Österbottniska Posten (ÖP) nr. 2 1982 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

NÄRPES UF är som känt definitivt uppspjälkt på tre föreningar och Yttermark jobbar hård med de formella frågorna och försöker sedan i höstas. Närpes uf i centrum fortsätter under samma namn få en bas att starta från, medan man i centrum inte ännu har men i mindre omfattning än tidigare. Rangsby uf och Yttermark tänkt igenom problemet så noggrant uf har man tvingats att nybilda. . I CENTRUM råder en viss avslagen stämning, förståeligt nog . ... VAD EKONOMIN beträffar, delar man som känt på lika viHkor. Man är inte pessimister, men man menar att det på sikt måste Det kommer troligen (revyn är ännu inte fördigspelad) att inne hända något stort i fråga om Närpesgården. bära att aHa tre föreningarna startar med en skuld på kanske I RANGSBY OCH Yttermark är man optimistisk, men samtidigt 0.000 mark. reserverar man sig för eventuell "uf-krapula" om några år. HUR ÄR LÄGET i januari 1982? I stort sett så att man i Rangsby Se sidan 16-17!

' Torsdagen den 14 januari

Danskrisen går djupare

'Torrtid' inom uf-rörelsen?

. D HÄR OM DAGEN gästades ÖP av ett par Otid:are från Helsingfors som uppgav sig vara på jakt efter "Nitens källor i Svenskfinland" . Det är de källorna ÖP har brukat skryta med, då Otid ibland har fast nat i en smal ungdomsvädd i tätor terna. D DESSVÄRRE fick man göra Otid:arna besvikna och meddela att de kom på fel årstid och kanske lite fel i tiden i övrigt ocks. D MAN FÅR NÄMLIGEN lätt en känsb av att det är torrtider just nu, i varje fall när det gäller "Nile~s uf källor" och den bransch som OP är en del av. Alla har hört talas om danskrisen. Frågan är om inte krisen går djupare. Det kan hända att man trampar fel när man säger så, men intrycket biter sig fast. (En orsak till att det är lätt att trampa fel, är att man ser saker och ting för kortsiktigt. Det är lätt att notera en aktuell vågdal, samtidigt som man ser det förflutna som en obruten, "rätlinjig" utveckling. Men en långvarig utveckling består oftast av både kortvariga toppar och kortvariga vågdalar.)

Klart är i varje fall att danskrisen är mera skärpt än någonsin. Den har i och för sig funnits i många år, men när man tidigare har kunnat se en långsamt nedåtgående utveckling, verkar det i dag som något av ett tvärstopp på många håll. En del arrangörer läg ger av helt och hållet, andra skär ned kraftigt, och or kestrarna känner att marknaden krymper. Danskrisen är mer än en danskris. Den "ynglar av sig" på andra områden. .. Den påverkar bland annat OP. Dock inte - som uf-veteranerna i Nyland brukar skriva - så att tid ningens "vinster" skulle minska, utan snarare så att dess förluster lätt kan b'li för stora. Danskrisen har också återverkningar på förbunds nivån och uf-rörelsens allösterbottniska ledarkader. Det är tänkbart att den uppgivenhet och passivitet som man i pessimistiska stunder kan tro sig bevittna, har att göra med krisstämningarna. Kanske är det så att SÖU:s förtroendemän alltför mycket har plockats fram bland dansarrangörerna. I ett läge då den branschen är på nedgång. kan en viss uppgivenhet breda ut sig. Att det är lite avslaget på landskapsnivån. kan väl anses uppenbart. Debatten rasar inte som den borde. och i den mån den rasar så är bara några få aktiva in blandade. Förbundets storsamlingar drar inte folk som tidigare. utan de får raggas ihop per telefon när mötena närmar sig. Diskussionen i styrelse och ut skott är inte så "elak" som önskvärt vore.

Samtidigt kan man ju - för att se läget i ljusare färger - påpeka att det är synnerligen aktivt pä före ningsnivån. och särskilt kanske bland småföreningar na. lämnar man dansproblematiken därhän, så kan man lätt visa på en föreningsaktivitet som är fjärran från allt vad vågdalar heter. .. Som exempel kan nämnas: SOU:s medlemsföre ningar åStadkommer över sexti julfester med gedigna program. De totar ihop två dussin revyer och slår alla tidigare rekord. De har fyra sommarteatrar i funktion och fler på kommande. De bedriver tävlingsverksam het, och de engagerar sig allt oftare i byafrågorna. . Så egentligen kunde diskussionen sluta där. Det är nämligen självklart att det är så det ska vara; ~et är på föreningsnivån tyngdpunkten ska ligga. SOU är i första hand till för att föreningarna ska fungera. A andra sidan vet alla som har varit inblandade, att det alltid finns ett behov av ertl stamtrupp" ideo loger" , aven ledarkader som kan uf-frågor (eller ger sig ~öjlighet att lära sig) och ger tyngd åt förbunds satsnIngarna. Det är där det borde "sprätta till" lite i dagsläget, lämpligen då inför det nya året med ny styrelse och nya utskott.

Skillnaden mellan dagsläget och exempelvis 60-talet är, att det tidigare fanns en stabilledarkader på kans ke 50-talet personer, en grupp aktiva som återsåg var andra på förbundsrnötena och därmed sörjde för att diskussionen gick vidare. Det är något oerhört viktigt att det finns en stam trupp som inte behöver raggas ihop utan spontant möter upp och till och med ser fram emot att komma ut och debattera. Det ger en grogrund ute på fältet för förbundssatsningarna, och det ger en allmän sam hörighetskänsla. Det har tidigare i ÖP påtalats ett par brister inom den svenskösterbottniska uf-rörelsen: den dåliga "kontaktverksamheten" och det svaga engageman get utåt. Båda fanns _på "stamtuppens tid": man ordnade treföreningsträffar och annat, och man arbe tade för u-länderna. I och för sig har den där stamtruppen naturligtvis aldrig varit tillräckligt stor. Men den var större - och aktivare - tidigare, och det är det viktiga.

Nu finns det en sak som man ska' komma ihåg - och den kan ge orsak .att se positivare på dagsläget än vad som ovan framkommir: Det handlar inte bara om att vara aktiv och rörlig och ha en bra ledarkader. Det handlar också om åt vilket håll rörelsen rör sig och le darkadern driver den. Där är det uppenbart att 60-talet inte är ett före döme i alla avseenden. Vi vet att 60-talet var rationaliseringens, koncen trationens och fusionens årtionde också inom uf-rö relsen. Man skulle vara "lönsam" och - faktiskt öp pet uttalat i debatterna - "kommersiell" . Alltså var man beredd att acceptera en viss föreningsdöd till förmån för stora enheter som skulle "bära sig" . ..Ingen ska påstå att dessa strävanden var något som SOU som förbund drev på. Me!! bläddrar man i tid

ningsklipp, årsböcker och protokoll från den här ti den, märker man ju snart att det också på ledande uf håll talades mycket om "lönsamheten". Det var "fritidscentra" och "storsatsningar" för hela slan ten. Det är inte sagt att uf-ledarna drev på den här ut vecklingen, men man verkar att ha accepterat den och gett upp försöken att motverka. Mycket förenklat kunde man jämföra 60- och 80 talen så här:

• 1960-ta/et: Man talade om avfolkning och konstaterade att by arna töms på ungdom, som flyttar in till tätorterna. Slutsats: Uf-rörelsen får inte svika utan vandra in i tätorterna också den. Det är möjligt att en del byar blir så ~,'tömda" att foreningen upphör, men det får man acceptera. Recept: Fusionera, skapa starka tätortsföreningar , en per kommun kanske, och satsa på storfestplatser. • 1980-ta/et: Man talar väl fortsättningsVis om glesbygd och av folkning, men man talar också om en återflyttning. Framför allt har det kommit in en "trivselfaktor på bynivån" i debatten. Slutsats: Uf-rörelsen bör ta sitt ansvar på bynivån. En fungerande byförening är den del av den trivsel som eventuellt motverkar en bortflyttning. Recept: Understöd småforeningarna. Ge dem möj ligheter att få samhällsstöd för lokalrenoveringar , ge dem ökat utrymme i festfördelningen med_mera. Det är naturligtvis förenklat och tillspetsat, men det är så här debatten framträder i handlingarna. Skillnaden kunde uttryckas så att man på SO-talet mera ser uf-rörelsen som motgIft mot "avfolkningen". Stora tätortsföreningar och döda byföreningar skulle däremot innebära att· man be traktade uf-rörelsen som ett bedövningsmedel och en symptom/indring. Allt detta med småföreningarnas återkomst är na turlligtvis i många stycken resultatet av något som hänt ute i byarna. Men man ska inte förringa för bundsinsatserna och "propagandan" (folk kan på verkas; lägg märke till hur" böleandan" har blivit ett begrepp i Närpes). Inte minst ska man notera uf-Ie darnas påtryckningar för ökade renoverings bidrag och liknande.

Det här är naturligtvis ett plus i kanten för dagens uf rörelse. Samtidigt är det risk för att SÖU för länge har surfat fram på småföreningsnivån. Det har ska pats en föreställning om att det är uppåt på alla om råden, vilket det inte är. Det behövs en upptrappning inom en ledarkader som bör vara större än den är i dag. Det ska så inte handla om manifestationskultur, "stortänkande" och jippon. Det ska handla om att skapa en grogrund för satsningar och kampanjer som ger utslag på före ningsnivån. Den första Jockekampanjen, "Jag tänder på dans", kunde vara riktgivande.

~tfj"~

Torsdagen den 14 januari

,--------------------------------------------------~~~~=-~~~~~-------------------------------

Jockes skidklubb Ungdomar, rösta

och ta ansvar!

J.!>Ckes 8otnia-kampanj går vidare och nya inbetalningar kommer in. Annu fler anmäler intresse och de ska väl småningom också orka ta sig till bankkontoret och betala in sina 20 mark till DUV (De utveck lingsstördas väl) . Här är några nya ulmaningar (de i raden till vänster har alltså redan betalat si· na 20 mark). Har utmanat Bengt Kadå KllrI-Erilt LtJngbacRa Ole Brommels

/_-Erik Frosldah/ )

HaliS Ström Railler Bä/ing

Henrik Kuni

Håkan Kuni

Jan-Erik Krook

Krister VikslCand

Mauri Puurula Sten Sunabacka Torvald Hästbacka

? Unnaningama har som synes" halkat ut" över hela landsdelen, och det är bra . Inom skidklubben undrar man lite till mans varför så få uf-profiler förekom mer bland de utmanade. OäIför kan lämpligen påminnas om an man inte be höver bli utmanad för aH H komma med i gänget. Ring Bror på SÖU-kansliet och anmäl dig bara . det går lika bra! En annat påpekande : det finns säkert folk som betalat in sin DUV-avgift och ändå inte syns i listan ovan. Det beror på an listan är några dagar efter sin tid så an säga. Vi återkommer. Överlag positivt gensvar bland riksdagsmännen. rapporterar Jockes Skidk lubb. Förra veckan meddelade Norrback, Söderström och Malm au de åtminstOne .. i teorin " kan tänka sig an ställa upp i Bomialoppet. Allt beror på vädret och träningsmöjligheterna. Nu meddelar också Lillqvist och Renlund sin inställning .

Bror Lillqvist: - Tyvärr får jag meddela au jag nog inte kan ställa upp. men jag betalar gär na 20 mark till DUV! Jag tycker det är en bra kampanj. och pengarna går till ett gott ändam:ll. - Jag vill inte heller utmana någon. eftersom jag inte själv ställer upp.

Boris Renlund: --:- lag är positiv men släller inte upp otränad. Jag har skidat 100 kilometer i ,·'nter . men,) ag vill ha 4-500 innan jag går med i Botnialopper. --:- Det h)alper 'nte an man säger man ska ta det lugnt, prata med folk och så v,dare . Jag känner pojken Renlund: så fort starten går så säl ter han iväg så hån han orkar. .. - Men i princip positiv, alltså.

För oss är begrepp som demokrati. åriktsfrihet och jämlikhel självklarheter.

Vån lands hiswria och händelserna i världen idag visar an dessa begrepp inte

är några självklarheter. I många länder fänglas mänmskor försina åsiklcr och

krav om demokrati.

Grunden för demokratin är individernas deltagande i beslul som berör oss

alla. d.v.s, byggandet av vån eget samhälle. Vån dehagande i denna beslutsp

rocess inskränker sig i de flesta fall lill deltagande i olika val. Genom an rösta

ger vi våra politiker fullmakt an fonsäna arbetel på an upprällhålla en de

mokratiskt och jämlikt samhälle .

Vi står inför en presidentval. Presidelllen väljs av e1ekwrcr. Genom an delta

i elektorsvalet inkommande söndag.och måndag är vi mcd och garanterar an

vån lands president väljs av folkvalda förtroendemän . samt aH vår blivande

president får en förankring hos det folk han är vald aH leda. På deHa säu värnar vi om en trygg framtid för oss själva och kommande ge

neIationer samt förhoppningsvis eu liv i fred för vån lands och Europas folk.

Ungdomar. genom aH rösta är vi med och tar ansvar . vi skall visa al l vi kan axla deua ansvar. Sture Erickson ordförande

Svenska Ö stcrbonens Ungdomsförbund 'r. f.

Minst fyra revyer till Vasa teater ÅTMINSTONE fyra uf-revyer kommer att gästspela på Vasa teater i vin ter. Vörå uf började redan den 8 januari med "He va naassand" som loc kade 152 personer. Nästa i tur är Pörtom uf med "Sett nedifrån " som ges söndagen den 17 januari kl. 16.00. Det är vidare klart att Tjöck-Påsk mark uf gästspelar 6 fe bruari med "Comedia dell' arte" . En månad senare, 6 mars, har ÖvermaIax uf - som ännu inte haft premiär lovat gästspela. Närpesborna tänker visa sin revy på Borgaregarans skola , För Karle by uf:s del blir det inget gästspela i Vasa. Lämmeltåget till Karleby från vasatrakten har redan bö rjar.

SÖU ordnar en gruppresa till "Vaalesåvaale" nu på lördagen , Det kan bli fråga om ytterligare gästspel på Vasa teater men då blir det på söndagar. Inom kort harVT premiär på "Den vita ångbåt en"

och då blir teaterns eget program så späckat att del inte finns plats för revyerna på lördag kvällar.

1:ZiEi2JiiTN'SKA ~STE!

