Österbottniska Posten (ÖP) nr. 31 1977 by Österbottniska Posten

'österbottniska

r\sterhottnisk . onl[dOmSlidlling

Torsdagen den 4 aug. 1977

' 7

p·o sten.

50 p -

Tea.t erbiten ~ga . sötebrödsdag~r farmar/licka på 'Strand' i VaS'a får stipendiet· -

B&I'IT SUND från l\lunsala får stipendiet för aktiv eda tjäastvillig ungd()lJl. Söndagen den 14 aug. tar hon

stipendiet, 3.000 svenska kronor, vid el! stor fest i SJteIIefteå inom ramen för d'e Bottniska dagar som ord

... i staden 10.....:.14. 8. HuvudarrangÖr för Bottniska lIapnaa är Barnens D.ag-föreningen i Skellefteå. Det är den föreningen som ställt det stipen4ium som Britt s..d skall ' få till förf()gande. Barnens Dag-firandet och i Skellefteå. Det var när wrdelning a~ ett stipendium . man beslöt låta årets arran - en tradition vid den'na tid • SE SID. 6

Fän~korrldoren

med "självmorclskandidattång'IU'eD" -

ett nät -

melJan vA.nlngarna,

STRAND HOTELL kallas stället i vissa kretsar. I- 114 år ha,. byggnaden stått där. De bästa ruml'itenhar utsikt över havet. Man :bor "två och två. Men blir " maninbok-ad här, är sötebrödSdagar~ förbi.- D~t IWndlar om Vasa länsfäng~ else, en to.tal institution. ' Det sägs att länsfängelSet' ij.r ett av de bästa f~.ngelserna i Finland, ett av de renaste Och bäst skötta. .Om .man ser till .lokaliteterna. Men fängel-

set :r:epresenterar ett . föråldrat fängelsesystem, förå~draQ kri minaipolitik. . "Medelåldern i finländska fängelser . är låg, återfallsprocenten hög. Väl-

färdssamhället sköter inte sina olycksbarn och förhållandena i

våra fängelser uppmärksam~ mas säHan. , - Se 'sid. sju!

..:....

.I(an man lim .pdiQrskarna? -

Även vetenskapsmän är· mi)llliskor, hävdar BerteJ Nygår4 i

"S1~grutaD"

på sidan åtta.

,Sådnn .är·hans stil i trial! '~ '-

PeterG':aJJStröm visar ~ed ' biIde~ hur YrjÖ Vesterinen forcerar ett oorg på sidan mo.

Nya programideer bör 'prÖf?as!

Alf 'Snellman diskuterar i ledaren SöU:s satsning på Orkesterforum och Storsand-Rook. ' .

öSTE 'RBOTTNISKA POSTEN

ö ,p

Torsdagen den 4: aug. -

Viktig sektor utan konkurrens

Storsand . visade .vägen SÖV skall satsa~ngt!

4 aug.·

1977

• I vårt land är det social- och hälsovårds ministeriet s om f, ställer vilka premier en bilägare skall erlä gga för sin försäkring. Det hä r kan synas va rlj. en be. tryggande åtgärd. men också o Ungdomsförbundets ,förstarockfestiv;U St(Jr~ vi naturligtvis' mås te agera sl, Rockfestivalen visar hur ungdomsförbundet ,skall att konkurser i försäkringsbran sand blev en ' stor framgång de rent or~anisa förnya sin festtradition ; därmed inte sagt atl för schen kan undvikas ,måste maD fråga sig om det inte är onödigt toriska malörerna till 'trots. bundet enbar;t skall stltsa på rockmusik. Men fak välbäddat för fÖrsäkringsbola tum är alt U1igdomslörbundet i sint! arrangemang' gen: de ga ranteras alltid pr emi som är tillräckligt höga för a 1 jämförelse' med de senaste å~ns sommarsarn är alltför traditionsbundet, alltför , fixerat vid det de skall vara på den' säkra sidan. Ungar kan man inte endast tala om en sueceutan som en gång var bra, för att dess arrangemang Vi har I vårt land många för, sä krings bolag. vilket innebär a ocks~ om en välkommen -förnyelse. .skulle slå an på unga. ' det firiris ett otal försäkringsk tor runt om I landet. De tjänster våra föreningar, liksom i men, tyvärr har det , endast gick under namnet. Träff och rockfestiyaler som arran dessa erbjuder är I det närmaste - till samma priser. ungdom6förbundet, är vi " plivit fråga om enstalta un punkt Oravais var 's tort nog geras på andra håll i landet. Identiska HUt' vore det med konkur aUtför låsta vid den traditio dantag. Traditianen har med för att äga rum båd~ i ung ' Storsandsrock till sin ab rens? Kanske kunde en priskonkur nella 'f~stmodellen: sång eller sin egen tyngd ~ och därför domslokalen 'och på danspa soluta huvuddel vara · öster rens tvinga också försäkringsbo musik, hälsningstal, d,j~tläs ,att det varit ' och är lätt sitt" viljongen., Men ganska snabbt bottnisk. lagen att rationalisera sin nistratlon. Nu är. det m est ningar, körsång, , festtal 'osv. ' arrangera enligt en given mo gick det slentrian också i märkande för bolagen deras ' Det är, som om det skulle dell ' hittHls dragit det sommarfesterna, som med få ,Men hUr ska.!1 då små för. ra ståtIlga kontorspalats, Min och lägre premi ligga ett omistligt värde i längsta strået, undantag började siimIa eningsfester arrangeras om administration vore i flertalets Intresse!

.1977

bör

själva programfermen; vilket, det riaturligtvis inte gör -; i varje fall inte i den utsträck ningen att vi kan riskera att ' förlora publik därför att vår programuppläggning är för. å.ldrad,. Den här festtra:cHtion är lika gammal som 1!ngdoms rörels en. Det är alltså dags att bryta ' den.

, Någon , frågar varför vi mindre och mindre folk. sär den traditionella 'ramen inte skulle överge ,eQ fest.. och . skilt de unga valde ' at.t bli duger? Att '.svara på den frå samltvämsmodell som visat borta. gan är svårt; det finns, knap $ig hålla i ,årtionden. 'T ill det pastnagot ge_nerellt svar,. 'ta kan sägas . 'vad som ovan Rockfestivalen men allmänt kan sägas aH de " har dagens rytm 'sagts: den engagerar inte ,me yttre arrangemangel! bör gö ra de unga. ras mera trivsamma, mindre Så kom då rockfestivalen. de första _so~arfester- Den har dagens rytm och bör formella, t .ex. så ' att man ,sit- , na -efter ett längre up- _ med årets erfarenhet' som ' ter vid s~åvord. IStundars p ehAll-arrangerades på grund kupna utvecklas tii! ett har man, liksom i många- 'tv program, ett värdpar som femtiotalet (den första var verkligt, mönsterjippo; , upp storsam , ling~n, ' l OravaiS) drog b, yggt·~kring landskape.ts egna bind>er 'hop j en Cprogramkväll, r de my,e ket folk trots Bltt de orkestrar, ev. med ett gäs Försok till förnyelse alltså inte enbart de olika , ' r , till sin kärna- var traditionel. tande band. Det finns dock programnumren utan, hela irtgen anledning för ungdoms U nder decenniernas gång la. Q.e~_ fanns emellertid i ar kvällen. Kanske är det en har också: många försök till range'inangeil päktarav e-tt förbund~t a.~t försöka ta upp möjlighet. förnyelse sett dagens ljus, nytän:kand-e : evenemanget som konkurrensen . med de jazz

Idekläckargrupp ' ger framtidschans !

Ungdomsförbundet kun gärna ta upp de här frågoI'll3 till aUvarlig ' diskussion. Det kunde ske vid ett midvinter möte men varför inte i första hand , i en handplockad ide kläckargrupp, som - efter e par dagars disk\lssioD kunde lägga en rad förslag S?m un derlag för en bredare ,diskus sion. Den här idegruppe kunde också qiskutera vi i möjligheter det finm:, att \,. .. tkrtid presentera nya och ' tressanta und~rJ.W.llniDgspro 'gram, gärna med ideer från både Storsand och Orkeste r ______ __ ________ a forum. Men det finns fö ~ annat,' än musik.- som intres ~ • "De ra ggare som deltog I varliga konflikter mellan' oU ~ '_serar och samlar unga tnän mast. Men ingen borde i våra övergreppen.

överfallen på assyrierna t . Sö Tänk på de orden!

ka befolkningsgrupper. I:;; niskor. välfärdsstater vara sig själv dertälje och zigenarna 1 Malmö inge oro. Likgiltig·

Amerika ' v-ille 'man' länge De ,bör så nära; att han skulle ge sig får betraktas som politiskt på andra, oskyldiga männi· het är nästan alltid farlig amerikanisera alla ' invandra- ii! aningslösa, men det är för den skull inte mindre oroande att skor. därför att dim ger spelrum \ re"men sedan något årtionde de lAter sig utnyttjas för aktio åt dem som är aktiva, också 'har man erkänt, att 'invand· ' § ner ' som 'I hög grad påminner Rasbråken har under de åt dem som bryter ner. Mån rarna och deras kulturer är ii! • (jlIll dem 80m nazIstyngel Ut . viktiga - också för den ame- ~ ' senaste veckorna diskuterats ga tycker - kanske överdri Överklassen utsatte arbetarrö relsen för pil 30-talet." vet ·- att den svenska likg1l rikaDska helheten:'Sv~rlge är ~ livligt i svensk press, som vad jag kunnat s~ - enstäm· tigheten för ' invandrarnas på väg ,mot ett dylikt syn- ,~ • Det här är ett ,citat ur Norrländska $ocialdemokra. · ten, som kommenterar det främlingshat för att "inte ta4 la om den rasism som ' rag S.k. festivaler, och fler skU) e , garbråken ger uttryck för. Bladet menar att taggarna ~ migt fördömer övergreppen. , öden o'ch öve~greppen pi d~m" sätt :Och ~f!iciellt har landet det .hår funni~. ~n, som jag skall straffas, vilket är na haren skr'ämmande likhet , gjort mer för sina ,i nvandrar-, e, p.g.a. , ' återhämtning , från Men massmedias synpunk turligt. ter överensstämmer inte aU. med vad man kunde upple~ kulturer. ~' vad ,Am~a har ' ii KaQStby-veckan inte hann m~ tid med befolkningens. . bet i Tyskland pil 3(J-talet. ])etta ' gjort. ~en det 8()~ var nog ' \tar..,den' l Storsand. Men ÖP Ytterligare ett citat: i går lir oWlräcltIlgt i d(lg• ., ' J>erä;ttar om ,den som v6re den finns mA.nga, Qckså i det to,· bl.a; därför att representan "Därutöver krävs en ~mfat. Med Intresse Skall inte,för ~en prinsessan Victoria och bla leranta , svenska samhället, ter för det.Nordiska rikspar tande upplysnJngsverksainhet rad statliga "~ det blågult•. Det måste ha '9'arit som anser att invandrarna tie't , en nynazistisk organisa. stås ' enbart om utlä nningarnas villkor och personligt ~, en : b~grej. ~kall ha på skallen, ' att de ti6n, trätt fram och talat om ' Ä.tglraer, utan levna-dsförhå,llanden 'och vad de betytt och 'betyder, för det , skall ut ur 'hindet, sitt samarbete med raggarna. iDtresse, dokumenterat . 1 I Leif 'Rex pA.talar ocksA.. be .-!lvenskl\ samhällets 'utveckling,

