Österbottniska Posten (ÖP) nr. 30 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

omvårdenn O ' Vmför vill ungdomen inte satsa på jordbrukst idag, lrågas i oeckans ÖP-ledare. GenendicmsviixJingskrisen inom jmrJbruket bar disktttends länge och visst linns det goda skiil till de ungas toekan. Talet om den fria bonden ärtiJJmångadeJaren myt, siigs ~-

t Jordbruket

det i ledaren.

Men ett nytänkande har redan kommit bland de unga, säger

AJberl Siglrids rektQr på Korsholms lantbruksskolor. I ett ÖP-re portage beTiittar Sigfrids om sin skoJa på sid. 9.

'--

---

--=--

U ngt fredsläger (

UNGDOMENS NORDEN ÄR KÄRNVAPENFRITT,

ÄR KÄRNV APEN UNGDOMOMENS NORDEN FRITT...

Tusentals unga stämmor utropar slagorden gång på gång.

Det råder en glad och uppsluppen stämning nedanför den

stora estraden som pryds aven stor banderoll med texten

" Atomfriu Norden".

Slagorden och hojtande utgjorde inledningen till avslut

ningens festligheter' på ett stort nordiskt fredsläger i St j ör

dal, Ttön<;lelag.

Frågan om' en kärnvapenfri zon i Norden är nu mera ak

tuell än någonsin tidigare.

I praktiken så är dagens Norden en kärnvapenfri zon men det förblir vi inte länge till om USA och Nato får sina planer genomförda... Mera om fredslägret på sidan 3! -

~;:-.:-

Torsdagen den 30 juli

Lätt att förstå

I?e1s bedriver man numera jordbruk med manipula tioner av naturens rytm som förr eller senare leder till kollaps. Det krävs alltså att bonden tänker stort åtminstone när det gäller ekonomin: många hektar, mycket ma skiner, många djur. Jordbruket bör vidare vara ratio nellt och förnuftigt specialiserat. I investeringar krä ver ett "bärkraftigt" jordbruk numera summor i mil jonklassen . Någon gång kan bönder ärva sådana pengar aven amerikafaster. Vanligare är dock att de måste låna pengarna - vilket är detsamma som att förbinda sig att i många år arbeta hårt utan att något annat är ga ranterat än att bankerna vinner på det .

att unga tvekar

inför jordbruket

Landsbygdens Folk, organ föt de svenska jordbru karna i landet, brukar beklagande konstatera att det är svårt med återväxten i näringen. Nils Wester marck, jordbrukarnas egen professor, har mången gång bekymrat sagt samma sak. I Vasabladet skrev han häromåret att en delorsak är att så få kvinnor vill gifta sig med jordbrukare eller blivande sådana. Statistiken ger till fullo grund för dessa åsikter. Jordbrukarnas medelålder blir bara högre, allt fler hemman läggs ned. Ja, det är till och med vanligt att jordbrukarbarn ger sig i väg från alltsammans, fast föräldrarna slitit och släpat för att kunna överlämna gården i gott skick till dem. Varför går det på det sättet? Hur beklaglig är ut vecklingen?

O Ett svar, som sällan formuleras, är att jordbrukar barnen inte brukar få välja att bli jordbrukare. Deras föräldrar och omgivning förutsätter att de blir det, att de för den ärorika familjetraditionen vidare. Men världen är komplicerad nuförtiden: somliga barn accepterar visserligen, men somliga protesterar. Somliga accepterar först men protesterar sedan. Som liga intalar sig att de accepterar men protesterar i s~yg. Somliga förtränger sm protest så effektivt att den måste ta sig ut andra vägar. Överhuvudtaget är det vanligt i samhället, att för äldrar stakar ut sina barns framtid innan dessa själva ens börjat fundera på den. Ett sunt barn genomskå dar småningom denna konspiration och gör mot stånd. En del inser till och med att det klokaste är att inte binda sitt kommande liv vid ett bestämt yrke utan ge sig själv chansen att pröva på olika saker. Meningen med livet är inte bara att utvecklas och mogna utan också att bryta upp och söka sig till okända marker. Att jordbrukarbarn trotsar sina för äldrars välmenande avsikter är alltså ofta det bästa de kan göra. O En annan förklaring till att jordbrukets återväxt är hotad är att jordbruket urartat, på flera sätt. Dels krävs inom näringen numera ofta investeringar av ka pital som är orimliga för en person eller en familj.

DET ÄR oundvikligen så all den finlandssvenska ra dion i ÖSlerbollen måsle dras med ell konkurrensfor hållande lill den rikssvens ka. Delsamma kommer all gälld kUSlkanalen. skrivc! Svcn-Olof Moliis i sin leda re "Surpupporna. radion och kU'1 kanalen" i Vasa bladet 2517 och fortsäller mcd all cilera Ole Norrback Kuslkanalen maSle la upp finlandssvenska frågor och de måsrc vinklas (rån dcr fio\:tndssvenska folkels synpunkt. lille får der bara vara Helsingfors som rOllar. Vi bchöver för kusrkanalen li\'~krafriga produkrionsen hCIl'r runr om ilande!. Ole Norrhark sadl' ocks;i

D En annan aspekt av saken är att det numera är svårt att se vari den, enligt ryktet så sköna j'ordbrukar friheten består. Visserligen kan bonden för det mesta sj~lv bestämma när han tar sin kaffepaus. Men samti digt är han också en del i det s.k. agroindustriella komplexet, enligt schemat kommer han in som ett led någonstans mellan produktionsmedelsindustrin och livsmedelsindustrin. Enklast är det för jordbrukaren om han försöker passa in i kedjan så väldigt som möjligt. Köper han t. ex . färdigblandat foder åt sina djur, i stället för att blanda själv, så spar han tid och vet att djuren produ cerar maximalt. Strukturrationaliserar han sitt fähus enligt bankens kalkyl kan han få förmåner när han lå nar pengar . Osv . Följden är att bonden omsätter mycket pengar, men får lite för egen del. Sålunda gick i fjol över 70 procen~ av jordbrukarnas intäkter till betalning av olIka msatsmedel och produktionsförnödenheter. Man kan, som Erland Eklund och Benedict von Wright i deras utmärkta lilla bok "Bruka eller för bruka" (Folkets bildningsförbund), säga att indus trins logik från sidorna tvingats på jordbruket och att enskilda jordbrukare blivit starkt beroende av vad styrelserna för Valio, Hankkija, Kemira, Finska Sock er m .fl. bestämmer. Mångsidigheten, det egna· initiativet och arbets glädjen i jordbruket har på det sättet försvunnit och jordbrukaren allt mer lik kuggen i maskineriet. O En annan form av urartning är att man numera mera förbrukar jorden än brukar den. I årtusenden har människan lärt sig att med växel bruk och lagom naturgödning håUa iorden i balans. Men sedan 50-talet har man med artificiella metoder, konstgödsel och gifter, tagit död på en stor del av det tidigare så rika småorganiska livet i myllan. Exempel-

all planeringen av kUSlka nOllen inle kan överlåras p:i den nuvarande "svenska enhelen" vid rundradion. All låla den enhelen suve ränl planera skulle vara olo gisk!, menade han. Vidare ans:ig han al l sa mycker som möjligl i kuslkanalen måsre vara egen produklion och bra program sa all dc kan lävla med Svcriges TV och finska kanaler. - Programmcn blir inl rC5sallla om de handlar om oss - och då kan de I;ivla . Ole Norrback med liera bmpar fran sjulliolalet lyc ker all kuslkanalen skall finnas i ÖSlcrbollen . Dct ;ir viii CII saklig!. konsrrukrivr och bra fiirsbg I Till orli mcd n,igot dn alt gr;i!a om.

D D Som nånsorts självklarhet har det i debatten sagts att roc ken kommer "utifrån": frågan har sen varit om det är helt av onclo eller om den trots det kan ges t.ex. ett finlandssvenskt "irinehå1l". Nu har jag börjat fråga mej om ens dethär "uti· från" är så självklart. D D För om vi ren lever mitt i ett rock-samhälle; vad betyder det då att den en gång kom "uti från", från "over there"? Det gjorde glödlampan också, idag gör vi egna glödlampor. Eller såhär. såldart finns roc kens rötter som musikform i USA och England, liksom ren nam net: "gunga och rulla". På sam ma sätt som rangon lär komma (rån Argenrina. Då kan man ju säga alt den mera gråtmilda in hemska tangovarianten vid det här laget ren är så fullSländigt och ryjJiskl finsk all ingen skulle komma på iden all klaga på t.ex. Eino Grön (ej Ebba) för all han varken är sär.;kilt latinameri kanskl eldig eller sjunger på spanska. Finnarna har ht!ltenkelt lagt beslag på tangon, och nåt liknande hände med punken. (De inhemska grupper som i bör-

vis Jaggmasken, som varit en av de Viktigaste sättningarna för jordbrukets framväxt, är n u.mru ställvis utrotad. Det är sant att skördarna ökat som en följd 2'f' likt missbruk av jorden. Fattas bara anruu o.är med konstgödseln tillför jorden enorma rmDf!lM energi utifrån. Men numera är jordbruket en energikonsument än energiproducent! Redan erhöll man i Sveriga bara 92 procent så mvcke( av jordbruket som det slukade . Osv. .