DET GÄIllR FREDEN

riksdagsman I

läkare

Ditt val för fred. DFFF, Kalevi Kivistö listorna 57-83. Stödgruppen

Kruk makaren Au kunna dreja. forma ting i lera. är räll vanligt i dag. Del var dct också för rrelllsen år sedan. Nu växer det upp små krukmakerier längs landsvägarna hos oss. och amatördrejare skapar kru kor i lera. en konst som de flesta län sig vid någOl medborgarinstilul. Men få av dl' m är krukmakare i !fl'd je kd, Runar Nieminen är del. Han gör ,krukor på d~1 gamla sällel - han bör jar med all gräva fram lera ur åkern. han knådar . rullar och sI.år dl'n i bor dc, . I ills den låler sig formas av hans händer. Om han misslyckas . knådar han ihop leran och börjar om på nYI! . Runar Nieminen formar också lan kar. lankar om sill liv och tillvaron i allmänhel. Ingmar Lindqvists program . Krukmakaren' handlar bådl' om hur krukor formas och om hur människor formas. IV2 lördag kl. 17.10.

Det spekuleras för lite

• FÖR ÖVRIGT har man inte sett nån kandidat som skulle ha lovat att på allvar ta itu med vinlern . Kanske ska man inte bli förvånad. Det är en valkam panj där en dygd är att inte lova nånting. Del vill säga, nog lova i och för sig men samtidigt försäkra att all! ska bli som förr. - Mina väljare ska få det oerhörl mycket bättre, men jag länker inte ändra på nånting! Går man ut på det sättel - och det gör man - så får Dl2n sansa sig och gå den säkra vägen. Man får plocka fram lite etiska värden, några utmärkta grannlandskom munikationer, en fred som man ska försvara med olika vapen, en trygghet som medborgaren ska få vila i. en a\'ideologisering som lovar stabilitet, en Paasikivi som är Lika omtalad som jungfrufödseln i Betlehem. en Kekko nen som är lika värd att efterlikna som Presley på 50-ta ~.

DET ÄR välmärkta kort som alla vet hur man ska spela . - Jag lovar att avskaffa vintern på tre månader, men jag försäkrar att allt ska bli som förr. .. Del håller naturli/(tvis inte. Ska allt bli som fÖrr, så får man ta i lile försiktigare. - Man ska inte använda egna ord när man lalar utri kespolitik, sa en kandidat här om dagen. och del är näs tan det mest upphetsande som har hörls under kam panjen ,

Då ska man kanske inte vänta sig några revolutionära uttalanden om vintern.

D I OCH FÖR SIG skulle del ha varit politiskt läge för vintern i den här valkampanjen . Väldigt mycket läge till och med. Det skulle ha funnils ett oerhört underlag, ett stort upptagningsområde. en enorm identifikationsyta, en väldig väljarkår. Frågan är om de säkra korten' skulle ha stått sig i konkurrensen. lova dina väljare att fixa lite eliska värden. och inte en skrått vet vad du egentl;gen lalar om. lova att bara försöka avskaffa vintern, och väljarna bockar och niger i båset när de sätter dit ditt nummer. Men det är ingen som har vågat. De har fått för sig att det är läge för att inte använda egna ord. - Då misstar de sig. menar Sven (7 ha) i Sidjärv som har tröttnat på valdebatterna. - Det spekuleras för lile. säger Sven. Här om kvällen satt en i teve och. log generat som svar på vad ha'n tycker om feminismen eller vad del heter. Och sen sa han nån ting om miljön som alla från Radikala frihetspartiet till Dynaqtiska revolutionsparlieI släller upp på. - för att inte tala om hur de har å'slkter om Polen. Det är så blajigt så man lvekar huruvida det är citat av Reagan eller Bresjnev! - Nä, det spekuleras för lite, framhåller Sven. folk säger bara sånt som ingen moittar på nu för tiden.

~ ~

SJÄLV kan jag bara instämma. Det verkar vara ute att spekulera. Jag skulle gärna använda uttrycket röik-å funder, men som konjunkturerna ligger i dag är det väl ris~.att man blir hetsobjekl för någon antidrogkampanj. Andå är det del del handlar om, röik-å-funder. Varför röiker,å-funderar våra kandidater inte lite me ra? Varför envisas de med att säga saker om Polen som varje normalfördelad mediakonsument redan kan utan till?

Jag menar att det gäller hela fältet, detta med den försvinnande spekulationen . Särskilt tillspetsat har det blivit nu inför presidentvalet. Man har ju varit van vid att det sitter nån i teve och spekulerar åt en, men nu verkar det vara SlOpp överallt för de egna orden. Då märker man plölsligt att man själv och omgivningen också röiker-å-funderar alldeles för lite.

r I MAN SKUllE göra en insats. Man borde öppna ett spekulat ions-cafe . Cafe Röik-å-funder. Eller kanske på resraurangsvenska: Prathuset Blå Rö ken. I SÖU-regi kanske . .. kan man få statsbidrag för sånt? Jag tror inte del är läge att ställa den frågan. D~tY. nog bara Sven ~7 ha).i Sidjärv som skulle nap pa pa Iden, och han har JU MaJros och Stella alt ta hand om hällarna .

Torsdagen den 14 januan

~~1t~

-VerkstadI Terjärv UF:s lokal sönd. 17 jan. kl. 14.30

Vi pratar om country här och nu, vad den innebär och hur den borde se ut i framtiden. Samtidigt bjuder vi på inspiration i form av levande musik och "levande" bilder, coumry-kaffe och diverse ätbart . Vi avslutar med en jamsession med bl.a. Country Life, Blue Cock, Ludicrous. Med flera. Du är välkommen att delta i debatten, höra på musiken och/ eller spela själv . arr. TUF

Du som är (13) 14-18 (19) år! Kom med till Äkäslompolo på

SPORTLOVSRESA den 20-24 januari.

Lörd. 16.1. kl. 20-01 dansar vi i VÖRA!

Ddt. kommer från Nykarleby, Jakobstad. Pedersöre och Larsmo. Mat o. logi 290,-. Resan bekostas av Ung domsnämnderna. Skidåkning oö lite kvälls program. En ledare/kommun medföljer.

CREA M ERS

Superorkestern ser till att ni trivs

Aldersgräns 15 år

Inga bussar. • De Ivå vänlnnorn~ möttes p;i ~~!;lIt, Den ena hade en barnvagn, H~1l kum· mer nog all likna sin far. - Del hoppas jag verkligen att han inre gör för då blir min man S\'amjuk K,;irer-Kt'1I1

Solt

• T''l'ker du all ,k! klär mig med skägg' la. man ser m''l'kCl mindre a" dill ansikte, KI'I/I .\'

Jvl!'

• l aderton m:!nader v~r j~g bo rtres! od1 varje da~ skrev jag lill min fäslmö, Och nu ska ni gifta er. Nej. HUll I(if!e sil( med brev bära· ren. S/~lIboL"km

Anmälningar 18-29 jan . till resp . ungd. sekreterare . Nykarleby tel. 20541 , Jakobstad tel. 10 122, Pedersöre tel. 62052 , Larsmo tel. 81100.

~_5__~__________________________________________________r_o_rS_d_a_ge_n_ _d_e_n_l_4_ _____ ian ua ----------------------------~~ ~ ~a! rI _ '

Skööntgäng och stämning

••

Discofrämmande från Sverige 16.1. ·82 kl. 20-01

EXODUS och DISCO ROTATION

** ~~t~!LAR

GÅRDEN

Lördag 16. 1. kl. 20-01_______

* Vi bjuder

kväll 16. 1.

Musik utan pauser med

MUSTA RUDOLF

HASSISEN KON E

samt

EINO LUOSTARI

JR. 5. RV Partiol.vanhemmat. -

Ö-Malax uf vill veta vad tonåringarna vill MEDLEMSMÖr.1! har hållits i Ö Malax Uf odt en till kommer all hållas den 24 januari. Orsaken till dessa möten är all tonåringarna i Malax har inlämnat en namnlista till ungdomsnämn den och klagat på all inget finns all göra i byn. Ungdomsnämnd~n tog del i namnlistorna och O-Malax beslöt all vidtaga åtgärder. På det senaste mötet var en tret tiotal föräldrar och tonåringar sam-

med ork.

Välkommen -. Bussar som förr. Bilj. 20,-.

lade. Man diskuterade verksamhe ten livligt och många nya ideer kom fram. Ett formulär skall sän das ut till skolorna där det också ställs en del frågor till föräldrarna. Till nästa möte undersöks möj ligheter till grill kiosk i samband med uf-Iokalen, mopedverkstad, bodybuilding m.m. Tjänsten som vaktmästare sökes nu som vaktmästare-verksamhets ledare. Orsaken till det är all uf-Io kalen skall kunna stå öppen varje dag fOr olika verksamheter. Verksamheten fOr 1982 presen teras i ell senare skede efter med lemsmötet. Så alla tonåringar möt upp tiU medlemsmötet den 24 jan. kl.

HAKAN NORDMAN • HAKAN NORDMANS arbete för ungdomens framtid i Österbotten är välkänt.

Nyländskt i Korsnäs DET VÄSTNYLÄNDSKA dans bandet Doctor Music grundades på hösten 1979 och fick genast en god start genom att komma med till fi

15.00, det är dina fritidsbekym mer som vi skall gemensamt försö ka lösa. Allmänt kan sägas all revy verksamheten är i full gång. Pre miär beräknas till den 6 februari. Biljardbordet har anlänt igen till lokalen så passa på tillfället all spe la. Ni har möjlighet all spela varje dag om inget annat är bokat. . ANNA-LISA SVENNS

JANSSON

• Låt Håkan välja Din president.

Hilkan Nordman kommundirektör , pol mag

Malax

Vår 'kandidat • För regionen • För finlands svensk framtid Mari-Ann Esch

I all:.. lägen för Jansson

~~ Henry Backlund

SFP

Svenska kvinnoförbundet I NI.".. Svenska kYlnnoldubben I KrIstineetad Svenska FolkPllrtlet I Nlrpa

nalen i " ridens Melodi" -tävlin gen, som arrangerades av radiopro grammet "Halvåtta" . Låten hette "Vart försvann du då"? Doctor Music har efterhand bli vit alltmera efterfrågad på danser na i Nyland och Åboiand och för tillfället får gruppen mera erbju danden än den kan ta emot. Våren 1981 fick bandet en fem te medlem då sångarflickan Camil· la anslöt sig till Doctor Music. Den nuvarande sammansättningen är följande: Camilla Ståhle - sång; Johan Malmberg klaviaturer, sång; Markku Katajakoski - gi. tarr, sång; Kari Lamberg - bas och Hans·Åke Manelius - trum mor, sång. Camilla har gen ut en LP·skiva, "En unta saa", 1 mars -81 och den är mera avsedd för finsk publik och därför finns endast ett par låtar från den på orkesterns repertoar. CamiHa & Doctor Music's reper· toar består till en stor del av kända discolåtar och melodiska rocklåtar och orkestern har också ett antal egna låtar på sin repertoar. Av de egna låtarna kan nämnas "Sommardag " , "Hollywood" , Om du vill vara min vän" och "Hurricane" , vilka orkestern framförde i radioprogrammet "Torgdags" senaste sommar. Nu är Camilla & Donor Music alltså på väg till Österbotten och det första uppträdandet sker i Korsnäs den 16 januari tillsam· mans med välkända Strix Q.

KOlVISTO

de ungas president

Mauno IK oivisto har ett starkt stöd i alla grupper. Starkast är hans stöd bland I de unga. 60 procent av 18 26-åringarna vill ha Koivisto till president. Det visar uno dersökningar. Rösta också du på någon av Koivistos elektorskandidater. 20 Bror lillqvist

21 Ole Holmberg

22 Per Hellman

23 Ulla Partanen

24 Alf Sund

~VaIfiItIuDdet för MIMIo lCoiYisto

~nlands Sociaklerooknuiskoll".lnis v..,mll-..l

För er ungdomar som vill ha ett klart och borqerligt alternativ. Rösta på

ELMER ÖRNDAHL

JANSSON

FiIIInII i....lbInder

• Gunilla & Doc/Qr M{lSic, fr. v. Markku Ka/aiakoski, Johan Malmberg, ~..milla S/åhle, Ha1lS-Ake Manelius och Kan Lamberg.

Pehr Tonberg, skoldirektör

FÖR LANDETS TRYGGHET

JANSSON

Med JANSSON för Finland i trygga händer. Stödgruppen

Torsdagen den 14 januari

6 I I

Naturligtvis röstar vi!

Siv Granqvist

Harald Björklund

Lisbeth Saxberg

Stefan Påhls

'onna Kevin

- Nog går jag å röstar för mej blir det Jansson. De unga borde nog intressera sig mera för valet. Fast det verkar som de skulle följa med bämc än vid kommunalvalet. Man borde få dem att diskute ra mera och spontant. Nu röstar de flesta som föräldrarna gör. Själv har jag inte varit på något valmöte . Men jag menar nog fa ra. - Ungdomsnämnden i Kro noby har sänt ut en allmän infor mation om valet och de~s bety delse. Det är bra. Däremot tror jag nog inte att ungdomsföre ningen skall engagera sig i valet. Det blir genast till politik och ungdomsföreningen skall ju vara politiskt neutral.

- Nog-tänker jag rösta det är självklar!. Jag har varit på valmö ten . Till och med i Vasa . Det blir att hålla på Jansson. Det verkar som de unga över lag skulle ha vaknat inför det här valet. De diskuterar och har åsik ter. Mycket mera än vid kommu nalvalet. De läser tidningar och ser på TV för att få klart för sig hur de skall välja. Jag tror nog att de räknar med att deras röst har någon betydelse. Det kommer att bli större valdeltagande bland de unga den här gången . Uf-rörelsen bör bibehålla sin opolitiska profil och inte blanda sig i valet. På sin höjd kan för bundsstyrelsen gå ut med ett neutralt uttalande om att de un ga bör välja . - Det är en styrka för ung-

- Ja, de t är klart jag skall rösta . Nog vet jag på vem också. - Det är stort intresse bland de unga för det här valet. Större än inför senaste kommunalval. Jag tror också att de kommer att rösta. [ Närpes röstade 61, l % av förstagångsväljarna i kommunal valet. Jag tror säkert den si ffran blir högre nu. Ungdomsnämn den i Närpes går ut med ett brev till förstagångsväljarna med in formation om valet och uppma nar dem att rösta. Även ringen har beslutat uppmana de unga att rösta. Det finns 200 första gångsväljare i Närpes . - Det diskuteras rätt mycket bland de unga om det här valet. De upplever det som viktigt vem som blir president. Informa tionen inför valet har varit bra i tidningar, radio och TV . De un ga inser att deras röst kan ha be tydelse - ingen säger att valet inte har någon betydelse och att de inte kan påverka. Men samtidigt har folk också blivit allt osäkrare efterhand som kampanjen fortskrider. Den som de tänkt sig som president upp fyller kanske inte förväntningar na . Bland unga på landsbygden är det viktigt att en kandidat inte visar nonchalans inför de svenska frågorna. Men kanske det också får dem att ännu mera intresserat börja följa med valkampanjen och vad kandidaterna står för. - Personligen beklagar jag att det inte finns tillräckligt med un ga kandid:uer i Sydösterbotten att välja på.

