Österbottniska Posten (ÖP) nr. 31 1979 by Österbottniska Posten

österbottn iska

U_n&!dOm_~tidnin~ ,poste n ÖlOtf>rhot_lni"k _

Torsdagen den 2 augusti 197CJ

Boppers i Åminne och Forsby

Hot Rod i Coccola

James Dean på bio

80p-St

oa~

i Paris

o o

Kan Inte läta bli att tänka på lO CC: s m1niopera Ona

Night in Paris när jag hör stadens namn nämnas:

One One One 000

night in Paris Is like a year in any other place night in Paris - what a smile on your pretty face. girl in Paris Is like lovlng every woman. night In Paris may be your last.

Paris ja.

O öP: s John Ahläng har pä sin tågluffande rond runt

Europa " gjort" Paris och skickar därifrån ett litet brev.

• Som äterges I sin helhet å sida 8,

Fortsättning lär följa.

Under ett parasoll på Sumos i Grekland · .. friar en f.d. elefantjägare frän Australien 'till ÖP: s GUD

Marie ÅStröm som luffar omkriDg I den grekiska arkipelagen.

Lofte Bonds med sm amerikanare - ett vidunder på 4,7' liter och tvåhundra hästar untJer

huven. 200 kilometer i timmen går det att köra med åket.

- Det tar inte så mycket bensa. 15 liter på bundra i stadstraflk öch 12 på landsväg.

En ~nska ny fluga det här med amerikanare. Ett år har Loffe haft sitt åk.

- Komfortabel och bekväm att köra. Nånting helt annat än småbilar.

• Ett 'femtiotalshlo,,1{ finns på mitfuDDslal!et!

Ett äldre par har tagit henne under sina vingars skugga dock icke flyttat ut I trädgården som paret I förra veckanS öP,

• Hur det gick med fneriet ser ni på sidan 8,

5WJ;S

•

RA . . . .4

Ringfotbollen i femte rin gen är unik i många av seenden. • Det är den enda som arrangeras inom bollför bundets ram, i hela lan det. • Det engagerar mest folk, av alla verksamhets former i femte ungdoms ringen. • Den bar traditioner att falla tillbaka på bur många av dagens unga visste att man spelade ringfotboll redan på 30 talet? öP presenterat i en re portageserie femte ring ens ringfotboll med bör jan denna vecka. • På sid. nio kan du läsa om bur det bela bör jade ~ anno 1933.

, •

Torsdagen den 2 a ugusti 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

öP Är radioaktiviteten faktiskt 2 aug. en 'naturlig' miljöfaktor?

Text: Bertel Nygå,.d Bild : Leif S jöström

197(}

* Det finns en övertro på naturen

bland naturför störarna. Varje giftspridaretalar ständigt om för oss hur "naturliga" hans gifter är. Och "naturliga" gifter kan naturen ta hand om • • • ~ Vi gödslar med salter som finns i naturen, säjer man på Kemira och ritar upp för oss en nitratjon som ser ut precis som den som finns i en vanlig dynghög. Radioaktiva isotoper är nå<l;ot som också finns i naturen, säjer kärnkraftsbyggarna och visar oss bil der på betande kor framför ell kärnkraftverk. Det är nästan som om gif'mördaren skulle för svara sin verksamhet meA hänvisnin~ till att a,..~p. nik ju är en .naturlig beståndsdel i människokrop. pen • ••

Det mesta som människan har hittat på kan kallas "na turligt" på något sätt. Men i dag har det gått något av trolldom eller religion i "na turenligheten". För hälso ::tostindustrin har det mesta 80m Kan kallas "naturpro dukt" en glans av underme del över sej. För miljöförstö rarna har "naturenligheten" likaså blivit ett medel att ty sej till i fyrfärgspropagan dan. Inte ens en logiker som Hans Rosing kan låta bli att hänvisa till den naturliga ra dioaktiviteten i sina resone mang för kärnkraften (Vb!. 20. 7. 79). Och givetvis har de rätt, kärnkraftsentusiasterna, när de säjer att radioaktiv strål ning finns i naturen och i vår livsmiljö. Vi har en strål ning från. rymden, och vi har också radioaktiva ämnen · i våra byggnadsmaterial bland annat. T den meningen fil' · radio

aktiviteten en "naturlig" mil jöfaktor. Men dEm sanningen är självfallet ointressant när det gäller en så stor fråga som marschen in i kärnkrafts samhället. Man kan kräva ett sinne för proportioner även hos ut vecklingsoptimisterna. Sär skilt mot bakgrunden av de rapporter på senare tid som varnar för att all extra strål ning i miljön, även i små mängder. har negativa biolo giska effekter.

Livet är inte

en grundkurs i kemi!

Ser man på det andra ex emplet, det med konstgödseln, så är "naturdyrkan" ännu mer påtaglig. Det är så fres tande och lätt gjort att rita upp en nitratjon eller en kal ciumjon och förklara att de ser exakt likadana ut både l konstgödselsäcken och i män niskokroppen. Vid miljöseminariet . i Ma lax i juni var detta n'uwt som

- FLINA LA(,OM \-\ÄST5KRÄllE.

Kemira-folket ständigt åter kom· till. Och givetvis är det riktigt att konstgödseln består av naturliga ämnen. Så länge vi håller oss till den allmänna kemin. Men inte handlar livet i matjorden om en grundkurs i allmän kemi. Det handlar långt mera om en forts" tt ningskurs i fysikalisk kemi. Eller med betoning av det biologiska: en 'kurs i jord fysiologi. Vid malaxseminariet (där diskussionen handlade mer om .konstgödsel än bekämp ningsmedel, kanske för att Kemira-folket trodde sej ha lättare att klara av den bi ten) var det egentligen bara hif)~mtfen Gunnar VidegA.rd

från Sverige som talade jord fysiologi. Hans funderingar om isoton gödsling, gödsling som inte rubbar den fysika lisk-kemiska balansen i jor den, var långt intressantare än bilderna av nitratjonens färd genom växten.

kan är ett sätt att skyla över, ett sätt att begränsa diskussionen. Att kalla miljö gifter naturliga ämnen är li ka dumt som att jämföra kärnkraftshaverier med tra fikolyckor och översvämnin gar.

Jorden är inte ni'tgot me dium där man laborerar med saltchocker enligt tycke och smak. Jorden är en kollektiv organism och som sådan sår

Hårddrar man resoneman get om "nature~ligheten", så kan man ju påstå att det kol som finns i exempelvis he roin är lika naturligt som det kol som finns i ett vanligt äpple.

bar, oberoende av hur "na turliga" joner man utsätter den för.

* Bara dumt, helt enkelU Miljöförstörarnfl.s naturdyr

Om det är något vi saknar här l landet så är det en tra fikkultur som förutsätter att vi diskuterar trafikproblemen med ungefär samma intresse som man diskuterar priset på mjölk. Dagens trafIkplanerare be traktar sig fortfarandp som en allsmäktig liten grupp Vilken i kraft av sin högskoleexamen och "meritförteckning äger rätt att göra djupa ingrepp ! sam hällsstrukturen. Om folket någon gäng försö ker lägga sig i trafikplanerin gen uppfattas det som oför klarlig demonstratto'" och en kränkning av tjänstemanna planerarnas integritet Så skalI det förstäs Inte va ra. PolitIkerna bör fungera som talesmän för dem som rör sig I och med trafiken. och Inle fungera som en gummIstämpel för dem vilka är beredda att röja undan allt det som hind rar trafiken från att löpa ttll räckllgt smIdigt. För när steg senast en tra fikplanerare upp och undrad('

Då blir det naturliga näs tan övernaturligt. Det blir bara dumt helt en kelt.

vad man skall göl'a åt det drivmedel, bensinen. som sta digt förgiftar luften? Konsumtionen av dyr blyhal tig bensin kommer att minska. För politikernas egen och även för bilisternas skull vore det ju sympatiskt om politikerna i tid vllle InsE' detta. Såväl trafikplanerarna som politikerna tycks för närvaran de leva under föreställningen att bensinen är bra och att den kommer att räcka till för alla - och ännu fler - ock så om femton är. Det här om nål\'ot är en tra fikfara. Likaså tycks både planerare och politiker tro att de inte be höver fästa så värst stor vikt vid alla de människor som dör och stympas l trafiken så län ge man åtminstonE' statistiskt omsorg'Sfullt kan redogöra för hur många som dött. hur mån ga som skRdats livsfarligt osv. Det enda barn får lära sIg om trafiken j JITundskolan är hur de skal1 skydda sig och rädda sig undan för den. •

DemuI! Rll"dt. IMa.r e t Vbl.

...

Torsdagen den 2 -augusti 1979

'Tyvärr., Nils Pilsner

· - -.ISk- a lla ,o..,.. l·lVS f arlg.. ,. , ~ ar d In Sten Söderström svarar p'ii "angreppen' Man brukar sä ga att det är ingen nyhet när en hund biter en människa men när en människa biter en hund då är det en NYHET. Jag kom osökt att tänka på dessa hundar och den journalistis ka nivA. de representerar dA: jag med förvåning läste ÖP/19. 7 . och ÖP/ 26. 7. I den förra; tidningen Ingår ett citat. av Per HeJlman . (s.oc.<Iem.) där han angriper mej och under det citatet ett annat där konstitutionella Georg C. Ehrnrooth Iikaledes öser galla över ' mej. Bredvid dessa citat finns det beroend'epå vilken tidning ' man fåttantin gen ett tomrum/eller ett lösryckt citat av mej på "gubbens" plakat. Vad är det för NYHET som öP så här påpassligt behandlar? Man kan dra två slutsatser:

antl-ngen är -det öP :s bevakning och Infor mation till sin ' läsekrets om de vietnamesiska flyktingarna eller så är det inte ÖP: s bevakning av båtflyktingarna utan öP :s högst personliga "bevalmIng" av mej. Allt tyder på att det senare aternativet står sanningen närma re då man d essutom betänker att det ingenstans på öP:s spalter klargjorts/utr.etts om problemati ken kring de vietnamesiska flyk tingarna, <X:h en ytt.e rligare be kräftelse på att det inte' heller är öP:s avsikt att informera sin lä s ekrets om vii<tiga frägor får 'man I det sen8öte nwnret av öp.

