blir du inte be som hedning ändå efter dm serien) - Det måste gå att med allting om man hiller inom vissa gränser. - Var g:1r gränserna? - Man får kanske inte ga . Serien har väl inte direh knytning till kristendomen - det är fritt för var och en an serien som de själva vilL ~ spelar sig i Österbotten men innehåller inga direkta pro~ ner mot religiösa . - Hur kom du p:1 iden? - Serien är ett utlopp tasin. Jag tyckte det var grej. För tillfället h:1l1er CHS ett seriehäfte som han på egen bekostnad . kommer att handla om -~-=::c:Iic::.. seriekonstapeln som Dalrn::iåc:':. ÖP :s spalter för en tid ~ - Vilken är din fa\'OliE!il9:~ - Hagbard är bra_ kers serier är bra . . _ mra man säga att jag p;llra::b:~ n:1gon av dem . Jag båIIo: linje. Det instämmer vi

lt ___________________T_o_c_s_d....;ag:;:,.e_n_d_e_n_16....:,.;u_l_i_1c.::.9_8_1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

-'ltö~~~~~~:,

ÖSTF.;9fJOTT""$KA POS1EN

-\RTISTER

RESTAURANGER

NÄRPES

MÖBLER

Ht'SVA(;'AR

Het sommarplats

FAGERÖ VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961-113572

ska o_ internationella artister

VASA PRODUKTION

961-119920

Jakobstad

VÖRÅ

Närpes UF

Den ledan~~ restaurangen i norra Osterbotten

/~ FJÄLLVAGNEN ~~ och FLIPPER

TASSEN

BILAFFÄRER

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967-77 373

NÄRPES

SOLlFER husvagnar

lit,! ::.) !'1'1.

Gästgivars

ER \ -ICEST A TIO

Tel. 962-41421

NER

MUSIKAFFÄRER TJÖCK

Tjöck bilservice Scrv .station - Bar Bil el.avdelning Tel. 962-23586

:\ÖJESSTÄLLEN

Vasa Olympiagatan

tel. 961-120793

oyhaldinab .Tel. 961-118344,962-42321

MOTORCYKLAR

musikbranschens specialaffär

I<Y IlAIINA.<; ro <.-r---

VÖRÄ

Moderna

Dam- och herrfrisering

ARVASGAROEN

SALONG HEIDI

tel. 56 760 el. 56 742

tel: 961-53 142. Oravais uf

Mötesarrangörer Vätj: .

PURMOGARDEN som mötesplats

PURMO UF

~ Teuva tel. 962-71 290

Radio & TV firmor

RESEBYRÅER

VÖRÅ

BLOMSTERTJÄNST

Vörå tel. 961-56460

130

Redaktör och

ansvarig utiivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsiatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 ~~~

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

KLÄDAFFÄRER

Närpes

Blommor 8f""Gåvoshop

l){, 2-4 2

Tidningen utkommer varje torsdac

clhuse( med service T El. ')(,7-10 ')·44

tel.

Osterbollnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

f örbund

NÄRPES INGVES BUSSAR INGVES RESOR

JAKOBSTAD PHILIPS • PlO NEFR GUSTAFSSON AB

BLOMMOR

ITIÖBEUIFFdR

Österbottniska Posten

)

.IIII'~.III.

PITKÄKATU 41 STORALÄNGGATAN 65100 VAASA - VASA lO %1' 110159

HÅRVÅRD ORAVAIS

I@~I~rl!~B

Tel. 961-221155 Tel. 962-42 445

VASA

VASA,NÄRPES

Nya Volvo och bytesbilar

NÄRPES

MÖBELAFFÄR

och TAPETSERING

VASA, NÄRPES

Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten

STIGS MÖBBL 66600Vörå tel. 961-56 379

Tel. 961-56 150 VASA

Ny adress

Förmånligt möbelhus

Redaktör i Vasa S·E. Gla~er,

Handel,s esplanaden 10 D,

tel. 961-113 522

NÄRPES

-Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB ' ·Tel. 962-41480

Redaktör i Sydösterbollen

Berle! Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651514

Jeansställe

Jannes Klädshop Tel. 962-42540

REDAKTlONSRÄDET

Alf Snellman, ordförande,

Ov\ ... J~ tv~

VARalOA It~ -~l.A1f.A

tte.J

~ vt::6T ~u LITe

WIJ,VlMW

S"'Jnnc ldlkull. Karin I:llumqviSl.

