OMMARTEATE ater ommar ~ IODIDlar verkar dom
•••
bli Digra D IOIlDlD814eaterfolket. Åtminstone vad an del beträffar. NAgoa ny teater 1Iar late 'risat sig i Ar, IDen KonboliDs teater bar bytt spelplats, Molpe Tulavippoma bar bamnat "mitt i böDoa" , petalaxboma fort sitter gräva i sin "Byakisto" ocb i Närpes bar Runar «K:b KyUikki svArt att komma 18JDS. I förra nUMret ingick rescension av lotbabackas " Titus Rödtopp" - de övriga D En dnunlItislc ~ldsvtJda 80m hotarhellrbyn. fl ocb4 med i Grynin,sbyn. Branden Iuu anlllrts av d~n finns i detta nummer. Sid 5. . miss!örsttJdd~ Piss-P;tt~r. Hir slIiptu en utmattflll bysbo bon !rdn 14g0nlll. (Foto: K. BIomqvist)
i
I
2
Varför stöder Kullman brackorna?
I en tid av tilltagande nymoralism är det angeläget att peka på drog kulten inom rockvärlden. Men inte för att det känns be fogat att ställa sig i "Puritaner kören" . Snarare tvärtom. Det skulle nämligen inte förvåna om motreaktionen till nypuritanis men resulterade i en tilltagande och helt meningslös drogkult. I HBL, landets ledande organ för utvärdering av nytillkomna sång- och instrumentalensemb ler, kunde man för en tid sen läsa Måns Kullmans recension om rockgruppen "Lord of the New Church". Kullman konstaterade att "god rock inte står och faller med Hanoi Rocks. Dessa lorder med huden förstörd (eller prydd) av långa breda ärr, hål efter fim pade cigarretter och massor med sömnbrist, överdoser av sprit och annat, gjorde årets LP i slutet av november 1982". . Kullman påpekar också att "när Hanois lyrik är 'ansvarslös' chauvinistisk sex drugs and rock ' n roll är Lords av helt an nan art. Samhällskritisk, lite cy
nisk, besk och elak: men bäst av allt inte samhällsuppbyggande och småradikal utan nerrivande och glädjande." En stentuff recension aven häftig kritiker, eller hur? Tyvärr är det inte så. Kullman ställer sig som banerförare åt brackorna (i dethär fallet rock motståndarna) trots att hans av sikter kanske är rakt motsatta. Låt mej förklara . Rock betraktas ofta som ung domsgenerationers röst mot vuxenvärlden. Rock är ofta pro test mot sånt som man tycker har gått snett bland den äldre gene rationen. Rock är också en fÖrträfnig kommunikationskanal inom ung domsvärlden. Men vad händer om man upp höjer självdestruktiviteten inom rocken som högsta Ideal? Svar: Man går under. Vem gynnas av aU rocken går under? Svar: Alla som inte tycker om rock.
Man måste skjuta skarpt om man vill nå resultat! I ungdoJr.snämndens osamman hängande inlägg senaste vecka ingår ett flertal saker som bör påtalas. Förutom dessa var arti keln i övrigt en belysande kom mentar till ringens förra inlägg om att nämnden sitter fast i byråkratin. De fakta man fram lägger består aven arbetsbeskriv ning och svävande formulerin gar.
För det första: Man gör gällande att ringen inte känner till "vissa fakta" i det ak tuella ärendet. Jaha, får vi då vänligen be ungdomsnämnden att i nästa in lägg framföra dessa tillsvidare hemliga "vissa fakta" som tycks ha så stor betydelse för sakens utgång? Tills dess mi följande fakta gälla som grund för virt agerande: 1. Efter aU förra fältledaren slu tade delade ungdomsnämn den upp arbetet i tvi halvtids tjänster, en svensk och en finsk. 2. Bida tjänsterna har varit le diganslagna tvi gånger utan aU locka sökande. 3. Som eU resultat härav har den organiserade direkta ung domsverksamheten i kommu nen lidit eU stort avbräck. 4. Ringen uppvaktade ungdoms-
nämnden där man påtalade det omedelbara behovet aven ungdomsledare, samt yrkade aU den svenska tjänsten borde vara heltids med tanke på den sprlkliga fördelningen. 5. Nämndens beslut i frågan uppfaUades inte som tillräck ligt konkret och ringen har se dermera anmält siU missnöje i pressen. Är det månntro att öppet debat tera i press som nämnden kallar gerillakrigföring och vrål? Eller menar ungdomsnämnden att föreningsfolket gömmer sig i buskarna när man kommer med en 26 personer stark delegation på uppvaktning? På tal om att gömma sig i bus karna: vid uppvaktningen borde från nämndens sida ha funnits totalt 10 personer. På plats fanns endast ordf. + 4 med l. + vikarie rande ungd.sekr . Var fanns res ten? Hade ämbetshusets nypIan teringar sin roll med i spelet?
För det andra: Ungdomsnämnden hoppas att ringen inser att tanken bakom två halvtidsanställda fältledare var god och vill se till alla föreningars bästa. . I kommunala sammanhang är det inte de goda tankarna som
Nu finns det kanske en och an nan som tycker att jag fäster fÖr stor vikt vid fenomen som till stor del är teater. Ett rockband kanske flörtar med drogkult och undergångsmystik på scen medan man är hur välanpassad som helst i privatlivet. Men sånt flum mande gör inte saken bättre. Vad är det för vits med en image som man är beredd att förneka så fort hanen gal? Det finns också band och artis ter som inte sticker under stol med att de lever lika "häftigt" privat som på scen. Hänsynslösa managers och kallhamrade skivbolag har för stått att dra nytta av kopplingen livsstil-musik och utnyttjar artis terna maximalt på deras väg mot undergången. Det finns gott om rockrecen senter som sväljer skivbolagens lockkrokar och skriver lyriskt guldkantade spaltmetrar kring nåt som helt enkelt är branschens skuggsida. Man kan då fråga sig om rock recensentens roll är att gå som banerförare åt brackorna och att
räknas utan resultaten. I detta fall har inte resultatet varit gall vilket även nämnden för länge se dan borde ha insett.
För det tredje:
Ett direkt sakfel ingår. Ung
domsnämnden skriver att alla
ungdomsföreningar har möjlig
het alt få medlemmar invalda i
nämnden.
Nämndens skribent borde in formeras om alt ungdomsnämn den är politiskt tillsatt. Ideella ungdomsföreningar har ingen ting att skaffa med tillsättandet av kommunala nämnder. Ungdomsnämndens medlem mar är enkom tillsatta för att ef ter bästa förmåga fördela .skatte medel inom kommunens ung domssektor . Om den förmågan inte längre räcker till - lyssna till fältet! Varför gör nämnden saken så invecklad för sig? Genom en enkel omdispone ring av budgetmedel för -83 skul le pengar erhållas för anställande aven heltidstjänst omedelbart. Pengarna för de båda obesuttna halvtidstjänsterna måste ju fin nas tillgängliga hela budgetåret -83. Varför gör inte nämnden det? Upplevs det som en prestigesak att Inte ge efter för förenings folkets krav?
