OTROLIGT ERBJUDANDE!
KOM TILL AMINNE OCH DANSA FREDAG o. . LÖRDAG, sA DANSAR DU
GRATIS PÅ SÖNDAG!!
~·~ÖM INTE 1~1.1";l·Iir4f I MOLPE 28.-29.7. LÖRDAG 28. 7. 20-01 .
2
~
-
Q)EJi][]ClOQ)\J\J~[]OO m
Veckans ledare är skm av Karl-Gustav Olio
U~-'--~~~~~:=L...._ _ __
Skogsdöden
ett miljöhot
Det moderna ordet miljöförstöring kom inte från fors kare eller framsynta idealister. Ironiskt nog tändes de första varningslamporna för det kommande hotet i en amerikansk sience fiction novell. Inom SF-litteraturen svssiar man som bekant med att skriva om möjliga och omöjliga händelser vanligen i en avlägsen framtid. I början av 1900-talet var miljöhotet ännu ett okänt fe nomen och författaren till den aktuella novellen lär till och med ha blivit föremål för myndigheternas undersök ningar. Ännu på 6O-talet var miljöfrågor något som till största delen hörde samman med forskare och radikala stude rande kretsar, varifrån insikterna om de nya hoten spri dit sig till bredare folklager.
I
dag, då vår skog flämtar efter andan under de sura regnen, är det inte längre någon som ifrågasätter behovet av att minska skadeutsläppen och ge naturen en chans att återhämta sig. Skogsdöden har blivit det miljöhot som på allvar gri per igenom alla befolkningsgrupper. Den vanliga män niskan ser i skogen en värdefull rekreationsplats och hy ser en allmän oro över naturens tillstånd. Skogsdöden måste vara den miljöförstöring som också industrin känner sig direkt hotad av. Dör skogen eller avstannar tillväxten, blir industrin utan en viktig råvara. En tredje grupp, som länge har haft en fördoms full inställning till miljöfrågor, är Jordbrukarna/skogs ägarna. Men också de är idag helt beroende av snabba åtgärder om de också i framtiden skall kunna räkna med avkastning från den växande skog<w. Det borde med andra ord inte finnas några som helst hinder för att samla en verkligt bred opinion ring dessa frågor.
D å det gäller ·skogsdöden, som med så många an!ira miljöfrågor, är det på ett internationellt plan besluten måste fattas. Den enskilda staten kan inte pålägga sin in dustri krav på kostsam rening om motsvarande industri på andra sidan gränsen får fortsätta enligt gamla meto der och på så sätt skaffar sig ett bättre konkurrensläge. Nu är felet med det internationella samarbetet bara det att det ofta stannar vid luddigt formulerade uttalanden eller slutdokument, som i praktiken inte visar sig ha
'Populär ÖP len ledare i Österbottningen skri ver Birger Enges om hur populär Österbottniska Posten har blivit på stadsbiblioteket i Jakobstad enligt stadsbibliotekarie Birgitta Auren. Enligt henne är den så populär att man tvingats "kedja fast tid ningen" annars förSVInner den li ka fort som den kommer. Birger Enges skriver: Det vore ell fatalt miSStag all låta ÖP Falla för bilan nu. En ungdoms tidning har en uppgift som inte kan övervärderas, emen det är läll 311 bortse från det här i ell läge då SÖU upplever en ekonomisk kris. När SÖU beslöt all i samarbete med JT börja utge en egen ungdomstidning var det självfallet i Förvissningen om att tidningen behövdes och hade en viktig uppgift att fylla. Tidningens uppgift har knappast blivit mindre under de år som gått. Svenska ku·lturFondens ordföran de, Levi U!fvens, sade i sitt festtal på Karleby ungdomsföreningens jubileumsfest på söndagen att man borde undersöka möjligheterna för kulturfonden att gripa in och stöda tidningen. Det kan ses som ett in direkt besked om fondens bered
någon större betydelse. Till exempel de begränsningar som ett trettiotal industriländer nyligen enats om, med den goda intentionen att drastiskt minska de sura nedfal len, är bara en rekommendation och inget juridiskt bin dande dokument. Saken blir inte bättre av att en del länder vägrar ta itu med problemen på allvar. Deras åtgärder kommer i fort sättningen tydligen att vara de samma som försatt oss i den situation vi är i nu, nämligen de högre skorstenarnas politik. M iljöfrågorna blir allt mera internationella. Idag är det skogsdöden, men i en inte allt för avlägsen framtid är det andra miljöhot som tonar upp. Hur påverkar atom bombssprängningarna i atmosfären, världshavens neds
villighet att hjälpa tidningen över de ekonomiska svårigheterna.
Ungdomsarbetet
Det är helt klart, att det traditionella ungdomsarbetet sådant det bedrivits av de politiska, religiösa, kulturella och fria ungdomsorganisationerna berörts av den här utvecklingen. De politiska ungdomsorganisatio nerna har det svårt med branta rörel ser uppåt och nedåt trots att de står de tunga och starka partierna nära och trots att de tack vare en ganska snedvriden bidragsbeviljning gynnats på de fria och allmänna ungdomsor ganisationernas bekostnad. De religiösa ungdomsorganisatio nerna har det svärt trots all alla kyr kor och riktningar ägnat barn- och ungdomsarbetet speciell uppmärk samhet och har bra genomarbetade långsiktsprogram. Idrottsrörelsen har sina vågrörelser med kristider när det är svårt att Få ledare, när ekonomin sviktar, när publiken inte ger sitt stöd och när framgångarna uteblir helt enkelt där För all de specialbegåvade inte kan Fångas upp och utvecklas .
Samhället har under de senaste åren alltmer engagerat sig i ung domsfrågorna, skriver Ole Ja kobsson i Jakobstads Tidning. Att vi under senaste år har fått en särskild lagregel för det kom munala ungdomsarbetet har haft betydelse också för det traditio nella ungdomsarbetet , menar Ja kobsson som skriver:
Vad gäller SÖU och ÖP skriver Jakobsson: Är det inte helt Följdriktigt att den traditionella österbottniska ung domsrörelsen i de lokala ungdomsfö reningarna, i ringsamarbetet och i svenska Österbottens ungdomsför bund har nya och växande problem : den verkar under exakt samma vill kor och dessutom är den trängd aven allt aktivare och fränare konkurrens
fortsätter: Att ÖP har haft. en stor betydelse när det gällt att initiera nya debatter och introducera nya begrepp finns det många bevis på. Debatten om den finlandssvenska popmusiken, eller avsaknaden aven finlandssvensk identitetsskapande popmusik av klass, som motvikt till de·n finska och engelska popmusiken, inleddes först i ÖP och ledde rätt snart till att den österbottniska popmusiken tog ett jättekliv framåt. SÖUbeslöt att ge ut sin Första österbottniska kassett, Kustrock . Den har Följts av ytterlig are en kassett. Också när det gäller danskultur har lidningenförsökt in spirera sina unga läsare till vett, takt och ton.
mutsning eller avverkningen av regnskogan::ra Amerika våra levnadsförhållanden? Det är frågor som borde engagera allmänheten redan .. ' ....-_. inte först när förändringarna sätter naturens glatbllial. . lans i rubbning. Miljöfrågorna har för länge sedan lä fiction-magasinen och hippierörelsen Miljöfrågorna dryftas idag på högsta intern.atiI_"J~ !itiska nivå. Men om världens ledare inte förmår göra tiskt åt en fråga, så akut som skogsdöden, är för att folkmassorna förlorar tålamodet med roendet för sina ledare och de politiska mod lena bygger på.
från flere av dessa rörelser som är yngre och aggressivare. Det är inte SÖU eller Österbottniska Posten en bart som just ·nu för en djup analys debatt om sin ställning och framtid . Han fortsätter: Vi är tydligen i riskzonen att Förlora Österbottniska Posten och därmed Förlorar Svenska Österbottens Ung dom den tidning sum har hållit sam man med eH för våra förhållanden brett informationsmaterial. Utan tid ning och "röst" är SÖU på ett allvar ligt, kanske obotligt sätt Försvagat. Utan ungdomsrörelse är den öster bottniska ungdomen faktiskt på ett ytterst allvarligt sätt försatt i en vill rådighet och ett tomrum där någon ting För närvarande okänt fyller ut.
Hysteri i Kaustby
. men aven folkrörelse ~äI~:-~;:;r en kris och att enda rädd! i att ta upp frågan om vad finnas med på Kaustb~ diskussion. Faktum är att allt flera .... .-.... var med och startade fol kaaiö.... valen för sjutton år sedan Fr gren rätt. Från att ha variI sam tillställning där spe des och utbytte erfare spelade en låt tillsammam valen idag utvecklats till av enorma propotioner. ländska artister stiger i år iii hundra, de inhemska spe·l :I_ _._ otaliga och publiksiFfran >>11:::111.1_'" na kring 80.000. Därtill k---".... som mer eller mindre rö jI:r tillställning av denna Sl,~==~ Mitt i sommarens värsta a: ser press och massmedia chans att skapa nyheter tioner , vilket leder till kring festivalen bara växer.
"K __
I Österbottningen skriver Johan Boholm om Kaustby-festivalen: - Gör om folkmusiken till special tema för Kaustby folkmusikfestival nästa år. För den brandfacklan står kaust bybon och tonsättaren Pehr-Henrik Nordgren i Hufvudstadsbladet den 17 juli. Nordgren anser all folkmus ikfestivalen som nu närmast fått for
Vi är mera oroade olycka som hotar över en som drabbar John Lancaster S:'-illiirlf
3
BREV FRÅN LÄSARNA
pröva i tidnings n eller köra __..,....Ia' hjulspår?
Var dig själv!
efter ett tag. Sedan var det alla ungdoms föreningar som går med förlu st. Varför inte ordna danskurser med jämna mellanrum? Det finns ju så många som inte kan dansa, men som skulle vilja kunna det. Då skulle säkert antalet på dan serna också öka så småningom.
Det är jobbigt att vara tonåring . Vad man än gör, så klagas det bara, sällan får man höra något uppskattande. Hej!
Vem har inte fått rådet: "Var Jag är en 12-årig tjej som söker
dig själv!" Det betyder ju oftast: brevvänner mellan 11-17 år! Al
la som skriver till mig får svar. "Var som alla andra." Om man Iuu två månader på sig att besluta sig för hur man skall Mina hobbies är: Killar, dans, avviker från mängden i de nedre lin i tidningsfrågan. Enligt avtalet med JTT bör det fort tonåren, så får man höra ett och simning m.m.
