ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Hur viktiga, är texterna i rockmusike.n? ÖP har låtit en superstar (Tomas Ledin), ett österbottniskt rockband (Exom) och en professor (Lars Lönnroth) uttala sig.
·· ·-----··-----~-_1-21
Torsdagen den 13 augus(j
••
VAD GOR TEVEN MED DIG?
*Teven har gett upphov till debatt på sistone. De batten har gällt de satelliter som är i faggorna och som skall kunna ge oss så många tevekanaler att vät ja mellan . Debatten har gällt reklamtevenyheterna, en fråga som ansetts ha stor principiell betydelse för vårt samhälle och som hart när fått de politiska partierna att avvika från det normala blocktänkandet! Helt i glömska tycks däremot den diskussion ha fallit, som för tio, femton år sedan sattes i gång av kulturradikaler och andra samhälleliga undergrävare: - Varför ser folk så mycket på teve och var ligger det vettiga i tevetittandet? Manipuleras man inte av teven? *Peter Watkins heter en i Amerika och Australien bekant filmare som försöker hålla diskussionen i gång i sådana frågor. För närvarande vistas han i Stock holm för att göra en film om Strindberg för Svenska Filminstitutet. lOrd och bild, nummer 6-7/80, finns en intervju med honom. Ett av de ämnen han diskuterar i intervjun är teve nyheterna. Watkins har som exempel en typisk liten sekvens som skall informera om kriget i Libanon: Första bilden är speakern som talar, andra bilden vi- ' sar en soldat som flyr, tredje bilden en byggnad som bombats, fjärde bilden en död människa på gatan. Sen är det kanske inte mer utan bilden återgår till ny hetsuppläsaren. Men vad säger egentligen en sådan filmsnutt om Libanon-kriget? Watkins hänvisar bland annat till förhållandet mellan studio bil den och reportaget: "Speakern iir den enda person som ser titta-'
ren rakt in i ögonen. Han sitter i centrum för
alla händelser. Han iiger makten över tekni
ken, över vad som ska visas. Ingen klipper i
HeTT Godafton, han får tala klart. Ingen ska
kar på kameran, allt är klart, tydligt och rent.
Liuset är perfekt. HeTT Godafton är säker, all
varlig, siabzJ - förtroendeingivande.
Om vi då tar de andra bzJderna. Där har vi
förviTTingen, handkameran, kameran som
hoppar omknng på iakt efter SIna bzJder, Itu
som händer i nästa sekund, när vi klipper in set skiftar, Iiudet störs, flygplan kommer in bilden aven död människa på gatan." . "ch stör, skärpan förSVInner. Det är den Vilka otroliga kontraster! Hur ska tittaren dumma, Idiotiska kaotiska verkligheten, det! orka med?" Vad säger denna form om inte tust detta, att verkligheten är kaotisk, förviTTande, men *Sanningen är att tittaren inte orkar med . Åskåda att det alltid finns tröst och ordning att finna ren är allt annat änJat, han arbetar tvärtom på hög hos den oberörde, saklige HeTT Godafton, tryck. Vi arbetar så intensivt när vi ser på teve nyheter HeTT Sanning! "
hatkins hänvisar till de relger som teve-snutten gjorts efter: Var sjunde sekund är det ett klipp, alltså ett scenbyte, i filmen. Så är det faktiskt i alla tevebo lag i väst, att bildproducenterna använ?er i ~enoms nitt sju sekunder långa bitar när de klistrar Ihop en film. Variationerna är så få, att när Woody Allen i sin film Manhattan klipper bara var 10-11 sekund så anses det som något mycket anmärkningsvärt. Om man undersöker ett vanligt västerländskt ny hetsprogram finner man alltså att det klipps 200-300 gånger på en halvtimme. Dessa klipp inne bär höga "visuella trösklar" för åskådaren, dvs. has tiga stora förändringar i den information som film bilderna ger. Också mellan klippen uppstår visuella trösklar genom att kamerar rör sig, personerna rör sig eller liknande. Man finner att åskådaren passerar ungefär 1000 vi suella trösklar på en halvtimme! Ett tusen gånger för ändrar sig informationsmängden i bild och ljud, sä ger Watkins.
att vi samtidigt blir uttröttade, säger Peter Watkins . Med andra ord hinner vi inte smälta det vi ser. Vi hinner inte reagera på den bild förrän vi visas en an nan. Vi kastas var sjunde sekund in i nya områden och sammanhang med många undertoner och per sonliga betydelser, förutom de enkla och bokstavliga. Vi får ideligen glimtar som sätter i gång minnen och fantasier. Men vi får ingen tid att ta stälning till dem. Den mänskliga hjärnan klarar helt enkelt inte av att "låta sig informeras" på det sättet. Vi förvirras och passivieras i stället, säger Watkins.
TEN . "Det är ett medium och alltså ett språk som skapatS av människor ,och det är fullt av konventioner, normer. ide er, värderingar, påståenden, åsikter."
*Många tycker antagligen att det här är att ta i. Och säger att de visst inte sväljer allt som teven på.sUr. Nej, fattas nu bara det. Men man kan också fråga ,. de vet om varför de sväljer vissa saker och inte andra... Faktum är dock att de flesta människor mer söker ~ kräftelse på de uppfattningar och fördomar de re har, än motsatsen. Peter Watkins har reagerat så här:
"Varför gör ingen uppror mot tevens 11t1 fiering? Hur kan det komma sig att vi i fantastiskt utvecklade och upplysta ra som vi förmodas leva i, överlåtar kOnl andra, överlåter åt människor vi inte . och sPråkstrukturer vi Inte förstår och arben processer som är dolda, att vi överlåter åt
dierna att etablera vår kontakt med vaT'lRlJ'ln_
"Det var iu också det vi misstänkte, och där Det är iu helt abnormt?
för undersökte vi tittarnas reaktioner. Strax Ingen föräldrar skickar sitt barn ut p4
efter nyhetssändningen ringde vi upP unge Jan medvälsignelsen: det kommer nog n '
fär 100 personer och frågade vzJka nyheter de som tar väl hand om dig! Men när del ~ sett. Genomsnittligt kom de ihåg mellan 2 våra huvuden, så är det ungefär vad'; - och 3 ämnen som tagits upp i ·sändmngen . Vi tycks strunta blankt i vad som h.i:mkr Undersökningar giorda i USA visar samma med våra huvuden, vad som går in odJ resultat: 2 ämnen av kanske 25 är vad tittarna som går ut. . , kommer Ihåg Per sändning. Och då är det människor som siälva medger att de får su gott som all information genom tevenyheter DET MESTA av den österbottniska tevediskumo. na. nen, vid Jldan av tidningsledare, tycks röra Iig vad rom är bra och dåligt i Lödder, Hulken ad SITT RESONEMANG och med många exempel utan "Vi går t .ex: från mycket rörliga bzJder, pano Scru/Jles - och det är i och för sig ingen dålig frdge de här nämnda visar Watkins att tevesnuttama bildar ett rering plus inzooming. över till en frontal, ställning. särskilt språkligt system. Och överallt i viirldell upprepar sig stillbzJd. eller vi går från en snabb tzJting över Men nug vore det roligt om en och annan tkba detta språksystem med dess normer. Progmr.1men blir i den till en åkning. Eller från en färgskala till en meningen identiska och normerna skapar sig en status av och ledarskribent emellanåt g;orde rom Peter annan, från svart/vitt tzJl fiirg eller från natt objektivitet och saklighet. t.ex. så att man rättfärdil1ar Liha kim: undersökte tevem betydelse rom formgi zre till dag. Om vi t.ex:. tänker på vad bzJden av non-snutten med att den ju bara visar den osminkade verk vår världsu/Jpfattning. den raserade utbombade byggnaden har för ~igheten.
konnotationer. vad den sätter i gång i titta Men vi har inte. säger Watkins, förstått att teveprogram
Fotnot: Citaten i texten är ställvis något fÖTRona rens undermedvetna och så tänker på vad met är ett medium. som INTE ÅTERGER VERKLIGHE
*1
'"
*
Torsuagen ul"n 13 augusti
•
ÖP och dess ekonomi (mycket
skraltig) har varit ute och valsat
i diverse tidningar och t.o.m. i
radion under semestern.
