ats och hans Beata iir sitter Lena Nyblom och Bengt Lybäck på brunnen vid TQrgare
- tgård i Kronoby. De spelar sina roller som Beata Aulin och Mats lamder i "Vår bygd vid ån ", ett mäktigt skådespel som grundar sig • verklighetshändelser i 1800-talets Kronoby. För att sätta upp det kala eposet "Vår bygd vid ån" har kronobyboma inte behövt gå - er ån efter vatten. De flesta medverkande - aktörer, musiker och . te minst författare och kompositörer - är kronobybor eller har knytning till bygden vid ån. Läs mera om Kronoby-premiären i
bbel bemärkelse på sidan nio.
Nazareth:
Vi är inget
heavy-band
Bra! sa Naza reth Man har kanske alltid fö resl.ä llt sig Nazareth som hc;avy band. Publiken hade kan 'ke också väntat sig mera läder och nitar. - Vi är inte ett heavy-band, säger Dan McCafferty, solist i Nazarelh. - Läder har dessutom ingenting med musik att gö ra. Folk ska lyssna och se på oss utan läder och blod. Naz.areth har fungerat i samma
uppsättning om nu i sexton år, o Huvudbandet Nal.areth sam
och åt minstone lika länge till lade en andäktig publik nedan ska de hålla på. Del är alla öve för scenen. Stillsam och lugn rens om. Det är andra gången var för övrigt helo Sea Side de besöker Finland. För tio år Rock. Inga som helst ord seda n spelade de i Åbo. ningsproblem. Forts. sid. fyra
2
Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav OUn
Tradition P å Åland har den
inte helt obekanta chefredaktören Hasse Svensson dragit igång en pressdebatt kring uf-rö relsens politisering. Svensson låter förstå att Äbolands Ungdomsförbund, som enligt honom har kommit att bli en ansenlig politisk faktor, på sätt och vis kollektivan sluter sina medhimmar till centern. Svensson kritiserar också uf-rörelsen för att inte hänga med i tiden utan att den trampar på i gamla fotspår. . Även om de åläildska förhållandena kanske inte är helt de samma som i Övriga S·venskfinland, är en kom mentar till det svenssonska påhoppet på sin plats.
B eträffande politiseringen av rörelsen kan man konsta tera att det för utomstående alltid varit svårt att förstå hur en så stor organisation som finlandssvenska uf-rörel sen kan fungera helt utan partipolitiskt tänkande. Män niskor som har för vana att indela sin omgivning i olika politiska fållor - och därmed i vänner och fiender
nytänkande
har svårt att fatta att det går att arbeta och framförallt samarbeta utan att se till politisRa förtecken. Man kan till och med gå så långt att man påstår att det · är rörelsens största styrka, just det att den lyckats klara sig från partipolitiken. . Att uf-rörelsen stämplats som konservativ har inte så mycket att göra med att det man sysslar med är tradi tionella s.a ker. Det är mera ett utslag för den märkliga lo giken på vänsterkanten som förfäktar att allt som inte är "arbetarkultur" är borgerlig kultur och därför bör nöja sig med att dela på de bidragsmedel som högerns poli . tiska styrkeförhållande skulle ge vid handen. Detta tänkesätt och de politiska ungdomsorganisatio nernas oblyga "roffa åt sig-politik '.' har lett till sådana uppenbara orättvisor att högre myndigheter har tvingats . bland sig i lek an . Är det kanske ett tänkesätt i sarruna linje som nu får
Hasse Svensson att tro att uf-rörelsen är en centerkraft?
Det är tydligen för honom helt obegripligt att resa majstång, dansa folkdans eller rentav spela utan att tänka i partipolitiska termer. Att sedan ga ." """,___ rörelsens målsättningar, synsätt och verksamhe'ICfj:rll~ sammanfaller med den ena eller andra politiska ri'fm_r är ingen orsak till att partistämpeln skall plockas Ett annat fel Svensson gör i sitt resonemang är tydligen sätter likhetstecken mellan konservatism allmän kverulantisk bakåtsträvighet. De kol1SCl"' dragen som finns inom uf-rörelsen är ingalunda lag för ett allmänt motstånd mot ny tänkande_ snarare ett uttryck för viljan att slå vakt om ett väJrd::fIiI1t kulturarv, som under de glada 60- och 70-talen g-. . . . . . . .,.;
gå förlorat, men som idag upplever en rennäsanS.. I en uppföljande ledare hävdar Svensson att ........ __..... lunda är ute efter att riva ned det goda som redan J!len at! han vill ha en debatt om hur ungdoms AJand kan förnyas. Tyvärr verkar de recept Svensson ger i den u ' ucdl_1: ledare på inget sätt vara fräscha och förnyande!
batt om samhällsfrågor, en bred konferens om
marnas tillvaro i -landskapet och agerande för
domarnas intressen skall tillgodoses när nya baa...
områden byggs' ut, är några av de förslag han t
med.
Visst skall det debatteras och konfereras ino sen. Men det är väl ingalunda på det sättet Sven att ÄIUF skall kunna engagera gatans ungdom i hamn'! För några år sedan tog flera österbottniska Ull föreningar initiativ till byakonferanser där man och blötte den egna närmiljö. l dag det det samhä.D!a ... gemang inom ramarna för byalagen som är ak där man på FSU-nivå nyligen gjorde ett uttalande tiv anda . . Men av tradition har uf-folket inte varit de m dens, utan snarare handlingarnas människor. Vi bostadshus istället för att göra uttalanden om brist, vi röjer sly längs vägrenarna istället för går testmarscher mot giftsprutning och vi renoverar lerna istället för att gråta över att ingenting görs
I nnan de håglösa ungdomarna i gathörnet kan hällsengagerade och med i organiserad verksam det att de själva inser att de måste göra något för bättra den egna tillvaron. En folkrörelse kan aldrig uppstå ur bidragspen skapas uppifrån. Den måste uppstå som ett ut viljan hos en befolkningsgrupp att skapa någon ' tre av den tillvaron de lever i.
Myternas tid
ringar som ·skett och hela tiden sker angående könsrollerna. so m inte . längre absolut behöver betyda fysio· i Österbottningen tar Margita logi.,k t kön . I undersökningar som Lukkarinen upp de förändrade gjorts i Finland har man konstaterat att kvinnan i sitt drickande i m01 sa ts könsrollerna och kvinnornas alkoholkonsumtion. Vi vet för li- · till mannen söker sociala erfaren heter. Hon är i allmänhet mera med tet om kvinnornas alkoholbruk, veten om riskerna . Mannen sträva r lika litet som k vinnans sit uation närmast i första hand i sitt drickande överhuvudtaget, menar Lukkari _ till avslappning i en omedelbar situa tion .
nen och fortsätter.
"Vi vet mycket mera om myter och fördomar än om existerande realite· ter. Genom det ökande intresset rör kvinnoforskning och de initiativ som tagits, har ·också kvinnors alkohol bruk ägnats större intresse. Kvinno forskningen tar fram kvinnokulturen som en särpräglad kultur, som är lika bra som männens. Kvinnokulturen har mycket att ge den manliga kultll ren . Därmed är det också helt klart att det kvinnliga alkoholbruket kan ge nom olika impulser bidra till att for ma de manliga mönstren. Här måste vi ändå uppmärksamma de föränd
Då könsrollerna sakta men säkert rörändras strävar den nya, mjuka finska mannen kan ske också s må ningom till samma upplevelser. Fa miljen rörändras och tvingar fram e n omvärdering av mannens och kvin · nans inbördes förhållanden - här kommer det mjuka manlighets mönstret in i bilde.n. Detta mönster har de lInga familjerna 1I1vedlal själ va. Det är deras ·svar på den rådande siluationen. Enligt Vappu Taipale (19R2) . innebär detta att ett konse kvent förverkligande a'· iämlikhet s lagstiftningen, en ny familjepolitik, en arbetslagstiftning som beaktar
barnfamiljerna osv, måste förverk ligas . Detta nytänkande måste också nykterhetsrörelsen ta i beaktande om arbetet skall ge resultat. För det är trots allt så. att det är de djupa grundläggande orsakerna bakom alkoholbrukei vi måste komma åt. Vi måste lära av erfarenheter vi fått ge nom forskning bland special-. grupperna i stället för att alltfort hålla fast vid att dessa målgrupper är de enda problematiska och därför föremål för de strängare social kont roll. Myternas och fördomarnas tid kan vi för gott lämna bakom oss . "
Country-år? Idag är det rena modesaken att prata om olika specialår_ I Kina är det djuren som fåll ge namn åt åren, vi här · i vårt hört av världen håller oss mera till mänskliga mollon, ena året är reserverat för en viss sjukdoms typ, ett annat för åldringarna,
och på kommande lär också va ra ungdomens eget år. Några större praktiska resultat har in te åren uppvisat förutom några torra informationsprogram i ra dio och TV samt rubriker j pressen. Steget från ord till gär ning är fortfarande långt. Countryn har inget eget år, countryn är levande, har fun nits i olika former genom tider na, fortlever. t.o.m. frodas på vissa ställen.