". Lol'e Opel" samarbetet under följande kalenderår sägas upp före annat som inte är särskilt Mina idoler är: Carola Hägg • gen av september månad föregående år. Det gäller kvist, Snowstorm och Culture vänligt. . Jag har gått mina egna a parten. vägar i flera år nu, men jag har Club. Från JTT-håll har man klart låtit förstå att det inte kan Marina Kuil'alainen inte många vänner heller! Egentligen är man aUra barns fråga om ett fortsatt samarbete kring utgivningen av ÖP 66970 Hinlax Ni två flickor med likadana ljus ligast i klasserna 7-9 (somliga gröna T-shirts, som var på SEA IJUvarande basis. . ännu längre) . Ett initiativ från ÖP-redaktionens sida att förmå tryc.keri SIDE rock i Närpes den 8 juli . Många börjar röka, snusa och Minns ni oss? Vi såg er vid två 'get att helt ta över ansvaret för utgivningen av ÖP supa och tror tydligen att de är Ett beklagligt fel hade insmugit tillfällen, första gången var allde ittttiIitItivet stöddes även av SÖV väckte inte intresse hos sig i senaste ÖP :s text om Vörå jättetuffa. Fy sjutton! Det är rent les i början av konserten då ni 'Qgets ledning. av äckligt att se nån som snusar. sommarteaters pjäs Brudhällor satte erframför oss. Andra gång "Fyllhundar" är inte särskilt an nas blod. en var vid Nazareths framträdan och ungdomsförening genäma heller. Okay, jag har in sättningsvist skall heta Österbott Personerna på bilden var Gus de då vi stod bakom er. get emot att man tar lite på någon ba kvar en medlemstid ten (Sven Staffans)och Alvina niska Posten bör samarbetet med Vi var fyra killar. En var .Iiten dans, för att bli litet gladare, men och mörk och hade en svart jacka (Agneta Kock) . lIT fortsätta, eftersom företaget om man är så packad att man har utgivningsrätten för ÖP. och en gul T-shirt, den andra stor knappt kan stå på benen ... Rö med glasögon och en blåvit ran Det borde finnas möjlighet att karna är väl inte så farliga, om dig T-shirt. De två andra var ljust avsevärt minska på kostnaderna
dom är sådär 18 år, men 13 klädda, den ena lång och ljus och för framställningen av ÖP. Sid
åringar. .. den andra kortare och mörk . . . .lIdet och föreningarna vara antalet kan också minskas till i
Nu menar jag inte att alla är Vi hoppas att ni ser det här och Den under sextiotalet l'äldigt po
uf-medlemmar och ung medeltal 12 sidor per vecka vrickade. Egentligen är det bara tar kontakt. ÖP har vår adress. i landsdelen. som det var under ÖP:s första år pulära dansorkestern Karl Edfelt ett fåtal, men det räcker. Ni som
"SÖU-ROCK nästa?"
kl'intett har nu kommit ut på ka har känt igen er, stanna och tänk SÖV:s ledning gäller det som ungdomstidning. sett . På kasetten som fått titeln dessa två månader som Den tredje frågan är kanske 'Bjud upp till sommardans' finns att klargöra. värst att besvara . Den borde de allt från l'alser till tango. - ~ vi på något sätt öka unga själva ge ett svar på . Men . omster? hur skall de kunna förutse vad - lan vi minska kostnaderna förlusten av ÖP kommer att - Efter att ha varit skingrade på , olika håll i landet i över sjutton tällningen av ÖP? innebära?
'- ----- - år gjorde vi senaste sommar co· - Hur mycket kan uf-rörel Alltså får SÖU:s ledning lov me back i Forsby. Det hela gick i ÖSterbotten satsa på en att ta på sig ansvaret för det svåra vägen. Gamla fans kom i massor tidning? beslutet. och vi fick en olro'lig respons, på den första frågan är Styrelsen och övriga ansvariga och dä rför mognade tanken på . Antalet prenumeranter måste prioritera. Ta ställning till att vi skulle komma ut med en e utökas hux-flux. Prenu vilka SÖU-aktiviteter som är vik skiva eller en kasett som skulle - nsavgiften kan inte höjas . Vill man föra fram egna ideer, egna låtar, vågade arrangemang och tiga . Kan man minska på någon fungera som ett minne fö r oss .a..mi·mkomsterna kan inte fås originella texter i dagens musikfinl and så har man det inte lätt. verksamhet till förmån för tid Man måste tro på sitt band till 100 procent. själ va och förhoppningsvis ock så alt öka. Enda möjlighe ningen? Kan personalens arbete Rågsved heter ett esseband som sakta men säkert arbetat sig till för många andra, berättar Karl Oka inkomsterna är ge omstruktureras? Kan någon ner människors kännedom på egna villkor. Har man en gång allt Edde" Edfelt. " öd från samhället - från tjänst på kansliet helt eller delvis, sett bandet live kommer man ihåg det och efter SÖUROCK vet oc De övriga medlemmarna i dler privata fonder. kostnadsmässigt eller arbetsmäs kså Molpepubliken vem Rågsved är. kvintetten är : Manne Sundqvist fonsatt utgivning kan inte sigt, överföras på tidningen? från Sundby, Carl-Gustav Hell på ökade inkomster. Om förbundsledningen inte andra frågan borde bli fattar ställning i dessa frågor och man från Jakobstad, Boris Lill för utredning. Om SÖU om nödigbefunna åtgärder och rank och J an-Elof Högnabba Jakobstad måste räknas som svenskfinlands musikmetropol num från Terj ärv . för att ge ut tidningen i omstruktureringar inte görs , för
mer ett. Bra band uppkommer hela tiden ur stadens grönskande "Edde" själv fungerar numera regi bör redaktionen flyttas lorar SÖV, ungdomsföreningar stadensmusikflora. Steen Röös är just nu det hetaste namnet i Jak i Åboiand. U :s kansli i Vasa. Hur na och de unga i Österbotten den obstad. Bandets gungande reggaerytmer trollbinder en allt större publik. kan då SÖU :s egen per egna tidningen. Vasiljev och Maltsev Reggaegurun Frippe sätter säkert hela Molpepubliken i gungning hjälpa till vid produktionen Alternativet är att låta tidning . . gen? Klarar man sig med en försvinna och fortsätta med kastar hockeyklubban på årets SÖUROC K. adaktör? Kan samarbetet den övriga verksamheten i gamla Tl'å stora sol'jetiska ishockeyspe fortsätta när det gäller inkörda hjulspår. lare har gjort sin sista säsong som -ska framställningen av aktil'a. Det är backen Valerij Va Triouppsättningar har alltid varit populära inom rock'n roll. Det ? Om tid fort SVEN-ERIK GLADER siljel' och forwarden Alexander kräver en hel del, man måste spela tight , sparsamt och fantasifullt. Maltse\', båda 35 och båda hem Turbulence är SÖUROCK :s enda trio. Med rutinerade Mikko Rin mahörande i Dynamo, Moskl'a. tanen i spexen kommer bandet att bevisa att en fantasifullt spelan tonde de trio kan låta precis lika bra som ett sjumannaband. Det är inte Maltsev kommer i fortsättningen domsringens kvantiteten på musikerna som räknas, utan kvaliteten. att ha hand om sin moder före
Wanted!
Rättelse
Kvintett på kasett
PRESENTERAR:
Rågsved
Steen Röös
Turbulence
rrr
Kurs i musik
bol'l sturnering
o mgången 18.7 ., resultat :
ur 2 (Kallträsk-Lappfjärd
uf Skaft ung uf-Härkmeri uf 5. Hä rkmeri uf 2 (Dalen)-Sideby :: 1. Lappfjärd uf 2 (Perus) _~roa -- c , k u f 6-0
11- 2 6 11- 26
12- 8 5 11- 7 5 5- 6 4- 8 6-14 2-15
4 2 2 2
Under-en hel l'ecka, 6--12 au gusti, blir Fria Kristliga Folk högskolan i Vasa l'ärd för en all kristen intensil'kurs i mIIsik. Kursen leds a\' en rad kä nda proffsmusiker, kursdragarna kommer dels från Sl'erige och dels härifrån hem~oporn8. Lärare i gitarrspel är till exem pel Tomas Ernvik, känd musi
ker i den rikssvenska kristna
rockgruppen Vatten . Dessutom medverkar en lång rad andra goda musiker som lärare på den veckolånga kursen . Dessutom bjuder kursveckan på en del konserter. Bland an-
nings juniorlag, medan Vasiljev eventuellt blir tränare i Ungern . De båda hockeystjärnornas meritförteckning är mycket lång. Vasiljev har spelat ner matcher än någon annan i den sovjetiska elitserien - drygt sexhundra, han är olympisk mästare och nere faldig världs- och europsmästare . 1981 och 1982 var han landslags kapten. nat kommer rockgruppen Vat
ten att ge en konsert. Samtliga konserter ges i Peffans festsal i Vasa. Anmälningar till kursen rik tas till Fria Kristliga Folkhögs kolan i Vasa.
Svenska Österbottens
FOlkhögskola·Folkakademi, Närpes
De många valmöjligheternas skola
Vi kan ännu erbjuda några lediga studieplatser på någon av följande linjer: • daghemsbiträdeslinjen • vårdlinjen I f: • konst linjen • samhällsl'i njen f: • merkantila linjen • vårdlinjen II • fria fortbHdningslinjen • ungdomssekreterar • språklinjen I linjen Begär prospekt och anmälningsblankett från vår skola, 64220 Yttermark, tel. 962-56441. Ansökan ska vara insänd senast den 15 augusti. Välkommen till SÖFFI Trygve ~rikson, rektor
1:''
?ll"'lt"','t"j't' ,,'\"'1 \"'1l"'1 .... '1 1:''1 l''1't''''1'\.'''1 .... .,. 1;''''t1:' '7 t''1'\'" '1 t.'? t"? t"'1 t' t''1It''1It'';nl.'''1It'., 1;''1 -l ~-l ~ -l._:':"'>l t- -l,("~ tN:.. -l t- ~ :;'.l..t-~ r....), r..-l:" ..)"r..-.l It..,J, t..t {"-.l.z.,~ , "'-.ll -,l,t.<.),I&t.l.,t.,""'t--l,(.,...\,r,,.:t,," Jo
4
Hannu Katajamäki på Vasa arhetskrajtsdislrikllror
all~ vi inom-tio år idr sex timmars arhel.Sda~.
Det värsta med all gå arbetslös är den psykiska pressen, den tar på nerverna. Så säger Anders Björkqvist, 20-årig vasagrabb, som gåll utan jobb i sju månaders tid, En gång i veckan brukar An ders gå upp till arbetsförmedling en i stan för att se om det kunde finnas nånting, - Jag är beredd att ta vilket jobb som helst, säger Anders. Han har oekså gåll runt själv och frågat efter jobb, men ingen ting har hjälpt. - Sysslolösheten gör att man blir rastlös, vet inte vad man ska göra om dagarna. Sånt tar på nerverna. I arbetslöshetsunderstöd lyfter en ensam person 50 mark om da gen. Av den slanten dras dess utom 21 procent i skatt. Så det
blir inga stora pengar Anders klarar sig tad han bor hemma hos -
sig ut i arbetslivet. . svårt att få stadigva om man saknar någ utbildning. Nu på senare år Björkqvist i alla fall så derat på att söka sig skola. I Jurva finns en skola inriktad på mObdlill__ ning. Den intresserar är skolan finskspråkig.. Nu närmast hoppas fall på ett jobb inom tt-.....'_ hjälpkarl.
