OSTERBOTTN,I SKA POSTEN
Muddy Waters, bluesman rent av världens störste genom tiderna, brukar bluesexperterna säga. Han höll i gång på årets upplaga av Pori)azz, liksom en het hög med andra kändisar. Såsom
Hur är
det på båtarna
Hur är det att vara 'bar mästare på en fårja? Bland annat den frågan ställde Leif Sjöström, då han reste över till Umeå häromdagen. Han intervjuade andra också och fann att det är ett hårt jobb. Se mittuppslaget!
Toots Thielemans, Manyard Ferguson och George Coleman-Billy Higgifts Octet för att inte nämna Jeanne Otis. Om Pori-Jazz skriver Ralf Hoikkanen på sidan 9!
I2
Tondqen den 17.7. 1980
~~~=~N------------------------~
OTID••
Den , 'd~liga" litteraturen och OP
0110 nummer 5 har ..............
Husis presenteras numret :lY
ka Hällsten. Hon skriver bla.:
"Den 0110 tidigare att vara, nämligen flnlanldssft:lllllb överklassbarns tidsf6rdriv. obehagligt väl igenom i en tande tonfall . Färjans kas;:5;l1l~= är alkoholiserade och finska fdn Tarnpere slcl.psuper öl i och är ~ nervöst troskyldig an sover med behå under 112 och miste dölja sig bakom en dande maskara. Men det övriga materialet temat arbete är briljant. Har arbetsplatsrepottage från bl. korvfabrik, från skolvärlden från kontorsbranchen."
Den "dåliga" litteraturen - såkallade kioskböc ker, massböcker, kvantitetsböcker - är tacksam att hantera för kritikerna_ De vet hur de ska tycka, de har bara att racka ner på böckerna lagom akade miskt och slängigt och kan så inh.östa applåder av kultursideläsarna. De som inte läser kultursidorna läser istället den dåliga litteraturen. De är mycket nöjda med den och bryr sig i regel inte ett skvatt om litteraturkri tiker. Man kan fråga sig vem som beter sig sundare, kri tikern eller läsaren av dålig litteratur. Fast man in te svarar på frågan kan man konstatera att kriti kern är den som syns och hörs, den som dominerar i offentligheten, därför att han lärt sig att formule ra si~ sla~krafti~t. D Tyvärr säger debatten om kioskböckerna ofta mindre om böckernas dålighet än om kritikernas förutfattade me· OIngar. I regel är det t.ex. väldigt aHmänna motiveringar som ges till den dåliga litterära kvaliteten : dålig osannolik intrig, fattigt spåk, förhärli gande av våldet, trams om kärlek, konservatism vad gäl ler könsroller och attityder är väl de vanligaste. Men faktum är att en stor del av kiosklitteraturen har en mycket spännande och logisk intrig (t.ex. Manhattan- och Jaguar-serierna), att späket nästan undantagslöst är helt korrekt och lättläst, att mmga kiosk böcker klan tar ställning mot våld . Däremot är det sant att nästan alla kiosk böcker Eer en tals k bild av kärlek och lägger fram förljugna könsroller. Om de böcker som recense ras på kultursidorna kan man säga ått mmga har en mycket dålig intrig, att en del har dålig späk, att mmga förhär ligar våld och att många är rent infantila i sin kärfekssyn. Tack vare "kvinnolittera turen" under senare år är väl de förljugna könsrollerna nu mera lite mindre påfallande än i kiosklitteraturen .
Att
recensera, o nagra exempel Att skriva recensioner Ir svArt. HIt Ir ett försök i Sydsvenska Dagbladet:
B,Id-text-,I kallar Ann-Chalclle jo hannesson sin IItst4llning. Det in neblr textila bilder med text som
Men sanningen är ändå att mmga kioskböcker skulle få fina recensioner om de utkom i bokhandelsornslag. Medan mmga "seriösa" böcker om de utkom i kioskboksform skulle klassas som riktigt dåli~ masslitteratur. Många bokhandelsböcker recenseras uppenbarligen en ban därför att de utger sig för att vara seriösa . Och många böcker sägs vara bra bara där för att de försöker vara seriö sa. Men ger man sig in på ett överspänt försök att vara djupsinnig och "litterär" sä ger man ofta mindre än om man .utan särskilda ambitio ner skriver en bok av det slag folkets majoritet vill ha . Grundfelet är här att man utgår från att kultur är något väldigt speciellt, något man helst ska närma sig med an dakt eller beundran. När sanningen är att kultu ren är lika enfaldig, tråkig, konservativ och neurotisk som människorna själva är .. D Det stora dilemmat för dem som vill vara elitistiska och folkliga på samma gång är att de måste underkänna folkmajoritetens smak och sä ga att deras egen smak- är mycket mer utvecklad, dju
.kan /iisas snabbt som affischer. TtllUnnagiflandena handlar om en flllrldsordning som lir aggreIIifl och brutal. De får sin motkraft ge nom föreslllllningar om en forllnd n'ng och den energi hon presterar inom flllflramen. ja, också genom det starka och smidiga materiIIIet och sjlllfla flllflandet som bIIrit ge nerationer kllinnors stIllIanden. FolRlig kllllllr, subkllltllr lir röt terna. Serien lir tacksamt stof(och sagan, myten som forgrenar sig in i flår tid. Dllr finns jll redan sJ myc ket konkretiJerat som speglarmlln niJkors forhJllanden till makterna. VIlfInaderna lir konkreta i sin nll Unsla. Men de lir inte bara bilder som bokstallligen ramar in sitllatio ner för all IIi skall se dem, IItan ocksJ bilder med exen belliJ
Itillsteo kommenterar ocbi OTIDs f()rhållaode till ÖP: "På ledarplats gir OTID ut mäter de senaste skällorna kommer fdn Österbottniska pal ten . Men redaktionen DÖ~ med att deklarera att OTID inte någon innetidning och att alla re dan vet att den dessutom är • sasnobberi". Istället kunde gärna ha bemött en nog s! poäng från ÖP:s sida, nämligm alla experiment med formen att innehållet antingen göms glöms bon."
pare och su btilare, helt enkelt bättre, än medelsvenssons. Men det är ju inte, hemska sak, demokratiskt att säga att man är bättre än andra. Ser man saken p~ det sättet är det en viktig sak man mis sar: nämligen att kulturverk samhet, Lex. läsning, liksom all annan m~sklig aktivitet behöver tränIng för att ut vecklas. Det krävs en kritisk, aktiv medveten insats av läsa ren för att han ska se finesser na, för att han ska kunna skil ja på bra och dåligt. Harry Järv brukar säga att det inte finns någon princi p,iell klyfta mellan "bra" och 'dåligt", Lex. mellan kvali
ningskraft· Alla bildekment före nar sig med flarandra och på ell intelligent och Unsligt sllll och Ie IIer i en stllndig spllnning mellan satir och strllfl lyftning. "She" inneblIr en solidantet med pIInkarna, de IIrsprun;.Ii;.a i England, de nIIlIarande. Men det tllärt allgränsade och, bårder sIIart mönstrade yllerplagget, de stic ka(n)de linderplagget som hllnger pJ en mllssingJstång, lir kedjade flid den, med tllllllk/iimmor, slIkerhetsnålarna, femöringarna i rader pillS ölöppnaren an/myter "hon" direkt 1111 ekonomiJka och sociiZla problem. Ttll IIngdomsar betslösheten och de sårm4rken den medfor. SlIkerhetsnJlen lir sedan /iinge ell symboliskt inslag i bilderna.
tet och underhållning. Kvali tet underhåller bäst. Alltsammans är "bara" ett praktiskt problem: männis kor måste få möjlighet att til lägna sig kvalitet. Det är in gen mening att proppa i sig mycket om man Inte har förmåga till reflexion . Den hårda sanningen är . kort sagt att man inte utveck las om man inte funderar på vad man gör. Men ska vi fl aktiva reflekte rande och kritiska medborgare får vi allt ta och ändra på det här samhället ganska ordent ligt. SVENOLOF KARLSSON
Den representerar det förtryck, fldld, milnniJkor lir eller Unner sig 1I1S111t4 for och återkommer i "Ener gi", ell knyppel som lir laddat med energi - det liknar en raket med flammor efter sig. Men det påminner också om ell hlls, ell ge nomskinligt hllJ. Arbetel lir /iiIIflyktigt, tror man, men i del ligger starka krafter up penbarade. De som IIill spnda IjIlS partiellt och mörkliJgga resten och de som 11,11 lolal upplysning. Knyppel lir en ny teknik for Ann-Char/olle johanneIJon. Men hon har också börjat med text-,I tryck och klar/iigger där hela IIärl den. Fyra figlIrer blir den och den har flint lit och in på sig sjlilll. Bilden ger klInskapen all IIärl den inte lir hlld all ell IcgiJkt tlin-
kande IItan afl eJl bakrihll, e. felfllint, som borde ses in". Alt trycket tir på en skllr/rtlSil ber, inte all hon ligger IJgt i "ihI, all IIIIrIden skall fllinda. Skll~ med IIttllpplinjerade Iif, är s1I6I'Ut basen for det poliliJka och sociJ. engagemanget. Nyckelcrtk. ,jr.; ACllon, Alli111de, Argllme"t. Och bir ett klipp ur eD filmrecea sion i tidskriften Metropol
janne Halldoffi film Lämna inte ensam har som fltmligt k handlats afl Stockholmsknlilera. som en proffiig och ytlig film inte nJr in till s,lt limne, tIi1kel sklllle flara tonårsproslltlllllio.e. , Stockholm. Vi IIppflllllR' fl'- snarare som en plötslig öppnml ,.. ta in 1111 en storstad och ell samh4J le i kris, där man en stllnd f Jr se några mllnskor som mer eller mindre plölsligl fåll marke" bort ryckt linder sina folter, och IIPP tiicker all det enda de har alt hJlla sig i lir en massprodllcerad knn, slarvigt och foraktfllllt inkörd ge nom IlIngan. Henrik Jansson recenserar Vasabladet den lokala jazz gruppen på Pori Jazz. "Och faktum var att PBB io ledde på ett verkligt överras kande bländande sätt. Bcklag ligrvis föll man småningom till baka något. Men helhetsintryc ket blev dock klart positivt . Uppel)ban är att band~t undeI Aarno Raninens lednIng har gått mycket framåt. Man har numera mod att också ta till li te mindr~ tradi~ionella grepp. vilket - I kombInation med en viss finess - gör att de omfat tande arrangemangen sällan känns för pompösa."