Men längre än så skallJtlan ' daglig!; umg'-nge med invand- : ~ hovet av skolning för musiker För det är ,ur okunnighet om rarna. Om 25 år . är ";"' sågs ~ n~ i , ku:rsfo~. Och att göra , dessa' t.ln~ som främllngsfient~ • Det var visst det svenska ' väl ändå' inte dra parallellen. det,'- vart tredje barn so. ~ texten på dialekt låter rent invandrarverkets chef som

, UgheteI1 spirar, ' Betecluiande , ,för detta är att den frodas som kommenterade händelserna • Dock kommer , man\ inte föds r Sverige ' barn' till ln~ ' ~ kul. Erfarenheten_ borde finnas , -bäst under konjunkturnedgång. , så här: ...... ~ ,pm man ser på våra må nga urån att svenskarna Dl..å.ste vandrare. _ar, med sysselsättnIngsbekym Framtiden i4' sprängfylld!, ~' revymakare. ~ Det mest skrämmande ' börja. intres~ra sig för' sina mer." ~

Så tycker ' jag .också Siv bor är der) brist på indignation många minoriteter, om landet :ALF SNELLMAN ~ de få ett vackert diplom för En var är sig själv ' när- som märiniskorna visar inför i framtiden, skall slippa all· ' ~ koounentaren "Ä ven om mall ~

Då

.t reph,-ke,n , /, , ,' ' ' ' ' ' ;' ''',, ,", ", "' , , , , ,''",, , ", , , ., , , , , _' ', , , , , ", , , " "_"""'_"',I I I I I I lI I I I I; "I I I I I I I I I .I,O"';";'_;"_"" "' ;' ' ~.' ' .= ~

' .• ~ ,. h • S· · F , ra,m ~,ngs , atet , l ,verlge , ',

läsarforu m

MOaste det vara

Jen . ' f~stival?

,iI ,re~~i;~~tN!~I~:'

'en, ett

ett

1I1I"""'' UIIUUUUWllIIIIIIIUIllIlIUIIUIIIWlIII!lIilJUUUlWIUIllIlIiIlIlIlIllIlUllllWlJlllIIIIIIIIWIIUUUIIIIIWlUlUUHIIIIIIIIIUIIIIIIHIIllIllIllIUUIIIIIIUUUllWIlllUlUWIUIUUIIIUIIIIIIIIIIU UUllUllllIIlIlIlIIlIlUllIIlIlIIlIUOllUllWUDlIlIlIIllIIlIlIlIlIIlIlIlIlIIUllIIWlIUllllllllllllnnlllllUlIlIIUllUUlUUUIllIUIIII '

•

BiDAN

. . -( aug: -

•

Ud •

ÖSj TERBOTTN ISIt;A -,. e . T,E N

1977 '

.-u"

.... '.4

i!JWN\jd

c tI_

rWJl 14 b.

.........."

i!JWN\jd U •

MUO

=U;S'.

NbC".

,uuo .......

Blir det slut på ungdomsdanserna?

UER de unga' på aU .,spela bort" egna -nöjestillstiillrdngar om aU ,u ppträda busigt vid danserna, genom au allt färre kl~en dcuisar/ kan dansa, genJm ' att allt flere inte betalaT ndre till danserna .utan föredrar aU u ppeTWlla sig på parkeringspi. sen eller köra längs landsvägen? '

DET FI~NS TECKEN som tyder pa en allt kraftiga,r e ltllll1;ning av publiken , vjd rmgdomsdallserna. Kanske inte vid de stö'r sta, men vid de något mindre dansplatserna. kan man denna som mar redovisa många direkt fåtaligt besökta danser.

PU-I'

• _Å..~-nA är inte..vikande rorna v id ,olika nöjesevenem~n? II mnderl~g s torsta hotet under: veckoslutet 22,-24 Juli, t ungdomsdansern3. Ar- I får man en klar bild. av utvcck rangöreroas största problem lingen. ' , att- ordningsmänneu inte Mest pu.blik samlade grisfes ~ 'rilI börja ställa upp. För att ten för mogen ungdom i - da hålla ordning måste Fagerö med Jularbogillet ~örerna mobilisera äldsom dragplåster - närmare re fullvuxna jiarlar som ord2.000 personer. polän. Jämnå'r iga, till Ungdomsdansen i gra nnför publiken vill inte, och vå- ! eningen Norrnäs lockade pr inte ställa upp. , I mindre än ? OO betaland~. _ ' Karneval och -rockshmv i ~ lIEN ~'lT~ YILL m~e~ Aminne med en av Sveriges rs ~~n l ~angden Slass, absoluta toppar _ Jan Roh .ed tonanngar 1 samma ålder -de och Grabbarna _ samla m deras egna barn. Det är de inte lika mycket publik w inte meningen med dansom festen i Fagerö - ändå SUD&. Då är det bättre att I ca 1.700 personer. ' IIrlt övergå till att arrangera I _ Maxmo hade med två öster för en annan ålderskategori'l' bottniska orkestrar 600 och • ÅLDERSBEGRÄNSNING Forsby med dito 1.200 per soner . ~ har säkert kommit fÖ.r att stanna. Efter något år I På Ca;peUa samlage Vicky kommer begränsningen att show - Finlands mest på röra sig omkring 20 år. I den kostade show (?) endast 700 I \ ril.- fningen har utvecklingen p.erson.~r på fre~~gen ... Sam och 400 barn och att Stor gen'-inte in i detta mönster. Tu- är bra och är omtyckta, men p tt i Sverige. Där ordnas nu ma kvall hade Nampnas 250

sand-Rock samlade inemot sen unga kom för att lyssna pånågon ~ var~ation och omväxling ~ nästan enbart dans för . personer med hemmaorkes

1.000 ungdomar. helt okända musikgrupper. Det vill arrangörerna förstås bjuda gen ungdom eller "kultis". tern Zenith.

var bra stämning och de upp sin publik. Söndag kväll kom 1 .100 per • Ungdomsdans = bråk trädde städat. - Just nu slår ett finskt pro • DA STAR VI DÄR - ung-I soner till Aminne för att Ga,m maldans = god ordnmg , Förklaringar : ~ Bra för gram eller en finsk orkester. in domsföreoingarna ordnar dans a moget med Jularbo handsinformation och reklam. te alls - dessutom medför de as...e.nbart för vuxna ungdogilltrt och Korsholms Gille. Om denna nöjeshelg kan ännu - En viss slags publik. - Alla vanligen oroligare publik. I, mar. Damernas afton i Ytteresse noteras: , kände någon bland de uppträ - Många arrangörer skulle lockade drygt 400 peF"oner ' Publiken på Carpelll,l. på dande. .....:. Nyfikenhet. - Man gärna avstå från att välja riks.. • ÄR DET arr~ngörernas meda n 150 dansade i fisksal fredagen var lindrigt sagt oro super och bråkar inte på en sön-, svenskt, men just nu är pro ungdomsföreningarnas fel? teriet på Kilen:. lig. Tack vare helhjärtad insats dag eftermiddag i österbotten. gram och orkestrar från Sveri.. I • HAR INTE de unga -Själva I.:.... Noteras kan- ytterligare att av drygt 20 ordningsmän kunde något ansvar? ungefär 700 personer hörde större bråk undyik.as" men s.k. I konsert med Jularbogillet incidenter ~anns det gott om he och Korsholms Gille på la kvällen . Vi .kommer att und • Intressanta Publil,siffror_ _ Stundars, att Barnens dag i vika sådana här tillställningar Om man studerar publiksiffKarperö lockade 250 vuxna i fortsättningen, säger man i ,, Karperö. - 'I' Aminne hade ordnings mämien och poliserna hjälp av ,s jöbevakningen på lördagen. Massor av öl och starka.re dryc ker beslagtogs på parkeringS-I Att i c,lenna situation vara nö ge det enda alternativ som g å r. platsen, -rapporter skrevs och jesarrangör i svenska Öster , Arrangörer'>a,v ,gammaldans och dans för mogen ungdom har många avlägsnades från fest ' botten är inte lätt. platsen. Inte heller här blev det _ Eftersom det är ungdoms ocksså problem.

Nöjesarrangemang - rena vetenskapen ,

några direkta bråk men ' provo föreningarna som också är - Gillena var säkra dragplås kationerna mot ordningsmakten danJjllrrangörer borde de i ter för några år sedan. För ett var direkt olustiga. första hand ordna danser för par år sedan sades det att nu - Såväl Carpella som Amin ungdom. . ~ar gammaldanspubliken trött ne rapporterar kraftigt inslag nat på gillena, Senaste helg vi av vasapublik dessa kvällar. ' - Men om det innebär- att ,de sar på motsatsen. Det skall vara Trots , stor trängsel och måste slåss med jämnårig 'llen om man vill få ut , den övertryck på parkering, serve ungdomar för att kunna UPP- stora massan av .gammaldan ringen och övrig service, rap rätthålla ordningen, så är det sare. porteras om god ordning på Fa ju inte som det bör vara -- gerö. Visst fanns det alkoholpå då ordnar man hellre danser - Artister försöker någon verkade personer vid festplat för dem man inte behover gammaldansarrangör ibland sen; men ingen störde ordning slå ss med., bjuda sin publik, men inte drar de som "förr i världen". , en, säger Närpes uf:s verksam _ Utvecklingen ser ut att leda hetsledare Ulf Böling: Publiken . till att de unga själva genom - .För att ,bredda gammal.. var mellan 15 och 70 år. Det sitt uppförande blir orsaken danspubliken - som ibland är ungdomliga inslaget var påfal- , till att det blir färre ung- väl fåtalig --' ,borde vi kanske limde. ' domsdanser och aft.åldersbe- satsa på mogetband enligt Att det kom över usen gränslli~en sannolilit , kom- svensk modell. Där har moder.. personer till-en gamma1dans en , mer att'skärpas. ' na band om 5-6 musikeJ;' gått söndag kväll, som 1 Aminne, vi över till en mog.et-repertoar i sar att-det går att satsa på den- · Att välja, program och orkest- vilken bl.a. blåsinstrumenten Da slags publik alla kv.ällar_ .rar för en nöjessäsoJl1~ är inte har len framträd. an . de .Pla.tS. .,.... Den lyckade SöU-samling- heller så lätt. ' , eg pä .S torsand passar tlllDtli- österbottniSka dansband SVEN-ERIK GLADER

V id flera nöjespJatser hal' man satt 10 ,'altt med Imnd, fÖl' MI '

~rättIIiiIa

lIuL

GI'fIaiD&'ea.

AlpG Bia......W

lD6II

11~

••••••••••••••••••••••• ••••• öSTERBOTTNISKA POS·TEN

Fagerö

•• •• •• •• •• •

it ·ÄNTLIGEN! .. NU HAR VI DEM HÄR ...

REFLEXBANDET & EXODUS ....