Alf Snellman, en av de som
var med och drog igång hela
. O • härligheten och som sedan dess
van't redaktionsrådets ordför
ande, manar i detta inlägg till
"ideo logisk skolning' '.
- Ungdomsföreningarna
måste inse att de har både ett
andligt och ekonomiskt ansvar
för sin tidning, skriver Alf S.
bl.a.:
,'Ungdomslöreningarna maste tnSe sttt ansvar tör ÖP"
• DETHÄR skall inte bli någon historia, endast några reflexioner kring Österbottniska Posten, ungdomstid ningen som kan betraktas som ett österbottniskt (varför inte finländsk) tidningsunder. När det första numret av ungdoffiStidningen kom våren 1968 var det många som siade om tidningens sna ra undergång. Det fann s fog för pessimismen: dels hade alla tidigare tidningsförsök misslyckats och dels var mot ståndet mot ÖP stort i vissa tidningshus. vilka förlorade d ansannonserna som inkomstkälla. Motståndet mot tidningen svetsade samman rörelsen på ett unikt sätt.
•
talet prenumeranter och dels för att i ungdomsförening arna skapa en ny känsla för ungdomstidningen, som yt terst står och faller med hur den tas emot av de aktiva i föreningarna. Tidningens ekonomiska ryggrad är ungdomsförenin garnas annonser. Det finns inte, vad jag först år, någon möjlighet att utan bindning till ungdomsrörelsen finansiera en ung domstidning . Exemplen från andra håll bestyrker min uppfattning.
att alla andra organisationer betalar stora pengar för tidningar och publikationer som till innehåll och utformning är betydligt an språkslösare iln ÖP. Men än viktigare är naturligtvis tidningen som sådan .
• Österbottniska Postens framtid är en angelägen fråga, särskilt då för ungdomsrörelsen . Även om ingen hittills har sett så dystert på ungdomstidningens framtid, att man skulle ha övervägt eller ens diskuterat en nedlägg ning , är det uppenbart att d.e t i dag finns en obalans Tyvärr är inte alla i ungdomsföreningarna mellan inkomster och utgifter , som måste rättas till. medvetna om detta, vilket beror på att ÖP:s Det kan ske på olika sätt . Under de år som gått sedan dess har stri redaktionsråd och {iirbundets styrelse har Att öka upplagan kan på sikt ge en del, men det är glömt att poängtera sambandet - kalla det derna bedarrat, ÖP har blivit ett aktat organ kanske inte det viktigaste eftersom målet här är långsik och - tyvärr - en självklarhet för ungdoms gärna den ideologiska skolningen. tigt. I första hand handlar det om att maximalIt utnyttja förenigsfolket. Tyvilrr därför att tidningen fag kan såga detta därför att jag under alla de resurser som finns och om att få ungdomsföreningar alltjämt skulle behöva den våg av entusiasm dehilr åren varit ordförande i redaktions rå na att igen inse att de har både ett "andlligt" och ett det. som bar den under dess första år. ekonomiskt ansvar för ungdomstidningen. Jag tror art det är viktigt att satsa hårt på det senare.
• DE FÖRSTA åren spreds ÖP gratis till snart sagt alla svenska hem i landskapet. Senare distribueras den som medlemsblad för atr slutligen bli en på vanligt sätt pre numererad tidning, även om förbundet fortsatte att ha huvudansvaret för prenumerantinsamlingen. l dag trycks ÖP i ca 9 000 ex. Upplagan kunde gärna vara större, även om antalet läsare är betydligt större eftersom tidningen når skolor, elevhem och barer.
• ÖP är på många sätt en unik tidning . Detta gäller innehållet och skribenterna , som i dag är båda många och unga.
. ·1 höst skall förlaget Jakobstads Tryckeri och Tidnings
• Olh för att det skaJl lyckas måste ÖP troligen i någon mån återerövra en del av den läsekrets bland äldre SÖU:are som i tidningens nu mycket ungdomliga fram toning har svårt att känn a igen sig. Men som i alla sam manhang är balansgång svårt: ÖP skall ju också vara in Men det gäller också ekonomin: dels kan tressant för en ung , föreningslös läsekrets i städerna . ungdomsföreningarna annonsera till ett pns ÖP är - om man så vill - också ungdomsrörelsens som är lägre än dagstidningarnas och dels kan "missionär" bland föreningslös stadsungdom . ungdomsförbundet lyfta provision på före Detta är viktigt, men möjligt endast om förankringen ningarnas annonser. Provisionen uppgår till i ungdomsrörelsen är stabil, vilket jag tror att den är. ca 50 000 mk per år. Det är mycket /Jenp,ar,
Ab och förbundet satsa h:\rt på. 1982, dels [ör att öka an-
ALF SNEUMAN
särskilt om 1flQn ställer beloppet i relation till
•
Slarva inte med •
sannlngen~
Hans Hortans!
fredstid". Kekkonens förslag går ut på att de nordiska ländernas rege ringar skulle förbinda sig att inte tillåta atomvapen på sina områden i en krigssituation heller. Min personliga åsikt är att detta verkar vara lite som att "slå in re dan öppna dörrar". Borde man inte heller skapa atomvapenfria zoner - "Nu vill Nato, och främst USA, förlägga vapenlager och kärnva av sådana områden där det nu finns kärnvapen? pen till Norge ". I denna sak har det aldrig varit tal om kärnvapen, det gäller enbart D NÄR JAG FÖRST läste om StjördaJsmötet skrev man att det skulle utrustning för konventionella trupper. vara .~elt tvärpolitiskt. Men att dömma efter vad som skrivits i Vbl. "Dessa planer ilr mycket långt fra1llSkndna, ingen vet hur långt, er och Of har man bara talat om två stora bovar: USA och NATO . Där tersom alla förhandlingar mellan NATO och norska regenngen varit för vill jag ställa en fråga som jag grunnat på en hel del utan att finna hemliga". något svar. Ja, så står det verkligen. Sanningen är att beslutet om lagring av Min stora önskan är att allt militärväsende skulle skrotas på vår jord. amerikansk militär utrustning i Norge har tagits av Stortinget (Norges Men - nu är det som det är: nästan alla länder har sina armeer, väst Riksdag) efter en helt vanlig, öppen debatt och omröstning. Vill du ta blocket har sitt Nato, östblocket sin Warszawapakt. Min fråga blir då : det besväret, får du säkert från Stortingets sekretariat veta vilka ting - Vad är det då som gör att NATO är en mycket ondare organisa män som röstade ja och vilka som var emot. tion än Warszawapakten? Båda har ju som uppgift att försvara sitt område?! DU TYCKTE om att det på fredsmötet "fördes en enkel och rak diskussion, vanligt folk klev fram och sade sin åsikt i frågan ' '. I MED ÖNSKAN om vanpenskrotning både i väst och öst! Men om diskussionen var så enkel , att viktiga fakta undangömdes, var det väl inte så bra?
Norges och Danmarks inställning som NATO-medlemmar har hela
ÖYSTEIN BYRKJELAND tiden varit, och är fortfarande: "Inga atomvapen på våra områden i Petsmo
D NEJ, hör nu, Hans Hortans! Så slarvigt får man då inte handskas med sanningen! I synnerhet som det här gäller ~ycke t allvarliga saker. Din artikel om fredsmötet i Stjördal, Norge (OP 30 juli) innehåller flera felaktigheter . Du skriver:
o
Torsdagen den U augusti a
Sommarstället no:1
* e.;, RP!bbA' *
Vårotrolig'a PROGRAMKAVALKAO fortsätter
I Fred. 14.8. I :
NAIU
Sveriges hetaste dansband Nu hos oss!
