Österbottniska Posten (ÖP) nr. 2 1980 by Österbottniska Posten

ÖSTIE RBOTTNISKA POSTEN

"Det är för tidigt att bestämma sig redan i januari" • Ungdomar som nästa höst tå'nker fortsiitta sin utbildning vid en ny yr: lusliiroanstalt eller i gymnasiet • och som inte nu går i grundskola • bör senast inom januari månad in 14mna skriftlig ansökan till länets ele fJlMtagningsnämnd Det II' för tidigt på Aret att bestämma sig redan ~ njgra ungdomar som ÖP talar med om den bir fripa . Vi har inte hunnit bestämma oss än· DU hur vi vill fortsätta vAr utbildning.

elevplats nästa höst är osäkra pi vad de skall vilja. Inom ramen för läropliktsskolan - i grundsko lans högstadium - borde de ges bättre möjligheter att bekanta sig med olika yrken, .

Det är alldeles klart att väldigt många av de ung· domar som skall, bör eller borde ansöka om en

Senare är det inte alltid så lätt att skaffa sig erfa renheter av eller kunskaper om ett yrke, Valet blir

0 111

slumpmässigt eller 'styrt' • Ibland gAr kanske ett el ler flere år till spillo innan valet av yrkesinriktning klarnar. . • På mittuppslaget redovisar fem ungdomar sina åsikter och planer inför valet av studieplats nästa höst.

Rösta fram 7 O-talets Vilken villervalla! ästa låt, grupp och artist! Botniabröderna har varit på ett gemensamt träningsläger och lärt sig valla skidor. Rapporterna därifrån är rätt motstridiga. ÖP publicerar den officiella versionen av inciden ten på sidan 14! Men bara den officiella!

Kassettbandspelare, Lp·skivor lotIas ut! 10

En cykel att vinna! • Hur - se sidan Il

Torsdagen den 10 januari

Imponerande intresse hos teateramatörerna

Ledarskribent: BERTEL NYGÅRD

Teckning:

LEIF SJÖSTJtÖM

•

Vad ska man imponeras av i den österbottniska revytraditionen?

där har du något av kå'rnan i österbottnisk revytra dition och amatörteatern i allmänhet. * Intresset finns där spontant - eller möjligen fram * Kvaliteten? - Nja . •• inte i första hand kanske. piskat av nån eldsjäl. Men det finns där som en Kvaliteten å'r något som växlar. Du kan hitta verkli självklarhet år efter år. ga topprestationer i en österbottnisk uj-revy, men * Kvaliteten är inte lika sjå'lvklar. DeN å'r något du hittar nog lika lätt motsatsen. man får ta tag i och jobba med. - Om man ges de * Men intresset och detta att ställa upp år efter år -. nödvå'ndiga resurserna vill såja ••• Vi har blivit vana vid att det Ofta är det fråga om förenin bjuds på ett fem tontal uf gar där julsketcherna är den en revyer varje år i Österbotten. da teater man sysslar med . I, Som konsument tänker man bland är det kanske till och med föreningens enda verk kanske inte så mycket på arbe tet bakom. Man räknar det som samhet över huvud taget. en självklarhet, något man bjuds på och bara har att ta för Inom några föreningar nöjer sej av. Ungefär som Lasse man sej inte med enstaka sketc Åberg på bio eller Hasse å Tage her. Man gör miniatyrer till jul i teve ... festen. Bland årets produktio I själva verket är det produk ner kunde man nämna Skaf ten aven hel hösts arbete jämte tung uf:s juJrevy som i fråga offrad julhelg man njuter av. om omfattning inte står de Vad som ytterligare impone vanliga revyerna långt .efter. rar och som man ofta glömmer bort i sammanhanget, är de Detta jämte föreningens Impo många "julfesuevyerna". Re nerande jultidning (Skaf vyliknande inslag i julfestprog tungbJadet) är exempel på det rammet är något som hör till i imponerande kulturarbete som de flesta föreningarna. man ägnar höstkvällarna åt på ÖP brukar varje år ha en kort så många håll runt om i Öster översikt av ungdomsförenin botten. garnas julfirande. Det betyder Det är som grevinnan i teve att man skriver ned ordet "sketcher" åtminstone ett säjer: The same procedure as every year! femtital gånger!

• E" viss flyatollah har varit omåttligt populiir i Österbotte" i vinter - på revyscenerna vill sliga. Denhå'r ayatol. labil förekommer i den tjöckiska revyn - gestaltad av Håkan Norrback. Kommunalpamparna är Håkan Andtfolk och Stefa" Granskog.

~"'I'I'I'I'I'I'I'IIIIIIIIII'II'IIIIII~

I. ..

men kunde intel * Iden österbottniska I

~ ~

regIonteatern

~göra någonting?

D Men kanske har man just nu också orsak att

Kvaliteten då?

i ~

~ kasta en och annan blick på den österbottniska ~ ~ regionteatern,

~ ~

~ ~ ~

~~ ~ ~ ~

~ ~

- Vad kan regionteatern komma att betyda för revyerna och amatörteatern i allmänhet? En grundtanke j det sammanhanget kunde vara den att region, teater inte bara är en fråga om turneer utan också handlar om att skapa teater ute i regionen, Att kort sagt ge amatörteatern större h möjlig eter, Med det menas inte att Wasa Teater med sina i och för sej små regionteaterpengar ska skicka ut folk att leda revyproduktioner, Men vad det handlar om är att man möjligen ska kunna ställa upp

~ ~

I~ ~ ~ ~

~ ~

och utbilda "amatörregissörer", ~ En annan tanke som dyker upp, snuddar vid en form av samar- ~ bete amatörer-proffs som blir allt vanligare i Sverige, Nämnigen ~ detta att man gör produktioner tillsammans, produktioner där~· ~ amatörerna står för skådspelandet och yrkesfolket leder och ~ hiller i trådarna och till och med tar initiativ till projekten_ _~

~I'II'I'III'I'II'I'I'I'I'I'I'I'I'I'I'I'I'I'I'I'~

med god rikssvensk teve underhållning. Det ställer Man imponeras av intresset enorma krav. och engagemanget. Man impo neras också av produkten Ibland tycker man sej märka · men inte lika ofta. Det beror en viss rädsla bland revyfolket. på att det krävs så mycket i da Man tvekar att ta itu med revy gens läge om man vill göra jobbet därför att man är rädd något som folk ska uppfatta för att göra sämre ifrån sej än som en bra revy. senaste år. En del föreningar Dagens revyproducenter ar tar sabbatsår, och det är kanske betar inte för samma tacksam vad man behöver för att orka ma pu blik som för tjugo år sen. komma igen. Dagens revyaktörer spelar för Allmänt sett är det givetvis publik som är "bortskämd" en fråga om resurser när man

ska ta itu med kvalitetsprobJe met. Dct är inte sagt att den re na "amatörismen" räcker till längre, om man vill göra kvali tetsrevyer. Man bör kunna ge skrivare, påpiskare eller" regis sörer" möjtighetet att för en kort tid engagera sej mer eller mindre på heltid . Föreningen själv går kanske inte i land med detta, och som vanligt i såna sammanhang kastar man gärna blickarna på kommunerna.

o O Farbror Sven i Aftonbladets UNG - i motsats till Aftonbladet en förträfflig tidning - har filosoferat över

ett årtionde som gick snett - 70-talet alltså,

O O Såhär skriver fabbon:

myndigheterna förnekar na i vårt samhälle. Det är iu där "i måste börja. Vi måste ta reda'på VAR sig inte FORI

- Vad har vi idag? Ja, som J'ag ser det så har vi ett samhälle som är djupt orättvist. Där vi Skallemyndigheterna har- som van . de

- Varför super man? Varför knar lugnt oc h Sil'11 a ser p å organtsera folkmord i stor skala: Trafiken, knar- kar man? Varför slår man varandra? ligt, frestas man nästan säga - förse ket, kröken. Varför skiter man i varandra? Varför nat sig. Skatteåterbäringen llir komma när stoppar man undan gamla människor _ En del politiker gormar och Slår i på institutioner? den kommer. och snackar om förbud och motbok - Varför köper vi prylar som vi in Övergången 1111 data lär vara boven i och en massa skit. te behöver? Varför stressar vi? Varför dramat . - Mellanölet tog man bort och det · litar vi inte på politikerna? Jag tänker skyl/a på all n/in minida vel ju varenda människa att det var en - Varför, varför, varför? fenomenalt effektiv ålgärd. _ Låt SO-talet bli det årtionde när vi tor - en sJndiir pllls -minlls räknedosa - Ha... tar reda på hur det egentligen är och - har klickat när jag betalar in rest skallen för sent. - Men ingen snackar om attityder- gör nåt åt det . . --------~--------~~----~----------~--------~--------------~-------

•

TOIIIIIap dm 10 januari ~RIIOTTNI.KA POIITBN

••••••••••••••••••••••••

lattIandet •

••

tal Sltten el

-m nånting 1

si man börjar

det uots allt rik ordsamlarna själva an listan inte var för offentlig sprid-

• Själv vet jag bara att jag tyc ker grabbarna ska få njuta sin ordsamling i fred. Skoltea tern och förlaget ska vara gla da . Sällan har väl en pjästext rönt en sån orgiastisk popula ritet, att fansen börjar kopie ra ord åt varandra. - Make love, not war! som skalden säjer. • Ibland undrar jag om vår österbottniska hatkärlek till det runda har nånting med slätten att göra.

BERTEL

....... NYGÅRD

SLAGRUTAN

• Är det det raka landskapet som gör att vi anar försåt och argan list varje gång det putar till lite för mycket på n~ot ställe? • Ar det den fria horisonten och den höga blicken som får oss att ramla halvt fördärva de då vi stöter på kurvor och rundheter? • Är det därför vi är så miss tänksamma och ser mörksens bockhorn där vi borde se lil jekullar och ljuveliga äng der?

Upplys mej en gång till, den som vet! • För övrigt är det ju så med slätten, att den inte alls är så slät som man tror. Det putar både här och där, om man ger sej tid att titta efter. Men österbottnin gen är bedövad av horisonter. Han slukar landskap och tap par bort detaljerna. Han ser inte kullarna för allt det släta .

Då kan man göra som poj karna i norr: Ta på ett par re jäla skygglappar och begränsa synfältet, och du ska se att det finns backar och knölar och ruodheter nästan över allt . Det putar ut lite varstans i vår värld.

rundheter som j vårt pryda Österbotten, det kan du knappast hitta nån annan stans. Inte lika försåtliga j varje fall. Du blir tagen på sängen när du helt oförhappandes stöter på allt det runda. Så är det.

•••••••••••••

... med Johan Geisor

. .. som trotsar tidningsdöden bland Vasas juniorblad

Tidningsdöden härjade svårt bland juniorbla

den i Vasa. - Vi å'r de enda som har överlevt, säjer Jo han Geisor, stor tidningsboss och grundare av lokalbladet Mini- V ASA. Han säjer det med en viss stolthet i rösten. Bara för en tid sen fanns det en mängd "fjortonårsblad" i Vasa, men alla andra utom Mini- V ASA har fått lägga ner. En del av framgången ligger möjligen i att Mini- V ASA enligt vad Geisor framhålller, har tillgång till ett hemligt lågpristryckeri. ..

• Eller börja motionscykla! Och du ska se att så mycket

• I de slätaste landen går de rundaste fiskalerna.