LöRD. 6. 8. kl. 20-01

Vi· ses 1 1

DÄR TRÄFFAS. VI. .1

DÄR TRIVS VI

"'Lördagen den 6 aug. kl. 20.00

Ny ÄR DOM HÄR - HÅLL-l -GÅNG - GÄNGET FRÅN LYCKSELE! EN AV VASTERBOTTENS JUST NU MEST EFTERFRÅGADE ORKESTER! - DE GLADA UNGDOMARNA I ~

PARADOX , 13. 8. Gammaldans med ALOORS, Umeå · 20. 8" Fyrverkeri , ZOTCH - ClEOPATRA

BUSSAR: H6kans fr . torget 19.45 . 20 .30 och 21 lO Holdin Ir Oravoi.s Grillcenter kl 19.30 via Kaitsor . Vör6 kl. 19.50 . Majors Ir . Sundom Näset kl 19JQ Via Mun smo 5011 Centrolbur ik kl 19.50 . Toby stenbro. Gamla Vasa . Kungsvägen , Smedsby

MYSIG ·AUGUSTI.DANS- med landsdelens . egna toppband

SOUND & TE-AMET ~pa LILLBY~ KLACKEN

LöRDAG 6. 8. kl. 20--01

DAMERNAS TIMNIE!

BUSSAR SOM TIDIGARE,

.ORD.G, . och SERV,GR. 4

r·i;iN;;i··~~::~~_:~ DANS·I REPLOI •

Folkpopk

CLEOPATRA' , •

Malax

•

* DA.MERNAS EXTRA . .

kl. ·22.30-23.00

••

•

•• •

• .

OBS1 Nästa lördaa •

•

HAR VI ATER

GLÄDJE~

PRESE~TERA

•

. •

.•

VASANE J DENS

PULARASTE!!

• MED DE BÄSTA--ORKESTRARNA!! • ÅLDERSGRÄNS ' 15 ÅR!! • INGEN BUSSTRAFIK!!

Max Fenders

-.ALLASFAVORITI Dm DU II

• •

FRED. 5. 8. kl. 20.00

REFL.E XBANDET _

~===~==~~======== ;::::;:. ..,"'- .

:~-...."." ..."-......,.,~~...,,~~...,,

. .

I A nnnnsera - '. .

~::.::

, ....................••.". ..:.:..:..:..:..:..:..:• .-

.. OP

. - .-. ·- .·-. -....."""- ....- .....~ÄC........:. . .-.6"....-.....' A'. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .

. .....

.::.~~_.~_~~-+_~~~_.._.~ " ~_._._._._

~STER~OTTNI8~APOSTE~

Hejdundrande GA.MMALDA.NS i

B J · Ö'R~ K Ö -B y 6. 8. kl: 20.00 DA . NNES · SPE~

Populära

FöR BÅDE GAMMAL OCH UNG. Funkt.gr.

Nu finns det "svart pS vitt" pS saken:

Damerna bjuder upp . också ikväll!! • Extra herrarnas! • .

..--------~------~------

spelar

--~..---••

BEAVER~JEANS ÄR BAST!

* ,

ORDNINGSGR. 4

Statens tekniska · provningsanstalt (Valtion teknillinen tutkimuslaitos) ger Beavers h9gsta poäng bland alla stor _ märken .

ÄKTA Beaverjeans bara hos oss!

VI ORDNADE·DET! EN

EXTRA GAMMALDANS i JSTA1'

LÖRDAGSÖPPET TILL KL. U.OO

ORAVAIS

·8 7 · Lardag 6. 8, kl. 20-01

Vasupar segrade i , -Viistnylands schottis

...TAMBORITO' '.

"ÖSTERBOTTNINGARNA KOMl\IER" skrev . vi i öP efter ~tniasvängen, samtidigt _som ·vi konstaterade att västny läDiiinganta dominerade. Nu slog det till för Ja·n - och 1\1a ria.nn8 Hanunarström redan i Västnylands Schottis_ Vasa paret tog en .ö verlägsen seger ; den sjätte och hittills största schottistävlingen_ .

Arr. ·" .ungdomsringen

• . TEATERBITEN

Inte heller. f~ lkdanstävlingen i Västnyland gynnades av väd~ rets makter: Riktigt lika - våt som Botniasvängen blev tävlin gen · dock inte.

man-Sonja Röma n och ;Bengt Olof Wikström-Elisabet Lind roos. Sjätte v.ar Bo och Mar gareta Finnhammar från Sve rige.

gemang få en speciell fin~ ländsk utforInning, som man - För festlig programinram Ralf och Raili HammaJ;'Ström ställde ett -stipendium till ning stod Vörå spelmansklubb tog en fin åttonde plats medan förfogande. fÖr utdelning åt och Trio SaJudo. Up~kattadBjarne och Greta Snåre var en finländsk _ungdom. speaker · som tidigare var Kur nittonde. . SammanIagt deltog ~"llE lOkrn Det ordinarie stipendiet går j re österberg. i6 par fråri österbOtteri. 132 år till den ,Jtyrkliga tonårs " GRANNLANp Eft~r segrande paret. Ham~ par var anmälda till tävlingen. gruppen "Kamratkretsen" från Tisdag 9. I. kl. 19.30 Den lagtävling ' ingår i Boliden, ,ett 20-tal ungdomar i marström följde fyra merittyngda par - från Västnyland, .. . . . . åldern :13-15 år, som gjort en Göran wadenStröm-Ann-Brittl V~tnyland.s schottIs vanns av Sverige och Finlgnd bjuder p6 underh611ning 'med omfattande social msats. bl.a. Thore Skogman, Ami. och H6kan, Gretel Löfroos, Erland - Lindberg- Ingå folkdansare före Vasa I Bottniska dagarna i · Skel 'Beijar och Korsholms Gille med Sheila Smeds. Barbro Manner, Eugen Fri- folkdansgille. lefteå medverkar en lång rad Vördfolk Gnesta-Kalle och Kristina Berg. artister ocp grupper från Fin Fri entre. --Programmet sänds i radio onsdag 10. 8. land i olika evenemang. . .. kl. 16.00 i Sverige och Finland. Från Jakobstad kommer Ves en -tersundsby · folkdanslag, grupp teaterungdomar från Teater-Jacob och eri dixieor kester. Kalasmusikanterna, m~ ,_ ahknytning till Stundars, med -verkar under två daga r . Våra int ernatio~nellt kända artister Monica- Aspelund . M A Num-f minen och Cumulus_ finns med i programmet . Greta Sund ström från Jungsund i Kors- I - DET ÄR KÄRVT, säger Leif Rex om de förhandlingar liolm har hunnit bli NorrlandS-! . om förts inom FSU :s arbetsut...kott och styrelse' omför mästare på dragspel sedan hon I delningen av året s statsans lag tUl den finlandssvenska uf flyt.tade till Sverige och kom- l rörelsen. Det var meningen att styrelsen skulle slå fast mer att spela jämte finländska fö ~elningen mella~ dishiktsförbunden vid sitt möte på. lör dragspelsmä.sta.ren 'Veijo Låine. dagen, men frågan bordJades för vidare utredningar. Finländsk programledare är Håkan Granqvist. Man försöker - Vi s kall försöka få grun på delvis andra premisser. ock5å få Lasse Vi ren, Juha ' derna för förbundensberäk SÖU :s representanter har I Mieto eller Arto Koivisto att Ding av statsbidragsberättigade hållit hårt på att inget di: komma över för att bl.a. över kost nader förenhetligad e, säger striktsförbund bör få mindre räcka stipendiet åt Britt Sund.. _Leif Rex. Nu är det bara SÖU anslag än . senaste år. Om den . - - ------- ffi någorlunda strikt följer principen. omfattas är de t bara Anslagsfördelnipgen skall va ministeriets anvisningar om be~ 6.000 mk att tvista om. Mer än ra slutbehandlad i god tid före - ningen av kostnaderna. De så har anslagen -till distrikts 15 september, då uppgifterna . ter öVriga landskapsför förbunden inom FSU inte ökat om fQrdelningen skall lämnas Det slog Ull ordentligt för Jan och Marianne BammarstJ'öm lägger fram baserar sig sedan i fjol. till statens ungdomsbyrå . V~yland8 Schottis. '

"'A1~~

som

AnslagIiIfördelningen

återigen ·tvistefråga ·

I !

•

ö S T E R BO T T N I S-K A, P O S T E N

.Sådan ar Iwn, Bri{t ' $und:

Torsdage,a ,den -4 ,aug• . -

1911

Go,d teateralllator:i 'Uf' Svanen'

., :

Villig ~iJViIlhu8-avhytare hemma . -

I V ARAS b~rde Britt Sund ha gått på kurs för att 'bli kompetent simlärare. Men så blev .

det bråttom med, täckdikning hemma på gården i Munsala. Så Bri-ttläm.bde s imlärarkur-

sen och hjälpte pappa med täckdikandet i stället. - Si de ha.r alltid varit så att jag funkat

80m pojkhär i huset, säger hon.

Bri.t t Sund är väl mest känd ,om tea teramatör. Som 14&ring började hon medverka i Uf Svanens revyer, I skolan har hon alltid spelat teater. Denna sommar har hon gjot:t; en mycket uppmärksainmad insats som flickan Anja i Attan på Juthbacka teater. , . Men det är mycket annat än teatermeriter som fått ' flera personer att föreslå Britt Sund ' . för stipendiet till en aktiv och tjänstvillig ungdom. " l skolan och kamratkretsen är hon en uppskattad kamrat kring vilken det alltid sprudlar . av glatt humör. I Uf Sva nen har hon förutom teater verkat som tonårsledare och a llmänt taget varit en aktiv . medlem. 'l'idigare var - ho-n i många år 4H-medlem och en av· öID :s ' mest lovande skidlö-. perskor. Britt Sund är nu 17 år. Hon är 'hemma , i Munsala kyrkby och skall i höst börja på andra

klaSSen i Nykarleby gyronasium. Hennes föräldrar är svinfarmare-jordbrukare. Hon har två yngre syskon, en pojke och en flicka. I år är det tredje sommaren hon ' är simhjälp Vid simkurser~ na i Munsala: - Jag gör ju samma jobb som simläraren, men då jag inte 'gick i den där k~sen, så är han ansvarig och har bättre betalt, säger Britt. Det är inte bara täckdikning som Britt hjälper till med hemma. Traktor började hon köra som ' 6~'1-åring. Som 12-åring började hon tjä nstgöra som avbytare i svinhuset när föräldrarn:a ville ha ledigt. ' - Sedan dess har de inte vågat lämna ansvaret för svinen åt någon annan avbytare, säger hon. Som bäst befinner sig Britt på en semesterresa till Sverige. Senare i höst är det aktuellt med ett gästspel med Attan i Nykarlebys vänort Sollefteå. I skolorkestern och i Nykarle-

by blåsorkester har Britt spelat

. saxofon och klarinett. Nu har

hon inte tid med lllusicerandet

mera. .

r Jag har nog klippt nag

la'n ett par gånger o.c h tänkt

att nu skall jag börja. öva med

gitarren på allvar, men- då jag

har så dålig gitarr, säger Q,oo.

Senaste sångvitsordet i\ skolan var nio, men det är läng,e sedan. -Lärarna säger att jag skul le pas~a som lärare, men: själv ,har jag varit inhessera.d av ju 'ridik, säger Britt påta,l om sin.

framtid. Skådespelaryrket är så '

osäkert, annars skulle det för ' stäa intressera henne mest. Stipendiet från Sverige skall

hon kanske använda för att ta

körkort. ,

- Så får man börja gå och hoppas- att pappa köper en bil åt mej, skrattat hon.. Familjen ha-r bil så hon kan förstås köra bi l. Men det skulle vara helt an-

nat att ha egen bil.

