Österbottniska Posten (ÖP) nr. 29 1979 by Österbottniska Posten

österbottniska

posten Ö~tprhollni!'k

Torsd~en

:un~~om~tidnin~

den 19 juJi 1979

SO .p -

i""".U"I"IIII11"IM;:i;IUI;i"'p~;i:j~~~'''''''''''IU''''''U''·1II1

FLYGAREN. möter Lillprinsen i Oravais .

.~ -

:: Arets j~zzfestival i BJörne- skön stämning där: man konsert rentav uppåt ' två § borg blev trivsam. Inget tl'äffar polare, man kan ha timmar. Man fick !låIla på Sbråk förekom. och har inte jam-sessions på camping- och vänta inträngd i en : gjort det QJider de senaste området, man kan ligga och trång trappuppgång. Såren. Anmärkningsvärt ' för njuta av vädret och musi . Så klart retade en del upp Edet var " mera folk pi\. Pori ken .i. gröngräset osv. I;Ilg. men i det stora heia tög :=.: .Ja~z in på några .år. . Nåja, det där med att publiken. det med ett stoiskt 3 .5Man räknade . upp till 32.000 ligga och njuta av vädrElt lugn. , :: ..etalandeåhörare, vilket ' är var nog litet svårt i år, det . ' . Jazzfestivalen presentera .::- 4.000 mer än t..ex. t fjol. . regnade nämlige.n aUa dagar. . utom på söndagen. och de en del nyheter, som t.ex. 5 . Annars är . det uppenbart ibland var det' ett regn som en gatuparad med dixie-}Du Eatt åhörarantaletPörJ!li bli formligen öste ner. sik som var tänkt att locka :: ganska konstant från- år till Att det · trots detta varen del av den något passiva Eår ;tiH Porl · Jazz kommer . mycket folk. yisar vilken: björneb'orgsbefolimingen ' till == man tydligen · för ' 'att man stabilitet Po.r i Jazz har. evenemangen. HuruVida. det § gillar musiken. . Vilket inte Arrangemangen lyckades lyckades fick man åtminsto Shindrat, att det. också på bra om man undantar att en ne inte tills Vidare ' reda på. . Emånga andra "vis råder en del konserter försenades. en e BB SIDAN 6

OraVaill IIOmmarpjl8 "UlIprin11m"hade premiir i fredagI!. h IlmAklurig pjl.ll. Alla IIOOImUteatrar 1uIde. cell h'alil!el'lll ' .lIina prend&rer . till ett veckoslut - NIFpee. MoIpe. K.onhoIm, ~ Olavalll och Juthbaclut. . .

• ÖP recenl!eraJ' , lIida l.

ffllllllllllllllllllllllllllrll III; 11111111111111 mlUn 1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111111n 1111111111111111 1111111111111 11111111

SVängigt på Iulen • • Lillby uf:8 stadgeindrlngsrörslag malruJes I fyra . • • Förenlngsregfstret skyller på det vanllga: år i de byråkratiska kvarna,rna innan det godkändes. . _ Vi har personalbrist. • • För Rönnviks hembygdsf"örening gick en stadge; lindring undan på bara två . år. • • Nu säger man: - Vi tappar lusten att arbeta med det väsent.liga: egentliga verksamheten.

• • Justitiembllster Christoffer Tax.ell: Vi känner . till . bristerna och har satt en kommiftA . på att fi)rsöka .förenkla stadgekraven. . •

Se sidan

De, blLr 8vä.n~ ordentUgt tycker Sverker och de, visaI' han med ·h ela kroppen. Try" • Se mlttuppslagetl

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 19 juli 1979 • Hbl, som annars brukar t iga ihjäl det mesta, tyckp.r att ÖP sticker huvet i busken:

Inte ta ett steg, inte l ylta en 'hand

öP 19 juli

(

Jag har semestc:,

1979

* En sommar kan vara så mycket. Tut och med en höjingen1). Men sommaren kan också vara aktivi· svala även ordspråket lär oss anlUlt. tet, verksamhet i sommnrkur'urens tecken. * En sommar med innehåll behöver inte vara stort * Det påstås ibland att det är svårt aU förena de bar~

med än en svala och ett semesteröga som följer dess flykt mot himlens kulisser av cumulusmoln. SomTnQren är ofta just detta, semestervila (om vi för ett ögonblick glömmer 1,.,,,.,.,hrnknrePJs s'il "(Jå

två, semestervila och aktivitet. Naturligtvis är det skräpprat. Liksom vila kan vara aktivitet, kan också aku· vir.et varn 1,ila.

- Jag tar inte ett steg och lyfter inte en hand, jag har &Semester!

Motsatsen till rusandet är att stanna upp och tänka ef ter, att söka ett långsiktigt innehåll i livet i stället för kortsiktiga mål. Ett sätt att stanna upp är att vara aktiv! Aktiv på ett djupare sätt. Det kan låta som ett lite väl långtgående resonemang, men frågan är om man inte kan se lokalkulturen, som maraktiviteten som ett sätt (ett av många) att hitta en mening i tillvaron_ Ett sätt att finna sej själv. ytligt sett kanske man ru sar omkring lika mycket som i vardagen när man håller på "7..... int"') med ,sommarkulturen. Men det På tal om sommarevenem a ng finns en skillnad där. och "konkurrensen" ·o m publ! Enklast uttryckt kunde man ken: - När ska vi I österbotten säga _Att det är så otroligt upptäcka att juni ocks~ är en sommarmånad? roligt att hålla på med som Nu har sommart.eatrarna pre inarkultur. miär under samma veckoslut. Man rusar inte för att skaf Det betyder nödv'i~ ~lgtvfs inte fa sej huvudvärk och nervöst att man konkurrer'l r ut varand ra. men vad är det som hindrar spända axlar. en spridning till juni? Man rusar för den där obe Det fungerar ju ' Nyland. skrivbara glädjen över att få ge ut någonting av sej själv. tvärtom i medvetenhet om att Detta inte sagt som någon också svalan på himlen och uppmaning åt alla människor vilan i ' semesterstolen kan ge att bli superaktiva, . utan innehåll åt sommrit'dagarna.

Det sättet att se på som maren har man hört mer än en gång, när det har gälJt att I;J8.Dlla ihOp folk till talko arbete och gemensamma som maraktiviteter. Inställningen bygger på en syn som säger att semeSter och sommarlov inte kaR vara något annat ä.-: att ligga på rygg och spottA t taket. Och för all del: Rätt längt kan man förstå en så dan inställning. Det finns ett värde i att titta på svalor, och det kan till och med vara givande att bara välta sej bakåt och fun dera över tillvaron. Ändå hittar man hundra tals människor runt om i Svenskfinland som ingentin~ hellre vill göra på ·semestern än att vara aktiva. Det är det där märkliga folket som tycker att man vilar bäst i lokalkulturens tecken. Det är fcilket sOm"offrar" både le diga 1tvliUar och semester på sOmmarteater Gch hembygds fester•

• • llIJl:I:ix:n-it- .. i

DIn,

n k fl -Ii .

D ri

Vad .är det som får folk ' om Kvai'cu j leve, alt nian nens liv från födseln till dö att "lägga ut sej" på det sät den är ett hysteriskt rusande tet? från .och till utan Att han Kanake beror det på att man ser sommaraktiviteten egentligen vet vad han vill inte so~ en uppoffring utan med .sitt liv. Ja, han vet kan som en vila från vardagen, ske att hanviU ha en bil, ett hus och ett välfyllt konto som _en omväxling till var på banken, men .målet bortom dagshanteringen.

Erik Agren, medlem mansgrupperi .Adam, sa här " " ii

" . ..

All t detta har han aldrig haft

tid att fundera över. .

iI'1i • n w H lLedarsidan: skribent: BER1'EL NVOARD, teckningar: .

• När Sten Söderström ·1 sin ar.. tikel i Vbl anser att Finland, ge nom att bevilja 100 hemlösa bä.t flyktingar en hemvist samt att bevilja ettpennlnganalag för båt flyktingarna. går med l en provo kation mot freden och avspännin gen 1 världen. då blottar· han- nog en oerhörd cynism. Per BeUman (841) l en artikel l Vb)

• Nu har Finlands regering t alla fall beslutat att gå med I denna vistliga provokation, en provokatI on mot freden och avspAnnlngen I vlrlden, genom att ge fyra miljoner mk At BAtfolkeL

• Den kommunistiska riksdags-: mannen Sten Söderströms .Inlägg i Vaaabladet v~ I Bin cynism bå de skrämman{je och avslöjande. En rtksdagsman och läkare "!!Om i hjälpen till offren för el"' soCia listisk skrilckrel?im Inte ser an nat än en imperialistisk intrig och borgerlig- oropae-anda trodde kanske väljarna att man inte skulle behöva uDoleva. Georg C. Ehrnrooth (konst) l en insändare I Vb)

rIIdm 8ten S6derstrGm (dffl) I VbI om regeringens beslut att ta emot 100 sk bAtflyktlngar från Vietnam

In (

J:( •

II JR

• • • • • n I •• " M U

U O'")

