Vad skulle polisen säga? Ja. i Finland skulle det säkert komma lapp på rutan om man parkerade på det här "iset. Men, det kommer det inte i Rom "arifrån den här bilden är tagen.
"r 32 Torsdagen den 9 augusti 1984 mk 2.50.
I denna "eekas ÖP kan man läsa om allt från tullkontroller till gamla brödbitar i "En inter railares dagbok". Läs sista a"s nittet i serien på sidan fem!
Stefan Borsch !
I två dagar. 4-5.8. bar man aJkså rockat på Ruissalo Folk park i Abo, både pi buvudsc:o nen och i tlltet. På lördagen spejade Pasi &. Mysiini, Vo The Alann och Ian Dury &. The
Music: Students .,. scenen. 11II
tet
..
sa. Taivaannuuuul Taiteilijat. RDstetyt, Ret Merut och AD.
Fnln flera bill bar bOlU att lOrdqen varllAaot lam ocb in le beDer hade specitUt mycket folk besökt RuiJ.rock.
Pi
~ stea b&Ie".
sen" och publibiffroma. ~
ht ~ pi mera otnvlx Iaade musik. Och dkcrt .,. av NiDa Ifapn.
2
-Veckans ledare är skriven av Jan Snellman
de ungas år!
1985 F örenta nationerna har utsett år 1985 till ungdomsår.
Under året skall ungdomen få möjlighet att kämpa för si na rättigheter genom olika evenemang som arrangeras på såväl internationell som nationell nivå. En av orsakerna till att FN 1979 bestämde att ett ung domsår skall firas beror på an ungdomar idag inte har samma möjligheter som vuxna, de har svårt att få jobb, de har svårt att skaffa sig de bostäder de önskar, detta som en direkt följd av bristen på arbete O.S.v. Alltså trots att de unga inte utgÖf någon egentlig samhällsklass har de inte samma möjligheter som de vuxna.
F örenta nationerna anser som bekant att det är viktigt att man strävar till att förverkliga de mänskliga rättighet erna. Ungdomsåret är ett led i denna strävan. Ungdomsårets tema är "deltagande, utveckling och fred". Temat påminner oss om att inte alla har det så bra som Lex. vi här i Finland. Ute i världen finns ungdomar som ständigt lever under krigshot och än värre, lever mitt i krigeL Inom Förenta nationerna förbereds ungdomsåret av en kommitte med tjugofyra man från vitt skilda länder. Men, redan när det stod klart att ungdomsåret kommer att firas poängterade man att årets tyngdpunkt skall ligga på nationell och lokal nivå.
Att tyngdpunkten skall ligga på lokal nivå gör att vi in te bara kan sitta och vänta på att FN eller någon annan instans på statlig nivå skall ta itu med arbetet för ung domsåret utan vi måste åstadkomma någonting själva. Då är frågan: Klarar vi det? Finns det ett intresse bland de unga att göra det bästa av året som tilldelats dem, eller anser ungdomen att de inte är i behov av något speciellt ungdomsår och att det därför inte ligger i deras intresse att göra någonting för det? Faran är överhängande.
geras under ett speciellt ungdomsår borde få de unga att förstå att nu gäller det dem och inga andra.
F
F rån FN rekommenderar man kommunerna att bilda
ör att inte låta ungdomsåret bli ett fiasko som visar att ungdomen är slö och passiv -bör någonting göras. Ofta räcker det inte att någon enskild person hugger i med krafttag i dylika situationer. Här krävs åtgärder av stora massan. Ungdomsåret är ett år under vilket föreningar, orga nisationer och kommuner har möjlighet att få ny fart i ungdomsarbetet. Man tycker att aktiviteter som arran
egna kommitteer som skall planera ungdomsåret och se till att allting som det skall. Medlemmar i kommitten skulle vara representanter från administrativa grenar inom kommunerna som t.ex . ungdoms-, social-, idrotts och kulturnämnderna. Dethär är naturligtvis en god tan ke men kommer kommunerna att anse sig ha råd och tid för en sådan satsning?
Inom skolvärlden kommer ungdomsåret med het att märkas mest. Skolorna kommer att få lX"CE~ och material för ungdomsåret och ges man ett ~...........- fälle, brukar man inom skolvärlden inte vara sen pa på.
M an får visseritgen hoppas att man också på
hakar på, för ges ungdomen en möjlighet till eu eget år bör man utnyttja chansen till fullo. Låt' domsåret bli ett år bland andra!
Veckans klipp
Finlandssvensk rock, vad ar det? I arbetarbladet undrar Björn Äd ahl vad finlandssvensk rock bety der. Han skriver: Årets SÖV-rock i Molpe var otvivel aktigt en succe. Bra väder, mycket publik (1.500), inget bråk och myckel publicitet i massmedierna . Också banden var klart bättre än under festivalen förra året. Men vad är fin landssvensk rock? Ragnar Hare var bra, många band spelade bra blues, ett band har fått beröm för sin reggae och ett band sk rämde bort publiken med sin punk. Vad är finlandssvensk rock? Helsingforsbandet Helsinki City Heasers uppförde en tokrolig in marsch på scenen . De visade också sin nya dans, Heasing, och så spetade de hyfsad blues . Vad är finlands· svensk rock? - Jag bryr mig skit i vad finlands svensk rock är, säger en ung diggare i en TV-intervju för Veckans Puls. Ja, vad är då finlandssvensk rock?
För ' någonting måste det ju vara . Varför skulle FSV:s organi sationssekreterare annars i Vasabla det (29.7. -84) säga att "SÖV-rock är den finlandssvenska rockmusikens slagskepp" . Den- finlandssvenska rockprofeten Trista Kråkan- sade då han blev tillf rågad av TV :n att finlandssvensk rock skall sjungas på svenska men att det är ok att man på en festival också sjunger på engelska . Visa ord, men så är han ju också profet och funderar säkert en massa på sånthär. En annan finlandssvensk rockpro fet, signaturen Måns Kullman i HBL, skriver däremot aldrig om finlands svensk rock . Anser han at I den fin· landssvenska rocken är ointressant eller vet han inte heller vad den fin· landssvenska rocken är? Välmenande finlandssvenska pol i tikerfrön har tagit sig an den fin landssvenska musiken. Man lyfter fram den, stöder den, varslar om den och blir arg om någon säger att musi ken är dålig . Kanske kan bra rock fö das på det sättet också men jag bet vivlar. Visst är det trevligt med festivaler där bara finlandssven ska band u pp träder. Låt vara att en hel del av dem sjunger på engelska men det är väl in te så farligt. Och så kan man ge ut
skivor med samma band. Trevligt. Men varför är det då så trevligt? Är inte rock alJtid rock oberoende av på vilket språk man sjunger? Varför behöver den finlandssvenska rocken en speciell uppbackning? Är det någontin speciellt med den finlands svenska rocken? Vad är finlands svensk rock?
Mera svensk än finsk I den rikssvenska tidningen Örn skölsviks Allehanda tar man i en artikel upp det tvåspråkiga Ja kobstad: Jakobstad har en för Finland unik språksituation. Här finns världens största koncentration av svensk talande utanför Sveriges gränser. 57 procent av invånarna har svenska som modersmål. Och det för bland annat med sig att stadsfullmäktiges sammanträden förs på två språk . Var och en kliver upp i talarstolen och ta lar sitt modersmål. Den som inte för står får sätta på sig hörlurar och får simultantolkning . Protokollet upp rättas också i två identiskt lika exem
plar, det ena på svenska, det andra på finska.
I artikeln påstår man följande : Den svenskspråkiga delen av befolk ningen känner sig ofta mera som svensk än finsk. En finländare under tecknad mötte frågade varför vi har skolor för finsktalande i Sverige. Han tänkte inte en sekund på att han bor inom Finlands gränser utan att tala finska . Han kanner sig som svensk. Traditionen lever kvar.
Datorer I Österbottningen skriver Birger Enges om dataundervisningen i skolorna: Den radiostyrda bilen har för länge sedan passerats av hemdatorer i ju_l klappskorgens tio i topp-lista . Många pojkar drömmer om en hemdator redan innan de hunnit lära sig läsa och skriva . För barn i knatte åldern symboliserar datorn de stora möjligheter, vidlyftiga spel och hi s nande upplevel ser genom enkla handgrepp . Det är framtiden med stort F. Det finns de som på grund aven här facinationen befa-rar 'att det upp växande släktet skall bli ett knapp
tryckarsläkte som passivt
urskillning tar in all sin inIi....-
och sitt vetande via datorer.
helt beroende av vad
förmår ge i fråga om fa
mation eller i sista hand beI'Galdr:. .
hur datorerna har program~~...