KARPERÖ
I LÖRD. 15. a.' Favoriterna från
. WIZ~ med KICKI Entre 25 mk
r
o
ÖSTERBOTTENS STÖRST A och POPULÄRASTE NÖJESCENTRUM Bjuder nu på skön musik och ögonfägring från LOS ANGELES
AMIIIIE * Folkpark
NYGAMMALT
Lördag 15. 8. kl. 20-01
Malax
The Gwen Brisco Show Stor Amerikansk sång och dansshow typ "Lovemachine' ' ! MADE IN USA
•
Åldersgräns 15 år,
Dansmusik: SOUND
MINIGOLFEN stänges 16. 8.! BUSSAR: Som tidigare från Vasa, Övermark och Töjby.
Lördag 22. 8.: Gammaldans - Fyrklövern Söndag 23. 8.: Curt Haagers - "Santa Maria"
POPULÄR~RE ÄN NÄGONSIN
I
'.
••
•
LÖRDAG 15. 8. KL 20-01
WIZEX
BUSSAR:
Skönare dansmusli k kan D,u knappast hitta.
INGV~S: 19.20 Sidbäck, 19.30 Pör
tom, Overmark, Y:mark, Näverås, Norrnäs. . HAGLUND: 20.00 Bäckby, Näsby.
från
Kaskö,
WESTER: 19.15 Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax, Näsby. STRANDLINJEN: 19.15 Drop In ba· . ren, Köpings, 19.40 Petalax TB, Molpe. Korsnäs.
** **
Torsdagen den 13 augusti ------~~~---------~----
o
s
R
B
'V
Alla som vet någonting om dansmusik och dansband vet vad de fem bokstäverna
Toppen av vad rikssvensk dansmusik kan erbjuda
Söndag
16. 08. 20-01
••• Nästa lördag (22. 8.} Pajala Hasses
WIZEX
står för.
•••
Alltså behöver vi bara säga:
Om två veckor (29. 8.)
BREAK & ZENITH!
••• Boka!
UTHYRES:
... och för våra gammaldansvänner
I fatighct s Ab Bisat sen i Sunnan vik, Vasa uthyres
En skön fredag
1 rum + kokvrå
(14. 08. kl. 20-01) med
.DERNA.tIDQ~ISj
Ansökningsblanketter och närmare upplysnin~ få s från SÖU:s kansli tel. 961-113572 eller disp. Stenkull 'tel. 961-117224 . An sökningarna bör vara oss tillhanda senast 20. 8.
TV·bekantingar
-81. Disponenten
Var annars än i Forsby. På Toppen
Kom och kolla in lE xoms nya Rockhshow:
N!~le~i!m~~cik9ht Show ~ ljus och show i full fart.
~Ms21!r~L~!tl,~~ ä ki dom danslystna. Var? Jo, på ...
KLACKEN
_ - -.......- - - - - - - - - - L i l l b ) ( y . . - ·· ? J o, pa ... N ar. o
Lördag 15. 08. kl. '20.-01
....
O>
> .... (l) (f)
....
O>
E 'O
....
o
•
lfl"~
.__ ,
~
_IIII_IIIIIIII.HI_.UIIIIIIIIIIIIIIIIIII.IIIIIIIHIIII o
"Ak gärna och se - showen - det är den värd" D FÖR DEN som därom intet visste skola härmed förtäljas att sångaren och gitarristen Tom Nyman har slutat i Exom. I hans ställe har inträtt lIkka Niemi, som kanske torde vara bekant från en tidigare Vasa grupp, nämligen Zotch, som upphörde senaste sommar. Det är alltså detta nya Exom som är ute och mellanlandar i bygderna med sin enummes show; "Exom Nightflight Show",
==
D MUSIKEN är titt avgörande del skriven av Tore Carlsson, med undantag aven liten sång som I1kka Niemi gjl?,rt, "Gun ga på min.arm". (Ar det den sången han sysselsatt sig med ända sedan Zotch upphörde? ? Nåja, skämt åsido.)
0 0 0 D EXOM har lyckats åstad komma en fin show med väl blandat iimehålL Det beståen de intrycket efter att ha sett och hört showen är att visst kan ett österbottniskt band göra en fullt gångbar rockshow. Fullt i klass med rikssvenska band och Lo,m. bättre än vissa. Kanske det så småningom är dags att sluta med odygden att använda rikssvenska band som måttstock i våra förhållanden. linda Nine gav förhopp ni,!,\gar i den riktningen på SOU-rock och Exom gör det med sin" Nightflight Show",
OD D D KONSTIGT bara att texter na skall gå på engelska. Ingen har ännu lyckats få fram något för mig godtagbart argument om engelskans förträftlighet framom svenskan, Men det kommer väl att loss na på språkfronten också, så småningom, lJ U [:1
o
"EXOM Nighdlight Show" kommer i fortSättning en att rumstrera om på följan de ställen: 15, 8 LiJ,lby 27-29. 8 Nyland 12, 9 Rörgrund 3, lON ykarleby 30. 10 Kurikka
D ÅK GÄRNA och se showen. Det är den värd. B-G LAXELL
Torsdagen den 13 augusti
-~:-_-
N I G H T FLIGH
..___ ._~~_)r_s_J_ag_e_J_l_J_C~~.:;g::...U_·S_.l_i_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
..
ba....~ -....:
HOW by EXOM .
- Jag var lite rädd före kvällens show när var och
varannan i publiken känner en. Gå och dra en show
för såna som du är "Morjens Hippi" med!
- Det måste finnas ett visst avstånd mellan artisten
och publiken för att det skall lyckas. Jag undrar just
hur det sl<all ha gått om halva Karperö skulle ha
känt Ledin:
"Morjens Tomas! Minns du när vi gick i yrkessko
lan?"
- Men det var rolig kväll när publiken uppskatta
de oss. Det känns myckel bättre sen.
(jp: Hur lång tid har ni förberett
er för showen? Är det mycket arbe·
te bakom?
Hippi: - Mera än man skulle
kunna tro. Vi har haft svårt att re·
petera därför att Tore som ~krivit
alla våra egna låtar har varit i ar·
men.
Fantastiskt av Kaj Rolf: Ljus- och musikanläggningen är egen . Det får vi tacka Kaj Wiik för. Det är ett fantastiskt arbete han har gjOrt. ' En egen tillverkad ljus· och musikanläggning som vår får man nog söka motsvarigheten till i Finland . (jp: Har ni några förebilder till er show? Tore: - rnte skulle vi ha börjat med det här om vi inte hade sett Factory och Magnum Bonum. Rolf: - Nog har vi ren tidigare funderat på att göra en show och ge allt på en timme istäJlet för fem. (jp: Vad är största fördelen med ett showframträdande. Hippi: - Man uppträder bäst uno der en show. Du orkar inte hålla publiken intresserad i 3 'I> timme. Rolf: - Man försöker nog att ge allt under en vanlig dansspelning men frågan är om publiken orkar hålla intresset vid liv.
(jp: Är det' viktigt att man skall kunna identifiera sig med en text? Hippi: - Nää. Inte kan det t.ex . indentifiera dig med Bruce Springsteens "The River" som handlar om slummen i New Jersey. (jp: Vad tycker ni om svensktopps texter? Hippi: - De är alla likadana. Tore : - De är gjorda så att små flickorna skall kunna känna igen sig . Men inte är det nåt bra heller som Magnus Uggla som sjunger bara om hur tufft det går tiU ute på stan . I Vasa när gänget kör runt torget och spelar kasetten så tror de att man skall bete sig som i Ugglas Stockholm .