~.EfI· . SJDS.T RöM -,nnnrT1F"lnr1nlir1lnnnn""........,nnnnnnn

• Det ' vet ju varenda knall torsk i det här landet att det håller pil. att gå åt helvete. Om man nu Inte är speclalIt road av att ' läsa utredning ef ter utredning så kan mån fak tiskt lyfta .på häcken och gå ut och kolla läget. En bra ut slk.tsplats är nya riksdagshu set I .S tockholm Där ser man Sergels Torg. Ibland kallat Plattan. alldeles utmärkt:. Här finns dom 21-årlga he roinpolare som ser ut som 150. 13-årlga horor. ll-årtga va . liumpolare. 16 - åri~a alkoholis ter. Skitiga, trasiga. spattiga tjyvar och sm· -kurkar. Nu !ir det ju inte så att po-: litiki'rna I d et här landet ger fan I att det pågår ett orga niserat m1l;SSmord på vissa de lar av den svenska arbeta r klll_~'lens barn. Nu ska det blir korståg Igen. Det är spriten som är i skottglug-gen. Nu ska det bli förbud och kontroll och fix . Det är .Jo märklll!t hur Utet vi har lärt oss. sA fort 'nM

el • • • • •

"österbottniska Pmiten h a r ägnat Hbl :s ledare om kärn a\1'allssymposiet i Otnäs (4. 7. ) en Ironisk "motledare" och få tt det mesta om bakfoten . . Vi har ingalunda pläder at för k ärnkraften - tvärtom har Hbl i flera olika :;ammanp ang ställt sig kritisk till k ärn kraftsentusiasterna. -Va d vi i vår ledare ville peka på var, att västvärden eller indust r i världen Inte klarar energiför sörjningen I framtiden utan kärnkraft. för att inte t a la om vilket enormt behov av ökad energi som förefiTJ.ns I u-län derna. Om m a n alltså Inte viII ta en standardsRI"'\r~ing. Det är det man bör tala om för m änskl!l!h e t p ~ VI tycker. att man gärna kan ta <lenna standardsänknlni!". men vi tror Inte att vä...«tvär11l!'n är r edo att ta den. förrän den står in för ett tvång. Det är därför man får lov att räkna m ed kärnkra ften . son"' O ~. "r<lm>-i da enere-ik?ill ll . Det är tydllger. rl e här a s-pe k terna som känns ~"- obeha gliga för ÖP. att tidningen helst sticker huvudet l busken och talar om "små~l{~';"'he> " som en lösning på er."~~ ; nroblem et. Precis som om e~p.~glbehov e t skulle bi mindre för det a tt man rör sig- mE'<! mindre en heter. Tvärtom . Det väsent li ga lir: är vi be redda att ta en s'"andardsä nk ning eller Inte."

'1-IJUUUUUUULUl.JL.!CTl[)(J[J[J'JfTJCVJCxrrrrmUI..I.J , p •• '1, • P •

HM I

går snett så har man patent;.· medicinen klar. Förbud oCh ·

kont'roU. Det är ju lika verkningsfullt som .att sätta sig ner i Riks dagen och rösta genom ett för bud mot cancer. Det vore höjd pWlkten I skyddssamhället Sverige. Hela världen gapar. - Det är lugnt. säger Ola UllBten. Vi förbjöd lleU enkelt cancer och sen var det klart. Nästa år ska vi rösta bort reumatism. Vad jag menar är att viskul le kunna satsa 100 miljoner på ett enda gigantiskt forsk ningsprojekt: . VARFöR super ungdomen . VARFöR knarkar une-dom en .. Hittills har vi kört' med en massa lösa skitsnllCk om be ton~örort och sånt Det håller lnt.e. VI måste ta reda på EXAKT vad det är SOJr. hä n der.. När vi vet det. vet vi också vad vi ska göra åt det. T!lls dess får vi bYI?:g-a ut vård svängen och se till så ·att den delen fungerar.

•

Farbror Sven I Ung

•••••• I I I •• I •••••

i • g u a n (j

öSTE R BOTT'N!ISKN P.OSTllJlIf HLLLiLi' i •.• I , \ , . i I ' I.

§,

ElEl El D El El D El El ElD 8 O El B D El El O B D

I:l D

Ej D

Ett ' "

aXill kl i

• H •• I · r

Ii i • •

'·1 ( . i i • "

l ' • i l 1 [1

m at O häm' ,,,' I

För' undvikande av missförstånd får jag' slå fast att det är bara tillfälligtvis som rutan tjänstgör' som läkarspalt. Det äl' en engångsföreteelse att jag rådgiver i samlevnad. Så det lönar sej inte att skriva.

passersedel tiU köttgrytor-

•

Da.

' Har "Läkarfråga" sett

till att karlstackarn bestås med regelbunden ring? '.

Personligen har

Brevskr!·varen

•

lOn

Di I

• i -, -.

norru 1 U a H Iqnnn01DO"][ II Jr -u U 1lllJlJ{

erfa-

~ V

/?'" U /7'

hOR

C C C

B C B C E

E C E E

NYGARD

5 :J

El :J 3 3

8 w

8 3 D B D 8 8 3 :J 3 g:J

hungrig. Nu för tiden är käket mera ett sätt att fårdriv.a tiden. Erik Dammann, norrmannen som säger kloka ord om "framtiden i våra händer", har skrivit om det där. Jag citerar:

t.l~

lIIis&

~Udjen över

;;;J

att IJakna-, nå:got. Vi tiar vant Og vid att- tillfredsställa den 'minsta lust i samma ögonblick

5:J :J 3::J

de!!..~nmäler sig Er skymt ma......t,. vi äter en korv,.

som

fystrar till signatui'en. "Lä0karfråga" _ är bekymrad O f D DO ör att hennes man smaskar och sörplar när han käkar mat. ., Men inte~ kan Mfulster

BERTEl

aä tiUfJ'edsstäHa vära. behov, eftenåm vi aldrig ge.r oss tid

8.91

El C E

Mitt råd är alltså:

"Vi

Saken är den att kollegan Mlinster på Vasabladet har fått ett brev som egentligen skulle ha skickats till mej.

ElD 8D •

utford-

.fag

i i

väl nonchalant då man .vaRegelbundna ransoner rit litan en tid. Jag, minns flera. gånger om dagen. Giju med vilken vifdnet och vorna behöver inte var överbrist på finess jag överföll hövan stora, men de måste pär~nfatet,~ !lär jag kom ges varje dag. hem från flerdagarsutfärden För som man säger söderi mellanskolan. över: Man hade fevt e.t t liv med - E je fö srunt ti kom bartoaletter och' svindyra me jevon tå koen ha stärvaf skinksmörgåsar ("kinkku- voileipä" - vi var i Kare• För övrigt tror jag att len oc&. S8Ivolax), Hemkomsdet här med begränlJat smasten betydOe trygghet på kande och regler vid mathemdasset och obegränsade bordet är något som nutipä1"Ontillgånga;r. Då var inte' dens ordningsmän har hittat mycket att göra At vild- på. Inte tänkte stenålClersmannens lustar. finländaren så mycket pä Jag uer jag bäde ,sGl"pla- tungföringen, när han högg de och smaskade på samma tänderna i abborren. gång. Han åt för att han var

•

IOiiJ!IJt.' •, •.•• :n::un •.•.

rit att man alafsar i sej lite

orgIa' S,t lS kt' ', ' d sm"' a s, k an " " e ',' •

i .U l l

IIImllIllU'

~('

i 088

en- chokladkaka,

i'ppRar vArt kytskAp. En se~ tönit O'«'b vi skaffar oss coca-cola, öl, saft .•• Fffll mInuters ensamhet, och vi kas-, tar _ över 'IlV, bio, vecko-

[j O

tidning, organiserad underhåll-

hjälpa henne! Han bara drar till med det vanliga, heltäckande om öron-, näs- och halsläkare. "För att konstatera att för· håBandena är normala", säger Mlinster, och det kan vara en omskrivning för att "ta reda på vart maten tar vägen". Själv undrar jag om det inte är sä enkelt att den stackars mannen är mer än vanligt hungrig då han får

D 8

Han har väl rätt, så länge vi talar om oss som aIdrig har så långt till köttgrytorna (kyldiskarna).

D D

8 B D B

• Egentligen skulle man hålla igen lite. Och i stället få uppleva glädjen i ett ohämmat behovstillfredsställande, ett ohämmat orgiastiskt smaskande. Detta barn SOm en tröst åt ''Läkarfrågs",

B O B B

nIJlIIJDUUUlJUUUUJUUOlJOOO[)[][)ODDDDODOOODOODEiOOIDO[LJUUUUUUULJL1JUU'JUUlJ~UUULIU~OUDl.JIl!

Paul Baclunan fyllde femti ar o

Paul Backman - en gam mal beprövad uf-kämpe som sysslat med det mesta. Inom ut-rörelsen pä alla, nwåer fyll de nyligen femtio är. För oss yngre är han mest känd som den som sl!:0tt festfördelningen I mänga år. men nog har han hunnit med' mycket annat inom rörelsen också. Paul har varit viceordförande' I SöV, styrelse medlem, ordförande I service nämnden osv. ÖP sökte upp honom för att fråga om uf-verkaamhet förr och nu. Vi kom snabbt In på frägan om dansverksamhete-n . - Utan festfördelning skul- , I~ m'ånga föreningar ha fått s~tänga för länge sedaR, säger

PauL - Förutom att den ~ skyddat de små arrangörerna, har SÖU också tack vare festfördelnin gen kunnat hålla de kommer siella intressena borta frän dansmarknaden •

Avgörandeshid Ett avgörande skede var nog,

,Bort med ' I{ohögarna!

striden om Karperö, skulle SÖU ha förlorat den och kom-t Jag vill ~nnu tYCka"lite till ~ [' Tonåxsdans bör för a.n del ord mersiella intressen , skulle ha det som sIgnaturen En av de nas åt de yngre. Llte~ oftare till I fätt fotfäste kWlde- det ha gå.tt fä" skrev om . Du s~:ev att v1 och med. Om man inte vill' dansa dåligt. kanske tycker att du ar en~ gam_ vild scha.ke eller gammaluans vad~ _ Det bör väl medges att ~al hagg~ . Man är väl Inte äldre skall man då dansa ?Eller är den dansverksamlteten är fortia- an mall känner sig: Jag fick t al- nya stilen lu~ shake? rOn'eaten ran{]e den ekonomiska grunden la fall den uppfattningen att aU' sä borde dessa s.k. kof!ögar tas ur föl' den ideella förening/:lveTk. leVeT ocrr känner' dig tnIlg, sam bllUk. Fram med jämnlIk dans ' samheten. tidigt som du verkar lite gammal- stället. Det bar man redan lyc· Föreningarna har också In- modig i dina~ äsikter. kats med på finska ställen I 08 sett behovet av festförderningT .ex. svordomar hör inte till terbotten. en, även om man ibland an. dagens språk. Det är endast de Visst kan man gå på krog utan I sett oss~ som gjort upp fordel- som har ett litet ordf'6rräd som drinkar i sikte. Det är bara det ningsförslagen litet för dikta- använder dem som vissa ÖP. att de flesta har det. Så finns toriska. Solidariteten mellan Eftersom åldersgränsen till de det ju något som heter juice. föreningarna har varit stor, flesta danser är 15 så är det för Knäppt att blå jeans skal! va· säger PauL det mesta skriftskolgångna män~ _ Under min tid kan jag skor som vioStas däl'. Val' det tnte ra förbjudna på. Waskia. Räknas bara komma ihåg två stora de som är födda på 3D-talet som man som bråkstake ifall man är besvikelser . Det ena var över-j inte fick roa sig förrän de gått Blue Jeans fan, då är jag en av purmo uf, det andra Eme!: skriban Det är ju dit våra för dem. Ulri k fl folkpark . Bägge försökte dan äldrar hör.

