ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
REA AN ]
OCK
~
UNI
~:
J~ 78
.18 ..kl
·75 "",. ·70 -73 -72
-71.
,.
,
·'.ek
1981! ."., ,,._ i_, Srig N • Kemtelh bI {JJJ och /Gzri Virlu11Ul i " ~ raden från r.iillSler • Nere: 'If Wiklund och Peter Snlnsfröm.
attis. D Finlands Rockkun modell 1981 kommer Jakobstad. ~ D Efter en tripp till av Varkaus långt borta i fmska urskogarna i ös placerade sig Jakob bandet Break till aloch egen förvåning etta. Denhär gånger satt ko[npc~ säger Stig och hän visar till Tidens Melodi Turr.DS omdöme om Vägen till stan", de scillde upp med i tävlingen. Nu blir det det ak med en provinspel ror en EP i Finnlevys O _På den fronten är ingenting klart än Finn'ievy vill uu.n v u.. testa killarna Se sista sidan!
o O Rappa repliker rapporterar ÖP:s rapportörer från de två revyer som haft premiiir sedan sist, nämligen uf Svanen och Tjöck-Påskmark uf. DO UF SVANEN bjödpå "Ny vällo " som enligt uppgift ska be tyda återväxt - revygänget har nämligen genomgått en kraftig föryngring. O tJ Här invid syns en av det un ga gardet Johan Backlund i en monolog som fatigubbin i Mun säl. DO TJÖCK-PÅSKMARK bjöd på skratt tusen och ett närmare bestlimt. En revy i sagomiljö med eunucker och lättklädda kvinnor och hela baletten. O D Se sidan lO!
~~ 1!!!!!!!::~~PO:~::.:N
_________________________r_O~ ___ge_n_l_5_.0_1_1_9_81____________________________________~~
Uf-rörelsen ska betona det förebygg~nde arbetet "En varmansrörelse kan inte vara en rörelse för helnykterister" D I ALKOHOLDEBATTEN brukar det handla om två huvudfronter: helnykterhe ten och måttlighetslinjen. Det tredje alter· nativet, "ett ohämmat supande", har knappast några allvarliga förespråkare . I äldre tider var helnykterheten det själv klara idealet. Senare tog utvecklingen andra vägar, och på sextitalet kulminerade den i att måttligheten nästan blev något av ett ideal. I dag har dedter svängt en bit åt det andra hållet. . I fråga om uf-rörelsen och alkoholen ser man en motsvarande utveckling . Till en början var helnykterheten till och med ett krav för medlemskap inom många före ningar. Småningom (ofta på tjiugotalet eller tidigare) ' luckrades inställningen upp, och efter sextitalsliberaliseringen kunde man på ledande FSU-håll säja att man hellre tog " ett rejält glas" tillsammans med tonåring arna än att hänvisa dem till smygsupande ute i bilarna. I dag skulle sådana uttalanden inte vara särskilt gångbara. Uf-rörelsen har inte blivit någon nykter hetsrörelse, men man (det gäller SÖU, na turligtvis) har tagit itu med problemet och försöker arbeta förebyggande. Det hindrar inte att uf-rörelsen möts av kritik . Skulle man från SÖU-håll (eller ÖP) avvisa helnykterhetstanken och till och med ställa sej förstående till det måttliga alko holbruket, så skulle man garanterat uppfat tas som "alkoholpolitiskt oren" i dagens restriktionsvänliga debattklimat. Redan nu hör man negativa uttalanden om dansplat serna och det alkoholbruk som förekommer där. De sistnämnda kritiken förs alltid fram utan att man nämner ett ord om hur" alko-" holpolitiken" skulle se ut utan dansplatser. Man bör ju ändå komma ihåg att den stora majoriteten av ungdomarna - trotS anony miteten på de stora dansplatserna - på
~krf~e.-En Idrollen fungerar inte som den ska, menar Svenolof Molis på Vasabladet. Det finns mycket all diskutera, kritisera och rätta till, menar han: O MEN DET HÄNDER väldigt litet på den här fronten . Det saknas helt och hillet en samhällsdebatt som också skulle inbegripa idronens roll och funktion i det moderna samhäl let. Allt mer blir idrollen forum för elitdyrkan. allt mer styrs samhällets medel direkt i idromutövernas fickor och till träning och tävling för topp· idrommän. Idrollens socialpolitiska roll IOnas ned. det finns inte längre vare sig ut rymme eller resurser för s~ kallad ungdomsfostrande verksamhet. Det handlar inte pi det sället om att samla barn och ungdom fdn gatan. landsvägen eller barerna( ... )
grund av det sociala trycket håller sitt alko holbruk inom rimliga gränser. D VAD ALLT det här handlar om är natur ligtvis - än en gång - SÖU:s möjligheter att verka som varmansrörelse . Var man och var kvinna är inte nykterist. En varmansrö relse kan naturligtvis inte heller vara en rö relse för helnykterister. Ser man bakåt märker man hur svårt det har varit att förena uf-rörelsens karaktär av varmansrörelse med hein ykterhetskra vet . Ta Pjelax till exempel: den gamla förening en Hoppet rasade ihop 1929 då en stor del av medlemmarna utträdde på grund av nykterhetskravet. Eller ta Härkmeri där den äldre nykter hetsföreningen inte lyckades samla ungdo men utan man fick bilda en "riktig" ung domsförening i stället. Man fick frångå nykterhetskravet, och även om många föreningar har fomatt att verka som kombinerade ungdoms- och nyk
Framåt i backspegeln
terhetsföreningar så är det mest bara en namnfråga. I dag skulle ingen komma på tanken att avkräva medlemmarna nykter hetslöfte. D DET VIKTIGA dagsläget är att man inom uf-rörelsen inser att det vanliga före ningsarbetet är nykterhetspolitik. Man be tonar det förebyggande arbetet och menar att det utgör uf-rörelsens bit i den nykter hetspolitiska kakan. Hellre välorganiserade danskampanjer än ytliga propagandainsat ser! Så har det inte alltid varit. Ofta har man uppfattat nykterhetsarbetet som om det
Det blåser inom Borgå stift, och precis som i fjol handlar det om nån sorts "avfällnings debau". Ulf Särs, stiftrådets informationssekreterare, har tagit fram en del gamla debau frågor och bibelns och nutids männkorli syn på gudsbegrep pet, om kyrkans sexualmoral med mera. Det har visat sej mindre gångbart. Först som sist och i ärlighe tens namn bör man kanske säja så här: Man måste förstå reak tionen till en viss gräns. En organisation, i detta fall Borgå stift, vill naturligtvis ha i sin tjänst folk som ställer upp på de värderingar som gäller för gällde att enträget upprepa slagord om spri organisationen. Man föreställer sej till exempel all ell nykter tens farlighet. - Inom Böle uf i Närpes fat hetsförbund som hyllar helnyk tade man 1909 beslut om att danstillställ terheten, knappast vill ha en ningarna skulle inledas med högläsning av tjänsteman som hellre propage ett kapitel ur boken" Vad säger vetenska ra för måttlighetslinjen. Mot pen om rusdryckerna... " svarande gäller i andra sam Det sistnämnda är kanske ett udda exem ~!lnhang - varför inte inom pel, och naturligtvis gör man Johannes SOU till exempel? Klockars orättvisa om man säjer att uf-rörel Men en annan sak - och det sen i äldre tider inte skulla ha betonat det är det viktiga - är om de vär deringar Borgå stift vill ha Utf förebyggande. Johannes Klockars' uttryckli Särs all omfatta, är så entydiga ga avsikter var ju att erbjuda alternativ till och allmänt omfattade bland "råsupandet" . dem som bildar stiftet. Frågan Men i varje fall är det väsentligt att man är om inte många andra ställer nu på åttitalet åter med kraft betonar detta. sej liknande frågor som Ulf Arbetet för helnykterheten är nykterhets- I Särs, och kanske företräder ban förbundets uppgift. SÖU:s uppgift är att till och med en majoritet inom också i nykterhetspolitiskt avseende kunna stiftet. fungera som en varmansrörelse. Frågan är inte räUen aU stäl la de särska frågorna är en del D I BÖRJAN av seklet var nykterhetsröreI av de värderingar som borde sen och uf-rörelsen praktiskt taket samma gälla i sammanhanget. Vare hur det vill med den sa sak (samma ledande personer i bAda), och ken, vilka värderingar som ska det föll sej naturligt att samtidigt med det gälla och så vidare. Det olustiga förebyggande arbetet betona helnykterhe i deballen är all inflytelserikt ten . I dag finns båda tyngdpunkterna kvar, folk inom stiftet försöker göra men man hittar dem tydligare än förr inom hela affären Ulf Särs till nån sorts "reklamkupp" eller nå två olika förbund. Det har ibland hörts röster som beklagat got utslag av pubertetsradika "splittringen". Det förefaller onödigt och lism. I Vasa bladet skriver Bernt kanske är det precis tvärtom. Liksom ifråga Mårtensson så här: "Kanske är det jag nästa om andra special förbund är också nykter gång som av hyHningarnas hetsförbundet att betrakta som positivt sett bländverk lockas all gå över med uf-ögon. Nykterhetsföreningarna skö stupet." . ter en "specialverksamhet", och i den mån Bror Borgar har kallat Ulf någon ungdomsförening har medverkat till Särs' åsikter" teologisk valpsju uppkomsten aven nykterhetsförening så ka" och när han talar om den ska detta inte ses som om man hade förlorat särska alternativsynen tyder det på ett visst förakt för sånt som nånting. Snarare har orsak att fästa ytterli inte är allmänt sanktionerat. gare en fjäder i hatten. Man undrar vilka valpar inom Borgå stift som är mest D UNGDOMSFÖRENINGEN fonsätter lättlockade och minst självstän att jobba med varmansintressena, och där är diga.
"Inse att det vanliga föreningsarbetet är nykterhetspolitik l"
nykterhetsfrågan bara enbit bland många.
av de grövsta lögnerna om dagens ungdom
Pi gräsrotsnivån i smHöreningarna är det stora bekymret om irsbudge ten överhuvudtaget räcker till för all upprällhilla någon som helst verk· samhet. Inom idcomrörelsen tycker aktiva och ledare all det är som det skall va· ra. Framg:l.ngen skall premieras med bidrag och understöd. Verksamhet som inte ger resultat i form av segrar. mästerskap och rekord skall inte ha samma stöd av samhälle och närings liv. S~ fungerar idrolle ns egna hirda agar.
O VÄLFÄRDS- och konkurrenssam hället har gell en skev utveckling inom idcomrörelsen. Man behöver inte g~ lingt för all se hur idcomrö relsens e'Iillänkande utrotat egentligt barn- och ungdomsarbete i förenin garna. Det syns överallt i det svensk österbollniska idcomlivet. Varje li ten idrollförening riktar in sin knat ·
te- och juniorverksamhet pi utslag ning och konkurrens. Tävlingsmomentet är det enda som betyder något. Man ställer bar nen långt ner i åldersklasser under tio och ålla ir direkt pi startlinjen i emot varandra . Utslagsmekanismen SällS i funktion innan barnen ens vet vad de håller p~ med. Den som vinner är hjälte och en stolthet för far och mor och bygden. Förlorarna sållas bort. Men skaran tunnas ut tills bara den bästa åter stk Först då kommer kraftprovet for honom. Föreningen satsar bara på vinnare. Si långe han tränar hirt och karl pressa sig till större anmäningar och bäme resultat ställer föreningen upp med tränare, hjälp och stöd och skaf far pengar för träning och tävlingsre sor. När den aktive möll sin överman och tävlingsgnistan slocknat är han forbrukad.
Dc idromintresserede gallras ur i ell så tidigt skede all deras kroppar aldrig hunnit anpassa sig för regel. bunden idrottsövning. De hinner aldrig tillgodogöra sig nigot av trä· ning. De hinner aldrig U ut den glädje och spänning de väntat sig av idcollen. De hinner aldrig mogna psykiskt som unga människor för at! klara de pifrestningar och den press idcollen. tävlings- och matchsituatio ner i allmänhet och motgångar, ne, derlag och förluster i synnerhet inne bär.
O DET FINNS INGEN bredd i ös terbollnisk idrol!. Distriktsmäster skap och andra tävlingar av betydelse lockar i många idromgrenar bara el! Utal deltagare i pojk- och flickklas ser. Det fmns en vaneföreställning. som idromrörelsen själv gärna kastar
omkring sig för at! bortförklara Sill misslyckande. all dagens ungdom är lat och bekväm och inte orkar utöva idroll och al! den inte har nigot äkta idrottsintresse .
O DET ÄR EN AV grövsta lögnerna om d'agens ungdom. Barn och ung dom har ell oanat stort intresse för idroll av alla slag. Med räll inställ ning. idromfostran . el! verkligt sam hällsansvar och engagemang med lämpliga aktiviteter för var och en skulle idrol!en kunna samla så gOl! som hundra procent av barn och ungdom. Men dit kommer vi aldrig si länge idrol!ens nuvarande verksamhetsfor mer inte SällS under kritisk gransk ning . Det finns mycket all göra. idromrörelsen har en jänejobb fram för sig att skola ledare. tränare och föreningsfun kt ionärer.