Arbetslösheten en svår nöt Trots att vi just nu befinner oss mitt uppe i en högkonjunktur så går över 9.000 personer arbetslösa i Vasa län. Av dessa är hela 36 procent ungdomar under 24 år. Det här berättar Hannu Katajamäki på Vasa arbetsik raftsdistrikt. Under juni månad ök ade de ar betslösas antal i länet med omk ring 500 personer. l slutet a v juni manad var de arbetslösas a nt al över 800, lägger vi till de 860 per soner som gick permitt erade så ä r vi uppe i ö ver 9.000 arbetslösa enbart i Vasa lä n . Orsaken till a tt a ntalet a rbets lösa steg i juni beror på att många nyute xaminerad e frå n skolorna sökte sig ut på a rbet s marknaden. Just nu är till exempel må nga med merkantil utbildnin g a rbets lösa. Dä remot ä r sysselsäll nings läget för textilbra nschen bä ttre
ä n tidigare. Vasa län har högre ungdoms a rbetslöshet ä n landet som hel het. Typiskt för unga arbetslösa ä r i alla fa ll att de gå r arbetslösa under kortare perioder. Det är äldre a rbetare som rå kar ut för lå ngt id sarb ets lös het, berä llar Ha nnu I<atajamäki. - V-i bör komma ihåg all de svenskösterbollniska kommuner na har mycket låg arbetslöshel, säger Kalajamäki. Dels beror det på all så många emigrerade till Sverige från svenskbygderna under 1960-1970-lalet. Men del beror
H'ÖR & HÄPNA på stans trevligaste musikaffär!
på alla dragspeli och SUZU Kl gitarrer I
IL'\!!!!!!!i!!!~1
-
OBS! VI SALJER SKIVOR OCH KASSETIER
PÅ
..
också på all väldigt många svens kar är jordbrukare och ··mårtire lagare. Men precis som i övriga delar av landel så förekommer också en hög dold arbelslöshel, d.v.s. arbelslösa som inle finns införda i oHiciell siatislik över arbel ssö kandI.'. Många kvinnor går forl rarandI.' hemma som vill ut i ar belslivet. tror Katajamäki. I vinter kommer a nta let a rbe ts ~ ö sa inom lä net all stiga frå n nu varande nivå . Fast vi kommer in te upp i lika höga si ffro r som se nas te vint er, då gick 14 .000 män nis kor a rbet slösa i Vasa lä n. Med god t ur så stanna r vin terns siffra under 10.000. Vad ka n vi då göra å t a rbets löshe ten? Dis ku ss io nerna gå r just nu räll heta k rin g e tt förslag som går ut på sex t immars a rbetsdag. Det här mena r må nga skulle ge mera arbete samtidigt som pro duktione n ök a r. Men förslaget har mött på mot stå nd, rrälllst I"rå n arb etsgiva rh å ll. Kommer vi någonsin all få full s~ssclsällning så all alla har ell jobh? - Knappasi . Som del ser ul i dag får vi btirja .vänja oss \id ar hetsliisheten . Sl'dan he rur del .iu på hur vi dennierar ordel arbete. Om vi ol'kså är beredda all godkänna arhelen som inle är direkla liinl' arhelen så kan \'i skapa s~' ssel säl1ning. säger HallIIu K:ltajamä ki. I-: n slags Inl'dhorgarliin som in Il' är ra.sl inrilk lad på prnduklhi let. HANS HORTANS
Det är psykiskIIungI all gå arbetslös. dagarna blir långtl -..___ vet inte vad man ska göra. Mest blir det all sova och gå berälIar Anders Björkqvist, arbetslös sen sju månader r;
Modekläder
Kosmetik
Festklänningar Jackor byxor Blusar kjolar Hattar m.m.
Revlon Laponie Piz Buin
-
för män: Paco Rabanne Man by Laponie
Allt med sting I
gingflling
BAB
Bokhandelns h Närpes tel. 43 ~ ~
..
5
Kjell-Erik
Kokkola Cup
Källberg~
Unga behöver ~J~~ blev succe! ostäder! ~~
. - Fotboll är livet, konstaterade en av de yngre juniorerna som under fyra dagar senaste vecka deltog i Kokkola Cup. Och visst var.man beredd atf hålla med honom då man såg med vilken inlevelse och iver pojkar i varierande ålder jaga de den oberäkneliga läderkulan, fram och tillbaka över grä set på olika fotbollsplaner i Karleby. MammuUurneringen, som nu arrangerades för fjärde gången av GBK, hade samlat över 2.000 ungdomar från 115 olika klubbar och alla verkade aU ha kommit för aU kämpa om ära och berömmelse. Fröjder och besvikelser avlöste varandra och alla reste säkert inte nöjda hem - alla kan ju inte vinna!
som föreståndare på Kvevlax Andelshandelsfilial i Kuni. Nu kastar sig butiks JII/I#itilken och kandiderar för folkdemokraterna i kommunalvalet; Korsholm.
- bygga hyresbostäder för unga personer och familjer. Behovet nomgångsbostäder är stort på landsbygden. ........ får till en del skylla sig själva. De vill bara komma till färdigt
jälv komma med ideer och göra saker på egen hand. I höst kandiderar han rna, dfff, i kommunalvalet.
"1I_"""ma står Kjell-Erik Källberg i Kvevlax för. Ungdomsfrågor
- Ungdomarna klagar för myc
ket idag . Allt ska vara färdigser
verat. I Korsholm är det rätt väl
ordnat med fritidsaktiviteter för
de unga. Vi har en stark idrotts
rörelse och medborgarinstitutet
och musikskolorna bjuder också
på aktivitet. Det hjälper inte att
bara klaga över att ingenting gö
ra. Kom i stället med ideer och
förslag, uppmanar Kjell-Erik.
:;==~~~ jag
"'_C'
,ElJImlI1llD alor
i alla fall
dä r de -daterna &.K:orcn; ' k.
Men kvalificerade man sIg Inte för fortsatt spel blev det tid över för annat än fotboll. Mången ung spelare spenderade också mera av sin tid på rödlemonad, grisar och glass än vad de lade an på att jaga lädret. Allt har sin tjusning och en förlust glömdes i de flesta fall ganska snart, då man kunde ägna sig åt andra njutningar som livet har att erbjuda. I cupen deltog sammanlagt 21
utländska lag, varav största delen
förstås kom från våra grannländ
er Sverige och Norge. Mera inter
nationell än så är dock karIeby
fotbollen. Från Frankrike kom
nämligen skollaget Sailes-du-Sa
lat, närmare bestämt från trakt
erna av Toulouse i de södra de
larna av landet. Ännu mera lång
väga gäster utgjorde F.C. Candi do de Souza som annars återfinns i Sao Paulo i Brasilien. Jag hade möjlighet att bevista det franska lagets möte med Rei ma från Yxpila i klassen under 16 år och kunde konstatera att
gästerna var betydligt mera för sigkomna i fotbollens värld. Den franske tränaren - Mic hel Verge - skröt ändå inte på si na adepter utan förklarade att de inte håller speciellt hög standard med franska mått mätt. I det sammanhanget kan det emeller tid vara bra att erinra sig om det faktum, att Frankrike tidigare i sommar erövrade europamäster skapet i fotboll. Som fransmän i allmänhet var inte heller Michel så inkommen i språkens värld varför vår konver sation fördes på en rundhänt och gestikulerande engelska. Ändå lät han mig klart förstå att Kok kola Cup är en tradition värd att bevara och om möjligt utveckla. - Mina pojkar har fått offra en del för att komma till Finland och spela och precis som för många andra som är med här idag är detta årets höjdpunkt för dem. PATRIK SUNDQVIST
Det handlar mycket om fördo~ mar, borgerlig skrämselpropa ganda gör att människorna blir misstänksamma. Det här gäller till exempel rädslan för att för , statliga företag och banker. Vi kan gott förstatliga storföretag inom tunga industrin, bankerna och försäkringsväsendet. Det skulle inte alls ha några negativa följder för den vanliga jobbaren, tvärtom, anser Kjell-Erik.
Varför
- Utvecklingen har gått fram folkdemokrat?
åt och det är arbetarpartiernas förtjänst. Men för den skull har Kjell-Erik är hemma från Pets
mo, en by med folkdemokratiska kommunismen spelat ut sin roll. I traditioner. Det föll sig därför dag koncentreras makten och ka ganska naturligt att fatta sympati pitalet i stora monopolbolag som gör allt större vinster. för vänsterideerna.
- Men det är först nu på sena Ingen splittring re år som jag börjat läsa en del i Korsholm och faktiskt försöka sätta mig in i frågorna, berättar han. Massmedia har på senare tid skri Skillnaden vit mycket om splittringen och de Vad är det då som skiljer motstridiga åsikterna inom den folkdemokrate rnas politik från folkdemokratiska och kommu borgarnas? nistiska rörelsen. I synnerhet ef - Ja, ytterst så handlar det om ter FKP:s kongress på försom att folkdemokraternas och kom maren. munisternas politik är mera ge - Någon splittring märker vi nomtänkt, planerad. I borgerlig inte av i Korsholm, vi kommer politik härskar kortsiktiga vinst bra överens, säger Kjell-Erik. intressen. Man t:l r :nte tillräcklig Orsaken till splittringen står hänsyn till miljön och samhällets bland annat att finna i att en del intressen. Det är vinsten som räk av rörelsen, de så kallade majori nas, menar Kjell-Erik. tetskommunisterna vill slå in på - Kommunismen är ingen för en mera allmänsocialistisk linje, åldrad och förlegad teori. Det gå högerut och närma sig social märker man också när man pra demokraterna. tar med människorna. Många Det vill inte Kjell-Erik göra, vi håller med när man diskuterar ska hålla på de gamla idealen och mera privat och inte framhäver stå på arbetarklassens sida. det politiska, att det är kommu nisternas ideer man för fram. HANS HORTANS
• Fastän pojkarna som deltog i Kokkola Cup ime al/a gånger ~'ar så till åren komna. vur det hårda tag och blodigt al/var i allu när kamper ute på gräsmaffan. (Foto: Patrik Sundqvist).
6
KUF firade klockan runt! Åh vilken fest! Eller är det för alldagligt uttryck för
ett dubbeljubileum? Karleby Ungdomsförening fira
de sitt 90-årsjubileum tillsammans med Svenska kul
turfonden, som fyllde 75 år. Visst var det högtidligt,
men samtidigt mysigt hemtrevligt. Och firar man
klockan runt är det nog en fest som heter duga.
Lördag kväll var det uppvaktning vid hjältegravarna och KUF:s medlemmars gravar. Söndagen började med att man vid Jungs borg mottog lyckönskningar. Ett par timmar senare blev det mål.tid i det fria vid weivars nystugå Ansvarig för festmåltiden var "Kokkolas huvudkock" Bertel Holmqvist. Det var dukat för 700 personer vid långa bord och varje plats blev fylld. Så kom regnet och publikbortfall. När den egentliga festen började beräknas ca 500 personer varit kvar. De fick se uppträdande av bl.a. Gamlakarleby Hornorkester, KUF:s folkdansare och Jungs borgskören. Festtalet hölls av Levi Ulfvens, ordförande för Svenska Kultur fonden. Han framhöll bl.a. att det är ungdomar som skall leda sina egna föreningar . För den
skulle skall inte de äldre lägga av. Men det vållar problem bl.a. med anslagen. För ungdomsverksam het har man idag en åldersgräns på 7-24 år. Ulfvens ansåg att amatörteater hör hemma i uf-rörelsen. När sommarteaterföreningar nu bil dats är det ingen orsak att utes tänga dem från uf-föreningar. Också ÖP berördes i talet. Ulf ven s konstaterade att ÖP är ned läggningshotad, men ansåg att tidningen behövs. Något tycks ha gått fel från början. ÖP blev inte den etablerade varmanstidningen som skulle ha gjort den attrakti vare för annonsörer. ÖP är yt terst okänd i södra Finland. Nu byggdes tidningen upp med stöd från dansarrangörer och när det ta stöd sviktar är tidningen illa ute. I pausen lYCkades jag få tag i
• Nöjda med dagen var från vänster Uffe Johansson. kanslichef. Mischa Hietanen och Fredriksson. KUF:s ordförande, som på sätt och vis instämmer i det som Ulf vens sa i si tt tal. - De äldre rävarna behövs inom föreningarna. De har rutin och kunskap som är ovärderlig. Hur mår då dagens 9O-åring? - Tack, utmärkt, det är en vi tal 90-åring, aktiviteterna frodas. Har uf-föreningar en framtid? - All ideell verksamhet har en
framtid. Än är det inte så att pen garna regerar allt. Varför sysslar man med ideeJI verksamhet? - Det är ju så roligt! Det vet du säkert. Vad anser du då om danskri sen? - Det har blivit så att restau rangerna mer och mer tagit över dansen, tyvärr. Men jag vill ändå
onu....
sommarteatrar publiken till? - Naturligt\ " tak, men änna säger Anders Ftcdiäll:__ hastar iväg för
nurligt sätt och höI.:"-iI~._ pperna Lingonrnor och hennes barn samt Tanterna Brun, turlig kedja. De ~~j"'"
Grön och Gredelin med andra för tablåerna var stldir.:.
kända sagofigurer. och bidrog med
Vid sista anhalten satt prin inte får någon sen med en gitarr och vandrin Mischa Hiet gen slutade med en kort visa. Sist och slutligen var det inte bara vandringen som var fan koren? tastisk. Bara i sagoböcker kan Ifall man i man få se dräkter som Birgitta detta är något Hassel skapat. Färggranna ot är det ett gru Ii roliga kreationer. trivdes storartat Hon lär ha sytt sedan februa vanliga komme - Man bord Länge, länge i förväg hade ryktet cirkulerat om Karleby UF:s sommarsatsning, en kortpjäs ri. De olika tablåerna bands kompletterad med en skogsvandring. Det lät för fantastiskt - att få en publik påjlera hund
ra personer att frivilligt bege sig ut på vandring i skogen. Men det gjorde de - och med stor ihop på ett både trevligt och fi
KUF:s somlllarsatsning.