- Ja, det blir första gårlgen klart man skall rösta.

Det blir en Kivistö-elektor som får min röst. I andra hand kom mar han att rösta på Jansson om det inte blir aktuellt med någon s.k. svart häst som t.ex . Karjalainen. Motiveringen för att välja Jansson i andra hand är att han är nära knyten till storkapitalet i vårt land och de har intresse av att upprätthålla goda kon takter med de socialistiska län derna. Fast vi tvivlar nog litet på att Jansson helt håller sig till den linjen. Del har annars varil svårt för Lex. en förstagångsväljare att få ut någonting av debatten in-

Ungdomlig erfarenhet har HARRY BACKLUND Ungdomen bakom skärmen ..... skakar (31) ur ärmen ~

'-""

VI VÄLJER NORRBACK Aven elektIr krlvs omdOme, a.vanklnsla Ich erfarenhet. VI ger Ole Nlrrback vArt IOrtrlende IcksA denna gAng.

Stödgrupperna

!N!!! 8

domsföreningarna att de inte blandar sig i partipolitiken. De unga har en ganska negativ in ställning till partipolitik. Många skulle srötas borr från ungdoms föreningarna om dc skulle börja sys,la med partipolirik . Ungdomsnämnderna kan där emor svssIa med politik . De är ju lillsarrå p:'i poliriska grunder. - Men annars är det dc parti politiska nrganisatio nerna so m skall sköta den politiska in fo rma rionen oc h t··r ö ka få de unga an rösta p:i sin parti. Jag tror inte att de bar. utan vidare röstar som far ud t mor. Dc unga vill gärna ha en eg('n st;i ndpunkt.

- Vi diskuterar valet en hel del. Ett ganska populärt samtals ämne. Det har ju stått väldigt mycket i tidningarna också . Det är spännande, en intres sant tävling. Nog tror jag de un ga kommer att rösta . Men inte så mycket för att de upplever att va let har någon större betydelse och att de skulle kunna påverka . Men för att det hör till och för att det är spännande att vara med . För de flesta blir det väl nog att rösta så som föräldrarna gör. Man skall väl ha mera år på nack en för att komma fram till att man skall välja ett annat parti än vad de gör.

EN RÖST DIREKT FÖR MAUNO KOlVISTO

Både skolan, ungdoms nämnden och varför inte också uf-rörelsen borde informera me ra om valet. Vi har behandlat va let inom ramen för samhällslära men vi har inre diskuterat inom skolan. Kanske lärarna inte vill. Tror att de inte kan vara objekti va och politiskt neutrala . Om ungdomsnämnden och ungdomsförbundet börjar infor mera bör det vara en opolitisk in formation. De unga borde nog diskutera presidentens makt och uppgifter mera än vad de gör.

;ER HELLMAN

Trygga folkviljan genom att rösta på en kandidat med

Jag tror nog att de unga vet hur valet fungerar. En anna~ sak är att veta hur de skall välja.

KOlVISTO

- Jag har den frågan klar. För mig blir det Koivisto. Jag har Sett på alla kandidater och han verkar vara bäst . Han har också störst chanser att bli vald.

som enda alternativ .

Mauno KoivislOs valförbund Finlands socialdemokratiska parti

ÖSTERBOTTNINGAR! Ge

HAKAN MALM -= förtroendet att välja landets president.

JANSSON

i trygga händer

~_7__~_________________________________________________r_o_r_Sd_a~g~e_n_ _d_en_ _l_4~j~a_n_U_a_ri__~_________________________ ~~~ ••• ~~~ -

Beslut Sök studieplats

att du inom januari!

röstar!

• Infor ell val har ÖP alltid rorsökt informera om valet och forsökt få de unga all rösta. • Hur skall vi göra denna gång, funderade vi när vi hade redak tionsmöte i mellandagarna. • Vi skall fOrutsälla all de flesta vet hur valet går till, hur elektorer· na utses och hur presidenten slutli gen väljs. Den som är intresserad kan läsa om det i dagstidningarna.

ut och frisar en massa unsdomar - om, hw och ..mor de sk.a1.I rösa - JÖ' en enUr med många bilder.

• Vi

• Eli fOrsök all verkställa fOrslager visar all de unga är väldigt osäkra. De skall nog rösta. Men vem de vill se som president och varför vill de inte prata om. • Inte har de heller några åsikter om vad valet innebär.

• Så vi gav

upp.

• I sräUer har vi frågat några eub lerade ungdomsledare som visar in tresse ror och engagerar sig j sam hällsfrågor. • Ta del av deras åsikrer om ..aler! • fundera - diskurera - frå3a! • Och beslut au DU skall rösu! SVEN-ERIK GLADER

för presidentvalet. Den har för det mesta handlat om frågor som inte intresserar en ungväl jare. Vad vill presidentkandidater na göra om de blir valda? Hur skall det bli efter valet? Vilka förändringar kommer att in träffa i det här landet? Det är sådana enkla och raka frågor en ung mänska vill ha svar på. Nu vet unga väljare in te vad det här 'Ialerinnebär och vad det kan få för följder. Det är ju väldigt många åldersklas ser som första gången deltar i egentligt presidentval. Tidigare har det ju alltid varit klart på förhand hur det skulle gå och all Kekkonen skulle fortsätta som president. När mao säger så här slår politikerna ifrån sig och säger att inte har presidenten så stor makt. Kanske det är riktigt.

JANSSON

REDAN den här månaden gäller det för de ungdo mar som inte går i grundskolan att börja tänka på en studieplats för nästa höst. Före 31 januari bör ansö kan inlämnas till länets elevantagningsnämnd. Ele ver som går i grundskolan ~ årskurs nio -- bör söka senast den 15 april.

Största förändringen från i fjol är 'att folkhögskolorna nu åter är med i gemensam elevamagning, konstaterar Lars Engelholm vid länsstyrelsen i Vasa. Det märkli ga är dock att det är endast de svenska folkhögskolorna som kommit med . På deras egen framställning har ett särskilt be slut fatra[S för de svenska folk högskolornas del. I der här avseendet har det all tid funni[S en skillnad mellan fmska och svenska folkhögskolor. De fmska skolorna ville inte hel ler från början vara med i ge mensam elevantagning. Tveksam var ' man även på svenskt håll men efter att folkhögskolorna hade varit med från börian upp levde de svenska skolorna det som en stor försämring när foikhög skolorna togs bort. Detra betyder i praktiken att till en svensk folkhögskola går det att söka via gemensam elev antagning men till en finsk måste man söka direkt till sko lan . Men varför gör de då så stort nummer av presidentvalet. Åtminstone i fråga om utri kespolitisken har presidenten makt. Men inte har kandidater na sagt konkret hur de tänker sköta utrikespolitiken. De unga vill ha konkreta svar för att de skall kunna skapa sig en upp fattning. Jag tror nog att 65-70070 av förstagångsröstarna kommer att delta. Åtminstone ungdo mar som går i skolan och som annars är aktiva ställer upp. En annan sak är det med unga som jobbar och som inte bor hem ma. De kanske inte har tid att fördjupa sig i frågorna och där med inte bryr sig om att rösta. Annars är det nog förstås en stor del av de unga som rö,tar som far och mor gör.

TRYGGHET

Presidenten leder utrikespolitiken . . • Jansson är en av arkitekterna tör vår nuvarande utrikespolitik. • Han har stor utrikespolitisk erfa renhet från många befattningar och uppdrag. • Jansson kan fortsätta Finlands aktiva fredssträvande neutrali tetspolitik. • Jansson vilt utveckla vårt förhål lande tilt tredje världen. Därför litar jag på Jansson.

HENRIK SANDSTRÖM

En elektors kandidat att lita på

Annars är. förfarandet vid an sökan om studieplats inte för ändrat sedan senaste år. Ny blan kett har införtS så det går inte att använd_a fjol.årets blankett. ronfarandet har det inre hel ler gjorts någon ändring beträf fande poängen för arbe[Spraktik. För inträde till yrkesutbildande skolor som Lex . sjukvårdsläroan stalten , handelsläroverket och skolor inom lanrbrukssektorn räknas arbetspraktik tillgodo men endast om den skett inom respektive yrkessektor . - Man kan ju tycka att erfa renhet av arbetslivet borde ge poäng oberoende inom vilken sektor den förekommit, säger Engelholm . Men det är alltså inte fallet. Annars gäller som förr att för alla andra utom de som går i grundskolan måste initiativet till ansökan om elevpla[S komma från individen själv. Grundskol elever får hjälp med ansökan från skolans lärare . .

Den bästa garantin för ett borgerligt Finland är en borgerlig president!

HANS

INGVESGARD

- Ifall Jansson inte når slutomgången går min röst till Virolainen. Skulle inte ens han nå slutomgången är Holkeri ett intressant alternativ.

Österbottn ingar

Finlands folk vm ha en president som åtnjuter allmänt förtroende. Mauno Koivisto är respekterad för sin strävan att utjämna motsättningar. Honom kan också vi österbottningar lita på. Ditt ställningstagande är viktigt, ska pa klarhet. Vi vill att Mauno Koivisto skall bli Finlands nästa president. Nicke Andersson Jakobstad, Helge Anderssen Pedersöre, Erik Andren Korsholm, Lars Otto Backman Vasa, Hjalmar Bertula Vexala, Anna Bondestam Jakobstad, Marja Liisa Boman Jakobstad, Alfred Bäck Munsala, Henry Danielsson Kristine stad, Doris Ekholm Sundom, Alvar Enberg Närpes, Östen Engström Nykarleby, Hans Finne Jakobstad, Alf Forsen Korsholm, Berit Granfors Sundom, Tor Gran fors Sundom, Gunnar Gröndahl Dagsmark, Maj Lis Granlund-Öhman Korsholm, Håkan Granqvist Vasa, Ragnar Hammar Närpes, Lars Heinonen Monäs, Runar Helsing Vexala, Johan Helander Karleby, Verner Holmnäs Jakobstad, Håkan Högnäs Korsholm, Tage Ingman Vexala, Jan Kronholm Jakobstad, Otto Kron qvist Oravais, Martin Kurten Vasa, Birger Lillmåns Pedersöre, Bertel Mård Esse, Rainer Nylund Töjby, Helena Nylund Töjby, Henry Nylund Blaxnäs, Helena Ny lund Blaxnäs, Runar Nyva'lI Vexala, Kristin Olsoni Vasa, Maire Paavola Jakob stad, Mari-Ann Raunio Jakobstad., Boris Sikström Monäs, Erik Sjöberg Jakob stad, Georg Sjöberg Munsala, Roger Stråka Monäs, Wava StOrmer Jakobstad, Erik Sundholm Jakobstad, Elmer Sundqvist Monäs, LennartSvanbäck Jakob stad, Henrik Söderholm Sundom. Olle Timqren Vasa,Pekka Toivanen Jakob stad, Ulrik Westerholm Ja.~obstad, Maj Lis Wirtanen Jakobstad, Henrik Öster holm Jakobstad, Kristina Ostp.rholm Jakobstad. Undertecknarna består av såväl partipo litiskt obundna som medlemmar av olika partier.

Torsdagen den 14 januari

POSTEN

••

GAMMALDA NSFORD

Lördag 2. 1. NUFS Bergö Lördag 9. 1. Ö.Esse

Nämpnäs Lappfj~rd I Uttermossa Lördag 16. 1. NUFS

Lördag 23. 1.

Terjärv

Vörå

Lions Ö-Malax

Yttermarkg .

Lördag 30. 1.

Munsala f

Korsholm

Böle

Lördag 3.4. Terjärv Oravais Smedsby Ö-Malax

Lördag 11. 4. Lördag 24. 4. NUFS Munsala Kvevlax Bök ' Malax Harrström Nämpnäsl Pörrom Tjöck-På5kmark, (Seura) Lördag 30. 4. Lördag 9.4. Dagsmark Korsholm I Solf Skatilai Singsby Petalax ik/Lions Ö-Malax Lördag 17. 4. Petalax ik Yttermarkg. Töjby . Purmo Tjöck- Påskmarkl (Seura) Lappfjärd Kärklax Dagsmarkl Lappfjärd Vassor

Böle

FEBRUARI Lördag 6. 2. NUFS Petalax IK Norrnäs (Seura)

Lördag 20. 2. Purmo SkatiJa I Iskmo-J. Nämpnäs ' Lappfjärd

Lördag 13. 2. II-r. Oravais Sundom I Petsmo Ö-Malax Pörcom Dagsmark

LOrdag 27. 2. Uf Svanen Smedsby IVassor Malax y ttermarkg. Tjöck-På5kmark

AJ.A Lördag 1. 5. Jeppo Lördag 8. 5. NUFS Malax ryttarfören.

Sideby Lördag 15. 5. Y.Esse Ö-Haokmo Bergö Fagerö

MARS Lördag 6.3. Terjärv Singsby I Solf Petalax IK Övermark Korsbäck

Lördag 20. 3. Munsala Korsholm Ö-Malax Böle (Seura)

Lördag 13. 3. Kållby Komossa Sundom/V-Hankmo Bergö Töjby Härkmeri

Lördag 27. 3. Pensala Hoppetl Böle Ytterrnarkg.

Lördag 5. 6. Emet Y.Esse Oravais (Karperö) Molpe Lördag 12. 6. Forsby Maxmo (Karperö) Fagerö Lördag 19. 6. Lappfors Äminne Pjelax

Lördag 22. 5. Forsby Vöd Pjelax Fredag 28. 5. Harrsuöm

Lördag 29. 5. Lillby Y.]eppo Pjelax Uttermossai Dagsmark

JUNI Fredag 25. 6. IV-r Molpe/Nämpnäs Uttermossa Lördag 26. 6. Emet Lillby Y.Jeppo Bergö Fagerö I Harrström

.. ...

~ ~

1___________________________T_o_rs_d_a...:g:....e_n_d_e_n_14........;,j_a_nU_a_ri-_______________ l'~.,

PO. . . .

