ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Inte nog med att Johan Ångerman och Nina Smeds vann lagtävlingen i cy kel, deras lag (Gerby) vann också den ståtliga trofen i SÖU:s OS på Kilen. Bläddra vidare till sidan 10, gott folk, för där finns ett bildreportage från Kilen. Och de fullständiga resultaten!
POSY.; ______________________________ -~ ~tft.KA
T __o_r_sd_a_g_e_n__ de_n__o_7_._0_8_._._9_8_0________________________________________________~1
[j Ole TorvaIds protester i Åbo Uno derrättelser den 19 juli mot ÖP-Iedaren den 17 juli . - Att kritiker i litterära frågor nu mera s kulle upptäda som smakpåvar får man förgäves söka exempel på, skriver han . Han tillägger att det som "konstitue r ar litterär kvalitet " är att innehålle t är pa n ågot sätt angeläget " och att språket har " konstnärlig spänst och ut tryckskraft " . Vad smakpåvarna beträffar har Tor valds fel. Många litteraturkritiker är visserligen mycket måna om att tala i en vänlig och förlåtande ton . I de värderin gar . 'iom de underförst ått bygger på, kan de däremot vara påvar i allra högsta grad . Vad gäller den litterära kvaliteten har Torvaids rätt. Frågan är nu bara vad som är angeläget och spänstigt.
ÖP-Iedaren försökte säga två saker. Den första att alltför många kritiker är alltför bekväma av sig. Kritikerna har sina schablonuppfatt· ningar, ofta inlärda ' av akademiska medelmåttor, och får dem i regel be· kräftade aven viss sortS kultursideläsa· re, nämligen adademiska medelmåttor . Men det är faktiskt ännu mer tunnså,tt med kompetenta kritiker än med kompetenta författare . Därför att de som skulle ha förutsätt ningar att verka som kompetenta kriti· ker hellre författar själva än kommente· rar författeri. Därför att de som inte duger till för· fattare i stället blir kritiker. Därför att man godkänns som kriti· ker fast man inte skriver angeläget och , spänstigt. Nu ska man förstås inte begränsa kri· tikerverksamheten för den sakens skull. Kritikerna har en väldig mängd uppgif ter . Vad det gäller är att få kritikerna att bli kritiska. I den meningen att de kan leverera kritik med eget innehåll. Det här är väldigt allmänt diskuterat. Men något annat är inte möjlig när man bara har några rader för att diskutera kriterier för dem som diskuterar krite rier för dem som använder kriterier.
o
Den andra saken ÖP·ledaren försök te säga var att ~ebatter om bra och dålig
Att skälla
på kioskböcker
inte kan avgöras utan att relateras ciD läsaren själv. Det är därför det iDle p att bedöma litterär kvalitet utan an be döma läsaren själv. Faktiskt är det så enkelt att en män niska som inte reflekterar över lilh ... ron utan kanske bara söker "ytlig-' Sti mulans och spänning föredrar att läsa ytlig "spännande" litteratur. Medan en kritiskt, filosofiskt lagd människa föredrar kritisk, filosofis k t lagd li tteratur. Den som på allvar fun derar över de stora problemen i livet vill läsa angelägna sanningar om livets stora problem.
o
-
NI NÅN BRA VÄSTfRtJ Dos-r0J E W5 \Al ?
litteratur inte bör leda till att man stäl ler upp det goda och dåliga som princi· piellt två skilda saker. Det är visserligen fråga om två princi piellt skilda saker när man diskuterar t ex seriösa böckers och kiosk böckers produktions· och distributionssätt. Men läsupplevelsen, detta så centrala
Resonemanget ovan leder till SIUl satsen att ifall man vill att folk ska läsa "angelägen" litteratur , så måste man la itu med en "uppfostringsfråga". Folk måste ges förutsättningar att tillägna sig angelägen litteratur. För 'att nå detta mål behöver man la två steg. Det första är att acceptera an folk läser det de läser - i den men ing att man förstår varför de gör det och att de inte är sämre människor för det. Allt har sina orsaker. Det steget har man försökt ta i riks· svenska skolor. Det är t ex vanligt att elever på modersmålstimmarna får läsa böcker enligt fritt val och sedan kryssa för i blanketter vad de tyckte om bo· ken . Av fylleriuppgifterna gör man stati· stik, men sen är det i regel inte mer med 'd et. Det andra steget som måste tas är ett uppfordrande steg. Det innebär att elev· erna får lära sig se kritiskt på det de lä ser , Att de lär sig se hur 'litteraturen fungerar i förhållande till dem själva. För att den saken ska lyckas krävs emellertid ett annat kulturellt klimat, en annan skolform, ett samhälle som tillåter en annan personlighetsstruktur än vad som för närvarande är fallet. Att kiosklitteraturen i regel är verk lighetsflykt är sant. En väldig massa sa ker i vårt samhälle är verklighetsflykt , försÖk att komma ifrån de problem och neuroser man har_
fenomen utan vilket alla kultursidor vore otänkbara, hänger inte upp sig på sådana "utomlitterära" aspekter. När läsaren läser bryr han sig i regel Men man kan inte göra ett dugg åt bara om ifall läsupplevelsen svarar upp den saken genom att skälla på kioskböc. till hans läslust eller inte. ker eller ens förbjuda dem, Det är här som frågan bra-dålig måste avgöras. Det är därför kvalitetsfrågan SVENOLOF KARLSSON
YIi· Vainios korståg
o
Sune Port in på Öb har reage rat mot Niilo Yli·Vainios korståg mot mellanölet, som den sist· nämnda anser vara ett hot mot Finlands framtid. I All ulpeka mellanölel JO m den sia· ra ,Iyn dabock en niir del är fråga om ökande hrolwlauslik. söndrade äk · lenskap, generalionsklyftor. och rotlös· hel blond ungdomen med mera, dr egentligen inle annal än demagog isko .~e neralrse ringar, som anviin ds jör de l meJ/a i {>oliuJ'kl Jyfte , Del .i r nämligen enkeII 011 I'isa 011 n'-.~ Jliva jörel eelser år en direkl jöljd , .I V alkoholhruk , Folk som super uppjö r ,I/~~ v.mli~~ l vif illa, i synnerhel om del iir / rJg J om unga p ersoner JOm inle hor fj'rl all beh j rskaJig njr de jönla hdm · " in!;JrnJ J/jp{>er, I ,iljjl,'1 jlir .III IJla {>åskinJ 011 vi ,d ipp.., .111.1 p roble m bJra mellanölel j hr!,/u.l, i dt'lJljh.Jndd n, horde mon .In /.',} {>J dOI Iy{> /' n .JI' /o r..-kning J() m "k"II,- kl.Jrl. i:~g.J I,.lrj';r ungdom - , och l',/fj/j r /1I /t' 1/11.\'1/" -- ill l e hil,lf n J)!.o n
~---I
unga narkomaner lrols 0110 jörbud. Om mon jorlsilJter analogin med nor· mera m eningsjulI sysselslillning lin' 011 kalikan, kon mon också sdga 011 p n'sp o· berusa sig på mellan öl och andra alka liliken inle ilr ell ejjeklivl m edel mol m issbruk , holvaror, Fe/el måsle ligga djupare dn i lällill· O Missbrukel ilr knappasl en orsak /1/1 gdng" g helen , negalivl beleende , Del kon säkrare När någon föredraJ' mellanö l fra klassijieras JOm ell symplom. som jör mom andra former av fritidssyssel sätt en rad andra m era negoliva symplom ning beror det antagligen pli att det med SIg , Onaken ligger myckel dj up för mlinga inte finns så stora valmö j. are och dr m ångfacellerad. ligheter när fritiden skall fyllas. Kampen mot missbruk och dess följ Mellan ölel smakar ju inle em gall der skall ske i hem och skolor. [nte ba· när del dncks i sådana mäng der JOm ra genom att föregå med gott exempel jordras jör all en j n sk mdnll/ska skall och berätta om alla de faror för indi· bli redlösl berusad. vid och omgivning som ligger i det,
utan främst genom att göra omgivnin gen human . r ik på positiva intryck och genom att människorna förverk 1.igar sig själva på ett konstrukti vt sätt. Skn'd gåma 1111 . 'kOTJlåg ' . mol 0/11 som bry ler ned Jam hällel , men n'k la OM p roblem el är så enkeII som meI inle "dden m ol en jaklor som Jlsl och lanölsaklil,islem a IJler jörslå, så skulle slutligen bara iir en del av 0111 de l nega· vi inle heller ho någOI narkOlikapro · livl1. A nvänd resurserna rdll sj 011 de blem all bro Ilas m ed , Del finnJ inle verkliga orsakerna kon avlägsnas. h.Jsch . amjelamin. heroin eller m orfin A ll slop a mellanölel ilr som 011 bala på delikaleJJhanddns h)'lIor, men IrolS Cana r genom 011 bedövlJ smilrIorna de l har vi ,.11 vil\'ande p roblem med m ed h)'{>nOJ ,
, All enögl ang ripa m ellanölel JO m de n slora boven i samhilJlsdramal år deJJ/lIOm jarllg l , då de verklIga Ofj'.J k ema lill mlsshdllig helem a göms och glörnJ ,
- Programdirektören ska väljas för att driva de finlands svenska radiolyssnarnas och tv-tittarnas önskemål och inte för att bli pop i direktörs· rummet eller göra redaktörer vid Yle glada. • Bosse Slenslröm j Å U. med anled njng alJ debaUen om den slJenska pro
~ ~_________________________________________T_o_rS_d_ag_e_n_d_e_n_O_7_._08_._J_9_8_0__________________________ ~ ~ ~, .....-.OS-nytt:..