-'
Hippi: - Men det är lite svårt för oss att uttala oss om texter därför att texterna är inte lika viktiga för oss som för andra människor efter som vi spelar och lyssnar främst på musiken . Tore : - Många gånger när man lyssnar på svenska band som Mag num Bonum och Gyllene Tider så lyssnar man man i första hand på musiken. (jp: Hur går det till när ni gör era låtar? Tore: - Först gör jag musiken och från den får jag inspiration till tex· terna. (jp: Ni har sagt att en orkester i (jsterbotten är som i en säck och har svårt att komma härifrån. En bra text Sku/le man inte kunna tänka sig att inrikta sig på (jsterbotten och fastnar skriva svenska texter? (jp: Vad ställer ni för krav på en Rolf: - Vem skulle våga produce·
bra rocktext?
ra en skiva med svenska texter? In
Hippi: - Om det är en bra rock te tror jag t. ex. Finnlevy skulle vå
text så skall den fastna .
ga . Man måste skriva på finska om
Rolf: - En bra rockte xt kan hand man skall ge ut en skiva i Finland .
-la om precis vad som helst l.ex . (jp: Varför skall det vara så hög
morgonmålet. lilll/volym?
Tore : - Det beror på vad man Rolf: Det slår.
menar med ora. Om man menar Hippi : - Det har en psykologisk
att en text skall slå eller om den iir inverkan all spela lite högre på så·
bra uttänkt d. v.s. skickligt ihoplO' na hiir jUli un .
tad. (jp: Vad tycker ni om ABBA?
(jp: Å'r det inte samma sak. Hippi : - De iir proffsiga. Man
Tore: - Nä. En slående text har kan inte säga annat. Gå och prata
en enkal refrängmelodi och enkla med vilken musiker som helst.
ord som alla kan sjunga med i. (jp: Vild amer ni om deras texter?
Rolf: -- En rocktext kan handla Hippi : - Texterna är fåniga tycker
om precis om vad som helst - t.ex jag. Texterna är den ,svagaste län
om morgonmålet och vägen till ken.
jobbet. (jp: Kommer E\'olll enbarl att "k (jp: Finns del nån som gdr bra ta sig på rockshower i fortsättflin rocktexter? gen? Hippi: - Bruce Springstt'en har Rolf: - Nä. Denhär showen gjor bra texter.
de vi för att vi skulle ha omväxling. Tore: - Frank Zappa. han har ju Vi kommer nog all spela dansmu ideer åtminstone.
sik också i fortSättningen. Rolf: - En som jag tycker gör bra
rock texter på svenska Pugh är Ro
gerfeldl. Visserligen är de kanske
LEIF SJÖSTRÖM lite naiva men han får dem svängi
B·G Lr\XELL ga åtminstone.
Torsdagen den 13 augusti
8
I
Thomas Ledin i ÖP-intervju:
"Musik har med kåenslor attgön då ligger sex, sensualism och romantik nåera till hands" ÖP: Hur skulle du karaktärisera dig själv som artist? - Jag är en rocksångare som spelar piano, e1gitarr, akus tisk gitarr , skriver alla låtar, sjunger i princip bara egna låtar. . . på svenska och engelska .
ÖP: Vilka krav ställer du på en bra rocktext? - Det finns bara ett krav och det är att man skall kunna tro på den. Det skall vara ärligt och verklighetsförankrat så att den som lyssnar på den skall kunna tro på den.
ÖP: Tycker du alt du själv uppfyller de kraven? - Självklart. Man släpper inte ifrån sig nåt som man inte är n.ö)d med.
ÖP: Ser du din egen musik som revoltmusik? Nää det gör jag inte. Det är lite svårt för jag mär så bra . Jag har ingenting att revoltera mot (ha ha).
OP: Du sa en gång i en intervju alt rockrecensenter är fångade i vissa myter. .. at~.en popstjärna bör vara född i slummen i Liverpool t. ex. Ar det svårt alt bli rockstjärna med en "lagom" bakgrund? - Njae .. . det är det väl inte. Bob Dylan hade ju en la gom bakgrund men han ljög ju och sa att det var mycket värre. Det går ju att förfalska sin bakgrund i och för sig men jag tror egentligen inte att bakgrunden spelar så stor roll.
ÖP: Har du några musikaliska förebilder? - Den musik jag växte upp med var Beatles. Bob Dylan. Rolling Stones ochjimi Hendrix. På sjuttiotalet Boz Scaggs, Rod Stewart.
ÖP: Vad har dessa gemensamt som du försöker ta fasta på i din egen musik? - Det gemensamma är väl det att det är engelsk och amerikansk musik och att det är bra musik. Det är svårt att peka ut några gemensamma nämnare.
Revoltfeeling ÖP: Men ,låt gemensamt har de viii i alla fall? -Det är ju ungdomsmusik .. . det är lite revoltfeeling i musiken ... ungdomen mot hela världen.
Trist ÖP: Vad anser du om svensktoppsmusik? - Det är mycket av den som är trist och platt. . . men det finns en del av den som är ganska skoj också. Tyd,ligen fyller den en funktion nånstans. . alltså svensktoppen ar väl okay . . . men jag sysslar inte så mycket med den själv nuförtiden.
ÖP: Vilka musikaliska erfare11heter har deltagandet i Eu rovisionstå'vlingarna gelt dig? - Jag har varit med i många år. Jag har haft med sju låtar och varit med och sjungit fem år. För mig har det be tytt att jag kunnat nå ut till e~ stor publik för det är många
som tittar på Eurovisionsutsändningarna. . . m ett underhållningsprogram framför allt.
jättepublik - Det är absurt att tävla i musik men och andra det ett av de bästa underhållningsprogrammen . Det har jättepublik och alla är jätteintresserade och hur det skall gå och alla är oense om vem som .bu
ÖP: Vad har du för åsikter om AB~A 's " , N ä lles ofta negativ kritik. Vad beror det på? Ar det a ler. . . - Det är avundsjuka. Det är inget snack om den Jag känner alla fyra och de satsar verkligen steoldn betar jättehårt med sin grej. De är mycket profirsslJQ5:;r... Jag menar det skulle inte vara så stor grej om dC'[ bra. - Det ligger fantastiskt mycket arbete framgångar. - ABBA har kommit så långt att grupper rum den börjar kopiera dem. Det bevisar att det är _ _ .",.......~ och jag (for att dendär kritiken har tysmar. _ den. inte så mycket längre ... inte i Sverige i
ÖP: Din egen musik har utvecklats en hel hiir nio åren du hållit på.
tkI----.
I----~----------------------------------
tf.{.ir~ .
Torsdagen dell U augusti
~
"Såhär ser en bra
i
rocktext ut' ,
• Professor Lönnroth kollor in bro rocktexter.
=
Professr Lars Lönnroths .ng är främst inriktad på cnrur och filosofi. Han är 'taksam vid Alborg universitet i Danmark och har tidigare va - VCt'ksam som professor vid ~eley universitetet i Kalifor
BE ~N~~'
MONEY THE RIG, M ' MONEY, MONE~N S WORLD AL WA YS SUNNY' MONEY IN THE RIC Aha, aha H MAN 'S WORLD al/ Ihe Ih'lOgs IF I HAD l could do IT'S A RIC"}., Lf.t.rn~ MONEY AN S WORLD bA ma n rk I e Ihal is h d UI l can'l get h' ar lo lind AIN'T lT SAD Im off my mind And if he hä I bel he wOU/~P~II~ lo be free THAT'S TOO n l ancy me BAD So I sl lO La:nt leave, 1'1/ have lO and . egäs Or MO lläCO go Wln a fo rru . ,n ahgame my life will nev;e r b e l e sam MONEY, MONEY M e.
=
JIIeO.