Lyckat i Rep/ot

"DET BÄSTA NI gjort på många år" var den allmänna kommentaren åt skådespelarna som medverkade i Replot Uf:s revy" Mill i fare" . Handlingen i revyn fOrsigår till största delen vid färjan, som trafikerar mellan fastlandet och Replot. Revyn innehåUer hela 27 olika program nummer bestående av rena sketcher, sång och dans. Av många bra prestationer lämnar Arne Nabbs tolkningar aven Amerikaresenär. läkare och kung Carl-Gustaf bäst i minnet. Hari behöver bara visa sig på scenen så lockar han fram skratt- och tårar. Men även i övrigt var det bra pres tationer överlag av de unga förmå gorna.

Det bästa numret av alla var utan tvekan två resande läkares nya metod au skärmbildsundersöka fullt i skären. Arne Nabb och Gu nilla Myntti hade rationaliserat inom sjultvirdeo och tog såväl skännbildsfoto som blodprov på samma gång. Och visst gick det undan med undersökningen, synd bara att patienten dog ... Publiken vred sig i skratt när Ar ne kommenterade resultatet av skärmbildsfotograferingen . Även byggandet aven bro till fastlandet behandlades , förutom demonstrationer så fick sig byns kommunalpamp Backsrröm en hu vudroll i frågan om brons tillkomst eller ej. Finurligt nog så spelades rollen som Backström av hans son

Ole. En uppskattat nummer var ock så två Replotsbors resa till Ameri ka . Venny Klavus och Arne Nabbs

slående och roliga tolkningar drog ner applåder. . Av de yngre förmågorna bör nämnas dans- och sångfåglarna Görel Lönnbohm och Carola Prosth . Färjkarlarna Anders Möller och Jan Hjon hade centrala roller i revyn och klarade sig bra. Revyn hade lockat folk i massor, redan en kvart före "sändningstid" var det fullsatt i lokalen . För huvuddragen vad gäller text och ideer i revyn har Mona Kno block stått . Utg~~nde från hennes förslag har sedan de medverkande improviserat sig fram . Ett 20-tal personer har medverkat i arbetet med revyn. Revyn, som tog drygt en timme, . innehöll en hel del "kängor" till olika myndigheter. Värst drabba des sjöbevakningen som på grund av sina dåliga språkkunskaper hamnade på hal is ett f1enal gån ger. Revyarbetet i Replot är ett slåen de bevis på vad en liten förening kan åstadkomma om bara viljan finns. TOR SPARV

• Gunilla Myntti och Arne Nabb ägnar sig åt skärmbilds undersökningen.

Trolleri Till ett föruollande saftkalas biuder trollkonstnären Ketil Cedercreurz - och lovar samtidigt avslöja några av sina magiska knep : först behöver man en trollsta v. sedan använder man en rrollformd, och en magisk duk är också

br:.

;ii::

ha ..

Vad som händer sen, det vet man al drig! KCllil Cedercreutz är en ung troll konsrnär med e n lång' mcritlista' ba kom sig - trolleriet har han i blode(.

• Stina som går i åk 4 skriver en upp sats om Indien . - l Indien finns det två slags kast. De lägre kasten arbetar och sliter h:\rr. Medan överkasten ligger på sängarna Diggare Malax (Kh drar sig .

hans pappa har också verkat i samma bransch. Kett ils register är brett . han vet det mesta om hur korr försvinner. hur en 1<l'5o ska k<l<tas ()rh hur man slu· kar eld ... Vive,·a Stenius från tv:ns barn· o(h ungdomsrcdaktion har gjort två pro gram om KCll il o(h hans {follcricr. Det första, som sänds lördag 16. 1. handlar om hur man trollar (ll"h det andra, som sänds lördagen den 30 januari , om las sokonstcr. TVI lördag kl. 16.50.

• De två vännerna skröt som sed van . ligt för varandra och den här gången

var samtalsämnet "Minnet". Efter en

lång srund hade de kommit så långt i

skryterict arr den ena sa. Jag kom ihåg

när jag blev född. Är det någonting sa

den andre. Jag kan komma ihåg när jag

gick ur med min far och kom hem med

min mor. "Em/Ji Pee"

svensk ungdom väljer

HENRY BACKLUND Korsnäs

ULLA~MAJ

HENRIK SANDSTRÖM Larsmo

KUKKONEN Korsholm

'Din röst på en SU kandidat är

•

TOR SPARV Vasa

t ygga händer

SU/Österbotten

Torsdagen den 14 januari

••

FESTFORDE,

• Här har du festförddningen för hela året. Lyft ut uppslaget ut tidningen och spara det, så kan du bättre.planera! Här finns alla planerade ungdomsdanser i Svenska Osterbotten under

1982.

~--Lördag 2. l. Ö . Esse Skatila Pörtom Söndag 3. 1. Srnedsby Fredag 8. 1. NUFS Srnedsby Nyby Lördag 9. 1. Kronoby Jeppo K vevlaxl Replot Överrnark

JANUARI

Fredag 15. 1. Ö . Esse Lördag 16. 1. Såka Purrno Vörå Björköby Korsnäs

/ 1PRIL

Lördag 23 . l . KåHby Oravais

Skatila Petalax

Lördag 3.4. NUFS Smedsby Petalax Överrnark

Fredag 29. 1. Kvevlax

Fredag 9.4. SÖU SÖU SÖU SÖU

Lördag 30. 1. NUFS Vörå Solf Nyby Närpes

Fredag 22. 1. Kronoby Srnedsby

Söndag 11. 4. Purmo Vörå Skatila

KorsnäsI Närpes

Lördag 24. 4.

NUFS

Kvevlax

Korsnäs

Fredag 16. 4. NUFS Srnedsby Lördag 17. 4.

Kållby Oravais Sundorn Nyby Närpes

Fredag 30. 4.

Fors by

Vörå

Kvevlax

Överrnark

Fredag 23. 4.

Purrno

- ----

FEBRUARI _ Fredag 5.2. Kållby Lördag 6.2. Såka Purrno Oravais Sundorn Pönornl Harrström Lördag 13. 2. NUFS Kvevlax Korsnäs

'' . .

Tisdag 23. 2. Björköby

Söndag 21. 2. Srnedsby

' ~' R illf A

Lördag 1.5. Lillby SrnedsbyI Björkö by Pörtom

Lördag 15. 5. Fors by Replot Aminne

Lördag 8. 5. Y.Esse Aminne Fagerö

Fredag 21. 5. Y.Esse

Fredag 14. 5.

,Y.Jeppo Karperö . Pjelax

Fredag 26. 2. NUFS Korsnäs

''' 8 "

~ ~ ' \' . ,

Lördag 6. 3. NUFS Kvevlax/S . Vallgrund Petalax Närpes

Lördag 13. 3. Ö. Esse Oravais Skatila Korsnäs

Lördag 27. 2. Kronoby Jeppo SkatilaI Replot Överrnark

Lördag 20. 2.

Kållby Vörå

Srnedsby Petalax Närpes

Fredag 5. 3. Jeppo

Fredag 12. 3. Kronoby

. Forsby

Åminn

Pjdax

Lördag 22. 5. Lillby

Oravais

Y.arperö/N . Vallgrund

Fagerö

Lördag 29. 5. Y.Esse . Karperö I Replot Närnpnäs

Lördag ·20. 3. Såka NUFS Oravais Solf Pörtorn

Lördag 5. 6. Forsby Maxrno Söderudden Aminne Fagerö

Lördag 12, 6, LiJlby Oravais S. Vallgrund

Arninne Pje1ax

Fredag 26. 3. Purrno Korsnäs

Söndag 6.6. Y.Esse Ärninne

Söndag 13. 6. Forsby Aminne

Lördag 27.3 . Kronoby Jeppo Vörå Srnedsby Nyby

Fredag 11. 6. Y.Jeppo Fagerö

Fredag 18. 6. Lillby Lördag 19. 6. Y.Esse Karperö I N . Vallgrund Molpel Töj by

Söndag 20. 6. Larsmo

Äminne

Fredag 25 . 6. II-ringen ly-ringen . Arninne Fagerö Kilen Lördag 26. 6. Fors by

Söderudden Vl-r i Aminne Pje1ax

Söndag 27. 6. IV-r i Maxmo

~<?6~ __

I 11 I--------~--------------------------------------~------~--~--------------------------Torsdagen den 14 januari ~ ~ ~NI.KA~snoJ

~LNING \

1982

• Då du tagit borr ~.et här uppslaget har du alla gammaldanser på nästa uppslag. Ar du inte intresserad av gammaldanserna själv, kan du ju ge uppslaget åt föräldrar, moster, faster eller andra gammaldansenlusiaster!

JULI

Söndag 18. 7. fors by

Aminne

Nämpnäs Fredag 23. 7. Kronoby Y.Jeppo Karperö fagerö Lördag 24. 7. fors by Maxmo S. Vallgrund Arninne Pjelax

Fredag 2. 7. Karperö Fagerö Lördag 3. 7. LiUby Y.Jeppo Maxmo Äminne Pjelax Söndag 4. 7. F~rsby Replot Arninne

Lördag 10. 7. Fors by Oravais Söderudden Aminne fagerö Söndag 11. 7. Y.Esse Björkö by Arninne Fredag 16. 7. Aminne Närnpnäs

Fredag 9. 7. Kronoby

Maxmo Pjelax

Lördag 17. 7. Y.Esse Karperö I N. VaUgrund Nämpnäs

Söada«

l. 8.

Forsby Aminne ~7.8.

Emet Larsmo ' uppfors Y.Jeppo Maxrno Hernbygdsfören. Molpe / Nämpnäs Kilen Söndag 8.8. Fors by Åminne

13. 8.

Forsby Karperö Fagerö ~14.8.

LiIlby Oravais N . Vallgrund Aminne Pjelax Söndag 15. 8. /" Y.Esse Äminne

Söndag 25. 7. Litlby Fagerö Fredag 30. 7. Y.Esse Maxmo Pjelax Lördag 31. 7. Wlby Karperö / Söderudden Årninne Fagerö

Lördag 21. 8.

Y.Esse

Karperö / Söderudden Töj by Söndag 22. 8. Lillby Ärninne Fredag 27. 8.

Pjelax

Lördag 28. 8.

Forsby

Maxmo

Aminne

fagerö

Lördag 2. 10. NUFS Srnedsby Pönorn Lördag 9. 10. Purrno Oravais Sundom / Björköby Överrnark

Lördag 16. 10. Kronoby Jeppo Kvevlax Korsnäs Lördag 23. 10. Kållby Skatila/N . Vallgrund Nyby Närpes

Fredag 29. 10. Kvevlax Lördag 30. 10. NUFS Vörå Smedsby Petalax Böle

Fredag 15. 10. NUFS

Fredag 5. 11. Purrno Skatila Korsnäs

Lördag 20. 11. NUFS Kvevlax Petalax Närpes

Lördag 6 .11. NUfS Solf Pönorn

Fredag 26. 11. Purmo

Lördag 27. Il. Lördag 13. 11. Såka Ö.Esse Oravais Solf Närpes

Kronoby Jeppo Björkölby Korsnäs

Söndag 29. 8.

Y.Esse

Lördag 4.9. forsby Karperö / Söderudden Fagerö Fredag 10. 7. Y.Jeppo Lördag 11. 7. Wlby Arninne Pjelax

Lördag 18. 7. Y.Esse Vörå Korsnäs Lördag 25. 7. fors by Kvevlax Petalax Närpes

Lördag 4. 12. NUfS Kvevlax Överrnark Söndag 5. 12. Purrno Oravais Sundorn Böle Fredag 10. 12. Kvevlax Lördag Il. 12. Ö .Esse Skatila/S. VaJIgrund Pönorn

Fredag 17. 12. . NUfS Lördag 18. 12.

Såka

Kållby Vörå Srnedsby / Replot Korsnäs

Söndag 26. 12. Purrno Petalax

Fredag 31. 12. NUFS IV r. Kvevlax Korsnäs Lappfj~rd

Lördag 25. 12.

Kronoby

Jeppo

Nyby

Närpes

Torsdagen ~en 14 januari

....U-NO-.-OS-TE-RB-on-E--N--w! ROSTA UNGT I .ELEKTORSVALET!

Drakar givande hobby för ung d om OCh vuxn

FLYGANDET av pappersdrakar har i Finland länge degenererat till en aktivitet bara for barn och skräpdrakar säljs i leksaksbutiker. Men ute i stora världen har drakflygandet blivit mycket populärt for alla åldrar. I England är ca 20 drakfester i året och. i USA flygs drakar överallt i parker och på stränder. På Gärdet I Stockholm hålls drakfest årligen med himlen fylld av drakar. I Borgå har n~ två drakfester hållits och senast var det drakfest på hösten 1981 J Helsingfors.