D et finns mycket ' tiickdlkningsarbete kvar henuna på Sunds Jä S e g ,.genhet I Munsala.

om sådant s on)' tonåringarna vecka mi'n st borde lägret vara , själva kan ordna eller ha ett ansåg tonåringarna: finger med i arrangemangen. Lis-Marie Nylund, 14 år, m .' Lägerrådet består av 4 läger- Ja Hellminen, 13 år och Marina deltagare och 2 ledare. " . , 'Ashand, l? år från .Nedervetil Redan första kvälIim vid ton~ var några ' av ' lägerdeltagarna årslägret hade vissa" fö r änd som inte var fÖl'lSta gången på ringar skett. Lägerbålet; då . lä 4H-läger:- De ,S:kuI.le , gärna ha ·M EDJ.iEMMAR A V '4H som koonmit upp i .tonå ren, 14 år och äldre, samlades senaste v~ gerdeItagarna samlas runt ·en sett a:tt ' lägret hade haft myc . kos~1!t till läger vid Humla i Esse. Deltagarna, ett 30-tal, '--kom , från bela svenska öster 'lägerel~har program och trivs ket mer program, helst nya tillsanimans, hade blivit fram program. Eftersom .de v~it på botten, från Sideby i söder till NedervetiJ i norr. Kansked e . ~livit ·rädda. för det dåliga flyttat med · två ~immar till minst två niger 'förut, ansåg ,vädret, trodde ledarna. klockan 22, Tystnad på läger de att de tiU · lust och leda området skulle det vara först deltagit i . de vanliga tävlin Men trevligt var det ändå. å ta .kamraternas verksamhe't·. Det har blivit en självklar~ kl. 24. D.å var alla så trötta garna. Nya och fina .bekanskaper knöt ~:~:t:r: ~~'::r~~~ä~~~evs:~ wtt de nära på ,stupade j - säng. - VäxtkännedomstävUng är tonåringarna' med varandra. också möjlighet att delta i de het att det vid tonårslägren Vakthållning om nätterna sköt- det ingen vits · med, tyckte Eft er&'Om lägerdeltagarna kom aktiviteter ,som ordnades, ingen skall finnas ett lägerråd, som te lägerdeltagarua ,Eljälva. Det flicktrion. N og . har vi läst ' om från ett så vitt . område var behövde stå på sidan och iakt~ samlas, diskuterar och besluter - . liade lägerrådet, beslutIt. . blommorna i ,skolan, men inte Programmet vid tonårslägret minns så noga varje blom innehöll mest tävlingar .o ch le- mas namn. Man borde först gå .kar. ' Tävlade gjorde tonåring- igenom de mebt allmänna blom.. arna i växt käimedom, skogs: morna och sedan ha ' tävlingen. färdighet och en kombinerad Nu är , de t ju ingen soijl helst natur-: och 4H-stig. Volleyboll- vits med tävlingen, . eftersom turrl:erin"gen ' var 'naturligtvis' , vi inte vet namnet på några - obligatorisk. fler , blommor än maskros. . prästkrage öch nässlorna. Det som skiljer 1H :s ton 4H tycker flickorna är bra. årsläger från di/;triktslägren är att lägret skall vara en av Det garanterar en säker syssel_ koppling .för tonåingana ' som sattning om .sommaren.' . Lis vanligtvis har ett sommarJObb. Marie bakar och Marina har Mycket ledi gt · och inga fasta anteckningar. ,Det innebär att tider karakteriserade program: hon ·antecknar allt nyttigt som met. . En improviserad samva~o h~n gör .hemma i hushållet. .var I\lålet och det uppnåddes Ulla både ' bakar och h~ren redan första kvällen runt läo trädgård. ' gerpålet.. 4H-Iedarna borde ha en or Flickorna vid lägret efterlys dentlig utbildning, .säger flic te fler och snyggare pojkar, korna, Då kunde de vara lite medan pojkai-na inte hade så bestämdare med oss, det skulle mycket att klaga på. Flickorna b.e,bövas ibland~ Men de är bra. var ju ! klar majoritet, " De är så förståelsefulla och . De:t enda sOm alla gemen snälla, man kan prata med ' . . , samt hriagade på var att läg dem tycker fli ckorna. _ Marina, Ulla och Us-Mari" var tre av de trettiotalet tonåringar som d~ltogl 4H:s w~kend" _. . , , . läger vid Humla I Esse. :...- He e onöödit me växtkännedom, lnt veit vi naa entå, sade flickorna där r et var for kort. Endast en hel Ann-Britt R a y gick I det hOga gräset och sökte kontrollerna. dag plus två halva ' dagar. En

Lägerprowammen bör . förnyas tycker äldre· 4H-medlemmar ,

. . " aug. -

ö ST

1977

R, B O T T N I S K!'\ T"~ S T E N

an fångar uppfostras i fängelset?

Hög återfallsprocent ~1iapa,.tvivel '

• DET ÄR BARA att trycka' på en knapp på 'den stora Jarn Efter en stund , skr~mlar det i nyckeUmippor och dör öppnas .med buller ,och , bång. är biträdande fängelse "rä:tc:-R' Reino Ketol9- jag skall

med.

väntar småpratar

jag "nyekelknippsvakten".

mig-några bilder 'från

tider. Det vil~ säga, det

nuvarande vaktstyrkan

klitt ut sig i ålderdomlig

mlmCler1-ing oeh blivit fotografe

Redan då var fångdräkten

I dag är det inte obli

Yngre fängar får sitta vid sär _ 'h wi..d ct att använda sin fån~skilda bord i matsalen vid vilka

de serveras kaloririkare mat.

• JAG PRESENTEHAR mig snabbt och håner mitt presskort framför näsan på vakten. Han visar mig in , och ber mig vänta. Det är litet rörigt på Vasa länsfängelse i dag. En r~"lnllin~, Lur jag senare. '

Det finns en snickeriverkstad, en metallverkstad, ett' tvätteri, och dessutom sysselsätts någr~ av fångarna med att måla i 1,0 kaliteterna och några sysslar med hushållsarbete. - Vi behover ett visst antal fångar som - avtjänar frihets- , stra~f och 1ir skyldiga att arbe ta, säger Ketola. För att hålla , rulja'nselligång! Medelåldern ligger mellan 25--30 år. _. Ja, det ka~ kanske stämma att medelå ldern är läg re i Finland än i andra länder, säger Ketola. ~ Yi ger mindre villkorliga straff här än exempelvis i Sve rige. Det finlls plats fÖr 118 män i länsfängelset. DC!m\l:Lt;M finn9 det rum för två kvfuI1lirra fån gar som tillfälligtvis kan sitta häri väntan på att bli transpor terade till Tavastehus.

• NÄR JAG BESÖKTE Vasa länsfängelse , fick jag aldrig träffa några av de internera· de. Den som jag skulle ha fått prata med hade rymt tiin väg öch orsa kat stor ~ pådrag och litet kaos på stället. , De som jag tidigRrE' pratat med under ordinarie besöks: tid 'har informerat mig om

kanske litet primitivt, när man ~änker efte'r. Me,ilan de olika ,vånjngnrlla fi nn:! ett nät utspänt som f Lir!,illCh'HT eventuella planer på att kas· ta sig över räcket. Själv, mordsnätet. Trots allt vill man tydligen att fångarna skall leva när de lämnar kåken. Men ,sedan

kommer då biträ rangelsedirektören ned' ger Ketola mellan telefonsam att hämta mig, Vi går till talen. kontor. Han ,är nervös oeh <.. _re!!a.d. Det här med rymning- I Lä~sfä~~elset är ett s.k: rann på. Nejdens tidningar I sakmngsfangel~e, dvs. fangar många unJerliga tiug sonl äl är 'det bara att klara sig _ _n ... oss hela tiden med' på_ Ina, ell.er un~~far 70. p~?eent av praxis i dagE'IlS fängelser själv. I ållIPliI-llg.!l.l". Jag kan se rubri- dem 'sItter haktade l vantan på Det är inle lätt att avskär· : T\"'å desperados på flykt, dom. mas, det sImpar hämndlust • ,MAN TALAR om livskva· _ _lisIrojakten fortsätter, efI ett rannsakningsfängelse Cirklarna sIuti'\. Det bordE lit~t i våra dagar. Men ett liv - gar, Wanted dead or Ifi~ns det inga liv~~ds~~ngar. man kanske beakta litet me· som inte ges några egentliga ••. Det är stora appara- Forutom de som ar haktade Fångarna "fostras" ra från beslutsfattande håll möjligheter KAN INTE mä· _ Och när rymningar sker ar- finns det fångar som avtjänar tas med sådana mått. Personalen och vaktstyrkan , • DET ÄR GANSE:A REN'! fängelsestraff eller förvand Våld föder våld. Är man apparaten för högtryck. uppgår till 59 man. Ä v dem 'är lingsstraff för böter; och snyggt i Vasa lånsfång. rättslös, omyndigförklarad 41 stycken vakter. Fängelsedi else. Men cp-llerna 'är trånga och förödmjukad är det na . Rannsakningsfången är inte rektören är högsta boss. Han .lags fångar och gallren finns där natur turligt att värja sig. Då fun skyldig att arbeta i fängelset~ sköter om förvaltningen medan ligtvis. Hellf tiden hör man gerar inte ~ normerna längre. - Vi har fångar här som verkstäder. I- varje fall skulle biträdtmde fängelsedirektQren ekandet av dörrar som slås De sätts ur funktion oeh kan sig skyldiga till allt från inte heller arbetstillfällena räc, sköter om · straffverkställandet. , igen och ' hur ' nyckelknippor· inte hjälpa. aDtoI:lOlJmilosbruk till mord, sä- ka till. Fängelset har tillgång till en na rasslar. Man kans~e rymmer. Men sjuksköterska och en läkare. Om det börjar brinna? Då apparaten är svår att över - För fångarnas uppfostring skall personalen ha krut i lista. Och pressen skriker har vi en pastor, en lärare och benen. och rubricerar.' en vårdämbetSman, säger ,Ke , Stället vel'kar ödsligt och , tola.

" allt känns onaturligt och · SLV ÅSTRAND Det visar tydHgt att fängelse bossarna fortfarande tror p~ ........~~..........................~..............

systemets "uppfostrande!' ver

arna som fås härifrån vid frt straffas han disciplinärt av di.. kan.