Brir,- Svnllund. Rall" SHrar o,h

la"e EriksS·lI1 .

rA MEJ

PRENUMERAnONSPRIS 1981 Hell år ............................ 40, Halvt år ............... ............ 25, Skandinavien ........... ......... 50, Lösnummer ...................... 1,

t & p

\{~HIT JAG liAR. L'1'CL<ATS ~ 'ANTLlGg,! AR. DET JÄVLIGA CI(~L TRÄ DAN DIT SLUn NIJ

I-------c;:::~'\

HAR

Jp(,

ETT EGET

Rl~t~ FANTA':'TIC~.

ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli, Vasa.

tel. 961-113572 och 115372

ÖP:s ANNONSTJÄNST Raymond Wesal)dcr Markering Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-11827 ' Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·13555 ANNONSPRIS Itexten.. . ........ 2.90 Efte r texten... ............. 2.90 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistor l.e k 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och farg. förenings spallen per rad 1,-. Österbotlnis , ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in· ringts eller som på grund av POSt försening inte införts i begärt num mer.

Jakobslads Tryckeri och Tidnings Akliebolag - 1981

>. '

~ { ·f&~~&~·

' '{.

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 16 juli 1981

--(:-ö-r-S-i-gS-j-äl-V-OC-h~u-n-d-ra-r-va-r-m-a-n---~--.•-\.s-'-~-.--~--D~\-1'-~~-n~ya-i-m-p-U-I-se-r-i-m-ö-r-k-as-t-e-Af-ri-k-a-,--g-e-n-n-är-t-r-e-be-u-n-dr-a-re~Ilr:.......

hört det där förut , utan att kunna käna något riktigt helhjärtat för låtarna. Dessutom verkar soundet en aning utspätt och förutom ett mera kompakt sådant hade man gär na sett (eller snarare hört) att grup en fått fram lite mer aggressivitet P I framförandet.

Break har

ideer och kunnande D SKALL MAN döma efter dans arrangörernas annonser tycks Jep pisbandet Break, rock-kungarna 81 , ha blivit ett hett namn ute i svenskbygden, och det kanske inte helt oförtjänt. Denna popularitet har förmod ligen uppmuntrat gruppen till att memorera sig på vinyl, tillsvidare en singel med låtarna "Feeling Not So Sure" och "It's over ".

D MEN ÄVEN om ·låtarna på sin geln i sig själva inte är tillräckligt spännande för att man skall lyssna på dem i all oändlighet så finns ~är i alla fall ett frö som, om det nu m te faller på hälleberget, kan tänkas ge en inte så oäven skörd bara det får mogna fram så småningom. D SINGELN BEVISAR i alla fall att killarna i Break har gott om ideer och kunnande och lyckas man överföra en del av iderike domen til själva låtskrivandet vore det nog underligt om inte Break skulle göra sig ett namn också utanför hemsoporna. För det är väl närmast det som gruppen haft i åtanke eftersom låtarna framförs på engelska. B-G LAXELl

M .

,'~ ~\A'"

,t'

ÅN

BLIR M NE "All Those Years Ago" upprinnelsen till en "pånyttfödelse" för George Harri· son? Singeln har i alla faU tjusat både amerikanare och engelsmän så väl att den rusat högt upp på försäljningslistorna. Den nya LP'n har också kommit ut. "Somewhere in England" får lysande recensioner i Melody Maker. Goda medhjälpare har den gode George hittat. Bta. Ringo, Jim Keltner, Al Kooperoch Gary Brooker har sträckt ut en hjälpande hand.

•••

DIANA ROSS byter skivbolag. Under två decennier har hon varit Tamla Motoum trogen när hon nu har skrivit kontrakt med <Ap;, tol Records i England. I USA försöker ReA få Diana att nappa på kroken.

•••

FLEETWOOD MAe gör de sista finputsningarna på en ny LP, men inget är sagt om utgivningsdatum. Under tiden har trummisen Mick Fleetwood hunnit med att jaga