Chefsredaktör Geisor (p~ Mini-VASA fördrar man titeln i den formen) basar för ett imponerande tidningsföretag. Redaktionen består av hela 12 reportrar jämte 2 utrikesraportrar (Los Angeles och Stockholm). Man hli1er sej dessutom med tv~ chefsredakrörer. Den andra är Henrik Bruun som under hösten har gjort snabbkarriär från teck· nare till chefsredaktör . - Vi är sex stycken som jobbar varje vecka med tidningen, säjer Johan. Själv sätter jag ungefär sju timmar i veckan pi skrivande och redigeringsarbete. Mini·VASAs historia börjar den sista juni 1979. Johan började skriva en tidning för hand rillsammans med en kompis . Sen hop· pade kompisen av. - Men di hade vi redan 11 prenumeranter, si vi fick lov att fortsätta! Där kom Henrik in i bilden . Sen gick det vidare av bara farten, och till julen kom man ilt med nummer 24. l dag är Mini· VASA en tidning som bevakar det mesta . l redak tionen hittar man specialtitlar som flygreporter , kust· och havsre· porter, rymdreponer, hundreponer och "allting·reporter" . - Vi hliler pi med det här därför att vi vill ha nit roligt att gö· ra, säjer Johan. Och si lär man sej ocksi att uttrycka sej . "Hliler pi" betyder att man jobbar ihop en tidning i veckan mot löner som inte är alltför upphetsande . Chefsredakrörerna lyf. ter en årlig ersättning pi 30 mark. Reportrarna får 23 mark, och frilansarna honoreras med 1 mark per artikel. Om tidningen inte går i konkurs förstois, säjer förste chefsredak· tören, aningen oroad av tidningsdöden i trakten . Mini·VASA har just nu en kontrollerad upplaga pi 50 ex . Till julen slog man pi stort och körde ut 60 ex. - Just nu har vi en del reformer pi gång, berättår Johan . Vi ska starta en sida för skolskvaller. Vi ska börja skriva ledare. Och vi ska dra i ging en "vän-att·veta" -serie. BERTEL NYGÅRD

tt ~

Torsdagen den 10 januari

VI börjar trettondagsfirandet i:

PURMO-G·A RDEN fred. 11.01. kl. 20.00

-TEAM ET o,as!

DAMERNAS

BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 119.30 - Sjönejden fr. Pensala 18.40 - Jussila - Monå Hlrvlax 18.55 via Munsala - Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby - Kronlunds fr. Såka 18.45, Karleby 19.00 via Kronoby - Kållby och Esse.

22.30-23.00 24.00-24.30 Funkt.gr. 4, 5 Bilj.gr. G

VI RIVER IGÄNG SO·TALET MED EN RIVIG DANS I

• I,

•

ZOTCH ,D ANSDAX

•

Ilörd. 12.01 kl. 20.00 ~

* 15 års åld.gräns * EXTRA DAMERNAS

OT:s bussar är bekväma, ta den från Vasa 19.15 via Kvevlax eller den från Kaurajärvi 19.00 via Keskis, Oravais o. Tuckor.

:******************************************************~ : Fred. 12 jan. 20.30-01 ! ~

: ~

EXOM POPULÄRA

- DE ALLRA FÖRST A programmen liv. Ida il!' en helt vanlig flicka, eller om Ida kom till för drygt ett Ar sedan. förresten kanske inte, säger Maud Intröde 17,-. Ahos buss .... Jag blev ombedd att skriva ett par Reuterswärd tveksamt; nuförtiden smlbarnskvarter. Sedan kom iden om handlar så mycket om barn som har fr6n Karleby 19.30, Ne- : att göra om Ida·programmet till TV, det besvärligt. och under tiden hann det bli bok som - Ida är en flicka med stort själv

dervetiI19.50. : förtroende, hon är mycket självstän

OBS! Följ. dans först ~ kom ut nu i höstas. Maud Reu terswärd berlttar om Ida-serien. Det . dig, fungerar bra i sig själv. Vad som

' 26 jan. : är Maud som skrivit manus. händer med Ida är mest inne i henne. Serien handlar om nAgra dagar i Idas • Stv 2 måndll,!t 14.1. kl. 18.30.

~****************** ****************** ***************1

I.__~I

Taadaxco den 10 januari

. .. .aaaaaccccc~~~~xxxx~~~~=rJOCr~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~OOOOOO~~~~

Lördagen 12.1.

20-01

Dans i

ESS EG Å R DE N till tonerna av

'STQR

T EA M ET

Med Din. bI_IIOnt.....lllInlngen lA. Du en .1011>11<1-_.1, med .lIken Du kan g6r. antingen en 13 a 13 cm elle. en 13 a 18 cm .torblld.

"t.

ans buss 19.20 från Jakobstad via Bennäs och Kållby.

ALTERNATIV

._aaaaClCooccoOC~IOO~~JOCr~~~.;CO""~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~...c

Ö-Malax uf årsmöte i

SOLHEM

VASA-UNGDOMAR l Svensk Ungdoms budkavle

fred. 25.01.80 kl. 19.00

Stadgeenliga ärenden

~esenel"ing ALLA MED!

anlönder till Vasa . Vi samlas I Gerby Uf:s lokal m6ndag 14. I. kl. 19.00 för att ta emot bud kavlen och tävla I SU:s fr6ge tövling. Olika stadsdelar tävlar mot varandra . Alla ungdomar ör välkomna . Turbuss fr6n torget 1B. 10.

Arrangör

Svensk Ungdom I Vasa

KORSHOLMS UF

MEDLEMSJULFEST o Vasa lörd. den 12 jan. kl. 20.00.Program : kaffe och

iii tonerna av Svennos .

• Hel/estligt, A IImiinbilda1Uh, lät. teint,.eSS4nt, Kunskapsoriente,.at frågeprog,.am /Ö,. hela /amilje". Hajk ä,. tillbaka igen e/te,. juluppe hållet. U"de,. vå,.e" sänds sex P,.og· ,.am, kl. 20.00 va,.anna onsdag i STV 1.

NI. Du hlml.. Din. fil..... till o... kan Du ....tlll. Din. 'IrgbUdet' .ntlngen I

S U-kavle hytter åt kommun gubbarna - Det gäller dig - låt inte andra besluta för dig, ropar en SU-budkavle ut här i dagarna. Budkavlen startade i Karleby och sö ker sig så sakteliga ner mot Nagu, där den ska vara framme på SU:s storsam ling i slutet av denhär månaden.

norm.l••t.....k.. 8. 9 cm lIx11 cm &a13 cm ell...t6rn 10xl0 cm 10x13 cm cm Seclell6rm'nen giller Ind. till 31.10.11180.

F;;;;/.?

}

,0.,5

FOTO

AIRAKSINEN Hartmans hus t.l. 118903 Transportmedlen varie rar från häst och släde, via hundsläde till en fyraper soners tandem ..• Varje SU-Iokalavdel ning ställer i samband med kaveln tre konkreta krav till kommungubbarna.

VÄLKOMNA

JULFEST FÖR ALLMÄNHETEN I Markbyglnden. fre 11. 1. kl. 20.00. Program. D A N s.

SOUND intr. 25,- (kaffe ing6r) Markby Uf

VÖRÅ SKIDCENTRUM

Du tyckte ju om det som du läste på föregående sidor

Öppet lörd. o. sönd. 10-16 ~ombacke + lift 45 m. höjd, hoppbackar o.skidspår. Servering, bastu, slalomutrustning. VÅL KOMMEN

8O-TALETS SHOWSTART PÄ WASK

•

• Sveriges mest glänsande showartist För första gången i Finland, utanför · Helsingfors.

• *

•

* •••

och om du tycker lika bra om det som du läser på de följande sidorna Varför inte då njuta av ÖP varje vecka?

:~=::iIIJIII'; , SOM DU MAs SE OCH UPPLEVA! • MENYKORTEN 50, • KAFFEKORTEN 25, • lös ut ditt kort I tid, I sam band med bordsbeställ ningen eller mot postförs kott. Från vår försäljnings tjänst vardagar 8-16, övri ga tider från hovmästaren, tel. 961-241444.

PRENUMERERA! ---------------------------,I 1980 helår 30, halvår 20,- Namn:

Klipp ut denna kupong och skicka den till SOV,

•

AdreS!5: _ _ _~_ _ _ _ _ __ __ _ _ _ _ _ _ _ 1

Handelsespi. 10 D 6HOO VASA 10 P.S. Showresa till Vasa med buss 77,-. I resan ingår: resa, showmiddag med inträde och betjäning. Närmare Iysn. och reserveringar från resebyrå ToureIla, tel.

13 065.

.1 I I

961-11~ 372 och

__ __________ fråga efter Bror helir O ~

_____________ J halvår O

_______________________T_o_r_ro_a~g~e_n_d_e_n_l_O~ja_n_U_a_ri_~

FOLKHÄLSANS HEMV ÅRDSSKOL~ I HINDHÅR, (kod 19) utbildar hemvårdare och daghemsbiträden. - HEMVÅRDARKURS, (kod 190), börjar i augusti 1980.

Utbildningstid 20 mån. varav 12 mån. praktik .

Inträdeskrav: Fullgjord läroplikt, god hälsa och 18 års ålder.

- DAGHEMSBITRÄDESKURS, (kod 240), börjar i september

1980.

Utbildningstid 2 terminer. Inträdeskrav: Fullgjord läroplikl och 16 års ålder. Ansökningstid: 2.1.-31.1.1980 för dem som inte går i grundskola. Alla som söker lill hemvårdarkurs. 3. 3.- 31. 3. 1980 för grundskolans elever. AnsökningskorI och anvisningar fås från skolan eller från

yrkesvägledningsbyråerna. Ansökningskorlen sänds till elevantag

ningsnämnden i det län sökande är bosat!.

För sökande till hemvårdarkurs ordnas inträdesprövning. Närmare

upplysningar fås från skolan, adress: 07110 Hindhår. Tel. 915 45031. Marita Jungvall, föreståndare.

"Gemensam elevantagning" är ordet för dagen.

Det är alltså dags nu igen. Har du tänkt dej nån form av yrkesutbildning, gym

nasium eller liknande till hösten, har du att bestlimma dej omgående. Ansök

ningstiden går ut den sista januari.

Det gäller ungdomar som i n te går i grundskolan. Grundskoleleverna får sö ka utbildningslinje inom mars månad. .

KOMMUNALFÖRBUNDET FÖR YRKESSKOLAN I JAKOBSTAD erbjuder följande utbildning:

YRKESSKOLAN I JAKOBSTAD

-032 -033 -053 "":'086 -081 -105 -152 -117 -136

Maskinbearbetare-montör . . ......... .. ...... . . ~ . Plåtslagar8-'svetsare.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Bilmontör ...... "'. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Elmontör. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Telefonrnontör .. . .............. . . . .... , . .. . .. . .. Husbyggnad ......... . ........... .. ....... ... ... Kock ............. ... .................... .. ..... Beklädnadsteknik .,.. . . . . . . . . . . .. . .. . .. . . . . . . . .. Industrilaborant (mellanskolgr.)... . . ....... . . .. ..

2 2 3 3 3 2 2 2 2

år år år år år år år år år

LANNÄSLUNDS LANTBRUKSSKOLOR

-002 -022 -186

Jordbruksteknisk skola.... . ... .. ...... . . . . . . . . .. 2 år Trädgårdsskola. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1 år Hushållsskola.. . ..... ... ..................... 9 mån.