FIDRA Det ligger helt i linje lid rörelsens målsättning att nuerligt betona vikten a\ fram ny, gärna special dramatik. Dock skall vi k ihåg, att alla ansträngni förgäves,. såväl våra so. fattarnas, ifall våra gru te aktivt går in för att a det nya materialet. '-j alltså arbeta för att in såväl publik som amat för de tillskott i dnlJl. .iIIII. FlORA fört fram. Det ir övrigt skyldiga dem ned möda på skrivarbet~ pjästävlingen.
3
•
Tulavipporna mer än teater
Man har en känsla av att Molpe-tulavippornas "Mitt i Böllon" är något mer än bara teater. Det är ett tillfälle för hela byn att samlas och uppleva en annan tid. Alla åldrar är representerade både på scenen och på läktaren. Och spelglädje och uppskattande publik gör föreställningen till en folkfest. Eftersom det ofta byter Pjäsen är värdefull dels för de äldre som var med på den tiden, dels för de yngre människor som får reda på hur det gick till förr. Det är ingen enhetlig handl ing som presenteras, utan olika snu ttar. T .ex. om "byggatjelg an" , kvinnor som flyttade från gård till gård för att bygga fisk bragd, ved och sandbåtar som kallas "haxar", och framför allt om "Böllon" , byns dans stuga. Man har närmast tagit fasta på de roliga och angenäma hän delserna, därför tycker jag att byfånen blev lite malplacerad, eftersom han gjordes till en så tragisk figur. Bertel Nygård bör dock få beröm för sin rolltolk ning.
nd rasar en livlig pressdebatt om ungdomsföreningsrörelsens eventuella politisering och fö rmåga att anpassa sig till moderna tider. iF tidningen Nya Ålands chefredaktör Hasse Svensson som öppnat debatten genom att i besserwisser-anda låta läsarnaförstå att den åländska uf-rörelsen är kollektivt ansluten till _ ......... ! Svensson kritiserar också rörelsen för att ha stelnat i sina former och för att den tram • i utnötta fotspår. ~ ssonska
påhoppet av den a uf-rörelsen kommer CD uppföljning till en artikel tid ning publicerat. I artikeln -uades Dag Broman, som som studentgillets represen i orikets kommitle för det inionella ungdomsåret. - ervjun frågar sig Broman an all nämna någon vid - om organisationerna är a nog all kännas aktuella medlemmar. har tolkar Svensson som en mot ungdomsförbundet konstaterar: :r i r ju den överlägset starkaste sorganisationen, med 10 eflast mycket väl förankrade sföreningar och ställning g or mottagare av landskaps
både när det gäller fritids och ungdomskulturen. a. frågar sig hur uppsökande ungdomsförbund är i dag, ... värvar nya ungdomsgrup iii rörelsen och ger uppslag till - - . pfull sysselsällning på det planet. Ort ir fara värt all Ålands ung örbund stelnat i sina fonner .m .... mpar på i utnölla fotspår. ~aI:~n
ger dock förbundet er de för en del av det arbete r. Däremot tycker han inÄlUF följer med och ut och hänvisar då till miss ena med ati grunda en IIIIIPlUlsförening inne i Marieplockar Svensson fram ..... irens lopp har Ålands ungörbund kommit all bli en in )dlig politisk kraft, uppen på den konservativa sidan. T lar hand om en hel del bi-
drags pengar rent rutinmässigt, vil ket gör all konkurrens om själarna knappast kan uppstå. Kanske man kan tala om en slags kollektivan slutning till centern. Det är naturligtvis ell klipp för denna politiska gruppering. Men frågan är om ell sådant klipp verk ligen håller ungdomsförbundet på en tillräckligt alert nivå. När förekom det en seriös all män deball i samhällsfrågor inom Ålands ungdomsförbund senast? När hade Ålands ungdomsförbund en bred konferens om ungdomens tillvaro i landskapel ~enast? När slogs Ålands ungdomsför bund för all ungdomars intressen ska tillgodoses till exempel när bostadsområden byggs ut?
I en avslutande sväng säger Svensson atl hans avsikter inga
lunda är atl försöka skapa en de batt höger-vänster, utan att han vill att någon definierar vad ÄlUF menar med kulturellt och ideellt organisationsarbete och hur den teorin stämmer mot verkligheten. De sv6righeter våra ungdomar har i dag på Aland kan naturligtvis inte lösas enbart aven aktiv och ny skapande bred ungdomsrörelse. Men en sådan ungdomsrörelse kan hjälpa till all beskriva problemen och deballera dem. Vilket är första steget ut ur krisen. . Alands ungdomsförbund har re surser all vara en sådan rörelse, avslutar Svensson ·sin ledare.
Horribelt! I en insändare i samma tidning
avfärdar Fjalar Eklund, ordfö
rande i ÅlUF, det svenssonska på
ståendet om kollektivanslutning
till centern som horribelt.
Byfånen är ju något av tradi tion i folkspel, men man kunde eventuellt diskutera deras var ande eller ickevarande. Det trö ttar i längden att göra komik på deras bekostnad.
politiseras. Tvärtom säger ju Bo man i slutet av den aktuella in tervjun att han hittills enbart mött entusiasm inför världs ungdomsåret, påpekar Sölgen. Sölgen menar att världsung Eklund påpekar att rörelsen domsåret och de medel som an inte ställer några som helst krav slås fOr det kan verka som en in på politisk hemvist bland de akti • jektion för olika intresseföre ningar och som en kick för de va. _. Som ett konkret exempel på åländska ungdomarna. det ÅlUF sysslat med nyligen
Men all andelstidningen nu hoppar nämner Eklund den stora junior
på ungdomsförbundet är förstås ell folkdansstämman med l 500 del
f örsök all gå vidare med politi tagare. Ett arrangemang som inte seringen i landskapet. Svensson äls varit möjligt utan ett enormt kar all sälla folk i fällor och na uppbåd av ideellt arbetande ung turligtvis skall nu ungdomsför domar . bundet placeras in bland den "kon servativa centern". Svensson säger ÅIUF:s styrelse har också ut sig inte vilja ha någon "skenbatalj talat en stor besvikelse över mass höger-vänster" i den här frågan medias sätt att sköta bevaknin men det är troligen just vad han gen av det som händer inom uf vill. För honom har redan orden rörelsen. (Något som Lö. är att konservativ och center blivit in tänka på för det österbottniska vektiv som han gärna använder i förenings folket nu då ÖP:s fram nedsällande syfte. tid ligger i vågskålen).
Ej politisering Tidningen Åland skyndar till uf rörelsens försvar på ledarplats där Helge Sölgen konstaterar att det gångna året varit ett av ÅlUF:s livligaste med bland annat en lång rad av· internationella kontakter på programmet: Just denna tid p6 året är alla ung domsföreningar i farten och det orooas friluflsfester och danser, i synnerhet ute i skärgården. Konser vativt. säger Svensson och vill hell re all ungdomarna skall deballera bostadssituationen i landskapet. Visst kan det anses konservativt all ordna en sommarfest med resning av midsommarstången men det är dock en del av vårt åländska liv och vår identitet.
Sölgen påpekar att Bomans in tervjuuttalanden ingalunda skall tolkas som att han ser att ung domsarbetet i föreningarna skall
Felläsning I en uppföljande ledare menar Hasse Svensson att man missför ståU honom - han har inte alls påstått att rörelsen skulle vara kollektivt ansluten till centern. Svensson menar att det visserli gen är aktivt inom ÄIUF men han efterlyser att något görs för all aktivera vilsna och olustiga ungd omar. Tidningen Ålands inlägg kom menterar Svensson såhär: nen här gången ackompanjerad es "jalar Eklund liV tidningen AI and. som fkk ihop det till all den .s om andas m"t ungdomsfiirhundet ger sig på .s.iälva resningen av mid~ so.mmllrstångl'n. "men det är dol"\.. en del av vårt åliindska liv och vår identitN". Så ,n~ckct djupare kan man intl' sjunka i tallkeoskärpa och näspat riotism.
handling resulterar det i att sce nen blir tom onödigt länge mel lan scenerna. I bland blir de oli ka avsnitten onödigt utdragna, ibland har man en känsla av att vilja se hur länge som helst. Sp eciellt roligt är det när '~bygga tjelgan" arbetar. Stefan Granq vist, Ulf Stenlund och Christer Backgren får också "letase" (impregnering av brågd) till en fin scen. Kanske mest dråplig av allt är kvastgumman, Inga Häggdahl som får i sig för myc ket hembränt och bjuder på ak robatiska övningar. Åke Nydahl som gör engels mannen Cooper är också en an ~enäm upplevelse för publiken. Äktheten i scenerna kan inte if rågasättas, även om skådespel- , andet ibland falerar något. När en "tulavippa" gör en dito kan det inte bli fel. Teatergänget är ett jämt team med ·gott samar bete, och många av de äldre har säkert varit med om det de nu visar på scenen. AnCi Holm I Avslutningsvis kan efterlysas mera experiment och nya tag. vil ket ocksä skulle göra att massme dierna uppmärksammade rörels en. Debatten borde också så små ningom komma upp inom FSU, där frågorna om arbetsformerna ställs allt oftare, menar Svenss on.