3 I~--------------------------------------------------------------------------------------------------------- '~NI.KA ~ ~O.TEJ To,....... "'" 17.7. 1980
_
\~1f Petsmos
byaliv nu pa bild i bra bok O
D För ett par h sedan pi började Ruben Fransholm ett bildreportage om sin hemby. Re sultatet har blivit "8yaliv" ett dokumentirt bildreportage om Peumo i 85 format. Författaren och fotografen Fransholm har ansett bilddoku menteringen som det viktigaste i "8yaliv". det finns c. 2 bilder pi varje sida i den 196 sidiga boken. D Texten fh dIrmed karaktä ren av bildtext även om Frans holm ibland gh tillbaka ända
riIl 1500 och '1600-taIet bildförklaringar.
sina
- Alla persmobor kommer att hitta uppgifter som de inte vetat av förut, lovar Fransholm. Bokens text bygger främst p~ intervjuer med byborna och varje hush411 är p~ ett eller annat sän inkopplat i dokumentationen. Fransholm ger ut boken ~ eget förlag, han har själv skön re digeringen och ombrytningen .
Nu sluter han cirkeln genom an sälja största delen av upplagan personligen genom "frm dörr till dörr" försäljning. - Kundunderlaget är s~ pass koncentrerat an det skall nog g~ bra. De böcker som säljs i bokhan delna kommer an kosta 95 mk/st Och de säljs av ~ blir billigaK säger Fransholm som ~tminstone hoppas n sina utgifter p~ 25 000 mk täckta med försäljningen.
som
Bra S:/l.el i Näer:/l.es
'Hur kona an
svik me sädel'
01 Är det möjligt år 1980 att fängsla publiken med en pjäs · skriven för snart 140 år se dan? En pjäs som till stor del handlar om olycklig kärlek - men där det lyckliga slutet ändå trots allt är givet. D Visst är det möjligt I Det får man belägg för i en björ kdunge vid Smedsby skolcent rum i Korsholm. Som ofta är fallet med amatör teater är det personligheter bland de medverkande som är den största beh41lningen med Korsholms teaters uppsättning av F. A. Dahlgrens Värmlännin garna. Endel av aktörerna passar näs tan kusligt bra för sina roller närmast tänker man dol pol tor parparet Jan och Annika, gestal tade av Ole Eriksson och Etd Erickson. Oles väderbitna gestalt manar fram visionen aven ildrad torpa re som slitit ont i ett helt liv ge nast första gmgen han visar sig p~ scen. p~ samma sätt lyckas Etel utan överdrivna olthävor
mycket bra som den blida , holrt prövade torparhustrun . En annan som verkar klippt och skuren för sin roll är spele vinken Göran Burman som gör stallpojken Per. Ständigt nyfiken och oförmögen att hilla tyst. Samtliga aktörer - rollistan upptar 20 namn - gör väl ifrm sig och är var och en pol sitt sätt oumbärliga för föreställningen, men den som gör Korsholms tea ters version till vad den är, är nog Ylva Ekblad i huvudrollen som torpardottern Anna . . Speciellt lägger man märke ull hennes spel i scenen utanför kyr kan när Anna - omgiven av svartklädd församling - förvir rad och förtVivlad försöker reda ut vad som egentligen hänt efter som det lystes i kyrkan för Erik och Britta . "Hur kona an svik me s~de? " Erik, det är bonden Stor-Svens (Gustav Ingo) och Lisas (Gertrud Ekblad) son som föräldrarna ut sett en blivande hustru k Erik görs av Joffi Eklund som överty gar speciellt i sina smginlägg . VärmHinningarna är ju en hd-
del smg och musik . Arrange mangen har gjorts av IUiner Holmg:lrd och smgerna ackom panjeras aven sexmannaorkester best~ende av medlemmar ur Korsholms kyrkoorkester trakte rande flöjt, klarinett och str:lkar. Musik ing:lr ocks~ i form av dansmusik till vars toner folk danslaget tr:lr dansens virvlar p~ midsommarfesten och kalaset . Olika danslag kommer att alter nera under de sammanlagt sju föreställningar man planerat ge. p~ premiären var det Sin2Sbv
Jungsund folkdanslag som stod för den delen av underh41lning en. Även om den tidigare nämnda scenen utanför kyrkan är den som bäst stannar i minnet bety der det inte att föreställningen skulle vara för tung eller allvars tyngd . Regissören Mischa Hietanen har undvikit att frossa i drama tik , n:lgot som säkert vore lätt hänt i en pjäs med s~ mycken all var och olycka. Stor-Svens syn pol grunderna
för äktenskapet lockar fram myc ket skratt och en spontan appl:ld drar Bo-Gustav LaxeIl med ett kort inhopp som hörselskadad klockare vid sidan om rollen som brukspatrons son . Alla sju förestlllningarna ges inom loppet av tio dagar efter som man nar svlet att hllla en si stor trupp samlad en längre tid. Med folkdansare och orkester inräknade rör det sig om unge flr 45 personer som Ir engagera de vid varje förestlllning. JOHN AHLÄNG
'~ ~!!!!:!~~~~PO::.~T~.::N
______________________________T__O__nd~~en__d_en__I_7._7_.~19~80~____________________________________________~~___
MINIE Sommarens Specialhelg! ! & 0
Folkpark
med dans för alla åldrar, se här:
* Malax
Fredag 18.7.
"Vi under sexton"
Sommarens unadomsspecial för alla som drabbas av åldergränsen lördag och söndag I ÖVRE ALDERSGRÄNS 16 AR. INTRÄDE 15 MK.
MASH & EMPIRE Lördag 19.7.
80-talets inneställe )
sköter jytämusiken!
8 ehdr;g el
GAMMALDANS Teriboys & Malaxgillet
l(jer
A/a
Söndag 20.7.
ersgrllns 1 Aminnes populära söndagar vet alla om?? 5 elr Nu I tur av våra SVENSKTOPPSORKESTRAR:
Busstrafik som tidigare, fredag och söndag. Nåsta söndag: llpo Karlnen Hope, Diskotek Söndag 27. 7. år dom hår Igen:
På kommande: Vikingarna, Boppers, Janne "Lucas" band m.fl.
S02YLmarstä.llet no:1 EFTER TRE TOPPENKVÄLLAR MED 6.000 PERS. FÖLJER NU EN TRIVSAM HÖGSOMMARDANS.
Lörd. 19. 7. kl. 20
r.••••••
~------------------DE ÖSTERBOTTNISKA DANSORKESTRARNA
SOUND och TEAMET SPELAR·sA An: ALLA TRIVS
OHOJ ALLA SEMESTERFtRAREI .;'NI VILL
pA KOMMANDE: Lö 2. 8.
VAL DANSA!?
~
~
~
iC iC.
'*
NOICE .FRAN SVERIGE MED DET SENASTE INOM MUSIKEN
-
NYA VÄGEN
KOM OCH L YSSNAI
. ALDERSGRÄNS 1&.ÄR' INTRADE 20 MK Bussar: Håkans från nedre torget kl. 20.30 och 21 .10,
o
••
ASIKTER? KANSLOR? o RING HALVATTA! Är du förbannad? Eller glad? Hur ser din fritid/framtid ut? Vill du kans· ke berömma nAgot du tycker är bra? Ungdomsradioteket HalvAlla öpp' nar en ny kanal för svenskfinlands ungdom frln och med mlnda&en den 7 juli. DA tas nlmligen HalvAllas auto· matiska teleJonsvarare i bruk. DethAr innebAr alt du som är ung el· ler känner dis ung under alla tider pA dygnet kan ringa upp och lA det du har på hjärtat bandat. En automatisk tele·
fonsvarare är alltså i dethir fallet en grej som bandar samtal. HalvAtta önskar att telefonsvararen kunde bli en ny kontaktlänk mellan Finlandssvenska ungdomar, ett slags HalvAtta·programmets "Allmänhetens spalt" . Det du ringer om är inte begränsat till nAgot speciellt omrAde; du kan be rätta om problem eller glidjeärnnen med den pojk· eller flickvän, fru eller man, föräldrar, skolan, jobbet. Du kan
ge din Asikt om sex, religion, försvars· ·makten, alkohol, samliv, musik, vad som helst. Eller du kan be om rAd i n!\gon frAga som bekymrar dig. Haldtta försöker söka upp experter och andra ungdo. mar ungefär sAsom Anneli Tempakka gör i det finskspråkiga programmet "Mikä minun on?". Du kan ocksA tip' sa HalvAtta om nAgot som händer pA din hemort som du tycker program· met borde bevaka, eller berätta vilka ämnen du önskar att HalvAtta tar upp i radion. Ifall du ringer används kanske din röst i programmet. Om du inte vill att din röst skall användas kan du säga ,till om det när du ringer, och dA är det all·
deles säkert att ingen utanför redakti· onen fAr höra ditt samtal. Haldtta önskar ocksA att du uppger ditt namn, om ocksA bara förnamnet, och telefonnummer eller adress, ifall redaktörerna vill kontakta dig för yt· terligare information. Men om du vill sA kan du vara anonym, HalvAtta är tacksam för samtal ändA. Den automatiska telefonsvararen fungerar sA, att när du ringer hör en rÖSt som säger att du ringt HaidIllS automatiska telefonsvarare, och att du har ungefär tre minuter pli dig all tala. När du har pratat firdigtlägger du ba· ra pA luren, och samtalet är bandat.