De vackra dräkterna
fängslade publiken
förväntan.
Karleby UF:s teateramatörer inledde med Zacharias Topelius "Var god mot de fattiga", en pjäs på ca 45 min - precis till räckligt för att också barnen skulle orka.
gar, som inte längre tycker att de är bättre än andra barn för att de är rika.
Greven i pjäsen, spelad av Anders Fredriksson, har två bortskämda barn (Stefan Holmqvist och Mona-Lisa Störling), som han sätter i livets skola hos Mor Brita (Kerstin Wennman).
Dekoren har gjorts av Chris ter Lågland och regisserat har Mischa Hietanen.
Mor Brita själv har också två barn (Anders Dahlqvist och Annika Isaksson) som sedan ti digare lärt vad det är att vara fattig och accepterat att de måste arbeta för att leva. Under protester stannar gre vens barn kvar och blir under ett år ett par exemplariska un-
Moralen i pjäsen bör ha gått hem hos alla och envar.
Topelius och de medverkan
de må förlåta, men vandringen
var nog det man väntade på.
Effektivt delades publiken upp i grupper med en guide och sen bar det iväg. - "Var riktigt tysta, så får ni se figurer bland träden", sa de guiderna när vi närmade oss. Den första Elsa Beskow-fi guren var Farbror Krokrot, något vresig för att han blev
störd. Men han gav med sig och visade var Älvan och Blomman
fanns, den ena dansade, den andra spelade flöjt. Uppe på la dutaket satt Tallkotte och slängde tallkottar på de övriga . Följande tablå med SlOrtrol
let och Lilltrollet var kanske det
mest skrämmande för barnen.
En perfekt plats för Visdo mens sten långt inne mellan täta granar. Det var inte bara det att
Stortroll.et såg hemskt ut - han
hotade också med att äta upp
barnen. Men nöjde sig till slut
med annat. Efter det hemska trollet var Tomtemor och barnen en ren fröjd för ögat. Ett par tre minu ter och sen sa vi hej, hej och fortsatte till Putte i Blåbärsskogen. Han fick hjälp av Blåbärskungen och sju Blåbärsgossar att plocka blåbär.
I fortSättningen träffade gru
aJlllm.--
7 Lakota- eller Tetonsiouxerna, n västliga grenen av den stora 'nollxnationen, har i sitt språk ordet wasi'chu som betyder "de • -ga" . Detta ord användes för beskriva en märklig ras som c bara tar vad det tror att det ver utan också tar resten. asi'chu användes för att be ' va den vita rasen. Wasi'chu kså ett mänskligt tillstånd på rasism och exploate ar en tillsynes obotlig lar sin boning i ~m tillhör, eller t med den vite s samhälle: länge insett att _.ria!ldl;ka kulturen är Dm vite mannen torn upp mot kan nå. Vart han Due själv. Kanske . Kanske söker _ Kanske söker han Iia Människor~ . Hursomhelst, _ _ ' _~.. r och då det raer det att göra, att krossa mar . . . . .Skorrla under sig. gång på gång de ,;ta och få dem Jordens röster. De till myndigheter sina hövdingar till presidenten i Och visst har det ta har de vitas dessa exotiska har varit där Man har fått . gar och kun _ _~.~sälj ande rubriker: Vita Huset!", powow!" osv. 'dingarna tala. - e lyssnat. Höv 'änt till misären . . . .IIEIL Återvänt till sina .1iI'.lDl~ odJ fått se sitt folk e i apati, alko .............. itet. Alkoho-
De Naturliga Människorna
av Mikael Kurkiala
-l11i
kristalliseras småningom det fak tum att indianernas och "wasi' chus" värld aldrig kan smälta samman till en harmonisk helhet. Eld och vatten kan inte leva i samma kittel.
J
CllJm~
månad 1980 de amerikans esota, South Dakota, Wyo MclDCma och besökte iIIII_laIllmaf (brul/!, ni'in sisseton och shshoshonerm kindianer (ap
indianerna, som arbetar för gir de vitas . .1m25llmb:lUena präg splittring och _ _Imlinl~ mellan de .....ip och de traditio ~ nna röran ut-
och vild var slätterna hör upp odlade. Här och var reste sig jät telika silos över det flacka land skapet. Jag hade lämnat den rik tiga västern bakom mig och var på väg mot Minneapolis varifrån jag skulle ta flyget hem . Bakom mig lämnade jag de stora indianreservaten, Black Hills, de norra präriestammarnas heliga berg, slagfältet vid Little Bighorn där general Custer och hans män slaktades en junidag 1876. Jag bar med mig minnet av Wounded Knee, Shankpe Opi Wakpalaa, där närmare 300 obe väpnade siouxer, huvudsakligen kvinnor, åldringar och barn mas sakrerades av amerikanskt kaval.' leri den 29 december 1890. Resan var för min del nästan över nu. Jag hade sett de jag velat se. Jag hade liftat tusentals kilometer över den amerikanska prärien än da upp till klippiga bergen i väs ter. Jag hade sovit på sjaskiga hotellrum, hos missionärer och annat folk som plockat upp mig och tillochmed i någon uttorkad bäckfåra . Jag hade liftat med rö da, vita, svarta, rattfyllerister, ra sister, evangelister och bögar. Jag började längta hem. Jag hade stått vid landsvägen ett bra tag och mött misstänk samma blickar genom vatten stänkta vindrutor innan jag slut ligen fick lift med två gamla indi aner. De frågade vem jag var, varifrån jag kom och vart jag var på väg. Jag berättade. "We are Sioux Indians", sade den gamle mannen, "Sisseton from Lake Traverse". Jag iakttog honom där han satt i förarsätet. Hans hår var kritvitt och knutet i en hästsvans som hängde ner på ryg gen. Näsan var ståtligt böjd ner mot den smala breda munnen . Ögonen var skarpa och inramade av djupa rynkor. Hans fru var rundnätt och hade liksom han håret i en hästsvans i nacken. Jag var försiktig och höll till
baka de frågor som vällde upp
inom mig. Indianer har alltför
länge betraktats som exotiska
forskningsobjekt. Jag ville visa
den respekt jag kände. Efter en
stund började de själva berätta.
ag gick långsamt fram längs den regnblanka gatan då jag fick syn på honom. Han höjde sina dar rande händer mot förbipasseran de människor och jag såg att han rö'rde på läpparna. Ingen stan nade. Han såg inte ens att ha för väntat sig det. Från en grå sten byggnad hördes ett rytmiskt dun kande. Här höll De Vackra Män niskorna till. "Jupes" - disko teket. Nu öppnades dörren och ut klev ett sällskap småfulla ung domar under skratt och rop. Den ensamme mannen höjde sina händer mot dem. De Vackra Människorna skrek något till baka, bröt ut i ett gapskratt och försvann. Vi var' ensamma på gatan nu . Han såg mig och tog några steg i min riktning. Då vi möttes höjde han en darrande regnvåt hand mot mig. "25 cents sir. Plea se . . . ". Han var varken vacker eller rik. Hans ansikte var läderbrunt och genomskuret av djupa fåror. Munnen var bred och avslöjade bitterhet och förakt i en sällsam kombination. Ögonen var dim miga och uttryckte apati. Håret hängde i toviga svarta testar ner mot axlarna. "25 cents, sir. For a beer." Jag lade en dollar i hans hand . "Thank Yor, sir. My name is Little Ghost. " Han presente rade sig utan att jag bett om det, utan någon anledning. Om inte just detta att han var indian, att
han hette Lilla Spöket, var en förklaring och ett slags berätti gande till det tillstånd i vilket han befann sig. "rm a Sioux . .. ". Med denna förklaring gick han. Mer behövdes inte. Han var indi an och jag förstod.
S
er man på en karta över USA upptäcker man här och där mör kare fläckar av olika storlekar. De flesta av dessa skuggade om råden finns i sydvästra delarna av landet samt på de norra prärier na. I teckenförklaringen fram kommer att dessa områden be tecknar "Indian reservations". Här lever spillrorna av den urbe folkning som en gång bebodde hela den amerikanska kontinen ten. I det amerikanska samhället vars kultur är hamburgerbarer, marijuana och "Dallas" och vars ideologi är "var man är sin egen lyckas smed", finns oaser där människor fortfarande lyssnar till träden och vinden. A v de vita kallas dessa männi" skor "indianer" . Själva kallar de sig "Folket", "De Naturliga Människorna" . De utgör en total kontrast till det amerikanska samhället i övrigt. När de vita ta lar om uranbrytning, skogsav verkning och kraftverksbyggen talar indianerna om "Moder Jord", andar och sina bröder och systrar djuren och växterna. När de vita talar om konkurrens och vinst talar indianerna om samarbete och stillhet. När de vi ta säger "mitt" säger indianerna "vårt". När de vita går på drive in gudstjänster och låter sig frälsas genom religiösa TV-shower söker sig indianen till stillheten, höjer
sin pipa mot rymden och talar till djur, växter och stenar. Där indianerna bebor landet bevaras det i sin jungfrulighet, där de vita bebor det förvandlas det till be tong och öken.