'öSTERBOTTNISKA POSTEN
St
Rundradion har köpt kikare! -
e r man på sommarstuga med dåliga batterier
- gas man ty sig till den inhemska OS-rapporte ungen. Då får man lära sej at( en indisk 800-meterslöpare if 17 3 cm lång och att rundradion har köpt kikare åt
BERTEL
.... NYGÅRD
SLAGRUTAN sina pojkar före utfärden till Moskva . Det här måste ha varit den vanligaste repliken i OS-radion. - Nu ser jag ingenting. men jag ska ta fram kika_ o ren så ser jag bättre! Man gläds med pojkarna åt teknikens utveckling. När jag ser tillbaka på OS-veckorna i radion. tyc ker jag mej finna två huvudlinjer i rapporteringen. Det intrycket gäller i varje fall för den period jag höll Ut - jag gav upp på slutrakan. köpte nya banerier och vände örat mot Sverige. Huvudlinjen är å ena sidan en bedårande inlevel se i detaljbeskrivningen , å andra sidan en påtaglig förvirring när det gäller de stora sammanhangen. Det sistnämnda tog sej uttryck i en okontrollerad förvåning hos reportrarna så fort det hände någon ting på arenan . - Vad är det nu då' utbrast Report ern . Publiken jublar. det måste ha hänt nånting '
'(
IlS
- Vad är dct för blåskjorta där på bortre långsid an' Är det en italienare .nä, det är det inte. Då måste det vara en jugoslav' Nää .(fan) . är det en fransman' Så ungefär kunde d e t låta. - Du har ju kikaren med, hade man velat ropa. Sätt den till ögonen så ser du bättre' Detaljfrosseriet åter gick vanligen Ut på att man fiå lära sig kroppsvikt och kroppslängd på var och varannan person som passerade reportrarnas poste ring. Finlands rundradio släpper inte en jävel in på en idrottSarena utan att redogöra för hans eller hen nes kroppskonstitution. Periodsvis lät det som om reportrarna hade ham nat på ett militäruppbåd . Men höjden av detaljbeskrivning måste ändå ha varit då RepOrtern gav sej på Karppinens byxor. - Karppinen är klädd i blått och vitt, men ibland syns bara det blåa , sa reportern märkbart upphet sad. När han för ryggen framåt ser jag bara den blh skjortan, men sen då han böjer sej framåt igen ser jag också de vita byxorna . Men de skymtar bara en kort stund, sen blir allt hel blått igen. Sa Reportern och man undrar varför han inte tog kikaren till hjälp. Då hade han kanske fått se de åtråvärda byxorna under hela loppet. Ett annat drag i OS-rapporteringen som fascinera de mej, var den långt drivna, för att inte säja lyriskt avancerade national itetsbeskrivningen. Tidigare har vi ju fått nöja oss med att det bara är ryssarna som bestås nån mer ingående raskaraktärise ring. När ryssen vinner brukar hån vara "en urstark ryss". När han förlorar är han "nästan mänsklig". Nu har radiopojkarna förkovrat sej och utökat ar senalen. Det pratades frejdigt om "männen från känguruiandet" , "mörkhyade" eller "kolsvarta" afrikaner och spanjorer som var "otroligt kortvuxna" . Och så vidare. Tidningarna har tydligen också lärt sej, för under en veckas tid har jag suttii och läst om Kaarlo Maa ninka i termer som visar att det viktigaste måste vara att han är "Iapplandsfödd " . Trots det alltså , rrots att han är lapplandsfödd. slog han Lasse Viren.
'Dansdebatten är sjuk!" D DET LIGGER onekligen något sjukt i den dansdebatt som ge nomsyrat ÖP:s debattforum den senaste tiden. Man generaliserar o trivseln (hm?) _på våra ungdomsdanser till att bero på olika åldersgrupper och deras vara eller inte vara på danserna. Det är verkligen tråkigt att inte 15- och I B-åringar tycks kunna le ka i samma sandlåda. Vore det inte bäSt att anordna danser för fjortonåringar på ett stäl· le, femtonåringar på ett annat ställe, sextonåringar på ett tredje ...? Dans enbart för pojkar på ett ställe, för flickor på ett annat. Dans för "IB-åriga pensionärer" på ett ställe, och för" 15-åriga valpar" på ett annat. Dans för tvillingar på ett ställe, för lejon på ett annat, och för skorpionen på inget alls. Och allt skall kollas med speciella , • d a n s - ID-kort. Men, min Gud! Låt en trött, gammal nittonåring dö innan dess. jag hoppas att jag inte Behöver uppleva den dagen. D DET ÄR föräldrarnas sak att hålla bort sina spädbarn från dan· sen, och kommer de ändå med mellanöl i sina nappflaskor borde väl farmor å lå IB år ta hand om de små liven. Mitt recept är ajöss med åldersgränsen. Förbud skapar trots. En åldersgräns är för de yngre som matadorens röda skynke vid en tjur fäktning. Rakt på, det må bära eller brista, och för det mesta bär det. Ha.r inte Skorpionen märkt något sådant i Kvevlax. PrC!blemet är att danserna har blivit så mammutartade. Ungefär som två dussin minkar i en lya. Ett tusans liv och kiv. Men farmaren (dansarrangören) trivs. Han håvar in grova pengar på våra skinn. O 'TILL SIST vill jag sjunga en lovsång för Maxmo dansbana, lite folk, men mycket bra stämning finns där. Och lO + åt 500 Karlsson i ÖP för hans ledare, samt kåserikungen Nygård. ÖP är bra, och behövs verkligen. Men tag av dig dina röda glas ögon. Hans Hortens! MIKAEL PIETILÄ
Tuff efter ett par supar Höj ~Idersgränsen till 17 och ordna skilda danser ål dom yngre' Vi är tv~ som är över 20 och försökt följa skorpionens räd flera gånger . och farit ut p~ ungdomsdanser men alltid kommit hem med samma dåliga erfar enhet. Vi tycker att alla 15-åringar skall vänta några år med att säga att dom in te har någonting att göra när dom inre kan fara på dans. - Tänk på att ni själva kommer all bli irriterade p~ dom som är yngre än er själva. Visserligen har Tvilling -65 rärr i att vi själva var barnungar när vi började åka på dans. Men om alla som dansar nu är 13-15 år. skall d~ alla som är 15 åka på gammaldans? Hur blir dct då sedan man fyllt 20 - skall man försöka få lag i en pensionärsbostad o(h siua och skvallra med grannen> T_illing ·65 undrar vad man skall göra med dom som inre super. Hur m~nga är det> Ett par tre från varje by? Du vill väl påstå all du inre super. men oss lurar du inte. Vi skulle vilja se hur du ser Ut på en dans om du faktiskt är nykter eller om du skriver sådär för all framst~ bäme i dina föräldrars och släktingars ögon . Vi har faktiskt varit 15 år själva och trott all vi varit tuffa om vi tagit några supar. Man brukar säga - Av sig själv känner man andra>
Två över 20
.Varför ska det bara pratas om åldern? Svar till "Tvilling ·62" i ÖP 31.7: Du skrev att du inte alls mår sämre av att ha suttit bredvid mamma till du var 16 år. Det förvånar mild jag tycker tvärtom att det verkar som om du skulle må mycket . dåligt! jag är själv IB år, men inte känner jag mej som någon farmor. Alltså: TALA FÖR mG SJÄLV, för de allra flesta arton åringar känner sig inte som "farmödrar". Ifall Du gör det så tycker jag att du ska gå till en ,p sykolog och berätta om dina problem. Det verkar faktiskt onormalt att en människa i sina bästa år redan känner sig så föråldrad! Du är väl förvånad när en "farmor" (som du kallar oss artonåringar för) har sådana här åsikter. Men det beror på att jag in te är så självisk, och så minns jag hurudan man var själv i 14-15 års åldern. Man ville själv bli äldre så fort som möjligt. Vad skulle man t.ex. göra på lördagskvällarna? Om man satt hemma bredvid mamma (som du gjorde) blev man kallad "mammig". Det fanns inget annat att göra än att söka sig ut på ungdomsdanser. Åldersgränsen har ju alltid varit 15 år, så varför ska den behöva ändras nu bara för att Du har börjat känna dig som en farmor? jag skriver detta för att jag tycker det är på tiden att någon äldre tar de yngres parti. Varför ska det i dagens samhälle bara pratas om åldrar? Kan inte alla åldrar vara tillsammans och ha kul? jag tycker att det funkar fint som det är nu på ungdomsdanserna! Nog skulle 13-15 åringarna ändå komma på ungdomsdanserna fas tän åldersgränsen höjdes. Nej, 15-åringarna stör inte MIG och MINA kamrater. och förres ten är det någon stor skillnad på 15-åringar och 16-17 åringar? En fem~onåring är nog en ganska vuxen människa! ÅLDERN ÄR EN FÖRDOM SOM BÖR BEKÄMPAS! MAN ÄR SÅ UNG SOM MAN KÄNNER SIG! Detta 2äller ALL T och ALLA! "Lejon -62"
14 I
Torsda~en den 07.08. 1980
~~~~=.N------~~~~----------~
o
AMIIIIE
* Folkpark
l Lördag 9. 8. kl. 20-01
Österbottnisk helkväl'l med non-stop·dans på två dansgolv
Malax
* Teamet Sn~d * Inflation i diskoteket
i paviljongen
L. Cleopatra S. Exom
en annorlunda Åminnekväll
JANNE LUCAS BAND.
'1 'I
'1
'1"1"1Tl
. ... .... ~ iC * -.'1'.-1 'I ' I
'I
NORRNAS
lörd. 9.8. kl. 20.
UNGDOMSDANS MED 'I' 'I' 'I
'J
'J
'I
'I
'J
T ,"'1
'I
'I
~
••
TT
Defiers
Bussar som tidigare! Åldersgräns 15 år!
SENSOMMARENS SHOW: 24.8.
BO-talets inneställe )
*
* Nästa helg:
* Måndag 11. 8. Cirkus Finlandia
~.~
*~
I
'lY
T
'1 'I T
EXODUS NORRNÄS
T
'.'1
'.'1'
'I' '1'1'1"',
T
T
'I'.'"
'I'
CLEOPATRA OCH NY TOPPEN· LÖRDAG 9.8. kl. 20-01
D Förhandlingar omgående orkester priserna 1981 kommer att hållas den 12.8, i Kvevlax UF's lokal. Först diskute rar orkestrar och arrangörer skilt för sig och sedan håller man ge' mensamma diskussioner där man enas om huvuddragen i prissätt ningen 1981. Vid samma tillfälle kommer SÖU att informera om höstens och vårens danskampanj, Om tiden medger kommer man också att dis kutera möjligheterna att förbättra A&M's service.
D Alla
som håller på att komponera danskampanjens tema melodi får lov att lägga på ett kol: .iden går ut den 15:e augusti, Vi trängtar efter slutresultat!