Om du talar länge, hör du i slutet en röst som säger att tiden är slut, och ifall du dA inte har hunnit prata färd ist kan du ringa upp pA nytt och fortsätta att prata där du slutade. Men som sagt, din röst används ifall du inte säger till. Om du vill att din röst inte används i programmet gAr det utmärkt att göra sA, att nAgon av redaktörerna berättar om ditt samtal i programmet, utan att nämna ditt namn. Den automatiska telefonsvararens nummer är 4H 281, och om du ringer IAngt ifrAn Helsingfors är ju H:fors riktnummer 90. Ring och hör sen!
~ ..... 17.7. 1980
To.....
. .
.",:.
.\
.~
~t
.-.......................................................................................................................................................................................
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
,~MMARFEST
för hela familjen med SUNE MANGS SHOW i , t .
il il
+c
I: .-te -te t+c
lörd.
19.7. Kl. 21.00-02.00
Program: kl. 19.00-21.00
.
- Roddtävling - Dragkamp - Luftgevlirsskytte - Metning
-
Till dansen spelar
Pilkastning Folkdansuppvisning Korvgrillning
Serv.gr. nr 2 Biljettgr. nr 1-4
REFLEXBANDET Ca kl. 21.30
S UN E M A N GS S H O W
-te -+c -te -te -te -te -te -te -te -te -te -te -te -te -te -te -te -te
t
: - Biluststlillnfng; K-G. Finne, Sean-Auto, Vaasan Autola. ....... ~ ............................................................................................................................................................................ -te
KLACKEN LILLBY
t __________________ MUSIKEN:
• • •
• CLEOPATIRA • • och
~\.&'
0'(6.(\'«\'
. TIDEN:
I
lördagen 19. 7. kl. 20-01
• • • HOPE • • Bussar som f"örut
20. 7. kl. 20-01 bjuder
mVs
., tt8rl
\] ~rada9ar ,or\sa son~.
.
INSIDE
upp till en härlig söndagssvängom Söndag i Forsby betyder: • • • •
··.E XODUS··
god ordning massor med skön dansmusik mogen publik, 15 års åldesgräns biljetter 20 mark
I disco
BAROCK
ROCK AND ROLL SHOW ·80 Ingen åldersgräns. Inträde 20 mk.
SergeanIen: - Aha er noga mir ni laslar am ._1Ii1ionen. En gJng "ar del 12 som slrök med hllr. Men del ..t- jtI ;"Ie h4nd4 nll. - VlIr/Or inle? - Vi lir jtI bara Jlla man.
BUSSAR: Ingves fr. KorsnAs kl. 19.40 via NAmpnAs och NAsby. Wester kl. 19.15 fr. POrtom via Övermark. Yttermark och NAsby. Kl. 19.15 Dagsmark. K·stad och TJOck. Haglund kl. 20.00 fr. KaskO via NAsby.
RAMONA
löjtngnlen: - Tri"s 51.an i del mi/iii/ra? ja löjtnanl. jag har jllsl fåll l4ra mig sljuu och IrIIffa R4mraler.
spelar upp till högsommar-
GAMMALDANS pi STRANDPAVIUONGEN
i LAPPFORS LÖRD. 19.7. kl. 20.
•
VÄLKOMNA!
Annonsera L.U.F•..;:.
~
I
. l
~ -ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
...
·ÖIIT.....
~ ~
OTTaI. . . . . .
r&l
To............ 17.7.1980
I ..
hjälp tjänar 2070 mk immaden samt l % provision p~ det som
säljs .
"God kvAll bästa passagerare! Fartygets befAlhavare kapten Sandström med besättning häl sar er välkommen ombord på Vasabåtarnas MS Fenno Express. Vi är nu på väg till Umeå dit vi beräknas anlända 23.00."
Han som säger det här heter Stefan Wicklen och han är purser ombord p~ Fenno Express. Stefan pratar i en mikrofon inne i ett litet utrym me bakom informationsbhet. Pursern är, kan man säga, b~ten knutpunkt i förhållande till passa gerarna. Pursern ger information och tar emot eventuella klagomål, han växlar pengar ~t passagerare och försäljningspersonal och han ser till au alla som tillhör försälj ningspersonalen fIllDS p~ plats . Pursern har en grundlön p~ 3100 mk samt 7% i provision p~ allt som säljs . Stefan som studerar i vanliga fall säger sig trivas bra med sitt sommarbete. ÖP: Men Ir det inte otacksamt att sitta en hel sommar och ta e.motklagomAl? Stefan : Det är sällan vi fu klagomål . . .men det är klan att det kan kännas pHrestande när passagerare fu för sig att det är mitt fel att man inte fu ta 1000 kronors sedlar frm Sverige och at-t det är mitt fel att matsalen är över full när man inte bokat plats.
Men här p~ Fenno har vi en erfa ren persoriaI s~ för det mesta löper allt smidigt och s~ länge allt funge rar som det skall fu jag ta det lungt . _ ÖP: Vad är det som gör att du trivs med arbetet? Stefan : Därför att det är en så lyckad arbetsplats för en som stu derar . När jag arbetat fyra dygn p~ b~ten har jag fyra lediga dygn framför mig vilket medför att jag ocks~ tillhör hinner njuta av som maren . ÖP: Är det någon skillnad pA rikssvenska och finlIndska ungdo mar som reser över? Stefan : De svenska ungdomarna har mera pengar att röra sig med . När de ~er över stannar de ofta över natten p~ n~t hotell medan fmländska ungdomar oftast ~ter tur och retur p~ samma dag. Proppfullt av resen Irer När Stefan suttit 2 111 timme i informationsbhet beger han sig p~ en inspektionstur med OP hack i häl . Först kommer vi till supermar ket . Butiken är proppfull av rese närer som kwkar p~ tobakslimpor chokladaskar och a1koho Ifl askor . Flaskornas klirr ackompanjeras av de smattrande kassaapparaterna. Vi gu vidare och kommer till självbetjäningsbaren där Carola Holm frm Vikbyarbetar som barhjälp. Barhjäpens arbete gu ut p~ att plocka disk, putsa bord och att hålla bargolven rena . En bar
Carol a , som ocks~ studerar, tyc ker att hon har fått ett intressant sommarbete, även om hon tyckc;r att det är messigt när det är myc ket folk . ÖP: Vad är det som gör ditt ar bete är intressant? Carola : Man träffar nytt folk varje resa och p~ en b~t är det lätt att få kontakt med människor . Man lär ocks~ att umg~ med and ra och att ta hänsyn när man lever tillsammans med den övriga be sättningen . ÖP: Vem skräpar ner mest om bord? Carola: Det är nog familjer med sm~barn som gör att vi fu städa mer än vanligt . Det har blivit det första man kollar. när passagerarna kommer ombord ifall de har sm~t tingar med sig . OP: Har du någon uppmaning att ge At passaserarna? Carola: Använd papperskorg och ta hänsyn till dem som arbetar p~ bå-ten' BAtkyrkan pi turne Vi fortsätter till matsalen. Där stu ett gäng spelande och sjungande ungdomar . Det är den rikssvenska b~tkyrkan som är p~ turnee . B~tkyrkan ingu isommarkyrkan som i sin tur hör till den Evangeli sak Fosterlandsstiftelsen . Förutom b~yrkan bl.a . campingkyrkan och hotellkyrkan. Medelåldern i som markyrkan är 17 och de medver kande fu ungefär 2000 kronor i mmaden av kyrkan . Ombord p~ Fenno finns Ulla 19 u, Gun 17 u, Ewa 17 u, Thomas 18 och Petter 16 k ÖP: Hur reagerar passaserarna nlr nrspelar och sjunger hlr? B.K: Dom flesta är positivt in ställda även om det var en som muttrade att "Dom här religiösa dyker d~ upp överallt!" ÖP: Hur ofta liker ni över med färjorna? B.K: Vi kommer att lli över 3ggr i veckan under juli mmad . OP: Vad anser bitkyrkan om bAtspriten ? B.K: Vi vill inte ställa oss upp och säga att det är synd att dricka sprit men däremot kan vi säga att spritkonsumtion är till skada för en
u
u
sjäJv.
Kjell Wcstermark, ordniopunn, har låpäson, under böpison,.