Ett släkte som mister sin att göra de ansträngningar ...... - _... för att läsa en bok, gå på UII~,,"-,," ler hålla upp sociala ko släkte som förlorar för tivt anstränga sig för att s girighet, invaggade i d_aLillg:=!II". skenbara faktaöverflöd. Skolornas kulramar s i brukunder 50-talet har fbr' dan förpassats till skolol'llZ historia och mer eller tematiskt ersatts av allt cerade och raffinerade när det gäller att utföra läggande räknesätten ocb enkla räkneoperationer. grad dessa moderna k tillåtits komma in i g ru ,-;~::=
arbete har varit beroende av
nas förestandare och lära~
till de här hjälpmedlen. All IEII~-,",
däremot kan vara ett nyl
arbetsbesparande verkt g
diet och gymnasienivå
mera tid för undervis ~ självt.
3
Häggman:
lare att profilera sig och sitt 4. Barnverksamheten. intresseområde. 5. Föreningshusen och omsor Myten om ungdomens passi gen och kontakten till närmil vitet är ett begrepp som många jön. medelålders illusionlösa idea Det är utgående från dessa lister gärna vill lägga på dagens tyngdpunktsområden som den .. generation. Att de har fel visar framtida verksamheten och en ungdomsverksamhetsform, ledarskolningen måste läggas som sällan nämns i debatten om upp. Det kräver också att det finlandssvenska ungdoms nuvarande organisation och arbetet, ~en som har ett ökan strukturer förändraJ. I dagens Visst kan man många gånger de gensvar. form inriktning är organisa kalla statistik för ett sätt att lju Det är skolornas klubbverk tionen för stel och för byråkra ga, men statistiken kan ändock samhet. Statistiken ska få tala tiskt för att klara av utmaning förtälja en del av den sanning igen. arna. Det är helt enkelt konser som vi alla söker. Läsåret 1982-83 deltog i verande, samtidigt som ovan l min inside position såsom Svenskfinland över 15.000 ung stående bevis och debatt har vi organisationssekreterare .för domar i organiserat ungdoms sat att den inte tillräckligt Finlands Svenska Ungdomsför arbete varje vecka inom ramen snabbt förser sig med infor bund sysslar jag tyvärr också för skolornas klubbverksam mation om vad som händer med statistik och aktivitets het. Det fanns hela 1.000 fung utanför rörelsens ramar. siffror. I belysning av dem och erande klubbar i Svenskfin Helt död är inte framtids av att jag våren-84 gjorde en land. Hela 500 stycken av dem debatten ir.,)ffi den finlandsEriksgata till alla regioner i Svenskfinland och diskuterade med föreningsfolket vid regio De största problemen som den Finlandssvenska uf-rörelsen nala träffar, bygger jag påstå står inför i dag är: endet på ovanstående utman - En synnerligen stor ledarbrist. ingar.
ramtiden ligger os asfaltbarnen mfri har den finlands uf-tillvaron aldrig varit det skall den aldrig bli hel _I sommar har man i pressen en intensiv debatt om den rella ungdomsförenings n. I oHka delar av landet den fått olika prägel. I kring politik och verk etsformer. I Österbotten det handlat om det dras _ hot som ligger ovanför Oskrbottniska Posten. \,'isst kan man tala om en kris - .,,. vilken ÖP är toppen på is
t.
_.
Krisen handlar på om röreI brist på profilering, arbets oder och verksamhetsfor
kfinlands kulturstrateg, , Ulfvens, talade i samband Karleby uf:s 90 års jubi om tåg som rörelsens har t och om behovet av nya äm ingar. tnfvens nämner med ett be de följande tåg - folk iken, folkdansen, hem dsverksamheten och sång musikförbunden . För att e tala om idrottsrörelsen, han dock inte nämner. Yt 'gare skymtar den spirande L':Iyarådsverksamheten fram. I - ämnda fall har tåget knapt gått, för de övrigas del s det ingenting som hindrar de stannar vi uf-stationen - behov. .1en det är, enligt min men - _, inte de största utmaning , när det gäller framtiden och en fruktbar uf-insats för finlandssvenska framtiden . De största problemen vi står in .:er idag skulle jag påstå vara Ijande: :- en synnerligen stor ledar - att nå ut till ungdomen - att framtiden väldigt myc ligger hos asfalt barnen så i svenskfinland) . Det är dehär frågorna vi måste na svar på om vi inte vill mis nere tåg, och om vi skall kla m a v att ge rörelsen ny luft un ,-ingarna.
*'"
I belysning av siffrorna de sen aste åren är det ett faktum att rörelsen förlorar terräng bland den finlandssvenska ungdo men. Eller så är det så att de yngre finlandssvenskarna inte kommer med i rörelsen över huvudtaget. Den mångomtalade ledar bristen är också ett faktum . Den är t.o.m. stÖrre än man anar, när man besinner hur många av ledarna som saknar ' motivation för sin verksamhet. (visst finns det massor av un dantag). Det tog sig Lex. under FSU:s Eriksgatan i fjol i uttryck att jag olovligt många gånger mött påståendet: "Inte vill de göra något, ungdomarna ." Bägge desssa problem har sin upprinning i det faktum att den finlandssvenska ungdomsför eningsrörelsens arbete med ungdomen är synnerligen pro fillöst. Vi har inte en ver ksam het och profil som tilltalar ung domen eller ger svar på deras frågor. Det räcker inte mera med att låsa upp dörren till för eningshusen och säga åt dem att syssel sätta sig själva med vad de vill. Ungdomen av i dag är mer kräsen än så, de vill ha en kon kret verksamhet som ger mera än bara ett öppet hus . Ledarbristen "r också en följd av profillösheten. Ledar förmågorna söker sig helt en kelt till annat håll där de får mer utbyte och där det är enk-
- Hur nå ut till ungdomen. - A tt framtiden ligger hos asfalt barnen. Ungdomsföreningarnas verksamhet är synnerligen profil lös i dag, skriver FSU:s organisationssekreterare Erik Hägg man i detta debattinlägg.
nämnda läsår i Svenska Oster botten. Det är ingalunda skol ämnen som dominerar denna aktivitet. Listan över klubbar toppas av idrott, sedan kommer musik, hobby klubbar teater och drama och konstklubbar. Här finns alltså väldigt myc ket av den levande ungdoms kultur, som borde vara ung domsföreningarnas arbetsfält nummer ett. Största delen av de ungdom ar som idag deltar i skolornas klubbverksamhet är ungdomar som inte syns i föreningarnas statistik i dag. Trots att det är just de som borde vara med i vår aktivitet. Skall uf-rörelsen kunna häv da sig i kampen om de finlands svenska ungdomssjälarna, är det den konkreta kulturverk samheten bland ungdom vi skall satsa på. I det avseendet håller jag med Levi Ulfvens . Ser man till våra resurser blir det frågan om en satsning på vissa tyngdpunkter och på ett fruktbart samarbete med i föl jande fem områden: I. Ungdomsmusiken. 2. Teate·rverksamheten. 3. Andra former av skapande aktiviteter.
Fantastiskt erbjudande! PRENUMERERA PÅ ÖP TILL ÅRETS SLUT för bara 30 mark
Hejsan! _ar en
tjej som skulle vilja ha tjejer och killar i åld 14-16. Själv är jag 15 år. 1ina intressen är främst bilar, musik, sport och handarb-
i:\~"ä nner,
Med ÖP håller du dig
underrättad om det
som är på gång runt om
i Österbotten.
svenska ungdomsföreningsrör elsen i såväl centralorganisa tionens ledning som i de regio nala förbundens (också SÖU) finns en tillstymmelse till de batt. Nu måste denna föras vid are i konkreta former och ner på det lokala planet om den skall ha någon betydelse. Mitt vala~ tyngdpunkter kräver att uppläggningen av verksamheten ändras såväl i de lokala föreningarna som i för bundena och i centralorganisa tien. Det innebär de enskilda verksamhetsformerna får friare och självständigare ställning i förhållande till det allmänna samlandet. Dessa tyngdpunkter bör på varje plan i första hand inriktas på ungdomen. Ung domsmusikgrupper, teater grupper, unga video- och skri vargrupper och barngrupper i de enskilda föreningarna.
att
Det här innebär inte att jag anser att rörelsen enbart skall satsa på ungdomar. Tvärtom, jag tror att det finns en större förutsättning till samling över generationsgränserna kring t.ex. musikaktivitet än kring nuvarande ingenting.