------------------------------------------ VIdare är jag glad anser Paul vara det bästa som

sa utanför festfördelningen, men efter ett par S01'l1J'ar var det slutdansat. •

hänt under den tid han har varit med. T.ex. tillkomsten a\ medborgarinstltuten får helt tillskrivas uf-rörelsen, som job bade bra på denna fråga I bör jan pä sextiotalet,

ÖP lyckat

Medborgarinsiituten, förening~s lokalerna och sa,t3fiingen på ÖP '-

-', '

...;...

at· ungdomsföreningarna har ta I git hand om sina föreningslt, kaler så längt det har varp Annars trodde vi att bensinen möjligt Här har nog kommu ~ kostade 'ängt över två. mark li nerna och byarna mycket atl tern i detta oljekrisernas tid~ • SE BIDAN Ii varv .••

öSTERBOTTNISKA POSTEN

ÄMIIIIIE * Folkpark

Torsdagen den 19 juli 1979

( SOMMARENS HÖJDPUNKT) Vi presenterar veckans etta på Svensktoppen:

Malax

ISöndag 22. 7. kl. 20.30 I

VIKINGARNA MED. "Djingis Khan" och 6 LP SOMMARENS HÖJDARGREJ - utan åldersgräns!!

ILörchg 21. 7. Id. 20 I I D~viJiolU!'e~:

Diskoteket:

ZOTCH

Blixt & Dunder

~$'~c.xW

IUSSARs BIda kvlUamaz

Fri" Va.. Id. lUOo. 20.30 (vie SuMom kl.1'.15), ÖvMmartc kl. lUO Yla Nrtom. ÖYenwoIcur, TIIbY kl. 19.30 Yla Hamt""" SInIndlllOll4ll. KannII. Petala••

Kommande program:

L 28.7. ELF-Noise S 29.7. SAINTS Onsdag 1.8. Femtitalsrock med The BOPPERS' supershow!

Minigolf, bad o ••rv.,lng dagligen

. ~

SKQNASTE

SONDAGSDANS

22. 7. kl. 20-01

25.7. kl. 20-01 ~ Onsdag "Finlands Flamingo"

EXODUS

spelar upp.

KOM OCH TRIVS! • Biljetter 15 mk

sjumannabandet som gjor de succe i Sydösterbotten äntligen hos oss

• .EJ BUSSTRAFIK •

• ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

.....uuuuur V·X MIlUU[.JI u·HJOOLlDDDUOUOOOIJIJOOODlJlJ(][J[JDOl :DDDDDDDDDDDDDDDODOODDOIJOCDDDDDDDDODODDOOOCODDODDDODDODDDDDULlUDDDODD'E[

DANS I YTTERESSE LöRDAGEN den 21. 7. kl. 20-01

ÅLDERSGRÄNS 15 år

•

Inträde 17,-

D D D D D D D

Exe'D US och CLEOPATRA spelar •

•

ORDN.GR. 1 och 2

BUSSAR : Ekman fr . J : stad 19.40 via Kållby. - Kronlund fr. Säka 19.00, Karleby 19.15 via Kronoby! ~ Sjönejden fr. Vilobacka 19.10, Punno 19.30 via Forsby och BermäB. - Ekman fr. Terjärv 19.15 vIa Kolarn, Snåre och Bäckby.

§ El

X~DDDDDODDDDDDDDDDDDDDDDDDDODDDDDDDDDDDDDODDDDDDODDOOOODDODOODDDDOODDDOODDODDOOODODDODODDOOODOOODOOODOOOO

* Annonsera

•

() S T E R B O T T N I S K i\ P O S T Il.: N

Torsdagen den 19 juli 1979

~~----------~~~~~~----------------------~----------------~

1et no:1

SÄSONGENS FÖRSTA HETA DISCOKVÄLL

I Fred. 20.

7. kl. 20

HELA FAMIUEN

INLEDS MED

BARNENS

FAR & SON •

DISKO FR. UMEA - THE GROUP WITHACTION med15årsAldersgrAn8

DAG

NYTI HOS OSS:

med start kl. 12.

Mete, pilkastning, ridhästar,

servering m.m.

sönd. 22.1.

NO/SE

PÅ LOGEN SPELAR "Tryckare" för ungdomar över 18 år!!

~n·u

•

.Disko med stor ljus-show HåkaDs fr. D. torget kl. 20.30 och 21.00 Direkt!!

PAUL

DANS i YTTERJEPPO

tacka ungdomsföreningarna för. Tänk bara på vad det

skulle ha kostat kommunen

att bygga dem I dag.

•

LÖRDAGEN 21.7. kt 20.00

{:::!

Borde få hjälp av kommunerna

BUSSAR: 19.15 frAn MonA via Munsaia och Nykarleby.

Om framtiden är det

svårt att sia, klart är att för

eningarnas och förbundets

självfinansieringsandel kom

mer att minska. Vnket bety

der att man kommer att bli

mera beroende av olika bidrag

Redan l dag är det många

föreningar 110m. borde få. hjälp

av kommunerna. för att t.ex.

hålla. Igång sina lokaler.

Pi tal om ljusa tider med ·

bingopengar och. kom-hem·

kampanjer ler Paul smått och

kommer ihåg "trojkan" som

den kallades och som tidvis

kritiserades hArt: Denna bestod

av Paul Lindell, Sven-Erik Ola

der och. han själv. SÖB" ge

nomlevde då enonna växtvär

kar och behövde styras med

rast hand.

•

ÅLDERSGRANS: 15 är

Kantlax, •

Monäs,

Hlrvlax,

INTRÄDE: 18,

GAMMALDANS PJELAX UNGDOMSFöRENING

på

firar

Strand paviljongen i LAPPFORS

SO-årsjubileum söndagen den 22. 7. kl. 14.00

VlU.KOMMEN!

SERVERING AV MAT börjar kl. 13.00.

Dans för gammo;l och ung på PJELAX UF

nIDlsförstoos

OFkester

* Festtal av professor Boris Sjöberg * Sång och musik * Folkdans m.m. * Efter programmet DANS. Sandstens.

Kom-hern-kampanjen

Det hände sig att man misstänkte oss för att hålla på

med saker som Inte tålde in

syn. Men så var ju Inte fallet .

- Kom-hem-kampanjen miss

förstods av många. Inte var

det al·l s frågan om att värva

emigrant/'r tillbaka. VI försök- I te komplettera den kampanj

enbart på finska. VI ville

ge de finlandssvenska emigran

terna Information om förhål

landena.

Det lyckades vi ganska

bra med. Sedan är det Inte

SÖU: s fel att lAgkonjunktu

LÖRD. den 2L 7. k1.2()"";"()1

Timo Tapios

Ur programmet bl.9... :

Välkomna! •

ZENITH

ren tog över och att byråkra tin malde sönder återvändan deS" försök att stanna. •

Fina tider

11111111111111111111111111111111111111111111111

• KJELL HERBERTS är igte hemma från Petsmo utan från Kvevlax.Vad än vi påstod i senaste öP_ Men emigranfr skildringen har han i alla fall gjort.

Solist Maarl.t Jylhä LUF

KILEN· LÖRDAGEN 21. 7. kl. 2~1

-MONDIABuss : Sideby Trafik kl. 19.15 fr. Dagsmark via Lappfjärd kl. 19.30, Lålby kl. 19.35, Härkmerl kl. 19.55 och Dalen kl. 20.00, Ska ftung kl. 20.15.

- Nog har det varit fina ti der att vara med - tänk vad mänga vänner och bekanta '1111111111111111111111111111111111111111111111' 111111111111111111111111111111111111 II 1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIItllllllllUIIIIIIIIIIIIIIIlIIIIII man har fätt I hela österbot ten under denna tid och domen har åsiktetr och fär vad man har lärt sig. Ung springa med huvudet I väggen domsföreningen är en utmärkt nu och då. plantskola. Det får man göra i ung - Det är som man brukar domsföreningen. säga att det är bra att ungERIK HA.GGMAN I II In 1IIIIIIIIIIIIIIIIlU&!WJJllIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIU lIllIlIllIIIIU 111111111111111Ull 111M.

Annonsera

•

ÖP

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen

den 19 juli 1979

På dåliga vägar

till en bra Ro,ud'

M annen med den skri

kand8 , flo~n

he~

Tho~

Uppträdde alls Icke aDUI Wnnässlgt: Gunnel Sarelin.

Haglund.