o österbottmska Posten har på framträdaRde p.lats infört en ny tyckarspalt "Sista valsen". Iden är väl inte så dwn, Det är bra att folk fär tycka till. Men min<l" I re bra , är att öP ämnar låta. folk tycka anonymt. Bakom anonymitetens skyddande 'förhänge gror gärna åsikter som skribenterna är för fe'ga att sätta. sitt rätta namn under. Det anonyma bidrag 80m öP llIar BOm sista. vala l 'senaste numret ,jävar .Inte detta pAstA.'ende. Någon BOm kallar sig NJla Pilsner tycker tiU om alkohol pA. ett sätt som man trodde hörde

till .det förgångna. risterna fantiserat Ihop. Ledaren Nils Pilsner har läst senaste citerade ' vad Kettil Bruun I Vä.raS ' nummer av oykterhetsförbundets skrev I en stort uppslagen artikel tidning Replik där jag på ledar- I Dagell8 Nyheter. Elruun är ingen grad fuIJÖdig att redaktionen kla. plats skrev att bätBprrten var spe- nykterist men - som bekant Tar av den m ed en enda m ening: clellt farlig därför att den ökar en av' väTa främstaalkoholfors "BA.tfolket är bara några äventyalkoholens prestige och däi-tör -kare. Han har länge studerat hå rare som sticker ut på en liten Bkapar nya alkoholvanor - man de båtspriten och representations seglats för att f A. lite spänning I lär sig 'använda nya och dyrare , spriten 80m skapare av nya alko tillvaron': . Helt genialt alltså'. VIImärken ·och dessa bUr symbolen holvanor. Vanor 86m ytterligar-e ken ansvarsfull och saklig jourför en kontakt med ·.d e finare mll- Bprider alkoholbruket och därmed nalistfk avspeglar': inte denna anajöerDa.. .o ckså ökar alkoholskadorna. lys. ÖP .göl- visserligen .spänstiga Det ha varit ärligt av Si. här skrev Bruun också 1 försök att sätta dessa ord t munNils Pilimer att I 881nma nb anget Dagens Nyheter. nen på. andra. upplyaa 1IIna läSare om att det "Så länge de som upplyser Men mej veterligen har jag aId110111 .stod l ledaren om båtBprlten om ,alkoholen inte Inser det rig . hört· 'eller sett nA-gon 'säga inte bara var DAgot som nykte absurda i att betona häLsoris något dylik1. Så jag mA$te endaSt som är ,knutna till akoho len och samtidigt tolerera mil uppmana. öP:S redaktion att ta. jöer där man söker Introduce COpyright på den här synnerUgen ,.. .ra nya dryckesVanor med hjälp humariitära analysen. Ni blir gaO 1_1• L' av .alkoholrabatter k8n alko Tanterat ensamma om att ha ~IL 'holupplysningen knappWlt ver ka trovärdig. Och sA. länge al- . PS. Om' redaktIonen ~ inot an h . koholistvården I sfn ambition fÖrmodan - ändå.. är intresserad Jag vet att jag är 100 procent Wallers, droppade publiken av, en att ändra människors . person av att bredda Informationen om jävig, men kan ändA inte IAta bli efter en. lighet Inte bryr sig om att vis de vietnamesiska bätflyktingarna. aU kommentera uirlkasIDsäDdare -sa miljöer utövar en stark pA. Och om du med feeling menar sA. .står jag gärna tm tjänst med om . Country Road . I !ör-ra OP. fr~1ng på allacrem som sö . den """' d h open fr'a mf" ' ur see. . . ~pan e ker ,en alkoholfri eller alkohol en artikel. .. Jag tycker du gör fel, lIOIl1 jäm- nen, slhittar du den bästa orsa-I kontrollerad tillvaro finns det Högaktningsfull tor .c ountryk.on.serten med · Tull- I . • 8E HlDAN 6 SE SIDAN 11 . ' STEN 'SöDERSTRöM vuorlrocken. Det är fråga om- en annan: musik, en annan publik och en annan tid, söndag eftermiddag. ' ,1P11II1IU IIU1111111111111111111111 minnmfllllu 1IIIIIIIIIIUlIIIIIIIIIIIII u IIIIUI 11111 Men bästa rdgm Söderström Jag var själv på Tulivuor1rock:: :: Inte var det nAn n y h et. på fredagskvällen, och märkte nu :: . Enligt tldningspraxfs brukar man ingen större feenngdär. ReggaeEN mEVUG GAMMAWANS I :: faktiskt . Inte sIA upp nyheter på bandet fick upp varven ett tag" ledarsidan. men sen folk kom underfund J;Jled LedanIdor ä.r d e b a t t-sldor att dom inte hade nåt nytt att:: :: såväl i ÖP som ' i de f1t>sta andra bjuda, utan fi;irsökte efterapa metidningar. Det borde också du ~ta. ra kända, t.ex. Bob Marley &: §_ Med kortcltaten f'ol'l!Öker Vi I _ _ spegla intressanta debatter _ på ten. - Det skrevs med anledning ,: :: begränsat utrymme. DärfÖl' är VI av att Smedsby-BobAck MU-förtvungna att plocka ut kärnan I ening så soUdariskt ftlIIte sig opp ett längre hillI.gg. till di tt försvar. (Vbl ~?. '7. ) i i l l l l O III1R1JIllIllIllIO lUll1111111111 IIIJJJ1111111111111111 1111 1IIIIIIIIIIIlIIIII II II IllIii Det intressanta I det ReUman KommentareD på slutet: IM c 'Q . . . . WfIFbC U" U • A)Pt - Båtfolket är bara några även• Ehrnroothska falet var att man Ha såm vänttar på naming gått oonttar aldär från både ärkebögehAU och so t yrare som sticker ut på en liten för läng, sö nu finns e till/elli ti DANS på claJdemokratfskt håll kallar din In- 1Jeglat8 för att få lite spä.nnlng .

ker

'Inte ,.rar det nan° sto··rre

f eel-IDO'

T'UJ.lVDOnrOCK

5 .S 5

O·· D E R U D D,E N

LQrd. 4. 8. kl. 20.00--01.00

RAMONA

S 5

I ett ledarstick ger öP:s re da ktion sitt ' tu'nga och ansvars 1ulla bidrag tllj -en saklig Infor mation om .. on>akerna till upp komsten av det s .k. Båtfolket och konsekvenserna av USA och EEC-länder upphört med sitt eko ställning tiD båtfolket "cynisk". i ' tillvaron. nomiska stöd åt Vietnam . Sedan det där ledarsticket som ••• ja, den är baI-a en ironisk ÖP: s egen analys är så till den du så totalt har fAtt om bakfo- konklusion av S-B dfff:s resone mang. Ett försöka« visa det absurda I det resonemanget. Ironin . bar tydligen gått dig helt förbi - kanske för att ditt resonemang faktiskt ligger Ute ät de där nöjesseglatshållet •••

att

skulle

4$.

4..

5 5 =_5

5 5

b, .

S.RANDPAVILJONGEN • I LAPPFORS

'Jag trivdes utmärkt på Country Road'

onsd. 8. 8. kl. 20.00

SOUND

Till slut: Naturligtvis är du vä.lKom och bekanta dig med ett "nygammalt" .. kommen med en artikel om din ställe. BASTA ULRIKA. du har säkert uppförandet hos folk, en föränd-I syIi på båtfolket' Arr.: LUF fullkomligt rätt när du tycker att ring till det sämre enligt min me. du hamnade på fel ställe då du . 11 PETER GRANS'l'RöM .'-~._"=_A",.ulIII.""""A""""'."'''''.''''''''''''.,.. """.IIIU••,......... _..__ ..""4I11U••,..... 1IIIII. .....II'II'Ii.iJo kom till Country Road 13 Con-sert

SE ·-SIDAN

......

på Emet. Det tycker nämligen CCCCrJt'"l"JCD"FJDFJFJ~"C ,Cl rJrJaDr..;FJaFJFJFJFJFJFJFJFJDaaFJFJFJDFJFJFJaE också jag, och säkert många and- PlI W W W W ra med mig, efter att ha hört IlA

~/7 . (

dina Jagåsikter för minomdeltillställningen trivdes utmärkt IC där och tycker Inte alls att det var för dåligt "drag" . där. Tiliåt mig påpeka skillnaden mellan tllI-

___

g g

ställningarna du jämför med var· andra, Country Road 13 hölls en

eftermiddag och Tullvuorirock en

:~I.

konuner

enorm förändring I

GAMl\;I_ tWANS tf el ~1

viket redan förklarar myc- eeee Sen har vi publiken. De som kom till Emet var alla nyktra, åtminstone ·efter vad jag kunde se. De som var i Halkosaarl var däremot, sA. gott som alla. mer IlA eller mindre berusade. Det åstad-C

K'LACKEN Ll-II bY

SERV.GR. l

ORDN_GR. ~

l~rd

. .

kl 20 01

Max Skos!s.* UJ

4)..

S'n"pt dä.,.

nIan trivs!

e e ee e e e

El gDe

~ W ~

.aDDtU::U.1aaaaaDDDaDaDaaDaDDDDDDDDDDDDDD~aDDaaaaaal

•

Torsdagen den 2 augusti 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

. ;;,~:

FREDAGEN 3. 8. kl. 20-01

Arhu ndradets "grea se·fest"· Otroligt men sant, vi I'y ckadesfå 'tag i Sveri· ges mest efterfrågade band just nu:

Stockholmskillarna med pomada i håret och femtiotalsrock på repertoaren. Kom och se en 2 x 45 min. show utan like! För dansmusiken svarar

SOUND • Ingen åldersgräns • BUSSAR: Vldjeskog: Småbönders 18.45, Terjärv 19.00 via Kolam, Lappfors, Esse. Kronlund: Såka 19.00, Gkby 19.15 via Kranoby. Haidin & Rose: Oravals 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via Jakobslad 19.40. .