Omvälvningar - Jag upplever det som om för hundet fiir närvarande genomgår slörre omvälvningar än på länge. Hir tio år sedan, då var ramarna m)'cket. mycket smalare!
Så säger ÅIUF-orförande Fja lar Eklund i en intervju i tidning en Åland. - Visst finns det en del av verk samheten som är relativt traditio nell - den kan vi kalla fiir stom men - men projekt med nla verk samhetsformer giirs varje år. Fast än det kommer in nya aktiviteter hehöver man väl inte kasta allt gammalt i sjiin?
Beträffande den oorganiserade ungdomen anser Eklund att ett centralförbund aldrig kan påtvin ga ungdomarna något. Det är ungdomarna själva som måste komma med initiativ till fören ingsverksamhet och liknande. Snacket Oll) centeranslutning avfärdar Eldund som ett påhitt: - Jag undrar just vad man kan sät hl !"iir politiska aspekter på en som marfest i 8erth~· vik. cn f1underfest i Lemland eller en teaterkväll i Sot tunga? En av Ålands ungdomsför hunds viktigaste uppgifter är all värna om den åländska folkkultur en. inskärper han och fiirklarar all hegreppet folkkultur inte bara om fallar den traditionella hondekultu ren. utan i lika hiig grad även skär gårds-o hruks- IIch arhetarkulturen .
Se även veckans ledarkommen
tar!
4
Wild Force
imponerade-
Dags för första bandet. Hemmasönerna Sanslös, ett gäng som enligt egen utsago spelar sanslös rock'n roll. Det är aldrig lätt att som första band inleda en konsert. Men i dag gjorde Sans lös sin kanske mest lyckade keikka. Gänget spelar bra ihop, starkast är solisten Kimmo Rautanen som gjorde ett väldigt bra scenframträdande. Resten av bandets medeimmar är ännu för stela för aU man ska kunna tala om sanslöst. Speakern, Raymond Wesander hoppar upp på scenen och pre senterar första utländska band för dagen. Från Sverige och Eu ropatoppen ... Double Trouble! Bandet har rutin, bra samspel. Men aningen "vanliga" egna låtar. Double Trouble spelar inte enbart egen musik, spelar bland annat Ledins Rock & Roll Brot hers och RoiiOver Beethoven av C Berry. Sångsolisten imponerar men sanningen är nog den att han uppträder betydligt bättre än han sjunger. DiddiKastenhoJt heter han och jag gissar att hans stora idol är Whitesnakes David Co verdale. Double Trouble hade i alla fall svårt att få publiken med på no terna, de flesta låg och halvslöa de på fotbollsplanen. Men inget fel på det folket hade det gott i gräset. Man njöt av solen och sabbaten. Wild Force, från Vasa tar över. Sea Side Rocks bästa musi ker, dock inte sångsolister. Spe ciellt trummisen och basisten spe lade tight ihop. Wild Force är allt . igenom proffsiga, låtarna, arran gemangen och scenframträdan det är säkert. Men fortfarande är publiken rätt slö, roligt är i alla fal l att mera folk droppar in på sportplan hela tiden. Man lever i väntans tider. När ska Nazareth uppträda? Men inte är, först 220 Volt, Östersund Sverige. Nu blir det ös, typiskt heavy band. Bra grej imagemässigt. Pojkarna har heavy ut i fingers petsarna (läder, nitar & orginellt
formade gitarrer) ..Det fanns gott om heavy diggare bland publiken och först nu blev det en viss acti on, heavy är pop i Närpes. Nu samlas gäng nedanför scenen, det börjar så smått rycka och knycka i de läderrocksklädda heavy diggarna. Allt medan solen sken och klockan drog mot fyrasnåret steg förväntningarna, nu är det dags. Efter en halvtimme kommer dom, skottarna. På scen Nazareth; fyra till åren komna farbröder. Gitarristen Manny Charlton har god början till flint, de är inga ungdomar längre. Men så har de ju hunnit speJa ihop i sexton år vid det här laget. De gamla faijorna kunde sin sak. Andäktigt lyssnade publiken till storheterna. "Love Hurts", sjöng Dan Mc Cafferty med sin kännspaka röst. Låten man hört så många gånger från jukeboxen. Dagens toppnummer blev i alla fall Nazareths version av "klassi kern" Cocaine. Nazareth blev kanske onödigt "långa" på scen, ett kortare set hade man vunnit på, nu blev det aningen långtrå kigt. Men vad gör väl det, Nazareth ser man ju inte varje dag. Men nu har jag sett dem och Nazareth har sett Österbotten och Närpes. Konserten är slut, vi vandrar iväg mot bilen. Underligt att rös ten håller för Mc Cafferty. Teamwork AnCi Holm, Hans Hortans & Rytm Erik
Sol, sommar och Sea Side! Sol, sommar och Sea Side Rock. Vädergudarna var på top penhumör i söndags, åtmin stone i Närpes. Sea Side Rock arrangerades under bästa tänkbara förhålland en. Över 1.000 personer ha de kommit till idrottsplan en, i första hand för att se och höra Nazareth. Men pu bliken·bjöds också på annan skön musik. ,_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
VI ÅR ... Trots bandets storhet har de ingenting emot att spela på mindre ställen. - Vi har lite gått inför att spela på små ställen, och vi kommer gärna tillbaks hit till ... vad var det stället hette nu igen? Just nu är de i alla fall på väg tiU Sverige, för att ge en konsert i Östersund. - För två månader sedan var vi i Polen och det var alldeles fan tastiskt, berättar trummisen DarrelI Sweet. Annars är det mest västeuropa, USA och Ja pan. Namnet Nazareth ger kanske andra associationer än rock. - En del brev har vi nog fått, där det klagats på att vårt namn förknippas med kristendom, men det är ju bara nämnet på en stad. Vi kunde lika gärna he ta Närpes, säger McCafferty. Annars är skottarna nöjda med Närpespubliken. McCafferty säger sig vara förvånad när de flesta kunde sjunga med i deras sånger, spe ciellt som många av dem blev inspelade när stor del av publi ken bara var 3-4 år. Den 10 september detta år släpps en ny LP ut på markna den. Den heter "The Catch" och är helt signerad Nazareth. Blir den en ny hit? - Vi gör inte hits. Vi gör
Double Trouble från Sverige förSÖkte med all makt få publiken med; n'ängarna, vilket tyvärr misslyc kades.
Det är ett ärpes solsken man kommer , dag en för en av årets stora rockhändelser i Österbotten. Sea-si de-Rock. Musikfolket sitter och dåsar i gräset, rocken dånar ut frä. läktaren. Denna gång är det inte publiken som sitter på läkl aren. Grillkorvslukten sprider sig runt hela området, och och annan heavy-diggande mås cirkulerar ovanför mixersIt läggningen. Efter en snabbkoll kan man konstatera att de flesta som vallfärdat tiU Närpes är här för att se och höra Nazaret. AUa sitter andäktiga i för väntan. Någon riktig fart på folket blir det inte under dagen. Man kan konstatera att det är söndagsfiiJis, Österbottningar na är trötta efter lördagen, och vi har ju aldrig haft någon stör- . musiken, sen beror det på om folk köper musiken och gör hits av den, säger Sweet. Visste ni annars att ordet "bra" också är "bra" på skots ka? Bra!
re fallenhet att hålla karnel Så polisbilarna som fanns plats får nog stå där de står. - Det är nog en mera stä tillställning än vad jag v· mig, säger Hans Yster förälder till ung rock-diggaR! Själv är han äldre än med ern på rock publiken. Trots att publiken är har man ändå den känslan ah folk trivs. - Det liknar mest en fami!' restäIlning, tycker en av Vojtarna. De ca 1.100 österbottni _ na visar sin uppskattning på sätt.
o Dagens bästa musiker? Wild Force från Vasa. I bandn bland andra Janne Stolpe och Christer Rönnholm.
5
Mäktig Torgare-premiär aste veckoslut skrevs en bit österbottnisk kulturhistoria . . "ar det nämligen äntligen premiärdags i KrQnoby för ns Fors' specialskrivna pjäs "Vår bygd vid ån". Och det var inget halvfärdigt verk kronobyborna present de under den dubbla premiären. Under mera än ett halvt tid har man arbetat på uppsättningen och resultatet är
------_ .. .......