NYA HAMBURGAR· STÄLLET
Empire I
bjuder på kramgoa låtar för vår toppenpublik
BUSSAR: Vidjeskog: Småbönders 18.45, Terjärv 19,00 via Kolam, Lappfors, Esse, Kronlund: Såka 19.00, Gk by 19,15 via Kronoby. Haldin & Rose: Oravais 19.00 via Jeppo. Monäs 19.00 via Munsala, Nykarleby. Från Eugmo 19.00 via Jakobstad 19.40.
,,\ '14NDNII
.w
Hej gammaldansare
ALEXANDERS spelar på Kanonerna på lördag.
Tel. 961-53 132,
Kom och tillbringa elt givande år i
KRONOBY FOLKHÖGSKOLA' Är du intresserad av teknik? Har Du tänkt söka till teknisk läroan stalt? Då är PRAKTlSK-TE:KNISKA LINJEN något för Dig! Ämnen: Elektronik, radioteknik, ritteknik, motorlära , DX:ing. m.m. Du får Qckså öva Dig at! bygga elektroniska apparater. Ovriga linjer: vårdlinje, hemteknisk linje, studielinje, 'Läsåret börjar 9.9.80 och slutar 8. 5. 81, Informationsblad och an sökningskort får Du från Kronoby folkhögskola , 68500 Kronoby, tel. 968-45017.
I
5 ~________________
T_o_rS_da_g_en_d_e_n_0_7._08_._1_98_0_ _ __
_ _ _ _ _-:-_ _
~
i.TER:o:rTNISKI' , OSTEJ
Det drar ihop sig
Det börjar dra ihop sig till UT· MANARPARAD. Dagen U är på Carpella den 26 augusti. Fjolårets Utmanarparad i Forsby kom au få stor betydelse för de unga band som ställde upp. Det år som gått sedan dess har inneburit en gener2ti o nsbrytning när det gäller dansbanden inom svenska Ös ter botten . N u får nya band åter en chans.
=
DE BAND som haft mest spel ningar under tiden 1.7. 1979 till 30.6.1980 får inte ställa upp i Kar perö. De kommer att få sin chans på den "stora" Orkesterparaden, som preliminärt är fastslagen till 24 oktober på Waskia. De band som seedats bort är Exodus, Cleopatra, Exom, Zenith, Reflexbandet, ' Teamet, Sound, Hope, Empire och Mash. Zotch och Barbarela har slutat, Dansdax har övergått till mogendans och Noise kommer att hålla upp en tid medan medlemmarna fullgör sin värnplikt. Övriga ungdomsband som hör till SÖU:s artist- och musikerför medling kommer att få inbjudan till Carpella . Det är fråga om ett
15-tal band dock alla upp.
knappast ställer
D UPPSPELNINGEN i storpavil. jongen på Carpella kommer denna gång att föregås aven träff mellan arrangörer och dansband. SOU kommer att bjuda representanter na för arrangörerna samt medlem marna av de deltagande banden på kaffe och smörgås i uf-Iokalen i Karperö_ Där kommer dansban den att presenteras. De får chansen att ber'ätta vad de spelar för musik och vad de hoppas och väntar av musiceran det. Speaker vid denna tillställ ning blir Peter Granström från ÖP.
D SENARE under kvällen står ut rymmet i uf-Iokalen fortsättnings· vis tiU arrangörernas och orkester medlemmarnas förfogande. Där kan de ostört diskutera engage mang och priser. Vid tidigare tillställningar av detta slag har arrangörer efterlyst ett utrymme där de i lugn och ro kan diskutera sinsemellan och med orkestrarna. Det blir tungt att un der en hel kväll uppmärksamt lyss na till en lång rad olika band. Det är därför SÖU nu ger möj lighet till mera 'social !<ontakt' mel.lan arrangörer och musiker.
The Boppers
.
'
'
"Hej Finland, det är
roligt att vara biir"
Bakom scen börjar nervositeten ge sig till känna hos ton årsbandet. Hasse Carlsson, sångare och gitarrist, och Peo Thyren, ba sist, sitter och ser sammanbitna ut. Freddie Hansson, pianist, vandrar fram och tillbaka med en cigarrett i ena handen och en plastmugg med te i den andra. Robert Klasen, trummisen, börjar sjunga. - Goodnight Sweetheart, weil it's time to go ... Freddie: - Lägg av. Peo flinar åt Robert och båda klämmer i: Goodnight Sweetheart, weil it's time to go, I hate to lea ve you bu t I reall y must go.. . - Lägg av sa jag ju, jag avskyr den där .. - Freddie är ner vös, f1.inar Peo. Gunnar Sjöberg, managern, kommer m. - Hur mycket folk är det? Ungefär 1000 pers. ' - Men det är bra för att vara första gången.
;e?I:~r~:~:;,~~;: dörren; - Ska ni inte börja snart?
Genom scendörren hörs publikens " We want Noice, we want Noice" - Dom är tre styc ken" försöker Ola men ingen tycks höra hans skämt. - Vi kör samma re· pertoar som vanligt. Kom ihåg att presentera låtarna för det är väl inte så många som har hört dom förr. - Skall vi ta något extranummer? - Det är upp till er, säger Gunnar.
o Publiken
försöker en gång till, "We want Noice, We want
N~ce~·u
är det bara
sto~åkekrvaOr'lag.å in nu , för-
-
Du får gå in
du ska ju längst bort. - Vänta, jag skall ta Ii te te.
C Peo Qåller ett inbil lat hälsningstal: - Hej Finland, det är roligt att vara här. Vi skall strax börja ba ra Freddie har druckit sitt te. - Ni tar dom, upp muntrar Gunnar och det sista man ser av honom innan han för svinner ut i sensom marmörkret är två tummar som är upp sträckta i sin fulla längd. - Nu går vi in. - Du går först!
~ä~~:v~~e!:;;:~i~~ scen och intog sina platser. Några sekunders
gamla eller nya synder eller på någon enfal dig intervjuare och så. .. ett, två. tre, fyr. . . välldre et t kompakt nya-vågen · rockdån ut över pu· bliken. Efter en stunds age· rande börjar de bli varma i kläderna och dl: verkade plötsligt en hel del äldre än si na 15-17 år, med professionellt välav vägda rörelser oå, gester. Ju mer konserter, led ju mer började ty värr också den' höga volymen göra sig påmind. - Minst 40 decibei lägre, var ett förslag. Dessutom försvann sången tidvis helt in i kompet, vilket gjorde låtarna mer enformi ga än nödvändigt. Låtarna i sig själva var starka men av den sorten som behöver mer än en genomlyss ning för att fastna i medvetandet.
C Därför
hade det kanske varit skäl att släppa LP:n i Finland innan man började turnera här , BG LAXELL
OBS·!
Spännande
lockade~eStlj~~~-~D~e~n~ä~r~ju.i~n~te~cl~-~~f~ö~~lt.~~ä~~d=u~f~å~r~g~å~~~~re~'~~dl~~u~~kkJ~~:~:I:~r~tät ' " ' n~~1~~:~;=:~~~.e~~~~~:~~~tn~I~'n~g~~niä~s~ta~_r
Första helgen i augusti var tidigar e SÖU :s sommarsamlingsh elg . Alla d anse r gick i förbundets regi. Tack ,'are de inkom ster danserna gav kun de SÖU bek osta en del av sin ve rk samhet. , SÖU fö rsö k te sig i år på all o rdna skivdans på Kilen i anslutning till SÖU-OS. - Det kom inte så särskilt många personer till den dansen , konstate rar Håkan Westerm ark .
CarpelIa lockade mest Allmänt taget var det få ung domar på danserna på lördag kväll. Mest hade silrniats på Car pella i Karperö där mellan 800 och 900 lyssnade till nya komet bandet Noice från Sverige. Något succeartat mottagande lyckades inte Noice spela sig till i Karperö. Dansen i Fagerö med två ös terbottniska band lockade 500 personer medan Ytteresse, med en österbottnisk orkester, hade 400 personer. Trots allt drog the Hoppers mest. Men såväl Forsby som Åminne hade nog räknat med stÖrre publik än vad som kom. De som kom var däremot nöjda. - Boppers har utvecklats i po SitiV riktning, nu gick Stämsången riktigt bra. säger Kenth Storm, som hört gruppen alla gånger de varit här . Maxmo uf hade ställt till med ungdomsdans på fr edag kväll och kom på så sätt att konkurre ra med Forsby.
Yrkesskolan i lakobstad
Inte så bra
(06)
inleder läsåret tisdagen den 12 augusti kl. 10.00.
- Det gick inte så bra, konsta terar Sören Kock. 200 personer räckte dock till eftersom vi hade en österbottnisk orkester som in te var all tför dyr. Inte heller gammaldanserna lockade särskilt stor publik på lördagen. I Maxmo var det åska och regn på lördagen och oväd ret höll i sig en god bit in på kvällen. Los Flores del Paraguay och Vörå spelmansklubb locka de 400 personer. Samma grupp uppträdde i Forsby tillsammans med Västerås dragspelsklubb. Dit kom ungefär 300 personer. I Åminne spelade Los Paragu ayos och Tamborito. Där kom det 400 personer. Molpe uf hade 300 personer på en gammaldans med Korsnäsgillet. Sammanfat tning: • Helgens storsatsningar gav in gen arrangör särskilt stor utdel ning. • Showgru pperna från Sverige drog trots allt mest. • Totalt besökte endast ca 1500 ungdomar per kväll danstillställ ningar. • Storpublik hade under helgen lantbruksutställningen i Seinä joki, Tulivuori-Rock på Halko saari, pälsfarmarsamlingen på Juthbacka och Milka-festen i Oravais. Seg
Ännu finns lediga elevplatser på följande linjer: 033 PLÅTSLAGARE-SVETSARE 053 BILMONTÖR 081 TELEFONMONTÖR 117 BEKLÄDNAD~TEKNIK 136 LABORANT, GRUNDSKOLGRUND
MATTI KUJANPÄA
Närmare upplysningar fås från skokans kansli per tel. 967-10522 Adress: Trädgårdsgatan 30, 68600 lakobstad
ORAVAINEN·ORAVAJS puh. 53153
LÄRA FÖR LIVET
VI UTFOR
VID LAPPF}ÄRDs
FOLKHÖGSKOLA I EN PERSONLIG MI~JÖ
• tvätt - vaxning • oljebyte - smörjning • byte av tändstift - spetsar • avgastestning - tänd ningsinställning • bromsarbeten • installation av avgassystem • besiktning av bilar • FORD-personbilsservice • ford-originaldelar
TEA TER LINJEN tr:inin~ - u!\' e(klin~ dr~mati~kt sbp~nde & te~trrrrfart'nhet
med\'eten~ör~nde
kreati\' kommunikation
BARNDAGV ÅRDSLlNJEN LlmlilirdJ~drdJrk()mpetrm
1ll;1nj!~idl~ j!rund för drdsektorn triilllnj! ~\ IrdarfJrdighet i teori orh prakt ik {('Il 1ll.1nad, praktik)
LINJEN FÖR PRAKTISK FOLKKUL TUR
-
IlHI"k {folkmu,ik. \'i,kultur rte) PLikt i,kt ,bp~nd(' {trii~li.iid. sömnad. väming. keramik)
An,iikninj!kor! llrh uppl\'sninpr fås från skolan .