O Till dylikt resonemang om jordbruket har man dag på jordbrukarhåll ofta en irriterad och inställning. Bönder tycker sällan om att utomsriPorJr. kommer och lägger sig i deras sysslor och (for . bättre. Men även om kritiken mot jordbruket har en ~ lastning av intellektualitet och idealism betyder inIr det nödvändigtvis att kritiken är osaklig. "Det är . ganska fantastiskt att våra lantbruksrådgivare fÖlSÖ ker skämta bort frågor om naturenliga odlingsmno der som något slags hippie-rörelse, samtidigt lantbruksdepartementet i Washington S'AU"""'.... ' forskningsprogram till stöd för det icke-kemiska bruket. ' " skriver Eklund och von Wright i

nämnda bok bl.a.

O För att sammanfatta: Det är lätt att förstå an ung

domar drar sig för att bruka jorden, trots an fOnn

sättningarna kan förefalla goda. Även den som tar ställning till yrket över hela den breda skalm

antytts här ovan, hittar enkelt många skäl för an

ka.

Däremot är det klart att aU jord bör brukas_JooI bruk är inte bara nödvändigt för att vi ska få utan också den riktigaste av all mänsklig verksarnbra.. För att jordbruket ska återvinna sin mening . dock att man tänker om . Ingen ska behöva pressas i yrket. Ingen ska i jordbruket, p.g.a. investe . och annat, behöva åta sig förpliktelser som bindtn för resten av livet. Formerna fot odlingen m~ sådana att jordbrukaren har större frihet och större arbetsglädje än nu. Hur ett sådant jordbruk ska se ut i detalj ger förstås inte med detsamma . Men det är självkJan jordbruket måste få en mjukare, naturenligare i.nrib ning; förr eller senare kommer den mest giftl)"SIIr bonde att tvingas inse den saken. Det är också att formerna för ägande och kapitalanvändning te ändras inom jordbruket. Eller vad säger ni, alla blivande jordbrukac~ läser denna tidning?

jan gjorde punk på engelska ha de ju missat idim totalt). Vad skulle alltså hindra att vi la beslag på en egen bit av rocken på svensk håll också. Bara fördo mar, klenhet och konservatism. Men gå ett steg vidare: Om vi nu inte ser rocken bara som en speciell musikstil (som tangonl punken), utan som ett större medium, en kanal: med t. ex. disco, visa, spelemans- och "seriös" musik som exempel på andra kanaler med sina scener. l och med au rocken inte längre är enbart en en generarionsrock (tonåringarnas), innehåller den t.ex. alla konstnärliga presla tionsnivåer från ren purkka till helt nyskapande "konst"-mu

SVENOLOF ..... ,,,,, ......,,

sik. Rock-kritikerna dokt~ på Rolling Stones. Osv. I denhär bredare bet)Uet kom rocken i och med dea instrumenttekniken - fr.L talT- och sångföt ;täckare med ras sound-prylar och med media som radion och IP:n. genom dem kunde rockeo bli ett medium. Och det b _ __ diet kunde bara uppstå j elektroniska samhälle som vi lever i. Förstärkarna ger också ea ~ sångstil - hetsigare, - och påverkar därför satl:1ft~ tema: de ska hålla att s.krib (försök med en vis-text odl hör vad jag menar). Telnll.~ påverkar alltså inneh åller tonfallet i det som sägs. klart m åste det finnas ett ter denhär sortens skrin pi tagar.;idan. Kanske det är d delhela börjar j de stOlll sdd med sin snabba livssli.l: ba te man skrika för att höras. Dänned inte sag't an skulle .. höra staden tiJl" absolut mening, d den "hör engelskan till' -_ Nygård vill (ÖP 2.

sia.........,

Närpes U! tlsknade ttll: 'Orättvisa beskyllningar!' INOM NÄRPES UF å'r man uppriktigt sagt förbannade på ÖP och inså'ndaren HEn då~~g kvåll- eller hur Närpes UF?" som publicerades den 16 juli. - INSANDAREN å'r helt åt helvete, säger Leif Ahlroos, ordförat/de för När pes UFo . I insändaren påstås det att ord ningsmännen skulle ha pimplat ö l och varit för fulla för att kunna mgnpa. - Dethär är en grov lögn ' sä ger Leif Ahlroos som var ansvarig funktionär under nämnda kväll. - Jag vet åtminstone inte av nån ordningsman som varit be rusad. S.g.s. alla ordningsmän har kontaktat mig angående denhär insändaren och kräver upprättelse. - Det är en mycket grov be skyllning att säga att ordnings männen skulle ha varit för fulla för att kunna ingripa. Dessutom fanns det två ordningsmän på plats som är nykterister. - Det enda som stämmer i in-

o Med juli, högsäsong och vär me ökar åter oron vid nöjes platserna, Det är ett årligen återkommande problem. All tid lika tråkigt för dansarrangö rerna. För det mesta är det van liga ungdomar som ordnar nö jen for ungdom. Det är bittert när vissa element kommer och ställer till bråk. Avsikten är ju den allra bästa. Det största allmänna proble met är 'livet på parkeringsplat serna'. Dit kommer de unga, Där samlas de. for att avvakta hur en til'.ställning ser ut att ut vecklas_ Ar det lönt att betala

Tid

sändaren är att det fanns berusa de i publiken och det förekom mer på alla dansplatser. l insändaren nämns också att en orkestermedlem fick jackan sönderriven aven ur publiken och att nån skulle ha kastat en öl burk in på scenen. _. Jag såg inte själv om nån kastade en ölburk men när jag hörde talas om det frågade jag orkestern om de sett vem som kastade och de svarade nekande. Det var aldrig tal om nån söderri ven jacka. Det var fel av orkes tern att inte säga till åt ordnings männen om deflhär jackan. l så fall hade vi snabbt sökt upp den skyldige. Angående den påstådda oron

Ätminstone skulle körandet fram och tillbaka runt parke ringsplatsen eller till närmaste grillkosk/centrum stävjas med detta system. Och föreningen skulle åtminstone få litet inkomst for att de upprätthåller en parke ringspiars åt sådana som kom mer till festplatsen utan att ha någon tank på att betala entre avgift.

kring mixerbordet och mixerka beln säger Leif Ahlroos. - Vi sa åt orkestern redan före de började spela att Je inte får stäUa mixerbordet mitt på dans golvet och att om de gjorde det. så skedde det på eget ansvar. Bak i salen har vi ett särskilt utrymme för mixerbord. Varför använde de inte det utrymmet' .. Leif Ahlroos är bitter på OP och tycker att den ansvarige utgi varen borde ha tänkt sig för lite och kontaktat Närpes UF innan insändaren pu blicerades. Nu kommer man alt lämna ärendet till polisutredning för att få fram om nån av ordningsmän nen varit berusad. Ifall det visar sig att insändaren är osann över

vägen man ytte rligare åtgärder. -- Det~ är ingen hämnd från vår sida, men vi kan helt enkelt inte tolerera ett sådant här på hopp. Det gör detsamma vem som har rätt eller fel i dethär fal let. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att få fram sanningen. Jag tycker alt insän

daren skall ge sig till känna för Närpes polisen och peka ut den ordningsman som påstås ha varit berusad. - Det är visserligen svårt för oss om insändaren skulle visa va ra sann men det är ännu värre om den är osann. LEIF SJÖSTRÖM

'LJagensjredsrörelse

har vind i seglen'

En annan sak är sedan att de.t borde göras någonting ännu mera radikalt med dagens nöjesevenemang

för

nytänkande

entreavgift eller kan de pengar na sättas i litet extra biIköran de? Det händer att flera hund ra ungdomar uppehåller sig på en parkeringsplats medan bara några tiotal har löst inträdesav ~1.