Torsdagen IS.Ol 1981
ögt före ~ör Botnia
BERTEL
AN
NYGÅRD .
räcker med idrott för den dagen. Så där är det. Vecka efter vec· ka. Man har samlat på sej 31 ,8 ki lometer , och det är knappt så man vågar säja det. Bouchtin kommer att garva så grönlands Isen rämnar . xxx
Det är något avslaget över årets botniaträning, och det gäl ler fler än mej . - Jag har inte kommit i gång riktigt, säjer bekantskapskretsen. Få se hur det blir! - Det går trögare än i fjol, sä jer en annan bekantskapskrets. Vete fan om man hinner! - Jag har haft skidorna utlå nade, menar en tredje. Jag vågar inte 'lova nånting! (Han heter St re Ericks-n, vill vara anonym och fick tillbaka skidorna för två må nad er sen). - Jag tror jag ska stå över 'i ·år . proklamerar en gynnare och får det att låta som en stOr uppoff ring, ungefär som när man med uppbådande av sina sista krafter förmår sej au avstå från den sex tOnde kaffekoppen för dagen . Få se hur det blir! Västerbouens Alpema. och allt da 5b i skidrirlden. Man sej oöjd och rycker det
xxx Det ser verkligen knaggligt ut. Det till en början så framgångsri-
ka Brödraförbundet sprack redan i fjol, och det har inte blivit mindre hål i skutan sen dess . Hurt-Håkan skidar omkring på Närpesslätten och säljer social trygghet åt lokal befolkningen. Målarn blir alltmer inåtvänd i sin gerbypatriotism och kan knap past tänka sej att åka så långt hemifrån som till Oravais. Stor bullen har fullt upp med famil jen. Men Rovan? Rovan ger aldrig upp , och här följer nu det konstruktiva i da gens text : Rovan startar en privat
utmaningsrörelse , en folkkam panj för idrotten. För att vara på den säkra sidan kommer jag att utmana med viss utskiljning. Det blir bara folk som garanterat ställer upp , folk som man har nån hållhake på. Utmanas härmed: Sture Erickson därför att han knappast , med bibehållen själv respekt, kan säja nej till en re vanschmatch om den där futtiga sekunden han vann med i fjol. Uffe Johansson därför ' att en oravaisbo inte kan erkänna 6ej besegrad aven vöråbo förrän han
har stupat på Kvevlaxslätten. Hans Hortans därför au jag har varit hans lärare och därmed tiJJskriver mej en viss auktOritet. Leif Rex därför att han knap past kan tåla alt nån annan en sam för Rökiö biblioteksföre nings färger . Bindande svar avkrävs 100m två veckor!
xxx Därmed inte sagt att man själv ställer upp. Få se hur det blir!
...., Gruppen har fått fint motta gande av både publik och kri tikerkår i Sverige, VästtyskIand och Schweiz och flera utlands turneer är på kommande. Besöket i Jakobstad ingår i gruppens forsta turne utanfOr H:fors med den nya uppsäu N u kommer Pekka Poh ningen . Konserten i J!~kobstad är den enda i svenska Osterbot ;ola Group till Jakobstad! ten. Vi är helt utan pengar, så Pekka Pohjola Groups nya dethär är en stor risk för oss. uppsättnig uppstod när trum Vi måste helt enkelt få myc misen Ippe Kätkä slöt sig till de ket folk, säger Hannu Lind gamla PP-Groupkillarna Pekka biomIi Jeppis-Musa, som Pohjola (bas), Seppo Tyn (gi tarr), och Pekka Tyn (key arrangerar konserten. _ boards). O Konserten hålls i TT-hal Med på utlandsturneen var len på Ahlströmsgatan i Ja också Närsi Rosvall, som forde kobstad, inkommande med sig ordentligt med fiilis måndag. och som gjort gruppen visuellt Något annat utrymme attrakivare. fick vi inte tag på, allt var Lagandan i bandet lär vara fullbokat. bätte än någonsin tidigare och dei gör att publiken har lättare Pekka Pohjola Group borde att komma in i Pekka Pohjolas fina musiJe Pekka har i ett tio borga for en mycket fin kon tal år varit Skandinaviens högst sert. Gruppen har nått interna tionella framgångar redan, anseddan basist och en av Fin. lands ledande un~a kompositö trots au gruppen spelat i den här uppsättningen bara sedan i rer. Boka måndan! höstas.
SVENSKA ÖSTERBOTTENS
FOLKHÖGSKOlA - FOLKAKADEMI (95)
SÖFF är som förut DE MÄNGA VALMÖJLIGHETERNAS SKOLA. Läsåret 1981-82 kan vi erbjuda DIG följande alternativ :
o
n nytt år bästa ung· ......iln!n-in.polk! Vårter har börjat, vi kavlar Irmarna och tar itu med i dra föreningar i vän eo ljus och spirande vår. och nyårshelgens revyer fal] gång. Glädjande reYyer kommer att ha i h. De redan eta reYyemas amatörer prov pi stort kunnan __ scenframträdanden . gsrecensionerna. Ur inte avskräcka ny NrjII!lDII i revysammanhang. ,. .mtlet aven egen produk le det viktigaste - inte åkidare eller ovatio as i spaltmillimeter aven tea .lld.ririker-. Jsot aven jobspost har ~ fltt dl en av re· .........' erm chefer avvisat uf .....ea na frln proffsscenens . Att spela revy pi proffs . - . ir mlnga amatörers aAI..
.....
Vasa teater har en egen revyproduktion på program met i år, detta får inte vara ett hinder för uf.revyerna att gäst· spela på teaterns scen. Ett ömsesidigt turnerande för re vyerna är att föredra, dels si
att ut· revyerna skall få gäst spela i Vasa och teaterns egen revy ute i regionen. Publiken räcker till åt alla, det visar de senaste årens stora efterfrjgan på biljetter till re vyerna.
FOLKHÖGSKOLAN: • Daghemsbiträdeslinjen (240) är med i den gemensamma elevamag ningen . Ettårig yrkesutbildning, merilerar för utbildning till barnträd gårdslärare. • Merkantila linjen . Ettårig, motsvarande handelsskolas första årskurs. • Konstlinjen, NYHET: Inriklning på konst och skapande verksam hel. • Språklinjen I, SÖFF har rättighet at! utfärda grundskolebetyg i språk. • Vårdlinjen I med yrkesförberedande utbildning inom vårdsektorn. • Fria fortblJdningslinjen med möjligheter till SlOrt timval i praktiska äm nen, ss. slöjd, handarbete, vävning m.m .
FOLKAKADEMIN: . • SamWspeclagoalska linjen med följande inriktningar: - LedarutbUdning, (l år) som preparerar för PF, ungd. sekr. utbildn. m.m. _ Ungdomssekretenrutblldning, (2 år), också passande för dem som ämnar utbilda sig till kultursekreterare. - Samhillsinriktning, (i år), för sådana som ämnar börja studier vid social- och kommunal högskola, PF och SF vid Åbo akademi m.m . • Språklinjen II för sådana som vill bygga på grundskolans språkfär digheter; finskspråkiga studenter m.fl. • Vårdlinjen II med möjligheter att få hemhjälpar- och familjedag vårdskompetens.
~
Inträdeskraven är 16 år (1981) för dem som söker till folkhögskolan och 17 år för dem som söker till folkakademin . Skolans nya prospekt samt ansök ningskort fås från närmaste arbetskraftsbyrå eller från vår skola, tel. 962156441, 64 220 Yttermark. Första ansökningstiden går ut den 31 ja nuari för icke-grundskoleelever samt 15 april för grundskoleelever. Skolan har ytterligare kvotimagningar 15 .05', 15.06 och senasl 15.08. De som sö ker i tid får också bekräftelse på studieplats i tid. Trygve Erikson, rektor
I I
Torsdagen 15.011981
~~:~~~-----------~------------~4
UNGDOMSDANS I
EXOM
Bussar:
Kronlund fr. ,Såka kl. 19.00 via Karleby;kl. 19.15, Kronoby.
Sjönejden fr. Vilobacka kl. 19.00, Lillby kl. 19.20, Forsby kl.
19.45 via Bennäs.
~
I
t
t
+
.) •
~
DANCE CENTER
EFTER ALLT JULFIRANDET KÖR VI IGÅNG MED EN RIKTIG
MKVi:V LAX
~USSA~
I · HALDIN,
..
* bev. klädförvaring * 15·års åld.gräns
LÖRDAG 17. 1. 81 Kl. 20-01 .. Denna kväll gästar oss "kungarna" från norra Osterbotten...
från Vasa busstation kl. 20.15, 20.30.
, . EKMAN, från Bock 19.15 via Gerby, ... , ~ . . Iskmo, Karparö och Singsby. ~ ~ ..
·OT, från Grillcenter, Oravais 'kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45. • MAJORS,
.. ~
+
.,
från
Näset
18.30 via
via Toby stenbro och Velkars .
-f .a . .
~KVEVLAXUF ' +-, ~ ~C
~ ~ .•
LÖRD. 17. 1.20-01 KOLLA SJÄLV...
15 ÅRS ÅLDERSGRÄNS
JUBILEE
I vårt nya inne d1 i scotek;
UFFE & TOMPPI
*
-ÖVERMALAX UF ÅRSMÖTE
DANS I SVALLGRUND
lärd. 17. 1 kl. 20.00
GLÖM IIITI Ö'-PIIIIUMIIATIOIIIIII pi Solhem fred . 30 jan . 1981 kL 19.00. Stadgeenliga ärenden . KAFFESERVERING . Styrelsen
')
,
____________~ I ~~~~~~~~~~~~~~~~
Torsdagen 15.01 1981
s
P.'.A. An HUSET GRUNDRENOYEW BLIR Yl TVUNGNA An 31.1. -81 TILLFÄLLIGT FLmA TILL BETYDLIGT MINDRE UTRYMMEN YID ÖYRE TORGET - TACK YARE DEnA
ÅL RENOYERINGSREA
6111!1---~
RABATTER
20% pA ALlA PR)()UKTER OCH
- ARMBANDSUR - BORDSSILVER
-ÖRHÄNGEN -GULD
30%PA 35%PA 4O%PA 5O%PA
- KOABUS PAOOlIKTER. ALLTsA "STORA" SILVER· . ALPACKA OCH TENNFOREMAL OCH . ·PRISER
-
VÄGGKLOCKOR VÄCKARUR KÖKSUR BAROMETR'AR
-GOLVUR
- SILVERSMYCKEN - BRONSSMYCKEN (galler ej Kalevala smYCken)
ALLE ATT VERKlIGT FORMANUGT A PRESENTER FOR BEMÄRKELSE· I DEN NÄRAASTE FRAMTIDEN.
En PARTI ARMBANDSUR AV ÄLDRE MODELL
REAN
pAGAR ENDAST FRAM TILL
31/1
1981
BYT NU ERA GAMLA GULDSMYCKEN FÖR MANLIGT - VI KREDITERAR ENLIGT DAGSPRIS
VASA NEDRE TORGET' 12200
ocke i teve å söndag!
har av trad ition Fullsatt i Vassor Trettondagsafton blivit den kväll då Vassor Uf håller sin julfest. Att den verkligen har en timme {lire satt sig i medvetandet på folk märktes på att lokalen var fullsatt programmets en timme förrän programmet skul lo...er i TY pli söml4g ;
le börja. De första var på plats näs " - '.eJ ~.röppet biirjan tan två timmar före. . . n lin pli hur vi (Kh ullller lItI
l4r
roIIT
kar åta Pizza att inte göra det mer . En sång som också satte sig på minnet var }ulbocksrock. Sl:lende. Trettondagsbladet utkom i van lig ordning, för elfte gången. Det köptes naturligtvis slut ganska has tigt .
Även om den röda tråden sakna des i programmet, var resultatet ly sande . Aktörerna visste exakt vad de skulle göra . Några namn skall väl inte nämnas, för alla skötte sig lika bra . Ett nämnvärt program nummer var dock Pizzerian , som troligen får de personer som bru
oss i SJ"emRfinill1ld. Del blir ilfIIlIIöTteJ1ler frön Kimi ~ /ni" åren IVJrleby-revy och
Handeln med nya bilar har gått bra! Vårt bytesbillager har vuxit. Nu säljer vi och byter förmånligt!
~" SlJiIrtå,
Da ~ feoomenet mjukdans hand en ~ från Österbouen om. .s..c.sb Osterbollens ungdomsför SÖU) bar i höst kört med en st-sbmpanj - Jockekampanjen kaI bd dier sin symbol: kaninen Jocke. Iode rycker all det är roligt all dan lan rycker gärna om all la kropps med sin partner. och han hat -.ca 3It ror a/l kunna dansa måste 'r.Ua nykter. 3 MO ungdomar har i höst ~~ sig . . . på danskurser runt om i Oster
OBS!
OBS!