!MAXMO DANSBANA.t'..<J~ Sista chansen att denna sommar få uppleva en mysig

Häng med på sommarens sista

GAMMALDANS

FREDAGSDANS

lörd. 4. 8. kl. 20.00

fred. 3. 8. kl. 20.00 med populära

ZOTCH

SVE,NNAS

rnnrr=DDIA·NS~·Di~ITTEREs'SIE·n···I··'i B

·J;?

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

~Ö;~;E~d;~.::-;lT •

Inträde 17,

BUSSAR: Ekman fr. J:stad 19.40 via Källby. - Kronlund fr. Sälta 19.00, Karleby 19.15 via Kronoby. by och Bennäs. - Ekman fr. Terjärv 19.15 via Kolarn. Snäre och Bäckby.

•

ORDN.GR. 4 ocb 15

Sjönejden fr. Vilobacka 19.10, Purmo 19.30 vIa Fors

tJIJDOOODOOODOOOODOODDDOOonrJOnoDOOOOODlJ(JOliLIODOO1 •• j("J["][TTD·X IOODDDDDDOODOCl[]OODDODDDDDDOODDDOODDDD:D:'1000oooo00n

!CD

Il S T E R C O T T N I ~ Ii .-\ . PO~ ii ,', N

Tor8dagell den 2 augusti 1979

SENSOMMAREN ÄR HÄR OCH MED DEN, FÖL J,ER EN RIKTIG MYSARDANS PÅ CARPELLA

r---------------------------------------.. LÖRDAGEN 4. 8. 'KL 20 ! I

EXOM

~-----------------------------------~-----_.

CLEOPATRA

INFLAT,IO,N

DISCO

& NOISE TURAS OM PÄ SCENEN

•• •

~"""'~:a-ll":

MillE *

Folkpark

Malax

•

Aldersgräns 15 år . BUSSAR: Håkans fr.n.torget 20.30, direkt, 21 .10 direkt Haidin fr. Oravais grill-center kl: 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.50 Majors fr. Sundom Näset kl. 19.30 via Munsmo, Solf centralbutik kl. 19.50 Toby stenbro Gam Vasa Kungsvägen, Smedsby.

Atergång till det normala Lö~dag 4. 8. kl. 20

Väl mött ändå! Söndag 5. 8. kl. 20

Lions traditionella GAMMALDANS med TERIBOYS Nästa lördag: ZOTCH & TEAMET

_... .

Minns ni dem från Ifjol? Österbottens populäraste 1111111.#.#IIIIII~II;#.II.1I.1· Med service. Minigolf, bad o servering dagUgen -

·: .

.Ingen busstrafik denna helg -Aldersgräns 15- årl

, Fagerö • • • • • • • • • • •I • • • • • • • • • • • . . . . .. ; . . . . . . . . . . . . . . ..

. -~

,r~~

Två toppen orkestrar • ni• •Inle k an Dllssa

•

•• • :: • •

•

. •

:: •

•• • RANDEWOO:=

•

LäRD. 4. 8. kl. 20.00-·01.00

EXODUS Toppenstället i Sydösterbotten rr.

•

rr.

KaskO Via Näsby kl. 20. ..... Wester Lappfjärd Via K:stad, TjBck, NäBby kl. 19.10. BUSSAR: Haglund vla övermark. HäggnUs, Ostra linjen. Yttermark Och NäverA.a.

AJdersgrAos

15u •

Ingves kL 19.20 tro Sldbäck. 19.30 ~. Pörtom •

•

' - . E: • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Fag~r~; ,

näs-I gang,

. som vi kan tillämpa för vär ta konsert. VI ser ocksä mycket gärna, att publiken trIvs, och hän. ' . ken i de flera tiotal tomma spnt- ' ger med f svängarna.. Men tyvärr flaskor 110m rullade mot scenen är Vi ett st1llsamt släkte, ätm1nsunder kvällen. tone nyktra, och det är litet svårt Frän arrangörshäIJ är vi myc- att skrika och klappa. . ket tacksamma för alla goda Ideer Sen nu diskUBSionen är 1 full ,

•

INTE VAR

hoppas jag, att nån annan 30 med gänget på TulivuonrocK. också kommenterar vår konsert. där medelåldern är ca 15, och 80 . Goda ideer mottas med tackBa.mb. " ell procent av pu liken mer er het,

. mindre berusad tycker jag är litet

Men att jämföra publiken l orättvist. Emet en söndag eftermiddag. där medelåldern är nät mellan .och BOY WISTBACKA

DA bUr du tyUd a9 detta DI\ got redan I ansatsea aH skäll-. ka ögon något.

A.KE ANDERSSON ,.". ;;.,.

Torsdagen den 2. augusti 1979

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Gunnar Särs valde civiltjänstgöring:

GUNNAR SARS är en helslng forspoJke med rötter I Vasa. För tillraUet gör han dvil tjänst på Roplll"näs sjukhU.8. Gunnar är teologiestuderande och aktiv I bJ.a. förbundet Kris ten Skolungdom och I den kristna ungdomstidnlngen Se napskornet. *en

.. ",.. . n..... .. att

stället för springa om kring I gråa kläder, och leka fiender och vänner och åla i skogen och avfyra vapen Job bar Gunnar dagHgen på Ro pa.rnäs sjukhus.

Han Jobbu med människor som har det svå.rt. Försöker ge dem något positivt I tillva ron och hjälper dem att ot ,vecklas. Han är s.k. fritids ledlll"e ocb jobbar med att ut veckla patienterna med hjälp av terapI och underhållning. Tilltron till medmänskan, käl-leken till nästan är ord som återkommer I samtalet med Gunnar. Han sticker inte under stolen med att hans kristna. Uvssyn gett honom tilltro till behovet av att värna. om po sitiva grundvärden här I värl den. • Leva f konsekvens

med Uvssynen

-- Jag tror att jag är orsak till mindre skada här I världen om jag vägrar vapen. Inte för att det primära I mitt fall är att slopa arm {m utan det pri mära är att leva I konsekvens med min livssyn. att bygga upp samhällen och strukturer. levnadssätt som är snälla och som Inte skapar ' förtryck.

mina motiveringar - såväl re ligiösa som humanistiska för att jag vägrade bära va pen. Denna bör tillstyrkas av tvA personer. Efter det kommer frågor och

samtal pA staben.

Gunnar säger att det kan synas I historien som om vAld ger resultat men det cyniskt att tro att det skulle skapa något bestående, dA. det som upprättats med våld mAste upprätthållas med väld. • .Omotiverade frågor Gunnar bill"' tänkt Igenom det här noggrant. Han säger Gunnar berättar att man kan att han f 'första band är en få trettio frågor att svara på oplnlonsbildare som utgA.ende , som kan lyda bl.a. på det här fr1'# -sig själv vm leva I kon sättet:

sekvens med sin övertygelse och som har en stark tilltro . ' VariJrån du fAtt dina att det går att åstadkomml1- Idoor. vilka törelllngu tlUhör nA.got - utan väld. du 'l Hur sknUe det ba gAtt om Inte världen ställt upp mot • MaD mAsteorka mtleJ' 'f . Inställningen tiU pou tro på SIg sen 'l Vad mr du slruJle bän da om vi sJopu amloo' Kärleken till, människan och " tUl att bevara det positiva .•. På, frågan om instä·l Inln G\,lIlI18.r har täJ:1kt Igenom det gen till polisen svarade jag di· " bär och han medger att det är rekt , att jag inte har anhållit ett ställningstagande som 8yn8 om int bli , befriild frin polls utåt. tjänst, Jag kan Inte förstå vad den hade med det här att göra, - Man måste tro och orka överhuvudtaget upplevde jag tro på sIna motiveringar. frågorna som omotiverade. när .Jag.Jlade tidigare haft mast frågor av allmän karak uppskov för studier och när tär.Jag hade en känsla av att det blev klart att jag inte me man ville ställa frågor som ra skulle fA. det; lämnade jag skapar osäkerhet. ID en anhAllan om civIltjänst

na grundläggande motivering ar till mitt val av civiltjänst. Gunnar säger som tips åt' andra som vill välja clvUtjänst att komma \hAg 9.tt man Inte behöver svara på en viss fråga om man är osäker. - Man lUUl t.ex. säga att den här saken och aspekten har jag Inte funderat på, ' där för ban jag inte svara. •

Två personer

som assistans

Gunnar var dock förberedd

på frågorna . eftersom han va

rit med tvA. gAnger tidigare.

Den 80m anhåller om civil tjänst får nämligen ha två' personer med ,s ig vid förhöret. Nåväl. Gunnar fick civil tjänst och jobba.r nu som fri tidsledare med att med hjälp av 'socioterapin utveckla pa tienterna vch deras kontakt förmåga på Roparnäs sjukhus. Han berättar att han med hjälp av underhAllning, bild terapi och rilUslkterapi rörsö ker utveckla deras förmåga att kommunicera med varandra och omgivningen. - Det är varierande, Intres sant. l bildterapin amiänder'vi färger Sedan diskuterar vi vad de ästadkommit. Underhåll - Det fanns Lex. ingen frå ga om min inställning till våld ning igen kan vara lekar, pro gram, 'teaterbesök .' l år skall eller inställning till dödandet. vi Lex. se Närpes och [(ors. som slwlle ha utgått trän ml-

holms sommarteatrar. - Det är ett verkligt me ningsfyllt arbete, att ta till va ra mänskors resurser. att hjäl pa till att göra deras tUlvaro drägligare. Man känner att man gör något av betydelse och att man betyder nA.got_

Exempelvis då en patient skrattar oftare då m&n är där. - Jag är nöjd med mitt val, Inte är det ansträngande~ men å andr!l sidan ,har jag Inte hel ler sökt det för att slippa lät

tare undan.

Därefter bade jag ett samtal med en major pÅ sta ben; Då lämnade jag ocksÄ In .,.

TR). . . . .

iJ'Ot4c, . . . . . . . . . . . . . . . Qu •

.........,U.lllbE...... 4C'.'U1q4Qu.

""lDoA'

Man borde fA. fredsun dervIsning I skolorna. då skul le det bli fler som skulle tän ka noggrannare genom proble ,matIken _•. som verkligen är värd. att fundera pA..