Skolorna har modernt, hyresfritt elevhem. Skolresor över 5 km er sätts. Eleverna kan erhålla studiebidrag samt statsgaranterat studielån. Ansökan sker med särskilt ansökningskort som senast den 31 ja nuari (inom mars månad för elever i grundskolans avgående klass) insändes till: "Elevantagningsnämnden i Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning, PB 200, 65101 Vasa 10. Närmare uppgifter ger: Yrkesskolan I Jakobstad Tel. 967-10522 Lannäslunds Lantbruksskolor Tel. 967-11160

Har du för avsikt att söka inträde till nedanstående skolor år 1980 bör du beakta följande: ifall Du inte går i grundskolans sista klass bör Din ansökan ingå före 31.1.1980, ansökningstiden är 1.3-31.3 för dem som går I grundskola, även elever, som önskar byta studielinje inom nuvarande skola eller till annan skola bör inlämna ansökan inom januari månad,

ansökan bör ske på för ändamålet avsett ansökningskort (utan bilagor) och skickas till Elevantagningsnämnden i Nylands län, Kasemgatan 23 A 00130 Hels/ngfors 13 Nylands läns kodnummer för svenSkspråkig undervisning är 04

Den gemensamma elevantag ningen handlar om utbildningslin jer p:l det som brukar kallas mel lanstadiet. Det gäller de flesta for merna av yrkesutbildning med un dantag för de tekniska läroanstal terna. Nylt i :lrets elevantagning är ocks:l att folkhögskolorna har fallit bort . linjen för daghemsbiträden vid Söff är ett undantag i det fal let. Mtonläroverket är inte heller med i systemet. • Vem är det då som har att bes tämma sej inom januari? Den här omgången av elevan - Vi har g:ltt ut med annonser, tagningen gäller allmänt uttryc ket ungdomar som har avslutat . säjer Lars Engelholm på länsskolav delningen. Men pengarna för an grundskolan men aven eller an nan orsak har haft en paus i sina nonsering är slut, och vi f:le lita till att det informeras i radio och tid studier efter det. Man kan tänka sej åtminstone ningar. Även om man vet vad det hand de här grupperna: • Så"., som har gått över till arbets/i lar om och har bestämt sej för en vet efter gntndsko/an och nu viJJ bör utbildningslinje, kan det kanske ja studera. ocks:l vara sv:ln att fylla i ansök ningskortet riktigt. • Såna som har gått i fo/khögskokln - I det fallet ska man inte tveka, och vi" fortsätta med nån annan ut menar Lars Engelholm, man ska ta bildning. direktkontakt med arbetskraftsbyrw eller elevantag • Såna som studerar på mellanstadiet ningsnämnden . men vill byta studieinriktning. • Så"., som gör sin fliirnp/ikt.

MELLERSTA NYLANDS YRKESSKOLA (kod 06) Mickelsvägen 4, Helsingfors Aggelby tel. 90-722166 Skolan har följande studlelinjer med motsvarande kodnummer inom parentes:

Studle/lnje Elmontör (086)

Förutbildning

Grund- eller medborgarskola Radio-Tv-montör (084) Mellanskola eller grundskola med kurser som motsvarar mel· lanskolan Mellanskola eller grundskola Maskinritare (039) med kurser som motsvarar mel lanskolan Montör-verkstadsGrund- eller medborgarskola mekaniker (032) Grundlinjen för restau- Grund- eller medborgarskola rangbranschen (157)

Studietid

2 år 2+ 1 år 1 år

2 år

En som slutat grundskolan ska i stort sett klara sej själv.

2 år

OBS du som ämnar studera elteknik, om du har problem med synen, t.ex . färgblindhet, fråga skolan om du är lämplig för den linjen.

Skolan står till tjänst med både kort och råd för ifyllande av korten Sk~lans

Ett problem. när det gäller de här grupperna av ungdomar, är hur man ska n:l dem med informa tionen om elevantagningen. Grundskoleleverna som söker i mars, vet utan och innan hur det g:le till . De har en studiehandleda re som matar dem med uppgifter och lär dem att fylla i ansöknings kortet.

upprätthållare: Kommunalförbundet för huvudstadsregio nens svenskspråkiga yrkesskolor (HSY)

• Tag själv

kontakt!

Det gäller att följa med den infor mation som sprids via annonser och tidningsskriverier . Det allra bästa är att själv kontakta antingen elevantagningsnämnden (p:llänets skolavdelning) eller nw arbetskraftsbyr:l.

• Sätt tid

på att få

kortet korrekt!

Allmänt gäiler, säker Lars En geiholm , att man ska sätta lite tid p:l att få kortet rätt ifyllt. Det be höver bara klicka p:l socialskydds signum till exempel. så orsakar det en massa extra arbete med att rätta till saken. Allt databehandlas, så det ska vara rätt och tydligt skrivet. Kom ih:lg att TEXTA! Engelholm ser också gärna att man gör ett "realistiskt" val. Med andra ord att man väljer s:l att man är beredd att börja ifall man kom mer in p:l ifrågavarande utbild ning. lJcebJir mwga elever på hös ten kan det ställa till problem för skolornas schemaläggning och lä rartjänster. - Man borde välja enligt sitt eget intresse hellre än att fungera i grupp . Till och med fast en linje kan verka sv:le att komma in på, bör man I:lta intresset avgöra. Det är ju inte heller s:l att man bara har en möjlighet i valet . Det g:le för sej att kryssa för sex olika al ternativ (färre ocks:l om man vill naturligtvis) . I de flesta fall kommer man fak tiskt in p:l den utbildning man sät ter som första alternativ. En preli minär kontroll p:l länsskolavdel· ningen visar att 70 procent av fjol:leets sökande kom in på sitt första alternativ. Mellan 15 och 20 procent lotsa des in på alternativ II, och de som fick nöja sej med sitt tredje alter n a t i v var ett rätt obetydligt antal.

- För de flesta är det kanske när- . mast till en arbetskraftsbyrå. Där hjälper man gärna till med att fylla i kortet. Och ju tidigare man kom mer, desto större är chansen att H god service. Vänta inte till sista ja nuari, d:l kan det bli en rusch och man har inte lika god tid med dej som annars. Det finns tryckta anvisningar för hur man fyller i kortet. Ändå kan det vara jobbigt, anvisningarna g:le p:l hela femton sidor och är kanske

inte helt lätta att först:l för den

som är ovan vid blankettkrigandet.

Det kan ocks:l vara n:lgot special

fall som man vill diskutera med

arbetskraftsbyrw eller elevantag

ningsnämnden .

- Det kan vara att man har g:ltt i

skola i Sverige, och d:l behöver man troligen goda r:ld för ifyllan • Kom igen! det. Det kan ocks:l hända att man Teoretiskt sätt ska ingen bli utan har g:ltt i en skola med verbala be tyg, allts:l betyg uttryckta med ord studieplats. Det finns nämligen fler platser än sökande . i stället för siffror.

Toada,cn den 10 januari

EN LÄMPliG UTBILDNING FÖR UNGDOM ERBJUDER

(07) TERJÄRV HEMSLÖjDSSKOLA Folkhögskolorna ä'r inte med i gemensam elevantagning detta år. De jIe.sta folkhögskolor var inte så glada när det i somras blev klart att de inte skulle vara med. Nu har folkhögskolorna skapat ett eget alternativtansökningssys lem. Sjutton finlandssvenska folkhögskolor har gjort ett gemensamt lIIISök-flingskorl, som i dagarna distribueras till yrkesvägledare, gTWIUlskoJans högstadier, gymnasierna och alla övriga platser där un ga kan få det statliga ansökningskortet.

"Det åer enklare att fylla i våra ansökningskort'

_ söker. På baksidan av an s6kningskonet finns adressen Iill samtliga finlandssvenska folkhögskolor. Om man vill söka till två rIler iDou Oere folkhögskolor måste m säJ:skiII kon sändas till varje man söker till. Det är möj ligt an rrkesvägledningsmyndig beter och vissa högstadieskolor ochi .kommer an sända konen vederbörande skola . I mmga fall kan det bli så an en ungdom i första hand fyller i dc:t stadiga ansökningskonel. Om vederbörande söker till olgoo skola eller utbildningslin je dit det kan vara svån an slippa in . kan det vara skäl att också sända in ansökningskon till en fulkhögskola. I så fall bör den sökande på et antec.kna att han/hon sökt r:iIl en annan skola i första hand . Folkhögskolrektorerna väntar IDlC art ta särskilt många e1evan

mäJningar i januari. I de flesta folkhögskolor är huvuddelen av eleverna sådana som kommer di rekt från grundskolan. De väntar därför att anmälningarna skall ta fan först i mars-april.

D Ansökan när som helst En fördel med folkhögskolor nas ansökningskon är att det kan sändas in när som helst på året . För ansökan till en folkhögskola gäller egentligen inga andra ter miner än när skolan börjar. Vid de flesta av skolorna finns det också lediga elevplatser ännu på hösten . Den termin som folk högskolorna själva satt upp för när de vill ha in anmälan går också ut någon gång på hösten.

D Mycket arbete och pengar En förd el för folkhögskolorna är också an de nu får välja sitt elevmaterial själva . Trots det hoppas nog alla finlandssvenska folkhögskolor an de får komma med i det stadiga elevantag ningssystemet på nytt. D~t var tryggt och bilIigt . Folkhögskolorna behövde inte börja anstränga sig att få elever förrän någon gång på sommaren efter det att de fått del av resulta tet av gemensam elevantagning. I det skedet hade de kanske re dan tillräckligt med elever . Nu måste folkhögskolorna in leda sina PR- och reklamkam panjer redan nu. Mycket arbete och pengar kommer an satsas in nan skolstarten nästa höst. Seg

Teoretisk och praktisk utbildning. Den praktiska undervisningen omfattar bl.a. maskinsnickeri, målning och ytbehandling . Av arbetsuppgifterna kan nämnas stilmöbellinjen. Terminsavgiften 80 mk. Kost och logi 270/ mk i skolans internat. Brochyrer kan fås hos skolans föreståndare Erik Åkerman, tel. 968/75121.

ERIK ÅKERMAN

SKOLORNAPÄKORSHOLM

Hösten 1980 o Husmodersskolan, (15,188) o Värdinneskoian, (01.()13) o Lantmannaskolan, (01-001)

Helårskurs 6 mån. vinterkurs 6 mån. vinterkurs o Jordbrukstekniska skolan, (01-002) 2 årig med odlarlinje och teknisk linje

Helårskurs

O Pälsdjursskolan, (01-018) O Mejeriskolans mejeri linje, (01·021) 2 årig

1 årig

O Trädgårdsskolan, (01-022) Ansökan inom januari, grundskolelever i mars. Närmare upplys · ningar finns i skolornas prospekt, som jämte ansökningskort erhålles genom att du sänder in annonsen (sätt kryss för öns· kad skola). Namn: ... .. .. . ... ... '" . . . ... . . . . ... . .... . ......... .. . . . . . . .

Adress: .. . . . . . . . ... ... . . . . ........ . ....... . ....... . ... . . . .. .

till Korsholms skolor, 65380 Vasa 38

Tel. dagtid 267506, kvällstid 267605

Skolorna deltar i gemensam elevintagning. Ansökningskortet insändes under adress: Elevantagningsnämnden i Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning, PB 200, 65101 Vasa 10.

.(05) ÖSTERBOTTENS CENTRALYRKESSKOLA statlig yrkesutbildningsanstalt ger utbildning på följande studielinjer

- Men många ungdomar är så att " Iåsta" såtilIvida att de hellre ut i arbetslivet än tar en stu som inte är den de mest suiv.u efter. Men det går att kom ma igen . Båd e ålder och arbets praktik ger poäng när man söker p~ oyre .

e Det går

flera tåg

- fast färre!

Det ska slutligen nämnas an ja nuari månads elevantagning inte är helt slutgiltig . Det går flera tåg, men chansen att komma dit man vill är då begränsad. " Extratågen" är ett "uppsam lingsheat" nån gång i minen av juni. Det gäller då lediga studie platser , det vill säja sånt som blivit över i den första omgången. Till " uppsamlingsheatet" får söka dels såna som varit med i januariomgången, dels såna som inte alls varit med då. BERTEL NYGÅRD

Till Martens skall man söka direkt

Martens trädgårdsskola i Närpes är inte med i gemensamma elevantagningen, Det är värt att observera, eftersom de flesta andra yrkesutbildningslinjerna är med. - Det här är ett problom för oss, säjer direktionsordförande Bjarne Smeds. Det kostar stora pengar i annonser då vi inte som alla andra kan "åka snålskjuts" på den centrala informati onen! Att Martens inte är med beror troligen på att skolan ännu inte drivs med statsmedel. Det är Närpes kommun som står för fiolerna. Att man inte har hunnit komma med i systemet gör att sko lan har hamnat i kläm när det gäller att nå ut till ungdomar na. Alltså: ska du söka till Martens så ska du inte gå via gemen samma elevantagningen. Du ska söka direkt till skolan I

2-åriga grundlinjer lör 032 montering -maskinbearb . 033 svetsning-plåt bearbetning 369 pneumatik-hydraulik 053 bilmekaniker 086 elmontör 078 ele.ktronikmontör !O 1 timmerman 126 snickare 152 kock 160 ' grundlinje för stor· hushåll ,.