Under en veckas tid ger vi 50 % ränte kreditering vid köp av begagnad bil. )fASA
siffra som sIir alla de liIirriBmiagar lIWl hade när IIWI sur
-
Del il
eD
VASA Opel Kadett .............. .......... -72
Cltroen 2 C V-4 ........ .... . dubbla däck. speciell
l:IIdIe.. baäIar SÖU-baxu Sture Eriks _ iir Sftpd'jpf"Pfl'«. som gjorde ett pi _ cI"R""WriPaina i ~vais. V 'S -n et beda äftU Ams ... i O . sJo:.nxaas nya 10
Fiat 131 Mirafiori ............ -79 fin körd 51.000 km
Opel Kedett .. .................. -75 fin. vit. körd 81 .000 km O
I K d tt " d
77
pe Kadett a e blå ro ............ ..................... r'::==========~ Opel ......... -76 Ford Capri 1600............ dubbla däck, stereo. fin
-70
I
Opel Kadett blå .. ................... -78 _ Saab 96 grön ............ ........ .. ... -74 Saab 99 blå ............... ...... -74 sällsynt. körd 108.000 km
Saab 99 Combi ............... -75 ljus, körd 91.000 km Lada 1200 Combi ............ -75 grön, körd end . 51.000 km
Saab 99 GL Super .... ..............-77
Lada 1200 körd 87.000 km ..... -75
oyota Carina ................. -72 gul. fin, mätarställning 81.000 km
Lada 1200 .............. .. ....... -78 tobaksbrun . körd 38.000 km Mazda 1500 röd .. ... ....... efter motorrep k 1000 km
-78
-681
Moskvitsh .1500 .......... .... -80 orange, körd 14.000 km Moskvitsh Picup .......... .. ...... .-77
I
Volvo 144 orange ............. -73 _dUbbla däck. ste reo, dragkrok NÄRPES Lada 1200 vit .. .... .... ............... -73 Lada 1200 röd .. .............. ....... -73
MI 206 Buss 1 + 8 .... .... .... -75)
Ring .. '.
-_. . ._.,.
Från L 1. får Du &rska Lotto-, Tip$", Poängtips-,Joker--, PeaningIott~ ödlÄs,sä!<?~-,
"-'~.J~~~~~:n~~' samma numIner gäller i hela ~J .uti~ på finska på nummer 92034 och Veikkausvihjeet på
92035, likaså 1 hela landet. . Samtalet kostar 20 penni per minut + nätgruppsavgift. Nätgruppsavgiften il. ungdir lika stor som avgiften för ett lokalsamtal. DUlDIDO'
J"\..
'"
Volvo 66 DL .... .... .......... ..... ... -78 dubbla däck. körkm . garanti. 86.000 km NÄRPES Polski Fiat 125 .. .......... .. .. .. .... -75 Pol.ki Fiat 125 .. .. ...... .... .. ......-76 VW 1300 gul .............. .. ...... .. .. -73 Dataun 1200 Finn .. .............. ..-70 Volvo 142 blå .. ................ .. .... -74
Lada 1300 .... .... .. .. ........... -78 fin, orange . körd 60 .000 km
Lada 1200L .................. .. -79 chokladbrun, kÖrd 19.000 km Isutzu Florida .... .. ............ .. .... -71 Dessutom ca 10 st till bort slumpningspris
[ Toyota Hi-Lux ... .... .......... -731 Zaatava 750 orange .. .. .. .. ....... -74 Datsun 100 A .... .. ............ -74 röd . körn 90.000 km
LABO'R Vala '8 961-121 622 Närpes'8 962-41 461
Torsdagen 15.01 1981
6
~ Anders Engström och Markus Fagerudd ~
- två unga musiker som vägrar
att sortera in sig i nåt musikaliskt fack
D D Man ska akta sej för att se musiken som en stor pyramid, där punken och popmusiken står längst ned medan den "fina" musiken finns högst uppe på toppen. Betrakta hell re musiken som ett hav el ler en bänk där alla möts på samma plan. Den mu sik man själv gör är den musik som är bäst för en själv. D D Man mår inte bra av att fastna i ett musika liskt fack. Det är hälso samt att flyta omkring på musikhavet och lära sej li te av varje. D D Det är bättre att ve ta lite om mycket än myc ket om lite! • Anders Engström och Markus Fagerudd jobbar {ram
på jorden" tillsammans med Östen Engström.
"Du
Anders Engström (17) och Markus (Macka) Fagerudd (19) är två unga österbottniska musiker som vet mycket om en hel del. Orden ovan är betecknande för deras inställning till musiken . De lägger fram synpunkter som är kritiska, men de är öppna för nyanser och betonar hela tiden mångsidig. heten. Anders formulerar bilden av musiken som ett hav. Macka instämmer och är mån om att ta avstånd från allt "facktän· kande" i musiklivet. Han vill gärna nosa på alla möjliga musikformer som bara kan tänkas existera, allt från den enklaste punkmusiken tiU ljudexperimentet som knappast kan kallas musik mera . - Jag upplevde det där väldigt personligt, säjer Macka, man kunde nästan tala om en inre kris. Jag insåg att om detta med musicerandet ska .bli till nånting, så måste jag lä· ra mej att skapa något nytt och eget. Jag vägrar att sortera in mej i något musikaliskt fack. Anders och Macka talar mycket om att man måste lära sej förstå . Det handlar inte om inteHigens, det handlar om att våga vara mottaglig. Det gäller både den som lyssnar till musik och den som gör musik . Man måste lära sej att vidga gränserna för sitt musikliv.
Wasa Teater. Med tanke på deras ålder (tonåringar, fåk. tiskt) får det väl betecknas som något ovanligt. Pjäsen det handlar om är Östen Engströms och Wava Sttirmers Du på jorden . Ett samtal med Anders och Macka är lätt att fora (bara man hinner anteckna). Båda öser synpunkter ur sej, och samtalet böljar iväg av sej självt. Macka går av och an fram· för soffan och talar med händerna. Anders sitter men är h· ka spontan i argumentationen .
D Vidgat gränserna på uppmärksammat TJis
D Naturlig tendens
Anledningen till det här samtalet med Anders och Macka är, att båda just nu har vidgat sina gränser på ett uppmärk. sammat sätt. De har fått chansen att göra teatermusik på
Text och bilder:
BERTEL NYGÄRD - Allt det här är välcligt viktigt, säjer Anders. Detta med ungdomen och musiken och över huvud taget att man gör nånting. I en sån vädd som vi lever i med allt möjligt våld och alkoholproblem och knark och sånt. Ta nu det här med videovåldet till exempel.
- Jag tror det är en naturlig tendens nu att man börjar göra något eget , menar Macka. Att man ger utlopp för sina tankar. Och också att man gör nånting mera, uträttar något. Punkmusiken var en bra puff framåt för folk att ak· tivera sej . Men också den var tidigare mest bara en protest
utan nånting mera att komma med. Det har varit för myc· ket av Magnus Ugglas" jag skiter i allt" . Men åter en gång: båda vill betona mångsidigheten. Punken är inte favoritmusiken rent musikaliskt sett, men både Anders och Macka ser det positiva i att punken har fått folk att börja våga. Detta tack vare att punkmusiken in· te har ställt några höga krav . .- Det har säkert varit befriande för många att få göra en enkel musik och skrika Ut sina åsikter, säjer Anders.
D Teoretisk punkdiggare Macka: - Själv äger jag inte ens en punkskiva, men som nån av mina kompisar sa: jag är mera teoretisk punkdiggare. Diggandet omfattar, både för Anders och Macka, det mesta i musikväg. Det handlar inte om formen, det hand· lar om hur och varför man gör musiken. - Ta de här låtarna som vi har gjOrt för pjäsen, säjer An· ders . De är inte särskilt avancerade. Men vi har försökt få dem att fungera som stöd åt texten . Det är inte meningen att vi som musiker ska sitta och lysa på scenen. Musiken ska i första hand stöda texten . En stor del av musikintresset just nu handlar om klassisk musik. Båda går på musiklinjen i Evangeliska folkhögsko· lan. Macka säjer att det är bland det intressantaste man kan vara med om. Den klassiska musiken har tillfört en ny di· mension i musikintresset. Anders: - Man tänker så här, fasen det är ju därifrån allting
Torsdagen 15.01 H
Östens oCh Wavas"Du på j;otderi"'·t~~----bidil· ""'~~ " ~"!""" ·'. :.""""pdät~ ,,"""""na""""'~-An-~ . , och .
g ar O
"f~l em .' .
Ilar sen "Du på jorden'; ~ Wasa Teater; ..... till en början lite svårt att säja. vad man
_.......
_lIR
Bra, bra, bra, tänker man och kommer inte i formuleringarna. ." . 1bI. . kom koUegan Seg närmast sanningen då c&a roreställningen sa så här: 1ft det backhoppning skulle man ge min,t paGlD&:'
~pn
är om 19 räcker till
ror diktberättelseta,
__ •• liDren av Wava Sturmer QCh f:ramfotS,på see Irlr.~~:-:.~Iapuöm, An:dersEngström och Mat,.
...... .='.
. .atI_ _ ~-- .
. . ål ........ . . . .
a..·:s.-o'!Ii·1f..... p;iIca eJa _
"cea om de .......=a. om rirldcn oc:ft lin-
~
5aDl
Det hit är en _yrka och mr,öv Iip~.& Wav~
Sllinners tcsrer. Hop knyter an fa:uNidsfllgoma, det ;a,l1~ rikrip. till det ~~ pti.
nla på ett du d \ ~Ji,Jl\ftat
ai&on obaörd.
D Aldrig utan
St. Petersaari
St, Pe:tcn:aari skulle jag aldrig ha kunnat vara - pl lOl:Cfn. tror jag. Gruppen sdr på något sätt Dill:m:ardm här sonens musikskapande än något elektriskt h:cllb:md. Se Petersaari har inneburit en massa olika sor musik, med mycket akustiskt till exempel. Det varierar &in visor över folkmusik, folkrock och" akustisk punk"
jazz. - Det här har gett nyttiga erfarenheter. I talar en srund om den utveckling som en musiker ge· , om detta med steget frm rock till klassiskt. Och Sleget till jazzen, något som man ju kan tycka vore ,a lDKIi,'gare för en rockmusiker. Ater en gång kommer An och Macka in på faran i att dela in musiken i fack.
- Jag
nor man kan utvecklas åt precis vilket håll som bbnd de olika musikstilarna. Det är förvisso vanligt rocbnusiker börjar spela jazz, men det finns ju också go· acmpel på motsatsen. Det beror på hur man ser det. ~ inte t~a. om musikaliska fack, jag vill göra en egen ror meJ SJälv. - Och riskera att du isolerar dej? - Den risken finns . Det är klart man kan sitta för sej och spela vilken musik som helst, men om man vill sä· - n:lgOt åt andra blir ju situationen något annorlunda . - Man ska också komma ihåg i det här sammanhanget, musikerna har ett ansvar. När man gör musik som går Ixm hos ungdomarna, så har man ett ansvar för vad man dem med på. Man kan få unga mänskor till nästan som helst. - Det finns ju rockmusiker som röker hasch på scenen, Sijcr Anders. Och man kan vara oansvarig på många andra sätt.
D Sjukligt drag - lXt kan bero på att popmusiken på många sätt är ett Xfcr .ror en masskult~ . Man märker ju ibland rent sjukliga
:Irag I dagens popmusik. Det kan bero på all annat än mu, . en har blivit det viktiga i popen .
~uS fag~,.
· $ltt-åvitmlistkC(l.ocb .
O
,"rer,ålsfwmen.ren.
de "skicy musiken.
påjocden" är 8eAgt, en, {yniårig 1WI.OQ\kr~, hooom ftn.~5 hanS hus,t tu ' AJlIl• .Le'na.,Iu~s
son Glenn som är i tot:Wen. far..
tar ~ 'ilsbf att .bCtät~ o.n sina
b~ ,qfler inpcl>är ~n ~ring
som ~ till en fördjupning!
medibJallq.Q~en~~~ g(fr
~våF.indepi~f~~ skuDe gÖ" ra. Mydeet ~foende på Os,tens fi).rmllgå au g/estalta, natudigtvi~.
samtlig~dessa
rQller, Och lian äl cks$utt>m betätl:i{co. Det måste,*at'iI ~d eilorin ~$l~ion av Östen alt ' geo~mföra den här fö[est~Jlningen. ~ ba ra der aU' orka "fi»a order" fdn 'böqan till slut. delsderta an på bdkddco av eaSelWnd
,kifta
tOller. Att ~ ~on el,l5~m göt alla ~lIetna ger dmutom - si ~
ker jagmaSJ 'uppleYer det -
cnp,er.ar mera. än en
Alla bardt vant med oritdå nu
dålig diktl2sare .tröttar
Qt
sin,
publik,passiverar i stället fOr att
aktiveia~ ~ p~ på jorden" faunstäUs i Ostens och Kristin 'Qbo.us (tegi) (länder• .måste det varanäsr inUlI omöjlig, aU bli .(tÖlt.
_! at1JiU med oIiU mins ';ty~t" . Hk ta....
ftc.
50Ilema _
JO" lOreaas'lco
. . ~ .oeh ~~.
Anders: - Det finns hela tiden krafter bakom som styr. När fem utalsmusiken plötsligt blir populär, så är det inte sagt att det är själva musiken som är det viktiga. Det är mera fråga om en stil, ett sätt att leva. Macka: - Vi har ingen ungdomskultur, egentligen... Vi kommer in på språket och de engelska texterna som exempel hur lite eget man orkar med. - Det är klart det kan vara skönt att sjunga på engelska. säjer Anders. Översätter man en engelsk text direkt till . svenska , så börjar det ju låta löjligt. På engelskaförstår man kanske inte hur löjligt det är. ..
D Egna texter
på svenska är bäst
- Det är klan egna texter på svenska är bäst, säjer Mac ka, men själva språket är bara ett steg framåt. Ofta hör man svenska rock band som sjunger på svenska, men deras texter är ibland helt meningslösa. Anders: - Man kan få höra band som sjunger "res till Jamaica och festa" eller något i den stilen, och såna texter är för jäv, liga . Macka: - Men man ska ju också komma ihåg att det finns ut märkta svenska rockband med utmärkta svenska texter.