Han har gett ut boken " Den dubbla scenen - munt - uadering från EDDAN tiU ABDA (Prisma). För närvarande är hanenga ,end i en serie för Sveriges TV som troligtvis kommer att heta "Från EDDAN till ABDA". - Här i ÖP intervju får skri \-arseminariet iVörå:
=
O Under en av dagarna vid skrivarseminariet i Vörå analyserade professor. Lars. Lönnro~~ några t~xter som är avsedda för munthgt framforande. TonvIkten lade han vid "den dubbla scenen" t.ex. att den som uppför texter ger illusionen av att vara någon annan eller att berättaren/sångaren ger sken av att befinna sig på en annan plats. Som exempel tog han.. en . ba~k kamrer i Vörå som sjunger en serenad utanfor SIO als kades fönster. Bankkamrern skapar då illusionen av att han är Don Juan och att hon är Donna Elvira. Fas tän serenaden försiggår i ett grått och mulet Vörå
Den har inte förändrats i grund och botten tror jag. om ungefär samma saker och ungefär samma feeling. Vad som har .hänt är ätt Jag förhoppnmgsvls ut "ccklats och att jag fölJI med tiden.
l Work äl/ nighl l . lo paJ' lhc: biII h Work äII day AIN'T IT SAD äVe lo päy And ~Iill Ihere n . ä SlOg/e penny I ~v~r seem~ lo be THAT's TOO BeAIOo r me ~n mI' dreams l h If! gOt me a ave a Dian wouId· wealthy man n l häve I 'd fool around. °dwho rk al älJ :10 äVe ä bäl/.
' _O~N:E~Y~e:Jlc.
frammanar ändå sångaren en bild av heta - - -______ nätter i Granada.
O Den dubbla scenen kan tillämpas på all muntligt Ni har säkert hört ABBA's framförd text. Evert Tube t.ex. gav illusionen av att va " Money, moncy , money!" i ra Fritiof Andersson, Bellman en Bacchi tjänare O.s.V. radio men har ni också sett den O ADDA har kanske mer än de.. flesta dragit nytta av framföras i TV? visuella hjälpmedel i sin musik. Aven om vi, som pro Det finns alltsf en tv-film där ABBA sjunger denhär och fessor Lönnroth sa, enbart lyssnar på dem på gram den är ganska intressant . Man mofon eller bilradio så ser vi ändå bilder av gruppen i ser dir Frida , som sjunger solo det undermedvetna eftersom vi mer eller mindre öve
Se sidlIn 12! röses med ABBA-filmer och ABBA-bilder.
'"
-
Jag sjunger
Populärare? ÖP: Vad har du lyckats fd bättre fram eftersom du är mera poptJiir nu iill du var i början? . - Dct är väl att man har lärt sig att skflva bättre låtar j obba bättre på s~en. . . ~örbäma allting hell enkelt OP: Hur lär man ng att sknva bra Idtar? . - J a säg det. .. jag vet inte . .. man får känna sIg
ÖP: Vet man när man skrivit en Idt att denhär kommer sIJ?
6tI
-
CD
lnte att den kommer att slå men man känner om det bra låt.
01'; Tycker du a/l det är nån skillnad att sjunga rock på el/er engelska? -
Det är ingcn större skillnad. Jag tycker .om b~da . .
OP:: Det år många som såger att engelska SItter battre till
- 1h då
är det en dålig låt. Är det en bra låt så sitter b ra . Alltid .
_ Finns det vissa koder att utgå frdn när man !krive! _ Riljer t. ex. du nåt speciellt mönster när du skriver dl
,
- xi det gör jag absolut inte . Det funkar inte så.
Draget av sex ~ Ckl har ju t.ex. sagts a/l du anspelar mycket pd sex i
Imzr. -
) :J. det gör jag definitivt. Musik .eller ko.nstytt~ingar
ÖIIlI"dJLU\'u d.taget har med känslor att gora och JUSt flar ~et musik så ligger sex, sensuahsmoch romantIk nara [111 _ å det tycker jag är en VIktig mgredlens . Många tyc riIrl oc h aggression är viktigt i rocken . . . och det är - också... aggressionen är en viktig be·s tåndsdeL draget :J.v sex är viktigt.
: Pi rilket sått? _ .Da fin ns i all bra rockmusik. Men sex finns i klassisk också. _ Du har själv jobbat som skivproducent. Vad krävs av skivproducent?
TOlllas i närbild
'Not Bad at All'
o
TOMAS Ledin är född den 25. 2. 1952 . Han börja de spela piano som sjuåring, klarinett när han var tio och gitarr i 12 -års åldern. Redan som fjärdeklassist star tade han och några gelikar ett band som hette " Bottles" . Gruppmedkmmarna mimade till Beatles plattor och hade leksaksgitarrer. - Sen började vi spela på riktigt. Men vi var så dåliga musiker att jag blev tvungen att skriva låtarna på dom få ackord vi kunde. År 1972 släppte Tomas Ledin sin första LP och sen dess har det blivit 9 st. D DE SENASTE två åren har Thomas Ledin varit sin egen skrivproducent. Sin största internationella fram gång hittills hade han med " Just Nu" som placerade sig på tionde plats i årets EurovisionsschaTgerfestivaL Bakom sig har han , förutom turneer i nor~iska länder, en Japanturne -7 5. Han har ocksä besökt Osu)'skland, Holland , England och varit på turnee i USA tillsam mans med ABBA. D INOM NÄRMASTE framtid, närmare bestämt den här veckan och nästa, kommer han att medverka i ett program i en tv -serie med Anni·Frid Lyngstad och Claes af Geijerstam. Serien sänds någongång I september. Dess utom kommer Tomas Lcdin at! göra en ny LP under höstens lopp och däremellan hinna .med ett tv framträdande i Osttyskland .
Han skall vara lyhörd för vad en artist håll er på med och hjälpa till med att plocka ihop det. Locka fram det som ger personlighet åt det hela .
ÖP: Har en popartist en press pd sig att leva upp till vissa förväntningar som publiken ställer? - Det är möjligt men det bryr jag mig inte så mycket om. Jag är som jag är och det är inget mer med dcl. Man kan inte gå omkring och spela olika roller.
Uppretad ÖP: Retar man inte opp siX pd fans och frågvisa journalister t.ex. ? - Om man är ute och äter oc h blir överfallen av folk som
o
THOMAS Ledin har under årens lopp uppnått en
tämligen acce ptabel position i mitt musikryckarsinne.
Efter att ha hört honom under hans VISIt I trakterna senaste helg så kan jag inte säga att han skulle h a lyckats rubba mina intryck varken i en eller annan riktning. D PÅ FÖRHAND sett var det en av Sveriges största rock-artister som skulle komma över till oss som avslut ning på sin turne . Med sig hade han tre av Sveriges mest anlitade studiomusiker, nämligen Mats Ronander (gi tarr och munspel) , Rutger Gunnarsson (bas) och Åke Sundqvist (trummor) . Och visst märktes det att det var fyra medlemmar av den rikssvenska rockeliten som stod på scen, men samti digt vittnade de stela leendena om att konserterna här trots allt låg i slutet på en lång konsertturne , och de~as framträdande såg till en början ut at! bli nästan IHe för mekaniskt med de perfekt avvägda gesterna och den välsmord a musiken . D MEN VISST blev det en bra konsert . inte minst tack vare publiken so m höll igång redan från början och loc kade fart på gänget på scen. O DEN REKORDSTORA publiken vittnade också om at! det var det bästa som folkparkspubliken bjudits på länge . Not bad at all. BG LAXELL
SKALL ha äutografer då får man hålla färgen och va nice och skriva . Man får ha lite större tokransnivå än i vanliga fall kanske. Men jag klagar inte . Det är en deJ av jobbet så det är allright.
ÖP: Vad skulle du ha blivit
0111
du inte blivit musiker?
- Då skulle jag ha blivit något kreativt i alla falL .. bildkonstnär. . . jag har målat mycket i olja. Det höll jag på med före jag började speJa . Varit med på länsutställ nin ga r o .s .v . . . Men vaddåi Jag spelar. Det är det som gäller.