I
ndianerna betraktade inte na turen och sa att den var vacker el ler värd att älska. Indianen var ingen åskådare. Han var en delta gare. I indianernas språk finns ingen beteckning för "natur". Han är en del av livet i lika hög grad som fåglarna och molnen är det. Han har lärt sig att umgås med sin moder och med sina syskon. De vita för en evig kamp mot naturen. När den inte passar honom ändrar han den efter eget förgottfinnande. Han är rädd för den och ser fiender överallt: i ky lan, i hettan, i ålderdomen och i döden. Han bekämpar naturen med alla sina krafter och då han "lyckas besegra den, förstöra den, på någon punkt kallar han detta "u tveckling" . Indianerna tycker att de vita är riktiga stackare. Rotlösa som de är, rädda och ständigt hotade. Den vite mannen är som en främ ling på jorden. Han känner den inte, han förstår den inte, han kan inte kommunicera med den. Han är mycket ensam. , En dag i slutet av oktober stod jag vid en landsväg i östra delen av South Dakota. Det vackra vädret som jag välsignats med under största delen av min resa hade nu gett vika för senhöstens blygråa regnmoln. Från horisont till horisont sträckte sig prärien. I motsats till delstatens västra de lar där prärien var ouppodlad
De hade vuxit upp på reservatet en bit söderut. De tillhörde den gamla religionen och hade båda deltagit i otaliga riter och demon strationer. Frun berättade att hon sett sin far skjutas ner på öp pen gata då hon ännu var ett barn. "That 's the kind ofjustice we Indians get . .. " flikade mannen in. De förvånades över min för , ståelse som, trots att den väl inte är speciellt ovanlig hos oss, är sällsynt i USA där indianerna betraktas som suputna slöfockar och pusselbiten som inte passar. De passar illa in i den heroiska bild amerikanarna skapat av sig själva. De är Amerikas ständigt närvarande dåliga samvete. Då det gamla paret släppte av mig hade molntäcket där uppe rivits sönder och man kunde se kvälls ljuset bryta igenom. Landskapet hade börjat få en overkligt röd nyans och luften doftade fuktig jord. Jag dröjde en stund innan jag smällde igen dörren bakom mig, som ett för sök att hålla kvar något av den känsla av värme jag erfor. Något måste ännu sägas. "Tack" sa jag och hoppades att de skulle förstå att det betydde så mycket mer . Nu mötte den gamle mannen mi. na blickar för första gången . "Du har rört våra hjärtan ... "
8
••
SS L
D
YEAH BABY! ÄTER D~.GS FÖR SOMMA. RENS BASTA ROCKFESTI. VAL! . BUSSAR: (Till Molpe) VASA TURBUSS: JAKOBSTAD
LÖRDAG
SÖNDAG
11.10 11.40 13.10 9.00
11.10 9.20
• • • • • • • •
SVENSKFINLANDS I SÄRKLASS BÄSTA BAND. FENOMENAL LÖPANDE FOTOUTSTÄLLNING. I PAVILJONGEN: TRUBADURER, TEATER OCH JAZl.~1&. PARASHUTING OCH SKIVAUKTION. BRA FESTIVALMÅLTID. BEVAKAT CAMPINGOMRÅDE. PAMPAS BÄSTA SIMSTRAND. TV, RADIO OCH NÄR·TV HÅRDBEVAKAR SÖUROCK.
.
INTRÄDE: TVÅ DAGAR 70,-, EN DAG 45,-. P.S. RABATT PÅ IlNTRÄDET I ÅMINNE (LÖRDAG) MED TV GARS SÖUROCK BILJETT .
...
",
.................................................
,,"
9
...... ..... ,.
Kom fira en härlig söndagkväll ,på ~
...
~E
~w013ruQJ
SÖNDAG 29. 7. kl. 20.00 HASSE AN DERSSON från vår OS scen, så att alla ser och hör. DANS TI LL ÖSTERBOTTENS HALLlGANGB ND NR 1
RDAG 28.7. kl. 20.00
Hasse Andersson Toppendans med
THE SA/LORS FORSBY BJUDER IGEN pA EN TOPPENKVÄLL MED PENPROGRAM!
5.8.
SMRSH
HASSE ANDERSSON & KVINNA BÖSKE· BAND HASSE ANDERSSON är en av Sveriges populäraste artister 1984. TA OCH KOLLA IN HONOM I
1.9.
FORSBY OCH FAGERÖ
FAGERÖ CARNEVALS Samba + villa-avslutning
LÖRDAG 28. 7. KL. 20.00
.~
4·
~
ALLTSA FULLT DRAG HELA KVÄLLEN!
2 högklassiga hotell, semesterstugor, cara· vanplatser, gästgiveri, Finlands populäras· te campingområde; tillsammans 700 bäddplatser. Båtresor, tennis, surfing, en Tel. 983·60 505. 60 591 stor nöjespark, kultur... och massor av ny 85100 Kalajoki semestersyssefsättning. Boka Din semester!
EN RIKTIG DANSKASSETT!
~~ 0'"
KAssenEN INNEHÅLLER Bl.A. FÖL· JANDE GODBITAR:
.
'
.
( ;
, ti· "- ,/ .
\
,
I
,
GAMMALDANS LÖRDAG 28.7. KL. 20.00 till tonerna av
ELDORADO VÄLKOMNA!
INGSTRA~SPORTER INOM LANDET ÄVEN TILL OCH FRÅN UTLANDET
HELGE KULL Kb v.... tel. 287 594. bli 949 281 464
Du gamla måne, En glad speleman, Adios Mexico, En månskensafton, I dag i morgon, Jag vIII dansa med dig.
/(Ml EDFElT
FRÅGA NÄRMASTE MUS'KÄTERFÖR· SÄLJARE!
'nN'&tMtt.-«Jn"
Aktuella skivor och kaseIler av jinlllndsswn.ska artister Irdn
~!../:!;:"~1!'!.r::,~~~:'!!}4~USIK
• Hänt i anstaltsbibliotekel i Vasa: Manlig kund på avdelningen söker i bokvagnen bland rese skildringarna, bibliografierna, historia... Tycks inte hilla ... suckar! Bibliotekarien vill lälla upp
rtI '\
~~
• musik
Stans billigaste LP·NYHETER
SOUMDSIDf VASAESPLAHADEN 15 TEL: l " ' " el. 120 DIS
o-t: _ . I-n, 16 1-13
~.e4
f)
KOLLA ALLTID FÖRSTI Allt inom
humöreI på sin dyslra kund: - Del finns också annan slags lilleratur. Se här: roma nerna! Hur skulle del vara med en kärleksroman? Kunden hoIfullt: - Jag är gift.
KÖRt ' l NAR NAR l~rE
'
DU
\.
TA
1~1E
QU
TARtfjKOR i
.................... » .........
,.
10
Campare i Vasa:
-
Låt det regna! Att campa på semestern är fortfarande mycket populärt. Det är billigt och bekvämt att ta in på en campingplats, för en billig peng får du slå upp ditt tält och du möter samtidigt massor av glada människor. Men hur är det? Är det lika glatt och bekvämt att bo på en campingplats om du överraskas av ett h.ä ftigt åskregn? När jag kommer ut till Vasa camping ute på Vask lot kom mer jag till en våt och ruggig campingplats. Dyblöta tält och campare håller på att återhämta sig efter nattens hårda åskregn . Våta sovsäckar och kläder hänger på tork utanför tälten . Det blir snart aktuellt att ta in de havtorra kläderna, molnen hopar sig på nytt och mera regn är i faggorna. Men utanför sitt tält sitter tre norska gutter, Svein, Vegar och Jörn och dricker kaffe. De ser inte alls bekymrade ut. - Vi har klarat natten bra säger de. l ett av tälten hade det kommit in lite vatten och en sovsäck ligger utsträckt över tältets tak för att torka. - Det spelar ingen roll om man bara hunnit slå upp tältet förrän regnet kommer. Att resa tältet i regn är däremot käm pigt, säger Svein. Huvudregeln är att aldrig resa tältet i en svac ka, helst bör man söka upp en kulle, då klarar man sig bra även om det kommer lite regn. Sveiri, Vegar och Jörn har besökt Finland flere gånger ti digare. De trivs bra med att se mestra i landet men förundrar sig över att finnarna pratar en gelska så dåligt. {nne i landet kan det nog vara svårt att göra sig förstådd, säger de. De har kommit till Finland med färjan Skellefteå Jakobstad och nu tänker de söka sig ner mot Åbo. Därifrån tar de färjan till Mariehamn för att stanna på Åland en tid. Det finns också en fjärde man med i ressällSkapet men han ligger och sover inne i tältet när ÖP är på besök . Gänget re ser dels med motorcykel och dels med en bil. Bilen var som
..
hålls barn timme och på kvällen blir det program för vuxna . På samlingarna sjunger och spelar man mycket. Väldigt få har varit negativt inställda till ungdomarna. Dirk berättar att samlingarna går på fyra språk , svenska, fins ka, nOl'ska och tyska. Det har varit roligt att leva tillsammans med människorna här på cam pingen, tycker de unga i som markyrkan . l · söndags rev de ned tälten och packade ihop. Då hade de bott i närmare två veckor på campingen.
bäst på reparation inne i stan. Växellådan hade gått sönder. Sommarkyrkan En lite udda campinggäst är Sommarkyrkan. Ett tiotal ung domar som tillsammans med ungdomsledaren Dirk Feld kötter vill sprida det · kristna budkskapet bland campinggäs terna. - Men vi tränger inte på förklarar en av sommarkyrkans medlemmar Mårten Streng. Vi ordnar aktiviteter för barn och vuxna. På förmiddagarna
o Valter Fortelius jobbar som vakt på campingen. Han be all största delen av campingens besökare är unga barnfamilj Oärför har man sällan ordningsproblem på Vasa camping. Stor camping Valter Fortelius jobbar som vakt på campingplatsen. Han trivs utmärkt med sitt jobb och berättar att man inte har några som helst ordningsproblem på området. -
Hit kommer främst fa-
Många hyr också någon campingens roddbåtar fÖT ro längs stranden. Mest norrmän Största gruppen utlän ' som besöker camping.en norrmän, där näst ko västtyskar, holländare danskar. Men också inslaget a hemskt är stort. - Det verkar som stor del av finnarna k från östra Finland, säger Fortelius. I ! Svein. Vegar och Jörn åker runt i Finland på motorcykel m ell för säkerhets skull har man också en bil med. Från ell regni!:t Vasa st)'r de nu färden mot Abo.
Isilmäterä $ ~ptikkol
Statistik för Finland
tan alla samhällsområden, även om utlandet. Årsboken innehål ler 435 statistiktabeller. Årsbo ken utges av Statistikcentralen.
En statistisk årsbok för Finland 1983 har utkommit. Boken är ett omfattande statistiskt grund verk med statistiska uppgifter om näs
I boken kan man bl.a. läsa att: - Medeltemperaturen var i juli senaste år 18,6° C i Helsingfors, 14,5 ° C i Sodankylä. Antalet
Finskt handarbete
t,., "il"."
guld förlovningsringar klockor
IriS:::\ ~
miljer och de uppför sig m:y väl. En orsak till varför det är vanligt med tråkigheter campingen i Vasa är att så pass stor, hela tio hektar_ området ryms lätt 1.000 ner. Förutom plats för tält husvagnar erbjuder cam platsen möjligheter övernattning i stugor. området finns fyrapersonersstugor. Dess finns kiosk-grill samt en matvaruaffär på området. l allmänt kök ges camparna lighet att koka sin mat. - Nytt för i sommar är de som vill kan ta sig en . runt campingområdet på berättar Valter.
i ,ottlng m.m. Hos oaa finn• .
glasögon kontaktlinser optik
I
II,..' 1'eNI' ~ Storalångg. 34 VASA
.
u,,,.'et'
det bä.t. Somma,tid ä"en to,gfö,sIJ'jning.
DE BLINDAS BOD H.nd.I•••pl. 24, V... ..... T.I. 961·1111 703
HANS HORT
regndagar var då 6 i Hci. . . . och 14 i Sodankylä.
- År 1982 fanns det 1 nor på tusen man .
- År 1982 ingick 30 ~ skap. A v dessa var 5 " tenskap .
- Är 1982 erhöll ningar finländskt skap.
-:- De mest kommunerna i Finland Sahalahti, Nokia, Säynätsalo, Mänttä, .mo, Dragsfjärd, Hang6 stad. (Ordningen baserz antalet industriarbetare invånare.) - l slutet av år 1982 I 532 697 registrerade tusen invånare fanns lar. Senaste år 138 942 nya bilar.