Lapptj:ir,h hllkhöj!,kola: (j·BOO LA PPFJ ÄRD , tel. 962121 144.
Torsdagen den 07.08. 1980
Det var inte så här jag hade förestMlt mig ambu lansförarens högkvarter vid Vasa Centralsjukhus. Det här såg ju ut som en vanlig enrumslägenhet en vanlig lördagskväll. På en säng rakt framför dörren satt Kent Österblad, 23 år, och en bit ba kom honom satt ·Kenneth Nilsson, 20 år, vid ett skrivbord. Båda två tittade på en amerikansk långfilm på tv. TV'n stod på en bokhylla till vänster om dör ren och på ett bord mittemot skrivbordet stod en tom kaffekokare. Längst bort i rummet till höger om balkong dörren, på en låg bokhylla fanns det en bunt svens ka och finska veckotidningar, en hel dröse svensk toppskassetter och en bandspelare. Det enda som störde intrycket av vanlig hemma kvMI var de tre telefonerna som stod på skriv bordet - en alarmtelefon, en annan med direkt kontakt till brandkåren och den tredje sjukhusets interna telefon. • Att sitta och viinta på att telefonen ska ringa utryckning är precis som att sitta hemma och slöa -förutom att man får betalt förskls. Killen i soffan heter Kent Öste"rblad och killen bredvid kaffepannan heter Kenneth Nils·
Ambulansförare
ett dramatiskt jobb? Nä, knappast!
75 procent av körningarna
å-r icke akuta
Kent Österblad och Ken· neth Nilsson är vikarierande ambulansförare. När ÖP kom på besök hade de veckosluts dejour från lördag 08.00 till söndag 08.00. Kenneth Nilsson har gått den I-åriga medikalvakt mästarutbildningen-ambulans förarskolningen som hålls vid centralsjukhuset och Kent Ös terblad blir färdig någongång till jul. Kursen inneh~lIer grunderna inom sjukvården och den som har g~tt den kan arbet a nästan överallt i e(( sjukhus - r.ex. som dejour på polikliniken eller intensivv~rdsav delningen . som inslrumentuppas sare åt sköterskor på kirurgisk a av delningen m.m. Kenneth: - Jag tyrker a(( v~r utbildning borde vara 'h år längre så att m an lär sig orh får rättighet a(( ge dropp och intubera (= sätta slang i halsen på patient som har and ningsstopp l. - .Som det är nu måste vi ha lä kare med oss på sådana uppdrag. En vanlig dag fö r ambulans förare börjar ofta med beställ ningstransponer. Finns det inga bestälIn ingar .är det bara att sitta och vänta eller a(( ägna sig åt bilar nas skötsel. .
Kent: - Det fungerar ganska - Förarna h~lIer bilarna rena både på insidan och utsidan . bra vid utryckningar när den ene På eftermiddagarna sker ofta av oss tar telefonsamtalet och den trap.sporter mellan olika sjukhus andra skyndar ut och startar ambu- ._ _~';'&"_ _ _ _ _ _ _L......i - exempelvis mellan Centralsjuk lansen . Arkitekterna huset i Vasa och Östanlid i Jeppis. borde pröva på Ca 75 % av alla körningar är icke Sällan akuta. en olycka fråga om Ambulansförarna har n ågot un der 4000 körningar i året och i liv och död bland kan de vara ganska ojämnt Kent och Kenneth har inte myc fördelade , somliga dar kan det va ket till övers för arkitekter som inte Endast vid ca 1 % av alla ut
ra 22 och andra dar bara 2. tar hänsyn till ambulansut Utryckningarna gäller främst ryckningar är det fr~ga om minuter
ryckningar och handikappade . med tanke på patientens liv . hjärtpatienter och astmatiker. Kenneth :
Kenneth : - Ofta när ni hör Men en ambulansförares jobb - I de flesta fall g~r det inte att
ambulanssirenen i stan s~ behöver
g ~ r mycket ut p~ att vänta - vän det inre vara så allvarligt som det f~ in en bår i hissarna . tan på alarmsignalen. - Ofta går det inte ens a(( an verkar. M~nga som ringer hit kan
• Blir det inte pressande i läng vända bår i trapporna och då är vi inte bedöma hur pass allvarlig en
den att sitta och vå'nta på att tele tvungna att antingen sätta patien olycka är - s~ de säger att vi måste fonen skall ringa? ten på en stol eller i ett lakan. Och kvicka p~ för det är n~n som håller Kenneth: det tar verkligen på krafterna att p~ a(( dö . - Nää .. det är .precis som att bära en som väger hundra kilo från I s~dana fall m~ste vi naturligt $i((a därhemma, när telefonen rin högsta v~ningen på det sätter. det osäkra för det säkra . vis ta ger så svarar man. - Det skulle kanske vara en Kent: nyttig minnesbeta för en arkitekt Folk tror i allmänhet att en Alarm! att bli sjuk i e(( s~nt hus .
ambulans m~ste köra h~rt med tju tande sirener - men det är fel.
Kör man lugnt och jämnt kan man Klockan 21 . 10 kom det en Alarmsystemet
alarmsignal och innan vi från ÖP också samtidigt ge förebyggande
kunde vara
hann riktigt fatta vad det var v~rd ~t patienten. Det är också bä((re rent
frågan om försvann ambulansen in bättre psykologiskt för den o1ycks mot stan . drabbade om sirenerna inte är p~. Sjuktransportfirmans alarmEn stund senare kom den till Ifall han hör tjutande sirener tän nummer gäller dygnet runt. Var baka. De hade varit och hämtat en dagar 8-17 tas samtalen emot av ker han kanske "Är det s~ här illa patient som fallit i sin lägenhet och ställt med mig) " ep kanslist, som har förbindelse inte kunde röra bene!.
"H_ll!ii"~'~b~ .-
med bilarna genom kortvågsrad-io med en räckvidd p~ ca lO km. Andra tider tas samtalen emot av de pojkar som dejourerar. När dejourerna åker ut på nätterna tar ägaren över, han har samma tele foner därhemma. Är inte ägaren hemma kopplas en automatisk te lefonsvarare till och samtalen kopplas d~ direkt till ambulansen. som är utrustad med telefon. Kent: - Men att ha en automatisk te lefonsvarare är in te så värst bra . Ringer en person från en telefon kisok och har bara en mk på sig så kommer han aldrig fram. Kenneth: - Och ringer en som är upp hetsad och stressad så funkar det dåligt när han hör " De((a är vår automatiska telefonsvarare , var vänlig , välj 94040, begär därefter 61111. " - Han kommer aldrig ihåg det numret . Kent: - Det borde vara ordnat s~ a(( de som ringer kommer i direkt kontakt med ambulansen. Kenneth : - Till hösten f~r vi ett nyt! te Iefonsystem som gör att samtalen kommer direkt till bilen och d ~
..
tf,/Kmft:H.. ~ ~
Torsdagen den 07.08. 1980
tt
krävande jobb
krävs ett kunnande av l aospersonalen. rA_nftI goda teoretiska i sjukvård, hjälp, bilens funk· O .s.~·. är det nöd att personalen använda kunska i utövandet av arpå rätt sätt vid rät ällen. ~.oidJiJ{t
nedan följer några på viktiga egenskaper: lräckliga kunskaper i d fÖrslahjälp. livning, förebyggande k. kunna bedöma för ar i patientens tillstånd uansporten, kunna stilla - g och kunna använda
material och instrument som finn s till förfogande . kunna Iyfttekniken och patientens transportstä Ilningsbehov. • klara nödförlossn;ng • kunna bemöta patienten och anhöriga på naturligt sätt i alla situationer - lungt . • kunna iaktta tystnadsplik ten • ha yrkeskörkort och känna till bilens tekniska egenskaper och helst ha genomgått yrkess kolans bilmekaniska linje. • självständigt kunna fatta snabba beslu t • organiseringsförmåga vid större olyckor • ha lokalkännedom
uu
o
Fodringar på perso nalen enligt medicinals tyrelsens minimikrav;
al som sjukskötare, barnmors ka, hälsovårdare, hjälpskötare, sinnessjukvårdare. barnskötare eller medikalgymnast blivit in förd i medicinalstyrelsens för teckning. bl genomgått av medicinalsty relsen godkänd kurs för ambu· lansförare Lex . en specialarran. ger ad Röda Kors kurs . c) fått medikalvaktmäsurut bildning-ambulansförarskol ning dl medikalvaktmästarutbild· ning el brandmannaskolning + am· bulansförarkurs fl förstahjälp-utbildning + sjukhuspraktik och minst 2 års erfarenhet av sjuktransport : verksamheL (Källa: Sjuktransportutvecklin. gen i Finland, Lars-Ole Hallin 1977)
Birgitta "Bibbi " Levander har etablerat sig som företagare i ! kioskbranschen i centrum av Kronoby.
"' ""
SJÖSTRÖM (text)
Ge korrekta upplysningar
Kent : - Trafikolyckorna är värst folk ringer och är uppskärrade och kan inte förklara vad det är fr:l.gan om . I sådana fall vet man aldrig vad som väntar en när man kommer fram . - Om det är fråga om en trafikolycka och folk siuer fast klämda måste vi få reda på det också . Vi har nämligen inte till gång till några avancerade bräck ningsgrejor - det är brandbl.ren som har hand om den .