'
ner. o noby existerar sedan tidig tt rikt kulturliv. Musiken under Sven-Olof Rays ledn- . nått kvalitativa och kvantia höjder, samtidigt som Gre och Bjarne Snåre har gjort o\-arderliga insatser inom folk dansen. Kronoby u & nf:s bidrag till det lokala kulturlivet har best l i en lång rad av revyer av basta tänkbara amatörkvalitet. Tar man därtill två kultur personligheter utgångna från Kronoby -Hans Fors som för fattare och professor Sigurd Snåre som kompositör - 'och ter alla dessa samverka förs man aH den första sommar tern vid Torgare blir en allt - nom produkt av Kronoby. En produkt som kronobyborna på inget sätt behöver skämmas fl)r.
Under spelets gång upplevs fyra oljka präster på Torgare. Och naturligtvis kan kronoby borna inte låta bli all blanda in Johan Ludvig Runebergs ton årsfrieri till prästdottern Frig ga, trots att de två personerna inte har något direkt att göra med Mats Leander och den öv riga handlingen i pjäsen. Från den inledande scenen med Mats tillkomst går hand lingen snabbt över till 1808-09 års krig. Kriget når också Torg are och då den tioåriga Mats (Claes Gripenberg) får visa prov på sin initiativkraft genom att rädda gårdens hästar och den bäss som under premiär kvällen var ofin nog att helt i st rid med manuset rymma sin väg. Några år senare dyker Mats upp igen vid Torgare för att bli anställd som dräng av den dåv 1800-tal arande prästen .H enric Aulin (Stig Gripenberg). Eller -är det Hans Fors har va1t att förlägga. kanske snarare Mats som anst till en intressant tid i Finlands äller prästen som informator? historia - 1800-talet. Person- Men den driftiga Mats nöjer sig ema pjäsen skildrar har ex.ister inte med detta. Några år senare at i verkligheten och det mesta får han prästdottern Beata att som spelas upp är historiska mot faderns vilja ge sig av med händelser som till råga på allt honom. De två har fattat tycke inträffade just på själva spelpl för varandra och den unga da atsen, det vill säga Torgare tidi men går med öppna ögon in i Ii gare prästgård. vet som bondhustru. Under den cirka tre timmar De är således kring dessa två långa föreställningen får vi föl som det mesta av handlingen ja med bonden Mats Leanders . utspelar sig. Under pjäsens (Bengt Lycbäck) och hans hust gång varvas glädje och sorg; TU Beatas (Lena Nyblom) liv, medgång och motgång. Bland börjandes med Mats födelse i . annat får vi vara med oml en klöveråker slutande med kamp mot frosten, barnadöd, hans bortgång på gårdsplanen 50-årskalas och den spirande vid Skuthälla. nationalismen. Vid halvtid är ~
&"1;"C
O Tom Björk/ors och Anna-Maria Gripenberg har krupit in i 1800-tals kläder då ~de sk'"'ml gestalta Runeberg och Frigga. det de tinga tus bröllop som går av stapeln och publiken kom mer på så sätt att få agera som bröllopsgäster under pausen. Mot slutet av den andra akt en är man framme vid 1867 och det svåra nödåret. Beata plock ar missnerötter för att familjen skall ha något att äta och svält ande tiggare hör till vardagen. Frånvaron aven Gud och närvaron av svält, sjukdomar och död gör att Beata börjar tv ivla på Guds existens. Själv blir hon tyfusens offer och Mats som klarar sig bryts psykiskt ner. I slutscenen är det en ny gen eration som tagit över hemman-
Hälften av kommunerna ger· inga driftsbidrag Varannan av de Svensköst erbottniska kommunerna ger driftsbidrag till före ningarna. Det här framgår ur en un dersökning som Sören Lill kung gjort för en tid sedan.
:-! SOren LiUkung på ungdomsbyrån i Nykarleby har undersökt hur kommunerna i Österbotten stöder ungdomsföreningarna. Undersök Illingen visar bland annat att häl/ten av kommunerna ännu inte delar ut t*ijtsbidrag till/öreningarna.
Sören Lillkung studerar vid ek~ nomiskt statsvetenskapliga fa kulteten i Vasa men jobbar nu ~9!Drnartid som praktikant vid ungdoms byrån i Nykarleby. - Det är förvånande att kom munerna ger ungefär lika bidrag, säger LiHkung. Städerna och de större kommunerna ger visserlig en större klumpsumma men det är också mycket fler föreningar sOf!! skall dela på kakl!,n. Atta av sexton kommuner som Sören undersökt ger driftsbidrag till ungdomsföreningarna. Drift sbidraget går enb3l\t till kostnad erna för uppvärmningen av lo kalerna.
et på Skuthälla. Den gamla ' två ledande rollerna, det vill sä gubben Mats väritar bara på att ga av Bengt Lybäck och Lena få återförenas med sin älskade Nyblom. Beata, vilket också sker i slutsc enen . Måhända är det reglssoren MajLis Granlund man också har att tacka för att agerandet .Stor uppsättning löper påfallande smidigt redan Bland de 27 talrollerna finns under premiären. det en lång rad av förtjänta in satser. Glädjande nog klarar sig de yngsta aktörerna med äran i behåll. Speciellt lägger man märke till Claes Gripenberg i rollen som .den unga Mats Le ander, Anna-Maria Gripenberg som Frigga och Tom Björkfors som lohan Ludvig Runeberg. Fina insatser görs också i de
-
-
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är en mäktig pjäs kronobyborna de buterar med. Det skall nu bli spännande att 'se vad som kom mande år spelas upp på Torga
re. K-G OLlN
Undersökningen visar att kom- kom vi säkert. långt över 20 000 i munerna i mellersta och södra utgifter, tror Ingo. Österbotten ger rätt kännbara biGunne Lax är ordförande i drag till föreningarna. Däremot ungdomsnämnden i Korsholm. ger de inga driftsbidrag utan det Hon berättar att man målmedve kompenseras !\led högt allmänt tet gått in för att höja drifts bidra verksam hets bidrag till exempel get till föreningarna. Målet är att gav Närpes kommun ett totalt höja summan med 10 000 mk i verksamhetsbidrag på 160 000 året. mk 1984, medan Korsholm gav - Alla som sökt driftsbidrag av ett bidrag 85000 mk. Men utöver oss har fått, säger Lax. Nu senast detta ger Korsholm ett driftsbi kunde de sökande få ett bidrag drag på 40 000 mk. som motsvarade 24 procent av de Riksdagsman Håkan Nordman totala utgifterna som föreningar har föreslagit att man borde få na kan uppvisa för energikostna till stånd en arbetsfördelning der. mellan stat och kOmRlUR så att Korsholrns kommun ger lika staten helt skulle gå in för att stö stor summa irenoveringsbidrag da ' renoverings projekten medan till föreningarna som man ger kommunerna bör gå in för att driftsbidrag. stöda med verksamhets och drNykarleby stad ger även ett iftsbidrag. stort driftsbidrag till sina förenEn uf-Iokal av det mindre slag ingar, en summa på 52 500 mk, et har en total driftskostnad på · vilket är nästan lika mycket som 4000---'--5000 mk per år.verksamhetsbidraget. kostnader. Men fortfarande så ger ännu Däremot blir kostnaderna för inte hälften av de svensk öster en större lokal mycket större. bottniska kommunerna något Fjalar Ingo, ordförande för Ska driftsbidrag. Detta är någonting tila uf, berättar att kostnaderna som bör rättas till. för att hålla lokalen varm under - Målet är fortfarande att alla året går på en 12000 mk. kommuner bör stöda med drifts - Då går vi på sparlåga hela tid bidrag, säger kanslichef Ulf loh en för att hålla kostnaderna nere. ans son på SÖU. Hans Hortans Om vi höll huset varmt hela tiden
6
FREDAG 13.7. kl. 20-01
~ DANS:
1111
80·talets grupp har de kaI. Detta 11·mannaband, som än ,f ramträtt sedan st art snart tre år sedan fått 1JSii recensioner. Shine är Maria Sand blad DN. Fick utmärkelsen GUL LrLJ~_ 1983, som årets bästa nya
15 års åldersgräns. Bussar som tidigare.
NEJDENS STÖRSTA SOMMARFESTPLATS
LÖRD. 14. 7.20-01
• 2 dansbanor • minigolfcafe öppet i juli (12.00- 21.00) • grillar, badstrand
GAMMALDANS
Malaxgill
ÄNTLIGEN . .. Bussar. Nä"," 19.10. Yla TÖjby. HamtlÖm, KOlllnäs, MOlpe, Pela· lax, Oyermar1< 19.30, Pörtom, U ... g'mlnne, o.Malax, Sundom 19.30, Yasa, Soll.