rr~
Satsningen ,på föreningshus en och på det som rör sig i när miljön, det må sedan vara bya råd, vägen, bybutiken eller sly bekämpning skulle återge för eningarna anknytning bland lOkaibefolkningen och för hoppningsvis återföra också de lar av den äldre delen av bybor na i satsningen kring förening en. Föreningshusen är egent ligen också det enda man intp kan frånta uf-rörelserna. Det
skulle också innebära en med veten strävan att få nya grupper med i förvaltningen av husen. Idag står de flesta av uf-lok alerna alltför oanvända för konkret verksamhet för byn. Satsningen på konkreta kul turformer bör också innebära ett medvetet försök från rörel sens sida att komma in i tät oreterna. Uf-rörelsen måste in se att i framtiden kommer den största delen av de finlands svenska ungdomen att bo i tät orter, på asfalten , och i två språkiga miljöer. Det blir där med en viktig kulturpolitisk uppgift för rörelsen att skapa levande finlandssvensk ung domskultur i tätorten. Jag tror att satsning på konkreta kultur k:lubbar i tätorterna har större genomslagskraft än traditio nella u f- föreningar. Ungdomens ökade krav på ett konkret och gripbart inne håll i sin fritidsaktivitet leder alltså till att rörelsen måste vara beredd att ändra sin uppbygg nad. Vi har inte råd att missa hur många tåg som helst. Det vill vi knappast heller. En ny organisation och en ny tro på samarbete med olika finlands svenska specialorganisationer på kulturens område är den sta tion vi skall bygga framtiden på. Det innebär också att den konkreta verksamhetn ute i för eningen måste ändras. Här har Finlands Svenska Ungdomsför bund och Svenska Österbottens ungdomsförbund sina stora up,pgifter. Att skapa grund förutsättningarna för en levan de ungdomskulturelI aktivitet i närmiljön.
..:---....-------~---~.
D JA,
JAG PRENUMERA pA ÖP TILL ARET SLUT FÖR FUTTIG
ÖP betalar portot
30 mark. Namn: ............................. .
Adress: .......................... ..
Bet.namn och adress: ......
ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD
\
Svarsförsändelse 16 / 72
Jag väntar, så skriv till :
Marie Louise Samuelsson 22310 PÅLSBÖLE ÅLAND
En satsning på konkreta kul turformer skulle också för hoppningsvis lösa rörelsens dis kussion och dilemma kring ledarutbildningen. I stället att vi såsom vi gör idag funderar på vad vi skall utbilda ledare till, skulle vi utbilda i musik, teater, video osv.
Klipp till genast!
----------
Jakobstad ______________ J
I
4
Tredje ringen •• stöder OP Vid en träff med SÖV:s kanslichef VIf Johansson d ' rade tredje ringens styrelse Österbottniska Posten. "" mötet på grund av den heta sommarvärmen inte var fört, kunde man ändå enas om att Op som svensköst nisk ungdomstidning är värd att satsa på, utan att fl, den skull behövdes tas upp i protokollet. Vad man hade att ta ställning till var ett förslag om att ÖP skulle anta formen av ett aktie bolag, och att SÖU tar ansvaret för tidningen. - På det här sället vill vi öka både vår egen och föreningar nas möjlighet all påverka inne hållet i tidningen. Trots alt vi skött prenumerationskampan jer och annonsanskaffning har vi ändå haft lite att säga till om, säger Ulf Johansson. ÖP som aktiebolag betyder inte vad vi kanske menar med aktiebolag. För föreningarnas del skulle det endast gälla alt ställa upp med symboliska summor. Från SÖV:s sida är man villig.alt sat· sa hårt på ÖP, och de flesta rin· gar har ställt sig villiga till alt sluta uPp. bakom SÖV och ÖP.
_
ÖP ligger kanske också pi ma sätt som uf-föreni n trångmål med en massa föreningar . - Här skulle före n.·in!:z::za ha mycket all göra med an ka som uppsamlare av föreningar, och föra in sin lokal. Det borde bli ~ ningar. Då kanske man kunde samsas om . säger Johansson. Inom tredje ringen är stort selt nöjd med ÖP:s rand e utformning. - Fast ännu mera uf· tioner borde nog få pla ker Kristian Käld Kovjoti - Men, man måste till att fritidsalternativ ungdomsföreningarnas samhet ges spaltutrymme. Blomqvist. Dessutom önskar han föreningar ska annonsen danser i ÖP. eftersom den enda tidning som över hela Österbotten.
- Kan vi aktivera föreningarna på det sättet all de hela tiden Stefan Borsch är en glad fyr som skrattar gärna oc~ of.ta. I söndags var det premiär för Värmlandssångaren ger ÖP tips om sin verksamhet i Aminne. Det var samtidigt första ,!ppträdandet l Fmland. . vore det bra. För det är svårt all få reda på allt, säger Johans~ Att få människor att träffas och umgås på dans, att få dem att bryta isoleringen son. framför TV-apparaterna.
Han efterlyser överlag att fö - Jag tycker all ÖP i d reningarna går hårdare ut med varande form är bra. Det är Stefan Borschs målsättning som sångare och artist.
all visa all det finns. Och små pratet om att SÖU:s - Samtidigt är det också viktigt att bryta med myten kring artistlivet. Vi är fun
skulle vara för ung tror nyheter är också nyheter, det på. Och i så fall är det tade precis som andra människor, säger han.
behöver inte alltid vara bara med unga fräscha ideer stora saker när man ska skriva förstockade säger Hend om något. Han har hunnit bli 37 vid det eller så är det bara mammor Holm och Monica Forsberg här laget, Stefan Borsch, - Vi måste ju ändå na som använder ' dem som är den trio som står för störs Varför prenumerar då inte folkkär folkparksartist sen kamouflage när de vill ha en ta delen av den musik som unga människor. Det är flera på ÖP? många år tillbaka. Sin karriär autograf, säger Stefan och sk ingår i Stefans repertoar. mande all se att så m inledde han som sångare i po Stefan Borsch gör ingen raltar. der fjorton år knappas.! Det är ju ofta det gamla pulära dansbandet Vikingar Han har lält för att skratta, hemlighet av att han är en till uf-verksamhet överh ..,-'II~ argumentet: "Vi dansar inte värmlandspojken, med känn na. Men 1978 beslöt Stefan snäll och sockersöt artist. get, säger Käld. vi behöver ingen längre, så att gå sina egna vägar och spak värmländsk diale.kt. Of - Det viktigaste är all folk Han håller med Jo_ __ danstidnig" , säger Kjell Hend blev soloartist. De senaste tre ta skrattade han till i Aminne träffas och umgås på dans, all om att föreningarna åren har han turnerat med och biollade då en jämn och riksson Socklot ufo de sliter sig från isoleringen de föra fram sig själv a. Anders Engbergs orkester framför TV -apparaterna. vit tandrad. - Men där finns ju nog an som kompgrupp. Under kvällens första tim informera i skolorna. - Jag vill också försöka . nat, fast många tror all där Men egentligen började det me passade Övermalax När bryta ned myterna kring ar - Det är väl en up . hela för länge, länge sen . finns bara dansannonser. TV på att filma en snull och tistlivet. Vi är precis som alla främst borde tillfalla uDII." Nämligen för tjugo år sedan . Stefan Borsch ställde glalt andra människor, vanliga och Många känner sig kanske för sekreterare som är Då var Stefan trummis i ell upp och snackade lite småll vardagsnära även fast man gamla för en ungdomstidning, tycker Hendriksson. ungt dansband hemma i Hag mellan låtarna . Det hela blev jobbar med musik. - En vanlig uf-m.GJ"'___ __ och anser att ungdomen är bor fors mitt i Värmlands djupa en timmes show som skall Stefan Borsch har sin trog ta när man slutat med dansan svårt att ta sig tid all skogar. sändas över malaxnätet så naste publik bland något mer det. skolorna. Dessutom Men yrkesmusiker har Ste småningom. "mogen" ungdom, medelål också ÖP användas so fan Borsch aldrig varit, om ders . - Det är ju det som är så bra Hans Hortans man bortser från tiden med munalt infonät, så all - Men också många barn, med ÖP, just det alt det är en Vikingarna. reda på vad som sker, SpI:::':_ Dekoratör, fritidsledare ungdomstidning. - Det är ju nu inför ungdomsåret. och musiklärare är yrken som dessutom den enda i sitt slag, - Det är klart all \ "1 ~ han hunnit pröva på genom och anpassad till en större läse· stöda ÖP. Ungdomsår U1lIK."C1I!.. Det finns ännu nAgra åren. Och nu går Stefan på krets än den som tidningen har. - nej, det går inte ihop. socialhögskolan i Örebro och anser Nisse Blomqvist uf Sva· skall avlägga socionomexa nen., men. pA tyA av vAra linjer: "Vid en liten fiskehamn", heter Stefan Borschs parad nummer, en låt som låg på KYRKLIG DAGKLUBB8LEDARUNJE svensktoppen i tio veckor och FRI FORTBILDNING säkert stannat tio till om det varit möjligt. Den låten får han sjunga vart än han kom Kontakta skolan tel. 967·20079 för närmare uppgifter. mer. KRISTUGA FOLKHÖGSKOLAN I NYKARLEBY . l söndags fick Stefan dra låten två, tre gånger Johan Kllngen_rg, raktor Äminne! Torgny Söderberg, Lasse
LEDIGA STUDIEPLATSER
*
*
~
~
~ ~ ~
••
_---onsera i O
5
vagt intresse .. r tävlingsdag ser ut som om föreningstävlingarna i nuvarande form r på att självdö. När SÖV kal/ade till tävlingsdag i Pörtom te lördag så var uppslutningen minimal. Endast i damernas vo/leybollturnering blev det semifinal och pel. Fyra lag fanns på plats, vä~dföreningen Pö~tom..'.'f, representerade sjunde ringen, Overmalax uf fran sjatte - en, Sundom uffrån femte ringen och Hellnäsnejdens uj fjärde ringen. ' -Il'en denna gång var det sundomflickorna som tog hem seg. Det här efter att ha besegrat Pör/om uf i en jämn och - nande match. I herrarnas turnering blev inga slutspel av eftersom Pör/om mr enda lag på plan. S- va föreningstävlingen blev Dopp, här var uppslutningen sämre. Endast sjunde rinde sitt lag på plats. Nu blev
det i stället ett hopplockat pörtomlag som fick bjuda på motstånd. Intresset för volleybollen och föreningstävlingen tycks inte
vara allt för ston och frågan är om det alls lönar sig att fonsätta med tävlingarna i nuvarande form. Resultat från volleyboll turne ringen: Sundom uf-Övermalax uf (15-0, IS-O) Pörtom uf-Hell näs nejdens uf (15-5, 15-3) Hellnäsnejdens uf-Övermalax
uf (15-6, 15-1)
Final: Sundom uf - Pörtom
uf «15-12, 15-6).