-+ -+ -+

VILJESTARK ENERGISK' FÖR UNGDOM OCR

IDRon

-+ HANS KANDIDAT ÄH JAN-MAGNUS JANSSON

..JMJ är känd som en bro.. byggare inom politiken och han är nytänkare, vilket för mig som ung ar viktigt. JMJ har kunskap och erfarenhet. Han är en sann demokrat. Därför liter jag på JMJ" "roffe"

Det är inte underligt att flygandet ger fantastiskt högt. av drakar nu blivit så populärt . Se· Den lilla drake, stor som två dan 1960 har många helt revolu skrivmaskinspapper jag använt till tionerande draktyper sett dagens toppdrake i drakköer har varit up ljus. En populär styrbar stuntdrake pe på minst 600 meter varefter den hade 1978 sålts i 4,5 miljoner inte mera syntes . RH ser också mycket tuff ut. exemplar. Den skall flygas min~t tre på en gång och styrs med två h Dess märkligaste egenskap är att nor. den kan klara vindhastigheter mel Trevligast är det att skönflyga lan 2 m/s och 23 m/s, då Lex. min efter musik och med långa svansar gamla låddrake klarar mellan 5 göra stora kurvor på himlen . m/s och 10 m/s. För USA:s rymdprogram utveck lade Roeallo en ribblös drake och För den som vill vara tuff den efterföljdes av olika deltavin gar som nu använ~s som hänggli Det är tufft att flyga snabba styr, dare och som verkliga högtflygan bara madrasser. Lägsta ålder är tolv de skönheter. år , då yngre inte väger tillräckligt. Jalbert utvecklade den flygande madrassen . Den är en vinge som För den skicklige blåses upp av vinden. Den har en enorm lyftförmåga och kan använ Den som vill visa sin skicklighet das att flytta fordon i land från far och göra mycket vackra figurer på himlen flyger Peter Powel tyg. Den används av alla fall skärmshoppare i tävlingar. Då den stuntdrakar till musik och åskådare inte har någon ribba, går den att . som beundrar. Motsvarar på sätt vika till ett litet paket. Av de fly och vis skönskrinning . gande madrasserna finns det .en styrbar version för stuntflygnlOg Grupparbete som fl yger 150 km / h och som nu säljs i Finland. Stora drakar och köer av drakar kan skickas upp aven familj eller av ett Också släddrakarna, drakar som team. Stora historiska drakar är se ser ut som U upp och ned har till värda. Codys krigsdrake för spejare kommit sedan 1960. Jag har speci ellt intresserat mig för dem och lyc väcker alltid uppseende. Japaner kats göra stora sammansatta släd nas stora Edo-drake blir ett helt evenemang. För tillfället är värl drakar stabila. Jag har döpt dem till solfjädrar och de är mycket dens största drake av den model vackra. Nu utvecklar jag jättestora len. solfjädrar för höjdrekord och kom Ä ven för äldre personer mande höjdflygningar. För nybörjare Många har blivit bes<1ikna på dr~ kar som inte vill fl yga. En verkhg folkdrake kan Russel Halls dra.ke bli. Den är enormt stabil och f1y

Högtflygande skönheter som seg lar från moln till moln passar myc ket bra också äldre personer med god syn . Det är något filo~fiskt lugnt och skönt över deltavJ[~gar på hög höjd. Man behöver .Inte springa utan kan sitta med VlOSC-

• Pcocotypen for Mårren Bondestams scora solfjädrar flyger. Den väger 1,8 kg, äl 18 kvadratmeter och lyfter 180 kg. Den har alltså en lyftförmåga 100 gånger den egna vikten.

hen under ett träd och tänka. Del tavingen är populäraste draken i världen . För fotografer Fotograferna har upptäckt drakar na . Dels är de härliga foto-objekt, deL~ har flygfotografering JUSt nu blivit populärt och lämpliga drak typer efterlyses. Till detta kan madrassdraken va ra bara eftersom den är så lätt att transportera. Kameran fästes vid linan 30 meter under draken. Finland påstås vara det ena av två länder i västvärlden med censur på flygfoton. T.ex. NASA har väl detaljfotograferat varje kvadratme ter i Finland med satellit. Bra foto objekt är sommarstället, hembyn, arkeologiska fyndplatser, skygga djur och värdefulla gamla hus grupper. Många bygger sin drake för att ~ö ra något vackert . Drakkonsten 10 rymmer alla andra konstarter från målarkonst till balett. Drakarna re presenterar också de viktigaste gre narna inom .nålarkonsten . Drakar kan vara strama och enkla geome

triska figurer: "Hur man skulpte rar skyn." (Namnet på en känd bok). Drakar kan vara expressiva flygande föremål för dekorationer och fantasi. De kan också vara ex pressiva genom storlek och rörelse . Finlands svenska ungdomsför bund anordnar en kurs för ung domsledare i byggandet av drakar veckoslutet 16 och 17 januari . Ef tersom drakflygning blivit populär också här, är det positivt att från början få kompetenta rådgivare överallt i svenskbygden . Kursen tar dels sikte på kompe tens i materialbehandling och flyg ning och dels kommer kursdelta garna att specialisera sig på aktiva former av drakflygning såsom flyg fotografering, höjdflygning och st yr bara drakar. I april utkommer min guide för drakentusiaster med 20 egna kon struktioner och 65 d rakt yper. Den utkommer först på finska. Till dess kan man använda t.ex . David Pel hams bok: Kites från Penguins för lag. Konstruktionsritningarna för står man utan att kunna språken. MARTEN BONDESTAM

SPARA TILL ETT KONKRET MÅL 1982

RES MED SÖU TILL AMERIKA 2 JUNI

"Om JMJ inte är med iden avgörande omröstningen skulle jag ge min röst åt Mauno Kovisto". "Toffe"

Stödgruppen SU/SFP

Därför väljer jag Jansson: - han vet vad vi vilt - han är kunnig - han har erfarenhet - Han är svensk

ka.t4a,·I4u~

I I

• Målet kan du nå genom att sätta in 320 mark i månaden under 5 månaders tid. Då har du möjlighet att låna andra hälften.

SPARBANKERNA I

ÖSTERBOTIEN - 85 kontor till din tjänst

••

To",bgen den H januari ----------------

••

it.:.rE:::oTTNISKA POSTE!

8:LNING FOR AR 1982 Lördag 3. 7. Forsby Lillön Oravais Karperö Töj by Skaftungt Sideby t Dagsmark Lördag 10. 7. Lappfors Y.Jeppo Maxmo Pjelaxt Molpe Skaftung t HärIaneri Ko rs bäckt Uuermossa .

Lördag 17. 7. Emet Lillby Lillön Vörå Ö-Hankmot Karperö Åminne Harrström t Norrnäs t Övermark Sideby t (Seura)

Lördag 31. 7. Emet Fors by Lillön Maxmo Petalax nk Nämpnäs Sideby

Lördag 2. 10. Uf Svanen Y-Hankmot Hoppet Ö-Malax Böle Lap pfj ärd t (Seura) Lördag 9. 10. Munsala

Sundomt Petsmo Töj by

Lördag 24. 7. Y.Esse Y.Jeppo V-Hankmot Karperö Bergö . Fagerö t Molpe Skaftungt Korsbäck

/t llGlTSTT Lördag 7. 8,.

Y_&se Iillön

Åminne

Pjelax / Töjby

Fagerö

Lördag 14. 8. Emet Lappfors Y.Jeppo Karperö Molpe t Norrnäs

Lördag 28. 8. Vörå Bergö Mol pe t Nämpnäs

SEPTEMBER Lördag 4. 9. Lillby Y.Jeppo Kärklax Malax ryttarf.

Pjelax Lördag Il. 9. Fors by Karperö Bergö Fagerö _

Lördag 18. 9.

Terjärv

Oravais

Nämpnäs

Lördag 25. 9.

NUFS Iskmo-J t Böle Petalax ik Norrnäs

Lördag 30. 10. Markby Vörå Skatila Nyby Yttermarkg.

Lördag 23. 10. Pensab

Kvevlax

Petalax Övermark Härkmeri

NOVEMBER

Lördag 6. Il. Purmo Hellnäs Korsholm t Petsmo t Singsby t Sundom Ö-Malax i Bölet Harrström Lappfjärd t Uttermossa

Lördag 21. 8. Forsby Mnmo

Årnimr lions

Lördag 16. 10. NUFS Sings by t Solft Vassor Malax Pönom Tjöck-Påskmark

Lördag 13. Il. Kållby Komossa Bölet K vevlax Bergö Norrnäs

Lördag 20. IL Munsala ~önn vik t Hoppet Ö-Malax skyttek . Övermark Lördag 27. Il. Terjärv Oravais SkatilatÖ .Hankmo Malax Yttermarkg. Tjöck-Påskmarkt Dagsmark

DECEMBER

Lördag 4. 12. Ö.Esse Keskis Smedsby t Vassor Ö.Malax Nämpnäs Kors'bäck Lördag Il. 12. NUFS Lörd.ag 18. 12.

II-r. Kärklax

Lördag 25. 12. Munsala Oravais Yttermarkg. Lappfjärdt Tjöck- Påskmark Söndag 26. 12. Hellnäs Korsbäck t Härkmeri t Side by Fredag 31. 12. Purmo Solft Smeds by Böle t Harrsrröm Skafrungt Dagsmark t Tjöck-Påskmark

!!!!~~::~~PO::sr::.N=

____________________________T_o_r_Sd_a~g_en__d_en__l_4~ia_n_u_ar_i____--__________________________________I 14

EV ANGELISKA FOLKHÖGSKOLAN

I ÖSTERBOTTEN (kod 90)

En annorlunda skola med små undervisningsgrupper, relativt fritt ämnes val och varierande fritidsverksamhet. Skolan vill ge gem~nskap, mognad, kunskaper och inspiration till fortsatta studier samt andhg fostran . . . Vi erbjuder följande valmöjligheter: • Allmän kurs (individuell ämneskombmauon) (348).: - praktiska ämnen: nyttiga färdigheter, avkopp~ng .. - vårdämnen: förberedelse för vårdyrken, prakukmöJhgheter • Musiklinjen: möjlighet till tvååriga studier .t.ex. so~ förb~r.edelse för yr kesstudier: mångsidig undervisning och fUla övmngsmöJhgheter. (309) • Bibelskolan: fördjupning i den kristna tron, spedellt för dej som siktar på ett yrke i församling eller kristen förening (350). Du får veta mer om vår undervisning och övrig verksa~et i s.kol~,!~ infor mationsblad. Där berättar vi också om kostnader, supendlemöJhgheter

~ä~~ läsår börjar den 9 september 1982 o.ch avslutas den 18 maj ~983. Skolan deltar i den gemensamma elevantagnmgen, och ansökan görs ull lä nets elevantagningsnämnd inom januari för de~ som .gå.tt.ut grundskola och före IS april för grundskolelever. Sökande ull muslkhnJen bör även ta direkt kontakt för komplettering. Ring 961-118587 (rektor) eller 114913, eller skriv till Strandgatan 21-22, 65120 VASA 12. Ola Österbacka, rektor

VASA SJUKVÅRDSLÄROANSTALT (13) Sjukskötllrutbildning (236) omfattande 5 terminer påbörjas i au

gusti 1982 och januari 1983 (374).

Laboratorieskötarutbildning (221) omfatt~nde 5 terminer påbörjas

1983.

Hjälpskötarutbildning (222) omfattande 3 terminer påbörjas i au

gusti 1982 och januari 1983 (355).

Fannanom- (fannacieassistent) utbildning omfattande 3 terminer

påbörjas i januari 1983 (380).

Medikalvaktmästar-ambulansförarutbildnlng (229) omfattande 2

terminer påbörjas i augusti 1982 el. januari 1983.

BaFIIskötarutbildning (359) omfattande 2 terminer påbörjas i ja

nuari 1983.

Ansökningstid 04. 01.-31. 01. 1982.

Vasa sjukvårdsläroanstalt deltar i den gemensamma elevantagning

en. Ansökan sändes till länets elevantagningsnämnd, adress: Elev

antagningsnämnden i Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning. Pb

200, 65 101 Vasa 10. Ansökningskort och anvisningar erhålles

från elevantagningsnämnden eller yrkesvägledningsbyråerna. När

mare upplysningar erhålles från läroanstaltens kansli, Sandviksga

tan 6, 65 130 Vasa B, tel. 961-116312.

Gunvor Westerholm rektor

SKOLORNA PÄ KORSHOLM

Hösten 1982

o Husmodersskolan, (15-188) . o Värdinneskoian, (01-013) o Lantmannaskolan, (01-001) o Jordbrukstekniska skolan,

Helårskurs 6 mån. vinterkurs 6 mån. vinterkurs 2 årig

(01-002) med odlarlinje och

teknisk linje Pälsdjursskolan, (01-018)

Mejeriskolan (01·021)

Trädgårdsskolan, (01·022)

Skogsskolan, (16-065)

O Kontrollassistentkursen

O O O O

Helårskurs 2 årig

1 årig basår

Ansökan inom januari, grundskolelever 1.3.-15.4. När· mare upplysningar finns i skolornas prospekt, som jämte ansökningskort erhålles genom att du sänder in annonsen (sätt kryss för önskad skola). Namn: ............................................................................................ .

Adr.ess: .................................. .... .................................... .................

Till Korsholms skolor, 65380 Vasa 38

Tel. Dagtid 967·267506, kvällstid 267605.

Skolorna deltar i gemensam elevantagning. Ansöknings kortet insändes under adress: Elevantagningsnämnden i Vasa län, Länsstyrelsens skolavdelning, PS 200, 65101 Va· sa 10.

POp & jazz ny linje

• 1 lappfjärdsskolan ?

KAN EN SÄRSkILD pop- och jazzlinje bli räddninge~ för Lappfjärd folkhög skola? Det finns färdiga planer på a.tt en sådan linje skall köras i gång från näs ta höst som filialverksamhet till Aggelby pop- och jazzinstitut. Någonting måste hända vid Lappfjärd folkhögskola. Om den skall få statsbidrag nästa år bör det finnas garantier för att den har minst 25 elever när den startar. - Vi har. alla planer "klara för aH köra i gång. bekräfrar MI·rekror Sven Rosendahl som är ordförande i direkr ionen för Lappfjärds folk· högskola . Der hänger nu ~ om vi fir en lämplig lärare . Vi har hafr kontakr med Alf Mylläri i Karleby och han är också inrre.sserad. Den här veckan skall han ge en slutligt besked. Planeringen av linjen har gjorrs av musiklärare Kjell Lolax. för när· varande ci\iilrjänsrgörare pi SÖFF i Närpers. Skols.ryrelsen har också godkänt linjen så det är bara an kö· ra i gång. Det bridskar också med a H fi det kl arr efrersom alla icke grundskolelever skall ansöka om sIUdieplats nästa hösr under denna månad. Den nya linjen kunde bli en bra merit för fomaua slUdier inom seklOrn populärmusik och läuare musik . Samarberer med Aggelby garanterar möjligherer an forrsäua srudierna där. Der kan ocksi bli ak· lUellr med fonsärtning vid nigor annal insrirut eller vid der planera· de konservalOriet. För den som vill samla merirer för studier vid Sibe· Ii usakademin kan en ir vid en pop och jazzlinje i Lappfjärd vara en bra försra sreg. Slutligen kan en ~ vid musiklin· jen pi en folkhögskola vara eu bra mognadsir för en ung person som är intresserad av musik. Onder der året kan dcr klarna för eleven om han I hon vill ägna sig ir musik eller kans,ke slå in pi någon annan bana. An lära sig liter mera om musik skadar säkert inte någon människa . Sämre hobby kan man ha i liver. Sedan tidigare har Lappfjärds folkhögskola en tearerlinje. en vårdlinje och en allmän linje. Blir det en musiklinje måsre nigon av dessa linjer försvinna. rroligen all· männa linjen . Elevantalet vid skolan har de se· nasre åren inte kommir upp rill lagstadgade 25 elever. Der är där· för som skolsryrelsen nu geu "ulri· mat um " åt skolan an den garante· rat måste ha 25 elever näSta höst om SI atsbidrag fortfarande skall utgå . Antalel finsksprikiga elever har varil sllIn vid skolan de senasre åren . Ur den synvinkeln skulle Alf . Mylläri vara en lämplig lärare på musiklllljen eftersom ha är fulls· ländigl Ivåspråkig . Hans musikalis· ka kunsbp..-r iir det väl ingen som ifdga,<iillcr. Sven· Erik Glader • Beslaget på den här boken som heter "kul i sängen" ska upphävas . det visar sej au den handlar om sysselsätrnings terapi för sjuka barn. . Slenbocken Re/bell • Verkam uppsats skulle handla om Celsius od, Olle skrev : När Ce'lsius ha· de uppfunnil lermomerern srack han ändan i k"kande valt en. Han fann di en pun kl som han kallade för kok· punkten . S!enboL'ken Re/bel! • - Äbkling kurrade hon öm!. Då vi var m-gi!'l;! brukade du stryka mig uno der hakan . Kan du inre göra det igen? - Självklart min vän. . . Men vilken av dem . . KKfIi " Solf

• AlfMyUäri, påtänkt som dragare för pop- och ;azzli,,;en vid Lappf ;ärr/s folkhögskola.