ÖP: Varför har ni valt matsalen som plats för ert upptrlldande? Tror ni inte det finns folk som be höver ert budskap lika bra . i ba ren? B.K: ... Vi nu mera folk i matsalen. Soldäcket stu i tur. "Det gäller att se till att allting är i skick där uppe", säger Stefan "det har nämligen hänt att berusade har slängt däckstolarna i sjön". Det är mycket folk p~ soldäck.
En del sitter i däckstOlarna och njuter av det vackra kvällsvädret medan andra roar sig med att mata .trutarna som hänger likt papper mobiler i luften. Lugnast mitt på sommaren
ÖP: Vad är det som syndas mest mot ombord? Kjell : Det är nog folk som öppnar sina flaskor i förtid . ÖP: Kan vädret inverka på ord ningen? Kjdl : Ja, t.ex. pär det är hud sjög~ng MIIer sig folk i allmänhet lungnare .
I folkvimlet finner vi ordningsvak ten Kjell Westermark . Han är ocks~ en studerande som tycker att han har ett bra sommarjobb . _ Mycket sträng kontroll ÖP: Har en ordningsvakt extra mycket arbete i semestertider? P~ soldäck finns en kiosk som salu Kjell : Nej, tvärtom det är lug nast mitt p~ sömmaren när turis för sprit, tobak och sötsaker. Där terna kommer. B~tfärden är näm arbetar Pirjo Kaltiainen, färdigut ligen bara en etapp i deras resan bildad ekonom fr~n Vasa . Pirjo de . . . Det är annars mycket sällan tjänar brutto ' 9000mk/m~n och vi har ordningsproblem ombord uppger sig trivas bra med sitt arbe och ännu mera sällsynt är det att vi te. Hon tycker att det är fin om har folk i finkan . växling jämfört med kontorsarbe ÖP: Vilken Aldersgrupp Ir bes te . vlrligast att handskas med? . ÖP: Anser du inte att den billi Kjell : Alla blir likadant ga båtspriten är spiken i kisWl på p~verkade av sprit, men i allmän het lyder yngre bättre när man ger nykterhetsubete till lands? Pirjo: Jag tror inte att Mtspriteo dem en tillsägelse .
Tor·"·~en den 17.7. 1980
•
",.__~r-------------~----=-;::.:-~~~~~------------- ,,.
.
..
,_-....... .
';i(j . ' . : ." j
~.r.ir"~~ '~
t
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Henry: Ja det kan lätt bli en frestelse , . . man m:1ste ha stark karaktär för att kunna arbeta p:1 färjorna . ÖP: Vilka är dina besvärligaste kunder? Henry: Värst är den nog med 13-14 :1ringar som försöker köpa ut sprit . Uppe på kommandobryggan Klockan har blivit 22.00 och pur, sern :1tervänder till informations b:1set och ÖP g:1t upp p:1 komman dobryggan, Där st:1r kapten Sand ström och överstyrman Westerg:1rd och liknar Onedin och Baines . Till rors sitter Pentti Vina . Kapten Sandström har seglat i 8 :1rs tid mellan Vasa och den svens ka kusten och han säger att föred rar Vasab:1tarna framom l:1ngfar ten . Dds därför att han tycker att det är trevligare p:1 Vasab:1tarna och dds därf'ör act det ger honom bättre möjlighet att vara tillsam mans med familjen . Sommartid arbetar han i 4. dygnsskift . Förutom att kaptenen har huvudansvaret ombord s:1 skö· ~er han ocks:1 om lotsning p:1 får· Jan. B:1ten stävar med 14,~ knops fart mot horisonten i väster som färgats röd av aftonrodnaden. D:1 och d:1 ger kaptenen kursangivdse :1t rodervakten som upprepar or· dern samtidigt som han verkställer
ÖP: Är kaptenen den siste som lämnar ~ten om vi mot förmo dan skulle gå på grund? - Ja det är kurym att kaptenen är den siste som lämnar b:1ten . .. men det kan ju alltid hända att n:1gon envis typ flr för sig att han skall stanna kvar om bord och d:1 är det nog fr:1ga om, säger kapten Sandström med ett leende skymtande i skepparkran sen . Likt ett sjöodjur Klockan är lite över 23 .00 och Fen no Express ligger tryggt i hamn likt ett strandat sjöodjur som spottar bilar. Arbetsdagen är slut för de flesta p:1 b:1ten. men inte för alla . När b:1ten ligger i hamn d . v.S. mellan 23 .00 och 8.00 g:1t man nattvakt ombord för act förebygga eventuella ddsv:1dor o.dyl. Klockan 03.00 träffar ÖP matros Yngve WesterIund fr:1n Bergö •.
som har vaktruren mellan 24.00 och 04 .00. Yngve har arbetat p:1 b:1tama i fem :1rs tid och uppger sig trivas bra med sitt arbete . Till hans ar betsuppgifter hör förutom att g:1 nattvakt att lasta bilar, städa, skra· pa rost, ha rodervakt och se till så att allting är s~ck p:1 däck . Yngve säger att det är som mest arbete under högsäsongen d. v.s. 29juli-9augusti . Under högsäson gen arbetar Yngve varannan vecka och däremdlan arbetar han :1tta dar och har fyra ledigt. Under tiden oktober-maj, när Fenno ligger stilla har han vanliga arbetsdagar fdn :1tta till fem. Ar betet best:1t d:1 av underM.llsgöro· m:11. Yngve tjänar 2~OOmk/m:1n, + alla extra tillägg. De första trevande solstr:1larna träffar Fenno som lungt och stilla ligger och inväntar nästa skrovm:1l passagerare och järnskrOt .. .
I
1
den': U"-d Leif SJ' öström . O p : nio er det sig art Sm2~t2r är i vägen för f.irjorna? - - -_ _ _ _- . . _ - - -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--1
,.1!I. ...........
Kapten: Det är väldigt sällan. II!. . . . . . . . . . . . . .M • •m~1 bara
när det varit seglartävlingar. ÖP: Vad händer om nigon blir bu Digon rWnnvärd inverkan p:1 A-baren. Henry Aspg:1td fdn Sun sjuk ombord? Kapten : Först efterlyser vi en lä· IIuo:sumtionen i Stort . De som an dom är barmästare. Barmästaren är kare i högtalarna, det har nämli· rinder sprit dricker i vilket fall som ansvarig för hda baren och sprit gen visat sig att det funnits läkare bdst. Det lärde vi oss under för· lagret samtidigt som han basar ombord vid hälften av sj.ukdoms en. över serveringspersonalen . fallen . Men det har ocks:1 hänt sig - .. Vi har ocks:1 en mycket st· Henry har g:1tt 1 :1t i skola p:1 att vi svängt och lämnat det sjuke kontroll p:1 b:1tarna. Skulle Åland och skaffat sig praktik 'Il :1t :1t ~jöbe~.akningen . det lnmma fram att vi s:1lt sprit till för att fl kompetens som barmäs OP: Ar det nigon skillnad på m.indc:r1riga mister vi arbetet . När tare . Han (janar nu mellan rikssvenska och ftnländska passa. man disbJterar b:1tspritens vara d 60000mk och 9000 mk i m:1'naden gerare? ler inte \'aCa miste man ' ocks:1 ta p:1 säsongen . Kapten: Svenskarna är i allmän bins).'D till den arbetslöshet det Henry: Det här är utan tvekan het mera krävande därför att de skulle innebära om b:1tarna mister den ' bästa arbetsplatsen jag haft . ställer högre krav p:1 konsumen· sina rä ttigheter. Jämfört med krogarna p:1 land är tupplysningen. T.ex. en svensk ÖP: Är det någon skillnad på de~. fantastiskt bra ordning här. kommer med detsanuna och fr:1gar ribnemb och finländska kun OP: Vad beror det på?
var toaletten finns medan en fin· der? Henry: Till en dd beror det nog
ländare kanske g:1r och söker i tju· PUjo: Tja . . . svenskarna har p:1 att det är s:1 kort resa mellan men. pengar att röra sig med och Umd och Vasa. Men jag tror inte go minuter innan han fdgar. ÖP: Har du något råd att ge pas köper i allmänhet dyrare drycker. heller att folk Uer över för att su sagerarna? pa . Kapten : Man skall vara inställd p:1 att resa och koppla av när man ÖP: När spriten finns så här nä Uer över. di flr man säkert en ra till hands blir den di inte lärt en PuDr:m och ÖP fonsätter vis En trev lig resa. matsakn och klubben till frestelse fOr personalen?
.w:a
'Båtspriiens roll är överdriven' p~ rederier i Vasa uppger man att man hade mindre passagerare iäm fört me:d i fjol fåre: midsommaren. men all man nu bIl notera en ök ning på 10% . ÖP fick tag på marinin)pcktör och sjökapten Harry Söderholm på rederiets kontor. ÖP: Vad beror ökningen på? Harry : Jag Lror alt det beror p~ an norrmännen har blivit allt flitiga re rcsenärn och dels p~ att finländarna i Sverige har ökat . Det blir allt fler Sverige-finländare: .som semestrar i Finland . ÖP: Vad anser du om diskussionen om båt5priten5 va.ra elle:r inte: vara? Harry: B~tsprjtens roB är betydligt överdriven . Om man ser p:1 kon sumtione:n i stort . Fotnot : Enligt Alkos St:.uistik var alkoholkonsuimione:n 6 . 21 liter 100· procentig sprit per pe~on 1979. Konsumtionen av skattefri sprit var 0 .22 liter per passagenue: - eller 3,5 procent av all konsumt ion j lan det_
:::n::.::o;:NISKA _________________________________ -'(~
T~o~r~~~~e:n~d:e~n~I~7.~7:.~1~98:O~__________~__________________________________-J
~~EN
2 000
kom
för att
digga
c&w
- En tvAtusenhövdad publik fick Ater en gång njuta av sol, sommar och countrymusik i Emet senaste söndag. Count rymusiken har verkligen fAtt fotflste Aven i vAra trakter., Men så är den ju också Ivss-' narvlnlig.