Mycket skulle vara vunnet om Obligatorisk de som ringer efter ambulans ger första hjälp korrekta upplysningar. Det har hänt au folk ringt och sagt aH det undervisning behövs ambul ans exempelvis till i skolorna Kvevlax och sen har de slängt pi luren . I s:1dana fall har ambulans förarna ingen annan möjlighet än aH åka ut till Kvevlax och börja sö Men folk på en olycksplats kan ka där . . också hjälpa till innan ambulansen Kenneth : anländer. D .v.s . ifall de kan ge - Allra först när man ringer första hjälp - 6bservera KAN ge . skall man säga vem man är och Då ligt given första-hjälp är oft as t varifrin man ringer. Därefter för · :sämre än ingen alls. klarar man vad som hänt och hur Därför tycker Kent och Kenneth många patienter det är fråga om . aH första-hjälp undervisning borde - Det allra viktigaste är att för vara obligatorisk i skolorna och på klara ad ressen noga. alla arbetsplatser.
i
(foto)
Natten föll
kan vi ocks:1 stå i direkt kontakt med kanslisten och brandkåren , när vi är ute p:1 uppdrag . Kent : - HiHiiis har vi haft direkt kontakt via radiotelefon enbart med kanslisten , men det är så myc ket störningar p:1 den . Obehöriga pratar på ambulanskanalen fastän det är förbjudet.
\
JOHN AHLÄNG
Kenneth: - En bok som alla borde läsa är Röda Korsets "Först a hjälp " bok . Och Folkhälsans " Aterupplivning ens ABC' som delas ut pi simkur ser borde också läsas' i stället för aH slängas bort .
Öster att
\
Ambulans reportage: LEIF
Kvällen släpade sig mot naH och dejourerna sau fortfarande uppe . Ambulansdejourerna sover också som vanligt folk men med den skillnaden aH de sover med kläder na på och med en telefon inom räckh:11l från sängen . • Vad är fördeklrna och nack deklrna med dethär yrket? Kenneth: - Tja . . . fördelen är au jag hellre sover här under näHerna och Hr betalt än sover därhemma utan betalt. Nackdelen är au de som har ordinarie tjänst aldrig vet exakt när de får åka hem p:1 kvällen . 16 . 55 kan det komma en telefonsignal om transport till Hel singfors t.ex .
• Tå'nker ni bada försöka få ordi narie anställT/ing? Kent : - Jag tänker åtminstone ta en anställning ' inom sjukvården. Kenneth: - Jag kunde gärna tänka mig aH ta anställning som ambulans förare . Det var midnaH när ÖP gick åstad och dejourerna försökte få sig en blund . En läslampa lyste upp skriv bordsytan. där fanns fortfarande de tre telefonerna tillsammans med en massa små antecknings block.
\
Bibbi, 14, öppnade kiosk i Kronoby Kronoby har sedan i slutet av maj Dessutom säljer hon varm korv vis fått en ny företagare. Det' är sa kvällar. frågan om kioskägaren Birgitta - Korven gh åt så man knappt "Bibbi" Levander, som gett sig in hinner värma den, berättar Bibbi. i affärsvärlden. I före detta Grill Onsdags- och fredagskvällar Baren i Kronoby centrum bedri· samt söndagseftermiddagar är de ver hon sin rörelse . bästa försäljningstiderna . Bland Bibbi är 14 år gammal och glassorterna är saftpinnarna popu skall börja på högstadiets åttonde lärast JUSt nu , men också mycket lösglass går åt . klass till hösten. Bibbi själv tycker det är väldigt spännande med affärer. - Roligast är att räkna kassan på kvällen, då man får se hur myc ket man sålt, berättar hon .
Så särdeles mycket papperskrig ande var det inte innan Bibbi fick öppna kiosken . Hälsovår~smyndigheterna var och tittade och godkände genast loka len.
Kioskens läge är inte det bästa Försäljningen har rört sig mellan 200-300 mark per dag hittills. då den ligger vid sidan om huvud vägen i Kronoby centrum, men Lokalen , som är en del av numera det bekymrar inte den unga företa nedlagda Grill-Baren, hyr hon av gerskan. de gamla ägarna. - Ungdomarna är vana att sam Kiosken går i föräldrarnas las här så Grill-Baren tidigare var namn. men Bibbi sköter det mesta en samlingspunkt. De har suttit själv . Till hjälp har hon sin vänin här på trappan om kvällarna redan na och någon av familjemedlem före kiosken kom hit , berättar Bib marna ifall hon vi.11 vara ledig bi. någon gång. framtiden planerar hon att Iden .till 'kiosken kom från en eventuellt utvidga rörelsen med annons sorri gällde glassförsäljare. grillvaror . Något som inte skulle Först hade man tänkt sig en sepa medföra så stora omändringar då rat kiosk, men så dök möjligheten hon har tillgång till Grill-Barens med Grill-Baren upp. kök . - Det är inte så lätt att få tag i sommarjobb här i Kronoby , kon staterar Bibbi . Eftersom hon är skolelev kan hon dessutom förtjä na skattefritt till en viss gräns . l kioskens sortiment ingår glass, läst, snask och tobaksprodukter.
Kronoby centrum har inte tidi gare haft någon egentlig kiosk, men i sommar har två stycken star tat. Den andra är Hovsala Boll klubbs glasskiosk invid gamla Me jerifastigheten . KARL-GUST AV OLlN
..
_".
Adolph (senare Arthur och slutligen Harpo) 1893-1964, Ju lius (Groucho) 1895-1977, Milton (Gummo) 1897-? och slut Vid den tiden turnerade ett judiskt ä'kta par, herr och fru Sch ligen Herbert (Zeppo) 1901-1979. Familjen bosatte sig i Upper oenberg, som bäst i Tyskland. Herr S. underhöll publiken med East End, ett tyskt-judiskt distrikt i Manhattan. buktaleri och trollkonster och fru S. spelade harpa. I slutet på barndomsmiljö var livfull, brokig och överbefol Brödernas 1880-talet flyttade familjen till New York. Familjens dotter De fick sin skolninK på de myllrande ,Kat.orna.- en miljö kad. Minnie gifte sig efter en tid med Sam Marx, också han judisk insom tvingade dem till fräckhet och ~p.t/tnntn~srtkedom och vandrare. . skä'nkte dem den särpräglade judiska invandrarhumorn, som är Minnie och Samjickfem söner: Leonard (Chico) 1891-1961, både självironisk och kritisk mot alla auktoriteter. Bröderna Marx' historia börjar ren på 1860-talet.
...
~.
Mamma Minnie skuffade ut sina sö· ner i showbu isness·världen medan de ä nnu var tOnåringar. De startade
med beskedliga musical numm e r blandat med menlösa vitsar. Grouc· ho spelade gitarr och Gummo och Harpo mandolin. Chico höll på att göra karriär på
egen hand med sitt piano. Men 1914
nä r bröde rna gav rum för allt Oer kom iska inslag i sina nummer anslöt han sig till de övriga. Harpo Som blivit lite avundsjuk på Chicos pianoframgångar bö rjade ex· perimenl e ra med harpspel och salle sin röda peruk på huvudet för fö rsta gången. M usik inslagen krympte ef· terhand och bröderna började tre va efter en egen stil. I ell nummer sceg H arpo in på scen och meddelade all han var sopgubben varpå Groucho svarade: - Vi vill inte ha några sopor! Men ännu åt e rstOd många hundår av lurnerande i småsläder Över hela Amerika . - Vi spelade i hålor dä r jag skulle ha vägral all låta mig begravas , be· rällade Groucho långt senare. En kväll när bröd e rna spelad e i en små, :ad i Texas börjaåe publiken plölSligt lämna tealerna mitt under föreställningen för all tilla på en åsna som slitil sig på galan. Av ren leda gjorde bröderna sina återstå· ende nummer till rena farsen samti· digl som Groucho sk ällde ut den återvändande publiken med de värs· ta förolämpningar han kunde kom· ma på. Till brödernas häpnad svarade publiken med skrattsalvor. Bröderna ändrade stil. Det besked· liga byttes i fysisk aggressivitet.
Broadway
och Hollywood År 1924 fick de sälla upp en egen show på Broadway. Trots att tjugo·
• Bröderna Marx har anlänt till USA utklädda till ryska kosmo1lQuter. Det slutar med kalabalik när Harpo börjar hiiIIa i sig vallen och tappar lösskä!i' get. (ur filmen "En galaklJiill på operan " frö" 1937) talel va r de vilda ulSväv,yngarnas tio devarv lyckades bröderna chockera sin publik . Aldrig lidigare hade man se tt artister Som varil så vilda. roliga och .hämningslösa. Showen gjorde succe. liksom de två följande . J den sista showen hade bröderna kommit i tOppform. Groucho spela de kapten Spaulding, en upptäcksre· sande i Afrika. - En morgon sköt jag en elefant i pyjamasen. skrävlade han . hur han kom in i min pyjamas lär jag aldrig få reda på. Bröderna filmade två a.v sina scenshower i New York innan de styrde kosan mOl Hollywood, där man slagjt upp portarna och invänta de dem med öppna armar. J Hollywood fi.ck regissörer, ma· nusförfattare och producenter ell helsike. Zeppo kom nästan altid fö r sent till inspelningarna, Chico för drev tiden på studions tak eller i källarvåningen, Harpo jagade f1ic ' kor och Groucho höll ändlösa tal.
När man äntligen fick dem samla de till inspelning struntade de ofta i manuset och kom med helt nya rep liker och infall alltmedan regissören och manusförfallaren s.let sitt allt· mer grånande hår. Bröderna kunde gott kosta på sig denna egensinnig hel eftersom de lärt känna sin publik utan och innan under 20 års tid på leatrarnas scen tiljor. Marx· bröderna behöver inte fria lill sin publik. Vi får ta del av deras värld på deras villkor . även om Groucho då och då underlättar del. aktigheten med fö rklarande sidorep liker åt oss.
Filmens bröderna Marx J filmerna uppträder bröderna i sam ma skepnader Som de gjorde i sina senare shower. Den pianospelande
Chico. med sin tyrolerhatt, är den italienska immigranten Som så ofta villar bon sig i det engelska språkets labyrinter.