För arrangören (ordnings männen) är det svårt att hålla dning på parkeringsplatser . De som sitter i bilarna kan e inte göra något åt. Det är kså svårt att förhindra att enskilda ungdomar eller grup per stövar omkring i festplat sens omgivning och stör gran nar eUer kanske gör ofog. Det borde göras aågonting radikalt för att råda bot på problemen på parkeringsplatserna. DE BORDE BLI A VGIITS BELAGDA! Varje biläga re borde betala 10-20 mk för au få köra in på p:uieringsplatsen. Avgif 1C11 kunde kompenseras !;C110m i motsvarande .m in billigare entreavgift. Ont här frågan borde SÖU ta u pp cill diskussion. Om avgift sbII inforas borde det ske sam ·Udi, gl Ö\'er hela området.

och festplatser. Eftersom de unga vill samlas på parkeringsplatsen borde denna införlivas med festplatsområdet. Då skulle arrangörerna samti digt råda bot på problemet med att själva dansen alltmera förefaller att bli en bisak. Skapa en stor nöjesplats (folkpark) med parke ringsplats, danspaviljong, nöjestält av olika slag, grillkiosker, minigolf, tivoliunderhållning, driwe-in-bio, estradfram trädanden , djurpark, camping osv. Kanske är det dit vi är på väg. De unga tycks ju ändå inte lyss na till . ideologernas' förslag om skapande av mindre och trivsammare danstillställning ar. De far dit de vet att alla and ra far, Och det blir till det ställe som för tillfället kan bjuda på de mest dragande och rafflande programmen. Själva program met lockar knappast i så stor utsträckning. SVEN-ERIK GLADER

I I In/e bara diskussioner lilan också TOckkonJi'Tler förekom i S/jördal Bia. rpdade St PelcTJai1n· mycket bra. skn·ver HanJ Hor/ans. - Senaste veckoslut var Stjördal, en liten ort utanför Trondheim, träffpunkten for 1500 ungdomar från de nordiska länderna. Det var fråga om ett stort upplagt freds möte. Temat for samlingen var "Ett kärnvapen fritt norden". Tanken på att göra norden till en kärnvapenfri zon är ingalunda ny, redan på. 6Q-talet lanserade vårt lands president tanken på upprät tandet av ett avtal som skulle ga rantera att inga kärnvapen skulle finnas inom de nordiska ländernas gränser. -I dag är frågan om "Ett kärnva pen fritt norden" brännande ak tuell. Både Danmark och Norge är al lierade med NATO, den väster

- Efter att ha hört diskussionerna i Stjördal tvekar jag inte att stiga att dagelIS fredsrörelse har vind i segIelI, skriver Hans Hortans som var med på det nordiska fredsmötet·/ Norge senaste veckoslut, - h'ed.H·öre/sell iJåfferpå att b/i så eni<~ och s/agk raftl~ som deJJ borde l'ara. ländska försvarspakten. Nu vill NATO, och främst USA. förlägga vapenlager och kärnvapen ti l'l Nor ge. Det är ingen tillfällighet att detta fredsmöte förlades till Trön delag och Stjördal, det är nämligen JUSt i dessa områden som NATO vill förlägga sina vapenlager som skulJe komma till användning i en eventuell konfliktsituation.

I Stjördal området vill man bl.a. att flygfältet byggs som kan ta emot ametikanska stridsflyg för m~llanlandningar. Känslig radar och annan spaningsapparatur skul le också förläggas till dessa flygfält. Dessa planer är mycket lågt fram skridna, hur långt. ja. det vet in gen eftersom alla förh~ndlingar

Se sid. 10

Torsdagen den 3Q juli

sta lördag 8. 8.

Säsongens absoluta höjdpunkt " "I Se närmare i nästa veckas ÖP

TOMAS LEDIN

~----------------------------,

Sommarstället no:1

Sommarens

HÖJOARE " - " kvällen alla väntar på

. Fredagen den 4 juli publikrekord! (Factory)

Vår otroliga PRaG RAM KAVALKAD fortsätter "'" Entre 25 mk * Kom i tid, så slipper du att köa!

TOMAS LEDIN Sveriges artist No 1 på Carpella.

FACTORY

~-.F14.

* Lörd. 1. 8 * Dansml--'sik av

TEAMET

Denna helg bjuder vi på " en riktig DANSHELG med Sveriges WI~~ bästa dansband både fredag och lördag

_ _ L. 15. 8 _ Sommarens STÖRSTA gammaldans med

BERNA· LIIDQV1;t

•••

AMIlIE Folkpark

* Malax

Lördag 1. 8. kl. 20-01

Gammaldans med N ärpesgillet Söndag 2. 8. kl. 20-01 Andra halvan av f.d. Snowstorm: kl. 22.30

Snöstorm med Dille Diedriesen, killen som skrivit superhiten "Sommarnatt" och som också sjunger \.åten på succeskivan!

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

Dansmusik: Hope Discotek: MRG-Disco BUSSAR: Söndag som tidigare"

Nästa helg: Exom

I1po Karinen

Sven-Erics

Det börjar bli höst så småningom : Men än fort sätter vi här i Forsby länge än NEXT: Lördag med EXODUS & DAIZY! SIV och TIA '

Creamers Spelar dansmusik som svänger. . . e\\ Ri~.iga discolåtar. .. ~o\\'~ \~ Sinaktande tangon. \'~(C)~\ . Allt. .

Söndag 02. 08. kl.

20-01

Du läste inte fel!