/ släppandet super man upp på rektören eller av fängeJ ~ ' -li_ ett par dagar, menar Ketola. rektion. Och vad det bet y , ' ix Många återkommer - Fången hamnar in i en yt- aildeles klart. Isoleringscell en. Men Ketola trör irit~ mycket : ters~. otrygg s~äJhi.ing när straf En brits och en golvfast toalett· på fångarnas möjligheter efter I fet ,ar verkstallt. stol. Där blir ' fången lam och . det att de kommer ut. 'Återfallssnäll igen., Om han inte blir ga procenten är hög, 50 procent. Fritidsaktiviteter len, vill säga. Isoleringscellen --,- Det har gjorts många un.. _ '-.:. , 'representerar en ytterligare dersökningar på varför det sker P~ frl~l~en kan fångarna ~t- möjlighet till straff, förutom så många' återfall, lIten det är : ~yttJa blbhoteket, och stadsblb det ordinarie, officiella. .. ingen SOm riktigt v~~ , vad dElt I l~?tekets bok~us~ stannar utan beror på. Det är ett mysterium. for. Tre TV.n ' fm.~~: Dessutom , Besok , yr_' b I t . har fångarna mOJhg-heter att • J:U'~ gor .a .so u mg~.n- delta i olika studiecirklar. _ På lördagar oe,h söndagar .är oO tmg Men d e toO, . (KrIm ( .=h knmmalvärdsfor. t ' ar JU s å , a tt på hos t en det besökstid. Två större rum enmgen), hVI · d e t go tt ,men ' e f t er har reserverats för det ändamå.. - ar m e elis en om- ar d e ltagan budsman ar. en tid stannar det av. Fångarna let: Fångarna har inga möjlig" Från fängelsets sida tvår man ' träffar varandra i små grupper; heter att i enrum träffa sina sina händer när fången väl av~ Alla ka:n inte samlas på en gång. släktingar och bekanta 'om det tjänat ' sitt straff. , Visserligen De fångar som avtjänar fri inte -är fr ågan om något special. sätter man från fängelsets sida hetsstraff kan f4 permission, fall. Alla sitter i samma rum, 'undan pengar för fångens del, om anhållan gÖrs. Permissions och några intimare och mera men det blir-inte stora summor. beviljandet beror 'p å ärendets ingående samtal kim knappast Pengarna dras'av fångarnas ar- art och strafftidens längd. föras. Besökstiden varierar. betsförtjänst. , Det berm' mycket på hur många Och Ketola vet vad som föl- , Isolering som ståd tUl" aU få påhälsning. jer. Inget arbete, ingen bostad; Oftast rör ,det sig om en halv.. inga stora möjligheter. - Och Men Ketola menar att fångar- tun me. Krim gör ingenting ... hela för- na ofta bryter mot de bestämDen vaktpersonal som i da~ eningen är overksam på grund melser som är villkor för per- finns på länsfängelset har en av inre splittringar. , missionen. De uppför sig inte. tre månader lång kurs som ut~ Så då kan inte heller den - Om fången inte lyder per- 'bildning bakom sig. Det före.. hjälpen påräknas. - Oell peng- missionsbestämmelserna be- fa ller vara i underkant. SlJlItliigen

finns inte

•

fän~elset

OST E R BOTT N IS Ii A P os'.,. EN

KRYSSVINNAR' E

Första pris i vårt senaste priskryss , går till Erik Fors, . Munsala. Han får ' 30 · mk. Andra, pris går till Svea Back . man, Terjärv och tredje pris till Bengt-GÖra.n A back, Övennalax. Vi gratulerar vinnarna. : Priserna kommer ' med posten.

forskning. ,Det är också -en . bransch 30m gärna . utger sej för att .a rbeta seriöst. . Och ändå är verkligheten . . ,kanske .en annan. MJ.lton Silverman har ' skriv1t e'n bok, "The ' Drog ging of the Americas", vil ke~efereras i New Scien tist ('27 ja,nuari 1971). I bO ken jämförs n.ägTa multina tionella läkemedelsföretag '· och deras. marknadsförings , :, p.<>liti·k i US4 resp. Latin amerika. Det är ingen , vac- . ker bild åv läkemedelsindu sb'in som Silverma~ redovi

sar.

Om man --äter 'e tt chloram pheriiool-preparat soni till verkats av Parke-Davis och inhandlats i USA, uppges ,det ' att . man kan råka för sammanlagt ' fem olika biverkningar. Är man där emot mexikanare och äter samma preparat, finns det risk för endast en 't yp av bi- . verkningar. Allra bäSt är det om '·man är bosatt i Centralamerika eller Argen tina; där kan man .äta chlo ramphenicol . helt riskfritt! McKes-son-bolaget däremot menar; att_en centralameri kan nog kan råka ut för en

Säljs medicin med ' vinst? '

DET FINNS en märklig

om , att veten

.skap och forskning är nån . ting väldigt objekti~. · En vetenskapsman är - tyckS man mena 'en mänska som är fullständigt · fri från vanlig, ' mänsklig ' skröplig- '

het, en mänska ' som' i alla

Det är långt, ifrån nånting typ av biverkningar, men situationer llPpträqer som "objektiVt vetenskapligt" håller man till i Ecuador el omutlig sannjngssökare, en som vägleder läkemedelsfö ler Colombia, då är det fritt VID UNGDOIUSBYRAN i Vasa harmaD under sommaren mänska som aldrig tar ställ retagen i deras verksamhet. fram att proppa i sej! Men jobba.t med tre större ungdomsevenemli.ng som kommer ning utifrån egna subjekti· Snarare är det fråga om en si det håller inte Winthrop att hållas und,er efteråret 1977. Senaste vecka ordnades det . va värdermgar . . . Kort renodlad penningjakt. Led med 001; man går mera på första, en friluftsfest i Sandviken med anledning av att sagt: en mänska som man stjärnan är vinstbegäret Parke-Davis' linje och me ,-:änskapsfestivalens budkavle passerade Vasa. I början av kan lita på. eIler som skribenten i New nar, att i Centralamerika, augusti kommer tolv ungdomar _från Kiel .på besök till "He som ingenjören ' ha Sqientist uttrycker pet "föL där kan man nog njuta sin Vasa Och i n~n;'ember ordnas en ungdomsvecka. räkna ut, he stämmer nåo !'~ retagets plikt gentemot sina chlorampheniool helt utan Naturligtvis är sånt prat aktieägare". risk: .. . nonsens. Ungdomens väILSikapsfestival doms- och id-rottsverksamheten KARUSELLEN kunde få ,ordna.s i Lahtis 13-Li4 augusti. i Vasa, de kommer att ·b esöka Självklart reagerar också snurra ' ytterligare några. En pud,k avle för& från norra en del företag och ägna en del en' vetenskapsman utgående varv, men jag tror 'det räc Finland till eveneI;l1anget. Till av tiden åt sight seeing i Va från sjn egen situation i ket för att ge en bild av Vasa' kom kf!.vlenfrån Nykar_ sa med omnejd. Ett besök i . , sa.mbället. .När exempelvis ' . bolagens sätt att tillämpa leby och fördes vidare till Lai Jakobstad, på' Stundars och i en atomfysiker uttalar sej sin ' "objektiva, läkemedels hela. Vasa skärgård ingår i , pro i kärn'k raftsdebatten, är rrs~ , forskning". ' vänskapsfestivalen grammet. Lördagen den 6 au~ Till kenstor !!ltt han/hon , utgår , Lahtis ordnar ungdomsnärnn gusti koriuner tyskarna 'att del från sina egua möjligheter LAT OSS TITTA lite när Det är tydligen lättare att den i Vasa en buss. Resan kos ta i dansen på CarpeIla. få behåJlaett välavlönat mare på medicinmånglarnas prångla ut mediciner i vissa tar 42 mark om , bussen ' blir . Tio av ungdomarna är i ål jQbb ' eller kanske fortsätta agerande. Man skönjer ett länder; . och orsaken - är up full. Mat och inkvartering bör dern 14-17 år: De två övriga med ' en forskning som ha.n l penl)ar, menar Silverman. klarF~önster vid järnförel delfugarna ordna själva. An är ledare. hon finner, givande. mellan USA och de la' ~s är läkarna i dessa län mälni.n.ga.r . tas emot på ung Ungdomsveckan or.dnas 13 . tinamerikanska . -länderna. I der 'ofta inkompetentS. och domsbyrån. . 18 november. I stort kommer JAG LÄSER i New - USA där läkeme<lelskontrol- därför lättp'åverkade, och Ungdomsgruppen från Kiel den . att ordnas enligt siurima Scientist (2 juni 1977.) om len arrelBtivt hård,. ha.r lä- dels är läkemooelsagenterna kommer att stanna i Vasa frän principer som senaSte åt ·dvs. en skan,d al, som s,kakat 'd et kama . och. medicinkonsu slipade och väl4"änade för 2 till 11 augusti. I början av så tt ungdomsorganisationer vetenskapliga etablisseman sin uppgift: De vet · ofta sommarn var en lika stor. grupp na själva står för aktiviteterna get i Englaoo. Det handlar menterna tillgång till en d~ . Dundre om ' medicinen de sälfrån Yasa på besök i . KieL och får ekonomiska bidrag om en biokemist, blivit ta!jeräil och tillförlitlig. jer än om sä.ttet att säija Urigdomarna ffån Kiel kommer från nänmden. Den 24 augusti doktor 'på . ~orskhingsres1.!I- · tn.formation om läkemed- ' användningsmöjlighe- derr på! att inkvarteras i privata hem. skall programmetslutJigt ut tat som -visat . sej : vara rena 'lens Plötsligt slår det mej, att ))e tyska ungdomarna kom- formas ' vid ett möte j klubb fånta,,8iprodukte.r. Han . hade ter, eventuella biverkningar ei. dyl. l ' Latinamerika . är . ~ sj.tuationen ' i vårt land kan mer att bekanta sig med ung- centrum i Vasa. fuskat, om man ska uttryc ka det. på ren svenska. Men informationen bristfällig och ske också har liknande drag. Här är det ju ofta på det qoktor blev, han, och snabbt ofta direkt felaktig beroen de på en lösare samhälls .sättet, att en merkantil ut gick net. ...: Synd bara att bildning och ett slipat upp nitiska, kolleger skulle gå · kontroll. Jag ska belysa situa-tio trädanae väger lika mycket och . få reda på saken! Var -öch en är sej ' själv n~n , med ett ,exempel. Det som en naturvetenskaplig gäller ett vanligt antibio- närmast ocks'å i vetenska tiskt medel, chlorampheni utbildnjng, när ' ,läkemedels pens värid. anställer sina col; och de uppgifter om företagen biverkningar ' • gäxdfarihand,l are. u.ppträdande Läkemedelsindustrin .är TRAFIKINSTITUTET i Helsingfors har beslutat anordna en som lämIl$S i samband med en bransch med , stark an ' svenskspråkig trafiklärarkurs 'i höst. Eller rättare sagt, man BERTEL NYGARD p!ep,aratets marknadsföring. knytning till vetenskap och . ordnar en kurs om anmälningar strömmar in. Som det I.tu är, ser det klent ut. uppfa.un~ng

Ungdomar·från IGel

vänortsgäster i .V~sa

.Slag

, 'ru.tan

att

sen

som

Sv,ensl{ 'l{urs i host

-for hilsliollarar,e

"' Kurstiden skulle bli ca ett år och inbegripayraktik i bilskola.. Skolningen finansieras av arbetskraftsmyndigheterna och ansökan SKer därför via arbetskraftsbyråerna. - Den som ämnar .s öka måste uppfylla följande krav: - Minst 21 års ålder. Genqmgången me-llanskola med godkänt betyg eller studier i minst tv-å års ti!l efter folk- eller medborgarskola.

vid någon allmän läroan skriftligt prov över känne- för korst och logi. Också bidrag stalt. dom om motorfordons struk. för måltiderna ' under kursperio-=Jnneha ett giltigt körkort,. tur och funktion,' kännedom den ge.s. ' Något studielån med . minst ABC-klass (lastbils-, om vägtrafiklagstiftningen statsu~ders~öd kan ·inte fås. privat- eller yrkeskörkort). , samt ett körprov med lastTr tt' t k k d lt I minst tre år regelbundet, men inte nödvandigtvis yrt ke~mässigt, ha kört bil. In och ::c~~r två d~ ar. l . . na dras. Under praktikperioqe n ; g . som -omfattar ca fem månader tyg skall företes. Eftersom skolningen finan- får kursdeltagar~n 85 procent - Läkarintyg~ . . - Godkänt resultat i ' en test sieras av arbetskraftsmyndighe- av grundlönen föt en bilskollä- Som inkluderar en psykolo terna får kursdeltagarna ett 'rare. / gisk lärnplighetstest, ett! skolningsunderstöd och bidrag Den som är intresserad av att

~il.

hålls,

delta i kursen, kan lämpligen i början av augusti kontakta bil skQlorna, som kan ge ytterligare inforJ!lation och råd i saken. '

§'lnI

Hels'ngfo~s behö~s ~~:~~ :~S::~kealt::n~11'~ I~1'11~~ _ _ • __ ~ ~

!-~_ . •_.........