ERIK HAOOMAN

Såhär 'gör du

ha.r

och en vägran att bära vapen.

Vi resonerar kring varför Så få ännu anhåJler om c\viltjänst. Gunnar 'Jäger att det informe ras alltför litet om möjlighe ten. Vidare tror han att det beror på att fredsarbetet har fått en negativ klang.

Först skickar ' du en anbåUan om , clvUtjänstgöring .och en "vägran att bära,vapen' - med motiveringar. Do behöver oekså t.vA personer som pr I god., för dig skriftligt. . Om du vW ba mera upplysningar kan , du ta kontakt med clviltjänstgörarförbundeteUer bekanta dig med derae bro- ' scllyr. I denna tar man upp' de vanU~ argumenten och svaren pA dessa. _ ) Det' är O<'kså skäl. att förbereda sigocb fundera igellODJ pro blemet. Varför inte ta kontakt med någon som gör eUer bar gjort· ctvUtjänst. Ta också kontakt med orgamsationer eDer institutioner som har civlltjänstgörarplatser, t.ex. sjukhus och Ik ommunalför bund. Arbetskraftsniinisteriet bar enilllta över dessa. Arbets givarpn gör sedan en anbAllao om att fA -anstäUa dig till ar·,

betskraftsminlsterlet.

I framtiden skaD det bli mera platser för civUtputstgörare,

bl.a. '.lommermail att kunna Jobba i kommuner. Vidare ~

det bUvlt bättre på det sättet att man vid plaeeringen försöker

tillgodogöra sig densökandesutbUdning och färdighet. CivUtjä'n stgöringen räcker 12 månader och arbetslvaren svarar för kost och logi_

rwn .. • ' ' -

o · ...

ttas ... , • ....,. .,. ___

et.e~

est"""

Ott •

Torsdagen den 2 augusti 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

~=====!!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~_!J

• HÄROM DAN såg jag ett par flickor i lS-årsåldern åka nillskridskor l Jalrobstacl. Iklädda Satinshorts och T-skirts med nummer ätta på . yggen. Mode. Runt torget är kJädseln slattriga jeans. T-skirt. Och jackor med DAt amerianskt textat på ryggen. James Dean-dyrkan upplever en andra vår. Medartlkelserle i Suoslkki. Med avdammade gamla filmer som gär för fulla hus. Som "Ung Rebell". ,= Den amerikanska lifestylen har vältrat över landet. Skalet aUtså.

Synd att vi inte fått moo de inre attributen ocksä.

Det där utåtriktade och öppna sättet att bete sig. Lättheten

II.tt få kontakt med andra mänskor.

***

. ' I COCCOLA har nIan bildat en Hot Road klubb för dem som gillar att flyta omkring på stan I stora amerikanare. I Jakobstad är i stort sett varannan bil vid torget av ame rikansk bensinslukartyp. Samtidigt snackas överallt i Europa (närmaste land: Sve rige) om oljekris och b~nsinraiIsonerlng. Tidigare hade vi i Finland så energisnåla åk. Nu ska det va stora. I USA gar utvecklingen mot mindre, energisnåla bilar - en utveckling påskyndad av energikrisen. Varför sk!) vi alltid sälla ut och ta in de negativa Impulserna utifrån. Och aldrig lära oss av de misstag som dokumenterats I andra länder. Som grundskolan i Sverige till exempel. Varför trilskas vi med att lära oss av egna misstag, när vi kan lära oss av andras?

PETER GRANSTRöM

James Dean

D MARIA ERIKSSON har sett filmen "Ung Rebell" på Star i Vasa och berättar lite om

the big star i filmen - James Dean eller Jimmy Winton som han egentligen hette.

D Han föddes 8. 2. 1931 och dog 24 år senare - och var eD legend redan då.

D Nu - när SO-talshysterin flödar - har Dean-dyrkan upplevt en ny vår.

iilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll11111 If 111I111111II1II111mllllll~

• l

Ommast av alla dem f4 sonl åkt genoln livet i 130 knyck

sand e Porsche Carrera I 130 knyck när kraschen inträffade - den 4 oktober 1955. _ Pojken dog I rätt tid, han bade aldrig kunnat leva upp till sitt rykte, kommente· rade Humprey Bogart, James Dean var alla ton äringars' Idol på 50-talet. Han vågade bryta Sig ur mängden. gli. sina egna vägar, Då hade man ännu inte bör jat prata om "tonårstrots" och "åldersklyftor", James Dean har hunnit med verka I ett dussin TV-shower, två pjäser på Brodway och tre långfilmer. IdOlen ,som blev en myt re dan när ban levde. När hans mor dog flyttade han till sin fa.ster och farbror som bodde på landet I ,Far mount, Han var mycket för tjust I djur men sedan över gick hanB intresse, Ull moto rer. För att förtjäna pengar, så körde han buss, gjorde reklam åt Pepsl Cola, plock,a de disk på en barservering och sålde gll;lss

J ames Dean var bara 24 är när han dog I en bilolycka norr om Bakersfield. Det var hanB kamrat Rolf som körde Jimmys splitternya sllverglän

I{arleby går samnIan

Mikael Sund fors :iger en Ford Falcon och är med i KURA. Pil Leo Nyqvists Pontla(' sHter han själv och KristerWi~n. Bredvid den har Krister parkerat sin ZE>pby!'. . (Foto: Robert Wiik)

Hot Road klubb kör igång Ioch Krister Wislm. Alla tre

•

James klarade sig undan mJ lItärtjänsten genom att säga att flan ~äg fram emot att fil dela sovrum med sA många pojkar p~ on dng ! '1

höst

Vet ltlaraCle mte mlHtärför läggningen, Fjorton år efter Jame;, Deans död hittade 'lAgra joUl nalister världens mest hängl\' na fan I New' York: En dA 57 -äng Kvinna, som ägnat sig' helt .... t folk son-' velat tala om James. Varje är på hans dödsda?! anordnas j Kalifornien proces sloner på den väg där Jimm\ förolyckades Hade James fätt välja hU! han skulle sluta, ~kulle det nog ha blivit som det blev

DRAMATISKT!

Nu när 50-talet är inne än det var på den tänker man pA James Liknande kläder sälj!'! I sor och t-shirts med namn och bild osv Legenden om James tvärast, trotsigast men mast av alla

mera tiden Igen mas· hans Dean öm·

UNGREBELL är en gripande ftlm och en ftlm med spänning och InDt'JtAIl.

Ung Rebell handlar myckel om .JImmy' själv. En rebell ständigt sökande, Tvärast och buttrast, men önimast av alla dem lIOD1 aU· tid kört 180 km Itlm genom

Hvet.

få bort gaturallyt. Eller åt ortsoand I Stockholm. bliVIt som .<{er Arets nöjessuccll I, Sverige härskar de svenska och finska minstone få ungdomen att kö marens mest e~erfrågade P'I 'O var ett faktum. Orsaken till att Sopparna nu så. klubben kommer att vara ra ordentligt. Gaturallyt är ju gram blandnöjesarrangörerna tvåspråkig. inte sålätt:itt få bukt på. Genombrottet kom t och me<! besöker Finland, trots att de pi. hemmaplan har sA mycket jobb ' __ Vi satsar pa att hyra' ett Det var allt -vad KHRA, :s ett uppträdande I Jerry Williams de bara vill - ha. -är att de under g arage där man kan reparera ordförande Leo Nyqvist hade Show t slutet av förra året. Efter sitt första' besök här t vintrall gamla bilar. Främst då ameri- P.tt säga så här j föreningens det bar det :lnabbt Iväg uppåt fick ett synn~rllgen starkt gen kahare, men även 'andra bilar. gröna skede. Men du som bor Vid, Mldem-festlvalen I Cannes I ,' svar på sin musik. Alla bilar skall i varje fall gÖ" i närheten av Karleby och har januari väckte Sopparna en smär Musiken som Boppers spelar är ras i skick. en amerikanare ta chansen och re sensation. Fransk TV bandade _ Vi strävar också till att åk till Seljes! l deras show och den har fönltom kända femtlotalBbitar av typen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _- - - - - i Frankrike visats i EWlgien och '''i'eenager in love", "Mona LIsa" Kanada. Samma månad gjorde de och naturligtvis "Goodnlght även en svensk TV-show I serien Sweetheart'. Däremot fAr man ald rlg höra dem framföra bitar av "-På stan". Elvis. Han är för bra att kopiera I maj var det premiär för tycker Sopparna. Gruppen har gjort något som sommarens folkparksturn~ på Tre Soppprs upptrl1dde I går l 'Femtiotalsvågen drabbar I vec kan österbotten I egenskap av mest liknar en kometartad karrl Gröna Lund I Stockholm. Inte Aminne och Aterkommer på fro>4a De tre som drar klubben är Sveriges mest framgångsrika band är. På knappt ett år har bandet, ens ett iskallt majregn kunde ky gen l Forsby. från att ha varit ett okänt för. la ner varken publik eller krlt1 . Leo Nyqvist, Karl-Johan Bäck pA området. The Boppers.

Om några veckor startar en ny klubb i Karleby. De~ kom mer att få namnet Kqkkola Hot Rod Associtation (KHRA) Det är en underavdehJing till FHRA som har över tusen medlemmar. Någon gång i augusti !lkall man ha American ear meeting vid Seljes. Datumet är inte rik· tigt klart ännu. Lite program skall ,ordnas. och ett pris för meetingens snyggaste bil. Senare i höst hoppas man kunna ordna en bilutställning, Det brukar dra mycket folk. Man har också planer på att i framtiden ordna Dragracing tävlingar.