D Musiken iir ungdomens medel "Vi har ingen ungdomskultur" , sa Macka. " Men vi har definitivt en ungdomlig musikkultur , i Österbotten och i Jakobstadstrakten där Macka och Anders hör hemma. Vid en diskussion om Du på jorden sa Östen Engström att mu, siken är det medel dagens ungdomar har lättast att ta till när de vill säja något. Anders och Macka håner med . - Skulle jag kunna måla hade jag valt den konstformen , säjer Macka. Men det var naturligt att det blev musiken. Klyftan mellan ungdomen och musiken är mycket mindre än den klyfta som finns i förhållande till andra kulturfor· mer som litteratur, måleri och så vidare. - Det är tufft med musik! - På sätt och vis blir det en positiv följd av att musiken exploateras och görs till pop och mode. Ungdomen länkas på naturlig väg i~ i åtminstone en form av kultur. Kan man sedan, som Osten sa, bli siälv, ständig i sin musik, så är det bra. Anders och Macka verkar ha nått så långt. De Slicker inte under stol med att de helst vill nå mycket längre, att musiken är något som de skulle vilja syssla med som yrke .
fOtstår
M.usiken ä.r aJ\pa~d, i positiv ~ing; De olilca låtarna träffar. Sfämnmgen i juSt det avsnittet där de rb: insalta. . O HIT EXEMPEL p;i. hur musi ken når ~ och åsl<ådatenapp lever del som har varit menin gen: la, ~pekade fÖt' Markus hur bra e,t:Iitc{ pianostyckc.."sit tet"på~ätt ställe i texten.O$ren ~' juSt. sagt aU vi måste t ·börj.~ stava på eti nyte sätt" , och musI ken tar f~ta på optinlismeo och 'ckn barnsliga lekfullheten' j or den. . ~us förklarade att tun ha de skrivit låten när han salt bam vaIi:J~' faäU och uttryckligen
O.n ÖSten, Kristinoch Wan är ae ~d~lare i ~nst~gg~t! $A ar '~t lika 'lättat( plGcb €rad! tie lill. 'f)e't ~ ;lr lero Kjis!ål nens 'strama men tabnck ~ncig~ . ; .t~ ocli ~r ~,ts
yt terligare enaime~on åt ·texteIl, Du $trfranllQJf dej samma~ncm och SillJ'ma kläder, och d~tgerCll _ distallS $pm lyfter • det
.•
O ' MQNOLOGE,N'som Östen g~den
M~n
det när man ser fömlilln1ngen.
emot.qriien ~ ~t djupa.rc:pIao. Du aktiverar dej. ~Ull nog .liin,os det uno ~ Så bär: samma persoa i oli·
I,1pple~.lser i Amerika och Afri ka, samt ,ett p..t a.v. ~,ts "QP\ pisar som b~,n firar bastukrill
kor b~ dU Ii«are ••• .tärda per
:J HUVUDPERSONEN i "Du
kommer! Det är såna upptäckter som har öppnat vägarna riD det här som vi gör nu på Wasa Teater. Tidigare spelade jag dektrisk funkmusik, jag har varit gitarrist i ett par band, Raid och Klenkka Band. Sen har jag ett uppehåll, och så kom den klassiska musiken in i bilden . Den har be lJU mycket. lacka. som spelar piano och gitarr, har också börjat med rockmusik, i gruppen Question Mark. Nu har han varit med i St. Petersaari i snart två u, och i den gruppen ser han början till sin egen musikaliska utveckling.
h d t oc . : .e·-.a.ng',ar ~t~y=t~e=~=
~
'l~~
föisökt l a mm något av ~aggvi. sartskaPklär, - ~var pr.ecis bamer i oss och dct nya $ärtct att , s~.a milO upplcv~e tlär bqrdc visan på JIleIHtn. SÅ ÄR DET .med hela •'Ou
ma"
O'
"'jo:rdcri". Det gåt hem ~ del' ao,&2t.
BEKTEL NYGÅlID
Macka: - De flesta som sysslar med musik drömmer väl om sånt, men det är nog väldigt svårt. A andra sidan, säjer Anders, kan ingen förbjuda en att ha drömmar. Att arbeta på heltid med sin hobby är väl en dröm för vem som helst. A andra sidan : man tänker inte i första hand på det sättet, musiken är mera ett sätt att leva. Det roligaste är att skaffa sej nya intryck och lära sej.
D Ingrävd i texten Ett led i lärandet har det nu aktuella jobbet med Du på jor den varit . Under i stort sett en månads tid har Anders och Macka jobbat hårt med texten, försökt tränga in i den och ge den en musikalisk inramning. - Vi har läst och läst och l.äst och försökt gräva oss in i det som Wava vill säja. Och det har inte varit lätt att för oss som ungdomar att tränga in i pjäsens farfar och hans sätt att tänka. . - A andra sidan är orden så starka i texterna . Bara ge· nom att se på själva orden förstod man en massa . Anders: - Allt är så sant i den här texten . Också fast det är farfar som säjer det så fattar man hur han tänker. Sen får man kämpa lite också , och till slut så lossnar det. . . Macka: - Det är nog mer känsla än teknik i den här musiken. Meningen har hela tiden varit att stöda texten.
D Tolkar farfar Att två tonårspojkar gör musik till ett verk av några medel· ålders konstnärer (Wava Snirmer, Östen Engström, Kristin Olsoni) kan förefalla som en utmaning och verka spännan· de . Lika spännande är de generationsklyftor som finns i själva pjäsen och Anders' och Mackas sätt att gestalta det i musiken . - Först är det farfars musik, och sen är det vi, en yngre generation, som tolkar farfar på vårt sätt. - På ett ställe låter vi pojken Glenns musik brytas mot farfars musik så det börjar låta falskt. Musiken som sådan bryter inte mot texten. Tvärtom . de tU har blivit ett. Att Anders och Macka fick jobbet på teatern, var mera ett hugskott än nångting planerat. Anders : - Farsan (Östen - ÖP :s anm.) kom och sa att det var problem med musiken . Man borde hitta nån som skulle skriva några låtar, och föreslog olika mänskor och tänkte in· te det minsta på oss båda. Sen efter en tid slog det mej all kanske vi kunde försöka. - Vi skrev fyra låtar och åkte till Vasa med dem . Kristin tyckte om dem och vi fick jobbet. Det sista blev klart vec· kan före premiären.
Torsdagen 15.01 1981
8
••
GAMMALDANSFORIJ .fANUARI
I
I
APRIL Fredag 17.4. 'Skatila PIK
Lördag 4.4. Lördag 3.1. NUFS Bergö
Lördag 10.1. Nämpnäs Lappfjärd 1 Utlermossa
Lördag 17.l. Överesse
Lördag 24.l. Terjärv Pörrom
Lördag 3l.l. Munsala Oravais Persmol Korsholm Övermark Tjöck-Påskmark
Jeppo Vöd Smeds by I Vassor Bergö Närpes Korsbäck
TöjbylBöle Dagsmark I Skafrung
Söndag 19.4. NUFS Singsby/Kvevlax Malax Nämpnäs I Pörrom Lappfjärd ITjöckPåskmark/Uttermossa
Lördag 11.4. Terjärv Munsala Hellnäs Gerby Ö-Malax Norrnäs
Lördag 25.4. Purmo Harrsrröml Övermark Torsdag 30.4. Munsala SolfI Korsholm Ö-Malax/Petalax Närpes Tjöck -Påskmark I Dagsmarkl Lappfjärd/KU
-----
FEBRUARI
Lördag 7.2. Kållby Hoppet/Gerby PIK Närpes Dagsmark
Lördag 2l.2. Uf Svanen Oravais Skatila Bergö Nämpnäs
Lördag 14.2.
Lördag 28.2. Purmo Smedsby I Persmo Malax Harrström Kors bäck
NUFS Sundom/Kvevlax Ö-Malax Norrnäsl Pönom KU
MAI
Lördag 2.5. NUFS
Bergö
Lördag 23.5.
Y. Esse
Y. Jeppo Österhamkmo
Pjelax I Harrsrröm Dagsmark
Lördag 9.5.
Kållby Böle
Lördag 30.5. Emet Lillby Hoppet Norrnäs .
.Lördag 16.5. Forsby Närpes
-
-
Lördag 14.3.
Munsala
Komossa
Sundom
Töjby
Lappfjärdl Utlermossa/KU
-
JUNI
MARS
Lördag 7.3. leppo Oravais Singsby I Vassorl Korsholm Bergö
Pönom Tjöck -Påskmark I Dagsmark
- -- - - - - - - - - - - - -
Lördag 21.3. NUFS
Solf
Ö-Malax
Närpes
Lördag 6.6. Y. Esse Karperö Aminne Pjelax/Molpe Korsbäck
Lördag 28.3. Pensala Ö-Malax/Lions Övermark Härkmeri
Lördag 13.6. Forsby Maxmo Närpes I Molpe
Fredag 19.6. Aminne I Bergö Nämpnäs I Harrström Uttermossa Lördag 20.6. Emet LiJlby Y. Jeppo Närpes/Molpe
Lördag 27.6. Lappfors LJlön Aminne Harrström I Pjelax Side by
~.
Torsdagen 15.01 1981
9
••
O
LNING FOR AR 1981 -
- -
-
-
- - - - -- - - - - - - -- - - -- - - - - -
JULI Pje'lax I Harrström Härkmeri I KorsbäckI Skaftung
LöRbg 4.7. ~(
Forsby MoJpe/Nämpnäs Sideby I Skaftung I Dagsmark
Lördag 18 .7. Emet Y. Esse LiJlön Oravais Hoppet/Österhankmo Aminne MoJpe I Närpes Sideby I Uttermossa I Skaftung IDagsmark
Fredag 10_7_ MoJpe Lördag Il. 7 . Larsmo I Lillby Y. leppo Maxmo Karperö
OKTOBER
Lördag 3.10. Terjärv leppo Oravais Petsmol Hoppetl Gerby Ö-MaJax BöJe Lappfjärd I Korsbäck .
Lördag 25.7 . Larsmol Lappfors Y. leppo . Karperö Bergö Norrnäs Korsbäck I Sideby
- - - - - ---
Lördag 15_8.
Emc1
Lappfors Y. leppo Karperö Bergö Pjelaxl Molpe I Norrnäs Uttermossa
I Iions PjdufTöjbyl pc
-
-
---
Lördag 7.11.
Lördag 29.8. Nämpnäs/Molpe
leppo Petsmo Malax I Lions Norrnäs Lördag 14.11. NUFS Hell näs Gerby I Kvevlax Bergö Närpes/Harrström KU
Fors by Aminne Närpes
-
----
Lördag 31.10 . Purmo MunsaJa Vörå Sundom/Korshofml Österhankmo Ö-Malax Harrström I BöJe Lappfjärd
-,
NOVEMBER
Lördag 22_8.
Lördag 8.8 . y _Esse Wlön ~ärpes I Harrström
Lördag 24.10.
Fredag 30.10. Töj by Tjöck-På5kmark
- -- ----- - - - - - - - - - - -----------
:lUGUSTI
Lönhl1.8-
NUFS Keskis Kvevlax Malax Pörtom I Norrnäs UttermossaI Dagsmark
Ö . Esse PensaJa Solf I Smedsby I Rönn vik PetaJax Övermark Härkmeri
Lördag 10. 10. Uf Svanen Vöd Singsby I Skatila I Vassor 8ergö Närpes KU
.-----------
Lördag 17.10.
-
Skatila MaJax Pörtoml Töj by Tjöck-Påskmarkl Dagsmark .
Lördag 21.11. Kållby Oravais Sundom/Singsby I Vassor Ö-MaJaxl Skytteklubben Övermark Uttermossa Lördag 28.11. Terjärv Komossa
--
- - --
DECEMBER
SEPTEMBER
Lördag 5.9. Lillby Y. Jeppo Åminne Pjelax
Lördag 19.9.
MunsaJa 8ergö Övermark Uttermossa
Lördag 5.12. Ö.Esse
Keskis 8ergö Nämpnäs
Lördag 12.9. Fors by Karperö Närpes
Lördag 26.9. NUFS PIK Nämpnäs Tjöck-Påskmark
Lördag 12.12. K:UJby Närpes Lördag 19.12_ Övermark
I
Fredag 25.12 .