HANDELSUTBILDNING

=MANGSID,IGHET ~

• Reklam • Kassaarbete • Försäljning • Bankservice • Inköp • ADB-uppgifter • Transporter • Sekreteraruppgifter • Bokföring • Kansliarbete - Jakobstads Handelsläroverk (kod 1811) deltar i den gemensamma elevantagningen med följande utbild· ningslinjer:

Handelsskolan 2·årig kod 191 Handelsinstitutet 3·årig kod 192 Ansökningstiden är Januari månad. Grundskolans elever sö ker i mars. Våra specialklasser står utanför den gemensam ma elevantagningen, likaså de merkanter som söker direkt till kl. II i institutet. Förfrågningar besvaras per tel. 967-10 122/160 (rektor) eller /163 (kansliet). Jakobstads Handelsläroverk

~---------------------------------, Ge dig en chans att mogna som människa i kristen miljö, samtidigt som du skaffar kunskap för framtiden. Reservera redan nu en stu dieplats läsåret 1982-83.

KRISTLIGA FOLKHÖGSKOLAN I NYKARLEBY (92) erbjuder undervisning på följande linjer: 333 VArdlinjen som också omfattar praktik på vårdinrättningar. 344 Studielinjen som ger undervisning i grundskolans ämnen. 348 Fri rortbildningslinje bl.a. med konstinriktning, ger möjlighet till fri ämneskombination. 378 Linje med anpassad undervisning är avsedd för ungdomar som genomgått hjälpskola eller ffiotsvarande skolform . Inträdesålder: fyllda 16 år inom 1982. Läsåret inleds den 8 septem ber. Det omfattar 32 arbetsveckor av vilka en hålls som lägerskola. Kostnader: studieavgift 150 mk/termin, kost och logi 160 mk/vec ka. Ansökningskort kan erhållas från skolornas studiehandledare, arbetskraftsbyråer eller under adress: Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby, 66 900 NYKARLEBY, tel. 967-20 079. Den som inte går i grundskola insänder ansökningskortet inom januari månad . till Elevantagningsnämnden i Vasa län, Pb 200, 65 101 Vasa JO. Kurt Cederberg, rektor

I 151------------------------------------------------------~~~------------------------------------------~-To"d,gen den 14 j,nu"i

~NI.KA

POSTE!

Skogen ger framtidsjobb kräver god utbildning INOM DEN SKOGLIGA sektorn finns yrken som heltidsanstäUa enbart utbildade skogshuggare. Lönen heltidsanställda enbart utbildade skogshuggare. Lönen är god - mellan 45 000 och 70 000 mk. Dessutom be hövs skogsarbetsledare, forsttekniker, skogmaskinföra re och reparatörer. Det kommer också att krävas att självverksamma skogsägare skaffar sig specialkunskaper för att på rätt sätt kunna arbeta i sin skog. De här sakerna framhåller forst mästare Olof Ehrnström och forst tekniker Gerd Mattsson när de be rärrar om den nya skola som i hös tas inledde sin verksamhet i Vasa vid Korsholms skolor. Egentligen är det så aH skoglig utbildning förekommit på Kors boIm sedan 1979. Men de td förs ra aren var d et enban fraga om ett basår som utlokaliserats från Eke näs forstinstirur. Nu är skolan självstä ndig med utöver hasåret en specialiseringsår för skogsarbetare. Skolan heter Korsholms forsiliiro

aosaJt_

Fdn hösten 1983 kommer sko ~~;:::;::~ la~ n an ytterligare byggas ut med I-' lIrogsarbewlinje som skaU om fUra tvi och ett halvt les studier dier bamet_ I <hg har skolan 24 dever ~ b2s1ret och 12 på linjen för skogsarbetare . Förutom den nya skogsarbetarIinjen kommer skolan arr ha kontinuerlig kurs verksamhet. Fullt ut byggd kom mer den att ha nio heltidsanställda lärare och 85 elever.

Olof Ehrnström är skolans före stånd are , Gerd Mattsson är linjeIe dare på skogsaJbetarlinjen och forstmästare Karl-Gusta\' Ingo lin jeledare på basårer. YtterIigare finns redan nu två arbetslärare , en byråsekreterare och en kanslist.

Stort intresse

Det är inget fel på intresset för skoglig utbildning . Hela 63 ung domar hade sökt till det basår som inleddes i höstas, 24 togs emot. För många hägrar en foman utbild ning till skogsarbetarledare, forst tekniker och forstmästare. Också studenter söker sig av den anled ningen till basårer. Utbildningen till forsttekniker sker vid Ekenäs forstinstirut. För övrigt har man där en ungefär motsvarande ut bildning som den som sker på Korsholm . - Två år för att bli skogsarbeta re, Olof Ehrnström, det låter mycket?

• Vålrustade (ör en dag i skogen såväl vad kläder som ut rustnin~ bet;iif(ar år fr.v. Tore Reg11ell, Anders Su/ka- . koslli odJ Ri&hard Ah/skog.

- Man bör beakta an de flesta som kommer hit kommer direkt hösten efter det de gån ut grund skolan . Många av de har aldrig ti djgare ens prövat på vad det inne bär an arbeta i skoge n. Vi måste börja med an lära dem känna igen de olika trädslagen.

I fortsättningen kommer skogs huggarna att själva sköta urvalet (stämplingen) i gallringsskogar. Det är någonting de måste lära sig. De skall ocksol. kunna sköta plante ring och röjning i skogen samt ut drivningen av virket.

Såväl själva utrustningen som själva arbetstekniken kräver en hel del stuwer. I dag krävs att arbetet i skogen skall ske möjligast effek tivt. Den som skall göra det måste känna till arbetstekniken och vara väl förtrogen med motorsågen och annan utrustOlng.

Välkommen på ett eller två studieår till

~~·'t·1J t

FINNS

FOLKHÖGSKOLAFOLKAKADEMI~9~

Ett år oJ Esbo, Köklax

Under ett första år på Finns kan du studera och få en mång

sidig utbildning

- på linjen för skapande verksamhet (308), eller

- på linjen för barn- och ungdomsarbete (314)

Båda linjerna är med i den gemensamma elevantagn ingen.

Två år

Fortsätter du ett andra år på Finns har du följande alternativ

- utbildning till barn- och ungdomsledare

- utbildning till kultursekreterare el'ler -instruktör

Ansökningstiden tör läsåret 1982-83 är 4-31.1.82.

(Grundskoleelver ansöker om studieplats 1. 3-15. 4. 82).

Ansökningsblankett trån arbetskraftsbyråerna, elevantag'

ningsnämnderna eller FINNS FOLKHÖGSKOLA-FOLK

AKADEMI, 02780 Esbo 78.

Du får närmare upplysningar och kan beställa vårt prospekt

Der tel. 90-81 1205. Ansökan till linjen tör kultursekreterare

och -instruktörer riktas direkt till FINNS.

D Huggarens status måste köpas! Enligt Ehrnström behövs absolut de två utbiIdningsåren. En annan sak är att skogshuggarnas status borde höjas. Det beror kanske på benämningen . Vi borde hitta på en bra yrkesbenämning . Hur skul le det vara med " skogsvakt" , und rar han . - Alla elever på skogsarbetar linjen har garanterat fast anställ ning när dc blir klara med sin ut bildning, framhåller Gerd Matts son. I Sverige har det länge krävts utbildning för att få fast anställ ning som skogshu ggar:: . Ganska snart kommer det också att bli så hos oss. Icke u t bild ad arbe tskraft får lov att ta de tillfälliga jo bhen . Korsholms forstl äroa nsta1t kom mer att ha en omfattande kurs verksa mhe t. Alll från en veckas kurser till två må nad er långa och seriekurser som sm åningom leder fram till en all sidig utbildning. Kursverksa mh ete n kommer främst all rikt a sig till självverksamma skogsägare sa m t red an verk samm a skogshugga re . För ä nd amålc-t ko m mer två n ya lärare- at t anstä ll as än nu d ella ~r. Sm åningom ko m mer forsd äro anst alten att få en egen n y skol byggn ad. De n skall place ras norr om d m s. k. " Eklund ska vill an " oc h på andra sidan den väg so m

går genom skolområdet . Byggstart är planerad till hösten 1983. Kos[ naderna är i dag beräknade t iII 9,5 milj . mk . Kosthållet och vissa ser-

viceurrymmen kommer man att ha

gemensamt med Korsholms lant

bruksskolor.

SVEN-ERIK GLADER

Svenska Österbottens

folkhögskola-folkakademi (95)

SÖFF är som förul

de många valmöjligheternas skola.

Näsla år kan vi erbjuda mG

följande alternativ:

~ ." ltL-';""

FOLKHÖGSKOLAN : DAGHEMSBITRÄDESLINJEN (240) Yrk es utbildning på elt år. Familj ed ag vårdar kompetens. MERKANTILA LINJEN (328) Ett å rig . M otsvarande handelshögskolas fö rsta årskurs. KONSTLINJEN (307): Rekommenderas fö r bli va nde teckningslärare. fria kon stn ä rer, lågstadielärare m . fl . SPRÄKLlNJEN I (305): SÖFF ha r rä tt a tt ge grund skolbety g i svenska , fin ska och engelska. VÅRDLI NJEN I (333) med yrk es rö rbered a nd e utbildning inom vå rdsekt o rn. foRI FORTBILDNINCiSLlNJ E (406) med individuellt ämnesval. FOL KA KAD EMIN: UNGDO MSSE KRETERARUTBILD N INCi (310): Yrkesutbildnin g fö r un g dOl11sse krcterare samt nykt crhets.se kr. och kultursekr. i kombina ti o ns tjänstcr , am t fritid , instrukt ö rer. (1 8 a r inträ d eså ld er) . SAMH ÄL LS IN RIKT N INCi (31 2) fö r sädana so m ä mnar bö rj a stu dcra vid Sve nsk;, .s oc ia l- och kommuna lhögs kola n , S F och P fo vid Å bo A ka demi. !\ppro haturkurs i .,ocio logi. VÅ RDLI NJ E N II med fördjupa d utbildn ing in o m vå rdse kt o rn samt hemhj ä l pa rut b ildning. !\nsökan sker direk t till ~ k o lan. S PR Å K LI NJ E N II för >Iuclier på gy mn as ia l ni vå , ock så lä mplig för fin s.ka Stu denter som vill lära sig sve nska. A nsö kan direkt till sörL In lräd c,k ravcn ä r 16 <lr (1982) fylld a för d em som sök er lill folkhö gs kol a n o ch 17 a r fö r dem ., o m sö ker till fo lk a ka del11in . SÖFF är med i elen geme nsanuna eleva n tag ninge n oc h ick e -grunds ko lelever söker inom janua ri må nad oc h grund s ko lelever fö re 15 a pril till Sve nska c1 c\·a ntag nin gs nämnd en i Vasa lä n , I-I a rtma lhgrä nd , 65 100 Vasa lO. S ko la ns pros pekt samt a nsö kn ingsko rl fås fr ä n nä rm aste a rbets kra ft shyrå eller frå n vå r s ko la, tel. 962 / 56441 . 64 220 Yt Icrmark .

Vä lknmrnl' n till S()FF! Tr~g\' c

Eriksun R~kt()r

- ---1 16

Tors~agen den 14 januari

Nya Rangsby uf

Såhär tycker tre tonarIngar o

rustar upp Fagerö

Lotte GuUmets, Centrum (Finby) :

D VI FORTSÄ TTER med ungdoms- och gammaldanserna på Fa gerö, men vi får nog lov att banta ned verksamheten lite. På sikt handlar det också om att ordna med någon form av vinterbonat ut rymme. Det säger Stig-Olav Sten, som är en av dem som funderat på uf situationen i Rangsby efter splittringen av Niirpes uf En annan av de aktiva, Lasse Eriksson, tiUägger att man också ska satsa på någon form av byak tiviteter sommartid, kanske i form aven hembygdsdag . Rangsbyborna var tidigt ute när Närpes uf började spricka i höstas. Redan i oktober hade man ett byamöte och utsåg en ar betsgrupp som skall fungera som interimstyreIse. Alla på mötet var eniga om att man skulle utträda ur Närpes uf. Vid ett nytt möte den 22 no vember utsågs styrelsen och god kändes stadgarna . Mötet gav också riktlinjer för hur styrelsen skulle agera i fortSättnin gen. Den 9 december höll s det förs ta styrelsemötet. Man kunde inte enas om någon ordförande ä nnu i det skedet. men övriga styrelse funktionärer fördelad es. Styrel sen för n ya Rangsby uf ser ut så

m V

här: Ole Sand (sekreterare), Mona l isa Enholm (kassör), Ann-Mari Antfolk, Lasse Eriksson, Christer Nygård , Stig-Olav Sten, Marian ne Söderling och Stefan Träsk vik. Suppleanter är Karl -Göran Antfolk, Ann-Louise Ingves, Rei jo Lilla och Henry Silversten . Vad det i törsta hand handlar om nu är att utse en byggnads kommitte som ska rusta upp Fa gerö . Det gäller plåttaket, som man ville att Närpes uf skulle stå fö r. Kravet väckte inget gehör på Närpes uf:s medlemsmöte . För renoveringen har man fått 10 .000 mark från ungdoms nämnden. Totalkostnaden blir 20.000 mark. Det första målet är alltså att få dan sverksamheten att löpa i sommar . Vid byamötena har man anselI all det finns för

Förmånlig utbildning för Dig! Martens Trädgårdsskolla

är en 1-årig trädgårdsyrkesskola med goda studie möjligheter i moderna undervisningsutrymmen och växthu~. Begär prospekt per tel. 53331. Postadress 646100vermark. 2-årig utbildning

yrkesdekoratörer (kod 365) bö~ar

i augusti 1982

Förkunskaper grundskola ... stu · dentexamen. Ansökan via länets gemensamma elevantagning inom januari 191:12.