De-

Boppers på besök

Ö S,

E R BOT T N IS KA P OST E N

~I------------------------------------------~--------------------------------------------------------

______________________Torsdagen ____

den 2 augusti 1979

Ur trafikdjungeln • • In l ett otrolig lugn •

P ARIS. mellan planteringarna. överallt vaknade. Ganska imponerande i Ett ord. Fem små bokstäver. Batt mänskor och läste . eller ma- och för sig. M en det oaktat tillräckligt för att ta de duvor. Eller bara satt. -. sätta fart på fanta s in hos de flesDen frid som härskade var när- • Fräcka damer ta av oss. mast otrolig '- mitt inne I en av Före vi reste hade vi fätt rå- världens största städer. • DET FINNS fräcka typer ock. det att Inte åka till Paris om vi Ska du till Paris så sök upp så. Då vi satt bland förvarings inte tänkte stanna åtminstone en parken på kartan - den ligger !)oxarna på järnvägsstation och åt vecka Om man ska till Paris I västerut från Gare du Nord, järn- I kom två unga damer fram med för att se på sevärdhete r är det vägsstationen man anländer till I varsitt plakat l handen. ett syrinerligen klokt råd . om man kommer norrifrån. På plakaten stod något otyd Ji)et förstod vi efter ett och ett Det är en bit att gå. Men det bart textat och medan de mum· h a lvt dygn. är värt promenaden. lade något lika otydbart täckte Men det finns annat än "seJag lovar. de över en väska som stod mellan värdh eter" att se. På återvä g frän oss - med bl.a. två kameror I Triumfbilgen travade vi rakt In i • Lätt att bli bestulelI med plakaten. paradiset åtminstone kändes VI blev lite konfunderade tills det så. '. I PARIS är det lätt att man min kompis säg att dom började «'rå n larmande gator där djun- blir bestulen. I Nice träffade vi treva l väskan. Trots att vi s .a.s. gelns lag tycks råda - kör eller två svens\{ar som lagt sig att so- tog dom på bar kärning verkade bli påkörd - kom vi in I en liten va utanför stationen i Paris. Den de Inte ett dugg generade. park som visst ska heta Parc de er.a hade haft 100 franc i 'e n liten Snarare så att de blev arga på Monceau. En massa l=miga träd plåmsa nerkörd I bakfickan på oss för att vi blev förbannade på och hög a häckar skärmade ef fe k- jeansen - och dessutom sovit med d e m . tlvt av trafikbullret från gatorna böjda knän. Man fåt onekligen se ett och som gick 'llldeles Intill. Trots det hade nån lyckats lir- annat. Smnl8 sandgångar vindJ Bde ka upp plånboken utan att han JOHN AHUNG .

.... .....................................................

faller jag för frestelsen'

~Snart

och dricka öns specialitet Rezina zina (vin gjord på sav) rätt myc Tänk att mitt Inne I storstan, avskärmad från bullret. få sitta ket. Han började prata med mig och titta pA ändema I all8köns ro. på någon uteservering. rätt försiktigt och försynt. Rätt dessutom ett annat djur, vUket • Förgylla tillvaron som det var satt vi Införlivade I • Vi pratar med kom jag Inte riktigt underfund ett livligt samtal som varade i Som pricken över I: et friade händer och föUer med. men i alla fall skänkte flera timmar.. han djuren lfrA.ga Ull infödin han och ville a.tt jag skulle "Iör- , NI skulle se hur jag pratar med' Han berättade att han kom frän garna, som använde pälsen!lf.' \ gylla" upp hans sista år här I husfolket, i princip med både hän- AustralIen, men haJre bott uppe potenshöjande medel och At upp livet, pengar hade han sä jag der och fötter, ' med den grekiska bland bergen 1 VIa Mari en skulle -fA leva som en drottning kötet. jag lärt · mig uUm grammatik. dalsänka, där man odlar värl Dom var · sA. tacksamma att resten av mitt liv. Dom begagnar sina få eruJtaka dens frukt - j ett och ett halvt _ dom utan pardon skul~ skänka SA man kan låta tillfällena gå. honom en tjej Ull brud. ur händerna. Han var tyvärr Inte sA. för PA tyrs veckor har jag fått tjust t {'ärgade mCkebam, IlA. erbjudande om att bli adopterad ban blev tvungen att rymma på lkarla och erbjudand.e om att fältet för dom förstod inte rlk pli rikt gift här på Samoa, dess tigt bans motiv, sA dom ställde utom vill familjen jag bor hoa till med ett hejdundrande "kan att jag skall flytta hit så små Jag tror definitivt på lagen den upp hade kassetten niP1tlbröUop". ningom. trycktsiltop med påföljden om alltings jävlighet. Men han hann undan som Hittills har jag klarat mig från att bilderna blivit ljusska På den bär sidan finns två sagt var. att falla för frestelsen Jag '" dade.

exempel på denna lag. 1939 åkte han 1n I kri2'et, kanske tnte är medveten vad jag Gnn-Marie Aströms kamera Sex rut~r av 36 var använd·

svarta bältet och 5:te dan I -ka-går mtste om . .. bara.. har definitivt sagt upp k_on rate hade han också på den tfMed saltstänk traktet - så nu blir det inga Det lär dock konuna fler GTTN M'\RfE den. sköna greklandsbilder till ra.pporter från våra beresta

Hej igen Torsdag igen! Dagarna flyger iväg. man hinner liksom Inte grabba tag I dom förrän nästa dag gryr. Just nu sitter jag på ' altanen till huset jag bor I och dricker grekiBktkaffe med den familj som jag har fått turen att bo bos. !!Om en familjemedlem. Jag blir uppassad som en drott ning och får Inte betala en enda drachmer fÖl,' .allt jag får -mat, kaffe. rum etc. Familjen är Inte rik - snarare hör dom till dom korrespondenter. Kanske Iyc· storyna. fattigare . John Ahläng skicka.de med kas vi bättre då ••. Speciellt som dom skickade sin en kassett om 36 bilder från äldsta dotter, Maria, till Tessalo PETER GRANSTRöM Paris - men under fJygfär nlka t förra veckan, där hon gtfte sig. Som .föräldrar till bruden skickade dom en ansenlig summa ord engelska och tyska - men år och skulle stanna där kanske " pengar som hemglft med henne vi förstår varann och det är ju ett år t1ll. I Då jag p';Oda.· till Dig ränder pede så Iä.tt nä.r hon for. Han hade varit gift med en huvudsaken. -ringarna pumpar sig själva I Häromdagen då jag kom från tyska, som hade dött I cancer och F'ör mig är det medlut fast andra har slä.tt; som jag var en exakt kopIa av. • Jag börjar badstranden satte jag mig ner på landskapet syder i riktning mot Dig. platian och tog "ena frappe" (en Därför kunde han Inte låta bli /örgrekas, iskaffe). a.tt komma över och prata med Då jag pedar till Dig rullar pede så lätt Dom vill att jag skall stanna Som jag sitter där I .s kuggan mIg. -- telefonstolpar fledar förbi! hela min Semester hos dom eller under ett parasoll och pustar över Förr st;()d de glest men i dag står de tätt; komma tillbaks till Samos så fort värmen (pluS 35--40 grader) kom • Han hade skjutit metrarna krymper r;å vägen till Dig. jag fär tillfälle. mer en stor, tjock "fabror" utan 5.000 elefanter Jag har ' kommIt så långt i tänder, i lätt urvuxna kläder,-dock Då jag pedal' till Dig följer vindarna med Han var en mästare I att be mIn "förgrekning" att jag nu som med en nyskräddad kostym i ett titta hur passligt de vänder I rätta. och jag fick mig hela hans sagt sitter på altanen och dricker , papper under armen. DE' blåser i ryggen på mig och min ped. livs "story" på dom timmarna, kaffe vid 8-tiden på kvällen. och speedar mig snabbare framåt till Dig. och det var inte ilte. Det är kvinnornas vardagsnöje • Han såg ut PA 1930-talet Jagade ban el~ ' att sitta och titta på folk 80m OSKAR SÖDERI_UND alt gilla Rezina fanter l AfrIka och sköt sam var.ldrar förbi, ner mot platian Jtcuget) för att äta sin middag Han såg också ut att gilla Re· manlagt ca 5.000. Han Jagade ~""'''''''''''''''_'''''''''''''''''' _ _''''''...,.._ _ _

~ådan

otur

Frian visa

OSTERROI

Torsdagen den 2 augusti 1979

Runar Holm var med från

'. :

~tart:

• 'Det gällde att tilS·U ·· .,

vilken by som var b··ust •

Jag kommer ihåg att vi hade ett jäkla gräl med Singsbyborna på trappan vid Karperö uf:s lokal år 1946. Vi grälade om vem som vun nit ringfotbollen år 1939 just före kriget. Då var Sven-Erik Glader 16 år och försökte komma med i Karp€ r ö uf:s fotbollslag. Han berättar episoden då ÖP gör en försiktig trevare om Den unika han vet hur länge ungdomsför eningarna i femte ungdomsrin ring fotbollen gen har sysslat med fotboll. Sven-Erik visste också berätta namnen på flera av spelarna kraften för de föreningar och 80m varit med. spelare som deltar i ringfot bollen. •

Start 1933

Runar Holm - centerhalv i Karperö uf:s lag på 30-talet och ända in på femtiotalet berättade att ringfotbollen star tade år 1933. Han kommer ihåg att åtminstone Skatila, Vestervik, Singsby, Gerby, Kar p·e rö. Sundom var med. - Karperö och Singsby var de stora antagonisterna på den tiden. Det var hårda tävlingar om vilken by som var bäst. Vi hade sportklubbar som lydde under ungdomsföreningen och som hade hand om fotbollen . Framför allt gällde det att visa vilken by som var bäst. Fortfarande är denna motiva tion nåeot av den .främsta driv-

EU . på

- Jag kommer ihåg att det hela startade ganska spontant i början på 30-talet. Senare startade Anselm Anttila, dåva rande chef för fotbollen i Va sadistriktet, en serie. Den kal lades för mjölkserien, eller grundserien, där vi också var med. Jag kommer också ihåg att jag representerade Karperö på ett årsmöte i Vasa. Holm berättar ~tt publiken var i första hand byborna. Nå got inträde upphar man inte för matcherna. Ibland sp€ l ade man mot "riktiga" fotbollslag i s.k . vänskapsmatcher. Bland annat spelade Karperö mot VIFT<:s juniorlag.