På söndagen spelades slutspel i
tennisturneringen. Matcherna spelades i Smedsby.
Resultat: Anders Slotte-Gus tav Häger (6-0, 6-0) Jan-Erik
Nordstet-Alf Berg (6-4,6-1)
Final: Nordstet-Slotte (6-4,
6-4)
Pojkar under 16 år: Ronny
FOrs-Anders Mård (2-6, 7-6,
6-3) Håkan Forsgård-Anders Mård (7-5, 2-6, 6-1) Ronny
Fors Håkan Forsgård (6-2,
7-6)
• Segrare i tennistumeringen blev Ronny Fors i mil/en. Tvåa Håkan I) Ronny Fors 2) Håkan Fors- Forsgård t.h. och trea Anders Mård. gård 3) Anders Mård
--------------rtN INTERRAILARES DAGBOK'--------------iI Det är ett tag sedan vi fått träf ~" ra
tågluffande vaga bon _ . som senast höll till på ön r.ros. En våldsam storm som Iiorde vistelsen på ön minst _ otrevlig tvingade dem att sig tillbaka till fastlandet. Etter en natt på ett vandrarhem i Aten och ett besök på det ..teologiska museet, där de såg al krukskärva i varje rum, har tie nu skuddat , det grekiska åmmet av sina fötter och styrt kosan västerut mot Italien. I Aten slog de dessutom följe
-.ed två svenska brudar som ta
p ut samma kompassriktning.
I Patras äntrade följet den llit som trafikerade på linjen Patras-Brindisi och där fick de IlÖja sig med en plats under en IlllUtssprutande skorsten.
förtjust för sig själv någonstans i sjunde himlen - också den jä keln har somnat. Livet kan vara bra orättvist ibland . Jag letar en stund i ryggsäc ken tills jag hittar en torr bröd bit söm hängt med några dagar, baske mig om inte också den smakar trä. Jag har fortfarande biten i handen när jag vaknar följande morgon. Vi kommer till sans vid halvs jutiden då tåget invaderas av pendlande italienare som av allt att döma förtjänar sitt uppehäl le i Rom . Dagen i Rom blir en ren
närmaste åren i ett italienskt fängelse utan chans till upprät telse. Vi slår den obehagliga tanken ur hågen medan vi söker upp järnvägsstationen. Vårt kvinn liga sällskap tänker övernatta i staden men vi känner för att luffa vidare omedelbart, så vi skiljs i restaurangen, utan några stora ceremonier. Klockan 21.00 rullar Rom-tå get in och vi tränger oss om bord, eller rättare sagt försöker eftersom tågets vagnar är över fulla:' av urinvånare. Jag har faktiskt aldrig sett något tåg så
utan att hitta ut igen är inte så konstigt egentligen eftersom katakomberna lär ha ett förgreningssystem som omfattar ungefär 800 kilometer. Något trevligt ställe för söndagspromenaden är det inte cirka 6 miljoner människor Hir ha begravts i d~ olika gångarr~a. I en del gravmscher - som fmns uthuggna i väggarna - kan man fortfarande skymta skelettrester. Så missa för allt i världen inte denna sevärdhet om ni hamnar i Rom, men när ni väl är nere skall ni undvika "evighetssight-
n!n~om. gå~ det upp för oss va~ VI ~r mlsstä~~ta fö~ -;-, narkotlk.amnehav. Det v.Ila ..som .de tjatar om skall val forestä.lla knark av något s~a~. ~ag b.ö rjar skratta åt det Idlo~lka I det påståendet och de uttar konstigt på ~ig --::- ~ntagligen tror d.e att ja~ är hog: De frågar vanfrån VI komml~ o~.~ ortnamnen Patrass och Bnndlsl ~år de~ att spetsa öronen, det är tydhgen en känd smugglaried . Jag visar "det vita" för dem. Det är min interrailbiljett som jag faktiskt har haft fram ett par gånger ur mitt fodral på
Tagen på 'bar gärning' av italienska poliser
otroligt proppfullt. När vi för ta oss in i utrymmet mel lan två vagnar har vi helt enkelt Den 7 september inte rum båda två så vi slår oss ut tillbaka och sätter oss för att ,:\nlligen, kära dagbok, ser vi invänta nästa tåg. tet på denna lilla sjötripp på En knapp timme senare tuf 19 timmar, för framför oss far vi iväg och har gott om plats skymtar nu det italienska fast i ett tåg som är långt ifrån full det i form av staden Brindi satt. Vår vagn är emellertid inte si . Eftersom vi tillbringat hela speciellt komfortabel eftersom resan under en skitig fartygss den har bänkar av trä. Därtill orsten så känns våra sovsäc är bänkarna knappast planera ar som om någon impregnerat de för övernattning då de är dem med olja och jag antar att både för korta och för smala. själva heller inte är alltför ve Man skrynklar i alla fall ihop si Da att se på. na 184 cm och 80 kg till en boll Nere på kajen ställs vi alla på på dvärgbänken samtidigt som ett led och sedan blir det att man drar ned gardinen för marschera genom tullhuset. ögonlocken. Fem minuter sena re har man redan trämaskar Narkotikaroteln är på plats och långt inne i underkalsingarna wi får aUa placera vårt bagage och allt hopp om en snabb på en lång smal disk . Därefter John Blund dör bort. Ytterliga re några minuter förflyter i leds hunden fram och den snu sar i tur och ordning på varje samma ställning innan jag defi riska men utan att få napp. nitivt fått nog, det går helt en kelt inte att 'slafa' på pinoreds~ Tänk om någon skulle ha ut kapet. nyt tjat oss som kurirer och satt Längre bort i vagnen ligger sin narkotika i våra ryggsäckar. några svenska grabbar och snackar om vad de gått igenom En dylik manöver skulle ha va på Korfu. De har föstått att gö rit lätt att utföra på båten där ra det bekvämt för sig och har våra ryggsäckar stått obevaka krupit ned i sina sovsäckar på under långa stunder. Sedan golvet. En stund senare tystnar kulle man ha stått där och de - sömnen har infunnit sig! blånekat och fått tillbringa de 'Jag tittar på Guy som ler ~öker
n
prövning efter en dålig natt på tåget. Redan från tidigt på mor gonen gassar solen och när man vistas som turist i en storstad finns det inget värre än stark hetta. Dessutom leker vi kultu rella och formligen vrålrusar mellan sevärdheterna som sta den är proppad med. Sent på eftermiddagen är vi tillbaka vid järnvägsstationen totalt utschasade. Det mest givande som vi sett idag är en del av ka takomberna, en tolv kilometer lång slinga i fyra olika nivåer. Guiden förde oss ned till den andra nivån, det var högt i tak och svalt och skönt där nere un der jorden. Bara en liten stump av hela det väldiga katakomb systemet var upplyst med glöd lampor och där höll vi förstås till. Visserligen skulle det ha va rit spännande att söka sig läng re ner till fjärde nivån på egen hand. Men när guiden började med att berätta om två tokiga jänkare som smitit från grup pen på egen hand och aldrig kommit tillrätta igen, så förs vann plötsligt vår äventyrslyst nad. IstälIt sökte man sig gärna närmare guiden för i fall det blev strömavbrott kunde det vara bra att ha någon att hålla i handen.