Mårten Lövdahl, ringordförande
extraknäcka som lakej åt skivbo lagen? Det är nämligen hög tid aU vi be traktar rocken som vilken annan konstform som helst. En rockartist är oftast en hårt arbetande yrkesman som tvingas vara verksam under de mest ex trema förhållanden. Tyvärr kla rar inte aUa av det och går under. EU tragiskt faktum som inte blir bäUre av kvasi-religiöss besvär jelser i stil med offer för rockens sanna väsen. Varför visar Kullman en sån jönsig vurm för överdoser hit och dit? Jag menar som fenomen be traktat är en knarkande rock artist inte mer upphetsande än när fru Beda Larsson tar eU va Iium Innan hon besöker snabb köpet. Jag kan väl aldrig tro att Kull man anser att det är tack vare självförbränning som man ska par äkta rock? Att upphöja självdestruktivite
ten som nödvändig ingr . rocken är lika idiotiskt som utropa en rutten tomat till symbol för växthusnäringeo. Låt oss en gång för alla ko tera att det i långa tider och . alla konstgenrer funnits ko rer och artister som åstadko bra konst TROTS ett sj äh~ truktivt leverne. Inte tack vare.. Ernest Hemingway skr~ sin tid högt stående TROTS att han pimplade hint med Whisky. Inte tack vare. En norsk TV-reporter frågadr: för ett år sen Bill Wyman i R ling Stones hur gruppen har det på drogfronten. Wyman svarade helt laka . att Rolling Stones aldrig s hållit sig på toppen i tjugo års om man levt som ska,ndalpressCD gjort gällande. Mera invecklat så är det inte. Likt förbannat går Ku banerförare åt brackorna Il om han ger sken av att marschera i Joplins, Hendrix' och den h Vidous' namn!
Fältledartjänsten slarvades bort Från att Korsholm varit en föregångare bland kom munerna i svenska Österbotten angående ungdoms politiken med bl.a. en heltidsanställd fältledare drOl ungdomsnämnden upp nya riktlinjer efter det aU den dåvarande fältledaren avgick från sin tjänst. Dessa nya riktlinjer_ledde till en katastrof för ung domsarbetet i Korsholm. Trots detta försöker ung domsnämnden inbilla bl.a. femte ringens ordföran de Mårten Lövdahl att "tanken var god" • I Korshom finns det 80 "lo svens ett par gånger per månad. Till sa
kar och 20 % finnar. Trots detta ken hör att Karperö uf har 314
ansåg nämnden att det behövdes medlemmar varav en medlem ic
två likvärdiga tjänster, en för ke förstår svenska.
vardera språkgruppen. Därför Resultatet av de nya riktlinjer
beslöts att tjänsten skulle delas ungdomsnämnden drog upp blev
upp i två deltidstjänster och att helt enkelt en flopp, fält ledar
en finskspråkig och en svensk tjänsten slarvades bort.
språkig fältledare skulle an
ställas. Detta motiverades bl.a. Därför finns det all anledailll att
med att två fältledare skulle kun- . ~om Mårten Lövdahl skjata
na fördubbla antalet besök till de skarpt mot ungdomsnämadea i
olika föreningarna i kommunen. Korsholm, kalibern kunde tiI
I praktiken skulle detta betyda och med varit grövre.
att t.ex. Karperö uf skulle få be
sök aven finskspråkig fältledare Mats Beijar
3
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
._----_ .... _------ ... ---_. ---------------_.---
Listan alltså framröstad i Maxmo på tonårsdansen senaste fredag. Bowie och Carala ligger stadigt kvar. Övriga platser byts ganska friskt. Heavydiggarna verkade . trots å IdIroncrass inte ha vant s vä ans välrepresen terade i Maxmo?
• :
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9• 10.
(-) ( 1) (-) ( 2) (-) (-) ( 4) ( 9) (- ) (-)
MAXMO -,---------------------------------------
TNT ......................•••.•.•.•........ AC/DC Främling .....•..•••...•... _.•.....••.•.•.• CAROLA Words...........••.............. : ...•. F.R. DAWID Let's Dance .......•.................. DAVID BOWIE Down Under ....••.................. MEN AT WORK Heaven and Hell .................. BLACK SABBATH M· k CAROLA ' IC e..................................... Var ska vi sova i natt ................. MIGHTY BAND Mera b" . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EDDY MEND' USA rannvIn. We Are Strong Together DIFFYE/MIREILLE MATIIIEU
il il il il il il il il il il il il il il il il
:
: :
:
:
: ! :
"?'
il il
:
• • « •
il il il il
•~
il il
«
«
~
il
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
.""""""~"""""""""I"""""""""",,III~IIIIIIIIIIII~
~
~
Rockens Ränder XXVI
~ ~
Man blir förbaskad. Jag tänker på Högsta förvaltningsdomsto~ lens utslag i fallet Pori Jazz. ~ Föreningen Pori Jazz 66 ry., ~ som anordnar festivalen tvingas ~. betala en 3S0J0-ig källskatt på ~ alla utländska artisters gage se~ dan år 1979. , Dethär eftersom ~ föreningel1 betraktats som ar~ tisternas arbetsgivare, trots att ~ de flesta artister engagerats via ~ utländska programbyråer. Om ~ man betänker att de utländska ~ artisternas gagen uppgår till c:a ~ I,S miljoner mk per jazzfestival ~ så förstår man att skattesmällen ~ känns som en smärre neutron~ bomb. ~ I princip är jag för " gynna § inhemskt" , men frågan är om ~ dethär är rätta sättet. Pori Jazz ~ och andra festivaler har väl sna~, rare fallit offer för paragrafryt~ teri. Ett visst utbyte länder ~ emellan inte minst i kulturella ~ sammanhang bör alltid få till~ börHg uppmuntran . Det är bl.a
~ ~:~Y:ä~~~~
I
~
,
fredsarbete
~s
av
Dessutom är vi här i Finland inte bortskämda med musikaliska storheter. Många har inte Finland med i sin tumeplan. Då vi äntligen börjar få fram evenemang som både lockar och låter tala om sig långa vägar utomlands oftast tack vare en imponerande idealitet och talkoanda - utdelar myndighetema ett av sina fulaste solar plexus-slag. De stora evenemangen har ju gett ovärderliga impulser också åt våra inhemska musikutövare, och dragit fram dem i rampljuset. Hur man än bär sig åt i framtiden var manövern både drasIlsk och onödig: färre utländska artister i Finland är illa, liksom höjda biljettpriser ifall man fortsättningsvis engagerar dylika. Att staten tar med ena handen, och ev. ger större verksamhetsbidrag med den andra - är inte det onödigt krångel? Visst är det bra med lagar -
~~s~~~~sb~a~I :~a~~~:~~j~[;~
Det to-g 20 år visavi lagen om nöjesskatt, så läget ter sig dystert... Man kunde kanske tycka att den finlandssvenska rocken liksom inhemsk musik överl1U: vudtaget nu får sin chans. Källskatten lär väl också gälla t.ex. rikssvenska dansband. Tyvärr är dethär önsketänkande i bedrövelsens stund. Utländska band och artister lär nog alltid importeras, hur hög källskatten än blir. RISKEN FINNS ATT FÖT_ TERNA ISTÄLLET RYCKS ÄNNU MERA UNDAN VÅRA EGNA MUSIKER. Kanske tar man till skivor i ännu högre grad . Knappast kommer man att höja på inträdesbiljetten merkostnaderna ska ju skäras av någonstans... Det är också därför Högsta förvaltningsdomstolens domslut är förkastligt. Hur cyniska får våra myndigheter egentligen
vara i
~
~ ~
~ ~
§
I~
~
~ ~
I
~ ~
~ ~
~ ~ ~
~ ~ ~
~ ~ ~
~ ~ ~
k~~~~~aB~;;;ari~~!;l
~
Krokben ·i kvadrat
~
~
~
'""""""""""",I"""""""""~"",,~,,,IIIIIIIIIIIIIIII~
Österbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomst idning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983
ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson. Birgitta Strand och Ulf Johansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18697 . Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERATIONSPRIS 1983 Helt år ....... .. .. . .. ..... .. ... .. .. 60, Halvt år. ..... .... ... .. . ,.. .., ..... 40, Skandinavien .... . ... ......... .. . 70,-" Lösnul1lmer ....... ...... ....... ... 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555
ANNONSPRIS ' [ texten ............... ....... ...... 3,75 Efter texten .. .. .................. 3,75 Bestämd plats -,20 per mm
ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. 961-121564 månd ., tisd. tel. 967-11 827 kvällar (hemtel) 961-222508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.