De bästa showerna o.banden
~onor
LILLBV_
LÖRD. 14. 7. KL 20.00
bjuder på
DANSANDET RULLAR VIDARE P CARPELLA •.• DENNA GANG M MOGEN DA NS·ORKESTERN
GAMMALDANS lörd. 14. 7. kl. 20~01 med populära
T
RAMONA
R
ALDERSGRANS 20-100 AR
Ordn.gr. 1 och serg.gr. 1
CARPELLA, KARPERÖ SF 65630
SOMMARENS HÖJDPUNKTl
* ,..
UNGDOMSDANS i
NÄ MPNÄS med
,..
*
lörd. 14.7. kl. 20-01
~~1raQ))z
~ GRATIS BUSS!
: ; WESTER från Näsby 20.30.
Gammaldans till tonerna av
.
•
invid TOBY STENBRO lärd. 14. 7. 1 kl. 20.00-01.00
. ALDERSGRÄNS15AR
NISSES sköter om musiken . .~
".
, . . MARKNAD PÅ DAGEN kl. 12.00-16.00
Arr. UF
På nattkröken eller mitt på dan'
TERI-BOYS vid EMET
. *-o,,'it-
den 14 juli kl. 20.00
~~;
c-a
LÄR DIG SURFA '
Alla kan lära sig surfa, kom till vår surfsko1a vid Molpe simstran
Lär dig den roligaste av alla sp9rter, WINDSURF'I • I kursens pris (200,-) ingår BRÄDA och FL VI HAR ALLT INOM WINDSURFING. Besök vårt surfcenter. ~ MARKNADENS F9RMÄNLlGASTE S URf'..... ~ PROGRAM.
c.
~~ UN I I MPORT
kom till den populära grillen; stan • • • • •
••••• • • •••• ••
•••• •• •• • ••
Q
66200 Korsnäs tel. (961) 641341 , 154025
7 •
• •
•
•
•
•
•
• -
• »
~
•
• •
•
•
•
•
• •
•
•
• •
•
•
•
*• •
~
• •• •• ••• • • • • ••
OUNTRY
!~!! n~ EMET
15.7.-84 kl 13.00
1
• RATILESNAKE ANNIE • .WEST COAST PROJECT • KARl MÄKIN EN BAN D ·RAMADAM • ÄIMÄ • ASH PLANT • SALOON • COUNTRY LIFE
?1ta99,e4 GRILLCAFE * Finns intill riksväg 13 vid den vackra EMET·SJÖN. Tel. 968·49 460. Öppet: vard.9-21 fred., lärd. 9-22
Kom med på TONARSDISCO ;
ARVASGARDEN
r~'.f1
l~: _______________________ .J
I
I
~
CHARLEYS TANT
.!
IlII:lliftitlilll1"Ii".' medDJ MAN'S
/
,f'
.::.:!:.~
ÖPPET MA-FRE KL 11.00-18.00
.\(\\(([\11111 ~g ~rÄf2~~O.16.00 VEGETARISK- RESTAURANG I BRINOO Metvlksgatan 5, tel. 124 559
FIrMt. Id 18
13.7, 18.7, 20.7, 22.7, 21.7,
27.7 021.7
Id 14
1'.7,22.7 o 28.7.
Biljetter på bio Scala tel. 967·
21230 on-to·fre kl 15-18, lö kl 10·
12 samt en timme före på Juth·
backa. .
LÖRDAG 28. 7. \
PRESENTERAR: Öppet alla dagar 10-21 Auki
IL
o
FAMILJEN AKP II INGEN KARLEBY~~===:::::::::!.::7~" RSGRÄNS ", 1 // KARPERÖ
WDM Bara en gång har ett punkbank uppträtt på SÖUROCK. Året var 1982 och bandet hette Slem & the actionmen. Punkmusiken har va rit alltför rå och omelodisk för att "städade" österbottningar skul le gilla den. I år är det dock åter dags för ett punkband på Molpes cenen. Bandet som .skall höja punkrockens anseende bland Mol pepubliken heter WDM och kommer från Jakobstad. Bandets tex ter handlar om polismakt, våld, skit och orättvisor i samhället, och allt detta finner man enligt killarna själva i Jakobstad. Bandet har lovat att "rocka röven" av Molpepubliken och det skall bli intres sant att se om publikens röv håller när WDM ropar ut sitt energis ka budskap på årets SÖUROCK .
KRA KRA är ett originellt namn på ett band, bandets musik är originell, ~andets texter är originella, instrumenten som bandet använder sig av är originella och bandets image är originell. Blev det tillräckligt klart, KRA är alltså ett originellt band. Det är första gången som Molpepubliken har chansen att stifta bekantskap med ett band som gör verkligt experimentell musik. Fioler, Oöjter, tablas och in diska rytminstrument blandas till en flippig soppa som till sist myn nar ut som musik när KRA, som är Helsingfors kult band nummer ett, gör sin österbottniska debut på årets SÖUROCK
12.00 12.40 13 .20 14.00 14.40 15 .20 16.00 16.40 17.20 18 .00 18.40
Gustis bluesband (Karleby) Alan Parnes product (Vasa) Ragnar Hare (Jalkobstad) Hugo & the bee gees (Malax) Action (Korsnäs) Happy end (Helsingfors) Wild Force (Vasa) WDM (Jakobstad) Loose shoes (Kimito) Joe Cool (Åland) Late night people (Ekenäs)
I PAVILJONGEN 15.00 J.J Nyberg (trubadur) 16.30 Wesley & Tobbe (trubadurer)
SÖNDAG 29. 7. 12.00 Rågsved (Esse) 12.40 Turbulence (Vasa) 13 .20 Old wintage blues
band (Korsholm) 14 .00 Helsinki city heasers (Hel singfors) 14.40 The Roots (Vasa) 15 .20 KRA (Helsingfors) 16 .00 Viktor Hurrnio (Evitskog) 16.40 Steen Röös (Jakobstad) 17.20 Stormbringer (Jakobstad) 18.00 A-Media (Vasa) 18.40 The New Bandits
I PAVILJONGEN 15.30
Plommonsylt
(barnviseg
rupp) 16.30 Barnteater
+ Dansgruppen DAMIM (Fin land) uppträder båda dagarna i pa viljongen.
,
8
Vi kommer in i cirkustältet några timmar före föreställningen börj ar. Det regnar ute, så det är gans ka fuktigt och kallt . Man hör dunkande ljud när tre unga killar riggar upp läktaren där publiken skall siua. Mitt i manegen håller tre trapetskonstnärer på att vär ma upp. Vår bild av cirkus är kanske en imponerad publik, glittrig dräkt er, granna hästar och roliga clow ner. Det ar cirkusstämning. Ett tomt tält, däremot ger en känsla av att bryta upp . Men visst finns det cirkusstäm ning. Den ligger i luften och för trollar genast tältet när det riggas upp, och en by av vagnar upp kommer, för att om några dagar . . försvinna igen ... Det är cirkusstämning.
L..
Att vara clown är ingen lätt uppgift. Stella Novas clown bjöd på ett svindlande nummer tillsammans med lindansösen. Publiken, barn so"! vuxna, följde intresserat med.
En dag på cirkus Det handlar inte om bröderna Marx' film, utan ÖP på cirkus i Va sa. Och ' cirkus som cirkus, närmare bestämt Cirkus Stella Nova från Danmark. ÖP fick vara med och se både förberedelser och en fartfylld premiär. Men först lite historia: Ordet kom från latinets "circus" (ring). I det gamla Rom var cirkus en kapplöpningsbana för hästar. Där hölls också gladiatorspel, och andra nöjen. Den moderna beteck ningen för cirkus som nöjesetablissemang uppstod i England på t760-talet. Den vanligastcirkusformen är den ambulerande med flyttbart tält. Den ideen kommer från USA. Och det är ju också den cirkusform som nu tar plats i ÖP-cirkusens' manege. - Mina damer och herrar! Får vi be om största möjliga tystnad ... .
O
Krävs övning
MireilIe Fenwick-Dufres trapetskonstnär. Varför b . cirk usartist? - "Jag fick se de bästa cir" tisterna i Europa, och sedan har jag bara velat sys ' a sånt här" . Men det är inte att kliva upp under taket gla en stund, utan det krä ket övning . MireilIe har varit både i eiz, Italien och på cirkus Paris. Dessutom har hon i år tränats aven äldre cirk - Som trapetskonstnär kan inte träna så mycket per dag. ersom man blir väldigt handleder och vrister, hon. Så istället sysslar hon _ et med balett. Nästa år ko hon inte att jobba med cirk an med dans. Jag skall MireiIIe står och kikar upp fortsätta! trapetsen. - Det är något speciellt med cir - Den kommer inte tillrä kus, tycker Mickey från Dan högt upp, säger hon. Bäst mark. Han hålle'r på och motar om den är 6 meter upp, de hällregnet som är på väg in under bara ca 3 meter. Tältet är lågt. tältet.