\l&~

•

POPULÄRARE ÄN NÅGONSIN Lördag 1. 8 KL 20-01 INTENSIV INLEDNING PÅ AUGUSTINÖJET

a Bandet som alla snackar :D essutom b~uder vi P o

om ... javisst

EX'Q M

en helt otrohg DISCO SHOW med

.........................................

~~~~~I~1J~OO~~U <-J IARHHU

tom, Overmark, Y:mark, Näverås, Norrnäs. HAGLUND: 20.00 Bäckby, Näsby.

MRG-DliSCO road show

BUSSAR: INGV~S: 19.20 Sid bäck, 19.30 Pör

från

Kaskö,

WESTER: 19.15 Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax, Näsby. STRANDLINJEN: 19.15 Drop In ba· ren, Köpings, 19.40 Peta lax TB, Molpe. Korsnäs.

** **

YTTERESSE

Lörd. 1. 8 kl. 20-01

ARD

SNAD

8 HOW

FALMERS

BUSSAR: Ekman fr. J :stad via Källby . - Kronlund fr. Såka 19.00, Karleby 19.15 via Kronoby . - Sjönejden fr. Vilobacka 19.1O, Purmo 19.30 via a::orSby och Bennäs.

................... ............................................... ·'NTR. 25,-

Ordngr. 5, 6, 9, /2

••**********************************************-..**********.

Torsdagen den 30 juli

ÖSTERBOTTNIS"A ,,"o5'1 EN

På söndagen händer det! Vadå då? Jo, SÖU-ROCK, M'axDlo med "Rock-Berra" som speaker 2.8.1981 kl. 13.00 Massor med spännande musik Barock Rain Ludicrous .Daizy Alkemedia

Empire Rock Soap Styrox Wisdom Hardrock Sallinen

Linda Nine Critic Power Blue Cock

Inträde 20 mk

A": SÖt

8)ANSBANA SOMMARENS SISTA DANSHELG fredag 31. 7. kl. 20.00

EXODUS Lördagen 1. 8. kl. 20.00 gammaldans med

LEO HERBERTS Ingen busstrafik

Vi tackar vår publik tör den gångna säsongen

Lördag 01. 8. kl. 20-01

En gammaldans i augustimånadens sken. Mmmmmmmmmmmmyyyy sigt. På bortaplan:

På hemmaplan:

TeriBoys

Forsby spe/mans/ag

Ush, va bra!

DAM ERNAS AFTON

Sommardans! SValIgrund lördagen den 1. 8. kl. 20.00

I CRITIC Ord.m .gr. 2

En gåva i toner för handikappa des semester Svårt handikappade personer ut sätts dagligen för första ansträng ningar. Att reda sig med arbetet och de dagliga göromålen är för de betungande. flesta m ycket Rörelse- o .a . hinder begränsar des sutom starkt livsmiljön . För mången är verksamhetskretsen i praktiken tiJl stor del inskränkt till bostaden. Behovet av omväxling och rekreation är speciellt påtagligt

när det gäller svårt handikappade personer. För de handikappades semester verksamhet erbjuds inte från sam hällets sida något etablerat stöd . Genom att via "En gåva i toner" rikta medel till detta ändamål kan man hjälpa de svårt handikappade och förutom vila och rekreation erbjuda dem en möjlighet att ut vidga sin livsmiljö. Invalidförbundets gåva i toner sänds i radion 3. 8.-14 . 9. 81 till stöd för de svårt handikappades semester- och rekreationsverksam het . Utmaningen sker lätt med . postgiro 22 000-0 eller bankgiro 9220.

TRAFIKMIN1STE 'ET

TRAFIKSKYDOP"

r-_________________________________________________ll __o_r_s_· d_a~g~c_._n__d_e_l_l_3_0~j~U_l_i________________________________~,~:..~~~ '~ ~~~~ K;~:-~~~~~ ~ : .~

TRISTA KRÅKAN debauera dethär med stads- och Iaodsrock och hävdar att en rock med "bonn-identitet" är helt - öi:1ig. Tråkigt not (f tic debat· leD) har ingen ännu hävdat nåt I: jag har instämt (7.5) och Iw. Klinkman på Vasabladet lika si (30.6). Beuel har dock tolkat cm olika p.g.a. aven, t)d{er jag, 'I'ikbg point i ett helt annat reso mg jag fört, nämligen f tic kl.ringen lill att det tänl relativt

_ I pi finlandssvenskt rockhlll. Hir-Irommer nu alltså en favorit i

rqJDs: Onaken är den att rockens image idag ftic det mesta är ung, roll och urban ("stadsmässig") - medan finlandssvenskhetens image idag är nästan den motsat III (särskilt i mera etablerade kret5ar än ÖP): medelllders. soill- treevlig och rura! (lands . bygdsorienterad); gärna bakåt blickande utan nån farmAt-linje, dessutom. När det gäller finlandssvens karna kan man ju förreslen be tänka att stöcre delen av oss trots allt sen länge bor i städer (1979 183.000 mot 118.000 j andra kommunfonner). Om vi är ute efter " finlandssvensk verklig. hetsrock" så är en vanlig verklig hel alltså förorten eller småsta den (Slora städer har vi ju inle). Därmed inte sagt att verklig heten skulle sluta vid den unga knuten - 8ressu och Reagan kan vara lika verkliga f tic oss som kornåkrarna i MunsaJa - vare sej det sen känns särskilt tryggt eller i n t e • • . IRISTA KRÅKAN

,'" ·--f. - , .u f'_"}.7TJ\o\! "S ~' 4,

~ o.!i r~Q.

.............•.........................................................................•....

• •

i· Festaags, J

i(.

i rocMuags. · · •: : : : : : :

• • •• • • : • : • : • : • : • : • : • : • : • : • • ••• • •

I •

GOTT FOL et är dags för en av sommarens nojä p~nkter! SOU's actionladdade sommarsamling går nämligen av stapeln lördagen den 1. 8. kl. 10.00 vid Maxmo dansl?ana. Dan därpå, 2 8. kl. 13.00. är tiden' för SOU-ROCK! Det är ett mycket sportligt program i årets sommarsamiing , Man kommer att inleda med dam-och herrlagens volley-boll finaJ som kommer all pågå till ca , 13 ,00 när föreningstävlingarna vidtar. I dessa tävlingar för föreningar ställa upp med ett obegränsat antal deltagare och endast de två bästa damerna och herrarna i varje gren räknas, - Därför är det bra om föreningen ställer upp så mångs som möj:ligt så ökas chanserna all vinna, säger Uffe Johansson , Föreningstävlingarna består av: • Löpning ca 2 km med frågor • Precisionskast i frisbee • Fotbollsturnering med tre damer och tre herrar i varje lag • Stafen med pilkastning (summan på pilkastningen dras från stafett-tiden) Första priset är en inteckning i det åuåvärda vandringspriset som Gerby UF för IIl1tället ruvar på, - Ta också med hejarklalk'.

Ir der Uffe Johanssons maning till f{m:nlngarna, Mats Granbacka, som krossade Kvarken på en surfingbräda, finns på plat s under sommarsamlingen, Mats kommer berätta om sin Kvarken-seglats och intresserade har möjlighet art pröva på vind-surfing ii 20 km I tim , När alla tävlingar och strapatser är över samlas man vid fältköket för- att äta korvsoppa , Sedan är det fril! fram för fri samvaro , Den som vill har möjlighet att tråda gammaldans på dansbanan (Maxmo har låg medelålder på sin gamm aldanspublik) . Men de som är mera intresserade av ungdomsdans kan förslagsvis slå upp sina tält i Maxmo ren på fredagskvällen , Då ordnar man nämligen ungdomsdans, "Söndagen 2, 8 . är det dags för SOU-ROCK , Hela 14 band srår som garanter för all det hela skall utvecklas till en svängig efteriniddag , Speaker är ingen mindre än " Rock-Berra" Lindell, känd musiKvetare och radioröst.

: : : : I·

• : • : • : • : • : • : • : •

•

• •

Ni kan lugnt rcservera inkommandc hlJg för sommarsamlingen och SOU-ROCK,

: • : • •

- Jag har kontakt at Han som : •

handlar värdets makter, säger • Uffe Johansson förtröstanfulh ,:

' . . t ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Creamers

D~nsband

der publiken art ge lite mera när de dansar och får sjunga med till välkända låtar. Detta igen tänder oss som spelar. Det blir en härlig växelverkan , Det är ju alltid roligt att märka all andra "trivs och h:tr roligt, Våra egna arrangemang gör dock sitt till att vi" har ett eget sound på låtarna', Vi försöker bl.a. få in saxofonen här och där vi ty~ ker arr det passar in, - Så nu söker vi en saxofonisr , skrattar Tryggve och fortsätter: - Det här med att välja låtar och arrangera om dem kan man också säga som så att Tappi tar tex ten , Janne plockar fram ackorden rill dem , Riddo säger i vilken ord ning vi tar verserna och refränger na, Nicko sjunger der och så säljer jag det. Enkelt , eller hur)

i topp

i Aboland just nu

D På sistone har jag varir på dans oigca gånger där Pargasgruppen Creamers har spelat. Jag har verkli gen blivit positivt överraskad, som dan sarrangör har jag ju ändå hÖr! en hel del orkestrar. Grabbarna h:l,l' utvecklats med stormsteg och d~ tyder också deras popularitet i sve'nska delarna av södra Fmland, De har kontinuerligt haft keikkor från Borgå i söder till olika dans platser på Åland i väster. Några gånger har de även gästat Öster bon en och den längsta resan gjor de de till Norge i samband med ert viinortsbesök, em är då Creamers ? Ett gäng studeranden från Pargas ' lan" Janne " Andersson, 20, oli ka gitarrer, sång , Torn "Riddo" Ridberg, 20, or gd . piano, stråkmaskin , sång,