.., _ . FÄRGA]'\jNONSER Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm . f:Jr~ . 'Österoottniska 'Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening ,inte införts i' begärt nummer.
4
Korpens polska
I senaste ÖP fanns ett litet upprop till alla skrivarförmågor. Vi lovade publice"a in sänt material; dikter, noveller, varför inte en roman? Signaturen "Sol-Britt" skickade oss dels en dikt om den mystiska skogsfågeln korpen, dels en personbe- . skrivning i diktform: "Människor jag mött på en kurscentral ". Vi tar givetvis emot mera material, i mån av möjlighet försöker vi också illustrera ifall du inte har egna illustrationer. Hör av dig!
Tag mig i din famn - du skogens gudinna Lyft mig på tranornas starka vingar Låt mig flyga över mossen ocb se älgarna loma därnere Låt mig lyssna till de höga tallarnas sång och känna de smekande regndropparna i mitt ansikte Låg mig dansa på de glidande molnen och känna siskornas kvitter i mitt bröst Låt mig sova på de melankoliska vågorna och låt mig vakna när abborren viskar i mitt öra och solen stiger över de lockande bergen.
Sol-Britt
Människor jag .mött på en kurscentral . Britt Du var ett år äldre än jag och mamma till ett treårigt barn. Du var erfarnare än oss alla andra flickor på internatet, sa du. Du älskade att prata men var inte särskilt intresserad av att lyssna. "Det finns bara två ting i livet; att älska och att lida . . . däremellan finns ingenting. " Det var också det du gjorde - du älskade och led. Du blev ofta förälskad och du berättade gärna för oss hur annorlunda just Han var. När du blev arg på dina pojkvänner slog du dem och spottade dem i ansiktet. En kväll berusade du dig. Du grät ut i mina armar och sa att du var så osäker.
Veronika Det var du som väntade på mig första dagen. Jag kände ingen och när alla rusade till maten, väntade du på mig.
Arne Du kom sent om vintern och satte dig vid arbetsbordet bredvid mitt. Du var säkert trevlig - men jag hörde aldrig vad du sa . . .
Siv Smultron-Stig Du hade skägg och rökte pipa och hade seglat på de sju haven. Du titta på mig med skratt i ögoner•.
Monika-Marie Du gick förbi och du fanns alltid där. Du bodde ihop med Erik. Du hade glasögon och jag mötte aldrig din blick Du fanns men jag hörde aldrig din röst Erik sa att du var den finaste människan på jorden.
Anja Petterström Du var rädd för fåglar. Du hade köpt en bössa en gång och skulle vara tuff som Sixten (han sköt t.o.m. älgar). Du skulle skjuta fåglar - men du vågade inte.
Du var stor och trygg. Om kvällarna liiste du Nya Testamentet. Du var snäll och ditt ansikte var en liten flickas. En gång sa jag "fan" - då tittade du snett på mig. Du var också intresserad av fåglar.
Jag fann dig som en pärla. En som kom fram till mig och sa: "Det bästa som hänt här är att du flyttade hit" Du var en människa som lyssnade och förstod. Du gav och tog emot av hela ditt hjärta. Ditt ansikte var öppet och ljust. Jag blir varm inuti när jag minns dig, Anja.
Karin .I fyra månader bodde vi i rum 17 tillsammans. Först när du kom viskades det bakom din rygg: "hon är inget vidare • •. " och jag hoppades att du för allt i världen inte skulle flytta ihop med mig. Men det gjorde du. Det gick en tid och vi bara bodde. Vi pratade inte så mycket. Vi bara var. Du krävde inget av mig och jag krävde inget av dig. En kväll satt vi några människor tillsammans och skrattade. Plötsligt kramade vi om varandra du och jag och jag kom underfund med att jag tyckte om dig.
5
ryningsbyn i Korsholm
"D.Dolms teater med sin pjäs "Gryningsbyn" går hem hos publiken. Speciellt slutet av pjäsen är humöret på topp bland både aktörer och publik. Men så Korsholms teater knappast kunnat hitta någon vackrare spelplats. Veikars i ....u.uolm är bara så idylliskt som det kan vara en sommarkväll. "'~'~nt är pjäsen så till vida att det är en helt igenom äkta österbottnisk miljö skildras. "Gryningsbyn" är en dramatisering av Ingmar Nykvists bok med - -·.... a namn. kommer säkert att bli än - lire när aktörerna slipat sin er. Nu fick regissören Kris Ågren då och då rycka in sulnör. " Gryningsbyn" fick också en - trevande start. Det dröjde ett lag innan jag hade klart för - att det hade gjorts ett tids pp på tio år. Plötsligt var de le de barnen vuxna. Kanske haIle det varit mer lyckat att bata Mritta om det som man nu ville fi fram: Att en ung flicka brände upp IS spannmålsbod för att hämnas bondens son som pissat på hen !teS matknyte. Det vimlar av namn, Piss Pitter, Göuk-Otto, Tsar-Isak Toh'man o.s.v. varför det är pnska svårt aU bänga med innan man hittat vad som hör till: vem. Här är dock programbladet t.ill stor hjälp. Fotografier finns på aUa medverkande, varför man litt hittar vem som är vem. Gryningsbyn handlar egentli gen om två byar i mitten och slu tet av 1800-talet. Om deras hårda liv och kamp för tillvaron. Kring familjen Lubacka med mor, far händelserna.
Den äldsta pojken Hans söker sig lyckan på sjön och är avundsjuk på broderna Erik för hans hand lingskraft. Erik är den som styr och ställer på gården. Dotterna Kerstin går och väntar på att få gifta sig, som alla andra flickor i pjäsen. Erik lär sig skriva och läsa och ser till att torparna blir fria från gisslet att ha skulder till handels mannen. Erik är med om att för söka få igång en skola i byn samt startar också en såg i byn. Det handlar också mycket om Piss-Pitter, hur han genomlider sitt missförstådda liv. Hans far söp upp deras hemman och nu hämnas ihan på allt och alla. På sitt samvete får han flera mord och försöker också mörda Erik i en dramatisk scen. Alla är då överens om att Piss Pitter blivit galen och skaU be handlas därefter och förvisas tiII Sibirien. Det är många dråpliga för vecklingar i scenerna. Skvallerkä ringen Manda har ,länge Iakttagit synden och därför skaffat en pre dikant till sitt och Hindriks bern. Predikanten visar sig inte mera annan, utan gör
en flicka med barn, stjäl två för gylJda ljusstakar och försvinner från byn för alltid. Gryningsbyn avslutas '(lned ett hejdundrande glatt bröllop då Erik och Brita äntligen får varann. Publikens speciella gunstling blir ganska snabbt Tsar-Isak, med sitt evinnerliga prat om hur det var då han var i Pittersburg. Hur bra bekant han var med kej saren och hur mycket större allt är i Pittersburg. Dan-Erik Rönn, som spelar Tsar-Isak, bar verkli gen talang för den humoristiska spelstilen. För Tsar-Isak gäller det att undvika Göuk-Otto, spe lad av Henrik Westermark, som också varit Pittersburg. Göuk Otto är en äkta filur som har gott handalag med flickor. Som äkta par gör sig skvaller käringen Manda, Gertrud Ekb lad, och Hindrik, Ole Erikssom, bra. Gertrud Ekblad lyckas vara så nyfiken och oskyldig som bara den och Ole Eriksson ban är den äkta törstiga gubben från landet. Aktörerna uppgår till över tret tio och bland dem finns många unga talanger med.