seeing" arrangerad i privat regi, bröstet. Jag t.o.m. förklarar att betydligt förnuftigare är det jag haft fram det för att fylla i nog att hänga guiden i kjolfål Rom-Nizza och gissa vad den len till ni ser solljuset igen! korkade snuten släpper ur sig. Just nu sitter vi i parken - But they saw you pick up utanför järnvägsstationen, vi something white! Han säger det tänker nöja oss med en dag i två gånger och nu skrattar även Rom och fortsätta upp till den Guy, han har tydligen också franska rivieran ikväll. Hav och snusat på min biljett och gått badstrand är att föredra fra och blivit hög. För sig själv mom stora och bullriga städer. undrar man vilka inträdeskrav Klockan är nästan tio och de har till polisskolan i Italien Guy har gått på en liten prome när snuten ännu en gång drar nad i parken, då två poliser samma ramsa. plötsligt kommer fram till mig. Avgångstiden för vårt tåg De stannar intill parkbänken norrut närmar sig och vi hinner och en av dem begär på skraltig bli ordentligt trötta på tjatet. Vi engelska att få se mitt pass. förklarar att detta nog är en nitHan som kan engelska är tydli / lott för deras del och att deras gen den som får ta emot order, upplysningskälla faktiskt kun den andra spagettikillen är de vara i behov av nya glasö något slags befäl som kommen gon. Gissa om inte den språk derar på italienska. Den en kunniga översätter för sin kol att gelsktalande förklarar lega vad vi säger och det verkar någon - hör och häpna - sett faktiskt att få dem att ta sitt mig plocka fram "something förnuft till fånga igen. Vi white" under t-paitan. Denne återfår nämligen våra pass och "någon" måste vara den figur i polisbefälet ber om ursäkt på rutig kostym som står ett tiotal perfekt engelska och mut,t rar meter bakom poliserna och int samtidigt något luddigt om resserat följer med händelseför "rutinjobb" innan de packar in loppet, troligen en typisk angi sig i sin Fiat och susar iväg. vare eller tipsare Tio minuter senare bänkar vi Guy återvänder från sin pro oss i tåget som skall föra oss till menad och den ene polisen tar Nizza på den franska rivieran, våra pass och för dem till polis fortfarande skrattande åt hän bilen där en tredje kontrollerar delsen som kunde ha givit oss passen med stationen. Så smååtminstone en natt i finkan.
I
'I I I I I I I I I I I I
•II
I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I
. -----------------------------------------------
,
,
Att
någon
kan
försvinna
'
-
6 II
~
T
&
Inför jaktsäsongen -
jaktvapen kikare ammunition och övr,i gt jakttillbehör förmånligt Surfbrädor och kanoter till h6~""·
För skolstarten: - cyklar, ryggsäckar, län'k skor och I dräkter till specialpriser! - flytjackor 151Mt - tält och sovsäckar förmånligt
UNGDOM SDANS lörd. 11.8..kl. 20-01 med
_OCh
ACTION
BUSSAR: Sundom 19.45, Va· sa, Barkamo, Malax, Petalax Närpes 19.45 via Töj by, Harr· ström, Strandmossa, Kors· näs.
S-risJIIII'I Närpes tel. 43224
~ HET LÖRDAG ... 11.8. KL. 20-01 ÄNTLIGEN ... ROCKKUNGARNA IFRÅN J EPPIS!!!
Dansmusik med kvalitet...
NEJDIENS STÖRSTA SOMMARFESTPLATS • 2 dansbanor • minigolfcafe öppet 1-5 aug. (kl. 15-21), • grillar, badstrand
18.8. GAMMALDANS Ram
• Aldersgräns 15 • Bussar som tidigare • VÄLKOMMEN!
De bästa showerna o.banden
G
OM DAN
25. 8. VILLA·AVSLUTNING STORT FYRVERKERI MATTI VÄLlMÄKI + K2-t:~. 8.9. SÄSONGAVSLUTNING ALPHA DISCO MAGIC
O
****
***
BUSSAR: Kronlund: Såka 19.00 , Karleby busstation . 19.15, OBS! Via Kronoby . Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo , Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eugmo 19..00 via J:stad 19.40.
ÖPPET MA-FREKL 11.00-18.00 LÖ STÄNGT
-
En skapande år
KONST,HA DRAMAo. TEA
Gammaldans på Söderudden
inom linjen för skapande vwa....... Aven aamhällallnJe, vArdllnJe. Folkhögskole- och foll<akade
Lörd. 11.8. kl. 20-01
***
med populära
Metvlksgatan 5, tel. 124 559
RAMONA
-
o
••
ALANDSFOLKHOGSK
7 •
II
,; .. l'f .. ' • • ~ _ !f . •
~
.. <If II •
. if
l~
•
GAMMALDANS
Lörd. 11.8. kl. 20-01
1 8. kl. 21-2
;POPUI~.
MED
Ordn.gr. 3 serv.gr. 3
*
BERGÖ
Kymppifoton® i övermo,rgon
*
När du lämnar in filmen hos oss må-to.
Rivig GAMMALDANS LÖRD. 11.8. KL. 20-01 med
TOM'MYS
CARPELLA, KARPERÖ 65630 Tel. 961-291679 • •_
1 ..............................................
•
~.~\-'f.O~\f\
En semester att minnas! Framkalla dina semester minnen till Kymppifoton~.
PS. Kymppifoto~ är ett postkort. Med dem kan du också glädja dina när maste och bekanta.
.~
: :
, ~~.
or
~
l
FINNS FOLKHÖGSKOLA· FOLKAKADEMI
•: ••
••
I
:
:
LINJEN
:
ar'betar bl.a. med bild, färg och form, ord och språk, musik, rörelse, drama, omvärldsorientering och människokunskap.
.
:
LINJEN FÖR BARN· OCH UNGDOMSLEDARE
:
• •
•
årskurs I är avsedd för dem som planerar att i framtiden arbeta med barn och ungdom. De som fortsätter ett andra år på linjen får en yrkesutbildning till ungdomsledare.
I
:
LINJEN FÖR KULTURSEKRETERARE OCH ·INSTRUKTÖ·
:
• : • : : :
RER studielinjen är tvåårig och ger en mångsidig humanistisk utbildning samt kompetens för kultursekreterartJänster i kom· muner och organisationer. Närmare upplysningar, ansökningsblankett och prospekt kan beställas per tel. 90-811 205.
: : • : •
••••
••
ESSO
FÖ~ SKAPANDE VERKSAMHET
:
•
I
•
I
..............................................
Välkommen till
Närpes FototjånJt Hägglund kb 64200 NUpeI
KRONOBY
FOLKHÖGSKOLA
Norra Österbottens egen folkhögskola
I
står för Kymppifoton'
en mångsidig skola för vuxna lär självständighet och samarbete internatlivet ger kamrater möjlighet att syssla med egna hobbyn Ansökningskort och upplysningar får du per teL 968/45017 el. 45563. Du kan även skriva till oss under adressen Kronoby fölkhögskola 68500 KRONOBY. Rektor
Är Du intresserad av turlam? Då är turistservicelinjen vid Abo· lands folkhögskola den rätta platsen för Dig nästa vinter. För utom turism kan Du studera språk (engelska, tyska, franska, spanska och ryska) vid vår skola. Begär närmare upplysningar om
NUMMER\
I
J I nummer och kryssa i för MC (musikkassett) eller (skiva) N: .......... ... .. .... .. .......................... ................................ .