11
Premiär i N ärpes:
Tidigare Humle-rock American
nu Humle~festival ear show!
U DER veckoslutet 10-12 augusti är det dags för årets Humle-rock ute på
Hummelholmen i Monäs.
UNDER helgen kommer publiken att få lyssna till grupper som Sambandet,
Bandage, Exousia och några till. Med finns också Anders Ca ringer från
\'ästerås i Sverige.
FRÅN och med i år heter Humle-rock egentligen Humle-festivalen. En av or
sakerna till det här är det breddade programmet som innebär att festivalen
håller på i tre dagar mot tidigare år då konserten endast varade en dag.
I ÄR har festivalen för första gången fått stöta på motstånd från vissa kretsar
inom baptiströrelsen. På kongressen som hölls tidigare i år i Forsby d!skute
rades Humle-rocks vara eller inte vara och kristen rockmusik över lag rätt liv
ligt.
MEN, nu blir det alltså festival och ett av kraven från kongressens sida var att
tillställningens namn skall ändras just till Humle-festival.
I år är det femte året i följd som Humle-rock arrangeras av SB FU, d.v.s. de finlandssvenska baptisternas ungdomsförbund. Arbetsgruppen som står för årets festival utgörs av Christer Tonberg, Staffan Knif och Ja ni Edström. - Målsättningen med festi valen är att vi genom musiken skall föra ut vårt budskap om Jesus. Därför kommer vi att ar rangera Humle-festivaler också i fortsättningen så länge som vi vet att det finns människor som kommer tiD tro just under den här tillställningen, säger Jani Edström. Att Humle-festivalen och kristen rockmusik på senare tid har debatterats rätt livligt tyc ker medlemmarna i arbetsgrup pen att är bra . fästän de själva inte har något behov av att ska pa debatt.
- Förekommer det en debatt om kristen rockmusik tvingar det oss att hålla ögonen öppna och dessutom göra en bra mu sik med bra texter som verkli gen visar att vi vill föra ett budskap, säger Staffan Knif. När Humle-rock diskutera des på kongressen fanns både Jani och Staffan på plats men deltog i diskussionen endast ge nom att förklara vad det egent ligen handlar om. - Nu skall vi komma ihåg att vi inte har någonting emot de människor som står bakom den motion med vilken man vil Ie få bort Humle-rock. Det handlar bara om olika synsätt på den kristna rockmusiken, sä ger Jani. - Tyvärr är det ofta så att äldre människor förknippar kristen rockmusik med heavy, vilket är helt fel. Kristna rockg-
rupper spelar dessutom till nit
tio procent ~et material, säger
Christer Tonberg.
- Det måste erkännas att
kritiken är befogad när det gäll de vissa kristna rockgrupper som bl.a. har ihåliga texter o.s.v., säger Jani. Medlemmarna i arbetsgrup pen är väldigt måna om att få framfört att Humle-festivalen inte enbart håndiar om rock musik utan också om visor, gospel, jazz och körsång. Musiken får dock vara av vil ken stil den vill så har musiksti larna ändå en sak gemensamt. nämligen att föra ut budskapet om Jesus till människorna. Eller som Jani säger: - Hönen och musiken är våra viktigaste vapen!
J AN SNELLMAN
Amerikanska bilar har alltid varit en mer eller mindre vanlig syn i Närpes "City". Vad det nu beror på vet egentligen ingen. Det konstiga är att det först under innevarande år har bildats en bil klubb i Närpes. Bättre sent än aldrig, för nu i hel gen kunde man bevisligen bekanta sig med den nybildade klubbens aktiviteter på Närpes Ameri can Car Club:s (N.A.C.C.) show. Vid första anblicken av utställ ningslokalen kom man att tän ka på ett missionsmöte efter som man hade smällt upp ett tält i brist på andra lokaliteter. Man hade i år begränsat sig tiD regionens egna förmågor tills man blir varmare i kläderna. De ungefär 600 personer som besökte utställningen kunde be kanta sig med bl.a. Lincoln Premiere Convertible -56, Chevrolet Belair -56 och Ame rican Javelin Amx -71. Den äldsta bilen på utställningen var en Plymouth Belvedere årsmo
dell -54. Publiken valde också
en egen favorit som blev en
Chevrolet Belair -56 ägd av Dan Lindström i Korsnäs. I N.A.C.C.:s tidigare verk samhet under året kan man m~rka bl.a. pulkrace, en resa till Hot Road Show i Stock holm samt en kurs i mötestek nik. Dessutom har man natur ,Jigtvis en träff varje månad. Till klubbens största aktiviteter hör, att med ljus och lykta (strålkastare?) hitta en egen samlingspunkt, en gård, ettga rage eller liknande där man skulle kunna träffas och meka med sina bilar. Tips (och kan ske d·o nationer?) mottages med tacksamhet.
f~~~~~'
i I; ~
~
I
I
i ID ~
~
Din b ank i alla väder
~ &tuie~,
Jsia seivicebanken
i ~
!
!
I
,1:
~
! I
I
~
~
I
I
II
I
MaJax
I
Tel. 961-651 701 961-651 702
~
~
I
~
~
i
~
~ Kristen rockmusik är inte detsamma som heav)'. menar arbetsKruppen för Humle-festivalen. h. v. Christer Tonberg. Jani Edström och Sta.!fan KniJ~
Toa
~
i
~~b Tel. 961-641 001 961-641 096
~
.
~
JE
~
~------------------------------~.~~~~~ ~~~~!
12
PÅ senare tid tycks punken ha blommat upp i Jakobstad igen efter att ha varit borta en tid. På gatorna går ungdomar med de mest otroliga frisy rer i alla regnbågens färger. DE ser slöa ut. Att de ser slöa ut beror kanske mest på de hängiga kläderna som de bär. Men, allt det här är meningen och ungdomarna är bara nöjda om"någon ger dem konstiga blickar .... - DET finns mest yngre punkare som knappast vet vad det handlar om, säger Tommy "Snoro" Löfholm, 15 år, och Jari Ehrström, 17 år, båda två punkare från Jakobstad. punkbandet WDM. - Vi har varit punkare i un gefär två år och försöker verk ligen leva som vi lär. Det är nämligen så att vi är emot allt vad krig är och vi vill ha slut på dem, därför är vi också emot armen vilket i sin tur innebär att vi kommer att ta civiltjänst. - En annan sak som vi är emot och försöker bekämpa är djurförsöken. Det här är en svår sak då man inte skulle få använda sig av några som helst varor som har testats på djur, men vi gör så gott vi kan, säger Jari och"Snoro" instämmer. En tredje sak jag inte riktigt tycker om, men egentligen inte borde säga någonting om för att jag vet så litet om den, är kyrkan . Jag tycker att det är konstigt att · människor sitter i
Punken är en protest mot en massa saker. I senaste nummer av "Lihanukke", en punktid ni ng som ges ut i Karleby, finns bl.a. armen, "penningätare" . och kläder som kostar mer än hundra mark med på en boj kottlista. Tommy "Snoro" Löfholm är 15 år gammal och har alltså nyss gått ut nian. Han är den punkare som väcker mest upp märksamhet i Jakobstad i dag. Det här p.g.a. håret. "Snoro" tillbringar en halv timme fram för spegeln varje morgon för att fä håret att.stä rakt upp med hjälp av tvål, i många och långa "stripor" . Tillsammans med Jari Ehr ström, 17 år och gymnasist, och några andra gossar bildar de
Sme~by :
. ~ . ~.. ... •~ ..
Rent-Kart
J<.h,rstrom t. v. och Tommy "Snoro" Löjholm springer hel/re undan än börjar slåss. fastän folk tvärtom. . kyrkan och ber till gud samti digt som människor i andra län der dör p.g.a. svält och krig, sä ger JarL Pojkarna har försökt hålla sig till vegetarisk föda för att de inte tycker om alt. djuren dö das. - Det känns så konstigt, för äter jag kött äter jag ju på sält och vis upp min katts kamrat, menar Jari. De flesta punkare i Jakobstad är egentligen inga punkare åt minstone om man får tro Jari: - Jag kan inte vara helt sä ker på att de inte vet vad det be tyder att vara punkare för jag har inte talat med dem, men jag antar att de bara tycker att det är tu fft att se ut på det viset och de gör och inte har någon aning om punken i övrigt. Om de vet vad det betyder är det okey,
men vet de inte kan man kalla dem "blöjpunkare". Hur uppfattas då punkarna av människorna på gatan? - Det är klart att folk stirrar på oss, dessutom finns det många som skrattar. Men ofta tror folk att vi är våldsamma och vill ställa till bråk vart vi än kommer, vil ket är helt fel. Vi kör nämligen efter ickevåldsprincipen, kom mer någon på oss springer vi hell re än slår tillbaka, säger Jari. - Det finns många som inte tycker om oss. Som exempel kan jag berätta att jag har haft port förbud på ett varuhus i staden p.g.a . av mitt utseende. Så fort jag kom in kastade han ut mig med motiveringen att jag skräm mer bort kunderna. Pojkarna blir lätt misstänkta för allt möjligt. Jari berättar: - En gång när vi städade vår
*"o'v~ LÄR DIG SURFA \ ~~; Alla kan lära sig surfa, kom till
~
vår surfskola vid Molpe simstrand
Lär dig den roligaste av alla sporter, WINDSURFING! • I kursens pris (200,.) Ingår BRÄDA och FL YTV~ST.
Banlängd 310 m.
UTHYRNING GO-KART HELA FAMILJEN MED INGEN ALDERSGRÄNS
/
. ::·i!:.~
i\\\\\((\\I(lir
~~ UNI I M PORT Q
66200 Korsnäs
Hemslöjdsaff
f<0~
tel. (961) 641341 , 154 025
L1LLKYRO AKP
KARLEBY..
;-,f
Öppet alla dagar 10-21 Auki
ANMÄL DIG REDAN I DAG! VI HAR ALLT INOM WINDSURFING. " Besök vårt surfcenter . ~ ~ MARKNADENS FÖRMÅNLIGASTE SURF-~'O ~ PROGRAM. ~~
"kämppä" sålde vi tom till en affär. Dagen efter del dök en varuhusvakt på ~ frågade av oss om vi skall Ii Skolparken och tvätta bort har ritat på parkbänkarna skall han ringa efter polisen.. Vi förstod absolut ing utan stod bara och såg på Il med en undrande blick. Di klarade han att han nog det var skrivet med samma pä bänkarna på en a\' etiketterna där det stod W Vi var helt oskyldiga så skrattade vi honom rakt i och gick. _ . Vi har en verkligt bra man hållning i vårt band. Det med bra sammanhållning gäller alla punkare, vi k helt enkelt bra överens, "Snoro" . - Som t.ex. när vi var paus-Rock . Vi hann inte bussen förrän Kaos' t hoppade på oss och gav sin kram. Där var flera som så fort de såg oss k och talade med oss för aU i en tidning att vi spelar WDM, säger Jari. Ja, så är det tydligen a punkare. JAN SNE........r-co-
säljer:
II~:===:::::::-:~r-~
; t 'l
• • • .• • • • •
//
KARPERÖ
ÖPPET MA-FRE KL 11.00-18.00
~~ ~rÄf2~~O-16.00
VEGETARISK RESTAURANG I BRANDO Metvlksgatan 5, teJ. 124559
Livsmedels 961-213916 & Grillkiosk Hemstrand : Sö-to: 10.00-01.0
vävnader folkdräktstyger sävarbeten träarbeten keramik vävredskap garn m.m.
adress : Rådhusgatan 17,
65100 VASA, tel. 961 ·118519
13
Dreadline:
Rastan visar vägen!