Karin Blomqvist
. Petalaxborna plockar i "Byakiston"
Det surrar i bollen·
rned "J.\tfitt i Böllon "
Det är säkert 30 grader i skuggan för att inte tala om tempen i solen och så gott som vind stilla då klockan närmar sig två den söndag eftermiddag när jag skall beskåda mitt livs första sommarteaterföreställning. Av alla föreställningar råkar jag på "Mitt i böllon" , gjord och framförd av Molpeborna. Dehär blir ganska krångligt, jag kommer ju inte att förstå ett dyft av den dialekt de talar funderar jag någon minut före föreställ ningen och ser på publiken som mestadels består av äldre herrar och damer klädda i söndagsut styrsel med kavajer och slipsar och hela fadirullan. Få se hur länge det tar förrän hettan vinner över anständigheten och kavajer na börjar åka av? (det gick gans ka hastigt?) Vad är då "Molpe Tulavippor" med "Mitt i böllon"? Tulavippor lär vara ett gammalt öknamn för Molpebor na. Tulavippor är ett namn som använts de fem åren som Molpe borna gjort sommarteater. In riktningen på dessa föreställning ar har varit på Molpeborna själ va, alItså Tulavipporna. Med Mitt i böllon igen menas att handlingarna i pjäsen kretsar kring det hus, BöHon, som fanns i byn i början av detta århundra de. Böllon var ett hus utl'.n föns ter och fungerade sorn samlings plats för byns ungdomar och som en plats för knutdanser. Det om det. Hela grejen börjar med att alla skådespelarna kommer dragande och skuffande på en enormt stor båt någonstans ifrån skogen.
som läggs framför. Denna scen som så många andra i föreställ ningen har direkt verklighetsan knytning. Man byggde faktiskt båtar mitt i byn som sedan med stor möda och hela byns hjälp skuffades den långa vägen till ha vet. Tala om sammanhållning! , Pjäsen har ingen egentlig "röd tråd" som löper igenom, utan man har samlat material genom att rota i arkiv och gamla hand lingar läst gamla tidningsartiklar, pratat med äldre personer osv. Dessa förevisas sedan i olika si tuationsbilder. Trots delta . blir inte stämningen på något sätt hafsig utan man har fått allt att löpa naturligt. Roligt var det förstås. Ibland hände det ju sig att jag inte hade en aning om vad de sade på "scen", men om man bara skrat tar då alla andra gör det märker ju ingen att man inte riktigt hängt med i händelseförloppet. Humor hade man inte sparat på, och ut nyttjade ohämmat svordomar, brännvin och sex för att få loss skrattsalvor hos publiken. Det måste vara otroligt intres sant att som Molpebo se pjäsen, få så att säja en inblick i sina eg na rötter. Definitivt är Mitt i Böl lon en inside grej. Men som totalt utomstående åskådare som dess utom hade "auditiva" problem kunde jag ändå i fulla drag njuta av den med rekvisita fullspäcka de pjäsen . ronnie rehn
Senaste lördag i stralande sol och inför en fuUtali2, förväntansfull publik pa gard stunet VI'd A rstu, f ram f"ord e tea terama t"orerna I. Petalax sin premiärföreställning av "Byakiston II", en fortsättning Joss, en av huvudpersonerna står själv på båten (den är hans) och skriker ut order åt byborna som på fjolårets bygdespel. Det är många saker man förvånar sig över, då man ser över hojtande och svärande försöker hålla båten i de rullar hembygdsgården från 1887, den genuina miljön, teateramatörerna. I-,.:.:..:::::.....:::::::::::..:...:..E::.:.e..!::.::....:;:::::....:..::;::;::.--------- Man frågar sig varifrån de får entusiasmen och orken att ·ro i land en sån här föreställning, att skapa den finstämda miljön, att offra mas sor av fritid. för att plocka fram minnen ur bykistan. o
o
"Runar och Kyllikki" i Närpes
Svaret ger Harry Nordström, pri mus motor bakom Arstu-projek tet, nu även med tillskott av här bre och loft daterat 1787:
- Det är väl så, då man blir äldre har man mera tid för sånt här och kanske mera intresse också. Men då det gäller själva föreställning en är det nog till stor del Martin Nordmans förtjänst, det är han som till största delen svarat för texten. - Och så har vi ju tur, som lyckats få Rafael Frans att regis sera, säger Hemmirig Smeds, Pe talax hembygdsförenings grand . old man. Rafael Frans, välkänd från bl.a: Korsnäs revyerna, hade lyckats väl med personinstruktionerna och nu i egenskap av tontgåbbin på Arstu knöt han ihop viktiga händelser i tre bilder om livet på gården i sekelskiftets Petaiax. Handlingen kretsar kring hus bondefolket på Arstu och deras så småningom med framgång krönta frieripolitik: Att få dot
tern (Britt-Marie Nordström) bortgift på så goda -villkor som möjligt. Med moderns, värdin nan på Arstu, suveränt spelad av Elsie Nordman, övertygande in triger lyckas hon sammanföra dottern med Storstu-Kalle (KIas Tore Söderback), bondson från Rainebäck . Hans föräldrar, Stor stu-Vill och Selma (Karl och Elin Båskman), hade orsak att bekan ta sig med sonens kommande svärgård både då tjuren skulle användas och bässen skulle lå nas. Det är vid ett av de tillfällena som Arstu-Hannes (Gustav Nordman) ges möjlighet att skrytsamt övertygande demon strera den nyinköpta mjölksepa ratorn, skuumarin, som inte fick dras av pigan, förtjänstfullt spe lad av Ingvor Lolax. Separatorn skulle vevas av husbonden, 60 varv per minut. Men förrän de tu fick varandra och det hela kulminerade i för lovning och väl framförd plägan viisor skulle mycket hända: Syt ningshjonet och fasson (Sylvia
Nordström) undervisade stass fröken (Eivor Vestberg) i konsten att koka såde, Hugo (Charles Östman), gammelpojk från Pör tom med omisskänlig pörtomdia lekt, lärde nypojken (Mikael Ny grund) hur man bär sig åt då man går på frias, (Varför framfördes inte nån av de många uppteckna de inbeisanviisona vid det tillfäl let?) Fassin och sytningshjonet (Martin Nordman) tuktade hand gripligt lisspojken (Stefan Söder back) för att han lippat fisk i ån, fast detta varit förbjudet under helgerna de senaste 200 åren. Smess-Mamm (Rosa Hägg) ' med förmåga "ti laag om" för sökte kurera bruten arm med brännvin och beckolja, besvärjel ser och i värsta fall - kodynga. En trevlig text till en gammal petalaxschottis hade skrivits av Martin Nordman, den sången bör bli bra efter mera övning. Mochin och sytningshjonet på Arstu, väl tolkad av Harrv Nord Se sid II
Förväntningarna ar högt ställda när man sätter sig på vridläktaren i Öjskogsparken för att se Närpes Teaters uppsättning av Jussi Kylä taskus pjäs Runar och Kyllikki i regi av Ritva Holmberg. Pjäsen bygger ju på händelserna kring mordet på Kyllikki Saari 1953 så som då 10-åriga Jussi Kylätasku upplevde dem. Som vanligt är det i många av seenden en bra föreställning som Närpes Teater bjuder sin publik . . De individuella rollprestationer na är enligt min mening bra, mi 1jön signerad Kari Junnikkala är ypperlig, Kaj Chydenius musi k gör sig bra osv. men änd ä är det
nånting som saknas. Det b'Jir för mig olika fragment som inte riktigt hänger ihop. För fattaren har bestämt sig rör att del var Runar som mördade Kyl likki och att det var ett sexual mord. för dem som minns hän Se sid I I
6
I
FREDAG 15.7. kl. 20-01
__ *
.AMIIIIE
I_ ~~,S~w~"....s-~ ~,,,,,.~ I.~
~...-...-...-...-...-...-...-----~
Sommarens häftigaste fredag! i Aminne så klart ÄKTA SKÖN ROCK'N ROLL
STEVE ROPER I BAND
_0. 0 .• .