Närpes
Lördag 26.12. Munsala Harrström Korsbäck
... Torsdag 31.12. Purmo SolflSmedsby Bök Tjöck-Påskmark I KU
Torsdagen 15.01 1981
10
•
Nyvä110 i uf Svanen USSl
Skall Nykarleby satsa på körsnärsutbildning inför en eventuell Pälsdjurskris? Den frågan får inget definitivt svar, men en in tressant vinkling när uf Svanen i Munsala bjuder på årets revy "Nyvällon " (återväxten). Fred Nybäck, rutinerad revyartist i Svanen, ger dråpliga exempel på hur det kunde gå om Nykarleby satsade på körsnärsutbildning. Jakten efter målt-medeltal ger obehagliga förvecklingar och det blir slutligen fru Ida (Monica Wallander) som får avstyra experimemet se da,! alltför yppiga medeltal börjar dyka upp hos skräddaren. Aterväxten i UF Svanen är god. Den genomgripande föryngring som skett inom revygänget märktes inte mycket under premiärkväl len . Visserligen gick inledningssången lite trögt, men sedan brakar det loss med riviga sketcher, sånger och danser fram till höjdpunkten med Nybäck som pälssömnadspraktikant,
Imponerande säkerhet Speciellt imponerande i säkerhet och rutin är sångarduon Ann-Catrin Holm och Monica Wallander. OS-visan lyckades bäst, men flera andra sånginslag var också mycket lyckade, Duon framträdde i flera repriser med sång, och dessutom i flera sketcher. Till det unga gardet hör också Johan Bacldund. Hans monolog som fattiggubben i Munsala var slagfärdig och träffande, i en nervig inled ningssketch lyckades han också bra som blomsterodlare utan vatten. 1980 medförde bLa. en offentlig debatt om beskattningen av päls näringen. Detta tema återkommer i ett par sketcher, bland annat slu tar skattennämndens sammanträde i totalt kaos, Höjdpunkten i hela skattehistorien blir Nisse Blomqvists korta inlägg som farmare utan skattelapp,
o o
Tjöck-Påskmark uf:s revy heter "Tusen och ett skratt" med under rubriken "En samling sagor i orientalisk miljö". O O Formen är således lånad från Tusen och en natt, med en shejk (Håkan Blomkvist) som låter sin eunuck (Stefan Granskog) döda alla hustrur efter bröllopsnatten tills den kloka Scheherazade (Lisbeth Sax berg) får ho nom att ändra sina vanor genom att berätta så sällsamma historier att han he la tiden vill höra mera. Till miljön hör ännu lätt klädda slavinnor (Birgitta Lund, Katarina . Rosenholm,Carina Storås och Vivan Söderlund)- som allt emellan~t f~ dansa för sin härskare, danserna har övats in av Vivan Söderlund. Vid ett till fälle utökas slavinnorna med en skroderande närpesbo (H~an Norrback), men den visiten blir inte lmgvarig. För musiken st~r rutinerade Thure Hinds, assisterad av ung domarna Kent-Ole Qvisen och M~ten Wikberg.
tiden ser sig om efter något nytt att köpa. Ett statsbesök med fisketur i österled skildras mycket illusions löst och skolfrågorna i Tjock Påskmark Hr en elegant lösning. Under spelets gmg händer en massa till, shejken r~ar i sv~ig heter och utbrister till sist för tvivlat: - It stoo e såde i bootjen!
Hårda tag med lo kalpo litiker
Rollprestationerna är 'överlag goda, med ett plus för Håkan Norrback, som gör täta inhopp och hela tiden sköter sig bra. Den gestalt som gör mest in tryck är ändå Stefan Granskogs imponerande eunuck. De två huvudpersonerna är också Ut märkta, liksom Lotta Lillås' gum mor. Håkan Amfolk agerar sä kert, Sixten Lindfors ger en väl kommen färgklick och Arne Er lands gör sina strama roller på ett övertygande sätt. Alf Eriksbergs elaka politikerporträtt stannar också i minnet. H~an Norrback har fungerat som regissör och dragare av ide gruppen bakom texterna. Man har lyckats undvika smaklösheter utan att ändå göra en tandlös fö reställning. God underhållning med en allvarlig underton har varit tjöck revyernas varumärke på senaste tiden och ~ets är inget undan tag. HARRY STENLUND
Sagorna som berättas är förstås aktuella och lokalbetonade . En stor del av stoffet är från kom munalvalet. Man f~ bl.a. höra om handel med röster och hem ligheterna bakom vissa invaldas framgång - här g~ man stun dom väl h~t åt vissa lokaIpoli tiker. Ett annat tacksamt ämne är färjtrafiken från Kaskö, de resul tatlösa förhandlingarna återges träffande och man Inför också ett helt nytt rederibolag i diskussio nen. Vidare förekommer en polis mästare som fått bord på hjärnan och ett kusligt inslag är revolver mannen, som tror att storpoliti ken är som en västernfilm. Ytter !'lian' får man se en datamaskin, ,0111 kan göra det mesta och sva far på tjöckbons frågor - utom ("n, och hotellkungen, som hela
Överlag goda rollprestationer
Bättre än {iirtjänt Mycket Hr också polisen tåla. Det nya polishuset föranleder n~gra in lägg i revyn och mycket tyder på att staden fått ett bättre polishus än dess polis och invånare förtjänar. . Arets revy har regisserats av Kristina Agren, medan ett team på sju personer skrivit texterna denna gång. Sexton ungdomar finns med på scenen i olika repriser, och trots föryngringen står sig årets upplaga väl i raden av Svanen-revyer. RERTEL WIDJESKOG
• Sixten lind/ors och Karl-Erik Norrbmls kollar vad som finns i luckan, , ,
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
••
Reflex{bandet) kOOlOler ut Oled ·LP
Andå 'framtiden? Hur ser Rejlex(ba1Jdet) på framtiden? Vad händer er ter skivan? Var står man som dansband?
WIll
IiIIlIT frllm häT bIIkom orgeln heleT DIIvid Thö/ix, oc-h spe/liT lin·
• Gillar det han hJl/er pJ med gör Kenneth Lo/ax basist i bandet.
..,~_.
.&!tkdl. .kt kommer snart ut ":1 LP-skiva. Den är ; • 't!rSionet', en svensk _ el' ji:.s!. och torde finnas i " "';n gång i janUlJri. l SMnband med skivinspelning nr ändTllr bandet namn och kommer fr(1mQver att hela bara Reflex. Detta med anledning III' lansen'ngen på finska. Den finska versionen är redan klar. Den S\'enska görs senare, sångaren Abr'rti Sundqvist åker till studion i Sodenbacka och sjunger in de sttmb tenema cill samma komp SOII\
de 6mb.
Svensk och finsk versIOn - Såvitt jag vet är det ganska ovanligt att mao gör både en svens'k och en finsk version, säger Rolf Nordman. Vi vill naturligtvis göra den också på svenska i och med att vi ju redan har en mark nad där. Det hela började redan för mer än två år sedan, då Reflexbandet sände in en provkassett till Disco phon i Helsingfors . - Sen har vi bytt kassetter och brevväxlat i ett och ett halvt år. Den mrsta kassetten var nästan ba ra cO\'crlåtOir, men vi ,-ilie förstås
arbete gjorde att Terjärv fotoklubb, lyckades
sin dokumentation av Terjärv uf genom tiderna
ungdomsföreningens julfest.
....--~~~-mtationen fick ett positivt mottagande, något som rill fortsättning. .
Tcrjän' ufos fotoklubb arlx:tar p~ sill ic. Klubben bildades i novem -79 ;a\' elt 15-tal foto intresserade . SOm dragare för klubben valdes Hans- &il Jakobsson och som kontaktman Greger B)'skata. Man beslöt au inte uppbän nigon skild avgift utan h~lIa sig till föreningen.
Fi'Clde mörkrum Son före julen -79 inköptes mörk rumsutcustningen och byggandet av at mörkrum påbörjades. En kväll i ,,«kan höll man p~ med färdigställan ckt ;av rummet, samtidigt som man u ndervisade om utrustningen. I nw:s var man klar au h:l.lla fotokurs i MI:s regi . Kursen behandlade bl.a. eringar, framkallningsteknik bmerans tilläggsutrustoing . Olika "'rcll~Ul:l.llare har klublx:n också sim. möten. sommaren hade man paus bograferade på var siu håJJ , .....~.. ...I' en utställning . I septem· ~::boda klubben på ny" för all _=~.os fotoskörd . Dohc:::ICIJl:lll:DJ oc h Ijusteknik var inaessana som behandlades. rrllhstarWnpor köptes och man
göra eget material. Bolaget var med på detta, och sen blev det så att alla låtarna är egna kompositio ner. Komponerandet har genomgå ende gjorts som team-work. Nå gon har haft en ide och sen har man tillsammans utarbetat låten. Rolf Nordman och Kjell Lolax har skrivit ner arrangemangen.
B/andad musik Musiken på skivan är blandad. Rolf nämner stilar som reggae, ska, disco-funk och mer renodlad rock. Av de svenska texterna är en gjord på team-work (" under ett aborrseminarium i skärgården"). två är ursptunj;tlij;ten j;tiorda på
engelska Av Johnny Forsman och omskrivna till svenska av Chrisse Johansson. Resten av de svenska texterna har skrivits av Benel Ny gård . . Samtliga texter har ö\'ersaus till finska av Chrisse Johansson . Bakgrundsstämmorna på skivan sjungs aven studiogrupp med bland andra lrina Milan. Reflex(bandet) i dagens version ser ut så här: Matti Sundqvist (sång), Kjell Lolax (Ik eyboards), Kun Lindbom (gitarr), Rolf Nord man (trumpet&flygelhorn), Stefan Sjöholm (trumpet&flygelhorn), David Thölix (alt-, tenor- och barytonsax), Kenneth Lolax (bas och Yngve Lolax (trummor).
Terjärv fotoklubb dokumenterar
föreningen genom tiden
byggde enkla str:\Jkastare för all pröva sig fram med olika ljusförhållanden . Tanken bakom är all få en enkel (före nings-) atelje, där medlemmarna kan fotografera beställningsarbeten, bl.a. passfoton .
Utställningen tar form . Dokumantation var verkligen en sak som tände och en utställning började sakta ta form. Man arlx:tade under namnet "Terjärv UF genom tiderna", och sökte fram gamla kort som kopie. rades och förstorades . Utställningen skulle vara färdig till julfesten. Det blev brållom och mar var tvungen au arbeta till sent inpå nällerna . Det var med ·spänning som man vän tade på julfestdeltagarnas kommenta rer om utställningen. De flesta var po· sitivt instäHda och hoppades all klub ben skulle fortsäua att dokumentera Ter;ärv. I år fortSätter man att skaffa fram material föt fortSatt dokumentation. Nya medlemmar kommer att undervi sas under våren och klubben hoppas att folk tipsar om intressanta fotografe. ringsobjekt. "PEKKA"
• Bengt Björk och Folke Gi.rtö skär ut färdigt monterade förstoringar.
Rolf Nordman säger så här: - Vi kommer nog att kämpa vidare som dansband. Man får inte sikta för högt . Det hör n()~ till att man håller på med "fältarbetet" också. - Det hindrar inte att vi tyc ker oss se vissa utvecklingsvä gar. Skivbolaget har prelimi närt erbjudit oss vissa engage . man g som studiomusiker och uppmur.(,at oss att skriva fler låtar. - Det är klart att sånt känns stimulerande. Man drömmer ju om att få göra skivor och skörda nån sorts frukter av allt det man hållit på med. Den här skivan är en bit på väg, men vi står ju nog med båda fötterna på jorden och fortsätter med dansmusiken. - Reflexbandets medlem mar är ju etablerade i andra yr ken . i Österbotten, frånsett Kurt som flygpendlar mellan Åland och Vasa. Skulle man vilja fortsätta och till exempel etablera sig inom jazz-musi ken, fick man flytta till Hel singfors och det vill man ju in te. - För övrigt ser jag mycket optimistiskt på musiken i Ös terbotten. Det växer fram nya studios som säkert blir bra små ningom . Det är positivt för det har varit eu överbud i Helsing fors tidigare. Positivt för en musikutbildad är också de många nya musiklärartjänster na som växer fram.
I
'
t:
Tor~agen
15.01 1981
12
POSTEN
rtfi~§§ii§§§§i§§§§i§§§§§!';;~;~~;~;;;;··::Sk;;;;d;;k;;;···!
SKIDOR
I
'Y I
:
har vi nog av"
· KARHU BEAR, EASY WAX 140-170 lI:a ....•...••129: •KARHU BETA, EASY WAX 190-21511:a ..•..••.•.149: · KARHU POLO ................................................ 179:· I
uaI ilPl BI
1!'!/I'l·S
I
montering
II
I
servitrisen och restauranglussörsElvy Aronssons liv. skriven av Hägg.
UI pi,
NEDRE TOR~nll k e s p o rnl t . 11 O533
_-----------....;;;;;;.---..;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;...------'Ii P r O v k O·· r nya •
rmp .
,
H O n d a QU1n t et . ,I I I I I I I
Den har Hondas alla goda
egenskaper
O RomlIner om "polisens långa och slitsamma arbete för all klara upp eu lustmord" har vi nog ell överutbud av . All "Rosellnnll" är en atmosfår mättad beråuelse, som ger en rikti gare bild av polisens utredningsarbe te än de flesta andra böcker på om rå det, förklarar kanske redan av all får fauarparet Maj Sjövall I Per Wahlöö står för skrivandet. Dessutom åker ju den skyldige fast , vilket faktiskt också är vanligare i verkligeheten . "PirlIt" är en ovanlig polisroman: Polisman Sune Johansson har samar beret med förfallaren Roland And reasson och i slut produktion får man uppleva dels hur polisen arbetar, dels hur det känns all vara jagad. Mera odramatisk polisrutin återges i "PIlssen " av Robert Rosen . "Be· tlllkningsmllnnen" av Karl-Olov Arnstberg handlar om en ung man, som i början av 70-talet gör Iurriär inom eu bevakningsföretag .
I
I
I
I
I Q I " Stlldsbrellbii/'llrens enSllmhet" • fem dörrar och baktill sepa • 1602 cm) mOLOr, acceleration I . av Ken Wirde är arbetsmiljön en rata svängbara ryggstöd 0-100 km l h 11,8 s; toppfart I storstad och jobbet tungt. Här berät 162 km l h I tas också om livet i ett ungt äkten • fem växlar; GL-modeJlen har skap. eldriven taklucka • den mest tystgående i sin I De aktuella politiska kommenta klass I rerna och den ovanliga vinklingen • förbrukning endast 5,9 II
I gjorde att Maja Eklöfs "Rllpport frdn 100 km (ECE 90 km / h)
• serviceimervall 24000 km I en skurhink" väckte en hel del upp . I märksamhet nä~ den utgavs . Härtill
KOM OCH BEKANTA DIG. DU NJUTER GENAST AV KÖRNINGEN.