L SJÖSTRÖM B-G LAXELL
Torsdagen den 13 augusli
Hela byn invigde nyrenoverade Töjby paviljong Det var invigning av den nyrenoverade paviljongen i Töjby för någon lördag sen. I maj började man på med renoveringsarbetena och allt har gjorts på' talko. - Det var visst 1969 som sista dansen ordnades i p'a viljongen, minns Börje Vikstrand, ordförande i Tö,by
UFo Paviljongen har alltså ståt{ 'rom rätt länge och den var ganska långt förfallen när renoveringen kom igång i våras . - Vi har förnyat taket samt målat både inne och we, berättar Börje . 701 Personer kompå den första dansen i paviljongen, hela byn måtte ju i 'det närmaste ha varit på platS om man tänker att Töjby uf bara har nånting omkring 170 medlemmar. I pausen passade bygdens egna spelmän . på art dra några låtar ute i det gröna. Den 22 augusti ordnar man åter dans vid Töjby pavil jong, tillställningen är närmast tänkt för talkofolket och föreningsmedlemmarna . HANS HORTANS
•
Vänskaps festival avslutad med konsert
Senaste vecka arrangerades vänskapsfestivalen mellan finländsk och sovjetisk un~· dom. Det här var den tredje festivalen. 1977 ordnades den första i Lahtis, 1979 stod Sovjetungdomen värd . Man beräknar att ca . 2 500 ungdomar på ett eller annat sätt har deltagit i årets festival. Av dessa var
Det
D Alla
börjar bli dags att lämna in bidrag till Maskros-rock om man vill hänga med. Senast inom septembermånad vill vi ha in bidragen. FSU:s verksamhetsledare Erik Häggman hoppas att det skall komma in så många bidrag som möjligt. Det finns inga begränsning ar för hur många bidrag man får sända in. FSU kommer att premie ta de mest orginella bidra gen och de bästa. - Vi vill ha både texter och kompositioner. Bidra gen kan sändas till FSU:s ' kansli, Nylandsgatan 17 B 26 HeJ.!!ingfors 12. - Ar det något ni vill fråga beträffande Maskros rock och text och komposi tionstävling är det bara att slå en signal till vårt kansli . Telefon 90/640850
500 sovj~tiska ungdomar. Vänskaps festivalen bjöd på ett mångfald aktiviteter, konserter och uppträdan den, föredrag och diskussio ner. Nytt för vänskapsfestiva len i år var att man hade de centralicerat de olika evene mangen och tillställningar na. Festivaloner var bl.a .
Skolstarten närmar sig'
KRISTLIGA FOLKHÖGSKOLAN I . NYKARLEBY
har några lediga studie platser på följande linjer: vårdlinjen, studie\in
jen samt fria fortbildningslinjen . Prospekt och närmare upplysningar
under adress: 66900 NYKARLEBY, tel. 967·20079 . Läsåret inleds den 9 september kl. 10 .00. Kmt Cederberg, rektor
som vill delta i SÖU's ut ~~narparad skall ringa SOU's kansli tel. 9611 113572 och meddela sitt in tresse. De tre orkestrar som domarkollegiet utser går vi dare r-ill orkesterparaden. Utmanarparaden går av sta peln 28:e augusti kl. 20.00 i Lillby.
HALDJN &ROSE
JAKOBSTADS BILSKOLA
Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplariaden 23, tel. 121.45 .
Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
Trafikskola
Abo, Joensuu, Uleåborg och Helsingfors . Som huvudtema hade årets festivaJ "Fred , Vän skap, Samarbete". Ett ak tuellt diskussionsämne var också Norden som kärnva penfri zon . Avslutnings festli~heter na ordnades i Helsmgfors under veckosluteL På lör-
utlokaliserade instruktör i Sydösterbotten, Hans Hor tans, finns från och med bästa kväll, tycker Rainer Ne! förra veckan på sitt kansli om Tomas Ledins show på på kommunalgården i När Grånne. peso - Det gick verkligen bra for att vara så sent på säsongen. In Hans finns på kansliet ga problem med ordningen, tisdag-fredag mellan kl. aUt OK. 9.00-15.00. Måndagar 1380 betalande hade man på finns han på SÖU kansliet i Rörgrund, en mycket fin siffra. Vasa . På Carpella fick Tomas igång Man får gärna slå en sig ett jävla drag med rekordpubli. nal till honom eller komma ken 2.400. in på kansliet för en prat stund_ Den här uppmanin gen riktas ti.1I all t förenings dag arrangerades en stor folk (annan ungdom med konsert i Brunsparken med förresten) i df.> sydliga regio närapå 7000 åskådare. Man nerna. Adress och telefon fick där lyssna till Tuomari till SÖU instruktören i syd Nurmio , popgruppen Ap österbotten lyder som föl pe\sin från Estland och Ep. jer: pu Normaaii. SÖU Om två år står sovjetisk ungdom åter värd -för vän Kommunalgården skapsfestivalen . 64 200 Närpes HANS HORTANS Tel: (962) 41221/Hortans.
KORSHOLM
NU KURS för AB (personbil) körkort VARJE måndag kl.
·D
PUTTES TRAFIKSKOLA Smedsby-Bölevägen (Missions huset). Tel. 40386 (hem) 94040/64386 (bil).
Grillbar
vid Strandvägen (Östmans)
I SOLF
I
Kom på kurs i vinter! Vi börjar 7 . 9. -81 och slutar 7. 5. -82. Under'den tiden hinner du lära dej mycket nyttigt. Ring eller skriv och hör mera om vår hem
tekniska kurs .
68500 Kronoby, tel. 968-45 017
KRONOBYFOLKHÖGSKOLA Karl-Rune Sundeiin, rektor
upp hur tjusigt det är att åka på sällskapsresa till Mallorca eller ta Lex. ABBA's text om kontors råttor som går på diskotek och för vandlas till Nina Ballerina eller träffar miljonärer och skaffar sig " Money, money , money'" Också , dessa teman kan göras mer eller mindre talangfulla. Men om det görs som det görs i svensk topps texten blir det fort tjatigt .
Wirginia
***
Det som jag tycker är karaktäris· tiskt för dåliga myter inom pop kulturen är just att dom inte har den väckande funktionen utan en sövande funktion. Dom är ägnade att hålla folk kvar i ett väldigt slentrianmässigt liv där man bara tycker au det är jättetjusigt när man får komma på den rätta char terresan, ha dom rätta kläderna och röra sig i dom rätta kändis kretsarna .
.***
_J C
Vill du lära dej väva, göra olika hobbyarbeten s.s. tygtryck, batik, makrame, emaljering och dessutom konsten att tillreda god mat? Läsa språk?
• Lars...
17.00 iSmedsby.
.........--n.n~tD \ d t::!. · tn.H....... .J
D SO
Säsongens
VIK IN TILL
Trafikskolor i Jakobstad
..
VASA SVENSKA AFTONLÄROVERK Skolhusgatan 31 , tel. 112324
MELLANSKOLA (motsvarar grundskola och är avgiftsfri för elever från Vasa och Korsholm)
GYMNASIUM KOMPLETTERINGSSTUDIER ÄMNESSTUDIER För anmälningar och förfrågningar kontakta skolans kansli . Öppet dagligen 10-12. Postadress: Pb 12465101 Vasa 10 . Inger von Schantz, rektor
Men det finns också alldeles ut märkt modern musik. En av dom få sakerna som jag verkligen blivit begeistrad i under sista tiden så är Pink Flovd och " The -Wall" . En språkligt 'enkel text med väsentligt budskap . När Pink Floyd kan så varför skulle inte lika gärna en öster· bottning kunna? ÖP: Kan vi således säga att du tycker att vi skall ,k ämpa för en svenskösterbottnisk rockmusik? Ja . Det kan man gOtt sä.,ga . BERTEL NYGARD LEIF SJÖSTRÖM
Il
_______._______,____
~
-\RT ISTER
NÄRPES
Tursdagen den l3 augusti
, RESTAURANGER
MÖBLER
H l IS\' A(~' AI~
Het sommarplats
FAGERÖ
VASA
Orttesterförmedling
A&M
Vasa 961-113572
Närpes UF
BItA.Ff' ÄRER
Jakobstad
VÖRÄ Den Ledan~~ restaurangen i norra Osterbouen
~, -
TASSEN NÄRPES
Tel. 962-41421
--
~ER
SOLlFER husvagnar
1(i1;! ::.Jl!