SVENSKA HANDELSLÄROVERKET Ikod 04 14 \

Vi sänder gärna ett informati· onsblad med närmare upplysnin gar . Advägen 10 A. 00200 HELSING· FORS 20 Tln (90) 6924028

många tillställningar insatta i programmet. Man har inte resur ser att klara av dem al la nu när det handlar om en enda by . - Vi har preliminärt gått in för att b anta ned på ungdomssi dan, säger Stig-Olav Sten . Det krävs 16 ordningsmän per ung domsdans , och det tror vi det blir problem att få ihop i längden . - Däremot bibehåller vi alla gammaldanser . Pessimistiska är man avgjort inte . Att man bantar ned är sna rare därför att man vill hålla det hela inom realistiska ramar. - Jag tror absolut att vi har en beredskap inom byn så att vi får tillräckligt med funktionärer, sä ger Lasse Eriksson . Det blir säkert bäme än förr , nu då det gäller byns egen förening. I närpesdiskussionerna har det talats om att det just nu råder en " böleanda " ute i byarna, men att den om några år kommer att följas aven " uf-krapula". I Rangsby är man narurligtvsi också medveten om all entusi as men kan gå ned . Risken finns . säger Stig Olav . En orsak till att man gick med i storföreningen . var ju fak tiskt all det var en klar avmall ning och förening strö llhet i Ra ngs by . Å andra sidan tror jag inte det blir någ ra problem i bör jan . Vad gäller en eventuell vinter· verksamhet läng re fram . så har man g ivetvis bara tänkt he lt teo reti skt ii n 5:1 hinJ{e . - Vi har funderat på att inre· da n:i.gu t utrymme i pa vilj o ngen till · · vinterl o ka l" . säge r Stig O lal" . Dct fjnns ju en gammal uf lo kal i bl·n . men d e n är svårt fö r fall e n \)ch kan inte mera renOI·t· ra s ol" h tas i bruk . Andra mötes oc h samlingsutrl"mmen i bm är s kidstllgan och skolan .

-lag tror det är bra att man spjälker upp föreningen . Förr fanns det ju Finby uf och egen lokal här - före min tid - och jag tycker det är synd att man slog ihop föreningarna. Det har ju visat sig att det inte fungerar. - lag tror att man kan komma bättre överens inom en mindre före· ning . - Själv har jag inte varit engage rad inom Närpes uf annat än i revyn ett år. Det är väl det utbyte jag haft av föreningen. plus dans i Fagerö och lite disco i Närpesgirden förstis. - Vad jag väntar mig av nya När pes uP För det första borde vi få en bättre lokal. det går ju inte all ha ungdomsdansi Närpesgården. Jag lIar att ungdomen i centrum saknar ett eget tillhåll. Nu handlar det bara om barerna . Tänk om man hade ett riktigt uf·hus! - Hur utrymmena i Närpesgår· den utnyttjas vet jag inte. Ska det bli nånting regelbundet. borde någon ta initiativ och driva hin på . lag har en känsla av att centrum borna i allmän het har svin ·att komma i g:l.ng med nånting.

•

Catarina Uljens, y t~ termark:

• Catanna Uliens. - lag antar att Yttermark uf kom mer att fonsätta med ungdomsdan serna i Yttermarkgården . Dct är na· turligtvis bra. Om det är bra eller d:l. ligt med en mindre förening . är svårt all säga. lag tror i alla fall all det bör· jar löpa bättre i början. - A andra sidan har yttermark borna varit mycket med i Närpes uf och hjälpt till . S:I. det är inte lätt att veta hur det blir i den nya förening en . - Vad jag väntar mig utom dan serna. är ju nigon form av ton:l.rsträf far i Yttermarkgården. Det har inte varit någon ton:l.rsverksamhet pi län ge. bara dans och bingo. - Själv har jag inte engagerat mig i Närpes uf.

Kjell Lind, Rangsby:

• Lotte GuI/mets.

- Det är nog bra p:l. flera säll att vi Hr en egen byförening. Det är tungt att driva en srorförening. Aandra si dan har det kanske varit bäme med Fagerö förr . då man har haft hela sto ra Närpes som stöd. . - lag har varit med p:l. stormötena i Rangsby. lag väntar väl mig att man

1810 HOTELL· OCH RESTAURANGSKOLAN I VASA 176 Restaurangservitör, I-årig - 18 års ålder före utgången av 1982 - fullgjord läroplikt . 173 Restaurangkock. 3-ärig - 17 års ålderr - fullgjord läroplikt Studietiden: I. året i skola 2. året betald praktik 3. året i skola Ansökningskort fås från närmaste arbetskraftsbyrå

eller från skolan.

Ansökningstiden för icke-grundskolelever

1.1.-31.1.82 och för grundskolelever 1.3.-15.4.82.

Adress: Krutkällarvägen 2 65140 Vasa 14

Tel. 961-119555

Jan Koskinen Rektor

I 17 II----------------------------------------------------~------~------------------------~--~----To"dagen den l' januan

::n::.::o:TNISKA POSTE!

Nya Närpes uf fortsätter med det som blev kvar . • t.J VI FORTSÄ TER med del som blev över av gamla Närpes uf! Så ungefär uurycker ·sig både Alf Bäck SlCöm och Leif Lassfolk, båda akliva i Närpes

ufo

• Kiel! Lind. ska fonsäua au driva verksamhctcn på Fagcrö , och dcssulOm skulle man gärna vilja ha någon form av sam lingsutrymme på vintern . Närmast cn ställe där man kan umgås oc h spe la pingis och sånt . - Det finns väl ett tjugotal IOn ~ringar i byn . Vad som finns för dem i dag , är i SlOn SCt{ skidstugan och eI 'juspårcL

Bcnd

-närd

•

l försla hand handlar del om biografen l Närpesgården. Del är den som håller ekono mIn någorlunda flylande. Biografen ger vinsl, l tjoiomkring 60 000 mark, och del är de pengarna som driver Närpesgården. Möj ligen kan vins len bli mindre i år.

Så mycket längre har man inte kommit i det här skedet inom Närpes uf. Det är inte lika aktu ellt som.i Rangsby och Yttermark an skynda på , för man behöver inte nyhilda någon förening. Närpes uffortsätrer som tidigare , men ramarna blir avsevärt ned bantade. - Det är klart an vi på sikt rrdste fl in nya verksamhetsfor mer _ säger Leif Lassfolk. Årsmö tet i februari \'äJjer n)' styrelse och den bar att ta ställning till framtiden . • En aktivitet som också bibe

Nya Yttermark of!

essant a seom ställer upp NYA YTTERMARK uf har sin första ungdoms dans den 30 januari. Det jr där yttermarkborna sätts på prov och får visa att den nya föreningen kan börja fungera! Jan-Erik Uljens, verk samhetskdaren inom Närpes uf, är med och bygger upp den nya by roreningen i Yttermark. Han menar att det nu riU au börja med gäller an ii danserna i Ytter rnar:k au klaffa. -

Det

den '

-. V:1ra vanliga funkt ionär~ j r med i revyn och gästspelar i -asa den kvällen . Det måste al ltså [1\ t folk till, och vi får hoppas an -mao nu passar på och visar sin sröd för den nya föreningen. En annan verksa mhet som man direkt kommer att fortsätta med I Yttermarkgården , är bingospelander. Det har varit lö nande och kompenserat ung domsdanscrna som har gått med förl uSt för Närpes uf i höst. - Danserna i Yttermarkgår den har nog varit närmast en

, ' välgörenhet " på sistone . Nya Ynermark uf valde sin första styrelse i söndags . Före det har man haft en arbctsgrupp som fungerat närmast som interims st yrelse . Den nya styrebcn ser ut så här: Leif Ahlroos (ordf) , Christina Bäck (sekr), Dennis Pellfolk (kas sör), Kent Linsen , Inga-Britt Ek lund , Gösta Träskvik, Johan Bäckström, Anders Ruths , Nils Johan Sydholm , Carol a Hummelgård, Susanne Grundst röm, Johan Rosengård och Johan Sand samt suppleanter Sven Westerlund, Kjell Yrjans,Pia Håkans och Tina Sänkas. Jan-Erik Uljens tror nog att be redskapen inom byn ska räcka till , i varje fall till en början . Vi Närpes uf:s medlemsmöte var troligen över hundra personer Yt termarkbor , och Janne menar att dessa säkert kommer att vara be r~dda på en del insatser för före ningen. - Det har varit rätt många Yt termarkbor med i Närpes uh funktionärsstab under de senaste åren . Dessa ställer säkert upp också i fonsättningen , men gi vetvIs krävs det att också nya trä der till. Ett brsta test på föreningsan dan blir gammeldansen den 23 JanuarI. Sen följer som sagt första

h:llls är revyspelande • som ska bedrivas p:\ samma grunder som tidigare. allts:1 tillsammans med de andra byarna. Tonårsverksamhet eller andra " klubbaktiviteter " . ärpes' den har man inte Innu hunnit planera. - I och för sig är Närpesgår den väl utnyttjad i dagens läge, säger Alf Bäckström . Vi har en del institutskurser där, och dess utom hyrs discot ut åt kringre sande affärsmän som säljer sina varor. - Det handlar alltså om sånt som ger inkomster åt föreningen . På sikt ska vi naturligtvis ha med också andra aktiviteter. Den stora frågan i Närpes cen trum , nu efter spl ittringen och egentligen under hela Närpes uf:s tolvåriga historia , är en ut byggnad av Närpesgården . Den na saknar som känt både festsal och teaterscen . - Det här problemet har fun nits med som ett spöke i bak grunden under alla år, säger Alf. Nu måste det börja hända något , men det är ytterst komplicerar. Man är bland annat intresse rad av ett samarbete med kom munen, men redan där blir det invecklat. Nu äger fören:ngen huset, medan kommunen äger tomten (den såldes för ett par år unj!cjomsdansen den 30. - .- Som liten byförening kom ',ner vi att ha mindre ramar än inom Närpes uf, säger Janne . Vi kan inte tillåta alltför många för luster på tusentals mark. Klart är också. att småföreningen kräver mer av medlemmarna . Vad gäller Yttermarkgården handlar det just nu om en reno vering med anledning av de skärpta säkerhetsbes(ämmelser na. Man har fått 10 000 mark från ungdomsnämnden för det. På sikt gäller också att man borde värmeisolera huset bättre .

sedan av ekonomiska skäl). - Skulle kommunen ensam eller vi tillsammans bygga till en festsal I "kulturhus " , så skulle si tuationen bli knepig . Det skulle bli ett invecklat ägandeförhållan de. Ett kommunalt intresse finns , i varje fall inom en del kretsar. I tomtavtalet finns också inskrivet att Närpesgårdens värmeanlägg ning frit! får anslu(as, ifall man bygger (iII ett " kulturhus" . Anläggningen är redan nu di mensionerad för en dubbelt stör re byggnad än dagens Närpesgår den . Närpesgården är et! invecklat

problem. Hygget "klottades bort", som Alf säger, redan från början och det är mycket an reda ut. Frågan kommer nog att ältas fram och tillbaka många gånger, innan man har ett nytt uf-hus. - Men det är viktigt att vi börjar fundera nu, så det inte blir en lika lång historia som för ra gången, säger Al f. Personligen vill jag inte engagera mig så mycket i föreningen, men gäller det en utbyggnad av huset sräller jag upp. - Der är skandal att exempel vis sakna en teaterscen i teater kommunen Närpes'

Välkommen till

Kronoby . folkhögskola (93) Norra Österbouens egen folkhögskola. läsåret 1982-83 har vi följande linjer. 333 Vårdlinjen _ Vård branschens ämnen i teori och praktik . 337 Hemtekniska linjen. Huvudvikten fäst vid textilslöjd vävning.

och

341 Praktisk-tekniska linjen. Centrala ämnen är elektronik, energi, .miljövård och träslöjd . 344 Studielinjen. Motto: Språkkunskaper behövs alltid. A. För språk och samhällsintresserade studenter. B. NYHET. Intensiv undervisning i finska för grundskolegångna. Skolan är med i den gemensamma elevantagningen och icke grundskole-elever söker inom januari månad och grundskolegångna elever före 15 april till : Svenska elevantagningsnämnden i Vasa län Pb 200 65100 Vasa 10. För ytterligare informationer kontakta Kronoby folkhögskola, tel. 968-45017 . Karl-Rune Sundelin Rektor

Torsdagen den 14 januari

EN GOD forrsällning på del nya åre I önskas alla mummelläsare! Eli nYI år har lagil sina försla rrevande sleg in i hislorien, men del oaklal skall här mumlas om del-år som gick! MusikåreI 1981 gav oss inga nya The Beatles, The Rolling Stones eller

Sex Pistols.

En blz·ck tillbaka

/lå året som gick

Ändå var del inre ell oinrressam år. Nej, myckel imressanl fanns för öral all snappa upp och de flesla av oss missade myckel av alll del goda som bjöds.

D ÅRETS NYA VÅ G har som alltid många ansikten. Den vdldsamma, upproriska punken har fdtt mdnga ARETS TREND: symh - eller fUlu förgreningar och därigenom funnit risIvågen sköljde in över oss och mdnga nya lysJflarsktlror. 1981 var frågan är om kulmen är nådd ännu. det dr när ;ag upptäckte all det finns Kraftverk, Gary Numa m.ll. före mycket hörvdrt i den musik som gångare för dala- och e1eklron /?ro~s k1assi{icerllS som nya vågen här. musiken fick en olrolig mängd likar. Adam and the Ants är inrerna Ultravox spelar en perfekl. kall, lionel h den grupp som gjorl den

ibland opersonlig och känslolös symhmusik och fick under årel in en pärla med LP'n "Vienna " . Deras uppföljare "Rage in Eden " höll ime alls samma klass. . Den mera dansanIa symhmusiken gjorde succe världen över och band som Human League, Classix Nou· ~eaux, Duran Duran och Soft Cell härjade våldsam I på lislOrna.

Eli band som är svårr all klassificera är Orchestral Manocuvres In The

Dark, eftersom de dr starkt synth. prdglade skall de kanske räknas in bland drets trend. Deras plIStoralt vackra musik av~iker dock helt frdn de andra företrädarna q~an . K.olla in den magnifika Architecture & MOTIV

hi,.