AB Auto-Truck OY tel. 12 302 -
I
I
I
~
11 302
innehåller den dagboksanteckningar med innehållet kommunal städning och vardagligt jobb i ell hem . "Ett tIllndrlInde folk" är en bok
.79
.78
.74
.77
.76
.78
Bra bensinbilar • Volvo 242 vinrÖd......................' ...........79
• Honda Accord vit, fin........................ " ..•77
• BMW 320 ljusblå. . . . . .. .. .. . . . . . . . . . . . .. . . . . .. .. .76 i
• Datsun 160 J SSS met.grön, spec. fin. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... ·77
• Saab 99 mätarställn. 56000 km................ " .76
• Saab 96 mätarställn. 72000 km. . . . . . . .. . . . . . . . .. .78
E.7iiilu
Välkomna vard. 8-18
lördagar 9-15 1
Tervajoki • Tel. 961·75056
Lillkyro • Tel. hem 961-74839
I I•
·1 I I
':0 Under Iltldelningen sport och idroll faller "Idolen" av Stig Malm berg. Boken handlar om en ung landslagsspelare som blir ofOrmögen I att spela vidare. Han flyuar till en I
I
landsortsstad där han blir tränare och I
lagledar fOr en förening . I
Helt oförmögen au jobba vidare i
en normal arbetsmiljö blir däremot O En del romlIner behandlar arbets- I den trafikskadade huvudpersonen i livet på ell allmännare säll . " /ackord "DI1gboken" av Gunnar Niland. och Ilndrll beri/llelser" Iltl Sture Ki/I/- I
Romanen beskriver bl.a. hur arbetet . berg beri/lli1r om en ditlerseorbetllnde I
kroppsllrbetares öden och i/tlentyr pJ I
i en skyddad verkstad Iun gå till. ett tlii/skritlet men arbetsgitlllr{ienligt O Om lIrbete i U-länder i samband säll. I
Torgny Kllrnstedts " Slatlfllrmen" I
med något biståndsprojekt finns det flera verk. " HiälpslIm dllm söker u_o är en frän och humoristisk s.k. gene- I landstii/mt" är skriven av Gunnel rationsroman aven ung arbetare. I
von Friesen och berälIar om en lära Arets böcker 1977" - ett årligen I
rinna som blir besviken och desillu återkommande sammelverk över alla sionerad i sitt arbete . böcker som de stora rikssvenska förla- II Olle Nilssons " Ungdom i u-lllnds· gen gell ut under året - beskriver tii/nst" består av reportage och in "Hemlandet" av Finlands Alpo I
tervjuer med fredskårister . " SoglIn Ruuth på följande sätl: I
om den smidige Ilntropologen och 60
Det unga paret Reiska och Leila Ie- I Ilnd/'ll u-landssllgor", skritlen Iltl 0111· ver under kärva förhållanden. Reiska iii Junus kil" närmIIst beskritIlls som har inger jobb Och i ett desperat för- I bdde bred och nYllnse/'lld då den i de sök ati lösa sina problem flyttar fa- I miljen till Sverige. I
kortkortll sllgornll speglllr u-lllndspro blemen ur olikll tlink/Ilr.
"LiIsmix /arbete" sammanslälh av I
Tedigeringsteamet LinderbergISö O Ktlin"llns situation på arbelS derblomi Wirling innehåller lättläst I
I
marknaden är inte alltid sådan som stoff i form av noveller, dikter m .m. I
man kunde fordra all den skulle va om olika arbelSmiljöer förr och nu ra. Vardagen, sådan som den ter sig rumom i världen . I
fOr en skiftesarbetande familjekvin I
na, skildras av Maril Paulsen i "Du, O Hi/r tllr listII" på yrkesromaner I
mi/nniska?". slut. En stor del av dem jag nämnt Vår egen Märta Tikkanen är i " Nu finns med i Jakobstads statsbiblioteks I
imorron" och Ingenmllnslllnd " utställning . Uppräkningen blev I
språkrör för den skara av hemmafruar lång, men det misie finnas en hel I
med utbildning, som ändå är bund del sådana yrkesromaner som inte I
na av hem och småbarn och som kän- finns med.
...................................... ~ "En undersökning i
ungdomarnas intresse"
Fina garantidieslar • Datsun 220 C 5·väx!. oreg. • Oldsmobile Delta 88 met.grön. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. • Opel Rekord 2,1 D röd.. . . . . . . . . . .. .. . . .. . . . .. . .. • Mercedes Benz 220 D ljusgul... .... .......... ·73 • Volkswagen Golf LO grön. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. • Datsun 220 C met.grön, körd 96 000 km. . . . . . . . . .. • Bedford Bliz pak.bil orange. . . . . . .. .. . . .. . . . . .. ..
ner otillfredsställelse med sin silUation . Brill Arenander ger i "/al/Il brOllr brän""" el[ portråu aven kvinnlig halvt misslyckad akademiker. Manliga akademiker Iun oc,kså ha det kärvt. Leif Brunius "Utstude/'lld" beråuar om en nyuteximinerd humanist utan möjlighet till arbete. som antas till en omskolningskurs och får praktik på F1BI AklUellt(!)
:
ErUnt bra begagnade: Lada 1200.... . ......... ·77 grön, mät. 63.000 km, garan ti 3 mån . el. 5000 km p.14.800, Ford Taunus 1.6........ ·73 sällsynt snygg p. 7.500, Toyota Hilux öppet flak. ·77 mät . 50.000 km, som ny p.12.900, Renault 5 TL. .......... ·78 met.silver, mät. 60.000 km, 3 mån. el. 5000 km. BMW 520.............. ·79 mät. 57.000 km, kopp.röd VW Golf Diesel. ........ ·79 6 mån . garanti el. 10.000 km, mät. 41 .000 km . Ford Taunus 1.6...... .. ·77 gul, mycket fint exemplar Skoda 120... _.......... -79 som ny p.13.800, Opel Kadett 1.2......... ·73 1 ägare, ny motor, garanti 6 mån. el. 10.000 km. Ford Capri 1.3. ·69 p.S.SOO, VW farm...... ·72 p.S.OOO, VW 1300. .... ·70 p.3.S00, Rekord 1.9.. . ·69 p.4.000, m.m., m.m., m.m.
- Vad tycker du om ungdomsverksamheten i Malax i dag? - Vilka aktiviteter deltar du i och vilka skulle du vilja delta i? - Hur tycker du ungdomsföreningarna sköter sej? Det här är några frågor som intresserar ungdomsnämnden i
Malax. För aU få svar på dem går man nu ut med en inuesse
undersökning bland malaxungdomen.
- Det utfördes en motsvarande undersökning för fem år sedan, beräl!ar ungdomssekreteraren Stig Lundqvist. Det här en upp följning som ska visa hur saker och ting eventuellt har ändrats under de fem åren. Resultaten ska ligga till grund för en femårsplanedng inom ungdomsnämnden.
sera utan au behöva avslöja sej.
Ungefär 300 slumpmässigt val
da ungdomar i åldern 10 till 24
år kommer au få el! frågeformu
lär som ska fyllas i och återlämnas
före den 28 februari. Den som
fyller i formuläret behöver inte
säua ut siunamn. Man har alltså
möjlighet au ha åsikter och kriti
Jag vill också betona att det här inte handlar om något van ligt papperskrigande för statisti kens skull. Det .Iigger i ungdo marnas eget intresse au formulä ren retuner.ls.
Välkommen i affärer
Bilaffär
Reijo Lähdemäki kb
Vasa, Rådhusgatan 55
tel. 961·118156. 119963
Smedsbyvägen 8
tel. 113411
o FINLÄNDSK
anist i samsats
I ningen mellan Sveriges riksradio
och svenska underhållningsredak tionen , som sänds om söndag i ra dion är Pepe Willberg. Han sjun ger med Lasse Samuels ons orkes
- Det skulle vara viktigt att ta in så många formulär som möj ligt, säjer Stig . Det är avgörande för vårt arbete au vi vet hur ung domarna tänker. Mycket i attity der och intressen kan ha ändrats sedan den förra undersökningen gjordes.
BERTIL NYGÄRD
ter på Estrad i Södertälje. ' De rikssvenska artisterna i pro grammet är Titt i Sjöblom och Gunnar "Silja-Bloo" Nilsson me dan Lill-Babs är programvärd. • Rlldion kl. JO.00 på sölldllg.
Torsdagen 15.01 1981 OSTERBOTTNISKA POSTE'"
-
InfOr spriuansonering och sänk spritpriserna kraftigt! Dessa tyligt sett motstridiga åtgärder är en del av fOrfattaren och skådespelaren Lasse Strömstedts recept fOr hur man ska få bukt med alkoholmissbruket. Den andra delen betonar de positiva insatserna. Olika för· måner som skulle vara rorbundna .med att man avstår från att lösa ut sitt spritkort. Lasse Sttömstedt talade vid nykterhetsförbundets temadagar i Vörå. Tillsammans med en annan talare, Håkan Hellberg, kom han att sammanfatta det mesta av var alkoholdebatten sår just nu .
debaam i i Ösr:crllol· aT ud som är på Efar en länlfe tids piiläPd_ _iDa (som hu inneburil Inn&) pr man nu i
Da 6W brerl upplap k2mpan ~ konk= innehåll. Det bir iletSpe&lades .~ lellUlda· p:aa.i Vöri . Tem:al VU .. Ar del dirfiir Jeppe super?" . men diskussionenu .... mera :au b:andla om hur m:an ska ii Jc:ppe :aR sluta supa. Lasse SlTÖm· .dr ~ sill e&et .ålgärdspro· ,.-.. och del s:aRe sin prägel pi de
ja' med
bm.c:o .
Tio år pJ lttiJle"
1_
C((
ritt
. r:2IlSOnerin~·
.
! TiIlddningen skulle vara ongmr mi 75:or sprit i månaden, odi kontrollen skulle ske med da tlkort. Ingen inköpsregistrering rar ste, men den övre gränsen kollas automatiskt med datakortet. 2. Sänk priserna kraftigt! Det skulle inenbära att en 75:a stark sprit skulle kosta ungefår 20 kronor och en flaska årgångsvin 10 kronor. Motiveringen är i huvudsak att sta· ten inte ska kalkylera i mänskors undergång för att få in mer pen
pr. 3. Höj åldersgränsen till 23 år! Motiveringen är kort och gott art ju _ senare man börjar köpa sprit desto bättre. Spritkortet ska inte erhållas automatisk, utan det bör förbindas med en viss byråkrati. 4. Sälj ingen starksprit på res taurangerna, bara öl och vm, och sätt stopp för de flytande restau l2nger som bilfårjorna är! 5. Premiera den som avstår från spritkortet med exempelvis lägre fMsakringsprem ier, schablonav drag i del(Jarationen och dessutom med en bankbok! Det sistnämnda skulle tillgå så att 1.000 kronor säns io århgen och kan kviiteras ut om man seOan låter bli att lösa ut sin spritkort . Samtidigt som Lasse Strömstedt . . &am de här "förbudsvänliga" ,:~:~ema: ,betonar han att alla ,. . och förbud i princip jr riIltalaode. Det viktiga är de är rättvisa. Nödvändiga au det i dagsläget och iate finns något val. de har restriktionerna . , men jag skulle pm.a ;Ii - friD dem om det fanns en bittre riK. På kort sikt måste sånt här genomföras. På lång sikt är det viJ{tigast med en attitydför äpdring. Vid temadagarna i Vörå gick Lasse Strömstedt ganska hårt ut
mot vanan att koppla samman missbruket med teoner om olyck lig barndom, svåra socialaförhål landen och så vidare. - StäJl upp femti alkoholister framför mej, och det ska visa sej al la har bara en ska gemensam, nämligen alkoholmissbruket. Den sociala bakgrunden är mycket va rierande. Missbruket är vanligt i al la samhällsklasser. Att bortförklara missbruk och däravroljande misshandel och kri minalitet med den sociala bak srunden är att psykologisera och Individualisera problemen.
"Det finns inga enkla fö'rklaringar' , . Medicinalrådet Håkan Hellberg h<,ill med .om .my~ket m.~n ville I oagon man anda bemota Lasse Suömstedts synpunkter. - Lasse rorenldar och det måste vara hans sätt att göra så. Men jag anser nog att han underskattar det ta med h\'sångesten och livsproble· ~et. Det finns inga enkla rorkJa nngar. Håkan Hellberg betonade vik ten av att man låter fördomarna fa ra och går in för att nyansera sej i en disk:ussion om så svåra frågor som alkoholmissbruket. Det gäller också nykteristerna . - Vi måste vara beredda att ständigt tänka om. Ifall det till exempel dyker upp en rapport som säjer att lite sprit är hälsosammare än ingen s/?rit alls, så får vi inte ba ra vifta fran oss de påståendena. Till och med i en sån fråga måste man kunna diskutera utan rorut fattade meningar. - Lasse för fram intressanta och fräscha nyheter i fråga om på följdstänkandet, sa Håkan Hell. berg och syftade på Lasse Ström stedts teoner om hur exeml?e1vis ett ranfyllo inte skulle låsas ID på anstalt utan i stället få " betala
Lotans andra
diktsamling
f.
I
Gd inle in i gdrdpgen.