MUSIKAFFÄRER TJOCK
Serv.station - Bar Bil eLavdelning Td . 962-23586
~ÖJESST ÄLLEN
-
VASA
Tjöck bilservice
VASA,NÄRPES
Nya Volvo och bytesbilar
oyhaldinab ...Tel. 961-118344,962-42321
musikbranschens specialaffär
."I'~.III.
Moderna
Dam- och herrfrisering
ARVASGARDEN tel. 961-53 142. Oravals ut
SALONG HEIDI
tel. 56 760 el. 56 742
BLOMMOR
Mötesarrangörer Väl':
VÖRÄ Blommor & Gåvoshop
som mötesplats
BLOMSTERTJÄNST Vörå tel. 961-56460
PURMOG1RDEN PURMO UF
II
IYIÖIELfidR tel. %2-42 130
MOTORCYKLAR itY RAIINASrO
CMP
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 U' 110 159
Radio & TV firmor vÖRÄ
1'1
I@~ I~r j!;B
Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445
HÅRVÅRD ORAVAIS
STIGS MÖB&L.
NÄRPES
MÖBELAFFÄR
och TAPETSERING
VASA, NÄRPES
Gästgivars
R\- ICE STATIO
F.JÄllVAGNEN
och FLIPPER
CARAVAN SHOP
Bennäs tel. 967-77 373
Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten
't-
~
66600 Vörå teL. 961-56 379
Tel. 961-56 150 VASA
Ny adress
-
VÖRÄ
Förmånligt möbeLhus
I:'•. ... ~ Teuvatel. 962-71 290 .
NÄRPES
INGVES BUSSAR
INGVES RESOR
JAKOBSTAD
TEl. %7·10544
fI..
RESEBYRÅER
PHILIPS • PIONEF.R GUSTAFSSON AB clhusl"l mt·d snvirl"
)
.. .. KLADAFFARER
Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB Tel. 962-41480
NÄRPES
1eansställe
Jannes Klädshop
Tel. 962-42540
Österbottniska Posten
Osterbollnisk ungdomstidnillg
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
förbund.
Tidningen utkommer varje torsd. .
Redak tör och
ansvaria utaivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsaalan 13,
Jakobstad. lel. 967-13 '"
Posladress PB 27,
68601 Jakobstad
Redaklör i Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden 10 O.
tel. 961-IIJ 522
Redaklör i' Sydösterbollen
Berlel Nygård,
BOll 21, 66100 Malall,
tel. 961-M1514
REDAKTIONSRADET
Alf Snellman, ordförande,
Ir
' .,
SU\a Il Il,· Lillkull. Karin BlomqviSI.
Bril~ Svrdlund. R.lf Sk ,Ilar o(h
Lass~ EriksS0n ,
PRENUMERATIONSPRIS 1981 Hell år .... .... .... .... ......... ... 40.-
Halvl år .... .................. .. .. . 25.- ' Skandinavien ........ .. .. ...... .. 50,-. Lösnummer. .. .... ...... .... .. .. . 1.
f
U TER. GAV NIM&JS LIV ÅT VAITNET. HAN I'ADE VAnEN DJUREN I ALLT F'tlÅN MINSTA o FFELDJot TIU ST6f.STA VIo..l. DÄI2MW NIMBuS S1(APAT ~ÖCEe. NATUI2.. fVlE{) [)€SS I IIIM<;
GIWr..JD&LE""tNT.
FORTSÄTTER. SIN~ GA.f2.NI NGAR... ....
DEN AllSMÅ~IGE ( ( NIII\SUS 5PAN NI:r2. ()fl' S;,N
HCGeA MM OCH Ae.. SIl(T1= MEJ) HOGfA Hl\I\JD..
\
~
%Yjl
PÅ. ~N S)UND~ DA~EN VILAD&. DEN ALLs
MAIn/GE C;IiAPAQ~N. JORDEN OC.h PARA DISET VAl!.. FIXAT.•• OCH Aln VI'IR....
~ÄDDAT ~ NI M!W<; 'i:TOQA upPGIFT .••.
ANNONSMOTTAGNING
SÖU:s kansli, Vasa .
tel. 961-113 572 och 115372
ÖP:s ANNONSTJÄNST
RaY/11.<!nd We~a!)der
Markeling
. Jakobsgalan 13. Jakobstad
lel. 967-11827 • Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgalan IJ, Jakobslad, tel. 967-13 555 ANNONSPRIS Ilexten .... ...... ... . ...... .. .. . .... 2.90 Efler ICXlcn ..... ................... 2.90 Bestämd' plals -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. lilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spallen per ,rad 1,-. ÖSlerbottnis ka Poslen ansvarar inte för ev. ska da som lillfoaas annonSer som in ringls eller som på grund av post försening inte införls i begärl num mer . Jakobslads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1981
I
Torsdagen den 13 augusli
._-----_._ ------
"Hejsan! Jag heter Max skall b(jrja skolan nu måndag. Därf(jr har jag nat ett studiekonto hos G bokhandel så att jag kan giNa mina ink(jp enkelt och be kvämt. Smart gjort tycker jag själv!"
Lars Lönnroth i ÖP-intervju:
"En bra rock/est
måste angå lyssnaren"
·1
ÖP: Vi tänkte ta fasta på det du sa i
och sin egen identitet att man Lex . motSatte sig under väldigt lång tid TV . Man var rädd att fördanskningen skulle inträda . Nu har man infört TV på Färöarna men utan att förbereda sig genom att Lex . se till - Jag nämnde nödvändigheten av svenskösterbottnisk rockmusik attdet fanns människor som hade därför att jag före radiointervjun lärt sig lite om TV och kunnta prehörde att ni haft en sån debatt här sentera egna Färöiska prOgram och i österbotten. Jag är inte insan i sin egen kultur. I stället har det debatten här men jag är däremot blivit rent danskt. Resultatet blir lite mer insatt i den debatt som va- då all vi får en äldre generation rit på Färöarna, där man har haft som hänger fast vid den gamla fäproblem som kan liknas vid situati- röiska kulturen och en yngre som onen i Österbotten. är helt och hållet uppfödd med Där är det också frågan om en TV , rockmusik och det danska . språklig minoritet, i det fallet i Den yngre generationen vänder Danmark, som håller väldigt styvt ryggen från de gamla danserna och på sina gamla traditioner och sitt s<1ngerna och går på diskotek . De språk O.S.V . ... jag har också sett lever helt och hållet i det danska lite grann av den här tendensen i och struntar i det färöiska. Sverige under dom senaste åren att ÖP: Handlar det då, rent musikalförena folkmusik och rock. Jag tyc- iskt, om texten och språket eller är ker att det är en ganska bra ten- det lika viktigt alt anknyta till folkdens att kombinera bygdekultur musiken? med rock. För om det inte finns - Båda delarna . Både texten blandformer mellan bygdekultur och musiken kan förankra genren i och rockmusik och annat som ung- en inhemsk kultur. Jag tror att det domen är intresserade av så blir det alltid är farligt när man bara acceplätt så att ungdomen ger sjutton i terar en utländsk kultur när det den egna kulturen. Så har det varit gäller musikgenren eller litteratur. lite grann på Färöarna. Jag tycker Jag tycker t.ex. att det är olyckligt att man p<1 Färöarna var lite för att ABBA fått en sån oerhörd makt konservativ när det gällde att ac- i Sverige att folk hellre lyssnar på ceptera dansk kultur. Man höll så deras sånger på engelska än dom oerhört strängt på sin nationalism lyssnar på svenska sånger.
radion om svenskösterbottnisk rockmusik och nödvändigheten av en sådan.
-
'.,
.
--- - _. _---~
BÄSTA STUDERANDE! Nu är ABBA svenskar men dom har gjOrt sig till amerikaner. Det är Öppna också du ett stud i~ egentligen ett fantastiskt fenomen konto hos oss! att svenskar jobbar för att helt och Kolla samtidigt in våra hållet anpassa sig till rent amerikSUPERERBJUDANDEN! anska förhållanden!