116 beklädnadsteknik . teo retisk linje ' 117 beklädnadsteknik • prak tisk linje 165 damfrisör l-åriga lortsättningslinjer lör -

bilmekaniker bilelektriker cimontör beklädnadsteknik kock i storkök

mellansko la eller gymnasicberättigade vitsord i avg:1ngsbetyg fdn grundskolan utbildningen framskjutes till ir 1981 ifall av kurs för före ståndarc för storhushåll höstcn 1980 .

Eleverna bor hyresfritt i skolans elevhem eller också fir de hemresan (över 5 km) ersatt. Skolan förmedlar ansökningar om studielån och studiebidrag . Ansökan tili grundutbildning på de olika studielinjerna sker p;l. särskilt an sökningskort. vilket av dcm som inte gir på avgående klass i grundsko'lan se nast den 31 januari sändes till Elevantagningsnämnden i Vasa län, Länsstyrel sens skolavdelning PB 200, 65100 Vasa 10. Ansökningsblankett tili fortsättningslinjerna (sändes på begäran) jämte äm betsbevis och avskrift av senaste skolberyg emottas av skolan under virterminens lopp. Inträdeskrav genomgången 2-irig grundutbildning vid all män yrkesskola eller motsvarande. Närmare upplysningar lämnas på begäran. Österbottens centralyrkesskola. Wolffskavägen 29, 65200 Vasa 20, tel. 96\1241022 . Erik Ekman T f rektor

Torsdagen den 10 januari

De unga förstår utbildningens betydelse

De ungdomar som skall ansöka om en utbildningsplats nästa höst, före januari månads utgång, är med säkerhet en brokig sam· ling. • DAR FINNS alla de som i år går i folkhögskola och som nästa höst tänker börja i någon yrkesskola eller i gymnasiet. • DAR FINNS de som jobbat ett år eller som vilat och som nu tänker ta nya friska tag. • DAR FINNS gymnasister - studenter eller avbrytare - som inte siktar på högskoleutbildning utan som nu vill skaffa sig en yrkesutbildning. • DAR FINNS de som gått genom yrkesskolan eller annan mot· svarande grundläggande yrkesutbildning och som nu tänker fort· sätta på institutnivå. • DAR FINNS ytterligare de som byter studieinriktning, någon ' som avtjänar sin värnplikt, någon som skaffat sig praktik osv.

8·

sig om en srudieplats. Det är inte så lätt att få ett lämpligt jobb heller. I dag förstår minsann de unga betydelsen aven yrkesutbildning . Det finns förstås också studieplatser lediga när hösten kommer. l år kommer folkhögskolorna inte med i gemensam elevantagning

frånsett daghe~sbiträdeslinjen vid SÖFF. Det kommer sannolikt att innebära att elevtillmömningen till folkhögskoforna kommer att ske betydligt senare än de två senaste åren, då de varit med i e1evamagningen. Med undantag av någon enskild skola eller linje brukar det fin nas lediga platser i folkhögskolorna ända tills de startar på hösten. Vid yrkesskolorna, lantbruksskolorna och hemslöjdsskolorna brukar det också finnas elevplatser på vissa linjer. Men de attrakti va linjerna fylls nog genom de ansökningar som kommer via elev antagningsnämnden. l allmänhet verkar de unga rätt väl informerade om vad sa

En stor del av de som söker är fortfarande osäkra på vilket yrke eller arbete de skall utbilda sj för. Men de~ gäller nog att försäkra:

"HEMSKT att man måste

"JAG BESLÖT

ken gäller. - Vi pratar nog ganska mycket om sånt här nu, säger de ung.

"JAG VILL helst börja arbeta"

• mIg ganska tidigt'

"DET BLI

vårdsekto för mej'

Inger Norrgård: • INGER NORRGÄRD iir 17 år och hem_ jrti" Kvev'-. I fjol var ho" vid Etelii Pohjtm. mlllm op;sto i I1_joki för att jriimst IiJra sig finska. Med hyggligt reSMltat. I år går ho" pti vårdli"jen vid Fria kristliga folkhögskol4n i Vasa. Utan studentexamen gjjJkr Ikt att skaf· fa meriter om man siktar pti sjrtkskötarutbiJd.

Det är hemskt då man måste veta så här fon på året. Jag är avund sjuk på de som vet vad de skall bli. Då kan de ju helhjärtat gå in för det. Man blir så splittrad då man inte riktigt vet. n borde få reda på litet mera vad ett yrke "<>ch. . -bete innebär. Det är nog bra att de bör jar med ·yo·. Om man får pröva litet så kanske man åtmil'JJQne vet om man inte tycker om ett arbete. Jag har funderat på allt möjligt - t.o.m. skådespelare och ungdomsledare. Fast ungdoms ledare är nog ett svårt jobb. Nu börjar det nog vara klart att det blir vårdsektorn. Men nu vet jag inte vad jag skall sätta först. Bara jag skulle vara säker poi att slippa in på sjukskötarlinjen. I morgon skall jag till Korsholms hälsovårds central för att träffa en konditionsskötare. Hon lovade att jag skulle få komma och se vad det jobbet går ut på. Man måste nog försöka ta reda poi själv också när man är osäker. Det skulle vara roligt att bli fysioterapeut. På ett år blir man konditionsskötare . Doi kanske man slipper in vid fysioterapeutkursen. Men allra bäst tror jag att jag skulle trivas med att vara hälsovård are . Det är ett självständigt ar bete och man får träffa många männiSkor., ,

• SUNE GLADER är 16 år och hemmafrrJn KarperlJ. I vi"ter går ha" i EteliJ Pohjonmaan op;sto i I1_joM. Ansökan till Hotell· och' restaltrtmgskol4ns treåriga li"je för restalt· rangkock·kallslUinka är redan ;nliimnad elevantagningsniJmntkn. Som andra alten14 tiv har Sltne valt K ockUnjen vid yrkesskol4n.

• MIKAEL HJORT är 16 dr och hemmafrå" Karperö. För honom har Ikt inte varit något större problem att välja yrke. Men skol4n som såd4n har förstås inte varit så riktigt loc· kanik.

Jag fick ganska tidigt klan för mej vad jag skulle skaffa mej för ut· bildning . Huslig ekonomi blev ge nast jag kom till grundskolan det intressantaste ämnet. Desstuom uppmuntrade en av hushållslärarna

mej . Genom henne fick jag jobb på .Solgård

kommunalhem som köksbiträde senaste som·

mar. Jag har inte fått anledning att ändra mitt

beslut om studieinriktning fast jag fått pröva på

yrket.

Men eleverna i högstadiet borde nog få pröva

poi mera yrkesarbete. Vad hjälper det fast studie

handledarna pratar och berättar. Det bästa skuHe

nog vara om alla skulle få pröva· på några av de

yrken de funderar på.

Då skulle skolan bli mera meningsfull och e1e· verna skulle säken bli mera motiverade . Det är ju bra att de får börja med ·pryo·. men . inte kommer de att hinna så mycket på en vecka. Eftersom man tar in nya studerande till Ho

tell- och restaurangskolan endast vartannat år

passade det bra för mej att försöka lära mej mera

finska.

Det har jag inte mgrat.

Jag blir klar med snickarutbildnin· gen vid yrkesskolan i vår. Då vill jag helst börja arbeta. Men det är kanske inte soi Ilätt att få arbete vid . något snickeri eller snickarverks tad. Närmaste större finns i Lapp fjärd. Hemms skulle de vilja att jag skulle fortsätta i slöjdskolan här i Kvevlax och lära mej mera om målning och ytbehandling. Kanske jag söker dit. Får jag ett bra arbete går det ju att återta ansö kan. Jag har alltid tyckt om att jobba med trä . För mej var det inget problem att välja snickaryrket. Jag slutade efter oitta klasser i grundskolan och fullgjorde min läroplikt vid yrkesskolan . Just nu verkar det återigen finnas större intres se för utbildning till snickare och timmermän .. För det mesta har de här linjerna vid yrkesskolan inte varit fulltaliga. Det är bilmekaniker-utbildningen och el· linjerna som är de populära. Som bilmekaniker får man ju skruva och greja och inom el branchen är det snygga och rena arbeten - för det mesta.

Jag trivs bra på skolan i I1majoki. Jag tror att

jag kommer att kunna en hel del finska innan

Våren., ,

Utbildning för jobb på industrier är inte så lockande . Förresten finns det ganska litet arbete inom den sektorn här i Österbotten. , ,

• ANNIKA PADA är 16 år Karperö. Hon jobbar på en Vasa och siktar pti atllttbilM tare.

innan jag fo bildning. Jag modersskolan annulerade. _ Nu vet jag åtminstone va nebär . Det är faktiskt trÖtt~ samma ställe hela tiden och sak. Jag har fått göra ganska men de sömmerskor som hal hårt och har ett enformigt :uD. Man förstår nog att indusu 2 dare populärt bland kvinnor. H man säger. Inte är det ju så mi ker sig till sådan u t bild ning !H Tidigare hade jag tänkt mej matlagnings- och hushållssetu det nog vårdsektorn för mej .Jt ka till vårdlinjen vid Vöra fol d det till hjälpskötarlinjen vid anstalt., ,

Text

•I

TOGdaICO den 10 januari

ÖP ulat med är tre ännu osäkra på sin fort

r rken som man kunde bli, men som • säger Inger Norrgård . Ungdomsledar-

-_l.-'-

" Yrkesskolan TOPPEN!"

om an orienteringen om yrkesvalet ännu inte - i grundskolan . Nu när det är stor ungdom - kravet på de unga ökat i fråga om att välja ~ det ha satsats mycket mera på studiehand !lmllÖcatam'g. SVEN-ERIK GLADER

"FÖR TIDIGT

att fylla i ansöknings kortet redan

Katarina Maris: • KA TARINA MARIS ä,. 17 å,. och /Hm_ f,.än Kvevlax, Efte,. grundskolan gick bOll i fjol på praktisk-estetis/uJ linjtm på S(jFF. I å,. gä,. bon merltAntila linjtm vid samma skola. Trots att hOll nu välje,. me,.kantil utbildning ä,.. bOll riMd fö,. ett stillasitl4nde enformigt konto,.sjobb.

Släpp ut eleverna ur skolan för an pröva på yrkeslivet. I år skall ju ni orna få vara ute på 'pryo' en vecka . Men det borde de få vara på alla klasser i högstadiet. De allra flesta - utom de som ämnar sig till gymnasiet - vet just ingenting om vad de skall välja när ansökningskortet skall fyllas i. Och inte är det så mycket litnare nu fast man är två år äld. re. Dessutom är det för tidigt att måsta fyila i an· sökningskortet nu redan i januari. JUSt när man har hunnit bli van med den skola man nu går i så måste man börja fundera på nästa år.

" llåc::cmsmcte lO srilla på

Men sedan är det förstås bra att ha det undan när niorna skall börja fundera . För mej blir det nog merkantil utbildning näs. ta år. Antingen handelsskolans årskurs II eller handelsinstitutet årskurs I. När jag nu går mer. kantila linjen på SÖFF får jag söka direkt till klass II i handelSlärOverker., ,

t tkb bild: SVEN-ERIK GLADER

Om man inte vill eller orkar läsa intensivt genast efter grundskolan utan vill se något konkret av vad man gör ge nast så är yrkesskolan toppen. D D Dehär -orden står yrkesskoleleven Johan Angerman, 18 år och hemma från Storviken i Vasa, för. D D Johan är elev på byggnadsavdelnings timmermanslinje årskurs II vid Österbottens centralyrkesskola i Vasa. Linjen är tvåårig. D D Han har gått ut grundskolan med fina betyg varefter han började i gymnasiet. Han avbröt dock sin gymnasiestu dier redan efter ett år trots att det inte var något fel på bety get. • Varför? - Hadd leidon, ja e im na för ti läs.

• Vad skiljer Arskurs I frAn Arskurs II?

• Varför blev det just timmermanslinjen?

- Mera praktik andra året. Teorin här är lite slö på grund av att den är alltför lätt .