•

I S K A P O S T E"

ÖP-kommentar

Man kan ju fråga sig vad det är som har gjort att fotbollen så länge inom Lemte ringen . Per sonligen är jag nog beredd att säga att det finns något aU finna i den byandasomräder i Korsholm. ~lan t'ivlar fortfarande om ·vilken by som är den bästa precis som på. trettiotalet. Och inte blir ringfotbollen sämre av det. Den aktiverar ca 800 personer en gång i veckan under sommarmanaderna, den ~kapar gemensl\ap och får folk att hålla konditionen uppe. Vidare kan man säga som Raimo Vesanto på bollförbundel att det är en positiv företeelse på alla sätt. Vesanto säger att Femte ungdomsringen gör ett värdefullt PR- och piojärarhetf' för fotboUen på. landsbygden. Samtidigt är serien unik i landet, Vesauto säger att han inte I.änner till något liknande på annat håll. En och annan lovande fotbollsspelare fostrar o('kså dennn hTeda motionsaktivitet. Ibland händer det dock att motivationen sviktar. när man spelar isanuna serit' år ut och år in. Det är kanske så man skall tolka det att Kvevlax ungdomsförening nu spelar mf'd ett eget lag i division 6. Vore det kanske en ide att utse ett Allstarlag efter varje sommar som simlle spela mot någon av de etablerade fotbolls klubbarna. Hur som helst en verksamhetsform som har hållit i 3ig och som kommer att hålla. Verkar det att vara - i motsats till mycket annat Inom ungdomsföreningsarbetet. iOm verk~mhetsformrutlat

Inga tränare

Vi tränade fotboll på ,somrarna och på vintern var vi med och gymnastiserade. Inte tog vi fotbollen så allvarligt, med sikte på att bli några sto ra stjärnor. Vi hade ju inga tränare, men vi frågade råd av spelare i Vasa. Under kriget var det sämre ställt med spelandet. Holm sä ger att man nog spelade ibland men inte i serie. Efter kriget kom serien igång på nytt och då kom bland annat Oravais med. Holm räknar upp spelare som var med då som Lex. nu varande kommunaldirekWren i Korsholm. Jarl Beijar, Elmer örndahl. Holm spelade med ända in på 50-talet. • Dött på 50-talet ERIH ")lGGMAN Ringfotbollen försvann i bör jan på femtiotalet i och med att det bildades specialklubbar inom Femte ungdomsringens område. Allians Meteor, BK-48, bundets . Vasa distrikts regi, holms uf, -72 Korsholms ufo -73 främst med tanke på domare Korsholms uf, -74 N. Vallgrund. IF Hoppet är några. och spelarförsäkringarna. Därefter var det paus ända • . 1975 Karperö uf, -76 Böle ut, in på 60-talet. · Alla som ville ocksa historisk. -77 I d IV, ' B'"o,e, uf il d I' VN V II åAr 1973d var mf . . . aspela fick utlopp för sitt in D starta e da otbollen mom ..grund, -78 N. Vall rund. tr ~sse inom specialföreningar femte ungdomsrfngen och b l e v · g na. succe direkt. Damernas turnering: Ar 1966 kom fotbollen igång igen inom femte ungdomsrin Femte ungdomsringens fot gen och sedan har den pågått bollsmästare åren 1966-78:. 1973 Uf Hoppet, -74 Smedsby varje sommar. Ar 1975 över-. 1966 Gerby uf, -67 Uf Hoppet, uf, -75 Smed.sby ut, -76 Smedsby fördes femte ringens fotbolls- -68 Korsholms uf, -69 Karperö uf, ut, -77 Iskmo-Jungsund ufo -78 turnering igen under Bollför1970: Singsby uf, -71 Kors Uf Hoppet.

Tyskland~l'esa:

GemRnskap och påirestnin~ar

.~.

l\-Jin väckarklocka ringde ett pllr timmar tidigare än van li~t. Sömnen stack. ännu i ögonen när iag med stilla för väntan tog mina väskor för att gå till bussen. I dag hör jade Ty.s kJandsresan. (1n~domsl(örens Tysklandsresa. ..EvangeliSka Ungas ungdoms-, om ramen för den Internationella kor (130 ungdomar) gJorde en kulturveckan - Kieler Woche. resa via Sverige ner till Tyskland Det blev mestadels fråga om för att där först och främst sjun aU sjunga u~omhus på olika till ga ut det glada budskapet om je- ställningar . Bl.a. deltog vi I en BUS Kristus; men också för att ge ~jättebarnfest" . där fantasin san· som att återse gamla bekanta, nom olika folksånger frän våM nerligen flödade från arrangörer vaM vi än kom. Iand presentera något av vår kul nas håll. Vad man särskiltmjnns , Dagarna 1 Sterley omfattade från dagarna i Kiel är den pro tur grampunkt som på tyska hette bl.a.. besök I två skolor, den ena I Sverige uppträdde vi bl.a. på "Regatta-Begleitfahrt": vI fÖljde I Sterley, den andra I det när en . gågata i Norrköping. en verk regattan I en ' större båt. Snlen. belägna Ratzeburg . Förutom att samhetsform som vi kanske inte vågorna och dt> vita seglen på de vi presenterade osa och sjöng tidigare praktiserat I så stor ut talrika segelbåtarna, -glädjen över några sånger stärk:tes också kon sträckning, men som efter den att få vara med, allt detta fick takten genom s.k. ·'länderspiel". här resan inte längre känns så oss att spontant stämma In I sång landskamper t fotboll resp. vol främmande . Genom en sådan leyboll. efter sång "uppsökande" verksamhetsform De finländska lagen mötte fri Vi besökte också Sterley. där ville vi nå ut till mänskor som Walter, han som ordnat hela vårt modigt den järnhårda konkurren av olika orsaker Inte söker sig besök I TySkland, är kyrkoherde sen frän tyskarnas sida och kam till kyrkor oCh andra försam· Där bodd€ en del av oss i famU made I båda matcherna hem en l1ngslokaliteter. men som kanske jer och fick därigenom litet när hedersvärd a.ndraplats. . inom sig bär en längtan efter nå mare stifta bekantskap med tys IVå konserter hade vi också I got annat. karnas sätt att leva. Vi blev Mölln och I Liibeck. Efter sångl Kiel omfattade programmet mycket väl emottagna och om-I tiUfällf'! I LUbeck fortsatte vi tlI1 deltagande t olika evenemang in- skö"tt&, och det kändes nästan ett campingområde, dä,r vi också

Evangeliska ungas l3n mao sjöng och dessutom fick fÖl'stärk starka kör pä torgd i N orrkö nlng aven kyrklig blåsorkester ping. DIrigent är Frfde Häggblom. frän Sterley-Seedorf.

Det är mäktigt att personligen

pastorataträdgärden 8terley. fä en upplevelse av detta, att Säng - muaik - lägerbål. Ett överallt j världen kommer krist slags ersättning för vår midsom na samman kring det befriande mar, som är ett okänt begrepp budskapet om att Kristus bar för tyskarna I gemen. dött I vårt ställe, att seger är Och sedan, morgonen därpå, vunnen och att frälsning finns för "Auf Wledersehen bis 1980" I VI aUa. ses 1980) I Den kyrkliga blåsor Den sista dagen I Tyskland till kestern l Sterley-Seedorf planerar bringade vi I Hamburg. VI hade nämligen ett svarsbesök för näs då möjlighet att ·spendera våra ta sommar, vilket vi ser fram sista D-mark och bekanta oss emot. med staden. För dem som var Nu har man fått tid att fun intresserade ordnades ett besök dera över allt man upplevt och j den finska sjömanskyrkan. sett Det var en fin resa. Mycket Pä kvällen var vi samlade till av gemenskap _ både med män "Abschi~d" (avskedsfest) 1 • BB BIDAN 10

Torsdagen den 2 augusti 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

•

• l

Efterdyningar från Kausthy:

* m-ungdomar

i Sundorn och Vasa skall få en egen gArd. Med hästar och kor och får och höns och egna små täppor för alla som vill ha sådana. De unga skall sköta allt själva, utfodra djuren ~ mjölka korna, höbärga IIch tröslrn, se till att allt MUs i skick på gärden.

Nyktert, lugnt och fin feeling

TANK, vad här är fin feeling och nyktert, sa Benedict MillleI- om Kaustby-festivalen. Så nu vet vi dA. .att vi trots elakt förtal är . rätt nyktra. och st.ä.dade häl'. -

Benedict bonle veta vad han talar om, han har Akt runt med fiol OCh mc l hela Enropa och hnmiit bli haft'ad i Asterdam för oragligt gatuframträdaDde. Hemma i Kbm är det också .förbjtldet aU 8peJa. ute ' i det fria, förutom i en park 1 stan, där ilet varje kväll samlas ett tu sental ungdomar. De fria spelningarna l Kaustby förvånade och giaddeBenedict, som .(leltog tm tidigare mor.gontUmnar I "bnlskonserterna".

** *

D KANSKE var det också fÖT lugnt för hund_ vakterua som drev·.runt på området. Åtminsto ne om man tAr darna av deras ,eller vissa ty pers proovocerande uppträdande. MAna om· sin· okränkbarhet ville de ta varje tillfäne i akt att visI;l vem som makten haver. Pä ca tvi). sekunder lyckades· en vakt jämte hund fÖrstöra stämningen vid brasaftonen l mitten _ v~ ytterliglj.re någon sekund, och fo~ var utfÖrbailnad. Mankrä.vde a.Ufä namnet på vakten, som då kände sej -hotad, och kallade på ·ett par hundpat:niller till. Resultatet blev, att det blev skifte l vaktstyrkan på platsen, och lugnet återställdes.

** * [] EN AV KILLARNA i J P. Nystroms. tvin gadeS ocksä skaffa specialstämpel pil. sitt spel~

manskort rör att kOmma in på skolan, där han och ett hundratal andra spelmän var inkvar terade, På restivalbnän kände man Inte till nåt Specialtillstånd, men man stämplade spel manskortet, och sl, ·det dög . Tidigare A.r !:ar man vant sej vid vänliga och sa.klJga ordnl:Dgsmiin, men i år hade man ett 1Jtom~de vaktbolag som skötte ord ningen. och killarna i det bolaget tycks l\a haft ' "Förintelsen" som förebild för sitt age rande.