ÖP: Vad skall man ställa för
SH ARP EL 506 S krav på en roduext? funktionsräknare _ Det är väl samma krav som gäller all muntligt förmedlad text. Nämligen att den skall angå den SHARP Elsimate 8158 publik som den vänder sig till. miniräknare Det måste då innebära när det gäller rockmusik som vänder sig till BALLOGRAF PEN SET österbottningar eller finlands-
svenska ungdomar att den handlar
TEINIKALENTERI om saker som angår dom . Men ungdomsproblemen är i viss mån internationella. Det finns väldigt GROS BOKHANDELS AB mycket saker som Lex. kärlek som Hovrättsesplanaden 9 65100 VASA 19 är i srort sett samma i alla kulturer. o 961-112094 Men det kan ju i alla fall finnas vis- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -. . sa saker i den österbottniska ung domskulturen som är helt speciella intryck är all en del av den rock- inte vet vilka dessa musikgtuppft' för österbottningar och då är det ju musik och popmusik som kom är. rän viktigt all också dom kommer fram inom den s.k. musikrörelsen , ÖP: Vad säger du om en , med . de s.k . alternativa grupperna , var svensktoppstext som ju anses väldigt betydelsefulla för ungdom- • dålig . Vad är det som gör dI:a arna som gripits av vänsterv<1gen dålig? och var med i demonstrationer - En vanlig svenshopJ~a:t ÖP: Finns det nån i dag som upp- O.S .V. tycker jag är d<1lig JUSt d.2rfOr fyller de krav som du efterlyser? Jag skulle förmoda att den rock- den inte förhåller sig till pro Jag har inte följt med särskilt och popmusik som i dag skulle en utan tar opp s<1na saker som mycket under senare tid . Jag följde spela en roll skulle spegla något av karaktären av ... någomlags cs bättre med i slutet av sextiotalet miljörörelsens problem. kapism . Alltså textt>r ~m ban och i början av sjuttiotalet. Mitt Men jag måste erkänna att jag Se_sidan 10.
159,-
~-
75,
25,90 9,50
***
,........................... ............................................. ..........................
: I själva framtörandesirua
fyra figurerna i sitt under> blem måste bli att hon måste Stikkan Andersson började •• • Såhär. . . tionen , för vilken texten är
medvetna därför att man är åka till Las Vegas eller Monaco som handlande i Västgödand . tänkt, så illustreras detta ytter
att se dom i TV, i veckopressen för att träffa denhär miljonä •• Sedan studerande han på kväl ligare av att texten är gjord för
etc. ren. Alltså hon åker till fashio larna till folkskollärare . Så små •• till sången, klädd i någonslags nabel en slags popgalemiljö . Publi
Är det samma och lyxartad platS. ningom skrev han sina första •• kabaredräkt från ca 1930. Det Poängen blir då att den scen poplåtar och gjorde snabbt en ken sitter ute i mörkret och på sakPublikfråga: att vinna lycka och få e n den starkt strålkastarbelysta
miljonär? hon till slut kommer fram till succe. Efter ytterligare ett tag tydligt att hon skall vara ••• ärnågonslags scenen står Agneta och Frida i
en m )'C> Las Vegas och Monaco, den lik så övergick han till att skriva på Marlene Dietrich •• artad person i den tidens kaba nar i väldigt hög grad den scen engelska just för all slå sig fram sina glittrande kaberekläder ket- braDetfrågaär verkligen därför att för AB och sjunger sången som illust
•• restil. BA's del är det tydligen si. hon uppför själva föreställpå den engelska marknaden. rerar ett stigande från anony
Man kan säga att den här Vilket också lyckades. Hans
•• Också Agneta FäJtSkog är nmgen. mitet , mörker , fattigdom och
sången bidrar till att bekräfta I Las Vegas och i Monaco fö mål var, just precis Las Vegas .
på motsvarande sätt. •• klädd tristess till glamouren och Iju-
att det är samma sak, trotS an rekommer det såna här kaba Björn, Benny , Agneta och och Benny är också kläd •• daBjörni tjugoset.
språket är en smula ironiskt. reshower. Las Vegas anses Frida har startat sina karriärer och trettiotals klä •• der. Men Björn och Benny t.o.m. vara höjdpunkten för en under liknande , ganska enkla , pularitet Det är klart att ABBA'S po
När det sjungs " Money. mo bygger först och
ney, money must be funn )' in popartist typ ABBA . Har man omständigheter och tagit sig
•• dethär håller sig mera i bakgrunden i främst på musiken . Men jag
the rich mans world" så !can uppträtt där så har man komfram i popbranschen . Dena •• Det ärnumret. man uppfatta det som en iro Frida som sjunger hu
•• vudtexten d.v.s. dom ord som
nisk kommentar till de rika männens värld . Men även om med normal stil. Däremot
••• står de raderna skulle kunna tolkas bryter Agneta in med "AlN' T
•• IT SAD" och "THAT'S TOO
som en slags social satir så står det lite längre fram att " A man •• BAD" och det gör att det blir
like that is hard to find but i mellan Agneta och
•• enFridadialog can't get him off my mind ' ·. sjunger båda
. Visserligen And if he happens to be free I refrängpartierna men det blir
••• ändå bet he wouldn ' t fancy me . So I en kontrast som man kan
•• uttrycka på det sänet att re- mit så högt man överhuvud- har skett genom att de har an- undrar -ändå om inte väldigt must rH have to go to Las •• frängraderna utgör en slags iro- taget kan komma . När Agneta passat sig till en internationell mycket av deras popularitet Vegasleave or Monaco and win a for rune in a game my life will ne och Frida sjunger denhär poptrend . Dom har alltså i så nisk kommentar till dom övriga också bygger på deras skick
••• raderna. ver be the same " . Där är plöts sången så demonstrerar dom på hög grad anpassat sig till" Las lighet i att utnyttja den dubbla
•• Vad handlar då texten om? sän och vis sin egen situation. Vegas marknaden" att dom scenen på det viset att dom lyc ligt all ironi försvunnen . Hela tonen är veckotidningsroman den hand lar tydligen om en Dom är redan domhär lyckligt förträngt aHa sidor av sig själva kas fånga någonting i publi
:• Jokontorsflicka tisk och det verkar som om hon som har arbetat lottade flickorna som har komsom dom hade från början . kens situation som gör det möj
totalt har förlorat den ironiska :• svårt jämnr och ständigt och har mit opp över fattigdomen och Men inte nog med det an ligt att etablera en sån här
distansen till denhär lyxvärlden att betala räkningarna . som har från att ha varir enkla sången handlar om ABBA . När identifikation .
•• Nu undrar hon hur hon skall kontorsflickor tagit steget upp den framförs ges publiken ABBA'S succe med en sång som hon till synes hade några rader tidigare. Detta innebär •• situationen. klara sig ur denhär besvärliga till rikedomen och miljonerna . också möjlighet att identifiera som " Monty , money , money "
att publiken indoktrineras att I sina drömmar ABBA står redan på! succens sig med ABBA! l varje fall mebygger alltsä i väldigt hög grad
• ~
\'2D
Professor med spännvidd från Eddan till Abbal
/
••
I : :
har hon fått sig en rik man och hon tänker sig att när hon träffat denna miljonär så skall hon slippa allt knoget på kontoret. I andra strofen talar hon om att lösningen på hennes pro-
topp och svänger sig i kabareutsryrsel. Alla fyra i ABBA plus Stikkan Andersson är såna personer som har gjort en snabb karriär i popvärlden.
.
dan man lyssnar på sången får den illusionen av att man själv kan göra dethär steget från kontorsråttans lite trista tillvaro till att göra jättesuc(e i Las Vegas och få massor av miljoner.
\....................................................................
både på musiken , texten och
inte minst aktörernas personli
ga framträdande . Det är väl digt viktigt för ABBA ' S del att
TV ' n finns . När man lyssnar på
en ABBA skiva så ser man de
acceptera dom här väldigt falska värdena som ABBA ger uttryck för. Vid bandspelaren: LEIF SJÖSTRÖM
.................... ..............