Nuet behöver dig.
för pli ulhärdp.
morgondpgen.
i
igen" genom uppbyggande sam hällsinsatser. -Jag har träffat p,å liknande sa ker i Afrika, sa Hakan Hellberg. Man tänker mindre i termer av st raff och mera konstruktivt. , Också detta med tvång och för· I bud såg Hellberg som en relativ sak.
, 'Restriktioner kunde vara s;älvklara " - Vi accepterar vissa former av tvång utan att tänka på det. Kör kort, högertrafik och läroplikt till exempel. Varför kunde inte vissa alkolloJrestriktioner också vara självklara? - När det gäller restriktioner i motsats till attitydförändringar, kan man jämföra med vår insäll ning till frihetsrörelserna runt om i värlClen. En revolution med vapen och en långsam förändring innebär båda en fOrm av våld. Då kan vi fråga oss om det är bättre att några mänskor under kort tid skadas till liv och lem eller om fl:'ånga män skor under en Iäne:re tid skadas. I den allmänn~ Ciiskussionen ut talades mycken wrståelse för Lasse Strömstedts och Håkan Hellbergs framställningar. Det förekom ock så uttalanden där man ville betona orsakssammanhang mera än vad Stcömstedt gjorde . Sture Erickson menade att man inte kan bortse från den sociala och andliga misär som många mänskor lever i. Stefan Sjöberg menade att rest riktioner å ena sidan och förebyg gande arbete å andra sidan inte be höver vara varandras motpoler. Bå da är viktiga insatser . BERTEL NYGÄRD
.(Öp återkommer nästa veckir med Lasse Strömstedts anförande i sin helhet.)
Res med ToureIIa Ännu någm platser kvar
21 febr. sportlovsre· sor till A:lperna lell Am See Monte Bondone Madonna di Campiglio Marilleva
28. 3. 2 veckor i Israel 1 v. J erusalem berias.
1 v. Ti·
BOKA GENAST Närmare uppgifter
TRAFIKMINISTERIET TRAFIKSKYDDET
Björkman skriver anspråkslöst om inre erfarenheter. Antyder. att ,när tillvaron blir poesifylld kan den uthärdas :
.Jakohstad 967-12555 Nykarl<>by 967·20 155
tolan Björkman har publicerat sin andra egna diktsamling, INTILL DJG. Omslaget är också för fattarens eget arbete. Vid genomläsningen märker man att Björkman håller fast vid meditationslyriken och det korta aforistiska greppet. Första kort dikten i boken för tankarna osökt till Gösta Ägrens diktning med dess paradoxer: Vänlp inle pd mig. i sPknpden. ]Pg är redpn där .
Som så m ånga andra lyriker i samma ålder skriver tolan om kär lek, ensamhet och död. Men Björkmans dikter om döden är inte hopplöshet och mörker, den är "stilla vårvind/med tunt ljus och sol " . I Analyserar man noggrant mär ker man vissa ordkombinationer som kvarstår genom Björkmans diktning , från ORDSNICKAR GLÄDJE till INTILL DIG . Igen kännandets glädje för läsaren, med 'stjärnor som tänds eller stjärnor :som samtalar och kanske ett tecken /på en trevande utvecklingsfas i den stänäigt sökande lyrikerns inre. Bevis för denna tanke får vi i den sista dikten i boken:
I
Del som inle är
:skpll kommp,
del SQm vpr .
skall försvinna.
Nyfödd skall jag
resa mig opp
loch vandrp över bergen.
I
i
GERDA GRANHOLM
4,2 m iljoner. Bamorganisationer. na (' ' varhaisnuoriso" -förbunden) erhöll 3 miljoner, och bland dem återfinns också många med klar Sammanlagt delades 10.5 miljo partipolitisk anknytning . ner mark ut till olika organisatio Bland partiorganisationema fick ner som sysslar med ungdomsverk· Svensk ungdom 231.000 mark, samhet. De partipolitiska ung· ' med andra ord samma summa som doms· och srudentfårbunden fick FSU .
FSU har beviljats 230.500 mark och UBF 15 .000 mark i statsbi drag .
Torsdagen 15.01 1981
14
Dax för samintagning till yrkes!
2-årig utbildning av
YRKESDEKORATÖRER (kod 365) börjar i augusti 1981. Förkunskaper grundskola . . . studentex amen. Ansökan via länets gemensamma elevintagning inom januari 1981.
SVENSKA HANDELSLÄROVERKET (kod 0414)
Vi sänder gärna ett' informationsblad med närmare upplysningar. Advägen 10 a. 00200 HELSING FORS 20 Tfn (90) 692 4028
I "Il lighel med hesl am mcherna i r mord n ingen n r 293177 rörrall a, år 198\
Gemensam elevantagning lill dc ulbildnin!! , linjer och av delnin ga r vid nedan angivna läroanstalter i Va~a län , -ilkas under visnin g bygger på genomg å ngen rolk skola, mellan · ,kola ell er grundskola : • Iumnasierna (ulom aflonläruvrrken) • allmänna ~ rkesskulorna • handelsläroverken • lanl bruksläroanslallrrna • husmodersskolorna • hushållsskulorna
' J(
• sjukvårdsläruanslallrrna (även för de kursers del, som börjar i januari 1982) • hOlell- ol'h rrslaurangskolorna • hemslöjdsskulorna • linjen för daghemsbilräden "id Svenska ÖSlerbollens folkhög skula - folkakademi
Ansökningsliden lill samdiga dessa läroanslaller ~ch ulbildningslinjer är 1-:-31 januari (undanlag uIgör grundskolans ele ver i avgående klass , lor Vilka ansoknlllgslJden är I. 3.-15.4. 1981).
Ansökan sker med särskilt ansökningskon, som fås från arbetskraftsbyråerna , ovan angivna läroanslalter. kommunalkanslierna el ler elevamagningsnämndem kansli (tel. 96\-118144), som även Slår lill (jämt med ansökningsanvisningar. Ansökningskonet. noggrant ifyllt en IIgl UI färdade anvisningar, insändes till Elevantagningsnämnden i Vasa län, Länsslyrelsens skolavdelning, PB 200, 65 101 Vasa 10. SVENSKA ELEVANTAGNINGSNÄMNDEN l VASA .LÄN
-
YRKESSKOLAN I JAKOBSTAD K.F. Ansökan om elevplats vid - Yrkesskolan i Jakobstad eller - Lannäslunds lantbruksskolor bör ske med speciellt ansökningskort för gemensam elevantagning 1981. Ansökningskort och anvisningar fås från skolornas kanslier eller från närmaste arbetskraftsbyrå. Ansökan insändes senast 31 . l. 81. för den som inte går i gundskola. l. 3.-15.4. för grundsko lans elever. Ansökningen sänds till Elevantagningsnämnden i Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning, PB 200, 65 JOl VASA 10. Kom munalf.örbundet har modernt hyresfritt elevhem. Skolresor med buss över 5 km gratis. Eleverna kan få studiebidrag och statsgaran terat studielån .
Korsholms kommun får äntligen en ungdoms sekreterare. Kommun styrels~n foreslår au Mo nika Agren, 24 år, utses till tjänsten. Från och med nyåret finns Monika Ågren på Ämbetshuset j Korsholm som Lf. ung domssekreterare. Full mäktige skall fastställa valet.
klar med sin ungdomssekrelerarutbild ning 1976. Efter det var hon ert par år
anställd som ungdomsledare i Marie hamn. Korsholm har varit ulan ungdomssek Sedan hösten 1978 har hon jobbat i rt'tt'rare sedan i somras. Ursprungligen Gävle i Sverige som församlingsassis sökte [fe personer tjänsten , man av oli tent, värdinna :h Brynäs IF och som ka orsaker fördröjdes valet och alla [fe kanslist p:l. en bilfuma . Hon bor nu i fICk andra tjänster. Koskö i Korsholm . I denna omging har tjänsten sökts - lag har egentligen varit 'På väg av två personer. Av dessa har endast tillbaka till Korsholm, hela tiden, sä Monika Ågren stadgad kompetens som · ger Monika. Jag tänkte söka mej hem:l.t ungdomssekreterare . redan d:l. jag jobbade på Åland . Men Riktigt srrandsau har ungdoms Sverige lockade. nämnden i Korsholm inte varil genom - Nu Vet jag vad Sverige är, så nu au Kenth Srorm alltsedan v:l.rvintern behöver jag inte längta dit. fonsäuer innehaft tjänslen som fäldedart' inom hon . Det skall bli roligt au börja jobba kommunen . här hemma nu när man skaffat en del Monika Ågren är född i Vestervik erfarenheter och f:l.u uppleva litet and som då hörde tiU Korsholm . Hon blev ra miljöer.
Kristet skidläger på sportlovet
D FÖRlJUNDET Kristen Skol ungdom ordnar också detta år skidläger under sportlovet. Denna gång ordnar man två läger ett för nylänningar och ett för österbott ningar . och åbolänningar. .~åda lägren hålls i Haronmaja i Akäs lompolo.
Lägret för österbollningar och åbolänningar hålls 25 februari till l mars. Det kostar 450 mk med Vasa som utgångspunkt för resan. På det lägret kan man ta med 25 personer, som anmält sig inom ja nuari till Barbro Holmgren i Vasa, tel. %1-11 84 45.(Kl)
1802 LANNÄSLUNDS LANTBRUKSSKOLOR 002 Jordbruksteknisk skola - läsåret börjar i oktober 1981 - specialiseringslinjer efter allmänna perioden; odlarlin je och maskinreparatörlinje . 186 Hushållsskola - läsåret börjar l september 1981 ettårig utbildning Närmare upplysningar tel. 967-11 160, föreståndare U-M. Jern. 1806 YRKESSKOLAN 1 JAKOBSTAD 032 033 053 079 086
105 117 152 156
montör-maskinbearbetare plåtslagare-svetsare bilmontör instrumentmekaniker elmontör husbyggnad beklädnadsteknik kock bagare (planerad temporär linje)
2 år
2 år 3 år 3 år
pA VAR
Läsåret inleds ca. 12 augusti 1981.
Närmare upplysningar tel. 967-10 522, rektor Göran Dahlvik.
Svenska elevanragningsnämnden Harrmansgränd 65 100 Vasa 10
REA
Ungdomlig smak
"WESTERN 'S TÖVLAR" för damer och herirar
199,
3 år 2 år
2 år 2 år 2 år
För tre år sedan övergick man i Vasa län till gemensam antag ning av elever till yrkesläroan stalterna och andra s.k. mellan stadieskolor. I år genomförs den gemensamma elevantag ningen alltså för fjärde gången. Samintagningen berör dock inte all mellanstadieutbild ning. Folkhögskolorna, teknis ka läroanstalten, barn träd gårdslärarinstilUtet och han delsläroverkens studentlinjer står alltjämt utanför systemet. Dessa utbildningsanstalter har följaktligen ett eget ansök ningsförfarande med egna in trädeskrav , ansökningstider osv. För de elever som för närva rande går i grundskolans sista klass och som önskar fortsätta i lant- eller skogsbruksskola, yr kesskola, hemslöjdsskola, res taurangskola, handelsläroverk, sjukvårdsläroanstalt eller gym nasium i år l mars - 15 april. Alla övriga sökande (också abiturienter) skall söka före den 31 januari. Upplysningar om olika sko lor och utbildningslinjer finns i informationsbladet "Utbild ningsmöjligheter i Svenska Ös terbotten 1981" och i boken "Skolor och kurser 1981", vil ka kan fås eller lånas i grund skolorna, gymnasierna, folk högskolorna och på arbets kraftsbyråerna. Ansökningskon och -anvis ningar kan man få i gymnasier na, folkhögskolorna, yrkesläro anstalterna, grundskolorna och arbetskraftsbyråerna. Skolornas förbindelselärare och studie handledare samt arbetskrafts byråernas personal bistår med råd angående konets ifyllande Ansökningskortet sänds se dan. till Svenska elevantag ningsnämnden före den 31 ja nuari (sådana som inte går i grundskola) resp. 15 april (grundskolelever) under adress,
SVEN ' N A
19 HandelsespI. VasaespI.
Torsdagen 15.01 1981
15
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
,~_
RVICEST A TIO NER
HÅRVÅRD
TJÖCK
LAPPFJÄRD
Tjöck bilservice
Dam o. herrfrisering
Serv.station - Bir Bil el .avdelning Tel. 962-23 ')86
SALON-PIA
o EN MAN åkte med båten från Stockholm till Helsing fors. Den finska tullen viigrade sliJppa in mannens elefant. Då åkte mannen tillbaka till Stock holm, ståIIde elefanten på 4 kniickebröd och återviinde till Helsingfors. - Vi har ;u sagt att din ele fant inte kommer in i Finland, sa tullmannen. - fa får viii för fasten ha vad ;ag vill på mina mackor, svarade stockholmaren.
_.