RESS: ............................................................ ................ .
-
För postning tillkommer 10,
• TURISTSERVICELlNJEN (2 nivier) • SPMKLlNJEN (för studenter) Ansökningstiden utgår den 25 augusti. Höstterminen inleds den 10 september.
Adress: Abolanda folkhövakola, Pjukala, 21600 PAAGAS.
Tel: (kl 10-15) 921-744654.
Promenera på vatten (Ufa, AP N) - Kan ni gå på vall nel? Jaså, inle del. Då skall ni pröva den anordning som man
Hana Ramatröm Rektor
konsIrueraI på en fabrik isladen Ufa i Sovjet. Det är helt enkel! en jällestor liggande lunna ulan bollen som vallenflanören befin-
ner sig inuli. De som redan lestal den säger att de kände sig om inle som fisken i vallnet, så åtminsto ne som en ekorre i hjulel.
8
"",- ="" =
~
",- =",,,=
,,,,-==,,, ,-=,,,,=
,,,,=
,,,, =,,,,,=
,,,,
Totaba räddar
söndagens kaffe
I Femhundra ville
i~ med på Totaba!
i l i
o
En lite annorlunda skiva har sett dagens ljus. Det handlar om Totaba, en skiva som kommit till tack vare ett entusiastiskt gäng peffenstuderande i Vasa. En av eldsjälarna bakom skivan är Stefan Sjöholm från Malax. Han be rättar att man tog kontakt med grundskolor runtom i de nordiska länderna och bad eleverna skriva sångtexter.
~
- Vi fick in över 500 bidrag,
berättar John Ahläng, en ann
an medlem i arbetsgruppen.
En del av texterna var färdigt tonsatta. Av de insända bidrag en plockades aderton bidrag ut som fick komma med på skiv an. För musiken svarar Stefan Sjöholm, Bertel Blom; Wesley Koivumäki och Frej och Ulf Högdahl. De har spelat in bak .grundsmusiken. Sedan har bar nen från den skola varifrån tex ten kommit fått komma upp till Rexis studio i Karleby och sjun ga in texten. Skivan har kommit till tack . vare ekonomiskt stöd av Nord iska kulturfonden, stipendiet var på 100;()00 danska kronor. Sjöholm har varit den drivande kraften bakom projektet Nu har också text och not Stefan Totaba. . häfte till skivan kommit ut. Fö rutom texter och noter innehåll er häftet trevliga illustrationer småningom utkommer musiken en bred publik, inte enbart sko gjorda av Leif Sjöström. . på kassett, närmast för skolelever berättar John Ahläng. Hittills har skivan tryckts i bruk . femhundra exemplar och så - Annars är skivan tänkt för Hans Hortans
På läger
Glada barn
i Harrström
När sommaren var som allra bäst, ja, då ställde ungdomsnämnden i Korsnäs till med barnläger. - Vi har mest simmat, legat i vattnet och svalkat oss, berättar Jaana Kam manen, en av de femtiotvå som var med.
-.,..:..
Fyra glada flickor: Ann-Mari HÖK/und, Jaana Kammanen, Maria Östling och Jonna Grangärd var med pd bam/ägret i Harrström.
I dagarna tre, från måndag till onsdag i förra veckan, var det liv och stoj ute på paviljongom rådet i Harrström. Det var ung domsnämnden i Korsnäs som ordnade läger för 10---13 åringar. - Intresset för lägret har va rit mycket stort, 52 barn har va rit med, berättar t. f. ungdoms sekreteraren Helena Höglund som hållit i trådarna för lägret. Programmet under lägerda- garna har varit späckat och va rierande. - Ungarna har knappt hun nit sova, berättar Helena och skrattar. Mellan simturerna har man gått naturstig, spelat volleyboll och solat. Speciellt omtyckt blev windsurfing-skolan. Men det är kanske inte det allra enklaste för en tioårig knatte att hållas på brädan, vil ket ledde till många ofrivilliga dopp. En båtutflykt till skärgården ingick också i programmet. På kvällarna ordnades disko.
, .
Var och en som under de se vätpuuhat" av Mika Ku naste tio åren druckit sönda kare kvittrar en glad flöjt. gens morgonkaffe till Barnens "Drömmar har något au gåva i toner måste instämma i av Ulrica Nylund och att varje nytillskott när det gäl Lassen ljuder en matta a\ _ ler utbudet av musik för barn är tetiska violiner. Detta är mer än välkommet. Med spe enda låten som i mina ciell nyfikenhet har jag väntat låter något överarrangerad_ på Morgonsömns produktion, eftersom idim med att låta barn o Som sagt är det mu och ungdomar stå för texterna man först fäster sig vid när är god och gänget i Morgon hör Totaba. Men text sömn har renomme som kunni skäms inte för sie heller. ga musiker. några kunde i sin fyndighet ra skrivna av betydligt Förväntningarna har inte kom och drivnare poeter än de mit på skam. Totaba - en för lungdomar som gjort texterwL kortning av Tonsatta Tankar av T .ex. "Orangutango" Barn - som den något konstg både text och musik av jorda titeln låter, är en fräsch Lotta Lundqvist är en skiva, en bra motvikt till de sak med välfunna rim. många tillgjort hurtfriska låtar som välmenande (penninggiri Många av texterna ga?) vuxna skrivit för barn och kring ensamhet och ot unga. och de texterna känns sjäh Såväl låtarnas innehåll som levda och äkta, medan de den musikaliska utformningen skrivarna kanske inte når spänner över ett brett register. ma höjder i låtar om fred Allt från tankar om fred och miljö, där engegemanget miljövård till visor med traditi gar en smula inlärt och kli onellt barnviseinnehåll, från aktigt. Men texterna visar trallvänliga ballader till rivig tidigt en uppriktig oro för rock och gungande reggae ryms tids problemen som ju fr med. Likaså har man arrange allt för de unga i högsta mang såväl för solister som även är framtidsproblem. barnkörer. Att gå närmare in på text Nära hälften av låtarna kom i det här sammanhanget mer från Sverige. Finland rep kanske inte befogat efte resenteras av sex låtar och Nor skivan inte åtföljs av text det är på kommande separat_ ge och Danmark av två var. O Vid de första genomlyssnin o Skivkonvolutet är trevligi garna fäster man sig kanske format med en fantasifull ro mera vid musiken och arrange på framsidan. På baksidan mangen än textern. De sex i senteras låtarna och gru Morgonsömn - John Ahläng, Morgonsömn. Denna info Bertil Blom, Frej Högdahl, Ulf tion kunde dock med förd d Högdahl, Wesley Koivumäki ra utförligare. Av konv och Stefan Sjöholm - har ska framgår det inte vem det är ,at ett förbluffande proffsigt sjunger i de olika låtarna, . solllld. De rockiga hlt..... fAr heller vilka instrument m stadga aven blåsgrupp med ett marna i Morgonsömn t tätt sound, som med stor preci rar. För omslagsdesignen sion prickar in sina stämmor. Speciellt imponerar blåset i Tom Tiainen. Totaba är en-skiva som "Titta på TV", en funkig låt med text om den ensamhets sin givna plats i skolmu känsla familjens TV-vanor kan och i alla sammanhang där ge ett barn. För texten står Le spelar skivor för barn. Ho gen satsar skivbolaget även na Nylund. marknadsföring, Totaba är D Men Totaba är långt ifrån deles för bra för att glö bara rock och funky. I bort i dammiga förråd. Nu har också "B "Årstiderna" t.ex. en vals av Frej Högdahl till en rätt traditi plåga" en möjlighet att rö _ onell barnvisetext av Lars sig. Jernkrok klingar ett dragspel, i Henrik Oth "Hupakkoluodon Tintin kestränga kulturpolitik. Vallejo är född år började sin konstnärlip Antonio Buero Vallejo är en av som målare. Efter att ha Inti. . . . de få internationellt kända spans- / sju år av ett straff på t ka dramatikerna som lyckades för medverkan i inbörde. . . . göra sig hörd trots francotidens har han ägnat sig helt At tik. I Vallejos texter finns tre korvgrillning och filmförevis element - den objektiva" ning. heten, drömmen och dal!dlill. Och sedan blev det ju en del meriet eller verklighets bus på natten förstås, annars är Pjäserna är på samma gånl det ju inget riktigt läger! listiska och symboliska, o Lägerdeltagarna sov i en gränsen till det surrealist" gammal stuga som finns allde I TV-pjäsen 'Stiftelsen' les invid paviljongen, så ingen ner sig huvudpersonen To behövde sova i tält. ett institut där konstnärer Helena Höglund hoppas att lägret blir en tradition, nästa tenskapsmäl1 både bor och tar. sommar är det tänkt att lägret TVI, tisdagen den 14 kl.! skall hållas i Molpe.