* * *

D PROGR.AMMET var I år det traditionella, både pil otficte1la sidan . och den mera inoffi ciella En programtä.vl~ anordnades ,och man hade veritligen ~yckats få hög .klass på grup perna J den. Kanske uAgot som SÖV kunde haka på en 15 J1liDutera programpunkt som man kunde tävla _lIan fikeniDgarna med ,lämpligt att gästa graonföreningen med · eller dra vid jul-

och hembygdsfesten eller ett alternativ till ny årsrevyerna.

Det finns många goda krafter l.hÖVS det en ledare som övervakar bakom det här projektet. I Sve- och leder arbetet. För ändamålet rige finns mänga liknande 4H-går- ' hoppas man få ar.slag för en kon dar. 4H-gärden i Su.ndom kom- Bult-tjänst. mer att bli den första i Finland. Det allra ,bästa vore om man Det är förstås den aktiva 4H- skulle hitta en gård där ägarna, klubben · I Sundom som skalI för- t.ex. ett penSionerat par, skulle verkliga den här iden , Stöd - får I.Jxi kvar. man frän österbottens distrikt av Det börjar bli bråttom med .för från Lantbrukssällskapet och I verkligandet av ·4H-gÄrden I från Sundom bygdekommitte. Sun,dom.. Den generalplanering som Sundomborna har varit tiI! Sve- I pågår ! byrt förutsätter att jord rige för att studera en 4H-gärd I bruk skall förekomma endast in i Vännäs. Som bäst .söker man en ! om vissa områden i byn. Innan lämplig gård. F1era alternativ . planeringen är fastslagen kan det . f inns, Sedan beror . det också på. gå att få ffi-gården placerad på om .man får statsbidrag och om det mest lämpliga stället. I ett Vasa stad är beredd att skjuta senare sJ{ede måste den placeras till en del pengar. Inom ett område som reserverats För även om de unga skall gö- för jordbruk. ra det mesta arbetet själva beSeg

* * *

D SEN SLOG det mej hur litet festivalen har förändrats under de sju år j a g drivit runt .där. I bÖrjan av veckan är gänget def samma; mu siken är densamma. Det skall väl vara så, men jag skulle gärna se, att vi här i landet ·också fick mera fria och unga musiklgrupper, som Inte · bara speJade gammal folkmusik . Den .dör ju ut, om vi bara . skall låta ·~m Konsta allihopa. En Kaustby-.grupp, Trikoo, ,viSade visser ligen att man kan angripa folkmusiken på olika sätt - do·m spelade eIigitarr och trum mor. Låtarna var egna' eller mera kända Kaustby-bitar i egen version, Litet uppiggande i : tristheten. Men varför har vi inte nån motsvarighet till just .J . P. NYSTRöMS t.ex. en grupp u!lbaa spelmän som lika gärna spelar vals tillsam mans med LaJhela spelmän som jazz på fiol och tvåradigt tillsammans med en ensam · klarine tist. Allt på eget, väl inkört sätt.

·• VET DE · i Sverige egent ligen om oss svenskspråkiga i Fin- . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ land? Vi vet allt om svenskarna, Imen det vet ytterst lite om oss. VAD

niskor och med Gud - men ock För att i någon mAn råda bot på så mycltet av påfrestningar och detta, inbjöd Stockho'lms stads hänsynBtagande. Det är inte alltid så lätt att teater, med Vivica Bandler i spet hAlla humöret uppe när man är sen, 200 bönder, fUJkare och små brukare från Svenskfinland till trött och hungrig och det står spelmansstämma på. Stockholms 120 personer framför en i mat kön, och när sänggudstjänsten stadsteaters stora scen. börjar om knappt två timmar. • S tv 2 torsdag · kl. 21.00.

* * *

D ANNARS , som den svensk jag nu är, var det · trevligt att se att servicen på svenska för bättrats avsevärt med åren. Matlistorna var tvåspråkiga, och en del program speakades också på svenska,

Men också det klarade vi över förväntan trots att frestaren gjorde sitt till för att anlägga .åskmoln. . . Det som gjorde mest Intryck på mig personligen under resan var den djupa gemenskap vl-flck

** *

i de nya ä.garnas händer var

lika popufåra - om inte mera - och varje med självaktning tog sej en tur dit. Det var också där som de häftigaste jamen fick sin början. ~pelman

Men när morgonen grydde, var det Ingen som spelade Kohmeloval~i, och man kommer med saknad ihA.g Tauno ~, som så där en sex-sjutiden brukade kOIlllllä med sitt tvära di.ga. och dra valsen tillägnad alla krapulanter, Visst ·fanns Jaana däI:, och valsen också. men . Tauno är borta.

* * *

DET BLIR en festival I nästa är också, då är det folkmuskensinstrument som är hu vudtema. Man bittar väl sej själv där då också, Wlsamm8ll8 med resten av de inbitna. BEWE

• GEMENSKAp ·

Ett annat svenskt hoprafsat · band hade gett sej på olika. specialinstrument. De spelade nyc kelharpa, vevlira eller hurdy.gurdy, tvåradigt och säckpipa. De .spelade ·m est för eget nöjes skull, brUJt på publik behövde de inte heller ha.

D PELIMANNI

. m,

(

uppleva

med · vitra · bröder och I tron på de olilm platser vi besökte. En sak stod med ens så klar: Kristus lever! Text: GEN NYLUND Foto: BO-GREGER NYGARD

Isystrar

Kom och tillbringa ett givande Ar i

KRO~OBY -

FOilKHÖGSKOLA

Du kan väJjaenav följande linjer: PRAKTISK·TEKNISKA LINJEN. Mångsidig undervisning i tekniska ämnen, ex. elektronik, radioteknik, ritningslära, gl as fi berarbeten . ' . HEMTEKNISKA LINJEN.Studierna Ar övervägande prak tiskt . inriktade, ex. vå\ning, sömnad, matlagning, bak ning. STUDIELINJEN. Huvudvikten läggs på språk. Undervis ningen sker i skolans språkstudio. Linjen lämpar sig också bra för studenter. Du kan kombinera med Medborgarin stitutets kurser och avlägga vitsordet approbatur i psykolo gi under läsåret. Du kan också höja dina vitsord från grundskolan.

VÅRDLlNJEN. Ger grundläggande kunskaper för fortbild ning inom vårdbranschen. Till kursen hör praktik i barn daghem och på sjukhus. Läsåret börjar den 4 september 1979 och slutar den 9 maj 1980. Sänd din ansökan till Rektorn för Kronoby folkhögskola, 68500 Kronoby. Bifoga betygsavskrift och åmbetsbetyg. Ytterligare upplysningar får du genom att ringa 968-45 017 eller genom att sanda in nedanstående kupong.

Jag-önskar upplysningar om

D D D D

praktisk-tekniska linjen hemtekniska linjen studielinjen vårdlinjen

o ....

'II

•

'" .• . •

"' ...

.•

Namn: ................................................................ ..

Adress: ••. \................ I . " Tel.: ..... "............... .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ". . . ". . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Torsdagen den 2 augusti 1979

--------------Ö

O T t. " u _._._--_ .._------------------------

T F, fl Il O 1 T ~ I !';; K·~ -- - --- ._.- ..__.

Balun~ blir cirkussti~irn:'l

Kom också ihåg att Country Road 13 var en konsert och Inte någon da nstillst ällning och pä kon serter brukar folk I allmär.het ning. Och sen sist men inte minst inte stiga upp och börja dansa. musiken. Det är ju en enorm skill Du påstår också att stämningen nad mellar. å ena s:dan country försämr ades av att "den äldre ka och å andra sidan rock. punk och tc gorln" var med. Det håller jag raggae. Country-musiken är till inte heller med dig om. Jag tyc för att lyssnas på. inte för att ker det är fint att d~t finns till dansas till vilket rock. punk och ställnIngar där heja familjen kan raggae ä r . vara tillsammans. där både ung ~.W5C . _

•

JAG TRIVDES

Lediga platser VI INOM SöU BEHöVER EN

SIRUKTöa som sköter barn-, tonårs- och skolningsverksamheten till

sammans med oss anrira på kansliet.

Lämplig utbi1-lnin<; för eller erfarenhet av uf-förenings

arbete och kännedom om österbotten. Den sökande bör

dessutom ha eg-en bil. Tjän!!ten tillträdes enligt överenS

kommelse,

Lön utgår enligt Y 21.

Ansökttingshandlin~ar riktas till Styrelsen för Svenska

Österbottens lTn~cl:>msförbund (SÖU) r.f., Handelsespla

naden 10 D. 65100 Vasa 10.

Ans 0 kningshandlingarna vill vi ha senast den 15 augusti 1979.

Förfrågningar om tjänsten kan riktas till förbundets

kansli tel. 11 35 72 eller 11 53 72.

Vände du dig kanske inte själv omkring för att se vem det var så ~e-agerar vi . Nej håll dig du til1 Tullvuorlrock och låt O.8S ha vårt Country Road 13 I fred, vi som tycker om en mera stillsam tillställning utan skrik och bräk. vi som faktiskt vill lyssna på mU'1 siken. "Upprörd countrydj~gare"

alla miljöförgiftade och alla nar kotikaoffer och alla trafikoffer sA är de ändå betydligt färre än al koholens offer." Och detta gäller över hela värl den. Världshälsoorganisationen (WH~) slog nyligen· vid sitt ..möte i Geneve fast att alkoholen a ,r ett av världens stora foJkhälsopro blem I dag. - Det kan väl Inte

)stert>ol tnI:<K .JnguulII.'.t10rllng

J akoO"tao. ."Inlane

,\ tedlem 'i~ ~1f:1Dmgarru..

röroune

l'tdntngen utKolllmer vant to",<lag

tte<.W.K LOJ

ocn '1~vang ,Hg'lvan PE''!'I!:H GHANSTHOM

"eaaKunr·

laKnO:<l!u,tM·

l;')

cel ·~ti ·,- U . au."