Nicklas " Nicko"

Gestranius,

17, bas, sång,

Ralf "Rappc " Ahlbäck, II), ljus- och ljudtekniker , roudare. chaufför. Hur skulle ni deriniera den musik ni spelar?

Hur är det egna låtår?

- Dansmusik, helt enkelt. Dis co, rock, reggae, tryckare, vals. Allt. Vi försöker ha en så bred re pertoar sor~ möjligt.

- Jovisst. Vissa finns på reperroa rcn och vissa finns i lager och gror. En skiva är på kommande, det är BARA producenten och skivbola get som fattas, säger Tryggve och Hur väljer ni er repertoa~? ler lite illmarigt. Våra egna låtar är Janne: Man hör ju i radion vi lka lå inriktade på det finlandssvenska , rar som är pop , Sen har vi små Texterna är på svenska och berättar guldkorn bland mindre kända lå om små alldagliga ting i vår när rar vi hört och vi rycker att är bra, het. Der ger lite större variationer i rc För att standarden på uppträ Tr\-ggve Söderblom. I 1) , saxo pertoaren , Det kan ibland kännas dandena har man satsat en hel del [i te eländigt al[ veta att man spelar på Ijud- och Ijusanläggningar. Dy fo n . flöjt. girarr . sång, samma låtar som de flesia andra lika satsningar är A och O om man vill hålla sig framme kvalitetsmäs Vesa "Tappi " Lindgren, 19, dansorkestrar. Men vi kan ändå in te vara utan dessa låtar för dc tän sigt , menar Creamers , trum mor,

Se sid. 12

Torsdagen den 30 juli ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

'Att ska/Ja en kritisk linie och en ifrågasättande attityd'

.....

D:l Ekenäs kvinnliga lärarsemi narium starrade sin verksamhet den 12 oklOber 187 1 fanns bland de unga damerna en, vars namn än i dag IOrde vara bekant för envar som fåt( Eos-klu bbens gula ' med lemskofI . Det handlar om Alli Trygg. sedermera Trygg-Helenius som för snarr hundra ·år sedan grundade barn tidningarna Eos och Koitto. båda existerande ännu i dag . Varifrån hon fick iden till nam net Eos kan man såklart spekulera över i det oändliga. Först var hon i alla fall inte. Redan i medlet av 1800-talet utgavs i Uppsala en " litterär halvveckotidning" med samma namn. Själva ordet Eos ska rätteligen härledas tillbaJ<a till den grekiska mytologin där Eos är namnet på morgonrodnadens gudinna. Eos lär beskrivas med uttryck som tyder på en bedårande skön het (i dag finns Eos också kvar inom kemin, i namnet Eosin som · betecknar ett rött färgämne - ett färgämne som bland annat an vänds i läppsift och nagellack!) Efter Trygg-Helenius död 1926 överIOgs Eos av Finlands Svenska Nykterhetsförbund som vid det la get hunnit verka i 20 år.

13.000 läsare I dag ges Eos ut i fyrfärgstryck med ett nummer per månad och upp ges nå en läsekrets på c. 13.000 vilket i praktiken betyder sgs alla lågstadieelever i Svenskfinland .

: ~

j z ~

'"c

(

Ta en rökfri!

.. ..

"", " ,,'", """'.",,""'"""

••I····················et • TIDNINGEN EOS slarladcs. : 1893 och övertogs fr.o.m. 1926 : • : : • : • : : • :

av Finlahds Svenska NykterbrG- : förbund. Nuvarande redaktöcm • heter Peter Appel och håller ,iUi : H:fors men fr,o_m_ hösten kom- • mer han au en vecka per månad-: befinna sig i Vasa. • Eos klubben har vuxit fram ur : Hoppets Närverksamheten som • inleddes samtidigt med au FSU : konsituerades 1905. : klubbverksamheteo är en • del av FSN:s ungdomsverksam- : het, och öppeo för ungdomar i • åldern 7-13 år. : Barnkllibbarna är lokala klub- • bar med egna medlemskort och : egen medlemsavgift, startade n : ungdomar som genomgått FSN:s • Eos-ledar utbildning. I dag 60ns : c 40 barnklubbar. • Sin nuvarande omfattning i : verksamheten fick Eosklubbeo • under Nisse Lindholm och Ru- : ben Fransholms tid - också uo- : der 60 och 70-talen. •

• . Eos

: : • : • : • : • : : • : • .. .. . . O Pa Eos·löga: ledaren Eva Ehn delar UI papper jor en uppgift dör del hand/ar om all skapa konslverk av nalurens egel ma- : lena/.

"'••••••••••••••••••••• :

Verksamhetsledare Stefan Sjöberg 4 100 ' namn' Detta beror på att på FSN säger att Eos under senare Eosklubben endast är öppen för tid ·har utvidgat si·n verksamhet så- ungdomar mellan 7 och 13 år' Dä lunda att det inte längre är frågan refter avförs man automatiskt. Några går med i FSN :s ungdoms om "bara" nykterhet. Eos verk verksamhet - men resten då? samheten vill få fram en kritisk lin Sjöberg är väl medveten om si je, en ifrågasättande attityd, hos det uppväxande släktet. Man är tuationen . Problemet är enligt ho nom att FSN helt enkelt inte har emot all form av "masskultur" kapacitet arr ta hand om ung och kommersialism (bl.a. finns in gen reklam i Eos) . l stället för att domarna efter Eos- klu bbåren . Paradoxalt nog är denna tid i all gå och hötta med pekpinnen och mänhet den känsligaste perioden i . bara prata om vad man INTE ska göra osv försöker man alltmer få en människas liv, puberteten int räder så småningom, övergången fr-am och visa på positiva saker, från lågstadiet till högstadiet, byg alternativa sysselsättningar.

gandet av det egna jaget - själv Nå hur går då detta till i prakti identiteten - börjar. Det är här . ken? För fyra år sedan uppgjordes en som resurserna skulle behövas . femårsplan med målet att man un

Lokala ledare der denna tid, genom en cent al Med den nuvarande organisatio EOSKl.UBB, skulle nå ut till lO 000 finlandssvenska ungdomar. nen av Eos klubben finns alla möj I dag är man uppe i litet över ligheter arr gå vidare - men detta 8 000 så målet verkar inte helt förutsätter b1.a . att man får fler in struktörstjänster, och arr man får omöjligt . Men - och här är ett viktigt fram ledare på det lokala planer. men - i registret finns endast c FSNU har sedan 3 år en s.k. Eos

QUINCY JONES: The Dude

(A&M

AMLK

63721) Om namnel Quincy Jones verkar bekam. så ;ir del fakliskl myckel lruligl all du kommil i komakl med honom forul ulan all riklig I vela om del. Han är en producent av SlOra måll. har bl.a. producerJI Michael Jacksons solo-LP' ' Off the W,dJ"' (en rikligl långkördre på lis· wrna). All skriva lilmmusik hör också lill en av hans specialiteler. Jag kan I;inka mig all ni sell TV-se· rien "' RÖller'" och sUllil och gnol'\I med ilemal. På den h,;r LP:n har han begrän· sal ,iII arbele till enbart arrange r..nde och producerande. med un dantag aven hjälp..nde hand i bak·

grundssången på och i skrivand~1 .. v IiIeIIåten "'The Dude". Inslru· menlen h.. r han således överIåIiI ål vänner o.:h sludiomusiker bl.a . Herbie Hancock. Michael Jackson. Syrella Wrighl. Slevie Wonder och "'TooIs"' Thielmans. Med dylika förulsällningar är del väl inte kons ligl "II jag ulnämner skivan lill

årels soul-olalla.

Försla bilen Ai no corrida (sin gel) är del bäsla jag hört så myckel länge. Del svänger fanlasliskl om den. vilkel del for övrig I gör om de IlesIa spåren. Snärtiga haodklapp. kraflfull! brass och fina sång arrdn gemang får pulsen all slå dubbel!

fortare . På funkiga The Dude h.. r

m,," .. n,·änl en vocoder och fåll fr.. m en udda. spänn..nde rÖsl. Ef ler de här n·å låtarn .. k.. n del vara sköm al! shlppn ....,. med kling.. nde

ledarutbildning som syftar till att t:l fram initiativtagare och dragare för lokala barnklubbar. Hittills har c 120 ungdomar genomgått ut bildningen och startat och drivit eg na klubbar. Så långt allt väl. Nu är det emellertid så att de flesta av de som genomgått ledarutbildningen är i den åldern att de ska påbörja sin yrkesutbildning - vanligen med den påföljden att de måste flytta hemifrån till studieorten. Enligt Sjöberg fungerar det nuva rande systemet med en central Eos klubb och lokala barnklubbar bra, men den uppföljning som borde komma är som sagt än så länge öp pen . Resurserna. resurserna ... Appropå handikappåret kan näm nas att Eos fr .o.m. i höst kommer att ges ut som blindtidning också .

EOS-LÄGER För den som är medlem i Eos klubben ordnas en hel del aktivite ter - allt med avsikt att visa på

sunda levnadsvanor och sysselsätt-

akustiskl piano och skimrande må. kar, JUSI once. A-sidan avslulas så med Slevi" Wonder bilen Belcha ' wouldn'l hUri me, där Slevis själv !bidrar med sin Yamaha CS-80 syn-