Stiftelsen
inför De ung\\ \\\~\\\et 'llo1l\1l\u n
ikael Aspfors:
lir man tillfrågad
å ställer man upp!
- Jag kommer inte att satsa pengar för att bli invald. Jag kommer att delta i möten, men jag skall absolut inte driva någon aktiv personkampanj. Det är IfIimligen en princip inom arbetarföreningen att alla kandidater skall stå på SIUTlma nivå på det fältet. Det här säger Mikael Aspfors, en (iugofyraårig jakobstadsbo .som ställer upP' or socialdemokraterna i höstens kommunalval. hösten avslutar Mikael fors sina studie vid Svenska ial- och kommunalhög an i Helsingfors där han studerat offentlig förvalt- g. Därefter kommer han tro att fortsätta studera vid statsvetenskapliga fakultet aJ inom Helsingfors universiFör tillfället jobbar han som l. f. socialinspektör vid sociaJbyrån i Jakobstad. Mikael har varit socialde mokrat sedan år 1979. - Det här är första gången som jag ställer upp i ett kom munalval. Men jag har varit ak U\' inom studentkårspolitiken i flera år, jag har suttit med i stu demkårsfullmäktige och funge Tal som styrelsens viceord ·rande. Politiken intresserar Inom den svenska arbetarföre Dingen i Jakobstad ställer 3-4 unga kandidater upp i höstens o mmunalval. Sammanlagt rör det sig i Jakobstad om ell femtiotal svenska socialdemo krater som kandiderar.
Tusentals
Inom socialdemokratin har vi en sådan princip all om man blir tillfrågad så skall man ställa upp i ett val. Det var alltså en av orsakerna till all jag kandiderar, men det finns också en annan. Jag har alltid varit intresserad av politik och under de senaste fem åren har jag ju studerat politik, d. V.s. offentlig förvaltning med stats kunskap som huvudämne. Arbete för fred När det gäller ideologin bakom socialdemokratin så innebär den all man skall ta tillvara de mindrebemedlades intressen, d. v .s. all man skall hjälpa de svaga och eftersträva jämlik het. - Det här ställer jag mig na turligtvis fullt och fast bakom, vilket innebär att det är det jag kommer att arbeta för ifall jag blir invald, säger Mikael. - Frågor som ligger mig nä ra hjärtat är ungdomsfrågor, fredsfrågor och handikappfrå gor. När det gäller ungdomen är sysselsättningen en viktig sak och fritidsproblemen en annan.
ung~Rå
Jag tycker bl.a. att det bode finnas en fritidslokal i varje stadsdel. . - Fredsfostran bör spridas i alla läger. Jag sitter själv som ordförande i fredsföreningen i Jakobstad så det är ganska na turligt att jag tycker att freden är en väldigt viktig fråga. Snabb feed back Varför aktiverar sig ungdomar na inte mera politiskt än vad de gör? - Det är ett faktum att det är svårt att få unga att kandide ra. Orsaker till det här kan vara ett rent ointresse, men jag tror också all det finns annat ba kom. - Att beslutsprocessen räc ker så länge kan vara en. Med det här menar jag att det l.ex. rJakobstad finns motioner som inte är behandlade än idag, vil ket är en sak som ungdomar of tast inte har tålamod med. De kräver en omedelbar feedback, de vill alltså se omedelbara re sultat, säger Mikael Asofors. Jan SneUman
r
mig är freden en väldigt viktig fråga, säger Mikael Asp fors som kandiderar för socialdemokraterna i Jakobstad.
fredsträff
Cyklade för fred Den nordiska fredsrörelsens stora sommarträff för ungdomar Sverige samlade tusentals ungdomar.
Västerås
Ungdomarna diskuterade under tre dagar olika former av fredsarbete och hur man ska föra kampen för ett kärnvapenfritt Norden vidare. Dessutom bjöds det på ett omfattande kulturprogram med kända artister som bl.a. Dr Feelgood, Mikael Wiehe och Jukka Tolonen. Fredsträffen hade föregåtts av liknande cykelrnarsch som tidigare somrar gjorts till Trön delag i Norge, till Villman strand . i Finland och i fjol till Silkeborg i Danmark. I cykelmarschen deltog också ett femtital finländare, av dem sex stycken från Vasa. Vasa borna fick cykla 500 km för att komma till Västerås . Under cykelmarschen till Västerås hölls fredsmassmöten på de olika orter som cyklister na åkte igenom. Den längsta sträckan cyklade de s. k. maratoncyklisterna, efJ
som startade från det ställe där Sveriges, Norges och Finlands gränser möts. . Under fredsträffen hölls en rad fredspolitiska seminarier, där man bl.a. diskuterade kärn vapenfria zoner, Greenham Common, Freeze-rörelsen I USA och solidaritetsarbete. I diskussionerna deltog också re presentanter för USA, Sovjet, England och Bulgarien. På lördagskvällen var det meningen att det skulle ske en publikutfrågning om USA:s och Sovjetunionens inställning till kärnvapenfria zoner. lnbju
dan hade skickats till de båda ländernas ambassader, men en dast Sovjets representant Sergei Andrejev ställde upp. I en slutresolution från freds träffen konstateras det att den nordiska ungdomen är enigare än någonsin om att vi måste få till stånd en kärnvapenfri zon i Norden . På förslag av de nors ka deltagarna beslöt man all på Hiroshima-dagen den 6 augusti i år starta ett aktionsår för ett kärnvapen fritt Norden. Under aktionsåret ska freds rörelsen i de olika nordiska län derna förmå sina parlament att
• - Den här cykeln har tydligen varit med om en hel del åtminstone om man får döma av packväskan... godkänna en skrivelse om att Norden är och ska förbli kärn vapen fritt. Vidare beslöt fredsträffen att starta en insamling av pennor till delegaterna i Stockholms konferensen om säkerheten i Europa. I slutresolutionen sägs
det att delegaterna i en säker hetskonferens enbart pratar ' utan att göra något konkret, d. V.s. något papper underteck nas inte. Månne det beror på att delegaterna saknar pennor? Text & foto: KLAS FRANSBERG
•
-
10
o Inoin kort kommer en samlings-LP ut där Country Life finns med. På bilden ji·.v. Henry Riihimäki. Peter Ny/un ter Edström, Gunder Lövsund, Börje Ny/und och Rejd Ny/und. .
Country Life:
- Det gick inte så bra för oss där, mycket p.g.a. där fanns åländska domare, därför blev troligen också två band från Ål and etta respektive tvåa, säger Henry. Att dethär är sant kan man lä sa i en artikel om Country-FM i tidskriften Folk & Countl1' där skribenten skriver: - Jag vill inte påstå att fel band vann men lika bra skulle något annat band ha kunnat vin na. Dessutom var det verkligen konstigt att de musikaliskt starka grupperna Country Life och Blossom Band inte fanns med bland täten när slutresultatet var fastställt!
Roligt att spela inför
en rikssvensk .publik!
Vi har spelat tillsammans sedan år 1977. Det har mest handlat om konserter, men vi har också spelat på danser, säger Peter Nylund och Henry Riihimäki, två av medlemmarna i bandet Country Life. Inom kort utkommer en samlings-LP där Country Life medverkar med en låt och dessutom har gossarna i bandet fått erbjudande om att spela in en LP vid ett svenskt skivbolag. Country Life har alltså funnits sedan år 1971. Då började Rejd Nylund , sång, banjo, fiol och gi tarr, Peter Edström, så ng och trummor, Börje Nylund, bas, Gunder Lövsund , gitarr och Pe ter Nylund, pedal steelgitarr, spe· la country ihop . År 1983 utökades bandet med Henry Riihimäki som sjunger och spelar gitarr. Country Life kör till sjuttio
fem procent med egna texter och egen musik. Gossarna som kommer fr ån Purmo, Kronoby och Jakobstad övar ungefär en gång i veckan, mera räcker inte tiden till. Helst uppträder Country Life i Sverige . - Country är verkligen popu lär i Sverige . . Det här gör natur ligtvis att publiken' är större och att den verkligen är "med" när man uppträder, säger Henry .
Livsmedels 961-213916
& Grillkiosk Hemstrand Sö-ta.: 10.00-01.00 Fre-Io: .