- Nå, jag tän~te nog på det tidigare också men ' det blev gymnasiet. Övriga familjen ville ju så och • När du blir färdig i vAr vad väntar dig? Arbets· visst är det en bättre grund. I yrkesskolan är det löshet? mycket praktik - så man trivs automatiskt bättre om man är som jag . Alltså vill arbeta med kroppen - Ja veit int va arbetslöshet vill säij. Vill man ar· också . beit så no finns he alltid arbeit nainstans. Och just nu så är det ju stor efterfrågan på byggnadsarbeta • Var det allt som lockade? re. - Nä, jag har ju "träspånona i blodet" sen tidi gare generationer och sen har kamrater från tidiga re årskurser berättat så jag fick bra information om fördelarna med dehär skolformen. • Kanske du var med om den gemensamma elev intagningen när du sökte hit till ÖCY.

• Något råd du vill ge åt skolelever i valet och kvalet? - Om ni vill och orkar läsa - välj gärna gymna siet. Men om ni vill arbeta praktiskt och se resultat av vad ni gör genast - välj yrkesskola. • Hur ser framtiden ut?

- Oj, oj .vad jag var med . - Nå, jag arbetar väl nåt år, sen får jag se . Kans· - Det värsta med den här samimagningen är att ke Tekniska. Sverige lockar ju också. Och så har vi man måste bestämma sig så tidigt på året. Man ju militärtjänstgöringen, inte an förglömma . hinner ju ändra sig flera gånger innan det blir ak tuellt att börja. . • Men just nu så trivs du här i yrkesskolan? Timmermanslinjens årskurs II består av tio ele ver vilket betyder an det skulle finnas plats ännu - Det kan du skriva opp! för sex elever på linjen. Praktikjobet består av att (Härmed gjort). bygga ett hus från grunden tillsammans med de övriga linjerna i ÖCY.

-ill D.1

1!!!!!!!=fj:. :;;:~=T~.~N ___________________--:-__________To_r_sd_ag;;;..e_n_,d_en_lO_';...·a_nu_a_ri

·· t a f ram R OS 7O-ta1e t S o o Music-Iovers! o o Som ni säkert märkt - eller märker det förr eller senare har vi en tävling i den na veckas ÖP. D ODeltal O O Vi röstar fram årets skiva och årets grupp/artist. Eller rå"tta re sagt: ÖP:s läsare rös tar fram dem. O O Som en liten väg. kost ska vi ta och publi cera resultatet aven lik nande omröstning i Ung i Sverige: Årets utländska artis.t/grupp: l. Dire Straits 1.380 röster, 2. Frank Zappa 512 röster, 3. Amii Stewart 302 röster, 4. Blondie 296 röster, 5. Donna Summer 284 rös ter.

Ärets sV,fnsk artist/grupp: l. Ulf LundelI 1.012 röster, 2. Fac· tory 624, 3. Boppers 556,4. ABBA 520 och 5. Dag Vag 448 röster.

Dethär lyssnar jag på!

Zappa. Vem annars) 1.039 röster (alldeles lör lite ... ) 2. Born to Be Alive (Patrick Hernandez) 993 rös ter, 3. I Don 't Like Mondays (Boomtown Rats ... gör jag inte heller men låten är skön) 912 röster, 4. Oh Susie (Secret Service) 496 rös ter (_ .. för mycket •.. ) och femma Sultans of Swing (Dire Straits . •. • erkänner att jag aldrig hört låten) 480 röster.

ÖP-pristävling Ärets utländska LP: l. Communique (Dire Straits) 656 röster, 2. Sheik Yerbouti (Frank Zappa) 480 röster, 3. Joe's Garage (Samma herre), 4. Breakfast in America (Supertramp) 451 röster och 5. Slow Train Coming (Bob Dylan) 450 röster.

Ärets Svenska LP:

bästa låt artist/grupp! talets verkliga top-hit och dito artist /grupp. Allt från Rosen med Arne Quick i början på 1970 talet då han fanns på första plats på Kvällstoppen . .. Fram till första februari vill vi ha alla röster .

Arets Sopa •.. blev Boppers med 1.234 röster tätt följd av Pontus Platin på 1.004 röster och Abba med 840 röster.

Dethär var alltså 1979 ur riks· svensk horisont . ÖP röstar alltså om HELA 70

ÖP-pristävling

PETER GRANSTRÖM

ÖP-pristävling

S-LA DIG TILL RO NAGRA MINU TER OCH TANK TILLBAKA PA

DET ARTIONDE SOM GATT! .. ••

VAR MED OCH ROSTA FRAM 70-talets bästa låt 7.0-talets bästa artist/ grupp

I _ Ripp Rapp (Ulf LundelI) 780 rös ter, 2. Mörbyligan 751, 3. Factory 742, 4. Voulez-Vous (Abba) 531 och 5. Keep on Bopping (Boppers förstås) 492 votes.

Ärets låt: l. Bobby Brown (superhärlig ... mmm ... av Frank

Berätta för ÖP

så berättar ÖP

• HÖR HIT uf·folk, ungdomssekreterare och övriga ungdom· sarbetare!

TÄVLINGSREGLER

PRISER

Klipp ut nedanstående kupong och skicka den försedd med ditt namn till ÖP, Pb 27,

68601JAKOBSTAD före sista januari. Gör så här:

På kupongen finns

O en ruta för de tre bästa låtarna under 70-talet

O en ruta för de tre bästa grupperna/

artisterna under 70- talet

Fyll i dessa rutor så att ettan är dem bästa,

tvåan är näst bästa och trean är den tredje

bästa låten resp gruppen/artisten.

Sätt gärna ut efter låtens namn, vem som

spelar den .

l:a pris en kassettbandspelare

2:a-11 :e pris en LP-skiva eller kassett efter eget val.

OBS! Skriv vilken skiva du väljer om du vinner. På kupongen finns utrymme.

Skicka

kupongen

före

31.1.80.

• VILL DU att ditt område och din förenings verksamhet ska noteras i ÖP? - Meddela i så fall redaktionen om vad som är på gång! Namn • GÖR TILL exempel så här: • Ring eller skriv korta meddelanden om både smått och stort!

Adress 70-talets bästa låt

70-talets bästa artist/ grupp

• Skriv reportage eller artiklar om viktigare händelser! Gör det själv eller kontakta nån av ÖP:s lokala korrespondent er. Skriv hellre kort än långt, då är risken mindre att det inte ryms med .

1____________ _

1__________ _

• Skicka en bird (svartvit)! inform era om en sak.

L ____________ 2__________ _

En bild är det bästa stättet att

• DET HÄR är viktigt av den orsaken att ÖP inte har resurser att redaktionellt bevaka allt som händer på ungdomsfronten. Större saker måste vi naturligtvis hinna med, men rutinmedde· landen sköter du bäst genom att ringa eller skriva själv. • OBS: Genom en regelbunden rapportering kan du använda ÖP som ett slagt "medlemsbrev"! Ring till Malaxred. 961-651514 Vasared. 961-113522 Jakobstadsred. 967-13 555

L .... ____________ 3_______

1iiiiiiiiIIII

Om jag vinner en LP/ kassett väljer jag..... . ... . ... ... . . .. . . . . . ............... . .. . . . .. .

70-talets bästa låt 70-talets bästa artist /grupp !)

Torsdagen den 10 januari

... uj-rörelser . .. uj-rörelser . .. uj-rörelser . .. uj-rörelser . .. u/-rörelser . ..

Kommunerna ~Ilgga till SÖU-önskemål

• En informationsbroschyr för A & M ska utges_ • SÖV tar ställning mot polisens planer på samdejourering_ För bundet uppvaktar landshövdingen och länspolisen med en skrivelse_

• siJw

• SÖV förtroendemän kommer att kallas till skolningsdagar på V örå folkhögskola den 25-26 januari_

STYRELSE har

..._ _t rätt och behandlar

"'.1141 följande frågor: • Sq:ftIseo konstaterar at'! det i .ira5 budget ing_ ett anslag på I .atoa mark för renovering av _~ De! lonIe finnas utsik

• J[lO:l' .._....,lU unda har inte falar få, och Summorna liJ:~mma_ Styrelsen menar att borde sträva efter ett när samarbete med ungdoms k ult urnämnderna och darige dela på det ekonomiska an ~-

Kållby Karleby julfest lockar! Inte är det lätt direkt att hänga med D KARLEBY UF gästspelar i allt som diskuteras inom polisvä med lokala sendet numera. inte med sin revy i Vasa i år, förmågor men det verkar som intresset I Österbotten centraliserar man och Ungdomarna hade själva

ställt upp aktivare i arrange·

mangen av Kållby uf:s jul·

fest än förut. Mycket tack

vare Barbro Johansson,

Kållby uf:s nya ordförande.

Det var till största delen lo·

kala förmågor som stod för

programmet.

• En dia-serie ska göras om SÖV och förbundets verksamhet_ diskuterade • Styrelsen tonårsrådets skrivelse om dans verksamheten_ Skrivelsen kom mer upp på nästa ordförandekon ferens. Styrelsen efterlyser också konkreta förslag från tonårsrådet på hur dansverksamheten för ung domar under 15 år ska ordnas.

Med undantag av Leo Herberts or·

kester som stod för musiken. Kållby-Lucian spred värme och ljus över festen med sin sång. Två Kållby·bor uppträdde också med sång. Några ungdomar hade övat in en sketch som hette "Kön". Fyra Sursik-flickor framförde

• En av A & M:s medlemsorkestrar har kommit till en spelning med medlemmarna i svårt berusat till· stånd_ Styrelsen uppmanar A & M att behandla frågan och pålägga orkestern någon form av straH.

••

söderöver ändå skulle hålla i sej. Till den revyresa som SÖU anordnar. har närmare hund· refemito intresserade anmält sej. Det betyder att man åker upp med tre bussar! jazzdans. Rysk-dans fanns också med I programmet. Ett uppskattat nummer var en lek där det gällde för fruarna att känna igen sina mäns fötter, män nen däremot skulle komma ihåg bl.a. förlovningsdagen och brudbu· ketten.

kallar det samdejourering. Pd "hög re ort" i riket talar man om en "utökning av polisernas service· punkter" och mefJar alt kvarterspo . liser är fJligot att salsa på. I Sydösterbotten kör malJ i gång sin sJ kallade samdejourering redan nu. Samtidigt som en arbetsgrupp förk. larar för ifJTikesniinistern att man ska arbeta för ett närmande mellan polisen och allmänheten.

M&M

••

DANSA GRATIS EN KVALL PA DITT FAVORITSTALLE!

DET ÄR INTE MENINGEN ATI VI SKALL LÄRA DIG SMITA IN GRATIS utan DET ÄNDA DU BE· HÖVER GÖRA ÄR ATT SKAFFA PRENUMERAN 1Tll11ll ÖP. Hur enkelt det är förstår Du efter aH ha list am tävlingen.

VINN EN

Ö P vill nå ut tiU så många som möjligt. Bäst gör vi det ia prenumerationer. VI BEHÖVER DIN HJÄ.LP! Du drar själv nyna av det. Du har ju nästan fribi ljetten i Din hand. Dessutom har Du chans att vinna något av vha fina priser i vår tävling. Ta vara på chansen nu! [kna tillfälle kommer inte igen ett nytt år. LÄS NO G A IGENOM REGLERNA OCH DU FÖRSTÅR HUR LÄTI DET ÄR ATI VARA MED!

CYKE

skaffa sedan Ivå till och Du har Din fribiljett. Har Du redan hunnit prenumerera så skaffar Du tre prenume ranter och Du har också då fribiljetten i din hand. Skaffar Du två till (sammanlagt fem) deltar Du i täv lingen, OCH DU FÅR EN FRIBILJETI TILL. Åtta prenumeranter ger tre fribiljetter, tio prenumeranter ; ger fyra fribiljetter och två lotter i tävlingen osv. Prenumeranternas namn och adress skriver Du i rutor na här under. Prenumeranterna betalar prenumerati onspriset 30,- till Dig och Du behåller pengarna och betalar först då vi sänder Dig ett inbetalningskort. Detta inbetalningskort får Du genast Du har sänt in talongen. SKICKA IN TALONGEN SÅ FORT SOM MÖJLIGT, SÅ FÅR PRENUMERANTERNA ÖP GE NAST. Ditt eget namn skriver Du i den understa ku pongen oavsett om Du prenumererar genom denna kupong eller om Du redan gjort det. Prenumererar Du genom denna kupong, så kommer Ditt namn alltså på två ställen.