ningar i antirökkampanjer, snask strejk, Eos skidan, Eos-cykeln . Eos friskus osv. . '

Varje sommar ordnas Eos läger. vars huvudsakliga avsikt är art åstadkomma personlig kontakt dels mellan ledare och ungdorruu dels mellan ungdomar från olika orter. Ett läger brukar hållas i Hummelholmen, Munsala och en i Bullerås, Replot. Nytt för i år är ett läger i Pargas samt att ykta hetsnämnden i Närpes och Karlt by ordnat Eos läger på eget iniLia. tiv . Arets Bulleråsläger hade 39 deJ.. tagare och perfekt väder. Det fyra dygn med sol och vind, vind stilla och mygg, klädsimning tävlingar , lekar och DNT-info naturstig och bastu, fotboll ledar!: som försov sig, stafetter flagghissning och mat - m~ mat - kort sagt ett stycke minnes värd sommar med nya och bekantskaper . JOHN AH W

lesizer och där Palli Austins får högsIa 'belyg. Sida Ivå inleds med Ivå ry lålar skrivn....v Rod Te~ (lägg namnel på minnel), s-. hin' special och Razzamatazz gel) . Båda sjungs av n)'ss Palli. One hundred ways är • ~ en lugn bil. Skivans enda mentala spår, V~las, hör lill de bäure. ~n bidrapnck är "Tools" Thielemans ...~ munspel och hans cha lan de. Funkiga rylm~r ; T I he aClion f.U fullborda !Jroduc~rade Quincy Jones lIon . Den perfekla panr-pbtaa folk!

Torsdagen den 30 julI

Vårt företag heter JAKOBSTADS GLASSFABRIK Kb - PIETARSAAREN JÄÄTELÖ·

TEHDAS Ky. Företagsnamnet är för långt att använda på våra glassprodukter, så vi

behöver ett särskilt marknadsföringsnamn . Vi ber Dig därför föreslå ett sådant

namn, som vi kan använda på våra förpackningar, trycksaker och i alla våra mark nadsföri ng sakt ivi teter. .

Vår fabrik finns i Jakobstad och vi har tillverkat och sålt glass i 53 år. Vi har allt sedan starten vinnlagt oss om att tillverka glass av hög kvalitet. Kvali·

tetskraven kommer även i framtiden att vara mycket högt ställda. Vi vill således gär·

na få ett namnförslag som symboliserar något positivt. Önskvärt är också att nam·

net är kort, och att det lätt skall kunna uttalas på både svenska och finska.

Det namnförslag som vi anser är bra och som vi beslutar oss för att använda (efter

godkännande av Patent· och registerstyreisen), kommer vi att belöna med en 320 li·

ters frysbox, fylld med glass. Glassen kan uttagas i mindre mängder och ivarieran·

de sortiment, under loppet av ett år. BLAND ALLA FÖRSLAGSSTÄLLARE UTLOT·

TAS DESSUTOM 10 st GLASSFÖRPACKNINGAR PÅ 5 l!

Vi vill ha Ditt namnförslag, som Du sänder till Jakobstads Glassfabrik Kb,

Kållbyvägen, 68600 Jakobstad, senast måndagen den 10. 8 1981 . (tel. 967·13022).

Man salsar på husdjuren vid Korsholms skolor, och som en lilen krydda på anrättningen har man börjat hålla sej med hästar igen. Det kan vara inlreJJanl for eleverna, menar Albert Sigfrids. Han som sköter (och äger) häslama heler VJihelm HjiirtqviJt.

Varför vill österbottningar inte bli agrologer

r-K1ipp- - - -

-- -

II Mitt . namnförslag är: .............................................................. ................................ ............... ÖP II

I Förslagsställarens namn: ............................... ... .. ... .................... ... ............. ................. ... .... I

Adress: ... ......................................... ..........................................................Tel ....................... I

~~-------------------- _ _ _ _ _ _ I~

holms trädgårdsskola utbildar man sej närmast till trädgårdsodla re . Då mellanstadiet är genomfört om några år ska man kunna bli trädgårdsmästare vid skolan. Albert Sigfrids stryker gärna uno

- Korsholms lantbruksskolor är ett alternativ for den som inte der att trädgårdsskolan liksom

ännu har några studieplats till hOsten. Det går bra att anmäla sej Korsholms skolor i övrigt är en

mycket förmånlig skolform . Det

fortfarande. - Intressant för lantbruksutbildningen har ökat på de senaste mesta är gratis, och det måste vara

ett viktigt argument då man väljer

fem åren. Man har ändrat inställning och fått nya värderingar. sin utbildning.

Det här säjer korsholmsskolornas föreståndare Albert Sigfrids, Men mest bekymrar den dåliga som talar varmt för modernäringen och utbildningen på det om ~grologrekryteringen ~rån Svenska rådet. • Osterbolten. Det är vlk!lgt. menar - Bland annat kan man ju fortsätta i Abo och bli agrolog, och Sigfrids . att det puffas hårt för det är en yrkesgrupp so~ vi har stor brist på. Allra sämst är det lantbruksutbildningen på ÖSter· bottniskt håll . Hjälper ingenting med rekryteringen från Osterbottenl annat, borde man kunna diskutera blivande avbytare. Den tredje är regionala kvoter till agrologskolan i Vad man vid Korsholms skolor sär o - TrädgårdJJkolan är en utbIldning som Alberl Sigfnds gärna /luffar lile ex/r" kontrollassistenterna . Abo. skilt vill lyfta fram nu inför hösten. I fråga om den sistnämnda är den nya husdjurslinjen. Det är - Intresset för våq linjer här är för. Man kan gå vidare till olika skolor, och går man långl kan man bli horlonom . en utbildning som till en början gruppen menar Inga Swahnljung ju stort, och man tycker al! det någol som del ar f tor bnst /lå i landet . På bIlden Marlene Sund och Salu Soan. al! det inte handlar om "sjul!on också skulle var lockande att utbil blir treårig (tre vinterkurser okto Vad beträffar Korsholms skolor nersklassen. Nästa vår börjar man åringar". Man kan omskola sej till da sej till agrolag. Det är 80 Ut· ~r-april) . När mellanstadiere står man inför stora omställningar bygga , och om två och ett halvt år kontrollassistent också som äldre. fo rmen är genomförd. blir hus bildning som duger överallt! und'er de närmaste åren . MeIJans ska det vara färdigt. djurslinjen två-årig . I höst karl Jobbet innebär numera inte bara - Affärslivet sväljer till exem tadiereformen genomförs stegvis man söka frilt om inträde. Man kontroll utan det handlar också om pel så många agrologer , att vi har för de o.lika linjerna. och samtidigt BERTEL NYGARD rådgivning. och då kan det vara en svårt al! få lärare här på skoiani behöver inte bekymra sej om nå startar man el! nybygge i 40-miljo fördel om man är äldre och erfa p gemensam elevantagning - Vi riktar oss i första hand tiU ' ren. - Jordbruket har specialiserats. u e grupper av elever. säger linjele säjer Albert Sigfrids och vi nu spe '.:. ' _ dalen Inga Swahnljung . Den förs F; " .:,.l_ ta är jordbrukare som speciliserar cialliserar oss på en husdjurslinje sej I å djurhållning. Den andra är kan det se ut som om vi vore lite efter. Men jag tror det är det vi ska vara. Utbildningen ska inte styra jordbruket. den ska hellre spegla det. Sigfrids menar alt det före gångsmännen som söker vägen. och skolan stöder. Han jämför _ med totatodlingen. Trädgårdssko lorna är först nu aktuella. medan tomatodlingen har funni'ts i tiotals år. - Kulturen skapas med hän derna, och boken kommer efter l " Trädgårdsboken" om till Korsholms skolor 1979,och det är en utbildning som man också gär na vill lyfta fram. - Precis som det är brist på ag roioger . har vi också en brist på , , Del jijrcko",mer också en hel del .'exlra" aklivileler vid KUrJho!IIIJ ...kolur. H,ir.Jr d,·/ kllrJ i /1'Jk/orkiirniIlX i/lIl/i i ,ir. hortonomer. säjer Sigfrids. Hortonom kan man bli om man Kursledaren SIxurd Enholm. " Sliilljorelrädande pappa och II/a"""a" ('Illiy,! "xelI /JIUX" . ba.Jllar .111 ill/r"JJI'/ I'ar .i/or/. /8 A/bm Sigfnds fortSälter på annat håll. Vid Kors- unga IraklorjijraT<' IJrde Jej arhelHkydd under 4 dagar.

.«~

Torsdagen den 30 juli

D Sto rsan d samling för III ringen

••• Gerby-Vestervikdagen

Den annorlu-n da sommar/esten NÄR MAN kom till det natursköna Strömsö-området i lördags, där Gerby-Vestervikdagen pågick, kunde man li~~ gärna tro att man hamnat i slutscenen av Hasse&Tages film" AppeIkriget" . UNDER vädergudarnas välvilliga överinseende strosade männis kor i alla åldrar i det lummiga sommarparadiset. Somliga låg ut spridda i gröngräset i sällskap med böcker och tidningar medan andra fann svalka vid badstranden. DET ENDA som fattades var att Evert Taube skulle ha valsat ut ur buskaget sjungandes" Änglarnark" . Det gjorde han inte. Men i stället kom Gerby UF's ordförande Toffe Sparv gående från stran den med målmedvetna steg och en bunt papper under armen. Toffe berättade att Gerby UF hållit på med förberedelserna i ca tre veckors tid och att det smått unika med Gerby. Vesterviksda gen är att alla arrangörerna är under trettioärs-suecket. . Toffe betonade också att man, till skillnad från många andra evenemangsdagar , medvetet gått in för att sätta en annorlunda prägel på Gerby-Vestervikdagen.