D EFTER en halvtInunes kamp på något, ,som av DAgoa outgtundllg anledning utmärktB som väg på kartan, befann Jag mig i Emet folkpark på Country Road. Tur all lycka var den senare vägen Inte alls så dålig. Långt över 2.000 betalande - fint netto för arrangörerna - hade sökt sig ut till Emet och njöt av countrymusik I det fria.. Nåt av familjefest var det, småtrevligt och småmysigt. Sittande, liggande eller stående avlyssnades den musik som bjöds. Eller så nöt man omkring och snackade med vänner, be kanta eller andra och lyssnade på countryn med vänsterörat bara.

En man låg och sov I allsköns ro i folkhavet. EnfemJlrlng lekte I sanden. En sexåring kastade sand på den närmaste omgivningen. Ingen tog illa upp. Till kaffet var det kö för jämnan. Och ingen Coca Cola sålde man.

* * *

av banden lyckades väj riktigt få. publike~ med sig, närllUl8t att lyckas var Mayflower. Countryn är anta,g ligen inte tillräckligt rivig att locka Inhemsk publik till handklapp ning och annat s~m brukar utvisa att publiken lever med. - Stämningen hade väj blivit bättre där inne I paviljongen, sa.de en av ordningSmännen. Nu var det vii! för luftigt helt enkelt. Eller fÖr tidigt pä , dygnet.

D D , INGET

* * *

D D Country Life - lokal grUpp - värmde upp med 'tre låtar 'innan Red Jenkins med Red Necks fra Sveadala släpp tes lös. Riktigt äkttypisk countrymusik blev det med Thomas Haglund och en mycket dominerande nol, som man nästan fick lust att gå och riva av honom. Men det fick va. Han är ju vida känd i Internationella scountrykretsar. Efteråt sa Red: ' - Fint 'Initiativ det här. Såna här konserter borde vi ha I Sverige också. Kul att vara med. Nu finns iet Inte speciellt många country-band ,j Sverige. kanske beroende på. att det finns så få speltillfällen. -- Det är bara de större arrangörerna som vägar satsa på enstaka countryband nångång. De som har råd att ta en för lust Ibland. - För att , få spelnlngar: borde man spela hälften vanlig dansmusik, och det vill man ju Inte. D D

***

Gunnel Sarelin efterträdde Rednecks på lastbilsflaket.

Sa: - Jag ii.r amatörernas amatör, men ska i aIla fall sjunga ett par låtar. Först en av John Denver. Sedan ägnade hon de när~te 17 minuterna till att efter tryckligt dementera det där amatörmässiga. Fin och bärande stämma hade hon, när hon sjöng tre smått sentimentala visor. ~ och Turkka. Mali visade att det också. är möjligt att sjunga country på. äkta Forssannska om äkta Forssa-män och dito händelser. Kul texter var det. Publiken smA.tt med på noterna också.

Omkring 2.500 personer l Emet såg bland andra Red Jellkin8 m ed kompbltnd Rednecks.

D Konsertens behållning, var I alla fall H: forsgruppen

Mayflow~r,

som lirade nåt som kaJJas bluegrass. ~jorde det bra. Speciellt fin var stämmosången - där har gruppen sin verk ligt starka sida. Fart ,och flykt över låtarna. När Mayflower lirade läg molnen ~m hotfullast över sko garna om och kring Emet. , - Det blir regn, lovade arrangör ' Boy Wistbacka åt d,e n ~m vIlle höra p~. Vet ,Inte om d,e t blir dugg- eller slagregn. Men regn blir det. Han fick fel. De hotfulla molnen vägrade lätta trycket. Och inte blev DA.n irriterad därÖver. I

*** D D Country EJiipress var avslutningsband publiken verkligen hade kommit för at~ höra.

det band som

- Countryn är på. gång här • Finland. Vi ha.de 2.000 åsk~ dare på Country cavalcade I Karls (kort al förra weekenden. Men än kan mar inte leva på att spela countrymusik i det här landet. Sade hamlets trununis. Och avslöjade också. att Country Expl,'ess eventuellt sticker över till TuIson i USA på. turn6 i snar framtid. ' - Men allting är ännu osäkert. Mycket a,v Country Express hann jag inte höra. Balvåttas Jesper skulle med kVartlsexflyget -till H :fors och raggade upp skjuts.

De flesta stannade dock kvar ,och såg Ut att trivas. Sedan , for de hem efter fYra och en hatv timmes country. nöjda med vad de fått höra och se. Text och foto:

PETER GRANSTROM

l\IYSIGT I år fanns det igen tillställ ' ningar för barn - vilka soll festivalens allt i allo ' Jyrlj Kangas sade, samtidigt är ul märkta tillställningar för vu na. De har tydligen kommit för att stanna. För att stanna kom också en gång filmförevisningarna, som har varit med i cirka tio år redan och som fortfaranne drar mycket folk.

• Bättre mu~i'>

än på åratal

Nå, spelades det då någon musik ' på festivalen? T.o.Dl. bättre musik än på många samtidigt som det i år föreko:n rätt mycket avs.k. lättfatt musik. Det mesta var pubti ' til1vänt utan att för den skuU sjunka i kvalitetsavseende. En otvivelaktig höjdpun~t på festivalen var Sonny Rollins två ·konserter; och speciellt in omhuskonserten på fredag kvälL Rollins presterade ' ett tenorsaxspel med en Bådan vi talitet som måste vara av myc

år.

Torsdagen den 19 juli 1979

öSTERBOTTNISKA

Döda ABBA -

POSTE . ~

- S.-I.:. mU· lri,en,

o . l,evo ~' maste

D D Barnet tar .gitarren. Försöker. Inser snabbt. Det bär låter Ju inte alls Abba. Barnet Jägger bort gitarren. Blir tyst.

som

D D Ett ·av barRets viktigaste uttrycksmedel ~ musiken är borta. Musik är i dag inte passivt lyssnande, Musik är rö relse. D D För barnet en nödvändig, total 'kommunikation med omvärlden. Därfö~ måste musiken leva. Barnets egen musik. • Ett folk 1 ett trämmande hmd Barnets egen musik. Ett enormt begrepp.. Svårfångat. Arets tema för den nordiska visträffen på Kilen l Sldeby var barn. visan. Under tvådagarsseminariet 'som inledde visträffen samlade' ett 4O-tal ·visvänner erfarenheter, tankar. och ideer till ett . starkt nät som kanske ändå inte ' förmådde fänga in barnvisan:· l långdansen soin spontant avslut8.de seminariet sjörigdelta garna :- nu vet vi ingenting - nu vet Vi allt.

+ ~~ tn\ddes l vått gräs

Mot varandra.' stod då ännu två. uppfattningar om barnets situation: "Barn är ett folk och de bor i ett främmande land" och "Barnets värld är en reproduktlon av vuxenvärlden".

Ett konkret bevi~ på glädjen i sång och dans fiCk seminarie deltagarna på Kilen då Gunilla Josefsson ledde en hel efter middag med sånglekar. I vått gräs under regntunga moln tråd. des dansen i glädje och gemenskap. Berit östberg berättade om sånglekar bland norska barn. Sängl~ken är i Norge en utpräglad barnkultur som överförs från barn . till barn. I sångleken bearbetas egna nära problem. Och problemen ges en lösning. Sångleken blir en trygghet i barnets värld. Gemenskap i musik. Ar du inte musikaliSk, säer du? Vad menar du med det? Musikalitet är ett tomt ord! Du har rytm. 'Ditt hjärta slår. Du somnar, vaknar. I jämn rytm. Barnet - alla barn - har rytmen och erkänner den. (Var för tror du rockmu.sik är så populär på "dagis".) Börja där ifrån. Och vet att alla barn inte har ljusa sopranröster. Bygg vidare. Kanske leder det inte till sånghäften och skivor som för C<>nny Skovvart och hennes ungdomsgårdsbarn i. Köpen hamn. Men det ger dig gemenskap. Och glädje.

Kanske är de här två synsätten ändå inte så oförenliga. Kan ske är det så att barnets värld är densamma som vål' men att barnet upplever vår gemensamma varld med sinnen som hos oss ste1nat och försvunnit. •

Arbetslåst i produktionen

Dagens samhällsstruktur har huggit en klyfta mellan bal'n och vuxna. Barnet är till ingen nytta. Barnet är "arbetslöst" i det produktionsinriktade samhället. Ett nyckeloI'd under se minariet blev "gemenskap". Gemenskap mellan barn och vuxna. Vi får tnte resignera. Vi måste förändra världen, Om än bara litet i taget. Vi kan börja med gemenskap. Gemenskap i musik. Kanske först lyssna tillsammans. Lyss na till den populäraste musiken, Tränga in under de raffine rade markn:-dsmekanismerna.

GUN JAKOBSSON

Sångleken har ofta fasta former men kan också som här vara improvisation, drama tisering av vardagssituationer. Gunilla JoSefsson leder, eD gruPi' noga och gamJa':semina riedel tagare. Och roligt · var det trots vätbalt gräs och ovä dersgrA. moln över Kilen.

Barhara vann Visträffen på Kilen avslnta-I des traditionellt på söndagen med Visans dag. Nordisk vis konsert och final i barnvise tävlingen var huvudnwruner. Bland 49 visor hade en Jury under Egll Cederlöfs ledning valt ut 11 visor som presen terades för barnjury och nn derställdes publikomröstnIng. Barbara HeJslngi~s dubbel segracle med Slusktango.

...