L
SÖNDAG 17. 7. kl. 20-01 Fölla årets fa"oriter äntligen här igen. Dansa till kramgoda
FOLKPARK • MALAX
LÖRDAG 16. 7. kl. 20-01
~----~----------------------~ Klämmig MOGENDANS med
•
MALAX GILLET"
I,II,IIL,
och ..
NÄSTA HELG L. 23 CLlMAV BLUES BAND, USA. DANX ALPHA. S. 24 CATTINGS
SVERIGES DJARVASTE
LLONGDANSARE _~_--'I'2"A SUSSAR SOM TIDIGARE
KIKKI Sveriges countrydrollning brukar hon kallas, eller SO-talets sångers ka. Sångkarriären startade hon re-
dan som femåring med solosång i Göteryd kyrka. För jämnt tio' år sedan blev hon sångerska i grup pen WIZEX och medverkade på sin första LP . Sen dess har hon medverkat på sammanlagt 19 LP-skivor varav 10 blivit Guld.
Kikki lär också vara populär utanför Norden. Hon har bl.a. medverkat i TV-program i Tysk land, Holland, England och Frankrike. I helgen besöker hon åter Ös terbOllen för framträdanden Forsby och Carpella .
Tasavallan Presidentti, rockbandet alltså, har pla ner på att återuppstå. Åt minstone sägs det att bandet ska uppträda i Brunnspar ken i Helsingfors den 24 ju li. Brunnsparkskonserterna som är gratiskonserter ord nas några gånger per som-
mar, och det är alltså i det sammanhanget Tasavallan Presidentti ska återuppstå - för hur länge är sen eD annan fråga. På konserten 24 juli upp träder också Lolita Pop och Didier Lockwood Group.
7
BUSSAR: Vidjeskog: Småbönders via Kolarn, Lappfors. Esse. Kronlund: Såka 18.45, Karleby busstation 19.00. Via Öja och Kronoby. Haldin &. Rose: Oravais via Jeppo, Monäs 19.00 via Munsala, Nykar· leby. Från Eugrno 19.00 via Jstad 19.40.
redag 15. 7. I. 20-01
SOMMARENS HÖJ ID PUNKT!!
VJ-$CD E X O M
med
a-
= - ---1
Kaustinen soi
Lagom till sommaren och den femtonde Kaustby-festivalen har bildverket Kaustinen $Oi utkommit. sta delen av boken består av med svaitvita illustra tio de 40 sista sidorna är sedan omponerade och färg bildsidor med korta xter. Längst bak finns ett u:usammandrag på både svens~ och engelska. Också bildtex ar översatta. Maarit Niiniluoto som står bokens text, berättar om , om folkmusikfestiva bakgrund, intervjuar m.J.c:r~'aV'lmannen Konsta Jyl och kompositörerna P,ehr Benri..k Nordgren och Viljami oski. Också (je unga L-d... '...... a på folkmusikinstitu finns med liksom en del and spelmän från trakten.
JOrma KomuJainens bilder är skickligt gjorda. Fin porträtt samsas med &r.fWRrI" och humoristiska si aamllSbilder. Det är framför fbi' bildernas skull man ska slaffa den här boken, det är e också utgivarnas me C'ftcnom man gett de en-
PJelax, RÖrgl'Und, Närpes onscl. 27.7. kl. 19.00-01.00 • Smakprover på tomater och gurkor • Riksdagsman Håkan Nordman
fred. 15 juli kl. 19.30 sönd. 17 juli kl. 15.00
LÖRD. 16. 7. KL. 20-01
IUtetter ar- M.t. gnom
KonDa. 8parbcmk ..l. 1.175 KonDb ADdb..... 1.852
TERI-BOYS
• Utställning av firmor
DANSORKESTER
NISSES
VlLKO HAl
: Arr. Sjunde Ungdomsringen : ....... .
Ltll.l'_
Gammaldans med
.o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..
gelska och svenska texterna . så begränsat utrymme.
Siv Ekström KAUSTINEN SOl Kaustby spelar och sjunger. Kausti nen - the music goes on, Jorma Komulainen och Maarit Niiniluoto.
.L ASSES
från Vörå Lörd. 16. 7. kl. 20.00 Trivseln framför allt!
."
8
Det regnade inte. Okej, vädret var in te det bästa, men det regnade inte, och det var huvudsaken. För det sista man ska vara när man liftar är dyngsur. Det leder o felbart tiJJ dynghumör och ingen bilist tar upp en liftare som är
Kapitel ett Egentligen hade han sett fram emot det län ge. Det var inte bara det där att det var Roskilde-festival och att 10 CC skulle spe la. Det var väl lika mycket det att det var Läge igen. Några gånger per år blir det all tid Läge och det gäller att göra nånting av det. Det kan vara långt till nästa gång. Han brukade nästan alltid fara och lifta när han kände att det var Läge. Och nu var de alltså där, i Roskilde. Ett nästan legen dariskt namn egentligen, det klingar så där förpliktande. Roskilde, festival, det måste helt enkelt vara nånting. Det första de såg var ett jättetält strax utanför festivalområdet. Hell's Angels' Headquarter stod på det på Skylt, och i tältöppningen satt några tvättäkta helvetes änglar som klippta ur nån av de dussintals B-ängelfilmer som härjade på vasabiogra ferna för ett antal år sen. Tältet var avspär rat med kättingar och det hängde Keep Out-skyltar lite överallt. Och det gör man. J ag menar, står det Keep Out, underteck nat Hell's Angels så kliver man inte på hur som helst. Inte om man såg de där filmer na. Fast de verkade rätt fredliga. Bara satt
där lite lojt och tittade på människor. Och just så var det inne på festivalen. Det var lojt. Fredligt och lojt. Folk bara flöt om kring, tittade på människor, tittade på sa ker, njöt av musiken, bara låg i gräset eller snarare f.d. gräset. Och allt var så oerhört välorganiserat på nåt sätt. Där fanns minst 10 ()()() mer människor än det bor i Vasa och allting fungerade perfekt, alla köade utan knot, fast det alltid var minst fem me ter kö till någon av de 406 toaletterna. Han undrade vad det kunde bero på. Sen kom han på det. Det här var festivalfolk, helt enkelt. En stor del av övervintrande hippies, såna som överlevt San Francisco, som redan passerat trettio och som fortfa rande trocjde på Flower Power och som lev de Love and Peace. Andra var den nya ge nerationen hippies och sen fanns det festi valhippies. Det var de som rufsade till det välklippta håret, gömde portföljen längst in i tältet och levde opp för några dar. Det fanns gott om små bodar där man kunde köpa hippa kläder, sätta hål i örat eller må la psykedeliska mönster i fejset. Nånting att leva på när de återvände till kontoret och terylenbyxorna. På stora scenen eller Canopyscenen spe lade danska Mek Pek Party Band. Det lät
komplett gen sur. Men nu regnade inte och Dodgen nade. Och körde ner tiJI hamnen i mö fast han egentr skulle till TrelIeb Sen var det bara jan över till Kö hamn.
• II
-~~-,.--
svängigt, men först gällde det att få opp täl tet. Eller kanske snarare att hitta en tält plats. När 60 ()()() andra tältare hade hunnit före kändes det lite som att leta efter den där berömda nålen.
-
.