Annorlunda och värt att upp märksammas var· att Gerby UF anordnade ett diskussionstillfälle kring Strömsö fritidsområde och dess framtid. Strömsö fritidsom· råde ägs av Korsholms kommun och det har varit tal om att områ-

det skall överlåtas till Vasa stad . För att reda ut denhär frågan ha· de Gerby UF bl.a . kallat Kors holms kommundirektör Jarl Bei jar, generalarkitekt Hannu Vuol tenaho från Vasa stad och "sak kännare' , Erik Simons från Ves tervlk. Inne i Strömsgården gavs ocksoi publiken möjlighet .att bekanta sig med Svenska Österbottens Landskapsförbunds och Vasabla dets utställning "Den österbott piska gården". en reducerad ut ställning visserligen eftersom det material som lyste med sin froin varo hade ,., drunknat" under en översvämning nånstans i Krono by. Revansch Klockan 14.00 var det dags för en av dagens absoluta höjdpunkter · - roddtävlingen mellan Gerby och Vestervik . Askådarna samla des vid stranden och längs täv lingssträckan flockades småboitar na likt änder i väntan poi bröd. Roddtävlingen var indelad i fem etapper och Gerby laget tog led·

ningen ren froin start. En ledning som ökades undan för undan och kulminerade i en bejublad seger. Gerby hade få tt sin u r10vade re vansch på Vestervik. Revansch blev det också när de gdnade gentlemännen som var aktiva under BK-48:s fyrtiotal mötte flicklaget. Gentlemännen eller "Lirarna" vann med 3-1 och överraskade moingen skepti· ker i publiken. Under Gerby- Vestervikdagen kunde man också se när Dykar. klubben Vasa Delfin demonstre· rade dykarutrustning och prak· tisk dykning dessutom förevisade Vapari windsurfingens ädla konst. Framför Strömsö goirden hade man också iordningställt roliga hörnan med lyckohjul och giss· ningstävlan . "Gissa hur mycket Gerby UF's styrelse väger", lyd de texten på ett plakat och för att underlätta det hela hade man antecknat styrelsemedlemmarnas namn resp. längd. - Hur siir Anita ur? undrade en äldre dam medan hon betrak· tade anslaget med pannan lagd i matematiska brydveck. Som kronan på verket avsluta des Gerby- Vestervikdagen med en utomhus konsert av Gerbys eget och ett av Österbottens countryband - Blue Cock . Klockan 20.00 på kvällen blev det dans på utomhuslave till to nerna av Tages . Gerby- Vesterviksdagen kom· mer att återkomma nästa är i en eller annan form, säger Toffe Sparv. - Nu börjar ideerna tryta så det skulle vara bra om vi också skulle äldre an hjälpa till med arrangemangen nästa år.

Från LlLLKYRO NYA I LAGER Skoda 120, Skoda 120 lS Mitsubishi Coh 1200 El Mitsubishi lancer 1200 Gl Mitsubishi Galant Turbo D

BYTESBILAR:

LEIF SJÖSTRAND

Peugeot 504 GlD ..... -741·75

OLVO

verk I. bra

Saab 96 fin .................... -75 special utrustad Datsun 100Aroo ........... ·75 Skoda 120 ............... ·78,·80 SkOlla 120 LS ................. ·79 Moms Marina 1 3 .... ·73 Oatsun 100 A ........ " ..-75

körd 72.000 km

-----

Opel Commodore ..·72/73

2500 4d Au!. Fiat 133 grön ................. ·77 1 ag. körd 31 .000 km, som nv Taunus 1600 ........................ Toyota Corolla stor .............. Vauxhall Viva ...................... 1 äg. met.blå Elite 1500 ............................

- ....

-73 ·75 -74 ·78

Toyota Crown diesel ...... -76 kond.test. garanti 1 ar Oatsun 220 C diesel·75 lada 1200 ...................... ·74,·75

mm. mm.

Tel. 961-74 560 Kv. 74233, 74069

bytesmarknad Volvo 245 GLD6 aut. met.brun körd 43.000 km ..... ·80 Volvo 345 DL man. gul körd 33.000 km................ ·80 Volvo 242 DL röd körd 39_000 km ....•............... __ ·79 Volvo 242 L röd körd 42.000 km ...............•...... ·78 Volvo 245 L beige körd 62.000 km ...................... ·78 Volvo 244 DL beige körd 65.000 km ...................... ·77 Volvo 242 L röd körd 76.000 km ..•...........•....... ·75 Opel Ascona 1.9 gul körd 11.000 km ...................... ·80 Saab 900 GLS met.grön körd 28.000 km ...............•...•.. ·79 Opel Rekord DSL grön körd 82.000 km .......•.............. ·79 Ford Taunus 1.6 gul körd 92.000 km ...................... ·78 Opel Manta 1900 gul ......-...... ·77 BMW 1502 röd körd 75.000 km ............•......... ·76 Morris Marina 4 d orange ' körd 76.000 km ....................•. ·75 Saab 96 L vit körd 84.000 km ·74175 Ford Taunus farm. grön ·75 Opel Kadett ·73 Toyota Corolla ·72

Haldin &Rose Jakobsg. 41-43 tel. 967·10222 JAKOBSTAD

FREDSIÄGER mellan NATO och den norska re· geringen har varit hemliga. Det enda man vet är att de!' är bråttom om man skall kunna påverka be sluten. Det som har gjorts hittills i Sve rige, Danmark och Norge är att man startat .en namninsamling med kravet "Norden. en kärnva· pen fri zon". En motsvarande kampanj startar hos oss till hösten. - Lördagens program på freds mötet bestod till stora delar av sk. diskussionsforum . lägerdeltagarna var indelade i tre stora diskussions grupper . den första gruppen dis kuterade mötets huvudtema, Ett kärnvapenfritt norden . I den här gruppen, där jag också var med, diskuterade man allmänt tanken på norden som en kärnvapen fri zon. Så gott som alla inlägg som gjordes i diskussionen var odelat positiva till tanken. l diskussionen deltog flera skakännare. fredsfors kare och liknande. som hade för djupat sig i frågeställningen kring kärnvapenfrågan. Det fina med storforumet var att diskussionerna fördes på en jordnära och lättfatt lig nivå. Det är ju ack så vanligt vid tillställningar av den här typen att sk. "bildat folk " för en intern dia

Lördagen den 8 augusIi är dt'l dags fÖ( III-ringens egen sommars~m ling . kommer all hälla lill Ull' P' lorsaod och arrangemangen börjar kl l2.00. Försl på programmel står finzku I ringens volleyboll lurnering. E ("r dm na finaimaIch skall del bli änn u llKT:I volleyboll. del är l1I-ringens SI\'l'ek som Ulmanal Nybrkby SIads u ng domsnämnd . en rafflande och hird malch är all vänta. rvklas dcl. . . Efler all denna v';lkyboll skall d et idkas en rad' 'exoliska" sporter : eller vad sägs om. spiknedslagning. iiggkasl' ning, pilkaslning ol"h frisbeekaslning ? Nykarleby sändaramalörer kommer också all medverka. de kommer all ha en lilen demonstralion av sin UlruSI ning och berälla om sin verksamhel.

På cykel

till Norge

-. ARTISTER

RESTAURANGER

NÄRPES

MÖBLER

HliSVA(;:\AI{

Het sommarplats

FAGERÖ VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961-113572

Den ledanc~~ restaurangen i norra Osterbotten

TASSEN

BILA."FÄRER

Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920

Jakobstad

VÖRÄ

Närpes UF

SER\' ICEST ATIO NER

Tel. 962-41421

Vasa Olympiagatan tel. 961-120793

VASA musikbranschens specialaffär

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

Tel. 961·118344,962·42321

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 t1' 110 159

HÅRVÅRD Radio & TV firmor ORAVAIS

vÖRÄ

Moderna

Dam· och herrfrisering

JAKOBSTAD

ARVASGARDEN tel. 961-53 142. Oravals ut

SALONG HEIDI

P.HILlPS • PION EFR

lel. 56 760 el. 56 742

GUSTAFSSON AB

Mötesarrangörer .

el huset med service TEL ()(17-I O 'j -l-l

BLOMMOR

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB Tel. 962-41480

VÖRÄ

Välj:

Blomrrior & Gåvosbop

PURMOGARDEN som mötesplats PURMO UF

BLOMSTERTJÄNST Vörå tel. 961-56460

och

STIGS MÖB&L.

FLIPPER

SOLIFER husvagnar

Iil~~ :t· j !

l'!

--..-_- • -

•

NÄRPES MÖBELAFFÄR och TAPETSERING

I@~ ~r l!~

- MOTORCYKLAR

IT1ÖBEIJ!fFdR (el. ()(i2-q2 130

Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445

itY RAIINASrO

Österbottniska Posten

~ Teuva tel. 962·71 290

Osterboltnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tidningarnas förbund

oyhaldinab

.. :\OJESSTALLEN

"",,~~

VASA, NÄRPES

MUSIKAFFÄRER

NÄRPES

Gästgivars