••

Du nar flest kapare med en annon$!

•

. . .. aug. -

1977

öSTERBOTTNISKA ."TEN.

Trial

en förnuftig motorsport

Trial är en av de få för

- En riktig trialförare kan ta sig frl;lm på ,ett ställe, Trial kräver inte så vålddär det är närmast omöjligt t uppskruvade farter. att att ta sig fram till fots. Det minsta misstag leder till nå förutsätter visserligen att got som kan betecknas som man kommet åt att ta fart, katastrof. någonstans. I trial är inte själva fordo Så sant som , Vesterinen .e:s inverkan på prestatio sagt. DeJ) av speciellt avgörande Det här ställer en del krav betydelse. . på _banläggarna. - Man brukar- räkna att - Banläggarna borde få förarens andel i en framgång till stånd 'en b,a na där några är 90 procent. De andra fak-, passager väcker frågan "kan torerna :...... såsom motorn, ba man verkligen köra på ett nan- och annat - står för de sådant ställe". resterande 10 procenten. Om banmästaren lyckas ~en som står för qet lägga en bana som verkar påståendet heter Yrjö )les närmast omöjlig är trial en terinen . Ykä kallad i be verklig publiksport. -- kantskapskretsen. Och nog I fjol i Ekenäs - i en VM bör den gossen veta vad han deltävling förresten - hade talar om, världsmästare som banmästaren lyckats tota till ban är. en hyperintressant bana . Och Tria l körs på en bana som publiken kom i' väldeliga ska- o mäter allt från fem till fem ror. ton ki lometer. Där finns vis VM var det ja. sa specialsträckor - korta, Yrjö Vesterinen är rege knappa, omöjliga jäklar rande världsmästare. Och markerade. Resten är trans ligger mycket fint till i år portsträckor. också. Tvåa efter åtta del P å specialsträckorna gäl tavlingar, två poäng efter le ler det att hålla balansen. dande Malcolm RathmeIl. A nnars blir det minuspoäng Och en poäng före 1975 års efter ett visst system. Om världsmästare Martin Lamp man sätter foten i marken kin. ett poäng. Om man sätter O ch där har vi i ett elegant båda -:- två poäng. Om man svep lyckats plocka fram de Ftannar - fem poäng. Sam tre dominerande trialförarna ma poäng om man drattar i vl:irlden just nu. av hojen. - VM-tecknet är en sak Transportsträckorna kan mellan oss tre, konstaterar till och med gå efter vanlig Vesterinen på ' sitt lugna, allmän landsväg. Trialcyk sympatiska sätt. larna är inregistrerade. Och V-esterinen räknar med FöraFna får inte provåka att ha vissa chanser att upp b ana n före. Däremot går man repa fjolårstriumfen. , genom banan till fots och be. _ . Jag ser optimistiskt på sluter om vägval. mina chanser. Trial fordrar en god Detta gör Vesterinen omdömesförmåga, säger Ves kraft av att hans två nor terinen. Det är mycket vik malt bästa deltävlingar åter tigt att välja rätt stråk. står. Den ena går i Huddinge Trial, det är konsten att i Sverige, den andra i Eke köra på de omöjliga ställena. näs. Och- det ligge r som be I Vasa - i en propaganda - kant i vårt eget kära hem tävling i VMK:s regi - gav land. Vesterinen prov på den sa De två återstående tävlin ken. Imponerande prov. Gos garna går i Tjeckoslovakien sen brakade i rask takt upp och Schweiz. ' för en bergvägg, som en an nan knappt hade tagit sig ' Som den matematisl,{t be uppför ens ,med hjälp aven gåvade läsaren redan räknat stege. ' ut körs VM i tolv' deltävling .aftiga motorsporterna.

läsarforum ,

•

-,":

M.!STE DET VARA

inte är så där skicklig att kn äppa på gitarren, så' skall man ha rätt att uppträda för det ". Det där håller jag hel( med om. Men hur blir .det i fortsättDingen. Skall, det bli en mam mutshow varje soDllilar? Kun

de inte SöU sprida det här litet året runt? Då fick musi kerna spela oftare. Nu menar jag inga superstora maxipop . galor, utan låt ett par tre or kestrar dela på en spelning på en uf-Iokal, kanske en där det annars inte händer för mycket. Jag tycker SÖU gott kunde utveckla sitt arbete för den öS terbottniska musiken, det här var en god början, Kanske det ännu finns en idealism kvar inom musiken. Ho vet. Inte 1

Boy Wistbacka

ar. Ett i varje land - tolv stycken länder helt logiskt. Under en tävlingssäsong som omspänner en tid om åtta månader. Från februari till oktober. ' Men i februari kan man In te köra trial i Finland? --- Njet, säger Vesterinen. Man är tvungen att åka ner ett par veckor före tävlingen och träna på sydligare bredd grader. Som Vesterinen alltså gjorde före den första del tävlin'gen i Spanien och före den andra i Belgien. - Det är fråga om stora uppoffringar, inte bara eko nomiskt. Ekonomin ja. Vesterinen är - som han själv uttrycker det - nästan helproffs. Får pengar för att göra reklam för diverse produk. ter. Mest i motorbranschen. Men också annat. - Det är ett vanligt sätt internationellt. Men inte så vanligt i Finland. Men det kommer. ' Och när man som Vesteri nen är tvungen att kuska land och rike runt ~r det omöjligt att hinna med ett . vanligt kneg. - Under tävlingssäsongen försöker jag köra så många tävlingar som möjligt. För att prova på all slags ter. räng. Alla slags banor. Trial har hittills varit kon. centrerat mest till Helsing fors-Esbo-regionen. Men sporten håller på och sprider sig över landet. - Jag har varit.och tävlat till och med i Rovaniemi. Det är trevligt med sådana här småtävlingar. Bra för spor tens utveckling. Yrjö Vesterinen har till och med hunnit med att köra trial inomhus. I Scandina viulJl. i Göteborg. - Men det var mest show trial. Yrjö Vesterinen har för öv~' rigt en förkrossande ' ,över lägsen ställning i Finland. Han började tavla- i sex tonårsåldern - så fort han fick tävlingslicellsen. , Det var år 1969. • , Och det året vann han alla juniortävlingar han ställde upp i. Han var så bra att han fick specialtillstånd att ställa upp i NM - NOI;.dliska mäs te;:.s )mpen. Och blev tvåa, på samma poäng som segraren. ~ Året därpå vann han FM ' och blev tvåa i NM. Och den kombinationen uppr~pade han till 1975. Sedan tog han steget upp till toppen i Nor den och året därpå till världs, toppen. Försök klå den meritlistan Ett perfekt balanssinne är ett mAste för en. triaJföra,re. han som kan. Titta bara nu- Yrjö Vesterinen balanse rar sig uppför en klip ', o

PETER GRAN. .itöM

pa. "Man mAste behärska cykeln" säger Vesterlnen själv. (Foto: Peter Granström)

•

" TM'8da~

'den '4 aug: ....... 1.977

lP LO C ~ m'.fIiJ"Dms,eQ

"'"111""8"'111""""'

..111111111111111111111111!.!

Med sikte på främs t den .nonliska marknaden men också på den 'eu\-op~ska, har Hurriganes gett ut ski· van "Sixteen Golden Greats~' på Love Reoonis. Skivan är ett samlingsalbUm för deras största -ktts, . och upptar nummer' där också förre gi· tarriste'n Albert Järvinen, som . ju DUm.e ra .. spelar i RoyaJs, medverkar, förutom

= .:

' ~smngigt =

•

1'- svettIgt den . nuvararule

giltarristen

De KaHio, Annars ä.r både Remu Aaltoaen med på trummor och Chrisse Häk~inen på bas. Remu sjunger också på de flesta a.lstien, rätt· framt, kantigt och ibland aggressiv-t.

Hurriganes'

frenetis'k~

sound finns med i alla bitar, med ~t ettrigt trummande

och en Jobbande bas. För att fylla ut musiken närde är bara. tre är de illa tvung na att hå.rdjobba. J$g skul le inte vilja ta på;- mig t.ex. •- Remus skjorta efter en k.o n· sert, den är säkert svettig. På skivan har de haft möjlighet att dubblera gi tarren så att Ile Kalfio bå· de kompar och spelar solo § på samma gång, men an· nars är alLt byggt på ·t re

inst,rument, sång, och ibland ' lite stämsång. · B-sidan är den i mitt tyc· ke svängigare ·si.dan. Den inleds av den klassis ka '''Keep on Knocking", följs av svängiga "True Fine Ma· · ma", för att sedan 'följas- av "Red River Rock", där ka· zoo nytljas, utom i slutet där en vers sjungs- Första raden i den verkar driva med svenskan, främst · då med. svenska könsord. som jag förstått saken, för att sedan utmynna i rumsren engelska. I den. låten visar Hurriganes bättre än i nå· gotann3it styC'ke prov på den spel- och arrangemangs· , rutin de besitter, . och spe· . cieH.t: gitarren kommer in n\ed behagliga ' saker på be· ha·gliga ställen. . Svängen fortsätter j Beatles' "I saw Her Stan· ding There", och Perkins' "Blue Suede Shoes". På A·sidan . äterfinns "Good Morning Little Schoolgirl", "Do You wan na Dance"', "Eight Days A Week" och Europa-topp·

"yet

\ettan On",. .som ju ock- så hör til1 de högklassigare alstren -Hurnganes' gjOI't. Men visst finns också sva. .g a r e ~~te~ med. Hurriganes tenderar ibland att få musiken stötig och kall, med en Remu·sång som är mal placerad. Rap har ju en .= grovhuggen röst 'som inte passar till -allt. Han blir bö· Hg, och då hjälp~r inga på· schansade utrop, som i t.ex. "Keep on Movin-g" och ~ 'ral kin' bout You". En klumpig låt är ' också "My Sweet_ Lily".

.I DJ{()'I'TSF()LKHÖ(;SK()LAN

. ... FÖR ' ~.':N G()O ST ART ,

NORRV AJ.,LALfNJEN -

FRITWSLEDARUTBILDNING

rör bliva,ute ungdomsleda'r e De.D nya .ungdomsragen har skapat goda. arbetsmöjlig· heter. ät ungdomsledare. NorrvaJlalinjeD har sedi!.D Hl66 gett . ,en ged·ig.eD ungdomsledarutbildning där teori och praktik 'samspelar I en produktiv helhet. / b. för blivande idrottsledare I ·är koncentrerar vI oss speciellt pA. fotboll, skidlöpning och rrUdr'ott. Mycket goda möjligheter till individuell tdrottsutveckl1ng under kompetent ledning. 1/ ARDLINJEN Den .som är Intresserad av ett v:ärdy.rke tär 'här ·en .gedlgen grundutbildning. Praktik anordpas på anka vAl'dinstttutioner och därtill lämpade studerande får -dessutom : regelbur.det I1!da barnklubbar. I kursen ingår äveu den>8.v socialStyrelsen fastställda kurseD för familje dag·v å.rdare -varför de som gAr på denna linje även blir kompete~ta -tamiljedagvArdare. STUIHELINJEN -.:. språngbräda till fortsatta studier ex. han . . delsskola, tolkakademi ID. m. 110.