I-'o"tnure.... r'1:o 27 .

laKOOl<I.a11

jH601

'al{nh"tar

rteOaKtOl .......... ;:>-I!. -ilaoel .

tianllelSe"plH.na.len tU U .

tf61 - 11 >I!'\ ~~

Let

Trafikslcolorna i Jakobstad r rafik",knla HAI.I'I~

& Rn~E

Ny kur;; OÖnfH "ar je måndag kl 17 .00. K.analesplAnanen 23. ,,,I l? l4!"

tteaaktör tSerte..

I."KOH~T .\n~

'*'

(lll.~KO' .A ~V

'PI

l~no:'J

MalaA

ctl!;1J~ IIVN~I~A.!'I·

kur!' t>önar varif

torsdaj;! \tl 17 .00 KanaJf>spl ~.

yga.rQ

!:im, 41. ': mltJt Lej l-w.-

i\U ::;nelllllan. lr<lrOranue

ttl!lL

t'iarrlet

,.1Dllt'tÖl. do) WI:<th'H'K8 !'orp

~D'r:.tar~ Ka·rl-( ~'t!Qf·R" Jlln

VLltrgaretb

";hrl.. te·

Smea..

L.ell

tio 1H..." trol h

.... K!<;NU M to.; Ii. A

IIVNSPHl~ .

III1\,

den

Vfl~ ÄR M/AJ PVJAMA5, MAMMA

MEN ÄLSKLING, INTIE FAR DU KOMMA ~/T NER NAK13AJ

JA, JRG VET.

MEN OETÄR JU

FOLK HÄR'

.. , . . . _ _ _ _

--w.lIfl

11 .

•••._ _ _ ._ _

"'eJ)

.fl (jUla

it..

.ot<IJUlIlmer

- .8(,

·i\NNUNSMtrl"l AI.N "''-'

SOU:. KAMU I IL."Il

Ab. .161.11 if) 1~ '>et' ./ ~

:>... : ~

ANNuN~ I

JANS'!

,;uruuu

::lUt!

IlUCor>sgataL I;') ItlknhNta,G

te. .f61-ll '(2',

.ulIIOnBeJ

iellaB1

l11B.IUuw,

;)OJ

rnA.ntSal/ <J

~::>~p,

.A.:h t:S'.Jh.~OKINl> laKoosgat.u I~ ,aMnb/lltaa tel d61 - 11' \!)f ~NNUNSPKJ.~

..extea.

':ner

.. ,_ ___ .,. _ _

;.exteIl

~ .....ta.I11C

~1l

.:I.t.

.)ISU

Det

tfAJ{uANNVI" ...

,01.

dilllllilltU>rte"

"6 ~"pru.

d relll1!f(:oc.."CI-.u1,l~1

DU rOI

.;11J

.. ~ rarg '"8,(

):-lteJ

·Ul.tt.dJ::I

t..nn()(a...... e.t

tlt:!b.....

.)t:.

.1U1.

..:Sl _PIIIII

j~l~rO()llD.\J4KJ-t

Io,,il

_ _ •• _ __

'")U

'lIeJ tofl ;>a ~r\lnl u....erune nt. .n r ort.

LrL"'fVa·

,:.11,

·U.HI

llI"lf : a!"Lt .~

"ost· )(>

8.r1

-IIIImeJ

1-1'\1',,:-,

lo"

• : " .

n"J

AJtt.leooUl.g, J tLXOOtiUW

.I .t"~:-

w1»

_D _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--=.Ö_S::...T=-E.:...R~B::...O.:....:T.:...T=_N I S K,_A_P_O_S_T_E_N_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _T_o_rsdagen den 2 au~8~

Egentli~en

ett ekorrhjul När jag ramJai. lp I pavUjon

gen lirar DaJzy. Jag sätter mig

ner och lyssnar.

Ba,sen skorrar Ute och kom

mer fram onödigt tydUgt.

Sologitarren missar nAn ton

I nAt solo. De oUia. instrumenten är In

te riktigt , I balans.

Anna.n låter det som vilket

dansband som helst.

Men Dalzy anser sig va ra tvungen att Investera i en

_ toppmodern musikut rustnIng för att kunna kon

kurrera Ijudmässlgt.

DAIZY

0clI så bllr dom också så

d:n-a att arrangörerna anSer

III« tvungna !lott ha bara en

- etablerad - orkester eller

_tsa p6 mekanJsk mus.lk.

Rakt ul'P Johan Holmblck p.I trummor, uppe till högu Mu 'ten, Holm pi kompgitlll'r, sectan frAn vän5ter~ Stefan Haga pi bas, Ulf Åkerlund sologitarr och Olav Krook pil orgel.

sr. blir spelWlfällena färre

ech svårigheterna att armbåga

IIlg In pA marknaden I mot

svarande grad större.

EU ekorrh,i ut.

• Dethär lir grabbarna I DA/ZV: " .

Text och foto:

Peter Granström Det är viktigt att fil. uppträda, annars har vi inte räd att köpa ny utrustning. Med bättre utrustning fär vi bättre ljud. För Itfa dansbandet DAlZY är det' vlktlgt att ha. de rätta grejorIla att lira p&. Dagens 25.000 marka utrustning tUI största tIelen f-öräldi"a.finansierad - duger tnte.

kommer nän bra och spelar upp den för de andra I gänget. Ibland blir det strid. Musiksmaken är olika. Märten Holm och Stefan Haga gillar popjazz men det gör inte de tre andra. Stefan: Men popjazz är I aHa faH för svär att spela. Om alla I gänget gillar en lät

dem klara tills vi har lätar så att det räcker tör en hel kväll.

o o DAIZY har övat Ihop ett år ungefär. Även om Mårten Holm, en ung man med sinne för mälande beskrivningar säger: - Etthalvär Inte blev de där första till nät. Att spela pä en sån utrustning som vi hade dä

Olav Krook:

Vi tänkte ordna en egen Bls bär pA Häst~tan för att • ihop pengar till bättre utrust Ding. D [J BATKLUBBEN8 'paviljonl; pi. H1I.sUS l Kronoby begävaa med ~U8lk mest varje kväll un<ler ~i\na.derna. DAlZY ' övar.

VI har nästan

r~pertoar

för

'Ingen

går för'

ju som om man skulle ha en kväll I veckan Försöker' fl den egna verslonell styCkat en oxe levande... tick vi. att lAta så lik orglnalet som möj Ugt.

Men om 'det blir för llVära

en · och annan lät.. lätar päkommande. Den ena har Repertoaren byggs uPP pä sed- Olav Krook gjort ensam, den and YDnligt sätt. Alla kolJar ID låtar ' ra tillsammans med mf Åkerlund. pi. radlon och bandar om det - Men vi väntar med att göra

Världen som vi lever I iii' Inte bara en underlig värld. den är en spökvärld. Det är Ju så att allt går igen, och gam ia vålnader som man trodde var avrättade för länge sen. dyker ständigt upp l vårt syn fält. I Rapport här om kvällen steg spöket fram i gestalt av en ekonomiprofessor' som tala de om "arbetskraftens rörlig het".

Den gasten trodde man hade flugit sin kos för länge sen.

börjar man plocka ut ackorden. lät

en bel danBkväll redan. Fast På: solon ändrar vi nog. lliutet ,blir det väl nog att ta om O a DAIZY har också två egna

'.J

vad

t'et

•

Bandet har alltså scenvana. Men nog var det nervöst första gängen alltid, minns Johan Holmbäck, takthållaren I bandet, O O NÅGRA PROBLEM med att hitta en· plats att öva på har inte Dalzy. - VI skrev ett brev till kom munstyrelsen I Kronoby och bad att tä öva gratis I SamJingshuset

DET AR BARA en ' mAnad sedan DAlZY skrev in Big I A & M och ännu har det inte bltvit nägra keikkor, Olav: - Men vi har varit pausfäglar I Kronoby hela sommaren och pä andra milen ocksä. Ett tiotal gänger sammanlagt. D

lad konjunktursvacka. Om erektionen ska kunna fortsätta. måste vi se UU att företagen kan konswnera arbetskraft. VS måste öka "arbetskraftens rör lighet".

Sa professor Assar Llndbeck Rapport och såg viktig ut. Det lät så övertygande. Ett professorsbord tvärs över bild rutan. en ungdomlig professor i t1i.rg och snabba menJngar om "konjunktur" och "kon kurrenskraft"_

Vem kan IAta bli att känna sej Imponerad '?

* Det lär vara så att vi håller på att resa. 089 or en så kaI-

JlntUgen, tänker arbets

kraften,

är

det

någon

som

vill ge 088 "arbet8kratteD8 1'Öl'-

OLAV KROOK 17 år. från HJonoby

pluggar I yrkesskolan orgel. sjunger JOHAN HOLMB.Il.CK 15 Ar. frAn Kronoby

börjar pA nian trwrunor

MARTEN HOLa-1 15 år, från Kronoby börjar på nian

kompgItarr. lite sAng och det ULF AKEBLUND

Johan: - Och fler än e n kvälj I vec kan har vi övat - men än har vi inte sett nän räkning. Problemet är dock att fä spel ningar. - Det är BVärt. VI är okända. Arrangörerna .vet Inte vad vi går för.

16 år. från HJonoby börjar I gymnasiet sologitarr. Ute sAng STEFAN HAGA 15 lir, från Kronoby börjar på nian bas

som

PrecIs som tidigare kommer

ger OSS WJstånd att röra pö.

ungdomarna att kasta sej på färjorna och skynda WJ ond sättning. när kurvorna slaknar,

Ughet". 088,

AntUgen

det som

nAgon

längtat sA

efter.

i grannlandet.

* I

svenska österbotten var uttalandet möJUgen Inte någon

* Professorn I rutan sa ingen

större nyhet. Här är vi ju va

ting om att fl y t t a

na att röra pA08S. Eventuellt

I f r A n. Det är

gav det ungdomen motivation

var ju Inte fråga om utloka

att .fortsätta.

Useringshotade statstjänstemän

N u vet vi Ju att vi är en del av "arbetskraftens rörlig

och professorer.

het", och den l sin tur är en

hemifrån. Den bara rör på sej.

h e m

be~pUgt;

det

"Arbetskraften" flyttar Inte

del aven konjunkturuppgång.

Vad kan man mer begära'?

~nCKEL

GAMMALS