Det tog ända till Simple Minds innan de var klara för musik. Lite hade de förstås knal lat runt, tittat på enmanscirkus med clow nen, som de genast döpte tiII Mesen för hans breda mesflin. fast de till slut insåg att han egentligen var ruggigt skicklig. nåian sera på ett ben på slak lina, spela munspel och jonglera med tre käglor samtidigt kla rar inte en mes av. Men Simple Minds fick man ju inte mis sa. Det var ett av festivalens ovanligt få sto ra namn och skulle också visa sig vara en av höjdpunkterna. Fast det tog fem-sex låtar innan det riktigt tände. Men sen var det jär net, både på och nedanför scenen. Och sen var det mätat. Det var en musikalisk höjda
..
9 -
..
det behövdes ingen efterrätt. De tog
hpilel två Hm hade gått vilse på kvällen. l trängseln lI:r Simple Minds hade han gått åt fel håll kommit in på campingen från fel sida . Del var då han insåg hur enormt hela festi mrådet var. Och naturligtvis var deras ett sånt där litet grönt som alla har. Och de danska nätterna är inte ljusa och 'ska, de är sydeuropeiskt svarta redan ler tio. Det tog nån timme, men sen hitta ban rätt ingång och kände igen riktmär
ena. Och en ny dag grydde . l rytmtältet spela de Commando M. Pigg med enorm intensi el
och vanliga frisyrer.
- Har du tänkt på en sak, sa hon åt ho .om. Pi festival i Finland är det frisyrerna som räknas, det är de som markerar, som pockar på uppmärksamhet. Här hänger det iBte på håret, egentligen är det de som är mest vanliga som väcker mest uppmärk sambet. Och så var det nog. Fast hur skulle man kunna avgöra vad som var vanligt och ovanligt. Där fanns typer av alla slag och alla såg egentligen lika ovanligt vanliga eller ovanliga ut. Men det var skönt att bara sit ta i f.d. gräset och titta på typer. Musiken bördes överallt, om det inte var nåt stort aamn orkade de inte varje gång gå och kol la vem som spelade. Det räckte med att titta i programbladet och höra efter om det lät intressant. Och förresten hann man inte med allt hur man än försökte. Det fanns fy ra olika scener med musik och tusentals andra saker på gång. Samtidigt. Southside Johnny & The Jukes äntrade sto ra scenen. Det lät trött, han blev besviken. Och när Siouxside & The Banshees kom ef teråt orkade de inte mera utan gick till folk tältet. Och där kom befrielsen . Efter Siox sides svarta toner var det som att komma ut i solskenet. De hade varit där tidigare på dan, då hade Allan Taylor stått på scenen, ensam med sin gitarr. Och stämningen i täl tet hade varit tät, tät. Folk hade klappat takten och sjungit allsång och det hade va rit nästan som vid en bättre lägereld. Nu kokade det. Tältet var packat till max och skotska Run Rig spelade den underba raste musik han hört på väldigt länge. Det var folkmusik och det var rock och det var faktiskt den heavygaste folkmusik han bört. Musik direkt till hjärtat och tältet ko kade. Tur att det var just iO CC som kom efter det, och tur att de var just så .bra ban trod
....
de att de skulle vara. En perfekt avslutning på en bra dag. Han var nöjd.
Kapitel tre Och all denna pisstank. Överallt luktade det urin. Fyrahundrasex toaletter räcker in te för 60-70 000 personer så de flesta ut rättade sina behov där det sig så föll. Och det orkade inte marken suga i sig. Det stank nästan överallt och hade inte byxorna re dan varit så skitiga hade de säkert tvekat att sätta sig i f.d. gräset.. De var uppe nästan före solen. Alterna tivbyn fanns kvar att undersöka och så ville han höra T .C . Matic klockan Il. Men Al ternativbyn skulle ha behövt en hel dag ba ra den om man skulle hinna med att dreja en lerkruka, lära sig dansa samba, göra en filthatt, måla en tavla, se teater, se film, hö ra poesi, lära yoga, se, lära, höra, göra... Det blev en flyktig bekantskap, nästa år tänker de komma tidigare och början från Byn utan murar. Men T.C. Matic var be tong och ångvält. Täta, tuffa, hårt drivan de rytmer, en skonlös piska. Hon fick hu vudvärk och gick men han satt kvar och lät sig överköras. Solen var uppe den här dagen, annars ha de det mest regnat och varit lite småruggigt. Men egentligen: So what? Det störde inte annat än när båtsalmiaken flöt omkring på tätgolvet. Småungarna, och större ungarna med
för den delen, plockade tomflaskor. Det var knappt att en flaska hann landa på marken innan tre par händer snappade ef ter den. En krona flaskan i pant, ungarna gjorde 2-300 spänn om dan skvallrade en lokal tidning . Det gick åt mycket dricka . Precis när solen började sänka sig kom Ec bo & The Bunnymen. Då blev det dans. Och sen dansades det tills festivalen var slut fast en d_el hade stuckit tidigare. Då dansade polisen in. Med hundrar och kravallhjälmar. Och de bet, hundarna allt så, ja vem vet förresten. Han fick aldrig ve ta hur det hade börjat, någon hade provo cerat på nåt sätt nån annan, nu haglade ste narna och flaskorna. Och hundarna bet och polisen gick till attack, och några ska dades. Det bände vid campingingången och var över nästan lika fort som det börjat. De förstod · aldrig varför eller vem, men på morgonen fanns bara glöden kvar av bra-
san. Några grillade korv där. Men de hade
tyckt det var spännande att se på så länge
det hände och springa undan hundarna.
Fast fredens och lugnets festival fick några
hack i kanten.
Kapitel fyra Han var finländare. Han kände det starkt . när han gick fjärde gången' i bastun om bord på Silja. Skrubbade bort skiten så skinnet blev glödgat. Första gången på näs tan en vecka. Ångorna piskade kroppen och han njöt. Han var finländare. Det kändes söndag när de kom hem.
Klockan var tisdag eftermiddag men likaväl
var det söndag. De gick och åt ett ordentligt
mål mat och summerade, filosoferade,
kom ihåg. Det kändes avlägset men samti
digt så nära hjärtat. Nästa år. . .
Han kände på sig att det snart skulle vara
Läge igen.
..
10
Kustrockblir yrkesprodu
MATS
Förra veckan v Mats Hulden till pr cent för Kustrock Han kommer att igång med proje ~ågot tag i aug Hans goda vän M· Grundström ko-n att medverka som iDS pelningstekniker. Mats Hulden är urspru hemma från Gamla under tonåren nyttade bu Helsingfors och det var dir __ der skolåren som ban mans med Ronnle ösa ocb Måsse Grundström star1Jl de den legendariska ~ Wigwam. Efter Wigwam-tiden spebde Mats som allround m bl.a. med Dave LindboJ. dl Jim Pembroke. Mats bar a ver spelande t jobbat en del .-II att översätta texter. Man fi hans alster på M.A Num ' skivor och på Hassisen KJ engelska lp. Det senaste .... gjort som musiker är att spelat med Kauko Röyhkä en lp och under det senaste också live. Mats spelar il med på Pelle Miljoonas se lp och på tumen som följde c5 refter. Vi har kanske en cb att bekanta oss med Mats han kommer till Molpe i som mar och kollar in den finlandss venska rocken.
TI LL~K.A I 'il Å~R.vÄ.t{l:fR. T(t..-l. ?~~TI
Wille Wilenius
Ungdomar i Korsholm, Vasa:
t1
"..
H)A~\ VÄN\ A fÅ
oss\
)S
BL UT
'II HAl?. v UNMIT \ h VtQ.t\ \
I
.
OM
NA&ON '/ I LL 6'EStA DA
2 t.S lE e. /IL A ViD
DE T
\;"lALKi'c(Ae)
t: vA€
.s \..A c.,-t: T
Av I
SÄ
f INN)
. B(2.\Tt"EeNAS eÅ
\:::Ar-.H:::-Co U Hl ~ <se VÄ e. SAM r E 11 fVtONUME. Ni . II
..