60-70 personer hade pi ett eller annat sätt jobbat med countryfestinlen, sä· ger Benoy Boy Wistbacb, Terjän uf:s starke man pi countrysidan. Knappa ,2.000 kom att IYSSllll, si ekono miskt g:ir ti1Ist2llningen ihop. Det be tyder att man redan börjat tänka på en ny countryfest nästa år.
ror
TomKuchka och Bluegrass Lega cy inledde konsenen med sitt 4) minuters program. Som av nam net framgir spelar de bluegrass, en rätt hurtig (men skrikig!) stil inom countryn. De dominerande instrumenten är baAjo och ma dolin. Dethär verkar vara den mest populära countrymusiken i Fin land för närvarande. Men för en vän av honky tonk- och Nashvil le-sound är inte detta njutbart i längden. Tom Kuchka är amerikan, bo satt i Finland sedan n4gar u och hans presentation av låtarna fick en att tro att man var i USA. Kil larna spelar också bra, men som sagt bluegfasSen är inte mitt ge bit 4) minuter i suäck. Betvdli2t mera liv i publiken blev det också då Western Ex press från Dalarna i Sverige klev upp på esuaden. De är Nashvil le-soundet trogna och spelar en svängig, publikvänlig country, som det är lätt att tralla till.
Bottom Srring Bans spelade mycket akustiskt. Dvs Seppo Sillapää, Karl Reiman, ,Paul Öhmberg och KaUeJämsen
Publikens taktfasta hand· k1appningar bekräftar också min :\sikt. Solisten i gruppen har en röst som passar bra för country och ordestern i övrigt är mycket njutbar. En kuriositet: Jag iakttog pub likens LP-inköp. Western Ex press överlägsen etta i Emet! Svenskarna hade ett saminan hängande program och det bery der, att ovanämda ordester kom pade säväl Alf Robertsson som Red Jenkins, som kom in som följande solist. Red Jenkins hade med sig Thomas Haglund, en suverän fi olspelaride countryart'ist. Dessa både är kända för Emetpubliken sedan förra uet och båda har bibeh:\llit sin kvalitet. Red Jenkins är rent av rolig på scenen. Han kan titt ,som dtt ändra texterna i stil med "She's a good heanes woman in love with a RED HEADED man". Han är själv rödhuig. Sedan kom Alf Robertsson , som också hittills hjälpt Boy Wistbacka som konferecier. Han uttryckte sin gjädje över att se så många barn i publiken, liksom också äldre mänskor. '(Varför in te? ! Country passar för alla :\ldrar. Alf Robensson är rätt känd
countryanist i hemlandet Sverige och han skriver dessutom fma texter. Speciellt för den äldre de len av publiken var han njutbar, för han sjöng flera I:\tar på svens ka. Som tidigare nämnts var den na sekvens mest omtyckt och Western Express appl:\d'erades in på nytt, som sig bör! Efter detta gick man över till en ny stil igen, oldtime. "Bot tom String Band" kom in på sce nen och de hann spela en halv I:\t, innan publiken begav sig på vandring. Den "inre ringen" satt kvar framför scenen, men det såg verkligen inte snyggt ut, så S.g.S. hela "bakgrunden" tömdes på folk. Kvaliteten på detta country band var heller inte lika hög som hos de tidigare. Pojkarna kan spela, men sången kom i sky mundan. De höll sig också mest till instrumental musik, så de kanske vet sin svaghet. På det hela taget är deras mu sik något "svårförståelig", vilket märktes framför allt på publiken. Det btev trots allt "tvUngna" att dra ett extranummer, kanske be roende på sista låten i program met. Det var medryckande och de fortsatte med extral:\t i samma stil innan de gick. Vanba Isäntä lär var Finlands populäraste countrygrupp för tillfället enligt omröstning i tidskriften "Folk & Country". Jag hade d:\lig erfarenhet av denna grupp från 1978 och ry värr besannades mina farhågot. Vi den första "Country Road 13". konsetten höll Vanha Isäntä på och stämde sina instrument i en halv timme. DA kunde man förlåta dem, eftersom vi alla tvUngna att flytta inomhus pga. regn. NU borde
lIan~a
instrumenten ha varit färdigt stämda. De spelade ju sista av al la grupper. Trots det höll de p:\ minst 20 minuter med stämnin gar. Detta irriterade mig och många fler i pub'liken och än en gång fick de börja sitt progtam med orden "Anteeksi tämä vii vähdys!" Jag orkade höra p:\ dem endast i ett par l:\rar innan jag åkte hem, så ryärr ver jag ingenting om en ev. jam session på slutet. Konklusion. Det är toppen att Terjärv UF ställer upp med ar rangemang av detta slag och det är toppen ifall ni orkar fortsätta. Jag har ställt upp alla gånget och kommer säken att göra det i fortsättningen också. Jag vågar därför jämföra denna konsen med de föregående. Den var bätt re! Det är säken fint med blueg rass också, men svenska Öster botten föredrar av allt att döma Nashville-sound. Detta som ett tips tiU Boy & Co för kommande k Ett annt tips: Försök fl med Country Express. Vu inhemska svenska countryorkester stU sig mycket väl i konkurrens med vil ken utländsk dito som helst. Jag saknade dem detta U. Till Boy vill jag ge rosor. Du behövs som dragare av detta eve nemang. Du lever med av sjll och hjArta och har förm4ga att hAlla publiken på gott humör. Arrangemangen och ordningen tö. beröm vart. Det Ar verkligen roligt att gl till ett ställe, dar spriten inte in tar första plats. Eller för att lina AU Robert5S~ns uttryck: "Det har Ar ju toppeni I Sverige skulle detta redan varit nedsupet'." Margaretha Sjöstrand.
&anna
Butik för begagnade damkilä der BrAndOvAgen 23, tel. 961-11 7371 ,
har SEMESTER 21.7.-26.7. . VS/kommen igen!
'
"""
-~ -.
Torsdqen den 17.7. 1980
,
"
"
"":n
~____!--------------------------~--------------------~~--~--------------------------------------------- ~NI.KA ~~TEJ ~~~~".*************************************************************************************,
.
* ** ** ** *** ** ** **
IIzzfolket fortsätter IItt vandra till Pori dagars jazzmaraton har Musik spelas ~enom högtalare och upp i utvecklingen och kanske bIlat årets upplaga av Po den är givetvIS jazz. ocks:1 mister sitt grepp om publiS:1 ganska jazzpumpad är man ken. som gick av stapeln från - & . ._ till och med sönda när söpdagskvällen kommer, men Pori Jazz Iyc.kas änd~ rätt ~äl
•
~~..
•
• •
• : • II;
•
-=:
•
•
., • : •
senaste vecka. - Inte kom det så mycket jazzfolk som väntat, men ändå hyfsat ror att man från arrangö rc:mas sida skall fl det hela att Ii ihop ekonomiskt. Man in liknacfe ungef"ar lika mycket folk . fj l som 1 o, c. 35.000. :J Vädret som till en början Tar ganska soligt, övergick på lördagen i regn. Men vad vore Pon Jazz utan regn! Det har QlOlffietusan regnat varenda år. Atminstone de år jag varit där.
** Att det regnar och är dlligt vä ks lnte " b e komma d en *** dnaer tycjazzfestivalpubliken särskilt tro~-
** mycket; man sl:1r upp regnskydd eller tar p:1 sig sina regnkläaer eller ,. ger helt enkelt genomv:1t tusan i * regnet. ,.
,. ,. ,. .... .... ,. ,. :
Stämningen kanske sjunker n:1got, men annars fortsätter allt f,"rut M:1 'n i u(' grä som o . . nga SI er p on set och har Sitt käk med sig. Andra käkar ärtsoppa p:1 kon sertomr:1de eller äter mellan "kon senerna ute på stan, som inte är sig lik under festivaldagarna . Unga köer överallt, gatubilden vimlar av ganska originella inslag . Jazzen do minerar staden. Man far käka jazz-soppa om man gir in p:1 nå.gon bar eller äta juz-korv om man an I'!tar en gn'11 .