Ghana närmare bestämt. Fleet till döds i Kristiano pel i ut_III., woodarnas skivbolag Warner utanför grindarna före Brothers trodde tydligen inte på sert. Gyllene Tider U-ISI.III..lI:lIII en god jakt för man sålde skivrät förståeliga skäl några tigheterna till ReA. Hur mycket strax efter olyckan. ReA har varit tvungna att betala I stället för de instälJda vet man inte, men uppskattning terna erbjöds arrang arna håller sig kring den lilla nät nytt tillfälle i sepe ta summan av 400.000 dollar. arrangörer accepterade "The Visitor" heter Micks verk den tredje. Halmstads och han har f{jtt god hjälp övervägde att kräva GT George Harrison ' och ex-fleet destånd om 19.0191u, wood Peter Green lär vara med. warar deras gage för en . . . . .5 Gitarristen Lindsey Buckingham Motiveringen var au maD ws planerar å sin sida en soloplatta inte hur populära Gyll_ Yi för Electra. är då (ganska svagt, gru~ • • • sålt 500.000 skivor i Sverice PGA A V ATT VB-40's LP "Sig loppet av ett år!)_ ning Off' släpptes i Sydofrilul beJuridiskt hade folkpara. slöt deras producent Bob Lamb men visst borde moraliska ter beaktas också?! sig för aU samarbetet med U8-40 Tyvärr vet jag inte hlll" del skulle upphöra. Kunde kanske kallas ett politiskt sammanbrott? har slutat, kanske Halmsrwls park återfick sunda rom1un..... -, ••• ÄN LEVER GAMLA hjältar. Eric • •• Burdons nya album heter "You've Been Gone So Long, We Thought You Were Dead". Und rar om titeln syftar ' på honom själv? Det är länge sedan vi hört något av Eric. Den minnesgode l-tinder väl annars EB tiU The Animals och låtar som "The Hou.se Of The Rising Sun".

•••

D AV DENNA singc:1 att döma tycks Breaks svagaste sida just nu vara låtskrivandet och man sitter

G YLLENE TIDER hade ju en trå kig upplevelse över v~borgshel-

Broiler bantning

• Här om året lanserade knugen

och Silvia en revolutionerande

bantnings'metod i Svensk Damtid

ning , tidskriften som bor på Slot

te!.

- Ta för er mindre av de olika

rätterna' uppmanade majestäterna

och såg ut som om de befann sej i

någon av Einsteins krökta rymder.

Nu kan jag meddela an meto

den inte håller, och då ska jag be

an få avslöja min egen patentme

tod .

- Byt bytesdjur! - Ge fan i tidningsaokorna

och gå över tiU den art som kallas

broiler och häckar i landets grill

kiosker'

....,

(

• Jag sprang in här om dagen till

en grillkiosk med tak på och be

ställde fram en halvbroiler med

mjölk. En stund senare landade

nånting framför mej som var brun

svan och såg ut som en plasthäst

som· man råkat sätta på en stekhet

spis. Sonderbränt och med en hud

som s.tramade som på en egyptisk

mumIe .

Jag grep gaffeln och gjorde ett

utfall mot odjure!. Men det var

svårbearbetat och sparkade om

kring sej. så man får vara glad att • Nu brukar ju måltiden vara en det inte fanns några grönsaks av dagens herdestunder , nästan av accessoarer på tallriken . samma kaliber som den första När jag slutligen fick hål på morgonpinkningen . När du slår skrovet, såg jag att det var samma dej ner på värdshuset eller vid det färg på innandömet som på omsla egna köksbordet stressar du av , och ge!. Man har ju lärr sej att broiler när du säHer tänderna i det första kött ska vara ljuslän, och inte vill riktiga käket för dagen inser du· aH jag direkt påstå an detta inte var det är det här du har sprungit be broiler, men nog fanns där en för nen av dej för änd a från morgo villande likhet med pensionerad nen .

värphöna.

Det är kanske därför du blir fel.

.' . y'~

Du tar för dej och sätter i dej, och Silvias sambamidja och berna domns tillbakahållna kalaskula är fjärran från vimlets yra . Men då har jag som sagt miH re cept: Gå in på en grillkiosk! När jag steg ut från den där lo kalen här om dagen . var det inte någon vidl yftigare känsla av herde stund . FörräHningen hade ungefär samma högtidlighet över sej som när du stiger ut i ljuset efter att ha

stått och pinkat i eH gathörn . Och mäH var jag inte för (fe fjär dedelar ' av mumien låg kvar på tallriken , och här har vi natur ligtvis poängen : Det blev en av de få dagarna i miH hilliIIsvarande liv då jag har bantal. • Ta gärna efter. Gå till en grillkiosk och beställ något fl ygfä som kanske heter gril lat men som inte grillas utan

dårkokas några minuter I vetisk brygd av olja och ddl:al~ med en blandning av flon kolnade hud bitar. Sånt --,.. ..överdrivna aptiten . "Junk food " säjer 21I11a:a_

ug av.