18 I I

SlörSIa succen inom den mera naiva delen av nya-vågen. personligen föredrar jag andra halvan av Adam 's forna gäng, nämligen den skandal omsusade Bow Bow Wow, vars "See

Jungle! See Jungle! Join Your Gang, Yeah City All Over! Go Ape Crazy! " har en härlig charm i sin naivileI.

n EN ALLT STÖRRE ungdomsar belslöshel ule i världen, demonslra lioner och rasupplopp har lell till all del är alh svårare all se del ljusa i li vel. I sIäIlet lar de mörka och dova lankarna över. Joy Division var den här musikgenrens slorheter lills sång aren lan Curtis begick självmord. Numera är del New Order, den di rekta forrsällningen på Joy Division,

D ARETS LAT - det flOns altför måQga all välja bland, så jag avslår. D ARETS BESVIKElSE, all den musik som jag inte haft möjlighet all checka in. O ARETS GRUPP är igen lika svårt, men OM/ID och Ultravox är JlOg de som kämpar hårdaslom liteIn . D ARETS TRAKIGASTE händelse är all reggaekungen Bob Mar/ey och den amerikanska balladsångaren Harry Chapin inte längre kan bjuda oss eä mera godsaker. D ARETS RYSARE - svårr. jag har tre all välja bland: "The Ghost" med Specials, ''The Lunatus Have Taken Over the Asylum" med The Fun Boy Three och Jim Steiman 's

ler har. av elaka lungor (?) kaIIals för IOnårspornografi . I skuggan av de här hängde också Noicc, Allack och Magnum Bonum fortfarande bra med. D 1981 VAR OCKsA årel när jag C ARETS GAMLINGAR är svåra "Lo~e And Death and an American uppläckle den uppkäfliga svenska all " kora", men Mikael Wiehe och Guitar". nya vågen musiken . Länge rynkade Marianne Faithfullkämpade hårt om D ARETS LÄCKRASTE plaua är jag på näsan och Slängde ljudinlagel liteIn . Filen Foley's "Spirits of St Louis. när band som Ebba Grön var i anlåg D ARETS SOULMUSIK skulle en ande i radion. Till min förvåning hör "viling" prestera. Phil Collins ' emi Det var min tillbakablick på det jusl &rul?l?er som Ebba Grön. SttIJl nenta LP "Face Value" är överlägsen gdngna dret. Mycken bra musik iir fdgel, KSMB m.ll. lill dem som jag (var placera plallan om inte i soul onämnd men för den skull inte bort· lyssnar meSI på nu när vi lågar in i facket?)! glömd. Den som saknar vdr in· del nya året. D ARETS "MJUKASTE" skiva är hemska musik fdr ursäkta mig, men LP'n "Kärlek & uppror" och sen svensk, Hansson de Wolfe United om finsk musik vet ;ag föga mera än höslens singel "Scheisse"/" Tyna med sina ulsökla klavialurslingor i all Pelle MiI;oona forrfarande håller bort" är slarka grejor som EG gjorde ,'Existens-maximum positionerna, t.o .m. vid en inlerna under -81. Fidkvarns "Genom I;uva O ARETS MEST EXOTISKA musik tionell jämförelse. li~et " korades lill årels plalla av Sch bjöd paret Brian Eno - Da"'" Byrne Må år 1982 bli minsl lika bra som lagerredaklionen (den är bra!); på med LP' n "My Life in the Bush of del år som gåll när del gäller musik " Uppdrag i Gene~e" är namnet på Ghost " . utbudet. Men låt oss framförallt hop Lustans Lake;ers schyssIa LP år 1981. O ARETS COME BACK slod Gary pas au året skall bli bäme än vad det Många fler kunde nämnas, men . .. US Bonds för. ser ut, när det gäller de inlernalio D ARETS LP är omöjlig all kora, nella relationerna och ungdomsar ARETS TONARSMUSIK svarade men "Architecture & Morality "med betslösheten för all nämna de två Irion Gyllene Tider, Freestyle och X OM/ID är ingel dåligl val bland ell områden som inger oro inför fram Models för. De Ivå förstnämndas texhalvdussin kandidater. tiden. som är grupp nummer ell. Deras de bUI LP ''l.fovement'' kom i slulel av åreIoch underrecknad har ännu inte hafl chans all kolla in den .

Vassorj ulfest i n y tappning

Spexet" ges två gånger till

Vassor uf:s initiativ au bygga ut julfesten till eu spex h ar redan .visat sig vara e~ .riktig åt~ärd: Vid premiären var uf-Iokalen fullproppad med närmare 200 personer som alla förhandsbeställt btlJe.uer. Pa manda~en var redan andra f6reställningen slutsåld. Spexet ges förutom 9 jan och 16 jan även en tredje gång den 23 Jan. Programprocenterna Stig Beijar& co har satsat på att verkligen un derhålla . Namnet på spexet " Skå din och skrattin " har full täc kning i verkligheten . Man får verkligen skratta åt det som presteras. Så värst seriös är man doc k inte. Spexet innehåller rätt litet " bud skap ". Vassorungdomarna har in te velat säga så mycket. Man kör med säkra poänger i glad buskis- stil. Och uppfyller den målsätt ning man gått ut med - att roa . En del aktuellt stoff innehåller spexet dock. Dels är det 'förstås en del lokala frågor som behandlas men ocks.i den pågående presi dentvalskampanjen kommenteras, Till utformningen är spexet ett mcl.l am ing mellan programfest och revy. En programvärdinna. Greta Viklund. håller i trådarna och händelserna på scen och i sa long . Totalt medverkar närmare 30-taler unga i spexet. Spexer innch å lJer~ sker~h e r om en resraurangbesök och om hur der g,h rill på en ungd o m~ d a ns . Jordgubb, försäljningen vid riksår tan behand las och gubbar diskure· rar vid en po~ rl å da . Också rill vi· kingar ide n finns vissa anknyrnin g<tr. Srig Heij:lr framrr:idt r med en kuple!! SP ill n r m\cke r högr bel\'g ,

LEDIGA PLATSER

Ungdomsradioteket ...... "HALVATTA" söker MEDARBETARE på freelancebasis för tiden 1. 1.-31. 5. 82. Bångstyriga pojkvasker eller frustrerade flicksnärta! Går du omkring och lider för att ingen förstår dig? Håller du på att spricka av fantastiska ideer som du inte vågar delge på grund av bristande samförstånd med din bekantskaps krets? Gör slag i saken: Kom till Halvåtta och låt hela svenskfinland vara din domare! Vi förstår, uppmuntrar, handleder och undertöder din kreativa förmåga. Och har du tidigare erfarenhet av radio eller journalistik är det bara bättre. Du får till och med lön för ditt arbete!

Närmare upplysningar ger Josper Knutas, tel. 90-1522140 eller Bengt Packa'len, tel. 90-40 13674. Oy Yleisradio Ab

VAKTMÄSTARE

VERKSAMHETSLEDARE

sökes för Ö-Malax uf Solhem, Bostad om l rum + kök, 45 m l finns. Ansökan inlämnas till A-L Svenns, Malakta 66100 Malax, senast den 22 jan . 1982. Tjänsten tillträdes fr:in den l febr. 1982 eller enl. över enskommeIse. Närmare upplysningar kan fås per telefon 119 244 (08 .00-16 .00) el ler 651 622 (kvällstid) . Styrelsen

MEDLEMSMÖTE

ÅRSMÖTE

Ö-Malax. Solhem sönd . 24 jan. ,IV :1 ~ k "ld <t rna . håller Ö-Malax uf iSolhem sönd . 198 2 kl. 15 .00. Diskussion an 51 jan. 1')82 kl. 15.00. Sedva nl iga gåe nde tonåringarnas proble!11 • Hiir Jer I'i Stig Beiiar .10111 del/ ilrsmöresförhandl ingar. Diskussion .. inger an göra " grillkiosk . mo· b em viil/d{/I/de S~·er/:f!.eellli/!.fal/lel/ angående biografen . pedverkstad m.m . ocb COlIl/lrv.dllJ(arel/ i Irel/ol/da!?s Föräldrar och tonåringar möt upp~ spexel i Va.uor. Bei;ar. ordföral/de i förel/il/J(el/ . bör 111/ (NI al' slöllepel . Kaffeservering . Kaffeservering. af/ut i spexel. Flora al/dra dNkliRa Styrelsen Styrelsen aklörer fi,IIIs också lIIed. 1

1'-·

VASA

Of1(esterförmedling

A&M

Vasa 961·113572

ORAVAIS

UNIHOC eller inne bandy , heter innesporten framom alla andra inom ungdomsföreningarna. I ett par år har SÖU ordnar en endagars turne i Nykarleby. Nu har också spelet slagit igenom i Sydösterbot ten på allvar. Inkommande lördag möts ung domsföreningarna inom åttonde ringen i en unihocdrabbning i Lappfjärds uf och SÖU. Hur många som deltar i turne ringen är ännu oklart, i morgon, fredag utgår nämligen anmäl ningstiden till turneringen. Ännu hinner man alltså anmäla sig! Ar rangörerna räknar i alla fall med att ca 5-6 lag skall ställa upp. Mest är det pojkar som spelar uni- ~~~~~~~~~~~~

Moderna

ÄRVASGÄRDEN tel. 961-53 142. Oravais uf

Inhemska o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961·119920

Radio & TV firmor

RESTAURANGER

JAKOBSTAD

Mötesarrangörer Välj: PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF \

PHILIPS •. PIONEF.R

SKID~TUGOR

VÖRÅ

GUSTAFSSON AB elhus('l med servi(e TEL

Unihocturnering i Lappfjärd

NÖJESSTÄLLEN

ARTISTER

Den ledanc~~ restaurangen. i norra Osterbotten

l)6 7--10 )4

TASSEN

VASA

Yl1äsjär~i Pedesi -Pörtti

Boka skidresan i tid

OBS! Ny skidlift

musikbranschens speci,!laffär

BILA.'FÄRER

II-UNGDOMSRINGEN

tel. 967/69762 efter kl. 16.00

MOTORCYKLAR VASA

Honda motorcyklar,

service och delar.

VASA Ny adress

ELECTRO-CAR Olympiagatan Vasa

tel. 961-120793

Närpes

VASA, NÄRPES

Skivor och orkesterutrustning .

SOLlFER husvagnar

@A.HOLM:~ Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445

AKVARIEA FFÄRER

KRlSTINESTAD Kristinestads Akvarieaffå'r Östra LJnggatan 7

tel. 962-12504

Rymdskeppet Aidemekla JAG

A\J EN TANDlÄKAR-RO BOT TAG HJ

LET fANNS I SISTA TANDEN!!

RESEBYRÅER NÄRPES IN"GVFS ·BUSSAR INGVFS RESOR R

MÖBLER

Österbottniska Posten Ösrerbottnisk ungdomsridning

och språkrör för Svenska

Ösrerbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

Urgivningsorr: Jakobsrad.

Medlem av ridningarnas förbund.

ÖP-råder: Alf Sndlman ordförande

och ansvarig urgivare. Leif Rex,

Srure Eriksson. Håkan Wesrermark,

Lars· Erik Backman och Ulf Johans son.

Red.sekr. Per-Eric Anderson.

Redakrion Jakobsgaran 13. rd. 967·13 555. Posradress PB 27 68601 ' akobsrad.

Redakrör i Vasa S·E Glader.

rd. 961·113 522.

Redakrör i Sydösrcrbotten

Berrd Nygård,

rel. 961-651 514.

VÖRÄ

Förmånligt möbelhus

STIGS MÖBGL 66600 Vörå tel. 961-56379

PRENUMERA TIONSPRIS

1982

Helt åL ........................... SO, Halvt år .......................... 30, Skandinavien ................... 60, Lösnummer ...... ............ ... 1, AN NONSMOrrAGNING

,. '

sOU:s kansli, Vasa. rel. 961-113 572 och 115 372. Raymond Wesander. . Jakobsrad rel. 967-11 827. Närpes 962-42 530 .

Annonser bör inlämnas senasr

m:l.ndag kl. 16.

•s

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgaran 13. Jakobsrad.

rel. 967-13 555.

ANNONSPRIS

l rexren ............................. 3.40 Efrer rexren ........................ 3.40 Besrämd plars -.20 per mm. FÄRGANNONSER Minimisror'lek 200 mm. rilläggspris

-.30 spmm och färg. förenings spaIren per rad 1.-. Osrerborrniska Posren ansvarar inre för ev. skada som rillfogas annonser som inringrs eller som p:l. grund av posrförsening inre infam i begärr nummer. Jakobsrads fryckeri och Tidnings

Aktiebolag...,... 1982

Torsdagen den 14 januari

ÖP och SÖU. C:;venska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU) i ungdomsföreninp'ar i Österbotten. .. ··....ogifter är att sor;,J

•

••

OP och föreningen.

Bryr d dig o så t intreaserar din to åring'1

I~gen az:nan..tidning än ÖP följer så noga med vad

ha~der

de over 100 ungdomsföreningarna i Östf

••

OP och nöjeslivet.

\liD d

ÖP har koll på det mesta som händer inom nöjeslive Österbotten. Bland ann:>+ 1.- . '" , - -r<>nnonser. Vi har också j,,+ kommer":'

•

Iii di to ri g

aH följa med am allsdebaHen i tidning. pressen '1

ÖP och debatten. ÖP kastar sig med friskt mod in i alla debatter som h~

-ned ungdomen att göra:

uå ungdomp"" ,,'11'

ÖP och musiken. Österbotten är amatörmusikens förlovade landskap

av band som lirar allt från punk till svensktoon

Här finns stora skolnrlr~-'

\lU' du kunna diskutera sånt som din tonåring tycker " r intres ant?

ÖP och skolan. ÖP följer noga med vad som händer i skolan. I ÖP lär sig och vad man borde lära sig ~. ~.~q.lan. {"' ,'" ,..1:1-

e t ,är

~l. Fyll i kupongen, klipp ur den och posta till SÖV Handelsespi. lOD 65100 VASA 10

2. Ring 962-41 221 f Hans Hortans eller 961-113 572 f Bror Jacobsson

:;iji~~~~~

- - .....

JATACKI D Jag "iii kolla in vad ÖP har att erbjuda, och prenumererar på tidningen hela 1982 och betalar in de SO mk prenumerationen kostar så fort jag fått inbetalningskort. D Jag nöjer mig med en halvårs prenumeration för 30 mk.

SÖV Handelsespi. 10 65100 VASA 10

Namn: . ........................ . Adress: . ....................... .

.. .. . . .... ....... ........ Gammal prenumerant - - - __ -

. ._ _II!!!!!!!!!!!II_ _ _ _ _ _ _ _ _II!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!II_ _ _ _ _.~- _ _ _ _ -

Ny prenumerant - - - - - __

________________ _