det ryms ganska mycket (:1tminsto ne i mej) och nästa :1r är man där igen . Det vet de som Htt smittan . Hur det nu g:1r med Pori Jazz i fortsättnigen vet man inte s:1 sä ken. Skattemyndigheterna har nämligen börjat sätta :1t festivalen som enligt dem borde betala en form av källskatt p:1 de utländska artisternas arvoden. Det rör sig om :1tminstone en halv miljon mark (bara för i fjol och i :1r) och om skatten blir av kan det äventyra festivalens ekonomi. Och tyvärr kan det gå ännu vät re, nämligen att denna skatt skulle börja uppbäras också av andra kW tur- eller idrottstillställoingar. Men tillsvidare får man fråga sig vad myndigheterna har emot jazz. Eller vad är det fråga om? BeskattDingsbesl.utet bör absolut återtllS eftersom Pori )azz:s fötta rande inte skiljer si.. från övriga e evenemangs. Utbetalningen sker till agenturerna, som betalar både arvoden och skatt ror artisterna. Musiken d:1?lc a , f' f i te var den särskilt spännan e i :le. Mest före kom jazz aven typ som är välbe kant i överkant (?) och som torde tilltala en bred publik. Eller hur det nu är. Jag tror :1tminstone s:1, att festi valer ocks:1 m:1ste v:1ga ta steg vida re och ta med musik som inte di rekt färdas p:1 allfansvägarna. An nars hotar festivalerna att stanna
:
** ** *
med sin blandnmg av olika musikformer. I :le uppträdde bLa . bluesartisten Muddy Waters p:1 det som kallas jazzfestival. Muddy gjorde ett bejublat framuädande, men annars gjorde han inte mer än som behövdes. Ett ganska kort och rutinanat Waters-pass . Fast visst gungade det skönt ibland. The Breeker Brothers hörde ocks:1 till de mer emotsedda gästerna . Bröderna infriade fötväntningarna och hade publiken i sin grepp ända till slutet av söndagens Kirjurinluoto-konsen . De spelade sin typiska funkmu sik, som var levande och spännande, till skillnad fdn t.ex. Maynard Fe~sons storbands-funk, som var all ör super-effektiv och steril i mina öron. Maynard visade dessutom upp d:1lig smak genom sliskiga inslag av italiensk opera och dito scenuppträdande d . Jagk fIck :1tmirIstone inte et inuyc et att det handlade om fars . George Coleman-Billy Higgins moderna mainstream Octets svängde skönt och utsökt jazzs:1ng av Carmen MeRaefanns ocks:1 med i lördagens huvudkonsert. Melba Listons grupp var okay men mte mer, kanske med undantag för saxofonisten och flöjtisten Erica Lindsay. Mongo Santamaria och Toots Thielemans inspirerade inte särskilt. Men visst var det mesta av
:
** ,. : :
** * : ** *** ,. ,.
,. ,. Trwnpetisten Maynard Fergwon ledde ett storband som uppträdde både på örda. : gen och söndagen. Musiken var tekniskt skiddig med saknade värme. .... ... • den traditionsbundna jazzen av inhemsk förening för improviserad ,. musik) där man bl.a. fIck höra ett • god kvalitet. • Ett särskilt inuesse fann :1tmin· verk av Kurre Nykopp till text av ,. stone jag för den mer experimen Elmer Diktonius. ,. tella musiken. The Rova Saxopho Och av de inhemska inslagen ne Quanet undersökte spännande borde väl ocks:1 Heikki Sarmantos sina instruments möjligheter och framuädande med den amerikanbyggde upp sin musik med en ska s:1ngerskanJeannine Otis nämkonstnärlig helhetssyn liksom nas. : ocks:1 duon Friedhelm Schönfeld Den allmänna stämningen i Pori ,. var lugn och avslappnad. ,. och Dieter K.eitel fr:1n pDR. En del fnska satsnmgar fanns ~ ULF HOlKKANEN ... oc ks~il i lMU . konsenen (IMU är en
** **
** * : ** * * * ,. .*******************************************************************************************
Sune Mangs i Skatila - rredje !lången i en ärofylld histo 'Ift2JIgerar Wasa Uf Skatila en som·
-"al ror allmänheten lördagen den jmi. Som "stott" dragplåster har
man engagerat Sune Mangs, som inte rarvar någon ruirmare presenration. Festens program i övrigt är roddciv· ling, dragkamp, mete ror barn, pil· kastning, luftgevärsskylle, folkdans m.m. Pricken över i:et är en bilutscill· ning. På kvällen blir det dans till lonerna av Reflexbandet.
CAMPING OCH
VANDRARHEM - två billiga sätt att övernatta
. Roddtävlingen är en byacivling inom ungdomsloreningen, regerande mästare är Biska.s. Publiken har efter den egentliga tävlingens slut möjligher all utmana segrande laget i roddtävlin gen. Dragkampen är :lterigen en tävling mellan norra och södra sidan av bron och på spel sclr en pokal, som lir Yara Di&ot i bistväg. ta!len skaU besd av HI dlllgare varay ni damer, minsr. - De tidipre ireDS fester har varit lyckade och pli bra ihop även ekona- ' mull!. Vi är väl mcd.etaa om all OS öppnas samma dag men yj hoppas vin prosram !!led Sune i spet5etl skallloc:b rilldckIigt. Festen är ju ocbl ordnad i sverige-fmländama, Ioreninjuli DJed tanke på berättar alla semestrande gens ordförande Stig Hjonman.
Gerby-gag LJLJMVIKENS CAMPING, Holmsund, tel. 41 710 ÅLlDEN SOMMARHOTELL, Pedagoggränd, tel. fr. 29 ,~/natt
194300
VÄSTERBACKENS VANDRARHEM, Holmsund, tel. fr. 29,-:-/natt STRAND HOTELL,Thulegatan
l,
tel.
129020
24165
fr. 35,-/natt
Ytterligare information får du på TURISTBYRÅN Rådhustorget 090/120740
HUMLESOMMARB~""""
HUMLE·'ROCK Lördag 19 juli kl. 19. Kristen rockmusik på Hummelholmen, Monis
NEWTON, Jakobstad SAMBANDET, Jakobstad SALOMO, Vasa HIGH TENSION, Karleby
Sommarens träffpunkt 'I~=~!:::::::"~~~!::!.!!!!!!!!!~:~
NORDKALOTTMÄSSAN I PITEA 2-10 aug.
Gerb, un,d~reu.i.n, kommer att h:llla en ..egen dag den 26 juli vid Sttömsö i Vestervik. Syftemålet med dagen är all a folk i alla åldrar att komma ut och trivas med varandra ~ Deltagarna erbjuds en fotoutställ ning (fotona deltar automatiskt i en fo totivling som är indelad i ni klasser f.irg resp. svattvita) En hård och ruff fotboUsmatch kom mer också all utkämpas mellan flickor . - - - - - - - - - - - - - - - - -_ _ _ _ _ _ _.1 och grånade gentlemän från Gerby uppträder. kommer all visas. Alla som vill säga sin Vestervik. Efter fotbollsmatchen blir Något som är Srrulll sensationellt i åsikt och påverka har möjlighet. En det roddtävling mellan Gemy och Ves UF sammanhang är all man kommer sekreterare finns nämligen på plats tervik. all :liskutera planeringen av hela som tar upp åsikter och Iorslag som Vidare bjuder man på sång och mu Gerby·Vestervik omcldetoch de senas· kommer all vidarebefodras till respek sik. Visans vänner och 101Wa förmågor te kartorna vad beträffar planeringen tive myndigheter.
• Utställare från Norge, Finland
Island och Sverige
• Kulturprogram medverkande
från hela Nordkalotten.
ARETS FOLKFEST I NORR!
!!!!~:5~==
___________________T_O~~_de_n_17_.7._1_9~ ___
___________ _________________~11
.0 1
Mg svarar Hortans
'Du··ar _..::11_ VaJAonunen med debattinJägg'
'Succe i Grekland
'Vi beslöt -bjuda hela diskoteket på födelsedagstårtå D Att fylla ir .och befinna sig i Grekland har SIna för- och nack delar. Grekerna firar nämligen ' inte sin födelsedag och har svirt· att först:l varför man sk:> göra vä . sen av den s:ldan sak . Men vi nordbor kunde i detta ' fall inte ta seden dit vi kommit . utan beslöt att ordna ett ston ka las, d:l en av oss r:lkade lägga än-' nu ett ir p:l nacken. Grekerna är inte sena att hän ga med p:l panaj, s:l d:l vi drog i väg till en liten t~verna p:llands- . bygden var VI Inte mIndre än . femton personer. Födelseda~barnet hade pyn- ' tats med en unponerande bloms terkrans i hiret, vilket föranled de förvirring bland äldre männis kor. Man trodde allmänt att det ' var ett bröllop p:l gmg . . . D En grekisk middag bestir inte av tv:l , tre rätter utan av sex, sju kulinariska läckerheter. T ex firkött, bläckfisk, sallad, tzaziki, räkor. Samt vin först:ls, lämpli- ' gen Retsina, ett vin med k:ldlik nande smak med anor fr:ln anti ken. Den pompösa middagen blev naturligtvis en mara för oss kalo riräknande nordbor. Men visa av erfarenhet visste vi att detta bara var början . Ingen grek med själv aktning kan tänka sig att sluta en fest framåt gryningen. Det gäller att ha energi om · man ska orka hänga med. S:l ef· ter att ha sjungit för dagens hjäl te p:l svenska, finska och grekiska
w_
drog vi iväg till nästa mål: ett utediscotek vid havet . D I discot stod en mastig tirta med n:lgot originella dekoratio ner : björnar, kaniner och f:iglar av marsipan, blommor m m . Samt 22 brinnande ljus, som fö delsedagsbarnet till allas fönjus· ning lyckades bl:lsa ut p:l en gmg. . Alla som vistas en tid i Grek land m:lste erkänna att grekerna är sällsynt vänliga och generösa . Det grekiska ordet för främling är för resten synonymt med gäst. För att i n:lgon mm :ltergälda detta beslöt vi att bjuda hela dis· koteket p:l t:leta. Efter ett tag ha de tirtan förvandlats till diskote kets medelpunkt och musiken till en bisak. Att fylla ir innebär även vissa skyldigheter. BI a insisterar man p:l att födelsedagsbarnet ska dan sa solo. Efter att ha sett greker dansa kan vilken nordbo som helst få mindetvärdighetskomplex. Men att protestera hjälper inte. Det är bara att göra entre på dansgolvet och improvisera alltmedan resten av diskotekbesökarna sitter runt omkring och klappar i händerna. Det m:lste finnas något magi skt i det grekiska klimatet, men aldrig har väl så mycket akroba· tiska krafter lösgjorts ur en in · bunderi' nordbo . Tala om att bli stjärna över en natt . Chata&Maj&Kiki&Assi&Magga
SKIVGROSSISTEN
•••••
SKIVBUTIKEN I UMEÅ MED DOM RÄTTA PRISERNA OCH DOM HETASTE PLATTORNA.