Arrangörerna för Musikfesa spelen i Korsholm kommer ett litet tips till den som är' tresserad av att tj äna litet peng ar såhär mitt i sommaren. E.8 diger programbok på svenska~ finska och engelska har just bH vit färdigtryckt och man vill .. D få 3 000 exemplar av boken sål da inoni juli månad. Bokens pris är 30 mk ocb deII som åtar sig att sälja böcker fu 5 mk i provision per sålt exemp lar. Du som är intresserad ku lämpligen kontakta Rita Ny gård på Musikfestspelens kaos Ii, Korsholms ämbetshus, teJ. 222 390 och avtala med henne om hur många exemplar du vill sälja. Ring Rita i morgon - holl, blir jätteglad om du hör av dig!
11
- -----_ .. _----- -..=ÖRSAL..JNNO • Ea.,.-EL - m:KlMB-OCH s-n::::rroAM""" -.RQERvtCE
SP4RKOMATlC® Stäng ute vind brus och mo
torljud i biten.
Lyssna i stället på din favo
ritmusik i en av Sparkoma
lics många bilstereoalterna
liv. Specialaffär i hemelektroDlK I
- RPES - NÄRPIÖ 962 - 43140 PUH. .........
----
ocII~
.........
..
~I
RESEBYRÅ
IN GVES
I• RESERVDELAR
TV • STEREO .. VIDEO • RADIO
Sundom
:
. autosähkö· bilelektriska ,:
se~~k~ä~~~m~d?b~~?n;
,
..f,' 31050
•
961-114951 65100 I R ESOR ~~~ ' 42048 ...................... Vaasa 10
A&M Vasa 961·113572
Inhemska o. internationella
artister
VASÄ PRODUKTION
961·119920 '
Shop
'-mmm_....;!_..._'~_·,t_, ...._3_11_14_·_....;_3_.1_.I_W_:i._II_I~_j...,'
•
N"APf!t
IV"
VASA
Crkesterförmedling
VASA musikbranschens specialaffär
, 'PRESENTE Kermik, porslif,l, skämtartikla~ m.m.
])re~'l'ltii'l,rell Inneh. Lena Wilson
PIT~AKATl J 41STORAlANGGATAN
6~100
VAASA
VASA 10
n
110 159
Tel 962·41 423
Källarvåningen under
Mode Ulrika N.ärpes
Strax countrydags! Med ett halvt dussin år på nacken kör Country Road konserten i gång inkommande söndag, den 17 juli, kl. 14.00. Platsen är den traditionella, dvs. Emet folkpark, som ligger halvvägs mellan Kaust by och Karleby längs riksväg 13. Liksom under de tidigare konserterna har man satsat på ett mångsidigt programutbud med bl.a. följande artister:
RUNAR • ••
delserna 1953 och för dem som låst om dem senare blir intrigen och lösningen något för enkel. Speciellt eftersom mordet allt jämt är ouppklarat. Bindningar na till de verkliga händelserna 1953 ger pjäsens innehåll en oer hört stark dramatisk nerv som ty värr ibland försvinner i en del onödiga scener. Språket, speciellt i första akten var rått och fullt av runda fula ord. Det var nästan chockerande. Andra akten behövdes verkligen för att balansera upp helhetsin trycket. Inte kommer jag ihåg att 50-talets "byspråk .. var så rått och fullt av fula ord som i pjäsen, men kanske man inte riktigt minns... Trots en överlag god regi, sak nades en Långbackas hantering av masscenerna t.ex. begrav ningsscenen. För oss som satt på elfte raden var det stundom svårt att . höra de mera lågmälda sce nerna. Solen var också besväran
de eftersom den lyste publiken rakt i ögonen under flere scener, man kanske bättre så än att be höva frysa. Runar och Kyllikki i Närpes Teaters version kommer säkert att diskuteras och det kommer säkert att finnas många uppfatt ningar om den. Pjäsen stimulerar säkert till eftertanke och till de bati p.g.a. dess starka verklig hetsförankring. Runar och Kyllikki är en pjäs som själv måste se för att kunna ha en uppfattning om den. För utsättningar för publikframgång för Närpes Teater är mycket go da.
Paul Lindell PETALAXBORNA •••
ström, gav prov på gammal hant verkskunnighet och John Back gren spelade en välsjungande och skrävlande hästhandlare från Molpe. Och drängen (Klas Prost) fick
TONE WAITUM, en norsk jente med mAngArig erfarenhet som coun trysångerska trots den ringa Aldern. Eller, som Aftonbladets reporter ut tryckte det: "Tone är tamejtusen en äkta countrysAngerska. Om inte hon blir något stort, är det nAgot som är fel" . I kompgruppen ingår bl.a. multi instrumentalisten Anstens Josefsen, Kent "Speedfinger" Larson samt Ann Persson, en skön svensk-norsk blandning. På den finska sidan ställer JUSSI RAIITINE~ upe tillsammans med VANHA ISANTA. Några utförliga re presentationer behövs knappast, Jussi är den finska kantrins Grand Old Man med Nashville-erfarenhe ter. Vanha lsäntä har synts på Emet scenen tidigare, för att inte tala om diverse teveprogram, senast i lör dags. Gruppen har hunnit med flera egna LP och turnerat tillsammans med olika artister i nera uppsättning ar - ett gäng som behärskar coun tryns alla arter och avarter.
Tredje ringens tävlingsdag Inkommande lördag, 16. 7. ord nar 3:e ringen en tävlingsdag vid Juthbacka. Programmet börjar kl. 14.00 med final i volleyboll turneringen. Finalen står mellan Nykarleby och Ytterjeppo som besegrade UF Svanen och Jeppo i semifinalen. Det övriga tävlingsprogram met kommer att bestå av -Iuftmadrasstafett i simbassän gen - säcklöpningstävling m.m.m.m.
•
fjärde ringen Fjärde ringen ordnar ring kval i volleyboll tisdagen den 19 juli. Matcherna spelas vid Berby uf:s lokal med början kl. 19.00. Nyvalde ringordförande Ste fan Påhls ser det som en själv klarhet att varje medlemsföre ning med självaktning ser till att man är representerade vid kvalet. Segrande dam- och herrlag går vidare till finalen i Vörå lördagen den 30 juli. Stefan vill ytterligare påminna om alt ringstyreIsen samman kommer till möte i kväll, torsdag i Bertby uf:s lokal klockan 19.30.
11
-
L
Henry Riihimäki~ Programmet är li ka vitt 's om brett - erfarenhet finns frAn nera Ar.
THE BLOSSOM BAND är en ny HORIZON PAINTERS kommer stjärna på countryhimlen här i lan frAn Australien och bjuder pA tradi det. Gruppen bildades hösten -80, tionell australiensisk, amerikansk formerna har slipats och uppsätt och engelsk musik utförd pA banjo, ningen varierat, i dag är man tillbaka gitarr och fiol. Gruppen har den se vid starten vad uppsättningen gäller. naste vintern turnerat i Europa, och Gruppen placerade sig som god tvåa i nu är det Country Road l3-dags. , country tävlingen i Mariehamn i vå ras. Sen dess har banjofenomenet COUNTRY LIFE stAr för den lokala Chip Covington anslutit sig till grup representationen i Ar. Gruppen har pen, som nu för första aAnaen står pA förstärkts med lI.itarristen/sAngaren
sin Lina och Rene fick sin Ville, precis som i sagan slutade allt lyckligt. Men det här är mera än saga: Det är dokumentation av gamla seder och bruk, av gammal kultur framförd på ett underhål lande sätt. De agerande uppvisade påtag lig spelglädje och rollprestatio nerna var överlag goda. Tempot kunde kanske ha varit något snabbare och replikerna flöt inte så där riktigt bra ännu på premi ärföreställningen.