Det är typisk I att det var han som myntade uttrycket : . _ . He'd kill him for money. no. Harpo's a friend. he'lI kill hi'm for nothing. Groucho sa en gång att Chico var det bästa argumente I för striklare immigranllagar , men det var nog in· te så illa ment. Bröderna Marx intar en fördomsfri hållning gentemot andra raser och natio naliteler i sina filmer. Harpo . pantomimikern , utveckla· de spontaniteten till 100 procent. Han bryter mot .alla föreställningar om hur en civiliserad människa skall klä och bete sig . Han lever i nuet. känner varken till gårdag eller mor gondag, och han blir alltid lika för· tö rnad när han stöte r på människor som inte vet att tillvaron är en lek . Groucho, ordjonglören och satiri · kern;spelar alllid opålitlig kvacksal· vare som sätter in all sin energi på at lura åt sig så mycket pengar som möjligt samtidigt so m han försöker klä!!ra uppåt på den sociala rangsIla· lan . Han är i sill esse när han försöker flirta in sig hos den rika änka som förekommer i många av filmerna. Zeppo spelade oftast med i filmer· nas romantikinslag. Han var den färglösaste av bröderna och blev ell slags anständighetens alibi för Marx· kJanen. Efter ett tag hoppade han av och bröderna Marx hade reducerats lill tre vildhjärnor.
Marxism Marxfilmerna sveple som en frisk fläkt över hela filmvärlden. De slog ner på all skenhelighet och upp blåsthet. Hela der etablerade samhäl let med alla dess institutioner befann sig i farozonen . Vanliga hedervärda medborgare ter sig snart suspekta ef ter en stunds samvaro med de bisarra
bröderna . Det ligge r e n sådan frenesi i deras "anfall" att dagens punkrörelse ter sig som en menlös förskole verksam het. Men Marx·filmerna är dock inle direkt politiska. Visserligen kan man säga all de angriper kapitalis men eller snarare de som lack vare kapitalismen kan. iklädda respekta
bilitetens täckmantel. sko sig på os kuldsfulla medmänniskor: "J miljonärernas paradis" få r tomtspekulanterna e n känga. i " En dag på kapplöpningsbanan" är de r läkarkåren eller snarare kvacksal· varna som befinner sig i skottglug gen och i "En dag på cirkus" hamnar ·kultursnobbarna under släggan. Det är typiskt bröderna Marx att som i den filmen sIäIIa en cirkusfö reställning mot en Beethowen symfoni . En film kan sägas vara politisk och det är " Fyra fula fiskar" (1933). En· ligt Groucho så var det den mest cra zy film de någonsin spelat in : Groucho blir president i "fri
märksrepubliken " Freedonia och
den som utser honom är en sce nrik
änka (som liksom i de flesta av Marx·
filmerna spelas av Margaret Du· mont). Harpo är presidenten s chauffur. Han kör en motorcykel med sido
. ~
r
9
____________________ J . . . . - I-
~T~or~sd~a2ge_n_d_en
__ 07_.0_8_._19_8_0________________
• • •1iI
Ti kämp se opp för backan så kråppin e vååt åv sveitt he känns noo tongt ti dagan tå solen brendär heitt
.1.TEfI!~oTTN,.KA
PO.TEN
HANDELSLÄROVERKET
IEKENÄS
Ti sykel ut på väägan he je ett häälit liv he jäär vi mest på sååmran jag å syster Siv Visst hendär e på väägan å gatona nain gaang he vi får slåss me bilan tå vääjin e för traang
-----~ ~ I
har några obesatta studieplatser för fra~åtsträvan~e ungdomar som önskar inleda ekonomiska studier 18.08.1980. Intresserade bedes kontakta läroverkets kansli per tel. 911-12323 för vidare information. Rektor
Men gåss va he gaar ondan tå vääjin bjeer uutföör tå svalkas man på magan å årkar åter kör Ga uut å skååd i liidre om du har na vilsopeed kom å kör på he me åås å lömn biilin heim ifreed • Groucho charmar den stenrika änkan Margaret Dumont (ur "En dag på 6rkus. 1939) vagn som har en viss benägenhet att lossna. Chico blir utnämnd till krigs· minister och följderna torde inte va· ra svåra att ana. Filmen driver våldsamt med krigs· galna diktatorer och egensinnig stormaktspolitik. Kriget blir en ab· surd fars. När Groucho deklarerar: - Men det måste bli ett krig - jag Il ar betalt en månads hyra för slag· fältet, parodierar han på alla de som har startat och fon farande stanar krig för "den goda" sakens skull. Budskapet är klart pacifistiskt och det är inte att undra på att Mussolini slog censurstämpel på filmrullen.
SYNNÖVE JERN
-- brev från fängelse - -""""'!"'''!''''!'!''
--<....
- Hej killar, va är det för dag . . . är det verkligen tisdag? - jo, jo. Det var ju i går du kom tillbaks från permisen . Åtminstone sa du det. - javisst, ja. Så var det ju. Nu är jag väl mitt eget jag igen. Till en början kändes det som om det här inte vore sant. Perkele, nu börjar de igen - dehär nya jäkliga mornarna.
O Nånting i denhär stilen tänkte jag då jag första gången vaknade i fängelset efter permisen. Måste ärligt säga att det är oerhört svårt att komma tillbaka från permis, fastän friheten bara varat några få dagar. Några dagar lånad frihet, det var det . . . Trots allt så hemskt viktiga dagar i det fria. D NU DÅ jag har hunnit vänja mig vid fängelserytmen tänker jag
De tidigaste Marx·filmerna är de bäs· ta. Tyvärr tycks man inte dela den uppfattningen i tv's programråd där man envisa.~ med att sända filmer nästan uteslutande från brödernas senare produktion, LO.m. samma film tre-fyra gånger. I de senare fil· merna tycks producenterna ha tviv· lat på brödernas genomslagskraft och utfyllt handlingen med långtråkiga romantikinslag. Den sis· ta Marx·filmen är också den sämsta. Men kom ihåg att en film med bröderna Marx aldrig kan vara en dålig film! Ä ven om mottot för var. je sann och äkta marxist är: - Bröderna Marx har aldrig gjort någon film som är lika bra som brÖ. derna Marx.
Text och teckning: LEIF SJÖSTRÖM Bilder ur boken Why a Duck?
på att ingenting - trots att jag kunde ha levt mitt liv på ett bättre sätt - kan vara bättre än den känslan man har när man får egna klä der från fängelsets lager, när man får en biljett i handen och hör: - Försök nu komma tillbaks från permisen i skick. Å andra sidan finns den känsla man har när det är bara sex timmar kvar av permisen, när livet igen ·sluter sin dörr för ett tag framåt.
SllMÄOPT1KKO
öGONOPTlKER D
961-113479------- Vaasanp. 15 VasaespI.
De nya ITT-färgtelevisionerna:
Made in Germany; men till vilket pris!
O jag menar det verkliga livet. Inte den här livets skuggsida, som vi bakom dehär förbannade murarna lever i. Livet bakom galler är ett liv i mottagningen till helvetet. Så är det verkligen när man känner till hur det är att låna sin fri het och sen komma tillbaks till fängelset. De erfarenheter är så starka att en person, som upplevt bara dem och inget mer, inte har kastat bort sitt liv. En fattig öser sina erfaren heter ur källor som den rike inte ens ser. Så är det väl. Eller är det kanske så att man bara tröstar sig själv . med att tänka på sånt här_
..
D DET GÖR väl detsamma - bara man kommer ihåg att varje dag i ens liv är unik. Bara man kommer ihåg att göra varje dag så färg grann och minnesvärd som möjligt_ O JAG LEVER mitt liv här bakom murarna, i dödsskuggans dal och sen när jag blir fri kan jag bara sucka av lättnad: - Gud, låt mej åtminstone en gång i livet smaka den söta frukten. I vår öppnar sig portarna och jag är fri. jag hoppas att mina närmaste förstår mig, för jag är sårad - vingk lippt. jag skriver sen när jag blivit fri. Om mina känslor. Om mina er .(arenheter.
ITT Ideal-teknik: Heliochrom-specialbildrör, 70 % tydligare bild . Ideal-ombrytare.
Tryckknappar med lysindikation.
Automatjsk justering av fårgstyrkan.
Videobandanslutning.
Hos oss, och tHI vilket pris!
--
~ 'l~.iIl'lt~..
~ .~
Torsdagen den 07_08. 1980
tT:i::oTTNISKA ~"'EJ
Pjelax vann volleybollfinal
l ' Finalerna i SÖU:s volley
bollturnering, som skulle gå av stapeln i samband med SÖU:s sommarsamling på Kilen, blev något rumphuggna_ I herrtäv lingen ställde endast fyra lag upp, medan damernas tävling samlade endast ett lag. Ll Men anledning härav blir det en ny final för damerna i slutet av augusti. O Herrarna däremot slutförde sin turnering. Efter en jämn och spännande finalmatch stod Pjelax UF som segrare_ Förlo· rande part i finalen var Sideb) Uf, som spelade verkligt bn men denhär gången fick mar. nöja sig med silvret efter att he .förlorat 0-2_ O I segrandePjelaxlaget spe' lade följande: Rainer Strand berg, Leif Bäckvik, Harry Bäck vik, Olav Sjögård, Börje Gran fors, Matts Sigg och Krister Vil hel ms_
Specia Ibilar åt gentlemän! Chrysler Lebaro!ll ny, med rött lädertak Dodge Royal Monaco. -78 met.blå, körd endast 18.000 km, garanterad mätarställning, fin
..~
Dodge Coronet .. ___ . _. metallsilver V-8 Dodge Dart .. . . _... _. _. metallgrön V-8 Chrysler Remport .... __ svart V-8 Chevrolet Impala __ . ___ . -71 vit, tidigare representations bii, V-8 MB-450 SE ______ . ____ -73: vit, V-8, snygg MB-280 _______ . _____ ... svart, tidigare representations bil. Peugeot 604 __ _______ .. V-6 SL, metallgrön, bra Renault 30 RS ______ .. -78' metallgrön, 18.000 km, garanterad m~Harställning ' Audi100GLS _____ . ____ -71 metall koppar, körd 65.000 km BMW 316 ______________ -78 metallgrön, körd 54.000 km Audi 100 Coupe S ______ -73 metallsilver med taklucka Opel Manta S. ____ . ___ -79 . vit, körd 34.000 km Toyota Celica __________ -75 gul, körd 90.000 km, 1 ägare RenauIt15TS_ .. _. _____ -73 röd, sportig Alfa Romeo 2000 _____ ._ grön, snygg
Rinta-Jouppis Bilaffär Tervajoki tel. växel 961-75142 Öppet: vard. 9-18 lörd. 9-15
D D Redan i första deltävlingen inlämnades den första protesten, god OS-anda, får man förmoda. . D D Kent Storm (15:e) och Dan Örndahl (14:e) protesterade mot den misslyckade utmärkningen av terrängbanan: - Vi anser dock inte att tävlingen ska gå om, utan nöjer oss med att segert rofen utbrytes åt oss. D D Där kom det första aven rad dramatiska inslag i SÖU:s sommarevene mang - OS gement kallat - på Kilen i Sideby-trakten. Protesten lämnades dock utan något som helst beaktande efter som tävlingsreglerna klan och t'yd ligt stadgar att protest i SÖU-OS ska inlämnas senast en halv timme f ö r e stan i fyra maskinskrivna ori ginaiexemplar . Därmed gick segern till Gerbys Kent Rönn som löpte den okänt antal kilometer långa banan på 11 minuter och 20 sekunder samt bommade endast tre av de tio frågorna. Nästsnabbaste löptid hade Böle uf:s Rainer Böling men när hela sju av de kluriga frågorna blev för svåra halkade han ner till ållonde plats. Andraplatsen togs i stället av Kjell Råm, Pjelax uf, som löpte över minuten långsammare men kalarade alla utom två frågor. För si, varje felsvar gav en halv minuts tidstillägg och det blev väl dans utslagsgivande på den okänt kona banan.