•
'är två personer musicerar tillsammans brukar det' oftast handla visor eller något liknande, dvs. musikformer där man klarar med ett eller två instrument och sång. Det här gäller inte Dreadline i Jakobstad. Dreadline, Thomas "Tumba" Haldin, 19 år, och Fredrik
"Frippe" Wenelius, 20 år, har funnits i ungefär ett år och kom mer ut med en singel till hösten. Det hela handla om reggae. - Vi är övertygade om att rastafilosofin kommer att föra oss och vår musik över Finlands gränser, säger Frippe och Tumba, som också är med i Steen Röös respektive Ragnar Hare.
Att vara två personer och låta som sju kan inte vara det lättas te. Åtminstone blir det inte bil ligt med alla studiobesök som krävs för att nå ett gott resultat. För Tumba och Frippe har det under ett år kostat tusentals mark att göra det som de allra helst vill, nämligen spela reg gae! . - !Jet hela fick sin början f'br ungefär ett år sedan då vi satt på vår balkong och diskute rade. För då beslöt vi : Nu bör jar vi på allvar, berättar Frippe som sköter sången i Dreadline. Före det här hade Tumba, som spelar alla instrument i Dreadline, hållit på med att banda in egen musik med hjälp av två kassettdäck. - Man bandar från kassett däck till kassettdäck och lägger till flera instrument .undan för undan. Den här metoden använder vi än i dag;när vi gör råkopior, sä ger Tumba. Frippe och Tumba musicerar belt och hållet med eget materi al. Frippe står för texterna och Tumba för musiken. Singel i höst I februari skickade pojkarna prov på sin musik till olika skiv bolag men inget av dem nappa de. - En dag hoppade vi in i bi len och körde ner till Helsing fors och presenterade vår musik fOr tre olika bolag och då nap pade VIP-music. Så vår singel kommer troligtvis ut i septem ber, säger Fri!,!,e. - Den här resan var givande också på ett annat sätt för när ~i kom hem hade vi hittat på en trilogi från vilken en av låtarna, !tal rock, kommer att finnas med på singeln. Den andra som kommer att finnas med heter förresten Royalty skank, berät tar Tumba .
Rasta filosofin Att den internationella reggaen kommer att föra dem utanför rikets gränser tvivlar de inte på. Det kommer att lyckas med hjälp av rastafilosofin ! - Vår musik har blivit bättre sedan vi tog steget ut och visar vad vi tror på. Före trilogin var . allting suddigt för vi visste egentligen inte var vi stod, men nu har det klarnat, säger de. - Rasta är de svartas överty
Hasse Andersson till Österbotten
På Hasses senaste LP "Hös tens sista blomma". finns det många fina låtar med texter som är verklighetsnära och som gör att folk gärna vill höra dem.
Hasse Andersson en av Sveriges ,opuJäraste folkparksartister 1914 kommer till Österbotten nu helgen.
Hasse Andersson & K vinna Böske-band består av Hasse An dersson, sång och gitarr, Ronnie Lindroos, keyboards, dragspel, Ulf Edefur, steelgitarr, Lasse Persson gitarrer, Lucas Larsson, bas och Lasse Schön trummor.
Hasse Andersson & Kvinna Bös e-band är en omtyckt artist och han har gett ut flera skivor. Hans l P-skivor "Du skall inte kasta sten", "Annat var det förr", "Änglahund" och "Höstens sis ta blomma" har sålt bra. Speci ellt Anglahunden som är den låt som gjorde att Hasse slog igenom definitivt.
gelse med grundpelare som t.ex. att folket en dag skall återvända till Afrika. Det här stämmer naturligtvis inte in på oss utan vi bildar oss våra egna uppfattningar utifrån vår egen kultur. Inom rasta finns ett samling sord för allt det onda, nämligen Babylon. Det är just Babylon som de vill kämpa emot genom sin musik. ,.'''' - Som alla rastamän tror vi på att Gud inte kräver något annat än att vi skall försöka
Drar jämnt När Tumba och Frippe gick i gymnasiet kunde de inte tåla varandra. Tumba tyckte att Frippe var löjlig och Frippe tyckte att Tumba var en sprätt. I dag har de ändrat uppfatt ning. Vi trivs verkligen bra ihop, vi har ungefär samma
tankegång och förstår varandra bra. När vi spelar ihop komp letterar vi varandra, för min musik skulle inte vara någonting utan Frippes sång och tvärtom, säger Tumba. - Visst finns det saker och ting som vi har olika uppfatt ning om men i stora drag är det som Tumba säger, menar Frip pe och tillägger: Det var förut bestämt att vi skulle börja spela ihop! JAN SNELLMAN
Välkommen till
KRONOBY FOLIK HÖGSKOLA Norra Österbottens egen folkhögskola en mångsidig skola för vuxna lär självständighet och samarbete internatlivet ger kamrater möjlighet att syssla med egna hObbyn
Hasse Andersson & Kvinna Böske-band är med sin skånska accent något extra! ~
Upplev Hasse Andersson nu i helgen! Han uppträder på fre dag i Äminne, på lördag i Forsby och på söndag i Fagerö.
vårt bästa men vi tror absolut inte att Haile Selassie är Gud, säger Tumba.
• Hasse Andersson
Ansökningskort och upplysningar får du per tel. 968/450 17 el. 455 63. Du kan även skriva till oss under adressen Kronoby folkhögskola 68500 KRONOBY. Rektor
..
14
LUF firade femtio år och det med beske,d LAPPFORS ungdomsförening har fyllt 50 år! Och det med besked. Ungdoms föreningen hade åstadkommit ett digert och varierat program och en publik på drygt 250 personer trotsade regnskurarna för att få fira femtioåringen. FESTTALARE vid jubileet var SÖU:s ordförande: Mårten Lövdahl. Centrala punkter i hans f~sttal utgjorde, naturligt nog, SÖU:s och ÖP:s figurering i tid ningsspalterna under den senaste tiden.
.~
;:l
- Inom dagens SÖU finns det problem. Ett är förbundets ekonomi, ett annat är den indragningshotade Österbottniska Posten. Men vi måste komma ihåg, att all verksamhet har sina toppar och dalgångar. Och problemen är till för att lösas, sade han . Han jämförde SÖU:s situation i dag med en uf-Iokal, vars tak hotar att rasa in och där målfärgen börjar flaga av. - Det är ungefär sådan situation som vi har inom SÖU i dag. Taket hotar att rasa in om ingenting snabbt görs. Vi måste kanske strukturera om vår verksamhet. Informationsorganet ÖP kommer att bli en dyr historia för både JIT och för SÖU och det är därför mycket troligt att tidningen läggs ned vid årsskiftet. - Men ungdomsrörelsen som sådan fortfar ju, det är endast toppen av isberget som försvinner om ÖP läggs ned . Grunden för rörelsen finns kvar, dvs . ungdomsföreningarna med sina
verksamheter, betonade Mårten Lövdahl. Arrangörerna av ungdomsför eningens 50-årsjubileum hade verkligen jobbat hårt med pro grammet. Festen präglades ti!1 stor del av folkmusik och folk dans . Esse folkdanslag uppförde flera danser under ledning av Bjarne och Greta Snåre och till musik av Denice Sjöbacka och Jonas Borgmästars. Det bjöds på sång, dragspels musik och en uppskattad dialog framfördes av Elvi Andersson och Sigrid Bäck. Under pausen hade man ordnat med pilkastning, hästsko kastning och freesbe för festdel tagarna . I danspaviljongens servicehus fanns en utställning med hantverk och handarbeten gjorda av byns invånare. En fotoutställning visade festdeltag arna föreningens verksamhet un der de gångna femtio åren. Ytter ligare kunskap om föreningens historia gav Åke Vik , då han be-
rättade om föreningens upp komst och tidiga verksamhet. Lappfors ungdomsförening uppvaktades av flera andra ung doms föreningar i nejden, av Pedersöre kommun, av martha förening och av många andra med blommor, telegram och gåv or. Pirkko Rantanen, ungdoms föreningens ordförande, var mycket nöjd med festen. - Att det skulle komma så här mycket folk hit hade vi inte trott . Det pågår ju just nu en heJ del andra evenemang som lockar folk, sade hon. Lappfors ungdomsförening engagerar de flesta i byn, det syn tes väl i att så många hade ställt upp för att hjälpa till med ,prog rammet och kaffeserveringen under pausen. Eller som Åke Vik uttryckte det: - Arbetet inom ungdomsför eningen har varit hårt, men sam tidigt roligt och intressant. Det
Överesse ungdomsförenings ordförande, Cay Wesl, (I. v.) över~ en gåva till jubilaren L UF, som här representeras av ordförande Ranlanen och viceordförande Slure Nylund. skämt och glam som förekom un der arbetsdagarna inom för eningen förr när föreningen var ung och jag själv aktivt var med, är ännu idag ett minne för många lappforsbor. Ungdomsförening en har alltid varit intimt för knippad med lappforsbornas liv. Ett verkligt uppskattat prog raminslag var den fotbollsmatch
med gubbar och gummor ungkarlar och flickor. K var iklädda kjol och kvin slipsar! Efter det jippot samlades till en något högtidligare och avslutade festen med au sont sjunga ' Slumrande to
i25~~~~~~~i!SOOOOOOO6OI!Si!l
LÄRKKULLA -
TIDERNAS CHANS I KRISTEN MILJÖ
KOM OCH STU'..
DERA VID:
* * **
vA.RDLlNJEN -
ger dig möjligheter att studera vårdinriktade ämnen ger dig inblick i vårdsektorns olika yrken förbereder för studier vid en sjukvårdsskola
SOCIALA LINJEN
*
* **
FIL ÄR BILLIG' OCH HÄLSOSAM MAT. VI HAR TRE OLIKA SORTERS FIL ' - MED ANDRA ORD NÅGOT FÖR ALLA SMAKRIKTNINGAR. DU KAN ÄVEN SMAKSÄTTA, GENOM ATT TILLSÄTTA SOCKER, BÄR ELLER ANNAT SOM DU TYCKER OM. FRÅGA EFTER MILKAS A-FIL SAMETTI ELLER LÄTTFIL I DIN NÄRBUTIK.
ger dig möjlighet att studera samhällsinriktade ämnen ger dig en bättre grund för utbildning inom människovär den förbereder för studier vid bl.a. Svenska social·' och kommunalhögskolan
MEJERIANDELSLAGET MILKA
YRKESSKOLANIJAKOBSTAD Lediga elevplatser finns ännu på
UNGDOMSLEDARLINJEN är till för dig som önskar utbilda dig till kyrklig ungdoms ledare. Studierna omfattar tre år och följer en undervis· ningsplan som är fastställd av biskopsmötet. Utbildningen är den enda som på svenskt håll ger kompetens för kyrklig ungdomsledartjänst.
* * ** -
MUSIKLINJEN
som är höstens STORA NYHET -
tör vidare musikstudier
-
ger meningsfUllt arbete innehåller digert studieprogram.
Kontakta: rektor Bror Nyback,
Lärkkulla, 10300 Karis,
tel. 911- 300 55.
'Hot eyes' i Aminn-e! o
Inkommande helg får Osterbot len storfrämmande. Di anländer nämligen de danska schlagervin narna "Hot eys" som skall upp
lräda på Strampen i Vasa på fre dagen och i Åminne på lördagen. Vinnarna i Danmarks Grand Prix -84 "Hot eyes" kan verkligen triumfera . Efter den flotta segern i Dan mark fortsatte "Hot eves" till Luxemburg, där de presterade
,
Fortsättningslinje för PÄLSSÖMNAD, 1 år. Grundut bildning 2-årig beklädnadsteknisk linje. Öppen för-elever från hela landet.