4 kanals rul/bandspelare FOS TER A-4, obet. beg. Basförstär kare: PEAVEY Centurion + PAVEY skåp 215 BW 250 W. KEIKKABUSS: Scania 56, årsm. -69. Tel. 961-212230, 212 BO, 212540.
Petalax hembygdsförening tackade genom Hemming Smeds, som konstaterade att Petalax hembygdsförening är en livaktig och aktiv förening . Det håller man gärna med om. De agerande avtackades med blommor och den ca 200 personer stora publi ken applåderade uppskattande . För det musikaliska inslaget svarade spelmännen Lars Grön lund, Ture Häggblom, Folke Engblom och Kjell Lolax. Det skulle vara viktigt, i syn
(
Emet-scenen. Årets konsert gAr i traditionell, mysig sill sA långt vädrets makter det ~ tillAter • Några smA överraskningar pA artist fronten kan vara möjliga, vilket betyder extrauppträdande. Det gäller närmast country-folk pA besök med instrument under arme.n. Svängig dans presenteras i korta "snuttar" av TUF SQUARE DANCERS. Ar rangörerna hoppas publiken infinner sig i god tid för att undvika rusning en. Souvenirer och musik kommer i år att finnas till salu frAn Countryshop pen. För IjudAtetgivningen stAr RM Studio, Karleby.
nerhet nu sedan Kalle och Rene f(irlovat sig och övertagit Arstu, att flere ungdomar skulle aktive ras att komma med i spelet och se till att det blir kontinuitet i berät telsen framåt i tiden. För illa skulle det vara om vi inte fick ve ta fortsättningen på gårdens öden nästa sommar. En fortsättning är både storyn och Arstu värd . Föreställningar ges ännu den 23 och 24 juli.
K-J
[
.. 12
~---------------------------------------------------------------------------------------
"Kid and the Canyons skall vi heta" ... det var ett av den f.d. Kid & Canyons solisten, Paul Olins, vardagliga skämt. I uttalandet låg -inte en gnutta allvar och de övriga band-medlemmarna var alla överens om "Det är ett evigt förklarande med "Den första träningen var ett hel det där namnet", säger bandets vete", säger Martin Libr. Jag var 2O-åriga basist, Tomppi Pört- den enda som var helt nykter ocb "men blev ganska deprimerad eftersom fors, och grinar, åtminstone här i Helsingfors har jag hade väntat mej att spela oc vi blivit ganska kända bland den dentligt. Matte t.eJ(. kunde inte finlandssvenska rock publiken alls hålla takten och vi spelade , och det skulle nog vara ett grovt med två gitarrer ocb två misstag att byta namn i det--Qär sångmikrofoner genom min skedet - dessutom är ju musiken 50WS gitarrförstärkare." det väsentliga, inte namnet" . I början spelade Canyons meGrunden till Kid & Canyons la- lodisk 6O-tals pop. Efter att ha des r&jan då PaulOlin träffade försökt med jazzbasisten Thoms låtskrivande, gitarristen- Bergman, och misslyckats, hitta sångaren Christian Lindblom i de man Tomppi Pörtfors. Han Brighton sommaren 79. De två var i början en tystlåten ' bak ynglingarna brann av iver över grundsgestalt, men med tiden ut tanken på att börja spela tillsam- vecklades han och fick ' en större mans men saknade tyvärr det ka- betydelse för bandets musikaIis pital som skulle ha behövts till ka utveckling; Samtidigt fick Ca instrument. På grund härav för- nyons sitt första uppträdande. verkligades iden först två år sena- Den 5.2.1982 satte de nytt pub re. likrekord på ungdomsgården i En sologitarrist hade redan H:fors. l den för 125 ungdomar länge varit utsedd, Martin Lihr. beräknade salen trängdes omk, Han ,var ,o<;kså den enda som 're- ring 150. Det blev succe. Cany Q~Jl' fr~ början , behärskade siU " ons spelade inte särskilt -bra iristrumenl'verkligt bra. Trummi- ' men intresserade publiken. Efter , ~ ~ltt~<;tes en n,a tt ~, en buss av det~ spelade ,b andet på bl.a: PaulOlin och hette Matte Borgbacken, Lepakkoluola, Esp:. YQ.g~acka. Basist saknades vid' tanadens uteScen och Lilla ' Tea bäIldets träning -'- den .tern, Det var klart på yäg uppåt p~kt,e (~rsvann efter någon för Kid&. the CaJ:\yons ' då förs ffi.cka 'Och hår sedan dessa aldrig varsmakten stängde in Kid i Diagsvikden 9,6.82. hÖrts av.
törsta
att det var absolut det löjligaste förslaget dittills. Idag, drygt två år senare heter bandet ännu Kid & Canyons och har trots det inte börjat spela Rock a Billy.
I oktober slutade PaulOIin, Hittills har gruppen varit för som betytt mycket för bandets splittrad för någon skivinspel show image och allt verkade dys ning men hoppas nu på att få tert. l februari kom Christian medverka på KUSTROCK II. Lindblom tillbaka från Dragsvik Småningom beräknas Canyon relativt oskadd och man började också kunna ge ut en singel, men träna igen. En ny gitarrist, Hen först vill de gärna uppträda så rik Blomqvist, anslöt sig till ban mycket som möjligt i sommar. det och Kid lämnade gitarren för Texterna i Canyons låtar varierar att sjunga. Han ersattes av Masa ' mycket. Somliga är mer eller Koskinen, en lovande sextonårig mindre allvarligt samhällskritis trummis. Bandet är klart för co ka, andra 'litet ironiska eller hu meback. Enligt Kid har bandet moristiska och den tredje grup utvecklats mycket, speltekniskt pen är kanske typiska poptexter . sett: Förut fäste vi inte så stor tyngd vid bur vi spelade våra
låtar. Jag kom med accorden till "Varför går inget som jag vill en ny sång och så spelade vi den det finns ej nåt aU sträva till helt enkelt. Nu bygger vi upp Allt känns så onödigt och hårt låtarna bit för bit ocb resultatet också det lättaste görs svårt märks nog. Det är otroligt skont Så skär av repen som binder att spela ibop med två så bra gi d .
tarrister som Martin och Hena.
Uvet leva, låt ingen säga nej Tomppi har en fantastisk stil Gör som du känner, gör fast känsla. Masa har ju bara spelat uppror en månad med oss, men jag tyc möt nya vänner och tro på det ker att ,det fungerar förbannat du tror•••
bra."
Bandet spelar ,en något moder
niserad60-tals pop, som ibland
t.o.m. är iitet progressiv. Hena
Blömqvisi spelar förutom gitarr
, också synth; men gitarrsolJQdet
är andå det dOminerande.
,Låtarna skrivs fortfarande av
Christian, me,n de flesta arrange mangen gÖr bandettiIIsammans. Canyons sjurtger' mest ,på engels ka, men uppträdde~yligen i ra dio med två svenska låtar. ' Eftersom vi ' alla i bandet är " svensktaJande tycker jag aU det vore naturligare att framföra vår musik på svenska, även om
många, särskilt de finskspråkiga
har fördomar mot finlandssvensk
rockmusik. Vi siktar på att upp
träda i Molpe för ,en finlands
svensk publik"
pörtfors.
I"J
"Bop-$h-Bop, theyre fJghtill& in
P
"Bop-Sh-Bop, I love Mark Do lan "Bop-Sh-Bop, they strugglr
again "Bop-Sh-Bop", but should I care There is a girl walking down dir street oh, oh she looks so neat oh, oh, I love her so ma oh, oh, but hh scared to touch"
P.
På SÖU-Rock i Molpe i slutet juli har ni kanske en chans aU be kanta er pärmare med Kid & ~ Canyons musik .
Text & Foto WiJle Wilenius