- Bara det inte börjar snöa, om Som cirkusartist får man det blir för tungt kan tältet rasa sig mot det mesta. Dragiga skador, snöfall, nervositet, ihop.
Mickey är en av dem som sätt ket resande, och någon hö' er upp och tar ner tältet. Han sk äck är det inte bevänt an öter också musiken. Det är nu lägger sig till med . andra året han är med Cirkus - Jag gillar cirkuslivet, resa är roligt. Man får se Stella Nova. - Jag kommer helt säkert att länder, och Finland är en fortsätta med dethär. Ibland har land (på · sommaren!). han också tänkt på att bli artist. nackdelen är att man aldrig - Men när man kikar på dem er träffa människor från de däruppe i trapetserna och på lin där man uppträder, efte orna, så blir man nog väldigt fun stannar så kort tid på varje Sen är det dags för mat dersam ... - Vad blir det i dag? Mak ikko?
O
En doft av sagspan
och spunnet socker. • • t-
Doften av sågspån, spunnet socker och popcorn blandas om var tannat. Förväntansfulla blickar riktas mot manegen, kvällens fö reställning ska just börja. "Cirkusmarschen" - Gladiatorernas marsch - strömmar ur högtalarna. Spotlighten riktas mitt på ma negen och in träder Ulla Stecken, cirkusdirektör och konferencie. Ladys and gentlemen ... Med elegans och säker rutin hälsar hon publiken välkommen och annonserar första numret, allt på i det .närmaste perfekt finska och "internationell" svenska.
Upp i trapetsen svingar sig två flickor som gör ~tt nummer kal lat . "Iuft.balett", ett nummer som bjöd på många halsbrytan de konster. Publiken applåder ade entusiastiskt när flickorna avslutat sitt nummer. Trots att det är vardagskväll är tältet näs tan fullsatt. Mest är det förstås barn, men även rätt många vux na finns i publiken . Cirkusen går vidare, troll konstnärer, . jonglörer, hästar, trapetsnummer, lindansare och naturligtvis clownen passerar förbi i revy . Allt går med fart och fläng, precis som det ska vara på cirkus. Det enda djurnummer som
presenteras är sex vackra pon nyhästar och en ridhäst som lö per runt i. manegen och gör konster under sin tjeckiske" lä rares" ledning. I pausen får de barn som vil.l rida runt ' på pon nierna. Två varv kring den lilla manegen får man rida till priset av sex mark. Under pausen görs också en hel del annan busi ness, det spunna sockret och popcornen har god åtgång. Trevlig oskyldig familjeun derhållning är vad danska Cir kus Stella Nova bjuder på. Kvällens roligaste nummer var utan vidare clownens passione rade uppvaktning av lindan serskan. Faktiskt ett humoris-
tiskt inslag, clownen är verkli gen ute på äventyr. Publiken skrattar och ojar sig om varat annat. Om clownnumret var Iyck~t så vet jag däremot inte vad man ska säga om trollkarlens "såga sönder flickan-nummer", det handlar alltså om det gamla vanliga tricket att stänga in en flicka i en låda för att sedan "såga sönder" henne. Numret utfördes helt enligt klassiskt sc hema men till tonerna av tyska schlagerlåten "Ein Bisschen Frieden "! Galghumor eller vad? Humoristiskt var i och för sig att flickan råkade vara cir-
~ Det är nu andra sommaren i rad som cirkus Stella Nova t runtom i Finland. Turnen sträcker sig från april till septemlJ8' totalt är I JO orter inprickade på tumekartan. kusens köksa! Tänk er rubriken "Trollkarl styckade köksan!"
Privatföretag
Hela sommaren i Finland
Cirkus Stella Nova är en företag, drivet av familj kei. Trollkarlen Lex. är far men förutom fa mi)" lemmarna består cirk åtta artister som är an kontrakt. Artisterna kOl_W 1 från Danmark, Schweiz, Holland och _,..._-, lovakien. Stella Nova turnerade senaste sommar i Finland. - Den finska pub fantastisk. Dessutom luIr förståH att cirkus nånting för vuxna, sägIlr Steckei. Hon trivs väldigt bra land och har besökt 1a.ndcS gare, för fem-sex år s
Sedan slutet av april befinner sig cirkus Stella Nova i Finland. Hela sommaren ska man turne ra runt om i landet. Samman lagt 130 orter är inprickade på turnekartan. I september återväner man hem till Dan mark för vintervila, man turne rar inte alls vintertid. Artisterna skriver på säsongkontrakt, målet är att presentera ett nytt program varje sommar berättar cirkusens direktör Ulla Steckei. - En del artister förnyar kontraktet men de flesta söker sig till en ny cirkus.
9
sommarteatrarna har i huvudsak t spela tre olika slags pjäser. Ijgast är pjäser med lokalhistoriskt tema typ II:..nIIlnlmsspelet t Mellan Sol och Mylla och Ur IIJtiilon-programmen. andra gruppen är ga!!1la lustspel som t.ex. -';----"'- nningarna t Bröderna Ostermans huskors och ___.-;, och Lillklas. tredje gruppen är samhällstillvänd dramatik dramatiska klassiker som t.ex. Linna-pjäserna, upproret och Kvinnorna på Niskavuori. 5II.aiillmllS pjäs på Båskasvallen i passar inte riktigt in i de här grupperna. När på Putkinotko i södra är den lokalhistorisk . knappast kallas klassi-· den har inte spelats an .:lInz:ms än på Putkinotko och BåskasvaUen. SamhällstiJl. _ Ja. vissl - men inte hu ligen och även då mera 10 - ime i varje fall med öster ~....,..';' - ;l anknytning. ~C1 r Jarl Lindblad - då re r Korsholms teaters pjäs Q.Yl:b~ och Lillklas - som för - ar sedan hade fått korn på • ville sätta upp den och den översatt till svenska. den inte funnits till hands ' 'alöversatt för Korsholms av Nils-Börje Stormbom e det knappast blivit ak att ta upp en pjäs som rar för oss så främmande Ilanden som Putkinotko L.....Jo....'rn
• Främmande inte sagt som kritik att Ims teater tagit upp Put ki o. Men det är ett faktum ar väsentligt för hur man ser restäIlningen. T nom är del ett intressant ke som korsholmarna gett - - på när de valt denna pjäs. det åtminstone inte lätt
i Finland, då i en tysk
Ulla är "äkta" danska bon alldeles obehindrat egentligen har hon inte skillnad vilket språk hon • engelska, franska, tyska a bra.. . jag berättar för henne fl andssvenskarna och be om min knaggliga finska, hon oförstående på hu - En riktig cirkus är interna , det är någonting av cir tjusning. Det är roligt folk från andra länder kulturer tycker Ulla Stec
är inte lätt att driva en liten idag. Skatter och olika •. suilruclner tynger hån. Det är
för sig när de plockar ett främ mande blomster och placerar in det i den just denna sommar så frodiga österbottniska sommar teaterbuketten. Det har säkert varit svårt för aktörerna att sätta sig in i hur människorna tänker och agerar i den främmande savolaxska mil jön och i en tid som dagens unga människor vet ganska litet om. Det är säkert inte heller lätt för den publik som skall se pjäsen atl engagera sig i det . som händer i och kring familjen Käkriäinen och i det samhälle de levde i.
- Vi skall börja bränna själva så du inte behöver sälja Mauno Kypenäinens brännvin, övertalar Rosina (Birgitta Schoultz-Ekblad) sin man Juutas (Christer Eriksson). kande gott. Kristina Ågren har lyckats skapa en fungerande fö reställning. I vissa avseenden nar föreställningen mycket långt när det gäller att spegla en fattig tor parfamiljs situation i ett fattigt Finland när seklet var ungt.