Bygga upp en kritisk hållning som spränger alla falska drömslott. "Döda Abba!" Och bygg så upp egen musik. Skapa utifrån egna förutsättn,:ngar och erfarenheter. Upplev glädjen i sången och dansen. Glädjen i gemenskapen.

ket, mycket sällsynt slag hos svarade däremot inte riktigt musiker som har varit med i förväntningarna, symptoma gamet så pass länge som han. tiskt nog präglades deras mu iiDVisst var det speciellt Rol- sik också aven viss kylighet. 10 lins tenorspel man fäste sig l Lional Hamptons konsert var TJj vid, men hans medrnusikanter I både festlig och svängig och U ' ,- var också av högsta kvalitet. han hade med sig en uppsjö Q" - De förtjänar alla att .nämnas: l' av verkliga jazzstorheter. Dl. t I Mark Soskin på piano, Jerry • G' Harris på bas och . Al Forster I Ipsy-swmg en på trummor. I En sammanstötning (stöpIOlD ! Musiken de spelade var en-I ning) mellan olil\a musikkultu ~r kel och rättfram, men ägde rer fanns i både den ,afrikans. rar den för jazzen så nödvändiga ke pianisten och storbandsle svängen. daren Dollars Brands musik speciellt hans utekonsert ' på • Hbd B. B. söndagen blev njutbar' och i zigenarenseblen La Romande Redan tidigare under dagen I ries framträdande. De senare hade Dizzy GiIlespie skruvat spelade gipsy-swing i bästa upp stämningen genom ett här- Django Reinhardt-anda. , ligt scenframträdande och fin Ja, det skulle finnas mycket : n I mJlSik av hela gruppen, där att dra fram, t.ex. alla de fina l ~an kanske mest lade märke I inhemska grupperna som upp ~-I tUl gitarristen Ed Cherry. För- trädde på festivalen. men jag [ Il utom Dizzy själv på trumpet, får nöja mig med att speciellt I förstås. nämna Maarits framträdande n~t B. B. Kings bluesandel mot- med Tapiola Big Band och fal lins svarade också förväntningarna, la in · i den samstämmiga kör in- trots att den kanske var fram- som nuförtiden utbrister i lov dag I förd med en något överdriven ord över vilken fin (jazz) sån ett perfektionism som gjorde .m u gerska hon har blivit. Festlige veteranen Uonel Hampton t ett livfullt ögonblick. Regnet öste Text: RALF HOIKKANEN framträdand~ ru\go& som Hampton sklckIJgt utnyttjade och showade ~nom vi- siken "hård". yc-: . Tony Williams lifetime motBild : PETER EKHOLM ,.anta.

... ner

att

under HamptOD8 hoppa i vattenpus-

öSTE R B OTTN IS-K A-

8 Il.JLJ~iUlJl II lUll

P~S'l1

E N,

Tol'fl41ageu d8... 19

juli 19'%9

----------------~------------~--------~----

somm,arteater U[J[D[J[JCTJOOIJ[JOl]! Jr ](]DDOODDODLlI:JlJI.UUUUUUIJIl!Xl1ClJT.InnnnnonnnrTll"lf"lkVll'nnnnnnnl U

na: lTJonnonnnnnnoo

Fart och fläkt

l)okument inifrån:

Molpebor om molpebor o sa som de levde förr

* Vardagens arbetsmoment ingår som ettgubben viktigt, led i Tulavippor. Sytningsgumman Ana.

hennes - sIAr nya tinnar i räfsan (Edlt Juth

gret gör vispiar a.v löv·kvistar, Hindrik -

oeh Erik

Björkq~ist}.

Tu)avippor - så kallades de i Molpe. Vassvipporna. Du ger dem kanske' ett annat namn.

Tänk efter och lägg det på minnet. Kanske bäst att du skriver ner det ocksIi. Det är vad .

molp-eborna har gjort: tänkt efter och skrivit ner. Dokumenterat.

Och sedan det fantastisl{a: de har gett liv åt sin dokumentation. Sjudande, sprudlande,

pulserande Uv i ett bygdespel om "seder och bruk fordomdags".

-I

Senaste höst startade Malax. för stoppning i dynvar och I från alldagliga arbetsrutiner Korsnäs' medborgarinstitut en,. bolster. - "ludi. å mjuk å bra, till helgdagsnöjen och fan tas atudiecirkel i skapande teater- ti ligg på!" tiska historier. Mycket informa ";rksamhet. Varannan vecka Tulavippor _ de fem bilder- tivt och synnerligen roande. har gruppen ~ml~ts och re~o- na - binds ihop av ett mustigt Spelplatsen. vid paviljongen ~e~~t om; byhvet l , M~lpe f~rr ,p~rso~galleri.. Ann-Gret och har en ny utomhusläktare som I vadden. Under våren och for-Hmdrik,.. sytnm.gsfolk ho.s överblickar "hårhagan" - en. son;unaren, Jl~ de! samla~e"ma~ nen Josep och hans Marl. De- stenigängsbacke som utnyttjas, t~rlalet ntknstaIliserats l fem. ras son !sak och hans jämnåri- i hela sitt djup. Ett skickligt bIIGI-er". från- det gaIfila Molpe. .ga., sto~ojka~ och st?rflic- "regigrepp" trots att föresWl-1 Fem blider som är lysande un- korna. PIgan Lma och dran.gen ,ningen saknar regissör. Den har derhållning' - Tulavippor.fmn. Vörå, Aschtu-Mick. Och vuxit fl'8.Dl, helt som gruppar-· _ ,färgstarka inslag av blecksla- bete. Efter gremiären' j söndags 'l'ulavippor' är också. benam- garin f rån flInntL.~tetna .;... 'och utlovas 3---5,föreställningarun ningen på. molpeborna själva. speImannenPiira~Kal1e. 1der sommaren. ' Ett ök~ de 'fick då de fär- . Dokumentat~onen är mAngsh- . . daaes runt och sålde tulavippor dig och omspanner det m~ta GUN JAKOBSSON

I SO-I

°kZ' • f··or 'd, e sma . m.~ .· url.gt S O

- Varför dricker du? - För att jag ' skäms. Paus - kort. - Varför skäms du då or - För att jag drIcker. Frågaren var L1llprinBin (Uffe Jo~ansson) och svara. ren var ett fyllo (Roger Vie nonen) och scenen finns 1.0ra vals sommarpjiis LillprinBin. En barnI?jjts full av små klu righeter och tänkvärda frå gor.. Ovanrelaterade en av dem. Barnen på premiären följde med spänning handlingen, och de vuxna satt och smålog mest hela tiden., Atminstone då jag passade på att kolla in publik reaktionerna.

Fin musik - och en stört skön version av Värt Land av Ronny Ehrs - och smart be lysning och dito scenlösningar är de starka sidorna i Oravals pjäsen, Uffe Johansson gör en verk ligt fin tolkning av skiftning arna i LillprinBiIlS' sinnesstäm ningar. Och skrattet hans är härligt och verkligen smittan de. Pjäsen handlar om Lillprin sin som sticker fl·än sin lilla planet och sä småningom hamnar på jorden och träffar Flygaren (VIenonen) och be rättar om sina strapatser för honom. Berättar om möten med cn

'!c ER.. afitnkyUd by-Joan I aktIon~ ------'------.-'--------------'-

Mognare roller

massa konstiga individer. Kor ta replikskiften med helsläck

ning i salen emellan. Scenlösningen är enkel men precis den som behövs. Pjäsen är tänkt för barn och är därför berömvärt kort. Femtio minuter - längre be hövs inte. Och vilken sexåring orkar sitta stilla längre. Bengt Frilund (med rutin från revyer), Mats Häggiund, Rosita Kantora och Lisen Svens (med rutin frAn skoltea , ter) ses i tvä roller vardera. Matts Stenlund har gjort ett fint de.b utantjobb som regissör. PETER GRANSTRöM

t" Elektriciteten brAkade litet, reg nmoluen

hängde mörka och ho tande men annars gick nypremIä.ren helt problemfritt för Juth, backa Teater och pJäsen "Bröder na östermans huskors". Rollerna har mognat hos aktörerna över vintern och somma rens premiär var en balansera.d och harmonisk enhet. Det nya på. teatern i år är en höjd publikläktare till glädje, synnerhet för de som sitter på. de bakre bänl(raderna. - HUS

Torsdagen

den

juli

1979

1 I'; (( B O T T N I S R A P O S T F. N

'Man tappar lusten' • • Byråkratins kvarnar mal långsamt, det känner man till. En vanlig dödlig förlorar oftast modet och intresset i denna kvarn. ' • • Föreningarna har kanske fått uppleva den kanske långsammaste av alla gen föreningsregistret. "

nämli

• • Lillby ungdomsförening och Rönnvik Hembygdsförening är två föreningar som fått känna av trögheten.

...

Vill man undvika den långdans med stadgeändring s om förekommit ' i fallen Rönnvik och Lillby skall man be akta följande: • Gör noggrant upp stadgeförslaget, följ helst de mo dellstadgarsom finns. , • Låt gärna SöU eller annan juridisk expert förhands granska stadgarna innan de sändes in. • Håll kontakt med förenillgsregistret oeh SöU under behandlingens gång. ' • [fall stadgarna kommer tillbaka, behandla dem snabbt och sänd dem snabbt tillbaka.