PRISERNA to cutom fribiljetterna kan Du vinna (förutsatt att Du sltaffat fem prenumeranter) en femväxlad dam- eller herrcykel (värde 900,-) en LP-skiva eller kassett efter eget val (fem st utlot l2S

Klipp ut talongen och sänd den till SÖU, Handelsesp lanaden 10 D, 65100 VASA 10. Är du osäker på något, så ring 961-115 372 och fråga efter Bror. Han hjälper Dig.

~~~;;ar ~- öppen för aHa, oavse(( om Du redan pre eller inte. Det är bara att gå ut bland dina och bekanta i skolan, på arbetsplatsen, i id ~ ne. och be dem prenumerera på ÖP via Dig. ÖP kostar 30,- för 1980. Tre prenumeranter be rirrigar riI.l CD fribiljett, fem till två osv.

Ta upp prenumerationerna så snabbt som möjligt! Se nast den 22.02.80 vill vi ha dem.

u lh'äga på detta sätt:

Börja med Dig själ\', har Du redan prenumererat, om

inte, så har Du ju redan skaffat EN prenumerant,

Namnen på de som vunnit publiceras i ÖP 28.2.80. Dina fribiljetter får Du så snabbt Du inbetalt prenu. merationsavgifterna med inbetalningskortet.

=OC:ttl:aI

Namn

Adress

..... .... _.~

~~~

...........•••.....•.........•.....•

Adress

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • -t • • • • • • • •

Mitt namn är Namn

Adress ................................ I

.......... ...... ..... ..,. ..... "" ......... .. '. -. ........ '.'. -

Om jag vinner LP I kasseu väljer jag

OLP

Namn

Adress

• '. II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -. • •

Tel nr ................................ .

Okasseu skivans eller kassettens namn

I!!!!~==:==

__..;. . .__;;. . ._____________....:.._-.:._____________T_~d~a...::g:....e_n_d_e_ ors n_l_o....:_an_u_a_ri-!112 j

Ungdomsnämnden väger väldigt lätt - Ungdomsnämnden är nog' en väldigt lätt nämnd i kommunen.

Det vi såJer tas inte alltid på allvar.

BESTÄLL DIN VINTERSEMESTER I TID!

(: & GI Un er tl e~ . 2. -

•

I PRISET INGAR: RESAN TUR/RE TUR I LYXBUSSAR. 1 VECKAS HELPENSION. BASTU DAGUGEN LOGI I 2-4 PERSONERS RUM: HUSMANSKOST.

FRÅGA OCKSÅ EFTER ANDRA ALTERNATIV. AV VÅRA RESOR FINNER DU ETT LÄMPUGT ALTERNA TIV , BÅDE NÄR DU RESER I GRUPP, ENSAM ELLER MED DIN FAMIW. RING - SÅ FÅR VI DISKUTERAI VIA NÄRMASTE RESEBYRÅ ELLER DIREKT FRÅN

»e« BBlII,UI RESEBYRÄ

STATIONSG.7 65100 VASA 10

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN FÖR EN GOD START NORRVAllAliNJEN - FRITIDSLEDARUTBILDNING

a_ för blivande ungdomsledare

Den nya ungdomslagen har skapat goda arbetsmöjligheter åt ungdomsledare.

Norrvallalinjen har sedan 1966 gett en gedigen ungdomsledarutbildning där

teori och praktik samspelar i en produktiv helhet.

b_ för blivande idorousledare

I h koncentrerar vi oss speciellt på fotboll. skidlöpning och friidrott. Mycket

goda möjligheter till individuell idrottsutveckling under kompetent ledning.

VÅRDliNJEN - Den som är intresserad av ett vhdyrke fh här en gedigen

grundutbildning. Praktik anordnas på olika ~rutioner och dä!till läm

pade studerande fh dessutom regelbundet leda barnklubbar. l kursen ingh

även den av socialstyrelsen fastställda kursen för familjedagvårdare.

Den synpunkten var man rätt enig om vid den tråff som lå-nsung domsnå-mnden hade ordant iSmedsby. Martin Håkans, Korsholm, gav ett exempel: - När vi körde i gång efter ungdomslagens tillkomst .gjorde vi upp en femårsplan, men den gick direkt i papperskorgen!

Lars-Göran Sperring, Malax, talade om hur det gick då ungdoms nå-mnden startade Malaxblade, och menade att det var ett belysande exempel. Malaxblade var från början en in formationsskrift för ungdomsnämn den. Småningom började man ta in också annan kommuninformation.

N ykvist menade all dct trots det finns ml'cket all rälta till under ållitalet.' Exempelvis borde man fä säja sin mening om bostadspolitiken.

- Då tyckte kommunstyrelsen all det blev så bra. så man lOg över själv. Vi inom nämnden kände oss överkör da.

- Men det beror också mycket på nämndernas sammansättning. Har man till exempel en byggmäsm: i nämnden. så är det lät! at! sätta sej in i bostadsfrågor.

Sperring såg det här som ell bevis för hur läll man tar på ungdoms nämndens funktion.

• "v i

Men helt negativ var man väl ändå inte vid mötet. Carl-Gustav Nykvist. Vörå-Oravais-Maxmo. såg tvärtom nämndernas utlåtanden i olika frågor som någO! av det poSitivaste under sjullitalet.

Manin Håkans var också räll nöjd med hur Korsholm kommun har be mölt nämnden i årets anslagsfördel ning. Alla nämndens krav har god känts. och det innebär en ökning på hela 31 procent!

- Men så har vi också fåll kämpa.

- Vi har fålt ullala oss och det Vi har haft kontakt med politikerna har tagits i betraktande. Det har varit och ställt krav i många år. fråga om till exempel mellanölspro blemet. lantbruksplanering. struk Allmänt selt var Håkans räll nöjd turplaner och så vidare. med läget JUSt nu. Man kommer alt ...- - - - - - - - - - - - - - . anställa en fältledare. och man ska ta itu bland annat med tälOrtsproble men i Smedsby. Av de 21 uf-lokaler som finns i kommunen är det bara ett fåtal som inte har fålt renove ringsbidrag under årens lopp.

Lärkkulla -Stiftelsens

Folkadademi

STUDIEliNJEN - språngbräda till handelsskola. folkakademi m.m.

PRAKTISK-ESTETISKA liNJEN och konstnärliga anlag. .

för dej som vill utveckla dina praktiska

SKAPANDE VERKSAMHET - Ell tillvalsämne som utvecklar personlighe

ten genom färg. form. ljud. bild samt genom kontakt-o rörelse-. avslapp

nings-. improvisationsövningar samt experiment omfattande olika möjligheter

att skapa med hjälp av fingerfärg. tygrnodeller. oljefärg. tidningsurklipp. bil

der. film. drama etc.

Tack vare skolans ämnesvals och nivågrupperingssystem kan Du göra ämnes

kombinationer som passar just Din förutbildning och Dina önskemål. Genom

della smidiga system ger skolan Dig maximal utdelning oberoende av om Du

har medborgaskola. grundskola eller studentexamen som grund. .

Om Du vill studera i en sund miljö och om Du fyllt 16 år eller hinner fylla före

nyåret. så är Du välkommen till Vörå Folkhögskola.

Ansökan sker direkt till skolan på samma tider som centrala e1ev

antagningsnämnden använder.

Ifall lediga studieplatser finns antages studeranden även senare.

VÖRÅ FOLKHÖGSKOLA

BREIDABLICK- NORRVALLA

Adress: 66600 Vöri. Tel. 961156029. 56482. 56382.

Thorbjörn Ehrman, reklOr

har fått kämpa"

Kommunernas ungdomsnämnder har hillilIs fungerat nästan uteslutan de som fritidsnämnder. Det här är

• Betonar nära kontak

ter mellan lärare och

elever. • Bygger studierna på gemenskap och samar bete_ • Har vård-, språk-, social-och kyrklig ung doms ledarlinje. Skriv eller ring och fråga mera tel. 911 30112 (Rektor Bengt Klemets) Lärkkulia 10300 KARlS

Svenskfinlands enda kyrkliga folkakademi

något som inte ligger riktigt i linje med ungdomslagens anda och något som man gärna vill göra något åt. - Vi försöker väl. sa Stig Lund qVIst. Malax. komma bon från det där. JUSt nu har vi flera olika linjer i arbetet. Det gäller till exempel ung domens sysselsällningsfrågor.

• Bredda arbetet: Hans Svahn. Vasa. berällade att man försöker bredda arbetet genom all engagera sej i ungdomspolitiken. U nder senaste år gjordes en konkret planering inom ramen för stadens allmänna planering. Förr hade man en skild ungdomspolitisk plan från början av sjullitalet. men den visade sej vara alltför teoretisk. - Nu inför ållitalet är det orsak för oss all vidareutbilda oss. Till exempel genom all oftare än förr samlas till såna här diskussionstillfäl len. Vi måste bli skickligare påverkare och aktivt ta del av andra kommunal instansers arbete. Leif Ingman. Korsholm. efterlyste ell konkret och lokalt förankrat arbe te inom ungdomsnämnderna. - Vi ska hålla oss till den egna kommunen och jobba med konkreta projekt. BERTEL NYGARD

KVEVLAX HEMSLOJDSSKOLA som läsöret 1980-81 flyttar in i nya lokaliteter med modern undervisningsutrustning erbjuder elevplatser till följande avdelningar:

200 vöv- och sömnadsavdelningen för konstvävare slöjdsinstitutet

eller

för

fortsatta

studier

195 träslöldsavdelnlngen för yrkesmän inom snickeribranschen

194 mlllnlngsavdelnlngen för yrkesmön inom mll'l ningsbranschen. Skolan deltar i den gemensamma elevantagnlngen_ Nörmare upplysningar erhlllles frlln skolans kansli 66530 KVEVLAX. tel. 961-40036 (40 120)

hem

Torsda3eo den 10 januari

Nie den anti-militaristiske filmska

paren Fnmci.s Ford Coppola ville satsa

ftastema hån Gudfadern l och 2 i en

amerikanernas krig i Vietnam rilcm:e det onda aningar i Pentagon och

armen.

== ==

De vägrade låna ut vapen till fil· krigsscener ... Francis Coppola och ett filmteam 400 man jobbade i 16 månader med filminspelningarna och resultatet blev - Idshistoriens hittills d raste film:

APOCAL YPSE NOW! en film om krigets brutala vanvett

spd;mc:s in på Filippi

allt filmens senare del har hamnat i on:1d hos mwga kritiker. - Överste Kurtz i sin tempel ruin är för mycket spökopera. - Marlon Brando försöker göra slutet till en obegriplig en mans te· ater. Under filminspelningen råkade Brando och Coppola i luven på va randra åtskilliga gwger angående slutets utformning. Det omklipptes femton gwger innan filmen hade premiär. Varifrw fick Coppola iden till historien om ledaren/guden Kunz? Svaret finns iJoseph Con· rads berättelse "Mörkrets hjäna". Handlingen är förlagds till kolo· nialtidens Afrika och beskriver en mardrömslik färd uppför Kongo floden p:1 jakt efter en agent som gör affärer med elfenben och härs kar över infödingarna som en slags "djävulsgud ' , .

nr.....,.......... <ÅJppob " byrde" vapen

flIppimba armen . AII-=-frpsc betyder uppenbarel - - , _.. i 6lmen uppenbaras kri , rasism och grymhet mrdet brutalt sätt.