- Båtbyggnadslinje, 2 år. Öppen för elever från hela landet. - Livsmedelslaborantlinje, 2 år. Öppen för elever från hela landet. - Linje för plåtslagare-svetsare, 2 år. - Elmontörslinje, 3 år. Läsåret börjar 13. 8. 1984 kl 10.00. Tag kontakt! Adress: Trädgårdsgatan 30, 68600 Jakobstad. Tel. 967-10522. -
en fin fjärde plats - det bästa danska resultatet sedan 1963. I Danmark är intresset för det ta par enormt, och överallt där de uppträder drar de fulla hus! "Hot eyes:' är också enormt populära utomlands. I Belgien säljer singeln "Det lige det" bra vilket betyder att den redan har sålt över 10 000 ex. I Norge har de just givit en
konsert, och då mottog de samti digt en diamantplatta för att de sålt över 10 000 ex. aven sam lingsplatta med alla Grand Prix låtar. Också i Sverige och Fin land är intresset för "Hot eyes" stort. Och två konserter är plane rade för sommaren. Och nu är det alltså Österbot tens tur att få beskåda och lyssna på "Hot eyes".
Hund, katt och kycklin Ett högst ovanligt exe fredlig samlevnad mellall djurarter raporIteras från samhället Stoki i Lvovom . västra Ukraina. Det hände sig nämligen al dertofshöna lade ägg i näste i en hölada . Hönan te tillbaka och duvorna hennes jobb med att kläd.. lingarna . Snart hittade de nl}'U~= kycklingarna natthärbärgr gårdshundarna Bolek oc som vanligtvis sov tiIlSaJla=_ med katten Vaska i samma På nätterna placerade si_ vännerna i tre rader: lä sov hundarna, över dem katten och högst upp ber; kycklingarna. Speciellt sympatiskt i ,kycklingarna var faktiskt Vaska. Så snart han fid; en brödbit , delade han med den till fåglarna. En han LO.m. bjuda på en men blev väldigt fö hans små vänner avstod f na läckerhet.
15
Lyckad gris fest i Fagerö Drygt 3 000 personer hade sökt
sig till grisfesten i Fagerö i lör
dags. På festen som arrangerades
för nionde gången grillade man
grisar plus att man hade ett om
växlande program. Det hela av
slutades med dans.
FENDER STRATOCASTER, per
fekt ex.
PEAVY BACKSTAGE 20 W med
frukstansvärd distortion.
IBANEZ ANALOG DELA Y säl
jes p.g.a. längre utlandsvistelse.
Ring 962-43 253 kl. 17-20.
Österbottniska
Posten
Medlem i tidningarnas förbund.
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar.
&,)'~
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1984
;t .
ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson
.
-
-y~
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav OHn
Tel. 967-13 555,
hemtel. 967-13 420
Redaktion: Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68601 JAKOBSTAD
Redaktör i Vasa:
Sven-Erik Glader
tel. 961-113 522,
hemtel. 961-32 698
Redaktör i Sydösterbotten:
Hans Hortans, tel. 961-113 522,
hemtel. 961-i71 071
INHEMSKA OCH
INTERNATIONELLA
ARTISTER VASA PRodukTioN Tel. 961·119920
VI HYR UT! PA & UUS ANLÄMNIN'AR för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten
sound check 1)67 • 731lJ7
1111• •'11'
. REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH
BANDSPELARE
Tel. 961·38 020
DU!
Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmecling.
olm
HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572
RESEBYRÅ
INGVES RESOR NÄRPES TEL. 962-42 048 Telml 73115
PRESENTER
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
])re~'ltltii"lJrl'l Inneh lena Wilson
Tel 96241 423
Källarvåningen under
Mode Ulrika Närpes
Street & Swap i Jakobstad Inkommande lördag arrange rar American Car Club i Jakob stad Street & Swap ute vid FBK:s plan vid Gamla hamn. . Vad innebär då detta? - Det handlar om en efter middag då folk med bilar som intresse, och naturligtvis andra, kan träffas och titta på varand ras bilar och samtidigt delta i några tävlingar. Man kan också ta med sig gamla saker om man t.e.x. har en gammal förgasare liggande i någon låda kan man sälja eller byta den mot en dammsugare. Det här är andra gången som vi ordnar en sådan här tiJIställ ning, och vi har bjudit in flera klubbar från flera orter i både Sverige och Finland, berättar .klubbens ordförande Kenneth PaselI. På tillställningen finns också några firmor som visar upp sina produkter. För musiken står Country Li fe.
PRENUMERATlONSPRIS
1984
Helt år. .............................. 65, Halvt år ..... .. .................... .. 40, Skandinavien ....... .. ............. 70, Lösnummer ......................... 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad
TeL 967-13 555
ANNONSMOTT AGNING
SÖU:s kansli,
Handelsesplanaden lO D,
65100 VASA 10
Annonschef: Clas Holm
Tel. 961-121 564
Hemtel. 961-222 508
Annonserna bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
ANNONSPRIS
1 texten ..... .. ....... .. .......... ...... 3,75
Efter texten ...... ...... ... ; ......... . 3,75
Bestämd plats -,20 per mm
FÄRGANNONSER
Minimistorlek 200 mm.
Färgtillägg -,35 spmm
ÖSterbottniska Posten ansvarar inte
för eventuell skada som tillfogas an
. nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt numiner.
•
16
Svettigt ocJt styvt men vi kommer igen! Vad är det som får en människa att frivilligt ge sig ut för att springa 42 kilometer och 195 meter, d. v.s. att springa ett marathoniopp. För att få svar på frågan sökte sig ÖP ner till huvudstaden för att följa med landets största ma rathonlopp, Helsinki City Marathon. 3.200 tävlingslöpare och motionsfantaster luff ade fram längs helsingforsgatorna senaste lördag. Samma dag sprangs Jakob Marathon i Jakobst ad med dryga 180 startande. Hurtiga joggingfantaster sam las utanför stadion i Helsing fors. Det luktar svett och linem ent. Jumppande och joggande laddar de upp. Knappa en tim me kvar till start. Hur ska man hitta några bekanta i den här vilIervlllI:m? Traskar UDD mot stadion. En äldre herreman går vid min sida och tittar forskan de på mig. - Känner vi varandra? fråg ar han. - Kanske det, svarar jag. Och visst hade vi träffats förr, Torsten Rabb är en hängi ven motionär från Petaiax. Be kant från flera Botniamarscher och andra motionslopp. Rabb försvinner in på stadionområd et för att lägga ifrån sig ombyt eskläderna. Stryker omkring för att få nys på mera hemmafolk. Mest talas finska, snack om ömma vadmu'skler och sjuka knän . Men en hel del utrikiska tungo mål hörs också, tyska och eng elska. Nere på gräsmattan ligger tre män och slöpratar. När jag kommer närmare hör jag att de talar svenska. Varifrån kommer ni? Giss tri gangor! Från Larsmo kommer bröderna Nils och Klas Sven fors med sonen Thomas. De ligger och tänjer på sig i gräset, väntar på startskottet. Bröderna Sven felt har sprungit marathon för ut, senast i juni, då i Stock holm. För Thomas som bara är
15 år gammal handlar det om debut. Han har aldrig tidigare sprungit så långt som 42 km. Men han menar nog att ta sig i mål. För en frisk och nägorlun da vältränad person ska ett ma rat'honlopp inte vara något större problem, menar de. Varför åker ni ner till Hels ingfors för att springa, i dag går ju också Jakob Marathon? - Där är så lite folk med. Det är en helt annan känsla att springa i ett stort lopp, bättre feeling. Det handlar inte om att tävla, känns fint att träffa and ra som är intresserade av löpn ing. Man tävlar med sig själv och håller sig i trim, säger Nils. Klockan går men strax före jag ska söka mig ner till starten hör jag en röst. Ingen tvekan, en sydösterbottning. Mycket riktigt. Kaj Sandelin kommer från . Kristinestad. I många år har han bott i Stockholm och nui Helsingfors. Men dialekten går inte ur. - för en femton, sexton år sedan tävlade jag mycket som junior. Att springa ett marat h onlopp har länge funnits i tank arna men det har inte blivit av förrän nu när jag åter kommit i gång med motionerandet, ber ättar Kaj. Har du laddat upp inför lop pet på något speciellt sätt? - Jag har levt på bananer de senaste 24 timmarna. Jag har läst att de ska va bra, berät-
tar Kaj. Bananerna innehåller rikligt med kolhydrater och de behövs i ett långfopp. Starten Fem minuter k var till start. Längst fram i första ledet står de som tänkt kuta med högsta växel från start till mål. Några "riktiga" storlöpare finns inte med denna gång. De sparar sig till OS-loppet. Längre' bak står något mera rundlätta motionärer och trampar nervöst. Startskottet smäller och iväg. Först ett koppel tävlingslöpare som sätter av i 800-meters fart och sen kommer joggarna lunk ande. Ingen brådska, det gäller att ransonera krafterna på de fyrtiotvå kilometrarna. Redan när löparna kommit ut på Mannerheimvägen har fältet spritt ut sig. Än så länge idel glada miner. Vädret är det allra bästa, eft ersom loppet går på sena efter middagen är inte solen allt för het. Dessutom göms solen allt emellanåt bland molnen.
lin syns till. Efter tre timmar börjar den stora skaran nå sta dion och målet. Svettiga och flämtande käm par sig löparna upp för sista backen mot stadion. In genom marathonporten, sen ett halvt varv på banan och i mål. Ut mattade kastar de sig på gräs mattan. Många har kramp i be nen, mjö'lksyran gör sig på mind. Dagen efter Ringer upp Kaj Sandelin "dag en efter". Hur känns det? - Helt ok. Jag kom i mål på tiden 3 och 48, och är helt nöjd. Jag sprang hela vägen och kun de disponera mina krafter väl.
På återvägen gick det med snabbare, åtta bättre tid hade jag på de kilometrarna berättar - Men visst var det Ii pigt. Tungt för benen aJ ga så långt på asfalt. I' springa på sidan om ~_:K' där det var möjligt. Kaj hade under en Sl loppet sällskap av två •• ar". - Helt obekanta t de höll en jämn och bra jag slog följe med dem. '-~ Kaj. Styft och jäkligt k' på kvällen efteråt. M jag helt i skick. Och n thonlopp ska det bli, Sandelin. "am l1li_ _
PfaPS
I FINLAND
l-"
DLI NU FRÄN OSS
Två limmar tjugo minuter Två timmar tjugominuter och fyrtioen sekunder använde Åb olöparen Niilo Kemppe för att ta sig genom marathonbanan. Han tog en överlägsen och oho tad seger. Men det skulle ta bortåt en t illlmc t iII innan dcn stora floc ken mOlionärer skulle kOlllma in P,1 stadion.
Över 3.000 sega motionärer Joggade fram längs gatorna i Helsingfors.
Försökcr förg~ivcs spana in Al/nu är loppet endast några kilometer gammalt och löparna tar sig mina "adepter" men inga Svenforsare eller någon Sande fram med lä((a steg.
PHILIPS AC 741 - DIGITAL BILSTEREOI<OI. _ TION.
EFFEKT 4 x 7 W, AUTOMATISK SÖKAIRE,
SNABBVÄLJARE, BELYSNING.
KOM! VI SÄTTER EN ORDENTLIG STEREO I DIN BIL
PH ILI PS