I de aktuella fallen hade föreningarna behållit stadgar- i Lillby uf lämnade in sitt Vi har varit medvetna Bägge två påpekar att det na ganska länge. I förslag till ändring av stadgar om att det brukar ta sin lilla är svårt för föreningsaktivis -i. na 25, 3, 1974 till föreningsre tid, men att det skall räcka så ter att få det rätt, komma un-I gistreL Fem år senare den 19. länge hade vi inte räknat med . derfund med de 'r ätta juridiska I bägge fallen rörde det sig som Rolf .Visst har vi förlorat 6. 1979 efter ett antal ' omgån Föreningen hann t.O.m. byta, formuleringarna. De säger att om smärre fel, som skrivfel, litet i kommunala anslag, men gar mellan föreningen och re ordförande och styrelse under I de har fått hjälp av ungdoms slarv och motsägande paragra mest förtvivlade är de över att gistret blev stadgeändringen tiden. Man förlorar lusten att sekreterarna men ändå har det fer. det skall ta flera år att göra godkänd. föra saken i land, säger hon. inte hjälpt. smärre ändringar i stadgarna. Rönnvik Hembygdsförening Rolf Enqvist i Lillby instäm Föreningsregistret borde Föreningarna anser att det klarade det på kortare tid . Man mer: åtminstone kunna påpeka hur skulle vara bra att få stad Man tappar lusten att lämnade in sina stadgar 17. 2'1 .- Manfår det intrycket att och vilka ändringar som ska geändringarna förhandsgrans- • ~obba med det som man vill 1977 och fick dem klara två byråkraterna på byrån läser göras. Nu åker stadgarna av kade av sakkunniga innan de Jobba med i föreningen. när man måste syssla med denna år senare. igenom stadgarna tills de hit- och an mellan föreningen och går in.

byråkrati. Bättre borde det nog Säga vad man vill men tar ett fel och sedan sänder registret och en massa småsa-

Några större men har vi inte löpa iföreningsregistret. snabbt går det inte. de dem tillbaka till föreningen, ker skall ändras varje gång. Rigmor Ivars ordförande i som måste ordna extra möten Litet onödigt småpetiga är man haft av denna byråkratiska Rönnvik : och det blir extra jobb. också. långdans menar såväl Rigmo'r ERIK HÄGGMAN

Föreningsregistre 1:

Taxell:

'Vi arbetar på förbättringar Justitieministern Christof fer TaxelI säger att man på justitieministeriet är med vetna om problemet och att det beror dels på att vi har en gammal föreningslag och dels på personalbrist på för eningsregisterbyrån. Anhop ningen av ärenden på byrån är synnerligen stor . Just nu finns ca 10.000 ärenden obe handlade. Vi har försökt vidta åtgärder, bland annat ge nom att öka personalen med hjälp av sysselsättningsan slag. Vidare har vi också diskuterat möjligheterna att förenkla den interna behand lingsgången. TaxelI säger att det sit ter en kommit te som har ,till uppgift att komma med ett 'förslag till revidering av för eningslagstiftningen och då skall det väl bli lättare att få stadgar gOdkända. Just nu ' har man dock kört fast på bland annat frågan om fackföreningsrö relsen och lagstiftningen kring ' denna.

k~~ktorn,

jag är överförfris-

Titta. vilket stort h:.\J när jag öppnar munnen!

Förhandsgranska Vi hjälper

·' stagean, rlngar. d . . d

"ärna till ~

Justitieminister TaxelI sä ger att man också har dis kuterat möjligheten att I framtiden minska och för enkla kraven på vad som bör stå i stadgarna. I övrigt uppmanar han föreningarna att noggrant göra upp stadgarna och granska dem innan de sän· des in. Då går det säkert snab bare. Möjligheten att eventuellt decentralisera beslu tsfattan det till länsnivå finner han inte realistisk.

Föreningsaktivisterna har dock problem att finna just de rätta formuleringarna, och är i behov av hjälp. ÖP vände sig till Håkan Westermark på SÖU-kans liet och frågade om inte SÖU kunde tänkas ta hand om förhandsgranskningen av stadgeändringar. - Det går nog bra, sade han, vi har ju erfarenhet från 1972 då ungdomslagen kom. Då jobbade instruktö rerna väldigt mycket med detta. Han uppmanar förening arna att använda sig av SÖU :s service ' och sända stadgarna via förbundskans liet för förhandsgranskning SÖU kan också förmedla dem vidare. Han passar samtidigt på att påpeka vikten av att föreningarna snabbt efter årsmötet gör namnteck ningsändringarna till för eningsregisterbyrån.

Kalevi Sadelouto på för eningsregistret säger att dröjsmålen beror på att man har alltför litet personal på föreningsregisterbyrån. Han kontrollerade upp bägge fal len och kunde konstatera att det skulle, ha gått snab bare om föreningarna hade förhandsgranskat stadgar na. - En annan orsak är för stås att vi har en så gam mal föreningslag, där det har skett ytterst få 1:!.ndrin gar. Den är inte up to date. Sadelouto säger också att man på föreningsregistret är medveten om att infor mationen från byrån inte är den allra bästa. Det beror helt enkelt på personalbris ten.

- Skulle vi ha mera folk skulle vi kunna vägleda för eningarna om hur stadgarna skall skrivas. Han betonar vikten av att föreningarna tar , kontakt med byrån, ty där har man inte resurser att hålla kon takt med föreningarna. Smi digare sku.lle det också gå om man följde modellstad gar. Däremot säger han att man nog läser igenom hela ~ stadgeförslaget på en gång och gör alla rättelser, men att föreningarna också är långsamma med att sända tillbaka handlingarna. AVSlutningsvis vill jag ännu betona vikten av att föreningarna förhandsgrans kar sina stadgeförslag.

Baluns har semester

Baluns har haft det jobbigt med att medverka l alla sagor Och vilken stor last - 65 I som har sänts om honom i ra. kilo. I dion. När björn pappan Balthasar t,a r semester från sitt skogs bryVet ni: vi har alltid det bäs tande och björnmamman Balunka ta kvar. Då psykar man sin tar semester frän sitt mälande egen gravsten, mall tar inte ,besluter sig Baluns och hela fa ens fra,m den. milj en I Björnskogen för att ta AKE ANDERSSON I semester.

De sätter upp hängmattan och sedan ligger de bara och solar och spottar i luften. Men om man råkar ta sin se mester I rötmänaden kan det bli problem med mat som surnar och getingar som sticks, för att inte tala om problemen som upp står då Baluns själv surnar till. Att det inte heller är så bra att

alla har semester på. samma gäng fär Baluns också lära csig,ocb trots att Baluns skulle ta ledig frän radion blir hans semester ändå till en saga som hette just

"Baluns har semester". Sagan har skrivits av Bertel Lindell som läser den själv. • Barnkvarten måndag 23. 7. kl. 7.4~7,55, repris kl, 16.45-17.00.

Torsdagen:. den 19}o:ll

på

eD lirar~

197~

-' _

- Han iiI'" fem gånger bättJ!e ä.n nän 8UDl var på. plan, sade- exeMpelviS" Pekka" RultaDen efter- de-- där 2-2 i årets miniatyr~ :_= .landskamp: i Vasa.

Bosse Bimjessen fick, en smäll på knä.t i en träningsmatch. under' IF)[ SuDdlIVaDs' träninpläger' f"öre minintyrlan:dskam pen.

~ ::..

S_;

Fundersamma tjuvar i. Rasmus på luffen.

Fränare Husmus

rlg vet vad som döljer sig där.

SaxofonseIot av Esa Nissinen, ::' som passades in i slutet samlade ':;' alla aktörer till att ta farväl av' publiken. Saxofonsolot föreföll inig ~I_, gå både· i du!' och I moll. som lj,.. vet i allmänhet. Som Rasmus och Oskars eskapader. Saxofonsoot Närpes teater lever på Ilärpesdialekt. Dialel!.ten, anknyter gav en inramnirig, utan vilken till verkligheten oclr ak.töruna får iblaJlcl vara sig själva. spelet förblivit oavslutat .

__""","J • J pa N·· · arp)~SUf.tl-rerit o

lWstJ.:esurser finns

d' Närpes kommun tackade med Alla aktörer gör sitt bas·ta, men · Bov.arna. stoppa e pengarna .un-. ett blomsterfång och aHa' aktörer Paradis Oskar och Rasrnus och der ett stugugolv som man gJor fick en levande rOd ros. När kom länsman är överlä.gsna. de andra. de fÖrT i · världen. F"OI' tm banken munens representant talade för Länsman ·ä r Sv~ WiIBGn, garvad kunde de inte bära dem, då: hade stod publiken att de medverkande amatör sedan läng tid tillbaka. de varit fast. använt alla sina röstresurser. Föl" Detsamma kan ma:n säga om Gös Tjuvarna sattes bakom lås ouh vi hörde faktiskt inte vad' kom ta Marander, som spelat! rutine bom liksol'T! pigan för öedrägeri ' munens representant sade. rat. Och med en äkta' närpeshu-· emot fru Hedberg, där pengarna Vridläktaren är effektfull. Det. mor. stals. Och i slutscenen vandrar blirnAgonting meHan teater och För mig är Am.cters Ruths en de bestraffade fram med fång film, då: den går runt. Synd ba ny förmåga. Han som spelar numren på ryggarna. ra att publiken längst: bak Inte.

RaS-I

De sexton Västeuhagabarnen i • Saxofonsolo en välfunnen "pieronlandet" är också en scen, . . in-~n;ng • -~~ som stannar I mi~t. Där. gräf- . tar de vidare utan att ha en tan- .

Skogsvägen bort från spelplat ke på att fly från . barnhemmet. sen är öppen tör Paradis Oskar I ilskan över vart ödet. törtr dem. . ocH R~us S'om symooliskt sett De grämer 'sig OCkså Över- att' förefaI1er ' ha oanade mö3ligheter handlarfrun (Mariaame-. Winter) och handlanden (Gunnar Nynäs) bakDm vagkröken. Eller som aldjust har valt ut en av. dE!" yngsta f1in1{orna., som får ett hem hos' dem. Västa.h.agabarrums- blickar. var fyllda av förakt eeh: avund sjuka. Men RasmUB be&luler sig för att fly en natt. Och snabbt träffar han Para En statlig kommitte den ~s Oskar I Gösta: Maranders ge ' fur . jämlikhetsfrågor ~ har .talt. Samspelet mellan dem är gjort en undersökning och .pelet mellan en vuxen och ett . bl.a. kommit fram till följande "arn. Som imponerar. Småning:; siffror för de kommunalt an ~m dyker de två IiIovarna. upp. ställda: V'alfrid Llf kallas den ena (Ed-· 7-4 procent av de kommunal <rin Nixholm) och den andra· är anställda är kvinnor- men de 'fiilding Liander, som Fr.edrik får bara 66 procent av den to 'Nygård gestaltar. Bovarna spelar tala lönesumman. 'lit helt. Ofta till överdrift. De Förklaringen till detta hittar .ituationer, där nerverna· är vid. man' lite längre fram i under bristningsgränsen öv.erdrivs kraf sökningen: 1,7 procent av alla tigt. Och blir tokroliga.. ~v.innliga anställda hör till grupp.en chefer, direktörer, för • I\-Ied Rasmus på. luffen inän. Motsvarande siffra fö'r män Pub~ken Ur uppleva hur här nen är sju gånger större; 13,1 ligt det är att koppla bort alla procent. regler och nOrnJ.e r, som vanligen Ocn ännu : Av de pe·l 'ooner . styr våra gärningar. som hör till den gruppen tär I pjäsen kommer all · f!ldivldua 43 procent av männen över litet till synes. Den som känne 4.000 mk i månaden. Men bara tecltnar i synnerhet: eD' jerdbru, 15 procent av ~vinnorna. kal-flygd, sOm N1irpes~ Den här undersökn~ngel1 och

Kommunal

diskriminering

MeIIl det iiI: sJjilvklart;. att Lennartsson inte ville riskera sin vikUgaate spelare: inf-ör den. allsveDska hösten - som i. stod seUbetyder leva eller dö. för IFK Sundsvall. ...