O I fotbollen ställde fyra lag upp - och två utom tävlan. Gerbys ringfotbolltrimmade gossar och flickor var i ston sell överlägsna och hade dessutom centerkanonen Stefan Sparv i praktslag. Han gjor de fyra av de fem målen i semifi nalen och båda målen i finalen . I finalen gjorde Kilen en kämpainsats och kunde ha nåll oavgjon med lite större skärpa i av slutningarna: Tre fina skoll gick centimetrarna utanför stolparna .
Ta't lugnt ta en hoj! D I cyklingen gällde det all ta sig över en hinderbana. Den som mis sade hindren fick lov att köra en extra lov för att klara hindret. Det blev många extra lovar. EIl par som inte vinglade mera
än reglerna föreskrev var Gerbys Johan Angerman och Nina Smeds, så vann de också med 20 sekunders marginal.
Dubbelstötarna D Kulfinalen blev både drama tisk och .kul (häpp!) . Första paret ut , Rainer Böling och Majvor Svens från Böle uf, avancerade hela 42 meter från ut stötspunkten med de sex tillåtna stötarna. Det resultatet motstod alla at tacker. Men nära var det flera gånger om - närmast kom Leif Bäckvik och Denise Lillandt från Pjelax, som förlorade guldkampen ·med bara tio centimeter . Frågan är om det inte var ett par övertramp som räddade Böle segern: I andra par stölle Bruno Storm och Margita Sjöstrand från Pjelax 37,94 - på fem stötar. Margitas vänsterhands-stöt på fem-sex me ter blev nämligen underkänd av domare Sparv: - Övertramp. Ett sådant råkade också Nina Smeds u t för i sin vänsterstöt i ett skede när hon tillsammans med L arS-Åke Ahlmark var på väg mot ett toppresultat. OK. Bästa paret vann - regler är regler och är till för all följas . Men vart tog den olympiska an dan vägen. Ingen prote sterade
• Stilstudie I: segraren Majm r Svens
Gerby vann pokalen När sedan alla resultat var sam manställda och alla poäng sammanräknade visade det sig att överdomare Sparvs lag (Gerby uf) hade vunnit. Därmed vann de den ståtliga pokalen för 'ett år framåt. - Det är meningen att pokalen ska vandra ändra fram till SÖU:s hundraårsjubileum, sa Håkan Westermark, kanslikukku, i sitt gratulations- och avslutningstal, som lika lite som Leif Rex' för senade hälsningstal blev tillställt pressen.
Superstars flyttades Både herrarnas och damernas superstar-final blev framflyttad till hösten. Ytterst få hade nämligen lust att superstarta i sommarhettan och -skyfallet. PETER GRANSTRÖM • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •1. St/lJtlld/e /I : segrare Ra/ner Böltirg
To"d••en den 07.08. 1980
...
~
I
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
D Över 20 lag är anmälda till femte ringens juniorcup. - Grymt mycket, tycker täv lingsbasen Toffe Sparv. Bara från Korsholms kommun. Kick-off klockan tio-noll-noll på Karperö plan.
OS-resultat L.öpning med frågetävling första tiden är löptid, den strafftid en halv minut per arad fråga, och den tredje nid). I) Ken t Rönn, Gerby Uf 11.20+ 1.30) 12.502) Kjell Råtts, Pjelax Uf (13.25+ 1.00) 14.25 3) Leif Bäck· wi k . Pjelax Uf (13.00 + 1.30) 14.30 I 4) Stefan Backlund, Gerby Uf 12.34 + 2.00) 14.34. 5) Kent Krook, Böle Uf (13.23 + 1.30) 14.536) Kjell Svedman, Böle r (14.50 + 0.30) 15.207) Lasse Yr· timaa. Söle Uf (13.27 + 2.00) 15.27 Rainer Böling, Söle Uf (12.0 I + ~. 30) 15.31 9) Tomas Kuni, Smeds· by Uf (l2.17+3.30) 15.47. 10) Bruno Storm, Pjelax Uf (13.40+ 2.30) 16.10 II) Kaj Komsi, Söle Uf (13.00 + 3.30) 16.30 12) Margita Sjöstrand, Pjelax Uf (14.14+2.30) 16.44 13) Kjell Gran· fors, Pjelax Uf (15 . 16 + 2.00) 17.16 14) Dan Örndahl Uf Hoppet (16.15+ 1.30) 17.45. IS) Kent Storm, Smedsby Uf (17.16+ 1.00) 18. 1616) Susann Jo· hansson Ö·Malax (17.32+2.30) 20.02. (Utom tävl ingen löpte Leif Rex på tiden 20.17 - utan att stanna vid kontrollerna och grunna över frågorna).
Senetidningar, gam/a postkort och kuvert köp es. Tel 96 / · 11 7988 vardagar 11 - 18 .
Lediga studiep,l atser Vid Pedagogiska fakulteten vid Abo Akademi finns ledi ga studieplatser inom ut bildningsprogrammet för administration, planering och forsknin~ på det peda gogiska omradet. . Studierna omfattar 160 studieveckor (omkring 4 år) och leder till pedagogie kandi· datexamen som till sin nivå motsvarar fil.kand.-examen. Hela studiegången sker i Vasa.
I) Gerby Uf och Pjelax Uf, plats· siffra S, 9 poäng, 3) Böle Uf, plats siffra II, 6 poäng, 4) Smedsby Uf, platssiffra 24 , 4 poäng.
l
Fotboll • B,åttom ute Iterriingen ho, Kent' Rönn I,ån Gerby, skuggad a~ Tomas Kuni.
6) Rainer Böling, Böle Uf, 37 sek. 7) Kjell Råtts Pjelax Uf 40 sek. 8) Leif Bäckvik Pjelax Uf 41 sek. 9) Stefan Backlund Gerby Uf 47 sek. 10) Kent Rönn Gerby Uf och Lasse Yrtimaa Böle Uf S2 sek, 12) Bruno Storm Pjelax Uf 83 sek . (3) Kaj Komsi Böle Ufo 103 sek. 14) Ronald Sjöstrand Pj~lax Uf IOS sek.
Damer: I Gerby Uf:s segrande lag spelade I) Nina Smeds, Gerby Uf, 47 sek. Kent Rönn. Lars-Åke Ahlmark , 2) Anna-Lisa Svenns, Övermalax, Stefan Sparv, Kurt Back, Ulla-Maj SO sek. 3) Susanne Prinsen, Pjelax Varg, Nina Smeds, Carola Syring . Uf, S6 sek. 4) Karina Johansson, Vidare spelades en match mel Övermalax Uf, 64 sek. S) Susanne lan ett blandat lag och Gerby Uf:s Johansson, Övermalax Uf, 83 II-lag som slutade 2-2 . Gerbys sek. båda mål gjordes av Stefan Back 6) Siv Eklund, Böle Uf, 89 sek. lund , medan Stig-Göran Forsman 7) Margita Sjöstrand, Pjelax Uf, gjorde håda målen för det blan 103 sek. 8) Annika Tunturi, Ger dade laget , som innehöll sådana by Uf, 117 sek. 9) Katarina Lin storheter som Leif Rex och Peter den, Böle Uf, 163 sek. 10) Denice Granström . Lillandt, Pjelax Uf, 261 sek.
Lagtävlingen i fotboll I) Gerl>y Uf 10 p, 2) Kilens Us 8 p, 3) Pjelax Uf 6 p, 4) Böle Uf 4 p.
Cykling med hinder
Lagtävlingen i cykling
2) Pjelax Uf (Kjell Granfors o~h Susanne Prinsen) 1.33 min. (8 p) 3) Böle Uf Uohnny GrandelI och Siv Eklund) 2.00 min. (6 p.) 4) Över malax Uf (A-L Svenns och Karina Johansson) I.S4 min. (4 p.) Trots att Övermalax Uf erhöll bättre tid än Bök Uf placerades man på fjärde plats i lagtävlingen, ty i laget ingick två damer.