• Galen överste Året är 1968. En överste Walter Kunz (Marlon Brando) har blivit galen och börjat föra krig mot allt och alla med sin privata arme någonstans i Kambodjas djungler. Kapten Willard (Martin Sheen) ar inoficiell order att likvidera Ö\'efSten. Tillsammans med en handfull män beger han sig med båt flodvä gen mot Kambodja och Walter Kunz. Manskapets nerver är redan vid

starten mer eller mindre upplösningstillstwd . Man bedövar den ständiga räds lan med narkotika och lyssnar på rockn'roll, ett desperat försök att blli2 "kontakten" med hemlan det.

• Utplånad by Vid en amerikansk befästning Iiogs floden träffar kapten Willard musre Kilgore (Roben Duvall). ~en står och diskuterar sur fing i närheten aven döende syd Yieuwnes. Överste Kilgore (som "älskar doften av färsk napalm, därför att

Text och bild: LEIF SJ(JSTR(JM det är doften av seger") utplwar en fredlig FNL-by under ett heli kopteranfall . Ur helikoptrarnas högtalare st römmar Wagners opera "Valkyri

an" ("därför att gulingarna blir skrämda av Wagner"). Orsak till anfallet: stranden är idealisk som surfing beach .

• Mörda enligt specialmönster

• Ingen krigsförbrytare?

Williard grubblar mer och mer över sitt uppdrag. Vem kan avgöra om Kurtz är galen i ett krig där alla förefaller galna?

Kunz är både ledare och gud för sitt folk. "Den galne översten" kurar inne i tempelruinen. Ensam med sin skräck och galenskap vän tar han på att n~on skall komma och " befria" honom . - Jag är ingen krigsförbrytare, säger Kurtz. Krigsförbrytare finns hemma i USA .

Vem kan kalla Kurtz mördare i ett krig där de alla är mördare? Blir man en galen mördare först då man upphör att mörda enligt . Den sista befästningen som kap . speciella mönster? ten Willard och hans manskap pasO. Vid en buddistisk tempelruin serar före Kambodja befinner sig i inne i Kambodjas djungler finns kaos. Kun's folk: ett trettiotal ameri Officierarna har flytt fältet. kanska desertörer , ett hundratal Vansinniga av skräck och narko saigonsoldater och Momagnarder tika rusar delar av befästningens (ett bergsfolk som lever i gräns manskap ut i vattnet mot båten trakterna mellan Vietnam och och tigger om att bli hemförda. Kambodja) .

• Vansinniga av skräck

Pjäskatalog!

Alla finlandssvenska teaterpjäser borde samlas i en enda pjäskatalog och finska pjäser borde översättas till svenska i mycket större utsträckning än som nu sker. Detta var några av de fdgor som Ftnlands Svenska Ungdomsförbunds, FSU, teatemld behandlade på sitt senaste möte. FSU:s teatemld beslår av ft!JIresentanter för alla fyra finlands5'ialSka landskapsförbunden. Teatemldet konstaterade på sitt möte, att behovet av pjäser är stort b land teateramatörerna i Svensklinland. FSU:s nuvarande pjäskatalog gjordes .lör tio le sedan och är inte längre tid.aIi&. En aktuell pjäskatalog är en psacU<lnltsittning för att amatörtea.,.. sbll kunna upprätthålla en ~ig och intressant repenoar. f'SU:~ teatenid planerar att göra en

l ny pjäskatalog under år 1980 .men planema är i mycket beroende av om ansökta bidrag beviljas. FSU ordnar hösten 1980 ett pjäsförfattarseminarium. Seminariet är ett försök att åstadkomma ett ökat utbud av spelbara finlandssvenska pjäser. Seminariet vänder sig både till redan etablerade författare och helt nya fönnågor. Teatemldet hoppas att samarbetet me~lan amatöne~t~~ och Iitteraturfö remngen skall bli livligare tack vare se minariet. FSU:s traditionella teatennönstring ordnas år 1980 under påsken, som det

året infaller i början av april. Teater mönstringen har sAväl en konstnärlig som social uppgift. De uppträdande grupperna får råd och anvisningar av en fackmannajury och dessutom trllffas en mängd mänskor med ett stort ge mensamt intresse med allt vad det in nebär av nya impulser och kontakter.Teatennönstringen le 1980 arrangeras i Pargas i Åb oland.

År 1980 Står FSU:s teaterråd til1sam mans med de andra finländska amatör teaterförbunden värd för den första nordiska amatdneaterfestivalen någonsin. Festivalen är planerad att hållas i Åbo och tid punkten är slutet av augusti.

OM NI ÖNSKAR MERA IN FORMAnON KONTAKTA 1'EATERRÅDETS ORDFÖ. RANDE JOHAN FREDRIKS SON, DRAGSFjÅRD, 1EL: 925-45 73

000 Innan filmen var färdigredige rad tilldelades den filmvärldens största utmärkelse: Guldpalmen vid fjolårets Cannes festival . Kritiska röster har dock riktats mot" Apocalypse Now" . Framför-

000 Filmen är sevärd, men i skildrin gen av amerikanernas "overklig het" i Vietnam saknade jag en inblick i vietnamesernas "verklig het" i sitt eget land . Filmen lyckas med sin framställ· ning av krigets människoförakt och galenskap. "Apocalypse Now" handlar om den enskilde individens sv~ighe ter att styra sina handlingar under sådana onaturliga förhMIanden som krig utgör. Det är d:1 inte längre enbart fråga om amerikanernas vietnam krig.

Toppklassiga MC-:-tillbehör STYLE -

KVALITET O

SiDl SCOTT [RIVEn

SAKERHET

.1~~Qre rukka

~~ marzocchi S&W

12ickman

(SHOEl) AveN

s\J~\J"\ .--t~

-rr§l;'

~Ol\rn~

KY RAHNASTO MC ..........__ SHOP _-.--'

Torsdagen den 10 .

Tro. Hopp. Och tjärlek.

Nu har dom lå-rt sig valla också!

D D Botniabröderna har varit ute på trä'ningslå'

ger.

D D Två timmar 18 minuter inklusive bastu. Det

var tungt. Vilket inte minst syns på bilden hä'r in

vid.

- Glasfiberskidor är ett helvete, sa en av dom efter avhalkat varv i Hemstrands elljusspår. - Tusan så bakhalt. Aldrig nåt Botnia ... D 01 Attityden ändrades dock under de två andra . varven träningspasset varade. D D Men före passet vallade de naturligtvis ski dorna. - Glasfiberskidor går inte på de gamla beprö. vade Rex och Swix röd·grön-blå. D D Nä' - gossarna var tvungna att följa GEORG GLASBERGS råd:

trängt in i botten på skidan, om 0- Några minusgrader: Blått glid paraffin i ändarna, samt man vill få ett gott resultat. Nu är då skidan färdig att vallas. blå burkvalla till fäste . Här bör Man lägger glid paraffin i båda man lägga på ordentligt med fäst • Grund ändar, och därefter fästvalla mitt valla för att få det att .. ta". Öns under på en sträcka av ca. 70-80 kas bättre fäste kan man blanda i behandling

lite av den violetta vallan. cm. med parraftn

Det väsentliga är att man lär känna vallor och vet i vilket före respektive valla går bäst.

+ Plusgrader och nysnö: - Vid minus 6 och kalla

En ny glasfiberskida med grovri Rött glid paraffin i ändarna, samt ven botten, skall alltid före an rött eller gult klistervax (burk) till vändning behandlas med grund fäste. paraffin. OBS! Tjockare skikt klistervax Det gör man bäst genom att vär ger bättre fäste, men större risk för

ma en bit grundparaffin och stryka isning.

ett jämnt lager under skidorna. Se dan värmer man upp valljärnet till O Nollgradigt före och

• Hå'r ska fästet sitta. Måla", demon 2 på den graderade skalan, smälter nysnö:

strerar. in paraffinet i botten och låter det Violett glidparaffin i ändarna,

För nybörjare rekommenderas, kallna . att man håller sig till ett märke av samt violett burkvalla till fäste.

Därefter sicklar man bort allt vallorna, alltifrån klister till kall OBS! Här bör man pröva sig överflödigt, dvs. det som lossnar fram med fästvallan för att få rätt valla. När man lärt sig den vallan vid sickling. Här bör man var no kan man utöka sitt förråd med tjocklek, tjockare skikt ger bättre ga med att få bort allt som inte fäste. . andra märken om man så vill.

Här är alla som accepterat Brödraförbundets utmaning till kamp ' i Botniaspåret ..

Leif Rex (Rökiö Biblioteksföre ning), Tore Snickars (SoIf), Henry Kallvik (NVFS), Ole Vik (Oravais), Carina Kalander (SÖV). Per Thomasfolk (Kvevlax), Sture Erickson (SoIf), Harry Appel (När· pes), locke Grönholm (Pargas), Bengt Lybäck (Kronoby). Roland Strand (Oravais), Lars Wallin (Oravai.), Trygve Snickars (Solf), Siv Gripström (Kronoby), Benny Kiviniemi (Karleby), Glen Ahlskog (Nedervetil). Christer Sjöblom (Monäs), Brita Svedlund (Kronoby), Heimo Iko nen (Oravais), Beatrice Öst man (Vasa), Tor Göran Åsbacka (Kors· holm), Harry Söderberg (Vörå) och Jan·Erik Smed backa (Över-MaIax).

re. Grönt glidparaffin i ändarna och grön burkvalla till fäste. OBS! vid många minusgrader fås bättre glid om man sätter tunt med valla under.

-- Vid kallföre och hårda spår. Grön glid paraffin i ändarna, mitt under skidorna smältes grundvalla till fäste samt om man så vill grön kallvalla ovanpå för att få bättre glid.

Ulrika Ahlbäck (Terjärv), Karl. Lars Bäck (Keskis), Stig Johan Finne (Forsby), Lars-Erik Ståhlberg, Stig Beijar (Vassor), Ca· Backman Ueppo), Leil Bärg (Kes· rita Ek (Nykarleby), Per-Erik Björ För alla dem som inte

kis), Stig Hjonman (Skatila). kas (Kvevlax). visste hur dethär med Botni

Lilian Granlund (Nyby), Krister Sture Wistbacka (Böle), Bertel autmaningar går till medde

Wikstrand (Nämpnäs), John Ham. Holmström, Ole Norrgård (Kimo), las:

marberg (Dagsmark), Lisbeth Sax Lars Broberg (Pedersöre), Torsten O O Det är Brödraförbun

berg (Hoppet), Sixten Krook (Kro Häger (Nykarleby). det "Tro. Hopp. Och no by). Tor Ahlstrand (Oravais), Martin Tore Westergård (Smed.by), Sö. tjärlek" som startat ruljan Torsten Ståhlberg (Korsholm), Från ÖP:s centralred. demen· ren Pått (SoIf), Siv Åstrand (Värl. Rabb (Vassor), Bengt WesterIund sen med att utmana SÖV-sty teras härmed alla rykten om au den), Lasse Andersson (Karleby), (Åland), Ole Brommels (SÖFF). relsen_ Sedan har utmanin· Brödraförbundet skulle överväga Anders Fredriksson (Karleby). Lasse Eriksson (Närpes), Thor garna spritt sig lavinartat - en bojkott av Botnialoppet av än Robert Nylen (Karleby), Tom leif Tverin (FSV-ordf.), Juhani trots att endel låtsas som om nu icke klarlagd orsak. Sal ven (Vasa), Håkan Häggman Vetz (Vasa), Bo·GÖran Westeråker det regnar ... (Oravais), Bjarne Andersson (Ora . (Vasa), Börje Nordberg (Vasa). Och alla utmanade har ännu O O Varje utmanad borde i vais), Bosse Sandström (Oravais). Börje Backlund Uakobstad), möjlighet att acceptera utmaning princip acceptera och sedan Olof Åström (Vasa), Ralf Ny. Jan·Erik Svansjö (Vasa), Olav Kle och börja träna Botnia utmana ytterligare två man (Bergö), Robert Backman mets (SoIf), Mats Sjöberg (SoIf), bröderna ligger garanterat inte (Kronoby), Marianne Storfors, sta ••. rlåt ••. personer. Anders Knip (Kvevlax), Rune Paro speciellt långt före Gretel Pada. (Kvevlax).

träningen ...