Rasmu8 på luffen j Närpes v.el'sion är fränare än Astrid

. Lindgrens W'8prungliga tappning. Här finns ingen direkt. • . happy end utan envar får sota för: sina handlingar i slutet.

mus.

Benny Lennartsson, lFK-trätuU"e~ Troligf,'Vis ' kan ban i alla faU' spel8 i den allsvenska höst premiä.ren på söndag. -

5 5

o Efter första h.alvlek klappade matchen igenom totalt,

...

! ...

Men det var egentligen helt förståeligt. De finländska sp.e la.rna - ätminstone nyckelspelarna - ha de haft match torsdag-söndag före kampen. Och IFK hade legat på läger med två trä.ningspass per dag. Kultanen sa: - Man var tung som en elefant i benen. Orkade Inte aUs springa. Pekka Kul'twIen var missnöjd med· sin· egen insats:< - Synd att jag inte klUlde visa bättre inför finländsk publik. Och ända gjorde han inte nån -dålig match, den genomsym patiske Pekka.

Provade "Tlmppa" Nevanperä riktigt ordentligt med två skott och var: på. håret att stinh:a igenom och av.göra ett par gångm- till;

o. Uppbyggnaden av de anfallen beundrades för övrigt

15 . a.v olymplatränaren Jfr! Pesek: .

• Damfutboll, kan det va nät? Absolut, menar TV-fotografen::S' Rolf Higer. Han har .följt dam :. fotbollslaget Alnö IF - trim Sunds :: vaH p~ Mh utanför planen under vintern och våren. Laget som har kämpat · sig tipp till division 1 Södra . Nonrland. Damfotboll än på frarnfa.rt, men fortfarande finns det enligt Rolf Higer en mängd fördomar och vanföreställningar- kring den. Inte kan kvinnor lira fotboll. De flamsar väl bara omkring utan att gå in för spelet. . Kanske bottnarf den fördomsfulla instälnirrgen i aU kvinnor alltid 1 kallas DAMER i sportsamman : hang. S TV l, torsdag 21 .00.

en del andra ingår i uppgö randet av det finländska pro grammet för "Kvinnans årti onde" som FN har utlyst. Hit tills har 80-85. blivit plan~rat för ministeriernas del.

klubben är, på. konkursens brant och kan absolut inte håI1a några spelare om laget åker ur. Lennart&s<,n efter landskampen-: - En fin genomkörare, och>en just match. Inte en ojusthet hela matchen. Bra eftersom det inte fanns nån risk för skador.

det- märkte alla de närmare 3.000 som satt och kikade.

hörde: allt f.öre' pausen. Efter pau :: sen med mera hetsade scener hör-o § _ des nog all t. Sen'. är det bara att' I :: \ langa. över en r.os till Greta ThorS- :: _ doWr för. dräkterna. Ännu ljuder :: saxofonsolot i. mina ö1'.on som en I :: ram till Rasmus. 0.e h Oskars spon- I, ~. tana sätt att leva. . _ . BIRGITTA AMOSSAi~ ·

Damfotboll på TV

***

o o o Om laget faller Ur allsvenska,n är det definitivt finito,

- En spelare sticker från mittf'åltet med fuD rart och får en Passning i flykten. Ett effektivt vapen som vå.ra finländska spela.re Inte alls kan använda. Ett ~tslag av den där tänJm.-förs't-handla-sen-mentallteten som är sli. utpräglaDde för den SVeDska fotbollen.

o O o Det är i huvudet de största skillnaderna mellan riks svenska och finländska spelare tigger. Eller som Eero Tuhkanen brukar säga: - Fotbollen är ett "äJypeli" (en tankesport eller nånting ditåt). Men i Finland är fotbollen företrädesvis en kampsport även om de bästa FM-s.erielagen börjar komma till insikt om annat så småningom. Landslaget ocksjl.. Till slut: o o o Vill,en kanon den där Don Andersson fick iväl;'. M.a n bara satt oclJ gapade ännu halvtimmen efteråt.

- En sån tJ-äff bar jag inte få.tt på. två år , , .

~,m I11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 JllllllUUIIIIIIJI!ii

Torsdagen den

,ö.s .1' E.R.n O 'l i' l'i .å S .K;\

19 juli 1919

f' ; '

19 -22.7. I 'JAKOBSTAOI GAMLA HAMN: Fredag 20. 7. kl. 20.00 UNGDOMSOANS orkes,t1"Of": ·New • ..k, 1.., lördag 21. 7. kl. 20.00 "GAMMAlDANS" Musik: PecleN6r.Sp.lmeM~ odI Jörparna.

Intröde 15, Arr. Vestersundsbv FolkdansIa . :~f'

__.____

C ..l

- Hejdå, vi sticker till Jep pis med Nina. - Ni skall väl inte lifta? Precis så låter det' varje gång jag är på väg någon stans. Och ändå vet de att vi inte kan låta bli att lifta. Det är så spännande! Första gången var jag nog lite rädd. Tänk om det kom

mer några ~.il.,lar som kör in på en skogsväg ... Och så hade jag ju loval; mamma att jag inte skulle lifta. Men när man liftat en gång är man fast. Då kan man inte hindra tummen längre, den 'ba ra åker upp. !bland får man stå länge vid vägkanten. Man känner sig

Då är det totalt hopplöst. Man 11)00 är ensam på vägen har har ' man brått hem får man gå. . I . l måndags spelades wolleyboll Och det där med att lUta -en i Pörtom. Det var un,gdomsför sam - den varningen bör man eningarna inom sjunde ringen lyda. Det är inte så speciellt ro som grjorEie upp om vem som skall ligt att;stå ensam vid vägkan representera ringen vid SöU:s ten och så är det ju mycket storsamling . ~ Storsand. tryggare när man är två. Tre lag ställde upp, övermark, Pjelax och pörtom. Tre gånger har jag i -nödfall varit ·tvungen att lifta ensam .1 första matchen mötte över hem. Tre gånger har jag sv.u mark fjolårsmästarna Pjelax. rit 'på att aJdrig riftae.n sam · övermark stretade brl~ emot men mer. Nu har jag sagt till mig fick tillslut se sig besegrad med själv på skarpen: setsiffrorna 2-1. ' Finalen gick mellan Pjelax och - Endast i 'undantagsfall! ett laddat Pörtom-ls,g, som ge.Något som alltid är roligt, nom .sitt fina passningsspel och det är att sitta och prata lif- sina hårda smashar. utklassade tarminnen. Pjelax 1 två raka set 1!)-.6 och

"rfom vann

JA'KOBS DAG

Sjukdomen

det ar roligt

alt lida av:

. ganska löjlig när bilarna bara susar förbi. Ende) vifaT att det tyvärr är fullt andra -att de bara skall en liten bit. Men de som ser skitförnäma ut är än 15-10. då värst. Då börjar man smått - Minns du när vi skulle till Det segrande laget bestod av morra: Tänker de jnte alls på Kronoby och några raggare följande spela.re : Leif Nordman, oss Som skall stå här och fry frågade om vi tänkt gå till Lev! Lindblad. Hasse Haka. Hä· sa. En massa människor träffar Egypten? Det var bra jobbigt kan Haka. Peter Hällbacka och Christ.er Högbäck. man också, De som är tystlåtna tyckte de. H. A. är inget att hurra fpr, men det - Eller när vi gick från öja finns de som pratar också. Inte det vanliga vems flickor är ni till Yxpila klockan tre på nat då? Oftast är det ju helt okän ten. da människor som man liftar Att lifta är väl något aven ' {)~t PThnt t nis'ka med. sjukdom, men .det är roligt att . "'s . • t ("n För det mesta liftar man ju •• med ett bestämt mål. Men nå- 'lida av det. :>sterbott.!U.l<JC .ulg COIl.l.-rtaClJlln 2

ULRIKA gon varm sommardag när man JakobNtaa. ;i'uuano

inte har något att göra kan \tedlem av OllntnR'llTlUU'

'örb1Jnr . man ju lifta på måfå. Tummen upp och så iväg. Man kan ham-I,_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ L~ctrungeD UUc:ouuner varJf na 'precis vart som helst. .Mot

tono(Jae kvällen .styr man tummen hemri.eOaKLO. åt och har en härlig dag bakom

.len ':\nsv8n~ ,JlP"aTt sig.

PETER GRANSTROM • TRUMSET Olympic säljes 18KonS':lil4D l~ En erfarenhet har jag gjort. förmånligt. I T"eClaktlor, 'akoolltao. tel .16', - 1.0 551' Det lönar sig inte att förs.ö ka ~OfIta<1relvo ... ~ 27. Tel. 961-56439. mellan ett och fyra p.å natten. i~l hlkObl'tAt'

p ..

l'HY LHöi'SEJ\

"'a-

ttedakLOf :,;-u.. ..iIaOeJ liaDdelBeBPlanaOen UI D .

tel. 1161-11 '1....