Country Life har uppträtt på fyra olika ställen i Sverige, näm ligen i Stockholm, Mora, Gävle och Borlänge. Nu har de fått löf te om att få komma tillbaka till Country Palace i Stoc'k holm för att uppträda och inte nog med d'et , de har dessutom fått löfte om att spela in en LP i Sverige. - När vi var i Sverige träffade vi på countryfantasten och steel gitarristen Janne Lindgren som nyligen har startat ett skivbOlag och det var han som visade vara intresserade av oss, t.O.m . så in tresserad att han lovade att vi får ge ut en LP, berättar Peter. Hemma i Finland är varken Country Life eller countryn över huvudtaget så populär. - Vi arrangerade en gång en konsert i Nedervetil och publiken tyckte om det vi spelade, båda två, skrattar Henry . - Det är väl så att om det stämmer att vi är en fem år efter Sverige så kommer countryn att bli populär också här, säger Pe ter. Förutom att ha uppträtt i Sve rige och här i Österbotten har Country Life också deltagit i Country-FM på Åland i april i år.
JAN SNELLMAN
ETI BROKIGT.
kynnet, Tavaramarkkinat och EV. Banden fick dock konkur rens av spontana vattenshower av deltagare i publiken. ÖP anländer till platsen sön dag eftermiddag lagom" för att höra Peps Blodsband . Trots att publiken inte direkt diggade ihjäl sig till rock-veteranen Peps Perssons musik, var det ändå stämningsfullt. Man smälter bandets blues, calypso och reggae mera "flu mmigt" . Nästa band på scenen är Maanam - fran Polen. De kör en ganska tung och surrealistisk rock. Intressant musikaliskt sett. Sedan är det då dags ftir det alla väntat på, nämligen punk drottningen från Tyskland. Nina Hagen , punksångerskan med opera rösten som under hela sin karriär varit föremål för olika skandaler. Hon framställs också som skapare aven ny kvinnobild, och att hon krossat de myter som vår kultur för kring kvin nan.
Sedan en tid tillbaka . ._~_ sång- och spelglan på Aland. De kallar • gan och beslår av en och pojkar i åldern I - Det hela började jakten i Borgå i hö Lasse Fredriksson. lemmarna i Musj på något sätt få en rnrn:ll_ _ beslöt vi att slå oss ga_ _ resultatet blev MUl,.",La.J;I~" Just nu har gän med att turnera mest på uf-förenln_ mar fester. Repe n omfattande och OU:ZSPOlCl.:JO från pop och schla_ seriös sång. I g kvartett som sjung och. dessutom finns lister och kom p gan bjuder på en rar mellan en halv längd. För tillfället har ner på att göra fastlandet , men \ vara roligt, säger son .
En 50 miljo gammal va1teD*'_ (Dusjanbe. AP N) gen i Centralasien en SO miljoner år droppe i en bergk ålder har bestäm punkt i kristallen_
._J_
Främmande infat ral har redan gi \;t E'CI:'4J~"" ga viktiga uppl.""'"........ pi.:jI är första gången ålderstiget vallen karna har må nga tendroppen, men att framtiden kan :.;:::::::;
omspänner i oktaver och bju lan punk och punk-opera. Pu nästan andäkti t. hon ju också _,.......... nästan något 0\ na Hagen.
l J~ i«. ~tlbtN! ~
»
Österbottniska Posten
+lJÄL141;Ll~
Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar.
-
Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag 1984 ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555 , hemtel. 967-13 420 Redaktion : Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961 -113 522, hem tel. 961-32 698 Redaktör i Sydösterbotten: Hans Hortans, tel. 961-113 522, hemtel. 961-271 071 PRENUMERATIONSPRlS 1984 Helt år ... ....... .. ..... .... .... ... .. . 65, Halvt år .... ........ .... .. .... ....... 40, Skandinavien .............. .. .... .. 70, Lösnummer .... ...... .... ...... .. ... 2,50 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555 ANNONSMOTfAGNING SÖU :s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Hemtel. 961-222508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16. ANNONSPRIS I texten .......... .. .... .. ; .... .. .... .. 3,75 Efter texten .. .... .. ...... ............ 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm
INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA
DU!
RiEPLOT FÄRJFÄSTE
ARTISTER VASA PRodukTioN·
• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38 020
aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961-120311
Yl HYR UT!
Nöjesarrangörernas och orkes· ' trarnas egen nöjesförmeoling.
PA & UUS ANLÄGGIIIN5AR
olm
för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten
sound check
HandelsespI. 10 065100 Vasa 10, tel. 961-113572
967 • 73037
VASA musikbranschens specialaffär
_IIIII08M_ PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN lrL65 100 VAASA - VASA 10 1l' 110 159
PRESENTER
Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
~~; c:j
LÄR DIG SURFA
Alla kan lära sig surfa, kom til vår surfskola vid Molpe simstrand
Lär dig den roligaste av alla sporter, WINDSURFING! • I kursens pris (200,-) Ingår BRÄDA och FLYTVÄST.
*"
])re~ellt~illlJre'l Tel 962·414 23
,*-0""
ANMÅL DIG REDAN I DAG! VI HAR ALLT INOM WINDSURFING. " Besök vårt surfcenter. ~~ MARKNADENS FÖRMANLIGASTE SURF.~'O ~ PROGRAM.
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m. lnneh lena Wil s on
Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer . .
.
~~ UNI IMPO,RT 66200 Korsnäs Q
..
12
- Jag har ·bara simmat en Vart söker sig jakobstadsbon när hon vill solba
gång här ute på Fäboda för det da?
är så kallt vatten här, säger An Vart söker hon sig när hon vill träffa människor nika. under solheta sommardagar och vart far hon för
Strax efter att Annika talat att simma?
om kallt vatten kommer två un ga herrar, Johan Solvin 20 år och Kari Korkea-Aho 21 år, paddlande i en kanot. Tydligen tycker också de att vattnet inte är så varmt eftersom de färdas sandst
på vattnet.
Frågar man det här aven som bor i Jakobstad får
man med all säkerhet svaret: Fäbodal
Fäboda är Jakobstads riviera, långa, fina ränder, klippor och hav. Hit söker sig inte bara
ortsbor, här finns också turister av alla nationali
Att vattnet ÄR kallt får man bekräftat när Kari låter vattnet teter.
-
9.
När ÖP tog sig ut till Fäboda en vacker eftermiddag såg eller hör de man dock inte några turister men säkert fanns de i folkho pen på några hundra männis kor. Fä boda är och har länge varit en av stadens turistattraktioner, en sevärdhet som lanseras friskt i tu ri stbroschyrerna ö ver Ja ko b))tad trots att platsen i fråga ligger omkring tio kilometer från stadens centrum . Det här med avståndet kan säkert vara ett problem för må nga turister, visst går det turbussar till Fäboda men att sedan sitta och vänta på nästa bu ss tillbaka till centrum är kanske en sak som inte tilltalar turisterna .
En av de centrala punkterna på Fäboda är en kaffestuga som drivs av Finn-Jakobstad. Där kan badgästerna köpa förfrisk ningar av olika slag eller hyra surfbrädor och kanoter. - När det är vackert väder har vi väldigt många kunder som kommer upp hit för att kö pa kaffe, läsk eller glass men om solen inte skiner är här verkligt lugnt, berättar Leena Saranpää som jobbar i kaffes tugan. .
Solbada oc·h simma Utanför kaffestugan hittar ÖP två brunbrända gossar från Sandsund , nämligen Jari Virta nen 17 ar och Mikael Wester holm 18 år. Varför har de då kommit till Fäboda? - Vi har kommit hit för att simma, sola och för att träffa folk . Hit kommer vi så ofta vi har möjlighet om bara s.olen skiner, säger pojkarna . - Jo, idag er e' ju verkligen grant å heitt , pustar Mikael. De här gossarna är nöjda med fäbodalivet utom på en punkt. De tycker att bussarna borde gå litet oftare.
Kallt vatten På vandringen från kaffestugan till stranden träffar ÖP Ulrika Nystedt och Annika Nylund både 16 år och från Jakobstad . Som alla andra har de kom mit hit för att solbada och träf fa människor. Men i vattnet har de inte vågat sig: - Nej, jag har faktiskt inte vågat mig i havet en enda gång i sommar, avslöjar Ulrika.
per paddel forsa över Johan. Men vad är det vidare, gossarna fortsätter och så gör livet också på Fäboda!
JAN SNELLMAN
• Kari Korkea-Aho och Johan So/vin väljer att vara ovanp4 net istället för att vara i det.