Tjöck bilservice Serv.station Bar Bil el.avdelning Tel. 962-23586

Förmånligt möbelhus

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967-77 373

Den ledande restaurangen i Sy· dösterbotten

TJÖCK

,~_ FJÄLLVAGNEN

66600 Vörå tel. 961 -56 379

Tel. 961-)6 150 VASA Ny adress

VÖRÄ

MP -::::::::::::;::»

RESEBYRÅER NÄRPES

INGVES BUSSAR INGVES RESOR

KLÄDAFFÄRER NÄRPES Jeansställe Jannes KJädshop Tel. 962-42540

Tidningen ulkommer varje torsel.. Redaktör och ansvarig utJivare PETER GRANSTRÖM Redaktion Jakobsgatan 13, Jakobstad. tel. 967·13 SSS Postadress PB 27, 68601 Jakobstad Redaktör i Vasa S· E. Glader, Handel sesplanaden 10 D. lel. 961·113 522 Redaktör i Sydöslerbolten Sertel Nygård , Box 21, 66100 Malax. tel. 9bl-651 514 REDAKTIONSRÄDET Alf Sn.e llman. ordförande,

A+iA 8J I

bARCI~

SII '" nn (' ti l/kul/ . K"i n Hlo"HjVlsl. Hr i,,' S'·n l/ u"d. Rdlf SU lar o,h

AlT Vf66A KLOR~A- P~ . ~~:::F-"'r'''''';L.

L ~,s~

Erik ,s' m

PREN UMERATlON SPRIS 1981

Hell år ............................ 40. Halvt år ........................... 25 . Skandinavien .... .. .. " .......... 50. , Lösnummer ...................... 1.

S k III

iii 1MBliS MilR,\(1'f ATT LUF'!EN !-\AD!'. B LI VIT SV~ErATTI(71 Ty HA~ b~rr ÅT T ILL AlT S"I'PA VATTNET. Föll. ATT $i.(MA, Nvn SVI2E, S IIAPA

sven

KASSA OCH BOKFÖRING Jak o bsgatan 13. Jakobslad . te l. 967-13555

r e

ANNONSPRIS I tcx tc n "

"s ii r

, II

Anno nser bör inlämnas senasl måndag k/. 16

kAN Of GgÖNA VAxHQNA

III

ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli, Vasa. le/. 961-113572 och 115372 ÖP: s ANNONST JÄNST Rav mond W ~sa nder . M:trkl'Il" g Jakobsgalan 13 . Jakobslad. le/. 967 -11827

Efte r lex ten .. Beslämd plat s - .20 per mm NI MB'JS S G AlT DH BEI IOIII}tS MEI'l1 LIV r'l l LAN gUSVAeNA" NW,(l JC, " St,( APA~ E LANDDJUREN I ALLT FI<MJ

~Ä%;TA "" TIl S1Ö]i W ,.,

2.')0 2 .90

FÄRGANNONSER Min imi storlek 200 mm. tilläggspris -. 30 spmm och färg. Förenings· spalten per rad 1. -. Österbollnis·· ka Posl en an sv arar inle ·för ev . ska da so m IiI/fogas annonser som in ringls el ler so m på grund a v post· försening inle in fö rts i begärt num· mer .

III

,. kubSta", Tryckeri (Ich Tid nings :\klicbo lag - 1YSl

Torsdagen den 30 juli 1981 ÖSTERBOTTNISKA

pos, EN

• Största Arliga mässan i Norra Skandinavien!

MATEN ÄR VART VARUMÄRKE

ALLA DAGAR: DAGENS RÄTT 12,60 inkl. smör, bröd .

Umeå 1-9 aug.

cot=e - uest:oCJuang

ÖVER 700 UTSTÄLLARE - HELA DRAGONFÄLTET Temadagar och specialprogram: 1 aug.

Invigning av jordbr.min. Anders Dahlgren. Utfrågning/debatt: SVENSK LIVSMEDELS PRODUKTION med LRF, LO, TCO, KF. Ut

frågare: Herbert Söderström SR/TV.

6 aug. JORDBRUKETS DAG II Tema 1: Självverksamhet i skogen. Maskin visningar Tema 2: Bär- och grönsaksodlingen i norr (Dragonskolan)

2 aug. HUSDJURENS DAG.

Omfattande djurvisningar

7 aug. IDROnENS DAG Specialprogram med bl a Sunnanås damlag - Pressen samt IFK Umeås 80-årsfirande

3 aug. INDUSTRIDAG I

Information och debatt kring industribygg

nader mm.

8 aug TOTALFöRSVARETS DAG

Konsert och försvarsförevisning

4 aug. JORDBRUKETS DAG I

Tema: Äkermarken - försummad resurs?

5 aug. INDUSTRIDAG II

Tema: Mikroelektronikens möjligheter

Dessutom varje dag: FREESTYLEHOPPNING I BACKE MINIFARM - pOnnyridnlng IDROnSlNSTRUKnONER

9 aug. JAKTENS DAG

Jakthundsutställning samt info om jakt

viltvård. Utst. av rekordhorn .

. SÄNG-GUDSTJÄNST

NOLlA ÖPPEN vardagar 11-19 lördlsönd·10-18.

ca1Jfz

yard. 08.00-21.00 Iö, sO 10.00-21.00

66200 KORSNÄS ..,961-641152

Trafikskolor i Jakobstad

HALO.IN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00; Kanalesplanaden 23, tel. 121.45

Ny kurs börjar ·torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

NORDENS FOLKHÖGSKOLA BISKOP8-ARNÖ S-19800 Bålsta, Sverige 00946/171152016 har några pla för deltagare från Finland i • Vinterkursen 1981182 (15+ 15 veckor) - ett nonr "collegeår", för unga och åldre, som vill veta mera kunna mera, en bra förberedelse för akademiska stu Samhällsblock: Framtidsbilder stadsplanering.

boendegemenskap

Kulturblock: Nordisk kulturhistoria P.ugeot604 Turbo D -79 met.blå, 1 äg. körd 64.000

P.ugeot 305 GL ......... -78 orange, 1 ägare, körd 51,000

Ren.ult 14 TL ............. -78 met.blå, 1 ägare, körd 53.000

km M.zcle 616 ................. -79

met.grå,

ägare,

körd

29,000 km

Ford Escort 1.3 f.rm

-77 röd, verkl. fin,' körd 19.0lJO km Ford Escort Sport ....... -73 gul, bra, välskött, mol. med· körd 24.500 km

Opel Ascon. 1.2 S ........... -78

_ Opel Ked.tt 1.2 ............... -76

0peIK.d.tt1.1 ............... -73

S..b99GL ..................... -79

Seeb96 .......................... -78

Ford Gr.ned. 2.3 ............ -78

FordT.unus1.6 .............. -75

Ford Escort 1.1 ............... -75

R.n.ult 12 ...................... -77

VW P,olo .......................... -77

Morris M.rtn.'.3 ........... -77

Volvo 242 ....................... -77

Volvo 145 v.n ................. -71

Volvo Am.zon f.rm........ -68

Volvo AmllZon ................ -68

Mercedes Benz 206 D ...... -77 '

Detsun128V .................. -75

DetsIIn 1eo J .........,........ -75

Rov.r2200TC ................ -75

Toyot. Carin.................. -74

m.m ... m.m.. .

folkrörelser.

Det HÄNDER pi

* Dikt och debatt i Norden nu - 1'5 v hösten 1981 . medverkan av författare och kritiker.

HANKKIJA!

* Nordlsk'skrlvarkurs - 15 v våren 1982, med medv av författare och kritiker.

Nigra "erid. fina bitar sälje. till

UTKORNINGSPRlSER.

* Nordisk folkkultur 15 v våren 1982. Terminerna börjar 7 sept. och 7 jan. Särskilda stipendier för elever från Finlanrl

***. **** Annonsera •

******* ** VOLVO 145 farm. ·70 i i utmärkt skick! Tel. 967·72 174

UTHYRES:

l fastighets Ab Risatsen i Sunnan

vik, Vasa uthyres

2 rum + kokvrå

(48,5 kvm) Ansökningsblanketter och närmare upplysning fås från SÖU:s kansli tel. 961-113572 eller disp. Stenkull

tel. 961-117224 . Ansökningarna

bör vara oss tillhanda senast 5. 8. -81.

CREAMERS .'lL

Och så har vi satsat på en ny buss? - Jo, den är oumbärlig. Vi har in rett den för långa keikkaresor som vi har haft främst i sommar. Vi har bott i den flera veckoslut. Det går nog bra. . Brist på spelningar har det inte varit. Hela sommaren har varir fullbokad och telefonen bara rin ger. Grabbarna spelar en hel del på utskärsdanser . Förra veckan gjorde de historia när de spelade

Disponenlen

pä Jniö. en kommun I de yttersta delarna av Åboiands skärg~d, De· ras buss var den första som någon Sin besökt ön, Efter små problem med förbindelsebåten var de tvungna att såga ned några träd och dra upp buskar för a(( komma fram till danslokalen, The show must go on!

Hur kommer det sig alt ni har haft så få keikkor iOsterbotten?

peugeot 504 GL Diesel. bra. renov. mot. -79, 18.900:- -72

Fiat 128 .......... _...... -71

Opel ...................... -65

Mezde ................... -71

Fiet850 ................. -71

Moskvitsh ............. -74

SVENSKA ÖSTERBOTTENS FOLKHÖGSKOLA FOLKAKADEMI STUDENTER! ! DU som ännu inte har någon studieplats. för DEJ vill vi rekntn'.....~ dera vår UNGDOMSSEKRETERARUTBILDNING, som år och som ger kompetens för kommunala tjänster samt ins ln."'!t'>I'.... och ledartjänster inom organisationer m.m. Erfarenheter trå och ungdomsarbete samt yrkeslivserfarenheter är mer itef. DU som siktar på studier i social· och kommunal högskola nan högskola rekommenderar vi SAMHÄLLSLINJEN (ett studenter). Det finns endast ett begränsat antal studieplatser lediga. at; takt med oss så snart som möjligt. adress 64220 Ylle 962/56441.

Ve.. tel. 2687001 Dimberg

- Det är väl så att de inte hört om oss desto mer, Vi 'är dessutom rätt så förmånliga i pris så de vågar inte boka oss. Så blir det då ofta ert ös· terbo((niskl band som man känner

till trån tidigare och vet all fvller kvalitetsfordringarna . Det här är helt OK många gånger. Arrangörerna skall inte köpa grisen i säcken. så all säga . Man måsle ju tän· ka på vad man erbiuder publiken .

sä den inte behöver rad men. , . friska

ifrån skulle då och d å

gOIl komplemt'O! ci.lJ från andra sidan ~eo _

u- r;:JIZZ::'