~
•••••'*
•••• ....•• •
SINGLAR
. . ·12,- st.
~
~
FULLPRIS
•
... ••
.•
•
LP fr
•
35,-. ~
9:r ~r;.'
STORT URVAL PÅ ÄLDRE TITLAR OCH SINGELSKIVOR .
..
-
VI hor även 1 vlln. full av direkt JMP.·kläder frlln USA till oförsktimt billiga priser.
VÄLKOMMEN ti II oss p6 Storgot. 38, UMEÅ Tel. 090/1384 47
~
(,~ (,f. 'rA"
~ 0."
1(, ..
Q-J(,
I -'Is V::n~ ,,~ru"Q~.
.l'TDI( C.A l",AN
IvME-ÄLV
D "Varför finns det ing~ dju pare debatt i ÖP?" fdgar Hans Hortans i ~ komm~tar till d~ debatt tonArsridet förde fÖr en tid sedan om alternativ·till· dan~-sysselslttningar, Hortans beskyller oss pi ÖP för att vara för "allmInna", inlAsta och att vi drar gamla visor. Han ger ett par elI:empel pi vad vi borde dis· kutera för att vara "mAngsinnig are" och "djupare". M~ sjllv har han Innu inte hört av sig med nqot "djupare" debattin· ligg.
D Litet om debatt i ÖP och i tidningar i allmlnhet. D En tidnings :lsikter - le darskribentens, chefredaktörens, andra redaktörers eller hela re· daktions - framförs i allmänhet p:l ledarsidan. Enskilda redaktö· rer kan ocks:l framföra sina :lsikter i särskilda debatt· och kommentarru tor . För CP:s del förs denna debatt i försu hand pi sidorna 2 och 3. Debatten stimuleras ocksi frm redakti<;mens sida genom repor tagen, intervjuer, k:lserier och en hel del annat material som pro duceras av tidningens redaktörer. AHa tidningar upp!:lter ·dessu tom sina spalter för debattinlägg frm utomstiende "Debattforum", "Ordet fritt" etc . Jag hoppas att du Hans inte har bedömt debatten i CP en· bart utg:lende frm de debattin lägg som finns i "Debatt
ledning att debattera och kom mentera vad ton:IIsr:ldet sade . D DIremot vill jll& glrna kom ma med synpunkter till det jll& föreslog att tonhsrldet skulle diskutera. En ungdomstidning (ÖP) eller en ungdomsorganisation (SÖU) bör givetvis intressera sig för vad de unga gör pi fritiden. Ehersom dan~s aktiverade och kontaktskapande betydelse tycks minska Ir det berlttigat att undra - Vad gör de unga i stället? D~ som följt med utvecklin· g~ vet att det inte flOns nqon bestlmd aktivitet som enitter O Si till sjllva sakfrqan. ~. Det torde flODas massor Jag föreslog för Benel Nygird - ba\de positiva och negativa. (när han hade ämnesbrist) att Mlrk vII - jll& hAller inte tonirsridet skulle diskutera de dansen för nqon idea1.fritidssys ungas fritidssysselsättningar un selslttning. I mitt försl&& fanns der veckosluten. Uttryckligen in inbygd ~ förhoppning om att te dansverksamheten. de unga ledarna i tonArsrAdet Jag motiverade dock att efter· skulle kunna peka ut nqon el som danspubliken minskar ler nwa sysselslttningar som har minskat med ca ~o % sedan t.elI:. SÖU kunde satsa pi och mitten av 60-talet - si bör de som vi pi ÖP kunde uppmlrk unga rimligen ägna sig :II andra samma. fritidssysselsättningar under hel· M~ jll& tycker ocksA att det gerna . finns vlldigt mycket "skydd" in Slutligen underströk jag att bygd i dansen och att den som "se nu till att det ime blir en sidan Ir positiv. dansdebatt den här gmgen". D Nu itersth att svara pi Genast efter det debatten ha-. fdgan. de MJlits berättade Benel att det Ton:hsr:ldet kom frarn med nog i <lila fall mera blev en dans· vissa svar. Det m:lste finnas flera . debatt än en debatt om Week Har du n:igra, Hans Honans? end·sysselsättningar. forum". Där framförs ibland mycket värdefulla synpunkter men självklart förekommer ocks:l •'insändare" som inte är så djup sinniga . . Om du däremot följt med de· batten på ledarsidan bör du ha noterat att bl.a. just de fr:igor du tycker att vi borde ta upp till de batt nogsamt debatterats eller tangerats. En avsikt med debatten p:lle darsidan är just att stimulera lä sarna till debatt t.ex. under "Debattforum" . Du är välkommen med inlägg, Hans.
Jag har därför ingen större an-
SVEN-ERIK GLADER
Jag vill lära mig . dansa rock
debattforum
Angående ÅLDERSGRÄNSEN
D Man blir ju tokig av att läsa allt strutprat om Aldersgräns. Varför skall den höjas? Nu Ir det ju bra som det Ir.
åt dig. Alla fyllon, behöver inte vara l5. Det finns massor som är 17, ser kanske ULsom 14-15 är s:l strykfulla, att de inte kan ta vara p:l sig . Dig själv di? Hur var du som U-iring? Du satte väl knappast din fot p:l ett dansgolv förrän du
Kära dansarrangörer! Jag är en CP.läsare som fråg~ er ett par saker. Varför finm det IOga ställen där man kan Iia sig dansa 50-talsrock? Det fII\.QS ju s:lna ställen där man lär sig gam maldans. Finns det överhuvudtaget ingen som kan dansa 50-talsrock nwn<:-· ra? "CP-läsare" PS. Bussarna skulle vara gratis.
D I fjol nlr jll& hade tänkt börja åka till Aminne, dA blev det ak· tuellt med 15 hs Aldersgräns och att man skulle börja kräva "legg" .
17.
~-----------JII& var inte pi just nA danser förra varDu hade nu ett bra förslag, om het. att det skulle finnas danser för de En av de nyinrykla gårfram lillge yngre d:l i stället. Med det skulle neralen och_frågar: D Nu i h nlr jll& uppnAtt den he liga Aldern 15, dA hoppar det fram bli 2 danser i året, MAX. - Hur /Iinge hd skulle del 14 Efter som du ger heder :lt Kvev . en massa "~sionlrstok" och for mig all bli general? lax, s:l ger jag heder åt Aminne, skall nödvändigt ha upp Alders· som har tagit initsiativ till en kväll - Ja mej . log del 4 Jr. gränsen till 16 och 17. "Det är inte roligt att se p:l asfulla för "mindeririga" . - Jaha del förSlår jag. Men hflr Jag hoppas att det inte finns nm 15-iringar som inte kan ta vara p:l IJng lid lar del normall? förening, som tar efter Kvevlax sig själva." UFo
S:l skrev "Skorpionen" i CP 10.07. Jag har n:lgonting, att säga
"Lejon -65"
Robbsoll
A....
~
~~I----------------~--------~~------------------------~~----------------------------------------------- 12t?::::rTNISKA ~ST.! To,,"_ .... 17.7. 1980
&____
. .
ÖU-OS närmar sig!
Trafikskolor i Jalk obstad. IJAKOBSTADS BILSKOLA
Trafikskola
HALDIN & ROSE
Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00_ KanalespI. 8, tel. 13003
Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145
--
PRYLBÖRSE;\; Delar av discoutrustning säljes Tel. 967-45 149 (eft. 21.(0)
Annonsera i ÖP Österbottniska Posten
eaen
SÖU's olympiad den 2 augus ti pi Kilen i Sideby nlrmar sig - t stormsteg. Trots att sista an· WrlJningsti1lflllet gick u t i tisdags det möjlighet för fören.i ngar so. inte anmllt sig att delta, det II' t.ra an Ika ner till Kilen och boppe in i tlvlingarna. SÖU ord· a.- inp bussar, varje förening fAr
Många med i Härkmeri barnklubb Seaaste vAr bildades en barnklubb Härkmeri ungdomsföre Barnen har redan tidigare
En 4Idre dam länkte åka 1111 TYlk land. Del 11111' efter IIndrllllärldlkn' gel. HOn hade Wllllt IlIIndorden inte Österbottnisk ungdomstidning
11111' liv högre kllm i de IYlka hem Jakobstad, Finland
men. Medlem av tidningarnas
Hon Ikrell därjOr lill lin hyreI förbund
lka p4 det sätt man finner mest ett sjömanskapelI och en telefon lIärdfor 1111 hörll om del fllnns wc. lämpligt. De som inte fascineras central . Hyrelllärden forslod inle dennII Tidningen utkommer varje to'r sda, av tlltlivet har möjlighet att över Tveka inte, II till Kilen och forkortning och frdgade därjOr for natta i gästgiveriet. upplev den sydösterbottninska IlImlingenI kyrkoherde. Kyrkoher Redaktör och
sommaren i saltstänkt miljö! ans varia utaivare
den kom frllm lillIIII del måsle 1111 När man hämtar andan mellan de Från arrangörshåll meddelas att PETER GRANSTRÖM
1'11 en forkortning 1111 "Wooden Redaktion Jakobsaatan 13,
olika tävlingsgrenarna kan man man hoppas på fint väder och att - ..... churr:h' '. Direkl ÖIIerI1I11 IrtJkyrka. Jakobstad. tel. 967-13 SSS
passa på att bekanta sig med Ki bästa lag vinner den ståtliga se Efter ndgrll daglIr i SlIerige erhöll Postadress PB 27,
lens musciområde . Nytt för i år är , gettrofe~n . damen i SlIerige deIIII breIIIIIlIr! 68601 Jakobstad
" Tad for brellel. Jllg hOPPIII ni lka InvIII. Beträffllnde wc kommer Redaktör i Vasa S·E. Glader, ' gång i veckan under våren. deltagit i ungdomsföreningens fes del inle 1111 bli ndgrll IIöTTe prob Handelsesplanaden 10 D, I sommar har man träffats ett par ter med olika programinslag. Det tel. 961-113522 gånger för att planera och öva pro· lem. Wc är beliJgel fyrll kilomeler blev därför aktuellt att starta en gram till den barn träff, som klubben frJn er bOlllld och den ligger i en egen klubb som kallas Härkmeri ordnade senaste lördag. Träffen som Redaktör i Sydösterbotten
romantisk Ikogldunge. Vi /ror 1111 fritidsklubb. hölls på skolgården i byn samlade ett Berte! Nygård.