Tel. 962-21920
RESTAURANGER Radio & TV firmor
'. NÄRPES
Närpes
Philips återförsäljare
jANNES VIDEO-TV KB
O~ey ,
Gästgivars
v
Tel. 962-41421
Tel. 962-41480
RESEBYRÅER
'\Ö JESSTÄLLEN NÄRPES NÄRPES ToppenstäJlet
INGVES BUSSAR INGVES RESOR Tel. 962·42048
Yttermarkgården Närpes UF .. ,. ~L\ D :\ff ARER
NÄRPES Jeansställe ~Klädsbop
Tel. 962-42
- Svär på all du kommer all älska mig förevigt, suckade hon hänfört. . - Ja för helvete! • Koo Kais SoIf
Trafikskolor i Jakobstad Trafikskola
TRAFIKMINISTERIET
TRAFIKSKYDDET
• "EN Korsnäs "
Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten
HALDJN & ROSE
JAKOBSTADS BILSKOLA
Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 121A5
Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
soi ska vi ta en lillan militär
l t S :
Unge blyge kavallerifänriken blev utkommenderad som ridsäll skap ät ryttmästarens vackra dot ter. När de ridit en stund under tystnad gav plötsLigt fånrikens häst ifdn sig ett ljudligt brak . - Ehöö, förlät . .. stammar fänriken fram, röd som en tomat i ansiktet. - Soi gärna, sa den unga da , men, jag trodde faktiskt det var hästen . • Kent ÅSlrand Ö·Ma/ax
Ungarna hade ringt på dörren hela morron och till slut förlorade mamman tålamodet. - Jag varnar er sa hon för allra sista gången. Ring på klockan en gång till och ni åker bums i säng! UT! Ja, sen var allt lugnt och fridfullt i flera minuter. Och mamman bör jade faktiskt tro att hon avgått med segern. Men så ringde det på klockan inge. Mamman rusade till
dörren slet upp den och vrålade: - Kom in ögonblickligen, av med kläderna och bums i säng! Sen kom hon inte längre för på trappan stod en något överraskad dammsugsförsäljare . "Stenho.ken " Re;pelt
Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
Tidningen utkommer varje torsdq
Redaktör och
ansvari, utgivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobs,atln 13,
Jakobstad , tel. 967·13 SSS
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
Redaktör i Vasa S·E . Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961 · 113522
Redaktör i Sydösterbotten
Benel Nygård,
Box 21. 66100 Malax ,
tel. 961·651 SI4
REDAKTIONSRÄDET
Alf Snellman, ordförande,
Su'a nn c Ldlkull . Karin Blomqvist.
Br i" . S\ cd lu nd. Rall' Skå tar o, h
Lasse Erikss. )O .
PRENUMERAT10NSPRIS 1981 Helt år .. .. ........................ 40. Halvt år .. .... ...... .. ... .. ...... .. 25. Skandinavien .. ..... .. .... .. ..... 50. Lösnummer ...... .... .. .... .... .. 1. ANNONSMOTTAGNING
sOU :s kansli, Vasa .
tel. 961 · 113 S72 och ilS 372
OP :s ANNONSTJÄNST
Raymond Wesander
Marketing Jakobsgatan 13 . Jakobstad , tel. 967·11827 Annonser bör inlämnas senast måndag kI. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·13 SSS ANNONSPRIS I texten.. ...... .. .. .... ..... Efter texten . .. . . . .. . .. .. . . . . . .. . Ikstärnd plats -,20 per mm
G
U S
'I' & p
2.90 2.90
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tillauspris -,30 spmm och flrg . För~ninls spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in rinlts eller som på Irund av post förseninl inte införts i bqlrt num
mer . ©PlB ""IIMII
Jakobstads Tryckeri och Tidnings Ab - 198 I
Torsdagen 15.01 1981
.~lf~. -
FSS tänker grunda sydösterbottniskt skoldistrikt
TILL FJÄLLS!
~ Elev~åren v!d S~FF i Yttermark står inkommande lördag vardar for ett hlstoClskt möte då FSS syd-österbottniska distrikt ska återupplivas. Distriktet omfattar området Vasa - K:stad. Till mötet är al la elever på sk. mellanstadienivå välkomna.
Ylläsjärvi, Äkäslompolo eller Mali i Sverige 21 .2.- 28.2
•
795,795, 795, 795, 795,-
795, 795, 565, 695, 615, 795,
FRÅN
28.2.- 7.3. 7.3,-14.3. -
-
14.3.-21 .3. -
-
21 .3.-28 .3. -
-
28.3- 4.4. - 4.4.-11 .4. - 11 .4.-15 .4. - 15.4.·-20.4. - 20.4.-25.4. - 25 .4. - 2.5 . - -
I priserna ingår resorna , logi m . helpension och bastu var je dag .
BUSSRESA TUR TUR EXKl. LOGI
O. RE
•
200,· Rabatter: .......... -25%
Barn 4-12 år .. ...... -50% under 4 år . För grupper en _ over enskommelse
•
SPORTLOVS RESOR TILL MALA 21 .2.-26 .2. 1981 Pris 895, 26.2.-01 .3. 1981 Pris 595, Resorna + logi m . helpen sion på hotell.
».« BDlIIUI RESEBYRA
• • • •• • • • • ~
•
·• ·•• • • ••
·
sett om man har nånting med FSS at.t göra tidigare . Kort om vad som kommer att hända på mötet: • Marit Berndson - gammal ak tivist inom skolungdomsförbun det , kommer att ge en tillbaka bliå fdn den tid d~ Österbotten ännu hade ett aktivt FSS-disuikt. Österbortens diStrikt hade verk samhet framtill början av -70 talet. Marit var med i verksamhe ten och hon kommer art berätta om denna tid . • Allmänna riktlinjer för verk samheten diskuteras. stommen till en verksamhetsplan görs . • Till sist väljs en distriktsordfö rande samt distriktsstyrelse. Var je skola som infinner sig till mö tet kan göra anspråk på en styrel se plats . Det är att hoppas att mötet får god uppslutning så att man kan komma ur det dödläge som elev . förenings och FSS verksamhet har befun~it sig i under de senas te åren iOsterbotten. Elevkåren vid SÖFF önskar alla intresserade välkomna till SÖFF inkommande lördag. Mötet börjar klockan 13.00. För de som kommer norrifrån går en buss från Vasa kl. l LOO. För dem som kommer söderifrån startar en buss kl . 11 .50 i K:stad, i Lappfjärd är samma buss kl. 12 . 10 . HANS HORTANS
I resorna ingår: Buss- och flygresor, lunch i Leningrad, rundtur, logi på 1-kl. hoteli, 2 pers .rum , halvpension, mid· dag pa Kym i Motell, övernattning med frukost 1-kl. hotell i Helsingfors . lunch i Björneborg, reseledarservi ce. Avfärd: 3, 10, 17 o . 24 april 1,8, 15 o . 22 maj
pa
LENINGRAD 415,495, 495,
262-01 .3 263.-29 .3. 23/1.-26.4.
I resorna ingår; Halvpen · si on, 1·kl. Bussresor Vasa Len ingrad-Vasa . Rundturer. Intrades avgifter.
BDlIIUI VASA; Stationsgatan 7, tel. 112 112 NÄRPES: tel. 962 ·41 271
·•• • • • ••• •
·••• ·••
...•................•
·•
~
Annonser,! _ l
_
Namn:
Klipp ul denna kupong och skicka den lill SÖU HandelsespI. 10 D 65100 VASA 10 eller ring 961 · 115372 och 'råga elter Bror.
Adress:
Helår D
- -
Rinkbandyn startade i Korsholm Senaste söndag hölls en länge efterlängtad premiär i rinkbandy på rinken i Smedsby. Åtta lag h;l de anmält sig till turneringen som arrangeras av idrotlsnämnden . Turneringen pågår uder hela ja nuari och februari . Efter premiären kan man säga att både spelarna och den fåtaliga
publiken tyckte att dct var roligt värre, även om vissa oklarheter med regler och paragrafer upp stod .. Särskilt roligt för spelare och publik var däremot inte det fak · tum att man själv måste ploga Isen . Första omgången: Norcar-Iskmo-jungsund 2- 6. Målg . Nort:ar : A. Kargus och A. Nordbäck . Iskmo-jungsund : K-O B)örk 2, A. Back l, R. Rönnholm l, L. Skog l, B. Håkans l. Hoppet - Kuffen 6- 4. Målg. Hoppet : A. Hietamäki 2. M. Suos te 2, P. Pedersen l , B. Bark l. Kurfen : A. Öhling 2. N . Högnäs l . H. Rintamäki l. Smedsby Uf-:Koskö Hf 15- 1. Målg. Srnedsby: H. Toivonen 4, j, Rantamakl 2, D. Kesti 2, j . Ahtola 2, L. Fagerström 2 , G . Småroos l C. Veslcrgård l , G. Mattas l . Kos: kö: B. Krus. Allians-Singsby <)- 1. Målg. Allians : H . Invenius 3 . P Ahl ström 2, K. Tallbäck l . j . Sand -
Halvår D
berg .1, M. Salo l. Singsby: L. Norrgård.
Skytteliga: 4 H . Toivonen . ., H . Invenius , 2 L. Fagerström, j. Ahto la . D. Kesti, j . Rantamäki, P. Ahl ström , A. Hietamäki. M. Suoste . A. Öhling . K-O . Björk . Serietabell Smedsbv ... . . . Allians ....... .. Iskmo-jungs .. Hoppet . ...... . Kuffen ... . .. . . Norcar .. ...... . Singsby .. . .... . Koskö ........ .
l O O 15 - l 2 l O O 9- l 2
l O O 6- 2 2
l O O 6l l l l
O O O O
4 2
O 1 _ 4- 6 O l 2- 6 O 1- <) O 1- 15
O
O
O
O
Jubilee till Petalax Jubilee är bandet som håller på all skaffa sig en position som ett av Norrlands bästa band. Och på lör qagen den 17 januari har vi här i Osterbollen chans att se och höra dem. Då kommer de nämligen att finnas i Petaiax. En helkväll med Jubilee - det är inte illa . Jubilee består av fem medlemmar, fyra killar och en tjej. Tjejen heter Gun Rehnman-Blom gren spelar keyboar~s och sjun,ger (hon har figurerat i OP förut). Ov riga medlemmar är Anders Öst man, f.d. Max Fenders, gitarr Ch rister Blomgren bas, Per Burström trummor och Olle Hellström key boards . Jubilee har spelat med den här sällningen i ett år ungefär, men orkestern har existerat cirka fyra år. Jubilee är ett tufft ungdoms band, med fina sångare och väl ar rangerad musik.
, 'Fanns inte ett dåligt band" • Break vann
....
·• ·•• RESEBYRA ».« • •
finlands Svenska Skolung domsförbund (FSS), har inte fön s~ mycket väsen av sig under de senaste åren . Verksamheten hat främst koncentrerat sig till Hel singfors distriktets (Heco) verk samhet. Senast man hörde nånting av FSS i v~ra skolor var hösten - 78, när förbunder arrangerade dags verke insamlingen för Chiles och Södra afrikas folk . Grundandet av ert syd-öster bortniskt distrikt skall ses som en försök art rycka upp den insom nade elevförenings verksamhe ten . DiStriktet kommer ocks~ an verka för att det förs en diskus sion i våra skolor, det är mycket vlktigt att det ständigt förs en diskussion om skoldemokrati , elevernas rättssk ydd osv. Det gäller med andra ord att hålla debatten om våra skolor vid liv . Detta vill distriktet se som en viktig uppgift . Som arrangör för mötet stir elevkåren vid SÖFF. en av de få fungerande elevföreningarna i syd-österbotten . Distriktet kommer att omfatta' alla skolor p~ meUanstadie niv~ inklusive folkhögskolor. Geogra fiskt kommer distriktet att om fatta alla skolor från Vasa i norr lill Kristinestad i söder. Arrangörerna betonar att alla intresserade elever är välkomna p~ detta grundande möte, oav-
16
Rock-Kunigas arrangeras årligen av Suosikki . Tävlingen backas upp av diverse sponsorer - den här gången - och är ett såkallat superkommersielIr jippo. Break anmälde sig som ett av närmare 200 band - "hirveä määrä" - till en av trettiotalet kvaltävlingen den som gick i Evi järvi. Där vann Break och befann sin småningom i en buss på väg till Varkaus. - Vi gick direkt till final. De flesta andra band måste kvalifi cera sig via nån slags semifinal, berättar trummis Kenneth Ed feldt. I finalen flöt allt bra tills Ken neth sparkade av pedalen till bastrumman i mitten av den andra låten . - Fick lov att slå som fan på cymbalerna... tror inte att många märkte det. . . Segrarna u tsågs a v. en jury , bestående av några lokala förmågor samt två av Finnievys producenter, Tommy Liuhala och Pekka Kotilainen. Polartuotanto har producerat hela Rock-Kuningas . Deras sales manager Mani Järveläinen s~ger såhär om Break i telefon till ÖP: Break ~r ett utvecklingsdugligt
band, bra musiker, även om de ras musik kanske inte är så kom mersie Il t gån g bar. . . Den allmänna standarden i årets version av Rock.Kunigas var enligt järveläinen betydligt bä tt- , re än ifjol: Fanns Inte ett dåligt band ... alla lirade rent och många körde med egna l:1tar . Tävlingen kördes i tv~ klasser: rockabilly var den ena medan he avy rock , ska, nya vågen fick bil da den andra gruppen, den som Break vann. - De spelar en slags förfinad rock , tycker Järveläinen . Ett punkband från H :fors - Kiss My Ass - placerade sig som tvåa. Breaks två låtar: "I Can Feel It" och " Jimmy" har kompone rats a v alla grabbarna i bandet tillsammans . - Vi har jammat ihop och plockat ihop l~tarna av allas ideer. tagit med de bra och skip pat de dåliga, berättar Kari Vir kama, som fick beröm för sin sång av juryn. Fortsättningen? - Nog borde det bli mera keikkor härefter. . . Detaljerna för skivinspelnin gen är ännu oklara , allt torde dock klarna inom den närm'a ste framtiden . PETER GRANSTRÖM