• Spelglädje
• Bearhetning Inövandet av Putkinotko har inte vani någon lätt uppgift för regis sören Kristina Ågren och de med verkande. De hade att börja med ett manuskript som skulle ha in neburit en fyra timmar lång spel tid. Översättningen var gjord på basen som Matti Tapios dramati sering av romanen Putkinotko , som är på närmare 500 sidor. Dra ma t iseringen-översät t ningen krävde en omfattande bearbet ning och kraftiga strykningar. . Språket skulle ändras rör att pas sa österbottniska förhållanden och dessutom översättas till kors holmsdialekt. . Med hänsyn till förutsättnin garna och de.svårigheter gruppen stått inför, är resultatet överras-
Lex. svårt att föra in djur i Fin- . land. Det är därför som Stella Nova endast har hästar med i sin show. Dessutom kan det va ra svårt att få arbetstillstånden ordnade för de anställda. Cir kus Stella Nova har 25 anställ da. Vad förtjänar en cirkusar tist? - Det är en överenskommel se mellan artisten och direktio nen, är . det korthuggna svaret som jag får på min fråga. Men säg en snittlön? Det är svårt, förklarar Ulla, först och främst beror det på hur bra ar tisten är, sen spelar numrets · längd och antalet uppträdanden in. Hur som helst ligger det inte någr stora pengar i cirkuskons ten; det är en ständig kamp för tillvaron och konkurrensen är hård mellan de olika cirkusarre norna. I sommar turnerar fem olika cirkusar runtom i Fin land. Text och bilder: AnCi Holm Hans Hortans
Det är familjen Käkriäinens liv och problem som Kristina Ågren lagt tyngdpunkten på i sin regi. Till förfogande i huvudrollerna som Juutas och Rosina Käkriäi nen har hon haft två rutinerade amatörer, Christer Eriksson och Birgitta Schoultz-Ekblad. De gör det fattiga torparparet med en in-
Stor rockfestival på Åland Årets upplaga av Åländs musik festival kommer att pågå i fyra dagar. Lördagen den 21 juli är festivalens höjdpunkt med en stor konsert i Badhusparken i Mariehamn . ' Festivalen inleds onsdagen den 18 juli med hårdrockarna SuddeJil Impact, blues bandet 4 B samt Loose Shoues som spelar äkta rock'n roll. Denna konsert ges på pub Bastun i Mariehamn . På torsdag och fredagkväll fortsätter konserterna på Bastun, då med banden Hela Baletten och Ritual från Sverige. På fre dagen spelar också två svenska band, Strindbergs och Spion 13. På lördagen blir det sedan stor final med utekonsert i Badhus parken. Där spelar bland annat rockmästarna Ragnar Hare från Jeppis. Övriga band är Johnny Thunders, tjej bandet Tant Strul och Gycklarnas Afton.
VILSEI l' senaste vecka hade vi åkt rejält vilse i den österbottniska geogra fin. Det var naturligtvis inte i Molpe utan i Petalax där som marteatern plockar ur Bykistan. ÖP beklagar misstaget och på minner samtidigt om att det ännu finns möjligheter att se den in tressanta pjäsen inkommande söndag 19.00, då sommarens sis ta föreställning ges.
levelse och spelglädje som ger en föreställningen. Det finns där klar inblick i hur torparproletari kontrasten mellan fattiga och ri atet levde och hade det i s,lutet av ka, mellan ägande och tjänande, förra århundradet och de två för i repliker och i handlingar men sta decennierna av detta del engagerar inte . århundrade. Kanske är det en tid som redan Kring Juutas och Rosinan kryl är för långt borta? Kanske kän lar och snurrar deras nio barn ner vi österbottniskar inte igen de plus lilla Luukas i vagnen och förhållanden som Käkriäinens mormor, fattiggårdshjon på , levde i? Eller kanske var det bara sommarpermission. Kristina jag som tyckte att de allmän Ågren har lyckats få barnens age mänskliga frågorna var intressan rande att verka någorlunda me tare än de samhälleliga? ningsfyllt . Vad skall nio ungar Men pjäsen är rolig och hän göra på scenen då de skall vara delserik. Man följer med intresse där ungefär halva speltiden och föreställningen, trots att den blir har rätt litet att Säga? Dessutom rätt lång. Putkinotko kan ses en framstår flera av barnen som per bart som en underhållande föres sonligheter. Bra jobb av regissö tällning om hur människorna ha ren. de det under en viss tidsepok i Det samhällsskede i vårt land vårt land. som pjäsen Putkinotko skildrar, kommer inte särskilt starkt fram i Sven-Erik Gltider
S
ommaren går och olika eve nemang avlöser varandra i rask takL Snart är det dags för SÖU-rocken och efter det har vi snart hösten inpå knutarna. Det betyder Lex. att förbun dets verksamhetsplan skall upp göras, riktlinjer skall spikas osv. Redan nu står det klart att förbundet kommer att få stora svårigheter att upprätthåJla den
viktigaste uppgifter just nu att kritiskt granska sin egen situa tion och avgöra på vilken bas de framtida kontakterna till fö reningarna skall skötas, skall kansliet bli en instans typ rymd station eller skall man även i framtiden satsa på den jord nära kontakten.
En brytningstid inom förbundet? servicenivå som hittills funnits. Den krassa ekonomiska verk ligheten sätter sina spår överallt i förbundetsåJigganden och det är på lång sikt en oerhörd be lastning att inte kunna frigöra pengar och personresurser för angelägna projekt. Det finns heller ingenting som tyder på att framtiden skulle medföra någon ljusning på den punkten, tvärtom ser det ut som om läget ytterligare skärps framdeles. Därför är en av förbundets
Ä ven
förbundets informa tionskanal är en sak som ligger i vågskåJen just nu. På vilket vis skall informationen spridas i framtiden, har vi överhuvud taget råd med någon informa tionskanal och vem skall i såfall betala? Det blev' många frågetecken denhär gången men det speglar ganska väl situationen inom SÖU idag. Med kärva sommarhälsningar
".
10
God ringenstämning
på Storsand-dynerna
o
Kaj Karlstedt säljer lotter åt Stina Nybäck och Marlene Vidner. En rad full'astade bilar kom mer i karavan till Storsand. Nu ska det bli liv och rörelse på den igenväxta föredetta campingen. Ur Lillkungs brödbil lyf tas volleybollställningar, och Sva'n en-gänget kånkar limsakorgar upp till jaktstu~ gan. Ivriga vindsurfare bär ner sina brädor till vattnet. Sen är det nästan stopp: var finns deltagare och pu blik? Ett vOlleybollag finns på plats, Ytterjeppo ur. Markby uf sänder i sitt ställe Kovjoki uf som anländer så småningom. Och III-ringens tävlingsdag kan börja. Och
. efter att volleybollagen ställt upp kan man konstatera att det nog finns några som tit tar på också. - Man skulle ju gärna se lite större uppslutning kring tävlingsdagen av förenings folk, säger ringordföranden Kaj Karlstedt från Pensala. God ringenstämning råder i alla fall över sanddynerna. Nere vid vattnet har vat tenshowarna från Oravais problem. Det blåser för hårt. Man blir tvungen att ankra båtarna och ty sig till surfbrädorna. Övriga grenar på tävlings dagen är ägg- och pilkast
'l
!'vIlIHor {/\ ' Itl//~/rttdllre ocfll11il/dre tJi/lir ~ ·lIsu.
1I/(,tI Fil'
(/e// de/eli. fmms II/ed
ni ng. Volleybollfinalen slutar 3-0, vinst till Ytterjeppo uf. Kovjoki kan också skyl la på att de är underbe mannade. Äggkastningstäv lingen vinnes av paret Björklund-Malm från Ora vais. 22 meter flyger ägget. Kovjokibon Torolf Käld kastar 34 poäng på piltavlan och vinner den. Sen blir det prisutdelning och lotteri dragning i jaktstugan. Nöj da och . glada vänder alla hemåt. Kvar i sanden ligger endast några krossade ägg.
AnCi Holm
Kilen har lAnga traditioner som fISkeläge. I över 400 Ar har fis kebAtar kommit och gAtt till och frAn Kilhamn. Husen pi Kilen skildrar också fiskarnas liv. Jenny Virtanen berättar att förr satt alltid de äldre kvinnor na vid stranden och byggde fis karnas nät. Själv kan hon också den konsten. PA Kilens hantver kardag satt hon själv och före visade sitt hantverk. - Folk bygger inte sina nät nu för tiden. Om de går sönder sA köper de nytt. Yrkesfiskarna bygger naturligtvis At sig själva. De nät hon reparerar är nylon nät. - Förr användes bomulls nät. Men dehär nylonnäten är mycket svArare att bygga. Bo mullsnät finns det inte numera. När man bygger nät är det främst två redskap man använ der. En byggnål och en bygg kniv. Byggkniven har man runt fingret för att lätt kunna skära av garnet. Nätbyggandet ser svårt ut, men Jennys flinka fingrar får det att gå som en dans. - Det är tydligen .en ovan fiskare som äger det här nätet, eftersom det är så väldiga hAl i det. .
Fingerfärdighet är en de hantverk som före Kilen. Jenny Haajamo ter vid spinnrocken odI garn säger att lintn\dea ....· - så tunn att den ryDI5 ringfingret och ringell. vävs sedan och man " lakan, dynvar,.och andra textilier. Men det är iate så vanligt att man anv till sånt nuförtiden. Vår tids massprodu~ slit- ocb slän-mentalitet medfört att hantverk blir by. - Efter kriget blev det pA skomakarverkstäderna, rättar Ragnar Sandsten, makare. Så dethär är nu hobby. Han sitter och gör ett pjäxor, medan hans fru broderar korsstygn. Han IpA med att sätta lädret pi ten, och med sylen gör h så att spikarna ska hAllas Andra redskap som en kare behöver är skomlllktutol mare, -ting och -kniv. kon putsar man sömmllf'll;ll.. med snalltången gör mu snallarna. Ragnar är iII ciellt förtjust i dag mode.