ni kommer 1111 fd Ilort ulbyle 1111 Som ordförande verkar Mats Leppä· 50-tal barn j olika åldrar. Box 21, 66100 Malax,
erll wc-belök. Wc är öppel onsda nen och sekreterare är Katarina·Berg· Mats Leppänen hälsade välkommen tel. 961-651514
lund, dessutom är ett flertal andra och programmet inleddes med sånger gllr, fredaglIr och löndaglIr. Den funktionärer utsedda inom klubben. aven grupp flickor till pianoackom· hllr 92 IIIilIpIaller men del finns REDAKTIONSRADET
Medlemmarnas antal är 24 och dä panjemang av Anders Teir. Alf Snellman, ordförande.
ällen plaller for llJende. JII~ Ikulle rav är de flesta i 1Jgstadieåldern. Maria Snickars läste en berättelse på rtlda er 1111 belöka wc på fredaglIr Klubbmedlemmarna hal' träffats en dialekt "När papp sköt frassin " av Susanne Lillkull. Karin Blomq vist.
och löndaglIr efter 10m del lir orge Skaftung'författaren Hilma Stock· Brita Svedlund . Ralf SHtar och
hammar. /ackompllnjemang deIIII daglIr. Vi Lasse Er ikss')n.
"En fluga i soppan" och "FAgelskAd är myckeIIIoiIII ÖIIer 11M wc, ly den arin och indianerna" kallades de sketc· PRENUMERAnONSPRJS her som framfördes aven teatergrupp lir känl for lin finll akuIlik. MinsIII 1980 ljud kan uppfllllllI 1I111111T-je belöka på ca 10 barn. re. Skulle ni 11111'11 Ipecielll intrelle Programmet avslutades med sång Helt år ... . .. .... . ...... 30, lekar som också publiken deltog i. Dä rad 1111 IIdr wc kan ni Ikn'lIl1 lill IIdr Halvt Ar.•............. • 20, refter följde paus med servering och kyrkoherde. " "EN" KormiiI Skandinavien'.... ....... . 40, mete. ,
Lösnummer. . . . . . . . . . . . .
KORSNÄS KU'RSCENTRAL anordnar - kompeten8glvande utbildning för ambulan8förare Kursen börjar 1. 9. 1980 och pågår i fyra veckor. Kursen är avsedd för ambulansförare verksamma Inom hälsovårdscentralernas eller annan avtalsenlig sjuktransport och vilka Inte har den i J-avtalet fö reskrivna yrkesutbildningen. Till kursen kan söka alla I ovannämn da arbetsförhållanden verksamma personer, som har minst 1. förstahjälpsutbIldning FRK I och II 2. två års erfarenhet som ambulansförare. - kura för kyl montörer KylmontörsutbIldningen, som omfattar 9 månader börjar I början av september. Kursen är avsedd för personer med tidigare yrkesut bildning Inom el.- eller metallbranschen. - kura för In8taUatlon8elektrlker Kontinuerlig elevintagning påbörjas i utbildningen av Installation selektrlker från september 1980. Kursen pågår 15 månader. Ansökningar till kurserna för ambulansförare och kylmontörer bör Inlämnas före 12. 8.1980. Ansökningar tm ,kursen för installatlonse lektrlker mottas kontinuerligt. Under kurstiden fås undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildningsstöd erhållas. Ansö kan till kurserna kan göras på närmaste arbetskraftsbyrå, som också ger närmare upplysningar. Tidigare arbets- och skOlbetyg bör medtagas.
1,
ANNONSMOTT AGNING
SÖU:s kansli, Vasa .
tel. 961-113572 och IIS372
,I
ÖP :s ANNONSTJÄNST
Kjell Vesrerbac k
Jakobsgatan 13. Jakobstad,
tel. 967- 11827
Annonser bör inlämnas senast
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad ,
tel. 967-13 S55
ANNONSPRIS I texten .. . . . .. ... . .... , .. .\ 2.60 Efter texten . .. . ... , ... .. ... '2 ,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm , tillllQspris -.30 spmm och fltg . Förenings spalten per rad 1,- . Österbottnis ka Posten ansvarar inte f ör ev . ska da som tillfogas annonser som in rinats eller som på grund av post försening inte införts i bealtt num mer.
Närpes artJetskraftsbyrå Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1980
E!!!~==~~~
____________________
De nya ITT-tärgte/evisionerna:
-
Made in 'Germany'; men till vilket pris!
TO_~~_d_~_1_7.~7.~19~80~ __ ____________________________~
Klart att Rex avgar o
- Jag kommer nog att slu ta som SÖV-ordförande i höst, säger Leif Rex. Diskus sionerna om min eftemädare borde komma i gång. Det finns gott om bra krafter både inom och utom organi sationen som kan ta över ord förandeskapet och som har mera tid att ägna åt att...1eda förbundet . Med detta uttalande för ÖP kan det anses som uteslutet att Leif Rex lher övertala sig ännu en g~ng ,.att bli ~tervald . Eftersom det ~tersth endast drygt tre månader till höstrnötet, d~ det nya ordföranden skall väljas, är det skäl för "uf-rörelsen" att
-.
EP.,SOD 10: FOIl~8Y PkGDUCED aY: ca.&S
börja diskutera en efterträdare ~t Rex .
mycket att ge at den östCTboa niska ungdomsrörelsen.
I viss m~n har debatten p~g~tt hela ~ret. N~gra av dem som var aktuella för ett u sedan har fallit ur bilden medan nya kandidater har dykt upp i debatten.
Leif Rex avancerar
Kandidaterna kan i stort delas upp i tre grupper - l) aktiva le dare inom SOU. 2) 'kändisar' med anknytning till organisatio- ' nen och 3) före-dettingar (i posi tiv mening). När det gäller de som nu är ak tiva inom SÖU gu blickarna gi vetvis i 'första hand till viceordfö randen Sture Erickson. Denne hävdar dock bestämt att han inte vill bli vald. Ett annat namn som nämnts är Ralf SUtar fr~n Ny karleby , När det gäller kändisar riktas blickarna främst p~ de som gjort sig kända i akademiska eller par tipolitiska sammanhang. Leif Rex själv var en ddan d~ han blev vald. Det är lätt att plocka fram ett halvt dussin kandidater av detta slag med t.ex. Benel Nyg~rd och ,Peter Backa i spet sen. Men skulle inte SÖU i dag vara bäst betjänt av att f~ en n~got äldre person till ordförande? En som jobbat inom organisa·tionen länge och känner den utan och innan. En grovjobbare!!! Personer som Jan-Erik Frost dahl, Lars-Göran Sperring, Sten Biomqvist, Per-Erik Finne och Leif Ingman h?rde rimligen ha
Att Leif Rex inte vill övernlga ett ~terval till SÖU-ordförande .i höst har till en del att göra med det nya jobb han f~tt i Helsing fors. Fdn att tidigare ha varit infor mationssekreterare vid SFP med en del av sin arbetsskyldighet förlagd till Svensk presstjänst (SPT = de finlandssvenska tid ningarnas nyhetsbycl) har han nu avancerat till utredningssek reterare inom partiet. Rex nya jobb innebär art han är sekreterare för SFP:s ribdap grupp samt i paniers AU och sty relse. Han har ocks~ an samord na utskotts-, kommine- och arbetsgrupp-arbetet .inom par tiet. Det här betyder att han k0m mer a~t arbeta mera konkret med politiska fdgor än tidigare. SÖU:s teater sekreterare slutar Helena Udd-St~hl , som varit teatersekreterare inom SOu sc dan l februari i fjol. har a.asiiIt1 om avsked fr~n l S au Tjänsten kommer att led..iganslh och besättas snarast möj ligt_Te atersekreteranjänsten inom SOt; upprätthålls till stor del med särskilda statliga teateranslag. Helena Udd-Ståhl kommer an börja som informationssd:raa:a re vid Vasa teater. ~