..=.

I . det stora hela är ski-~· van värd a:tt höra, o.c h fack ~ vare ' det för .finska' band-§ fina engelska utta1et 'har de ' :o '.chanser att slå också utom· ' :: lands. De har ju redan låtit tala am .sig . en hel del i · E. . t.ex:- Sverige. Skivan' lir g .räittfram rock med inga :: . SKAPANDE VERKSAMHET - Ett t1llvalsä~ne som utveck andra ambitioner än att un- ' . lar personligheten ge~om färg, form, ljud, blid samt ge· derhåila, och det är inget E. nom ' kontakt-, rörelse-, avslappnlngs-, Improvisations övnlIjgar samt eXQeriment omfattande olika möjligheter fel att den är läitlyssnad. .~ att skapa 'm ed hjälp av fingerfärg:' tyg modeller, oljefärg,

BERTEL LINDELL -

. tidningsurklipp. bilder, film, ·drama etc. I

Vi har en hel deJ nyheter på programmet för nästa läsAr bl.a. 'beroeDl)e på att skol/fl1." nybygge -blir klart i septbmber~ Ny· bygget innefattar simhall, styrkehaU, testrum, sociala utrym. men, mat!lal, ,kök, tt.obbyrum ni.m.

rack vare skolans ämnesvals- och nlvågrupperlngSsyst.em kan Du ge ra ämneskombinationer som .passar just Din rärutblld. nlng och ' Dina önskemål. Qenom detta smidiga system ger skolan Dig m.a xtmal utdelrung oberoende av om Ou har med· oorgarskola. .grundskola eller studentexamen som grund. Om Du vill studera I ' en sund miljö ·och om Du fyllt 16 år eller hinner fylla före nyå.ret, så är Du välkommen till

. . .•. .

..'

. ..

_ .: : ].

~lllIlIInnl••UIIIIUUIIUUIIUIH~llIlHlillUlIlI:IlIfUIlIlIIIlIUIIIIIIIIIIIIIIIII1IIIIIIIUlIIIIIIIIIIIIIIIIII,IIIIIIIIIIIII1I1IIIIIIl1~ .

Budkavle

~,'

Adress : ,666UU \löra. Tel. 961 / 56 'U29, 56 482. 56382.

med vän~kapsappell

]ocka~ unga till fest

i Lahtis

Torbjörn Ehrman, rektor Sänd mig skolans prospekt

tel. I

DET 'AR .JUBILEUMSAR i år; Finland firar sin 60-åriga självständighet och Sovjet firar oktobelrevolu.tionen.Med anledning av det här ordnas den s.k. · Vänskapsfestivalen mellan de~ f'mländSka och 'den sovjetiska ungdomen. På onsda,kväl1en var det Vasas tur att hylla vänskapen de två länderna emen~n. ....,

Som en del av vänskapsfesti-I de. Ja, så sägs det bland annat valen har en festivalbudkavle i festivalappellen. kretsat omkring i landet, med Appellen undertecknades och start i Abo, På onsdagen kom överräcktes åt Vasa stads ung budkavlen till Vasa. Nykarleby domsnämnd, som arrangerat demokratiska ungas ,r epresen tillställningen i Sandviksparken tanter hade. den med sig och i Vasa. Huvudfestivalen hålls i läste upp en festivalappell till Lahtis} 3-14 augusti. , Fi..t;llandS ungdom. . . Vasa stads ungdomsorganisa - I samarbe!.et mellan Fin tioner samlades för en tid sedan lands oeh Sovjetunionens ung till diskussion om hur 'festivalen dom är informationen om och i Vasa skul1e ordnas, och efter verksam~n för stödjandet av det är det ungdomsnämnden avspänaiJlgen ett centralt tema. som v~rkställt. Ungdomea i vAra länder är De politiska ungdomsorgammedveten om sin ansvarsfulla sationerna hade muntur efter uppgift i befästandet av den eu-: överlämnandet av budkavlen. ropeiska, säkerheten och i kam- Harry Svahnljung, repreSentant pen för fred. avspänning, ned- för Samfundet, Finland-Sovjet: rustning, internationellt samar, un~onen -talade ' också. . bete 0* 8Oeia1t fnuDi.takridan- - Sambandet mellan Finlands

VÖRÅF()I:.K H()(;SK()LA BR.EIDAlil..ICK-NOKRV ALLA

adress

.också några folkda,nser i ·regnet. Inte mycket folk är det heller. Efter .utekonserterna kullde am man tänker efter 's å är Vasjälvständighet och ok~oberre publiken se ett :b~rnpar dansl;l sa en stor stad. Si" v:olutionen är intimt, mera in inRe i Sandviksvillan. Rumba, -~'----,----,----- timt än vad den finska hjstorie·· cha-cha·cha o~h samba' dans~e skrivningen länge velat medge, de små i slippriga glitterdräk sade han. - Det är ungdomen . tel'. som har ansvaret för fortsätt O'Ch efter den dansen fick pu ningen av de s~naste decennier· bliken slippra ut på utedansgo'l- ' nas gynnsamma utveckling. vet till tonerna av '. orkestern Progr amemt efter alla tal be· Barbarela. s,tod till stor del av folksång och Ungefär 200 .personer ställde folkdans. Argument, Vasa de· upp i regnvädret. Kristina Ha Nu d6 Im'otro ör över .sopor' vi mokratiska ungas program kola och Marit Berndtson var garaget p6 ö'!erflödigo - bytes grupp, och den finska motsva s.k. ordningskvinnor. Som med. MC. Vi hor nya 125:or för gom righeten uppträdde. De finska lemmar i VDU .h ar de varit med malt pris liksom- GL 1000 och Vasapionjärerna, små flickor i från början i ' diskussionerna C85OO. rodaoch gröna dräkter, sjöng kring }estivalen .1. Vasa. Nyhet för hösten Yomoho Xl för full hals-sånger om soIidari 500. tet och. internationalism. Dess ' ~ PNgl'ammet var ;ganSkaj KALLES MOTOR'. utom , medverkade Helkatytöt bra, men det .ä..r synd att hela ' .. TerjCirv med, uppläsning Qv.folkdikter tillstii.llningen var .s å dåligt för lel. <968·75 168 och samma - smAf1i~kor dansadel'cldamerad. sade flickorna.

!!~~~~~f~~~~.~_~1~97~1~______________~__~Ö~S~T~E~R~B~ ' O~T~T~N __1_S~~~A~._P_O~S~T~E~_~ ' ____~_ , ________~______________________-~~ . '

SHÅOWWEN _.LI....!L~

har skådats· en w som Jan Rhode pahba.rna presterade i ' ...._me härom sis~. · Var detalj i framträdandet '' '_ _.da perfekt. För åit nu prata om deras scen_ik1ter, Stuprörsbyxor, och läder i länga ra6!r, samt natwrligtvis kräm j (som egentligen bara TaHen). Man lär sig när ,man Samma sak 600 gånger,

- Jag vill påpeka att vår rockshow är allval"ligt - me nad, inte ·.någon parodi, som , ~å många andra kör med. --" Vi turnerar. öyer 300 . dagar i året, och det orkar man inte 'länge med. Jag läg ger ayi januari' och flyttar hetn till Norge. Där kommer jag ·a tt ge ut en skiva. med countrYmusik. Eftersom 'jag

Jan Rohde, inte ,helt stolthet i röst~n. FöR ATT SöRJ Ä. ifrån

kom han första gån

till Finland 1957.

- Det blev en besvikelse

ett satt. Jag hade väntat ·

xj ~ f!7 . ~ . ~~täckt

Fiat 128 • • • • • • • o ." • • • • • • :,";, . Fiat 127 . .......... Fiat 126 Wartburg Saab 96 D APROPÅ SHOWEN så' var den bit som fängslade Dansorkestern Opus gjor- Fiat 600 S ........... , . . .. mig mest en ' något pervers de . sitt sista framträdande, Fiat 600 .S ... ' ....... ,., .. tappning av Tell Laura I Lo åtminstone i nuvarande form ,Toy:ota Corolla ...... ,."., ve Her, där' man i stället och sammansättning, på Car.Saab 95 Piilof.••. , .....• ,. sjöng ,"köp_ aldrig 'en "folk . pelJa senaste lördag. Nå.gon- Fiat 124 ... , .. , .•.. , .••.• . .vagn". Jag har en kamrat ting nytt är dock på gång. §aab ,96 ................. ' som säkert blev lika vit i an- , "Den "sOm väntar får se vad Fiat 125 . . .. " , , , , .. , :; ..• siktet av den biten 80m hans som händer?" A ud!- 60 , . ", .. , .... , .. ".. . folka är blå . , , K e n t h Opel Kadett ." ...... , .. ,... ' Unga orkestern ~ox, som Ford' Taunus 12 M · '.' .. , .. började få allt flere spelning- Fiat 124 . . , ... ; .. , : ., .. . : . ar 'under vårvintern, har hål lit paus med spelandet uRder - sonunaren. N u har pojkarna äter börjat öva och kan beJakobstad, Tel. 14100 ställas }rån A &, M. trots allt tycker mest om så dan musik,

Fiat bytesbilar -

-76 -75 -75 -75 -73

........ .................. ••••••••

•••••••••

...................

'-73 -71 -71

-70 -70 -69. -69 -69

-61

-67 -67

#lHANKKIJA

att få uppleva ett nYtt

tOoo-tals.1isare

Ken ack n,ej. Ni i så lika norrmän al jag trodde jag var säger han med norsk lIQ1iaing som inte alls låter

_och IlserdelmalUUlOllS!

DIILml.mg.

a.nomeltamo..s.,.n.w du l/estlcunderl

_II1II.... -

•

Jag har varit i Finland , gånger och trivs rik

bra här. Man kan väl

säga att jag var en stor

under jenkkans ti-

Pertti Ström, som . i musik ; Ö~t~rtjottniska tidningen Soundis skivr~en: sion väljer Sex Pistols God Save the Queen till månadens skiva med 25 textrader om · Osterbottnlsk ungdomsUdntng b&ndets< fånerier ooh reklam " Jakobstad, Finlanc.. trick Samt 8 fader text om Medlem · a-v tidningarnas förbund skivans innehåll, Men det .är alltid enkelt ..det man ' kan. rtdnlngen utkommer varjE'

- " ; . __ 8

Jag min,n s en gång i Imat ra när tre flickor kom upp scen. De satte sig en på ~ knät och en i mit ten ( .) , Men det tog inte länge förrän de svimmade. Det kändes skrämmande. (Oj, oj tänkte jag, jag som inte får en flicka att höja p'å ögonbrynen ens.) ,

torsdag

Redaktör • . Volvo/ l44 automat

•

Renault. E

• Skoda 100 S • 'Opel 1700 Van • 'D~tsun 1000, 2 st.