Trafikskolorna i Jakobs'ad r rafik",kola

~daKtOl

HALl UN& HOSE

tULSKOLA Ny kUM! nÖrjar varjf

torsdag IU. t 7.00. ({anales.pI. B. 'pI

. '.pl 12 l"~

T::t 00:,1

:;ya()tlL~r.ootteD

·tterteJ N·ygaro,

doJ1 al, 661 ut: t/la.IaJL

tal 961-Rl'> n 14

tAKt)H!'ÖTAUS

Ny 'kUM! bör.jar "arjf' mlmds-g kl. t-7J)(). Kanalesplanaden 23.

ttIIaJAK T1VN :'llÅ"l.ll:. •

/UJ ~DeJlman. u<1l'öranoe.

~rgareta :hlle<1a L.eU tta.

tioUJuItröm

';hr1t>teJ

tiarnet

WWlelöt. tSoy Wtstnlir.ka. fort'

.,mIckars. l<arl-tjIlICUn Olln

...~NuMEKAnUNSptu.~

eten

1U'7V

cJRG HRR;JUST _ KOPT OH!! NU f3EHO . VE-R VI ~ FYlLA . p~ BElJ5JN •.I . ::'<.

.;.... .... _ ._ _ _

'..öRDummeJ

a».

. • _ •.• _. _•.__

d&J\Q. . 1.)

t1, 1Jr..

.____• _

-.8(;

"N NUNSI4U"-l AtjN : Nl.

· ~U:. kaJlBll #tuIa.

.81 0161. n '1.'1 1" U'f' ' l lS3 7~ .lt' :.

"NN' ,(\0:- , fANl:>1 ~U&

.iunwu

'aKOO8g&taIl

J.li.kOOlllaa

teJ 161-11

.ulIlOtllleJ OOJ

~2'1

itlnasl

,nJallllJöl>

manoatI! c. 'f' ~~A

Jl:h dt)h.~OKlNt, lakoOllgatal: l~ . IIlKobslaa te! ,/6'1.' ~

"'' f

"NNONSPKI;:'

iII,al -;neJ c.exteD __ . . .• _ a.il ~t'... tamc :Jaat. .:lt Der OUT ..ext.e1l

. • • • _. • .

•

Ij·ArttiANNuf\o . ~

• UnUlUlltoI'le1O tI.~!,,,pn. -"1\

. ,>r~nw~""p"jteI

'Ue!

'&C t. ·· &DBv,," .K..·I.. Ull·

uuac'[U4e1

.,n 4Ja

on&eD1DIl

· Dt~ ·

U!J

Id> !'ärg

.)~l

~·"'l".J

...t .. rDultnlJOlUl 1U DU 'OJ ~..

""'"

"ItJ~

_plI&"

... u

","UD. tnro~

4«,."

onng<.:o

post · . -,e,-arl

...

,tl.llmer

BVLL'S

-..-Ku'Uoo°H''''

•

rY, 'K.·,

I"u,wgb

lURleOQI&I. ~aKODd~ W'l"

•

ö S 'I' E R R OT T N I S K AP O S T E N

------~~--------------------------------En

8&.'1(0

Torsdagen den 19 juli

fon, en flöjt och ett dansgolv.

Det har varit bans "ut8ikt"hundra kvällar I året , under tjugo ln tid.

Clark Jacobson lägger av efter 20 år som dansmusiker

'E-l lstaka, skränare

förstör stämningen

och gör det tungt

o att stå pa , scen'

Jag tycker jag har har inverkat både positivt , spelat av mej allt vad dans och negativt, tycker Clark. musik heter. Man tröttnar Positivt på det sättet att på att kuska omkring efter folk fordrar bättre kunnan tjugo år. de av ' ett barid. Negativt Det kommer fram att därigenom att musiken blir Clark Jacobsson inte är så , 'mer -enformig, -gjuten i sam där riktigt helförtjust i ma mall som den som man , dansmusik. Jazzen ligger be har hört på skivorna_ tydligt närmare hjärtat. Å - Det går inte att "klot andra sidan använder han ta till det" med några egna helst små bokstäver i sin arrangemang. Allt ska va~8; kritik. precis som på skivtln. - Vid en danstillställning bet är inte brti. Varje får man lov att spela som folk vilL Och även det ger musiker skulle säkert helst vilja g-öra någonting mer el jU en behållning av kvällen ler 'mindre eget. om man får folk med på no terna. Det här med att skriva arrangemang har varit ett , Alt spela som folk vill, måste ,i Reflexbandet, där det är något man lär sej ma,n ju kör med ,blåsare med åren. Föi' en ung inu , siker i början av sin är är det annorlunda.

karri ~

- I d e t för$ta egentliga bandet jag var med i, Aarne Kuismas ' Kvintett, förs<:lkte vi plocka' in ," en del jazzigare s8.ker, men det gick ju inte. Man var 16 ' ål' ' och trodde att man kunde omvända världen. " ,

En annan sak som gör att repertoaren formas på ett visst -sätt, är naturligt vis att en orkester vill ha så många, spelningar som möjligt. Konkurrensen har hårdnat betydligt under de tjugo åren_ Det är en enkel ' typ av musik folk vill ' ha; men å andra sidan kan man oekså säga , att ,det inte är lika lätt ' att fuska sej fram som dansband i dag som för tjugo år sedan.

•

Större krav

o - FOLK HAR hört så mycket på skivor och kas setter, så de vet att ställa vissa krav, Förr var det in te sA no'g a. Bara man, hö)) sej till melodin något så när så gick det bra. Skivorna och kassetterna ~

e e

= w. se

...... '4

•

Varir blåsarn!! ~

D DET ÄR förresten mäikligt, sägE:t' Cl~rk, ' att Reflexbandet är nästan den enda ,dansorkestern i öster-, botten som har blåsare. Än då_ finns ju blåsinstrumen ten med på varjediskoskiva som kommer ut i dag!

Diskomusik är populärt. Då skulle , man väl också vänta sej att hitta blåsin strumerit i dansbanden~

över till storbandsmusik

•

D BLÅSMUSIKEN har det trögt i portgången. Själv tänker , Clark fortsätta att ' blåsa, även om dansmusiken är ett avslutat kapitel. Han ska spela jazz i Nappi Oksa Quintet, och han ska spela storbanctsmusik i Vasa Big , B and (före , detta PF Big Ban(n. ' -När ' Clark Jacobsson ser tillhaka på de tjugo åren med dansmusiken. konstate rar han ' att mycket egentli gen har varit sej likt hela tiden. Musiken som sådan till exempel har inte ändrats sA värSt mycket. - Det är nästan samma sorls låtar. Skillnaden är att banden spelar dem så myc ket ' bättre. Det betyder inte att musikerna skulle ha va rit dåliga förr, det betyder bara att kraven är s,t örre. '-

Allmänt ,kan _man ,säga de österbottniska dans banden. att bredden är rätt bra. Alla spelar kommer siellt. men alla försöker gö ra den kommersiella musi ken så bra som möjUgt. OIll

•

Skötsamdanspublik

DANSPUBLIKEN är in heller någontin~ E!om , Clark vill klaga alltför hög ljutt på. Majoriteten bland publiken är precis som för tjugo år sedan, det vill sä ga skötsam. Men naturligt vis känner också en musiker av de ökade ordningsproble men.

Kanske det ' beror på att man inte får tag på un ga musiker som kan arran~ ' gera. Å andra sidan finns det mAnga ungdomar som spelar i olika blåsorkestrar, och man tycker att någon , av dem skulle gå över till a~t spela dans- och popmu - Men man ska komma sik. Men så är det tydligen ihåg att det allti~ bara är inte ... några enstaka bråkstakar som ställer till det. Det är - Sen får man ju också ,skränarna som förstör stäm komma ihåg att ett par blå sare betyder fler inedlem~ ningen för de andra och som gör det tungt ibland mar i bandet och med andra att stå ' på scenen, , ord mindre- betalt per man! FIbd"4

CLARK JACOBSSON är 37 år. I tjugo år har han sysslat ,

med mllllik, och I tjugo år har han h4.1Ut sej ,t ill , 8IlXofoner

na.Det är först pi. senare tid som flöjten kommit med. I

dag 8pe~ han både alt-, tenor- och sopran8a.1(.

Den första "riktiga" orkestern var Asrne KulslJl8.8 Kvintett.

-Sedan hanD ,han med att vara yrkesmwdker i ett år 'med

HaiTy Aaltooen. Det var mest söderöver, och Clark var b0 satt l Helsingfors. Som ungkarl levde han "bra" pA -mu

siken. Under mllitärtlden var det ockSlA rätt mycket mUBik. Han var med l ett band, där bland andra Cbrl1i86 Schwlndt spe- ' lade. Efter', det frilalLfi8de han från och till l, olika ~rkestrar. - Det gick -bra pi. den tiden, menar Clark. Alla spelade samma Iå.t&l', så ' Inte behövde man öva nå.got särskilt ••. I mitten pi. sextitalet blev det Burmans ett par år och eftel' det Wlldngs. 'R eflexbandet har varit ClarkB "hemvist" sedan 1973. I det civila är han verkmästare på Vaasan Autola.

- - Sen är ju också ord ningen på österbottnIska dansstäUen mycket bättre än i södra Finland och på Åland. Åtminstone att döma av de spelningar vi har haft där under senare tid. , I fråga ' om dansmarkna den i allmänhet ser Clark negativt på det faktum att alla små- dansstäIlen undan för undan faller bort. Det

minskar givetvis möjlighe terna för dansbanden. - När jag spelade med Burmans och Wikings för Så där tie år sen, hade vi 120 till 130 spelningar i året, krogjobben oräknade. Nu har Reflexbandet kan ske BO till 100 spelningar, och då är krogjobben med räknadel BERTEL NYGÅRD