Kula (I laget ingick en herre o. en dam) I) Rainer Söling o. Majvor Svens Böle Uf 42.00 m, 2) Leif Bäckvik o, Denise Lillandt Pjelax Uf 41.90 m, 3) Johnny GrandeU o. Siv Eklund Böle Uf 38.S0 m, 4) Bruno Storm o. Margita Sjöstrand Pjelax Uf 37,94 m. S) Kjell Granfors o. Susann Prinsen Pjelax Uf 37.20 m, 6) Kjell Råtts o. A-C Prinsen Pjelax Uf 36.5S m, 7) Stefan Backlund o. Annika Tunturi Gerby Uf 36.S0
Osterboltnisk ungdomstidning
Jakobstad , Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
Herrar: I) Johan Angerman, Gerby Uf, 28 l) Gerby Ungdomsförening r.f.. , .... , ........ . 35 poäng
sek. 2) Tore Regnell, Gerby Uf, 2) Pjelax Ungdomsförening r.f. , ... , .......... . 31 poäng
30 sek. 3) Johnny Grandell, Böle 3) Böle Ungdomsförening r.f.. .... _......... . . . 26 poäng
Uf 31 sek. 4) Kjell Granfo[s, Pje 4) Kilens Ungdomssektion _•.................. 8 poäng
lax Uf och Kjell Svedman Böle Uf 5) Smedsby Ungdomsförening r.f_ 37 sek. Övermalax Ungdomsförening r.f........ _... . 4 poäng
Tidningen utkommer varje IOrsdag Redaktör och ansvarig utgivare PETER GRANSTRÖM Redaktion lakobsgatan 13, lakobstad, tel. 967-13 SSS Postadress PB 27, 68601 lakobstad Redaktör i Vasa S·E . Glader, Handelsesplanaden lO D, tel. 961·113522
PLATS~
KUNGÖRELSE Ekenäs stad ledigans~år tjänsten som
UNGDOMSLEDARE Av sökanden förutsätts examen I ungdomsarbete på institutsnivå eller a~nan för tjänsten lämplig utbild nIng .
Redaktör i Sydösterbotlen Bertel Nygård, Box 21, 66100 Malax, tel. 961 -651514 REDAKTlONSRÄDET Alf Snellman, ordförande, Susanne Lillkull . Karin Blomqvisl . Brila Svedlund . Ralf S'kålar och Lasse ErikssrJn .
no
NSPRJS PRENU MERA 1980 Helt år. . . . ..... . .. . . . . . 30, Lön för tjänsten utgår enligt lk Y 19,
Halvt Ar•.•••..••.•••••• 20, grundlön 2624 mk/mån .. med Skandinavien' . .. ....... .. 40, samtliga ålderstillägg 3359
Lösnummer . . . . . . . . . . . . . I, mk/mån . ANNONSMOTTAGNING Till ungdomsnämnden adresserade SÖU :s kansli, Vasa. ansökningar jämte ämbetsbetyg, be tel. 961-113S72 och 115372 tyg. meritförteckning och språkintyg bör inlämnas senast den 18 augusti OP :s ANNONST JÄNST Kjell Vesterback 1980 under adress : Ystadsgatan 14 , lakobsgatan 13, Jakobstad, 10600 Ekenäs . tel. 967-11827 Närmare uppgifter om tjänsten läm· nas av ungdomssekreterare Nils Kor Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 tdin tel. 911-13 119 . Läkarintyg bör företes innan tjänsten tillträdes . Ekenäs den I augusti 1980 . Ekenäs stads ungdomsnämnd
m,
Lagtävlingen i kula (Bästa dam + herr) I) Gerby uf (Nina Smeds och Jo I) Söle Uf 10 p. 2) Pjelax Uf 8 p. 3)
han Ångerman) I.IS min. (10 p.) Gerby Uf 6 p.
Slutställningen
LEDIGA
UTBJUDES HYRA
..
-
Österbottniska Posten
I Utbildningen är avsedd för bl.a. administrationsupp gifter inom skol- och utbild ningsförvaltning samt för ut bildnings· och informations uppgifter inom näringslivet. Ansökan bör inlämnas se nast 25. 8. 1980 till Peda gogiska fakulteten, Kyrko espl. 12-14,65100 Vasa 10. Närmare uppgifter lämnas per telefon 961-117277. Dekanus
Lagtävlingen
Gerby Uf-Böle Uf 5-0 (4-0) Gerbys Målskyttar: Stefan Sparv 4 mål och Kurt Back. Kilen-Pjelax Uf 2-0 (O-O) Målgörare för Kilen: Bjarne Hannus 2 mål. Finalen: Gerby Uf-Kilen 2-0 (l-O) Båda målen gjorda av Stefan Sparv.
--
PRYLBÖRSEN
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967-13 SSS ANNONSPRIS I texten . . .... . .. .... ... . ..\ 2.60
Efter texten . ... . . .. . ...... . 1.2,40 Bestämd plats -,20 per mm
1
I Fastighets Ab Bisatsen i Sunnan vik, Vasa uthyres 2 RUM + KÖK (S9 kvm)
Ansökningsblanketter och när mare upplysnIngar fås från SOU :s kansli tel. 961 - 113572 eller disp . Stenkull tel. 961-1172 24 . Ansök ningarna bör vara oss tillhanda senast 14 .08 .80 .
Disponenten
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilllggspris -,30 spmm och flrg. Föreninas
spalten per rad 1,-. ÖSterbotlnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begart num mer . '-_ _- - - - - - - - - lakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1980
--
~~~ii~~~~
___________________
Här finns det
godaste vinet
D Jugoslavien var en vit fläck p:l ÖPs interrailkarta i maj . Det 00 da som nämm, om landet är hur Greklandsresenärer ska "undvi ka den truktade Jugoslaviska järnvägen" . En $:Idan inställning kan vara begriplig vad gäller stora delar av Jugoslavien . Det finns dock lju sare sidor av landet. Den ljusaste är Jugoslaviens adriatiska kust, dalmatiska kusten. Den är solig , och blomstrande, inte gr:l och trist som stora delar av landet i övrigt. O Vi hade nöjet att besöka Kor: cula, (uttal: K:lnschula) en av öarna vid denna kust, under v:lr interrailresa i juni. Ön kan nh med passagerarfårja tex. fr:ln Sp lit och Dubrovnik. Korcula har anor fr:ln förhisto
-JI 121
~To~r~Sd~ag~en~d=e~n~07~.O~8~.~19~RO~____________________________
O' .
~
'
T~t 'r
Kope',
Rovin;\
0~ Ma~lbo,
~u . ,
llUBllANA Postolna 'z AGREB
-
':>'
,..
l.\d.l'
E
PRODUCED sy: CH5
\,(Qrt\
kala specialiteternaCevapeiCi, RaijnjiCi och Pljeskavice, samtli ga grillade räner. Pröva även ar ost, en delikatess som är sv:lr att a tag i hos oss. I synnerhet Vela Luka är känt även for sina fiskspeciaJiteier. Vela Luka har , ocks~ öns största fiskehamn . B:lde i Korcula och Vela Luka foretog vi promenader i de om givande bergen. Mycket givande . Vi s:lg bh. ett ston antal över givna srn:l hus i vit sten. Tydligen sm:lbruk som övergivits p.g.a. den karga, steniga jordrn:lnenJ Under v:Ir fårsta promenad p:l träffade vi även ett körsbärsträd, som tensades effektivt.
NAMLlGEI\! opp IN
PA
I~
Uro~('vac;
• VU pilen syns Kor","', ön ",ed bl.tI. en mede/titIfI slflli och gtldo",/igtl ,,; ner.
f~VILJöNGEN. JE NA SUPm-SI.C.oJAI1. Tll.ICt.<. '2 Nl{lLEGI\A~D OCH 17TQomMI: GIlAI\J
l t'ltlx!V'o ..•. . ,
\
PRI~T'NA~
PÄ TALL<;TM!lfIIAN BAI(()M
GÄI1. COllIE BAC~
SARAJfVO
-
ICU- KllJX' \(lAN (HU~ - fLVX-I(~)
AFF'~~R
EPISOD 1"5 : MAXfItO
s
\
SÅ l-(i;ND E. NI'IINTINC, VIDL VfT[(,T I MAX~O .
®
R"eI<a
l F'6~ VIKON MEDAN VI S~~DA PoÄ TÅ DI rÄPIPA ME S70 ·<;I(OJAI1JN
~A9'>A
NOVISAD
" '1 ,
risk tid. Greker bodde där n:lgra :lrhundraden före Krisrus, roma re vid v:lr tideräknings början . Senare har ön hört till bl.a . Ve nedig . Under den eran lär Marco Palo ha fotts p:l öns huvudort, som ocks:l heter Korcula. Huset finns kvar än i dag . Vi sov sex nätter i Korcula och fyra nätter i Vela Luka p:l öns motsatta sida. Privat inkvartering är det klart form:lnligaste . 30-40 rnk för tv:l personer per natt . När vi inte solade i Korcula promenerade vi ofta i .. Gamla stan", som är relativt välbevarad trots andra världskrigets härjnin gar. Varje kväll :lt vi ute p:l restau rang. Det gick bra trots mager reskassa d:l prisniv:ln är klart läg re än här. Rekommenderas de 10
Vörå uf trotsade sommarvärmen
VItEI l>M<; IlVtElDIN
O V:lra ljusaste minnen gäller emellertid öns viner. De vita vi 'nerna fr:ln ön är kustens for nämsta. Speciellt begeistrade blev vi av ett vin benämnt Grk, ett halvtorrt vitt vin med oanade kvaliteter. Likaledes halvtorra P~ip är inte mycket sämre. Des sa och flere andra av öns viner komme fdn byarna Cara och Smokvica mitt p:l ön . I butiken kostar kvalitetsvinerna inte mer än ca en femma flaskan! Men akta er for restauranllerna.~ karaffviner' Blide de röda och de vita är halvt härskna vermouth liknande skapelser. Stefan och Juna
Trots sommarvärmen hal Vörå uf haft fullt upp med ak tiviteter. Bl.a. hade man en program fest med sketcher och folk dans. Programmet som var I~-c kat alltigenom var två timmar långt, men tyvärr, tyvärr hade endast 50 personer sökt sig till lokalen för att följa med pro grammet. Föreningens ordförande Jo han Bagge: - Jag tror att orsaken till det låga antalet åskådare var det överbud av aktiviteter och evenemang som Vörådagarna bjöd på. Vidare så har VUF spejat en volleybollmatch (mixed) mot Europa och vunnit med 4-1. Nåja, det var väl lite att ta i det här med Europa, saken är den att en grupp ungdomar från länder ute i Europa varit på lä ger i Vörå och mot dem spela de man. Efteråt var det disco i ~ stugan med uppemot 150 U!l&' domar närvarande - kanske var det discjockeyn Bagge som drog?? VUF har också spejat en (01 bollsmatch i mixed mot mannakansliet som man vann (?) med 3-3. Åskådarna vU" överraskade av att polisenu som ingick i laget faktiskt ~ bollen nu som då, annars bru kar dom ju mest blunda ...