•

YRAF ·::SKOLORNA I JAKOBSTAD' JAK()B~T AOS 81~KOLA . y k urs börjar "arje tOr.Idag kl. 17.00 Ranalespl. 8 rel,

13 003 ~

I rafikskola

I rafikskola RALDIN & ROSE

l. 'nJOMI Ab

Ny kurs börja, va.rje

NY 'lmrs böT-jar varje

måndag kl 17 .00 Kanaresplanaden 23 t~l. 12145

onsdag Id. 17.00 Cllöraeusgatan 7 tel. t 1 l51

-74 -74

-'2 -68 -65 -66

• •

-75 '

~ll8varig

PER-ERIC>

utgIvarE.

~DERSON

. - Redaktion Jakoosgatan 1~

Jakobstad. tel. IJ67/135b5

-70 -69

Renault. R 8 • Ford Taunus 20 M • F1at 8ISO ' MOTORCYKLAR Kawasaki S50 cc: Honda 850 cc.

och

Postadress PB 27

68601 Jakobt!tad

Redaktör Illasa S-E. Glader _ Handelsesplanaden 10 D tel. IJ61113 522 REDAKTlONSRADE'I

Alt Sneuman, ordförande

.;.74

Margareta Smeds. . Leif Rex. Bn'gitta SniCkars, Philtp Häl·

Kyrkostrandsg. 51, tel. 12 446

PRENUMERA TlONSPRlS 1977 Helt är .... "" ~",o _ ' 17, Halvt år , .• ~ •• _ .:.. _ 10, Skandinavien ... o'. "0 _ 25, I..b8nUJnJtler . •••••••••• ~60

G,ö STAS BIL

lund

, I\.NNONSMOTT AGNING, • ~OU:$ kansli: Vasa' . tel. 961113 572 och 15 872

OP:.

ANNONSTJANS'I

JT-expedit1oD. Jakobstad. lakobagataD 13. teJ. 967/13555 Annonser böt InUl.mnaiO senast mändag · kl. 16. AnnonsChef: Karl-Gustav OIID

RASSA OCH BOKFöRING Jakobsg&taD 13. Jakobstad ' , te1. 967/13 555 '

A..NNONSPRIS . l textell

;.~.

Efter ' texter

p. L U T T E N

1.99

,__ .- - ~ .~ •• ' ....

1,70

Bestämd plats -,20 per FARGANNON~ER

mm -

' M1DIm1storlek 200 mm,t1U. läggsprts -:-,30 sp~ ocb tära, Fören1ngsspalten per rad M p. OsterbOt~l11ska Pasteransva tnte rör ev. skada 110m tiU·

'rar

togat.-- annonsör på grund , a~

teJ , annODller som tnrtngts eller Som på grun.d av POl!! tlSr!'lentna Inte Inf-ö$ 1 begärt

nummer. n~llI11gll ·

l&JcObstadll , 'rr.yck"-n oc,tl AitlebQJag,Jakobs~d, T

•

1971 . ... "\

_lZ_""!""_ _""'!"'"_...;;...,._-....___....;;..--.;._ _ _ _ _ _ _ _~...;.Ö.::.;:S:..::T:..:::E~ . .R::.'.;:B.!O:.:!.:..:rT:.,;,:.N:.:...:.I:::.S:..:K:.

· :::~:......:P:...O::.:S:...;T:...:::E:...:N.:....__.._.,--"--~-==--~~T~o:::l'sd=a~g~en~ ·den 4 aug. . -

19"

~~~~~~~~~~~,~~~~~~,~~~~~~,~~~~~"~"~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~,~~~~" _ . . .

Benitasintresseför tec~knitJg - ,

ledde till teatert;ls deköratelje

BENITA BERGFELDT ,h.a l' jObb/lot .fem åt~m . ~nograf pil Vasa Te.a ter. _I vat och som

mar bar hon jobbat m..ed !Iekort~li till "A:~tan" som spelats på; Jtithbacka . Teat~r. · -':"· Som.:,

marteaterns .resurser var knappa, men dekoren .blev tm.' Det är roligt att föriiöJ(a göra· gont'ingav ingenting, säger Benita. ' ,

nå

-4,

, Benita .Bergfeldt' skall snart te att det räckte med arbetet lat med dekor :på. Vasa Teater.

fyila 25 ·' år: Hon ar hemma i där. Hon . har . bland : annat 'skött - Nykårleby. ' . , ~Jag"tog kontakt med Vasa scenografin för ett '. barnpro- ,

. Trots att hon är ung, har hon Teaters sCenograf Per-Erik Fa- gram som ,gick i TV. Också'

hunmt med 'en }fel del. När hon get:holm och .frågade om jag finska teaterns . publik kunde' i

hadea~slutatmellaiiskolan be- fick komma difoch tit41. Jag vintras njuta av! en aV. hennes"

stämde hon sig för att åka till hjälpte honom på min fritid.' dekorIÖsningar. _.-"r

Norge. En olycka ledde till att tea~ En 'scenograf bör inte enbart

- Jag var medelmåttig i allt terns scenograf blev tvungen vara k9nstnärligt osäker.-. . SJ;il- ·

anna:t;. men ' teckning, det kunde att .gå med .handen 1 gips. Beni~ historia och kännedom om ollka .

jag. Så jag tänkte alt det måste ta tillfrågades omlronville stäi-tiders inredningsstilar o~h kiäd- .

bli något ~nom det -området, sä- la upp, _och det ville hon natur- stilar är oc~så en viktig ' ingre ger ·B enita. ligtvis. Och på den vägen blev diens. . "

. Hon gick i folkhögskola idet. Scenografen åkte till Sve;:- .Just nu studerar jag barn

morska staden Bergen ett år och rige- och Benita anställdes som kläderna' gerron{ tiderna. ;Jag ,är

fick praktisera sina intressen scenografassij:ltent. väldigt inQ:~sserad av ' dräkter

_ på heltid ~ där. På skolan lärde - Inrran jag började jobba och har .läst aila böeker~jdet

hon sig finesserna! med konst- hade jag knappt besökt teatern: ämnet s~ni finns på' Vas!t TJa~

hantv:erk, bl.a. keramik, textil- Det Jblev inte av när jag bodde tel'. ~ /'. . ., .

hantverk, metallslOjd och snic- i Nyka~leby.. . Man måste : försöka få allt

ken. Detta år gav Benita bloNu har lion tjänstledigt. Hon så ' riktigt so~· möjligt :när inan '_

c}ad tand och hon fortsa:tte än'- är nämligen en av två ubralda.gör ,dekor till en pjäs..:-sotn ger

_:nu' ett år i Norg~, ·nu på en som kom jn vid dramatiskain~ enhandling i gångna tider. , konstskola i Trondheim. Den stitutet i Stockholm. Det bler_ Men hon vi!!, inte en.l:!arf se ~ld ~d~Ja::.n II s~~dar Benita Bergfeldt upp inför eo la tiden ägnades mest åt skulptur. teatern för Benita, sist och slut- tillbaka. Hon · tYQker att det .är nSlV s _ e n o. , Det fo~ätter hon med ännu. ' ligen. roligt att göra' dekor tUl mera! När Benita åker ti:}l Stock-I - Att göra filmdekor är Efter åren i Norge tentade - Skolarbetet där är upp- abstrakta pjäser. , holm .väntar nya upplerelser helt annan sak. Man arbetar. hon in till konstakademin i Hel- byggt på grupparbete och sam- ' Det är, en sporre '!lär det pch nya-lärdomar. På dramatis- med helt andra ljus- och belys mngfi;>rs men blev kuggad. Då arbete mellan de olikå linjerna. inte erbjudS så ~nkla lÖS~ingiirlka .institutet blir det inte bara ningsförhållanden. ) vänfle hon i ställE:lt !,losen mot Det skall bli roligt och , intres- på problemen. I en dekor där teaterdekor utan hon får också . ' En spännande tid väntar Be.o.. K~evlax och · började stu.dera sant att pröva på det, säger ingertting ser ut so.m det gör i ,stora mÖjli,gheter att sätta -sig nita Bergfeldt i Stockholm. . verkligheten, får man använda in i -hur en filmdekor byggs - .td Kvevlax kvinnliga hem- 'hon. slöjdsskola. Men hon tyckte inBenita har inte enbart sYSs- fantasin. upp. Si y

--------_ ,

....._-"---~.......,;-----..,;---~-------- ....

'·

DragsfJ.···a rds· U f" -flrar 80-årig uf-aktivitet.·

_-------------";----- ,.__

..-"'''''_..-'''''''--_...,,

med. :V

. ännlänningarna . e EFTER DET ' HARTSPÄNDA sextiotalet smög sig enmju- '

kare ton in i 8juttiotsle~ teaterliv, därmedookså rc>mantf

k~il. Romantiken tycks ha stannat kva.r åtminstone

tillsvidare• . Värmlänningarna, "ett sorglustigt tal~, sang

och dansspel" är fyllt av romantik och drå.matik ochinne-

har dessutom svenskt publikrekord! ' Friskt . spelad ' ger den

regiSsör och ensemble stora spelmöjligheter: Farligast ar ,

att hemfalla isentiinentslitet. VätniJinmngarn3 inbjuder ·

_till det. .

! -

Dragsfjärd uf i Aboland, hår spela.t Värmlänningarna ' på v Dragegä,rden denna Sommar. Stycket · är skrivet av F A, Dahlgren.. ~Ö17 regi och de~,or svarar Remhold Weckstrom. Närm.ar6 20-ialet aktörer hat :l'Oller i pjäsen: ~utoon medVerkar . folkdansare, sPelmän. Och bondfoik. ' DragsfjärdS uf:s ordförande - Trygve Röblo~ . berät~ !,tt föreningen tagit .upp · VarmlanDin~ som ett led t 'fj.randet av föreningens 80-årigatillya/ ro. .Så länge har Dragsfjärds ~ verkart detta år. -' . _ Tack vare regissÖren Reinhold Weokstrfun' förWtommeringa

tårdrypande oäkta känsloenga

gemang i den här förestälInin"

gen, j. stället upplever man ett ,

frodigt skådespel med . avvägd spelrytm; sPelsugna skåd~pe

lara, lyckaq spelplats. En l de talj .in6truera.d, men välspe~ lande ' Emsemb~e; . Isynnerh~ de stora scenerna där allt folket finns på see, nen - hade fått liv. - Alla pekoren, förutolll den lyc-skapsförbund till den kurs . i må göra hur bra teater som gick upp h.and:Lingen-, ~ lev~e kade naturliga spell,)latsen, en dekor ' som 'Reinhold Weck- helst framgången beror med, t.ex.. l shi~cenen med Lä-, 22 meter lång kyrIComur _med ström håller i Aboland i iiö~t mycket på vädret! par~Nis6e i fokus 'stödde och klOckstapel irinanfÖ'I', en .d~kor - rirlSSa i så fall inte chansen! DragsfjärdS ungdomsförföljde folket. ~ns berättelser som $mältar in i naturen _som ' . .. . . .. . , eninggra,tuleras till sina 80 b med humor, liv och lust. Sån~ hade den. stått där i åratal l Vador måste vädrets makter och till en stor utesommartea.., g~n kling~e.,- man hörde bra ur . och 8~ur. _ Fantastiskt! vara så nyckfulla? VarfÖrmäs-, terkväll! " både sång och dialog på Dra- .Om Aoolands ut inbjuder' m- te månaders arbete vara bero. gegården. tresserade fråil . &nara land~ end~ av 'väder' och vind? Man , _ . Ingrid SMerbIMI

~~~~,~~~~~~~~-~-~-~,-~~~"~--~~~~~-~-"~~~~~--~~~~~--~~,~~~--------,~~-~~ I .