I lördags var travbanan I asa långtradare. TIA-Finland hade ställt till jippot och ett stort uppbåd bilar, a\' slag fanns med på utställningen. Desso bjöds publiken på gratis relk kaskjuts. TIA ä r rörkortning rör Truckers Internat ional Associat ion som organiserar last bils och långtrad archaurrörer runtom i Väst-Eur opa . Finska avdelningen av TIA har i detta nu 1.300 medlemmar berättar Allan Linden, ordföran de i TIA-Finland. - Iden med utställningen är att skapa kontakt mellan vanliga bil is ter och långt radarchau nörer. Ofta uppfattas vi långtradan:ha urrörer som stora " bovar" i traf iken, säger Allan Linden . - Det är vi ju inte alls, nu vill vi söka kontakt med vanliga bilister och samtala om problemen i traf iken . Möjlighet till det fanns när man begav sig ut på den lilla långtradarskjuts som ingick i dagsprogrammet. Målet är att få till stånd ett samarbete mellan alla som rör sig på vägarna. både privat biliste~ och yrkeschaufförer. Ett sådant samarbete har man till exempel i Sverige. Under sloganen "Vi sa marbetar i trafiken" försöker man få samspelet mellan långt ra dare och privatbilister <111 löpa smidigare. - Det gnäll och den irritation som finns idag kunde lInd\·ikas menar Allan Linden. myckel handlar det om okunskap . I dag \·ill vi berätta om olika pro blem. som långt radarchau tlörerna har att dras med. Om privatbilisterna
kände till mera om lång r.'-_:::r-:,- egens kaper så vore pr(X.'JI&:o::;I:::II trafiken mycket mindre lan Linden , Publiken rö st a de fl häftigaste långtradaren. gen bjöd också på an nat exempel sång oeh mu . ntry Life, Lill Enkk barnmusik g ruppen sylt . Pub liken bj öds ock
ning som på ett trovärdil:t sade en räddningsaJc . trafikolycka.
Ii
11
Dags för
Country!
Inkommande söndag, med start klockan 13.00, är det ig en dags för Country Road i Emet. Iårär det sjunde gång en i rad. som man arrangerar konserten. Årets Country road satsar framförallt på lokala förmåg or som t.ex. Country Life och Kari Mäkinen Band. Men även artister av inter nationellt slag finns med. En av dem är Rattlesnake Annie från USA. Ash Plant heter ett band som spelar irländsk folkmusik i Emet på söndag en.
.t:..
.5P'T,'
Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund .
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar.
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1984
ÖP·rådet : Leif Rex, ordförand~
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav Olin
Tel. 967-13 555,
hemtel. 967-21 099
Redaktion: Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSTAD
,~ ::
el:
I · ·· .. ~
, --:, .-:; J.::: > .
"
Redaktör i Vasa:
Sven-Erik Glader
tel. 961-1\3 522,
hemtel. 961-32 698
R,edaktör i Sydösterbotlen :
Hans Hortans, tel. 961-113 522,
hemtel. 961-271 071
KOLLA ALLTID FÖRST! Allt inom musik PA·uthyrning
OUt-lD SIDE VASAESPLANADEN15 Tn' 11' 899 el. 120 015
()ppet: vard . • 17, 16 9-13 •
VASA musikbranschens specialaffär
DU!
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA
ARTISTER
VASA PRodukTioN Tel. 961·119920
Begagnat för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten
sound check 967 • 73037
811• •___ REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING Av VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38 020 Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmecling.
Olm HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572
TAMA TRUMMSET säljes förmånligt. 2.500,- . Tel. 271 421. . Ring 17.00-18.00. Begagnad 100 watts Marchall TRANSISTORFÖRSTÄRKARE + skåp och en Gibson gitarr. Pris 2.000 mk . Tel. 271 101. Ring mellan 17.00-18 .00.
PRENUMERATIONSPRIS
1984
Helt år. ............. .... ............. 65, Halvt år ............. ....... ... ...... 40, Skandinavien .............. .. ...... 70, Lös!lummer ........... .......... .. .. 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13 , Jakobstad
Tel. 967-13 555
ANNONSMOTTAGNING
SÖU:s kansli,
Handelsesplanaden 10 D,
65100 VASA 10
Annonschef: Clas Holm
Tel. 961-121 564
Hemtel. 961-222508
Annonserna bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
PRESENTER
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
]»re~llt~iiIl4rell Inneh Lena Wilson
lel 962·41423
Källarvåningen under Mode U/rika Närpes
ANNONSPRJS I texten .. ...... ....................... 3,75 Efter texten ........................... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGAN NONSER
Minimistorlek 200 mm .
Färgtillägg -,35 spmm
Österbottniska Posten ansvarar inte
för eventuell skada som tillfogas an
nonser vilka meddelats per telefon el
ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.
"""
12
o
Verksamhetsledare Kent Ta;pale ser emot den dag Kilen får egen kursgård.
D - Skomakaryrket är numera bara en hob by, säger Ragnar Sandsten, som !;iffer och gör ett par pjäxor. lIansfru Saflni broderar i kors slygn.
Kilens H embygdsgård:
En stenig strandbacke
som blev kulturcentrum - Jag föredrar ordentliga pjäxor! Kilens Hembygdsgård firar i år siU femtonårsjubileum. Det var år 1969 som landets dåva rande president, Urho Kekko nen invigde museiområdet. I dag har Kilens museiom ride ett tjugotal byggaader. de nesta från 1700- och 1800-talet. Fransgården är huvudgården med eU vackert gårdstun omgi vet av 1700-tah huset och Hend riksdalshuset, som represente rar 1800-talet. Fiskarens stuga kallas Janne-gården, Kilens kök och matsal finns inrymt i det så kallade Lappfjärdshuset. Dessutom fi nns på området rökbastu, ria, smedja och lada. Alla byggnader har nyUats till Kilen, de nesta husen kommer från Lappfjärd och Tjöck. - Från början var området som gårdarna i dag står på en öde strand backe beräUar pro fessor Harald Teir.
Han var med och startade diskussionerna om eU sydöster bottnisk allmogemuseum. Teir vill själv kalla sig "Hustomte" på Kilen och den titeln tor~e man nog kunna förära honom. Harald Teir har tagit sig an Ki len och gjort museet till sin hjärte• . Det är mycket arbete · som Harald offrat, Kilen till go do, under årens lopp.
Strandbodar Av gammalt är Kilen eU fiske läge, nere vid stranden står en hel liten stad av små grå strand bodar. Än i dag för fiskare i land sin fångst till Kilen. Strandbodarna smäller fint in i den lugna friden vid stranden, som är stenig, karg och vind pinad. Här finns inte mycket till skärgård som ger skydd för vindarna. StrC; mmingen har varit den fis k som i alla tider tagits upp
ur havet i Sideby. I dag fiskar man dock i huvudsak sik och torsk.
Massor av föremål När man strövar omkring på museiområdet och går in i stu gorna fascineras man av de mängder med olika föremAl som finns samlade i stugorna. Gamla genuina arbetsredskap och bruksföremål finns utpla cerade på sina räUa platser. Hantverk och traditioner håller på att falla i glömska, men på Kilen gör man allt för aU hålla traditionerna vid liv. För en tid sedan ordnades en kurs i kons ten aU färga garn med hjälp av olika växter. (kh nu senast hölJs hantver kardag där gamla hantverk som skomakeri, nätbyggande, får klippning och linberedning vi s.ades.
"Centralin .. Förutom de redan tidigare nämnda byggnaderna finns "Centralin " , Finlands första enda telefoncentralmuseum på landsbygden. Nere vid stranden finns ett stort ech rymligt fwk salteri och uppe pil strandklIlIeA kustkapellet. liD Kilen har också den lilla oansenliga stuga nyttats som var första småsko lan i Lappfjärd.
Nya byggnader Men ännu är Kilens Hembygds gård inte färdig. Redan nästa sommar kan nya byggnader va ra i uppförande på området, omtalar Kilens verksamhets ledare, Kent Taipale. - Det som vi i första hand önskar os är en riktig kurs gård.
--
" ~,c.l~n;~ :: ~ ;-'~
C Hustomten på Kilen. Harald Teir. här i sällskap med barnbarnet Mal'ku.r.
bef;,...:
En kursgård skulle man kunde ordna året om ute på Kilen. nu är så är vi hänvisade dl maren. Kursgården möjligheter till kurser om vintertid. Dessutom man till aU uppföra etI skola och ett emigr:ant. ._ . på Kilen.
Text och bilder:
A nCiHolm
Hans Hortans
Mera om Kilen fin ns att sidan tio.
- ;:;..- . ~ stranden ligger fisksalteriet och sIrandbodarna. i över 400 år h fört i land sin fångst till Kilen.