OBS! Grundvallan håller bättre mot slitage, därför används den vid skarpa och isiga spår.

+ Vallning vid vattenfö

re.

Rött glidparaffin i ändarna samt

vattenklister till fäste. OBS! man bör sätta på ordent ligt med klister för att få fäste .

Va1lning vid skarföre. Man blandar grundvalla och skar klister under hela skidan, sätter därefter lite violett klister mitt un der för att få bättre fäste.

-8 och kallare, kan man nå lika gott glid genom att använda kall burk valla i stället för glidparaffin på ändar na. Däremot vid milt väder och + grader är glidparaffinet överläg set som glidvalla. OBS: Vid köldföre. från

Borttagning av valla. Vid borttagning av gammal valla eller klister kan man gå tillväga på flera olika sätt: - värma upp vallan med gasflaska och torka bort. - sätta på ordentligt med terpen tin och låta det stå en stund, varefter vallan torkas bort. - spraya med "vallaväck" och torka med trasa. Om man använder terpentin bör man efteråt torka av med en trasa doppad i "vallaväck' " för att få bort den feta hinnan som terpen tin lämnar. Georg Glasberg

• Per Thomasfolk, Kvevlax uf, Ut manar dessa båda på en dust i Botniaspåret : Anders Knip, KvevJax uf Rune Paro, Kvevlax uf

115

Torsdagen den 10 januari

~"'II"""'II"I"""""~

Kansliet finns i Vasa. PRYLBÖRSEN Nu undrar jag: Varför har SÖU ingen ungdomsföre· ning i Vasa? Vasa har en TRUMMOR för nybörjare svenskspråkig befolkning på }i ~ (14" virvel, 13" tom-tom och över 10.000 personer och be· ~ 20" bastrumma). Pris 700,- . ~ Tel. 967-10055/25. finner sig i det svenska Ös· ~I terbottens mitt. FAL'gltarrförstärka re Med beaktande av den vita· 70 watt + Hagström elgitarr. litet, som många små ung' Tel. 961-644192 (efter kl • Under innevarande år ordnas för första domsföreningar kan uppvisa 16.00). bör det finnas ett underlag ~ gången en svenskspråkig kurs för poJisaspiran. för en ungdomsförening i ~ ter. Kursen äger rum 4.8-19.12 på poJisinsti· ~ SÖU:s regi i Vasa. Det finns tutet i Otnäs, Esbo. ~ även ett behov aven sådan förening. Det vet ju alla hur . kurs ger kompetens för yngre konstapels _ _ÖNSKAS HYRA anemisk den verksamhet är,

~ tjänst. Ansökningstiden till polisaspirantkursen utgu den 22 ja ~

som Vasa stad har att erbjuda ~ nuari 1980. De lokala polismyndigheterna ger uppgifter om ~ SÄNGFÖRSTÄRKARE

sina ungdomar.

(lisa/forum ar/ör • gen • ,enIng · Vasa

~ Den första svenska 1. · k. ursen po IsaspIrant

~ hålls inkommande höst ~

ÖSteriJon:ens v..p.sRkl_1II Ilar alltid aa 'wion med &..- iiier_An ftl'bamhe . . lir SJUS i synnerhet i . . . ~ cI1 de olika med

~ uteibyg ~ upp med sina

....

TORSTEN ONNELA

'ft:rksamhetsfält st siK friD Karleby i Kristinestad i söder.

Svensk Österbottnisk Ungdom, modell äldre

YRKESDEKORATÖRER (kod 365) börjar i augusti 1980. Förkunskaper grundskola . . . studentex amen. Ansökan via länets gemensamma elevantagning inom januari 1980.

Vi säOOer gärna ett informationsblad med - are upplysningar.

Advägen 10 a. 00200 HELSING FORS 20 Tfn (90) 692 4028

I I5

~ Genomg~ende ~

S ~ ~

2-årig utbildning av

r--.------. .

~ ~

V lIS4 de" 4. 1. ·80

kompetensfordringar samt mottar ansökningar till kursen . En svensksprllig polisaspirantkurs har länge efterlysts för att fylla behovet av svensksprllig polisservice i de svenska och tväsprlliga kommunerna. För att den planerade svenskspråkiga aspirantkursen skall kunna hållas behövs ett tjugotal deltagare.

för jan. o. febr. månad .

Tel. 967-12073. efter kl. 16.00.

r-----------... O"sterbottni·ska

L,IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII,A!;

Trafikskolorna i Jakobstad HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varIe måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

JAGFR#GRR Sil MVCKET DUMT:

Posten

Österbottnisk ungdom stid ning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden lO D,

tel. 961 -113 S22

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961 -6S1 SI4

REDAKTIONSRÅDET

Alf Snellman, ordförande,

Margareta Kronqvist, Leif Rex,

Christel Holmström, Harriet Lin

delöf, Boy Wistbacka, Tore Snic

kars, Karl-Gustav Olin .

PRENUMERATIONSPRlS

1980

Helt år. _............... 30, Halvt Ar•••••••••••••••• 20, Skandinavien. . . . . . . . . . .. 40, Lösnummer ... _......•. _ 1,

P L

T T

ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli, Vasa .

tel. 961-113S72 och IIS372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 SSS

ANNONSPRIS

I texten ................... 2.60 Efter texten.. .. .. .. .. .. .... 2,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggs pris -.30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer. Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag, Jakobstad 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 10 januaEi

Unga "idrottsänkor - finns - dom? Den frågan har jag ofta tänkt på och stött på under den tid som jag sysslat med idrott, För att få klarhet i frågan beslöt jag mig lör att fråga hur det är av ett ogift par, som bor ihop och där "gubbin" spe/ar lo/bol/, som satt hemma och sm:lsurade när Bjarne var p:l träning. Men oj, vad jag bedrog mig.

~ 'J ag får ; Cllal1Sen D Bjarne Eftersom det r:lder jämlikhet nu· ~ att syssla förtiden fick Bjarne "tala ut" först. ~ lned sånt. som - Visst g:lr det :lt mycket tid ". till den här" fotisen " , kanske för " .' ~ .111tresserar mycket. Vi tränar ju fyra g:lnger i veckan vintertid samt spelar en

match i veckan. "" mej ' men' "'.°f"t: , - Eftersom jag jobbar i Jakobs " '. tad s:l är ju kvällen förstörd de ~ ~~11te Bj~rQe. ~ ' kvällar vi tränar. Efter jobbet /

I I

••

. .'

. . ..

.......

~ _.-

, ~-

B j a r n e N o r r g å r d, el ler "Ivar in" som vi kallade ho nom sOm liten, spelar fotboll i det nya division I-lagetJaro från J akob;tad. Han är förlovad med G u n i l l a N y g å r d från V örå och de lever i "sambo" i Nykarleby. Sambo betyder "samboende utan au vara gitta" och är "hemskt" vanligt i dagens sam hälle. Bjarne är representant ror Wårtsilä i '1 eppastan" och har hela Skandinavien som arbets

väntar jag i stan tills träningen börj ar och först när träningen är slut far jag hem till Nykarleby. - Och väl hemma börjar det vara sovdags.

:le och au vi b:lda hunnit festa av oss det värsta och mesta i yngre :lr. Tror inte det skulle g:l att sat sa p:l toppfotboll om vi hade barn.

- Jag har ingenting emot att Bjarne spelar. Tvärtom nästan . Nu Hr jag en chans att göra mitt och syssla med sånt som jag men inte Bjarne är intresserad av.

• Vad säger Gunilla om det di? - Jag tycker själv hon har en positiv inställning, aldrig s:l att hon beklagar eller ställer till n:lgra scener. Klart att hon vore gladare, om jag spelade i en mindre förening .

• Fick Gunilla vara med och bestänuna om du skulle fotsätta ett år till med fotboll pi division I nivå? - Joo, vi diskuterade nog om det. Så beslutet är nog fattat i demokratisk anda .

• Barn

- lnt s:l br:lttom .

- Hur ser framtiden ut? - Jag satsar något :lr till sen f:lr det räcka. Tycker att det börjar räcka när det g:lr :lt 80 timmar i m:lnaden till väntetid, träning, dusch, resor för fotbollens skull.

• Värst vad du låler glad? - Javisst. Jag tvingades ju lik som ut för att söka egna aktivite ter och hobbies när Bjarne var p:l träning. - Det är bra att ha b:lde ge· mensamma och även olika intres sen . D:l kan man utvecklas själv ständigt fastän man lever i "sam bo" . - Värst är det nog p:l somma ren . Men som det nu är kan jag bibeh:llla kontakten med vänner som annars skulle bli ogjort. Gunilla betonar flera gånger hur viktigt det är att ha tid för sig själv. - Jag kan inte förstå att n:lgon sitter hemma varje kväll och vän tar p:l partnern som t.ex. utöver n:lgon idrott.

fält.

Gunilla är utbildad speciallä

rare, men arbetar som grund skollärare i Nykarleby. Egentligen är de tre i familjen ror man måste räkna med deras cocerspaniel RIA också. Före jag for ut för att hälsa p:l hade jag redan skrivit denhär "jutCun". Bilden var klar. En ensam och övergiven Gunilla

• Vad är värst? - Somrarna. Eftersom man har match i helgerna gäller det att lungtsitta hemma och tidigt kry pa i kojs om lördagskvällarna. • Varför funkar det så här bra ror er? - Vet inte riktigt. Kanske är det för att vi bou ihop endast eu

D ' Gunilla Sen var det Gu~llas tur och hon tyckte s:l här:

Pörtom uf:s "Krankfeber' bjuder på lokal underhålIn · Pörtom uf återkommer i revy sammanhang efter en paus på flera år, Man gör det med ett ungt ging aktörer. Flera av de bättre inslagen i revyn bärs upp av debutanter. även om några pålitliga veteraner också är med. • Clxllestondanslln donSIJS av Ann.So!; Wägar, Maj·Britt Udd, BIIrit Udd, Eva Revyn heter "Krankfeber"• Elutra"d och Ank;e Aspluml. och det man bjuder på är en underhållning med genom igen. Det är inte bara kom gubbarna med . S:lde i form av Annat som figurerar är till gående lokal anknytning. Det mungubbarnas förehavanden pörtomledamöternas aktivitet exempel konkursmotellet , väg be är lokalrevy i positiv mening, som "spökar", eller brist p:l aktivitet - och i form lysningen, vägmästarens föreha Man gisslar olika fenomen av karusellen med de m:lnga bes· vanden, skördeskadorna, modevis som vem som helst kan känna Men naturligtvis är kommun- vären i närpespolitiken. ning och s:l vidare.

- Tänk om ett förh:lllande blir slut. D:l är det bra att ha en reservutgång att ta till i form av t.ex . egna hobbies och aktivite ter. - Man miste kunna ta sig själv i handen och gå vidare och inte lämna och sörja ihjäl sig. - Om vi hade barn vore allt gi. vetvis annorlunda, Men som det nu är så g:lr det riktigt bara. Eller hur, Ria (= co(erspanidn, om någon hade glömt) Jag lämnar den lyckliga famil jen med pannan i djupa veck . På min väg hem till" byijin" s:l slår det även mig . För visst har Gunilla så rätt så . Det är verkligt att man utvecklas självständigt även när man bor ihop för annars tröttnar man nog fortare än kvick. Som någon idrottsänka kände sig Gunilla inte alls för hon hade inseu vikten av att utveckla sig själv. TOFFE

"Den första g:lngen" figurerar också i "Krankfeber' , , precis som i alla andra revyer i år. I Pörtom hin ner man dessutom komplettera med en omtalad teve·film, "Hem:lt i natten". OP figurerar ocks:l. Det är då man tar upp problemet med Norra Pörtom, det som enligt OP blev "hängande i luften" vid kom munreformen. Bland de medverkande kunde man nämna Lars Sved och K J Rusk av de mer erfarna samt Benita Eng lund och Yvonne St:lhlgård. Birgir KUvus gästspelar med s:lngingslag p:l sedvanligt fint sätt .

J-E S

Regissör: Håkan Pellfolk Musik: Sandstens

Dekorbilder: Helena Söderberg